Statsutskottets utlåtande Nr 1H3.
1
Nr 133.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1929 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till överståthållarämbetet in. in.
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd ock behov liar Kungl. ]Vtaj:t under femte liuvudtiteln
(punkt 81 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över
socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den
proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, i riksstaten till överståtliållarämbetet
m. m. beräkna ett ordinarie förslagsanslag av 129,000
kronor.
Sedermera bär Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25 januari
1929 dagtecknad proposition, nr 56, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
I. beträffande överståthållaren,
dels från och med den 1 januari 1930 bestämma överståthållarens lön
till ett belopp av 30,000 kronor om året;
dels besluta, att i fråga om överståthållaren skola, likaledes från och med
den 1 januari 1930, gälla följande bestämmelser:
1. a) Överståthållaren är berättigad till fri bostad i för ändamålet anvisat
hus med därtill hörande planterat område. Där särskilda förhållanden därtill
föranleda, ma dock Kungl. Maj:t tilldela överståthållaren antingen annan,
förhyrd bostadslägenhet, eller ock, i stället för bostad in natura, kontant
hyresersättning till belopp, som bestämmes med hänsyn till förekommande
omständigheter.
Vid överståthållarens tillträde till tjänsten skall för honom avsedd bostad
vara försedd med möblering för högst fyra till representation avsedda rum.
Underhåll av denna möblering bestrides genom statsverkets försorg.
b) Överståthållaren skall bebo honom anvisad bostadslägenhet, såframt
icke Kungl. Maj:t på grund av särskilda omständigheter annorlunda förordnar.
I fråga om bostadslägenhetens begagnande skola i övrigt lända till efterrättelse
de särskilda bestämmelser, som äro eller varda meddelade.
c) Har överståthållaren på grund av ändrad disposition av den honom
anvisade bostadslägenheten nödgats flytta, skall skälig flyttningskostnad efter
Kungl. Maj:ts bestämmande gottgöras honom genom statsverkets försorg.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 75hä/t. (Nr 133—135.) 109399 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 133.
Har genom sådan flyttning eller i följd av en mera väsentlig, vid överståthållarens
tillträde av befattningen icke påräknad rubbning i bostadsförhållandena
skada eller förlust åsamkats honom, skall skälig skadeersättning
efter Kungl. Maj:ts bestämmande beredas honom genom statsverkets försorg.
d) Överståthållaren eller, om han avlidit, hans dödsbo skall avträda bostadslägenheten
å den fardag, som infaller näst efter tre månader från det
överståthållaren från tjänsten avgått eller avlidit, dock att avflyttning skall
ske, där överståthållaren beviljas avsked på tid, som av honom begärts, å
den fardag, som infaller näst efter avgången från tjänsten, samt, därest överståthållaren
från tjänsten entledigas, å tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
e) Överståthållaren eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,
som i brist på överenskommelse bestämmes av Kungl. Maj:t, upplåta
nödigt utrymme i bostadslägenheten för överståthållarens efterträdare. Motsvarande
skyldighet skall, där Kungl. Maj:t så finner erforderligt, åligga
överståthållaren gent emot särskilt förordnad vikarie.
2. Kostnaderna för uppvärmning och belysning av överståthållaren anvisad
bostadslägenhet samt för bränsle, som i lägenheten använts för hushållsändamål,
bestridas genom statsverkets försorg i enlighet med de närmare
föreskrifter, som av Kungl. Maj:t utfärdas;
dels besluta, att vid ingången av januari månad 1930 till överståthållaren
skall genom statsverkets försorg utbetalas ett belopp, motsvarande vad han
vid utgången av december månad 1929 skulle hava i nämnda befattning uppburit
i förskott för januari månad 1930, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;
II, beträffande överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar, med
undantag av polisdomstolen, samt polisverket i Stockholm,
dels besluta, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 januari 1930 med i det
följande angivna undantag äga tillämpning å befattningshavare vid överståthållarämbetets
kansli- och polisavdelningar samt å polisintendenter vid polisverket
i Stockholm;
dels från och med sistnämnda dag bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar på följande
sätt:
Befattning Lönegrad
1 underståthållare...........................................................................A 2
1 polismästare............................................ A 2
1 polisintendent............................................................................... B 30
5 assessorer ....................................................................................... B 27
1 notarie av första klass .................................................................... B 24
2 notarier av andra klass..................................................................... B 21
1 förste bokhållare ............................................................................. B 18
7 kanslister............................................................................................. B 15
Statsutskottets utlåtande Nr 1HH.
3
Befattning
3 bokhållare
Lönegrad
B 15
B 11
B 7
B 4
B 2
3 kansliskrivare
3 kanslibiträden
2 kontorsbi träden
15 skrivbiträden
dels från och med samma dag bestämma antalet polisintendenter vid polisverket
i Stockholm på följande sätt:
dels besluta, att nuvarande sekreteraren i överståthållarämbetets kansli
skall överföras till allmänna indragningsstaten från och med den 1 januari
1930, med rätt för honom att åtnjuta lön enligt nyssnämnda avlöningsreglemente
men med skyldighet att, i den händelse han efter förflyttning till
indragningsstaten erhåller annan ordinarie tjänst å rikets, riksdagens eller
kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida
de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna, samt,
därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda nya avlöningsförmåner,
vidkännas mot de senare svarande avdrag;
dels besluta, att utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas och
utan hänsyn till vad i sagda författningsrum finnes däremot stridande skall
gälla, att med annan tjänst än underståthållar-, polismästar-, polisintendentsoch
assessorsbefattning må under den i 2 mom. av berörda 3 § i avlöningsreglementet
angivna förutsättning kunna förenas tjänst å kommuns stat;
dels föreskriva, att vid tillämpning i fråga om befattningshavare vid överståthållarämbetet
av de i 13 § 3 mom. 1 punkten i förenämnda avlöningsreglemente
givna bestämmelserna om tjänstemans förflyttningsskyldighet skall
— i den mån icke med avseende å befattningshavare vid överståthållarämbetets
kansli är annorlunda förordnat — med uttrycket »det verk, han tillhör
eller varunder han lyder» förstås ej blott överståthållarämbetet utan jämväl
polisverket i Stockholm samt landsstaten;
dels besluta, att polismästaren i Stockholm skall, utan hinder av föreskrifterna
i 22 § a) och b) i avlöningsreglementet, åtnjuta fri boställsvåning med
bränsle ävensom elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet
emellertid att själv bekosta armatur och lampor;
dels bestämma, att polisintendenterna vid överståthållarämbetet och polisverket
i Stockholm skola utöver dem enligt avlöningsreglementet tillkommande
lön äga uppbära avlöningsförstärkning med följande belopp för år
räknat:
polisintendenten och chefen för kriminalpolisen........................ 2,500 kronor,
en var av övriga polisintendenter .............................................. 1,500 »
dels godkänna följande bestämmelser att gälla beträffande befattningshavare,
vilka på grund av omorganisationen flyttas från kommunalavlönad
tjänst till statsavlönad sådan:
Befattning
3 polisintendenter
Lönegrad
B 30
4
Statsutskottets utlåtande Nr 133.
a) dylik befattningshavare må — ändå att avlöningen helt eller delvis
icke utgått av statsmedel — äga att i avlöningshänseende tillgodoräkna sig
förutvarande tjänstgöring vid överståtliållarämbetet;
b) befattningshavare, vilken under sin anställning vid överståthållarämbetet
fått tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring utom ämbetsverket i och
för uppflyttning i högre löneklass, må alltjämt i enahanda hänseende äga
tillgodonjuta denna tjänstetidsberäkning;
c) å befattningshavare, vilken erhållit fullmakt eller konstitutorial å kommunalavlönad
tjänst, skola bestämmelserna i tjänstereglementet för Stockholms
stad tillämpas jämväl efter förflyttningen, så länge befattningshavaren
kvarstår i den tjänst, dit förflyttning skett; befattningshavaren dock obetaget
att i stället underkasta sig föreskrifterna i statens avlöningsreglemente;
dels besluta, att, där ordinarie tjänsteman vid överståthållarämbetet eller
polisverket, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att från och
med den 1 januari 1930 äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott, skall vid ingången
av januari månad 1930 genom statsverkets försorg till honom utbetalas ett
belopp, motsvarande vad han skulle hava i den befattning, han vid utgången
av december månad 1929 innehar, i förskott uppburit för januari
månad 1930, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande;
dels förklara, att i övrigt av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande ifrågavarande
befattningshavare;
III. godkänna de av departementschefen framlagda förslagen till stater
ej mindre för överståthållaren, underståthållaren och överståthållarämbetets
kansli m. m. att lända till efterrättelse för tiden 1 juli—31 december 1929,
än även för överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar samt för
polisintendenter vid polisverket i Stockholm att gälla från och med den 1
januari 1930;
IV. dels godkänna av departementschefen förordade huvudgrunder för
fördelning mellan staten och Stockholms stad ej mindre av kostnaderna för
överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar samt för avlöning till
polisintendenter vid polisverket i Stockholm, än även av inkomster å indragna
sportler vid nämnda avdelningar av överståthållarämbetet;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med sålunda och
eljest i propositionen angivna huvudgrunder med Stockholms stad ingå avtal
ej mindre härom än även beträffande sådana särskilda bestämmelser, som
må påkallas av den föreslagna omorganisationen och kostnadsfördelningen;
V. förklara att, därest dylikt avtal icke skulle komma till stånd, i stället
för vad under I—IY föreslagits skall gälla, att nyssnämnda stat för överståthållaren,
underståthållaren och överståthållarämbetets kansli m. m. skall
lända till efterrättelse såväl för tiden 1 juli—31 december 1929 som även
för tiden 1 januari—30 juni 1930; samt
Statsutskottets utlåtande Nr Vid.
5
VI. under femte huvudtiteln — med uteslutande av det under avdelningen
överståthållarämbetet och landsstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till överståthållarämbetet — under samma avdelning med rubriken
»Överståthållarämbetet m. in.* uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 130,500
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
Det ordinarie statsanslaget till överståthållarämbetet blev i samband med
år 1926 beslutad lönereglering för befattningshavare vid överståtliållarämbetets
kansli bestämt till 137,422 kronor. Med detta belopp har anslaget
därefter varit uppfört i riksstaten.
Anslaget i fråga är icke avsett för bestridande av kostnaderna för överståthållarämbetet
i dess helhet. Av detsamma har bestritts större delen av överståthållarens
och underståthållarens avlöningar, samtliga lönekostnader för
överståthållarämbetets kansli, hyresersättning för kansliets ämbetslokal, en
del utav lönekostnaderna för exekutionsbetjäningen i Stockholm, visst bidrag
till kronouppbördsverket i Stockholm samt gratifikationer åt extra ordinarie
tjänstemän och vaktbetjänte vid poliskammaren i Stockholm. Övriga kostnader
för ämbetet — frånsett i viss utsträckning utgifter för skrivmaterialier
och expenser samt för dyrtidstillägg ävensom för tillfällig löneförbättring åt
överståthållaren och under ståthållaren, vilka utgifter bestridas av andra riksstatsanslag
— hava däremot bestritts utav Stockholms stad.
Denna uppdelning mellan statsverket och Stockholms stad av kostnaderna
för överståthållarämbetets verksamhet har vid upprepade tillfällen föranlett
erinringar från Stockholms stad. Stadens kommunala organ hava därvid
visserligen icke ifrågasatt skyldigheten att utgiva bidrag till ifrågavarande
kostnader men så mycket starkare påtalat, att ingen grund funnes angiven,
enligt vilken fördelningen av kostnaderna skulle ske. Dessa framställningar
från staden föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd, förrän frågan
upptogs av de enligt bemyndigande den 31 december 1923 tillkallade s. k.
1924 års landsstatslönesakkunniga. Nämnda sakkunniga — åt vilka bland
annat uppdragits att biträda med utarbetande av förslag till definitiv lönereglering
och pensionsbestämmelser för vissa befattningshavare hos överståthållarämbetet
— hemställde i skrivelse den 16 november 1925, att deras
uppdrag måtte utsträckas att omfatta jämväl utredning angående förändringar
i överståthållarämbetets organisation samt förhandling med Stockholms stad
angående i samband därmed stående mellanhavanden mellan staten och staden.
I enlighet med av Kungl. Maj: t den 21 november 1925 lämnat bemyndigande
meddelades samma dag åt de sakkunniga utvidgat uppdrag på sätt dessa i
nyssnämnda skrivelse hemställt.
Sedan de sakkunniga därefter i berörda frågor förhandlat med av Stockholms
stad utsedda särskilda delegerade, hava de sakkunniga med skrivelse
den 15 maj 1928 överlämnat ett av dem upprättat betänkande med förslag
angående omorganisation av överståthållarämbetet samt ändrad fördelning
6
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för dess verksamhet
(Statens offentliga utredningar 1928:12). Förslaget avser omorganisation av
nuvarande överståthållarämbetets kansli och överståthållarämbetets avdelning
för polisärenden ävensom viss ändring beträffande stadsfogdarna i Stockholm.
Däremot hava de sakkunniga ansett sig icke böra ingå på frågan
om ändrad organisation av överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden
eller om ändrad fördelning av kostnaderna för denna avdelnings
verksamhet. Spörsmålet om åtgärder till åvägabringande av eu rationell
skatteuppbörd är för närvarande inom finansdepartementet föremål för utredning
genom särskilt tillkallade sakkunniga, och innan resultatet av denna
utredning föreligger, har det synts de sakkunniga, att något förslag angående
omorganisation utav denna avdelning av verket icke rimligen kunde
framläggas.
Över de sakkunnigas förslag hava infordrade utlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket,
statskontoret, styrelsen över civilstatens änke- och pupillkassa,
allmänna civilförvaltningens lönenämnd, Stockholms stadsfullmäktige
och överståthållarämbetet, sistnämnda utlåtande avgivet den 30 oktober
1928.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft fyra till utskottet remitterade motioner, därav två
väckts inom första kammaren (I: 242 och 243) och två inom andra kammaren
(II: 373 och 378).
I motionen I: 242, väckt av herr E. Thulin, har hemställts, att riksdagen
måtte
1) avslå det till Kungl. Maj:ts proposition nr 56 fogade omorganisationsförslaget
för överståthållarämbetet,
2) antaga för budgetåret 1928—1929 gällande stat för överståthållarämbetet
samt
3) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förnyat övervägande av överståthållarämbetets
omorganisationsfråga under samtidigt beaktande av dels
att i förening med indragandet av Stockholms län överståthållarämbetets
verksamhet utvidgas till Stockholms förortsområde, dels ock att överståthållarämbetets
verksamhet begränsas till rena länsstyrelseärenden.
I motionen I: 243, som väckts av herrar M. Fehr och K. Schlyter, har föreslagits,
att riksdagen måtte vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
nr 56 dds uttala, det i Stockholm frågor om åtal å brott icke vidare måtte
behandlas i poliskammaren eller eljest av polismästaren, utan i stället efter
verkställd polisundersökning handläggas och avgöras av allmän åklagare,
vilken även bör besluta om häktning av för brott misstänkte, dels ock besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj: t hemställa angående vidtagande av de
åtgärder, som må påkallas av ett hänsynstagande till nyssnämnda uttalande.
Motionen II: 375, väckt av herr E. Eriksson i Stockholm, innebär hemställan
om, att riksdagen måtte i staten för överståthållarämbetets kansli
uppföra en förste expeditionsvakt i lönegraden B 7 och en expeditionsvakt
i lönegraden B 5.
Statsutskottets utlåtande Nr 133.
7
Slutligen har i motionen II: 378 herr C. Ekman föreslagit, att riksdagen
med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 56 ville hos Kungl. Muj:t hemstidla
om ny utredning i ärendet, börande denna utredning jämväl avse
1) spörsmålet om de nuvarande uppbörds- och exekutiva avdelningarnas
framtida uppgift, organisation och ställning, 2) möjligheten att begränsa överståthållarämbetets
förvaltningsområde till ärenden, som eljest aligga länsstyrelse,
och som följd därav att åt ämbetet giva eu organisation likartad
med länsstyrelses, 3) lämpligheten av att överståthållarämbetets ämbetsområde
vidgas till att omfatta jämväl kommunerna i huvudstadens omgivning.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Förevarande proposition berör eu av de mest invecklade organisationsfrågor,
som torde hava förelegat inom den svenska statsförvaltningen. Pa
grund av historiska förhållanden och Stockholms ställning sasom rikets
huvudstad representerar överståthållarämbetet en blandning av statliga och
kommunala uppgifter, vilkas avvägning och reglering i en blivande omorganisation
självfallet måste erbjuda synnerliga svårigheter. Olika vägar för
frågans lösning kunna givetvis tänkas. Det nu föreliggande förslaget åsyftar
att åvägabringa en ändrad organisation av överståthållarämbetet under väsentligen
vidgad medverkan från statens sida vid fullgörandet av de olika uppgifter,
som påvila ämbetsverket. Sålunda skulle ett icke ringa antal befattningshavare,
anställda i stadens tjänst, upptagas å den statliga löneplanen.
Statens utgifter för överståthållarämbetet skulle jämväl komma att väsentligen
stegras, samtidigt som Stockholms stads hittillsvarande kostnader för
ämbetsverket beräknas avsevärt minskade.
Vid den granskning, utskottet ägnat förslaget, har utskottet ej kunnat
finna, att detsamma innebär sådana fördelar för staten, att dessa i och för
sig kunna motivera en omorganisation av ämbetsverket i fråga. Även om
ämbetsverket i sitt nuvarande skick förefaller överorganiserat, synes ej heller
denna omständighet enbart få utgöra anledning till att en genomgripande
omorganisation nu vidtages, utan torde åtgärder för undanröjande av nämnda
olägenhet, i den mån så kan ske, böra genomföras av Kungl. Maj:t. Utskottet
har av sålunda angivna skäl funnit sig böra avstyrka den förevarande propositionen
men vill emellertid hava uttalat, att denna utskottets standpunkt
givetvis icke får tagas till intäkt för att förnyad omprövning av frågan på
längre tid undanskjutes.
Motionsvis hava synpunkter framhållits, som tilläventyrs kunna tala mot
ett antagande av det föreliggande förslaget. Utan att utskottet i något hänseende
tager ståndpunkt till dessa meningar, håller dock utskottet för önskvärt,
att ett mera ingående övervägande, än vad utskottet kunnat ägna desamma,
kommer till stånd, innan organisationsfrågan definitivt avgöres.
Ordinarie förslagsanslaget till överståthållarämbetet torde alltså såsom
följd av utskottets ståndpunkt böra upptagas med oförändrat belopp, 137,422
kronor.
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 133.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,
I. att riksdagen må
a) med bifall i denna del till herrar Thulins och C. Ekmans
förenämnda motioner (1:242 och II: 378) avslå Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition;
b) med avslag å herr Erikssons i Stockholm ovannämnda
motion (II: 375) upptaga ordinarie förslagsanslaget till överståthållarämbetet
med oförändrat belopp, 137,422 kronor;
H. att herrar Thulins och C. Ekmans motioner i övrigt samt
herrar Fehrs och Schlyters motion 1:243 må anses besvarade
genom vad utskottet härovan anfört.
Stockholm den 24 maj 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAENZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L.Widell,
Olof Olsson, 0. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, G. A. Carlsson i Gävle, K. V. Rydén,
N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. E. Andersson i Eliantorp, A. Thelin och
K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
P. Nilsson i Bonarp, G. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson
i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Tömkvist
i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss och J. Olofsson i Digernäs.