Statsutskottets utlåtande Nr .58.

1

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering
av vissa domsagor i Västernorrlands län.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition,
nr 155, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels besluta, att Nätra och Nordingrå domsaga skall från och med den
1 januari 1930 uppdelas å Själevads och Arnäs samt Ångermanlands södra
domsagor sålunda, att Nätra tingslag tillägges den förra domsagan, som
efter indelningsändringen skall benämnas Ångermanlands norra domsaga,
och Nordingrå tingslag tillägges den senare domsagan,

dels och fastställa avlöningsförmånerna för häradshövdingen i Ångermanlands
norra domsaga sålunda:

lön............................................................................................ kronor 4,500

tjänstgöringspenningar........................................................ » 1,300 5)800

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Ångermanlandsdelen av Västernorrlands län är i judiciellt hänseende indelad
i fem domsagor, nämligen Ångermanlands västra, mellersta och södra
domsagor ävensom Nätra och Nordingrå samt Själevads och Arnäs domsagor.
De tre sistnämnda domsagorna, av vilka Nätra och Nordingrå
domsaga är belägen mellan de båda övriga, hava alla Bottniska viken till
östlig gräns och upptaga landskapets sydöstra och nordöstra delar.

Nätra och Nordingrå domsaga har såsom självständig enhet icke bestått
längre än sedan år 1900. Den bildades nämnda år genom att den dåvarande
Norra Ångermanlands domsaga, som bestod av Själevads, Arnäs,
Nätra och Nordingrå fyra tingslag, delades sålunda, att Själevads och Arnäs
tingslag sammanfördes till en domsaga samt Nätra och Nordingrå tingslag
till en domsaga. Vid tiden för denna delning hade Norra Ångermanlands
domsaga en folkmängd av omkring 50,000 invånare, därav omkring 26,000
invånare i Själevads och Arnäs tingslag och omkring 24,000 invånare i
Nätra och Nordingrå tingslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 33 häft■ (Nr 58—60.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 58.

Nätra och Nordingrå domsaga, som alltjämt består av två tingslag, gränsar
i nordöst till Själevads och Arnäs domsaga, vilken numera bildar ett tingslag.
I hela sin sträckning från norr till söder ligger Nätra tingslag omedelbart
väster och söder om sistnämnda domsaga och sträcker sig söder om dennas
område ända ut till kusten. Söder om Nätra tingslag, närmast utmed
kusten, ligger Nordingrå tingslag. Sistnämnda tingslag gränsar i sin tur i
söder till Ångermanlands södra domsaga, vilken omfattar allenast ett tingslag.
För Nätra tingslag, Själevads och Arnäs domsaga samt Ångermanlands
södra domsaga finnas tingshus uppförda i respektive Mellansel, Örnsköldsvik
och Härnösand. Nordingrå tingslag förhyr däremot tillsvidare tingslokal i
Skidsta i Ullångers socken. Tingshusen i Örnsköldsvik och Härnösand innehålla
jämväl lokaler för vederbörande domsagokanslier. Nätra och Nordingrå
domsagas kansli är däremot inrymt i förhyrd lokal i Örnsköldsvik.

Enligt statistiska centralbyråns senaste uppgifter utgjorde folkmängden
den 31 december 1927 i Nätra och Nordingrå domsaga 25,792 personer,
därav i Nätra tingslag 18,246 personer och i Nordingrå tingslag 7,546 personer.
Folkmängden i Själevads och Arnäs domsaga utgjorde vid samma
tid 27,676 personer och i Ångermanlands södra domsaga 38,013 personer.

I vardera av Ångermanlands södra samt Själevads och Arnäs domsagor
hållas årligen tio allmänna tingssammanträden. Samma antal dylika sammanträden
hålles jämväl i Nätra och Nordingrå domsaga, fördelade med fem
sammanträden å vartdera av de två tingslag, varav domsagan består. Tingssammanträde
med tremansnämnd förekommer allenast i Ångermanlands
södra domsaga och endast en gång om året.

Beträffande arbetsbördan i de olika domsagorna framgår av arbetsredogörelserna
för år 1927, att under nämnda år antalet handlagda mål utgjort

I Nätra tingslag:

tvistemål och brottmål ................................................................................ 202

konkurser och konkursärenden.................................................................... 10

lagfarts- och inteckningsärenden ................................................................ 648

andra ärenden, slutligt handlagda ............................................................ 316

1,176

i Nordingrå tingslag:

tvistemål och brottmål ................................................................................ 172

konkurser och konkursärenden.................................................................... 3

lagfarts- och inteckningsärenden ............................................................... 246

andra ärenden, slutligt handlagda ............................................................ 182

603

i Själevads och Arnäs domsaga:

tvistemål och brottmål ................................................................................ 377

konkurser och konkursärenden.................................................................... 25

lagfarts- och inteckningsärenden ................................................................ 1,075

andra ärenden, slutligt handlagda ............................................................ 632

2,109

Statsutskottets utlåtande Nr 5H. 15

i Ångermanlands södra domsaga:

tvistemål och brottmål ............................................................................... 729

konkurser och konkursärenden................................................................... 21

lagfarts- och inteckningsärenden ................................................................ 1,646

andra ärenden, slutligt handlagda ............................................................ 687

3,083

I fråga om målens beskaffenhet torde få hänvisas till följande med ledning
av rättsstatistiken uppgjorda tabell rörande genom slutligt utslag under år
1927 prövade och avgjorda mål.

Domsaga

Tvistemål

Brottmål

tredskovis
avdömda
eller omedel-bart medgivna

övriga
(d. v. s.
tvistiga)

däri någon
hållits
häktad

Övriga

Nätra och Nordingrå domsaga............

20

39

3

213

därav i Nätra tingslag.....................

10

27

2

86

» i Nordingrå tingslag..............

4

12

1

127

Själevads och Arnäs domsaga ............

25

63

5

98

Ångermanlands södra domsaga............

no

88

7

r-d

ce

Sedan häradshövdingämbetet i Nätra och Nordingrå domsaga i november
1928 blivit vakant, har fråga väckts om domsagans uppdelning på angränsande
domsagor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 november 1928 har sålunda riksdagens
justitieombudsman hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande,
huruvida icke i anledning av den inträffade vakansen i häradshövdingämbetet
i Nätra och Nordingrå domsaga åtgärder borde vidtagas för
sagda domsagas ävensom Ångermanlands södra samt Själevads och Arnäs
domsagors sammanslagning på lämpligt sätt till två domsagor. Justitieombudsmannen
har för sin del ansett den närmast till hands liggande utvägen
vara en uppdelning av Nätra och Nordingrå domsaga på det sätt,
att Nätra tingslag överflyttades till Själevads och Arnäs domsaga samt
Nordingrå tingslag sammansloges med Ångermanlands södra domsaga.

Beträffande tingslagsindelningen i de föreslagna domsagorna har justitieombudsmannen
framhållit, att det tydligen skulle befordra en snabb rättsskipning,
om envar av dessa kunde bilda ett tingslag, samt att, även om
detta icke läte sig göra, det i allt fall måste tillses, att regleringen ingenstädes
ledde till en minskning av antalet rättegångstillfällen.

Sedan Svea hovrätt anbefallts att, efter vederbörandes hörande, avgiva
utlåtande över justitieombudsmannens framställning, har hovrätten infordrat
yttranden från tingslagsborna, häradsrätterna och domhavandena i ifrågavarande
domsagor samt länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Samtliga av hovrätten sålunda hörda myndigheter och övriga vederbörande

4

Statsutskottets utlåtande Nr 58.

hava förordat eller i varje fall icke haft något att erinra mot, att en uppdelning
av Nätra och Nordingrå domsaga komme till stånd på sätt justitieombudsmannen
föreslagit. Jämväl Svea hovrätt har anslutit sig till denna
uppfattning, därvid hovrätten emellertid låtit en viss betänksamhet komma
till uttryck i anseende till de båda nya domsagornas omfattning.

Meningarna äro däremot i viss mån delade beträffande den blivande tingslagsindelningen
i de föreslagna domsagorna.

Under det att sålunda tingslagsborna, häradsrätterna och domhavandena
i Ångermanlands södra samt Själevads och Arnäs domsagor ävensom flertalet
tingslagsbor och häradsrätten i Nätra tingslag — under förutsättning
att uppgörelse kunde träffas angående det vederlag, som nytillkommande tingshusbyggnadsskyldiga
hade att utgiva för erhållande av delaktighet i tingsoch
kanslilokaler i respektive Härnösand och Örnsköldsvik — icke haft något
att invända mot att nämnda domsagor efter nyregleringen fortfarande komme
att omfatta vardera ett tingslag, hava tingslagsborna och häradsrätten i
Nordingrå tingslag påyrkat, att sistnämnda tingslag fortfarande måtte få
bestå samt hava eget tingsställe.

Departementschefen har i ärendet anfört i huvudsak följande:

»Vad det föreliggande ärendet angår, kan till en början konstateras, att
mellan däri hörda myndigheter och övriga vederbörande full enighet råder
om att Nätra och Nordingrå nu vakanta domsaga med hänsyn till sin ringa
folkmängd och obetydliga arbetsbörda ej längre bör bestå såsom självständig
enhet utan uppdelas å bredvidliggande domkretsar. Även jag ansluter mig
till denna uppfattning.

Angående sättet för regleringens verkställande hava ej heller skilda meningar
yppats. Justitieombudsmannens i sådant hänseende framställda förslag,
eller Nätra tingslags överförande till Själevads och Arnäs domsaga
samt Nordingrå tingslags införlivande med Ångermanlands södra domsaga,
har sålunda vunnit enhällig anslutning från i ärendet hörda myndigheter och
tingslagsbor. Väl har Svea hovrätt härvid uttalat viss betänksamhet av
den anledning, att det med hänsyn till de nya domsagornas omfattning kunde
bliva nödvändigt i dem anställa biträdande domare, vilket icke vore till fördel
för rättsvården. Hovrätten har emellertid själv icke hållit detta för
sannolikt, en uppfattning som jag delar. Såsom stöd härför tillåter jag mig
påpeka erfarenheten från de under senare år nybildade Bråbygdens och
Finspånga läns domsaga med omkring 56,000 invånare samt Vadsbo härads
domsaga med omkring 54,000 invånare, vilka domsagor — båda betydligt
folkrikare än de nu föreslagna och i fråga om arbetsbördan fullt jämställda
med dem — förvaltas utan hjälp av biträdande domare. Den ökning av
de rättsbildade arbetskrafterna, som på grund av regleringen må befinnas
erforderlig och som måhända beträffande Ångermanlands södra domsaga är
ofrånkomlig, synes mig, på sätt som skett i Vadsbo härads domsaga, lämpligen
kunna ernås genom anställande av ytterligare andre notarier.

Statsutskottets utlåtande Nr 58. 5

ITi nyss angivna synpunkt synas sålunda befogade invändningar mot
i fråga varande förslag till reglering av de därav berörda tre domsagorna
icke kunna göras. Vad övriga på frågan inverkande förhållanden angår,
tala desamma obetingat för lämpligheten av förslagets realiserande. Jag
eiimai i sådant avseende till en början därom, att regleringsförslaget står
i bästa överensstämmelse med den plan till domkretsindelning, som uppgjorts
av de sakkunniga för ordnandet av vissa ekonomiska och organisatoriska
förhållanden vid genomförande av den ifrågasatta rättegångsreformen.
Vidare ma påpekas, att förslagets genomförande skulle — såsom i det följande
närmare kommer att uppvisas — medföra en icke oväsentlig minskning
av statsverkets kostnader för domstolsorganisationen. Vad rättsvården
i de av förslaget berörda domsagorna angår, skulle densamma ingalunda
komma att därigenom på något sätt försämras; fasthellre bleve, därest den
av justitieombudsmannen samt flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna
och Övriga vederbörande förordade anordningen med allenast ett tingslag
i vardera av de nya domsagorna låter sig genomföra, en förbättring härutinnan
att vinna genom den ökning i rättegångstillfällen, som skulle
uppstå för invånarna i Nätra tingslag och i Nordingrå tingslag. Jag anser
mig alltså och under åberopande av de skäl i övrigt, som i justitieombudsmannens
framställning upptagits, böra tillstyrka, att förslag förelägges riksdagen
om Nätra och Nordingrå domsagas uppdelning mellan angränsande
domsagor på sätt förut angivits. Av de båda nya domsagorna bör självfallet
den, i vilken Nordingrå tingslag kommer att ingå, fortfarande benämnas
Ångermanlands södra domsaga, medan den av nuvarande Själevads
och Arnas domsaga samt Nätra tingslag bildade domsagan lämpligen synes,
såsom justitieombudsmannen föreslagit, kunna kallas Ångermanlands norra
domsaga.

Beträffande tingslagsindelningen i de nya domsagorna tala onekligen, såsom
av justitieombudsmannen och i åtskilliga yttranden framhållits, starka
skäl för att de var för sig få utgöra ett tingslag. I det föregående hava påpekats
de fördelar i avseende å rättsvården, som därigenom skulle vinnas.
De skäl, som anförts mot en dylik anordning, synas mig, i varje fall beträffande
den blivande södra domsagan, föga bärande. Definitiv ställning
till spörsmålet om tingslagsindelningen i de nyreglerade domsagorna är jag
emellertid icke för närvarande beredd att intaga. Denna fråga synes lämpligen
böra — efter den ytterligare utredning i ämnet, som från flera håll föreslagits
— upptagas till avgörande i samband med fastställandet av de verkställighetsföreskrifter,
vilka vid bifall till regleringsförslaget bliva erforderliga.
Givet är dock, att icke under några omständigheter får vidtagas
minskning av det hittillsvarande sammanträdesantalet, eller tio om året,
i vare sig nuvarande Ångermanlands södra domsaga eller Själevads och
Arnäs domsaga.

Vad angår tidpunkten för indelningsändringens ikraftträdande synas inga

6

Statsutskottets utlåtande Nr 58.

Utskottets

yttrande.

hinder förefinnas för att detta kan ske redan vid första i sådant avseende
lämpliga tidpunkt eller den 1 januari 1930.

Beträffande av statsmedel utgående löneförmåner till häradshövdingarna
i de blivande södra och norra domsagorna kan tydligtvis ingen löneökning
ifrågakomma, och har sådan ej heller ifrågasatts.

Till närmare upplysning angående statsverkets årliga kostnader för personalen
uti ifrågavarande domsagor för närvarande och efter sammanslagningen
får jag hänvisa till följande uppställning:

lön för 3 respektive 2 häradshövdingar ........

kronor

För

närvarande

13,500

Efter samman-slagningen

9,000

tjänstgöringspenningar ........................................

»

3,900

2,800

lönefyllnad och resekostnadsbidrag....................

»

6,000

2,800

dyrtidstillägg, omkring

»

8,100

5,400

3 respektive 2 förste notarier............................

»

7,200

4,800

dyrtidstillägg, omkring........................................

»

2,550

1,700

3 respektive 2 andre notarier, bidrag därtill

»

3,000

2,000

dyrtidstillägg, omkring........................................

»

1,950

1,300

Summa kronor

46,200

29,800

Sistnämnda belopp, 29,800 kronor, bör eventuellt ökas med avlöning och
dyrtidstillägg till ytterligare en andre notarie, sammanlagt omkring 1,650
kronor. En årlig besparing av i gynnsammaste fall 16,400 kronor kommer
sålunda att uppstå.

Då för häradshövdingen i Nätra och Nordingrå domsaga lönen utgör
4,500 kronor och tjänstgöringspenningarna 1,100 kronor, tillhopa 5,600
kronor, skulle, om mitt förslag om domsagans uppdelning vinner bifall,
ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt kunna minskas med
ett belopp av 5,600 kronor från och med budgetåret 1930/1931. Å samma
anslag för budgetåret 1929/1930 skulle förslagets genomförande medföra en
besparing av halva detta belopp. Med ingången av år 1930 skulle jämväl
minskat medelsbehov uppstå under anslaget till partiell löneförbättring för
häradshövdingarna.»

I likhet med departementschefen, de i förevarande ärende hörda myndigheter
och övriga vederbörande anser utskottet, att Nätra och Nordingrå nu
vakanta domsaga, med hänsyn till sin ringa folkmängd och obetydliga arbetsbörda,
ej längre bör bestå såsom självständig enhet, utan att domsagan bör
uppdelas å bredvidliggande domkretsar.

Vad angår sättet för domsagoregleringens verkställande eller att, såsom
Kungl. Maj:t föreslagit, Nätra tingslag överföres till Själevads och Arnäs
domsaga samt att Nordingrå tingslag införlivas med Ångermanlands södra
domsaga har, såsom av statsrådsprotokollet framgår, enhällig anslutning från
hörda myndigheter och tingslagsbor vunnits. Utskottet finner ej heller
anledning till erinran mot förslaget i detta avseende.

Statsutskottets utlåtande Nr 58. 7

Beträffande tingslagsindelningen i de båda nya domsagorna — förslagsvis
benämnda Ångermanlands norra domsaga och Ångermanlands södra domsaga
— bär departementschefen uttalat, att han icke för närvarande vore
beredd att intaga definitiv ställning till detta spörsmål. Denna fråga har
synts departementschefen lämpligen böra — efter den ytterligare utredning
i amnet, som från flera håll föreslagits — upptagas till avgörande i samband
med fastställandet av de verkställighetsföreskrifter, vilka vid bifall
till regleringsförslaget bleve erforderliga.

Utskottet, som ävenledes funnit ett uppskov med denna frågas avgörande
motiverat, förutsätter, att vid besluts fattande om tingslagsindelningen
vederbörlig hänsyn tages till de särskilda förhållanden, som känneteckna
ifrågavarande trakter, särskilt de, åtminstone under vissa tider, rådande
otillfredsställande kommunikationerna.

Då utskottet i övrigt ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att Nätra och Nordingrå domsaga skall
från och med den 1 januari 1930 uppdelas å Själevads
och Arnäs samt Ångermanlands södra domsagor sålunda,
att Nätra tingslag tillägges den förra domsagan, som
efter indelningsändringen skall benämnas Ångermanlands
norra domsaga, och Nordingrå tingslag tillägges
den senare domsagan; samt

b) fastställa avlöningsförmånerna för häradshövdingen
i Ångermanlands norra domsaga sålunda:

*ön ........................................................ kronor 4,500

tjänstgöringspenningar ..................... » 1,300 5 8qq

Stockholm den 16 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö,
. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, N. J. M. Svensson i Kompersmäla, C. I.
Asplund, D. Hansén, O. A. Ernfors och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.
Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, J. Olofsson i Digernäs,
S. Persson i Fritorp, O. Nilsson i Örebro, G. Strindlund, O. Andersson i Höör, P. C. Jonsson
i Eskilstuna och G. Persson i Falla.