Statsutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1929 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa staten tillhöriga markområden.

(4:e avd.)

1:°) Uti en till riksdagen den 1 februari 1929 avlåten proposition, nr 50, Försäljning
vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl.

Maj:t (punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsproto- kvarteret
kollet över kommunikationsärenden nämnda dag) föreslagit riksdagen Axevaii i

dels medgiva, att den telegrafverket tillhöriga tomten nr 11 i femte kvar- G°r!b^
teret Axevall i stadsdelen Lorensberg i Göteborg må försäljas under villkor, ^ "
som av Kungl. Maj:t fastställas;

dels ock besluta, att de medel, som i anledning av försäljningen inflyta,
skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet (sid. 1—4).

År 1917 framlade telegrafstyrelsen, med hänsyn till den inträdda starka
ökningen av antalet telefonabonnenter i Göteborg, förslag om anordnande
av vissa understationer för betjäning av särskilda stadsdelars abonnenter.

Med anledning härav hemställde Kungl. Maj:t till 1918 års riksdag (Statsverksprop.
Utgifter för kapitalökning, bil. 1 sid. 25), bland annat, om anvisande
av medel till inköp för telegrafverkets räkning av tomten nr 1 i femte
kvarteret av Göteborgs stads fjortonde rote samt för påbörjande av en telefonstationsbyggnad
därstädes (den s. k. Yasastationen). Den till inköp ifrågasatta
tomten, som var obebyggd, höll i areal ej mindre än 1,184.4 kvadratmeter.
Då med dess förvärvande skulle följa skyldighet att uppföra en
blivande byggnad till samma höjd som övriga byggnader i kvarteret och
upptagande tomtens hela gatufasad, måste den tilltänkta byggnaden planeras
avsevärt större än telefonstationens lokalbehov krävde. De för stationen
icke erforderliga utrymmena an sågos emellertid kunna med fördel uthyras.

Riksdagen beviljade (skrivelse nr 434 p. 8) ett belopp av 74,900 kronor
för inköp av tomten, men lät med frågan om anvisande av medel för nybyggnadens
uppförande anstå. Den ifrågavarande tomten förvärvades sedermera
för en köpeskilling av 74,870 kronor och tillträddes den 1 juli 1918.

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 9 samt. 29 haft. (Nr 42—44.)

721 29 1

9 Statsutskottets utlåtande JVr 42.

Byggandet av telefonstationen blev emellertid uppskjutet, huvudsakligen
av statsfinansiella skäl. Sedan i samband med beslutad automatisering av
telefonnätet i Göteborg frågan om Yasastationens uppförande åter blivit
aktuell, har telegrafstyrelsen i skrivelse den 13 november 1928 anfört, att
styrelsen funnit en uppdelning av den inköpta tomten vara den bästa lösningen
för erhållande av en tomt av eu storlek, som medgåve uppförandet
av en byggnad, vilken närmare motsvarade behovet av lokal för telefonstationen.
En sådan uppdelning hade redan verkställts. De nya tomterna, benämnda
nr 10 och 11 i femte kvarteret Axevall i stadsdelen Lorensberg,
hölle i areal 342.4 respektive 842.0 kvadratmeter. Tomten nr 10 vore tillräcklig
för telefonstationsbyggnaden. Tomten nr 11 bleve därmed icke erforderlig
för telegrafverkets behov.

Telegrafstyrelsen har därför i samband med begäran om anslag för uppförande
av en ny telefonstationsbyggnad i Göteborg hemställt, att tomten
nr 11 i femte kvarteret Axevall därstädes finge försäljas.

Pdksräkenskap sverket har i utlåtande den 14 januari 1929 förklarat sig icke
hava något att erinra mot den ifrågasatta försäljningen, varjämte verket avgivit
förslag beträffande dispositionen av den vid försäljningen inflytande
köpeskillingen.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t
under rubriken »Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet» vid
punkten 8 framlagt förslag angående uppförande av en telefonstationsbyggnad
å den telegrafverket tillhöriga tomten nr 10 i femte kvarteret Axevall i
Göteborg.

I nu förevarande ärende har departementschefen anfört följande:

»Den telefonstationsbyggnad å tomten nr 10 i femte kvarteret Axevall i
stadsdelen Lorensberg i Göteborg, till vars påbörjande anslag äskats av
innevarande års riksdag, kommer att inrymma tillräckliga lokaler för den
automatiska telefonstation för 10,000 abonnenter, som anses böra omedelbart
anordnas, samt dessutom reservutrymmen — tillsvidare utnyttjade som bostäder
— för mottagande av ytterligare 10,000 abonnenter. Därest berörda
förslag vinner riksdagens bifall, blir den ifrågavarande understationens lokalbehov
tillgodosett. Anledning att för telegrafverkets disposition behålla den
bredvidliggande tomten nr 11 synes då icke förefinnas. Enligt vad införskaffade
upplysningar giva vid handen, lärer denna tomt icke heller komma att erfordras
för annat statsändamål. Yid sådant förhållande torde densamma
böra avyttras. Något köpeanbud, som telegrafstyrelsen funnit godtagbart,
föreligger visserligen icke; för att emellertid de tillfällen till ernående av
gynnsamma försäljningsvillkor, som må erbjuda sig, skola kunna vederbörligen
tillvaratagas, synes det önskvärt, att liksom i tidigare liknande fall
Kungl. Maj:t erhåller möjlighet att besluta om tomtens försäljning utan att
behöva underställa eventuellt anbud riksdagens prövning.

Yad frågan om dispositionen av den blivande köpeskillingen beträffar ansluter
jag mig till riksräkenskapsverkets förslag. Därest försäljningen kommer
till stånd innan slutanslag begärts för den nya telefonstationsbyggnaden,
torde köpeskillingen böra användas till bestridande av kostnader för nybyggnaden
och alltså kommande anslagsäskanden för detta ändamål minskas
med motsvarande belopp; i annat fall torde medlen få inlevereras till riksgäldskontoret
för att i sinom tid redovisas i riksstaten såsom återbetalade
lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 42. 3

Utskottet får erinra, att riksdagen numera, i enlighet med vad utskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 9 punkt 9, bifallit Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag om anvisande av medel för uppförande av en
telefonstationsbyggnad å den telegrafverket tillhöriga tomten nr 10 i femte
kvarteret Axevall i Göteborg.

Kungl. Majrts förevarande förslag om medgivande till försäljning av den
angränsande tomten nr 11 i samma kvarter samt om dispositionen av den
vid försäljningen inflytande köpeskillingen hava ej givit utskottet anledning
till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) medgiva, att den telegrafverket tillhöriga tomten nr 11
i femte kvarteret Axevall i stadsdelen Lorensberg i Göteborg
må försäljas under villkor, som av Kungl. Maj:t fastställas;

b) besluta, att de medel, som i anledning av försäljningen
inflyta, skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 1 februari 1929 angivna
grunder.

2:o) Kungl. Maj.t har vidare (punkt 2 av åberopade statsrådsprotokollet)
föreslagit riksdagen

dels medgiva, att de telegrafverket tillhöriga tomterna nr 6, 7, 8 och 9 i
kvarteret nr XXII Telegrafen i Krylbo jämte tillhörande gatumark må försäljas
för ett belopp av 10,000 kronor och under de villkor i övrigt, som av
Kungl. Maj:t godkännas;

dels och besluta, att köpeskillingeu jämte ett belopp av 10,000 kronor av
telegrafverkets förnyelsefond skall inlevereras till riksgäldskontoret på sätt
i statsrådsprotokollet föreslagits.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—6 av statsrådsprotokollet.

Förslag om inköp av ifrågavarande tomter framlades av telegrafstyrelsen i
skrivelse den 22 september 1916. Tomterna voro avsedda att bereda plats för
en förrådsbyggnad för femte linjedistriktets distriktsförråd, som då inrymdes
i en otillräcklig befunnen förrådsbyggnad i Gävle och vilket ansågs böra
flyttas till en centralt belägen ort inom distriktet. 1917 års riksdag medgav,
att tomterna ifråga finge inköpas för en summa av 20,000 kronor och att å
desamma finge uppföras en förrådsbyggnad för en beräknad kostnad av
65,000 kronor, samt anvisade till bestridande av dessa jämte andra utgifter
ett anslag av 620,000 kronor att utgå av lånemedel. Tomterna, vilka i areal
innehålla 6,566.1 kvadratmeter, inköptes också för en köpeskilling av 20,000
kronor och tillträddes den 1 oktober 1917.

Enligt vad telegrafstyrelsen nu i skrivelse den 4 januari 1929 meddelar,
hava emellertid tomterna icke kommit till användning för det avsedda ändamålet.
Under de gångna åren hade upprepade försök gjorts att försälja
tomterna i fråga, utan att likväl något antagligt anbud kunnat erhållas.

Viskottets

yttrande.

Försäljning
av tomterna
nr 6, 7, 8
och 9 i kvarteret
nr XXII
Telegrafen 1
Krylbo.

[2-]

4

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottets

yttrande.

Emellertid hade nu Krylbo konsumtionsförening anmält sig som spekulant,
och efter det att styrelsen förvissat sig om att varken postverket eller statens
järnvägar hade någon användning för områdena, hade styrelsen —
under förbehåll att Kungl. Maj:ts godkännande erhölles före den 1 juli 1929
— upprättat kontrakt med föreningen om tomternas försäljning för ett belopp
av 10,000 kronor. Denna köpeskilling överensstämde med det numera
gällande priset å likvärdiga tomter i Krylbo, vilket enligt vad som inhämtats
av ordföranden i byggnadsnämnden i Krylbo skulle utgöra 1 krona 40 öre
per kvadratmeter (motsvarande för de ifrågavarande tomterna med en areal
av 6,566.1 kvadratmeter omkring 9,192 kronor).

Under åberopande av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt
att få försälja ifrågavarande tomter jämte tillhörande gatumark för ett belopp
av 10,000 kronor.

I sammanhang därmed har styrelsen hemställt, att för täckande av skillnaden
mellan tomternas bokförda värde, 20,000 kronor, och den nu bjudna
köpeskillingen, 10,000 kronor, måtte få användas 10,000 kronor av telegrafverkets
förnyelsefond, samt att sålunda i anledning av försäljningen till
riksgäldskontoret måtte få inlevereras dels försäljningssumman, dels 10,000
kronor av förnyelsefondsmedel.

Över telegrafstyrelsens framställning har riksräkensJcapsverket avgivit utlåtande
den 14 januari 1929.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att de för uppförande av en förrådsbyggnad
inköpta tomterna i Krylbo ej komma att tagas i anspråk för
det avsedda ändamålet och att de ej torde bliva behövliga för andra verks
räkning. De torde därför böra försäljas. Yad beträffar den erbjudna köpeskillingen,
torde densamma, ehuru endast utgörande hälften av den av statsverket
på sin tid erlagda, likväl få godtagas med hänsyn till vad telegrafstyrelsen
meddelat om nu å orten rådande prisförhållanden.

Då tomtköpet på sin tid gäldats med till telegrafverkets disposition ställda
kapitalökningsanslag av lånemedel, torde vid tomternas avhändande summan
av de i verket investerade lånemedlen böra minskas med tomternas bokförda
värde, vilket överensstämmer med inköpspriset. I enlighet med telegrafstyrelsens
av riksräkenskapsverket tillstyrkta förslag lärer detta böra ske genom
att till riksgäldskontoret såsom återbetalning av lånemedel inlevereras dels
köpeskillingen å 10,000 kronor, dels ett lika stort belopp av telegrafverkets
förnyelsefond. Ett sådant förfarande innebär visserligen, såsom riksräkenskapsverket
påpekat, tagande i anspråk av förnyelsefondsmedel till större
belopp än de för tomterna gjorda avsättningarna medgiva. Om så anses
nödigt lärer likväl detta kunna tillrättaläggas genom att vid fastställande
av telegrafverkets kostnadsstat för nästkommande år ett belopp motsvarande
merdispositionen eller alltså 8,600 kronor tillgodoföres förnyelsefonden utöver
de regelmässiga avsättningarna. o .....

Ifrågavarande återbetalning torde icke böra föranleda någon jämkning i
det riksdagen förelagda förslaget till riksstat för nästkommande budgetår,
utan torde medlen få jämte övriga under innevarande år skeende återbetalningar
av lånemedel redovisas i riksstaten för budgetåret 1930/1931.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förevarande förslag hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

5

att riksdagen må

a) medgiva, att de telegrafverket tillhöriga tomterna nr 6,
7, 8 och 9 i kvarteret nr XXII Telegrafen i Krylbo jämte tillhörande
gatumark må försäljas för ett belopp av 10,000 kronor
och under de villkor i övrigt, som av Kungl. Maj:t godkännas;

b) besluta, att köpeskillingen jämte ett belojip av 10,000
kronor av telegrafverkets förnyelsefond skall inlevereras till
riksgäldskontoret på sätt i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 1 februari 1929 föreslagits.

3:o) Kungl. Maj: t har ytterligare (punkt 3) föreslagit riksdagen

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna avtal angående försäljning
av ett jämlikt byggnadsnämndens i Stockholm beslut den 6 oktober
1920 från tomten nr 14 i kvarteret Norrtälje för utläggning till Rimbogatan
avstyckat område;

dels ode besluta, att de medel, som i anledning av områdets upplåtelse
inflyta, skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna
grunder.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 6—9 av statsrådsprotokollet.

Efter framställning från Stockholms stads fastighetsnämnd och sedan
kammarkollegium yttrat sig i ärendet, har mellan byggnadsstyrelsen, å Kungl.
Maj:ts och kronans vägnar, samt fastighetsnämnden träffats följande preliminära
kontrakt om försäljning av ifrågavarande kronan tillhöriga, för utläggning
till gata avsedda markområde:

Mellan Kungl. byggnadsstyrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å
ena, samt Stockholms stads fastighetsnämnd, å andra sidan, är upprättat
följande

Köpekontrakt.

l:o.

Kronan försäljer härigenom till Stockholms stad det enligt byggnadsnämndens
beslut den 6 oktober 1920 från tomten nr 14 i kvarteret Norrtälje
för utläggning till Rimbogatan avstyckade, å här bilagda karta1) med blå
färg angivna område med en areal av 48.8 kvm. för en köpeskilling av Tiotusen
(10,000) kronor.

2:o.

Området tillträdes den 1 augusti 1929, och skall köpeskillingen samma
dag kontant betalas emot det att säljaren till staden avlämnar köpebrev å
det försålda området ävensom håller för staden tillgängliga de för områdets
lagfarande nödiga åtkomsthandlingar jämte gällande designation samt bevis,
att området ej besväras av inteckning.

3:o.

Staden betalar kostnaderna för lagfart å detta fång ävensom nödiga arealavmätningar
i följd av överlåtelsen.

Försäljning
av ett från
tomten nr 14
1 kvarteret
Norrtälje 1
Stockholm
avstyckat
område.

[3.]

b Här utesluten.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

4:o.

Det skall åligga staden att i samband med områdets ordnande som gata
till den nya gatulinjen inflytta de i gränsen mot Rimbogatan nu befintliga
stängsel, ävensom att bekosta gatans framtida underhåll.

5:o.

Därest Kungl. Maj:t och riksdagen icke före den 1 juli 1929 godkänt detta
kontrakt, har detsamma till alla delar förfallit.

Härav äro två lika lydande exemplar upprättade.

Stockholm den 20 april och 25 maj 1928.

För Kungl. Maj:t och kronan.
Dess Byggnadsstyrelse:

IT ÅR TENGBOM.

På fastighetsnämndens vägnar:

HARRY SANDBERG.

M. Sdlberg.

Georg A. Nilsson.

H Öhman.

Bevittnas:

Karl W. Ericsson. Alice Hallberg.

Köpeskillingen motsvarar ett pris av omkring 205 kronor per kvadratmeter.

Då det varit angeläget för staden att redan före köpets avslutande kunna
slutligt ordna ifrågavarande gatudel, har byggnadsstyrelsen med fastighetsnämnden
överenskommit, att staden må för tiden den 1 augusti 1928
1 augusti 1929 för gatuändamål disponera området mot det att staden till
kronan erlägger ett belopp av 500 kronor, motsvarande 5 procent ränta å
det försäljningsvärde, som åsatts området.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder
för att det preliminära köpekontraktet måtte före den 1 juli 1929 vinna statsmakternas
godkännande.

Riksräkenskapsverket har avgivit utlåtande i ärendet den 14 januari 1929.

Departementschefen har anfört följande:

»Såsom i kammarkollegii yttrande i ärendet erinrats, har Stockholms stad
möjlighet att genom expropriationsförfarande förvärva ifrågavarande Kronan
tillhöriga, för utläggning till gata avsedda markområde. Denna omständighet
synes mig emellertid icke böra utgöra skäl för avvisande av stadens önskemål
om en frivillig överenskommelse rörande områdets upplåtelse. De mellan
byggnadsstyrelsen och fastighetsnämnden förberedelsevis överenskomna köpevillkoren
synas mig godtagbara.

Det årligen av riksdagen lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj:t att
utan riksdagens hörande medgiva avstående av kronan tillhörig mark för
ändamål, för vars tillgodoseende expropriationsförfarande eljest är medgivet,
har enligt uttrycklig föreskrift icke avseende å mark, som erfordras för i
fastställd stadsplan upptagna gator m. m. För att den nu föreslagna markförsäljningen
skall kunna komma till stånd erfordras alltsa riksdagens särskilda
medgivande.

Enligt vad jag inhämtat har ifrågavarande markupplåtelse icke nagot sammanhang
med eller någon betydelse i avseende å de mellan staten och
Stockholms stad pågående förhandlingarna i fråga om markdispositioner
m. m.

Köpeskillingen för området, 10,000 kronor, ävensom den omförmälda avgiften
å 500 kronor för områdets disponerande intill tiden för dess till

Statsutskottets utlåtande AV 42.

7

trädande torde i enligliet med riksräkenskapsverkets förslag böra tillgodoföras
inkomsttiteln »A, Egentliga statsinkomster: III, Diverse inkomster».
Med liänsyn till de obetydliga belopp, det bär gäller, lärer emellertid någon
jämkning av det riksdagen förelagda förslaget till riksstat icke böra ifrågasattas.
»

I enlighet med Kungl. Maj:ts länder förevarande punkt framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna det i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 1 februari 1929 intagna avtal angående försäljning
av ett jämlikt byggnadsnämndens i Stockholm beslut
den 6 oktober 1920 från tomten nr 14 i kvarteret Norrtälje för
utläggning till Himbogatan avstyckat område;

b) besluta, att de medel, som i anledning av områdets upplåtelse
inflyta, skola disponeras i enlighet med de i nämnda
statsrådsprotokoll angivna grunder.

4:o) Kungl. Maj:t har slutligen (punkt 4) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att sju till liemmansdelen Utmeland 702 om 13.315 kappland
reducerad jord i Mora socken av Kopparbergs län hörande skogsskiften
må, under de villkor Kungl. Maj:t fastställer, vart för sig å offentlig auktion
försäljas till den högstbjudande;

dels oclc besluta, att de i anledning av försäljningen inflytande medlen
skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9—13 av statsrådsprotokollet.

År 1808 förvärvade Kungl. Maj:t och Kronan genom köp den s. k. kungskällaren
»jämte tillhörande stuvuplats» i Utmelands by i Mora socken, d. v. s.
den källare, där Gustav Yasa enligt sägnen dolts undan danskarnas förföljelser.

För utvidgande av området kring kungskällaren inköpte sedermera »Bestyrelsen
för upprättande av ett monument åt Gustav Yasa i Dalarna» år
1859 dels av gårdsmeden Johan Forsberg och Lisbeth Forsberg deras jordegendom
i Utmeland, utgörande i areal 25.6 kappland och i reducerat tal
13.315 kappland eller 161.814 grader under nr 29, litt. Ba, jämte därtill
hörande skifte i byns samfällda, då ännu odelade skog, dels och av änkan
Bogg Carin Matsdotter in. fl. ett markområde om 13.9 6 kappland avsett till
utfartsväg. Genom nämnda bestyrelses försorg uppfördes vidare för insamlade
medel ett monument över kungskällaren samt en byggnad, avsedd att
tjäna som bostad åt en tillsyningsman. Sedan monumentet färdigställts,
övertogs från och med år 1863 monumentet med tillhörigheter, däribland de
inköpta markområdena, av Kronan som dess egendom. Monumentet har
alltsedan dess stått under överintendentsämbetets — numera byggnadsstyrelsens
— förvaltning; vården och underhållet bestridas av anslaget till
byggnader och reparationer.

Enligt en av lantmäteristyrelsen den 13 juni 1924 avgiven utredning

Utskottets
yttrande.

Försälj ning
av vissa till
området för
Gustav Vasamonumentet

vid Utmeland
hörande
skogsskiften.

[4-]

8

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

skulle den ursprungliga, år 1808 inköpta monumentsplatsen ävensom det av
förenämnda bestyrelse för vägändamål inköpta jordområdet hava ansetts såsom
från respektive hemman avsöndrade lägenheter. Däremot hade det från
Utmeland litt. Ba förvärvade området om 13.315 kappland reducerad jord,
motsvarande inägorna till fastigheten Utmeland sub nr 29 litt. Ba om 14.12 3
kappland reducerad jord, ansetts som hemmansdel och vid verkställda delningar
av skogsmark i Utmelands by erhållit anpart i skog efter sitt jordtal.

För denna fastighet hade sålunda enligt lantmäteristyrelsens uppgifter
utbrutits

dels, vid år 1900 förrättad delning av vissa hem-, fäbod- och utskogar,
följande fem skiften nämligen

1) hemskogskiftet vid byn........................................................ om 3.9 4 hektar

2) » » Amberg ................................................ » 2.2 4 »

3) västra fäbodskogskiftet vid Gruvan ............................... » 14.4 6 »

4) östra » » » .................................... » 0.816 »

5) utskogsskiftet vid Södra Garberg...................................... » 5-4 2 » ,

eller tillhopa 26.8 7 6 hektar,

dels oclc, vid åren 1908—1920 verkställd delning av vissa utskogar, följande
två skiften nämligen:

1) skiftet vid Suggfäbodarna.................................................. om 6.169 hektar

2) » » Ulvsjön ............................................................ » 12.6 5 »

eller tillhopa 18.819 hektar.

Samtliga sju skogsskiften innehölle eu areal av 45.6 9 5 hektar, varav
42.0 9 5 hektar avrösningsjord och 3.6 hektar impediment.

Enligt lantmäteristyrelsen skulle därmed samtliga Kungl. Maj:t och Kronan
för Yasamonumentet i Utmeland tillhöriga skogslotter vara lagligen utbrutna.

I jordregistret för Mora socken, som förklarats upplagt den 30 oktober
1928, har hemmansdelen 13.315 kappland reducerad jord av Utmeland sub
nr 29 litt. Ba upptagits under beteckningen Utmeland 702.

Fråga har numera uppkommit angående sättet för förvaltningen i kronans
hand av de utbrutna skogsskiftena. Under utredningen i ärendet hava
emellertid vederbörande myndigheter funnit lämpligt, att skiftena ifråga försäljas.
En genom domänstyrelsen verkställd saluvärdering av skogsskiftena
har givit till resultat ett sammanlagt värde av 6,230 kronor.
Departementschefen delar denna ståndpunkt och anför:

»Ifrågavarande sju skogsskiften, vilka vid delning av skogsmark inom Utmelands
by tillagts en till statsverket i samband med Utmelandsmonumentets
tillblivelse såsom gåva överlämnad fastighet, äro var för sig av obetydlig omfattning,
utgöras av långa smala ägofigurer och ligga spridda inom ett stort
område. De kunna sålunda i statens hand näppeligen bliva föremål för
någon rationell och lönande skogshushållning. Skogsskiftena torde alltså
böra försäljas.

Då ifrågavarande markområden tillfallit kronan genom donation, torde,
såsom justi ti ekanslersämbetet föreslagit, försäljningsmedlen enligt i dylika
fall gängse praxis böra fonderas, varvid med hänsyn till kapitalbeloppets

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

1)

jämförelsevis ringa storlek avkastningen tillsvidare torde få läggas till kapitalet
för att, sedan detta i erforderlig grad tillvuxit, enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande användas för lämpligt, monumentet avseende ändamål. Förvaltningen
av fonden torde böra uppdragas åt statskontoret.»

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj.ts förslag,
får hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att sju till liemmansdelen Utmeland 702 om
13.315 kappland reducerad jord i Mora socken av Kopparbergs
län hörande skogsskiften må, under de villkor Kungl.
Maj:t fastställer, vart för sig å offentlig auktion försäljas till
den högstbjudande;

b) besluta, att de i anledning av försäljningen inflytande
medlen skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 1 februari 1929 angivna
grunder.

Stockholm den 12 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, 0. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, G. A. Carlsson i Gävle, P. A.
Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, Oscar Olsson
och G. Kobb;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, 0. Olsson i Kullenbergstorp, L. J.
Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son
Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, E. G. E. Eriksson i Stockholm och P. C. Jonsson
i Eskilstuna.

Utskottets

yttrande.