Statsutskottets utlåtande Nr 26.
1
Nr 2t>.
Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1929 kl. 11 f. in.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta
motioner.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.
Maj:t — jämte det i propositionen förutsatts, att nu gällande grunder för
beviljande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. skola
äga tillämpning jämväl under budgetåret 1929/1930 — under åberopande
av det vid propositionen under rubrik: »Utgifterna. För flera huvudtitlar
gemensamma frågor; 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
m. fl.», fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit
riksdagen besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk,
statens domäner och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda
verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektionen samt patentoch
registreringsverket ävensom dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans
pensionskassa och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt att, där
arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar
äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för
dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.
I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen
behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar, som
beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet och pensions- och
indragningsstaterna.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Vidare har Kungl. Maj:t i förutnämnda till riksdagen den 4 januari 1929
avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1929/1930 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets beBihang
till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 21 höft. (Nr 26.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 26.
handling, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader för dyrtidstillägg
å extra stat för budgetåret 1929/1930 såsom förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
departementet .........
lantförsvaret.............
sjöförsvaret .............
flygvapnet
under femte huvudtiteln
» sjätte »
» sjunde »
» åttonde »
» tionde »
............................. kronor 1,650,000
............................. » 260,000
kronor 45,000
» 5,250,000
» 2,150,000
» 150,000 7,595,000
................ » 5,000,000
............................. » 180,000
............................. » 2,900,000
............................. » 6,100,000
............................. » 950,000
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft vissa inom riksdagen väckta motioner.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr
115, av herr A. J. Bärg m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr
218, av herr E. Hage m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte med anledning
av Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstilläggens utgående till befattningshavare
i statens tjänst besluta, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå för
budgetåret 1929/1930 efter samma grunder, som gälla för budgetåret 1928/
1929, dock med nedanstående ändringar:
1) stadgandet om minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjniugspliktig
befattningshavare, som är under 25 år, utgår,
2) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgår ett tilllägg
enligt nedanstående grunder:
Tillägg till befattningshavare 1 reglerade verk.
Löneklass |
Tilläggens belopp i |
k r o n o i |
pr år |
||||
A-ort |
B-ort |
C-ort |
D-ort |
E-ort |
F-ort |
G-ort |
|
1-8 ........................... |
120 |
126 |
132 |
138 |
144 |
150 |
156 |
9 12........................... |
90 |
101 |
106 |
in |
116 |
121 |
126 |
13—14.......................... |
72 |
76 |
80 |
84 |
88 |
92 |
96 |
15—16........................... |
60 |
63 |
66 |
69 |
72 |
75 |
78 |
Tillägg till övriga befattningshavare.
Till icke-ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning efter andra
grunder än vad i löneplanen för ordinarie befattningshavare vid de reglerade
verken är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade verk, ävensom
Statsutskottets utlåtande Nr 26.
3
till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, skall tilllägg
utgå å respektive dyrorter med samma belopp, som enligt ovanstående
tabell utgår till befattningshavare i reglerat verk, vilka åtnjuta motsvarande
avlöning, med iakttagande dock, att befattningshavare, vars avlöning är
större än enligt löneklasserna 8, respektive 12 eller 14, men mindre än
nästföljande löneklass, alltid skall hänföras till den löneklassgrupp, där tilllägget
är mindre.
Vidare har herr A. Spångberg m. fl. i eu inom andra kammaren väckt
motion, nr 219, hemställt, att riksdagen må besluta sådan ändring av grunderna
för dyrtidstilläggens utgående till i statens tjänst anställda befattningshavare,
att de vid 1920 års riksdag fastställda grunderna må tillämpas för
löneklasserna 1—16 i kommunikationsverkens lönereglemente och med dem
i fråga om lönebelopp jämställda befattningshavare, samt att för högre avlönade
befattningshavare skola i sådant avseende tillämpas nu gällande
grunder, dock så, att beträffande löneklasserna 16—18 sker den utjämning,
som ur löneteknisk synpunkt är nödvändig för att icke den inbördes löneställningen
för dessa skall förryckas.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
»Såsom framgår av redogörelsen för grunderna för dyrtidstilläggen hava
nuvarande föreskrifter i ämnet i huvudsakliga delar varit i tillämpning sedan
den 1 juli 1923, och upprepade förslag om ändring i de gällande bestämmelserna
hava av riksdagen avvisats. De skäl, som hittills varit utslagsgivande fölen
oförändrad tillämpning av 1923 års dyrtidstilläggsgrunder, synas också
allt fortfarande äga giltighet. Härtill kommer, att Kungl. Maj:t den 29
juni 1928 tillsatt en kommitté — 1928 års lönekommitté -— med uppdrag
att verkställa utredning och avgiva förslag i avseende å bland annat dyrtidstilläggens
inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen. Vid nu
angivna förhållanden synas nuvarande bestämmelser rörande dyrtidstillläggen
böra bibehållas utan ändring även för nästkommande budgetår.
Kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1929/1930 komma att
bliva beroende av indexställningen för levnadskostnaderna undet budgetårets
olika kvartal. Indextalens förskjutningar under senare år belysas av
efterföljande tablå:
4
Statsutskottets utlåtande Nr 26.
Budgetår |
Levnadskostnadsindex |
||||
1 juli |
1 oktober |
1 januari |
1 april |
Medeltal j |
|
1923/1924 .................................... |
174 |
177 |
176 |
173 |
175 |
1924/1925 ................................... |
171 |
174 |
178 |
177 |
175 |
j 1925/1926 .................................... |
176 |
175 |
174 |
173 |
174.5 |
1926/1927 .................................... |
172 |
171 |
171 |
170 |
171 i |
1 1927/1928 .................................... |
169 |
172 |
171 |
171 |
170.8 |
( 1928/1929 .................................... |
173 |
172 |
170 |
i |
Enligt tablån utgjorde för de båda senast förflutna budgetåren, 1926/1927
och 1927/1928, levnadskostnadsindex i medeltal respektive 171 och 170.8.
Under innevarande budgetår har levnadskostnadsindex vid kvartalsskiftena
1 juli och 1 oktober nått upp till 173, respektive 172. Den stegring, för
vilken dessa siffror äro ett uttryck, torde emellertid till väsentlig del hava
orsakats av vissa prishöjningar av tillfällig art. Vid kvartalsskiftet 1
januari innevarande år har index nedgått till 170. Då några särskilda anledningar
att under den närmaste framtiden förvänta prisstegringar icke
anses föreligga, synes medeltalet för levnadskostnadsindex jämväl för innevarande
budgetår med all sannolikhet komma att nära sammanfalla med
medeltalet för budgetåren 1926/1927 och 1927/1928. Under sådana omständigheter
synas övervägande skäl föreligga att också vid beräknandet av dyrtidstilläggen
för budgetåret 1929/1930 utgå från en medelkostnadsindex av 171,
vilket innebär, att den faktiska utgiftsbelastningen under budgetåren 1926/1927
och 1927/1928 i stort sett kan läggas till grund för bestämmandet av anslagsbeloppen
för nästkommande budgetår.
De med utgångspunkt från nämnda medelkostnadsindex beräknade kostna -
derna för dyrtidstilläggen fördela sig på följande sätt:
Milj. kr.
Dyrtidstillägg vid affärsverken .................................................................... 28.5
Dyrtidstillägg i övrigt:
1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta
tens
tjänst å huvudtitlarna II—X ............................................... 25.7
2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ............................................ 22.5
3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X................................. 0.9
4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl.................... 9.0
5. Pensionerade båtsmän m. fl................................................................ 1-2
Summa 59.3.
Tillsammans 87.8.
Senare i dag komma vederbörande departementschefer att i enlighet härmed
föreslå upptagande å riksstaten för budgetåret 1929/1930 av erforderliga
anslag till dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfalls verk, statens domäner och
Statsutskottets utlåtande Nr 2<>.
statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans
pensionskassa och statens pensionsanstalt utgå för närvarande av de medel,
av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Vidare
gäller, att, där arbetslönerna vid arméns eller marinens verkstäder och
fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg,
kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhållseller
anskaffningsanslag. Vad sålunda gäller torde även böra äga tillämpning
för budgetåret 1929/1930.
I detta sammanhang ber jag få påpeka, att jag vid anmälan av finansplanen
— i anledning av förslag från riksräkenskapsverket — förordat
vissa budgettekniska omläggningar dels beträffande inkomsttitlarna inkomst
av myntning och justering samt avgifter för granskning av
biografbilder liksom däremot svarande utgiftsanslag, dels beträffande
inkomsttitlarna bidrag till bankinspektionen, fondinspektionen och försäkringsinspektionen
samt patent-, varumärkes- och registreringsavgifter liksom
däremot svarande utgiftsanslag. I fråga om den förstnämnda gruppen inkomsttitlar
och utgiftsanslag skulle genom omläggningen sambandet mellan
respektive inkomsttitlar och anslag brytas. En följd härav blir, att några
särskilda anslag för dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket och vid
statens biografbyrå icke längre erfordras, utan böra för dessa verk kostnaderna
för dyrtidstilläggen bestridas av respektive huvudtitlars allmänna
dyrtidstilläggsanslag. Vad angår den senare gruppen av inkomsttitlar och
utgiftsanslag innebär omläggningen, att för bank- och fondinspektionen,
försäkringsinspektionen samt patent- och registreringsverket särskilda fonder
skola upprättas, till vilka de inflytande inkomsterna av bidrag eller avgifter
skola, över anslagen, överföras och från vilka utgifterna skola bestridas.
Vidkommande dessa verk böra kostnaderna för dyrtidstilläggen inräknas
i de utgiftsanslag, som för respektive verk anvisas, samt dessa kostnader
i likhet med verkens övriga utgifter bestridas från respektive fonder.»
I anledning av de yrkanden, som motionsvis framkommit om ändringar i
nuvarande grunder för dyrtidstilläggens beräkning, får utskottet erinra om
den utredning, som på sista tiden igångsatts rörande ifrågavarande tilläggs
inarbetning i de fasta lönerna. I avvaktan på resultaten härav anser utskottet
dyrtidstilläggsgrunderna böra bibehållas oförändrade jämväl för
nästkommande budgetår.
Departementschefen har utgått från att beräkningen av de olika huvudtitlarnas
dyrtidstilläggsanslag skulle ske på grundval av den faktiska belastningen
å motsvarande anslag för budgetåren 1926/1927 och 1927/1928.
Utskottet har ej funnit anledning frångå den sålunda angivna beräkningsgrunden.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag i de delar,
detsamma nu är föremål för prövning, hemställer utskottet,
Utskottets
utlåtande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 26.
att riksdagen må
a) beträffande befattningshavare, hörande under andra
—åttonde samt tionde huvudtitlarna, med bifall till
Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med avslag å
de av herr Bärg in. fl. och herr Hage m. fl. i ämnet
väckta motionerna (I: 115 samt II: 218) ävensom den av
herr Spångberg väckta motionen (II: 219), besluta, att de
för budgetåret 1928/1929 gällande allmänna grunderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
skola gälla jämväl för budgetåret 1929/1930;
b) besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare och
pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar,
statens vattenfallsverk eller vid av nämnda verk
övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen,
försäkringsinspektionen samt patent- och registreringsverket
skola utgå av de medel, av vilka verkets eller
institutionens omkostnader i övrigt bestridas; samt
att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder
och fabriker in. fl. anläggningar äro uppdelade i
grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen
skola bestridas från vederbörande underhållseller
anskaffningsanslag;
c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
för budgetåret 1929/1930 såsom extra förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln kronor 1,650,000
» tredje » .................... * 260,000
» fjärde »
departementet kronor 45,000
lantförsvaret » 5,250,000
sjöförsvaret ............ » 2,150,000
flygvapnet ............ » 15(1,000 » 7,595,000
under femte huvudtiteln ....................... » 5,000,000
» sjätte » » 180,000
» sjunde » * 2,900,000
» åttonde » » 6,100,000
» tionde . » * 950,000
Stockholm den 5 mars 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
7
Statsutskottets utlåtande Nr 20.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. II. Koarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof
Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle,
P. A. Dahl, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, G. Walles och P. A. Bergström; samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, P. Nilsson
i Honarp, C. It. Jansson i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, J. Carlsson-Frosterud, P. M.
Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F.son Holmgren, F. J. Wigforss,
J. Olofsson i Digernäs och ./. Jönsson i Revinge.