Statsutskottets utlåtande Nr 161.

1

Nr 161.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1929 kl. 11 (. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag
till fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov för hudgetåret 1929/1930 har Kungl.
Maj:t under åberopande av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag (utgifter för kapitalökning: bil. 3, punkt 2) föreslagit riksdagen att
såsom kapitalökning för fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 för budgetåret 1929/1930 anvisa ett anslag av
5,000,000 kronor.

Ytterligare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 april 1929 avlåten
proposition, nr 229, angående beredande av stöd åt insättare i vissa sparbanker
m. m. vilken i nu förevarande del hänvisats till statsutskottet, under åberopande
av statsrådsprotokollet över finansärenden samma dag, föreslagit
riksdagen, bland annat, besluta att såsom kapitalökning för fonden för mötande
av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 för budgetåret 1929/
1930 anvisa, utöver i statsverkspropositionen äskat anslag av 5,000,000 kronor,
ett belopp av ytterligare 2,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollen.

I statsverkspropositionen bar departementschefen för egen del anfört
följande:

»Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1926 års statsverksproposition framlagda
förslag beslöt riksdagen, att en särskild fond, benämnd fonden för mötande
av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922, skulle inrättas, varjämte
riksdagen såsom kapitalökning för denna fond för budgetåret 1926/1927 anvisade
ett anslag av 8 miljoner kronor. Därefter har för ett vart av budgetåren
1927/1928 och 1928/1929 såsom kapitalökning för fonden anvisats
ett anslag av 5 miljoner kronor. Anslagen hava täckts av andra statsinkomster
än lånemedel. Fonden, som alltså för närvarande uppgår till 18
miljoner kronor, förvaltas av riksgäldskontoret.

Enligt vad jag förut nämnt, utgör hela summan av Kreditkassans förluster
till och med år 1928 i runt tal 21.6 miljoner kronor, i vilket belopp ingår
1928 års ränte- och kapitalförluster med omkring 0.4 miljon kronor. I en
till mig ställd skrivelse bar Kreditkassans styrelse — under framhållande
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 87 håfl. (Nr 161.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

Utskottets

yttrande.

att vid den fortgående avvecklingen av kassans engagemang ytterligare förluster
ej syntes kunna undvikas, men att det vore för tidigt att ännu med
säkerhet kunna uttala sig om dessas storlek — anmält, att, enligt styrelsens
åsikt, det belopp, som i riksstaten för budgetåret 1929/1930 borde avsättas
för täckande av Kreditkassans förluster, borde bestämmas till 3.6 miljoner
kronor, eller till skillnaden mellan den i bokslutet för år 1928 uppkomna
förlustbalansen och det tidigare för ändamålet avsatta beloppet. Jag vill
därvid erinra, att den uppskattning av den slutliga kapitalförlusten å
kassans verksamhet, som år 1927 verkställdes av de särskilda utredningsmännen
angående avveckling av Kreditkassans engagemang, innebar, att
sagda förlust icke skulle komma att överstiga 40 miljoner kronor, men att
den i lyckligaste fall kunde tänkas stanna ett eller annat femtal miljoner
under denna siffra. Även om de förluster, som alltjämt äro att förvänta,
skulle stanna under vad sålunda antagits, synes avsättningen till fonden för
budgetåret 1929/1930 icke böra bestämmas lägre än till det för vart och ett
av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 anvisade beloppet av 5 miljoner
kronor. Detta belopp bör alltså uppföras såsom utgift för kapitalökning å
sagda fond, att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.»

Sedermera bar departementschefen i samband med avlåtandet av nyssnämnda
proposition nr 229 i nu förevarande ämne anfört följande:

»Enligt vad jag av Kreditkassans styrelse inhämtat, torde, såvitt nu kan
bedömas, de totala förlusterna å kassans hittillsvarande verksamhet kunna
beräknas komma att stanna vid 25 å 30 miljoner kronor. Av den nya
hjälpverksamhet, som nu ifrågasättes, måste följa en väsentlig ökning av
den slutliga förlustsiffran. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda,
att avsättningen till fonden för nästa budgetår höjes med 2 miljoner kronor,
eller sålunda till 7 miljoner kronor. Då den hittillsvarande riksdagsbehandlingen
av de olika huvudtitlarna i statsverkspropositionen innebär en
minskning i anslagsbelastningen av mer än 2 miljoner kronor i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag, kan den nu förordade ökningen av avsättningen
till fonden för mötande av Kreditkassans förluster täckas inom ramen av
de inkomster, som beräknas enligt budgetförslaget.»

Enligt vad av utredningen framgår, kunna de totala förlusterna å Kreditkassans
hittillsvarande verksamhet beräknas stanna vid ett belopp av omkring
30 miljoner kronor. Denna siffra lärer emellertid komma att ej
oväsentligt förhöjas genom stödåtgärderna beträffande Allmänna Sparbanken
m. fl. sparbanker ävensom Aktiebolaget Jordbrukarbanken. Kostnaderna
för det statliga understödet till insättarna i ovannämnda sparbanker hava
sålunda uppskattats till cirka 10 miljoner kronor. För att säkerställa Jordbrukarbankens
fortsatta verksamhet förutsättes vidare överflyttning på
Kreditkassan av vissa banken tyngande engagemang; de engagemang, som
i första hand äro avsedda att överflyttas, äro i Jordbrukarbankens räkenskaper
bokförda till mellan 9 och 10 miljoner kronor, och förlustrisken å
desamma har av bankens ledning uppskattats till 5.5 miljoner kronor.

För täckande av förlusterna å ifrågavarande kristidsengagemang av olika
slag finnes redan avsatt 18 miljoner kronor. Önskligt är emellertid enligt
utskottets mening, att omsorgen om återstående förlustbelopps täckning ej

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

3

i alltför hög grad skjutes på framtiden. Härför talar ock det gynnsamma
statsfinansiella läget, vilket synes utan svårighet möjliggöra avsättning för
nu ifrågavarande ändamål av ett jämförelsevis betydande engångsbelopp å
1929/1930 års riksstat.

Men hänsyn tagen till dessa omständigheter har utskottet ansett sig höra
tillstyrka, att avsättningen till Kreditkassan för nästkommande budgetår
bestämmes till 16 miljoner kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom kapitalökning för fonden för
mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år
1922 för budgetåret 1929/1930 anvisa ett anslag av
16,000,000 kronor.

Stockholm den 31 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, P. A.
Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, J. G. Walles, G■ Kobb
och D. A. Pelrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. It. Jansson i Falun, O. Olsson
i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, J. Olofsson i Digernäs,
S. Persson i Fritorp, O. Nilsson i Örebro, C. A. Anderson i Storegården och G. Persson i
Falla.