Statsutskottets utlåtande Nr 63.
13
Nr 63.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1929 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter
i Göteborg rn. m.
(l:a avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagtecknad proposition
(nr 222), vilken till förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att till Göteborgs stad för en köpeskilling
av 545,000 kronor och i övrigt på av departementschefen angivna villkor
försälja fastigheterna nr 1 och 2 i 19. kvarteret Kronliuset i stadsdelen
Nordstaden i Göteborg, dels ock medgiva, att, därest sådan försäljning
kommer till stånd, för uppförande av ny tyganstalt för Göta artilleriregemente
vid Kviberg må av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål
förskottsvis tagas i anspråk ett belopp av 385,000 kronor, att
ersättas fonden av den inflytande köpeskillingen.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I sin år 1913 avgivna berättelse angående verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1912 fäste riksdagens revisorer uppmärksamheten på det förhållandet, att då
Göta artilleriregemente år 1895 förflyttats från den inom staden Göteborg belägna
gamla kasernen till det nuvarande etablissemanget å Kviberg, den huvudsakligen
för reparation av regementets materiel avsedda tygstationen med tillhörande
förråd bibehållits å en sedan gammalt till tygstation upplåten tomt,
belägen inom Göteborgs stad. Det långa avståndet mellan tygstationen och
kasernen, omkring 7 kilometer, medförde enligt revisorernas mening redan
i och för sig åtskilliga olägenheter, och hänvisade revisorerna sålunda till
att viss personal vid regementet erliölle sin dagliga utbildning å tygstationen
eller kommenderades till tjänstgöring därstädes, varjämte transporter av
materiel och persedlar ofta nog förekomme mellan kasernen och tygstationen.
Tomten i fråga — i det följande benämnd tyghustomten — omfattade en
areal av omkring 3,703 kvadratmeter. Revisorerna påpekade vidare, att omedelbart
intill tyghustomten funnes en annan kronan likaledes tillhörig tomt —
här nedan benämnd fortifikationstomten — med en areal av omkring 2,563
14
Statsutskottets utlåtande Nr 63.
kvadratmeter, som disponerades av armeförvaltningens fortifikationsdepartement.
Med hänsyn till ifrågavarande tomters fördelaktiga läge inom staden
ansåge revisorerna, att det syntes böra verkställas undersökning i syfte att
utröna, huruvida icke dessa tomter skulle kunna utnyttjas på ett för kronan
ekonomiskt fördelaktigare sätt än sålunda skedde, i sammanhang varmed
det även borde tagas under omprövning, huruvida icke lämpligare plats
skulle kunna beredas tygstationen med tillhörande förråd och verkstäder.
I yttrande över revisorernas berörda uttalande anförde arméförvaltningens
artilleri- och fortifiJcationsdepartement, bland annat, att departementen biträdde
revisorernas mening i avseende å olämpligheten av tygstationens bibehållande
å dess nuvarande plats inom staden, varigenom förbindelsen med det å Kviberg
förlagda regementet försvårades. I likhet med revisorerna ansåge därför
departementen, att en undersökning borde företagas angående tygstationens
förflyttning och den nuvarande tyganstaltens utnyttjande pa annat sätt,
varvid först fråga om försäljning av densamma i sammanhang med försäljning
av fortifikationstomten syntes böra tagas under prövning. Departementen
förklarade sig emellertid hava för avsikt att i särskild skrivelse
underställa den väckta frågan om tygstationens förflyttning till Kviberg samt
tyghus- och fortifikationstomternas försäljning Kungl. Maj:ts prövning.
I anslutning till vad artilleri- och fortifikationsdepartementen i omförmälda
yttrande sålunda anfört framlade arméförvaltningens forlifkationsdepartenient
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 december 1918 förslag om försäljning av
den s. k. fortifikationstomten för ett pris av minst 205,500 kronor. Fortifikationsdepartementet
framhöll därvid till en början, att den uppfattningen
gjort sig gällande, att förflyttningen av tyganstalten (tidigare benämnd tygstationen)
måste göras beroende av tillgång å medel till uppförande av nja byggnader
vid Kviberg, vilka medel borde beredas genom försäljning av tyghustomten.
Enligt beslut den 4 april 1919 fann Kungl. Maj:t berörda framställning
om fortifikationstomtens försäljning icke föranleda någon Kungl. Maj.ts åtgärd.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 december 1922 framlade arméförvaltningens
fortifikationsdepartement ånyo förslag om försäljning a\ fortifikationstomten
därvid 322,000 kronor ansågs böra utgöra minimipris föi fastigheten.
Sedan jämväl berörda framställning icke föranlett någon Kungl. Maj:ts
åtgärd, uppdrog fortifikationsdepartementet åt chefen för Göta artilleriregemente
att med Göteborgs stad upptaga underhandlingar angående försäljning
till staden av fortifikations- och tyghustomterna. Ifrågavarande underhandlingar
ledde till avslutandet av ett den 7 februari 1928 dagtecknat köpeavtal
mellan regementschefen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å ena sidan,
samt staden genom dess drätselkammare, å andra sidan. Detta avtal godkändes
av stadsfullmäktige i Göteborg den 16 februari 1928 under
att detsamma godkändes från kronans sida före den 1 juni 1928.
Statsutskottets utlåtande Nr 63.
15
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 mars 1928 hemställde artilleri- och
fortifikationsdepartementen i anslutning härtill, att Kungl. Maj.t måtte föreslä
1928 års riksdag att dels godkänna det träffade preliminära avtalet angående
försäljning av fastigheterna nr 1 och 2 i 19. kvarteret Kronliuset i stadsdelen
Nordstaden i Göteborg, dels ock medgiva, att för uppförande av ny
tyganstalt för Göta artilleriregemente vid Kviberg och därmed sammanhängande
åtgärder finge av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål
förskottsvis tagas i anspråk ett belopp av högst 545,000 kronor,
att ersättas fonden av den enligt avtalet bestämda köpeskillingen.
Statskontoret och byggnadsstyrelsen, som i ärendet avgivit utlåtanden,
hava tillstyrkt förberörda hemställan.
Genom skrivelse den 11 maj 1928 anmodade härefter dåvarande chefen
för försvarsdepartementet arméförvaltningens fortifikationsdepartement att
med Göteborgs stad inleda underhandlingar angående vidtagande i det upprättade
preliminära köpeavtalet av de ändringar i avseende å tiden för avtalets
godkännande från kronans sida m. m., vilka vore erforderliga, därest
ärendet skulle kunna underställas 1929 års riksdags prövning.
I en till försvarsdepartementet inkommen skrivelse den 14 mars 1929
meddelade arméförvaltningens fortifikationsdepartement, att efter förhandlingar
mellan chefen för Göta artilleriregemente och drätselkammaren i
Göteborg träffats ett fönyat preliminärt köpeavtal, innefattande samma bestämmelser
som i det tidigare preliminära avtalet, med de ändringar, som
betingades av sakens framflyttande ett års tid. Dock hade därvid för
avtalets godkännande av staden måst göras det medgivande av kronan, att
Göteborgs stad berättigades att, därest och i den mån staden därtill fimne
anledning, avröja de till fastigheterna hörande byggnaderna med undantag
av kronliuset.
Beträffande ifrågavarande förbehåll erinrade fortifikationsdepartementet om
vad artilleri- och fortifikationsdepartementen i dithörande avseende tidigare
anfört nämligen att det enligt departementens åsikt icke vore erforderligt
att i samband med försäljningen stadga något villkor, som skulle inskränka
stadens dispositionsrätt över fastigheterna. Något tvivel kunde icke råda
däiom, att Göteborgs stad med de a tyghustomten befintliga byggnaderna
icke vidtoge andra dispositioner, än som av sakkunskapen funnes förenliga
med vederbörlig pietet mot deras egenskap av historiska minnesmärken.
Departementen hade salunda ansett olämpligt att med försäljningsfrågan
kombinera frågan, huruvida det invid Postgatan belägna tyghuset borde
såsom historiskt minnesmärke bevaras eller på grund av estetiska hänsyn
rivas.
Vad slutligen beträffar de erforderliga kostnaderna för uppförande av eu
nJ tyganstalt för Göta artilleriregemente uppskattar fortifikationsdepartementet
sagda kostnader till 385,000 kronor och ifrågasätter därvid, om ej
denna summa kunde för ifrågavarande ändamål förskottsvis bestridas av lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål, att sedermera
ersättas fonden av den från Göteborgs stad inflytande köpeskillingen. Beträffande
återstoden av köpeskillingen anser fortifikationsdepartementet, att
Statsutskottets utlåtande Nr 63.
16
densamma borde ställas till disposition för uppförande av nya lokaler för
ammunitions- och gevärsförråden vid Göta artilleriregemente.
För egen del bär departementschefen anfört följande.
»Av det anförda torde framgå, att här ifrågavarande, i den centrala delen
av Göteborg belägna fastigheter för närvarande utnyttjas på ett föga ändamålsenligt
sätt. Såsom av riksdagens revisorer redan år 1913 framhållits
och av myndigheterna vid upprepade tillfällen understrukits, har det efter
Göta artilleriregementes förflyttning till Kviberg varit förenat med betydande
olägenheter att hava de till regementets tyganstalt hörande verkstäder och
förråd förlagda i byggnader å den s. k. tyghustomten. Vid nu angivna^ förhållanden
och då fastigheterna i fråga icke synas kunna komma till någon
lämpligare användning för statsverkets räkning, finner jag intet vara att erinra
mot att de försäljas till Göteborgs stad.
Det i ämnet upprättade förnyade preliminära köpeavtalet mellan kronan
och Göteborgs stad, som är dagtecknat den 3 januari 1929 och försett med
visst tillägg av den 22 i samma månad, torde få fogas såsom bilaga (Bil. A)
vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Sasom nämnts, hava stadsfullmäktige
i Göteborg den 28 nästlidna februari beslutit godkänna avtalet
under villkor, att staden berättigas att, därest och i den mån staden därtill
finner anledning, avröja de till fastigheterna hörande byggnaderna med undantag
av kronhuset.
Enligt avtalet, som gäller under förutsättning, att detsamma från kronans
sida godkännes före den 1 juni 1929, skola fastigheterna försäljas för en
köpeskilling av 545,000 kronor och. av staden tillträdas den 1 januari 1931,
vid vilken tidpunkt köpeskillingen skall erläggas. Mot den föreslagna köpeskillingen
har från myndigheternas sida icke gjorts någon erinran. Härvid
är att märka, att byggnadsstyrelsen utgått ifrån att tyghustomten kominer
att användas för allmännyttigt ändamål. Aven jag bär ansett den erbjudna
köpeskillingen kunna av kronan godtagas under förutsättning, att tyghustomten
icke avses för bebyggande. Vad angår övriga bestämmelser i köpeavtalet,
vilka äro av enahanda innebörd som stadgandena i det den t februari
1928 träffade avtalet, bär jag icke funnit anledning till någon erinran mot
I anslutning till nyssnämnda utav stadsfullmäktige i Göteborg gjorda särskilda
förbehåll för avtalets godkännande får jag framhålla följande. Enligt
vad fortifikationsdepartementet i sin framställning upplyst, bär riksantikvarien
_ i syfte att de kulturhistoriska intressena måtte bliva tillgodosedda
föreslagit att i köpekontraktet skulle införas en bestämmelse, att stadgandena
i 8 21 i kungörelsen den 26 november 1920 (nr 744) med föreskrifter
rörande det offentliga byggnadsväsendet skulle med avseende a tyghusfastigheten
vara gällande, även sedan densamma övergått i stadens ägo. Emellertid
har byggnadsstyrelsen, såsom inhämtas av en den 16 januari 1929 dagtecknad
skrivelse från styrelsen till Göteborgs stads fastighetskontor, förklaiat sig
för sill del icke hava något att erinra mot att tyghustomten anordnades till
öppen plats och att för detta ändamål eventuellt de a tomten befintliga
byggnaderna med undantag av kronhuset finge avröjas.. Med hänsyn härtill
och i betraktande av vad fortifikationsdepartementet i ämnet anfört, torde
förbehåll i syfte att inskränka stadens dispositionsrätt över fastigheterna
icke böra göras i vidare mån, än att kronhusets bevarande sasom byggnadsminnesmärke
säkerställes, ävensom att — såsom ock av staden synes liava
förutsatts — tyghustomten, med undantag av den del därav, vara kronhuset
är beläget, kommer att utnyttjas till allmän plats. I sistnämnda
syfte torde staden tillförbindas att så snart ske kan till Kungi. Mapt
Statsutskottets utlåtande Nr 63.
17
inkomma mod förslag till sådan ändring i stadsplanen, som härav hetingas.
Jag vill i detta sammanhang meddela, att drätselkammaren i Göteborg
uti skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den (i mars 1929
uttalat, att drätselkammaren icke ämnade vidtaga några åtgärder för avröjning
av någon av de till tyghusfastigheten hörande byggnaderna utan att
först hava i saken rådgjort med riksantikvarien samt att drätselkammaren
givetvis, innan framställning hos stadsfullmäktige gjordes om sådan avröjning,
komme att i möjligaste mån taga hänsyn till de skäl, som ur kulturhistorisk
och estetisk synpunkt kunde tala för byggnadernas å tyghusfastigheten
bibehållande.
Eu förutsättning för tyghustomtens försäljning i enlighet med det föreliggande
förslaget är, att en ny tyganstalt för Göta artilleriregemente
färdigställes före den 1 januari 1931. Den nya tyganstalten är avsedd att
uppföras å av regementet disponerat område å Kviberg. För ändamålet
skulle behöva nyuppföras dels en verkstadsbyggnad innehållande, förutom
verkstäder, erforderliga expeditionslokaler samt bostadslägenheter, dels en
tygförrådsbyggnad. Härtill kommer anskaffning av en del maskinella anordningar
för verkstäderna samt anläggning av vatten-, avlopps- och elektriska
ledningar, vägar m. m. De härmed förenade kostnaderna hava av
fortifikationsdepartementet uppskattats till 385,000 kronor enligt förande
beräkning:
Verkstadsbyggnad av tegel ...........................
Sprängningsarbeten för denna byggnad .....
Tygförrådsbyggnad av korrugerad plåt ... .
Undergrund av betong för denna byggnad
Yttre vatten- och avloppsledningar...............
Yttre elektriska ledningar...........................
Vägar, planering och stängsel .....................
Maskinella anordningar ................................
Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll
............. kronor 200,000: —
............. » 12,000: —
............ » 45,000: —
8,000: —
............ > 15,000: —
............ » 2,000: —
............ » 25,000: —
............ » 50,000: —
............ x- 28,000: —
Summa kronor 385,000: —
Vidkommande sättet för bestridande av ifrågavarande kostnader, 385,000
kronor, har jag icke något att erinra mot att, såsom av fortifikationsdepartementet
föreslagits, nämnda belopp förskottsvis gäldas av lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål och att fonden sedermera
beredes ersättning härför av den från Göteborgs stad inflytande köpeskillingen.
Vad angår återstående del av köpeskillingen, 160,000 kronor, har
fortifikationsdepartementet ansett, att detta belopp borde få i sinom tid,
sedan pågående utredning rörande vissa markbyten mellan kronan och Göteborgs
stad slutförts, disponeras för uppförande av nya lokaler för ammunitions-.
och gevärsförråden vid Göta artilleriregemente, vilken nybyggnadsfråga
angivits delvis sammanhänga med markbytet. Frågan om dispositionen av
sistnämnda belopp lärer framdeles böra underställas riksdagens prövning.»
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t föreslagit,
får alltså hemställa,
Utskottets
yttrande.
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj.t att till Göteborgs stad för en
köpeskilling av 545,000 kronor och i övrigt på av departementschefen
angivna villkor försälja fastigheterna nr 1 och 2 i 19.
kvarteret Kronhuset i stadsdelen Nordstaden i Göteborg.
Itihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 34 haft. (Nr 61- 63.) 8is 29 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 63.
b) medgiva, att, därest sådan försäljning kommer till stånd,
för uppförande av ny tyganstalt för Göta artilleriregemente vid
Kviberg må av lantförsvarets fond för byggnader och andra
försvarsändamål förskottsvis tagas i anspråk ett belopp av
385,000 kronor, att ersättas fonden av den inflytande köpeskillingen.
Stockholm den 19 april 1929.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 61.
t
Stockholm, K. L Beckmans Boktryckeri. 1929.