Statsutskottets utlåtande Nr 76.
1
Nr 76.
Ankom till riksdagens kansli den 2f> april 1929 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
medel för påbörjande av nybyggnad för
Kungl. Maj:ts kansli jämte en i ämnet väckt motion.
(4:e avd.)
I en till riksdagen den 1 mars 1929 avlåten proposition, nr 177, vilken
hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att av fonden för anordnande av lokaler
för statens ämbetsverk i huvudstaden må användas ett belopp av 400,000
kronor för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli i huvudsaklig
överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet omförmält förslag.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I anledning av förevarande proposition har herr C. Lindhagen i eu inom
första kammaren väckt, till statsutskottet remitterad motion, nr 275, hemställt,
att riksdagen ville
bo) med avslag å propositionen nr 177 om anslag till nytt kanslihus
hos Kungl. Maj.t begära underhandlingar med Stockholms stad om en stadsplanereglering
i syfte att bereda kanslihuset möjligheter till en värdig fasad
mot Riddarhustorget och eventuellt något ökat utrymme samt därigenom
tillika för framtiden tillvarataga för landet och dess huvudstad de oskattbara
skönhetsvärdena på denna plats;
2:o) i varje fall hemställa om övervägande av konstnärligare exteriörer
till byggnaden på denna krävande belägenhet eller åtminstone av en arkitektonisk
utformning av flygelhusets fasader i anslutning till den bibehållna
fasaden av det gamla i kanslihusbyggnaden ingående polishuset;
3:o) eller, i händelse yrkandena under punkt bo) och 2:o) ej bifallas, med
godkännande av propositionen i övrigt omedelbart utan återremiss till regeringen
fatta beslut i det under punkt 2:o) berörda syftet samt bevilja förslagsvis
en förhöjning i anslaget för ändamålet, därest en sådan förhöjning
anses erforderlig.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 42 haft. (Nr 76_ 78.) 847 au 1
Statsutskottets utlåtande AV 76.
»Behovet av rymligare och ändamålsenligare lokaler för Kungl. Maj:ts kansli,
ådagalagt sedan årtionden tillbaka, har under de senare åren blivit alltmer
trängande; ett uppskov med detta behovs tillgodoseende skulle föranleda
betydande olägenheter, bland annat med hänsyn till nödvändigheten att bereda
lokaler för ecklesiastikdepartementet till den tidpunkt, då fastigheten
nr 1 i kvarteret Brandklipparen, varest departementet nu är inrymt, skall
överlämnas till staden.
Förevarande förslag till nytt kanslihus, vars genomförande möjliggjorts
genom det med Stockholms stad träffade avtalet angående vissa markbyten
m. m., förelåg i sina huvuddrag redan nästlidet år och vann då i princip
riksdagens godkännande. Förslaget har nu i en del detaljer ytterligare bearbetats,
varjämte vissa erforderliga utredningar och undersökningar verkställts.
Bitningarna, av vilka vissa torde få bifogas statsrådsprotokollet i
detta ärende, synas mig utvisa, att förslaget innefattar eu ändamålsenlig
lösning av statsdepartementens lokalfråga. I den föreslagna byggnaden inrymmas
lokaler för — utom statsrådsberedningen — samtliga statsdepartement
med undantag av utrikesdepartementet och försvarsdepartementet, vilket
sistnämnda departement år 1921 inflyttade i för detsamma iordningställda
lokaler på obetydligt avstånd från kanslihuset. Därjämte har hänsyn tagits
till önskemålet att i det nya kanslihuset bereda utrymme även för regeringsrätten.
Med de lokalreserver, som komma att förefinnas, torde den nya byggnaden
för avsevärd tid framåt bliva tillräcklig för sitt ändamål. Den föreslagna
lokaldispositionen synes mig i allt väsentligt väl avvägd. Uppenbarligen
kunna emellertid under den relativt långa b}*ggnadstiden förhållanden yppa
sig, som kunna föranleda ändringar härutinnan; jag förutsätter också att
sådana ändringar skola kunna ske. I sin helhet synes mig förslaget med
en för kostnadernas begränsning erforderlig enkelhet förena tillgodoseende
av de särskilda krav, som torde få ställas på ifrågavarande ämbetsbyggnad.
Det nu framlagda förslaget innebär, att, samtidigt med att huvudbyggnaden
för det tillvunna tomtutrymmets tillgodogörande framföres intill den
nya tomtgränsen vid Kanslikajen, norra flygelpartiets hörnpunkter något utflyttas.
Såsom byggnadsstyrelsen påpekat, kräver sistnämnda, av estetiska
skäl önskvärda åtgärd ändring av den för området fastställda stadsplanen
och föranleder också viss jämkning av ägolinjerna, så att kronan av staden
skulle förvärva två smärre markstycken, vilkas sammanlagda areal emellertid
uppgår till endast några få kvadratmeter.
Enligt nu verkställda beräkningar skulle kostnaden för byggnadsföretaget
komma att uppgå till 4,875,000 kronor, vilket innebär eu ökning i tidigare
beräknad kostnad med 375,000 kronor, delvis hänförlig till att jämväl den
till tomten lagda markremsan vid Kanslikajen avses skola bebyggas och delvis
beroende på att kostnaden nu kunnat säkrare än tidigare kalkyleras.
Mot de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna synes intet vara att erinra.
T detta sammanhang torde böra beaktas det betydande värdet av de staten
tillhöriga lokaler, vari regeringsrätten samt finans- och handelsdepartementen
nu äro inrymda och som vid inflyttningen i kanslihuset bliva disponibla för
andra statliga ändamål. Det med ledning av hyresvärdet kapitaliserade värdet
av dessa lokaler uppgår enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning
till omkring 1,500,000 kronor.
Jämlikt förslaget skulle rivningen av byggnaderna i förra kvarteret Mars —
till den del de ej skola kvarstå och ingå i det blivande kanslihuskomplexet —
påbörjas omkring den 1 instundande juli samt grundläggningen för flygelbyggnaderna
igångsättas på hösten innevarande år. Flygelbyggnaderna beräknas
kunna vara färdigställda sommaren 1932, då statsrådsberedningen
och de departement, som nu äro inrymda i kanslihuset, ävensom ecklesiastik
-
iStat.iulnkoU,et.i utlåtande Nr 7ti. 3
departementet skulle — delvis provisoriskt — taga de nya byggnaderna i
anspråk. Därmed skulle dels rivningen av det gamla kanslihuset kunna påbörjas,
dels fastigheten Brandklipparen nr 1 kunna avträdas till Stockholms
stad ä. tid, som i markavtalet förutsatts, varvid staten enligt avtalet utbekommer
2,(100,000 kronor av den i detsamma bestämda mellangiften. Byggnaden
i sin helhet skulle kunna vara färdigställd år 1935. Mot detta byggnadsprogram
synes intet vara att erinra.
Jag vill alltså tillstyrka, att medel beredas för igångsättande av ifrågavarande
byggnadsföretag i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda
förslaget. Såsom i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag antytts,
lärer emellertid särskilt anslag härtill ej behöva äskas för nästkommande
budgetår. För bestridande av de till 400,000 kronor beräknade kostnaderna
för arbetenas bedrivande under nämnda budgetår synes nämligen
kunna disponeras fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk
i huvudstaden. Denna fond upplades jämlikt beslut av 1893 års riksdag
(proposition nr 30, riksdagens skrivelse nr 78). Fonden skulle bildas av
inflytande köpeskillingar för veterinärinstitutets förra tomter å Östermalm
samt användas för tillgodoseende av behovet av nya lokaler för ämbetsverken;
i propositionen erinrades i detta avseende bland annat om Kungl.
Maj:ts kansli, vars lokalfråga redan då var föremål för uppmärksamhet. Behållningen
å fonden, som sedermera tillförts ytterligare försäljningsmedel, uppgår
för närvarande till 572,406 kronor 7 öre. Jämlikt meddelade bestämmelser
skall fråga om disposition av fondens medel i varje fall underställas
riksdagens prövning.»
Kungl. Maj:ts förevarande förslag till nytt kanslihus förelåg i sina huvuddrag
redan sistlidet år och vann, såsom departementschefen erinrat, då i
princip riksdagens godkännande. Sådant förslaget numera utformats, skulle
inom den nya byggnaden inrymmas lokaler för statsrådsberedningen ävensom
regeringsrätten samt för samtliga statsdepartement utom utrikes- och försvarsdepartementen,
vilka äro avsedda att kvarbliva i sina nuvarande lokaler.
Utskottet har funnit den framlagda planen för byggnadsföretaget vara avbeskaffenhet
att böra i stort sett godtagas.
Vid behandlingen av ärendet har dock utskottet uppmärksammat, att
enligt de framlagda ritningarna det s. k. Olivebladska huset (gamla polishuset,
Myntgatan 4) är avsett att alltjämt bibehållas. Värdet av att sagda
gamla byggnad bevaras — om än som en infogad del i det i övrigt nya
kanslihuskomplexet — bör visserligen ur arkitekturhistorisk synpunkt ej
underskattas. Ej heller bör förbises, hurusom härigenom -— liksom ock
genom bibehållandet av själva kanslihusfasaden mot Mynttorget med dess
kända pelarkolonnad — vinnes en i och för sig önskvärd utsmyckning av
den nya kanslihusbyggnadens i övrigt tämligen strävt utformade och nakna
fasadytor.
Det gamla polishusets rivning har dock sedan länge förutsetts. Ifrågavarande
fastighet, som först i samband med kanslihusavtalet övergått på
staten men hittills varit i stadens ägo och vård, befinner sig för närvarande
i ytterst förfallet skick. Byggnadens ursprungliga 1600-tals arkitektur
har också genom senare verkställda påbyggnader förvanskats. Ett fortsatt
bevarande av huset lärer förutsätta vissa kostnadsfördyrande grundförstärk
-
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 76.
ningsåtgärder, vartill också torde komma andra svårigheter för det gamla
husets inkomponering i den nya byggnaden.
Under sådana förhållanden kan ifrågasättas, huruvida ej estetiska hänsyn
böra i detta fall få vika för kraven på att den nya kanslihusbyggnaden må
alltigenom kunna uppföras på ett enhetligt sätt med undvikande tillika av
onödiga merkostnader. Vid husets rivning skulle också öppnas möjlighet
till en utvidgning av Myntgatan framför den gamla fastigheten till samma
bredd som framför det nya kanslihusets övriga del. Utskottet vill förutsätta,
att förevarande spörsmål tages under förnyat övervägande av Kungl. Maj:t,
som torde äga fatta beslut i ärendet utan riksdagens hörande.
I herr Lindhagens ovannämnda motion har ånyo framförts den tidigare
tanken på att även det gamla rådhuset skulle tagas i anspråk för kanslihusbyggnaden.
Utskottet måste dock anse det lyckligt att kanslihusfrågan
kunnat vinna sin lösning utan att rådhusfastigheten behövt förvärvas. Utskottet
saknar anledning här närmare ingå på spörsmålet, i vad mån en rivning
av den gamla rådhusbyggnaden kan ur stadsplanesynpunkt anses önsklig
och i övrigt tillrådlig. Gentemot motionärens krav på ytterligare förhandlingar
på denna punkt med Stockholms stad vill dock utskottet framhålla,
att ett avvaktande av stadens ståndpunkttagande till hithörande stadsplanespörsmål
måste innebära ytterligare uppskov med kanslihusfrågans lösning
och detta med all sannolikhet till en synnerligen oviss tidpunkt. Utan
underskattande av de erinringar motionären anfört beträffande det nya byggnadskomplexets
rent arkitektoniska utformning, vill dock utskottet framhålla,
att byggnadsförslaget framgått som resultat av en omfattande förprövning,
därvid frågan om det blivande byggnadskomplexets infogande i den
nuvarande stadsbilden tillmätts stor betydelse, samt att förslaget av sakkunniga
allmänt vitsordats vara ur såväl konstnärlig som teknisk synpunkt
tillfredsställande.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å den av herr Lindhagen i ämnet väckta
motionen (I: 275) må medgiva, att av fonden för statens ämbetsverk
i huvudstaden må användas ett belopp av 400,000 kronor
för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli i huvudsaklig
överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden den 1 mars 1929 omförmält förslag.
Stockholm den 26 april 1929.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Statsutsk ottets utlåtande Nr 7 ti.
:>
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson i
Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, G. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl, K. V.
Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, G. I. Asplund, G. Kobb, A. Thelin och
K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,
S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Ä:son
Törnkvist i Karlskrona, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp,
G. A. Anderson i Storegården, P. C. Jonsson i Eskilstuna och J. E. Andersson i
Ovanmyra.