Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 192911930
av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel,
innefattande anslagen till socialdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) Departement
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har tets avddnin3
Ivungl. Maj: t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till social- Maj-.tf''kansli.
departementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade [1.°)]
statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag),

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till ordinarie avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas
från och med budgetåret 1929/1930;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Majrts kansli, nu 245,500 kronor, med 3,000 kronor till 248,500
kronor.

Beträffande förevarande framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen anmäla.

Sociala verk och inrättningar.

2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget Socialtill
socialstyrelsen (punkt 2) samt extra anslaget till socialstyrelsens verksamhet
(punkt 3) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva styrelsens
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen verksamhet.

anmäla. ^ °‘ ^

3:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj.ts därom gjorda framställ- Förlikningsning
(punkt 4) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 21 män för med~
och 22) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, tvister" *)

[4-]

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.)

074 29 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förlikning smän för medling i arbetstvister m. m.
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

95,000 kronor.

Arbets- 4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att till arbetsdomdomstolen.
st0ien för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 51,000
[*>•] kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 22—24 i statsrådsprotokollet.

Den 22 juni 1928 utfärdades lag om arbetsdomstol (nr 254). I 1 § av
denna lag, som trätt i kraft den 1 januari 1929, har föreskrivits, att för upptagande
och avgörande av mål rörande kollektivavtal skall finnas en arbetsdomstol
med säte i Stockholm. I och med lagens ikraftträdande skulle
centrala skiljenämndens för vissa arbetstvister verksamhet upphöra, dock
att skiljenämnden skulle behandla och avgöra tvister, som hänskjutits till
nämnden före lagens ikraftträdande.

Till bestridande av kostnaderna under budgetåret 1928/1929 för centrala
skiljenämnden och arbetsdomstolen har 1928 års riksdag med bifall till
Kungl. Maj:ts i proposition nr 41 i ämnet gjorda framställning för budgetåret
1928/1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 34,500 kronor. Därav var
ett belopp av sammanlagt 9,000 kronor avsett för bestridande av utgifterna
för centrala skiljenämndens verksamhet under tiden 1 juli—31 december
1928 ävensom för dess eventuella verksamhet efter ingången av år 1929.
Återstående delen av anslaget eller 25,500 kronor var avsedd för bestridande
av utgifterna för arbetsdomstolen. För utrönande av kostnaderna för arbetsdomstolen
hade i nyssnämnda proposition förslagsvis uppgjorts en detaljerad
stat beräknad för helt budgetår. Denna stat slutade å ett belopp av 51,000
kronor. Då arbetsdomstolen, enligt vad som framgår av det nyss anförda,
skulle träda i verksamhet först den 1 januari 1929, beräknades för budgetåret
1928/1929 för domstolen blott hälften av sistnämnda belopp.

Genom brev den 14 december 1928 har Kungl. Maj:t fastställt följande
stat, för helt budgetår räknat, för arbetsdomstolen, att lända till efterrättelse
för tiden 1 januari—30 juni 1929:

A. Avlöningar.

Kronor.

Arvode åt ordföranden.................................................................. 7,000

» » en ledamot, tillika vice ordförande ........................ 5,000

» » en ledamot.................................................................. 4,500

» » fyra ledamöter............................................................ 16,000

» » en sekreterare ............................................................ 4,000

Avlöning åt ett kanslibiträde i 7:e lönegraden, förslagsvis...... 2,520

Ersättningar åt extra tjänstemän och övriga biträden samt för

vakthållning, högst .................................................................. 4,000

Arvoden åt ersättare för ledamöter och vikariatsersättningar,

förslagsvis ................................................................................. F000 44,020

Statsutskottets utlåtande Nr It.
B. Omkostnader.

3

Iiron or.

Övriga kostnader (resekostnads- och traktamentsersättningar åt ordföranden,
ledamöter och sekreteraren samt ersättare för ledamöter,
kostnader för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga,
tryckningskostnader, kostnader för belysning, uppvärmning och
städning av lokaler, anskaffande och underhåll av inventarier, inköp
av böcker samt andra expenser), förslagsvis ........................... 6,980

Summa kronor 51,000

Denna stat överensstämmer i allt väsentligt med den i berörda proposition
preliminärt angivna stafen.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr P. A. Hansson i Stockholm
väckt motion, nr 180, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

1. att avslå Kungl. Maj:ts äskande under femte huvudtiteln om ett extra
förslagsanslag å 51,000 kronor till arbetsdomstolen för budgetåret 1929/1930,
samt

2. att till centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister m. m. för budget
året 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag får utskottet
hänvisa till en av honom väckt motion, nr 179, i samma kammare.

Under erinran om att sistnämnda motion, avseende omedelbart upphävande
av lagen om kollektivavtal och lagen om arbetsdomstol m. m., icke
föranlett till någon riksdagens åtgärd, får utskottet, i enlighet med Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herr Hanssons i Stockholm motion, II: 180, till
arbetsdomstolen för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 51,000 kronor.

5:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) och under hänvisning till
vad statsrådsprotokollet (sid. 24) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskilda skiljedomare i arbetstvister för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 7)
och under hänvisning till sid. 25 och 26 i statsrådsprotokollet får utskottet
hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. rn. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Särskilda

skiljedomare

arbetstvister

[6.]

Offentliga
arbetsförmedlingen

i riket.

[7-]

4

Statsutskottets utlåtande AV 5.

Bekämpande
av arbetslösheten.

Yrkesinspektionen.

Yrkesinspektionens

verksamhet.

[8 och 9.]

Föreningen
för arbetarskydd
i
Stockholm.

[10.]

7:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bekämpande
av arbetslösheten (punkt 8), ordinarie anslaget till yrkesinspektionen samt
extra anslaget till yrkesinspektionens verksamhet (punkt 9) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat
härigenom för riksdagen

anmäla.

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till föreningen
för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 4,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnns å sid. 32—38 i statsrådsprotokollet.

På därom av föreningen för arbetarskydd i Stockholm gjord framställning
beviljade Kungl. Maj:t enligt beslut den 16 november 1906 föreningen
ett belopp av 2,000 kronor till bestridande av hyresavgiften för lokal för en
av föreningen öppnad utställning av skyddsanordningar mot olycksfall i
arbetet.

Vidare har dels 1907 års riksdag till bestridande av hyresavgiften för
åren 1907 och 1908 för omförmälda lokal anvisat ett belopp av 4,000 kronor,
dels ock 1909 års riksdag, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under åren 1909 och 1910 för den av föreningen anordnade permanenta utställningen
av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet, på
extra stat för år 1910 beviljat ett belopp av 6,000 kronor med rätt för Kungl.
Maj:t att därav under år 1909 disponera hälften eller 3,000 kronor. Vidare
hava 1910 och 1911 års riksdagar för samma ändamål på extra stat för vartdera
av åren 1911 och 1912 anvisat ett belopp av 3,000 kronor. För vart
och ett av åren 1913—1920 utgick anslaget med 4,000 kronor men höjdes
för år 1921 till 8,000 kronor, med vilket sistnämnda belopp anslaget även
utgick för år 1922.

Vidkommande av föreningen gjord ansökan om statsbidrag för första halvåret
1923 med 4,000 kronor framhölls i 1922 års statsverksproposition att,
då utbetalning av bidrag för år 1923 i varje fall syntes kunna anstå till årets
senare hälft, anledning saknades att för det dåvarande ingå på frågan om
anslag för detta ändamål.

Sedan föreningen förnyat sin framställning och därvid utsträckt densamma
till att omfatta begäran om statsbidrag för hela år 1923 med det senast beviljade
årsbeloppet 8,000 kronor, framhöll socialstyrelsen i ett den 30 september
1922 avgivet utlåtande att, sedan penningvärdet dåmera undergått
en avsevärd stegring, man syntes kunna förutsätta nedgång i föreningens
omkosnader med däremot svarande minskning i behovet av statsunderstöd.
Med hänsyn därtill funne socialstyrelsen en nedsättning av understödsbeloppet
kunna företagas med förslagsvis 2,000 kronor till 6,000 kronor.

Vid anmälan av ärendet till 1923 års statsverksproposition (femte huvudtiteln
punkt 26) yttrade föredragande departementschefen, att statsbidraget
av det skäl, socialstyrelsen anfört, torde kunna undergå sänkning. Denna

Statsutskottets utlåtande Nr f).

o

syntes emellertid under dåvarande statsfinansiella situation böra göras något
kraftigare än styrelsen föreslagit. Ett statsbidrag av 4,000 kronor syntes
departementschefen skäligt. Detta belopp beviljades ock av riksdagen.

För år 1924 begärde föreningen ett till 0,000 kronor förhöjt statsbidrag,
bland annat för fullföljande av en planerad och börjad utvidgning av den
hytÖGrdska avdelningen av den permanenta utställningen.

\id behandlingen av frågan i 1924 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,
punkt 15) framhöll föredragande departementschefen, bland annat, att
det dåvarande statsfinansiella läget krävde, att statens utgifter i möjligaste
man inskränktes till mera direkta statliga ändamål, varför det syntes nödvändigt,
att statsbidraget till enskilda föreningar och stiftelser med socialt
eller välgörande syfte underkastades förnyad nedsättning och i vissa fall helt
indroges. I anslutning därtill förordade departementschefen, att statsbidraget
till förevarande förening nedsattes till 2,000 kronor.

Riksdagen förklarade sig emellertid å ena sidan icke hava funnit skäl
föreligga för en höjning av då utgående bidrag men å andra sidan icke hava
kunnat bifalla en sa stor nedsättning av detsamma, som Kungl. Maj:t föreslagit.
På grund därav hade riksdagen ansett sig böra bestämma bidraget
till 3,000 kronor.

För budgetåren 1925/1926—1928/1929 hava anslagen likaledes utgjort 3,000
kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj.ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom första kammaren av herr G. Strömberg m. fl.
väckt motion, nr 11, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till föreningen
för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra anslag av 10,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I årets statsverksproposition bland utgifterna under riksstatens femte
huvudtitel föreslås en höjning av anslaget till föreningen för arbetarskydd
i Stockholm från 3,000 till 4,000 kronor.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att nämnda förening
allt sedan år 1906 erhållit bidrag av statsmedel. Föreningens syfte
att sprida kännedom om samt skapa förståelse för betydelsen av lämpliga
skyddsåtgärder till förekommande av olycksfall och ohälsa i arbetet har också
tillvunnit sig allt större erkännande, och dess verksamhet har ansetts förtjäna
ett ökat understöd från statsmakternas sida. Åren 1921 och 1922 utgjorde
sålundp, riksdagens anslag till föreningen 8,000 kronor pr år. Vid den
allmänna beskärning av utgående anslag, som av statsfinansiella skäl sedan
dess ansetts oundgängligen nödvändig, har emellertid anslaget minskats och
under senare år utgått med endast 3,000 kronor.

Denna mycket kraftiga minskning av statsbidraget samt svårigheten att
på annat sätt uppbringa tillräckligt kapital har i hög grad försvårat ett riktigt
fullföljande av föreningens strävan, ett förhållande, som föreningen i sin

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

skrivelse till regeringen på det livligaste beklagar. Det förefaller också, som
om det varit mindre välbetänkt, då riksdagen företog en så betydande reducering
av detta anslag.

I en del andra länder underhålles den verksamhet, som föreningen för
arbetarskydd med enskilda bidrag samt med ovannämnda bidrag från riksdagen
här uppehåller, helt av statsmedel. Så är fallet i England, där de
statliga organen handhava uppgiften med den permanenta arbetarskyddsutställningen.
I Finland är utställningen hyresfritt inrymd i särskild av
staten upplåten byggnad och förestås av en statsavlönad intendent.

Det har också visat sig, att vårt land vid jämförelse med till exempel
Finland i fråga om denna betydelsefulla verksamhet blivit på ett betänkligt
sätt efter i utvecklingen. En mätare på detta mindre hedrande faktum utgör
bland annat den omständigheten att arbetarskyddsutställningen i Helsingfors
årligen besökes av 25,000—30,000 personer, då motsvarande siffror för Stockholm
utgöra endast 3,000—4,000.

Denna efterblivenhet bör och kan avhjälpas. Föreningen skall förvisso
icke uraktlåta att göra sitt bästa härför, men skall det lyckas måste riksdagen
lämna ett verksammare stöd härtill. Det förhållandet att såväl arbetsgivarföreningen
som landsorganisationen lämnat bidrag till föreningen vittnar
om att man från olika håll uppskattar betydelsen av föreningens verksamhet.

Socialstyrelsen har i sitt yttrande över föreningens framställning om ett
anslag av 10,000 kronor förklarat sig vilja på det livligaste tillstyrka detsamma.
Riksförsäkringsanstalten har likaledes för sin del instämt häri.

Departementschefen förordar, att statsmakterna visa sitt erkännande av
vikten av föreningens arbete genom att föreningen för nästa budgetår
beredes någon förhöjning av det nu utgående statsbidraget och föreslår, att
beloppet höjes till 4,000 kronor. Därjämte ställes i utsikt, att lokaler möjligen
framdeles skola kunna beredas för utställningen i någon statens nybyggnad.
En dylik lösning av lokalfrågan skulle givetvis vara synnerligen
välkommen. Då emellertid någon nybyggnad ännu ej är beslutad, utan
denna fråga ligger under utredning, torde ett ordnande av utställningens
lokalfråga knappast till dess kunna uppskjutas.

Det synes därför vara väl motiverat, att riksdagen beviljar föreningens
framställning om ett anslag av 10,000 kronor. När lokalfrågan på sätt
departementschefen anfört vinner sin lösning, bör lämpligen en motsvarande
reducering av anslagsbeloppet äga rum.»

Såsom av statsrådsprotokollet framgår och i nyssberörda motion erinrats,
har föreningen för arbetarskydd i Stockholm i sin till Kungl. Maj:t ingivna
framställning om statsbidrag för nästkommande budgetår hemställt, att detta
bidrag måtte bestämmas till 10,000 kronor. Föreningen har till stöd för
framställningen anfört, bland annat, att erfarenheterna av föreningens verksamhet,
särskilt från senare år, tydligt givit vid handen, att föreningen icke
på långt när förmådde verka för sitt mål så kraftigt som den själv önskade
och som ur såväl social som nationalekonomisk synpunkt kunde anses lämp -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ligt samt :itt anledningen därtill främst vore att söka i den knapphet på
medel, varmed föreningen hade att kämpa. Bristen på ekonomiska resurser
hade sålunda medfört, att föreningens permanenta utställning, det huvudsakliga
organet för dess verksamhet, med hänsyn till yrkesliygienens samt
maskin- och skyddsteknikens utveckling blivit avsevärt föråldrad.

Närmast ansåge sig föreningen vara i behov av en lätt tillgänglig och i
övrigt lämplig utställningslokal, där de utställda föremålen kunde rationellt
anordnas och sålunda komma till sin fulla rätt. Utom för lösningen av
lokalfrågan erfordrades oundgängligen ett årligt bidrag, som ej endast täckte
de nödvändiga utgifterna för föreningens löpande verksamhet utan även gåve
möjlighet till underhåll och nödtorftig nyanskaffning av utställningsmateriel.

Föreningens ordinarie inkomster hade under åren 1924—1927 med i
genomsnitt omkring 2,000 kronor per år understigit utgifterna för lokalhyra,
städning, belysning och vakthållning samt övriga driftkostnader. Denna förlust
hade emellertid dittills täckts av medel, som föreningens ordförande
lyckats erhålla på frivillighetens väg, särskilt genom inskrivning av s. k.
ständiga medlemmar och därav influtna medel.

Av det nu av föreningen begärda beloppet, 10,000 kronor, vars anvisande
tillstyrkts av socialstyrelsen och riksförsäkringsanstalten, skulle enligt föreningens
mening 6,000 kronor avses för lokalhyra — under förutsättning att
föreningen även hädanefter ansåges böra själv hyra sådan — samt 4,000 kronor
disponeras för uppehållande i övrigt av föreningens verksamhet.

Kungl. Maj:t har emellertid föreslagit, att statsbidraget, nu utgörande,
såsom ovan nämnts, 3,000 kronor, måtte höjas till 4,000 kronor, under det
att motionsvis ifrågasatts, att bidraget måtte beviljas med det av föreningen
begärda beloppet.

Av den i ärendet lämnade utredningen har utskottet för sin del kommit
till den uppfattningen, att med hänsyn till den samhällsgagnande verksamhet,
föreningen utövar, föreningens nu på angivna skäl gjorda framställning
om ökat bidrag från statens sida för nästkommande budgetår måste anses
äga berättigande. Visserligen har vårt land i yrkesinspektionen en statlig
institution, som uteslutande har till uppgift att tillgodose arbetarskyddets
intressen, men icke desto mindre måste anses föreligga behov av den upplysnings-
och propagandaverksamhet, som föreningen ifråga satt som sin
uppgift att utföra.

Utskottet, som sålunda finner sig böra förorda förhöjt bidrag till föreningen
från statens sida för nästkommande budgetår, vill emellertid härvid
hava uttalat, att utskottet ansett det kunna ifrågasättas, huruvida icke såsom
villkor för det förhöjda bidragets utfående bör uppställas, att de institutioner
och försäkringsföretag, som hava direkt intresse av den verksamhet, varom
fråga är, böra, i större omfattning än hittills varit fallet, lämna ekonomiskt
understöd för verksamhetens utövande. I varje fall synes det utskottet vara
att förvänta, att ökad kännedom om betydelsen av föreningens verksamhet
skall leda till att det ytterligare belopp, som kan visa sig behövligt utöver
det, utskottet finner sig böra tillstyrka, skall kunna erhållas från intresserade

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Arlietsrådet.

[11.]

Utskottets

yttrande.

enskilda sammanslutningar eller eljest på privat väg. Utskottet, som under
hand inhämtat, att föreningens inkomster sistlidet år på grund av enskilda
bidrag överstigit utgifterna, varigenom en vid 1927 års slut befintlig skuld
å 3,941 kronor 29 öre nedbragts till 1,063 kronor 15 öre, har efter övervägande
och särskilt i betraktande av att föreningen jämväl för närmaste
tiden är hänvisad att genom förhyrande bereda sig nödigt lokalutrymme
ansett sig böra föreslå, att statens bidrag bestämmes till 6,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herr Strömbergs m. fl. ovanberörda motion, 1:11,
till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till arbetsrådet
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 47,650 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 38—48 i statsrådsprotokollet.

Till arbetsrådet är för innevarande budgetår anvisat ett anslag av enahanda
storlek som det nu äskade.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har arbetsrådet i skrivelse till
Kungl. Maj:t framlagt förslag om överförande av befattningshavarna hos
rådet till det nya definitiva lönesystemet och deras inplacering i lönegrad
å löneskala, gällande vid allmänna civilförvaltningen, m. m. Med hänsyn
till den nära förestående utgången av giltighetstiden för lagen om arbetstidens
begränsning har departementschefen emellertid ansett, att ett realiserande
av detta förslag nu icke bör ifrågakomma.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr H. Lindqvist i Stockholm
väckt motion, nr 131, vari hemställts, att riksdagen måtte till arbetsrådet
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 54,500
kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Den av herr Lindqvist i Stockholm väckta motionen innebär ett upptagande
av det av arbetsrådet i förenämnda skrivelse framlagda förslaget
om överförande av befattningshavarna hos rådet till det nya definitiva lönesystemet
och deras inplacering i lönegrad å den löneskala, som gäller
för allmänna civilförvaltningen.

Såsom ovan antytts, har departementschefen ansett frågan om en ändrad
uppställning av arbetsrådets stat och omreglering av dess befattningshavares
avlöningar i enlighet med det nya lönesystemet lämpligen böra tagas under

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 9

övervägande först i samband med spörsmålet om en ny arbetstidslag. I anslutning
härtill finner sig utskottet icke kunna tillstyrka motionärens ifrågavarande
yrkande.

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herr Lindqvists i Stockholm ovanberörda motion,
II: 131, i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
till arbetsrådet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 47,650 kronor.

10:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till statens byggnadsbyrå
(punkt 12) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

H:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till riksförsäkringsanstaltens
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 1,385,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 51—60 i
statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet har riksdagen
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1928/1929 beviljat, utöver
det ordinarie anslaget, ett extra förslagsanslag av 1,360,000 kronor.
Motsvarande anslag utgjorde för budgetåret 1925/1926 1,346,500 kronor, för
budgetåret 1926/1927 1,346,000 kronor och för budgetåret 1927/1928 1,325,000
kronor.

För användningen av de för budgetåret 1928/1929 anvisade medlen till
förevarande ändamål har Kungl. Maj:t genom brev den 22 juni 1928 fastställt
följande stat (för jämförelse angivas inom parentes de belopp, som voro upptagna
i staten för budgetåret 1927/1928):

. . 1928/1929 (1927/1928)

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie
befattningshavare, ersättningar till sakkunniga,
personliga lönetillägg m. m., högst kronor 860,000 (850,000)

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och
städning, resekostnads- och traktamentsersättningar,
rättegångskostnader, tryckningskostnader
samt kostnader för prenumeration å
tidningar och tidskrifter, inköp av böcker, anskaffande
och underhåll av inventarier, för
skrivmaterialier, telefoner och telegram, vakthållning
nattetid inom ämbetsverkets lokaler,

annonsering m. m„ förslagsvis........................ » 219,500 (209,500)

Statens

byggnads byrå.

[12.]

Riks för

säkrings
anstaltens
verksamhet

[13.]

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Försäkrings rådets verksamhet.

[14.]

1928/1929 (1927/1928)

kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader,
förslagsvis ............................................. kronor 280,000 (265,000)

kostnad för läkarundersökning och anskaffande
av läkarbetyg, då sådant ej skall av arbetsgivare
eller av annat anslag bekostas, samt

andra dylika kostnader, förslagsvis ............... » 500 (500)

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens
fonder (däri inberäknat avlöning
till en icke-ordinarie befattningshavare i 21
lönegraden, avdelning B, i löneplanen och
ett extra ordinarie skrivbiträde ävensom arvoden
och ersättning till särskilda ledamöter
jämte suppleanter vid behandling inom anstalten
av frågor rörande fondförvaltningen),

förslagsvis .................................. »_16,t?00_(16,500)

Summa kronor 1,376,500 (1,341,500)

Såsom framgår av de anförda siffrorna, överstiger statens slutsumma med

16,500 kronor det beviljade anslaget. Detta sammanhänger därmed, att utöver
det extra anslaget till upprätthållande av anstaltens verksamhet för
varje budgetår till anstalten utbetalas visst belopp av anstaltens olycksfallsförsäkringsfonds
medel såsom ersättning till statsverket för anstaltens bestyr
med förvaltningen av nämnda fond. Berörda belopp, som tidigare varit bestämt
till 18,500 kronor, är genom brev den 6 maj 1927 tills vidare fixerat
till 16,500 kronor.

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär höjning av anslagsposterna
till avlöningar m. m. samt till kostnad för ortsombuden m. m. med 5,000
respektive 20,000 kronor. Härjämte innefattar Kungl. Maj:ts förslag sammanslagning
av posterna till hyra m. m. och till läkarundersökning m. m.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså hemställa,

att riksdagen må till riksförsäkringsanstaltens verksamhet för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,385,000
kronor.

12:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 14) att till försäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 44,600 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 61—67 i statsrådsprotokollet.

För budgetperioden 1927/1928 anvisades, utöver det ordinarie förslagsanslaget
till försäkringsrådet, ett extra förslagsanslag av 37,900 kronor för
upprätthållande av rådets verksamhet. I riksstaten för budgetåret 1928/1929
är för samma ändamål upptaget ett extra förslagsanslag av 41,600 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

11

Genom beslut (len 22 juni 1928 har Kungl. Maj:t fastställt följande stat
för användningen av sistnämnda anslag:

avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,
högst..................................................................... kronor 17,400

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i
försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller

arbetarna, m. m., förslagsvis .................................................. » 15,500

resekostnads- och traktamentsersättningar, förslagsvis ............ » 1,000

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader
samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,
för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll av inventarier
m. m., förslagsvis...................................................... » 7,700

Summa kronor 41,600

Den nu föreslagna höjningen av ifrågavarande anslag hänför sig till posten
för avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare.
Med hänsyn till rådets ökade arbetsbörda har posten ansetts böra höjas
med 3,000 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså
hemställa,

att riksdagen må till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 44,600
kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att, med uteslutande
ur riksstaten av det under avdelningen sociala verk och inrättningar,
underavdelningen olycksfallsförsäkring, uppförda ordinarie förslagsanslaget
till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete,
under samma avdelning och underavdelning med rubriken kostnader
enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete m. m. uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 240,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67—70 i statsrådsprotokollet.

Det under riksstatens femte huvudtitel för närvarande uppförda förslagsanslaget
till bestridande av kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring
för olycksfall i arbete avser dels medel, som skola av statsverket
förskjutas i anledning av arbetsgivares försumlighet att på föreskrivet sätt
erlägga honom påförda försäkringsavgifter (19 §), dels ock medel för statsverkets
ersättande av den förlust, som uppkommer för riksförsäkringsanstalten
därigenom att av riksförsäkringsanstalten i arbetsgivarens ställe utgivna
sjukpenningar och läkarvårdskostnader på grund av arbetsgivarens obestånd
icke kunnat utfås (37 §).

Sedan riksförsäkringsanstalten i enlighet med bestämmelserna i § 4 mom.
5 av förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter
för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för

Utskottets

yttrande.

Kostnader enligt
19 § i
lagen om försäkring
för
olycksfall i
arbete m. m.

[15.]

12

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Utskottets

yttrande.

Dödsfallsersättningar
i
anledning av
livförsäkring
i samband
med lån ur
statens egnahemslånefond.

[16.]

Statens bidrag
till
fiskares
försäkring.

[17.]

olycksfall i arbete särskilt för varje län uppgjort förteckningar över de avgifter,
vilka icke blivit i föreskriven ordning erlagda, samt överlämnat dessa
förteckningar till vederbörande länsstyrelser, bava länsstyrelserna att från
ifrågavarande anslag låta till riksförsäkringsanstalten utanordna avgifternas
belopp samt verkställa indrivning av avgifterna i föreskriven ordning. Vid
indrivningen inflytande belopp tillgodoföras sedermera samma anslag (kungörelse
den 31 mars 1922, nr 132, § 2).

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
2-10,000 kronor.

Genom lag den 24 maj 1928 (nr 135) om ändring i vissa delar av olycksfallsförsäkringslagen
hava särbestämmelserna beträffande karenstiden upphävts,
varvid 37 § i olycksfallsförsäkringslagen förklarats skola upphöra att
gälla. Förstnämnda lag har trätt i kraft den 1 januari 1929, dock att anspråk,
som grundas å olycksfall, vilket inträffat dessförinnan, skola bedömas
enligt äldre lag. I följd härav kan statsverket även framdeles få
vidkännas kostnader enligt den numera upphävda 37 § i olycksfallsförsäkringslagen,
nämligen i anledning av olycksfall, som inträffat senast den 31
december 1928.

Då emellertid dessa kostnader redan nu äro synnerligen obetydliga och
från och med nästkommande år komma att ytterligare nedgå för att slutligen
försvinna, har departementschefen ansett, att man hädanefter kan bortse
från desamma vid beräkningen av anslagets belopp.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det under
avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen
olycksfallsförsäkring, uppförda ordinarie förslagsanslaget till
kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall
i arbete, under samma avdelning och underavdelning med
rubriken kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall
i arbete m. m. uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 240,000
kronor.

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 16)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring
i samband med lån ur statens egnahemslånefond för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring, nu 45,000
kronor, med 5,000 kronor till 50,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr f). \ 3

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 71 i statsrådsprotokollet.

Förslagsanslaget till bestridande av statens bidrag till fiskares försäkring
har för de tre senast förflutna budgetperioderna utgått med respektive
35,000, 40,000 och 45,000 kronor samt för budgetåret 1928/1929 upptagits till
sistnämnda belopp.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget iir föranledd av att antalet försäkrade
fiskare ökats.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj.ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
statens bidrag till fiskares försäkring, nu 45,000 kronor, med

5,000 kronor till 50,000 kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,330,000 kronor,
med 170,000 kronor till 3,500,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 72—78 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande var i
riksstaterna för budgetåren 1926/1927, 1927/1928 och 1928/1929 uppfört med
respektive 3,070,000, 3,200,000 och 3,330,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren, nr 16, av herr J. i. Berglund m. fl. och den andra inom andra
kammaren, nr 29, av herr M. Andersson i Igelboda m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att i kungl. kungörelsen angående statsbidrag
åt sjukkassor av den 11 oktober 1920 de i paragraf 1, andra stycket, före
kommande orden »söndagar oräknade» samt de senare i samma stycke förekommande
orden »och högst 2 kronor samt fortsättningskassa högst 50 öre»
måtte utgå.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till den förstnämnda motionen.

Vad angår de väckta motionerna om vidtagande av vissa ändringar i
grunderna för statsbidrag åt sjukkassor får utskottet erinra därom, att Kungl.
Maj:t genom beslut den 12 mars innevarande år bemyndigat chefen för
socialdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom socialdepartementet,
efter samråd med av nämnde departementschef tillkallade
representanter för den frivilliga sjukkasserörelsen, utarbeta förslag rörande
en reformerad sjukförsäkring. Att, innan detta förslag förelagts statsmakterna
till prövning, vidtaga partiella reformer på ifrågavarande område

SjaJckasseväsendets
befrämjande.

[18.]

Utskottets

yttrande.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

synes utskottet icke vara tillrådligt och bör enligt utskottets mening enbart
denna omständighet utgöra tillräckligt skäl för ett avstyrkande av motionärernas
yrkande.

Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,

a) att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,330,000 kronor, med 170,000
kronor till 3,500,000 kronor; samt

b) att herr Berglunds m. fl. och herr Anderssons i Igelboda
ovanberörda motioner, 1:16 och II: 29, icke må vinna
riksdagens bifall.

Sjukkassor,
som meddela
moderskapsunderstöd.

[19.]

17:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 19) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

200,000 kronor.

Pensions styrelsens verksamhet.

[20.]

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till pensionsstyrelsens
verksamhet m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 657,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 78—85 i
statsrådsprotokollet.

I statsverkspropositionen till 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att
riksdagen måtte till pensionsstyrelsens verksamhet m. m. för budgetåret 1928/
1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 617,000 kronor.

Beloppets storlek hade därvid beräknats under iakttagande av att till
styrelsen jämväl för budgetåret 1928/1929 komme att av pensionsförsäkringsfondens
medel utbetalas det i en för fullmäktige för fonden den 6 maj 1927
fastställd stat upptagna belopp av 50,000 kronor, som avser ersättning till
statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondens förvaltning.

Sammanlagt skulle sålunda under budgetåret 1928/1929 ett belopp å

667,000 kronor stå till förfogande för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. m.

Detta belopp hade i statsverkspropositionen beräknats på följande sätt:

lönetillägg till generaldirektören.............................................. kronor 4,000

ersättning till sakkunniga hos styrelsen .................................. » 5,000

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare
hos styrelsen m. m., förslagsvis ..................... » 355,000

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis.............................. » 90,000

resekostnads- och traktamentsersättning åt nämnda ombud,

förslagsvis........,........................................................................ * 70,000

Statsutskottets utlåtande Nr ft.

15

resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsen samt

dess sakkunniga, högst............................................................ kronor

städning av styrelsens lokaler, värme och belysning m. m.,

förslagsvis............................................................................... >,

skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker

m. m., förslagsvis..................................................................... »

tryckningskostnader, förslagsvis ............................................... »

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner,

förslagsvis ........................................................................... »

utgifter för fastigheterna samt diverse utgifter, förslagsvis ... »

utgifter för upplysningsarbete bland pensionsnämnderna, förslagsvis.
...................................................................................... »

6,000

28,000

26,000

45.000

12.000
11,000

15,000

Summa kronor 667,000

Av dessa anslagsposter var posten till utgifter för upplysningsarbete bland
pensionsnämnderna ny. Övriga poster överensstämde med motsvarande
poster i staten för budgetåret 1927/1928, dock med undantag för posten
till avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare
hos styrelsen m. m., vilken post med hänsyn till belastningssiffran för
budgetåret 1926/1927 ävensom beräknad kostnadsökning på grund av personalens
rätt till lönetillägg föreslogs höjd med 10,000 kronor. De sålunda
föreslagna ändringarna inneburo en ökning av anslaget med tillhopa 25,000
kronor.

Riksdagen, som motsatte sig förslaget i vad det avsåg anvisande av särskilda
medel för bestridande av kostnader för upplysningsarbete bland pensionsnämnderna
men i övrigt biföll förslaget, nedsatte i enlighet härmed det
begärda anslaget med 15,000 kronor, motsvarande det i förslaget för berörda
upplysningsarbete upptagna beloppet. Anslaget begränsades därför
till 602,000 kronor (se riksdagens skrivelse nr 284 år 1928, punkt 6). Genom
brev den 22 juni 1928 har Kungl. Maj:t härefter fastställt stat för pensionsstyrelsens
verksamhet m. in., slutande å (602,000 + 50,000) 652,000 kronor, i
anslutning till riksdagens berörda beslut. I staten uteslöts följaktligen
anslagsposten för utgifter till ifrågavarande upplysningsarbete. Övriga poster
bestämdes i överensstämmelse med nyss omförmälda, i 1928 års statsverksproposition
intagna beräkning.

Vid bifall till det nu föreliggande förslaget skulle den extra staten för pensionsstyrelsens
verksamhet m. m. för budgetåret 1929/1930 komma att uppgå
till ett sammanlagt belopp av 722,000 kronor, motsvarande slutsumman
i den nuvarande staten — 652,000 kronor — ökad med 70,000 kronor, utgörande
höjning med 1,000 kronor av posten till avlöningar och vikariatsersättningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. samt med 70,000 kronor
av posten till resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsens ombud
men minskad med 1,000 kronor, varmed posten till inköp av inventarier
ansetts kunna sänkas. Då emellertid ett belopp av 65,000 kronor ansetts
böra bestridas ur pensionsförsiikringsfonden såsom ersättning för pensionsstyrelsens
arbete med fondförvaltningen, har anslaget för nästkommande budgetår
upptagits med det nu äskade beloppet 657,000 kronor.

16 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

utskottets Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
yttrande. f^r aHtså hemställa,

att riksdagen må till pensionsstyrelsens verksamhet m. m. för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 657,000
kronor.

Arvodes- och
omkostnadsstat
för fullmäktige
för
pensions försäkringsfonden.

[21.]

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att godkänna följande
arvodes- och omkostnadsstat för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden,
att gälla tills vidare från och med budgetåret 1929/1930:

Stat.

Ivronor.

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra pensionsstyrelsen,

ä 2,000 kronor .................................................................................... 8,000

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade sakkunniga
personer och annat biträde, värdering i anledning av fastighetsbelåning,
förvaring av fondens värdehandlingar, tryckningskostnader
och andra expenser, förslagsvis............................................ 30,000

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen
.......................................................... 65,000

Summa kronor 103,000

Den till godkännande framlagda staten skiljer sig från den nu gällande
därutinnan, att, såsom under föregående punkt nämnts, posten till ersättning
till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen höjts
från 50,000 till 65,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna följande arvodes- och omkostnadsstat
för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, att gälla
tills vidare från och med budgetåret 1929/1930:

Stat.

Kronor.

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra

pensionsstyrelsen, ä 2,000 kronor................................ 8,000

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade
sakkunniga personer och annat biträde, värdering
i anledning av fastighetsbelåning, förvaring av
fondens värdehandlingar, tryckningskostnader och

andra expenser, förslagsvis............................................ 30,000

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens

bestyr med fondförvaltningen .......... 65,000

Summa kronor 103,000.

Stat!utskottets utlåtande Nr 9.

17

^(J:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 22) att

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen
om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 41,000,000 kronor;

dels oek medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för
statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga
avgifter grundade försäkringen.

Ifråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 86—105 i
statsrådsprotokollet.

Enligt 10 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 13 juni 1913 bestrides
kostnaden för de jämligt samma lag utgående pensionstillägen till
A staten och till */4 av landstingen och kommunerna. Detsamma gäller
i fråga om understöd, som utgå i enlighet med 33 § i nämnda lag.

Genom lag den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av
lagen den 30 juni 1913 inbegrepos i rätten till understöd enligt 33 § i sistnämnda
lag vissa kategorier av personer, som på grund av vissa övergångsförhållanden
ej innefattats under den ursprungliga lagen. Å andra sidan
gjordes genom 1915 års lag den inskränkningen i pensionsrätten enligt lagen
den 30 juni 1913, att beloppet av pensionstillägg, understöd och ökning
därav jämväl för dem, som under åren 1919—1929 förvärvade sådan rätt,
bestämdes till 90 i stället för 100 procent av i sistnämnda lag eljest stadgat
belopp.

Statens andel i kostnaderna för de i 1915 års lag avsedda befolkningsgruppernas
införande i den allmänna pensionsförsäkringen beräknades motsvara
ett kapitalvärde den 1 januari 1916 av 53,686,000 kronor.

Efter ar 1915 hava vidtagits vissa ändringar i lagen om allmän pensionsförsäkring
och lagen om övergångsbestämmelser, vilka ändringar medfört
ökning av kostnaderna för pensionstillägg och understöd enligt båda de omförmälda
lagarna.

Härutinnan må hänvisas till den redogörelse, som finnes införd i 1926
års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 31 (sid. 90).

Statens andel i nu ifrågavarande kostnader bestreds till ingången av
budgetåret 1926/1927 från tva anslag, nämligen dels ett extra förslagsanslag
för pensionsförsäkringens genomförande, vilket anslag huvudsakligen avsåg
bidrag åt de personer, som jämlikt lagens ursprungliga lydelse varit berättigade
till pensionstillägg eller understöd, dels ett extra anslag för understöd åt de
personer, som genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna
pensionsförsäkringen. De årliga anslagen av statsmedel för sistnämnda
understöd hava beräknats enligt en viss plan, och de belopp, med vilka de
faktiska kostnaderna överstigit anslagen, hava utbetalats ur pensionsförsäkringsfonden,
även då dessa belopp varit större än vad som ursprungligen
beräknats skola falla på fonden. För detta ändamål ställdes vid 1916 års
ingång till disposition ett belopp av 27,462,000 kronor ur arbetarförsäkringsfonden
att i mån av behov jämte fyra procent ränta komma till användning.

Dihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 5 haft. (Nr 5.) 674 29 2

Statens kostnad
för pensionstillägg

och understöd
enligt lagen
om allmän
pensionsförsäkring.

[22.]

*

18

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ytterligare erforderligt belopp förskotterades ur pensionsförsäkringsfonden
mot fyra procent ränta.

Sedan från och med budgetåret 1926/1927 de båda anslagen sammanslagits
till ett gemensamt anslag, blev följden, att de kostnader, som förut bestritts
från det särskilda anslaget till kostnader enligt 1915 års lag, icke längre
kunde särskilt angivas.

Anslag av statsmedel för nu förevarande ändamål hade för innevarande
budgetår av pensionsstyrelsen äskats med 39,600,000 kronor, varav 100,000
kronor beräknats för styrelsens s. k. sjukvårdande uppgifter, d. v. s. för
sådana åtgärder till förebyggande eller hävande av invaliditet, som avses i
8 och 12 §§ i pensionsförsäkringslagen. Kungl. Maj:t och riksdagen nedsatte
emellertid anslaget av statsmedel till 39 miljoner kronor, därav 100,000
kronor avsågos till sjukvårdande uppgifter.

Vid framläggandet av förslag om anslag för nu ifrågavarande ändamål
för nästkommande budgetår har departementschefen ock upptagit till behandling
väckt fråga om amortering av statens skuld till pensionsförsäkringsfonden
och därvid på anförda skäl uttalat, att enligt hans mening tills
vidare varken amortering eller räntebetalning borde ske, men att pensionsstyrelsen
borde vid sin uppskattning av skuldens storlek årligen tillägga ränta,
som för varje budgetår från och med 1929/1930 syntes böra beräknas efter
medelräntefoten under näst föregående budgetår å de mot normal ränta då
nyplacerade fondmedlen. Därest denna uppfattning av riksdagen lämnades
utan erinran, komme Kungl. Maj:t att längre fram lämna pensionsstyrelsen
erforderliga direktiv i överensstämmelse härmed.

utskottets Kungl. Maj:ts förevarande förslag om anslag till statens kostnad för penyttrande.
sionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring har

utskottet funnit sig böra tillstyrka, och har utskottet ej haft något att erinra
emot att, på sätt hittills allt ifrån år 1919 skett, av anslaget må gäldas
kostnaden för statens bidrag till den frivilliga försäkringen.

^ Vad angår frågan om amortering av eller ränteberäkning å statens skuld
till pensionsförsäkringsfonden, anser utskottet, att, innan den av Kungl.
Maj:t den 30 juli 1928 tillsatta kommittén för verkställande av en fullständig
utredning rörande revision av pensionsförsäkringslagen slutfört undersökning
rörande, bland annat, denna fråga och förslag i ämnet framlagts, några
nya principer beträffande amortering och ränteberäkning icke torde böra
komma till tillämpning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må

a) till statens lcostnad för pensionstillägg och understöd enligt
lagen om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra förslagsanslag av 41,000,000 kronor, samt

b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden
för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen
anordnade på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

19

Statsutskottets utlåtande Nr !j.

21:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 28) medgiva, att av det
förslagsanslag, som kan komma att för budgetåret 1929/1930 beviljas till
statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
jämlikt de föreskrifter som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrel
sen under samma budgetår disponeras ett belopp av högst 100 000
kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 105—112 i statsrådsprotokollet.

Åtgärder till
förebyggande
och hävande
av invaliditet.

[23.]

I likhet med° departementschefen har utskottet ansett, att avvikelse nu utskott^
icke bör ske från den beträffande statens understödjande av ifrågavarande 5''ttrandeverksamhet
under senare år intagna ståndpunkten. Jämväl för nästkommande
budgetår torde sålunda av anslaget till statens kostnad för pensionstillägg
och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring böra utgå
ett belopp av högst 100,000 kronor till åtgärder från pensionsstyrelsens sida
till förebyggande och hävande av invaliditet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att av det förslagsanslag, som
för budgetåret 1929/1930 beviljas till statens kostnad för pen.
sionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsorsakring,
må. for åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas,
av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras
ett belopp av högst 100,000 kronor.

22:°) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 24) att till ersättning Ersättninatill
till postverket for pensionsutbetalmngar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett postverket fn,-extra förslagsanslag av 245,000 kronor. pensions Beträffande

utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 112 och
113 i statsrådsprotokollet. L -J

For ifrågavarande ändamål har 1928 års riksdag för innevarande budgetår
anvisat ett extra förslagsanslag av 235,000 kronor.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av väntad ökad
belastning å anslaget.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,

att riksdagen må till ersättning till postverket för pensionsuthetalningar
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 245,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

Ersättning till
häradsskrivarna
för
pensionsförteckningar.

[25.]

Statens

tvångsarbets anstalter.

[26.]

23:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjoiala framställning (punkt 25)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 113 och 114) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning till häradsslcrivarna för pensionsförteckningar
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 50,000 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för
statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1929/
1930;

dels ock höjå det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 588,000 kronor, med 25,400 ki-onor till 613,400 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 114—130 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har 1928 års riksdag höjt det ordinarie
förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter från 583,000 kronor
med 5,000 kronor till 588,000 kronor.

I samband därmed har riksdagen godkänt följande stat för statens tvångsarbetsanstalter,
att tillämpas från och med budgetåret 1928/1929:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 181,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 15,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 43,500

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 65,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 122,800

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ......................................... 118,200

Summa kronor 588,000

Till bestridande av statens kostnader för alkoholister vid de med respektive
tvångsarbetsanstalter förenade alkoholistanstalterna vid Svartsjö och

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

2!

i Landskrona liar riksdagen för budgetåret 1928/1929 beviljat ett extra
anslag av 27,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Av sistnämnda belopp hava 25,000 kronor avsetts för alkoholistanstalten
vid Svartsjö och 2,000 kronor för alkoholistanstalten i Landskrona.

Det av departementschefen nu förordade förslaget till stat för statens
tvångsarbetsanstalter är av följande utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 181,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 20,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 48,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag........................................................ 4,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 45,300

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 105,700

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 144,400

Summa kronor 613,400

Yid godkännande av ifrågavarande statförslag skulle alltså det ordinarie
förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter höjas från 588,000 till
613,400 kronor. I förhållande till belastningssiffran för budgetåret 1927/1928,
611,674 kronor, innebär detta belopp sålunda en höjning med något över
1,700 kronor.

Yid prövning av Kungl. Maj ds förevarande förslag har utskottet, vad
avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalterna angår, funnit sig böra tillstyrka
vad Kungl. Maj:t härutinnan i skilda hänseenden föreslagit.

Vad omkostnadsstaten beträffar, är bland de i sagda stat för Landskronaanstalten
ingående utgiftsposterna beräknat ett belopp av 2,700 kronor för
reparation av nuvarande badrum vid anstalten. Departementschefen har
ansett, att frågan om inredning av en ny badavdelning bör tills vidare
anstå.

I anledning härav vill utskottet hava uttalat, att med hänsyn till det
synnerligen bristfälliga skick, vari badrummen vid anstalten befinna sig, utskottet
hyser stark tveksamhet om lämpligheten att undanskjuta åtgärder
för iordningsställande av eu ny tidsenlig badavdelning och i stället proviso -

Utskottets

yttrande.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

riskt avhjälpa de svåraste bristerna för en förhållandevis hög kostnad. Utskottet
anser det förtjänt av ytterligare övervägande, huruvida icke med
större fördel definitiva åtgärder i nämnda syfte böra omedelbart komma till
stånd i samband med utförandet av vissa byggnadsarbeten i nattcellbyggnadens
källarvåning, varom förslag framlagts under nästföljande punkt. I
nuvarande läge bär dock utskottet icke velat motsätta sig att i enlighet med
departementschefens förslag medel beräknas i omkostnadsstaten för verkställande
av oundgängliga reparationer. Hinder synes emellertid icke böra
möta för att det beräknade beloppet disponeras för påbörjande av arbetet
med anordnande av ny badavdelning, därest så skulle prövas mera ändamålsenligt.

Vidkommande Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande omkostnadsstaten
för tvångsarbetsanstalterna hava förslagen härutinnan ej givit utskottet an
ledning till erinran.

I anledning av den uppkomna, i statsrådsprotokollet omförmälda frågan
om förläggning till Landskronaanstalten av det arbete med strykning av den
vid Hälsingborgs hospital anställda personalens klädespersedlar, vilket arbete
nu utföres vid nämnda hospital, vill utskottet slutligen hava uttalat, att förslaget
visserligen synes innebära ett steg i rätt riktning, då det gäller att
bereda de internerade arbete, varav de efter interneringstidens slut kunna
förskaffa sig utkomst, men utskottet anser dock, i likhet med departementschefen,
förslaget i fråga icke vara att förorda dels med hänsyn till de utgifter
för transporter, som ett genomförande av förslaget skulle medföra,
dels ock ur den synpunkten, att strykningens bortflyttande från hospitalet
skulle beröva detta eu arbetstillgång, som ur arbetsterapeutisk synpunkt
torde vara av värde.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna det i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1929 förordade förslaget till stat för statens
tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret
1929/1930; samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 588,000 kronor, med 25,400 kronor till 613,400
kronor.

Utvidgning
av tvångsarbctsanstalten
i
Landskrona
m. in.

[27.]

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till utvidgning
av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. in. för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 131—141 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade anslaget för utvidgningsarbeten
m. m. vid Landskronaanstalten har beräknats på följande
sätt:

Statsutskottets utlåtande Nr •>.

inredande av värmeledning i byggnaden nr 1 samt reparation

av direktörsbostaden m. in................................................... kronor 35,000

utförande av vissa byggnadsarbeten in. in. i källarvåningen

av byggnaden nr 3............................................................... » 39,000

anordnande av ett reningsverk för vattenledningsvatten ... » 6,000

Summa kronor 80,000

Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, följande:

»liedan i fjolårets statsverksproposition framhölls det starka behovet av
reparation av den av anstaltsbyggnaderna, som innefattar expeditionslokalerna
och direktörsbostaden, d. v. s. byggnaden nr 1. Med hänsyn till det bristfälliga
skick, vari denna byggnad befinner sig, synes det icke möjligt att
längre uppskjuta vidtagande av åtgärder för byggnadens behöriga iståndsättande.
Beträffande omfattningen av de arbeten, som i sådant hänseende
erfordras, må framhållas, att det av anstaltsstyrelsen år 1927 framlagda
förslaget endast avsåg avhjälpande av de svåraste bristerna, medan nu föreliggande
förslag, som vunnit byggnadsstyrelsens gillande, åsyftar att sätta
byggnaden i ett fullgott och för dess ändamål fullt lämpligt skick. Med hänsyn
härtill anser jag mig kunna tillstyrka styrelsens senare förslag, oaktat detsamma
för staten medför avsevärt större utgifter än det förra.

Aven styrelsens förslag att till nattcellbyggnadens källarvåning förlägga eu
värmelednings- och ångcentral för anstaltens inre del ävensom att därstädes
inreda en modern badavdelning finner jag ändamålsenligt. Yärmecentralen
skulle enligt detta förslag komma att bliva belägen i närheten av såväl badavdelningen
som tvättinrättningen, vilken senare enligt anstaltsstyrelsens
byggnadsplan väl skulle i olika avseenden moderniseras men icke förflyttas
från den nuvarande tvättstugan. Av besparingsskäl anser jag mig dock icke
kunna tillstyrka, att detta förslag i hela sin utsträckning realiseras under
nästkommande budgetår. Såsom byggnadsstyrelsen anfört, torde för övrigt
viss ytterligare utredning erfordras rörande tvättinrättningens storlek och
placering. Däremot vill jag förorda, att vissa av de för förslagets genomförande
nödvändiga arbetena komma till stånd redan under nämnda budgetår.
Sålunda anser jag, att i källarvåningen nu bör installeras en värmepanna
av sådan storlek, att från densamma uppeldning kan ske av hela byggnaden
nr 1, ävensom att i samma våning böra vidtagas de byggnadsarbeten,
vilka enligt styrelsens förslag rörande våningens användning där böra
komma till utförande. Med de återstående av nu ifrågavarande arbeten torde
böra anstå till annat budgetår. Då enligt detta mitt förslag de nuvarande
badrummen ännu någon tid måste bibehållas, har jag, på sätt framgår av
vad jag anfört vid behandlingen av anslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
under den i anstaltens omkostnadsstat upptagna posten till byggnader för
nästa budgetår beräknat ett belopp av 2,700 kronor för provisorisk reparation
av badrummen.

Yad angår förslaget om anordnande av ett reningsverk för vattenledningsvatten
vill jag framhålla, att förste revisorn i medicinalstyrelsen E. H. Burman

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Frälsningsarméns
räddningshem.

[28.]

i sin vid behandlingen av nyssnämnda anslag omförmälda utredning rörande
Landskronaanstalten påpekat, att en dylik anläggning vore synnerligen välbehövlig
samt att kostnaderna därför inom kort tid skulle inbesparas enbart
genom minskade utgifter för tvättmedel. Dessutom skulle enligt Burman
en dylik anläggning medföra minskade bränslekostnader, varjämte till följd
av minskad slitning vid tvättningen besparing skulle uppstå å anstaltens
beklädnadskonto. Jämväl socialstyrelsen har i sitt av mig under nästföregående
punkt omförmälda, den 24 september 1928 avgivna utlåtande uttalat,
att enligt styrelsens åsikt dylik anläggning med det snaraste borde komma
till stånd. Även jag anser behovet av ett sådant reningsverk, som här avses,
till fullo styrkt. Med hänsyn till den minskning i anstaltens driftkostnader,
som genom reningsverket skulle kunna vinnas, synes det också önskligt, att
detsamma kommer till stånd redan under nästa budgetår. De betänkligheter,
som vid budgetbehandlingen år 1928 anfördes mot denna frågas lösning
före vissa andra spörsmål, torde icke vara av avgörande betydelse. På
sätt anstaltsstyrelsen senast föreslagit, lärer reningsverket böra erhålla en
sådan kapacitet, att det blir tillräckligt för anstalten i dess helhet.»

Det har synts utskottet önskvärt, att den plan, för vars framläggande för
riksdagen 1928 års riksdag uttalade sig och som avsåg ett rationellt ordnande
av förläggningsförhållandena vid Landskronaanstalten, kunnat föreläggas innevarande
års riksdag. Då emellertid de arbeten, för vilkas utförande Kungl.
Maj:t under förevarande punkt äskat medel, synas vara av beskaffenhet, att
de utan uppskov böra igångsättas, har utskottet — under erinran om vad utskottet
under nästföregående punkt anfört beträffande frågan om inredning
av en ny badavdelning vid anstalten och då arbetena ifråga synas utgöra
ett led i den kommande byggnadsplanen — icke velat motsätta sig att anslag
för de ändamål, Kungl. Maj:t föreslagit, anvisas å riksstaten för nästkommande
budgetår. Då anledning till erinran mot de beräknade kostnaderna för arbetenas
utförande icke synes föreligga, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i
Landskrona m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 80,000 kronor.

26:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 28) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
141 och 142) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till frälsning sarméns räddningshem för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

25

27:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 142) i anmet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö
och i Landskrona för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av

27,000 kronor.

28:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att
dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,
att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................ 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

.................................... 37,000

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag

Summa kronor 123,000

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdsanstalt å
Venngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
nu 127,000 kronor, med 4,000 kronor till 123,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 143—150 i statsrådsprotokollet.

I huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t i 1927 års statsverksproposition
(femte huvudtiteln, punkt 28) framlagt förslag har riksdagen
beslutat, bland annat, att statens vårdanstalt för alkoholister skulle från och
med den 1 juli 1927 vara definitivt förlagd till Venngarn. I samband därmed
bestämde riksdagen, att anstalten skulle från samma tidpunkt uppföras
på ordinarie stat och att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skulle äga tillämpning å befattningshavare vid
anstalten. Från och med budgetåret 1927/1928 har även i riksstaten uppförts
ett ordinarie förslagsanslag med rubriken statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholister. Anslaget var för budgetåret 1927/1928 upptaget till
129,700 kronor. I riksstaten för innevarande budgettermin är anslaget bestämt
till 127,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Körande anslagets användning bär riksdagen godkänt följande stat, att
tillämpas från och med budgetåret 1928/1929.

Statens vårdanstalter
för
alkoholister
vid So art sjö
och i Landskrona.

[29.]

Statens
vårdanstalt å
Venngarn för
alkoholister.

[30.]

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

26

Stat.

A. Avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 41,000

Summa kronor 127,000

Genom beslut den 4 maj 1928 liar Kungl. Maj:t förordnat, att vid anstalten
skola tills vidare under budgetåret 1928/1929 vara anställda en husläkare
med ett arvode av liögst 1,400 kronor, en rådgivande psykiater med
ett arvode av högst 800 kronor och en predikant med ett arvode av högst
1,200 kronor.

Samtidigt har Kungl. Maj:t medgivit, att vid anstalten må tills vidare
under budgetåret 1928/1929 vara anställda högst följande antal icke-ordinarie
befattningshavare med avlöning från den i anstaltens stat upptagna anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nämligen
två förmän, en nattvakt, en chaufför, ett kontorsbiträde, eu kokerska, en
tvätterska, eu bagerska och ett köksbiträde; styrelsen dock obetaget att, där
så prövades lämpligt och besparing därigenom kunde vinnas, i stället för
tvätterskan och bagerskan anställa en befattningshavare för handhavande av
tvätt- och bagerigöromål. Därjämte har Kungl. Maj:t medgivit, bland annat,
att från nyssnämnda anslagspost må under budgetåret 1928/1929 utgå dels
ersättning till biträdande nattvakt med ett belopp av högst 300 kronor, dels
ock ersättning till befattningshavare vid anstalten eller annan för orgelspeluing
under gudstjänster med ett belopp av högst/,400 kronor. A sistnämnda
två ersättningsbelopp må dyrtidstillägg icke utgå.

Genom beslut den 22 juni 1928 har Kungl. Maj:t fastställt detaljerad omkostnadsstat
för anstalten, att lända till efterrättelse under budgetåret
1928/1929. Denna omkostnadsstat slutar å ett belopp av 114,000 kronor,
varav 73,000 kronor beräknas inflyta såsom vårdavgifter, beklädnadsavgifter,
kassaöverskott å jordbruks- och verkstadsdrift, hyror samt ersättning för försäljning
av bränsle och elektrisk energi, och återstoden, 41,000 kronor, utgör
statens tillskott, att utgå från den i förutberörda ordinarie stat till samma
belopp upptagna anslagsposten till övriga kostnader för driften.

Yad avlöningsstaten angår, innebär det nu föreliggande förslaget allenast
den ändring, att arvodet till husläkaren vid anstalten vid bifall till Kungl.
Maj:ts förslag skulle höjas från 1,400 till 1,800 kronor. Någon höjning avanslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m. har
emellertid icke av denna anledning ifrågasatts.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om omkostnadsstaten innebär, såsom av det
förestående framgår, en nedsättning av sagda stat med 4,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande AV <7.

27

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande för- utskottets
slag, får alltså hemställa, yttrande.

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Yenngarn
för alkoholister, att tillämpas från och med budgetåret
1929/1930:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. in.,

förslagsanslag.................................................................. 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .................. 37,000

Summa kronor 123,000

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, nu 127,000 kronor, med 4,000 kronor
till 123,000 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att övriga anslag

dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till titl alkoholist iården.

[31.]

främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1929/1930 vården -

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 35,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
dels ock medgiva,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog för budgetåret 1929/1930 utgå bidrag till driftkostnaderna med
ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp
för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget;

ävensom att till föreningen Hemmet Älvgården u. p. a. må — utan hinder
av i ämnet gällande bestämmelser — av anvisade medel till bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter kunna, utöver förut för ändamålet
beviljat statsbidrag, utgå statsbidrag med högst 11,350 kronor 34 öre till

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholistanstalten
Hemmet Älvgården.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 150 158

i statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen till 1928
års riksdag ävensom vissa i ämnet väckta motioner har nämnda års riksdag
dels av ett utav 1926 års riksdag beviljat anslag å 150,000 kronor till
främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. förbudgetåret 1928/1929
såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 35,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1928/1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret
1928/1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret
1928/1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1928/1929
anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels till interneringskostnader i vissa fall för samma budgetår anvisat ett
extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
dels ocJc medgivit,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog för budgetåret 1928/1929 utgå bidrag till driftkostnaderna med
ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp
för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget.

Riksdagens beslut beträffande de sålunda anvisade medlen innefattade
— vid jämförelse med motsvarande beslut i avseende å de senaste budgetåren
— en utvidgning i så måtto, att anslagen till resor vid tvångsinternering
av alkoholister samt till interneringskostnader i vissa fall tillkommit.
Det förra av nämnda båda anslag beviljades av riksdagen på förslag av
Kungl. Maj:t. Det senare anvisades i anledning av vissa inom riksdagen
väckta motioner (I: 86 och I: 190 samt II: 170 och II: 326). Av de tidigare
beviljade anslagen hade förut endast anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas
verksamhet m. m. utgått av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Beträffande syftet med de nya anslagen ävensom anledningen till den vidtagna
förändringen med avseende å sättet för kostnadernas gäldande torde
få hänvisas till statsverkspropositionen till 1928 års riksdag (femte huvudtiteln
sid. 136—143), till nyssnämnda motioner ävensom till 1928 års riksdags
skrivelse nr 5 A, punkt 22.

De nu äskade beloppen för ovanberörda ändamål äro av samma storlek
som de för innevarande budgetår anvisade med undantag av att anslaget

Statsutskottets utlåtande Kr 5.

29

till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader höjts med 15,000
kronor samt att något anslag till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
icke för nästkommande budgetår ansetts erforderligt.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag
har utskottet till behandling föreliaft en inom första kammaren av herr
A. Petrén väckt motion, nr 22, vari hemställts, att riksdagen måtte å riksstaten
för budgetåret 1929/1930 å femte huvudtiteln under avdelningen
Alkoholistvård uppföra ett reservationsanslag å 15,000 kronor till bidrag till
anordnande av erkända alkoholistanstalter, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser anvisande av
anslag för budgetåret 1929/1930 med enahanda belopp som de för innevarande
budgetår beviljade till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. in., till statens kostnader för farliga alkoholister m. m., till resor vid
tvångsinternering av alkoholister samt till interneringskostnader i vissa fall,
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet har jämväl funnit
sig böra tillstyrka den äskade höjningen av anslaget till bidrag åt erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader samt att den under senare
år beträffande Hemmet Gunnarskog tillämpade anordningen i fråga om
statsbidrag fortfarande må gälla.

Vad angår Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av medel till bestridande
av kostnaderna för ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholistanstalten
Hemmet Älvgården, har utskottet med hänsyn till i ärendet föreliggande
omständigheter i likhet med departementschefen ansett skäligt, att
föreningen Hemmet Älvgården u. p. a, tilldelas ett särskilt statsbidrag att
användas till att i enlighet med bestämmelserna i kungl. brevet den 24
augusti 1928 återgälda bekommet lån å 11,350 kronor 34 öre. Då emellertid
alkoholistanstalten ifråga, som i realiteten är att betrakta såsom en statsanstalt,
är belägen å kronan tillhörig, till föreningen upplåten mark samt föreningen,
som icke har något privatekonomiskt syfte, är skyldig, att, därest den nedlägger,
avyttrar eller eljest till annan överlåter alkoholistanstalten eller använder
densamma för annat än därmed avsett ändamål, till staten överlämna
föreningens samtliga tillgångar, med undantag av föreningsmedlemmarnas insatser
jämte därå beräknad 5 % årlig ränta, har utskottet ur vissa synpunkter
ansett lämpligast, att till återgäldande av lånet i fråga särskilt anslag anvisas
å riksstaten. Utskottet får sålunda förorda, att beloppet, vilket torde böra
avjämnas till 11,351 kronor, må såsom bestämt extra anslag utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.

Vidkommande slutligen det motionsvis väckta förslaget om uppförande
av ett reservationsanslag å 15,000 kronor till bidrag till anordnande av erkända
alkoholistanstalter får utskottet framhålla, att vid bifall till vad utskottet
förordat i fråga om anslag till Hemmet Älvgården den å förstnämnda
anslag nu beräknade reservationen å närmare 19,000 kronor kommer att

Utskottets

yttrande.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ökas med 11,350 kronor 34 öre, vid vilket förhållande behov av ytterligare
medel för sagda ändamål icke synes utskottet föreligga.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

I:o) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag

a) av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000
kronor till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.
för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa
ett belopp av 35,000 kronor;

b) till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 150,000 kronor;

c) till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000
kronor;

d) till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor ;

e) till internering skostnader i vissa fall för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

f) till bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ladugården
vid erkända alkoholistanstalten Hemmet Alvgården för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 11,351 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel; g)

medgiva,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten
Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1929/1930
utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp av
1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp för vårddag,
som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget;

samt

II:o) att herr Petréns ovanberörda motion, I: 22, icke må
vinna riksdagens bifall.

Stats inspektion

av
fattigvård och
barnavård.

[32.]

30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statsinspektion av fattigvård och barnavård för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 49,650 kronor.

Fattigvård 31 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att höja det ordiba
mvård '' nar^e förslagsanslaget till fattigvård och barnavård i allmänhet, nu 1,450,000
allmänhet, kronor, med 300,000 kronor till 1,750,000 kronor.

[33.] Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 160 och 161 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr ''t. iil

Den föreslagna höjningen av förevarande anslag är föranledd dels av den
antagna fattigvårdskonventionen mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge
och dels av uppkommen ökad belastning å anslaget för sistförflutna budgetåret.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
fattigvård och barnavård i allmänhet, nu 1,450,000 kronor, med

300,000 kronor till 1,750,000 kronor.

32:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 34) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 161—167) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska fattigvårds- och barnavårds förbundet för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 16,500 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att till bidrag till
uppförande eller inrättande av arbetshem för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 167 och
168 i statsrådsprotokollet.

För beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i lagen
om fattigvården avsedda arbetshem hava extra förslagsanslag beviljats från
och med år 1922. För budgetperioden 1927/1928 utgjorde det anvisade beloppet
20,000 kronor. I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget upptaget
upptaget till 15,000 kronor.

Genom kungörelse den 7 juli 1921 (nr 371) hava närmare bestämmelser
meddelats angående statsbidragens utgående.

Statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem av ifrågavarande slag hava
utgått från särskilt anvisade extra förslagsanslag alltsedan år 1921. För
budgetaret 1927/1928 var anslaget uppfört med 75,000 kronor men höjdes
för innevarande budgetperiod till 100,000 kronor.

Bestämmelserna angående statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
äro angivna i kungörelse den 9 juli 1920 (nr 607) med däri genom kungörelse
den 18 juni 1927 (nr 213) gjorda ändringar.

För beräknande av de sannolika kraven å statsbidrag från nu ifrågavarande
två anslag under budgetåret 1929/1930 har å socialdepartementets
byrå för fattigvård och barnavård verkställts utredning, i huvudsak grundad
på infordrade uppgifter från landstingen och städer, som ej deltaga i landsting.
Med ledning av denna utredning har för nämnda budgetår behovet
av statsbidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem uppskattats till

Utskottets

yttrande.

Svenska

fattigvdrds och b

arnav årds -förbundet.

[34.]

Bidrag till
uppförande
eller

inrättande av
arbetshem.

[35.]

32

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ett belopp av i runt tal 60,000 kronor. Härvid bär förutsatts, att statsbidraget
skall utgå efter oförändrade grunder.

Till statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem skulle enligt förenämnda
utredning krävas ett anslag till belopp av 111,625 kronor, vilket belopp
emellertid avrundats till 110,000 kronor. Förenämnda belopp, 111,625 kronor,
har beräknats huvudsakligen med ledning av de bidrag, som för sista budgetåret
faktiskt utgått till de särskilda arbetsliemmen, och uppgifter om medelbeläggningen
å hemmen; därjämte har hänsyn tagits dels till att två, möjligen
tre, nya arbetshem med tillsammans högst 69 platser kunna beräknas
bliva anordnade inom sådan tid, att bidrag för driften av desamma kan
komma att i viss utsträckning utgå under budgetåret 1929/1930, dels ock
till att ökad beläggning å redan befintliga hem kan väntas till följd av nya
avtal med vissa landsting om disposition av platser å något eller några av
dessa hem.

Även i detta fall är förutsättningen den, att nu gällande föreskrifter för
anslagets användning allt fortfarande skola gälla.

I sammanhang med Ivungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 64, inom
första kammaren av herr I. Vennerström, och den andra, nr 117, inom andra
kammaren av herr C. Brännberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville
besluta,

dels att anslagen till bidrag för budgetåret 1929/1930 till uppförande eller
inrättande av arbetshem samt till driftkostnader vid desamma, vilka anslag
i statsverkspropositionen upptagits till respektive 60,000 och 110,000 kronor,
måtte nedsättas till respektive 57,500 och 107,000 kronor;

dels att för framtiden statsbidrag till nya arbetshem icke måtte beviljas,
med mindre redan förefintliga arbetshem visat sig otillräckliga;

dels slutligen att statsmakterna måtte medverka till åstadkommande av en
rationell indelning av landet i »arbetshemsområden» utan ökning av antalet
arbetshem.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln föreslagit
riksdagen att till bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av kronor

60,000 (punkt 42) samt att till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
anvisa ett extra förslagsanslag av kronor 110,000 (punkt 43). I propositionen
framhålles, att dessa anslagsbelopp föreslagits med ledning av en å socialdepartementets
byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden verkställd utredning
i hithörande avseende, i huvudsak grundad på infordrade uppgifter från
landstingen och städer, som ej deltaga i landsting.

En granskning av omförmälda utredning giver vid handen, att det föreslagna
byggnadsanslaget avser ett arbetshem för män å Kalbo med 30 platser
för Östergötlands m. fl. läns landsting och Norrköpings stad, ett arbetshem
för kvinnor å Smedsbo gård, By socken i Dalarna med plats för 24
interner för Mellersta Sveriges arbetshemsförbund samt ett arbetshem för
kvinnor, rymmande 15 platser, i Malmköping för Södermanlands läns lands -

Statsutskottets utlåtande Nr <5. 33

ting. Av dessa arbetshem äro de båda förstnämnda redan beslutade och
under inrättande, medan rörande arbetshemmet i Malmköping intet definitivt
beslut fattats av landstinget. Av det föreslagna byggnaasanslaget äro
endast 2,oU0 kronor avsedda för det sistnämnda arbetshemmet, vilket enligt
planerna skulle inrymmas i ett f. d. epidemisjukhus, för vars inrättande
statsbidrag på sin tid utgått. Det föreslagna driftanslaget avser förutom
1 verksamhet varande arbetsliem även omförmälda tre arbetsliem, därav
d,UOO kronor för arbetshemmet i Malmköping.

Vid fattigvårdslagens antagande tänkte man sig, att i stort sett varje
landsting skulle inrätta ett arbetshem för män och ett för kvinnor, och landstingen
voro till en början inriktade på eu dylik lösning av frågan. Emellertid
visade det sig snart nog, att behovet av arbetshemsplatser ej på långt
nar var så stort, som man ursprungligen antagit. Den synnerligen låga belaggmngen
å de först öppnade arbetshemmen manade landstingen att gå
fram med största försiktighet. I stället för att inrätta egna arbetshem hava
landstingen i stor omfattning abonnerat på platser å de redan uppförda
arbetshemmen.

..För närvarande finnas 9 arbetshem, varav 6 för män, nämligen Långmora,
..vata, Blinkarp, Yästergården, Osboholm och Malmö, samt 3 för kvinnor’
namhgen Arne, Herrljunga och Emaus. Långmora arbetshem äges av
Meilersta Sveriges arbetshemsförbund, vilket numera består av Kopparbergs
Gävleborgs, Örebro, Västmanlands och Uppsala läns landsting samt Gävle
s:j '' Arbetshemmet i fråga mottager interner förutom från ägarnas områden
j am väl från Västernorrlands län. Ödevata arbetshem äges av Kalmar
lans sodra landsting och mottager interner även från Kalmar läns norra,
lekmge och Gotlands läns landstingsområden. Blinlcarps arbetsliem är
avsett allenast för interner från ägarnas områden, d. v. s. Malmöhus och
Kristianstads läns landstingsområden. Västergårdens arbetshem äges av
Västergötlands, Bohusläns och Dalslands arbetshemsförbund, vilket består
av Alvsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus läns landsting. Förutom
från agarnas områden mottager hemmet interner från Jönköpings
Kronobergs, Hallands, Värmlands, Södermanlands, Jämtlands och Västerbottens
län samt från Göteborgs stad. Ösbyholms arbetshem är avsett för
Stockholms stad och Malmö stads arbetshem för Malmö och Hälsingborgs
stader. Arne arbetshem äges och drives av Malmöhus och Kristianstads
lans landsting. Herrljunga arbetshem äges av Älvsborgs läns landsting och
mottager interner jämväl från Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Värmlands
lan samt från Göteborgs stad. Hemmet Emaus slutligen disponeras av
Stockholms stad.

Till belysande av i vilken utsträckning de nu förefintliga arbetshemmen
utnyttjats under treårsperioden 1926—1928 må nedanstående tablå angående
arbetshemmens beläggning sagda år meddelas.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.)

674 29 3

34

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Arbetshem

i

Plats-

antal

M

År 1926

edelbeläggning 1

År 1927

År 1928

Beläggning år 1928
den

absolut

i %

absolut

i %

absolut

i %

Va

Ve

Va

*/l2

I. För män.

| Långmora............

Ödevata...............

Blinkarp .............

V ästergården ......

Ösbyholm ..........

2) 50
20
37
65
40
24

26

15

21

23

36

15

60.5

75.0
56.8

35.4

90.0

62.5

31

22

30

40

34

11

72.1
llO.o

81.1
61.5
85.0
45.8

23

16

31

46

37

9

46.0

80.0
83.»
70.8

92.5

37.5

29

23

32

57

50

10

24

15

30

43

35

8

21

10

30

40

34

8

26

14

29

46

30

9

Samtliga

Därav försumliga
försörj are .........

Därav understöds-j tagare...............

II. För kvinnor.

| Arrie .................

Herrljunga ........

236

20

22

1 12

136

57

79

59.4

168

101

67

73.4

-

i •

162

93

69

3

8

9

68.6

| 5.0

j 36.4
| 75.o

201

113

88

2

8

155

97

58

I 3

6

1 io

143

84

59

3

9

i 11

154

91 1
63 j

2 |

n |

! io

Samtliga

54

.

|| 20

37.o

10

19

23

23 |

|

i Därav försumliga

2

1 7

9

6 J

försörj are .......

i

i Därav understöds-

1

| 14

''

8

12

14

17

tagare............

''

Av denna tablå framgår bl. a., att medelbeläggningen a arbetshemmen
för män under åren 1926—1928 icke något år uppgått till it) %, vilket innebär,
att omkring 75 arbetskemsplatser årligen stått tomma. Beläggningen bär
under år 1928 jämfört med år 1927 nedgått med cirka b %. Vad angar de
särskilda arbetshemmen uppvisa Ösbyholins, lihnkarps ocli Odevata den
största medelbeläggningen, år 1928 uppgående till respektive 92.6 %, 83. %

och 80.o %. Ödevata arbetshem hade under år 1927 t. o. m. en överbeläggning
om 10%. Lägsta beläggningssiffran år 1928 visa Malmo stads och
Långmora arbetshem. Det förra hade i medeltal foga mer an tredjedelen
av sina platser belagda och det senare icke fullt lialften. Arbetshemmen
för kvinnor hade år 1928 en medelbeläggning om allenast 37 /o d. v. s. av
de förefintliga 54 platserna voro allenast 20 upptagna, medan 34 stodo tomma.
Lägsta beläggningen hade Arrie arbetshem, dar blott 2 av de 20 platserna
voro belagda. Herrljunga arbetshem, vilket trädde i verksamhet i början av
året, hade ungefär tredjedelen av sina platser belagda.

Med dessa siffror för ögonen vill det synas, som om de förefintliga arbetshemmen
under nuvarande förhållanden skulle vara tillräckliga för hela
rikets behov. Då därtill två nya arbetshem, ett för man å Kalbo och ett
för kvinnor å Smedsbo, redan beslutats och inom den narmaste tiden bliva
färdiga torde med säkerhet rikets behov av arbetshemsplatser fa anses faUt
tillgodosett för en längre tid framåt. Att under sådana forhållanden inratta

1) Medelbeläggningen har beräknats såsom ett medeltal av beläggningssiffrorna den 1
i varje månad.

2) Under åren 1926 och 1927 var platsantalet iå.

Statsutskottets utlåtande Nr b.

35

ytterligare arbetshem synes onödigt och ägnat att medföra slöseri med allmänna
medel. Ekonomisk eftertanke bjuder, att man, först sedan de förefintliga
arbetshemmen fullständigt utnyttjats, sörjer för anskaffande av nya
platser. Enbart den omständigheten, att för närvarande resorna för eu del
interner från hemorten till arbetsheminet understundom bliva rätt långa,
kan ej ensamt motivera anläggandet av nya arbetshem, enär det givetvis är
avsevärt dyrare att uppföra och driva ej fullbelagda arbetshem än att betala
de jämförelsevis obetydliga merkostnaderna för internernas resor. Det torde
i detta sammanhang böra framhållas, att landstingen själva i allmänhet anse,
att man bör ställa sig avvaktande i fråga om inrättande av nya arbetshem,
men att däremot de statliga myndigheterna på området i viss mån hysa en
motsatt uppfattning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde det vara riktigast, att ytterligare
statsbidrag till uppförande av arbetshem icke beviljas, förrän det
visat sig, att de förefintliga arbetshemmen äro otillräckliga för sitt ändamål.
Då emellertid två arbetshem, för vilka statsbidrag beräknats i årets statsverksproposition,
redan äro under uppförande, måste givetvis statsbidrag
utgå till dessa hem. Däremot torde för närvarande statsbidrag varken till
uppförande eller drift böra beräknas för det allenast planerade arbetshemmet
i Malmköping. I enlighet härmed skulle det i statsverkspropositionen
föreslagna byggnadsanslaget till arbetshem kunna minskas med 2,500 kronor
och driftanslaget med 3,000 kronor.

För att icke landsting och städer utanför landsting i förlitande på statsbidrag
för ändamålet framdeles skola besluta inrättande av nya arbetshem,
utan att verkligt behov därav föreligger, torde det därjämte vara önskvärt,
att riksdagen i samband med beslut om anslag till arbetshemsväsendet uttalar,
att statsbidrag till inrättande av nya arbetshem för framtiden komma
att beviljas, endast i den mån de förefintliga arbetshemmen visa sig otillräckliga.

Ytterligare en sida i den nuvarande arbetshem sorganisationen torde förtjäna
uppmärksamhet från riksdagens sida, nämligen indelningen i upptagningsområden
för arbetshemmen. Såsom framgår av det föregående mottager
Yästergårdens arbetshem, som ligger i Dalsland, interner från bl. a.
Jämtlands och Västerbottens län, medan över halva antalet platser å det i
Kopparbergs län belägna Långmora arbetshem stå tomma. Härigenom orsakas
det allmänna onödigt stora utgifter för internernas resor. Det vore
därför önskvärt, om genom statens medverkan en bättre och mera rationell
indelning i upptagningsområden för arbetshemmen kunde åstadkommas utan
ökning av antalet dylika hem.» I

I en till utskottet ingiven skrivelse hava herrar Vennerström och Brännberg
sedermera anmält, att den i motionerna lämnade uppgiften att ett arbetshem
för kvinnor i Malmköping allenast planerats och att Södermanlands
läns landsting ej fattat definitivt beslut i denna fråga, icke vore riktig. Uppgiften
grundade sig på 1928 års tryckta landstingshandlingar, av vilka icke
framginge, huruvida arbetsheminet komme att inrättas eller ej. Landstingets
beslut sagda år innebure nämligen ett bemyndigande för förvaltningsutskottet
att anskaffa erforderligt antal platser å arbetshem för kvinnor antingen genom
att upprätta sådant hem inom länet eller genom avtal om dispositionsrätt
till två platser å redan befintligt arbetshem inom annat län. Sedan
det kommit till motionärernas kännedom, att förvaltningsutskottet med be -

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

gagnande av det givna bemyndigandet redan omändrat epidemisjukhuset i
Malmköping till arbetshem för kvinnor och att detta hem trätt i verksamhet
den 1 januari 1929, förfölle deras yrkanden om nedsättning av anslagen
till arbetshemmen. De båda övriga yrkandena hava däremot vidhållits.

Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag till uppförande eller inrättande
av arbetshem samt till driftkostnaderna vid sagda hem, vilken sistnämnda
anslagsfråga behandlas under nästföljande punkt, har utskottet funnit sig böra
tillstyrka. I anledning av de motionsvis gjorda yrkandena vill utskottet emellertid
hava uttalat, att utskottet ansluter sig till den i motionerna framförda
tanken, att statsbidrag till uppförande eller inrättande av nya arbetshem icke
böra beviljas, förrän verkligt behov av ökat antal dylika hem visat sig föreligga
samt att det synes utskottet ägnat att göras till föremål för närmare
övervägande, huruvida icke åtgärder kunna vidtagas för en mera rationell indelning
av arbetsliemmens upptagningsområden.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet under förevarande
punkt hemställa,

I:o) att riksdagen må till bidrag till uppförande eller inrättande
av arbetshem. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 60,000 kronor; samt

II:o) att herrar Vennerströms och Brännbergs m.fl. ovanberörda
motioner, I: 64 och II: 117, må anses besvarade genom
vad utskottet ovan anfört.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att till bidrag till
driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förvilarbetshem.
slagsanslag av 110,000 kronor.

rot» i

L '' Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

110,000 kronor.

Bidrag
till driftkostnaderna -

Skydds uppfostran.

[37.]

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 380,000
kronor, med 60,000 kronor till 440,000 kronor;

dels och medgiva, att från berörda anslag må till arvode åt skyddshemsinspektören
från och med den 1 juli 1929 tills vidare utgå ett belopp av

5,000 kronor för år.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 168—177 i
statsrådsprotokollet.

Från och med budgetåret 1925/1926 har under avdelningen sociala verk
och inrättningar, underavdelningen fattigvård och barnavård, varit uppfört
ett ordinarie förslagsanslag till skyddsuppfostran.

Statsutskottets utlåtande Nr ft.

37

Från (letta anslag bestridas dels til) barnavårdsnämnder och skyddshem
utgående statsbidrag jämlikt kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131) om statsbidrag
till vissa kostnader enligt lagen om samhällets barnavård in. in., dels
de hyresbelopp in. in., den fyllnad av statsmedel samt de ersättningar för icke
belagda platser, vilka enligt av riksdagen godkända avtal med vissa enskilda
institutioner om anordnande av skyddshem skola bestridas av statsmedel,
dels ock arvode till skyddshemsinspektören, Eu närmare redogörelse i dessa
hänseenden återfinnes i 1928 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,
punkt 40).

För vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 har ifrågavarande
anslag varit upptaget till 466,000 kronor. På grund av den låga belastningssiffran
för budgetåret 1926/1927, 320,865 kronor, har anslaget för innevarande
budgetår nedsatts till 380,000 kronor. Denna summa erhölls på så
sätt, att till nyssnämnda belastningssiffra lades dels beräknade årskostnader
enligt avtal med vissa institutioner om upprättande av nya skyddshem, dels
viss summa för gäldande av kostnader för beräknad utvidgning av skyddskemsverksamheten.
Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1927/1928 har
å anslaget utbetalats 364,438 kronor.

Fn å departementets byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden verkställd
beräkning av det erforderliga an slagsbeloppet för budgetåret 1929/1930 slutar
emellertid på en summa av i runt tal 448,500 kronor. Till grund för denna
beräkning har lagts det av statskontoret och länsstyrelserna jämlikt § 6 i
förenämnda kungörelse den 8 maj 1925 (nr 131) redovisade beloppet av utbetalade
statsbidrag för budgetaret 1927/1928. Enligt denna redovisning
hade i dylikt statsbidrag utbetalats till barnavårdsnämnder 104,813 kronor
och till skyddshem 209,253 kronor motsvarande en beläggning av 81.14 %
av de befintliga platser å skyddshem. För budgetåret 1926/1927 utgick statsbidrag
till barnavårdsnämnder med 85,334 kronor och till skyddshem med
187.842 kronor, motsvarande en beläggning av 83.4 % av dåvarande skyddshemsplatser.
Med hänsyn till att ifrågavarande verksamhet komme att ökas.
ju mera bestämmelserna i den nya lagen hunne komma till allmän kännedom
och tillämpning, har i nämnda beräkning statsbidraget till barnavårdsnämnder
uppskattats till ett till 110,000 kronor förhöjt belopp samt bidraget till skyddshem
beräknats höjt till 220,774 kronor, motsvarande en beläggning av 82 %
av de platser å skyddshem, som äro tillgängliga under innevarande budgetår.
Som statsbidrag utbetalas för budgetår i efterskott, bliva nämligen förhållandena
under den nu löpande budgetperioden avgörande för utgifternas
storlek beträffande perioden 1929/1930. — Till den sålunda erhållna summan
har lagts vad som dessutom skall utgå av statsmedel enligt de med enskilda
institutioner — däribland föreningen till minne av Konung Oscar I och
Drottning Josephina angaende den nämnda förening tillhöriga uppfostringsanstalten
Hall träffade avtalen om anordnande av skyddshem, ävensom
det äskade arvodet till skyddshemsinspektören, 5,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling föreliaft eu inom andra kammaren av herr C. Brännberg m. fl.

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Medicinal styrelsens verksamhet.

[38.]

väckt motion, nr 30, vari hemställts, att riksdagen måtte bestämma, att
arvodet till skyddshemsinspektören måtte utgå med 2,500 kronor per år
jämte dyrtidstillägg, och att anslaget under punkt 3*7 i femte huvudtiteln
sänkes med 2,500 kronor till 437,500 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Vidkommande först Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser höjningav
det till skyddshemsinspektören nu utgående arvodet, har utskottet med
hänsyn till den erforderliga utökningen av skyddsliemsinspektörens arbete
ansett en förhöjning av arvodet av förhållandena påkallad i syfte att för
uppdraget må kunna förvärvas en person, som mera odelat ägnar sig åt
verksamheten, och utskottet kan sålunda icke ansluta sig till motionärernas
uppfattning, att nu utgående arvode, trots den behövliga omläggningen av
skyddshemsinspektörens uppgifter, hädanefter kan anses skäligt.

Vad beträffar frågan om storleken av det blivande arvodet, har, såsom av
statsrådsprotokollet framgår, statens inspektör för fattigvård och barnavård
ansett detsamma icke kunna sättas lägre än 7,000 kronor. Departementschefen
har emellertid på anförda skäl föreslagit arvodets bestämmande till

5,000 kronor, varå icke tillfällig löneförbättring men däremot dyrtidstillägg
enligt för nyreglerade verk gällande grunder borde utgå, Utskottet har ock
för sin del ansett, att arvodet bör begränsas till sistsagda belopp, dock att
dyrtidstillägg icke må utgå å arvodet i fråga.

Då beräkningen av det äskade anslaget till skyddsuppfostran icke givit
utskottet anledning till erinran, får utskottet, under hänvisning till vad sålunda
anförts, hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Brännbergs m. fl. ovanberörda
motion, II: 30,

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran,
nu 380,000 kronor, med 60,0(X) kronor till 440,000 kronor;
samt

b) medgiva, att från berörda anslag må till arvode åt skyddshemsinspektören
från och med den 1 juli 1929 tills vidare utgå
ett belopp av 5,000 kronor för år, utan rätt för vederbörande
att å ifrågavarande arvode uppbära dyrtidstillägg.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 38)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till medicinalstyrelsens verksamhet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 21,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr <5.

39

,‘17 :o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 190) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att

dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1929 till
296;

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas
från och med budgetåret 1929/1930;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 2,861,000 kronor, med 61,500 kronor till 2,922,500
kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 196—202 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut vid 1926 års riksdag genomfördes definitiv lönereglering
för förste provinsialläkare och provinsialläkare. Beträffande grunderna för
denna lönereglering må hänvisas till Kungl. Maj:ts proposition nr 74 och
riksdagens skrivelse nr 191 nämnda år.

I samband med löneregleringen uppfördes i riksstaten under rubriken
förste provinsialläkare och provinsialläkare ett ordinarie förslagsanslag av

2,600,000 kronor, motsvarande slutsumman i den av riksdagen godkända nya
staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Vid löneregleringen bestämdes antalet förste provinsialläkare till 24 och
antalet provinsialläkare till 271.

I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 21 maj 1926 ut
färdat avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare
(sv. förf.-saml. nr 177). Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t
vidare fastställt fördelning av provinsialläkartjänsterna i riket å de i nyssnämnda
avlöningsreglemente uti löneplanen under avdelning B upptagna
lönegrupperna för provinsialläkare, vilken fördelning länder till efterrättelse
från och med ingången av budgetåret 1926/1927.

Jämlikt beslut av 1927 och 1928 års riksdagar hava emellertid, efter förslag
av Kungl. Maj:t, ändringar verkställts i staten och antalet provinsialläkare
ökats. 1927 års riksdag beslöt öka antalet provinsialläkartjänster
med 10 eller sålunda till 281 — 5 tjänster från och med den 1 juli
1927 och 5 från och med den 1 januari 1928 — och i anslutning härtill
höja anslagsposten till avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare
med vederbörligt belopp. Vid 1928 års riksdag har i staten från och
med den 1 juli 1928 upptagits en särskild anslagspost till vikariatsersättningar
å 200,000 kronor, samtidigt med att ej mindre anslagsposten till avlöningar
till förste provinsialläkare och provinsialläkare •— frånsett av be -

Statens

farmaceutiska

laboratorium.

[39.]

Förste
provinsialläkare
och
\provinsialläkare.

[40.]

40

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

slutade nya tjänster betingad ökning — minskats i förhållande till de belopp,
som av avlöningsmedel utgått till täckande av vikariatskostnaderna, än även
en sänkning skett av det under förevarande huvudtitel upptagna ordinarie
förslagsanslaget till allmän hälso- och sjukvård, från vilket anslag sist angivna
kostnader dittills till största delen bestritts. 1928 års riksdag har
vidare dels bestämt, att antalet provinsialläkare skall från och med den
1 juli 1928 vara 286 och från och med den 1 januari 1929 291, dels ock
godkänt följande stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tilllämpas
från och med budgetåret 1928/1929:

Stat. Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag.
.................................................................................................. 2,596,600

V i kar i atsersät t n i ngar, förslagsanslag ................................................... 200,000

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................. 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare
....................................................................................... 52,800

Summa kronor 2,861,000

I samband härmed har det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare höjts från 2,660,000 kronor för budgetåret
1927/1928 med 201,000 kronor och är sålunda i riksstaten för budgetåret
1928/1929 uppfört med 2,861,000 kronor.

Vad angår frågan om den nu föreslagna utökningen av antalet provinsialläkartjänster
må erinras om följande:

1916 års provinsialläkardistriktskommitté hade i betänkande den 16 december
1920 framlagt en plan för inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt,
åsyftande en ökning av antalet provinsialläkartjänster med 98, samt föreslagit,
att de ifrågasatta nya distrikten, av kommittén efter behovsgraden indelade
i tre grupper med respektive 29, 31 och 38 distrikt i de olika grupperna,
skulle inrättas successivt inom 10 år. Med utgångspunkt från detta förslag
hava 1921, 1922 och 1923 års riksdagar på ordinarie stat uppfört tillhopa 30
nya provinsialläkartjänster, nämligen ytterligare 10 nya tjänster från och med
ingången av vart och ett av åren 1922, 1923 och 1924. Vid anmälan av statsverkspropositionen
år 1924 framhöll föredragande departementschefen (femte
huvudtiteln, punkt 46), att han av besparingsskäl ansåge sig förhindrad
att tillstyrka uppförande å avlöningsstaten av nya ordinarie provinsialläkartjänster
under budgetåret 1924/1925 men att detta uppskov måste betraktas
såsom tillfälligt och att det vore departementschefens förhoppning, att medel
till fullföljande i nödig omfattning av provinsialläkardistriktskommitténs regleringsplan
skulle kunna snarast möjligt beredas å budgeten. Med anledning
härav yttrade 1924 års riksdag i sin skrivelse nr 5 A, punkt 47, att riksdagen
under då förhandenvarande ekonomiska förhållanden funnit sig böra
ansluta sig till departementschefens ståndpunkt men att riksdagen i likhet
med departementschefen ville uttryckligen betona, att uppskovet med nyinrättande
av provinsialläkartjänster endast vore av tillfällig beskaffenhet; och

Statsutskottets utlåtande Nr å.

41

villt! riksdagen uttala den förväntan, att anslag måtte kunna för ändamålet
beviljas av 1925 års riksdag. I statsverkspropositionen till 1925 års riksdag
gjordes härefter framställning om medel till ytterligare 10 provinsialläkartjänster
från och med den 1 juli 1925, vilken framställning bifölls av riksdagen.
1926 års riksdags beslut angående antalet provinsialläkartjänster
innebar, att 10 nya dylika tjänster skulle tillkomma från och med den 1 iuli
1926.

Såsom förut omförmälts, har 1927 års riksdag beslutat öka antalet med
ytterligare 10 nya tjänster, hälften från och med den 1 juli 1927 och hälften
från och med den 1 januari 1928, och 1928 års riksdag har beslutat öka
antalet med än ytterligare 10 nya tjänster, hälften från och med den 1 juli
1928 och hälften från och med den 1 januari 1929. Vid anmälan av sitt
beslut härom har riksdagen båda åren anfört, att riksdagen i likhet med
departementschefen ansåge, att ett uppskov med fullföljandet av den uppgjorda
planen angående inrättande av nya provinsialläkartjänster borde
undvikas.

Sammanlagda antalet under åren 1921—-1928 medgivna nya ordinarie provinsialläkarbefattningar
uppgår sålunda till 70.

Departementschefen har nu ansett, att fullföljandet av ifrågavarande plan
skulle kunna utan avsevärd olägenhet ske i något långsammare takt än
hittills och i sådant hänseende föreslagit, att medel för nästkommande
budgetår måtte beräknas för endast 5 nya provinsialläkarbefattningar, att
inrättas från och med den 1 juli 1929. Vid bifall härtill skulle kostnadsökningen
för sagda budgetår kunna beräknas till i avrundat tal 40,000
kronor.

Till sagda belopp har i enlighet med medicinalstyrelsens förslag lagts ett
belopp av 21,000 kronor, motsvarande, i avrundat tal, kostnadsökningen för
de nya provinsialläkartjänster, vilka enligt beslut av 1928 års riksdag inrättats
först från och med den 1 januari 1929 och för vilka i riksstaten för
budgetåret 1928/1929 alltså endast beräknats halvårskostnad.

Anslagsposten till avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare
har följaktligen ansetts böra från och med den 1 juli 1929 höjas från
2,596,600 kronor med 61,000 kronor till 2,657,600 kronor. Någon höjning av
anslagsposten till vikariatsersättningar har, i betraktande av denna posts
avsevärda storlek, icke föreslagits.

Enligt det föreliggande förslaget skulle slutligen posten för expeditionslokal,
skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare höjas med
500 kronor eller från 52,800 kronor till 53,300 kronor, utgörande ökad expensersättning
till förste provinsialläkaren i Stockholms län. I

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 63, inom
första kammaren av herrar A. Petrén och T). Sansen och den andra, nr 210,
inom andra kammaren av herrar O. Osberg och O. Andersson i Höör, vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta,

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att det å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare
för nästa budgetår uppföres ytterligare 10 provinsialläkartjänster, därav 5
från den 1 juli 1929 och 5 från den 1 januari 1930,

och att, som en följd härav, det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare,
och provinsialläkare för nästa budgetår höjes med 20,000 kronor
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit eller till 2,942,500 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Enligt den av provinsialläkardistriktskommittén år 1920 framlagda planen
för inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt, åsyftande en ökning
av antalet dylika med 98, skulle de nya distrikten inrättas successivt inom
10 år. Med utgångspunkt från detta förslag begärde Kungl. Maj:t vid såväl
1921 som 1922 års riksdag anslag till inrättandet av 10 nya provinsialläkartjänster.
Framställningen blev båda gångerna bifallen och, då Kungl. Maj:t
i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag med frångående av planen
begärde allenast 5 nya provinsialläkardistrikt, beslöt riksdagen, med bifall
till ett motionsvis framställt förslag, att även följande år öka antalet nya
provinsialläkartjänster med 10. År 1924 skedde emellertid ett avbrott i
planens genomförande, i det Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till det
årets riksdag av besparingsskäl icke begärde anslag till några nya provinsialläkartjänster
och riksdagen även beslöt i överensstämmelse härmed. Emellertid
betonade riksdagen därvid uttryckligen, att detta uppskov endast finge vara
av tillfällig beskaffenhet. Vid en var av de fyra därpå följande riksdagarna
(1925 till och med 1928) har Kungl. Maj:t också begärt 10 nya provinsialläkartjänster,
vilken framställning städse av riksdagen bifallits.

Av det anförda framgår, att riksdagen hittills beviljat anslag till sammanlagt
70 av de föreslagna 98 nya provinsialläkartjänsterna. Det återstår alltså
ännu 28 sådana, innan planen blivit genomförd. I skrivelse till Kungl. Maj:t
den 27 augusti 1928 har medicinalstyrelsen föreslagit, att 10 nya provinsialläkartjänster
upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930 på så sätt, att
5 av dessa nya tjänster tillkomma under budgetårets förra hälft och de återstående
5 under budgetårets senare hälft. Departementschefen har emellertid
nu uttalat sig för en långsammare takt än hittills vid genomförandet av den
återstående delen av planen. Kungl. Maj:t har salunda endast begärt 5 nya
provinsialläkartjänster för nästa budgetår. Då emellertid de ännu felande
provinsialläkartjänsterna äro välbehövliga och budgetära skäl denna gång
icke — som fallet var år 1924 — med fog kunna anföras mot planens fullföljande
i enlighet med kommitténs förslag, anse vi oss böra påyrka, att det
även för nästa budgetår beviljas medel för inrättandet av 10 nya provinsialläkartjänster
i den ordning medicinalstyrelsen föreslagit. Denna innebär,
att antalet ordinarie provinsialläkare skulle bli 296 från och med den 1 juli
1929 och 301 från och med den 1 januari 1930. Styrelsen har beräknat, att
dess förslag skulle medföra en ökning i anslagsposten till förste provinsialläkare
och provinsialläkare med 81,000 kronor, medan ökningen enligt Kungl.
Maj:ts förslag skulle bli 61,000 kronor.»

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

43

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad det rör inrättande
under nästkommande budgetår av nya provinsialläkarbefattningar,
har utskottet icke funnit sådana skäl anförda, att de motivera ett frångående
av den av 1916 års provinsialläkardistriktskommitté år 1920 framlagda planen
för inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt. I likhet med motionärerna
och i överensstämmelse med vad medicinalstyrelsen föreslagit, anser
sålunda utskottet att jämväl under nästkommande budgetår tio nya befattningar
böra inrättas, därav fem från och med den 1 juli 1929 och ytterligare
fem från och med den 1 januari 1930. Utskottet vill erinra om, att,
då utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts därom för 1923 års riksdag framlagda
förslag tillstyrkte inrättandet från och med år 1924 av allenast fem
provinsialläkardistrikt, riksdagen beslöt att, med bifall till ett motionsvis
väckt förslag, även från och med sagda år öka antalet distrikt med tio.

Vad angår förslaget om beredande av ökad expensersättning åt förste
provinsialläkaren i Stockholms län, har utskottet funnit sig böra biträda
detsamma. Vad i övrigt under förevarande punkt föreslagits, har icke givit
utskottet anledning till erinran.

Vid bifall till utskottets förslag skulle staten för förste provinsialläkare
och provinsialläkare från och med ingången av budgetåret 1929/1930 te sig
på följande sätt:

Stat. Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag
......................................................................................... 2,677,600

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................................... 200,000

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare................................ 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare
............................................................................................ 53,300

Summa kronor 2,942,500

Statens slutsumma skulle alltså utgöra 2,942,500 kronor, med vilket belopp
ifrågavarande anslag skulle uppföras i nästkommande budgetårs riksstat.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med bifall till herrar Petréns och Hanséns samt
herrar Osbergs och Anderssons i Höör ovanberörda motioner,
I: 63 och II: 210,

a) bestämma antalet provinsialläkare från och med den
1 juli 1929 till 296 och från och med den 1 januari 1930 till
301;

b) godkänna det av utskottet förordade förslaget till stat
för förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas
från och med budgetåret 1929/1930; samt

Utskottet*

yttrande.

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Flyttningsbidrag
åt vissa
provinsialläkare.

[41-]

Tillfälliga
lönetillägg
åt vissa
provinsialläkare.

[42.]

Utskottets

yttrande.

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 2,861,000 kronor, med 81,500
kronor till 2,942,500 kronor.

39:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 41)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 202 och 203) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att till tillfälliga
lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 4,200 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 203 och 204 i statsrådsprotokollet.

Vid löneregleringen år 1926 för förste provinsialläkare och provinsialläkare
förutsattes, att till läkare i vissa provinsialläkardistrikt, hänförliga till VII:e
eller högsta lönegruppen i den för provinsialläkare antagna löneplanen, skulle
kunna, utöver den ordinarie lönen, tills vidare utgå tillfälligt lönetillägg.
Yissa av de till nämnda lönegrupp hänförda distrikten ansågos nämligen
åtminstone för det dåvarande vara väsentligt mera vanlottade än övriga
distrikt inom samma lönegrupp. Medel för ifrågavarande tillägg syntes med
hänsyn till ändamålets tillfälliga karaktär böra beredas från extra anslag.

1926 års riksdag anvisade för beredande av dylika tillägg under budgetåret
1926/1927 ett extra anslag av 3,780 kronor. An slagsbelopp et avpassades
med hänsyn till att lönetilläggen beräknades utgå till en var av provinsialläkarna
i 5 distrikt med 420 kronor och till vardera av provinsialläkarna
i 2 distrikt med 840 kronor, allt för år räknat. Med anledning av utav
Kungl. Maj:t i ämnet framställt förslag anvisade 1927 års riksdag för budgetåret
1927/1928 ett anslag å 4,200 kronor. Höjningen av anslagsbeloppet
skedde för att kunna bereda tillfälligt lönetillägg åt ytterligare en provinsialläkare
med 420 kronor för år räknat. Genom brev den 4 maj 1928 har
Kungl. Maj:t förordnat, att tillfälligt lönetillägg, utöver lön enligt löneplanen,
skall för budgetåret 1928/1929 utgå med 420 kronor till eu var av provinsialläkarna
i Gäddede, Malåträsks, Sorsele, Pajala, Tärendö och Vittangi provinsialläkardistrikt
samt med 840 kronor till vardera av provinsialläkarna
i Tärna och Arjeplogs distrikt. Närmare bestämmelser angående utbetalande
av lönetillägg m. m. äro meddelade i brev den 21 maj 1926.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört å riksstaten med samma
belopp, som det för budgetåret 1927/1928 anvisade.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Under erinran om ifrågavarande lönetilläggs tillfälliga karaktär vill utskottet

iStatsutskottets utlåtande Nr 5.

45

emellertid ifrågasätta, huruvida vid uppkommen vakans i åtminstone ett
eller annat av ’ de distrikt, där lönetilläggen nu utgå, dessa böra allt fortfarande
bibehållas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,200
kronor.

41:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till bidrag för
anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 204 och 205 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 262 till 1921 års riksdag
gjorda framställning anvisade nämnda års riksdag (skrivelse nr 313) till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder.

Bestämmelser i ämnet utfärdades sedermera genom kungörelse den 2
december 1921 (nr 687). Enligt dessa bestämmelser kunde — med undantag
beträffande Tärna distrikt — statsbidrag utgå med högst en tredjedel
av beräknade byggnadskostnader eller uppskattad inköpssumma för anskaffande
av läkarbostad, dock högst med 30,000 kronor för varje bostad. Genom
kungörelse den 11 april 1924 (nr 154) sänktes statsbidragets maximibelopp
Till 20,000 kronor för varje bostad. Vidare har genom kungörelse den 6 maj
1927 (nr 152) vidtagits en ytterligare nedsättning av maximibeloppet, nämligen
till 18,000 kronor för varje bostad. I samband härmed har viss detaljändring,
avseende kostnaden för avsyning av läkarbostad, ägt rum i 1921
års kungörelse.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen, utöver förenämnda anslag å

150,000 kronor för år 1922, för därefter följande budgetperioder anvisat tillhopa
695,000 kronor, därav 200,000 kronor för vartdera av budgetåren 1926/
1927 och 1927/1928 och 160,000 kronor för budgetåret 1928/1929. Hela det
av riksdagen för bidrag till läkarbostäder anvisade anslagsbeloppet utgör
alltså 845,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag för anskaffande av bostäder åt
provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

Bidrag för
anskaffande
av bostäder
åt provinsial
läkare å
landsbygden.

[43.]

Utskottets

yttrande.

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Avlöning
åt civila
läkar stipendiatcr.

[44.]

42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (pnnkt 44) att, med uteslutande
ur riksstaten av det under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården,
underavdelningen medicinalstyrelsen med dithörande stater, uppförda
ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt civila läkarstipendiater,
under samma avdelning och underavdelning med oförändrad rubrik uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 206—208
i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för år 1922 var senast uppfört ett ordinarie reservationsanslag
å 31,000 kronor till avlöning åt civila läkarstipendiater. För därefter följande
budgetterminer har beträffande nämnda anslag, med hänsyn till å detsamma
förefintliga reservationer, icke upptagits något belopp.

Börande civila läkarstipendiater gäller för närvarande Kungl. Maj:ts förnyade
instruktion den 29 juni 1917 (nr 464). Enligt denna instruktion
antagas civila läkarstipendiater av medicinalstyrelsen, stipendiater av första
klassen till ett antal av högst tio för en tid av tre år och stipendiater av
andra klassen till ett antal av högst femton om året för en tid av tre månader.
Stipendiebeloppet utgör för stipendiat av första klassen 2,500 kronor
om året och för stipendiat av andra klassen 400 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen alltsedan år 1923 för
varje år medgivit, att av uppkomna reservationer å ifrågavarande anslag finge
för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt fyra civila läkarstipendiater
användas ett belopp av 6,000 kronor för budgetår. Denna avlöningsförhöjning
har varit avsedd att ersätta det tilläggsarvode, som under
åren närmast före år 1923 utgått till vissa civila läkarstipendiater från det
å extra stat anvisade anslaget för omedelbart provisoriskt avhjälpande av
läkarbristen, särskilt i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.

Genom särskilda brev har Kungl. Maj:t bemyndigat medicinalstyrelsen dels
att för vart och ett av ifrågavarande budgetår till en var av högst fyra civila
läkarstipendiater av första klassen utbetala, utöver honom jämlikt bestämmelserna
i instruktionen tillkommande stipendiebelopp av 2,500 kronor om
året, ett särskilt arvode av 1,500 kronor för år räknat, med skyldighet för
honom att under tiden, mot ersättning enligt gällande bestämmelser, på förordnande
av medicinalstyrelsen biträda vid den civila sjukvården i första
hand inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, dels ock att, utan
hinder av tidsbestämmelsen i samma instruktion, inskränka tiden för sådan
stipendiats anställning till minst ett år.

1928 års riksdag har efter förslag av Kungl. Maj:t beslutat, att reservationsanslag
må, med iakttagande av de anordningar, som vid övergången befinnas
lämpliga, disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det,
å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Kungl. Maj:t
att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild olägenhet
låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

47

liögst ett år. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t den 14 juni 1928 utfärdat
kungörelse med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag
(nr 209), vilken kungörelse trätt i kraft den 1 juli 1928.

Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:

»Även om nyssnämnda kungörelse den 14 juni 1928 formellt icke torde äga
giltighet för ifrågavarande reservationsanslag, synes den till grund för kungörelsen
liggande principen böra erhålla tillämpning jämväl i detta fall.
Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag därför ansett lämpligt,
att det nu i riksstaten upptagna ordinarie reservationsanslaget till avlöning
åt civila läkarstipendiater från och med nästa budgetår uteslutes
därur. I anslutning härtill har ock tidigare i dag vid beräkningen av
inkomsterna i förslaget till riksstat för perioden 1929/1930 förutsatts, att de
reservationer, som vid utgången av innevarande budgetår må finnas å anslaget,
skola tagas i anspråk för finansieringen av nämnda riksstat (se bilaga
till 1929 års statsverksproposition: inkomsterna).

Till avlöning åt civila läkarstipendiater lära emellertid, såsom medicinalstyrelsen
föreslagit, medel allt fortfarande böra finnas tillgängliga. Jag delar
styrelsens uppfattning, att den lämpligaste formen härför är, att i riksstaten
uppföres ett ordinarie anslag av förslagsanslags natur. Anslagets rubrik
synes böra vara densamma som för det nuvarande reservationsanslaget.
Den sålunda ifrågasatta förändringen beträffande anslagets karaktär lärer
icke behöva föranleda några ändringar i huvudsak i avseende å nu gäl
lande bestämmelser rörande avlöning åt civila läkarstipendiater. Med hänsyn
till vad medicinalstyrelsen därutinnan anfört torde emellertid möjlighet
för framtiden böra beredas styrelsen att, räknat från och med den
1 juli 1929, förhöja fyra av beloppen till stipendiater av första klassen till

4,000 kronor för år under huvudsakligen samma villkor i fråga om tjänstgöringsplikt
och tid för stipendiums åtnjutande, som hittills i dylika fall
meddelats. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde bestämmelser
i sådant avseende ävensom de stadganden i övrigt, vilka för
det nya anslagets användning må finnas erforderliga, böra utfärdas av
Kungl. Maj:t.

Yad angår det nya anslagets storlek har medicinalstyrelsen — med hänsyn
till anslagets ifrågasatta karaktär av förslagsanslag och enär i normala
fall endast ett fåtal stipendier hittills behövt utdelas — ansett, att beloppet
för anslaget icke behöver sättas högre än 10,000 kronor. I betraktande av
att under år 1928 endast två stipendier ä 2,500 kronor utdelats synes anslagsbeloppet
emellertid kunna begränsas till 5,000 kronor.»

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag, får alltså
hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det under
avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, under -

Utskottet»

yttrande.

48

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Dyrtidstillägg
åt vissa extra
''provinsialläkare.

[45.]

Hospital och
asyler.

[46.]

avdelningen medicinalstyrelsen med dithörande stater, uppförda
ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt civila läkarstipendiater,
under samma avdelning och underavdelning med oförändrad
rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 5,000
kronor.

43:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 45) och under erinran om att till dyrtidstillägg åt vissa
extra provinsialläkare för innevarande budgetår beviljats ett extra förslagsanslag
å 2,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 1,000 kronor.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att
dels förklara, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag beslutade
anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla skola i anställnings-, avlöningsoch
pensionshänseende anses tillhöra personalen vid hospital och asyler;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på
följande sätt:

I. Läkarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

14 överläkare av l:a klass ........................................................................ B 29

25 hospitalsläkare av l:a klass................................................................. B 28

3 överläkare av 2:a klass ...................................................................... B 28

1 överläkare av 3:e klass ...................................................................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................ B 26

1 läkare vid Yisby hospital................................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av l:a klass ........................................................................ B 24

10 sysslomän av 2:a klass ........................................................................ B 22

5 sysslomän av 3:e klass ...................................................................... B 21

15 bokhållare ............................................................................................. B 15

18 kassörer............................................................................................... B 11

10 kameralbiträden .................................................................................. B 8

15 kanslibiträden ...................................................................................... B 7 III.

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass ............................................................... B 14

23 förestånderskor av l:a klass .............................................................. B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass ............................................................. B 10

139 överskötare................................. B 8

29 förestånderskor av 2:a klass.................................................................. B 7

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 49

Befattning. Lönegrad.

789 skötare ................................................................................................ B g

258 översköterskor ..................................................................................... B 6

919 sköterskor........................................................................................... B 3

IV. Elconomipersonal.

12 maskinmästare av l:a klass............................................................. B 15

5 maskinmästare av 2:a klass................................................................. B 13

10 befallningsmän .................................................................................... B 10

29 liantverksföreståndare av l:a klass................................................. B 10

16 maskinister av l:a klass ................................................................. B 10

16 trädgårdsmästare................................................................................... B 10

96 liantverksföreståndare av 2:a klass.................................................... B 8

19 maskinister av 2:a klass...................................................................... B 8

13 köksförestånderskor av l:a klass ......................................................... B 7

10 magasinsföreståndare .......................................................................... B 7

15 arbetsförestånderskor .......................................................................... B 6

12 bageriförestånderskor ........................................................................... B 6

10 chaufförer............................................................................................. B 6

14 eldare av l:a klass................................................................................. B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk ......................................................... B 6

84 hantverkare............................................................................................. B 6

4 köksförestånderskor av 2:a klass....................................................... B 6

18 post- och stadsbud ................................................................................ B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass................................................ B 6

79 eldare av 2:a klass ................................................................................. B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ....................................... B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass .......................................................... B 3

dels besluta, att de av 1922 års riksdag godkända särskilda bestämmelserna
beträffande tjänstemän vid hospital och asyler skola från och med den 1 juli
1929 i följande delar hava den ändrade lydelse, som här angives:

»Utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet är stadgat skall gälla, att överläkare
av l:a och av 2:a klass icke må utom hospital och asyl, överläkare
av 3:e klass icke utom vederbörande stationeringsort samt läkaren vid Visby
hospital icke utom Visby stad utöva enskild praktik mot betalning, utom
vad rör nerv- eller sinnessjukdomar.

Vid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1 mom. i avlöningsreglementet
angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a klass anses
lika med befattning i lönegraden B 30, överläkarbefattning av 2:a klass lika
med befattning i lönegraden B 29 och överläkarbefattning av 3:e klass lika
med befattning i lönegraden B 28»;

dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och
med budgetåret 1929/1930:

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 5 häft. (Nr 5.)

674 89 4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Stat.

50

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag..........

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...............................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslags
anslag..............................................................................................

B Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ..............

Summa kronor 20,500,000

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu 9,100,000
kronor, med 800,000 kronor till 9,900,000 kronor;

dels och medgiva, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets må,
under i det föregående angivna villkor, för budgetåret 1929/1930 av ifrågavarande
anslag utgå ett belopp av 6,000 kronor såsom bidrag till utövande
av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 209—238
i statsrådsprotokollet.

Den av 1928 års riksdag fastställda staten för hospital och asyler är av
följande utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ...........

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslags
anslag............................................................................................

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ...........

Summa kronor 19,580,000

Kronor.

7.540.000
700,000

2.300.000

9,040,000

Kronor.

7.600.000
700,000

2.340.000

9,860,000

Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler är i gällande riks
stat upptaget till 9,100,000 kronor, motsvarande skillnaden mellan å ena
sidan slutsumman av den återgivna staten, 19,580,000 kronor, och å andra
sidan det belopp å 10,480,000 kronor, vartill hospitalens inkomster under
budgetåret uppskattats.

Fördelningen av antalet ordinarie befattningar vid statens hospital och
asyler för budgetåret 1928/1929 framgår av eu vid detta utlåtande fogad
tablå (Bil. I.).

Vid anmälan av frågan om anslagsbehovet för hospitalen för nästkommande
budgetår har departementschefen först behandlat vissa spörsmål om

Statsutskottets utlåtande Nr f). 51

ändringar i antalet ordinarie befattningar vid hospitalen samt om ändrad
löneställning beträffande vissa befattningar.

Departementschefen har härvid till en början upptagit frågan om maskin
mästarnas löneställning.

Efter att hava erinrat om vad i denna fråga under senare tid förekommit
(sid. 211—215), har departementschefen — med anmälan att föreningen
för maskinmästare och maskinister vid statens hospital förnyat en
av föreningen förut gjord hemställan om uppflyttning av maskiumästarbefattuingarna
av l:a klass från 14:e till 15:e lönegraden och av motsvarande befattningar
av 2:a klass från 12:e till 14:e lönegraden — framhållit, att han
vore av den uppfattningen, att maskinmästarna vid hospitalen med hänsyn
till det ansvar och de arbetsuppgifter, som åvila dessa befattningshavare,
för närvarande ej vore på fullt tillfredsställande sätt tillgodosedda i lönelxänseende.

Departementschefen har härutinnan yttrat följande:

- På grund av den stora betydelse, som eu rationell skötsel av hospitalens
tekniska anläggningar äger icke minst ur driftsekonomisk synpunkt, måste
eu fullgod rekrytering till ifrågavarande befattningar anses vara av synnerlig
vikt, detta så mycket mera som enligt rådande personalorganisation de
svenska sinnessjukanstalterna — i motsats till vad som vid utländska motsvarande
anstalter på åtskilliga håll är fallet — sakna tekniskt utbildad personal
i högre befälsställning. Ur nu angivna synpunkter finner jag en förbättrad
löneställning för maskinmästarkåren vid hospitalen vara väl motiverad.
Då denna mening numera delas av samtliga de i frågan hörda myndigheterna,
synes förslag i ämnet böra föreläggas 1929 års riksdag.

Beträffande lönegradsplaceringen vill jag därvid, i enlighet med vad samtliga
myndigheter förordat, för maskinmästare av l:a klass tillstyrka eu placering
i 15:e lönegraden. Vidkommande befattningarna såsom maskinmästare
av 2:a klass kunna visserligen skäl anföras för det av medicinalstyrelsen och
socialstyrelsen tillstyrkta samt jämväl av föredragande departementschefen
i 1926 års statsverksproposition biträdda förslaget om en placering i lönegraden
B 14. Jag anser mig dock på denna punkt böra följa lönenämndens
förslag, enligt vilket den hittillsvarande skillnaden i löneläge mellan de båda
befattningsgrupperna skulle bibehållas och de avsedda befattningarna av 2:a
klass alltså hänföras till lönegraden B 13.

Med avseende å övergången till den nya löneställningen för ifrågavarande
befattningar synes, i anslutning till vad som medgivits i vissa tidigare liknande
fall, böra tillämpas, att innehavande konstitutorial får gälla även för
den till högre lönegrad uppflyttade tjänsten. Beträffande bestämmandet av
den löneklass, som en till högre lönegrad uppflyttad tjänsteman skall tillhöra,
synes — jämväl i anslutning till vad tidigare beslutats — böra så
anses, som om befattningen redan vid tjänstemannens tillträde till densamma
tillhört vederbörande lönegrad. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t
att med tillämpning av dessa huvudregler utfärda de övergångsbestämmelser,
som kunna anses erforderliga.

Maskinmästarnas

1 <5 nostii 11
n i n g.

52

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Övriga
ändringar i
p erson aluppsättningen.

Ett bifall till det av mig förordade förslaget kan beräknas föranleda en
utgiftsökning av något över 4,000 kronor årligen. Förslaget har alltså icke
stor ekonomisk räckvidd. Jag vill emellertid tillägga, att ytterligare någon
kostnadsökning föranledes av bifall till vad jag kommer att förorda beträffande
inrättande av vissa nya ordinarie maskinmästartjänster.»

Departementschefen har härefter övergått att behandla av medicinalstyrelsen
föreslagna ändringar i antalet ordinarie befattningar vid hospitalen (sid.
217—227).

Dessa ändringar betingas huvudsakligen dels av att nu pågående, av 1927
års riksdag beslutad utvidgning av Piteå hospital beräknas bliva slutförd
under budgetåret 1929/1930 och dels av att de utav riksdagen år 1928 beslutade
omändringarna av kasernetablissementen i Vänersborg och Sala till
anstalter för sinnessjuka och sinnesslöa torde bliva färdigställda under eller
kort tid efter utgången av samma budgetår. Vidare föreligga förslag rörande
vissa smärre ändringar i personaluppsättningarna vid hospitalen i Lund och
Hälsingborg.

Vad först angår utvidgningen av Piteå hospital, som beräknas bliva färdig
omkring den 1 januari 1930, möjliggör densamma en ökning av hospitalets
patientantal från 370 till minst 518, vilket dels nödvändiggör en avsevärd
ökning av sjukvårdspersonalen, dels föranleder ökade arbetsuppgifter för
vissa redan förut anställda befattningshavare.

I anledning av Piteå hospitals utvidgning har medicinalstyrelsen sålunda
föreslagit dels ökning av hospitalets personal med en överläkare av Pa klass,
en hospitalsläkare av 2:a klass, en syssloman av 2:a klass, ett kanslibiträde,
en överskötare, 10 skötare, 3 översköterskor, 15 sköterskor och en maskinmästare
av Pa klass, dels minskning med eu överläkare av 2:a klass,
en syssloman av 3:e klass och en maskinmästare av 2:a klass. Förslaget
innebär uppflyttning i lönegrad av överläkare-, sysslomans och rnaskinmästarbefattningarna
vid hospitalet. Ehuru hospitalets utvidgning, såsom
förut nämnts, beräknas bliva fullbordad först omkring den 1 januari 1930,
har styrelsen ansett den föreslagna förändringen beträffande överläkarens,
sysslomannens och maskinmästarens löneställning böra träda i kraft redan
från och med den 1 juli 1929. Till stöd härför anför styrelsen, att dels det
arbete i fråga om de nya patientplatsernas iordningsställande, anskaffning
av utredningspersedlar till desamma, förberedande åtgärder i övrigt för de
nya patienternas intagning samt anställning av ökad personal, som redan
dessförinnan kommer att påvila överläkaren och sysslomannen, och dels den
tillsyn av de i samband med utvidgningen pågående omändringsarbetena i
avseende å hospitalets maskinella anordningar och den avprovning av dessa
ändringar, som ankommer på maskinmästaren, i väsentlig grad komma att
öka nämnda befattningshavares åligganden under månaderna närmast före
utvidgningens fullbordande. Övriga av styrelsen föreslagna nya befattningar
hava ansetts böra tillsättas å tid under budgetåret 1929/1930, då desamma
befinnas behövliga.

Statsutskottets utlåtande Nr 5

53

Vad härefter angår de anstalter för sinnessjuka samt för asociala sinnesslöa,
som enligt 1928 års riksdags beslut skola inrättas inom förutvarande kasernetablissement
i Vänersborg, Sala och Örebro, har departementschefen erinrat
att — såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 165 till 1928 års riksdag
(sid. 233) — dessa anstalter beräknats kunna tagas i bruk, Vänersborgsanstalten
senast den 1 juli 1930, Salaanstalten senast den 1 oktober 1930
och Örebroanstalten senast den 1 juli 1931. Vid Vänersborgsanstalten bör
således redan i slutet av budgetåret 1929/1930 vara anställd tillräckligt stor
personal för att anstalten senast* vid den beräknade tidpunkten skall kunna
börja beläggas med patienter. Vid Salaanstalten bör jämväl i slutet av
nästa budgetår finnas anställda befattningshavare, som kunna verkställa anskaffning
av anstaltens behov av inventarier och andra utrustningspersedlar.
Någon personal för Örebroanstalten erfordras däremot icke under budgetåret
1929/1930.

Vidkommande först Vänersborgsanstalten, har departementschefen till en
böljan erinrat, att i förenämnda proposition nr 165 till 1928 års riksdag
fanns intagen (sid. 172) en av medicinalstyrelsen uppgjord approximativ beräkning
av anstaltens personalbehov, enligt vilken beräkning anstalten vid
ett av styrelsen förordat platsantal av 822 skulle vid full beläggning erfordra

— förutom ett antal icke-ordinarie
ordinarie tjänstemän:

Läkar per sonal.

1 överläkare av l:a klass,

1 hospitalsläkare av l:a klass,

2 » » 2:a »

Kontorspersonal.

1 syssloman av 2:a klass,

1 bokhållare,

1 kassör,

1 kameralbiträde,

1 kanslibiträde.

Sjukvårdspersonal.

1 uppsyningsman av l:a klass,

1 förestånderska av » »

1 uppsyningsman av 2:a klass,

4 överskötare,

befattningshavavare — följande antal

2 förestånderskor av 2:a klass,

39 skötare,

14 översköterskor,

45 sköterskor.

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare av l:a klass,

1 hantverksföreståndare av l:a klass,
1 maskinist av l:a klass,

1 trädgårdsmästare,

7 hantverksföreståndare av 2:a klass,
1 köksförestånderska av l:a klass,

1 magasinsföreståndare,

1 arbetsförestånderska,

4 hantverkare,

1 post- och stadsbud,

1 tvättförestånderska av l:a klass,

4 eldare av 2:a klass.

Beträffande denna uppskattning anförde då föredragande departementschefen,
att den endast avsåge att giva en ungefärlig uppfattning av personalkostnaderna
samt att vid patientantalets ökning till en av departementschefen
förordad siffra av 858 enligt medicinalstyrelsens beräkningsgrunder skulle
tillkomma ytterligare 6 sjukvårdsbefattningar.

För tillgodoseende av personalbehovet vid den nya Vänersborgsanstalten
under nästkommande budgetår har medicinalstyrelsen hemställt om ökning
av antalet ordinarie befattningar vid hospitalen med följande, nämligen:

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1 överläkare av l:a klass,

1 hospitalsläkare av l:a klass,

2 » » 2:a »

1 syssloman » » »

1 bokhållare,

1 kassör,

1 kameralbiträde,

1 kanslibiträde,

1 uppsyningsman av l:a klass,

1 förestånderska av l:a klass,

4 överskötare,

30 skötare,

14 översköterskor,

Yad angår den nya anstalten i Sala, har, såsom förut nämnts, ansetts,
att under budgetåret 1929/1930 endast behövde anställas sådana befattningshavare,
som erfordras för anskaffning av nämnda anstalts behov av inventarier
och andra utrustningspersedlar. Styrelsen har föreslagit, att antalet
ordinarie befattningar vid hospitalen för tillgodoseende av Salaaiistaltens
ifrågavarande personalbehov från och med budgetåret 1929/1930 måste utökas
med följande, nämligen:

1 överläkare av 3:e klass,

1 syssloman » » »

1 kassör,

1 uppsyningsman av 2:a klass,

1 maskinmästare » » » .

I fråga om dessa befattningar gäller liksom i fråga om de föreslagna nya
befattningarna vid Yänersborgsanstalten, att befattningarna skola tillsättas
först i den mån behov av desamma uppkomme.

Yidkommande slutligen förberörda förslag angående mindre förändringar
i personaluppsättningarna vid hospitalen i Lund och Hälsingborg har medicinalstyrelsen
hemställt, att en uppsyningsmanstjänst av l:a klass och fem
överskötartjänster måtte från och med budgetåret 1929/1930 förändras, den
förra till föreståndersketjänst av l:a klass och de senare till översköterskebefattningar.
I

I fråga om de sålunda föreslagna ändringarna i antalet ordinarie befattningar
vid hospitalen har departementschefen anfört följande:

»De av medicinalstyrelsen i liär berörda avseenden framställda förslagen
finner jag mig böra tillstyrka. Beträffande skälen för detta ståndpunktstagande
samt i fråga om vissa förhållanden, som eljest synas vara av betydelse
vid bedömande av förslagen, ber jag att — utöver vad medicinalstyrelsen
yttrat — få anföra följande.

Den i anledning av utvidgningen utav Piteå hospital och asyl föreslagna
ökningen av ordinarie personal synes vara avvägd på ett sådant sätt, att

35 sköterskor,

1 maskinmästare av l:a klass,

1 hantverksföreståndare av l:a klass,
1 maskinist av l:a klass,

1 trädgårdsmästare,

4 hantverksföreståndare av 2:a klass,
1 köksförestånderska » l:a »

1 magasinsföreståndare,

1 arbetsförestånderska,

1 hantverkare,

1 post- och stadsbud,

4 eldare av 2:a klass.

iStatsutskottets utlåtande År

55

garanti lärer föreligga för att den av styrelsen bebådade utredningen rörande
personalbehovet vid anstalten icke på något sätt föregripes. Jag vid emellertid
i detta sammanhang betona angelägenheten av att man vid nämnda
utredning söker ernå eu sådan organisation av sjukvårdsarbetet, att personalökningen
kan i möjligaste mån begränsas. Vad angår de till uppfiyttning
i lönegrad ifrågasatta befattningarna såsom överläkare, syssloman och maskinmästare
vid denna anstalt, synas giltiga skäl vara anförda för förslaget
att låta uppflyttningen träda i kraft redan från och med den 1 juli 1929.
Då det här icke är fråga om en uppdyttning av samma art som den i
det föregående tillstyrkta uppdyttniugen av maskinmästarkåren såsom sådan,
torde beträffande nu avsedda befattningar icke böra medgivas de anordningar
i fråga om övergången till den nya löneställningen, som jag tidigare
förordat beträffande maskinmästarna. 1 stället torde ifrågavarande befattningar
vid Piteå hospital och asyl böra kungöras till ansökning lediga,
ehuru med viss begränsad ansökningsrätt, på sätt Kungl. Maj:t torde böra
äga bestämma. De tillstyrkta nya befattningar vid Piteåanstalten, som
avse utökning av personalbeståndet, böra, såsom medicinalstyrelsen ock påpekat,
självfallet tillsättas först i den mån befattningarna vid beläggningens
ökande bliva nödvändiga för sjukvården.

Beträffande de för anstalterna i Vänersborg och Sala beräknade tjänsterna
gäller likaledes, att de böra tillsättas först i mån av behov. Det är emellertid
av vikt, att den personal, som erfordras för arbetena med anstalternas
inventarieutrustning m. in., kan tillsättas i så god tid, att inventarieanskaffningen
kan verkställas på det mest ekonomiska sätt. Detta betonades
även av min företrädare i ämbetet i samband med behandling av
förslag om anstalternas upprättande (proposition nr 165 år 1928), varvid han
(sid. 232) även förklarade sig hava för avsikt att vidtaga åtgärder för att
arbetena med inventarieanskaffning skulle kunna förberedas i sådan tid, att
de kunde verkställas på ett ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
I detta avseende ber jag få anmäla, att sedan Kungl. Maj:t genom beslut
den 22 juni 1928 anbefallt medicinalstyrelsen att, under hänsynstagande till
vissa i beslutet närmare angivna omständigheter, uppgöra och före den 1
januari 1929 till Kungl. Maj:t inkomma med en i huvuddrag utformad allmän
plan för anstalternas i Vänersborg, Sala och Örebro förseende med inventarier,
sådan plan numera inkommit. Ehuru en dylik plan alltså redan
föreligger och vissa förberedande åtgärder för dess realiserande torde kunna
verkställas genom medicinalstyrelsens försorg, lärer det dock vara av vikt,
att viss personal i god tid före anstalternas färdigställande finnes tillgänglig
för ifrågavarande arbeten. För Vänersborgsanstaltens vidkommande bör ock
personalberäkningen ske med hänsyn till att anstaltens beläggande bör kunna
påbörjas under sista delen av budgetåret i fråga, något som också beaktats
i medicinalstyrelsens förslag. Vid behandlingen i det följande av anslagsberäkningen
under vederbörande post i staten för hospital och asyler får
jag tillfälle att angiva min ståndpunkt beträffande frågan, huru lång tid av
budgetåret den vid vardera anstalten föreslagna personalen bör beräknas
behövlig.

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I anledning av vad lönenämndens ordförande i sitt förut återgivna särskilda
yttrande anfört torde böra framhållas, att — såsom framgår av medicinalstyrelsens
förslag — det icke beträffande någon av de ifrågavarande anstalterna
nu gäller att bedöma det totala personalbehovet efter en fullbeläggning
av anstalterna. Denna fråga kan tydligen först ett kommande år
upptagas till prövning.

Med avseende å personalen vid anstalten i Sala torde, utöver vad förut
anförts, böra framhållas följande. Denna anstalt är avsedd icke för sinnessjuka
utan för manliga asociala imbecilla, d. v. s. en grupp av sinnesslöa,
vilken enligt nu gällande bestämmelser är berättigad till inträde vid
statens hospital. I förenämnda proposition nr 165 till 1928 års riksdag
framhöll föredragande departementschefen (sid. 75 och 76), att anstalten
borde — liksom den för kvinnliga asociala imbecilla avsedda anstalten i
Örebro — organiseras i huvudsak på sätt gäller beträffande hospital och
asyler samt att personalen borde i avlönings- och anställningsliänseende få
anses tillhöra befattningshavare vid hospital och asyler. Detta uttalande
lämnades av riksdagen utan erinran. Då den sålunda tilltänkta anordningen,
vilken i medicinalstyrelsens förslag förutsatts, synes mig vara ur olika
synpunkter lämplig, tillstyrker jag, att riksdagens beslut i fråga om en dylik
anordning inhämtas. — Yad angår överläkaren vid Salaanstalten bygger den
av medicinalstyrelsen förordade lägre löneställningen på förutsättningen, att
medgivande lämnas överläkaren att — i analogi med vad som gäller beträffande
läkaren vid Yisby hospital — inom Sala stad utöva jämväl annan enskild
praktik än rörande nerv- och sinnessjukdomar. Härför erfordras viss
ändring i de av 1922 års riksdag antagna särskilda bestämmelserna beträffande
hospitalens befattningshavare, i vilket avseende jag i det följande
kommer att framställa förslag. Ändring i nämnda bestämmelser erfordras
vidare för realiserande av styrelsens förslag beträffande vikariatsersättning
vid överläkarbefattningen, vilket förslag ansluter sig till vad som gäller be
träffande befintliga överläkarbefattningar och innebär, att befattningen —
med hänsyn till den bostadsförmån, som skulle tillkomma dess innehavare
— i fråga om vikariatsersättning anses tillhöra lönegraden närmast över den,
vartill densamma är hänförd. Jämväl i sistberörda avseende har jag för
avsikt att i det följande göra hemställan.

Inrättandet av den föreslagna överläkarbefattningen av 3:e klass vid Salaanstalten
torde vidare betinga en ändring i de av riksdagen antagna särskilda
bestämmelserna för tjänstemän vid statsdepartement och vissa andra
till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension
(kungörelsen nr 456 år 1921 med däri sedermera vidtagna ändringar). Det
lärer ankomma på chefen för finansdepartementet att längre fram upptaga
denna fråga till behandling.

Med avseende å förslaget att vid anstalterna i Lund och Hälsingborg
ersätta vissa manliga sjukvårdsbefattningar med motsvarande kvinnliga tjänster
vill jag erinra, att liknande utbyten förut upprepade gånger ägt rum samt
att förslaget härutinnan ansluter sig till det av statsmakterna tidigare ut -

Statsutskottets utlåtande Nr ,5. 57

talade önskemålet att i viss utsträckning i mån av befattningshavares avgång
ersätta manlig vårdpersonal vid hospitalens mansavdelningnr med kvinnlig
personal. Med hänsyn härtill förordar jag bifall till förslaget, vilket innebär
viss besparing för statsverket.»

Härefter har departementschefen till behandling upptagit medicinalstyrelsens
förslag till beräkning av de olika posterna inom staten för hospital
och asyler för nästa budgetår.

Yad då först angår avlöning sstaten, har medicinalstyrelsen beträffande
anslagsposten till avlöningar till ordinarie befattningshavare — nu upptagen
till 7,540,000 kronor — föreslagit, att densamma med hänsyn till styrelsens
förslag i avseende å ordinarie befattningar vid hospitalen måtte höjas till

7,600,000 kronor.

I fråga om anslagsposten till vikariatsersättning ar — för närvarande 700,000
kronor — har någon ändring icke ifrågasatts.

Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare fn. m. —
nu 2,300,000 kronor — har till följd av ökat antal befattningshavare föreslagits
till upptagande med 2,350,000 kronor.

Beträffande dessa förslag har departementschefen anfört följande:

»Då medicinalstyrelsens beräkning beträffande de tider av budgetåret
1929/1930, under vilka de föreslagna nya ordinarie tjänsterna vid anstalterna
i Piteå, Vänersborg och Sala komma att vara besatta, synes mig väl avvägd
samt jag i övrigt icke finner anledning till erinran mot styrelsens förslag
beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie befattningshavare, tillstyrker
jag, att denna post upptages till ett belopp av 7,600,000 kronor. Vid
beräkningen av denna summa har visserligen icke tagits hänsyn till den i
det föregående tillstyrkta uppflyttningen i lönegrad av ma.skinmästarbefattningarna,
men den ringa utgiftsökning, som ett bifall till detta förslag
skulle medföra, synes mig icke behöva föranleda någon ytterligare höjning
av anslagsposten.

Likaledes tillstyrker jag medicinalstyrelsens förslag rörande anslagsposten
till vikariatsersättningar, vilket innebär, att posten skulle upptagas med oförändrat
belopp, 700,000 kronor.

Vidkommande anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. finner jag icke anledning till annat yttrande beträffande styrelsens
förslag, än att den för ökning av den icke-ordinarie personalen vid Piteå
hospital och asyl beräknade höjningen av denna post synes vara väl högt
tilltagen och torde kunna minskas med i runt tal 10,000 kronor. I följd
härav torde posten i fråga böra bestämmas till 2,340,000 kronor.»

Med avseende å den under omkostnadsstaten upptagna anslagsposten till
övriga kostnader för hospitals underhåll — nu 9,040,000 kronor — skulle,
under förutsättning av att förhållandena under budgetåret 1929/1930 i övrigt
icke komma att avvika från förhållandena under budgetåret 1927/1928, utgiftssiffran,
för sistnämnda budgetår 9,843,090:70 kronor, enligt medicinalsty''
relsens beräkning dels ökas på grund av Hälsingsborgs hospitals fulla

]{c r ii k n i n g
av li o s p i t a 1 f
statens
särskilda
anslagsposter

in. in.

58

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

beläggning med 80,000 kronor, på grund av det ökade platsantalet vid Pitea
hospital med 30,000 kronor, för utrustning av de nya platserna vid sistnämnda
hospital och vid den nya Vänersborgsanstalteu med 600,000 kronor
och för understödjande av Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets med 6,000
kronor och dels minskas på grund av Malmö asyls nedläggning med omkring
80,000 kronor och på grund av att utrustningskostnaden för Hälsingborgs
hospital numera bortfallit med 500,000 kronor. Utgifterna skulle sålunda
under budgetåret 1929/1930 komma att uppgå till kronor (9,843,090: 10
+ 80,000 + 30,000 + 600,000 + 6,000) 10,559,090: 70 — (80,000 + 500,000)

580.000 och alltså utgöra kronor 9,979,090:70 eller i avrundat tal 9,980,000
kronor.

Inkomsterna på anslagsposten, vilka under budgetåret 1927/1928 uppgingo
till 10,420,835:27, skulle enligt vad nyss anförts komma att under budgetåret
1929/1930 dels ökas på grund av Hälsingborgs hospitals fulla beläggning
med 125,000 kronor, på grund av det ökade patientantalet vid
Piteå hospital med 45,000 kronor samt på grund av de ändrade bestämmelserna
angående ersättning för av hospitalspersonal mottagen kost med

70.000 kronor, och dels minskas på grund av Malmö asyls nedläggning
med omkring 55,000 kronor. Enligt denna beräkning skulle således inkomsterna
på anslagsposten under sistnämnda budgetår komma att uppgå
till (10,420,835: 27 + 125,000 + 45,000 + 70,000) 10,660,835: 27 — 55,000 — kronor
10,605,835:27 eller i avrundat tal 10,600,000 kronor.

Innan departementschefen ingått på behandling av de framlagda beräkningarna
rörande anslagsposten till övriga kostnader för hospitals underhåll,
har departementschefen särskilt uppehållit sig vid frågan om förhöjt statsbidrag
till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets för utövande av viss hjälpverksamhet
för psykiskt sjuka.

Efter att hava redogjort för vad i frågan förekommit har departementschefen
i ämnet anfört följande:

»Frågan om vård och tillsyn av psykiskt sjuka utanför sinnessjukvårdsanstalter
samt om vidtagande av rådgivande och hjälpande åtgärder i syfte att
för så många sinnessjuka som möjligt undgå kostsam anstaltsvård är enligt
min mening värd det största beaktande. Detta gäller särskilt för närvarande,
då den rådande bristen på liospitalsplatser föranlett vidtagande av verkliga
kraftåtgärder och då alltså varje avlastning av hospitalen är av betydelse.
De erfarenheter, som vunnits på vissa håll utomlands — särskilt i södra
Tyskland — där eu sådan verksamhet, s. k. yttre sinnessjukvård, nått en
kraftigare utveckling, synas också giva vid handen, att dylika åtgärder icke
blott kunna vara av betydelse för minskande av platsbehovet å hospitalen
och eljest i ekonomiskt avseende utan även kunna vara till gagn såväl för
de sjuka själva som ur allmänt samhälleliga synpunkter. En verksamhet av
liknande slag har ock under åtskilliga år med goda resultat bedrivits i
Stockholm samt åtnjutit ekonomiskt understöd av Stockholms stad. Vad
som anförts till stöd för ifrågavarande ansökan visar ock, att verksamheten

Statsutskottet» utlåtande AV <5.

Öl)

vid Lunds hospital redan hunnit bliva till avsevärt gagn i olika hänseenden.
Den därvid vunna erfarenheten torde även bliva av betydelse vid behandling
i fortsättningen av liknande frågor.

På sätt i 1928 års statsverksproposition anfördes, har medicinalstyrelsen
år 192G framlagt förslag beträffande vissa statliga åtgärder för tillsyn över
hemvård av sinnessjuka. På grundvalen av detta förslag hava numera 1920
års sinnessjuksakkunniga i betänkande med förslag till stadga angående
sinnessjukvården i riket m. m. tillstyrkt en till en början försöksvis anordnad
hjälpverksamhet för sinnessjuka i anslutning till tre av landets hospital,’
däribland anstalten i Lund. Jag anser mig icke nu böra närmare ingå på
detta förslag, till vilket jag hoppas få tillfälle att längre fram, vid behandling
av vissa med frågan om ny sinnessjuklagstiftning sammanhängande spörsmål,
angiva min ståndpunkt. Här är endast att erinra, att enligt det förslag
till lag om sinnessjuka och om undersökning av sinnesbeskaffenhet,
varöver Kungl. Maj:t den 24 november 1928 beslutat inhämta lagrådets yttrande,
den nya lagen — och därmed även nyssnämnda bestämmelser om hjälpverksamhet
— skall träda i kraft först den 1 januari 1931; och även om man
torde kunna hysa förhoppning, att åtminstone vissa förberedande åtgärder
för en statlig hjälpverksamhet för sinnessjuka skola kunna vidtagas före
nämnda tidpunkt, lärer man dock icke kunna räkna med att redan före utgången
av nästkommande budgetår en effektiv dylik statlig verksamhet skall
kunna komma till stånd. Under sådana förhållanden synes det mig vara av
vikt, att Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets erhåller fortsatt statsbidrag
under nästkommande budgetår för att utan avbrott kunna fullfölja verksamheten,
intill dess de statliga anordningarna hinna vidtagas. Yad angår storleken
av detta bidrag anser jag, med hänsyn till betydelsen av att verksamheten
kan uppehållas i oförminskad omfattning samt till vad kretsens styrelse
upplyst angående storleken av förefintliga medel, att det begärda bidragsbeloppet
av 6,000 kronor bör anvisas för ändamålet.

Såsom villkor för bidraget torde, på sätt skett beträffande det för innevarande
budgetår beviljade understödet, böra stadgas, att verksamheten
skall stå under överinseende av eu av medicinalstyrelsen utsedd person, att
den ifrågavarande kuratorn skall vara skyldig att — inom den avsedda
verksamhetens ram — biträda ledningen vid vederbörande hospital, då så
påfordras, samt att till medicinalstyrelsen skall så snart som möjligt efter
budgetårets utgång avlämnas berättelse rörande verksamheten.»

Yad slutligen angår medicinalstyrelsens uppskattning av anslagsposten
till övriga kostnader för hospitals underhåll, har departementschefen på anförda
skäl funnit den av medicinalstyrelsen uppskattade utgiftssumman,

9,980,000 kronor, kunna minskas med 120,000 kronor till 9,860,000 kronor,
med vilket sistnämnda belopp anslagsposten i fråga alltså uppförts.

Beträffande inkomsterna har departementschefen ej haft något att erinra
mot medicinalstyrelsens beräkning, som slutar å ett belopp av 10,600,000
kronor.

RO

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Enligt de gjorda beräkningarna skulle de särskilda anslagsposterna inom

staten för hospital och asyler te sig på följande sätt:

Avlöningar till ordinarie befattningshavare ....................... kronor 7,600,000

Vikariatsersättningar ............................................................... » 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ..... » 2,340,000

Övriga kostnader för hospitals underhåll ............ » 9,860,000

Summa kronor 20,500,000

Summan av anslagsposterna utgör, såsom av sammanställningen framgår,

20.500.000 kronor. Vid beräkning av anslaget till hospital och asyler för
nästa budgetår bör från denna summa dragas det belopp å 10,600,000 kronor,
vartill inkomsterna för samma tid uppskattats. Härvid erhålles ett belopp
av 9,900,000 kronor. Till sistnämnda belopp har alltså anslaget till hospital
och asyler beräknats i riksstaten för nästkommande budgetår.

Det sålunda uppskattade anslagsbeloppet innebär i förhållande till anslaget
för innevarande budgetår en ökning med 800,000 kronor. I avseende
härå är att märka, att förevarande anslag under de senaste åren, trots
ökning av antalet vårdplatser å hospitalen och därav betingad stegring av
kostnaderna, undergått en successiv minskning. Sålunda utgjorde anslagsbeloppet
för budgetåret 1926/1927 10,300,000, för budgetåret 1927/1928

9.800.000 samt för innevarande budgetår, såsom förut nämnts, 9,100,000 kronor.
Minskningen från 1926/1927 till 1927/1928 möjliggjordes väsentligen genom
höjning av vårdavgifterna vid hospitalen. Den nu föreslagna anslagshöjningen
innebär, trots utökningen av vårdplatsernas antal, knappast mera än att
anslaget återföres till den storlek det hade budgetåret 1927/1928. Att anslaget
för innevarande budgetår kunnat sättas avsevärt lägre beror, utom
på ny höjning av vårdavgifterna, huvudsakligen därpå att för detta budgetår
— i motsats mot tiden närmast förut och närmast efteråt — icke behövt
beräknas mera avsevärda kostnader för inredning av nya eller tillbyggda
anstalter. I

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två motioner, väckta, den ena, nr 21, inom första kammaren
av herr A. Petrén och den andra, nr 41, inom andra kammaren av
herr G. Karlsson i Yadstena och J. H. Blomquist.

I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att det vid anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla anställes en överläkare
av 2:dra klass.

I den senare motionen har yrkats, att, i enlighet med av medicinalstyrelsen
gjord utredning och av allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordat
förslag, nedannämnda befattningar måtte uppföras på ordinarie stat
och i av allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordad placering i lönegrad
:

Yttre nattvakt B 5.

Köksförestånderskornas närmaste biträde B 5.

Statsutskottets utlåtande Nr <5. G1

Sömmerska och väverska B 3.

Tvätt- och bageriförestånderskornas närmaste biträde B 3;

att anslaget till avlöning till ordinarie befattningshavare ökas med 155,136
kronor samt

att anslaget till avlöning till icke ordinarie befattningshavare m. m. minskas
med 131,580 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.

Vid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts förevarande förslag, har
utskottet behandlat de särskilda frågorna i den ordning, vari de i statsrådsprotokollet
upptagits.

Vad då först angår frågan om maskinmästarnas löneställning, var, på sätt
ock i statsrådsprotokollet framhållits, spörsmålet om ändrad lönegradsplacering
för ifrågavarande befattningshavare föremål för riksdagens prövning så
sent som år 1926, därvid riksdagen, med hänsyn till de konsekvenser ett
bifall till det då framlagda förslaget skulle kunna komma att medföra, ansåg
sig icke kunna medgiva någon ändring i dessa befattningshavares löneställning.
Erkännas må, att frågan numera kommit i ett i viss mån annat läge
än vari den befann sig, då den senast prövades av riksdagen, men utskottet
anser i varje fall tidpunkten ännu icke vara inne för frågans definitiva avgörande.
Med hänsyn till de skilda uppfattningar, som i frågan gjort sig
gällande, anser utskottet lämpligast, att spörsmålet om dessa befattningshavares
placering i lönehänseende upptages till slutlig prövning i samband
med det förslag, 1928 års lönekommitté i sinom tid kan komma att framlägga
rörande, bland annat, dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta lönerna.

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ändringar i antalet
ordinarie befattningar vid hospitalen — betingade i huvudsak av nu
pågående, av 1927 års riksdag beslutad utvidgning av Piteå hospital samt
av de av riksdagen år 1928 beslutade omändringarna av kasernetablissementen
i Vänersborg och Sala till anstalter för sinnessjuka och sinnesslöa

— hava förslagen härutinnan i huvudsak icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet vill emellertid, i anslutning till vad departementschefen
anfört, framhålla angelägenheten av, att nya befattningar vid anstalterna
i fråga icke tillsättas, förrän verkligt behov av vederbörande befattningshavare
visar sig föreligga.

I vissa avseenden har utskottet emellertid funnit sig icke kunna biträda
Kungl. Maj:ts förslag. Vad personaluppsättningen vid Piteå hospital beträffar,
har utskottet sålunda ansett sig icke — åtminstone för närvarande

— kunna förorda uppflyttning av överläkar- och sysslomansbefattningarna
därstädes och har, med hänsyn till, bland annat, vad utskottet ovan anfört
beträffande maskinmästarbefattningarnas löneställning, maskinmästarbefattningen
vid hospitalet i fråga ävenledes synts utskottet böra bibehållas i
innehavande lönegrad.

Utskottcta

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

62

Till inrättande vid Piteå hospital har, bland annat, föreslagits en kanslibiträdestjänst
i lönegraden B 7. Det synes emellertid utskottet tillfyllest,
om i dess ställe uppföres en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden B 4.
Detsamma gäller i fråga om den till inrättande vid Yänersborgsanstalten
föreslagna kanslibiträdesbefattningen.

Yad angår det föreslagna antalet befattningar vid Salaanstalten, skulle
enligt Kungl. Majds förslag vid sagda anstalt inrättas eu överläkartjänst av
3:e klass, vilken tjänst hänförts till lönegraden B 27. Som ovan nämnts,
har motionsvis ifrågasatts, att överläkartjänsten vid anstalten skulle hänföras
till 2:a klassen och såsom sådan placeras i lönegraden B 28. Frågan om
den rätta placeringen av denna tjänst har synts utskottet synnerligen tvivelaktig.
Å ena sidan tala för en högre placering av tjänsten i fråga än den,
Kungl. Majd föreslagit, de av motionären härför anförda skälen, men å
andra sidan synes utskottet försiktigheten bjuda, att, innan erfarenhet vunnits
rörande det arbete, som kommer att påvila läkaren, befattningen i fråga
hänföres till den av Kungl. Majd föreslagna lönegraden. I avvaktan på erfarenhet
härom anser sig utskottet alltså böra tillstyrka, att befattningen
hänföres till lönegraden B 27. Utskottet håller tillika före, att det bör
tagas under övervägande, huruvida icke överläkaren vid nu ifrågavarande
anstalt jämväl bör med fördel kunna vara rådgivande psykiater vid Salbohedsanstalten
för sinnesslöa gossar. Innan sådant övervägande ägt rum,
anser utskottet icke lämpligt, att läkaren i fråga om rätt att utöva privat
praktik ställes i bättre ställning än överläkarna vid hospitalen i allmänhet,
och detta desto mera som under första beläggningstiden överläkarens arbete
vid anstalten torde bliva särskilt krävande.

I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit det i motionen
II: 41 gjorda yrkandet om vissa lägre befattningars uppförande å ordinarie
stat.

Yad detta yrkande beträffar, får utskottet — på sätt i motionen ock
skett — framhålla, att spörsmålet om beredande av ordinarie anställning för
de befattningshavare, som i motionen avses, varit föremål för utredning och
att frågan härom ännu icke underställts Kungl. Maj:ts slutliga prövning.
Bedan med hänsyn härtill har utskottet ansett sig icke kunna nu förorda
motionärernas yrkande. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t
skall låta sig angeläget vara att snarast möjligt slutföra prövningen av
berörda fråga och för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna prövning
må giva anledning.

Yidkommande så Kungl. Maj:ts förslag om förhöjt statsbidrag till FredrikaBremer-förbundets
Lundakrets för utövande av viss hjälpverksamhet för
psykiskt sjuka har utskottet i likhet med departementschefen ansett fortsatt
statsbidrag böra beviljas för nästkommande budgetår, för att verksamheten
må kunna utan avbrott fullföljas, intill dess de statliga anordningarna på
området i fråga hinna vidtagas. Lika med departementschefen anser utskottet
ock att, med hänsyn dels till betydelsen av att verksamheten kan

Statsutskottets utlåtande Nr It.

03

uppehållas i oförminskad omfattning dels till vad kretsens styrelse upplyst
angående storleken av förefintliga medel, det äskade bidragsbeloppet, b,000
kronor, bör för ändamålet anvisas.

Beträffande slutligen beräkningen av hospitalstatens särskilda anslagsposter
hava förslagen härutinnan icke föranlett till någon erinran från
utskottets sida. De av utskottet förordade ändringarna i fråga om avlöningsstaten
har utskottet, med hänsyn till anslagets natur och storlek samt
den avrundning i fråga om anslagsposten till avlöningar till ordinarie befattningshavare,
som av Kungl. Maj:t vidtagits, ansett icke böra föranleda
till ändring av Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Då utskottet ej heller haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t i övrigt
föreslagit under förevarande punkt, får utskottet, under åberopande av vad
sålunda anförts, hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Petréns samt herrar Karlssons
i Vadstena och Blomquists ovanberörda motioner (I: 21 och
II: 41),

a) förklara, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag
beslutade anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla
skola i anställnings-, avlönings- och pensionshänseende anses
tillhöra personalen vid hospital och asyler;

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och
asyler på följande sätt:

I. Lärarpersonal.

Befattning.

Lönegrad.

13 överläkare av l:a klass.............................

...................... B 29

25 hospitalsläkare av l:a klass ...................

..................... B 28

4 överläkare av 2:a klass..............................

..................... B 28

1 överläkare av 3:e klass ..........................

...................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass...................

..................... B 26

1 läkare vid Visby hospital ........................

...................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 syssloman av l:a klass..............................

...................... B 24

9 syssloman av 2:a klass..............:...............

...................... B 22

6 syssloman av 3:e klass..............................

..................... B 21

15 bokhållare..................................................

...................... B 15

18 kassörer .....................................................

................... B 11

10 kameralbiträden .........................................

...................... B 8

13 kanslibiträden.............................................

...................... B 7

2 kontorsbiträden..........................................

...................... B 4

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

III. Sjukvårdspersonal.

Befattning. Lönegrad.

18 uppsyningsmän av l:a klass......................................... B 14

23 förestånderskor av l:a klass.......................................... B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass......................................... B 10

139 överskötare ............................................................ B 8

29 förestånderskor av 2:a klass......................................... B 7

789 skötare............................................. B 6

258 översköterskor ............................................................... B 6

919 sköterskor..................................................................... B 3

IV. Ekonom iperson a /.

11 maskinmästare av l:a klass .......................................... B 14

6 maskinmästare av 2:a klass .......................................... B 12

10 befallningsmän ............................................................. B 10

29 hantverksföreståndare av l:a klass ............................. B 10

16 maskinister av l:a klass............................................. B 10

16 trädgårdsmästare........................................................... B 10

96 hantverksföreståndare av 2:a klass ............................. B 8

19 maskinister av 2:a klass.............................................. B 8

13 köksförestånderskor av l:a klass ................................ B 7

10 magasinsföreståndare..................................................... B 7

15 arbetsförestånderskor................................................... B 6

12 bageriförestånderskor..................................................... B 6

10 chaufförer..................................................................... B 6

14 eldare av l:a klass....................................................... B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk................................... B 6

84 hantverkare ................................................................... B 6

4 köksförestånderskor av 2:a klass ................................ B 6

18 post- och stadsbud.................................................... B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass ................................. B 6

79 eldare av 2:a klass........................................................ B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ............. B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass................................... B 3;

c) besluta, att de av 1922 års riksdag godkända särskilda
bestämmelserna beträffande tjänstemän vid hospital och asyler
skola från och med den 1 juli 1929 i här berörda del hava
den ändrade lydelse, som nu angives:

»Vid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1
mom. i avlöningsreglementet angivna grunder skall överläkarbefattning
av l:a klass anses lika med befattning i lönegraden
B 30, överläkarbefattning av 2:a klass lika med befattning i lönegraden
B 29 och överläkarbefattning av 3:e klass lika med befattning
i lönegraden B 28»;

Statsutskottets utlåtande Nr f).

()f)

d) godkänna följande stat för hospital och asyler, att till.
lämpas från och med budgetåret 1929/1930:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
..........................................................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag...............................................................

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag
...........................................................................

Summa kronor 20,500,000

e) höja det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler,
nu 9,100,000 kronor, med 800,000 kronor till 9,900,000 kronor;
samt

f) medgiva, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets
må, under i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1929 angivna villkor, för budgetåret 1929/1930 av ifrågavarande
anslag utgå ett belopp av 6,000 kronor såsom bidrag
till utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

Kronor.

7.600.000
700,000

2.340.000

9.860.000

45:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till hospitals- Hospitalsbyggnader
(punkt 47) kommer utskottet att framdeles under riksdagen av- byggnader.
giva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen [47.]

anmäla.

46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till psykiatrisk Psykiatrisk
klinik i Lund för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag klinik *Lun,L
av 424,100 kronor. [48.]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 241—244 i statsrådsprotokollet.

I en till riksdagen avlåten, den 20 mars 1928 dagtecknad proposition, nr
205, föreslog Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för nämnda dag, riksdagen att dels medgiva, att
avtal finge i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för socialdepartementet
i nämnda statsrådsprotokoll förordade grunder och i övrigt på av
Kungl. Maj:t fastställda villkor träffas med Malmöhus läns landsting om anordnande
och upprätthållande av en invid landstingets sjukvårdsinrättningar
i Lund förlagd psykiatrisk klinik; dels besluta, att, under förutsättning att
sådant avtal träffades, byggnad för kliniken skulle för en beräknad kostnad
av högst 724,100 kronor uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen tillstyrkt förslag; dels ock till psykiatrisk klinik i Lund
för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.) 674 29 5

Utskottets

yttrande.

Anstalter för
obildbara
sinnesslöa.

[49.J

gg Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I skrivelse den 1 juni 1928, nr 302, anmälde riksdagen sitt godkännande
av vad sålunda föreslagits.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att avtal i ifrågavarande ämne numera
ingåtts mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Malmöhus läns landsting,
å andra sidan.

Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag innebär, att arbetena med byggnadsföretaget
skulle snarast igångsättas samt bedrivas i sådan takt, att byggnaden
kunde vara fullbordad omkring den 1 mars 1930. På grund härav
har hela det resterande beloppet, 424,100 kronor, ansetts böra anvisas för
budgetåret 1929/1930.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså
hemställa,

att riksdagen må till psykiatrisk klinik i Lund för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 424,100 kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 575,000
kronor, med 50,000 kronor till 625,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 245—248 i
statsrådsprotokollet.

Under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten samt hälso- och
sjukvården, äro uppförda särskilda ordinarie förslagsanslag till anstalter för
obildbara sinnesslöa, till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro
fallandesjuka, och till epileptikeranstalter.

Statsbidrag till ifrågavarande anstalter utgå enligt grunder, som innefattas
dels i kungörelsen den 24 oktober 1919 (nr 658) angående understöd av
statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa, med däri genom kungörelser
den 11 april 1924 (nr 146) och den 18 juni 1927 (nr 210) gjorda ändringar,
dels ock i kungörelsen den 24 oktober 1919 (nr 659) angående understöd
av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
och åt epileptikeranstalter, med däri genom kungörelser den 9 november
1922 (nr 526), den 11 april 1924 (nr 147) och den 18 juni 1927 (nr 211)

gjorda ändringar. .

Beträffande statsbidragens belopp och de ändringar, som liarutmnan vidtagits
under tiden till och med år 1926, må hänvisas till den redogörelse,
som i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (femte huvudtiteln, punkt
63) lämnats i ämnet. Här må endast erinras, att statsbidragen utgå med
vissa för olika kategorier av å anstalterna intagna sinnesslöa och fallandesjuka
bestämda särskilda belopp för halvår, respektive lästermin.

De ordinarie förslagsanslagen för statsbidrag till sinnesslö- och epileptikeran
s tal ter na voro i riksstaten för budgetåret 1926/1927 uppförda med
följande belopp, nämligen anslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa
med 500,000 kronor, anslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke
äro fallandesjuka, med 600,000 kronor och anslaget till epileptikeranstalter

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

67

med 90,000 kronor. I riksstaten för budgetåret 1927/1928 höjdes anslagen
till respektive 575,000 kronor, 730,000 kronor och 120,000 kronor.

För budgetåret 1928/1929 uppfördes anslagen till anstalter för obildbara
sinnesslöa samt till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
med oförändrade belopp, medan anslaget till epileptikeranstalter
höjdes med 15,000 kronor till 135,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle samtliga ifrågavarande
tre anslag höjas för budgetåret 1929/1930, anslaget till anstalter för obildbara
sinnesslöa med 50,000 kronor till 625,000 kronor, anslaget till anstalter
för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, med 20,000 kronor till

750.000 kronor samt anslaget till epileptikeranstalter med 10,000 kronor till

145.000 kronor. De föreslagna förhöjningarna bero, bland annat, på de år
1927 vidtagna ändringarna i grunderna för statsbidrags utgående samt ökning
av antalet bidragsberättigade platser.

Utskottet, som funnit den föreslagna höjningen av nu ifrågavarande anslag
till anstalter för obildbara sinnesslöa ävensom de under nästföljande
punkter äskade förhöjningarna av anslagen till anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka, och epileptikeranstalter motiverade, får
alltså under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter
för obildbara sinnesslöa, nu 575,000 kronor, med 50,000
kronor till 625,000 kronor.

48:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) och under åberopande
av vad utskottet under näst föregående punkt anfört, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu

730.000 kronor, med 20,000 kronor till 750,000 kronor.

49:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) och
under hänvisning till vad utskottet under punkt 47 här ovan anfört får utskottet
hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
epileptikeranstalter, nu 135,000 kronor, med 10,000 kronor till

145.000 kronor.

50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för budgetåret
1929/1930 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 30,400 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 249—253 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Anstalter för
bildbara sinnesslöa,
som
icke äro
fallandesjuka.

[50.]

Epileptiker anstalter.

[51.]

Statens uppfostringsanstalt
för
sinnesslöa
gossar.

''[52.]

68

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Till upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar å Salbohed har 1928 års riksdag, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning, för budgetåret 1928/1929 anvisat dels till avlöningar
och vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 26,000 kronor, dels ock
till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 29,500
kronor.

Genom brev den 4 maj 1928 har Kungl. Maj:t fastställt avlönings- och
omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1928/1929.

Avlöningsstaten har följande utseende:

Avlöningsstat.

Lön

Pen-

Tjänst-

1

Oredu-

cerat

sions-

avgift

Kedu-

cerat

gorings-

pen-

ningar

Summa

belopp

svarande

belopp

belopp

Efter 5 år kan lönen höjas

med 400 kronor, efter 10

1 föreståndare..............

2,300

100

2,200

1,200

3,400

år med ytterligare 400
kronor och efter 15 år

med än ytterligare 400
kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

1 lärare.......................

1,600

50

1,550

1,000

2,550

år med ytterligare 300|
kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300''
kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 250 kronor, efter 10

1 räkenskapsförare ......

1,400

50

1,350

800

2,150\

år med ytterligare 250

1 lärarinna..................

1,400

50

1,350

800

2,150/

| kronor och efter 15 år
med än ytterligare 250

I kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

1 arbetsledare..............

1,000

25

975

500

1,475\

med 100 kronor och efter

5 » .............

5,000

125

4,875

2,500

7,375/

10 år med ytterligare 100
kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 50 kronor och efter

1

1 husmoder.................

700

25

675

—

675

10 år med ytterligare 50
kronor. Därjämte fri kost
och tvätt samt möblerad

Till vikariatsersättnin-

bostad.

gar, extra personal,
tjänstepersonal och

6.225

ålders tillägg..............

—

—

—

—

Summa kronor

—

—

1 -

126,000

Anmärkningar.

1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad eller hyresersättning, fri uppvärmning
(eller bränsle) samt, om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av
bränsle ävensom armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp
för dag, vartill kosthållet för henne beräknats.

3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,
höjes avlöningen med mot pensionsavgift svarande belopp.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 69

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att avlöningsstatens slutsumma
skulle liöjas från 26,000 kronor till 27,000 kronor. Denna ökning
bär föreslagits för bestridande av nya ålderstillägg samt avlöning åt ett
köksbiträde.

Enligt det i statsrådsprotokollet förordade förslaget till omkostnadsstat
skulle denna för nästkommande budgetår erhålla följande utseende (för jämförelse
angivas motsvarande poster i nu gällande omkostnadsstat): *)

Stat för

Beräkning för

1928/1929

1929/1930

Utgifter.

Utspisning för personalen (6 st. å 1: 50 kronor per dag), för-

slagsvis........................................... ..............................

2.737

50

3,285

—

Utspisning för eleverna (55 st. å 0: 80 kronor per dag), för-

slagsvis..........................................................................

16,060

—

16,060

—

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis...................

6,000

—

6.000

—

Undervisning och konfirmation, förslagsvis ........................

500

—

500

—

Hälso- och sjukvård, förslagsvis ........................................

2,700

—

2,800

—

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis ..............

7,500

—

9,100

—

Renhållning, förslagsvis .....................................................

1,100

—

1,000

—

Byggnader, förslagsvis........................................................

l) 6,600

—

3,000

—

Inventarier, förslagsvis......................................................

1,400

—

2,000

—

Arbetens bedrivande, förslagsvis.........................

400

—

400

—

Elevbelöningar, förslagsvis...............................................

550

—

550

-

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis .......................

350

—

350

—

Expenser och diverse, förslagsvis..........................................

7,202

50

8,955

—

Summa kronor

53,100

_

54.000

_

Inkomster.

Vårdavgifter för

4 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis.........

3,200

—

3,200

—

51 icke-epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis .

20,400

—

20,400

—

Statens tillskott, förslagsvis ...........................

29,500

—

30,400

—

Summa kronor

53,100

—

54,000

—

*) Av detta belopp avsågs högst 1,968 kronor 50 öre till bestridande av kostnaderna för
utvidgning av en vedbod vid övre anstaltsbyggnaden samt för påläggande av tegeltak å
nämnda vedbod.

Såsom av sammanställningen framgår, skulle vissa smärre höjningar vidtagas
i posterna utspisning för personalen, hälso- och sjukvård, eldning, belysning
och elektrisk kraft, inventarier samt expenser och diverse, varemot
posterna för renhållning och byggnader skulle nedsättas.

Anslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt vid Salbohedsanstalten
skulle i enlighet härmed för nästkommande budgetår upptagas till 30,400
kronor mot 29,500 kronor för löpande budgetår.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,

Utskottets

yttrande.

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Statens uppfostringsanstalt
för
sinnesslöa
flickor.

[53.]

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. rn. vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,000
kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt
ett extra förslagsanslag av 30,400 kronor.

51 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att för budgetåret
1929/1930 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 254—258 i
åberopade statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
flickor i Yänersborg har 1928 års riksdag, i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag, för budgetåret 1928/1929 anvisat dels till avlöningar och
vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 12,400 kronor, dels ock till
bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 11,000 kronor.

I samband med fastställande av avlöningsstat för anstalten för budgetåret
1928/1929 förordnade Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med vad riksdagen i
sådant hänseende medgivit, dels att föreståndarinnan vid anstalten Elin
Gunnarsson skulle äga att såsom personligt lönetillägg från och med budgetåret
1928/1929 uppbära ett belopp av 300 kronor, dels ock att nämnda lönetillägg
skulle bestridas från den i den fastställda avlöningsstaten upptagna
avlöningsposten till vikariatsersättningar m. m.

Beträffande avlöningsstaten föreslås för budgetåret 1929 1930 inga andra
ändringar än att dels berörda lönetillägg måtte uppföras såsom en särskild
anslagspost i staten, dels ock att anslagsposten vikariatsersättningar m. m.,
nedsatt med beloppet av sagda lönetillägg, måtte angivas att omfatta även
ålderstillägg.

Enligt det i statsrådsprotokollet förordade förslaget till omkostnadsstat
skulle denna för nästkommande budgetår erhålla följande utseende (för jämförelse
angivas även motsvarande belopp i den för innevarande budgetår
fastställda staten):

Statsutskottets utlåtande Nr ö.
Omlcostnadsstat.

71

Utgifter.

Utspisning för personalen (6 st. å kronor 1: 30 per dag),

förslagsvis .............................................................

Utspisning för eleverna (36 st. ä kronor 0: 75 per dag),

förslagsvis ..............................................................

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis ........................

Undervisning, förslagsvis .............................................

Hälso- och sjukvård, förslagsvis....................................

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis .........

Renhållning, förslagsvis.............

Byggnader, » .............

Inventarier, » .............

Arbetens bedrivande, förslagsvis
Elevbelöningar, »

Idrotts- och lekmateriel, »

Expenser och diverse, »

Summa kronor

Inkomster.

Avgifter för 8 epileptiska elever ä 800 kronor, förslagsvis
Avgifter för 28 icke epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis
...................................................................

Statens tillskott, högst ................................................

I

Summa kronor

Stat lör

Beräkning för

1928/1929.

1929/1930

3,285

2,845

8,760

_

9,855

1,300

—

1,600

—

200

—

200

—

2,000

—

2,000

—

4,000

—

3,500

—

800

—

900

—

2,300

—

2,800

—

900

—

1,000

—

750

—

550

—

300

—

360

—

100

—

100

—

1,505

—

1,890

—

26,200

—

27,600

—

6,400

—

6,400

—

8,800

_

11,200

—

11,000

10,000

—

26,200

—

27,600

_

Såsom av det förestående framgår, innebär förslaget vissa böjningar av
utgiftsposterna till utspisning för eleverna, beklädnad och sängkläder, renhållning,
byggnader, inventarier, elevbelöningar samt expenser och diverse men sänkning
av utgiftsposterna till utspisning för personalen, eldning, belysning och
elektrisk kraft samt arbetens bedrivande. Frånsett en under posten byggnader
beräknad engångskostnad å 500 kronor för uppförande av en vedocb
redskapsbod vid anstalten är anledningen till utgiftsökningarna väsentligen
att söka i den höjning av elevantalet från trettio till trettiosex, varmed
i förslaget räknats. Denna höjning har å andra sidan medfört ökning
även å omkostnadsstatens inkomstsida.

Anslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt vid Vänersborgsanstalten
skulle enligt denna beräkning för nästkommande budgetår upptagas till 10,000
kronor mot 11,000 kronor i riksstaten för nu löpande budgetår.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka vad i skilda hänseenden under
förevarande punkt föreslagits, får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till avlöningar och vikar iatsersättning ar m. in. vid statens
uppfostringsanstalt för stnnesslöa flickor ett extra anslag av
12,400 kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt
ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

72

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Understöd åt
spetälskesjukas familjer

m. in.

[54.]

Bidrag till
uppförande
eller inrättande
av
tuberkulosmjukvar
dsans
t alt er.

[55.]

52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 259) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt spetälskesjukas familjer m. rn. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

53:o) Kungl. Mai:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

l, 175,000 kronor;

dels medgiva, att från anslag till nämnda ändamål må av Kungl. Maj:t
beviljas

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för utförande av vissa
byggnadsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av högst 17,750
kronor,

till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av vissa arbeten

m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag
av högst 9,500 kronor, samt

till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt för utförande
av vissa byggnadsarbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett bidrag av högst
223,987 kronor;

dels ock föreskriva, att nämnda bidrag skola utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de rörande anslag till bidrag till iijipförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter gällande grunderna och på de närmare villkor
i övrigt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas, med iakttagande likväl,
att omförmälda bidrag för arbeten vid Styrsö kustsjukhus må uppbäras med
ett belopp av 100,000 kronor, sedan enligt medicinalstyrelsens prövning
minst hälften av arbetena utförts och det vid besiktning, verkställd genom
styrelsens försorg, ådagalagts, att utförandet skett i huvudsaklig enlighet
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4
januari 1929 förordat förslag, samt med återstoden eller högst 123,987 kronor
efter det arbetena blivit i sin helhet fullbordade samt genom medicinalstyrelsens
försorg avsynade och av styrelsen godkända, dock tidigast efter ingången
av budgetåret 1930/1931.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 259—294 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1909 har riksdagen anvisat medel till bidrag för uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, företrädesvis tuberkulossjukhus,
tuberkulossjukstugor och tuberkrdosavdelningar å andra sjukvårdsanstalter.
Totalsumman för av riksdagen beviljade medel till ändamålet i
fråga uppgår till 7,048,000 kronor, därav 838,000 kronor i form av reservationsanslag
för budgetåret 1928/1929.

Enligt utfärdade bestämmelser angående statsbidrag för uppförande eller
inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. gäller, bland annat, att
statsbidragets storlek är högst 2,000 kronor för vårdplats samt att statsbi -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

73

draget får uppgå till högst hälften av den verkliga byggnadskostnaden och
uppbäras först sedan sjukhuset blivit färdigt och efter avsyning godkänts
av medicinalstyrelsen. I statsrådsprotokollet påpekas emellertid vissa fall,
då avvikelser från dessa regler ägt rum.

I fråga om beräkningen av det medelsbelopp, som kunde antagas bliva
erforderligt till ifrågavarande ändamål under budgetåret 1929/1930, har i
statsrådsprotokollet återgivits en av medicinalstyrelsen gjord framställning
i ämnet, varvid bortsetts från visst belopp, avseende ifrågasatt bidrag fölen
del arbeten vid ett kustsanatorium. Berörda framställning utvisar, bland
annat:

Vid ingången av budgetåret 1928/1929 hade å ifrågavarande anslag funnits

en behållning av ................................................................. kronor 327,914: BO

Lades därtill det för budgetåret 1928/1929 beviljade anslaget
å............................................................................ » 838,000: —

uppstode ett belopp av ..................................................... kronor 1,165,914: 80,

å vilket, enligt vad hos statskontoret inhämtats, under
tiden från och med den 1 juli 1928 till och med den

23 augusti 1928 utbetalats tillhopa ..............................kronor 132,000: —

Det disponibla beloppet skulle alltså utgöra .................. kronor 1,033,914: 80.

På sätt framgår av medicinalstyrelsens utredning (sid. 262—265 i statsrådsprotokollet)
hava de byggnadsbidrag, som ansetts kunna ifrågakomma
före den 1 juli 1930, beräknats till 2,214,593 kronor 92 öre. I följd härav
skulle för budgetåret 1929/1930 erfordras ett ytterligare belopp av (2,214,593: 92
—1,033,914:80=) 1,180,679 kronor 12 öre.

Innan departementschefen ingått på ett bedömande av denna uppskattning,
har departementschefen till behandling upptagit vissa spörsmål angående
statsbidrag till kustsanatorier och därmed jämförliga anstalter, nämligen
dels framställningar om statsbidrag till utförande av vissa arbeten vid
dylika anstalter, till vilka framställningar icke tagits hänsyn i den nyss
nämnda, av medicinalstyrelsen verkställda utredningen, dels ock väckt fråga
om enhetliga grunder för statliga byggnadsbidrag till anstalter av nu förevarande
slag.

Vad närmast angår sistnämnda spörsmål, har departementschefen till eu
början erinrat, att 1928 års riksdag vid anmälan av sitt beslut (skrivelse nr
5 A, punkt 45), i anledning av Kungl. Maj:ts förslag rörande statsbidrag för
vissa arbeten vid kustsanatoriet i Barkåkra samt Styrsö kustsjukhus (femte
huvudtiteln, punkt 58) anfört, att riksdagen funnit angeläget, att enhetliga
regler komme till tillämpning vid beviljande av statsbidrag till samtliga anstalter
av ifrågavarande kategori. Fastslås borde sålunda, i vilken mån och
efter vilka grunder bidrag borde utgå till anstalterna. Riksdagen hade efter
övervägande för sin del kommit till den uppfattningen, att de regler, som
stadgats i kungörelse den 27 juni 1914 (nr 292) angående statsbidrag för
uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. jämte i

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

samma kungörelse sedermera vidtagna ändringar, även syntes böra i huvudsak
tillämpas i fråga om kustsanatorierna och nämnda kustsjuklius, givetvis
med hänsynstagande till det befintliga antalet vårdplatser och till redan beviljade
statsbidrag.

I anledning av vad riksdagen sålunda yttrat hade Kungl. Maj:t genom
beslut den 4 maj 1928 uppdragit åt medicinalstyrelsen att, under iakttagande
av vad riksdagen i ämnet anfört, uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag till enhetliga bestämmelser rörande statsbidrag för uppförande
eller inrättande av kustsanatorier och därmed jämförliga anstalter.

Till fullgörande av detta uppdrag hade medicinalstyrelsen i skrivelse den
18 oktober 1928 framlagt utredning i ämnet.

Efter att hava redogjort för denna utredning (sid. 265—271) samt återgivit
statskontorets utlåtande i ärendet har departementschefen anfört följande: »Jag

delar medicinalstyrelsens uppfattning, att några städse bindande regler
icke lämpligen torde kunna, på sätt ägt rum beträffande tuberkulossjukvårdsanstalter
i allmänhet, fastställas i fråga om byggnadsbidrag till kustsanatorierna,
däri inbegripna de anstalter, vilka icke bära denna benämning
men genom verksamhetens art få anses närmast tillhöra förevarande kategori.
Frågor om bidrag för byggnads- och liknande arbeten vid dessa anstalter synas
mig i stället fortfarande liksom hittills böra prövas från fall till fall. Vid bedömande
av de ytterligare krav på statsbidrag, som kunna framkomma från
kustsanatoriernas sida, torde det emellertid vara lämpligt att söka åtminstone
i huvudsak tillämpa de för bidrag till andra tuberkulossjukvårdsanstalter
gällande allmänna reglerna, i vad de avse maximering av bidragsbeloppen till
viss summa per vårdplats och viss relation till anläggningskostnaderna. I
sistnämnda avseende torde man dock få taga hänsyn till å ena sidan summan
av tidigare erhållna statsbidrag och å andra sidan de totala anläggningskostnaderna.
En sådan utgångspunkt för bedömande av statsbidragsfrågorna
torde ansluta sig till den uppfattning, som 1928 års riksdag uttalat i ämnet.
I betraktande av att kustsanatorierna, i olikhet mot vad som i regel är fallet
med andra tuberkulossjukvårdsanstalter, ägas och drivas av enskilda föreningar
med svaga ekonomiska resurser, torde det emellertid icke vara välbetänkt att
i författningsväg fixera en bestämd maximigräns för statens bidrag till utvecklingen
av denna betydelsefulla kategori av anstalter för tuberkulosens
bekämpande.

I anslutning till vad medicinalstyrelsen ifrågasatt har jag för avsikt att
— om riksdagen godkänner min ståndpunkt till frågan om enhetliga bestämmelser
för bidrag till kustsanatorierna — vidtaga åtgärd för att från anstalterna
införskaffas planer för de arbeten, som kunna finnas oundgängligen behövliga
för anstalternas modernisering och förbättrande. Det synes önskvärt,
att vid granskningen av de förslag, vilka kunna framkomma i dylikt
syfte, tillses, att enhetliga grunder för anstalternas standard iakttagas, så
långt detta med hänsyn till olika lokala förhållanden m. m. kan anses lämpligt
och möjligt. Även om, såsom medicinalstyrelsen framhållit, någon mera

Statsutskottets utlåtande Nr ,5.

75

betydande ökning av platsantalet icke numera framstår såsom behövlig, lärer
man dock — med hänsyn till det betydliga antalet exspektanter vid anstalter
av förevarande slag — icke böra avskära möjligheten att med statsmedel
bidraga till någon mindre platsökning, där sådan befinnes lämpligen kunna
utan mera avsevärd kostnadsökning ske i samband med behövliga arbeten
i övrigt.

Med vad jag nyss anfört rörande enhetliga planer för eventuella vidare
arbeten vid kustsanatorierna skulle givetvis bäst överensstämma, att statsmakterna
i avvaktan på utarbetande och granskning av dylika planer nu avstode
från beslut om statsbidrag till arbeten av sist antytt slag vid anstalterna.
En sådan hållning skulle ock för närvarande kunna anses påkallad av
ekonomiska skäl. Av den i det föregående framlagda beräkningen framgår,
att för nästkommande budgetår synnerligen avsevärda krav ställas på bidrag
för anläggning av andra tuberkulossjukvårdsanstalter än de nu förevarande.
Såsom jag i det följande, vid behandling av föreliggande anslagsäskanden
från de olika kustsanatorierna, får tillfälle att närmare utveckla, har jag
också för avsikt att beträffande anstalterna i Barkåkra och vid Apelviken endast
tillstyrka bidrag till vissa mindre omfattande arbeten av trängande
beskaffenhet samt av den art, att de icke kunna anses föregripa en blivande
prövning av enhetliga planer för anstalternas iståndsättande. I fråga om kustsjukhuset
å Styrsö ligger frågan däremot annorlunda till. Det förslag, som
framställts beträffande sistnämnda anstalt och som redan föregående år
förelåg i utarbetat samt av medicinalstyrelsen tillstyrkt skick, avser genomgripande
ombyggnad av anstaltens väsentliga delar utan ökning av platsantalet
men åsyftande en modernisering, utan vilken anstalten anses icke
kunna tillfredsställande fylla sin uppgift. Då detta förslag, för vars snara
genomförande 1928 års riksdag uttalat sig, torde vara att anse såsom eu
genomtänkt plan för anstaltens iståndsättande, vilken plan endast beträffande
vissa detaljer möjligen kan behöva fullständigas eller jämkas vid
jämförelse med blivande planer för de andra båda anstalterna, har jag ansett
hinder icke böra föreligga för att redan nu upptaga frågan rörande
statsbidrag till berörda ombyggnadsarbeten vid Styrsö.»

Departementschefen har härefter övergått att behandla frågan om statsbidrag
till nybyggnadsarbeten vid Apelvikens kustsanatorium.

Inledningsvis har därvid i fråga om sanatoriets ekonomiska ställning omnämnts
att, såsom framgår av föreningens berättelse för år 1927, tillgångar
och skulder den 31 december samma år balanserade å kronor 2,521,818: 90
och att därvid bland tillgångarna fastighetens konto upptagits till kronor
2,069,197: 78.

Beträffande sanatoriets verksamhet under år 1927 utvisar nyssnämnda
berättelse, att antalet under året intagna patienter utgjort 1,367 och att
antalet undanhållsdagar för samtliga under året vårdade personer uppgått
till 194,883.

I skrivelse den 7 september 1928 har föreningens styrelse anhållit om

76

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

statsbidrag till utförande av vissa nybyggnads- och ändringsarbeten. Dessa
arbeten utgöra: dels uppförande av nya paviljonger I och II i stället för de
nuvarande, vilka skulle rivas, dels utförande av ytterligare en förbindelsegäng
mellan köksbyggnaden och centralbyggnaden samt mellan den nya
paviljong II och den nuvarande paviljong III, dels och verkställande av omändring
av köksbyggnaden.

Totalkostnaden för ifrågavarande arbeten har beräknats på följande sätt:

Kronor

Nybyggnad av paviljong I ..................................................................... 182,000

Nybyggnad av paviljong II jämte vissa därmed sammanhängande

ändringsarbeten i centralbyggnaden ............................................... 230,000

Anordnande av ny förbindelsegång mellan köksbyggnaden och centralbvggnaden
samt mellan nya paviljong II och nuvarande paviljong
III............................................................................................ 14,500

Utvidgning av köksbyggnaden m. m..................... 35,500

Summa kronor 462,000

Föreningens styrelse har (sid. 276) framlagt en utredning om huru den
ökade byggnadskostnaden för sanatoriet skulle förhålla sig till därå redan
nedlagda kostnader samt till förut erhållet och nu avsett statsbidrag och
kommit till det resultatet, att enligt tillämpliga bestämmelser statsbidrag
skulle kunna beviljas med 265,600 kronor.

Under förmälan att föreningen saknade egna medel för ändamålet har
föreningens styrelse hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för år 1929 års riksdag
framlägga förslag om att till de angivna arbetena vid kustsanatoriet måtte
beviljas statsbidrag med berörda belopp, 265,600 kronor. Därest anslaget
till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
icke skulle medgiva beviljande av hela det begärda statsbidraget att utgå
under budgetåret 1929/1930, har föreningen uttalat förhoppning om, att åtminstone
bidrag till utförande av köksbyggnadens omändring samt till påbörjandet
av den nya förbindelsegången och den nya paviljong II måtte
kunna utgå under sistnämnda budgetår, då dessa arbeten vore alldeles särskilt
av behovet påkallade.

I yttrande över föreningens ansökan har medicinalstyrelsen tillstyrkt anslag
allenast till omändring av köksbyggnaden, samt med utgångspunkt från
anförda siffror rörande totalkostnaderna för hittills å sanatoriet nedlagda
kostnader och beträffande sammanlagda beloppet för hittills beviljade statsbidrag
framhållit, att — med beräkning att kustsanatoriets nuvarande bidragsberättigade
sjukplatser utgjorde 534 — om statsbidrag beviljades till hela
nyssberörda belopp å 35,500 kronor, statens sammanlagda bidrag per sjukplats
skulle uppgå till omkring 1,670 kronor, motsvarande 43,« % av hela
kostnaden för dylik plats.

Departementschefen har i detta ämne yttrat bland annat följande.

»Vad föreningens styrelse i ärendet anfört synes mig ådagalägga behovet
av att omfattande arbeten komma till utförande för anstaltens modernise -

iStatsutskottets utlåtande Nr f).

77

ring. På sätt jag i det föregående uttalat, torde emellertid av sparsamlietsliänsyn
och i avvaktan på prövning av enhetliga planer för kustsanatoriernas
iståndsättande enligt moderna sjukvårdskrav statsbidrag nu endast böra
ifrågakomma för de mest trängande arbetena. Föreningens styrelse har också
själv tänkt sig, att arbetena skulle kunna utföras i etapper, och därvid i
främsta rummet förordat omändring av köksbyggnaden. I likhet med medicinalstyrelsen
anser jag, att det statsbidrag, som nu bör ifrågakomma, bör
inskränkas till att avse sistnämnda omändringsarbete, vilket bland annat med
hänsyn till förefintlig brandrisk måste anses särskilt trängande.

Yad angår beräkningen av bidragsbeloppet, skulle det av medicinalstyrelsen
tillstyrkta bidraget å 35,500 kronor kunna utgå utan åsidosättande av
de i det föregående omnämnda allmänna reglerna om bidragets begränsning
till högst 2,000 kronor per vårdplats och högst halva totala byggnadskostnaden.
I avseende härå är emellertid att märka, att kustsanatoriet vid Apelviken
med iakttagande av nyssnämnda maximiregler ej skulle vara berättigat
till statsbidrag med mer än omkring hälften av kostnaden — 462,000 kronor —
för samtliga de i framställningen avsedda arbetena. Med hänsyn härtill och
då det, som förut påpekats, är nödvändigt att för nästkommande budgetår
strängt begränsa de till kustsanatorierna utgående byggnadsbidragen, anser
jag mig icke böra förorda statsbidrag med hela kostnadsbeloppet för den tillstyrkta
omändringen av köksbyggnaden. Det torde även i och för sig vara
lämpligare att i avvaktan på prövning av en blivande plan för anstaltens
tidsenliga iståndsättande fortfarande tillämpa den på senare år iakttagna
regeln om bidragens begränsning till högst hälften av kostnaderna för vederbörande
arbeten. Statsbidraget till köksbyggnadens omändring torde alltså
tills vidare böra fixeras till halva den verkliga kostnaden för nämnda omändring,
dock högst 17,750 kronor.»

Redogörelse har härefter lämnats för en framställning från direktionen
för föreningen för skrofulösa barns vård om statsbidrag för vissa arbeten vid
det föreningen tillhöriga Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra.

Beträffande sanatoriets ekonomiska ställning har ur styrelsens berättelse
för år 1927 meddelats, att tillgångarna och skulderna den 31 december samma
år balanserade å kronor 712,429: 70 och att bland tillgångarna fastighetens
konto upptagits till 512,000 kronor.

I fråga om sanatoriets verksamhet under år 1927 framgår av nyssnämnda
berättelse, att antalet under nämnda år intagna patienter utgjort 661 och
att antalet underhållsdagar för samtliga under samma år vårdade uppgått
till 100,309.

I nu förevarande skrivelse har direktionen förnyat en år 1927 framställd
begäran om statsbidrag till inköp av ångturbingenerator. Därförutom har
hemställts om statsunderstöd till anskaffande och inställning av ett nytt omformaraggregat
m. m., till förnyande av kloakledningen ävensom till uppförande
av ett bostadshus. Totala beloppet av begärt statsbidrag till samtliga
nu ifrågavarande ändamål utgör 29,332 kronor 62 öre.

7 8 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Rörande det sålunda begärda statsbidraget har direktionen framlagt följande
beräkning:

Kostnaderna för de nu ifrågasatta arbetena vore följande, nämligen för

Kronor.

ångturbingenerator jämte rörledningar............................................ 5,000: —

omformaraggregat m. m..................................................................... 16,780: —

kloakledning......................................................................................... 14,000: —

bostadshus............................................................................................ 31,780: 45

Summa kronor 67,560:45

Kronor.

Om till totala byggnadskostnaderna vid sanatoriet vid 1927 års

slut ............................................................................................. 1,035,905: 04

lades det för ifrågavarande arbeten behövliga beloppet.............. 67,560: 45

bleve hela byggnadskostnaden........................................................ 1,103,465:49

varav hälften utgjorde ..................................................................... 551,732: 74

Riksdagen hade tidigare beviljat statsbidrag med sammanlagt... 493,067:50

skillnaden mellan sistnämnda två belopp utgjorde .................... 58,665: 24

hälften därav utgjorde ................................................................... 29,332: 62

I anledning av föreningens ansökan hava infordrade yttranden avgivits av
byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har endast
haft en mindre erinran att framställa, och medicinalstyrelsen har tillstyrkt,
att statsbidrag beviljas föreningen för utförande av de i ansökningen avsedda
arbetena med högst det av direktionen begärda beloppet.

Medicinalstyrelsen har emellertid i sitt yttrande framhållit, att, om statsbidraget
beräknades efter högst 2,000 kronor per vårdplats, detta skulle föranleda,
att statsbidraget reducerades till högst 10,932 kronor 50 öre.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande.

»Såsom jag redan förut uttalat, torde av sparsamhetshänsyn en begränsning
av det begärda statsbidragsbeloppet även beträffande denna anstalt böra
äga rum. Därvid synes i första hand den föreslagna bostadsbyggnaden,
vilken — såsom medicinalstyrelsen framhållit — torde vara minst nödvändig,
böra uteslutas från bidrag. Yad övriga föreslagna arbeten angår, finner
jag desamma i och för sig vara väl motiverade. På sätt den föregående
redogörelsen utvisar, skulle emellertid kustsanatoriet i Barkåkra i enlighet
med den hittills tillämpade regeln om statsbidragets begränsning till högst

2,000 kronor per vårdplats vara berättigat till ytterligare statsunderstöd med
endast något över 10,000 kronor. Ur synpunkter motsvarande dem, som
anlagts vid behandlingen av frågan om statsbidrag till kustsanatoriet vid
Apelviken, finner jag det icke vara lämpligt att före prövningen av en blivande
plan för de ytterligare arbeten, som kunna erfordras för modernisering
och förbättring av anstalten i Barkåkra, frångå nyssberörda princip. På grund
härav tillstyrkes nu icke statsbidrag till flera arbeten än som i kostnad hålla
sig inom dubbla sistnämnda belopp eller alltså omkring 20,000 kronor. I an -

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

79

slutning till denna ståndpunkt förordar jag statsbidrag för inköp av ångturbingenerator
jämte rörledningar samt för omläggning av kloakledningen,
vilka arbeten även i och för sig torde kunna anses såsom de mest trängande.
Kostnaderna för dessa arbeten hava beräknats till 19,000 kronor, och statsbidragsbeloppet
torde alltså för närvarande böra fastställas till högst 9,500
kronor. Därest utgifterna för arbetena skulle komma att understiga 19,000
kronor, bör vidare — i överensstämmelse med hittills tillämpad praxis —
bidragsbeloppet reduceras till hälften av de verkliga kostnaderna.»

Slutligen har departementschefen till behandling upptagit av föreningen
för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt i skrivelse den 11 september
1928 gjord hemställan om statsunderstöd för vissa om- och tittbyggnadsarbeten
to. m. vid det föreningen tillhöriga kustsjukhuset ä Styrsö. Ifrågavarande
hemställan innefattar endast ett förnyande i vissa avseenden av två framställningar,
vilka av föreningen tidigare gjorts uti skrivelser av den 5 september
och den 18 november 1927. Sistnämnda två framställningar behandlades
av Kungl. Maj: uti 1928 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,
sid. 239—252) och av riksdagen i dess skrivelse nr 5 A (punkten 45) i samband
med beräkningen av anslaget till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för innevarande budgetår. Av vissa skäl blevo
emellertid icke samtliga i framställningarna gjorda yrkanden om statsbidrag
då upptagna till slutlig handläggning.

Inledningsvis har nu i statsrådsprotokollet erinrats om följande.

En genom föreningens försorg uppförd byggnad av trä i två våningar,
avsedd såsom sommarsanatorium, togs i bruk år 1892. Under åren 1906—
1908 uppfördes av föreningen ytterligare en sjukhusbyggnad, denna avsedd
för vård av patienter året om.

Sistnämnda byggnad — som plägar benämnas huvudsjukhuset, medan den
tidigare uppförda sjukhusbyggnaden brukar kallas för gamla sjukhuset — består
av en källarvåning och en bottenvåning, varjämte byggnadens mittparti
höjer sig ytterligare två våningar.

År 1914 uppfördes en paviljong för vård av patienter sommartid — den
s. k. sommarpaviljongen — och år 1924 ombyggdes gamla sjukhuset för att
även kunna användas under vintern. År 1925 inrättades i en särskild byggnad
bostad för läkare och viss annan personal.

Såväl till samtliga här omförmälda byggnaders uppförande som för utförande
av andra i föreningens framställning närmare angivna, tidigare verkställda
arbeten m. m. ha, enligt vad från föreningen uppgivits, nödiga medel
anskaffats genom användning av till sjukhuset donerade fonder samt genom
upplåning.

Från statens sida hava — frånsett det bidragsbelopp, 48,075 kronor, som
av 1928 års riksdag beviljades för vissa av de i framställningen åsyftade
åtgärderna — bidrag till utförande av arbeten vid kustsjukhuset lämnats
endast två gånger. Dessa bidrag, vilka anvisats av Kungl. Maj:t, hava avsett
vissa smärre ändamål (anskaffande av ångpanna och vissa motorer m. m.
samt reparation av huvudsjukhusets tak) samt hava uppgått till 20,800 kronor,
av vilka 19,938 kronor tagits i anspråk.

80

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Beträffande sjukhusets ekonomiska ställning framgår av föreningens årsberättelse
för år 1927, att tillgångar och skulder vid nämnda års slut balanserade
å kronor 553,326: 51, att bland tillgångarna fastigheters konto uppgått
till kronor 309,894: 37 samt att bland skulderna upptagits ett konto för
donationer å kronor 360,061:33 och ett reverskonto å 141,500 kronor.

I fråga om anstaltens verksamhet under år 1927 framgår av nyssnämnda
berättelse, att antalet under året intagna patienter utgjort 309 och att antalet
underhållsdagar för samtliga under året vårdade uppgått till 50,292.

I skrivelsen den 5 september 1927 anhöll föreningen om ett statligt under
stöd till belopp av 317,575 kronor, motsvarande den beräknade totalkostnaden
för vissa planerade arbeten vid anstalten. Av nyssnämnda belopp
skulle 264,000 kronor användas till om- och tillbyggnad av huvudsjuJchuset och
återstoden till följande särskilda arbeten, nämligen 15,375 kronor till omläggning
av den elektriska driften vid anstalten, 16,500 kronor för anläggning
av vattenfiltrer och andra anordningar för dricksvattnets förbättrande, 16,200
kronor till omläggning av anstaltens kloaksystem och 5,500 kronor till uppsättande
av stängsel omkring sjukhusområdet.

På grund av vissa förändringar i byggnadsplanen tillkom enligt föreningens
skrivelse den 18 november 1927 ett belopp av 5,000 kronor, varför kostnaden
för om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset skulle bliva 269,000 kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag och en i ämnet väckt motion beviljade
därefter 1928 års riksdag statsbidrag för hela verkliga kostnaden för
omläggning av den elektriska driften, för anordnandet av filteranläggning
m. m. samt för omläggning av kloaksystemet med, såsom förut antytts,
sammanlagt 48,075 kronor. Däremot beviljades icke något statsbidrag för
om- och tillbyggnad av liuvudsjukliuset eller för uppsättande av stängsel.

Sedan Styrsöföreningen i skrivelse den 11 september 1928 ånyo gjort
framställning om statsbidrag för om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset,
beräknat på sätt förut angivits till 269,000 kronor, samt för uppsättande av
stängsel med 5,500 kronor, tillhopa sålunda 274,500 kronor, har medicinalstyrelsen
i avgivet yttrande framlagt beräkning rörande beloppet av det statsbidrag,
som kunde tillerkännas föreningen för utförande av nu ifrågavarande
byggnadsarbeten och stängsel. Härvid har styrelsen utgått från principen
om begränsande av statsbidrag av ifrågavarande slag till högst hälften av
samtliga de för vederbörande anstalters uppförande havda byggnadskostnaderna
— således även av de kostnader, som hänförde sig till tidigare skeden
av anstaltens bestånd — samt till högst 2,000 kronor per vårdplats.
Föreningens egna kostnader för sjukhusets uppförande hade

uppgått till....................................................................... kronor 390,000: —

Aren 1919 och 1921 beviljade, i anspråk tagna statsbidrag

utgjorde tillhopa............................................................... » 19,938: —

Av 1928 års riksdag beviljat statsbidrag utgjorde............... » 48.075: —

Summa kronor 458,013: —

Lades därtill det nu begärda statsbidraget........................ » 274,500: —

skulle samtliga byggnadskostnader uppgå till..................... kronor 732,513: —

Statsutskottets utlåtande Nr ä.

81

Hälften därav, kronor 300,25(5: 50, överstege summan av förut beviljade
statsbidrag och det nu begärda statsbidraget, vilket senare bidrag således
ur denna synpunkt skulle kunna i sin helhet utgå.

Vad däremot beträffade principen om bidragets begränsning till högst

2,000 kronor per vårdplats, måste eu reduktion i det begärda bidragsbeloppet
ske. I fråga om anstaltens platsantal hade medicinalstyrelsen -efter det styrelsens chef och dess föredragande i tuberkulosärenden den 23
oktober 1928 besökt anstalten och därvid tagit densammas beläggningsmöjligheter
i betraktande — funnit sig böra fastställa detta antal till 130 helårsplatser
och 29 platser öppna endast under fyra sommarmånader. Därest
dessa sista, platser evalverades till 10 lielårsplatser, skulle anstaltens hela
platstillgång kunna fixeras till 140 platser. Platsantalet 140 tilliite, efter 2,000
kronor per plats, ett bidragsbelopp av 292,000 kronor. Avräknades därifrån
förenihnnda, förut erhållna statsbidrag om tillhopa (19,938 + 48,075) 68,013
kronor, återstode ett belopp av 223,987 kronor såsom det högsta, vilket efter
sist anförda princip skulle kunna beviljas.

Sedan departementschefen förklarat sig tillstyrka, att statsbidrag beviljades
för genomförandet av huvudsjukhusets ombyggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med det föreliggande förslaget samt för uppsättande av stängsel,
har departementschefen anfört följande:

»Beträffande storleken av statsbidraget lärer man i anslutning till vad
1928 års riksdag uttalat i ämnet böra — såsom medicinalstyrelsen även
tillstyrkt — från i allmänhet tillämpade beräkningsgrunder göra den avvikelsen,
att statsbidraget ställes i relation till anstaltens totala anläggningskostnader
utan begränsning till hälften av den beräknade kostnaden för de
nu ifrågasatta arbetena. Däremot finner jag, jämväl i överensstämmelse med
vad medicinalstyrelsen förutsatt, den vanliga begränsningen av det sammanlagda
bidragsbeloppet till högst 2,000 kronor per vårdplats nu böra iakttagas,
detta så mycket hellre som — på sätt jag förut antytt — vissa smärre kompletteringsarbeten
utöver nu föreslagna omändringar måhända kunna bliva
behövliga och statsbidrag eventuellt kan anses böra utgå även till sådana
arbeten. I fråga om det belopp, som med dessa utgångspunkter bör medgivas,
är att märka, att medicinalstyrelsen i sitt år 1928 avgivna utlåtande
i ämnet ansett sig icke kunna beräkna antalet bidragsberättigade vårdplatser
högre än till 146, medan styrelsen föregående år uppskattat nämnda platsantal
till 152. Härutinnan torde böra omnämnas, att genom vissa nyligen
verkställda provisoriska ändringar av beläggningsförhållandena en ökning
skett av antalet helårsplatser, medan å andra sidan en väsentlig reducering
av sommarplatsernas antal ägt rum. Dessa omläggningar hava sammantagna
medfört en minskning av platsantalet till 146, i vilken siffra isoleringsplatser
ej äro inräknade. I sistnämnda antal kommer någon ändring icke att äga
rum genom ombyggnadsarbetena. Med hänsyn till vad nu anförts tillstyrker
jag ett bidragsbelopp, motsvarande högst 2,000 kronor för en var av 146
platser, och alltså, efter avdrag av till anstalten redan beviljade statsbidrag,
utgörande det av medicinalstyrelsen förordade beloppet 223,987 kronor.»

Bihang Ull riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 5 häft. (Nr O.)

674 29 6

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Departementschefen har vidare förordat en uppdelning av statsbidraget
på sådant sätt, att en summa av förslagsvis 100,000 kronor utbetalades,
sedan hälften av arbetena utförts och det vid besiktning konstaterats, att
utförandet skett i överensstämmelse med godkända ritningar, medan däremot
återstoden finge utgå först sedan arbetena i sin helhet fullbordats och efter
avsyning i vanlig ordning godkänts, dock tidigast efter ingången av budgetåret
1930/1931.

För statsbidragens erhållande har — frånsett vad som tillstyrkts beträffande
utbetalningen av statsbidraget till arbetena vid Styrsöanstalten — ansetts
böra i huvudsak gälla de allmänna grunder, som äro stadgade för bidrag
från reservationsanslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter.

Yad angår anslagsbehovet i dess helhet för nästa budgetår till bidrag till
uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, har departementschefen
i huvudsak icke haft något att erinra mot de av medicinalstyrelsen liarutinnan
gjorda beräkningarna, dock att då eu i beräkningen upptagen barnpaviljong
vid länssanatoriet i Sundsvall icke synts bliva fullbordad inom sådan
tid, att statsbidrag för dess anordnande kommer att utga under nästkommande
budgetår, en reduktion med 134,000 kronor ansetts kunna äga rum
av det utav styrelsen beräknade totalbeloppet av 1,180,679 kronor 12 öre, varigenom
anslagsbehovet till tuberkulossjukvårdsanstalter i allmänhet skulle
kunna nedbringas till 1,046,679 kronor 12 öre. Till nämnda belopp hade lagts
de för nästa budgetår förordade bidragsbeloppen för kustsanatorierna, tillhopa
(17,750 + 9,500 + 100,000) 127,250 kronor. Därvid erhålles en totalsumma
av 1,173,929 kronor 12 öre, vilket belopp avrundats till 1,175,000 kronor. I

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 65, inom första kammaren
av herr C. P. Wahlmarlc och den andra, nr 138, inom andra kammaren
av herr A. Andersson i Falkenberg, in. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för utförande
av vissa byggnadsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken bevilja ett bidiag a\

35,500 kronor,

dels och två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 35, inom första
kammaren av herrar Åt. Kropp och J. Nilsson i Kristianstad och den andra,
nr 60, inom andra kammaren av herr L. Borggren, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att under punkt 27 i femte huvudtiteln höja anslaget
tilf Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra från av Kungl. Maj:t
föreslagna 9,500 kronor till 17,890 kronor, d. v. s. med 8,390 kronor — som
utgör hälften av kostnaden — för inköp av omformaraggregat järnte flyttning
och utökning av dithörande instrumentering.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, far
utskottet hänvisa till motionerna.

Statsutskottets utlåtande Nr <5. 88

Sedan 1928 års riksdag vid anmälan av sitt beslut i anledning av Kung].
Maj:ts förslag rörande statsbidrag för vissa arbeten vid kustsanatoriet i
Barkåkra samt Ktyrsö kustsjuklius framhållit angelägenheten av att enhetliga
regler konime till tillämpning vid beviljande av statsbidrag till samtliga anstalter
av ifrågavarande kategori, har, såsom ovan nämnts, genom medicinalstyrelsen
utredning verkställts i ärendet. Efter tagen del av denna utred
ning har utskottet, som beaktat de svårigheter, som av skilda anledningar
möta för fastställande av enhetliga grunder för fortsatt statsbidrag till kustsanatorierna,
funnit sig kunna ansluta sig till det av departementschefen
gjorda uttalandet i frågan. Några städse bindande regler synas sålunda
icke lämpligen kunna, på sätt ägt rum beträffande tuberkulossjukvårdsanstalter
i allmänhet, fastställas i fråga om byggnadsbidrag till kustsanatorierna,
utan torde frågor om bidrag för byggnads- och liknande arbeten
vid kustsanatorierna och därmed jämförliga anstalter fortfarande liksom
hittills böra prövas från fall till fall. Härvid torde det emellertid, såsom
departementschefen framhållit, vara lämpligt att söka åtminstone i huvudsak
tillämpa de för bidrag till andra tuberkulossjukvårdsanstalter gällande allmänna
reglerna, i vad de avse maximering av bidragsbeloppen till viss
summa per vårdplats och viss relation till anläggningskostnaderna. Hänsyn
torde likväl i sistnämnda avseende böra tagas till å ena sidan summan av
tidigare erhållna statsbidrag och å andra sidan de totala anläggningskostnaderna.

Vad härefter angår frågan om statsbidrag till kustsanatoriet vid Apelviken,
har Kungl. Maj:t av de i föreningens för kustvård åt skrofulösa barn
ansökning angivna arbetena funnit bidrag böra ifrågakomma endast för
omändring av köksbyggnaden vid anstalten samt att statsbidraget tills
vidare bör fixeras till halva verkliga kostnaden, dock högst 17,750 kronor.
Motionsvis har yrkats, att bidrag måtte beviljas för hela kostnaden eller

35,500 kronor. Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen
för avsikt att — om riksdagen godkänner departementschefens ståndpunkt
till frågan om enhetliga bestämmelser för bidrag till kustsanatorierna
— från anstalterna införskaffa planer för de arbeten, som kunna finnas oundgängligen
behövliga för anstalternas modernisering och förbättrande. Då
det, såsom departementschefen, bland annat, framhållit, torde vara lämpligt
att, i avvaktan på prövning av enhetliga planer för kustsanatoriernas tidsenliga
iståndsättande, fortfarande tillämpa den på senare år iakttagna regeln
om bidragens begränsning till högst hälften av kostnaden för vederbörande
arbeten, har utskottet, som förutsätter, att planer för kustsanatoriernas
iståndsättande kunna föreläggas redan nästkommande års riksdag, ansett
sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet kan således ej tillstyrka de
i ämnet väckta motionerna.

Beträffande vidare frågan om statsbidrag för vissa arbeten vid det föreningen
för skrofulösa barns vård tillhöriga Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
i Barkåkra skulle enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag statsbidrag
utgå för inköp av en ångturbingenerator jämte rörledningar samt för

Utskottet»

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

84

omläggning av kloakledningen med halva verkliga kostnaden eller högst

9,500 kronor. I ovanberörda motioner T: 35 och II: 60 har hemställts, att
statsbidrag härjämte måtte utgå med halva kostnaden, 8,390 kronor, för inköp
av omformaraggregat jämte flyttning och utökning av dithörande instrumentering.
Departementschefen har i denna fråga anfört, att kustsanatoriet i
Barkåkra i enlighet med den hittills tillämpade regeln om statsbidragets
begränsning till högst 2,000 kronor per vardplats skulle vara berättigat till
ytterligare statsunderstöd med endast något över 10,000 kronor. Ur synpunkter
motsvarande dem, som anlagts vid behandlingen av frågan om statsbidrag
till kustsanatoriet vid Apelviken, har departementschefen icke funnit
lämpligt att före prövningen av en blivande plan för de ytterligare arbeten,
som erfordras för modernisering och förbättring av anstalten i Barkåkia,
frångå nyssberörda princip.

Till departementschefens sålunda angivna ståndpunkt ansluter sig utskottet,
och kan utskottet alltså icke heller tillstyrka de i detta ämne väckta
motionerna.

Yad slutligen angår föreningens för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt
i skrivelse den 11 september 1928 gjorda hemställan om statsunderstöd
för om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset vid Styrsö kustsjuklius
samt för uppsättande av stängsel omkring sjukhusområdet, innebär detta,
såsom av statsrådsprotokollet framgår, endast ett förnyande av vid 1928 ais
riksdag behandlade framställningar från föreningen ifråga.

Yid prövning av frågan om statsbidrag till Styrsöanstalten, anföide föregående
års riksdag, att riksdagen kommit till den uppfattningen, att de arbeten,
för vilkas utförande statsbidrag äskats, vore av behovet påkallade
samt att med hänsyn till Styrsöföreningens ekonomiska ställning staten
borde träda stödjande emellan. Ehuru riksdagen sålunda funnit, att det
framlagda projektet angående om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset snarast
möjligt borde realiseras, hade dock riksdagen, innan Kungl. Maj:t definitivt
prövat den föreliggande byggnadsplanen, vilken syntes riksdagen vara av
beskaffenhet att i huvudsak kunna godkännas, ansett sig icke kunna
medgiva, att medel för ifrågavarande byggnadsarbetes utförande anvisades a
riks staten för budgetåret 1928/1929. Riksdagen förväntade emellertid, att fölslag
i frågan förelädes 1929 års riksdag.

I anslutning till vad sålunda förekommit, får utskottet nu tillstyrka det föreliggande
förslaget om statsbidrag till byggnadsarbeten vid sjukhuset ifråga
samt för uppsättande av stängsel vid Styrsöanstalten med det av Kungl.
Maj:t angivna beloppet 223,987 kronor.

Då utskottet ej haft något att invända mot vad Kungl. Maj:t i övrigt
under förevarande punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förevarande
förslag, och med avslag å herrar Wahlmarks och Anderssons i
Falkenberg m. fl. motioner, I: 65 och II: 138 samt herrar Kropps
och Nilssons i Kristianstad och Borggrens motioner, I: 35 och
II: 60, i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

85

a) till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,175,000 kronor,

b) medgiva, att från anslag till nämnda ändamål må av
Kungl. Maj:t beviljas

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för utförande
av vissa byggnadsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag
av liögst 17,750 kronor,

till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av
vissa arbeten m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
i Barkåkra ett bidrag av liögst 9,500 kronor, samt

till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt
för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid Styrsö kustsjuklius
ett bidrag av högst 223,987 kronor; ävensom

c) föreskriva, att nämnda bidrag skola utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med de rörande anslag till bidrag till
uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
gällande grunderna och på de närmare villkor i övrigt, som
må av Kungl. Maj:t bestämmas, med iakttagande likväl, att
omförmälda bidrag för arbeten vid Styrsö kustsjukhus må
uppbäras med ett belopp av 100,000 kronor, sedan enligt medicinalstyrelsens
prövning minst hälften av arbetena utförts och
det vid besiktning, verkställd genom styrelsens försorg, ådagalagts,
att utförandet skett i huvudsaklig enlighet med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den
4 januari 1929 förordat förslag, samt med återstoden eller
högst 123,987 kronor efter det arbetena blivit i sin helhet fullbordade
samt genom medicinalstyrelsens försorg avsynade och
av styrelsen godkända, dock tidigast efter ingången av budgetåret
1930/1931.

54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårds
anstalter, nu 3,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 3,700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 295—297
i åberopade statsrådsprotokollet.

Bidrag till
driftkostnaderna
för
tuöerkulossjukvårdsanstalter.

[56.]

Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter
belöpte sig för budgetåren 1925/1926, 1926/1927 och
1927/1928 till 2,800,000, respektive 2,950,000 och 3,200,000 kronor och är i
riksstaten för budgetperioden 1928/1929 uppfört med 3,500,000 kronor.

De jämlikt riksdagens beslut stadgade villkoren för åtnjutande av bidragfrån
nämnda anslag innefattas i kungörelse den 28 juni 1918 (nr 494) med
däri genom kungörelser den 7 juli 1921 (nr 384) och den 11 april 1924 (nr
145) gjorda ändringar.

86

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till
resor för
vissa
patienter
vid kustsanatorierna.

[57.]

Beträffande bidragsbeloppens storlek och de förändringar, som härutinnan
vidtagits under de senaste åren in. m., torde få hänvisas till den redogörelse,
som i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (femte huvudtiteln,
punkt 72) lämnats i ämnet. Här må endast erinras, att bidragen utgå
med vissa bestämda belopp för varje underhållsdag å de olika slagen av
anstalter.

I sitt yttrande angående behovet av anslag för budgetåret 1929/1930 har
medicinalstyrelsen förutsatt, att gällande grunder för statsbidragen tillsvidare
lämnas orubbade samt med utgångspunkt från ett sammanlagt platsantal
av 6,656 å bidragsberättigade anstalter beräknat statsbidragen till de olika
anstalterna till sammanlagt 3,773,651 kronor 45 öre.

Denna summa utgör emellertid en maxim isiffra, i vilken med hänsyn till
vissa av erfarenheten bekräftade omständigheter — framför allt att det
högsta för varje anstalt tillåtna patientantalet med sannolikhet ej blir under
alla dagar av budgetåret fyllt — en minskning kan äga rum.

Departementschefen har på anförda skäl ansett, att en reduktion av berörda
maximibelopp kan vidtagas med omkring 2 % samt förordat, att anslaget
för nästkommande budgetår uppföres med 3,700,000 kronor.

Utskottet har ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till driftkostnaderna för tuberkidossjukvårdsanstalter, nu

3,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 3,700,000 kronor.

55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna,
nu 50,000 kronor, med 15,000 kronor till 65,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 297 och 298 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1914 hava i riksstaten uppförts förslagsanslag för beredande
av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till
och från statsunderstödda kustsanatorier, att utgå under de villkor, Kungl.
Maj:t bestämde. För vardera av budgetperioderna 1924/1925 och 1925/1926
utgick anslaget med 40,000 kronor. På grund av överbelastning å anslaget
för förstnämnda period blev anslaget för budgetåret 1926/1927 höjt till

50,000 kronor. Till sistnämnda belopp har anslaget upptagits i riksstaten
för vardera av budgetperioderna 1927/1928 och 1928/1929.

Med hänsyn till att det behov, anslaget avser att tillgodose, är av stadigvarande
natur har anslaget från och med budgetåret 1927/1928 förändrats
från extra till ordinarie.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av den ökning i
belastningen å detsamma, som inträffat under de två senaste budgetperioderna.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 87

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna, nu

50,000 kronor, med 15,000 kronor till 65,000 kronor.

56:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 58)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 298 och 299) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till folksanatorierna för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 150,000 kronor.

57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att till understödjande
av dispensärverksamhet, att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1929 förordade ändrade
grunder, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 420,000
kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 300—302 i
åberopade statsrådsprotokollet.

Till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen
beviljat extra förslagsanslag alltsedan år 1914. För budgetåren 1926/1927
och 1927/1928 utgjorde anslaget 300,000 kronor, respektive 380,000 kronor.
I riksstaten för budgetperioden 1928/1929 är anslaget uppfört med 390,000
kronor.

Nu gällande föreskrifter för användningen av anslag till förevarande ändamål
äro — i anslutning till av riksdagen godkända grunder — meddelade i
kungörelse den 8 maj 1925 (nr 329).

Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen
först till behandling upptagit en inom socialdepartementet — närmast i anledning
av ett där handlagt besvärsmål — uppkommen fråga om viss ändring
i omförmälda grunder.

Enligt § 1 i kungörelsen den 8 maj 1925 kan statsbidrag tilldelas upplysnings-
och understödsbyrå för tuberkulossjuka, s. k. dispensär, under förutsättning
att dispensären av landsting, kommun, länsförening mot tuberkulos
eller annan bestående korporation åtnjuter bidrag för inrättande och
drift. Bidrag kan dock icke tilldelas dispensär, som allenast eller huvudsakligen
är avsedd för stad, vilken icke deltager i landsting. Vidare får enligt
§ 4 i kungörelsen statsbidrag till dispensär allenast avse utgifter för
läkar- och sjuksköterskearvoden, resor i dispensärens tjänst, hyra för och
underhåll av dispensärlokal, expedition samt inköp av nödvändiga sjukvårdsartiklar,
ävensom organiserad barnavård.

Utskottets

yttrande.

Folk sanatorierna.

[58.]

Understödjande
av
dispensärverksamhet.

[59.]

88

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Departementschefen har anfört, att enligt av Jönköpings läns landsting
fastställt reglemente, dispensärverksamheten inom länet stode under överinseende
av en av landstinget vald dispensärstyrelse. I en till medicinalstyrelsen
ingiven skrift hade nämnda dispensärstyrelse anhållit om statsbidrag
för, bland annat, själva styrelsens förvaltningskostnader — arvoden,
resekostnader, trycksaker m. m. — under år 1925 med omkring 800 kronor.

Sedan medicinalstyrelsen genom vederbörligt beslut föx-klarat, att statsbidrag
för ifrågavarande kostnader icke kunde utgå samt dispensärstyrelsen
besvärat sig hos Kungl. Maj:t, hade Kungl. Maj:t — i överensstämmelse med
yttrande från regeringsrätten — funnit besvären ej föranleda ändring i medicinalstyrelsens
beslut. Till grund för Kungl. Maj:ts beslut i ämnet torde
hava legat den uppfattningen, att enligt nu gällande grunder statsbidrag
allenast finge utgå till dispensär för bestridande av sådana utgifter av närmare
angivna slag, som direkt påkallas av dispensärverksamheten, men att
utgifterna för en central dispensärstyrelse, oberoende av utgifternas beskaffenhet,
icke till någon del kunde bestridas med statsmedel.

Enligt vad som framginge av handlingarna i besvärsmålet, hade den särskilde
föredraganden för tuberkulosärenden hos medicinalstyrelsen i ett av
honom avgivet yttrande meddelat, att ej blott i Jönköpings län utan även
på vissa andra håll hela länets dispensärverksamhet leddes av ett centralt
organ. Han hade ock framhållit, att en mångårig erfarenhet från flera län
givit vid handen, att en dylik organisatorisk anordning vore av stort praktiskt
värde såsom ägnad att öka verksamhetens effektivitet. Den medförde
sannolikt även minskning av utgifterna för de särskilda dispensärerna.

Departementschefen har uttalat, att jämväl enligt hans uppfattning en
central ledning av dispensärernas verksamhet, åtminstone i en del fall, torde
vara ändamålsenlig ur vårdsynpunkt. En dylik organisationsform syntes
även inrymma vissa möjligheter att ernå besparingar i avseende å dispensärverksamheten
i dess helhet inom vederbörande område. Departementschefen
har för den skull förordat, att nu gällande grunder för statsbidrags
utgående kompletterades med stadgande av innebörd att, där ett centralt
organ inrättats för ledning av flera dispensärers verksamhet, statsbidrag må
kunna utgå även till bestridande av å sådant organ direkt belöpande utgifter
i samma utsträckning och på enahanda villkor, som för närvarande gällde
i avseende å dispensär. Den föreslagna ändringen i grunderna för statsbidrags
utgående syntes böra träda i tillämpning med början av budgetåret
1929/1930 och sålunda — i anslutning till nu gällande bestämmelser —
första gången tillämpas i fråga om det statsbidrag, som efter ingången av
mars månad 1930 komme att beviljas för verksamhetsåret 1929.

Nu avhandlade ändring i grunderna för användningen av anslaget till
understödjande av dispensärverksamheten har ansetts icke medföra någon
avsevärd ökning av belastningen å anslaget. Den äskade höjningen av anslaget
är huvudsakligen föranledd av belastningssiffran å anslaget för budgetåret
1927/1928, 419,072 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

89

Vad angår den av departementschefen förordade ändringen i grunderna
för ifrågavarande anslags användning, delar utskottet departementschefens
uppfattning, att, där ett centralt organ inrättats för ledning av flera dispensärers
verksamhet, statsbidrag må kunna utgå även till bestridande av
å sådant organ direkt belöpande utgifter i samma utsträckning och på enahanda
villkor, som för närvarande gälla i avseende å dispensär. Utskottet,
som sålunda tillstyrker den föreslagna ändringen av berörda grunder, utgår
härvid från, att besparingar i kostnaderna för de lokala organens arbete
härigenom skola kunna ernås.

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts beräkning av
anslagets belopp för nästkommande budgetår, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till understödjande av dispensär verksamhet,
att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1929 förordade ändrade grunder,
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

420,000 kronor.

58:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet
i Stockholm, nu 45,000 kronor, med 15,000 kronor till 60,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 302 och 303 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten hava sedan åtskilliga år tillbaka anslagits medel till bidrag
till resor för vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm. Anslaget hade
till en början karaktären av extra förslagsanslag men har från och med
.budgetåret 1927/1928 uppförts såsom ordinarie förslagsanslag.

Närmare bestämmelser angående villkor för åtnjutande av ifrågavarande
bidrag återfinnas i kungörelse den 25 september 1920 (nr 634) med sedermera
den 11 april 1924 (nr 159), den 7 maj 1926 (nr 174) och den 6 maj
1927 (nr 146) vidtagna ändringar.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av en ökad belastning
å detsamma.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm,
nu 45,000 kronor, med 15,000 kronor till 60,000 kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att till bidrag till
uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 304—307 i statsrådsprotokollet.

Anslag till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
hava i riksstaten upptagits från och med år 1921.

Utskottots

yttrande.

Bidra tf till
resor för
vissa patienter
vid
radiumhemmet
i
Stockholm.

160.]

Bidrag till
uppförande,
inrättande
eller inlösen
av epidemisjukhus.

[61.]

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till
driften av
epidemisjukhus■ [62.

]

Utskottets

yttrande.

I ämnet gällande bestämmelser återfinnas i kungörelse den 7 september
1920 (nr 667) med däri genom kungörelse den 18 juni 1927 (nr 257) gjord
ändring.

Anslaget, som städse haft karaktären av förslagsanslag, utgick för budgetåret
1927/1928 med 750,000 kronor och är i riksstaten för löpande budgetår
upptaget till samma belopp.

Med ledning av uppgifter, inhämtade från landstingens epideminämnder
ävensom från hälsovårdsnämnderna i de städer, som utgöra egna epidemidistrikt,
har medicinalstyrelsen beräknat, att under budgetåret 1929/1930
kunde komma att färdigställas epidemisjukhus, för vilkas anordnande statsbidrag
skulle utgå till belopp av sammanlagt 664,525 kronor samt funnit
anslaget för nästa budgetår böra uppföras med berörda belopp. Departementschefen
har emellertid på anförda skäl ansett, att anslaget — med bibehållande
av gällande huvudgrunder för statsbidrags utgående — bör kunna
något reduceras samt förordat anslagets begränsning till 600,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit, får alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag till uppförande, inrättande eller
inlösen av epidemisjukhus för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra förslagsanslag av 600,000 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att till bidrag till
driften av epidemisjukhus för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 750,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 307 och 308 i statsrådsprotokollet.

Till bidrag till driften av epidemisjukhus hava anslag varit anvisade från
och med år 1921. Anslaget för budgetåret 1927/1928 utgjorde 1,000,000
kronor. I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget uppfört med

800,000 kronor.

Bestämmelser angående statsbidrag för driften av epidemisjukhus äro
innefattade i kungörelse den 7 september 1920 (nr 668).

Med utgångspunkt från senast tillgängliga belastningssiffror har departementschefen
ansett, att anslaget bör för nästkommande budgetår kunna begränsas
till det nu äskade beloppet.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag till driften av epidemisjukhus
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

750,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

!) I

61 :o) Kungl. Ma:jt har föreslagit riksdagen (punkt 63) att
dds till bidrag till uppförande in. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor;

dds medgiva, att för anordnandet av Södermanlands läns landstings hem
för kroniskt sjuka i Nyköping, Kristianstads läns landstings hem för kroniskt
sjuka i Mansdala, Värmlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Arvika
och Östergötlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Söderköping
må, vad angår sistnämnda hem i av departementschefen förordad utsträckning,
utgå statsbidrag från förevarande anslag med hälften av de belopp,
som jämlikt i ämnet gällande bestämmelser kunnat för ändamålet i statsbidrag
utbetalas, därest ifrågavarande hem anordnats efter ingången av år
1927;

dels oek förördna, att vid tillämpning av gällande bestämmelser rörande
det högsta antal platser i varje län, för vilka anskaffningsbidrag må utgå,
hänsyn skall tagas jämväl till de platser å nyssnämnda anstalter, till vilkas
inrättande bidrag må komma att utgå.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 308—319 i
statsrådsprotokollet.

Bidrag till
uppförande
in. m. av hem
för kroniskt
sjuka.

[63.]

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 112 gjorda framställning
anvisade 1927 års riksdag (skrivelse nr 266) för budgetåret 1927/1928
dels till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka ett extra
förslagsanslag av 225,000 kronor, dels ock till bidrag till driften av hem för
kroniskt sjuka ett extra förslagsanslag av 275,000 kronor, båda anslagen att
användas i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen angivna grunder.
I samband härmed lämnade riksdagen visst medgivande angående upplåtande
av kronojord för anordnande av hem för kroniskt sjuka.

Genom beslut den 27 juni 1927 utfärdade Kungl. Maj:t, i huvudsaklig
överensstämmelse med de av riksdagen godkända grunderna, särskilda kungörelser
angående statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem för
kroniskt sjuka (nr 245) samt angående statsbidrag till driftkostnaderna vid
dylika hem (nr 246). Börande det huvudsakliga innehållet i nämnda kungörelser
lämnades en redogörelse i den till 1928 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen,
femte huvudtiteln sid. 266—267, till vilken redogörelse
må hänvisas.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning (1928 års statsverksproposition,
femte huvudtiteln, sid. 271) anvisade riksdagen för innevarande budgetår
dels till bidrag till uppförande in. m. av hem för kroniskt sjuka 300,000
kronor, dels till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka 850,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts på närmare anförda grunder framförda förslag
beslöt riksdagen att upptaga förstnämnda anslag såsom ett extra reservationsanslag.
Driftkostnadsanslaget har däremot fortfarande beviljats i form
av extra förslagsanslag.

92

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Innan departementschefen ingått på frågan om behovet av anslag för nästkommande
budgetår för nu ifrågavarande ändamål, har departementschefen
upptagit det flera gånger behandlade spörsmålet om retroaktiva statsbidrag
i vissa fall för uppförande och inrättande av hem för kroniskt sjuka. Departementschefen
har erinrat, att regeln hittills varit, att statsbidrag må
utgå för anstalter, vilkas uppförande eller inrättande påbörjats eller som
förvärvats efter ingången av år 1927, men att frågan om retroaktiva statsbidrag
genom motioner framförts vid 1927 och 1928 års riksdagar.

Sistnämnda riksdag beslöt att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
huruvida och i vilken utsträckning statsbidrag till uppförande eller inrättande
av hem för kroniskt sjuka kunde utgå jämväl till de anstalter, som
av landstingen för ändamålet uppförts eller inrättats under åren 1919—1926,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Efter verkställande av anbefalld utredning har medicinalstyrelsen i skrivelse
den 23 augusti 1928 anfört, att de landstingsanstalter för kroniskt sjuka, som
tillkommit under åren 1919—1926, enligt utredningen vore sju, nämligen
avdelningen för kroniskt sjuka å det Stockholms läns landsting tillhöriga
sjukhuset Eira i Stockholm, Uppsala läns landstings anstalt i Enköping,
Södermanlands läns landstings anstalt i Nyköping, Kristianstads läns landstings
anstalt i Mansdala, Värmlands läns landstings anstalt i Arvika, Kopparbergs
läns landstings anstalt i Hulån och Jämtlands läns landstings anstalt
i Kvarnsved. Dessutom hade under nämnda tid Östergötlands läns landstings
hem i Söderköping för kroniskt sjuka, vilket uppförts före år 1919,
utökats med 13 nya vårdplatser.

Efter framhållande att något statsbidrag icke syntes böra ifrågakomma
beträffande sjukhuset Eira, sjukhemmet i Hulån samt anstalterna i Enköping
och Kvarnsved hav departementschefen uttalat, att i fråga om landstingsanstalterna
i Nyköping, Mansdala och Arvika starka billighetsskäl syntes
tala för att landstingen tillerkändes visst statsbidrag för anstalternas anordnande,
oaktat desamma tillkommit före 1927 års ingång. Även för sjukhemmet
i Söderköping syntes retroaktivt statsbidrag kunna få utgå, dock
endast för ett mindre antal vårdplatser, som under åren 1921—1923 på landstingets
bekostnad inrättats vid sjukhemmet. Departementschefen har förordat,
att retroaktivt statsbidrag må utgå för anstalten i Nyköping med

32,000 kronor, för anstalten i Mansdala med 9,750 kronor, för anstalten i
Arvika med 8,250 kronor och för anstalten i Söderköping med 4,875 kronor
eller tillhopa 54,875 kronor, motsvarande — i enlighet med vad statskontoret
i avg1''vet utlåtande föreslagit — hälften av det statsbidrag, som skulle utgått,
därest kungörelsen den 27 juni 1927 tillämpats. Därest riksdagen medgiver,
att statsbidrag till anstalternas anordnande må kunna utgå, hava beträffande
sättet för beviljande och utbetalande av statsbidragen bestämmelserna
i kungörelsen den 27 juni 1927 angående statsbidrag till uppförande
eller inrättande av hem för kroniskt sjuka ansetts böra i tillämpliga delar
komma till användning. Vidare hava vid tillämpning av de regler, som i

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

93

nämnda kungörelse stadgas om att statsbidrag må i varje län högst utgå till
visst antal platser i förhållande till folkmängden, hänsyn unsetts böra tagas
till nu ifrågavarande anstaltsplatser.

Vid prövning av anslagsbehovet i övrigt för den kroniska sjukvården under
budgetåret 1929/1930 har departementschefen utgått från vissa av medicinalstyrelsen
i skrivelse den 23 augusti 1928 framlagda beräkningar samt från
landstingen införskaffade uppgifter. Enligt departementschefens kalkyler
skulle sammanlagda anslagsbehovet för nästkommande budgetår utgöra 200,000
kronor.

I likhet med departementschefen har utskottet ansett, att för anordnande
av landstingsanstalterna i Nyköping, Mansdala och Arvika retroaktiva statsbidrag
må tillerkännas landstingen i Södermanlands, Kristianstads och
Värmlands län samt att Östergötlands läns landsting jämväl må komma
i åtnjutande av dylikt bidrag för det antal vårdplatser, som under åren
1921—1923 inrättats på landstingets bekostnad vid sjukhemmet i Söderköping.
Utskottet tillstyrker alltså, att statsbidrag må i nu angivna fall utgå.

Vad angår storleken av retroaktivt statsbidrag, varom nu är fråga, och
reglerna för dess åtnjutande, har utskottet ock funnit sig böra ansluta sig
till Kungl. Majrts förslag härutinnan.

Då utskottet ej heller haft något att erinra mot de uppgjorda kalkylerna
för nu ifrågavarande anslagsberäkning för nästkommande budgetår, får utskottet
alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor;

b) medgiva, att för anordnandet av Södermanlands läns
landstings hem för kroniskt sjuka i Nyköping, Kristianstads
läns landstings hem för kroniskt sjuka i Mansdala, Värmlands
läns landstings hem för kroniskt sjuka i Arvika och Östergötlands
läns landstings hem för kroniskt sjuka i Söderköping
må, vad angår sistnämnda hem i av departementschefen i
statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1929 förordad
utsträckning, utgå statsbidrag från förevarande anslag
med hälften av de belopp, som jämlikt i ämnet gällande bestämmelser
kunnat för ändamålet i statsbidrag utbetalas, därest
ifrågavarande hem anordnats efter ingången av år 1927; samt

c) förordna, att vid tillämpning av gällande bestämmelser
rörande det högsta antal platser i varje län, för vilka anskaffningsbidrag
må utgå, hänsyn skall tagas jämväl till de platser
å nyssnämnda anstalter, till vilkas inrättande bidrag må komma
att utgå.

Utskottets

yttrande.

94

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Bidrag
till driften
av hem för
kroniskt
sjuka.

[64.]

Kliniker vid
vanfÖreanstalterna
i Stockholm,
Göteborg
och
Hälsingborg.

[65.] ''

Utskottets

yttrande.

62:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 64) att till bidrag till
driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 750,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 318 och 319 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 112 gjorda framställning
beviljade 1927 års riksdag, såsom under föregående punkt nämnts, för
budgetåret 1927/1928, förutom anslag till bidrag till uppförande m. m. av
hem för kroniskt sjuka, till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka ett
extra förslagsanslag av 275,000 kronor, att användas i huvudsaklig överensstämmelse
med av riksdagen angivna grunder.

1928 års riksdag anvisade på Kungl. Maj:ts framställning för sistberörda
ändamål ett extra förslagsanslag av 850,000 kronor.

Med stöd av en av medicinalstyrelsen framlagd beräkning rörande redan
beviljade, gjorda men icke behandlade samt väntade ansökningar om statsbidrag
har anslagsbehovet för statsbidrag till driftkostnaderna för ifrågavarande
hem för nästkommande budgetår beräknats till 750,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bidrag till driften av hem för kroniskt
sjuka för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 750,000 kronor.

63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till kliniker vid vanf öreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, nu 124,000 kronor, med 12,000 kronor till 136,000
kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 319 och 320 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg har alltsedan budgetåret 1924/1925 varit
uppfört med 124,000 kronor. Belastningen å anslaget har under budgetåren
1926/1927 och 1927/1928 utgjort 119,748 respektive 121,275 kronor.

Enligt gällande grunder för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag
utgår sådant bidrag från anslaget tills vidare med 2 kronor 15 öre per
dag och patient.

Den nu äskade höjningen av anslaget är föranledd av ökning av antalet
klinikplatser, för vilka statsbidrag kan erhållas.

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
utskottet hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg,
nu 124,000 kronor, med 12,000 kronor till 136,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

95

64:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6(1) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade
undervisningsanstalterna för vanföra in. in., nu 123,000 kronor, med

17,000 kronor till 140,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 320 och 321 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg
inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. har från och med
budgetåret 1926/1927 utgått med 123,000 kronor. Utgifterna från anslaget
hava belöpt sig till för nyssnämnda budgetår 132,576 kronor samt för budgetperioden
1927/1928 142,743 kronor.

Enligt gällande grunder utgår statsbidrag från anslaget med 54 kronor
per elev och månad för undervisningsanstalternas interna elever samt med
högst 21 kronor per elev och månad för de externa eleverna.

Med hänsyn till belastningen å anslaget under det senast gångna budgetåret
har anslaget för budgetåret 1929/1930 ansetts böra höjas till det nu
äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till de
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra rn. m., nu 123,000 kronor, med 17,000
kronor till 140,000 kronor.

65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att till vanföreanstalt
i Härnösand för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 450,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 321—326 i statsrådsprotokollet.

I en den 22 februari 1927 avlåten proposition, nr 137, föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att dels medgiva, att det för Hemsö kustartillerikår ursprungligen
avsedda kasernetablissementet i Härnösand finge för en beräknad
kostnad av högst 960,000 kronor omändras till vanföreanstalt i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten K. Giiettler i augusti 1926 för ett såsom
alternativ betecknat förslag uppgjorda ritningar samt att förty det för nämnda
anstalt avsedda området, omfattande ungefär 40,800 kvadratmeter, finge från
och med den 1 juli 1927 överföras från försvarsväsendet, dels ock till vanföreanstalt
i Härnösand för budgetåret 1927/1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor.

I skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit
Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

I 1928 års statsverksproposition anförde föredragande departementschefen
i fråga om fortsatt anslag till vanföreanstalten i Härnösand (femte huvudtiteln,
punkt 67), bland annat, att det borde vara tillräckligt, att ombyggnadsarbetena
vore avslutade vid 1930 års utgång samt att vid sådant för -

De i Stockholm,
Göteborg
och
Hälsingborg
inrättade
undervisningsanstalterna
för
vanföra m. m.

[06.]

Vanföreanstalt
i
Härnösand.

[67.]

96

Statsutskottets utlåtande Nr b.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till
resor för vanföra
jämte
värdare.

[68.]

Utskottets

yttrande.

Eugenia hemmet.

[69.]

hållande det erforderliga kostnadsbeloppet — utöver redan beviljade 75,000
kronor — kunde fördelas på tre budgetår, därvid för budgetåret 1928/1929
icke syntes behöva beviljas större anslag än 200,000 kronor.

Anslag å sagda belopp beviljades ock av riksdagen för nämnda budgetår.

Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 har i statsrådsprotokollet
framhållits, att enligt byggnadsstyrelsens beräkning byggnadsstommarna
för tillbyggnaderna till anstalten skulle under innevarande budgetår
i allt väsentligt kunna uppföras samt en del rivnings- och ommurningsarbeten
inom de befintliga stommarna vidtagas. Under tiden från och med
ingången av budgetåret 1929/1930 intill 1930 års slut skulle därefter arbetena
med inredningen samt med ledningar och den maskinella utrustningen
fortgå och avslutas. Med en sådan fördelning av byggnadsarbetet hade beräknats,
att för budgetåret 1929/1930 skulle erfordras 450,000 kronor och
för budgetåret 1930/1931 återstoden eller 235,000 kronor.

Då, på sätt departementschefen framhållit, det av byggnadsstyrelsen framlagda
byggnadsprogrammet och därpå grundade medelsäskande synas väl ansluta
sig till senast gjorda beräkningar i fråga om tiden för ändringsarbetenas
slutförande samt beträffande sättet för dispositionen av härtill avsedda,
ännu ej anvisade medel, har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till vanföreanstalt i Häsnösand för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 450,000
kronor.

66:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, nu

105,000 kronor, med 15,000 kronor till 120,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 326 i statsrådsprotokollet.

Den ständigt stegrade omfattning, i vilken nu ifrågavarande anslag tagits
i anspråk, ävensom väntad ökning under budgetåret 1929/1930 av antalet
klinikpatienter vid vanföreanstalterna har ansetts påkalla, att anslagets belopp
från och med berörda budgetår höjes på sätt nu föreslagits.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot den sålunda föreslagna anslagsökningen,
får hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, nu 105,000 kronor,
med 15,000 kronor till 120,000 kronor.

67:o) På grund av Kungl. Majt:ts förslag (punkt 69) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 327) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

97

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Eugeniahemmet för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 5,000 kronor.

68:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 70) att till lindring i
mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 331 och 332 i statsrådsprotokollet

Efter utredning av den s. k. 1916 års provinsialläkaredistriktskommittén
äskade Kungl. Maj:t i proposition (nr 313) till 1918 års lagtima riksdag för
år 1919 ett förslagsanslag å 230,000 kronor för lindring i mindre bemedlade
patienters å landsbygden sjukvårdskostnader, vilket anslag av riksdagen beviljades.
Efter det anslag utgått med enahanda belopp för vartdera av åren
1920 och 1921, blev anslaget sedermera med hänsyn till den ringa omfattning,
i vilken detsamma tagits i anspråk, för var och en av de följande budgetperioderna
sänkt och upptogs för budgetåret 1925/1926 till 12,000 kronor.
För budgetåret 1924/1925 utgjorde belastningen å anslaget 12,389 kronor
och för budgetperioden 1925—1926 13,556 kronor.

Den låga belastningen å anslaget berodde i huvudsak på innehållet uti
de för anslagets användning fastställda grunderna. I syfte att ernå en större
effektivitet i avseende å anslagets användning framlade därför Kungl. Maj:t
i proposition nr 76 till 1926 års riksdag förslag till ändrade grunder för
erhållande av lindring i sjukvårdskostnader av förevarande slag. Samtidigt
hemställdes om ett extra förslagsanslag å 100,000 kronor till ändamålet för
budgetåret 1926/1927, och anslag å detta belopp beviljades för sistnämnda
budgetår liksom för budgetåret 1927/1928.

Med hänsyn särskilt till låg belastningssiffra å anslaget för budgetåret
1926/1927, 29,141 kronor, sänktes detsamma för budgetåret 1928/1929 till

50,000 kronor.

Den nu äskade höjningen av anslaget är föranledd av att belastningssiffran
å anslaget för budgetåret 1927/1928 visat sig uppgå till icke mindre
än 51,546 kronor samt att belastningen väntas ytterligare stiga.

Utskottet, som i likhet med departementschefen ansett en förhöjning av
förevarande anslag motiverad och ej haft något att erinra mot storleken av
den äskade anslagsökningen, får alltså hemställa,

att riksdagen må till lindring i mindre bemedlade patienters
å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att till bidrag för
anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 195,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 333 och
334 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 5 häft. (Nr 5.)

Lindring
i mindre
bemedlade
patienters ä
landsbygden
sjukvårdskostnader.

[70.]

Utskottets

yttrande.

Bidrag för
anställning
av distriktssköterskor.

[71.]

C74 29 7

98

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Dyrtidshjälp
åt distriktssköterskor.

[72.]

Riksdagen bär alltsedan år 1919 anvisat ett extra förslagsanslag till beredande
av bidrag för anställning av distriktssköterskor. Rör vartdera av
budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har detta anslag uppförts med 190,000
kronor, motsvarande statsbidrag till avlöning åt 380 distriktssköterskor.

Bestämmelser angående statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor
hava meddelats genom kungörelse den 30 april 1920 (nr 234). I denna författning
hava därefter ändringar vidtagits genom kungörelser den 26 september
1921 (nr 556), den 23 januari 1922 (nr 50), den 8 juni 1923 (nr 196)
och den 8 maj 1925 (nr 330). Därjämte har genom kungörelse den 16 oktober
1925 (nr 418) föreskrivits viss ändring i övergångsbestämmelserna till
författningen i fråga. Statsbidragets belopp är 500 kronor om året för
varje distriktssköterskebefattning; dock utgår bidrag allenast för tid, då befattningen
uppehälles av ordinarie innehavare eller av vikarie med viss ininimikompetens.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1929/1930 har departementschefen
ansett sig böra räkna med bidrag till 390 med kompetenta befattningshavare
tillsatta distriktsskötersketjänster. Inom det äskade anslagsbeloppet,
195,000 kronor, har emellertid tillräcklig marginal ansetts förefinnas
för statsbidrag till eventuellt nytillkommande, härtill berättigade
tjänster.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag för anställning av distriktssköterskor
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 195,000 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 72) att till dyrtidshjälp
åt distriktssköterskor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 1,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 334 och 335 i statsrådsprotokollet.

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor har utgått alltsedan år 1920. Anslagen
för detta ändamål utgjorde till en början 100,000 kronor för år, men med
hänsyn till minskad belastning har successiv anslagsnedsättning ägt rum.
För vartdera av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har anslaget i vederbörande
riksstater uppförts med endast 2,000 kronor.

Nuvarande villkor för åtnjutande av ifrågavarande dyrtidshjälp äro innefattade
uti kungörelse den 7 maj 1926 (nr 172) med däri genom kungörelse
den 6 maj 1927 (nr 148) gjord ändring.

Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är jämväl föranledd av
minskad belastning å detsamma.

Utskottet hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr f).

99

att riksdagen må till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,500
kronor.

71:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 73) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
335 och 336) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till stipendier för deltagande i kurs för utbildande av
instruktionsslcöterskor och husmödrar vid sjukhus för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

72:o) Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att till bidrag till
avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmormorskor för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 337—340 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beviljade
1919 års lagtima riksdag för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 500,000
kronor.

Den 28 mars 1919 utfärdade Kungl. Maj:t lag om anställande av distriktsbarnmorskor
in. m. (nr 138), och den 20 februari 1920 utfärdades kungörelse
angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor m. m.
(nr 140).

Anslaget för sist angivna ändamål beräknades för budgetåret 1924/1925
till 640,000 kronor men sänktes för budgetperioden 1925/1926 till 560,000
kronor. I proposition (nr 20) till 1926 års riksdag avgav Kungl. Maj:t förslag
till lag om ändrad lydelse av 4, 7 och 11 §§ i förut omförmälda lag.
De ifrågasatta lagändringarna inneburo i huvudsak, att den i lagen bestämda
minimiavlöningen till distriktsbarnmorska skulle höjas, att i sammanhang
därmed statsbidraget till distriktsbarnmorskas avlöning skulle fastställas till
ett förhöjt belopp samt att staten skulle med visst belopp bidraga till avlöningen
av de i 2 kapitlet av lagen omförmälda reservbarnmorskorna.

De föreslagna nya statsbidragen till distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor
beräknades för statsverket medföra en kostnadsökning av sammanlagt
omkring 90,000 kronor för år. Som lagändringarna icke skulle träda i kraft
förrän den 1 januari 1927, ansågs kostnadsökningen för budgetåret 1926/1927
kunna begränsas till 45,000 kronor. Med hänsyn till belastningssiffran,
586,587 kronor, för budgetåret 1924/1925 uppskattades anslagsbehovet för
budgetåret 1926/1927 oavsett lagändringen till 590,000 kronor. I propositionen
beräknades sålunda ett extra förslagsanslag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
och reservbarnmorskor å 635,000 kronor för budgetåret
1926/1927.

Stipendier
för deltagande
i kur8 för
utbildande av
instruktionssköterskor
och
husmödrar
vid sjukhus.

[73.]

Bidrag till
avlöning åt
distriktsbarnmorskor
och
reservbarnmorskor.

[74.]

100

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Propositionen i fråga blev av riksdagen bifallen (skrivelse nr 246),
och i anslutning därtill anvisades det begärda förslagsanslaget å 635,000
kronor.

Lag om ändrad lydelse av förenämnda paragrafer i 1919 års lag utfärdades
den 18 juni 1926 (nr 238). Samma dag utfärdades även kungörelser
(nr 385 och 386), innefattande av den nya lagen föranledda ändringar i
gällande barnmorskereglemente samt i reglementet för barnmorskestyrelserna
i riket. Ny kungörelse angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
och reservbarnmorskor utfärdades jämväl den 18 juni 1926
(nr 384).

I statsrådsprotokollet har erinrats, att åtgärd från Kungl. Maj:ts sida vidtagits
för utförande av eu i nyssnämnda proposition nr 20 ifrågasatt och
av riksdagen påkallad revision av den nuvarande indelningen i barnmorskedistrikt
i syfte att särskilt inom vissa län kunna vidtaga minskning av distriktens
antal. Samtidigt med utfärdandet av lagen den 18 juni 1926 har
nämligen Kungl. Maj:t anbefallt medicinalstyrelsen dels att verkställa utredning
rörande minskning av antalet barnmorskedistrikt i syfte att råda bot
för det missförhållandet, att en del sådana distrikt vore för små för att
giva vederbörande barnmorska tillräckliga inkomster av praktik, dels att
vidtaga de åtgärder med avseende å rikets indelning i sådana distrikt, som
medicinalstyrelsen kunde anse den anbefallda utredningen böra föranleda,
dels oek att årligen från och med år 1927 i samband med angivande av
behovet av statsanslag till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och
reservbarnmorskor till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för resultatet
av utredningen samt för de av medicinalstyrelsen i anledning därav vidtagna
åtgärderna.

Ifrågavarande anslag uppfördes därefter av riksdagen, efter förslag av
Kungl. Maj:t, med 710,000 kronor för budgetåret 1927/1928 och med 660,000
kronor för budgetåret 1928/1929.

Beträffande anslaget för sistnämnda budgetår anmärkte emellertid riksdagen,
att, enligt vad av statsrådsprotokollet framginge, departementschefen
vid beräknande av anslaget i viss mån tagit hänsyn till bland annat förenämnda
revision av antalet barnmorskedistrikt samt uttalat sin förhoppning,
att revisionen under nästa budgetår skulle kunna givas åtminstone något
större omfattning. Med hänsyn till angelägenheten av att distrikten måtte
få den storlek, att vederbörande barnmorska erhölle tillräckligt omfattande
verksamhet, ansåge riksdagen önskvärt, att revisionen fullföljdes, men syntes
densamma böra genomföras med nödig varsamhet. Enligt riksdagens förmenande
syntes de av medicinalstyrelsen föreslagna övergångsbestämmelserna
i huvudsak vara praktiska och lämpliga.

Belastningssiffran för budgetåret 1927/1928 utgjorde 709,602 kronor.

Yid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:

»Uti den siffra för belastningen å anslaget för budgetåret 1927/1928, som

iStatsutskottets utlåtande Nr f).

101

nu föreligger, torde ingå hela den ökning, för år räknat, av utgifterna för
statsverket, som blivit eu följd av tillämpningen av de år 1926 beslutade
lagändringarna. På grund härav lärer nyssnämnda belastningssiffra, på sätt
medicinalstyrelsen föreslagit, böra tagas till utgångspunkt för anslagsberäkningen
för nästa budgetår. Med hänsyn till de av riksdagen förordade riktlinjerna
för fullföljd av revisionen av den nuvarande indelningen i barnmorskedistrikt
har medicinalstyrelsen icke ansett sig kunna förorda, att
anslaget för nästa budgetår beräknas lägre än till 700,(XX) kronor. Man
synes mig emellertid vara berättigad hysa förhoppning om att indragningen
av distrikt, även vid iakttagande av nyssnämnda riktlinjer, kommer att fortgå
i åtminstone något raskare takt än styrelsen förutsatt och att i följd härav
behovet av statsbidrag skall nedgå något hastigare än styrelsen beräknat.
Jag förordar därför, att anslaget för budgetperioden 1929/1930 upptages till

690,000 kronor.»

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får alltså
hemställa,

att riksdagen må till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
och reservbarnmorskor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 690,000 kronor.

73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att till dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 115,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 340—342 i
statsrådsprotokollet.

Till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor och vissa av kommun fast anställda
barnmorskor hava anslag beviljats från och med år 1920. Anslagsbeloppet
utgjorde till eu början 400,000 kronor för år men har sedermera
successivt minskats. För budgetåret 1925/1926 utgjorde anslaget 250,000
kronor.

Ett av Kungl. Maj:t för 1926 års riksdag (proposition nr 20) framlagt och
av riksdagen godkänt förslag rörande bland annat höjning av löneförmånerna
för distriktsbarnmorskor beräknades medföra en minskning i kostnaderna
för dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., så att dessa kostnader skulle
kunna nedbringas till ett årsbelopp av omkring 100,000 kronor. Då löneförhöjningarna
skulle träda i tillämpning först den 1 januari 1927, beräknades
emellertid anslaget till dyrtidshjälp för budgetåret 1926/1927 — med
iakttagande av att besparingen skulle inträda endast beträffande senare
hälften av budgetåret och i övrigt med hänsyn till belastningssiffran för
budgetåret 1924/1925 — till 160,000 kronor. I fråga om medelsbehovet för
vartdera av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har helt följts den i förenämnda
proposition nr 20 till 1926 års riksdag gjorda beräkningen, i följd

Utskottets

yttrande.

Dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor

m. fl.

[75.]

102

Statsutskottets utlåtande JSr 5.

Utskottets

yttrande.

Skyddskopp ympningen.

[76.]

varav anslaget i riksstaterna för berörda två budgetår upptagits till 100,000
kronor.

Nu gällande bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande dyrtidshjälp
äro innefattade i kungörelse den 18 juni 1926 (nr 239) med däri genom
kungörelse den 6 maj 1927 (nr 149) gjord ändring. Till sitt innehåll motsvara
bestämmelserna beträffande dyrtidshjälp av här avsedd art de under
en föregående punkt omförmälda föreskrifterna i fråga om dyrtidshjälp åt
distriktssköterskor.

Utgifterna från förenämnda, för budgetåret 1926/1927 anvisade anslag utgjorde
177,636 kronor. Från motsvarande anslag för budgetåret 1927/1928
hava 142,679 kronor utanordnats.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, måste de flesta av de kommunalt
anställda barnmorskorna fortfarande anses vara i trängande behov av dyrtidshjälp,
medan antalet till dyrtidshjälp berättigade distriktsbarnmorskor
kunde väntas komma att ytterligare nedgå. Den i propositionen nr 20 till
1926 års riksdag angivna beräkningen av anslaget till 100,000 kronor har
dock i varje fall befunnits för låg med hänsyn tagen till de senaste två
budgetårens belastningssiffror. Anslaget för nästa budgetår har fördenskull
ansetts icke böra sättas lägre än 115,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorslcor in. fl.
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 115,000
kronor.

74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att nedsätta det
ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen, nu 140,000 kronor, med

20,000 kronor till 120,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 342—344 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen var i riksstaterna
för budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 uppfört med 290,000 kronor.

Genom proposition nr 104 till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att antaga förslag till lag om ändrad lydelse av vissa delar av
lagen den 2 juni 1916 (nr 180) om skyddskoppjmpning. Detta förslag avsåg
bland annat vissa åtgärder i syfte att nedbringa statens utgifter för skyddskoppympning
och efterbesiktning av ympade. Riksdagen, som biföll Kungl.
Maj:ts förslag, uppförde i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning anslaget
till skyddskoppympning för budgetåret 1926/1927 med 190,000 kronor. För
budgetåret 1927/1928 sänktes anslaget till 140,000 kronor, med vilket belopp
detsamma ock är upptaget i innevarande budgetårs riksstat.

Den nu föreslagna ytterligare nedsättningen av anslaget har ock sin grund
i förenämnda lagändringar.

Statsutskottets utlåtande Nr .5.

103

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
skyddskoppympningen, nu 140,000 kronor, med 20,000 kronor till

120,000 kronor.

75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att till förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 44,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 344—350 i statsrådsprotokollet.

För åren 1921 och 1922 samt för första halvåret 1923 anvisade riksdagen
på Kungl. Maj:ts förslag extra anslag för provisoriska åtgärder beträffande
sjukvården inom rikets ödemarksområden.

I proposition nr 91 till 1923 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning
om anvisande av anslag för budgetåret 1923/1924 till åtgärder för åstadkommande,
i enlighet med i propositionen närmare angivna grunder, av förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden.

Från detta anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag kunna beviljas statsbidrag
till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer, till förhyrande av
lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, till förhöjning av statsbidraget till
distriktssköterskor (ödemarkstillägg), till anställande av samariter samt till anskaffande,
drift och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål.
Statsbidragen skulle, vad angår uppförande av sjukstugor, begränsas
till ödemarksområdena i Norrbottens och Västerbottens län men i
övrigt avse nyssnämnda områden jämte västra delarna av Jämtlands län,
dock med rätt för Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva jämkning
av omförmälda begränsning.

Kungl. Majds förslag bifölls i huvudsak av riksdagen, som för ändamålet
anvisade det av Kungl. Majd för budgetåret 1923/1924 äskade anslagsbeloppet
157,000 kronor.

För budgetåret 1924/1925 beviljades ett reservationsanslag å enahanda
belopp och för budgetåret 1925/1926 anvisades med hänsyn till förefintliga
reservationer ett till 107,000 kronor minskat anslag.

Vid 1926 års riksdag beslöts, att från förevarande anslag skulle beredas
jämväl extra statsbidrag till avlöning av distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor
samt statsbidrag till flyttningskostnader åt distriktsbarnmorskor
i vissa av här ifrågavarande trakter och beviljades för budgetåret 1926/1927
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Med hänsyn till förefintliga betydande reservationer äskades icke hos
1927 års riksdag något anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål beträffande
budgetåret 1927/1928. Eiksdagen godkände emellertid av Kungl. Maj:t framlagt
förslag i fråga om vissa ändringar i grunderna för användningen av de
till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarkområden anvisade medlen. Kungörelse
i ämnet utfärdades den 6 maj 1927 (nr 147). En av de sålunda vid -

Förbättrad
sjukvård
inom rikets
ödemarksområden.

[77.]

104

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

tagna ändringarna var av formell art och avsåg sättet för utbetalning av
ödemarkstillägg åt distrikts- och reservbarnmorskor. En annan ändring innebar
en nedsättning av det dittills stadgade minimibeloppet för statsbidrag
till anskaffande, drift och underhåll av automobiler, vilken nedsättning erfarenheten
visat vara påkallad. Slutligen nedsattes maximibeloppet för budgetår
beträffande ödemarkstillägg åt distriktssköterskor från 25,000 till 15,000 kronor.
Med sistnämnda belopp räknades ock vid uppskattning av medelsbehovet
för ändamålet i fråga under budgetåret 1927/1928. Till övriga med anslaget
avsedda ändamål —- med undantag av statsbidrag till sjukstugor, vartill intet
nytt belopp avsågs — beräknades motsvarande årsbehov som beträffande
budgetåret 1926/1927, vadan för ödemarkstillägg åt distriktsbarnmorskor och
reservbarnmorskor kalkylerades med ett årsbelopp av 20,000 kronor. Behovet
av medel till andra ändamål än statsbidrag till sjukstugor uppskattades i enlighet
med av medicinalstyrelsen i ämnet avgivet förslag till ett sammanlagt
belopp av 81,000 kronor.

För budgetåret 1928/1929 beviljade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för ifrågavarande ändamål ett belopp av 170,000 kronor.

Med förmälan att något belopp för statsbidrag till uppförande av sjukstugor
vid läkarstationer icke behövde beräknas för nästa budgetår utöver
vad tidigare för sådant ändamål avsetts samt att behovet av medel till andra
ändamål än sjukstugor kunde uppskattas till 81,000, har beträffande medels -

behovet för budgetåret 1929/1930 i statsrådsprotokollet framlagts följande
beräkning:

Reservationerna å anslaget utgjorde den 1 juli 1927......... kronor 243,735: 81

För budgetåret 1927/1928 beviljades intet anslag............... » —

För nämnda budgetår disponerades alltså kronor 243,735: 81
Belastningen under budgetåret 1927/1928 utgjorde............ » 43,552:26

Reservationerna till budgetåret 1928/1929 belöpte sig följaktligen
till........................................................................... kronor 200,183:55

Utöver utbetalade statsbidrag om tillhopa 145,000 kronor
till sjukstugor vid läkarstationer vore för sådant ändamål
ytterligare av Kungl. Maj:t beviljade statsbidrag
(Tärna, Dorotea och Lycksele) med tillhopa .................. kronor 146,000: —

Odisponerade medel av till och med för budgetåret

1927/1928 anvisade anslag utgjorde alltså den 1 juli 1928 » 54,183: 55

Anslaget för budgetåret 1928/1929 uppgick till.............. » 170,000: —

Till förfogande den 1 juli 1928 stodo följaktligen tillhopa kronor 224,183: 55

Till statsbidrag för sjukstugor vid läkarstationer beräknades
för budgetåret 1928/1929 jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
(Överkalix och Vilhelmina) tillhopa ....................... kronor 106,000: —

Till övriga ändamål än sjukstugor vid läkarstationer beräknades
för samma budgetår ..................................... » 81,000: —

De två sistnämnda beloppen utgjorde sammanlagt kronor 187,000: —

Reservationerna av anslaget skulle med nu angivna beräkningsgrunder
den 1 juli 1929 uppgå till minst ............... » 37,183: 55

Statsutskottets utlåtande Nr -5.

105

Det nyss omförmiilda, till 81,000 kronor beräknade behovet av medel till
bestridande av andra utgifter än sjukstugor för budgetåret 1929/1930 skulle
sålunda kunna lielt täckas genom beviljande av ett anslag för sistnämnda
budgetår av (81,(XX) — 37,183:55) 43,816 kronor 45 öre, eller i avrundat tal
44,OCH) kronor, varom ock förslag framlagts.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot beräkningen av ifrågavarande
anslag, får alltså hemstiilla,

att riksdagen må till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 44,000 kronor.

76:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att till sjuktransporter
med flygplan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 45,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 350—354 i statsrådsprotokollet.

I proposition nr 140 gjorde Kungl. Maj:t framställning hos 1927 års riksdag
om beviljande för budgetåret 1927/1928 av ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor till sjuktransporter med ett flygplan, avsett att stationeras
vid fjärde flygkåren å Frösön samt betjänas av personal ur flygvapnet.
Medan kostnaderna för anskaffande av flygplanet ävensom för uppförandet
av hangarbyggnad och slipanordning för detsamma skulle bestridas från
medel under fjärde huvudtiteln, skulle enligt förslaget de av flygplanets användande
för civil sjukvårdsverksamhet föranledda underhålls- och driftkostnaderna
— approximativt uppskattade de förra till omkring 15,000 och de
senare till omkring 10,000 kronor för år eller sammanlagt till förenämnda
belopp av 25,000 kronor — utgå från det ifrågasatta anslaget under femte
huvudtiteln.

Nämnda proposition bifölls av riksdagen.

I samband med framställning om anslag till sjuktransporter med flygplan
för budgetåret 1928/1929 ifrågasatte flygstyrelsen, att vissa kostnader för ett
till flygvapnet hörande, i Boden stationerat flygplan, som under en följd av
år tagits i anspråk för och dåmera uteslutande användes vid civila sjuktransporter
inom Norrbottens län, även borde bestridas från medel under
femte huvudtiteln. De kostnader för flygplanet, det här skulle gälla, vore
wwderMffekostnaderna, vilka dittills bestritts från fjärde huvudtitelns anslag
till flygmateriel. I)riffkosfnaderna för flygplanet bestredes, enligt överenskommelse,
av föreningen Svenska röda korset.

Underhållskostnaderna för Bodenflygplanet beräknades av flygstyrelsen
förslagsvis till samma belopp som för det dåmera å Frösön stationerade
flygplanet, eller till 15,000 kronor för år. För beredande av sjuktransporter
med flygplan förordade därför flygstyrelsen, att för budgetåret 1928/1929
måtte under femte huvudtiteln äskas ett extra reservationsanslag å 40,000
kronor.

Utskottets

yttrande.

Sjuktransporter
med
flygplan.

[78.]

106

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed i 1928 års statsverksproposition (femte
huvudtiteln, punkt 79) framlagda förslag bifölls av riksdagen (riksdagens
skrivelse nr 5 A, punkt 65).

I särskilda skrivelser den 31 augusti 1928 har flygstyrelsen hemställt om
anvisande under femte huvudtiteln av medel till sjuktransporter med flygplan
för budgetåret 1929/1930 samt lämnat redogörelse för användningen
av det för budgetåret 1927/1928 beviljade anslaget å 25,000 kronor till sådant
ändamål.

Av berörda redogörelse inhämtas, att av sistnämnda anslag — som, enligt
vad som framgår av det förut anförda, avsåg bestridande av utgifterna för
drift och underhåll för ett vid fjärde flygkåren å Frösön stationerat flygplan
— åtgått dels 1,545 kronor 88 öre till driftkostnader av därtill beräknade
10,000 kronor, dels ock 14,978 kronor 16 öre till underhållskostnader
av därtill beräknade 15,000 kronor. Anledningen till att förhållandevis
ringa del av det för driftkostnader beräknade beloppet åtgått är, enligt
flygstyrelsen, att sjuktransportflygningen icke pågått under hela budgetåret.

I fråga om behovet av medel i avseende å samma flygplan för budgetåret
1929/1930 har flygstyrelsen ansett, att till driftkostnaderna — såsom
skett beträffande de två senaste budgetperioderna — böra avses 10,000
kronor.

Beloppet till underhållskostnader — som under vardera av samma två
perioder beräknats till 15,000 kronor — anser flygstyrelsen, med hänsyn
till nyss angivna utgiftssiffra för budgetåret 1927/1928 och i avvaktan på
ökad erfarenhet, böra för nästa budgetår höjas, förslagsvis till 20,000 kronor.

Till underhållskostnader för sjuktransportaeroplan i Boden — ett nytt
föreningen Svenska röda korset tillhörigt samt flygvapnets såsom reservplan
numera använda — avses av anslaget för 1928/1929 ett belopp av 15,000
kronor. Flygstyrelsen har nu förordat, att till sistnämnda ändamål borde
för budgetåret 1929/1930 beräknas ett belopp av 20,000 kronor. Såsom skäl
härför har särskilt framhållits, att anskaffning måste ske av för det nya
sjuktransportaeroplanet erforderliga motorreservdelar, vilka hänförde sig till
en inom flygvapnet eljest icke förekommande typ.

Under förmälan att flygstyrelsen i ärendet samrått med medicinalstyrelsen
och överstyrelsen för föreningen Svenska röda korset, vilka icke haft
någon erinran att göra mot styrelsens förslag, har flygstyrelsen hemställt,
att till sjuktransporter med flygplan måtte under femte huvudtiteln för nästa
budgetår anvisas ett anslag å (10,000 + 20,000 + 20,000) 50,000 kronor.

Beträffande flygstyrelsens förslag angående storleken av anslaget till sjuktransporter
med flygplan för budgetåret 1929/1930 har departementschefen
icke haft annan erinran än att — med hänsyn till de uppkomna besparingarna
å reservationsanslaget för budgetåret 1927/1928 — medel inom anslaget
för nästa budgetår till driftkostnader för det å Frösön stationerade
flygplanet icke torde behöva beräknas till högre belopp än 5,000 kronor.
Anslaget i sin helhet har på grund härav föreslagits till 45,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 107

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungd. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,

att riksdagen må till sjuktransporter med flygplan för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000
kronor.

77:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till bidrag till
anordnande av vissa sjuktransporter för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 354—357 i statsrådsprotokollet.

Till bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter har riksdagen för
budgetåret 1928/1929 anvisat ett extra reservationsanslag å 53,000 kronor.
Av nämnda anslag avsågs 50,000 kronor för att främja anskaffandet och
användningen av s. k. egna läkarbilar samt ett belopp av 3,000 kronor för
anskaffande av s. k. skidbårar.

Det nu äskade beloppet avser allenast bidrag till sjuktransportautomobiler.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj ds förslag,
får alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

78:o) Kungl. Maj:t bär föreslaget riksdagen (punkt 80) att till stipendier
för deltagande i medicinska fortsättningskurser m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,400 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 357—359 i statsrådsprotokollet.

Till stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda
läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm anvisade
riksdagen på extra stat för år 1915 4,500 kronor samt för vartdera av
åren 1917 och 1919 6,000 kronor. För år 1921 beviljades av riksdagen till
dylikt ändamål ett anslag å extra stat till belopp av 12,000 kronor.

Under vart och ett av åren 1921—1924 gjorde medicinalstyrelsen hemställan
om anvisande av medel till motsvarande ändamål. Av statsfinansiella
skäl ledde dock icke någon av dessa framställningar till anslagsäskande
från Kungl. Maj:ts sida. I enlighet med i motionsväg framlagt förslag beviljade
emellertid 1925 års riksdag för budgetåret 1925/1926 ett extra anslag
till stipendier av förevarande slag m. m. till belopp av 7,500 kronor. Jämlikt
de av riksdagen angivna grunderna för anslagets användning — av
Kungl. Maj:t närmare utformade i brev den 18 juni 1925 — skulle stipendiebeloppet
vara högst 300 kronor, dock att intill 600 kronor finge användas
som bidrag till resekostnader för provinsialläkare i Norrbottens,

Utskottets

yttrande.

Bidrag till
anordnande
av vissa
sjuktransporter.

[79.]

Utskottets

yttrande.

Stipendier för
deltagande i
medicinska
fortsättningskurser
m.m.

[80.]

108

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Utskottets

yttrande.

Motion om
anslag till
understödjande
av
rektor J.

Henrikssons
verksamhet
för insamling
och odling
av medicinalväxter.

Utskottets

yttrande.

Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län, som deltoge i fortsättningskurserna.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att stipendiernas maximibelopp
skulle bestämmas till 250 kronor att utgå till 23 kursdeltagare. Härför
skulle sålunda krävas ett belopp av 5,750 kronor. Härjämte har till
resebidrag för i fortsättningskurs deltagande provinsialläkare från de fyra
nordligaste länen beräknats ett belopp av intill 650 kronor.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, bär utskottet funnit sig böra tillstyrka.
Utskottet vill, på sätt i statsrådsprotokollet ock skett, erinra, att
sistlidet års riksdag i anledning av ett då motionsvis väckt förslag om beviljande
av anslag till stipendier för bevistande av medicinska fortsättningskurser
m. m. — vilket förslag icke vann riksdagens bifall — förutsatte, att
Kungl. Maj:t skulle till innevarande års riksdag taga under omprövning,
huruvida ej anslag för ändamålet borde äskas å riksstaten för nästkommande
budgetår.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till stipendier för deltagande i medicinska
fortsättningskurser m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra anslag av 6,400 kronor.

79:o) I eu inom andra kammaren av herr B. J. Holmgren m. fl. väckt
motion, nr 91, som hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,
har hemställts, att riksdagen till understödjande av rektor J. Henrikssons i
Dals Kostock verksamhet för insamling och odling av medicinalväxter måtte
bevilja ett anslag för budgetåret 1929/1930 av 3,000 kronor, att utgå under
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Såsom i motionen framhålles, har under åren 1913—1923 understöd av
statsmedel beviljats rektor Henriksson till hans verksamhet för odling och
insamling av medicinalväxter, varjämte frågan om understöd åt verksamheten
ifråga genom motioner varit föremål för 1926 och 1927 års riksdagars behandling.
Dessa motioner föranledde emellertid icke någon riksdagens
åtgärd.

Enligt vad utskottet inhämtat, har Henriksson från och med den 1 april
1929 erhållit anställning i privat tjänst och där beretts tillfälle att fortsätta
sin verksamhet. Vid sådant förhållande finner utskottet, som för visso
skänker den av Henriksson bedrivna verksamheten sitt erkännande, det
icke vara nödigt att staten ånyo träder understödjande emellan för verksamhetens
fortsatta bedrivande. Utskottet får alltså hemställa,

att herr Holmgrens m. fi. ovanberörda motion, II: 91, icke
må vinna riksdagens bifall.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

109

överståthällarämbetet och landsstaten.

80:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till överståtliållarämbetet m. m. (punkt 81) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen anmäla.

81:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 82) att
dels besluta, att vid länsstyrelsen i Blekinge län skall från och med den
1 juli 1929 inrättas en befattning såsom län sbokhållare av l:a klass;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1929 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat
samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att
tillämpas från och med budgetåret 1929/1930;

dels och nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid
länsstyrelserna, nu 4,057,900 kronor, med 11,300 kronor till 4,046,600 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 361—368 i
statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna
är i gällande riksstat uppfört med 4,057,900 kronor. Härav motsvarar ett
belopp av 4,043,000 kronor slutsumman av den för befattningshavare vid
länsstyrelserna från och med budgetåret 1928/1929 gällande ordinarie avlöningsstaten.
Återstoden eller 14,900 kronor motsvarar slutsumman av den
-övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, som fastställts att
gälla från och med budgetåret 1927/1928. Sistnämnda belopp, avseende avlöningar
vid fyra lanträntmästartjänster, blev vid 1927 års riksdag, i samband
med uteslutande ur riksstaten av det tidigare uppförda anslaget till
övergångsstat för landsstaten, utbrutet från detta anslag och inräknat i anslaget
till befattningshavare vid länsstyrelserna.

Den av riksdagen godkända ordinarie avlöningsstaten för befattningshavare
vid länsstyrelserna, vilken av Kungl. Maj:t fastställts genom brev den 8 juni
1928, är av följande utseende:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........................... 2,652,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................................... 50,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare,

förslagsanslag....................................................................................... 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare,

förslagsanslag....................................................................................... 77,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................................. 1,125,000

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m................................. 15,000

Summa kronor 4,043,000.

Överståtliållarärnbctet

m. m.

[81.]

Befattningshavare
vid
länsstyrelserna.

[82.]

no

Statsutskottets utlåtande, Nr 5.

Från och med nästkommande budgetår hava vissa ändringar i den ordinarie
avlöningsstaten för befattningshavare vid länsstyrelserna ansetts påkallade.
Dessa ändringar gälla anslagsposterna till avlöningar till ordinarie
tjänstemän och till personligt lönetillägg till landssékreterare och landsfcamrerare.

Beträffande den förstnämnda anslagsposten har i statsrådsprotokollet anförts,
bland annat, att länsstyrelsen i Blekinge län hos Kungl. Maj:t hemställt
om inrättande vid länsstyrelsen av en ordinarie länsbokhållartjänst av
l:a klass.

Till stöd härför har länsstyrelsen framhållit huvudsakligen följande.

Vid landsstatens år 1917 beslutade omorganisation bestämdes, att med
inrättandet av ordinarie länsbokhållarbefattning av första graden i bland
annat Blekinge län skulle anstå intill dess därstädes anställd ordinarie lanträntmästare
avginge. I stället inrättades en extra länsbokhållarbefattning.
Innehavaren av sistnämnda tjänst finge bestrida länsbokhållargöromålen i
länet. Hela det omfattande och krävande anordningsväsendet påvilade sålunda
denne befattningshavare. Härför erfordrades en i avlönings- och anslagsförfattningar
samt andra ersättningsbestämmelser väl insatt person. Det
vore även av största vikt, att täta ombyten ej behövde ske å denna tjänst,
där person- och sakkännedom vore synnerligen behövliga. Med den låga
avlöning och föga betryggande anställning, som extra länsbokhållare innehade,
vore det självklart, att stora svårigheter måste möta för erhållande av
dugliga och intresserade jurister, som under längre tid vore villiga uppehålla
dylik tjänst.

Den i länet kvarstående lanträntmästaren, som icke avlagt juridisk examen
och redan uppnått en ålder av mer än 60 år, utförde endast en del bokföringsgöromål
och kunde därför ej anses sköta några länsbokhållargöromål
av krävande art.

Liksom i Blekinge län hade vid landsstatens omorganisation även vid
länsstyrelserna i Södermanlands och Norrbottens län kvarstått lanträntmästare.
Detta hade varit anledning till att i dessa län från och med år
1918 i stället för ordinarie länsbokhållarbefattningar av l:a klass allenast inrättats
extra länsbokhållarbefattningar. Samma skäl, som sedermera i sistnämnda
båda län föranlett befattningarnas förändring till ordinarie, förelåge
jämväl beträffande Blekinge län, som nu vore det enda län, vilket vore i
avsaknad av ordinarie länsbokhållarbefattning.

Statskontoret har i infordrat utlåtande tillstyrkt, att framställning måtte
göras till riksdagen om inrättande av den begärda länsbokhållartjänsten av
l:a klass.

Riksräkenskapsverket har ävenledes tillstyrkt framställningen i vad den
avser inrättande av en ordinarie länsbokhållartjänst. Med hänsyn till Blekinge
läns jämförelsevis ringa storlek har det emellertid synts riksräkenskapsverket
kunna med fog ifrågasättas, huruvida icke befattningshavaren i
fråga lämpligen borde såsom länsbokhållare av 2:a klass placeras i lönegraden
B 21.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som yttrat sig i ämnet, har för
sin del biträtt statskontorets i ärendet gjorda hemställan. Avvikande mening
har dock härvid uttalats av två ledamöter, vilka förklarat sig biträda

Statsutskottets utlåtande Nr <5. 111

den av riksräkenskapsverket uttalade meningen i fråga om befattningens
placering å löneskalan.

För egen del bär departementschefen erinrat, hurusom vid den år 1917
beslutade omorganisationen av länsstyrelserna förutsatts, att i varje län
skulle finnas en länsbokliållartjänst av första lönegraden — motsvarande
nuvarande länsbokliållartjänst av l:a klass — men att i vissa län, däribland
Blekinge, ansetts böra anstå med inrättande av sådan befattning, så länge
lanträntmästare funnes i länet. I Blekinge län kvarstode lanträntmästaren fortfarande
i tjänst. Då emellertid i två fall, senast beträffande Norrbottens
län, under omständigheter i huvudsak motsvarande de nu föreliggande länsbokhållarbefattningar
av l:a klass inrättats, oaktat lanträntmästare kvarstått
i tjänst, syntes berörda förhållande ej böra utgöra hinder för att i Blekinge
län upprättades en ordinäre länsbokhållarbefattning. Departementschefen
har särskilt framhållit, vad länsstyrelsen i Blekinge län anfört därom, att
länsstyrelsen numera vore den enda, vid vilken någon ordinarie länsbokliållartjänst
icke funnes. Riksräkenskapsverket hade ifrågasatt, huruvida ej
den nya länsbokliållarbefattningen i Blekinge län skulle kunna inrättas såsom
länsbokliållartjänst av 2:a klass med placering i lönegraden B 21 i
stället för, enligt länsstyrelsens förslag, såsom en dylik tjänst av l:a klass
med placering i lönegraden B 24. För vidtagande av en dylik åtgärd, som
skulle stå i strid mot vad som förutsatts vid nyssnämnda omorganisation
samt innebära en avvikelse i förhållande till personaluppsättningen i förevarande
hänseende vid samtliga övriga länsstyrelser oavsett länens storlek,
syntes tillräckliga skäl icke föreligga. Departementschefen har därför, i likhet
med statskontoret och majoriteten inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd,
ansett, att den ifrågavarande befattningen borde uppföras såsom eu
länsbokhållarbefattning av l:a klass med placering i lönegraden B 24. Med
användning av hittills tillämpade beräkningsgrunder borde, vid bifall härtill,
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu å 2,652,000 kronor,
höjas från och med budgetåret 1929/1930 med 7,860 kronor till 2,659,860
kronor eller, i avrundat tal, 2,660,000 kronor.

Vad härefter angår anslagsposten till personligt lönetillägg till landssekreterare
och landskamrerare innebar 1925 års beslut i samband med löneregleringen
för befattningshavare vid länsstyrelserna, att ordinarie landssekreterare
eller ordinarie landskamrerare, som övergått till den nya lönestaten och
vilkens sammanlagda avlöning, tillfällig löneförbättring däri inbegripen, i
medeltal under åren 1920—1924 jämte under samma tid i medeltal uppburna
sportler överstigit vederbörandes avlöning, däri inberäknad avlöningsförstärkning,
för budgetåret 1925/1926, skulle tilldelas personligt lönetillägg, motsvarande
berörda överskott, dock högst 5,400 kronor för år räknat, med
iakttagande att det sålunda bestämda personliga lönetillägget skulle avskrivas
med en niondel från och med den 1 juli 1926, med ytterligare en
niondel å det ursprungliga beloppet från och med den 1 juli 1927 o. s. v.,
så att hela beloppet vore avskrivet med utgången av juni månad 1934.

112

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Förutom genom nu nämnda successiva avskrivning skall enligt gällande
grunder det särskilda personliga lönetillägget minskas, i den män tjänstemannens
avlöning till följd av uppflyttning till högre löneklass ökas utöver
den nyss angivna sammanlagda avlöningen omedelbart efter övergången till
den nya lönestaten.

Med hänsyn till den årliga avskrivningen av förevarande lönetillägg minskades
anslagsposten för ändamålet, ursprungligen upptagen till 260,000 kronor,
för vart och ett av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 med en niondel
eller i runt tal 29,000 kronor. Anslagsposten upptogs därför för sistnämnda
budgetår till 202,000 kronor. För innevarande budgetår har anslagsposten
emellertid på i statsrådsprotokollet angivna skäl upptagits med endast

77,000 kronor.

Med hänsyn därtill att ifrågavarande anslagspost skall vara avskriven med
utgången av juni månad 1934, har posten för nästkommande budgetår synts
kunna ytterligare nedsättas med ungefär en femtedel av dess nuvarande
belopp eller i runt tal med 15,500 kronor, och har sålunda föreslagits till
upptagande med 61,500 kronor.

Efter de ändringar, som sålunda föreslagits i den ordinarie avlöningsstaten,
skulle denna från och med nästkommande budgetår erhålla följande
utseende:

Ordinarie avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..........................2,660,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................................... 50,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag
.......................................................................................... 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag
.......................................................................................... 61,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 1,125,000

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m.................................. 15,000

Summa kronor 4,035,500.

Beträffande slutligen den för befattningshavare vid länsstyrelserna gällande
övergångsstaten är deima av följande utseende.

Tjänst-

Lön

görings-

penningar

Summa

|

1 lanträntmästare i Söderman-

lands län...........................

2.500

1.300

3,800

1 lanträntmästare i Blekinge

län....................................

1 lanträntmästare i Väste rnorr-

2,500

1,000

3,500

Efter 5 år kan lönen höjas

lands län...........................

1 lanträntmästare i Norrbot-

2,500

1,300

3,800

med 500 kronor.

tens län ..........................

2,500

1,300

3,800

Summa kronor

10,000

4,900

14,900

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

113

Sedan innehavaren av lanträntmästarbefattningen i Södermanlands län
numera erhållit avsked, har befattningen ifråga uteslutits ur övergångsstaten
och statens slutsumma nedsatts från 14,900 kronor med 3,800 kronor till
11,100 kronor, därav å lön 7,500 kronor och tjänstgöringspenningar 3,600
kronor.

Anslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna skulle sålunda enligt
Kungl. Maj:ts förslag upptagas till (4,035,500 -f 11,100) 4,046,600 kronor och
alltså minskas med 11,300 kronor.

Att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, en ny ordinarie länsbokhållartjänst
må inrättas vid länsstyrelsen i Blekinge län från och med ingången av nästkommande
budgetår, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, och utskottet
biträder jämväl förslaget därutinnan, att tjänsten må hänföras till l:a klass
och sålunda placeras i lönegraden B 24.

Då vad i övrigt under förevarande punkt föreslagits ej heller givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att vid länsstyrelsen i Blekinge län skall från
och med den 1 juli 1929 inrättas en befattning såsom länsbokhållare
av l:a klass;

b) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1929 förordade förslagen till
ordinarie avlöningsstat samt till övergångsstat för befattningshavare
vid länsstyrelserna, att tillämpas från och med budgetåret
1929/1930; samt

c) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare
vid länsstyrelserna, nu 4,057,900 kronor, med 11,300 kronor
till 4,046,600 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83) att, med uteslutande
ur riksstaten av det under avdelningen överståthållarämbetet och landsstaten
uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna, under samma avdelning
med oförändrad rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 2,375,000
kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 368—370 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för innevarande budgetår är upptaget ett ordinarie anslag
till belopp av 2,375,000 kronor till fögderiförvaltningarna. Från detta anslag
bestrides avlöningen till landsfogdar, landsfiskaler och häradsskrivare.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att i enlighet med vad statskontoret
hemställt, anslaget skulle från och med budgetåret 1929/1930 erhålla
förslagsanslags karaktär.

Till stöd för denna hemställan har statskontoret anfört i huvudsak
följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 5 häft. (Nr 5.)

Utskottet»

yttrande.

Fögderiförvaltningarna.

[83.]

674 sa 8

114

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Vikariat sersättningar

vid fögderiförvaltninqama.

[84.]

Av de senaste budgetredovisningarna framginge, att oaktat utgifterna å
anslaget beräknats komma att överstiga det anvisade beloppet, anslaget
dock utvisade behållning. Anslaget vore nämligen bestämt med hänsyn till
att landsfiskalernas kontanta löneförmåner minskades genom att vissa av
dem ägde rätt att disponera landsfiskalsboställen. Tid efter annan skedde
emellertid enligt beslut av kammarkollegium och statskontoret indragning
av dylika boställen med därav följande ökning i landsfiskalernas kontanta
löneförmåner. I avseende å tiden från och med ingången av juli månad
1928 hade sålunda boställen blivit indragna med i vederbörande stater upptagna
boställsförmåner till ett sammanlagt belopp av 2,630 kronor, vilket
belopp från och med innevarande budgetår belastade anslaget. Därjämte
förelåge redan nu beslut om indragning av ytterligare ett boställe, varigenom
anslaget för budgetåret 1929/1930 skulle komma att belastas med ytterligare

1,000 kronor. Då det icke syntes vara uteslutet, att ytterligare beslut om
indragning av landsfiskalsboställen kunde komma att fattas under innevarande
budgetår, ansåge statskontoret, att man knappast med säkerhet
kunde räkna med att anslaget, därest dess belopp bibehölles oförändrat,
skulle bliva tillräckligt för sitt ändamål. Med hänsyn till att några bestämda
hållpunkter icke förefunnes för anslagets beräkning, syntes därför
till undvikande av överbelastning en mindre ökning av anslaget böra ske,
för den händelse detsamma allt fortfarande skulle i riksstaten uppföras såsom
bestämt anslag. Då det knappast vore möjligt att i förväg någorlunda
exakt beräkna anslaget, ansåge emellertid statskontoret, att i stället den
anordningen borde vidtagas, att åt anslaget gåves karaktären av förslagsanslag.

Utskottet, som funnit sig böra förorda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det under
avdelningen överståthållarämbetet och landsstaten uppförda
ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna, under samma avdelning
med oförändrad rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 2,375,000 kronor.

83:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, nu

50,000 kronor, med 110,000 kronor till 160,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 370 och 371 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna höjningen av förevarande anslag har föranletts av en
kraftigt stigande belastning å detsamma. Belastningen beror till huvudsaklig
del på de nya regler, vilka — i anslutning till den år 1925 beslutade nya
löneregleringen för länsstyrelsernas personal — fastställts beträffande avlöning
åt vissa kategorier av vikarier vid uppehållande av ordinarie befattning inom
fögderiförvaltningen.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

115

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
viJcariatsersättningar vid fögderivaltningarna, nu 50,000 kronor,
med 110,000 kronor till 1(30,000 kronor.

84:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 85) Ortstillägg till
får utskottet hemställa, landsfogden

i Göteborgs

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 200 kronor.

och Bohus
län.

[85.]

85:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till ersättning Ersättning åt
åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservations- lappfogdar
anslag av 50,600 kronor. [Sfi™]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 371—375 i statsrådsprotokollet. L

Alltsedan år 1891 har riksdagen anvisat extra anslag till ersättning åt j uri
diskt biträde åt de svenska lapparna i Norge samt till lappfogdar och lappförmän
in. m. Förevarande anslag, som under senare år haft rubriken ersättning
åt lappfogdar m. in., har reservationsanslags karaktär. Anslagsbeloppet utgjorde
från och med år 1921 till och med budgetåret 1926/1927 — inräknat
ett å tilläggsstat för’ år 1921 beviljat förstärkningsanslag — 43,550 kronor
för år. I samband med beslut vid 1927 års riksdag om medgivande av visst
provisoriskt avlöningstillägg åt lappfogdarna samt om beräknande av medel
för ökning av expensersättning till nämnda tjänstemän höjdes anslaget för
perioden 1927/1928 till 46,350 kronor (se 1927 års statsverksproposition,
femte huvudtiteln, punkt 86, samt riksdagens skrivelse nr 5 A, punkt 77).

Utgifterna för förevarande anslag hava under de senaste budgetperioderna
överstigit anslagsbeloppet, men en anslagshöjning av denna anledning
ansågs icke behöva ifrågakomma, så länge reservationer förefunnos å
anslaget. Sedan emellertid reservationerna beräknats bliva i huvudsak förbrukade
under budgetåret 1927/1928, framlades i statsverkspropositionen till
1928 års riksdag (femte huvudtiteln, punkt 84) förslag- om höjning av anslaget
till ett belopp, som beräknades motsvara medelsbehovet i dess helhet.

Anslagsbehovet uppskattades därvid på följande sätt:

Kronor.

Arvoden till fyra lappfogdar (4 X 5,500).................................................. 22,000

Provisoriskt avlöningstillägg till var och en av fyra lappfogdar (4 X 500) 2,000

Arvode till biträde åt lappfogden i Jämtlands län................................. 3,000

Arvoden till biträde åt lappfogden i Västerbottens län samt till ett
biträde, gemensamt för de två lappfogdarna i Norrbottens län

(2 X 3,000) ............................................................................................... 6,000

Expensgottgörelse till de fyra lappfogdarna (4 X 300)......................... 1,200

Juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge................................. 6,300

Ersättning och gratifikationer åt ordningsmän inom lappbyarna och åt
lappförmän................................................................................................ 14,500

Summa kronor 55,000

116

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

U tskottets
yttrande.

Polisväsendet
i rikets

[87.]

Det i denna sammanställning till arvode åt ett biträde åt lappfogden i
Jämtlands län upptagna beloppet å 3,000 kronor avsåg ett ändamål, som
tidigare ej tillgodosetts från förevarande anslag. Arvodet ifråga hade bestritts
från jämtländska lappväsendets fond.

I skrivelse nr 5 A, punkt 70, anmälde 1928 års riksdag, att riksdagen
uppfört anslaget i fråga med ett belopp av 48,500 kronor. Biksdagen ansåg
sig nämligen icke böra anvisa medel å riksstaten till arvode åt nyssnämnda
biträde. En ytterligare reduktion med 3,500 kronor möjliggjordes därav, att
sedan den tidigare innehavaren av lappfogdetjänsten i Västerbottens län från
och med den 15 februari 1928 entledigats från sin tjänst, den dittillsvarande
biträdande lappfogden i samma län förordnats till lappfogde i länet, varvid
Kungl. Maj:t dels bestämt avlöningen för denne till ett arvodesbelopp av

5,500 kronor utan rätt till provisoriskt avlöningstillägg, dels ock förklarat,
att lämnat bemyndigande att anställa biträde åt lappfogden i länet skulle
upphöra att gälla från och med den 15 februari 1928.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle anslaget från och med nästkommande
budgetår höjas med 2,100 kronor. Anledningen härtill är till en
början den, att arvodet till biträdet åt de båda lappfogdarna i Norrbottens
län ansetts böra på i statsrådsprotokollet angivna grunder höjas från 3,000
till 3,600 kronor för år. Vidare har till stöd för anslagsökningen anförts,
att reservationerna å anslaget numera vore helt förbrukade, och att å anslagsbeloppet
för budgetåret 1927/1928 därjämte av särskild anledning uppstått
en brist å 4,364 kronor 28 öre, vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut täckts
genom överförande av nämnda belopp från femte huvudtitelns anslag till
extra utgifter. De utgifter från anslaget under budgetåret 1927/1928, vilka
måste beräknas återkomma under nästa budgetår, överstege ock med ett
mindre belopp det för innevarande period beviljade anslaget.

Med hänsyn till samtliga angivna förhållanden och då det på grund av
anslagets natur av reservationsanslag vore önskvärt att erhålla någon marginal
å detsamma, har anslaget för nästa budgetår ansetts böra upptagas
till 50,600 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får
utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,600
kronor.

Polisväsendet.

86:o) Beträffande Kungl. Majrts förslag angående anslag till polisväsendet
i riket (punkt 87) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

117

87:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 88) att till vissa ersättningar
åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 385—388 i statsrådsprotokollet.

Till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet
anvisade riksdagen för budgetåret 1925/1926 ett extra förslagsanslag av

225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som angivits i Kungl. Maj:ts proposition nr 59 till 1925 års riksdag. Rörande
de särskilda fall, i vilka anslaget enligt nämnda grunder avsetts
att komma till användning, hänvisas till nyssnämnda proposition.

Det för budgetåret 1925/1926 anslagna beloppet å 225,000 kronor avsåg
allenast första halvåret efter den nya polislagstiftningens ikraftträdande eller
perioden 1 januari—30 juni 1926. För helt budgetår skulle följaktligen erfordras
dubbla beloppet. Enligt den plan, som uppgjorts för den nya
polisorganisationens genomförande, skulle under den därför beräknade övergångstiden
ifrågavarande anslag så småningom ökas med ytterligare 25,000
kronor.

För budgetåret 1926/1927 beräknades sistnämnda ökning till 5,000 kronor.
Anslaget skulle alltså för sistnämnda budgetperiod enligt planen hava upptagits
till 455,000 kronor. Emellertid upptogs detsamma till något högre
belopp. I enlighet med i 1926 års statsverksproposition framställt förslag
blev nämligen ramen för anslagets användning från och med budgetåret
1926/1927 något vidgad. Från nämnda tid skola sålunda de ersättningar,
som tillkomma landsfiskalerna jämlikt kungörelsen den 17 september 1851
(nr 31) angående ersättning till länsmän och nämndemän i de fall, då flera
härader hava gemensam tingstad i brottmål, bestridas från nu förevarande
anslag. Därförut hade dessa ersättningar utgått från den i andra huvudtitelns
förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter ingående
utgiftsposten för rese- och traktamentsersättning till åklagare. I anledning
av denna omläggning ökades vid beräkningen för budgetåret 1926/1927 beloppet
för nu ifrågavarande anslag med 4,000 kronor, motsvarande det belopp
vartill nyssnämnda utgiftspost approximativt uppskattats. Vidare skall
från förevarande anslag under femte huvudtiteln från och med den 1 juli
1926 utgå sådan resekostnadsersättning, som från samma tidpunkt jämlikt
kungörelse den 7 maj 1926 (nr 176) tillerkänts landsfiskal för tjänsteresa,
företagen för verkställande av inventering hos landsfiskalen underställt exekutionsbiträde.
De ökade utgifter å anslaget, vilka väntades uppkomma av
sist angivna anledning ävensom till följd av viss utsträckning i användningen
av reservpolispersonalen för övervakande av motorfordonstrafiken,
ansågos vid beräkningen av anslaget åtminstone tills vidare icke bliva av
den omfattning, att anslaget på grund därav behövde höjas.

Anslaget blev i enlighet med här omförmälda kalkyler för budgetåret
1926/1927 uppfört med (450,000 + 5,000 + 4,000) 459,000 kronor.

Vissa ersättningar
åt
befattningshavare
vid
polis- och
åklagarväsendet.

[88.]

118

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Särskild polis
för uppdagande
av
olovlig införsel
av
spritdrycker
m. in.

[89.]

Rese- och
traktamenis
penningar.

[90.]

Utredning

angående

allmänna

pensionsför säkringen.

[91.]

Utskottets

yttrande.

För budgetåret 1927/1928 beviljades för ändamålat ett anslag av 464,000
kronor. För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 725,000 kronor.
Den senast vidtagna förhöjningen var i huvudsak föranledd av en avsevärd
överbelastning å anslaget. Nu föreslagen höjning av anslaget är föranledd
av väsentligen samma orsak.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra tillstyrka
och utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor.

88: o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 89) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 388—392) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskild polis för uppdagande av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra
anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av

150,000 kronor.

Diverse.

89:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 90)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 392) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
rese- och traktamentspenningar, nu 550,000 kronor, med 25,000
kronor till 525,000 kronor.

90:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att till utredning
angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 392—395
i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra biträda före varande förslag, får alltså
hemställa,

att riksdagen må till utredning angående allmänna pensionsförsäkringen
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

119

91 ro) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till skrivmateri- Tillfällig
alier och expenser, ved m. m. (punkt 92) samt till tillfällig löneförbättring ^ttrin^far
för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 93) kommer ut- visa personal
skottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet inom den
skolat härigenom för riksdagen fZaLångL

Skrivmateri anmäla.

alier och

expenser, ved
m. ra.

[92o.93.]

92:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att till dyrtidstill- Dyrtidslägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1929/1930 anvisa tillagg åt
ett extra förslagsanslag av 5,000,000 kronor. ^‘[avareT

Rörande detta förslag har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet statens tjänst.
skolat härigenom [94.]

erinra.

93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att höja det ordi- Tryckningsnarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 249,374 kronor, med 10,722 kostnader.
kronor till 260,096 kronor. [95.]

Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har beräknats för
budgetåret 1927/1928 till 224,924 kronor och för nu löpande budgetår till
249,374 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna
från anslaget för budgetåret 1927/1928 till 261,575 kronor. Med hänsyn
härtill har anslaget för nästa period ansetts böra höjas, förslagsvis till 260,000
kronor, vilket belopp för utjämning av huvudtitelns slutsumma jämkats till
260,096 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 249,374 kronor, med 10,722 kronor till
260,096 kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning,
som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Övriga ordinarie anslag.

94:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande Övriga
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke ordinarie
ifrågasatts. anslag.

Utskottet hemställer,

120

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 uppföras med oförändrade belopp.
Stockholm den 16 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, O. Bergqvist, J. Rilsson i
Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, G. A. Carlsson i Gävle, K. V. Rydén, N. J.
M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, O. A. Ernfors, D. Hansén, A. Thelin

och K. A. W. Björck; .

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, J.
Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, O. Nilsson i Örebro, G. Strindlund, O.
Andersson i Höör, P. C. Jonsson i Eskilstuna och G. Persson i Falla;

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 61—94 deltagit herr
A. Petrén i stället för herr Asplund.

Reservationer:

vid punkt 57 (understödjande av dispensärverksamheten) av herr Strindlund,
som ansett, att, innan ifrågasatt ändring beträffande grunderna för
bidrag till dispensärverksamheten beslutas, utredning bör vidtagas för klarläggande
av kostnaderna för en central ledning av dispensärverksamheten
inom landstingsområdena samt att förslag till enhetlig plan för sådan
verksamhet utarbetas.

vid punkt 61 (bidrag till uppförande av hem för kroniskt sjuka) av
herr Strindlund, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må

b) avslå Kungl. Maj:ts framställning om retroaktiva statsbidrag
till vissa landsting för deras anstalter av ifrågavarande
slag; samt

c) avslå Kungl. Maj:ts förslag att vid tillämpning av
gällande bestämmelser rörande det högsta antal platser i
varje län, för vilka anskaffningsbidrag må utgå, hänsyn
skall tagas jämväl till de platser å nyssnämnda anstalter,
till vilkas inrättande bidrag må komma att utgå.»

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

121

Bil. 1.

Fördelning nv det genom kungl. brev den 4 maj 1928 bestämda antalet ordinarie befattningar
vid statens hospital och asyler för budgetåret 1928 1929 fastställd av
Kungl. Medicinalstyrelsen den 30 juni 1928.

Befattningar ''

Stockholms hospital

(265)*

Uppsala hospital och asyl

(1246)

Nyköpings hospital

(206)

Strängnäs hospital

(850)

Vadstena hospital och asyl

(788)

Växjö hospital med Korsberga

(404)

Västerviks hospital

(984)

Visby hospital med Stenkyrka

(63)

Lunds hospital och asyl
(1,306)

Hälsingborgs hospital
(1,200)

Göteborgs hospital
(365)

Vänersborgs hospital och asyl
(1,080)

*3.

cn’

c*-

S’

CD

_ sr

35

ål

sr

o

ÖB

V.

sr

Säters hospital
(972)

Härnösands hospital

(279)

Östersunds hospital

(700)

Piteå hospital och asyl
(370)

O

&

oo

X3

O

a

CD

R

CD

—

CD

to

W

&

B

&

o*

CD

s*

CD

st

SJ

U1

c

3

3

te

Överläkare av

l:a kl..........

i

i

—

1

i

i

1

_

i

i

_

i

i

i

i

12

Överläkare av

2:a kl..........

—

—

i

i

_

_

_

1

1

4

Läkare vid

Visbyhospital

1

Hospitalsläkare

av l:a kl.......

i

2

—

2

2

i

2

_

2

3

i

2

2

2

_

i

1

24

Hospitalsläkare

av 2:a kl.......

i

4

—

2

2

2

2

—

4

3

i

2

2

2

1

2

—

—

30

Sysslomän av

1

1

Sysslomän av

O

2:a kl. .........

—

—

—

1

1

1

1

—

_

_

_

1

1

1

_

1

8

Sysslomän av

3:e kl..........

i

—

i

i

_

_

1

1

5

Bokhållare ......

i''

1

—

1

1

1

1

—

1

1

i

1

1

1

1

1

14

Kassörskor ......

i

1

i

1

1

1

1

—

1

1

i

1

1

1

1

1

1

13

Kameralbiträ-

den ........

—

1

—

1

1

—

1

_

1

1

_

1

1

1

9

Kanslibiträden .

i

1

—

1

1

1

1

—

1

1

i

1

1

1

—

1

—

—

13

Uppsyningsmän

av l:a kl.......

i

2

—

1

1

2

2

—

1

1

i

1

1

2

_

1

1

_

18

Uppsyningsmän

av 2:a kl.......

2

1

—

—

1

—

2

—

2

1

—

1

1

2

1

1

1

i

17

Överskötare ....

2

12

4

9

11

10

11

1

12

7

6

11

11

15

5

7

5

139

Skötare ..........

20

70

16

43

41

53

72

5

53

61

26

74

57

71

15

41

31

_

749

Förestånderskor

av l:a kl.......

1

2

—

2

1

2

1

_

3

3

1

1

1

1

_

1

1

_

21

Förestånderskor

av 2:a kl.......

—

3

1

1

2

3

2

1

2

3

2

1

1

2

2

1

1

i

29

Översköterskor

8

20

5

22

17

5

20

2

24

19

10

17

18

21

6

13

9

236

Sköterskor ......

29

96

14

66

52

31

65

7

124

85

37

66

55

52

18

49

23

—

869

Maskinmästare

av l:a kl......

—

1

—

1

1

—

i

—

1

1

_

1

1

1

_

1

_

10

Maskinmästare

av 2:a kl.......

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

1

—

5

* De inom parentes angivna siffrorna avse platsantalet vid de olika hospitalen.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.)

674 SO

9

122

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Befattningar

U1

o

&

tf

It

* Sr

1 Uppsala hospital

i (1246)

j Nyköpings ho

1 (206)

Strängnäs hoi

(850)

i Vadstena hospital

5 (788)

I Växjö hospital med

j (404)

p:

£

Tolv

OO 50

''S tf

o

<

er

er

o

ut

*2.

c-t-

/--s

05 *“

»0

O

P-

Lunds hospital <

(1,306)

w

sr

5’

J-?

ro
gcw
o ®
w tf

Göteborgs hot

(365)

1 Vänersborgs hospita

(1,080)

Kristinehamns 1
(800)

Säters hospi
(972)

Härnösands hc

(279)

J Östersunds hot

(700)

Piteå hospital o*
(370)

O

P-

SS"

*0

o

s

H

P

Pa

CD

<

P

pr

p

Summa

■g.

c*-

SL

O

P*

P

CD

ÖB

►ö

E

£L

O

»

sr

p

a

w

o

rl

00

tf

4

p

St

CO

s-

0

f

w

p

O

tf

P

åt

ut

E

X3

1

o

o

er

p

Ut

o

''2.

E

E

00

*2.

E

*2.

p

tf

P

Ut

r-t-

P

er

®

p*

St

o

Maskinister av
l:a kl..........

2

i

i

i

i

i

l

i

1

1

i

i

i

1

15

Maskinister av
2:a kl.........

2

1

_

i

i

2

i

_

3

2

_

1

i

i

1

i

1

—

19

Hantverksföre-ståndare av
l:a kl..........

3

3

3

3

3

1

3

3

3

3

28

Hantverksföre-ståndare av
2:a kl..........

3

7

4

6

6

7

6

7

6

7

8

5

6

3

5

6

92

Trädgårds-mästare ......

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

_

15

Befallningsmän

—

1

—

1

—

1

1

—

1

—

1

1

1

1

1

—

—

10

Förmän i träd-gård och jord-bruk ............

1

1

1

3

Magasinsföre-ståndare ......

1

1

1

1

_

1

_

1

_

1

—

1

1

_

9

Hantverkare ...

1

10

—

6

5

5

8

—

10

6

2

8

5

10

—

4

3

—

83

Chaufförer ......

—

1

—

—

—

—

2

—

1

1

1

1

1

1

—

1

—

—

10

Post- och stads-bud ............

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

17

Eldare av l:a kl.

1

2

—

—

1

—

1

1

1

—

1

1

1

2

—

1

1

—

14

Eldare av 2:a kl.

3

9

2

5

5

3

7

—

7

5

4

5

5

4

2

4

4

i

75

Föreståndare i
stall, ladugård
och svinstall.

1

2

3

2

2

2

3

1

3

3

3

1

1

27

Köksförestån-derskor av l:a
kl................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

12

Köksförestån-derskor av 2:a
kl. ...............

1

1

1

1

4

Tvättförestån-derskor av l:a
kl................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

15

Tvättförestån-derskor av 2:a
kl................

1

Bageriföre-stånderskor ..

1

1

1

1

_

1

1

1

1

1

1

_

1

1

_

12

Arbetsföre-

stånderskor...

—

2

—

1

1

—

1

—

2

1

1

1

1

1

—

1

1

—

14

Stockholm den 8 mars 1929.

Helge Burman.

Kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning.

* De inom parentes angivna siffrorna avse platsantalet vid de olika hospitalen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .......................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ....................................................................

* 248,500

Säger för departementet

272,500

B. Sociala verk och inrättningar.

Socialstyrelsen:

1

Socialstyrelsen, förslagsanslag ....................................

* 317,400

2

Socialstyrelsens verksamhet ......................................

* 147,300

Arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd m. m.:

3

Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.,

förslagsanslag ...........................................................

95,000

4

Arbetsdomstolen, förslagsanslag....................................

51,000

5

Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag

4,000

6

Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m., förslags-

i

anslag ........................................................................

240,000

7

Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag ...

* 2,800,000

8

Yrkesinspektionen, förslagsanslag................................

* 291,500

9

Yrkesinspektionens verksamhet....................................

* 74,800

10

Föreningen för arbetarskydd i Stockholm ................

6,000

11

Arbetsrådet, förslagsanslag............................................

47,650

12

Sveriges deltagande i den internationella arbetsorga-

nisationens konferens, förslagsanslag ....................

20,000

13

Statens byggnadsbyrå....................................................

* 34,000

311,500

3,352,450

Olycksfallsförsäkring:

14

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag........................

245,200

15

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag

1,385,000

16

Försäkringsrådet, förslagsanslag....................................

83,600

17

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ............

44,600

18

Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete m. in., förslagsanslag................

240,000

19

Dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i

samband med lån ur statens egnahemslånefond,

förslagsanslag ............................................................

3,000

20

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag

50,000

618,800

1,432,600

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. G samt. 5 håfl. (Nr 5.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5■

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Sjukförsäkring:

3,500,000

21

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag ........

22

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-

slagsanslag ...............................................................

200,000

Allmänna pensionsförsäkringen:

638,000

23

Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ................................

657,000

24

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag

25

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, förslags-anslag ........................................................................

41,000,000

26

Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag ............................................................

245,000

27

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck-

ningar, förslagsanslag................................................

50,000

638,000

41,952,000

Åtgärder beträffande lösdrivare m. fl.:

28

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag................

613,400

29

Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona

m. m., reservationsanslag ........................................

80,000

30

Frälsningsarméns räddningshem ................................

6,000

613,400

86,000

Alkoholistvård:

31

Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö

och i Landskrona, att utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel...................................................

27,000

32

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, för-

slagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus-drycksmedel ............................................................

123,000

33

Främjande av nykterhetsnämndemas verksamhet

m. m., reservationsanslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel ........................................

35,000

34

Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader, förslagsanslag, att utgå av stats-verkets fond av rusdrycksmedel ............................

150,000

35

Statens kostnader för farliga alkoholister m. in., för-

slagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus-drycksmedel ............................................................

5,000

36

Resor vid tvångsinternering av alkoholister, förslags-

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-medel ........................................................................

10,000

37

Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag, att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

4,000

38

Ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholist-

anstalten Hemmet Älvgården, att utgå av stats-verkets fond av rusdrycksmedel ............................

11,351

123,000

242,351

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Fattigvård och barnavård:

39

Statsinspektion av fattigvård och barnavård ............

49,650

40

Fattigvård och barnavård i allmänhet, förslagsanslag

1,750,000

41

Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag

100,000

42

Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet ........

16,500

43

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem,

förslagsanslag ............................................................

60,000

44

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslags-

anslag ........................................................................

110,000

45

Barnhusen ...................................................................

115,830

46

Skyddsuppfostran, förslagsanslag ................................

440,000

2,405,830

236,150

Säger för sociala verk och inrättningar

8,527,930

47,648,851

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Medicinalstyrelsen:

1

Medicinalstyrelsen, förslagsanslag ................................

344,400

2

Medicinalstyrelsens verksamhet ................................

21,000

Statsmedicinska anstalten:

3

Statens bakteriologiska labora-

torium, förslagsanslag ............ 152,800

4

Statens rättskemiska laboratorium,

förslagsanslag............................ 26,250

5

Statens farmaceutiska laborato-

rium ....................................... 24,500

179,050

24,500

Provinsialläkarstaten:

6

Förste provinsialläkare och pro-

vinsialläkare, förslagsanslag ... 2,942,500

7

Flyttningsbidrag åt vissa provin-

sialläkare, förslagsanslag ........ 2,000

8

Tillfälliga lönetillägg åt vissa

provinsialläkare........................ 4,200

9

Bidrag för anskaffande av bo-

städer åt provinsialläkare å

landsbygden, reservationsanslag 125,000

10

Avlöning åt civila läkarstipen-

diater, förslagsanslag................ 5,000

11

Bidrag till extra provinsialläkares

avlönande, förslagsanslag........ 20,000

12

Dyrtidstillägg åt vissa extra pro-

vinsialläkare, förslagsanslag .... 1,000

2,967,500

132,200

3,490,950

177,700

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalterna:

13

Hospital och asyler, förslags-

anslag....................................

9,900,000

14

Hospitalsbyggnader, reserva-

tionsanslag............................

*

4,100,000

15

Psykiatrisk klinik i Lund, re-

servationsanslag....................

424,100

16

Bidrag till sinnessjukvården i

Stockholm, Göteborg och
Malmö, förslagsanslag ........

1,300,000

17

Anstalter för obildbara sinnes-

slöa, förslagsanslag ............

625,000

18

Anstalter för bildbara sinnes-

slöa, som icke äro fallande-sjuka, förslagsanslag............

750,000

19

Epileptikeranstalter, förslags-

anslag....................................

145,000

20

Avlöningar och vikariatsersätt-

ningar m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sin-nesslöa gossar ....................

27,000

21

Bidrag till driftkostnader i öv-

rigt vid statens uppfostrings-anstalt för sinnesslöa gossar,
förslagsanslag........................

30,400

22

Avlöningar och vikariatsersätt-

ningar m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sin-nesslöa flickor ....................

12,400

23

Bidrag till driftkostnader i öv-

rigt vid statens uppfostrings-anstalt för sinnesslöa flickor,
förslagsanslag........................

10,000

12,720,000

4,603,900

Övriga egentliga sjukvårdsanstal-

ter:

24

Lasaretts underhåll ................

15,774

25

Underhåll av Järvsö sjukhus

för spetälska.......................

23,500

26

Understöd åt spetälskesjukas

familjer m. m.....................

3,000

27

Bidrag till uppförande eller

inrättande av tuberkulos-sjukvårdsanstalter, reserva-tionsanslag ............................

1,175,000

* Av Kungl. Maj:t löreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

5

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

28

Bidrag till driftkostnaderna för

tuberkulossjukvårdsanstal-ter, förslagsanslag................

3,700,000

29

Bidrag till resor för vissa

patienter vid kustsanato-rierna, förslagsanslag ........

65,000

30

Folksanatorierna ....................

150,000

31

Understödjande av dispensär-

verksamhet, förslagsanslag..

420,000

32

Behandling av medellösa lupus-

patienter från landsorten,
förslagsanslag........................

70,000

33

Radiumhemmets i Stockholm

poliklinik ............................

15,000

34

Radiumhemmets i Stockholm

klinik, förslagsanslag............

25,000

35

Bidrag till resor för vissa

patienter vid radiumhemmet
i Stockholm, förslagsanslag

60,000

36

Bidrag till uppförande, inrät-

tande eller inlösen av epide-misjukhus, förslagsanslag ....

600,000

37

Bidrag till driften av epidemi-

sjukhus, förslagsanslag.......

750,000

38

Bidrag till uppförande m. m.

av hem för kroniskt sjuka,
reservationsanslag ................

200,000

39

Bidrag till driften av hem för

kroniskt sjuka, förslagsanslag

750,000

3,974,274

4,048,000

V ant öreanstalter:

40

Kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg, förslagsanslag

136,000

41

Polikliniker vid vanföreanstal-

terna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, förslagsan-slag........................................

15,000

42

Underhåll av skol- och upp-

fostringshem för vanföra,
förslagsanslag........................

70,000

43

De i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg inrättade under-visningsanstalterna för van-föra m. m., förslagsanslag

140,000

44

Vanföreanstalt i Härnösand,

reservationsanslag ................

450,000

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

45

Bidrag till resor för vanföra

jämte vårdare, förslagsanslag 120,000

46

Eugeniahemmet........................ 5,000

481,000

455,000

17,175,274

9,106,900

Hälsovård i allmänhet.

47

Allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag....................

800,000

48

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader, förslagsanslag ............................

60,000

49

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ....

24,000

50

Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-

anslag ...........................................................................

195,000

51

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag ........

1,500

52

Stipendier för deltagande i kurs för utbildande av

instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus

4,000

53

Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och re-

servbarnmorskor, förslagsanslag ................................

690,000

54

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag

115,000

55

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen,/orslaps-

anslag ...........................................................................

105,000

56

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ............................

120,000

57

Karantänsanstalten på Känsö ........................................

17,600

58

Resestipendier åt vissa läkare, reservationsanslag.......

12,000

59

Svenska läkarsällskapet....................................................

1,500

60

Internationella hälso vårdsbyrån i Paris, förslagsanslag

6,750

61

Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,

reservationsanslag ........................................................

44,000

62

Sjuktransporter med flygplan, reservationsanslag ........

45,000

63

Bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter, reser-

vationsanslag ................................................................

50,000

64

Stipendier för deltagande i medicinska fortsättnings-

kurser m. m................................................................

6,400

1,086,850

1,210,900

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

21,753,074

10,495,500

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

1

Överståthållarämbetet m. m., förslagsanslag ................

* 129,000

2

Landshövdingarna ............................................................

509,000

3

Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag ....

4,046,600

4

Fögderiförvaltningama, förslagsanslag ...........................

2,375,000

5

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, förslags-

anslag ...........................................................................

160,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

7

6

7

Ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län
Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag........

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

200

50,600

Säger för överståthållarämbetet och landsstaten

7,219,600

50,800

E. Polisväsendet.

1

Polisväsendet i riket, förslagsanslag................................

*1,960,000

2

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och

åklagarväsendet, förslagsanslag....................................

800,000

3

Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av

spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel ............................................................

150,000

Säger för polisväsendet

2,910,000

F. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

400,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........

525,000

3

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

150,000

4

Utredning angående allmänna pensionsförsäkringen,

reservationsanslag .......................................................

100,000

5

Extra utgifter, reservationsanslag....................................

100,000

6

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

*1,200,000

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

* 540,000

8

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

**5,000,000

9

Tryckningskostnader, förslagsanslag................................

260,096

Säger för diverse

2,635,096

5,640,000

Summa

40,408,200

66,745,151

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
** Beloppet redan beviljat av riksdagen.