Statsutskottets utlåtande Nr 64.

I

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder
för beredande av en tryggare rättslig ställning
åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre
folkskolor jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.).

I en till riksdagen avlåten, den 25 januari 1929 dagtecknad proposition,
nr 30, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen, att riksdagen
måtte förklara sig intet hava att erinra mot att till beredande av en tryggare
rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid
mindre folkskolor föreskrifter av Kung). Maj;t utfärdas i huvudsaklig enlighet
med vad departementschefen i samma statsrådsprotokoll förordat.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr V. Rydén m. fl. väckt motion (I: 218), däruti hemställts,
att riksdagen i sitt svar å Kungl. Maj:ts proposition nr 30 måtte, samtidigt
som den i övrigt skänker sitt gillande åt Kungl. Maj:ts förslag, förklara,
att den anser de ifrågasatta ändrade föreskrifterna böra innehålla bestämmelse
därom, att, då genom en ifrågasatt omorganisation av skolväsendet
biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola, som i sammanlagt
minst två år inom skoldistriktet tjänstgjort såsom lärare vid småskola,
biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola och
därunder tjänstgjort med nit och skicklighet samt fört en hedrande vandel,
skulle behöva entledigas utan möjlighet att, på sätt i propositionen föreslås,
erhålla annan anställning inom distriktet, frågan om omorganisationens genomförande
skall hänskjutas till skolöverstyrelsen, vilken, efter vederbörande
domkapitels hörande, har att avgöra, huruvida omorganisation må genomföras
eller icke.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 35 haft. (Nr 64—66.)

1

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

o

Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande lärares anställningsvillkor
återfinnas i §§ 24 och 33 av folkskolestadgan (svensk författningssamling
nr 604/1921). Till skillnad från de ordinarie folk- och småskollärarna
anställas biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola
endast tills vidare eller, i vissa fall, om vilka här ej är fråga, på viss
tid. Med anställning tills vidare följer ömsesidig rätt till minst fyra månaders
uppsägning, så vida ej längre uppsägningstid särskilt avtalas. (§ 24
mom. 1).

Biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola, vilken
anställes tills vidare och som i sammanlagt fem år, därav minst ett inom
vederbörande distrikt, tjänstgjort som lärare vid småskola, biträdande lärare
vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola, får skiljas från sin befattning
endast av sådana orsaker och i den ordning, som omförmäles i § 32
mom. 1 folkskolestadgan, d. v. s. allenast på grund av fel eller försummelse
i tjänsten eller brist i vandel och endast efter förutgånget varningsförfarande.
(§ 33 mom. 1). Från detta stadgande gäller emellertid det
undantaget, att skolrådet utan hinder av vad nyss sagts kan entlediga
läraren, därest dennes befattning genom en i behörig ordning godkänd
omorganisation av skolväsendet skall förändras till folkskollärar- eller smaskollärartjänst
eller ock indragas. (§ 33 mom. 2). Därvid skall dock
iakttagas att, om en mindre folkskola ändras till en folkskola med småskola,
lärare, som, då beslutet om förändringen vunnit laga kraft, i minst
två år varit anställd tills vidare vid den mindre folkskolan och därunder
tjänstgjort med nit och skicklighet samt fört en hedrande vandel, skall av
skolrådet förordnas till ordinarie lärare vid småskolan utan iakttagande av
eljest föreskrivet ansökningsförfarande. (§ 33 mom. 3).

Det nu föreliggande förslaget har föranletts av en av riksdagen i skrivelse
den 3 juni 1926, nr 305, gjord anhållan, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta
om utredning, huruvida och på vad sätt en tryggare ställning i rättsligt
hänseende måtte kunna beredas biträdande lärare vid folkskola och lärare
vid mindre folkskola, samt att Kungl. Maj:t därefter måtte vidtaga de åtgärder,
vartill utredningen kunde föranleda.

Förslaget grundar sig på eu av skolöverstyrelsen i ämnet verkställd utredning.
Överstyrelsen har sammanfattat sin ståndpunkt i frågan på följande
sätt:

att det är önskvärt att åtgärder vidtagas för beredande av eu tryggare
ställning åt biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola,
att med hänsyn till de allmänna riktlinjer för folkskoleväsendets fortgående
förbättring, som blivit av statsmakterna givna, det fortfarande måste
anses uteslutet att kunna lösa frågan på det sättet, att åt ifrågavarande befattningshavare
beredes ordinarie anställning.

att i stället större möjlighet än vad för närvarande är fallet bör givas
till förordnande å annan tjänst inom skoldistriktet av lärare, som till följd

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

3

av omorganisation av skolväsendet annars skulle drabbas av entledigande
samt

att för vinnande av detta syfte följande ändringar synas erforderliga i
paragraferna 19 och 33 av folkskolestadgan:

§ 19.

1. Då ordinarie lärartjänst vid folkskola eller småskola är till ansökning
ledig, skall med de undantag, som angivas i § 33 mom. 3, kungörelse om
ledigheten, sa snart — — — — — införas.

§ 33.

3. Om inom ett skoldistrikt sådan förändring med avseende å skolväsendet
blir vidtagen, att där tills vidare anställd biträdande lärare vid folkskola
eller lärare vid mindre folkskola av denna anledning måste jämlikt näst
föregående moment entledigas från sin befattning, och är inom distriktet
ordinarie lärartjänst vid småskola eller lärartjänst vid mindre folkskola som
medför anställning tills vidare, då ledig, skall dylik lärare, vilken, då beslutet
om förändringen vunnit laga kraft, i sammanlagt minst två år innehaft
ordinarie lärarbefattning vid småskola eller anställning tills vidare såsom
biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola och därunder
tjänstgjort med nit och skicklighet samt fört eu hedrande vandel, av
skolrådet förordnas till innehavare av den lediga tjänsten utan iakttagande
av den ordning, som i §§ 19-21 stadgas. Skulle i sammanhang, varom
nu är sagt, ledighet inträffa å tjänst vid såväl småskola som mindre folkskola,
skall förordnandet gälla småskollärartjänsten.

Uppkommer eljest ledighet å ordinarie lärartjänst vid småskola eller å
lärartjänst vid mindre folkskola, som medför anställning tills vidare och
finnes inom di^riktet biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid annan
mindre folkskola med anställning tills vidare, skall skolrådet taga under
omprövning, huruvida tjänst, som innehaves av sådan lärare, bör ersättas
med folkskollärartjänst eller indragas, och skall, därest så befinnes vara
fallet, i fråga om tillsättning av den lediga tjänsten gälla vad här ovan i
detta moment är stadgat.

Vid sådan omprövning skall skolrådet, innan beslut fattas, inhämta yttrande
från vederbörande folkskolinspektör. Därest skolrådet anser sig icke
kunna fatta beslut i enlighet med av folkskolinspektören därvid framställt
yrkande angående lärares förflyttning, skall ärendet hänskjutas till skolöverstyrelsen,
som efter hörande av vederbörande domkapitel då har att avgöra,
huru med tillsättning av tjänsten skall förfaras.

Departementschefen finner kravet på åtgärder i syfte att åt ifrågavarande
lärare beredes större trygghet i deras anställningsförhållanden välgrundat.

I fråga om det sätt, varpå en förbättring härutinnan skulle kunna ernås,

4 Statsutskottets utlåtande Nr 64.

framhåller departementschefen principiellt, att under inga förhållanden åtgärder
böra ifrågakomma av beskaffenhet att kunna inverka hämmande på
skolväsendets utveckling och förbättring. Den fortgående avvecklingen av
de mindervärdiga skolformerna på alla de platser, där detta med hänsyn
till barnantal, bebyggelse och skolvägar samt ekonomiska förhållanden är
möjligt, är enligt departementschefens mening ett önskemål, på vilket ingen
avprutning bör göras. Härav följer, att departementschefen anser det
uteslutet att bereda ordinarie ställning åt ifrågavarande lärare liksom ock
att principiellt godtaga den anordningen, ätt eljest behövliga omorganisationer
skulle uppskjutas till lärarens avgång vid uppnådd pensionsålder.

I likhet med skolöverstyrelsen ser departementschefen denna fråga så, att
skolväsendets bästa måste komma i första rummet.

Departementschefen ansluter sig i stort sett till det av skolöverstyrelsen
framlagda förslaget till författningsändringar. På vissa punkter göras dock
några modifikationer och tillägg.

Sålunda har överstyrelsen såsom villkor för ifrågavarande lärares förflyttning
till andra tjänster inom vederbörande distrikt i de fall, som avses i §
33 mom. 3 första stycket, föreslagit, att läraren skall hava i sammanlagt minst
två år innehaft ordinarie lärarbefattning vid småskola eller anställning tills
vidare såsom biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola.
Enligt överstyrelsens förslag skulle alltså icke fordras, att anställningen innehafts
inom vederbörande distrikt. Departementschefen anser däremot, att
man bör fordra, att denna tidigare tjänstgöring ägt rum inom det distrikt,
där läraren vid tillfället i fråga är anställd. Han framhåller, att härigenom
en viss säkerhet vinnes för att distriktet ej påtvingas en lärare, om vars duglighet
och lämplighet ''distriktet icke varit i tillfälle att närmare förvissa sig.

Överstyrelsens förslag med avseende å nu berörda fall gäller allenast förflyttning^
till ledig småskollärartjänst eller lärartjänst vid mindre folkskola.
Departementschefen anser det tillägget böra göras, att, om någon sådan
tjänst ej finnes ledig men en biträdande lärarbefattning vid tillfallet skulle
vara vakant, läraren ifråga skall flyttas till den biträdande lärarbefattmngen.

Överstyrelsen har enligt § 33 mom. 3 andra och tredje styckena föreslagit,
att, då ledighet uppkommer å småskollärartjänst eller lärartjänst vid
mindre folkskola, en förprövning skall äga rum av frågan, huruvida, med
tanke på en förestående önskvärd omorganisation, inom distriktet befintlig
biträdande lärartjänst eller lärartjänst vid annan mindre folkskola bör
ändras till folkskollärartjänst eller indragas. Skolrådet skall härom mhamta
folkskolinspektörens yttrande. Äro inspektören och skolrådet ense om att
en dylik omorganisation bör ske, skall läraren å den till ändring eller indragning
ifrågasatta tjänsten förflyttas till den lediga befattningen. Något
villkor om viss tids föregående anställning har i detta fall icke uppställts.

Även på denna punkt har departementschefen ett par ändringsförslag.
Han anser sig icke kunna dela överstyrelsens uppfattning att, om skolrådet

Statsutskottets utlåtande Nr 64. 5

och inspektören stanna i olika meningar, frågan bör hänskjutas till skolöverstyrelsen.
Han framhåller, att dessa frågor komma att intimt sammanhänga
med frågan om skolväsendets organisation, och det synes honom därför
naturligt, att domkapitlet, som har att fastställa distriktets reglemente,
bor vara den myndighet, som flyttningsfr&gan närmast skall underställas!
Vidare bör enligt departementschefen jämväl i sistberörda fall överstyrelsens
förslag kompletteras därhän, att flyttning även rnå kunna ske till ledigbliven
biträdande lärartjänst.

Slutligen har departementschefen ansett följande tillägg erforderliga till
de av överstyrelsen föreslagna bestämmelserna:

År såväl småskollärartjänst som lärartjänst vid mindre folkskola ledig
eller utom dessa även en biträdande folkskollärarbefattning, bör flyttningen
ske till småskollärart j än sten. Skulle ledighet förekomma å dels lärartjänst
vid mindre folkskola och dels biträdande lärartjänst synes det lämpligast,
att flyttning äger rum till lärartjänsten vid den mindre folkskolan.

Skulle mer än en av ifrågavarande slag av tjänster samtidigt indragas
eller ändras till folkskollärartjänster eller vid ovannämnda förprövning finnas
bora bliva föremål för dylika åtgärder, och endast eu ledig tjänst står till
buds, torde det få ankomma på skolrådet att avgöra, vilken av lärarna, som
skall ifrågakomma till flyttning.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

Under förarbetena för Kungl. Maj:ts proposition nr 30 angående åtgärder
för beredande av en tryggare rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor
och lärare vid mindre folkskolor har frågan varit uppe, huruvida i
det fält, da en omorganisation av skolväsendet medförde avskedande av en
lärare omorganisationen borde anstå, till dess vederbörande lärare uppnått pensionsåldern
eller av annan anledning avgått från tjänsten. I sin skrivelse
1 &Jende,\ ,f''''arnho11 1926 års riksdag, att detta spörsmål förtjänade komma
under allsidig provning. Meningarna bland de hörda myndigheterna ha
också vård 1 hog grad delade, även om tydlig övervikt funnits för den uppattning,
som kan utläsas ur skolöverstyrelsens yttrande, nämligen att skolans
intressen icke få ställas tillbaka för lärarnas.

Aven om man helt och fullt erkänner riktigheten i en sådan princip,
torde dock fragan vara om icke någon jämkning i eller uppmjukning av
denna mot ifrågavarande tanke helt avvisande ståndpunkt skulle kunna
toretagas, utan att skolans intressen därigenom bleve lidande. Det har vid
studiet av den kungl. propositionen väckt vår uppmärksamhet, att domkapitlet
1 Vasteras 1 sitt yttrande framkommit med ett förslag, som knappast
synes ha rönt tillbörligt beaktande under det senaste skedet av frågans
förberedande handläggning. Domkapitlet anser (sid. 10 i propositionen), att
tor det fall, da vid omorganisation anställning icke kan beredas vederbörande
lärare inom distriktet, avgörande i frågan icke bör ske med mindre den
understalies skolöverstyrelsens, eventuellt domkapitlets, särskilda prövning.
Åtskilliga folkskolinspektörer hava givit uttryck åt en liknande uppfattning.

lor vår del hava vi efter ett försök att genomtänka hela detta ömtåliga
och invecklade problem kommit till den uppfattningen, att den av dom -

Utskottets

yttrande.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 64.

kapitlet i Västerås förordade utvägen anvisar en möjlighet att lösa frågan
med största möjliga hänsynsfullhet mot de anställda, samtidigt som skolans
intressen fullt ut tillvaratagas. Ur de anställdas synpunkt måste det ju
alltid framstå såsom synnerligen hårt, om en lärare, som oförvitligt och
plikttroget tjänstgjort kanske årtionden på en plats, plötsligt ställes på bär
backe, därför att utvecklingen nödvändiggjort en förändring i skolväsendet.
Å andra sidan kan naturligtvis icke förnekas, att fall kunna förekomma,
då sådant måste ske. Om i ett sådant fall frågan bleve piövad av eu
opartisk och auktoritativ högre myndighet, synes man häri ha eu stark
garanti för att ett bedömande kommer att äga rum, därvid skäliga hänsyn
tagas till både lärarnas och det allmännas intressen.

Vi anse oss därför böra motionsvis föreslå, att det av domkapitlet i V ästerås
framförda förslaget kommer till förverkligande, då nu skollagsstittningen
på detta område skall förändras. . .

Frågan vilken myndighet som skall verkställa den ifrågasatta prövningen
kan naturligtvis besvaras olika. Domkapitlet i Västerås hänvisar i första
hand till skolöverstyrelsen, »eventuellt domkapitlet». Goda skäl kunna anföras
för båda alternativen. Domkapitlen sitta inne med kännedom om de
lokala förhållandena. Skolöverstyrelsen har större överblick över det hela.
Med hänsyn till önskvärdheten av att tillämpningen kommer att äga rum
efter någorlunda likartade principer över det hela, synas de starkaste skälen
tala för att frågan prövas av skolöverstyrelsen efter domkapitlets hörande. I
så fall kommer frågan att prövas både med erforderligt hänsynstagande till
de lokala förhållandena och med önskvärd hänsyn till att man i olika delar
av landet ej tillämpar alltför olika principer.

Utskottet finner starka billighetsskäl tala för att åtgärder vidtagas till beredande
av en tryggare rättslig ställning för här ifrågavarande lärare, och
det i sådant hänseende av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget synes utskottet
i stort sett erbjuda en lycklig lösning av frågan. Utskottet har endast
i nedan angivna avseenden funnit sig böra föreslå vissa jämkningar i
förslaget.

Den ledande principen för Kungl. Maj:ts förslag är, att skolväsendets bästa
måste gå i första rummet och att därför de åtgärder, som vidtagas för att
giva omförmälda lärare en säkrare ställning, icke få inverka hindrande eller
fördröjande på önskvärda förbättringar i skolväsendets organisation. I
överensstämmelse härmed skulle i det fall, att någon ledig lärartjänst vid
småskola eller mindre folkskola eller någon ledig biträdande lärartjänst vid
folkskola icke står till buds inom vederbörande skoldistrikt, innehavaren av
den till indragning ifrågasatta lärartjänsten stå inför den ofrånkomliga nödvändigheten
att förlora sin anställning. Det är på denna punkt motionärerna
önska en uppmjukning av förslaget så till vida, att i dylika fall frågan
om genomförande av den omorganisation, som föranleder tjänstens indragning,
skulle hänskjutas till högre myndighets prövning. Syftet härmed skulle
tydligtvis vara att få till stånd ett mera auktoritativt och på eu mera omfattande
och djupare insikt och erfarenhet i hithörande ting grundat övervägande
av frågan, huruvida hänsynen till skolväsendets tillstånd måste
kräva en i och för sig så hårdhänt åtgärd som lärarens avskedande.

Statsutskottets utlåtande Nr 04. 7

Utskottet, som delar departementschefens uppfattning om att föreliggande
spörsmål bör i första rummet betraktas ur synpunkten av vad skolans bästa
■kräver, måste dock finna syftet med motionärernas förslag bebjärtansvärt,
då detta lämnar större garantier för att bär ifrågavarande synnerligen ömtåliga
och svårbedömda fall bliva underkastade en omsorgsfull och allsidig
Provning. Utskottet vill därför ansluta sig till förslaget om frågans hänskjutande
till högre myndighet under de av motionärerna angivna förhållandena.
Motionärerna hava framhållit, att man såsom denna högre myndighet
kan tänka sig antingen vederbörande domkapitel eller skolöverstyrelsen, samt
ansett, att goda skäl kunna anföras för båda alternativen. De hava dock
stannat för skolöverstyrelsen med hänsyn till önskvärdheten av att tillämpningen
kommer att äga rum efter någorlunda likartade principer över det
hela. Enligt utskottets mening bör i detta fall — liksom, enligt Kungl.
Majrts förslag, 1 det fall av förprövning av eventuell omorganisation, varom
förut talats hänskjutandet ske till domkapitlet, som enligt folkskolestadgan
är den myndighet, vilken i första hand har att pröva organisationsfrågor.
Att införa skolöverstyrelsen såsom den första instansen i dessa ärenden
vore att bryta den enhetlighet, som eljest gäller beträffande ordningen
för skolorganisatoriska frågors behandling. Möjlighet att få nu berörda ärenden
bedömda efter samma principer föreligger för skoldistrikten eller deras
enskilda medlemmar alltid, likaväl som när det gäller vanliga organisationsspörsmål,
genom anlitande av besvärsinstitutet. Dock anser utskottet, att de
föreslagna bestämmelserna i båda de nu angivna fallen böra kompletteras
med stadgandet att, om domkapitlet finner sig icke kunna biträda folkskolinspektörens
uppfattning, ärendet skall underställas skolöverstyrelsens prövning.
Härigenom bringas berörda bestämmelser i överensstämmelse med
folkskolestadgans föreskrifter angående ordningen för fastställande av skolreglementen,
§ 10 mom. 3, där motsvarande stadgande finnes, uppenbarligen
föranlett därav att folkskolinspektören icke anses behörig att anföra
besvär över domkapitlets beslut i organisationsfrågor.

Under åberopande av vad sålunda anförts för utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Rydéns in. fl. ovanberörda motion (I: 218), förklara
sig intet hava att erinra mot att till beredande av en tryggare
rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor
och lärare vid mindre folkskolor föreskrifter av Kungl.
Maj.t utfärdas i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
25 januari 1929 förordat, dock med iakttagande av de jämkningar
och tillägg, som av utskottet här ovan angivits.
Stockholm den 19 april 1929,

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. A. Carlsson i Gävle, P A. Dahl, K. V. Rydén, C. I. Asplund,
E. A. Lundell, K. E. Andersson i Eliantorp och D. Hansén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, 8. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge,
B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, G. Strindlund, P. C. Jonsson i
Eskilstuna, J. Jönsson i Revinge och K. S. V. Ward.

Reservationer:

1) av herr Dahl, vilken ansett, att utskottet bort hemställa, »att riksdagen
må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å herr Rydéns
m. fl. ovanberörda motion (I: 218), förklara sig intet hava att erinra mot att
till beredande av en tryggare rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor
och lärare vid mindre folkskolor föreskrifter av Kungl. Maj:t utfärdas
i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 25 januari 1929 förordat»;

2) av herr Strindlund.