16
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
^Jt skottets
yttrande.
Nr 144.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1929 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning till insät
tama i aktiebolaget Privatbanken.
(4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr
101, av herr J. Pålsson m. fl., och den andra inom andra kammaren, nr
130, av herr J. Jönsson i Revinge m. fl., har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att lämna kreditkassans styrelse bemyndigande att, av tillgängliga
medel och efter behörig granskning, till insättarna i aktiebolaget
Privatbanken lämna ersättning för de kapitalbelopp, som de vid nämnda
penninginstituts nedläggande gingo förlustiga.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Frågan om statlig hjälp till insättarna i den år 1919 i konkurs försatta
Privatbanken har redan tidigare varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.
Från skilda håll hava sålunda till Kungl. Maj:t inkommit framställningar
om dylik hjälp, vilka framställningar dock ej befunnits höra
föranleda till någon åtgärd. Tidigare i ämnet väckta motioner hava också
avslagits av riksdagen.1
Erinras må vidare, att Privatbankens insättare redan i konkursen erhållit
en utdelning av över 75 procent, en utdelning, som vida överstiger vad som
enligt innevarande riksdags beslut garanterats insättarna i Allmänna sparbanken
m. fl. sparbanker.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att förevarande av herr J. Pålsson m. fl. och herr
Jönsson i Revinge m. fl. väckta motioner (1:101 och
II: 130) ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 27 maj 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utskottets utlåtande nr 139.
1 Se första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7 och andra kammarens
femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 3 vid 1924 års riksdag.
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
17
Reservation
av herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, J. Pålsson, Walles,
Anderson i Råstock, Nilsson i Bonarp, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i
Blädinge och Jönsson i Revinge, som ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:
»Att, på sätt motionsvis påyrkas, en allmän statlig gottgörelse skulle
lämnas för de kapitalbelopp, insättarna gingo förlustiga genom Privatbankens
konkurs, kan utskottet ej tillstyrka. I detta avseende må erinras, att
ifrågavarande insättare redan i konkursen erhållit en gottgörelse, som i
allmänhet överstiger vad som enligt innevarande riksdags beslut garanterats
insättarna i Allmänna sparbanken m. fl. sparbanker.
Enligt sagda beslut skulle dock till vissa grupper enskilda insättare
lämnas garanti för full ersättning av insatta medel. Det synes utskottet
förtjänt att övervägas, huruvida ej beträffande Privatbanken en liknande
garanti bör i dylika undantagsfall lämnas.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av de av herr J. Pålsson
m. fl. och herr Jönsson i Revinge m. fl. i ämnet väckta
motionerna (1:101 och II: 130), må i skrivelse hos
Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande skäligheten
av att, i likhet med vad beträffande Allmänna sparbanken
m. fl. sparbanker vid innevarande riksdag ägt
rum, jämväl aktiebolaget Privatbankens insättare i vissa
undantagsfall beredes full ersättning för gjorda insättningar
samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.»
2
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 79 häft. (Nr 139—144.)