Statsutskottets utlåtande Nr 38.

21

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1929 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beräknandet av tjänstetid i lönehänseendeför
ryttmästaren O. Ribbing och kaptenen N. E. Jönnick.

(l:a avd).

Uti eu till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition,
(nr 84), vilken till förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att ryttmästaren vid Livregementet till häst O. Ribbing och kaptenen vid
intendenturkåren N. E. Jönnick må för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas
den tid, varunder de åtnjutit tjänstledighet från sina beställningar vid
krigsmakten för tjänstgöring vid Finlands försvarsväsende.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I 7 § 6 mom. i avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid armén och marinen stadgades, att beställningshavare finge för bestämmande
av begynnelselön i beställningen och sedermera för uppflyttning
till högre löneklass, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt
eller delvis tillgodoräknas den tid, han utom statens tjänst utfört arbete,
som ur det allmännas synpunkt kunde anses likvärdigt med eller av högre
värde än det, han hade att utföra å beställningen.

I anslutning till den ändrade lydelse, som motsvarande stadgande i avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, den 22 juni 1921 (nr 451)
erhållit genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 367), har i 7 § 5 mom. av
det nu gällande officersavlöningsreglementet av den 20 maj 1927 (nr 170),
vilket trätt i kraft den 1 januari 1928, stadgats, att beställningshavare må
för dylik placering i löneklass, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall, tillgodoräknas den tid, han utom statens tjänst utfört sådant arbete
av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning
finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av
högre värde än det, han har att utföra å beställningen.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

Kibbing och Jönnick hava hos Kungl. Maj:t gjort framställningar om
lönetursrätt för viss av dem fullgjord tjänstgöring vid Finlands försvarsväsen.
Försvarsväsendets lönenämnd har i ett över dessa framställningar
avgivet utlåtande anfört följande.

»Frågan angående rätt för officer att för placering i löneklass tillgodoräkna
sig tid varunder han utfört arbete utom statens tjänst, reglerades, såvitt
avsåge ’ tid före den 1 januari 1928, i 7 § 6 mom. av 1921 års provisoriska
officersavlöningsreglemente samt beträffande senare tid i < § 5 mom. av nu
gällande, 1927 års officersavlöningsreglemente. Den olika a,vfattning, som
ifrågavarande bestämmelser sins emellan företedde, sammanhängde därmed,
att motsvarande stadgande i allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente,
vilket ursprungligen varit av samma lydelse som bestämmelsen i 1921 ars
officersavlöningsreglemente, genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 367) i
förtydligande syfte underkastats en omredigering, samt att det nuvarande
officersavlöningsreglementet i hithörande del avfattats i överensstämmelse
med det sålunda omredigerade stadgandet i allmänna civilförvaltningens

avlöningsreglemente. , , , „

Börande syftet med och innebörden av ifragavarande stadgande finge
lönenämnden hänvisa till propositionen nr 217/1922, sid. 6 och 7. Ehuru
vad där sades direkt endast hade avseende å allmänna civilförvaltningen,
torde detsamma i tillämpliga delar äga giltighet även för försvarsväsendets
vidkommande. I enlighet härmed torde, pa sätt lönenämnden. tidigare vid
olika tillfällen framhållit och Kungl. Maj:t jämväl konsekvent tillämpat, omförmälda
bestämmelse i 1921 och 1927 års officersavlömngsreglementen icke
avse sådana fall, varom i nu föreliggande ansökningar vore fråga_ På grund
av det sålunda anförda hemställde lönenämnden, att Kungl. Maj:t matte
finna förevarande ansökningar icke kunna av Kungl. Maj:t bifallas.

Vid ärendets behandling inom lönenämnden hava tva ledamöter anmält
från nämndens majoritet avvikande mening och för sin del anfört, att de
ansåge, att Bibbing och Jönnick, som åtagit sig ett såväl för dem själva
som för det egna landet hedrande uppdrag, varunder de varit i tillfälle att
skaffa sig vidgad erfarenhet å områden, som direkt berörde deras militära
tjänst, härigenom utövat en verksamhet, som kunde sägas hava kommit
jämväl vårt eget försvarsväsende till godo. Enär den tid ifrågavarande officerare
varit i finsk statstjänst sålunda syntes böra fullt jämställas med tjänstetid
å ordinarie beställning, syntes — även i betraktande av att staten under
deras bortovaro inbesparat omkring 50 % av deras löner de gjorda framställningarna
vara fullt berättigade och ett bifall till desamma väl föienligt
med hithörande bestämmelser i 6 och 7 §§ i officersavlöningsreglementet.»

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava Bibbing och Jönnick
under vissa tider åren 1925—1928 tjänstgjort vid det finska försvarsväsendet,
den förre såsom lärare vid Finlands krigshögskola och den senare såsom
sakkunnig vid utredning av vissa militärförvaltningen berörande frågor.
Eibbings tjänstgöring har omfattat en tid av omkring 21/2 år och Jönnicks
eu tid av omkring 2 år. Under tiden för tjänstgöringen hava visserligen
såväl Bibbing som Jönnick åtnjutit tjänstledighet från sina befattningar vid

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

23

svenska armén, men med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet och övriga
föreliggande omständigheter synes det vara obilligt, att ledigheten ifråga
lägges dem till last vid bedömandet av frågan om till vilken löneklass de
enligt officersavlöniiigsreglementet skola hänföras.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen vid tvenne särskilda
tillfällen under de senare åren med anledning av i ämnet väckta motioner
medgivit försvarsväsendet tillhörande personal rätt att för uppflyttning i
löneklass tillgodoräkna sig till och med sådan tid, varunder samtliga löneförmåner
frånträtts. Salunda har riksdagen enligt skrivelse den 2 maj
1924, nr 121, medgivit, att den personal tillhörande flottan, som deltagit i
yachten Fidras världsomsegling, finge för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas
viss i skrivelsen närmare angiven tid, varunder tjänstledighet av
nämnda anledning åtnjutits. Vidare har riksdagen enligt skrivelse den 25
maj 1925, nr 222, medgivit, att de officerare och underofficerare, som fullgjort
uppdrag att organisera Persiens gendarmeri, och som vore på aktiv
stat vid svenska armén, finge i lönehänsende tillgodoräkna sig den tid, de
med vederbörligt tillstånd på grund av detta uppdrag såsom lönlösa kvarstått
i respektive regementen och kårer.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit finner jag mig böra tillstyrka,
att förslag om beredande av motsvarande förmån åt Ribbing och Jönnick
avlåtes till riksdagen.»

Med tillstyrkande av Kungl. Majds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att ryttmästaren vid Livregementet
till häst O. Ribbing och kaptenen vid intendenturkåren N. E.
Jönnick må för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas den
tid, varunder de åtnjutit tjänstledighet från sina beställningar
vid krigsmakten för tjänstgöring vid Finlands försvarsväsende.

Stockholm den 9 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 35.

Reservation

av herrar Jansson i Falun och Carlsson-Frosterud, vilka ansett, att utskottet
bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition.