Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den IS) februari 1929 kl. B e. in.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929j1930 av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslaget)
till finansdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
Iso) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) Departement
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har Kungl. tet“v
Maj:t i avseende å sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen (punkt 1 av det Maj:ts kansli.
vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden nämnda t1-*]
dag) att, med tillämpning från och med den 1 juli 1929, ur personalförteckningen
för finansdepartementet utesluta den å departementets övergångsstat
uppförda kanslirådsbefattningen.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1 och 2 i statsrådsprotokollet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med tillämpning från och med den
1 juli 1929, ur personalförteckningen för finansdepartementet
utesluta den å departementets övergångsstat uppförda
kanslirådsbefattningen.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande ökad. föreav
kostnaderna inom finansdepartementet för ökad föredragning i regerings- draanina *
rätten för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 52,000 kronor. ^Vatten
[2.]
För nedbringande av arbetsbalansen i regeringsrätten beslöt 1928 års riksdag
en tillfällig ökning av regeringsrådens antal. Därav föranleddes inom åtskilliga
departement, bland dem finansdepartementet, ett stegrat behov av arbetskrafter
för beredning av ärendena i regeringsrätten. I sin skrivelse den 29 maj
1928, nr 320, anförde riksdagen i sådant hänseende, att det knappast läte sig
göra att i detalj fastställa arten och antalet av de ytterligare arbetskrafter,
som sålunda kunde bliva erforderliga, förrän fördelningen av föredragningsturerna
mellan de olika departementen under år 1929 blivit av regeringsrätten
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihanq till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 7 hd fl. (Sr 7.) 1
Utskottets
yttrande.
Kammarkollegium.
Kamma r -kollegii verksamhet.
[3 och 4.]
Mynt- och
just er ing sverket.
[5.]
2 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
bestämd. Försiktigheten hade därför synts riksdagen bjuda, att för det dåvarande
endast vissa belopp ställdes till vederbörandes förfogande till täckande
av kostnaderna för den ökade föredragningen. Riksdagen förutsatte härvid,
att, sedan någon erfarenhet rörande dessa frågor vunnits, detaljerade förslag
skulle kunna föreläggas 1929 års riksdag.
Till bestridande under tiden 1 januari—30 juni 1929 av kostnaderna
inom finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten anvisade
riksdagen under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1928/1929 ett extra anslag
å 26,000 kronor.
Enligt numera verkställda beräkningar skulle från nämnda anslag komma
att under första halvåret 1929 avlönas 4 extra föredragande, 4 andre
amanuenser eller amanuensaspiranter med halvtidstjänstgöring samt 2 extra
ordinarie kontorsbiträden. Den årliga kostnaden härför har uppskattats till
i runt tal 50,000 kronor. Om hänsyn jämväl tages till behovet av någon
marginal för avlöningsförhöjningar in. m., erfordras emellertid ett anslag å
52,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna inom
finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 52,000 kronor.
De centrala ämbetsverken.
3:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till kammarkollegium
(punkt 3) samt till upprätthållande av kammarkollegii verksamhet
(punkt 4) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att, med uteslutande
ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till bestridande av de
med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader, i riksstaten uppföra
ett ordinarie förslagsanslag till mynt- och justeringsverket med 600,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 3—5 i statsrådsprotokollet.
Till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade
kostnaderna har alltsedan år 1912 i riksstaten varit uppfört ett ordinarie
reservationsanslag. För sagda år ävensom för vart och ett av åren 1913—
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 3
1918 var anslaget upptaget med 915,000 kronor. Vid 1918 års lagtima
riksdag höjdes anslaget med hänsyn till ökade kostnader för inköp av
metaller samt höjningar i avlöningarna till hos verket anställda arbetare
till 1,060,000 kronor, med vilket belopp anslaget jämväl npptogs i senare
budgetårs riksstater till och med budgetåret 1923/1924. För vartdera av
budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 anvisades 600,000 kronor. För budgetåren
1926/1927 och 1927/1928 upptogs anslaget med 500,000 kronor, med
vilket belopp anslaget ock är uppfört i innevarande budgetårs riksstat.
Efter av Kungl. Maj:t i ämnet gjord framställning godkände 1921 års
riksdag viss stat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas från och med
är 1922, och förklarade riksdagen, att det för statens tillämpning erforderliga
beloppet, förslagsvis 69,800 kronor, skulle utgå av förevarande anslag.
Såsom av statsverkspropositionen (Inkomsterna, sid. 11) framgår, kar
riksräkenskapsverket i sin skrivelse med inkomstberäkning för budgetåret
1929/1930 föreslagit avveckling i viss utsträckning av förefintliga specialbudgeter.
Riksräkenskapsverkets förslag avse bl. a. följande inkomsttitlar och däremot
svarande utgiftsanslag, nämligen:
inkomst av myntning och justering och avgifter för granskning av biografbilder,
bidrag till bankinspektionen, bidrag till fondinspektionen och bidrag till
försäkringsinspektionen,
patent-, varumärkes- och registreringsavgifter samt automobilskattemedel.
Riksräkenskapsverket har i sin skrivelse framhållit, hurusom det numera
ej läte sig göra att bedöma statsregl eringens utfall endast genom att
angiva dess inverkan på kassafonden i ena eller andra riktningen. Man
måste även särskilt taga i betraktande de delar av budgeten, som bestode
i mot vissa utgiftsanslag helt eller delvis och enligt skiftande regler korresponderande
inkomster. Överblicken över statsregleringen bleve härigenom
i hög grad försvårad och budgetens enhetlighet rubbad. Den
största olägenheten av systemet vore emellertid den rent praktiska, vilken
sammanhängde därmed, att utgifter, för vilka särskilda inkomstmedel ansåges
stå till buds, i allmänhet ej bleve föremål för samma ingående prövning
som de på allmänna inkomster anvisade anslagen. Ett typiskt exempel
härpå vore automobilskattemedlens väsentligen rent automatiska användning
till kostnader för vägväsendet.
I sin revisionsberättelse för år 1926 hade riksräkenskapsverket närmare
redogjort för de olika huvudtyperna av korresponderande inkomst- och
utgiftstitlar samt framställt en del förslag till avveckling av ifrågavarande
specialbudgeter. I den nu gällande riksstaten hade ock genomförts
den reform härutinnan, som riksräkenskapsverket ansåg närmast böra
ske, nämligen slopandet av den typ av förslagsanslag, som »i första band»
utginge av viss inkomsttitel men för vilkas täckning kassafonden måste
4
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
anlitas, då utgifterna överstege de motsvarande inkomsterna. Ännu återstode
emellertid huvuddelen av ifrågavarande anslagsgrupp oförändrad.
De huvudtyper, som nu återstode, vore väsentligen två. Enligt den ena,
äldre typen motsvarades inkomsterna på utgiftssidan av reservationsanslag,
vilka vore avsedda för uppsamling av de inkomstmedel, vilka tills
vidare icke erfordrades för utgifternas bestridande. Reservationen finge
här karaktären av en verklig, permanent fond. Den andra, mindre enhetliga
huvudtypen utmärktes därav, att utgifternas storlek automatiskt bestämdes
efter inkomstbeloppet. Eventuellt uppstående reservation vore
därför avsedd att snarast möjligt förbrukas.
Helt och hållet syntes man ej kunna ur budgeten utesluta de korresponderande
inkomsterna och utgifterna, men i stora delar syntes tiden vara
mogen härför. Där gemensamheten ej kunde alldeles upphävas, borde dock
det formella anvisandet i riksstaten av visst anslag från viss inkomst såsom
regel upplösas. I fråga om. utgifter anvisade å lånemedel samt anslag,
vilka skulle utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, borde emellertid
hänvisning till inkomsttäckningen fortfarande göras. Detta sammanhängde
därmed, att inga på förhand givna regler bestämde, att ifrågavarande
utgifter skulle bestridas med de nämnda båda slagen av inkomster.
Beträffande uppkomsten av och möjligheten att avveckla den förstberörda
huvudgruppen av varandra motsvarande inkomster och utgifter
har riksräkenskapsverket framhållit, bland annat, följande.
»I det av riksstatskommitterade år 1910 framlagda förslaget angående
riksstatens uppställning ingingo icke några specialbudgeter. På grund
av gjorda erinringar mot betänkandet i vissa delar föreslogs i statsverkspropositionen
till 1911 års riksdag införandet av anslagstypen reservationsanslag
att »direkt utgå» av motsvarande inkomsttitel. Förslaget
härutinnan omfattade försäkrings- och bankinspektionerna, patent- och
registreringsverket samt myntverket. Anledningen till tillämpandet av
denna anslagstyp — tidigare använd beträffande anslagen till lots- och
fyrinrättningarna, vilka till och med 1914 direkt finansierades av fyr- och
båkmedlen — var beträffande de tre förstnämnda verken, att inkomsterna
i fråga ansågos kunna användas endast för verkens egna utgifter. Beträffande
myntverket åter torde huvudsyftet hava varit att undvika
olägenheten för statsregleringen därav, att verkets inkomster och utgifter
voro svåra att på förhand beräkna, vilket skulle neutraliseras därigenom,
att överskott å inkomstsidan finge täcka merutgift å utgiftssidan och
brist å inkomstsidan ersättas från förefintlig reservation.
Vad först angår bidragen till bank- (numera även fond-) inspektionen
samt till försäkringsinspektionen, så torde det måhända icke låta sig göra
att helt frigöra utgifterna från inkomsterna, enär dessa lära få anses
vara bundna allenast för utgifterna i fråga. Då det emellertid synes
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
mindre lämpligt utt i budgetredovisningen såsom reservation frän ar till
är överföra anslagsbehållningar, som ej få disponeras för andra ändamål,
bör det nuvarande förfaringssättet undras, förslagsvis sålunda. I riksstaten
uppföres såsom hittills en inkomsttitel beräknad till samma belopp
som de väntade utgifterna. Dessa täekas med ett anslag, som erhåller
förslagsanslags beteckning. Hos statskontoret upplägges eu särskild fond
motsvarande den nuvarande reservationen å vederbörande anslag. Vid
rekvisition hos statskontoret av medel för täckning av inspektionens kostnader
avför statskontoret utbetalningarna icke från respektive anslag
utan från fonden. Vid slutet av budgetåret belastar nämnda ämbetsverk
anslaget med det belopp, vartill inkomsterna under budgetåret uppgått,
och tillgodolor fonden samtidigt detta belopp såsom inkomst. Formellt
får kassafonden anlitas för regleringen. Reellt blir dock kassafonden
orubbad, då en brist å inkomsttiteln motsvaras av en besparing å utgiftsanslaget
och tvärtom. Med denna anordning avskiljas inspektionernas
inkomster i sin helhet för den egna verksamheten. Överskotten å bidragen
till bank- och fondinspektionen, vilka nu uppsamlas å ett gemensamt reservationsanslag,
skulle måhända lämpligen kunna uppdelas på tveune
fonder, eu för vartdera slaget av inspektionens båda verksamhetsgrenar.
Vidkommande härefter patent- och registreringsverket synas ej fullt
lika starka skäl tala för att de ifrågavarande inkomsterna — patent och
varumärkes- samt registreringsavgifter — reserveras för verkets egna
utgifter. Här är i verkligheten fråga om ej mindre än tre huvudslag av
inkomster, nämligen patentavgifter samt avgifter för registrering dels
av varumärken och dels av aktiebolag. Dessa avgifter äro ingalunda så.
tillmätta, att de täcka var sin del av ämbetsverkets motsvarande förvaltningskostnader.
Sålunda kan utan vidare sägas, att avgifterna för
bolagsregistreringen till en väsentlig del få bidraga till kostnaderna för
patentavdelningen. Under sådana förhållanden synes tillräcklig anledning
att bibehålla sambandet mellan berörda inkomster och utgifterna
för nämnda verk saknas, helst som det även efter en upplösning av sambandet
finnes möjlighet att lätt fastställa, i vad mån faktisk täckning
för ifrågavarande förvaltningskostnader erhålles genom berörda inkomster.
Göres en dylik förändring, bör även tagas under övervägande
att såsom särskild inkomsttitel upptaga de avgifter, som utgå för länsstyrelsernas
befattning med registreringar och anmälningar till föreningsm.
fl. register och som ingå såsom särskilda uppbördsmedel å vederbörande
anslag under tionde huvudtiteln (1928/1929 X B 18). Skulle det emellertid
anses nödvändigt att tillsvidare bibehålla sambandet mellan patent-
och registreringsverkets inkomster och utgifter, kan saken ordnas
på i stort sett likartat sätt som beträffande bank- och fondinspektionen
samt försäkringsinspektionen.
Vad beträffar mynt- och justeringsverket, äro statsmakterna fullt fria
att ordna detta verks budgettekniska behandling efter gottfinnande. Så
-
tf
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
som redan vid genomförandet av 1911 års budgetreform förutsattes, har
myntverket upprepade gånger fått avstå en del av den hopsamlade reserv
vationen till allmänna budgetändamål. Häri ligger ju ett klart erkännande
av att myntverkets inkomster ej intaga någon verklig särställning
i budgethänseende. Den nuvarande ordningen är förenad med direkta
olägenheter ur redovisningssynpunkt, vilket framträtt i samband med att
för budgetåret 1927/1928 tagits i anspråk icke likvid del av reservationen.
Den a anslaget redovisade behållningen har härigenom kommit att delvis
överflyttas till kassafonden. En förändring av anslagets beteckningtill
förslagsanslag skulle upphäva nämnda irrationella uppdelning. I anslutning
till vad riksstatskommitterade på sin tid förordade, vill riksräkenskapsverket
fördenskull föreslå, att för mynt- och justeringsverkets
drift uppföres ett förslagsanslag, som ställes oberoende av inkomsterna
vid verket.
Från en senare tid härstamma de korresponderande titlarna avgifter
för granskning av biografbilder, respektive anslaget till statens biografbyrå,
samt totalisatonnedel, respektive anslaget till hästavelns befrämjande.
Vad biografmedlen angår, hava dessa på sistone stigit betydligt utöver
utgifterna, vadan reservation samlats till sådant belopp, att 250,000
kronor därav disponerats för riksstaten 1927/1928. Härav framgår ju tydligt,
att något reellt band mellan inkomst- och anslagstitel ej förefinnes.
Riksräkenskapsverket förordar fördenskull, att jämväl det formella beroendet
upplöses, och alltså utgiftstiteln fastställes utan hänsyn till inkomsttiteln.
»---- —--- — ----------— — —--
Riksräkenskapsverket har härefter övergått till den i det förestående
berörda andra huvudgruppen av kommunicerande inkomster och utgifter
och därom anfört, bland annat, följande:
»Såsom antytts är denna grupp mindre enhetlig än den förut behandlade.
Varje inkomstitel svarar sålunda icke mot ett visst reservationsanslag
(eventuellt ett avlöningsanslag jämte dyrtidstilläggsanslag) och de mot inkomsttitlarna
korresponderande anslagen hava delvis reservations- och
delvis förslagsanslags karaktär.
En betydelsefull kategori av korresponderande inkomster och utgifter,
som tillkommit under senare år, utgöres av automobilskattemedlen och de
anslag, som bestridas av dessa inkomster. Av de anslag för vägväsendet,
som skola, bestridas med automobilskattemedel, äro de båda anslagen för
förbättring och underhåll av för. automobiltrafiken viktiga gator och
vägar i städerna, respektive vägar å landsbygden reservationsanslag, medan
det anslag för ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet, som
utgår av automobilskattemedel, är av förslagsanslags natur. Det är emellertid
att märka, att från anslaget till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga vägar på landsbygden även utgå bidrag till vissa
vägdistrikt för vanligt vägunderhåll, vilka bidrag för innevarande budgetår
torde komma att uppgå till minst samma belopp som det av automobih
skattemedel bestridda anslaget till vägunderhåll på landet. Härtill kom
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
mer, att eu dei utgifter skola bestridas direkt från inkomsttiteln. Den
nu gällande ordningen för automobilskattemedlens behandling kan med
skäl betecknas såsom ett budgettekniskt kaos, och än mer skulle detta
bliva fallet om — såsom på sin tid föreslagits —- kostnaderna för de tilltänkta
vägingen;jörerna i länen skulle bestridas från nya anslag av auto
mobilskattemedel. Särskilt otillfredsställande måste förfaringssättet beträffande
den allmänna vägunderhållskostnadens uppdelning på automobilskattemedel
och andra medel anses vara.
Såvitt riksräkenskapsverket kan finna, hava automobilskattemedlen
under åren efter dessa beskattningsformers införande vuxit till belopp
av en storleksordning, som ej kunnat tänkas vid skattens påläggande.
För det första hela budgetår, varunder dessa skatter uppburos, eller
1923/1924 uppgick inkomsten till något över 9 miljoner kronor, medan
för nästkommande budgetår inkomsten enligt riksräkenskapsverkets mening
icke kan upptagas till lägre belopp än 42 miljoner kronor. Under
sådana förhållanden synes det riksräkenskapsverket orimligt att i längden
fortsätta med att reservera den stora huvuddelen av dessa medel för
speciella ändamål. En sådan ordning leder tämligen ofrånkomligt till en
rundhänthet med statens medel, som icke låter sig förena med de sparsamhetskrav,
vilka eljest med alltmer ökad skärpa uppställas beträffande
användningen av statens medel. Riksräkenskapsverket förbiser icke, att
mot användningen av automobilskattemedlen för andra utgifter än sådana,
som nu bestridas med dessa medel, kan riktas den erinran, att skatterna
ifråga äro pålagda motorfordonsägarna för att bereda fördelar för automobiltrafiken.
Härtill bör emellertid genmiilas, att automobilskatterna i
regel icke stanna å dem, som erlägga skatterna, utan övervältras på allmänheten
— i form av höjda trafikavgifter eller högre priser å transporterade
varor än som eljest vore nödvändigt o. s. v. Den skattedragande befolkningen
har därför berättigade anspråk på, att även automobilskatterna
bidraga till att lindra skattebördan i allmänhet. Rent budgetteoretiskt sett
äro sålunda automobilskatterna ej artskilda från andra skatter.
Riksräkenskapsverket kan för sin del icke anse annan rationell lösning
förefinnas än att automobilskattemedlen i sin helhet frigöras för allmänna
budgetändamål. Härigenom skulle det ock bliva möjligt att genomföra
önskvärda förenklingar i bestämmelserna rörande användningen
av anslagen till vägväsendet liksom ock att vidtaga eu genomgående, synnerligen
välbehövlig revidering av ifrågavarande anslagsgrupp beträffande
såväl benämningar som ändamål. Framför allt skulle emellertid vinnas,
att statens utgifter för vägväsendet komme att avvägas efter ett såsom
riktigt prövat behov och under jämförelse med andra utgiftskrav i stället
för att automatiskt utflöda efter automobilskattemedlens växande avkastning.
Skulle Kungl. Maj:t finna avgörande skäl föreligga för att icke nu
frigöra automobilskattemedlen från vissa bestämda utgifter, bör i huvud
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
sak samma budgettekniska anordning genomföras beträffande nu avhandlade
inkomster och utgifter, som ovan förordats för bank- och fondinspektionen.
Genom att stora reservationer till skiftande belopp balanserats å
de av automobilskattemedel utgående reservationsanslagen, hava de senast
upprättade budgetredovisningarna blivit synnerligen missvisande vid jämförelse
mellan olika år. Detta gäller icke blott reservationerna utan även
nettoutgifterna sammanlagt för verkliga utgifter, vilka för budgetåren
1925/1926—1927/1928 visat — i stället för en tämligen jämn serie — följande
belopp respektive: 625.n, 682.5 och 654.o miljoner kronor. Dessa olägenheter
skulle upphöra i och med att inkomsterna ej längre reserverades på anslagen
utan inginge i en särskild fond.»
Departementschefen har för sin del tillstyrkt, att det hittillsvarande sambandet
mellan inkomsttiteln inkomst av myntning och justering och avgifter
för granskning av biografbilder, å ena, samt däremot svarande utgiftsanslag, å
andra sidan, brytes. Likaså har departementschefen biträtt ämbetsverkets
förslag beträffande bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektionen,
varigenom särskilda fonder skulle upprättas, till vilka de inflytande inkomsterna
av bidrag skulle, över anslagen, överföras och från vilka utgifterna
skulle bestridas. Eu motsvarande anordning har synts departementschefen,
i enlighet med riksräkenskapsverkets alternativa förslag, böra
åtminstone tillsvidare komma till användning jämväl för patent- och registreringsverket.
Vad angår riksräkenskapsverkets primära förslag i avseende a automobilskattemedlen,
har departementschefen visserligen ansett detsamma medföra önskvärd
reda och förenkling i budgettekniskt hänseende. Departementschefen liar
emellertid på anförda skäl tillstyrkt bifall till riksräkenskapsverkets alternativa
förslag, enligt vilket, med bibehållande av det hittillsvarande sambandet
mellan inkomster av automobilskattemedel och vissa utgifter för vägväsendet,
inkomsterna skola, över utgiftsanslagen, som böra erhålla förslagsanslags
natur, ingå till en särskild fond i stället för att uppsamlas å vederbörande
reservationsanslag, varigenom budgetredovisningarna vid jämförelse
mellan olika år skulle bliva mera rättvisande än vad nu är fallet.
Såsom nämnts har departementschefen vid behandling av frågan om
uppställningen av årets statsverksproposition efter förslag av riksräkenskapsverket
ifrågasatt avveckling i viss omfattning av förefintliga specialbudgeter.
Departementschefens förslag avse bland annat följande inkomsttitlar
och däremot svarande utgiftsanslag: inkomst av myntning och justering,
avgifter för granskning av biografbilder, bidrag till bank- och fondinspektionerna
samt försäkringsinspektionen, patent-, varumärkes- och registreringsavgifter
samt automobilskattemedel.
I fråga om sättet för avvecklingen av sambandet mellan inkomster och
utgifter har departementschefen, vad beträffar inkomst av myntning och
Statsutskottets utlåtande Nr 7. !)
justering samt avgifter för granskning av biografbilder och däremot svarande
anslag för mynt- och juster i ngsver ket samt statens biografbyrå, föreslagit
ett särskiljande av inkomster och utgifter, så att utgifterna skulle beräknas
självständigt att täckas av förslagsanslag i vanlig ordning och inkomsterna
göras disponibla för budgeten i allmänhet. Beträffande åter bidragen till
bank- och fondinspektionen och försäkringsinspektionen samt motsvarande
anslag skulle såsom hittills i riksstaten uppföras inkomsttitlar, beräknade
till samma belopp som de väntade utgifterna, vilka skulle täckas med
anslag, som erhölle förslagsanslags beteckning. Inspektionernas kostnader
skulle emellertid icke avföras från respektive anslag utan från särskilda
fonder för vartdera slaget av bidrag, och inkomsterna, över anslagen, tillgodoföras
fonderna. En motsvarande anordning har ifrågasatts för patentoch
registreringsverket samt automobilskattemedlen.
Utskottet vill giva sin principiella anslutning till det system, som sålunda
nu föreslagits till genomförande. Denna utskottets ståndpunkt utesluter
emellertid icke, att utskottet beträffande vart och ett av förenämnda olika
slag av medel, som beröras av omläggningen, anser sig böra undersöka, om
den föreslagna anordningen lämpligen bör komma till användning. Vid
behandling av frågan ur denna synpunkt har utskottet funnit sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag såväl under förevarande punkt som i avseende
å övriga under sjunde huvudtiteln förekommande medel av den beskaffenhet,
varom nu är fråga (bank- och fondinspektionens medel).
Utskottet får alltså nu hemställa,
att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av
det ordinarie reservationsanslaget till bestridande av de
med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader,
i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag
till mynt- och justering sverket med 600,000 kronor.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att
dels, med tillämpning från och med den 1 juli 1929, ur personalförteckningen
för kammarrätten utesluta 2 kammarrättsråd med revisionsrotel i
lönegraden B 30 och 1 advokatfiskal i lönegraden B 26 samt bestämma, att
antalet kammarrättsråd i lönegraden B 30 skall vara 18;
dels godkänna följande ordinarie stater för kammarrätten, att tillämpas
från och med den 1 juli 1929:
A. Ordinarie avlöningsstat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 331,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 3,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 13,000
Förslagsanslag kronor 347,700.
Kammarrätten.
[6.]
10
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
B. Överflyttningsstat:
Avlöningar och vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ kronor 28,500;
dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten, nu 374,200
kronor, med 2,000 kronor till 376,200 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 5—42 i
statsrådsprotokollet.
Ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten är i riksstaten uppfört med
ett belopp av 374,200 kronor. Härjämte finnes för upprätthållande av kammarrättens
verksamhet för hudgetåret 1928/1929 anvisat ett extra anslag å
114,500 kronor.
I fråga om användningen av det till kammarrätten anvisade ordinarie
anslaget gäller enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1925 och den 5 mars
1926, att antalet ordinarie befattningar i kammarrätten jämte de för vederbörande
befattningar avsedda lönegrader skall vara bestämt på följande sätt:
Befattning
1 president ................................................
15 kammarrättsråd ................................
2 kammarrättsråd (med revisionsrotel)
1 advokatfiskal ........................................
1 sekreterare ............................................
1 aktuarie ................................................
8 notarier...................................................
1 kansliskrivare .....................................
1 förste expeditionsvakt...........................
2 kanslibiträden........................................
3 expeditionsvakter ...............................
3 kontorsbiträden ...................................
1 skrivbiträde............................................
Lönegrad
A 3
B 30
B 30
B 26
B 24
B 21
B 21
. B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
. B 2
samt att å överflyttningsstat skola vara upptagna följande befattningar,
nämligen:
Befattning
1 byråchef .......................
1 förste kanslisekreterare
1 andre kanslisekreterare
Lönegrad
B 30
B 26
B 21.
Kungl. Maj:t har vidare den 5 mars 1926 fastställt följande ordinarie
stater för kammarrätten, att tillämpas från och med den 1 juli 1926:
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 11
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 329,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 3,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in......... » 13,000
Förslagsanslag kronor 345,700;
B. överflyttningsstat.
Avlöningar och vikariatsersättningar, förslagsanslag kronor 28,500.
Vad angår det för budgetåret 1928/1929 anvisade extra anslaget till upprätthållande
av kammarrättens verksamhet har Kungl. Maj:t den 1 juni
1928 förklarat bland annat,
att med anlitande av detta anslag må hos kammarrätten tills vidare under
budgetåret 1928/1929 vara anställda
dels följande befattningshavare med placering i angivna lönegrader,
nämligen:
Befattning
7 assessorer .....................
2 extra föredragande.....
2 extra kontorsbiträden
2 extra skrivbiträden.....
Lönegrad
B 27
B 24
B 4
B 2;
dels ock 8 amanuenser;
samt att kammarrätten må av förevarande anslag, i mån av behov, använda
dels högst 4,000 kronor till ersättning åt vikarier för de från anslaget
avlönade befattningshavare m. m., dels högst 3,000 kronor till bestridande
av ökad renskrivningskostnad i ämbetsverket.
Såsom framgår av 1928 års statsverksproposition, motsvarar den nu nämnda
arbetsförstärkningen ett anslagsbelopp av 107,300 kronor. Därutöver skola
av det anvisade extra anslaget under innevarande budgetår täckas vissa
kostnader, vilka föranledas av handläggningen av mål angående 1928 års
fastighetstaxering. Dessa kostnader -— i runt tal 7,200 kronor — motsvara
dels en assessorslön för en tid av två månader och vad som erfordras för
att för samma tid utfylla avlöningen för en extra föredragande till assessorslön,
dels avlöning för en tid av sex månader till en extra kansliskrivare,
dels ock 4,000 kronor till gäldande av kostnad för biträde av kansli- och
vaktpersonal samt ökad renskrivning under beredningen av ifrågavarande mål.
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär till en början, att kammarrättens
ledamotspersonal — som för närvarande består av 17 kammarrättsråd,
7 assessorer och 2 tjänstemän å överflyttningsstat med tjänstgöring
såsom assessorer — vartill komma 2 extra föredragande, skulle förändras
12
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
sålunda, att en assessor utbytes mot ett kammarrättsråd, varjämte för budgetåret
1929/1930 ännu en assessor torordnas, en extra föredragande utbytes
mot en assessor samt, under vissa förutsättningar, ytterligare en assessor
beräknas tjänstgöra under eu tid av högst 6 månader. Vid bifall härtill
skulle ifrågavarande personal alltså komma att under budgetåret 1929/1930
bestå av 18 kammarrättsråd, 8 assessorer och 2 tjänstemän å överflyttningsstat
med tjänstgöring såsom assessorer. Härtill kommer en extra föredragande
ävensom tillfälligtvis ytterligare en assessor såsom föredragande å
fastighetstaxeringsdivisionen. I sammanhang härmed må nämnas, att den
särskilda beteckningen »kammarrättsråd med revisionsrotel» ansetts böra
bortfalla.
Medel har ytterligare beräknats för anställande av dels en amanuens med
halvtidstjänstgöring och dels ett kontorsbiträde å extra stat.
Vidare har föreslagits indragning av advokatfiskalstjänsten.
Vad angår divisionen för fastighetstaxeringsmål, innebär det föreliggande
förslaget slutligen, att ett arvode å 500 kronor skulle utgå till ordföranden
å divisionen, anvisandet av ett anslag å 12,000 kronor till kostnader för
icke lagfarna ledamöter samt beräknande av dels 3,000 kronor till bestridande
av ökade kostnader för biträde av icke-ordinarie personal och dels
2,000 kronor för det ökade vaktmästarbiträde, som erfordras å fastighetstaxeringsdivisionen.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag erfordras å ena sidan eu ökning av
anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän med avlöningen åt
ett kammarrättsråd eller 11,460 kronor, under det att samma post å andra
sidan kan minskas med lönen för en advokatfiskal eller 9,540 kronor. Nettoökningen
utgör alltså 1,920 kronor eller i runt tal 2,000 kronor. I övriga
å verkets ordinarie stat och å överflyttningsstaten uppförda poster har någon
ändring icke ifrågasatts.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag skulle under budgetåret 1929/1930
från ett extra anslag till upprätthållande av kammarrättens verksamhet
bestridas dels avlöning till följande personal, nämligen: 8 assessorer, 1 extra
föredragande, 3 extra kontorsbiträden, 2 extra skrivbiträden samt 9 amanuenser,
dels ersättning till vikarier för befattningshavare å extra stat m. m.
med högst 4,000 kronor samt ökad renskrivningskostnad med högst 3,000
kronor, dels ock arvode åt ordföranden å den särskilda divisionen för fastighetstaxeringsmålen
med 500 kronor, avlöning under ett halvt år åt eu
assessor vid tillfällig föredragning å denna division med 4,290 kronor, ökad
kostnad för biträde av icke-ordinarie kanslipersonal med 3,000 kronor och
ökad kostnad för vakthållning med 2,000 kronor. För ifrågavarande ändamål
skulle erfordras ett anslag av i runt tal 123,200 kronor eller 8,700
kronor mera än för löpande budgetår. Rörande detta anslag har framställning
gjorts under nästföljande punkt.
Kostnaderna för de icke lagfarna ledamöterna å fastighetstaxeringsdivi -
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 13
sionen liava ansetts böra bestridas från ett särskilt, extra förslagsanslag,
varom hemställan gjorts under punkten 8 i statsrådsprotokollet.
Vid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts förslag i avseende å
anslag till kammarrätten och dess verksamhet, har utskottet, vad angår
kammarrättens ordinarie stat, funnit sig böra tillstyrka förslagen härutinnan.
I anledning av det i samband med frågan om advokatfiskalstjänstens indragning
uppkomna spörsmålet angående sättet för granskning av riksräkenskapsverkets
räkenskaper vill utskottet emellertid hava uttalat, att utskottet
förutsätter, att denna granskning icke bör, på sätt ifrågasatts, överflyttas
till någon befattningshavare inom riksräkenskapsverket, utan torde densamma
böra anförtros åt annat ämbetsverk. Enligt utskottets mening synes den
lämpligaste lösningen av frågan vara den av statskontoret förordade eller
att granskningen överflyttas till någon av kammarrättens befattningshavare.
Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anvisande av ett extra anslag till kammarrättens
verksamhet å 123,200 kronor samt beviljande av medel till rese- och
traktamentsersättning åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning
av mål angående 1928 års allmänna fastighetstaxering har icke givit
utskottet anledning till erinran*
Under nu förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) med tillämpning frän och med den 1 juli 1929
ur personalförteckningen för kammarrätten utesluta 2
kammarrättsråd med revisionsrotel i lönegraden B 30
och 1 advokatftskal i lönegraden B 26 samt bestämma,
att antalet kammarrättsråd i lönegraden B 30 skall vara 18;
b) godkänna följande ordinarie stater för kammarrätten,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929:
A. Ordinarie avlöningsstat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 331,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 3,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................................. » 13,000
Förslagsanslag kronor 347,700.
B. överflyttningsstat:
Avlöningar och vikariatsersättningar,
förslagsanslag ........................................ kronor 28,500;
samt
c) höja ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten,
nu 374,200 kronor, med 2,000 kronor till 376,200 kronor.
Ut skottet*
yttrande.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Kammarrättens
verksamhet.
[7.]
Hese- och
trakt amentsersättning
åt
särskilda
ledamöter i
kammarrätten
vid handläggning
av mål
angående
1928 års
allmänna
fastighetstaxering.
[8.]
Statistiska
centralbyrån.
Bibliotekets
under
hållande.
Statistiska
centralbyråns
verksamhet.
Bankinspek
tionen.
[12.]
6:o) I anledning av Kungl. Ma.j:ts därom gjorda framställning (punkt 7)
och under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört
hemställer utskottet,
att riksdagen må till upprätthållande av kammarrättens
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra anslag av 123,200 kronor.
7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och under hänvisning
till vad utskottet under punkt 5 anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till rese- och traktamentsersättning
åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning
av mål angående 1928 års allmänna fastighetstaxering
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 12,000 kronor.
8:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie anslagen till
statistiska centralbyrån (punkt 9) och till bibliotekets underhållande (punkt
10) samt extra reservationsanslaget till statistiska centralbyråns verksamhet
(punkt 11) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att, med uteslutande
ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till bank- och fondinspektionens
verksamhet, under rubriken »Bank- och fondinspektionen» i
riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag till bankinspektionen med
109,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 44 och 45 i statsrådsprotokollet.
För bank- och fondinspektionen äro i riksstaten för budgetåret 1928/1929
uppförda dels ett ordinarie reservationsanslag å 160,500 kronor till bankoch
fondinspektionens verksamhet, dels ett extra reservationsanslag å 15,000
kronor till dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen. Båda anslagen
skola direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen.
Dessa bidrag finnas för samma budgetår upptagna å riksstatens
inkomstsida med 109,000 kronor, respektive 66,500 kronor. Summan av
inkomsttitlarna överensstämmer alltså med sammanlagda beloppet av de två
reservationsanslagen.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 15
Enligt eu anmärkning vid gällande stat för bank- ocli fondinspektionen
skola de i staten ingående avlönings- och omkostnadsbeloppen utgå, bland
annat, dels av bidrag till bankinspektionen och dels av bidrag till fondinspektionen
efter en i anmärkningen angiven fördelning. Denna fördelning,
som saknar motsvarighet i riksstat och budgetredovisning, har tillkommit
med hänsyn därtill, att vartdera slaget av inflytande bidragsmedel må komma
till användning allenast för det därmed avsedda ändamålet.
I skrivelse den Öl) augusti 1928 har bank- och fondinspektionen
— som icke för sin del funnit anledning göra framställning om ändring
för budgetåret 1929/1930 i anslagen till inspektionen, i vad angår själva
anslagsbeloppen — hemställt om förändring i riksstatens uppställning beträffande
inspektionen, i syfte att därav skulle framgå, vilka medel skulle
anlitas för vederbörligt ändamål. Inspektionen, som framlagt förslag till
ändrad rubricering av anslagen, har därvid beräknat, att anslaget till bankoch
fondinspektionens verksamhet skulle utgå med 99,000 kronor av bidrag
till bankinspektionen och med 61,500 kronor av bidrag till fondinspektionen,
samt att anslaget till dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen
skulle täckas med 10.000 kronor av de förra och med 5,000 kronor av de
senare bidragen.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av det under förevarande punkt framlagda
förslaget bär departementschefen anfört följande:
»Vid anmälan förut denna dag av finansplanen har jag tillstyrkt ett av
riksräkenskapsverket framlagt förslag om förändrad ordning för upptagande
i riksstaten av bank- och fondinspektionen. I enlighet med vad jag därvid
föreslagit, skulle i staten såsom hittills uppföras två inkomsttitlar »bidrag
till bankinspektionen» och »bidrag till fondinspektionen», beräknade till
samma belopp som de väntade utgifterna, vilka skulle täckas med anslag,
som erliölle förslagsanslags natur. Inspektionernas inkomster skulle fortfarande
i sin helhet avskiljas för den egna verksamheten. Bidragen, vilkas
överskott för närvarande uppsamlas å ett gemensamt reservationsanslag,
skulle emellertid nu i stället, över anslagen, tillföras två fonder, en för
vartdera slaget av bank- och fondinspektionens båda verksamhetsgrenar.
I och för genomförandet av berörda förslag bör ordinarie reservationsanslaget
till bank- och fondinspektionens verksamhet uteslutas ur riksstaten,
varefter den vid utgången av budgetåret 1928/1929 förefintliga behållningen
å anslaget överföres till nämnda båda fonder. Under rubriken »Bank- och
fondinspektionen» böra i stället uppföras två ordinarie förslagsanslag, som
torde böra benämnas »Bankinspektionen» och »Fondinspektionen». Ett utmärkande
av de bidragsmedel, varav anslagen skola täckas, torde icke
vidare erfordras i riksstaten. Kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid bank- och fondinspektionen böra givetvis även i fortsättningen
utgå av vederbörliga bidragsmedel. Särskilda anslag för detta ändamål torde
emellertid icke vara behövliga, utan synas kostnaderna ifråga böra avföras
16
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
Fondinspek
tionen
[13.
]
Utskottets
yttrande.
Hiksräken
skapsverkets
verksamhet.
[15.]
Allmänna
civilförvalt
ningens
lönenämnd.
[16.]
å de ordinarie anslagen, vilka därför böra i motsvarande grad höjas. Genom
denna anordning tillgodoses tydligen det önskemål, som bank- och fondinspektionen
med sitt förslag om ändrad rubricering av anslagen för inspektionen
velat vinna. I avseende å den av ämbetsverket föreslagna fördelningen
av utgifterna å bankinspektionen, respektive fondinspektionen har
jag ingen erinran att göra.»
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 4 anfört och då utskottet
icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag om uppdelning av
ordinarie reseservationsanslaget till bank- och fondinspektionens verksamhet
på två anslag, får utskottet hemställa.
att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det
ordinarie reservationsanslaget till bank- och fondinspektionens
verksamhet, under rubriken »Bank- och fondinspektionen»
i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag
till bankinspektionen med 109,000 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att under rubriken
»Bank- och fondinspektionen» i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag
till fondinspektionen med 66,500 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 4 samt under punkt 9
här ovan anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må under rubriken »Bank- och fondiuinspektionen»
i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag
till fondinspektionen med 66,500 kronor.
ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 15)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 46—49) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av riksräkenskapsverkets
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 12,100 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till allmänna
civilförvaltningens lönenämnd för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 20,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 49—53 i
statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
17
1 enlighet med Kungl. Maj:t förslag i proposition nr 105 till 1923 års
riksdag beviljade riksdagen för allmänna civilförvaltningens lönenämnd för
budgetåret 1923/1924 ett extra anslag av 40,000 kronor. För ett vart av
de därpå följande budgetåren har anslaget bestämts till 25,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka anvisandet av det för allmänna
civilförvaltningens lönenämnd äskade anslaget, får alltså — under betonande
av önskvärdheten av att genom de av departementschefen antydda åtgärderna
kostnaderna för lönenämndernas verksamhet i möjligaste mån begränsas —
hemställa,
att riksdagen må till allmänna civilförvaltningens
lönenämnd för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 20,000 kronor.
13:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 17)
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till statens bostadsnämnd för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,000
kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till avlönande
av statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 27,200 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 53 och 54 i statsrådsprotokollet.
För anställande av en statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden
m. m. hava 1921 års riksdag och därefter följande riksdagar, efter förslag
av Kungl. Maj:t, anvisat medel. För innevarande budgetår är ett extra
anslag å 25,000 kronor beviljat för ändamålet i fråga.
Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd därav, att åt tryckerisakkunniginstitutionen,
för vilken lokalutrymme hittills beretts i en statens
fastighet, vari en del av finansdepartementet är inrymt, lokal hädanefter
måste anskaffas annorstädes. Till hyra av denna lokal samt städning och
lyse har beräknats en årskostnad av i runt tal 2,200 kronor.
Utskottet har inhämtat, att åt tryckerisakkunnige numera upplåtits erforderligt
utrymme inom riksräkenskapsverkets ämbetslokal. Vid sådant förhållande
lärer någon hyra icke behöva beräknas utan endast böra avses
visst belopp för bestridande av kostnader för städning och lyse. Detta belopp
torde icke behöva sättas högre än 700 kronor, vadan det av Kungl. Maj:t
äskade anslaget synes kunna nedsättas till 25,700 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 7 häft. (Nr 1.) 2
Utskottets
yttrande.
Statens
bostadsnämnd.
[17.]
Statens tryckeriiakkunniqe
m. m.
[18.]
Utskottets
yttrande.
Tullverket.
[19.]
18 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till avlönande av statens tryckerisakkunnige
jämte erforderliga biträden m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 25,700
kronor.
Skatteomkostnader.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte de
för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet
med vad av departementschefen föreslagits,
dels för budgetåret 1929/1930 för tullverket godkänna följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
................................................................. kr. 525,500
Arvode till tullverkets ombudsman ................ » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag .................. >>__ 160,000 kr. 687,500
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
............................................................ kr. 10,245,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 120,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst
l, 000, respektive 500 kronor för år räknat » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag....................................... » 2,082,000 kr. 12,449,200
B. Indragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 26,548
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
............................................................. kr. 850,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
19
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster ........................................ kr. 13,000 i{r_ 888,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslags -
anslag ................................................................ kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag .................................... » 420,000
Hemliga utgifter.................................................... » 4,000
Övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,655,952 kr>
2,117,252
Summa förslagsanslag kr. 16,168,500,
dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett
mot statens slutsumma svarande belopp av 16,168,500 kronor.
dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie
stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja
övergå på den nya staten, må under budgetåret 1929/1930 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Maj:t, efter förslag
av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,
som må komma att krävas av vederbörande eller Kungl. Maj:t eljest
kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för år räknat, än som
genom kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga lönetillägg
åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 55—80 i
statsrådsprotokollet.
I en särskild specifikation av utgiftsstater för tullverket, vilken såsom
bilaga fogats vid statsverkspropositionen och som här nedan intagits, hava
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag beträffande de olika anslagsbeloppen
sammanställts. För jämförelse bar utskottet i denna specifikation vid de
poster, i vilka ändring föreslagits i förhållande till de av Kungl. Maj:t för
budgetåret 1928/1929 upptagna posterna, inom parentes infört de för sagda
budgetår beviljade. I de poster, vid vilka någon jämförelsepost ej upptagits,
bar någon ändring i anslagets storlek icke ifrågasatts.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
A. Avlöning sstaten.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Förslagsanslag....................................................
Arvode till tullverkets ombudsman:
Anslag
Kronor
Kronor
525,500
2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:
Förslagsanslag.................................................................
160,000
687,500
1 (694,600)
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Löner till ordinarie tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning,
förslagsvis............................................... kr. 10,135,700
Kallortstillägg och kallortstraktamenten, förslagsvis » 50,000
Felräkningspenningar, förslagsvis ...................... » 10,000
Personliga lönetillägg samt ersättning för indragna
extra inkomster, förslagsvis........................... » 10,000
(27,000)
Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,
förslagsvis ......................................... »_40,000
Vikariatsersättningar :
F örslagsanslag...........................................................
Arvoden till två laboratorieföreståndare:
Anslag: i Göteborg högst 1,000 kr., i Malmö högst 500 kr.
10,245,700
(10,262,700)
120,000
1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
Arvoden
åt tullexpeditions- och tullstationsföre
ståndare,
förslagsvis .................................... kr. 15,000
Avlöningar till extra ordinarie tjänstemän och extra
befattningshavare samt gratifikationer, förslagsvis » 2,000,000
Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,
förslagsvis ........... » 2,000
Ersättning för övertidstjänstgöring, förslagsvis _» 65,000
B. Indragningsstaten.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ■
2,082,000
12,449,200
(12,466,200)
26,548
(48,970)
1 Ett i avlöningsstaten för innevarande budgetår upptaget anslag å 7,100 kronor till avlöningar
till tjänstemän å övergångsstat i generaltullstyrelsen har bortfallit.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
21
1 |
Kronor |
Kronor |
C. Pensionsstaterna. |
||
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.................. Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och barn, förslagsanslag |
850,000 (700,000) 25.000 13.000 |
888,000 (738,000) |
D. Omkostnadsstaten. |
||
Kostnader för avdömande av tullmål: |
||
Arvode till särskild ordförande i gränstullrätten inom Norrbottens län ............................... kr. 2,000 Arvode till tolk för finska språket vid samma gränstullrätt............................................... * 1 Gottgörelse åt rådhusrätterna för avgörande av tull- mål. förslagsvis .......................................... * 35,000 |
37,300 |
|
Resekostnads- och traktamentsersättningar m. m.: |
||
Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis...... kr. 20,000 Rese- och traktamentskostnader, förslagsvis......... » 400,000 (250,000) |
420,000 (270,000) |
|
Hemliga utgifter: j Anslag ............................................................................ |
4,000 |
|
Övriga kostnader för tullverket: |
||
Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis ...... kr. 140,000 66 (125,000) Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel, förslagsvis ................................................... * 350,000 Expenser, förslagsvis ....................................... » 600,000 (550.000) Telegramporto, förslagsvis................................. » 20,000 Gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal, förslagsvis................................................ * 1,000 Legor för fortskaffningsmateriel, förslagsvis ...... » 180,000 Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis.................. » 30,000 Beklädnad och beväpning, förslagsvis ............... » 30,000 Beslagarandelar samt tullstatens enskilda pensions- inrättnings andelar av böter, förslagsvis ......... » 160,000 Diverse utgifter, förslagsvis ............................. » 144,952 (144,930) |
1,655,952 |
2,117,252 |
(1,590,930) |
||
Summa kronor |
I6,lh8,n0o 1 (15,877,300) |
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två motioner, väckta inom andra kammaren, den ena, nr
113, av herr C. Lovén m. fl. och den andra, nr 242, av herr A. Forssell.
I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen måtte i förteckningen
över antalet ordinarie befattningshavare i tullverket under budgetåret
1929/1930, med ändring av Kungl. Maj:ts förslag, upptaga bland andra:
1 EU anslag å 27,300 kronor till avlöningar till å övergångsstat uppförda 10 tullvakttjänster
har bortfallit.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets yttrande.
103 tullkontorister,
461 tulluppsyningsmän,
793 tillsyningsmän.
I den senare motionen har föreslagits, att riksdagen måtte i tullverkets
utgiftsstater utöver i statsverkspropositionen upptagna tjänster uppföra 16
nya tullkontrollörstjänster, 35 nya ordinarie kammarskrivaretjänster samt 3
revisorstjänster å generaltullstyrelsens revisionsbyrås revisionsavdelning.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag i avseende å personalförteckningen för
tullverket för budgetåret 1929/1930 skiljer sig från motsvarande förteckning
för budgetåret 1928/1929 allenast därutinnan, att i enlighet med anmärkningar
vid sistnämnda förteckning antalet tullmästartjänster upptagits till
22 i stället för 23 och antalet tullöveruppsyningsmanstjänster till 120 i
stället för 119 samt antalet kustöveruppsyningsmanstjänster upptagits till
22 i stället för 23 och antalet kustuppsyningsmanstjänster till 44 i stället
för 43.
Motionsvis har emellertid ifrågasatts utökning av antalet ordinarie tjänster.
Sålunda har föreslagits, att antalet revisorstjänster (lönegrad B 21)
i generaltullstyrelsen måtte ökas från 9 till 12, antalet tullkontrollörer (lönegrad
B 21) från 99 till 115, antalet kammarskrivare (lönegrad B 16) vid
tullstaten från 385 till 420, tullkontoristerna (lönegrad B 12) från 92 till
103, tulluppsyningsmännen (lönegrad B 8) från 446 till 461 och tillsyningsmännen
(lönegrad B 6) från 773 till 793.
Utskottet får erinra om, att frågan rörande den ordinarie personalens vid
tullverket antal var föremål för ingående behandling vid sistlidet års riksdag,
varvid ett av statsutskottet framställt förslag om utökning av nämnda
personal, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, blev av riksdagen i gemensam
omröstning avslaget med stor majoritet. Då ingen omständighet inträffat,
som kan giva riksdagen anledning frånträda sin så nyligen intagna ståndpunkt,
kan utskottet icke biträda de motionsvis gjorda yrkandena utan ansluter
sig till Kungl. Maj:ts förslag.
Då utskottet funnit sig böra tillstyrka de framlagda förslagen till stater
för tullverket samt icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t i
övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen, får utskottet alltså
hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Lovéns m. fl. och herr Forssells
ovanberörda motioner, II: 113 och 242,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
23
a) besluta, att antalet ordinarie befattningar jämte
de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader
skall bestämmas i enlighet med vad av departementschefen
föreslagits,
b) för budgetåret 1929/1930 för tullverket godkänna
följande
Ordinarie stat.
A. Avlöning sstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
........................... kr. 525,500
Arvode till tullverkets
ombudsman .................... » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 160,000 kr. 687,500
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
.............................. kr. 10,245,700
Vi kar iatsersättningar, förslagsanslag
.................... » 120,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare
å högst
l, 000, respektive 500 kronor
för år räknat » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 2,082,000 kr. 12,449,200
B. Indragning sstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat.
.................................................. kr. 26,548
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade
tjänstemän, förslagsanslag
................................. kr. 850,000
24
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Pensioner till avlidna tjänstemäns
änkor och barn,
förslagsanslag Gottgörelse till tullstatens |
kr. |
25,000 |
|
tjänster .......................... |
» |
13,000 kr. |
888,000 |
D. Omkostnadsstat. Kostnader för avdömande |
|||
slag ............................. Resekostnads- och trak-tamentsersättningar m. |
kr. |
37,300 |
|
m., förslagsanslag |
» |
420,000 |
|
Hemliga utgifter .......... Övriga kostnader för tull- |
» |
4,000 |
|
verket, förslagsanslag |
» |
1,655,952 kr. |
2,117,252 |
Summa förslagsanslag kr. 16,168,500,
c) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för
tullverket till ett mot statens slutsumma svarande belopp
av 16,168,500 kronor, samt
d) förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande
ordinarie stat kvarstående tjänsteman vid tullverket,
som ej anmält sig icke vilja övergå på den nya
staten, må under budgetåret 1929/1930 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket
Kungl. Maj:t, efter förslag av generaltullstyrelsen,
prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,
som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl.
Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall
till högre belopp för år räknat, än som genom kungörelsen
den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga
lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922
blivit bestämt.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
25
16:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 20) får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till särskilda åtgärder för bekämpande
genom tullverkets försorg av olovlig införsel av spritdrycker
m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 125,000 kronor, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.
17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att
dels besluta att, med uteslutande från personalförteckningen för kontrollstyrelsens
övergångsstat av en sekreterare och en aktuarie, å denna stat
skall från och med den 1 juli 1929 vara uppförd en aktuarie i lönegraden
B 21;
dels ock godkänna följande ändrade övergångsstat för kontrollstyrelsen,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929:
övergångsstat:
Avlöningar, förslagsanslag................................................................ kronor 7,200.
Ordinarie förslagsanslaget till kontrollstyrelsen är i gällande riksstat upptaget
med ett belopp av 205,800 kronor. För styrelsen äro fastställda dels
en ordinarie avlöningsstat å 198,600 kronor, dels en övergångsstat å 14,400
kronor. Å övergångsstaten äro uppförda en sekreterar- och två aktuariebefattningar.
Då innehavaren av sekreterarbefattningen haft förordnande å
sekreterartjänst i kammarkollegium och därunder åtnjutit avlöning från
anslag å kollegii stat, hava några avlöniugsmedel för hans del icke beräknats
å övergångsstaten. Att anslaget bestämts till belopp, som med 7,200
kronor understiger staternas slutsumma, är beroende därav, att en å ordinarie
stat befintlig notariebefattning (lönegrad B 21) enligt Kungl. Maj:ts
beslut icke skulle få tillsättas, så länge en sekreterarbefattning vore uppförd
å styrelsens övergångsstat.
Sedan sekreteraren sedermera utnämnts till ordinarie innehavare av tjänst
i kammarkollegium, har kontrollstyrelsen, med stöd av Kungl. Maj:ts medgivande
den 7 december 1928, förklarat, att den fullmakt, som utfärdats för
en av de å övergångsstaten uppförda aktuarierna, skulle från och med
den 1 januari 1929 gälla såsom fullmakt å notariebefattningen. På grund
härav kommer hädanefter allenast en befattning att kvarstå å övergångsstaten,
nämligen en aktuarie i lönegraden B 21, och anslagsposten för sagda
stat kan minskas med i runt tal 7,200 kronor. I den ordinarie staten ingår
redan avlöning för notariebefattningen och då det ordinarie förslagsanslaget
till kontrollstyrelsen för närvarande är bestämt till 7,200 kronor lägre belopp
än staternas slutsumma, har anslaget i riksstaten uppförts med oförändrat
belopp.
Särskilda
åtgärder för
bekämpande
genom tullvirkets
försorg
av olovlig
införsel av
spritdrycker
m. m.
[20.]
Kontroll
styrelsen.
[21.]
KontroUatyrelsens
verksamhet.
[22.]
Kontroll å
t illvei k ning savgiper.
[23.]
Stämpelr
omkostnoder.
[24.]
26 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) besluta att, med uteslutande från personalförteckningen
för kontrollstyrelsens övergångsstat av en sekreterare
och en aktuarie, å denna stat skall från och med
den 1 juli 1929 vara uppförd en aktuarie i lönegraden
B 21; samt
b) godkänna följande ändrade övergångsstat för kontrollstyrelsen,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929.
Övergångsstat:
Avlöningar, förslagsanslag ........................ kronor 7,200.
18:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 82 och 83) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av kontrollstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra anslag av 22,900 kronor.
19:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till kontroll å tillverkningsavgifter (punkt 23) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att höja ordinarie förslagsanslaget
till stämpelomkostnader, nu 350,000 kronor, med 50,000 kronor
till 400,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader har från och med
budgetåret 1926/1927 anvisats med 350,000 kronor. Nettoutgifterna från
anslaget hava uppgått till, i runda tal, 307,600 kronor för budgetåret 1926/
1927 och 329,400 kronor för budgetåret 1927/1928.
Enligt vad statsrådspfotokollet utvisar, har en inom generalpoststyrelsen
verkställd uppskattning synts giva vid handen, att anslaget innevarande
budgetår skall komma att belastas av utgifter till omkring 385,000 kronor,
av vilket belopp dock cirka 20,000 kronor hänföra sig till engångsutgifter
för anskaffande av sådana makuleringsstämplar, som avses i kungörelsen
den 26 oktober 1928 (nr 441) med närmare föreskrifter angående makulering
av vissa stämplar. Jämväl för nästkommande budgetår skulle man, enligt
samma uppskattning, hava att räkna med engångsutgifter till belopp
av omkring 25,000 kronor för tillverkning av tryckplåtar för enkla och
dubbla beläggningsstämplar samt för nya stämpelsorter, nämligen helarks
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
27
stämplar, avsedda för utdrag ur inteckningsprotokoll, och inteckningskontrollstämplar.
Med hänsyn härtill och till den stigande tendens, som kostnaderna
under ifrågavarande anslag förete, har anslaget för budgetåret
1929/1930 ansetts böra beräknas till 400,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
stämpelomkostnader, nu 350,000 kronor, med 50,000
kronor, till 400,000.
21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att, med uteslu- Kostnader för
tande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxe- århi/Uu:<*ing
ring till skatt å inkomst och förmögenhet, i riksstaten uppföra ett ordinarie
förslagsanslag till kostnader för årlig taxering med 3,300,000 kronor.
Till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet är i riksstaten
uppfört ett ordinarie förslagsanslag, som för nedan angivna budgetår
anvisats med följande belopp, jämte vilka ställts nettoutgifterna, i runda tal
från anslaget:
Budgetår |
Anslag kronor |
Nettoutgifter kronor |
1923/1924 ................ |
................ 2,500,000 |
2,955,000 |
1924/1925 ................ |
................ 2,500,000 |
3,023,000 |
1925/1926 ................ |
................ 3,000,000 |
3,077,000 |
1926/1927 ................ |
................ 3,000,000 |
3,028,000 |
1927/1928 ................ |
................ 2,800,000 |
2,785,000. |
För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 2,800,000 kronor.
Härjämte hava till kostnader för allmän fastighetstaxering år 1928 anvisats
för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 extra förslagsanslag å 1,000,000
kronor respektive 600,000 kronor.
Beträffande beskaffenheten av de kostnader, för vilkas täckande nu nämnda
båda anslag avsetts, torde få hänvisas till sjunde huvudtiteln i 1927 års
statsverksproposition, sid. 34—37, och i 1928 års statsverksproposition,
sid. 119.
Då 1928 års allmänna fastighetstaxering nu avslutats, föreligger icke
vidare något anslagsbehov för detta ändamål. De mindre kostnader, som
föranledas av arbetet med taxering av fastighet under löpande taxeringsperiod,
hava, såsom tidigare varit fallet, ansetts böra drabba det ordinarie
anslaget för taxeringskostnader.
Vad angår sistnämnda anslag har en väsentlig höjning av beloppet,
huvudsakligen beroende av de vid 1928 års riksdag antagna nya skatteoch
taxeringsförfattningarna, synts ofrånkomlig. Främst kommer härvid
28
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
Observationsoch
uppbördsprocenter.
[26.]
— utom nyssberörda omständighet, att anslaget nu också skall belastas med
kostnaderna för den årliga fastighetstaxeringen — i betraktande, att taxeringsnämnderna
skola övertaga virkestaxeringen, vilken hittills omhänderhafts
av kommunala organ samt helt bekostats av kommunerna och skogsvårdsstyrelserna.
Ytterligare är att beakta tillkomsten av en ny institution i
taxeringsarbetet, den mellankommunala prövningsnämnden, vilken för med
sig icke obetydliga utgifter. Den nya taxeringsförordningen utgår vidare
från att bokföringsexperter och skogssakkunniga skola anlitas i vidgad utsträckning
för taxeringen. Vissa stadganden i samma förordning medföra
slutligen, att prövningsnämndernas granskningsarbete erhåller ökad omfattning
och därmed kräver mera arbetsbiträde.
Med hänsyn till nu angivna omständigheter hava betydande svårigheter
mött att med tillräcklig säkerhet beräkna anslagsbehovet för taxeringsarbetet.
En approximativ uppskattning har emellertid givit vid handen,
att kostnaderna svårligen kunna understiga 3,300,000 kronor. Skulle
det visa sig, att anslaget icke kan täcka därmed avsedda oundgängligen
nödvändiga utgifter, har självfallet ett överskridande av anslaget, som är
av förslagsanslags natur, ansetts böra begränsas till det minsta möjliga.
I anslutning till den nya taxeringsförordningens terminologi har anslaget
upptagits under den förändrade benämningen »Kostnader för årlig taxering».
I likhet med departementschefen anser utskottet betydande svårigheter
möta att beräkna anslagsbehovet för taxeringsarbetet nästkommande budgetår.
Att, innan någon erfarenhet vunnits angående detta behov, bestämma anslaget
till ett belopp, som med 500,000 kronor överstiger motsvarande,
för innevarande budgetår beviljade anslag, kan utskottet dock icke tillstyrka.
Utskottet, som förväntar att all möjlig sparsamhet iakttages vid anslagets
disposition, vill för sin del förorda, att anslaget begränsas till 3,200,000
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av
det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering
till skatt å inkomst och förmögenhet, i riksstaten uppföra
ett ordinarie förslagsanslag till kostnader för årlig
taxering med 3,200,000 kronor.
22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att höja ordinarie
förslagsanslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m., nu 15,000
kronor, med 15,000 kronor till 30,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m.
har i riksstaten för nedan angivna budgetår varit uppfört med följande belopp,
jämte vilka ställts nettoutgiftema, i runda tal, från anslaget:
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
29
Budgetår
1923/1924
1924/1925
1925/1926 .
1926/1927 .
1927/1928
Anslag |
Netloutgitter |
kronor |
kronor |
30,000 |
36,300 |
40,000 |
31,600 |
40,000 |
23,000 |
40,000 |
13,400 |
30,000 |
66,800. |
För innevarande budgetår är anslaget anvisat med ett till 15,000 kronor
nedsatt belopp. Med hänsyn till de nyss angivna belastningssiffrorna har
anslaget ansetts böra höjas till det nu äskade beloppet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
observations- och uppbördsprocenter m. m., nu 15,000
kronor, med 15,000 kronor till 30,000 kronor.
Diverse.
23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att höja ordinarie Ersättning Ull
förslagsanslaget för ersättning till städerna för mistad tolag, nu 6,400,000 8täde™°‘ fär
mist aa tolag.
kronor, med 1,400,000 kronor till 7,800,000 kronor. [27.]
Det ordinarie förslagsanslaget för ersättning till städerna för mistad tolag
har i riksstaten för härefter angivna budgetår varit uppfört med följande
belopp, i runda tal, jämte vilka ställts nettoutgifterna under samma budgetår:
Budgetår |
Anslag kronor |
Nettomgitter kronor |
1924/1925 |
6,000,000 |
7,235,000 |
1925/1926 |
6,200,000 |
6,824,000 |
1926/1927 |
6,600,000 |
6,079,000 |
1927,1928 |
6,400,000 |
8,007,000. |
Nettoutgiften för budgetåret 1927/1928 inbegriper ett belopp av i runt tal |
||
ningar och som enligt Kungl. |
Maj:ts beslut den |
22 juni 1928 avförts å an- |
slaget. Detta sammanhänger |
med den vid utgången av nämnda budgetår |
verkställda omläggningen av generaltullstyrelsens huvudbokföring. Återstående
tolagsersättning har alltså utgjort omkring 6,829,000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget uppfört med 6,400,000
kronor.
Det för budgetåret 1929/1930 erforderliga anslaget, som väsentligen beror
av tulluppbörden under innevarande budgetår, har med stöd av en inom
generaltullstyrelsen verkställd överslagsberäkning ansetts böra bestämmas till
ett betydligt högre belopp än det nu anvisade, förslagsvis till 7,800,000 kronor.
Ersättning till
vissa städer
och köpingar
för till stats
verk t indragna
brännvinsförsäljnings
medel.
[28.]
In lösen av
och ersättning
för t kattefrälser
än t or
tamt avlösning
av
frälseskatteräntor.
[29.]
30 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget för
ersättning till städerna för mistad tolag, nu 6,400,000
kronor, med 1,400,000 kronor till 7,800,000 kronor.
24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att i riksstaten uppföra
ordinarie anslaget för ersättning till vissa städer och köpingar för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel med 2,024,724 kronor.
Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 198) angående ersättning
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel skola av statsverket till de i
nämnda paragraf angivna städer och köpingar utbetalas bestämda, successivt
sjunkande ersättningsbelopp, för vilkas bestridande särskilt ordinarie anslag
anvisats å riksstaten. Ifrågavarande belopp skola enligt 5 § i samma förordning,
sådan denna paragraf lyder enligt förordning den 9 juni 1922 (nr
363), av statskontoret utbetalas till vederbörande under juli månad.
För år 1929 uppgå ersättningsbeloppen till sammanlagt 2,024,724 kronor.
Med detta belopp bör alltså anslaget för ersättning till vissa städer och
köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel upptagas
i riksstaten för budgetåret 1929/1930.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie anslaget
för ersättning till vissa städer och köpingar för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel med
2,024,724 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för budgetåret
1929/1930 såsom extra förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor 250,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor 50,000 kronor samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor 50,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 88 och 89
i statsrådsprotokollet.
Under en följd av år hava å riksstaten uppförts extra förslagsanslag å
växlande belopp dels till inlösen av skattefrälseräntor, dels till ersättning
för skattefrälseräntor och dels till avlösning av frälseskatteräntor. För
närmare kännedom om beskaffenheten av de kostnader, för vilkas täckande
anslagen avsetts, samt om de grunder, som följts vid beräknandet av anslagen,
hänvisas till sjunde huvudtiteln i 1918, 1927 och 1928 års statsverkspropositioner.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
31
I riksstaten för innevarande budgetår är vart och ett av ifrågavarande
anslag upptaget med 50,000 kronor.
Den nu föreslagna höjningen av anslaget till inlösen av skattefrälseräntor
är beroende därav, att ökad inlösen av sådana räntor förväntas komma att
äga rum under det kommande budgetåret.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 såsom extra
förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor 250,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor 50,000 kronor
samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor 50,000 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att i riksstaten uppföra
ett ordinarie förslagsanslag till bidrag till skattetyngda kommuner med
5,000,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 89 och 90 i statsrådsprotokollet.
Under en följd av år hava till utjämning av det kommunala skattetrycket
bidrag lämnats åt synnerligt skattetyngda landskommuner. Till bestridande
av kostnaderna härför har av den kommunala progressivskattens utjämningsandel,
som utgjort en fjärdedel av skattens grundbelopp, varje år uttagits
så stor del, som varit för ändamålet erforderlig. Av influtna medel har
bildats en fond, »skatteutjämningsmedlens fond», som förvaltas av stats
kontoret
och från vilken de av länsstyrelserna förskottsvis bestridda skatteutjämningsbidragen
ersatts. De bidrag, som med stöd av hittills gällande
bestämmelser utdelats under de senare åren, då 75 procent av utjämningsandelen
uttagits, angivas i runda tal i följande tabell:
1924 ............................................................kronor 4,474,000
1925 ............................................................ » 3,989,000
1926 ............................................................ » 3,983,000
1927 ............................................................ » 4,082,000
1928 ............................................................ » 4,424,000.
De bestämmelser, som i fortsättningen skola tillämpas vid utdelande av
understöd åt synnerligt skattetyngda kommuner, innefattas i en förordning
den 16 december 1927 (nr 462). Bland nyheterna i denna förordning
märkes, att numera jämväl städerna äro delaktiga i skatteutjämningen. Det
möter under sådana förhållanden svårigheter att nu bedöma behovet av
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
skattetyngda
kommuner.
[30.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
skatteutjämningsmedel. Försiktigheten har emellertid synts departementschefen
bjuda, att det erforderliga beloppet icke beräknas lägre än till 5,000,000
kronor.
Enligt förordningen den 28 september 1928 (nr 375) om utjämningsskatt
och förordningen samma dag (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster
ställas medel till förfogande för skatteutjämning, nämligen dels vad som
för sådant ändamål behöver uttagas i utjämningsskatt och dels hälften av
lotterivinstskatten. I samband med inkomstberäkningen har departementschefen
föreslagit uppförande å riksstatens inkomstsida av »utjämningsskatt»
med 4,200,000 kronor och bland stämpelmedlen förutsatt en intäkt av lotterivinstskatten
å 1,600,000 kronor, varav sålunda 800,000 kronor skola avses
för skatteutjämning.
I anslutning till vad riksräkenskapsverket i sin skrivelse med inkomstberäkning
för nästa budgetår förordat, har anslaget å riksstaten för ifrågavarande
ändamål ansetts böra erhålla karaktär av förslagsanslag, från vilket
utgifterna skulle bestridas över en fortfarande hos statskontoret bibehållen
fond. Det första gången å riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppförda
extra reservationsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner skulle sålunda
upphöra såsom självständigt anslag. Behållningen å anslaget vid utgången
av nämnda budgetår har ansetts böra överföras till fonden och det
nya anslaget uppföras såsom ordinarie anslag.
I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att jämlikt 71 § kommunalskattelagen
för skatteutjämning även avses skatt, som utgöres för s. k.
gemensamt kommunalt ändamål. Då emellertid avkastningen av denna skatt
för närvarande undandrager sig varje tillförlitlig beräkning, har hänsyn här
icke tagits till densamma.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr G. Olsson i Ramsta
m. fl. väckt motion, nr 63, vari hemställts,
att riksdagen för sin del behagade besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts
förordning, nr 462/1927, angående understöd av skatteutjämningsmedel åt
synnerligen skattetyngda kommuner, att § 2, 1 mom. b) får följande ändrade
lydelse:
att de utgifter för kommunområdets kyrko-, folkskole-, fattigvårds- och
barnavårdsväsen, för vilkas bestridande uttaxering beslutats under det
löpande året, skola motsvara ett skattetryck av mer än fyra kronor och 50
öre för etthundra kronor beskattningsbar inkomst; samt
ävensom
att § 4, 1 mom. måtte erhålla följande ändrade lydelse: Understöd, som
i 2 § 1 mom. avses, — — —--angivna belopp av fyra kronor och
50 öre.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
33
Med iakttagande av vad nu stadgats skall angående tilldelning av understöd,
som nu avses, gälla följande:
a) understöd utgår, därest ej bestämmelserna i b) och c) här nedan annat
föranleda, med det belopp, som erfordras för att skattetrycket, beräknat för
etthundra kronor beskattningsbar inkomst, må kunna lättas med:
40 procent i den mån det överstiger 10 men icke 12 kronor,
50 procent i den mån det överstiger 12 men icke 14 kronor och
60 procent i den mån det överstiger 14 kronor;
b) kan det höga---— till lägre belopp än i a) sägs;
c) på Kungl. Maj:t ankommer att —---bevilja högre understöd än
i a) sägs.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vad först nyssnämnda motion angår, synas motionärerna med sitt förslag
närmast hava avsett att, i avvaktan på en mera definitiv lösning av frågan
om en effektivare skatteutjämning, nu gällande bestämmelser för utdelande
av understöd till skattetyngda kommuner skulle provisoriskt modifieras i
syfte att i vidgad omfattning bereda sådana kommuner skatteutjämningsbidrag.
Utskottet får i anledning härav erinra om, att de gällande bestämmelserna
i ämnet inrymma en vidsträckt befogenhet för Kungl. Maj:t, att, där särskilda
skäl därtill äro, bevilja högre understöd än de enligt de fastställda
huvudgrunderna normalt utgående. Enligt vad utskottet inhämtat, hava ock
på grund av detta bemyndigande särskilda bidragsbelopp i viss utsträckning
fördelats. För såvitt skäl därtill visa sig vara för handen, torde det även
vara antagligt och enligt utskottets mening önskvärt, att ett dylikt förfarande
i vidgad omfattning kommer att tillämpas jämväl hädanefter, därest
omständigheterna så medgiva. Vid sådant förhållande och då utskottet
icke kunnat finna några hållpunkter för ett bedömande av de ekonomiska
konsekvenser, ett bifall — helt eller delvis — till motionen skulle medföra,
har utskottet funnit sig icke kunna förorda ändring av bestämmelserna
ifråga. Utskottet håller tillika före, att verkningarna av de vidtagna förändringarna
på skattelagstiftningens område måste avvaktas, innan frågan
kan närmare bedömas. Uppmärksammas måste ock, att även städerna numera
äro berättigade till understöd av skatteutjämningsmedel.
Slutligen vill utskottet ifråga om en mera definitiv ordning å nu förevarande
område framhålla, att vid den av 1928 års riksdag påkallade utredningen
av frågan om en rationell utjämning av skattetrycket inom kommunerna,
vilken utredning enligt utskottets mening torde böra utan dröjsmål
igångsättas, det i motionen berörda spörsmålet icke kan undgå att uppuppmärksammas.
Rihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 7 hd fl. (Nr 7.) it
Utskottat
yttrande
34
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Staten åliggande
kommunala
och andra
utskylder.
[31.]
Bidrag till
svenska stadsförbundet.
[32.]
Bidrag till
svenska landskommunernas
förbund.
[33.]
Bidrag till in
ternationella
statistiska institutets
permanenta
byrå
i Haaq.
[34.]
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit riksdagen, får alltså hemställa,
I) att riksdagen må i riksstaten uppföra ett ordinarie
förslagsanslag till bidrag till skattetyngda kommuner
med 5,000,000 kronor; samt
II) att herr Olssons i Ramsta m. fl. ovanberörda motion,
II: 63, icke må vinna riksdagens bifall.
27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 91) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av staten åliggande
kommunala och andra utskylder för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
28:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) och under
hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 91 och 92) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till svenska stadsförbundet
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 4,000 kronor.
29:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 92) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till svenska landskommunernas
förbund för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 2,000 kronor.
30:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 92) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella
statistiska institutets permanenta byrå i Haag för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
35
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att för fortsatt
utgivande av kammarrättens årsbok år 1930 för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 93 och 94 i statsrådsprotokollet.
Å staten för budgetåret 1926/1927 finnes för första gången upptaget ett
anslag till kammarrättens årsbok. Rörande den närmare motiveringen för
tillkomsten av detta anslag hänvisas till 1926 års statsverksproposition,
sjunde huvudtiteln, sid. 102—110. Anslaget, som upptogs såsom extra förslagsanslag,
uppfördes med 6,700 kronor. Med anslaget bestrides kostnaden
för utgivande av två prejudikatsamlingar, omfattande den ena utslag i avlöningsmål
m. m. och den andra utslag i fattigvårdsmål m. m.
För sistlidet budgetår anvisades ett anslag av 8,200 kronor till utgivande
av motsvarande prejudikatsamlingar för åren 1927 och 1928 samt för innevarande
budgetår ett anslag av 4,100 kronor till prejudikatsamlingarna för
år 1929.
Nettoutgiften å anslaget för budgetåret 1927/1928 har enligt budgetredovisningen
utgjort omkring 3,800 kronor.
I händelse Kungl. Maj:ts förut framlagda förslag om uppförande å ordinarie
stat av ytterligare ett kammarrättsråd vinner riksdagens bifall, torde
såsom följd härav samlingen av utslag i avlöningsmål komma att till omfånget
ökas. En höjning av nu utgående anslag för utgivande av kammarrättens
årsbok har därför synts departementschefen befogad.
Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, får
utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för fortsatt utgivande av kammarrättens
årsbok år 1930 för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att höja ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 124,980 kronor, med 24,996
kronor till 149,976 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har under senast förflutna
fem budgetår anvisats med följande belopp, jämte vilka ställts nettoutgifterna
under samma budgetår (beloppen för anslag och utgifter upptagas
i runda tal):
Budgetår 1923/1924 .... |
Anslag kronor ...... 200,000 |
Nettoutgifter kronor 173,900 |
|
1924/1925 .... |
...... 150,000 |
119,500 |
|
1925/1926 .... |
...... 150,000 |
129,700 |
|
1926/1927 .... |
....... 125,000 |
182,400 |
|
1927/1928 .... |
....... 125,000 |
145,000. |
Kammarrättens
årsbok.
[35.]
Utskottets
yttrande.
Trycknings
kostnader.
[36.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniqa.
[37.]
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i
statens tjänst.
[38.]
Avlönings förhöjningar
åt
vissa ickeordinarie
befattningshavare
inom
den civila
statsforvaltninqen.
[39.]
För innevarande budgetår är anslaget anvisat med 124,980 kronor.
Då nettoutgifterna för anslaget under senaste femårsperiod utgjort i genomsnitt
150,100 kronor årligen, har anslaget för budgetåret 1929/1930 ansetts
böra upptagas till i runt tal 150,000 kronor med den jämkning, som erfordras
för utjämning av huvudtitelns slutsumma.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader,nu 124,980 kronor, med 24,996 kronor
till 149,976 kronor; dock att i anslaget må göras den
jämkning, som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns
slutsumma.
33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu
280,000 kronor, med 20,000 kronor till 260,000 kronor.
34:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till täckande
av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst vid
de till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer (punkt 38) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
35:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 39)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 95 och 96) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för
avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
37
Övriga ordinarie anslag.
36:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon ändring
icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföras med
oförändrade belopp.
Stockholm den 19 februari 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelias, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof
Olsson, J. Nilsson i Malmö, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson
i Kompersmåla, E. A. Lundell, K. E. Andersson i Eliantorp och K. A. TV. Björck; samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson
i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, B.
F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F. Järte, O. Andersson i Höör
och J. Jönsson i Revinge.
Övriga
ordinarie
anslag.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Reservationer:
vid punkt 4 (mynt- och justeringsverket) av herrar Kvarnzelius, Olof
Olsson, Nilsson i Malmö, Rydén, Björck, Jansson i Falun, Olsson i Kullenbergstorp,
Carlsson-Frosterud, Olofsson i Digernäs, Andersson i Höör och
Jönsson i Revinge, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Såsom nämnts — — — samt automobilskattemedlen.
Kungl. Maj:ts under nu förevarande punkt framlagda förslag utgör alltså
ett led i den avveckling av specialbudgeterna, som i innevarande års statsverksproposition
ifrågasatts. Utskottet har i anledning härav funnit sig
böra i detta sammanhang angiva sin principiella ståndpunkt till förslagen
i fråga.
Av många skäl är det önskvärt, att största möjliga stabilitet vidmakthålles
i fråga om riksstatens uppställning. År efter år förekommande detaljändringar
äro ägnade att på förevarande område åstadkomma en osäkerhet,
som icke är önskvärd. Därjämte försvåra sådana ofta återkommande
förändringar i hög grad möjligheten att från år till annat göra
jämförelser mellan olika års riksstater. Därest förändringar å förevarande
område prövas vara nödiga eller önskvärda, synes det normala tillvägagångssättet
därvid böra vara, att spörsmålet föregås av en ingående och allsidig
utredning, omfattande samtliga de ändringar i riksstaten, som av vederbörande
myndigheter äro under övervägande. Härigenom beredes riksdagen
tillfälle att i ett större sammanhang pröva dessa ärenden.
Givetvis utesluter denna utskottets allmänna principiella uppfattning icke,
att i särskilt trängande fall även detaljändringar i riksstatens uppställning
kunna förekomma. Men de böra i så fall avse antingen undanröjande av
olägenheter av mera avsevärd betydenhet eller ock beredande av så avgjorda
fördelar i och för sig, att ändringarna härav äro till fullo motiverade.
Då utskottet nu går att pröva förevarande förslag ur här ovan angivna
synpunkter, kan utskottet ej fmna vare sig att några större olägenheter
äro förenade med den hittills tillämpade ordningen eller att några mera
betydande fördelar genom den föreslagna uppställningen äro att ernå.
Även om vissa skäl ur budgetredovisningssynpunkt kunna anföras till förmån
för framställningen i fråga, synas ur andra synpunkter minst lika
starka skäl tala däremot. Den föreslagna anordningen med upprättande i
vissa fall av särskilda fonder för varje anslag i stället för de hittillsvarande
reservationerna synes sålunda knappast innebära någon förbättring
ur praktisk synpunkt. I detta hänseende vill utskottet jämväl framhålla,
att den i ärendet förebragta utredningen icke klart angiver, huruvida för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
39
valtningen av samtliga de till inrättande ifrågasatta fonderna skall förläggas
till statskontoret eller fördelas å olika ämbetsverk. Vidare har utskottet
ej kunnat underlåta att fästa sig vid det förhållandet, att genom den
föreslagna anordningen i viss mån en ändrad typ eller i vart fall en ändring
i användningen av förslagsanslag skulle komma i tillämpning. Det
har tagit en lång tid, innan omsider en fast och klar terminologi och en
regelrätt tillämpning i fråga om anslagen å riksstaten utkristalliserats, och
utskottet måste finna betänkligheter resa sig mot att i detta hänseende vidtaga
förändringar, som i någon mån frångå kraven på klarhet och otvetydighet.
Vad särskilt mynt- och justeringsverket vidkommer, har utskottet ej heller
känt sig övertygat om, att ett övergivande i viss mån av den för verket tilllämpade
självhushållningsprincipen ur sparsamhetssynpunkt innebär en fördel.
Visserligen vinnes genom omläggningen för ögonblicket, att ett belopp
av 750,000 kronor av mynt- och justeringsverkets reservationer och inkomstmedel
kunna tagas i anspråk för statsregleringsändamål, men utskottet finner
knappast de nuvarande statsfinansiella förhållandena vara av den beskaffenhet,
att man för vinnande av detta ändamål bör frångå en form för
anslagens uppställning och beteckning, som dock visat sig äga vissa praktiska
fördelar. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om, att tidigare
för statsregleringsändamål tagits i anspråk genom mynt- och justeringsverkets
verksamhet uppkomna reservationer av mycket betydande omfattning.
Senast hände detta år 1927, då av verkets reservationer 750,000 kronor tillgodogjordes
för allmänna budgetändamål. För vinnande av det ändamålet
att medel från verkets konto i skälig omfattning göras tillgängliga för statsregleringen
lära sålunda ej åtgärder av nu föreslagen art vara erforderliga.
När utskottet sålunda mot varandra vägt fördelar och nackdelar, som äro
förenade med den nuvarande och den föreslagna uppställningen av riksstaten
och därvid jämväl tagit i betraktande de allmänna principiella synpunkter,
som ovan framhållits, har utskottet funnit sig böra stanna vid
att beträffande de under sjunde huvudtiteln föreslagna förändringarna i
anslagens uppställning avstyrka Kungl. Maj:ts förslag och förty förorda bibehållandet
av hittillsvarande uppställning.
Vad nu angår anslag till mynt- och justeringsverket för nästkommande
budgetår, torde i följd av utskottets nyssnämnda ståndpunkt i riksstaten
böra upptagas dels ett ordinarie reservationsanslag till bestridande av de
med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader, vilket anslag torde
böra bestämmas till det av Kungl. Maj:t nu föreslagna beloppet, 600,000
kronor, och dels ett extra reservationsanslag å samma belopp, som för innevarande
budgetår beviljats, 34,000 kronor, till täckande av kostnader för
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid mynt- och justeringsverket. Att frågan
om dyrtidstillägg för statens befattningshavare för budgetåret 1929/1930
ej ännu varit föremål för riksdagens prövning, har utskottet med hänsyn
till anslagets jämförelsevis ringa storlek ansett icke böra föranleda till upp
-
40
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
skov med detsammas beviljande. Utskottet förutsätter givetvis, att samma
grunder för dyrtidstilläggs åtnjutande komma att tillämpas å mynt- och
justeringsverkets personal som å statens befattningshavare i övrigt. Liksom
hittills bör det för tillämpning av verkets stat erforderliga beloppet, förslagsvis
69,800 kronor, utgå av verkets ordinarie anslag.
Utskottet vill slutligen i detta sammanhang erinra om, att i följd av utskottets
förenämnda ståndpunkt inkomsttiteln »inkomst av myntning och
justering» bör upptagas till samma belopp som de beräknade utgifterna eller
till 634,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) i riksstaten uppföra ordinarie reservationsanslaget
till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets
drift förenade kostnader med 600,000 kronor, att direkt
utgå av inkomst av myntning och justering; samt
b) till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt
befattningshavare vid mynt- och justeringsverket för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 34,000 kronor, att direkt utgå av inkomst av
myntning och justering.»;
vid punkt 9 (bankinspektionen). Samma reservanter som de vid punkt A
antecknade hava ansett, att utskottets yttrande och förslag under förevarande
punkt bort hava följande lydelse;
»Under punkt 4 av förevarande utlåtande har utskottet såsom sin mening
uttalat, att några ändringar ifråga om uppställningen av gällande riksstat,
såvida angår förhållandet mellan vissa inkomst- och utgiftstitlar under sjunde
huvudtiteln, nu icke böra vidtagas. Detta uttalande gäller sålunda även det
framlagda förslaget om förändrad ordning för upptagande i riksstaten av bankoch
fondinspektionen. I enlighet härmed torde det ordinarie reservationsanslaget
till bank- och fondinspektionens verksamhet böra uppföras med oförändrat
belopp, 160,500 kronor, att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen, och bör, i likhet med vad för innevarande
budgetår är fallet, ett extra reservationsanslag å 15,000 kronor
anvisas för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid inspektionen,
likaledes att direkt utgå av nyssnämnda bidrag. Att frågan om dyrtidstillägg
för statens befattningshavare under nästkommande budgetår icke
ännu varit föremål för riksdagens prövning synes utskottet alltså av skäl,
som anförts beträffande motsvarande anslag till befattningshavare vid myntoch
justeringsverket, icke böra föranleda uppskov med nyssnämnda anslags
beviljande.
Statsutskottets utlåtande Nr 7,
41
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) i riksstaten upptaga ordinarie reservationsanslaget
till bank- och fondinspektionens verksamhet med oförändrat
belopp, 160,500 kronor, att direkt utgå av bidrag
till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen;
samt
b) till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt
befattningshavare vid bank- och fondinspektionen för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor, att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen.»;
vid punkt 10 (fondinspektionen). Samma reservanter som de vid punkt 4
antecknade hava ansett, att utskottet, under hänvisning till vad under näst
föregående punkt anförts, bort hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av riksdagen
bifallas;
vid punkt 15 (tullverket) av herrar Nilsson i Malmö, Rydén, Björck,
Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Carlsson-Frosterud och Andersson
i Höör.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt
7 häft.
(Nr 7.)
4
42
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Verkliga utgifter.
VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
A. Departementet. |
|||
1 |
Departementschefen ........................................................ |
24,000 |
|
2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- |
||
slagsanslag ............................................................... |
229,900 |
||
3 |
Ökad föredragning i regeringsrätten ............................ |
52,000 |
|
Säger för departementet |
253,900 |
52,000 |
|
B. De centrala ämbetsverken. |
|||
Kammarkollegium: |
|||
1 |
Kammarkollegium, förslagsanslag................................ |
* 302,100 |
|
2 |
Kammarkollegii verksamhet ........................................ |
* 34,500 |
|
3 |
Statskontoret, förslagsanslag ............................................ |
317,400 |
|
4 |
Mynt- och justeringsverket, förslagsanslag .................... |
600,000 |
|
Kammarrätten: |
|||
5 |
Kammarrätten, förslagsanslag........................................ |
376,200 |
|
6 |
Kammarrättens verksamhet ........................................ |
123,200 |
|
7 |
Rese- och traktamentsersättning åt särskilda leda- |
||
möter i kammarrätten vid handläggning av mål |
|||
angående 1928 års allmänna fastighetstaxering, |
|||
förslagsanslag ............................................................ |
12,000 |
||
376,200 |
135,200 |
||
Statistiska centralbyrån: |
|||
8 |
Slatistiska centralbyrån, förslagsanslag....................... |
* 284,300 |
|
9 |
Bibliotekets underhållande, reservationsanslag........... |
* 3,000 |
|
10 |
Statistiska centralbyråns verksamhet, reservationsan- |
||
slag ............................................................................ |
* 22,400 |
||
287,300 |
22,400 |
||
Bank- och fondinspektionen: |
|||
11 |
Bankinspektionen, förslagsanslag ................................ |
109,000 |
|
12 |
Fondinspektionen, förslagsanslag ................................ |
66,500 |
|
175,500 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
43
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
Riksräkenskapsverket: |
|||
13 |
Riksräkenskapsverket, förslagsanslag ........................ |
423,700 |
|
i 14 |
Riksräkenskapsverkets verksamhet ............................ |
12,100 |
|
15 |
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd........................ |
20,000 |
|
10 |
Statens bostadsnämnd ................................................... |
10,000 |
|
17 |
Statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden |
||
m. m....................................................................... |
25,700 |
||
Säger för de centrala ämbetsverken |
2,482,200 |
259,900 |
|
C. Skatteomkostnader. |
|||
1 |
Tullverket, förslagsanslag ............................................... |
10,168,500 |
|
2 |
Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets |
||
försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m., |
|||
reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av |
|||
rusd rycksmed el ........................................................... |
125,000 |
||
Kontrollstyrelsen: |
|||
3 |
Kontrollstyrelsen, förslagsanslag ................................ |
205,800 |
|
4 |
Kontrollstyrelsens verksamhet .................................... |
22,900 |
|
5 |
Kontroll å tillverkningsavgilter, förslagsanslag ............ |
* 350,000 |
|
6 |
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ............................... |
400,000 |
|
7 |
Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag.................. |
3,200,000 |
|
8 |
Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags- |
||
anslag ................................................................. |
30,000 |
||
Säger för skatteomkostnader |
20,354,300 |
147,900 |
|
D. Diverse. |
‘ |
||
1 |
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag |
7,800,000 |
|
2 |
Städers friheter, förslagsanslag........................................ |
40,000 |
|
3 |
Ersättning till vissa städer och köpingar för till stats- |
||
verket indragna brännvinsförsäljningsmedel ............ |
2,024,724 |
||
4 |
Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i |
||
landsting, för till statsverket indragna brännvinsför- |
|||
säljningsmedel...... ............................................ |
3,100,000 |
||
5 |
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslags- |
||
anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel |
50,000 |
; |
|
6 |
Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag ................ |
250,000 |
|
7 |
Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag............ |
50,000 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
8 |
Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag ............ |
50,000 |
|
9 |
Bidrag till skattetyngda kommuner, förslagsanslag........ |
5,000,000 |
|
10 |
Staten åliggande kommunala och andra utskylder, för- |
||
slagsanslag .................................................................... |
40,000 |
||
11 |
Svenska stadsförbundet................................................... |
4,000 |
|
12 |
Svenska landskommunernas förbund ............................ |
2,000 |
|
13 |
Internationella statistiska institutets permanenta byrå |
||
1,500 |
|||
14 |
Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag |
110,000 |
|
! 15 |
Kammarrättens årsbok, förslagsanslag............................ |
5,000 |
|
16 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............ |
35,000 |
|
17 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag |
180,000 |
|
18 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag................................ |
149,976 |
|
19 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser- |
||
1 |
vationsanslag ............................................................ |
260,000 |
|
20 |
Extra utgifter, reservationsanslag.................................... |
40,000 |
|
21 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för- |
||
slagsanslag .................................................................... |
* 2,900,000 |
||
22 |
Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befatt- |
||
ningsbavare inom den civila statsförvaltningen, för- |
|||
slausanslag .................................................................. |
40,000 |
||
Säger för diverse |
18,789,700 |
3,342,500 |
|
Summa |
41,880,100 |
3,802,300 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.