Statsutskottets utlåtande Nr 128.
1
Nr 128.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1929 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av försvarets centrala ledning
och förvaltning m. m. jämte i ärendet väckta motioner.
(l:a avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 7 mars 1929 dagtecknad proposition
(nr 175), bär Kungl. Maj:t framställt förslag angående omorganisation av för
svarets centrala ledning och förvaltning m. m.
Departementschefen har i det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden samma dag inledningsvis anfört följande:
»Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 av frågan om reglerandet
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1929/
1930 yttrade jag, att det vore min avsikt att framdeles föreslå avlåtande till
arets riksdag av proposition angående omorganisation av försvarets centrala
ledning och förvaltning, samt att i samband därmed även vissa andra organisationsfrågor
syntes böra upptagas till behandling. Jag anhåller nu att få
underställa berörda spörsmål Kungl. Maj:ts prövning ävensom framlägga förslag
rörande medelsbehovet å vissa anslag under fjärde huvudtiteln, vilka, i
avvaktan pa proposition i nyssnämnda ämne, allenast beräknats å riksstatsförslaget
för nästkommande budgetår.»
I förevarande ämne hava väckts följande till utskottet remitterade motioner,
nämligen
inom första kammaren:
nr 267 av herr E. Testrup, vilken hemställt, att riksdagen ville för sin del
besluta, att en kommandoexpedition för flygvapnet skall upprättas i överensstämmelse
med vad i motionen angivits;
nr 268 av samme motionär, vilken hemställt, att riksdagen, därest Kungl.
Maj:ts förevarande proposition nr 175 vinner riksdagens bifall, ville i skrivelse
till Kungl. Maj:t betona betydelsen av att chefen för hären respektive
chefen för marinen får befogenhet att rörande arbeten å krigsförberedelse
och krigsberedskap lämna direktiv till arméförvaltningen respektive marinförvaltningen,
oavsett om arbetena i fråga äro att hänföra till budgetberedelse
eller icke, samt att arméförvaltningen respektive marin förvaltning An
skall vara skyldig att efterkomma sådana direktiv, såvida de icke kunna
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 71 haft. (Nr 128.) 996 29 1
Motioner.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
följas på grund av bristande medelstillgång eller såsom stridande mot av
Kungl. Maj:t utfärdade förordningar eller föreskrifter;
nr 269 av herr G. G. Hammarskjöld, vilken hemställt,
dels att riksdagen måtte besluta, att chefen för hären skall tillsättas med
fullmakt och erhålla en lön av 21,000 kronor; att benämningen generalstaben
skall ersätta den i propositionen föreslagna benämningen härens stab; att
kaptensbeställningarna vid generalstabskåren skola bibehållas vid nuvarande
antal av 34; att benämningen generaladjutant skall ersätta benämningen generalkvartermästare;
att arvodet till samtliga aktuarier i generalstaben skall
utgöra 3,600 kronor per år; att de nuvarande brigadchef sbeställningarna vid
arméfördelning icke skola disponeras för andra befattningar; att beställningarna
militärbefälhavare i övre Norrland och kommendant i Bodens fästning
skola bibehållas; att Gotlands infanterikår skall organiseras såsom normalregemente
å fastlandet, dock att till den för sådant regemente fastställda
personalen skola tillkomma 1 major och 1 subalternofficer; samt att staten
för Gotlands infanterikår skall för budgetåret 1929/1930 ökas med 1 major,
1 löjtnant och 2 fänrikar;
dels ock att i motiveringen beträffande försvarets högsta ledning samt
försvarsgrenschefernas befogenhet och kommandomålen hänsyn måtte tagas
till vad därutinnan anförts i motionen^
nr 270 av herrar A. Lindgren och H. Alcerberg, vilka hemställt, att riksdagen,
med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition, i vad avser anställande
i flygstyrelsen av en arvodesläkare såsom föredragande i hälso- och sjukvårdsärenden,
måtte besluta, att å flygvapnets stat för officerare och underofficerare
m. fl. skall uppföras en beställning såsom regementsläkare i flygstyrelsen
med lön i lönegraden C 11 enligt vederbörligt avlöningsreglemente;
nr
271 av herr C. A. Reuterskiöld, vilken hemställt, att riksdagen måtte
avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition;
nr 272 av herr V. Rydén, vilken hemställt, att riksdagen måtte besluta,
att den utav de tre revisionskommissarietjänsterna i arméförvaltningen, som
för närvarande tillhör 24. lönegraden, skall, i likhet med de övriga revisionskommissarietjänsterna
inom ämbetsverket, hänföras till 26. lönegraden; samt
nr 273 av herr M. Fehr, vilken hemställt, att riksdagen måtte uttala sig
för att den enligt propositionen nr 175 till vapendepartementet hänförda
ingenjörbyrån måtte bibehållas inom fortifikationsdepartementet;
inom andra kammaren:
nr 57 av herr A. Törnkvist, vilken hemställt, att riksdagen måtte besluta
tillerkänna extra konstaplarna vid flottans poliskår i Karlskrona A. Larsson
och C. A. Carlsson rätt att från 1 december 1928 återinträda i den ordinarie
löneställning, som de innehade intill den 1 december 1926, samt medgiva,
att nämnda konstaplar måtte vid rekryteringen av den ordinarie poliskåren
vid flottan likställas med de 20 övertaliga polismän, som stå upptagna i
1925 års försvarsbeslut;
iStatsutskottets utlåtande Nr 128,
3
nr 236 av herr H. Laurin, vilken hemställt, att riksdagen ville besluta, att
infanteriförläggningen å Vaxholm skall organiseras såsom självständig kår
av samma storlek som Gotlands infanterikår;
nr 408 av herrar O. Järte och I. Anderson i Linköping, vilka gjort enahanda
hemställan som i motionen nr 267 i första kammaren;
nr 410 av herr ö. Järte m. fl., vilka gjort enahanda hemställan som i
motion nr 270 i första kammaren;
nr 411 av herr B. Holmgren, vilken gjort framställning i syfte att arvodet
till beställningshavare, som, utan att åtnjuta flaggmans lön, förordnas att
uppehålla stationsbefälhavareämbetet i Stockholm, måtte bestämmas till ett
belopp av 2,340 kronor för år;
nr 412 av herr E. Litliander, vilken gjort enahanda hemställan som i
motionen nr 273 i första kammaren;
nr 413 av samme motionär, vilken hemställt, att riksdagen ville besluta
sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag rörande omorganisation av arméförvaltningen
och staten för detta ämbetsverk, att det nuvarande antalet ordinarie
och extra ordinarie befattningshavare i olika grader å ämbetsverkets
fortifikationsdepartements civilbyrå bibehålies;
nr 414 av herr A. Lindgren m. fl., vilka gjort enahanda hemställan som
i motionen nr 271 i första kammaren; samt
nr 415 av herr G. Svedman m. fl., vilka, i likhet med vad i motionen nr
269 i första kammaren i denna del föreslagits, hemställt, att riksdagen måtte
besluta, att Gotlands infanterikår skall organiseras såsom normalregemente
a fastlandet, dock att till den för sådant regemente fastställda personalen
skall tillkomma 1 major och 1 subalternofficer, samt att staten för
Gotlands infanterikår skall för budgetåret 1929/1930 ökas med 1 major, 1
löjtnant och 2 fänrikar.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet kommer att i detta utlåtande följa den av Kungl. Maj:t i propositionen
angivna ordningen för ärendets behandling.
I. Försvarets centrala ledning och förvaltning m. m.
Kungl. Maj:t har, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars 1929, föreslagit
riksdagen att
dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till kungörelse angående
ändrad lydelse av 35 § i avlöningsreglementet den 20 maj 1927
(nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställninghavare
på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i den tjänsteförteckning, som finnes
fogad vid nämnda avlöningsreglemente, vidtaga sådana ändringar, vilka betingas
av de beslut, riksdagen må komma att fatta rörande omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning,
4
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Kungl. Maj:ts
förslag.
dels ock medgiva, att övergången till den föreslagna organisationen av
försvarets centrala ledning och förvaltning må i huvudsak ordnas på sätt i
propositionen under »H. Övergången till den nya organisationen» angivits.
Sedan departementschefen redogjort för den nuvarande organisationen av
försvarets centrala ledning och förvaltning samt 1926 års berednings och
1928 års sakkunnigas utredningar rörande det ifrågavarande omorganisationsspörsmålet
jämte myndigheternas i ämnet avgivna yttranden, har departementschefen
övergått till att angiva de allmänna riktlinjerna för omorganisationen
(sid. 27— 86 i statsrådsprotokollet).
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, är grundtanken i det föreliggande
omorganisationsförslaget att söka ernå en önskvärd koncentration inom varje
särskild försvarsgren för sig- genom att i erforderlig grad sammanknyta dess
olika myndigheter under gemensam ledning. I fråga om handläggningen av
kommandomålen har nämligen, särskilt vad armén beträffar, den nuvarande
ordningen — enligt vilken dessa ärendens förberedande behandling ankommer
på ett flertal militära myndigheter med ofta rätt skiljaktig uppfattning —
visat sig innebära avsevärda olägenheter. Ett förhållande, i avseende å
vilket ändring ansetts påkallad, är vidare, att ett betydande antal kommandoärenden
av relativt ringa vikt nu avgöres i högsta instans. Genom att beslutanderätten
i dessa mindre betydande ärenden överflyttas från Kungl.
Maj:t till vederbörlig försvarsgrens centrala ledning, skulle en lättnad ernås
i chefens för försvarsdepartementet arbetsbörda. En dylik decentralisation
har förutsatts i gällande lag om kommandomål (S. E. 1921: nr 15, § 4).
Att denna möjlighet till minskning av göromålen i departementet icke nämnvärt
utnyttjats, har tillskrivits det förhållandet, att, vad beträffar armén,
respektive marinen, hittills saknats en central militär myndighet, lämplig
att övertaga här ifrågavarande funktion. Omorganisationsförslaget strävar
jämväl till att åvägabringa ökad sammanhållning med avseende å det betydelsefulla
krigsförberedelsearbetet. Inom de båda större försvarsgrenarna
är för närvarande såväl den organisatoriska som den strategiska planläggningen
på detta område ålagd generalstaben, respektive marinstaben, men
förberedelserna i förvaltningsliänseende omhänderliavas av arméförvaltningen,
respektive marinförvaltningen. Slutligen har behov gjort sig gällande att
ernå ökad enhetlighet i fråga om de egentliga förvaltningsärendenas handläggning
i näst högsta instans, liksom ock en viss modernisering av arbetsförhållandena
synts vara påkallad, för att de centrala förvaltningsorganen
skola på ett effektivare sätt, än vad nu är fallet, kunna tillvarataga vederbörlig
försvarsgrens militärtekniska och allmänt ekonomiska intressen.
Beträffande sättet för undanröjande av ovanberörda brister i försvarets
ledning innebär Kungl. Maj:ts förslag i det väsentliga, att i spetsen för vardera
av de två stora försvarsgrenarna ställes en chef — benämnd chefen för
hären, respektive chefen för marinen — med ständig befälsrätt över till
resp. försvarsgren hörande personal, truppförband, staber, inspektioner, fästningar,
sjöstyrkor m. in. samt med uppgift tillika att utöva den direkta led
-
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
5
ningen av krigsförberedelsearbetet. Denne chef skall därjämte vara tillförsäkrad
erforderligt inflytande å vederbörligt förvaltningsorgans verksamhet
genom befogenhet att meddela erforderliga direktiv i frågor, som äro av avgörande
betydelse för hans egen ämbetsutövning. Uppstår meningsskiljaktighet
mellan chefen för försvarsgrenen och vederbörande förvaltning med
anledning av direktiv, som i viss fråga meddelats av den förstnämnde, förutsättes,
att frågan hänskjutes till Kungl. Maj:ts prövning. De nuvarande
general- och marinstaberna avses att bliva vederbörande försvarsgrenschefs
organ för de militära ärendenas beredning. Kravet på större enhetlighet
och sammanhållning inom arméns centrala förvaltningsmyndighet — arméförvaltningen
— skall ernås genom att vissa befogenheter och åligganden
tilldelas en av ämbetsverkets departementschefer, vilken av Kungl. Maj:t
förordnas att med bibehållande av chefskapet för sitt departement fungera
såsom ordförande i arméförvaltningens plenum. Någon motsvarande anordning
med avseende å marinförvaltningen har däremot icke påkallats på den
grund, att ett chefskap även för närvarande existerar därstädes.
Yad den tredje försvarsgrenen, flygvapnet, beträffar, har någon större organisationsförändring
icke ansetts böra ifrågasättas, innan ytterligare erfarenhet
vunnits angående lämpligheten av den här tillämpade organisationen.
Den centrala ledningen och förvaltningen inom de särskilda försvarsgrenarna
skulle sålunda komma att utövas av följande myndigheter, nämligen
vid armén: chefen för hären och arméförvaltningen;
vid marinen: chefen för marinen och marinförvaltningen; samt
vid flygvapnet: chefen för flygvapnet och den under hans chefskap ställda
flygstyrelsen.
Utskottet lämnar här nedan en redogörelse för de väsentligaste delarna
av omorganisationsförslaget.
Försvarsdepartementet.
Med avseende å departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli har
icke ifrågasatts någon ändring.
Den å lantförsvarets kommandoexpedition nu tjänstgörande personalen
utgöres av, förutom chefen och souschefen, den sistnämnde regementsofficer
vid generalstaben, 3 kaptener vid generalstaben, 2 från armén kommenderade
officerare, 9 pensionerade officerare, 2 pensionerade underofficerare
samt 1 expeditionsvakt. Enligt det föreliggande organisationsförslaget kommer
personalen att minskas med 1 generalstabskapten och 3 pensionerade
officerare, under det att 1 pensionerad underofficer tillkommer. De övertaliga
arvodesbefattningarna för 2 pensionerade officerare skola överflyttas
till generalstabskårens stat.
Den i sjöförsvarets kommandoexpedition tjänstgörande personalen från
flottan — nämligen 3 kaptener eller löjtnanter, stam, och 1 pensionerad
officer med arvode samt 2 underofficerare, stam, och 1 pensionerad under
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Chefen för
hären.
officer med arvode — begränsas till 1 kapten eller löjtnant, stam, samt 1
underofficer, stam. Beträffande den i denna expedition tjänstgörande personalen
från kustartilleriet — 1 kapten och 1 underofficer — föreslås icke
någon förändring. Intill dess lokalförhållandena medgiva överflyttning av
expeditionens bokcentral till marinstaben, avses dess personal, 1 officer och
1 underofficer, båda pensionerade, att bibehållas i kommandoexpeditionen
och arvodena för denna personal att upptagas på försvarsdepartementets
stat.
Flygvapnets kommandomål handläggas för närvarande i sjöförsvarets kommandoexpedition.
Departementschefen har icke ansett annan förändring i
fråga om beredningen av dessa ärenden böra äga rum, än att — i syfte att
erhålla tillgång på en officer med större erfarenhet från flygvapnets olika
verksamhetsområden — en kaptensbeställning å flygvapnets stat utbytes mot
en regementsofficersbeställning, vilkens innehavare, i stället för den nuvarande
kaptenen från flygvapnet, skall ingå i sjöförsvarets kommandoexpedition.
Lantförsvaret.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag avses chefens för hären allmänna uppgift
bliva, att övervaka tjänstens handliavande inom hären i dess helhet ävensom
att, under ägnande av ständig uppmärksamhet åt det allmänna tillståndet
inom hären, i den mån på honom ankommer vara Konungen ansvarig för
härens tjänstbarhet, krigsduglighet och krigsberedskap samt för ordning och
krigstukt inom densamma. Med hänsyn till sin ställning som befälhavare,
närmast under Konungen, över krigsmakten till lands avses chefen för hären
att i fred hava ständig befälsrätt över samtliga hären tillhörande staber,
truppförband, formationer och anstalter, med undantag dock i fråga om lantförsvarets
kommandoexpedition samt arméförvaltningen med densamma underställda
fabriker och tyganstalter. Följande myndigheter skola sålunda i militärt
hänseende vara direkt underställda chefen för hären, nämligen arméfördelningscheferna
(likställda chefer), truppslagsinspektörerna och inspektören
för militärläroverken.
Chefen för hären skall enligt förslaget äga att inspektera och i övrigt på
lämpligt sätt utöva överinseendet över honom underställda myndigheter.
Särskilt skall han övervaka, att arméfördelningschefer (likställda chefer) och
truppslagsinspektörer m. fl. på ändamålsenligt sätt leda utbildningen och för
detta ändamål äga rätt att meddela de särskilda föreskrifter, som kunna vara
erforderliga utöver de av Kungl. Maj:t utfärdade. Härjämte skall det åligga
chefen för hären att till Konungen avgiva befordringsförslag i avseende å
högre beställningar.
Såsom inför Konungen ansvarig för härens krigsduglighet och krigsberedskap
kommer chefen för hären att övertaga de åligganden, som i berörda
avseenden för närvarande påvila chefen för generalstaben och som finnas
närmare angivna i för denne gällande instruktion. Det kommer sålunda att
åligga chefen för hären att — biträdd av härens stab — med oavlåtlig uppmärksamhet
följa militärväsendets utveckling och framsteg såväl inom som
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
1
utom landet samt att, när lian finner vikten av gjorda rön eller vunna erfarenheter
det kräva, hos Konungen göra framställning om försöks anställande
eller förändringars vidtagande inom försvarskrafterna, främst i sådana
frågor, som beröra hären i dess helhet eller två eller flera truppslag. Möjligheten
att vid mobilisering uppställa strids- och operationsdugliga trupper
är i avsevärd grad beroende av den utbildning, dessa trupper erhållit i
fred. Genom att högsta överinseendet över truppförbandens utbildning och
övningar i fred tillkommer chefen för hären, har betryggande säkerhet ansetts
erhållas för, att sagde chef, som vid krigstillfälle avses att i regel bekläda
den viktiga befattningen såsom generalstabsclief i högkvarteret, i grund känner
det instrument, varöver han i denna sin sistnämnda egenskap kommer att
förfoga vid krig.
Chefen för hären skall tillförsäkras betryggande inflytande över arméförvaltningens
verksamhet i frågor, som äro av avgörande betydelse för hans
egen ämbetsutövning. Sålunda avses att, på sätt i det föregående antytts,
giva honom befogenhet att till ledning för ämbetsverkets arbeten i avseende
å krigsförberedelserna och krigsberedskapen meddela bindande direktiv.
Yidare skall han medverka vid det förberedande budgetarbetet genom att
granska och yttra sig över arméförvaltningens förslag rörande lantförsvarets
medelsbehov.
Då valet av lämplig person för den betydelsefulla befattningen såsom chef
för hären är av avgörande betydelse för organisationens rätta fungerande,
har departementschefen, i likhet med beredningen, ansett, att vid utseendet
av chef för hären hänsyn måste tagas uteslutande till skicklighet och lämplighet
för befattningen men icke till tjänstegrad eller tjänsteålder. Liksom
fallet är med vissa verkschefs- m. fl. högre befattningar inom den civila statsförvaltningen,
avses befattningen såsom chef för hären att tillsättas genom
förordnande på viss tid, förslagsvis högst 5 år i sänder. Befattningen skulle
uppföras å generalitetets stat med ett särskilt arvode, som föreslagits till
19,000 kronor per år.
Den nuvarande generalstabens huvudstation skulle bliva chefens för hären Härens stab.
organ för de militära ärendenas beredning. Detta organ skulle dessutom
övertaga huvudstationens nuvarande uppgift att bidraga till vidmakthållande
och utveckling av den krigsvetenskapliga bildningen inom armén. Då sålunda
de chefen för generalstaben åliggande ämbetsgöromålen till det väsentliga
komme att överflyttas på chefen för hären och generalstabens huvudstation
skulle övergå till att bliva dennes organ för de militära ärendenas
beredning, har departementschefen ansett goda skäl föreligga för att detta
organ benämnes »härens stab». I sammanhang härmed har jämväl föreslagits,
att benämningen »generalstaben» ersättes av benämningen »generalstabskåren».
Departementschefen har, i likhet med chefen för generalstaben, funnit
lämpligt att härens stab organiseras på två sektioner, I och II, vardera
underställd en särskild chef. Dessa chefer hava benämnts förste respektive
andre generalkvartermästare.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Förste generalkvartermästaren — chef för sektion I — är samtidigt avsedd
såsom chef för generalstabskåren, över vilken han bör äga arméfördelningschefs
befogenhet samt utöva regementschefs makt och myndighet. Inför
chefen för hären skall han vara ansvarig för generalstabskårens utbildning
och rekrytering. Yid krigstillfälle torde han i regel komma att inom högkvarteret
bekläda befattningen såsom generalstabschefens närmaste man. Därest
chefen för hären vid krigstillfälle erhåller annan uppgift än såsom generalstabschef
i högkvarteret, anses förste generalkvartermästaren böra bestrida
sistnämnda befattning.
Förste generalkvartermästaren avses att i regel vara generalsperson och
beställningen att uppföras å generalitetets stat med lön i lönegraden O. 7.
Andre generalkvartermästaren — chef för sektion II — föreslås att uppföras
såsom överste med lön i lönegraden O. 6 å generalstabskårens stat.
För det strategiskt-taktiska studiearbetet och för beredning av de ärenden
rörande arméns utbildning, vilka chefen för hären skall handlägga, har föreslagits
inrättandet av en avdelning, benämnd truppavdelningen. Yidare har
föreslagits upprättande av en avdelning — personalavdelningen — för handläggning
av ärenden angående befordringar, kommenderingar m. m. Den
nuvarande tekniska avdelningen har däremot ansetts böra indragas. De båda
nytillkommande avdelningscheferna för truppavdelningen och personalavdelningen
avses att vara regementsofficerare.
Beträffande generalstabsofficerarnas placering till tjänstgöring i befattningar
utom härens stab samt vid densamma — med bortseende från de båda
generalkvartermästarna — föreligger i propositionen följande beräkningsgrund:
a) Utom härens stab. |
Regements- officerare |
Kaptener |
|
Kommandoexpeditionen................................t.... |
1 |
2 |
|
Infanteri-, kavalleri- och militärläroverksinspektionerna |
2 |
1 |
|
Arméfördelningsstaber....................................... |
4 |
4 |
|
Östra brigadens stab ........................................ |
1 |
— |
|
Militärbefälets för övre Norrland stab .......... |
1 |
1 |
|
» på Gotland stab ..................... |
— |
1 |
|
Arméförvaltningen .............................................. |
— |
1 |
|
Järnvägsstyrelsen ............................................ |
— |
1 |
|
b) Härens stab. |
Summa |
9 |
11 |
Chefsexpeditionen ........................................... |
— |
1 |
|
Centralavdelningen............................................ |
1 |
4 |
|
Organisationsavdelningen.................................. |
1 |
3 |
|
Kommunikationsavdelningen ........................... |
1 |
3 |
|
Truppavdelningen .............................................. |
1 |
2 |
|
Personalavdelningen......................................... |
1 |
1 |
|
Utrikesavdelningen ......................................... |
1 |
1 |
|
Krigshistoriska avdelningen ........................... |
1 |
1 |
|
Topografiska avdelningen ................................. |
2 |
2 |
|
Summa |
9 |
18 |
Tillhopa 18
29
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
9
I förhållande till generalstabens nuvarande stat innebär Kungl. Maj:ts
förslag till stat för generalstabskåren — den nytillkomna beställningen
för en andre generalkvartermästare inberäknad — en minskning av 2 befattningshavare
(från 50 till 48). Antalet regementsofficerare ökas från nuvarande
16 till 18, vartill kommer andre generalkvartermästaren, under det
att antalet kaptener minskas från 34 till 29. Utav regementsofficerarna upptagas
2 såsom överstar — den nytillkomna beställningen är avsedd för
andre generalkvartermästaren — 6 såsom överstelöjtnanter och 11 såsom
majorer. Antalet majorer bibehålies sålunda vid det nuvarande, under det
att antalet överstelöjtnanter ökas med 2.
Beträffande å generalstabens stat uppförda militärattachéer och civil personal
har någon ändring icke ifrågasatts. Den pensionerade personalen ökas
med de från lantförsvarets kommandoexpedition överflyttade 2 pensionerade
officerarna, vilka placeras till tjänstgöring å trupp- och personalavdelningarna.
I likhet med vad nu är fallet vid generalstabens huvudstation, skola vid
härens stab tjänstgöra dels aspiranter, dels från truppförbanden till erforderligt
antal inkommenderad personal.
Den arméförvaltningen tillkommande uppgiften att under Kungl. Maj:t i
tekniskt och ekonomiskt avseende utöva högsta uppsikten över och ledningen
av försvarsverket till lands skall ämbetsverket fortfarande bibehålla.
Chefen för hären skall dock beredas inflytande på vissa av arméförvaltningens
verksamhetsområden genom befogenhet att i avseende på krigsberedskapsarbetet
meddela ämbetsverket direktiv, varjämte han skall medverka
vid budgetarbetet genom att yttra sig över arméförvaltningens årliga framställningar
rörande lantförsvarets medelsbehov.
Beträffande frågan om ledningen av arbetet inom arméförvaltningen har departementschefen
biträtt ett utav nämnda ämbetsverk i detta hänseende framställt
förslag, nämligen att Kungl. Maj:t skall förordna en av ämbetsverkets
departementschefer att utöva ordförandeskapet i plenum. I huvudsaklig
överensstämmelse med arméförvaltningens förslag har den såsom ordförande
i arméförvaltningens plenum förordnade departementschefen — utöver den
honom i sådan egenskap tillkommande uppgiften — ansetts böra erhålla i
uppdrag att med avseende å de administrativa och materiella krigsförberedelserna
leda samarbetet mellan de olika departementen och därvid övervaka,
att uppgörandet av dithörande planer sker efter enhetliga grunder och med
iakttagande av de utav chefen för hären lämnade direktiv; att leda arbetet
för planläggandet av arméförvaltningens egen krigsorganisation vid mobilisering;
att, innan ämbetsverket avlåter framställning rörande lantförsvarets
medelsbehov för kommande budgetår, föranstalta om att enhetliga grunder
tillämpas beträffande anslagens beräknande samt i övrigt tillse, att vid utarbetandet
av nämnda framställning, i vad den avser med varandra sammanhängande
förvaltningsområden, erforderlig planmässighet iakttages; att för
den på chefen för hären ankommande granskning av arméförvaltningens berörda
framställning i första hand tillhandagå denne med av honom begärda
Arméföryalt
ningen.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
uppgifter och upplysningar; samt att ansvara för ordningen och säkerhetstjänsten
inom arméförvaltningens ämbetshus. Till ordföranden har föreslagits
att utgå ett särskilt arvode till belopp av 1,020 kronor för år, vilket uppförts
å staten för arméförvaltningen.
Den föreslagna inre organisationen av arméförvaltningen har i stort sett
uppbyggts med hänsyn till nödvändigheten — ur såväl krigsberedskapssom
rent ekonomisk synpunkt — att åstadkomma en förenkling och systematisering
av materielanskaffningen vid armén. I samband härmed har
eftersträvats, att departementen i arméförvaltningen icke skola företräda
några speciella truppslagsintressen. Det har sålunda föreslagits, att krigsmateriel,
liänförlig till industri- och yrkesgrupperna metallindustri, pappers-
och grafisk industri samt kemisk-teknisk industri, i huvudsak skall
handhavas av ett departement, vapendepartementet, samt materiel, hänförlig
till textil- och beklädnadsindustri ävensom livsmedelsindustri, och livsmedel
av ett departement, intendentur departementet. Arméns byggnadsväsende
skulle omhänderhavas av fortifikationsdepartementet samt läkemedel
och förbandsmateriel m. m. av sjukvårdsdepartementet. För civila departementet
hava avsetts i huvudsak oförändrade uppgifter. I stort sett kommer
den för truppernas stridsverksamhet erforderliga materielen att handhavas
av vapendepartementet och arméns övriga materiel (med undantag av byggnader
och sjukvårdsmateriel) av intendenturdepartementet.
I propositionen har upptagits till behandling frågan om chefskapet för
det föreslagna vapendepartementet. I likhet med beredningen har departementschefen
ansett, att chefskapet för nämnda departement icke bör förenas
med befattning såsom inspektör för artilleriet. I anledning härav har departementschefen
förordat uppförandet av särskilda befattningar såsom inspektör
för artilleriet och såsom chef för vapendepartementet. För en av nämnda
befattningshavare skall disponeras den lön, som nu är avsedd för generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet, under det att för den andra beräknas
en ny lön på sätt i det följande angives.
Det föreslagna vapendepartementet — motsvarande det nuvarande artilleridepartementet
— skall bestå av fem byråer, benämnda centralbyrån, handvapenbyrån,
artilleribyrån, ingenjörbyrån och civilbyrån. Härtill komma
konstruktions- och kontrollavdelningarna samt ett tekniskt revisionskontor.
För handvapenbyråns behov har å infanteriinspektionens stat uppförts dels
en ny beställning för överstelöjtnant eller major, avsedd att vara chef för
byrån, dels två nya beställningar för kompaniofficerare. Personalen å ingenjörbyrån
tillhör fortifikationens stat.
I jämförelse med nuvarande organisation innebär den föreslagna organisationen
— om den kommenderade personalen frånräknas — en personalökning
av 1 regementsofficer, 2 kompaniofficerare, 2 pensionerade officerare
och 2 kvinnliga biträden samt en personalminskning av 1 kansliskrivare.
Liksom nu är fallet beträffande den å artilleridepartementet tjänstgörande
personalen, har föreslagits, att stabsarvoden ä 600 kronor skola utgå till de
båda nytillkomna kompaniofficerare, som, ingående i vapendepartementets
personalbehov, upptagits å staten för infanteriinspektionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
11
Den för chefen för handvapenbyrån avsedda regementsofficersbeställningen
har i staten uppförts med lön såsom major eller överstelöjtnant, i syfte att
samma person under en längre följd av år må kunna bibehållas vid befattningen
i fråga. Av lika anledning har den för chefen för centralbyrån avsedda
regementsofficersbeställningen å artilleristabens stat uppförts med
samma löneförmåner.
Den civila manliga personalen å vapendepartementets civilbyrå har beräknats
till 1 krigsråd (tillika chef för fortifikationsdepartementets civilbyrå), 1 sekreterare
och kamrerare samt 1 amanuens. Förutom denna personal beräknas
för departementet 1 pensionerad officer såsom registrator samt 2 kontorsbiträden
och 2 e. o. kvinnliga biträden.
I fråga om fortifikationsdepartementet föreslås, att departementet, under
chefen för fortifikationen, organiseras på två militära byråer, nämligen en
befästningsbyrå och en kasernbyrå, vartill komma en maskin- och värmebyrå
samt en civilbyrå. I jämförelse med nuvarande organisation innebär
omorganisationen — därest den till vapendepartementet överflyttade personalen
medräknas — en personalökning med 1 pensionerad officer (registrator) samt
en personalminskning med 1 notarie, 1 bokhållare, 1 kansliskrivare och 1
e. o. kvinnligt biträde.
Intendenturdepartementet — motsvarande det nuvarande intendentsdepartementet
— skall bestå av fyra byråer, nämligen centralbyrån, utrustningsbyrån,
underhållsbyrån och civilbyrån. Befattningen såsom chef för den
nyinrättade centralbyrån skall upprätthållas av chefen för intendenturstaben.
Remonteringsnämnden avses att förbliva under kavalleriinspektionen.
I jämförelse med nuvarande organisation innebär omorganisationen av
detta departement en personalökning av 2 pensionerade officerare samt en
personalminskning av 1 pensionerad underofficer, 1 notarie, 1 bokhållare,
2 amanuenser, 1 kansliskrivare, 1 kanslibiträde och 1 e. o. kvinnligt biträde.
Vid sjukvår dsdepartementet — motsvarande den nuvarande sjukvårdsstyrelsen
— kommer, om den för närvarande å extra stat uppförda personalen
medräknas, omorganisationen att medföra en personalökning med 1 notarie,
1 kontorsbiträde och 1 pensionerad officer samt en personalminskning med
1 sekreterare, 1 kansliskrivare och 1 e. o. kvinnligt biträde.
Då den sedan flera år tillbaka tillämpade organisationen av civila departementet
visat sig fördelaktig, har departementets organisation ansetts böra
bibehållas å tre byråer, nämligen en kanslibyrå, en kameralbyrå samt en
revisions- och bokföringsbyrå. Personalbehovet för departementet har —
förutom departementchefen, generalkrigskommissarien — beräknats till 3
krigsråd (byråchefer med lön i lönegraden B. 30), 4 tjänstemän i lönegraden
B. 26 (därav 1 ombudsman, 1 sekreterare och 2 revisionskommissarier), 4
tjänstemän i lönegraden B. 24 (därav 1 kamrerare, 1 pensionskamrerare, 1
revisionskommissarie för underhandsgranskning och 1 krigskassor, tillika bokslutskamrerare),
10 tjänstemän i lönegraden B. 21 (därav 3 notarier och 7
revisorer), 17 kvinnliga tjänstemän (därav 2 kansliskrivare i lönegraden B. 11,
7 kanslibiträden i lönegraden B. 7 och 8 kontorsbiträden i lönegraden B. 4),
12
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Härens truppslagsinspektioner
m. m.
1 förste expeditionsvakt, 3 expeditionsvakter samt 1 pensionerad officer med
arvode såsom registrator, samtliga befattningshavare uppförda å staten för
arméförvaltningen. Härtill kommer icke-ordinarie personal, förslagsvis 9
amanuenser och 7 kvinnliga biträden.
I jämförelse med den nuvarande organisationen innebär detta, om den å
extra stat för närvarande uppförda personalen medräknas, en personalökning
med 1 pensionerad officer samt en personalminskning med 2 tjänstemän i
lönegraden B. 24, 3 tjänstemän i lönegraden B. 21, 1 kanslibiträde (B. 7), 1
kontorsbiträde (B. 4), 1 expeditionsvakt samt 3 amanuenser och 3 e. o. kvinnliga
biträden.
Härens truppslagsinspektörer äro inspektörerna för infanteriet, kavalleriet
och artilleriet, chefen för fortifikationen, inspektören för trängen och chefen
för intendenturkåren. Härtill kommer inspektören för militärläroverken.
Samtliga inspektörer äro nu direkt underställda Konungen. Enligt den
föreslagna organisationen av härens ledning skola ifrågavarande inspektörer
underställas chefen för hären.
För åstadkommandet av en enhetlig behandling av infanteriets beväpnings-,
utrustnings- och utbildningsfrågor föreslås, att dessa frågor centraliseras
till in fa nte riinsp ektionen. I detta syfte skall därstädes bildas en utrustningsdetalj,
och beräknas personalbehovet för detaljen till 1 major och
1 kapten, den senare avsedd att inbeordras från något av infanteriets truppförband.
Å infanteriinspektionens stat har sålunda —- utöver den personal,
som under vapendepartementet angivits hava nytillkommit å denna stat —
nyuppförts en majorsbeställning. Härjämte har ett stabsarvode å 600 kronor,
avsett att utgå till den nyssnämnda inkommenderade officeren, beräknats
å ifrågavarande stat.
Beträffande kavalleriinspektionen uttalas, att erfarenheten visat, att remonteringsnämndens
främste ledamot i betydligt större utsträckning än som
från början kunnat förutses, tagits i anspråk inom nämnda inspektion. Då
behov anses föreligga att även för framtiden disponera remonteringsnämndens
främste ledamot på sätt hittills skett, föreslås, att ett årsarvode å
5,400 kronor uppföres åt honom å kavalleriinspektionens stat.
Enligt 1925 års härordningsbeslut minskades kavalleriinspektionens egentliga
stabspersonal till 1 stabschef och 1 expeditionsunderofficer. Då denna
personal hittills visat sig alldeles otillräcklig och så torde kunna antagas
även framdeles bliva fallet, har inspektionen ansetts böra utökas med 1 adjutant
(ryttmästare eller löjtnant), inbeordrad från något av kavalleriets truppförband.
Inom artilleriinspektionen föreslås ingen annan förändring än att, då inspektören
för artilleriet, på sätt nämnts, bör skiljas från befattningen såsom
generalfälttygmästare, en särskild beställning såsom inspektör för artilleriet
uppförts å staten för generalitetet med lön i lönegraden O. 8.
I fråga om chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation
— föreslås den förändringen, att från huvudstationen överflyttas den
Statmtskottets utlåtande Nr 128. 13
för vapendepartementet avsedda personalen, 1 regementsofficer, 2 kaptener
samt 1 pensionerad underofficer med arvode.
Inspektören för trängen, som för närvarande uppbär lön i lönegraden O. 6,
föreslås att uppflyttas i lönegraden O. 7.
Den ökade betydelse, trängen numera erhållit med hänsyn till nödvändigheten
av till- och undanförseltjänstens rationella ordnande under fältförhållanden,
har, enligt vad departementschefen anfört, pålagt trängen nya
och högst betydelsefulla uppgifter. För detta ändamål har kaptensbeställningarna
vid trängen ansetts böra ökas med en beställning.
I avseende å inspektörens för trängen stab föreslås, att denna skall bestå
av 1 regementsofficer ur trängen, 2 adjutanter, varav 1 även avsedd för
tjänstgöring i arméförvaltningens vapendepartement, samt 1 expeditionsunderofficer,
pensionerad underofficer.
I fråga om chefens för intendenturkåren ställning och intendenturstabens
organisation ifrågasättes ingen annan förändring, än att chefen för nämnda
stab skall ingå i intendenturdepartementet såsom chef för departementets
centralbyrå.
Enligt 1925 års härordning skall den i Stockholm stationerade brigadchefen
med lön i lönegraden O. 7 tillika vara inspektör för militärläroverken.
Då det alltsedan dessa båda tjänster förenades visat sig, att befattningshavarens
tid och krafter så gott som uteslutande tagits i anspråk för inspektorskapet,
föreslår departementschefen, att inspektörskapet för militärläroverken
framdeles icke förenas med annan befattning.
I detta sammanhang har departementschefen behandlat en av inspektören
för militärläroverken väckt fråga om uppförande på vardera av krigshögskolans
samt artilleri- och ingenjörhögskolans stater av en ny lärarbeställning. Departementschefen
har funnit skäl föreligga att tillstyrka den ifrågavarande framställningen,
och i anslutning härtill har på krigshögskolans stat uppförts en
majorsbeställning, avsedd för lärare i generalstabstjänst, och på artilleri- och
ingenjörhögskolans stat en majors- eller kaptensbeställning, avsedd för lärare
i krigskonst vid de högre kurserna.
Enligt gällande organisation utgöres härens högre truppförband av södra,
västra, östra och norra arméfördelningarna samt övre Norrlands och Gotlands
trupper. I vissa avseenden kunna därjämte de inom östra brigadområdet
förlagda truppförbanden — i övrigt underställda chefen för östra arméfördelningen
— samt Bodens besättningstrupper — ingående i övre Norrlands
trupper — anses utgöra högre truppförband.
Ledningen av arméfördelningarna utövas i såväl kommando- som förvaltningsavseende
av vederbörande arméfördelningschef, biträdd av erforderlig
stabspersonal. I var och en av arméfördelningsstaberna ingår — förutom
den egentliga stabspersonalen — en av de genom 1925 års härordningsbeslut
nytillkomna brigadcheferna.
De 4 brigadchefsbeställningarna vid arméfördelning avses enligt Kungl.
Maj:ts förslag att disponeras för andra befattningar.
Härens högre
truppförband
14
>Statsutskottets utlåtande Nr 128.
I fråga om övre Norrlands trupper har eu ändring beträffande befäls- och
förvaltningsförhållandena ansetts böra komma till stånd. Departementschefen
har fnnnit starka skäl i såväl organisations- som förvaltningshänseende tala
för att förena militärbefälhavare- och kommendants befattningarna. I sådant syfte
föreslås en sammanslagning i fredstid dels av de båda befattningarna såsom
militärbefälhavare för övre Norrland och såsom kommendant i Bodens fästning,
dels av nämnda båda befälhavares staber. För tjänsten såsom expeditionsintendent
vid militärbefälhavarens stab avses enligt förslaget en kapten
vid intendenturkåren, och har för detta ändamål en löjtnantsbeställning vid
kåren ansetts böra utbytas mot en kaptensbeställning.
Enligt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag framlagda,
av riksdagen biträdda förslag rörande organiserandet av östra brigaden
skulle Livgrenadjärregementet och Jönköpings-Kalmar regemente sammanföras
till en särskild brigad inom östra arméfördelningen. Från och med budgetåret
1927/1928 har å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner
upptagits, förutom den för chefen för östra brigaden avsedda
beställningen, dels ett arvode motsvarande lönens belopp för en kapten,
adjutant vid brigadstaben, dels en arvodesbefattning för en pensionerad underofficer,
expeditionsunderofficer. Befattningen såsom stabsclief upprättliålles
av en till tjänstgöring i staben placerad generalstabskapten. En officer ur
intendenturkåren beordras i kommandoväg att vara stabsintendent vid brigadstaben.
Enligt av Kungl. Maj:t genom brev den 9 december 1927 meddelade bestämmelser
är förvaltningsbefogenheten med avseende å de truppförband,
formationer och anstalter, som äro förlagda inom östra brigadområdet, uppdelad
mellan chefen för östra arméfördelningen och chefen för östra brigaden.
Departementschefen har nu framhållit, att erfarenheten visat, hurusom
den hittills tillämpade förvaltningsorganisationen inom brigadområdet
i skilda avseenden varit behäftad med bristfälligheter. För att vinna den
reda och ändamålsenlighet, som på detta område är av vikt, har det synts
nödvändigt, att chefen för östra brigaden erhåller fullständig förvaltningsbefogenhet
i likhet med arméfördelningsclief och att i sådant syfte vid
brigadstaben skapas organ för de olika förvaltningsgrenarna. Departementschefen
har därför föreslagit, att å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner, under rubriken östra brigaden, upptagas dels eu befattning
för en pensionerad officer såsom fortifikationsofficer, dels, utöver
den nuvarande för en pensionerad underofficer avsedda befattningen, ytterligare
två befattningar för pensionerade underofficerare, av vilka den ena
avses såsom biträde åt fortifikationsofficeren och den andre såsom biträde
åt stabsintendenten. Vidare har å nämnda stat beräknats medel till arvoden
å 500, respektive 300 kronor till den läkare och den veterinär, som avses
att i brigadstaben handlägga sjukvårds-, respektive veterinärärenden.
På grund av de väsentliga fördelar, som skulle ernås genom att jämväl
i kommandoavseende giva brigaden en fullt självständig ställning vid sidan
av arméfördelningarna samt övre Norrlands och Gotlands trupper, har de
-
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
15
partementsehefen vidare förordat, att chefens för östra arméfördelningen
nuvarande befälsrätt över truppförbanden inom brigadområdet överflyttas på
brigadchefen.
Beträffande befälsförhållandena vid Gotlands trupper vidtogs genom 1925
års härordningsbeslut den förändringen i fråga om militärbefälhavarens ställning,
att han samtidigt med utövandet av militärbefälhavareskapet jämväl
skulle utöva direkt chefskap över det ena av öns båda truppförband, nämligen
över infanterikåren. I samband härmed nedflyttades militärbefälhavarebeställningen
från lönegraden O. 7 till lönegraden O. 6. I förvaltningshänseende
vidtogs därjämte den förändringen, att hela förvaltningen vid Gotlands
trupper ordnades gemensamt för de båda truppförbanden därstädes under
militärbefälhavarens överinseende.
Departementschefen har framhållit, att under tiden efter den nya organisationens
ikraftträdande gjorda erfarenheter oförtydbart givit vid handen,
att befälsförhållandena vid de gotländska truppförbanden icke äro ordnade
på ett i allo tillfredsställande sätt. Förenandet av befattningen såsom
militärbefälhavare med chefskapet över infanterikåren hade lett till, att militärbefälhavaren
betungats med så stor arbetsbörda i egenskap av truppförbandschef,
att han fått föga tid övrig för sin huvuduppgift, som dock
måste anses vara på honom ankommande planläggning m. m. av Gotlands
försvar i stort. Med den väsentligt ökade betydelse, som Gotland numera
militärpolitiskt sett erhållit, framträdde med ännu större skärpa än vid tidpunkten
för fattandet av 1925 års härordningsbeslut vikten av, att militärbefälhavaren
i fred bereddes tillfälle att i tillräcklig grad ägna sina krafter
åt de viktiga organisations- m. fl. problem, vilka sammanhängde med öns
försvar i krig. Med hänsyn till angivna förhållanden har departementschefen
anslutit sig till ett utav chefen för generalstaben framställt förslag, att
överstelöjtnanten vid Gotlands infanterikår — i likhet med vad under en
lång följd av år före genomförandet av 1925 års härordningsbeslut varit
fallet — förordnas att bestrida chefskapet för kåren, dock icke i förvaltnings-
och värnpliktshänseenden.
Med hänsyn till militärbefälhavarens ansvarsfulla ställning har departementschefen
funnit sig böra föreslå, att befattningen såsom militärbefälhavare
uppflyttas från lönegraden O. 6 till lönegraden O. 7.
Departementschefen har slutligen upptagit till behandling frågan angående
stabschefsbefattningen vid militärbefälet på Gotland. Med den ökade betydelse,
Gotland numera kommit att erhålla, framträder — yttrar departementschefen
— starkt behovet av att militärbefälhavaren under en väsentlig del av
året förfogar över en generalstabsofficer såsom stabschef. I anledning härav
anser departementschefen, att en kapten ur generalstaben bör erhålla ordinarie
placering såsom stabschef vid militärbefälet på Gotland, dock med
skyldighet att under de tider av året, då hans tjänstgöring på Gotland ej är
oundgängligen nödvändig, tjänstgöra vid härens stab.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Sammanfatt
ning.
Chefen för
marinen.
En sammanfattning av de kostnadsökningar och kostnadsminskningar, som
omorganisationsförslaget innebär, framgår av nedanstående tabell.
Kostnads- |
Kostnads- |
|
ökning |
minskning |
|
Kronor |
Kronor |
|
Staten för försvarsdepartementet (lantförsvarets kommando- |
||
expedition) ...................................................... |
— |
7,440 |
» » arméförvaltningen............................................. |
— |
84,349 |
» » generalitetet .................................................... |
34,000 |
— |
» » arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner |
63,203 |
— |
» » generalstabskåren................................................ |
3,150 |
— |
» » artilleristaben..................................................... |
— |
300 |
» » kommendantskapet i Boden................................. |
— |
83,436 |
» » krigshögskolan .................................................. |
9,780 |
— |
» » artilleri- och ingenjörhögskolan .......................... |
8,500 |
— |
» » officerare m. fl. vid trängen ................................. |
9,381 |
— |
» » intendenturkåren ................................................ |
3,660 |
— |
Summa kronor |
131,674 |
175,525 |
Nettominskningen för lantförsvaret skulle sålunda komma att uppgå till
(175,525 — 131,674=) 43,851 kronor.
Sjöförsvaret.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag avses chefens för marinen allmänna uppgift
bliva att övervaka tjänstens handhavande inom marinen i dess helhet samt
att, under ägnande av ständig uppmärksamhet åt det allmänna tillståndet
inom marinen, i den mån på honom ankommer, inför Konungen ansvara för
marinens krigsberedskap och tjänstbarhet samt för ordning och krigstukt
inom densamma.
I egenskap av befälhavare, närmast under Konungen, över flottan och kustartilleriet
avses chefen för marinen att i fred hava ständig befälsrätt över marinens
militära och civilmilitära personal, dess sjöstyrkor, fartyg, stationer och
depåer, kustfästningar, skolor och utbildningsanstalter samt övriga marinen
tillhörande organisationer. Över sjöförsvarets kommandoexpedition och
marinförvaltningen bör han däremot icke utöva något chefskap. Följande
myndigheter skola sålunda i militärt avseende vara direkt underställda chefen
för marinen, nämligen stationsbefälhavarna, inspektören för kustartilleriet
— såsom chefen för kustartilleriet ansetts böra benämnas — kommendanterna
i kustfästningarna, cheferna för de civilmilitära kårerna, cheferna för
sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan ävensom sjöstyrkebefälhavare och chef
å enkelt fartyg. Befälhavare å fartyg på expedition till huvudsakligen utländska
farvatten samt å fartyg med uppdrag, som ej direkt berör flottans
verksamhet, avses emellertid i vissa hänseenden att undandragas chefens
för marinen befälsrätt.
Chefen för marinen skall hava till särskilt åliggande att besluta eller avgiva
yttrande i ärenden, som beröra flottans officerskår; att besluta om
Statsutskottets utlåtande År 128.
IT
placering och kommendering av personal till befattningar, som skola bestridas
av sjöofficerare eller civilmilitär personal av kaptens och liigre tjänstegrad
(-klass); att till Konungen avgiva förslag till placering och kommendering
av dylik personal av högre tjänstegrad (-klass); samt att vara ordförande
i fiottans befordringskommission för officerare.
Vidare skall chefen för marinen äga att, i den mån förekommande ärenden
beröra honom underställda myndigheters verksamhetsområden, i och
för ärendenas beredning på lämpligt sätt höra sagda myndigheter antingen
genom att inhämta yttranden och förslag eller, när så är möjligt och lämpligt,
genom att låta vederbörande myndighet deltaga i överläggningar eller
närvara vid ärendenas föredragning inför chefen för marinen. Särskilt skall
det åligga chefen för marinen att, i vad angår ärenden, som beröra kustartilleriet
och kustfästningarna, höra inspektören för kustartilleriet samt i fråga
om ärenden, som beröra de civilmilitära kårerna, dessas chefer.
Såsom inför Konungen ansvarig för marinens krigsberedskap och tjänstbarhet
samt genom den ställning, chefen för marinen avses att intaga i förhållande
till marinstaben, kommer han att i vissa hänseenden övertaga de
åligganden, som för närvarande närmast påvila chefen för marinstaben.
Chefen för marinen skall vidare enligt förslaget äga att i den utsträckning,
som erfordras för följande av utbildning och övningar samt för övervakande
av tjänsten och tillståndet i övrigt inom marinen, inspektera honom underställda
myndigheter, sjöstyrkor, fästningar samt övriga formationer och anstalter.
Genom att överinseendet över utbildningen och övningarna inom marinen
i fred tillkommer chefen för marinen samt ledningen av arbetet med de militära
krigsförberedelserna m. in. likaledes är honom anförtrodd, ävensom genom
att chefen för marinen jämväl i vissa andra hänseenden äger att under
fredstid taga befattning med frågor av betydelse för marinens krigsberedskap,
har betryggande säkerhet ansetts erhållas för att sagde chef, som
avses att vid krigstillfälle i regel bekläda den viktiga befattningen såsom
marinstabschef i högkvarteret, är fullt förtrogen med de uppgifter, vilka
under krig påvila honom i denna egenskap.
I enlighet med vad förut uttalats, skall chefen för marinen vara tillförsäkrad
betryggande inflytande å marinförvaltningens verksamhet, i den mån
densamma har särskild betydelse för marinens krigsberedskap. Chefen
för marinen skall sålunda äga att i vissa väsentliga frågor, som avse de
materiella krigsförberedelserna, meddela marinförvaltningen bindande direktiv
till ledning för dess arbeten härmed samt att, när dylika och andra
för hans ämbetsbefattning betydelsefulla ärenden, som gälla den tekniskekonomiska
förvaltningen, underställas Kungl. Maj:ts prövning, däröver avgiva
yttranden. I likhet med vad som förutsatts beträffande chefen för
hären, skall chefen för marinen även medverka vid det förberedande budgetarbetet
genom att yttra sig över marinförvaltningens förslag rörande sjöförsvarets
medelsbehov, särskilt med avseende å de äskade anslagens inbördes
betydelse för marinens krigsberedskap.
Rihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 11 häft. (Nr 128.) 996 29 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Marinstaben.
De frågor, beträffande vilka chefen för marinen bör kunna meddela marinförvaltningen
direktiv, hava angivits att bliva i huvudsak följande: planläggning
av anskaffning utav ny sjökrigsmateriel och viktigare förändringar
eller utrangering av förefintlig dylik materiel; planläggning av ny eller
viktigare förändring av befintlig kustfästning eller nedläggande av dylik;
planläggning i fråga om fartygens rustningar samt sådana förändringar beräffande
kol-, olje- in. fl. förråd, som äro av särskild betydelse för krigs -beredskapen.
Vad i avseende å chefen för hären föreslagits beträffande grunderna för
personvalet samt bemälde chefs anställnings- och avlöningsförhållanden m. m.
skall äga tillämplighet i fråga om chefen för marinen.
Enligt vad departementschefen anfört, kräver tillsättandet av en chef för
marinen med den tilltänkta organisationen ovillkorligen en ökning av flottans
officerskår med en beställning. Det har emellertid icke synts vara erforderligt
att öka antalet flaggmansbeställningar. Befattningen såsom stationsbefälhavare
i Stockholm, för vilken enligt nuvarande organisation är
avsedd eu flaggman, torde nämligen, även om vissa olägenheter äro därmed
förbundna, kunna bestridas av en kommendör. Vidare torde det låta sig göra
att å någon av de befattningar, som nu bestridas av kommendörer, placera
en kommendörkapten av 1. graden. Att längre utsträcka utbytet av beställningar
har icke ansetts förenligt med tillgodoseendet av tjänstens behöriga
upprätthållande. På grund härav och då den möjligheten icke stode till
buds att tillsvidare fylla behovet av eu regementsofficer från övergångsstaten,
har departementschefen räknat med att för här omhandlat ändamål i staten
för flottans officerskår uppföres en ny kommendörkaptensbeställning av 1.
graden.
Därest befattningen såsom stationsbefälliavare i Stockholm kommer att
bestridas av eu kommendör, har det synts departementschefen rimligt,
att denne, i likhet med vad förhållandet är med stationsbefälhavaren i Karlskrona,
tillerkännes visst arvode såsom bidrag till den honom vid besök av
främmande örlogsfartyg åvilande, i vissa fall rätt betungande representationsskvldigheten.
Detta arvode har ansetts böra utgå med 1,200 kronor
om året.
Marinstaben bibehålies såsom organ för beredning av ärenden rörande,
bland annat, krigsförberedelserna i militärt avseende samt skall för sådant
ändamål direkt anknytas till chefen för marinen. I fråga om marinstabens
inre organisation hava vissa ändringar ansetts erforderliga.
Sålunda har föreslagits, att marinstaben ställes under närmaste befäl av
en flaggman, lämpligen benämnd stabsamiral. Denne har ansetts böra biträda
chefen för marinen i arbetet med de militära krigsförberedelserna,
leda och sammanhålla beredningen av flertalet stabsärenden samt själv handlägga
och avgöra åtskilliga löpande ärenden av olika slag, allt i enlighet
med de föreskrifter rörande arbetsfördelningen m. m., som kunna komma
att meddelas i vederbörlig instruktion eller arbetsordning. Vid krigstillfälle
Statsutskottets utlåtande Nr 12S.
19
bör stabsamiralen i regel bekläda befattningen såsom marinstabschefens i
högkvarteret närmaste man. I de fall, då chefen för marinen blir urståndsatt
att bestrida stabschefsbefattningen eller eventuellt tilldelas annan uppgift,
har stabsamiralen avsetts att träda i hans ställe såsom marinstabschef
i högkvarteret.
Departementschefen har vidare förordat, dels inrättande av eu särskild
avdelning — benämnd personalavdelningen — för handläggning av huvudsakligen
sådana ärenden, vilkas avgörande avses att överflyttas från försvarsdepartementet
till chefen för marinen, dels att den nuvarande mobiliseringsavdelningen
sammanslås med organisationsavdelningen, dels ock nyinrättandet
av en kustartilleriavdelning för beredning av kustfästningarna och
kustartilleriet speciellt avseende marinstabsärenden ävensom av en sjökrigshistorisk
avdelning. I övrigt avses icke någon ändring beträffande den
hittillsvarande organisationen att komma till stånd.
Vidkommande marinstabens personalbehov har departementschefen för
tjänstgöring å personalavdelningen, i överensstämmelse med beredningens
förslag beträffande den av beredningen ifrågasatta kommandoavdelningen
inom marinstaben, beräknat en kommendörkapten såsom avdelningschef,
två kaptener eller löjtnanter samt en underofficer från flottan ävensom en
kapten eller löjtnant från kustartilleriet, tillika tjänstgörande å marinstabens
kustartilleriavdelning. Härtill komma två pensionerade officerare och en
pensionerad underofficer med arvode, varav en officer och en underofficer avses
för bokcentralen och en officer såsom registrator. För handläggningen av,
bland annat, ärenden, som beröra de civilmilitära kårerna eller som äro av
ekonomisk innebörd, föreslås, att en marinintendent överflyttas från marinförvaltningens
intendentavdelning till personalavdelningen.
Då den för personalavdelningen enligt ovan avsedda personalen beräknats
kunna erhållas genom överflyttning från andra tjänstgöringsplatser, med
undantag av en såsom registrator avsedd pensionerad officer, kräves för
denna avdelnings upprättande endast den statändringen, att ett arvode för
en pensionerad officer tillkommer.
För kustartilleriavdelningen har departementschefen beräknat en regementsofficer
såsom avdelningschef samt en kapten eller löjtnant. För den
senare är enligt nuvarande organisation en beställning beräknad. För bestridande
åter av förstnämnda befattning har icke någon beställning avsetts
vid beräkning av staten för kustartilleriets officerskår enligt 1925 års marinordning,
varför nu föreslås, att staten för kustartilleriets officerskår ökas
med en beställning. Denna ökning har — enär befattningen såsom tygmästare
i Karlskrona fästning utan allt för stora olägenheter borde kunna
upprätthållas av en kapten i stället för, såsom för närvarande är ordnat, av
en regementsofficer — ansetts kunna inskränkas till en kaptensbeställning.
Då emellertid personal å övergångsstat för närvarande finnes tillgänglig,
har ökningen icke ansetts nu behöva företagas utan först framdeles, när
tjänstduglig officer i nämnda befattning icke finnes att tillgå å övergångsstat.
I syfte att förstärka arbetskrafterna i marinstaben har departementschefen
20
Statsutskottets utlåtande Nr 12S.
Marinförvalt
ningeu.
ansett erforderligt att öka staten för flottans officerskår m. m. med en löjtnantsbeställning.
Det har angivits, att, därest en löjtnant icke befinnes
böra avses för bär nämnd tjänstgöring i marinstaben, utbyte på annan
befattning bör utan allt för allvarlig olägenhet kunna äga rum.
Då de sjökrigshistoriska forskningar, som det jämlikt gällande instruktion
åligger marinstaben att verkställa, hittills måst eftersättas på grund av andra
mera trängande arbetsuppgifter och avsaknaden av särskild personal för
ändamålet, har departementschefen, med hänsyn till dessa forskningars betydelse
i skilda hänseenden, föreslagit inrättandet av en sjökrigshistorisk
avdelning. I likhet med chefen för marinstaben har departementschefen
ansett det nödvändigt, att avdelningen förfogar över en särskild arkivutbildad
tjänsteman, vilkens arvode ansetts böra bestämmas till 2,400 kronor för
år. Å staten har tillika beräknats ett arvode å 3,180 kronor till en officer,
pensionerad eller eljest tillhörande reserven, som avsetts att anställas å sjökrigsliistoriska
avdelningen.
Marinförvaltningen är avsedd att bibehållas såsom ett självständigt ämbetsverk,
vilket alltjämt skall under Kungl. Maj:t i tekniskt och ekonomiskt
avseende utöva den centrala ledningen av rikets sjöförsvar, dock med skyldighet
att därvid, i den mån tillgången på medel och förhållandena i övrigt
det medgiva, ställa sig till efterrättelse de direktiv, som chefen för marinen
jämlikt för honom utfärdad instruktion meddelar.
Enligt nuvarande organisation är marinförvaltningen indelad i nio avdelningar,
nämligen artilleri-, torped-, min-, nautiska, fortifikations-, ingenjör-,
intendents-, sanitets- och civilavdelningarna.
Enligt det föreliggande organisationsförslaget skall artilleriavdelningen bibehållas
oförändrad. Från min- resp. torpedavdelningen skola frånskiljas
ärenden rörande telegraf- och telefonmaterielen ävensom radioväsendet och
avdelningarna i samband härmed förenas till en avdelning, benämnd torpedoch
minavdelningen. Nautiska avdelningen avses att bibehållas, men skola
till denna avdelning överflyttas ärenden angående telegraf- och telefonmaterielen
ävensom radioväsendet samt från avdelningen bortflyttas ärenden rörande
marinens arbetarpersonal och med den s. k. inkallelsedetaljen sammanhängande
uppgifter. I fråga om jortifikationsai■delningen föreslås icke
någon ändring. Beträffande ingenjöravdelningen innebär förslaget en utvidgning
av avdelningens verksamhet genom att dit överflyttas ärenden angående
marinens arbetarpersonal. Handläggningen av ärenden rörande industriens
krigsorganisation och övertagandet av den för närvarande till nautiska avdelningen
hörande s. k. inkallelsedetaljen avses att uppdragas åt någon av
de vapentekniska avdelningarna. Intendentsavdelningen skall benämnas intendentur
av delningen samt avdelningens verksamhetsområde utvidgas till att
även omfatta marinens förrådsväsende m. m. Sanitetsavdelningen skall bibehållas
oförändrad.
Beträffande åter civilavdelningen har en omläggning av arbetsfördelningen
och arbetsformerna ansetts böra komma till stånd, vilket i sin tur påkallar
Statsutskottets utlåtande Nr l''2H.
21
eu mindre förändring av staten. Då kamreraren förutsatts bliva föredragande
inför marinöverkommissarien i kassaärenden, har departementschefen
ansett, att kamreraren bör placeras i lönegraden B. 26 i likhet med förste
revisorn, föredragande i anmärkningsmål. Den sistnämndes benämning har
ansetts böra ändras till revisionskommissarie. I likhet med beredningen
har departementschefen vidare ansett det av behovet påkallat, att för beredandet
och föredragningen av besvärsmålen avse en sekreterare i lönegraden
B. 26. Denne har förutsatts att även biträda med beredningen av andra
å civilavdelningen ankommande ärenden. Slutligen har departementschefen
föreslagit, att befattningen såsom aktuarie och registrator indrages för att
i stället ersättas med arvodesbefattning för en pensionerad officer.
I avseende å behovet av militär personal inom marinförvaltningen har
departementschefen icke förutsatt annan ändring i det uti 1925 års försvarsproposition
beräknade personalbehovet än överförande av en marinintendent
till marinstabens personalavdelning. Den för marinförvaltningens minavdelning
nu beräknade expeditionsunderofficeren har ansetts böra överflyttas
till ämbetsverkets nautiska avdelning.
Chefen för kustartilleriet föreslås att benämnas inspektören för kustartilleriet.
I syfte att öka inspektörens inflytande å handläggningen inom marinstaben
och marinförvaltningen av ärenden rörande kustartilleriet och kust
fästningarna har, på sätt redan delvis framhållits, departementschefen ansett
en särskild kustartilleriavdelning inom marinstaben böra inrättas, ävensom
föreslagit, att vapnets militära ledning skall i avseende å handläggningen
inom marinförvaltningen av kustartilleriet och kustfästningarna berörande
ärenden erhålla avsevärt utvidgad befogenhet. Inspektören för kustartilleriet
skall dessutom höras eller deltaga i överläggningar hos chefen för marinen
i frågor, som gälla kustartilleriet och kustfästningarna.
Beträffande personalen i inspektörens för kustartilleriet stab har departementschefen
räknat med, att densamma skulle erhålla enahanda omfattning,
som enligt 1925 års försvarsproposition avsetts för chefens för kustartilleriet
stab, dock att, såsom för närvarande, i mån av behov ytterligare eu officer
från truppförbanden kommenderas till tjänstgöring i staben.
Beträffande cheferna för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren och
marinläkarkåren, vilka jämte sina personalchefsbefattningar bestrida befattningarna
såsom avdelningschefer för marinförvaltningens respektive ingenjör-,
intendents- och sanitetsavdelning, har ingen annan ändring ifrågasatts än
som kunde betingas av att de i egenskap av kårchefer bleve underställda
chefen för marinen.
Inspektören
för kustartilleriet.
Cheferna för
mariningenjörkåren,
marinintenflenturkåren
och
marinläkarkåren.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Samman
fattning.
Sammanfattas vad ovan angivits, ställa sig kostnadsökningar och kostnadsminskningar
efter fullt genomförd organisation sålunda:
Kostnads- ökning Kronor |
Kostnads- minskning Kronor |
|
Staten för departementet ............................................. |
5.280 |
|
» » marinförvaltningen .................................... |
— |
4,612 — |
» » flottans officerskår ............... |
18,472 6,726 |
|
» » kustartilleriets officerskår .............................. |
||
» » vid marinstaben anställd personal .................. |
14.040 |
— |
Summa |
39,238 |
9,892 |
Nettoökningen beträffande sjöförsvaret skulle sålunda |
||
komma att uppgå till kronor ........................ |
29,346 |
Såsom i propositionen framhållits, hänför sig nämnda kostnadsökning icke
uteslutande till förändringar i staterna, betingade av nu föreslagen organisation
av själva den centrala ledningen och förvaltningen, utan beror jämväl
på jämkningar i organisationen, som ansetts nödvändiga, oavsett huru berörda
spörsmål löses. Härvid syftas på inrättandet av en sjökrigshistorisk avdelning
inom marinstaben samt förstärkningen av dess arbetskrafter i övrigt.
Att av den förändrade organisationen av marinens militära ledning betingad
ökning av kostnaderna icke kurmat i samma grad, som beträffande motsvarande
förhållande vid lantförsvaret, kompenseras med besparingar i fråga
om den centrala förvaltningen, är beroende på förhållandet, att marinförvaltningens
personal, i motsats till arméförvaltningens, redan genom 1925 års
försvarsbeslut undergick en kraftig beskärning.
Flygvapnet.
I fråga om organisationen av flygvapnets centrala ledning och förvaltning
har icke föreslagits någon principiell förändring. I enlighet med ett av flygstyrelsen
framställt förslag har departementschefen för åstadkommande av
en lämpligare arbetsfördelning inom styrelsen förordat överflyttandet av förvaltningen
av övningsanslaget från militärbyrån till intendenturbyrån.
I syfte att tillgodose flygstyrelsens behov av juridisk och administrativ
sakkunskap har departementschefen ansett, att en för ändamålet utbildad
tjänsteman borde anställas inom styrelsen med lön i lönegraden B. 24.
Denne tjänsteman, benämnd sekreterare och kamrerare, skall jämväl biträda
med den centrala bokföringen och redovisningen inom intendenturbyrån
samt vara kassakontrollant över flygstyrelsens kassa.
I enlighet med beredningens förslag har departementschefen ansett lämpligt,
att besvärsmål i kassaärenden i första instans avgöras av riksräkenskapsverket,
vilket ämbetsverk redan nu avgör anmärkningsmål, uppkomna
i anledning av den kamerala granskning, som åligger detta verk med avse
-
Statsutskottets utlåtande Nr 128. 23
onde å flygvapnets räkenskaper. Anmärkningsmål och besvärsmål i kassaärenden
skulle sålunda komma under fullt enhetlig behandling redan i första
instans, vilket departementschefen ansett innebära eu påtaglig fördel.
Slutligen har föreslagits, att det arvode å 1,000 kronor, som nu utgår
till föredraganden i ärenden rörande hälso- och sjukvården m. m. inom flygstyrelsen,
ökas till 2,400 kronor för år.
Övergången till den nya organisationen.
Departementschefen har ansett det önskvärt, att den föreslagna organisationen
av försvarsväsendets centrala ledning och förvaltning träder i kraft så
snart lämpligen kan ske efter ingången av budgetåret 1929/1930, och att det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles bestämma tidpunkten härför.
Cheferna för hären och marinen ävensom viss annan nytillkommen personal
hava ansetts kunna tillsättas redan innan de nya befälsförhållandena
m. m. träda i kraft för att planlägga och leda, respektive biträda vid omorganisationsarbetet.
Vid den av 1925 års riksdag beslutade omorganisationen av försvarsväsendet
bibehölls arméförvaltningen vid sin dittillsvarande organisation, under
det vid marinförvaltningen viss av omorganisationen möjliggjord indragning
av personal ägde rum. Riksdagen anslöt sig till föredragande departementschefens
i samma års försvarsproposition gjorda uttalande, att frågan angående
arméförvaltningens organisation borde uppskjutas, till dess statsmakterna
fattat definitivt beslut rörande försvarsväsendets allmänna organisation
och omfattning, och att så snart sådant beslut förelåge, spörsmålet om förenkling
av förvaltningsorganisationen i dess helhet borde upptagas till prövning.
Genom de direktiv, som 1926 års beredning rörande den centrala försvarsförvaltningen
erhöll, kom utredningen att omfatta både arméns och
marinens centrala förvaltningsmyndigheter och vidgades för marinens vidkommande
till att gälla marinens överstyrelse i dess helhet. Under nämnda
berednings arbete utvidgades utredningen ytterligare till att jämväl i fråga
om armén avse hela överstyrelsen.
Genom denna utvidgning av den år 1925 såsom önskvärd betecknade utredningen
rörande förvaltningsorganisationen har spörsmålet komplicerats
och avgörandet otvivelaktigt fördröjts. Vissa av arméorganisationens begränsning
motiverade förändringar inom arméförvaltningen skulle säkerligen
utan några egentliga meningsskiljaktigheter kunnat genomföras. Därigenom
skulle möjligheterna till icke oväsentliga besparingar också kunnat tillvaratagas.
Det kan därför ifrågasättas, om icke begränsningarna inom arméförvaltningen
bort genomföras oberoende av frågan om överstyrelsernas organisation
i övrigt. Något egentligt hinder härför har enligt utskottets mening
icke funnits.
Utskottet anser emellertid, att goda skäl förelegat för att giva utredningen
den större omfattningen. Särskilt har en undersökning rörande marinens
Utskottets
yttrande.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
överstyrelse varit väl motiverad. Den nuvarande anordningen med ett flertal,
direkt under Kungl. Maj:t lydande överstyrelseorgan, vilkas verksamhetsområden
djupt ingripa i varandra, har nämligen, även enligt utskottets förmenande,
varit förenad med olägenheter i vissa avseenden. Framför allt
har en viss brist på enhetlighet uti marinens överledning i ekonomiskt,
tekniskt och militärt avseende gjort sig gällande. De förslag, som av 1926
års beredning framställts, synas också i stort sett hava varit ägnade att undanrödja
ifrågavarande olägenheter.
Utskottet vill vidare erinra, att ett genomförande av beredningens organisa
tionsför slag beräknats att medföra en årlig besparing för samtliga tre försvarsgrenar
på i runt tal 90,000 kronor. Genom Kungl. Maj:ts nu föreliggande
förslag skulle de av beredningen beräknade besparingarna komma
att högst väsentligt minskas, ja nästan alldeles utebliva. Redan på grund
härav har utskottet nödgats ställa sig synnerligen betänksamt mot förslaget.
Men även ur andra synpunkter kunna vägande invändningar göras mot detsamma.
I synnerhet beträffande marinens överstyrelse synes icke komma
att uppnås den större enhetlighet, som i första hand bör vid eu omorganisation
eftersträvas. Men även beträffande armén synes den av Kungl. Maj:t
föreslagna organisationen vara mindre rationell och ändamålsenlig än som
torde vara möjligt att genom andra sig erbjudande lösningar kunna ernå.
Den obestämda och oklara ställning, som chefen för hären och chefen
för marinen enligt Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag skulle erhålla i
förhållande till respektive arméförvaltningen och marinförvaltningen, synes
rentav vara ägnad att skapa dualism snarare än enhetlighet. Även på åtskilliga
andra punkter har utskottet ansett förslaget lida av motsägelser och
oklarhet. Under dessa omständigheter och då det icke varit möjligt att
inom utskottet företaga den grundliga omarbetning av förslaget, som enligt
utskottets mening är behövlig, har utskottet funnit sig böra förorda, att
något positivt beslut icke fattas i ärendet vid årets riksdag.
En konsekvens av den ståndpunkt, utskottet sålunda intager till Kungl.
Maj:ts i förevarande proposition framställda förslag rörande ordnandet av
försvarets centrala ledning och förvaltning, synes utskottet vara, att de utav
Kungl. Maj:t i samband med berörda förslag upptagna organisationsfrågorna
icke nu böra vinna sin lösning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att Kungl. Maj:ts under avdelning I av förevarande proposition
framställda förslag angående omorganisation av försvarets
centrala ledning och förvaltning m. m. icke må av riksdagen
bifallas,
b) att herr Testrups motioner 1:267 och 268, herr C. G.
Hammarskjölds motion I: 269, utom i vad avser arvodena åt
aktuarierna i generalstaben och organisationen av Gotlands
infanterikår, herrar Ad. Lindgrens och Åkerbergs motion I: 270,
herr Reuterskiölds motion 1:271, herr Rydéns motion 1:272,
herr Fehrs motion I: 273, herrar Järtes och Andersons i Lin
-
Statsutskottets utlåtande Nr 1''2H.
25
köping motion II: 408, herr Jiirtes m. fl. motion II: 410, herr
B. Holmgrens motion 11:411, herr Lithanders motioner II: 412
och 413 samt herr And. Lindgrens m. fl. motion II: 414, i
den mån de icke kunna anses besvarade genom utskottets
hemställan under punkten a), icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
II. Anslagsberäkning: in. in.
Uti statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,
punkterna 1, 3, 4, 5, 76, 77 och 126) hava följande anslag under fjärde
huvudtiteln, i avvaktan på särskild proposition, upptagits med nedan angivna
beräknade belopp, nämligen:
under avd. departementet:
anslaget till departementet............................................... kronor 282,040: —
under avd. lantförsvaret:
anslaget till arméförvaltningen.......................................... » 532,668: —
» » arméförvaltningens verksamhet .................. » 32,900: —
» » avlöning till personal vid staber och truppförband
in. fl................................................ » 24,500,000: —
under avd. sjöförsvaret:
anslaget till marinförvaltningen ....................................... » 260,370: —
» * avlöning till personal vid kårer och stater
m. fl............................................................... » 11,240,000: —
under avd. flygvapnet:
anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. » 1,100,000: —
Innan departementschefen ingår på frågan om medelsbehovet under dessa
anslag, har till behandling upptagits frågan om
A. Arvodesreglering för viss pensionerad personal.
Sedan Kungl. Maj:t den 4 september 1925 uppdragit åt försvarsväsendets
lönenämnd att avgiva förslag till reglering av avlöningsförhållandena m. m.
för de arvodesbefattningar vid försvarsväsendet, som efter den nya försvarsorganisationens
genomförande borde finnas upptagna på stat, framlade lönenämnden
uti skrivelse den 27 oktober 1927 förslag till arvodesreglering för
den grupp av befattningshavare, vilka äro pensionerade officerare eller underofficerare
med tjänstgöring, som helt tager vederbörandes arbetstid i
anspråk. Närmare redogörelse för lönenämndens förslag i ämnet är lämnad
uti det utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, som finnes bifogat
Kungl. Maj:ts proposition den 9 mars 1928 (nr 196) angående vissa
avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel m. m.
26
Statsutskottets titlåtande Nr 128.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t (se prop. nr 196, sid. 33) yttrade
föredragande departementschefen följande.
Lönenämnden hade framhållit, att en fullt tillfredsställande reglering
av här ifrågavarande befattningshavares arvoden knappast kunde åvägabringas
utan en differentiering av arvodesbeloppen med hänsyn till de med befattningarna
förenade göromålens art och omfattning. Till följd därav, att något
så när säkra hållpunkter för befattningarnas värdesättning icke kunde ernås,
förrän den nya organisationen i hithörande delar tagit fastare form och
under någon tid prövats, hade emellertid lönenämnden funnit sig för det
dåvarande icke böra ifrågasätta någon dylik differentiering av arvodesbeloppen.
Lönenämnden hade därför inskränkt sig till en gradering av arvodena
efter dyrorter.
Det av lönenämnden framlagda förslaget kunde alltså icke anses innefatta
någon definitiv lösning av förevarande spörsmål. Några starkare skäl för
att genomföra en mera provisorisk reglering av berörda arvoden syntes
departementschefen icke föreligga. Yad rullföringspersonalen beträffade,
hade, såsom av lönenämnden framhållits, något trängande behov av arvodesreglering
för denna personal icke gjort sig gällande; och vad anginge övriga
befattningar av den kategori, varom nu vore fråga, hade det övervägande
flertalet av dessa befattningar inrättats i samband med 1925 års omorganisation
av försvarsväsendet och avsåges att under åtskilliga år framåt kunna
i allmänhet uppehållas av beställningshavare å övergångsstat. Härtill komme,
att frågan om en omreglering av berörda arvoden ånyo torde komma att
upptagas till prövning i samband med ett blivande förslag rörande inarbetande
i den fasta avlöningen av nu utgående dyrtidstillägg. På grund härav
hade departementschefen kommit till den uppfattningen, att det lämpligen
borde tillsvidare anstå med den ifrågasatta arvodesregleringen.
I skrivelse den 25 maj 1928 (nr 238) anförde riksdagen — med anledning
av departementschefens omförmälda yttrande ävensom av en inom riksdagen
väckt motion (I: 306) med förslag, bland annat, om höjning av arvodena för
officerare och underofficerare avsedda att tjänstgöra i vissa befattningar vid
generalstaben —- att riksdagen i likhet med departementschefen ville framhålla,
att tillräcklig erfarenhet ännu ej vunnits för att bedöma, i vad man
arbetet kunde betinga någon lönereglering för sådana arvodesbefattningar,
vilka genom 1925 års härordningsbeslut nyinrättats. Oavsett frågan om lönereglering
för nämnda befattningar, vilka nu i huvudsak uppehölles av personal
å övergångsstat, ansåge riksdagen, att, så snart ske kunde, utredning
borde ske, huruvida för sådana befattningar, vilka redan tidigare funnits
uppförda å vederbörliga stater, någon reglering av arvodena kunde befinnas
vara påkallad med hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning. Att nu enbart
för de i motionen nämnda arvodestagarna vid generalstaben vidtaga någon förändring
i arvodesbeloppen syntes riksdagen icke vara lämpligt, i all synnerhet
som ett beslut i sådan riktning måhända kunde komma att medföra konsekvenser
även beträffande arvodena för annan personal.
Genom brev den 8 juni 1928 anbefallde Kungl. Maj:t arméförvaltningen och
marinförvaltningen att i samband med avgivandet av förslag rörande lantförsvarets,
respektive sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1929/1930 till
Kungl. Maj:t inkomma med yttrande, huruvida beträffande sådana för pen
-
»''Statsutskottets utlåtande Ne /28.
27
sionerad personal avsedda arvodesbefattningar, vilka redan före den nya
organisationens genomförande funnits uppförda a vederbörliga stater, någon
reglering av arvodena kunde befinnas vara påkallad med hänsyn till tjänstgöringens
art och omfattning.
Efter att hava redogjort för arméförvaltningens och marinförvaltningens Departemer,
yttranden i ämnet ävensom för försvarsväseudets lönenämnds däröver avgivna chefenutlåtande
(sid. 1G1—1G7 i propositionen), har departementschefen för egen
del anfört följande.
»Såsom förut nämnts, uttalade sig 1928 års riksdag för en utredning, huruvida
för sådana arvodesbefattningar, vilka redan före den nya försvarsorganisationens
genomförande funnits uppförda å vederbörliga stater, någon
reglering av arvodena kunde befinnas vara påkallad med hänsyn till tjänstgöringens
art och omfattning; och anbefallde Ivungl. Maj:t i anledning härav
armé- och marinförvaltningarna att inkomma med yttranden i ämnet.
Arméförvaltningen har i detta hänseende föreslagit, att bibliotekarien samt
envar av de tre aktuarierna vid generalstaben, vilka för närvarande åtnjuta
arvoden med 3,180 kronor för år, måtte erhålla arvodesförhöjningar till 3,600
kronor för år. Utan att därutinnan framställa något förslag har arméförvaltningen
samtidigt framhållit, att en dylik arvodesreglering för nämnda befattningshavare
vid generalstaben syntes böra föranleda en motsvarande
höjning av arvodena för vissa vid försvarsdepartementet i arvodesbefattningar
tjänstgörande pensionerade officerare. Vidare har arméförvaltningen
förordat en mindre förhöjning beträffande avlöningsförmånerna dels till redogöraren
vid artilleri- och ingenjörhögskolan, dels ock till förvaltaren och
väbeln vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Marinförvaltningen har med avseende å ämbetsverkets förvaltningsområde
ansett, att anledning för närvarande icke vore för handen att vidtaga en
arvodesreglering med hänsyn till göromålens art och omfattning.
Försvai-sväsendets lönenämnd har anslutit sig till arméförvaltningens förslag
om höjning av bibliotekariens vid generalstaben arvode till 3,600 kronor,
men däremot icke ansett aktuariebefattningarna vid generalstaben kräva de
kvalifikationer eller vara förenade med det självständiga ansvar, som kunde
påkalla en liknande arvodeshöjning för innehavarna av dessa befattningar.
Beträffande å försvarsdepartementets stat beräknade arvoden ä 3,180 kronor
för de å kommandoexpeditionerna tjänstgörande pensionerade officerarna,
liar lönenämnden vid sin undersökning rörande vederbörandes arbetsuppgifter
kommit till den uppfattningen, att innehavarna av befattningarna såsom
chefer för bok-, värnplikts- och personaldetaljerna å lantförsvarets kommandoexpedition,
i likhet med bibliotekarien vid generalstaben, borde envar komma
i åtnjutande av ett till 3,600 kronor för år förhöjt arvode. Arméförvaltningens
förslag om arvodesförhöjning åt redogöraren vid artilleri- och ingenjörhögskolan
samt förvaltaren och väbeln vid infanteriskjutskolan har lönenämnden
icke funnit sig kunna tillstyrka. Lönenämnden har slutligen, med
erinran att samtliga rullföringsbiträden vid Stockholms stads- och lantrullföringsområden
åtnjuta arvoden till belopp av 2,340 kronor, uttalat, att en
förhöjning till samma belopp av arvodena till expeditionsunderofficerarna vid
lantförsvarets kommandoexpedition och vid generalstaben skulle hava goda
skäl för sig.
För egen del får jag — i anslutning till det utav mig i det föregående
framställda förslaget rörande omorganisation av försvarets centrala ledning
och förvaltning — i ämnet anföra följande.
28
Statsutskottets utlåtande iVr 128.
Motion
Vad först angår arvodet till innehavaren av omförmälda bibliotekariebefattning
å staten för generalstaben (generalstabskåren), innebär såväl arméförvaltningens
som lönenämndens förslag, att arvodet till denne skall ntgå
med 3,600 kronor för år. Vad sålunda föreslagits, finner jag mig böra tillstyrka.
I fråga om arvodena till förenämnda tre aktuarier å generalstabskårens
stat, för vilka befattningshavare lönenämnden icke för närvarande
avsett vidtagandet av någon arvodesreglering, delar jag så tillvida arméförvaltningens
uppfattning om skäligheten av en arvodesförhöjning, att jag
finner det rättvist, att den å organisationsavdelningen i generalstaben (härens
stab) tjänstgörande aktuarien, med hänsyn till det på honom ankommande
omfattande och betydelsefulla arbetet framför allt med upprättandet
av värnpliktsstatistiken, i arvodesliänseende jämställes med bibliotekarien
och alltså tillerkännes arvode med 3,600 kronor för år. Beträffande vidare
de för pensionerade officerare avsedda befattningarna inom försvarsdepartementet
har jag funnit mig böra följa lönenämnden i fråga om storleken av
de arvoden, likaledes 3,600 kronor för år, som böra utgå till tre å lantförsvarets
kommandoexpedition tjänstgörande pensionerade officerare, nämligen
till dem, som placeras såsom chefer för de avdelningar, vilka motsvara de
nuvarande bok-, värnplikts- och personaldetaljerna.
Vidkommande arméförvaltningens förslag om höjning av arvodena till
redogöraren vid artilleri- och ingenjörhögskolan samt till förvaltaren och
väbeln vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet synes mig, med anledning
av vad lönenämnden anfört, någon arvodesreglering beträffande dessa
befattningar icke böra för närvarande äga rum.
Enligt nu gällande stat för försvarsdepartementet utgår arvodet till expedi
tion sunderofficerarna å kommandoexpeditionerna med 2,100 kronor för år.
I anslutning till vad lönenämnden i ämnet anfört finner jag mig böra tillstyrka,
att expeditionsunderofficerarna å kommandoexpeditionerna i arvodeshänseende
likställas med rullföringsbiträdena i Stockholm och alltså komma
i åtnjutande av arvoden envar till belopp av 2,340 kronor för år. Vad beträffar
expeditionsunderofficersbefattningarna å staten för generalstabskåren,
har jag visserligen icke något emot att, såsom lönenämnden ifrågasatt,
även för dessa befattningar utgå arvoden med 2,340 kronor för år. Jag
vill emellertid framhålla, att några arvodesbelopp för ifrågavarande befattningar
icke avses att beräknas å staten, enär dylika befattningar tillsvidare
såsom regel förutsättas kunna uppehållas av beställningshavare, som tvångsvis
överförts till övergångsstat och sålunda äro underkastade full tjänstgöringsskyldighet.
Därest det befinnes av omständigheterna påkallat att å
sådan befattning placera eu pensionerad beställningshavare, synes det fortfarande
såsom hittills böra få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma arvodets
belopp.
En arvodesreglering i enlighet med de av arméförvaltningen framlagda
riktlinjerna skulle, såsom av ämbetsverket anförts, i några fall komma att
medföra arvodesminskning. Då emellertid någon reducering i utgående förmåner
icke bör genomföras, så länge vederbörandes nuvarande förordnande
varar, har arméförvaltningen, i syfte att en framtida arvodesreglering måtte
underlättas, föreslagit, att i anmärkning till vederbörliga stater borde intagas
föreskrift av innebörd, att frågan om en eventuell minskning i de vederbörande
befattningshavare tillkommande förmånerna skulle underställas
Kungl. Maj:ts prövning i samband med ombyte av innehavare i respektive
befattning. Mot vad sålunda föreslagits har jag icke något att erinra.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit förut omförmälda
av herr C. G. Hammarskjöld väckta motion, I: 269, i vad densamma avser,
Statsutskottets utlåtande Nr 12H. 29
att till samtliga aktuarier vid generalstaben måtte utgå ett arvode av 3,600
kronor för år.
Utskottet bär funnit sig böra giva sin anslutning till departementschefens
ståndpunkt i den föreliggande frågan. Det i ämnet motionsvis framställda
yrkandet har utskottet följaktligen icke kunnat förorda. Härtill återkommer
utskottet under avd. II B. 3:o) bär nedan.
B. Särskilda anslag för budgetåret 1929/1930.
l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att
dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1929:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 186,600: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å
kansliavdelningen, förslagsanslag....................................... » 22,680: —
Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal
å kommandoexpeditionerna.................................... » 36,060: —
Förslagsanslag kronor 245,340: —
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ...................................................... kronor 26,500: —
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 280,060
kronor, med 8,220 kronor till 271,840 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 169—171
av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde anslagsposterna till avlöningar
till ordinarie tjänstemän och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. å kansliavdelningen böra bibehållas vid nu utgående belopp,
186,600 kronor respektive 22,680 kronor.
I anslutning till den ståndpunkt, utskottet intagit till frågan om omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning, bör anslagsposten
till arvoden till registrator i departementet samt till viss personal å kommandoexpeditionerna
beräknas på sätt för innevarande budgetår skett, dock
med iakttagande av den ändring i fråga om vissa arvodesbelopp, som följer
av den förordade arvodesregleringen till vissa av här ifrågavarande befatt
-
ningshavare. Anslagsposten bör alltså beräknas sålunda:
arvode till registrator i departementet ................................ kronor 3,180: —
arvoden ä 3,180 kronor till 6 pensionerade officerare å lant
försvarets
kommandoexpedition.......................................... » 19,080: —
arvoden ä 3,600 kronor till 3 pensionerade officerare å
samma expedition ............................................................. » 10,800: —
Utskottet.
Departe
mentet.
Utskottet.
Armé förvaltningen.
30 Statsutskottets utlåtande Nr 128.
arvoden ä 2,340 kronor till 2 pensionerade underofficerare
å samma expedition .......................................................... kronor 4,680: —
arvode till 1 pensionerad officer å sjöförsvarets kommandoexpedition.
............................................................................. » 3,180: —
arvode till 1 pensionerad underofficer å sjöförsvarets kommandoexpedition
................................................... > 2,340: —
Summa kronor 43,260: —
Yad slutligen angår anslagsposten för personal å övergångsstat, nu 29,500
kronor, har departementschefen ansett densamma — med hänsyn till att
en numera vakant ordinarie expeditionsvaktsbeställning i lönegraden B. 5
uppehälles av en förste expeditionsvakt å övergångsstat med avlöning i lönegraden
B. 7 — böra minskas med ett belopp motsvarande avlöningen i lönegraden
B. 5 eller, i runt tal, med 3,000 kronor och alltså upptagas med
26,500 kronor. Häremot har utskottet intet att erinra.
IJnder åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
........................................................... kronor 188,600: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. å kansliavdelningen, förslagsanslag
.................................................. » 22,680: —
Arvoden till registrator i departementet samt
till viss personal å kommandoexpeditionerna
........................................................... » 43,260: —
Förslagsanslag kronor 252,540: —
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag................................ kronor 26,500: —
b) minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu
280,060 kronor, med 1,020 kronor till 279,040 kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att
dels godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars
1929 fogat förslag till stat för arméförvaltningen, att tillämpas under budgetåret
1929/1930,
dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till arméförvaltningen, nu 532,668
kronor, med 11,116 kronor till 543,784 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr l''2H.
31
1 riksstaten för innevarande budgetår är ordinarie förslagsanslaget till utskottets
arméförvaltningen upptaget med 532,668 kronor. Härjämte bär för arméför- yttrande.
vattningens verksamhet anvisats ett extra anslag av 32,900 kronor.
Med hänsyn till den ställning, utskottet intagit till frågan rörande omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning, ifrågasätter utskottet
icke någon ändring för nästkommande budgetår vare sig i avseende
å det ordinarie anslaget till arméförvaltningen eller beträffande de grunder,
enligt vilka det extra anslaget för upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet
beräknats för nu löpande budgetår. Utskottet förväntar emellertid,
att de inskränkningar i fråga om den civila icke-ordinarie personalen inom
ämbetsverket komma att vidtagas, som utan olägenhet ur arbetssynpunkt
kunna komma till stånd.
På grund av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att den för budgetåret 1928/1929 gällande staten
för arméförvaltningen skall oförändrad tillämpas under budgetåret
1929/1930,
b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaga ordinarie
förslagsanslaget till arméförvaltningen med oförändrat belopp,
532,668 kronor,
c) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
■upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 32,900 kronor.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att Avlöning till
dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 Personal vld
mars 1929 fogade förslag till stater för generalitetet, arméfördelningsstaber, truppförband
militärbefäl och inspektioner, generalstabskåren, artilleristaben, rullförings- m- flbefälhavare
med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,
krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriets skjutskola,
arméns underofficersskola, truppförband av infanteriet, kavalleriet och artilleriet,
överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena, vapendepartementets
fabriker och tyganstalter, officerare och underofficerare med vederlikar
m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren, officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen, trängkårerna, intendenturkåren,
garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, arméns
sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden och å Karlsborg, att gälla
under budgetåret 1929/1930, dock med rätt för Kungl. Maj:t att i fråga om
staternas tillämpning vidtaga de avvikelser och jämkningar, som under budgetåret
kunna befinnas erforderliga med hänsyn till omorganisationen av försvarets
centrala ledning och förvaltning,
dels godkänna de i en vid berörda statsrådsprotokoll fogad »Förteckning
över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden m. fl. ersättningar» under
32
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Motioner.
Kungl. Maj ds
förslag.
rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från
anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,
dels öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber
och truppförband m. fl., nu 24,000,000 kronor, med 500,000 kronor till
24,500,000 kronor,
dels ock medgiva, att under budgetåret 1929/1930 må, efter Kungl. Maj:ts
beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner åt därav
förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning såsom
furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och
som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav,
att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän, de
tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning att
genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands
stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 172—195
av det åberopade vid propositionen nr 175 fogade statsrådsprotokollet.
Utskottet har i förevarande sammanhang upptagit till behandling förut
omförmälda av herr C. G. Hammarskjöld väckta motion, 1: 269, i vad däri
yrkats att Gotlands infanterikår skall organiseras såsom normalregemente å
fastlandet, dock att till den för sådant regemente fastställda personalen måtte
tillkomma 1 major och 1 subalternofficer, samt att staten för nämnda kår
måtte för budgetåret 1929/1930 ökas med 1 major, 1 löjtnant och 2 fänrikar.
Vidare har utskottet här behandlat dels förenämnda av herr H. Laurin
väckta motion, II: 236, vari hemställts, att riksdagen ville besluta en omorganisation
av den nuvarande infanteriförläggningen å Vaxholm till en självständig
kår av samma storlek i befälshänseende som Gotlands infanterikår,
dels ock av herr G. Svedmans m. fl. motion, H: 415, vari gjorts enahanda
hemställan, som innefattas i nyssnämnda yrkande av herr C. G. Hammarskjöld.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 196 till 1928 års riksdag beräknades ordinarie
förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl. för budgetåret 1928/1929 sålunda:
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga
B.
C.
D.
E.
F.
G.
H.
stater .................................................................
Kallortstillägg.........................................................
Arvoden för upprätthållande av veterinärvården
vid vissa truppförband ....................................
Felräkningspenningar.............................................
Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom
biträden hos regementsintendenter .............
Hyresbidrag..........................................................
Anställningspenningar ..........................................
Bagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt
manskap ...........................................................
kronor 23,881,781: —
» 56,000: -
» 5,000: —
» 16,000: —
» 7,500: —
» 44,000: —
55,000: —
> 117,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
33
I. Kostnader för musikelever.................................
J. Gottgörelse för tjänstehästar .............................
K. Stipendier för underlättande av officersrekryte
ringen
i Boden...................................................
L. Ekiperingshjälp.....................................................
M. Yissa arvoden m. m.............................................
N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m....................................................
kronor
14,000: —
99,920: —
16,000
68,550
563,244
50,000:
Summa kronor 24,993,995:
Den sålunda erhållna summan ansågs kunna minskas med dels 760,000
kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels 186,600
kronor för beräknade vakanser i manskapsgraden, dels ock 70,000 kronor,
utgörande beräknad ersättning från respektive landsting till vissa militära
sjukhus. Det återstående beloppet, 23,977,395 kronor, avrundades till
24,000,000 kronor.
Med avseende å den sålunda framlagda anslagsberäkningen vidtogs av
riksdagen vissa jämkningar, vilka dock icke ansågos vara av beskaffenhet att
föranleda någon ändring av den utav Kungl. Maj:t föreslagna anslagssumman.
Ordinarie avlöningsanslaget upptogs alltså i riksstaten för budgetåret 1928/1929
med 24,000,000 kronor.
För budgetåret 1929/1930 har anslaget ansetts böra beräknas under motsvarande
rubriker som för innevarande budgetår och på följande sätt:
A.
B.
C.
D.
E.
F
G.
H.
I.
J.
K.
L.
M.
N.
Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga
stater .................................................................
Kallortstillägg.......................................................
Arvoden för upprätthållande av veterinärvården
vid vissa truppförband ....................................
Felräkningspenningar............................................
Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom
biträden hos regementsintendenter ...............
Hyresbidrag............................................................
Anställningspenningar ........................................
Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt
manskap ..........................................................
Kostnader för musikelever...................................
Gottgörelse för tjänstehästar .............................
Stipendier för underlättande av officersrekryte
ringen
i Boden ................................................
Ekiperingshjälp ....................................................
Vissa arvoden m. m..............................................
Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m...................................................
kronor 23,925,143: —
56,000: —
» 5,000: —
» 16,000: —
7,500: —
» 44,000: —
» 55,000: —
99,000: —
14,000: —
» 97,000: —
» 16,000: —
68,550: —
551,539: —
» 50,000: —
Summa kronor 25,004,732: —
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 11 häft. (Nr 128.)
996 29 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Sistnämnda summa har minskats med dels 760,000 kronor, utgörande beräknad
ersättning för tjänstebostäder, dels 178,200 kronor för beräknade
vakanser i manskapsgraden, dels ock 70,000 kronor för beräknad ersättning
från respektive landsting till vissa militära sjukhus. Härefter återstående
belopp, 23,996,532 kronor, utgör det, i enlighet med hittills tillämpade
grunder, beräknade medelsbehovet under anslaget.
Departementschefen har emellertid framhållit, hurusom under en följd
av år de verkliga utgifterna under ordinarie avlöningsanslaget kommit att
överstiga det å anslaget upptagna beloppet. Sålunda hade, vad det senast
tilländalupna budgetåret beträffar, utgifterna med icke mindre än, i runt tal,
1.530.000 kronor överstigit anslagsbeloppet för samma budgetår. Av nämnda
överskridande hänförde sig visserligen något mer än hälften till vissa med
övergången till den nya härorganisationen sammanhängande omständigheter,
vilka icke komme att inverka på anslagsbelastningen för nästkommande
budgetår. I övrigt syntes det departementschefen, att anslagets överskridande,
såsom av arméförvaltningen anförts, i viss män vore beroende av
det sätt, varpå de i staterna upptagna anslagsposterna till löner åt ordinarie
personal beräknats. Medan dessa poster för civilmilitär personal beräknats
med ledning av lönebeloppet i näst högsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad,
hade de däremot för officerare och underofficerare beräknats efter
genomsnittslönen inom lönegraden. Arméförvaltningen hade också uttalat,
att med en tillämpning av den senare beräkningsgrunden det förefölle, som
om kostnaderna skulle komma att uppskattas till belopp, som understege
det faktiskt förefintliga medelsbehovet. I anslutning härtill har departementschefen
uttalat, att det vore hans avsikt att föranstalta om en noggrann
utredning rörande beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag,
och borde denna utredning verkställas med den skyndsamhet, att resultatet
därav förelåge vid tidpunkten för uppgörandet av anslagsberäkningen för
budgetåret 1930/1931. Vad beträffade budgetåret 1929/1930, hade departementschefen
— såsom av honom redan i årets statsverksproposition framhållits
— ansett den under anslaget beräknade summan böra höjas med
500.000 kronor.
I överensstämmelse härmed har ordinarie avlöningsanslaget för budgetåret
1929/1930 av Kungl. Maj:t beräknats till, i avjämnat tal, 24,500,000
kronor.
Beträffande de särskilda delarna av anslagsberäkningen torde utskottet
kunna inskränka sig till att omförmäla följande.
Den för budgetåret 1927/1928 gällande staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren
samt fältläkarstipendiater upptog 40 bataljonsläkare vid fältläkarkåren
samt 18 fältläkarstipendiater, medan antalet enligt nu gällande stat
utgör 36, respektive 14. För nästkommande budgetår har departementschefen,
i enlighet med arméförvaltningens förslag, ansett minskning böra
ske med 4 batalj onsläkarbeställningar och 5 fältläkarstipendiatbefattningar.
A den nya staten har sålunda upptagits 32 beställningar för bataljons
-
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
35
läkare och 9 befattningar för fältläkaretipendiater. Liksom för närvarande
har i särskilda anmärkningar till staten stadgats, att, vid inträffande avgäng
i beställning såsom bataljonsläkare, frågan om beställningens återbesättande
skall underställas Kung]. Maj:ts prövning, samt att för fältläkarstipendiaterna
avsedda arvoden skola indragas i mån av avgång bland nämnda
befattningshavare.
Den för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet gällande staten upptager,
bland andra, dels två ställföreträdande chefer, den ene avsedd för
kulsprutekursen för subalternofficerare och den andre för kursen i skjutning
och eldstrid för underofficerare, dels eu vapenhantverkare, samtliga avsedda
att inbeordras under högst 50 dagar. För de ställföreträdande cheferna hava
i staten upptagits särskilda arvoden å respektive 400 och 300 kronor. Enligt
en vid staten fogad anmärkning 5 må arvodena till de ställföreträdande
cheferna samt tjänstgöringstraktamenten till dessa ävensom till nämnda vapenhantverkare
utgå endast under förutsättning, att de ifrågavarande kurserna
förläggas å annan ort än Rosersberg. Departementschefen har funnit sig
böra biträda ett av myndigheterna framställt förslag, att till anmärkning 5
vid staten matte göras ett tillägg av innehåll, att, därest de ifrågavarande
kurserna förlädes till Rosersberg, chefen för skjutskolan skulle äga att fördela
de åsyftade arvodena bland den lärarpersonal, som därigenom erhåller
ökad undervisningsskyldigliet.
Den i samband med antagandet av 1925 års härordning beslutade organisationen
av arméns imderofficersslcola grundades på den förutsättningen,
att skolan skulle förläggas i anslutning till ett truppförband.
Vid behandlingen i statsrådet den 9 mars 1928 (se prop. nr 190, sid. 50)
av förslaget till stat för arméns underofficersskola för innevarande budgetår
yttrade dåvarande departementschefen — under hänvisning till att förslag
komme att avlåtas till samma års riksdag av innebörd, bland annat, att arméns
underofficersskola från och med utbildningsåret 1928/1929 skulle förläggas
till det i följd av Upplands artilleriregementes indragning ledigblivna artillerietablissemanget
i Uppsala — att den för skolan sålunda avsedda självständiga
förläggningen måhända torde nödvändiggöra, att särskild personal
disponerades för förvaltningsändamål och dylikt. Intill dess fastare hållpunkter
vunnits för bedömande av denna fråga, syntes det departementschefen,
att det borde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om de provisoriska
åtgärder, som i berörda hänseende kunde visa sig erforderliga under
det närmaste utbildningsåret. Detta uttalande föranledde icke någon
erinran från riksdagens sida. Genom brev den 11 maj 1928 föreskrev sedermera
Kungl. Maj:t, att arméns underofficersskola skulle från och med utbildningsåret
1928/1929 förläggas till det lediga artillerietablissemanget i
Uppsala.
Med avseende å förvaltningen vid arméns underofficersskola har Kungl.
Maj:t genom brev den 22 juni 1928 meddelat vissa bestämmelser. För tillgodoseende
av behovet av förvaltningspersonal vid underofficersskolan hava,
jämlikt särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 23 mars, den 24 maj och den
36
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
22 juni 1928, för tiden till och med den 30 juni 1929 dels till skolan beordrats
följande personal å övergångsstat, nämligen en kapten för tjänstgöring
såsom intendent, tillika kasernofficer, samt tre underofficerare för tjänstgöring,
en såsom förrådsförvaltare m. m., en såsom köksföreståndare m. m.
och en såsom stallunderofficer m. m., dels ock anställts en maskinist och
en eldare samt eu kokerska.
Departementschefen har, i likhet med arméförvaltningen, ansett, att den
förvaltningspersonal, som enligt vad här nämnts för tiden intill den 1 juli
1929 anställts för olika uppgifter vid underofficersskolan, och vilken personal
med hänsyn till skolans organisation torde vara oundgängligen erforderlig,
från och med budgetåret 1929/1930 bör upptagas å vederbörlig stat. I enlighet
härmed och under erinran om det av nästlidet års riksdag på förslag
av Kungl. Maj:t fattade beslutet angående uppförande på stat såsom
ordinarie beställningshavare av, bland andra, maskinister och eldare av 1.
klassen vid arméns truppförband, tillstyrker departementschefen, att å staten
upptagas ordinarie beställningar för en maskinist med placering i 3. lönegraden
och en eldare av 1. klassen med placering i 1. lönegraden å löneplanen
C i officersavlöningsreglementet. Under rubriken icke-ordinarie befattningshavare
böra vidare uppföras en arvodesbefattning för pensionerad
officer, avsedd såsom intendent m. m., samt tre arvodesbefattningar för pensionerade
underofficerare, avsedda, en såsom förrådsförvaltare m. m., en
såsom köksföreståndare m. m. och en såsom kasern underofficer, tillika stall
underofficer m. m. Tillsvidare böra dessa arvodesbefattningar, på sätt
som gäller beträffande övriga för pensionerad personal avsedda befattningar,
såsom regel uppehållas av personal å övergångsstat. För en kokerska vid
skolan bör en befattning upptagas å förteckningen över vissa i stat icke
uppförda löner och arvoden m. fl. ersättningar. Vidare avses uppbördsmannaarvoden
att utgå för uppehållande av befattningarna som köksföreståndare
och som furageuppbördsman vid underofficersskolan.
Ett av skolchefen framfört förslag om beredande av särskilda arvoden åt
vissa officerare vid skolan har departementschefen, med hänsyn till vad
lönenämnden därom yttrat, icke funnit sig för närvarande böra biträda.
Departementschefen förutsätter, att det får bero på Kungl. Maj:t att, i
enlighet med 1928 års riksdags beslut angående underlättande av övergången
till de från och med budgetåret 1928/1929 nyinrättade ordinarie beställningarna
för maskinister och eldare av 1. klassen, meddela föreskrifter rörande
övergång till de ordinarie beställningar, vilkas inrättande här ovan föreslagits.
I syfte att utjämna den ogynnsamma ställning i lönehänseende, som, vid
jämförelse med officerare ur andra truppslag, drabbar officerare vid artilleriets
truppförband och vid fortifikationen på grund av skyldigheten för de
sistnämnda att för vinnande av löjtnantsbefordran genomgå artilleri- och
ingenjörhögskolans lägre (allmänna) kurs, har departementschefen förordat
ett framställt förslag, att lönedisposition må äga rum i avseende å artilleriets
och fortifikationens officerare under elevtiden vid artilleri- och ingen
-
iStatsutskottets utlåtande Nr l''2ti.
tf
jörhögskolans allmänna kurser samt under tiden efter avlagd godkänd examen
vid högskolan och intill doss vederbörande befordras till löjtnant på stat
eller erhåller förordnande å sådan beställning. Härav föranledes viss ändrad
avfattning av de i anmärkningarna vid staterna för artilleritruppförbanden,
med undantag av Karlsborgs artilleriregemente, och vid staten för officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. nid fortifikationen införda regler om
lönedisposi tioner.
Å den nuvarande staten för intendentur kåren finnas upptagna anslagsposter
å respektive 28,500 kronor och 15,000 kronor för tjänstgöringstraktamenten
till sådana intendents- eller förvaltaraspiranter, som avlagt intendents-
eller förvaltarexamen, under tjänstgöring utom eget truppförbands
förläggningsort samt för dagarvoden åt officerare och underofficerare, vilka,
utan att uppbära lön å intendenturkårens stat eller vara berättigade till
tjänstgöringstraktamente, förordnas att uppehålla befattning vid nämnda kår.
I enlighet med arméförvaltningens förslag hava ifrågavarande anslagsposter
för nästkommande budgetår nedsatts till 22,100 respektive 11,000 kronor.
I anledning av ett från arméförvaltningens intendents- och civila departement
samt sjukvårdsstyrelse inkommet förslag i ämnet meddelade Kungl.
Maj:t genom brev den 12 oktober 1928 vissa bestämmelser beträffande naturaförmåner
till i gällande stater för garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg
och i Boden upptagen ekonomi- och betjäningspersonal, vars avlöning
bestrides av de under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» i respektive
stater till vederbörande chefläkares förfogande ställda medel. I sammanhang
härmed förklarade Kungl. Maj:t sig vilja på framställning av arméförvaltningen
taga under omprövning, huruvida med hänsyn till förekommande
omständigheter i brevet avsedd personal skäligen kunde komma i åtnjutande
av förhöjning i till densamma utgående avlöning.
På grund härav hava intendents- och civila departementen samt sjukvårdsstyrelsen
i skrivelse den 27 november 1928 — under förutsättning av bifall
till en av nämnda departement och styrelse den 2 i samma månad gjord
framställning därom, att i staten för budgetåret 1929/1930 för garnisonssjuk
huset i Boden finge beräknas avlöning för sex kvinnliga sjukhusbiträden
utöver det antal dylika biträden, som vore upptaget i nu gällande stat för
sjukhuset — avgivit förslag till avlöningsförhöjning åt den i förenämnda
brev den 12 oktober 1928 avsedda personalkategorien. Enligt berörda förslag
skulle de under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» i staterna för
garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden till vederbörande
chefläkares förfogande ställda anslagsbelopp för anställande av ekonomioch
betjäningspersonal höjas med respektive 6,448, 186 och 10,006 kronor
eller trHhopa 16,640 kronor för år räknat. Sedermera hava intendentsoch
civila departementen samt sjukvårdsstyrelsen i skrivelse den 19 januari
1929 inkommit med viss i ärendet infordrad utredning, utvisande, att
genom den nu föreslagna löneförhöjningen ifrågavarande personal skulle
komma i åtnjutande av ungefär liknande avlöning, som tillkomme personal
av motsvarande kvalifikationer vid statens hospital och vissa av arméns
truppförband.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Utskottets
yttrande.
Då genom förenämnda brev den 12 oktober 1928 i möjligaste mån enhetliga
bestämmelser blivit gällande beträffande naturaförmåner — speciellt i
vad avser kost, respektive ersättning därför — för nu ifrågavarande personal
vid garnisonssjukhusen och personal av motsvarande kvalifikationer vid
arméns truppförband, har departementschefen funnit det vara med rättvisa
och billighet förenat, att sjukhuspersonalen i fråga jämväl kommer i åtnjutande
av i stort sett lika avlöningsförmåner som vid truppförband anställd
personal av samma kategori, detta så mycket mera som därigenom, enligt
vad av berörda utredning framgår, även någorlunda överensstämmelse i avlöningshänseende
bliver rådande mellan likartad personal å garnisonssjukhusen
och vid statens hospital.
Vad vidare särskilt angår garnisonssjukhuset i Boden, har en ökning av
sjukvårds- och betjäningspersonalen därstädes ansetts påkallad dels i anledning
av att det hittillsvarande samarbetet mellan garnisonssjukhuset och
länslasarettet i Umeå i fråga om utbildning av sjuksköterskeelever upphört,
dels ock i övrigt med hänsyn till omfattningen av verksamheten vid sjukhuset.
I samband med avlöningsanslaget har framställning gjorts i syfte att
jämväl under budgetåret 1929/1930 måtte få beredas avlöningsfyllnad åt
vissa beställning smän. Förslaget innebär, att, efter Kungl. Maj :ts beprövande,
fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner måtte få utgå till därav
förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning såsom
furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och
som eljest icke kunde komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav,
att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän, de
tillhörde, funnes i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning att
genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands
stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.
Yad angår de i motionerna I: 269 och II: 415 framställda yrkandena om
ändrad organisation av Gotlands infanterikår, har ifrågavarande spörsmål,
såsom framgår av den utav departementschefen i förevarande proposition (sid.
103—104) lämnade redogörelsen, redan bragts under Kungl. Maj:ts prövning.
Departementschefen har emellertid här uttalat, att samtliga de ändringar i den
genom 1925 års försvarsordning fastställda organisationen, som kunna befinnas
erforderliga i syfte att ur densamma söka utvinna största möjliga grad av
effektivitet, böra i ett sammanhang föreläggas riksdagen, sedan hithörande
frågor blivit vederbörligen utredda. Enligt vad utskottet har sig bekant,
pågår också för närvarande utredning i ämnet genom särskilda sakkunniga.
Med hänsyn till dessa förhållanden har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka
motionärernas ifrågavarande förslag. Av motsvarande skäl anser sig
utskottet icke heller kunna biträda det i motionen II: 236 framställda yrkandet,
att det för Vaxholm avsedda detachementet ur Göta livgarde måtte organiseras
såsom självständig kår av samma storlek som Gotlands infanterikår.
Statsutskottets utlåtande Nr 12H.
.*5!)
Utskottet övergår härefter till de särskilda personalstaterna under avlöningsanslaget.
Vad departementschefen i avseende å dessa stater föreslagit
eller eljest anfört i propositionen — såvitt däri icke innefattas frågor, som
hava samband med utskottets under avdelning I gjorda hemställan — har
icke givit utskottet anledning till någon erinran. I fråga om do stater, som
för budgetåret 1929/1930 böra äga giltighet, får utskottet i anslutning härtill
anföra följande.
Av den ställning, utskottet intagit till Kungl. Maj:ts förslag rörande om
organisation av försvarets centrala ledning och förvaltning, följer, att icke
samtliga de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars 1929
fogade förslag till personalstater kunna i oförändrat skick godkännas för
tillämpning under budgetåret 1929/1930. Å andra sidan kunna icke heller
samtliga de för innevarande budgetår gällande staterna givas fortsatt tilllämpning
under budgetåret 1929/1930, antingen beroende på att den utav
utskottet i det föregående förordade arvodesregleringen för pensionerad personal
i några fall medför statändringar eller på vissa utav departementschefen
framställda detaljförslag. I sistnämnda hänseende syftar utskottet på
de utav departementschefen förordade ändringarna med avseende å staten
för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, staterna för
infanteriskjutskolan och arméns underofficersskola, avfattningen av anmärkningarna
till vissa artilleritruppförbands stater samt den för officerare m. fl.
vid fortifikationen gemensamma staten, storleken av vissa anslagsposter å
staten för intendenturkåren ävensom staterna för garnisonssjukhusen i Stockholm,
å Karlsborg och i Boden.
Följande för innevarande budgetår gällande stater torde böra äga tilllämpning
jämväl under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för generalitetet,
staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner, staten
för generalstaben, sistnämnda stat dock med den ändring, att arvodet till
envar av bibliotekarien och aktuarien å organisationsavdelningen upptages
till 3,600 kronor, staten för artilleristaben, staten för kommendantskapet i
Boden, staten för krigshögskolan, staten för artilleri- och ingenjörhögskolan,
staten för artilleriets fabriker och tyganstalter, staten för officerare och underofficerare
med vederlikar m. fl. vid trängen samt staten för arméns sjuksköterskekår.
Av de vid förenämnda statsrådsprotokoll fogade förslagsstaterna torde
följande böra med iakttagande av här nedan gjorda erinringar äga tillämpning
under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för rullföringsbefälhavare
med biträden, staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,
staten för krigsskolan, staten för ridskolan, staten för skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet, staten för artilleriets skjutskola,
staten för arméns underofficersskola, staterna för truppförband av infanteriet,
kavalleriet och artilleriet, staten för överstelöjtnanter och majorer
vid kavalleriregementena, staten för officerare och underofficerare med vederlikar
m. fl. vid fortifikationen, staterna för ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren,
staterna för trängkårerna, staten för intendenturkåren, sistnämnda
stat dock med den ändring, att kaptens- och löjtnantsbeställningarna
40
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
skola bibehållas vid nuvarande antal av 62 respektive 9, staterna för garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, sistnämnda stat dock med
den ändring av anmärkning 2, att ordet »militärbefälhavarens» utbytes mot
orden »kommendantens i Bodens fästning», ävensom staten för polispersonalen
i Boden och å Karlsborg.
De framlagda beräkningarna av de övriga under avlöningsanslaget upptagna
särskilda anslagsposterna hava icke givit utskottet anledning till erinran i
vidare mån, än att utskottet velat framhålla, att i följd av utskottets avstyrkande
av det förut avhandlade omorganisationsförslaget arvodet till
värmeingenjören å arméförvaltningens fortifikationsdepartement fortfarande
torde böra upptagas under anslagsposten till vissa arvoden m. m. (under
rubriken A. å arvodesförteckningen). I anslutning till departementschefens
förslag att å arvodesförteckningen (rubriken A.) uppföra ytterligare ett arvode
å 1,200 kronor för en arbetsofficer vid Åkers krutbruk, har utskottet funnit
sig böra uttala, att utskottet, i likhet med departementschefen, väl förutsätter,
att kommendering av en officer för ändamålet kan äga rum, utan att antalet
i staterna för artilleritruppförbanden uppförda officersbeställningar av denna
anledning behöver ökas, men även utgår ifrån, att en dylik kommendering
icke heller för med sig krav på särskild medelsanvisning av riksdagen för
ordnande av bostadsförhållandena för officeren i fråga.
Enligt vad ovan nämnts, har Kungl. Maj:t gjort framställning i syfte att
jämväl under budgetåret 1929/1930 måtte, i likhet med vad under en längre
följd av år ägt rum, få beredas avlöningsfyllnad åt vissa beställningsmän.
Det har synts utskottet lämpligt, att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t bemyndigande
tillsvidare att besluta angående dylik förmån enligt de nuvarande
reglerna härför.
Såsom ovan nämnts, har departementschefen, under hänvisning till att
de verkliga utgifterna under ordinarie avlöningsanslaget under en följd av
år kommit att överstiga det å anslaget upptagna beloppet, ansett, att den
under anslaget beräknade summan borde höjas med 500,000 kronor. Utan
att närmare ingå på de av departementschefen antydda skäl, som må ligga
till grund för överskridandet, har det synts utskottet, att, med hänsyn till
den utav departementschefen i utsikt ställda utredningen rörande beräkningen
av medelsbehovet under förevarande anslag, den sålunda ifrågasatta förhöjningen
av anslagsberäkningen icke för närvarande bör komma till stånd.
Utskottet finner sig vid sådant förhållande böra förorda, att anslaget för
nästkommande budgetår upptages med samma belopp som för nu löpande
budgetår eller 24,000,000 kronor.
På grund av vad utskottet sålunda anfört och med erinran att utskottet
ovan under avd. II A. avstyrkt herr C. G. Hammarskjölds motion I: 269 i
vad den avser arvodena till vissa av aktuarierna vid generalstaben, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) med avslag å herr C. G. Hammarskjölds motion I: 269, i
vad den avser organisationen av Gotlands infanterikår och
Statsutskottets utlåtande Nr I2S.
41
arvodena till vissa av aktuarierna vid generalstaben, samt herrar
Svedmans m. fl. och Laurins motioner II: 415 och II: 236 besluta,
att följande under innevarande budgetår gällande stater skola
äga fortsatt tillämpning under budgetåret 1929/1930, nämligen:
staten för generalitetet, staten för arméfördelningsstaber, mili
tärbefäl och inspektioner, staten för generalstaben, sistnämnda
stat dock med av utskottet ovan angiven ändring, staten
för artilleristaben, staten för kommendantskapet i Boden, staten
för krigshögskolan, staten för artilleri- och ingenjörhögskolan,
staten för artilleriets fabriker och tyganstalter, staten
för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid
trängen samt staten för arméns sjuksköterskekår,
samt att av de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 7 mars 1929 fogade förslag till stater följande skola äga
giltighet under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för rullföringsbefälliavare
med biträden, staten för bataljonsläkare vid
fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, staten för krigsskolan,
staten för ridskolan, staten för skjutskolan för infanteriet och
kavalleriet, staten för artilleriets skjutskola, staten för arméns
underofficersskola, staterna för truppförband av infanteriet, kavalleriet
och artilleriet, staten för överstelöjtnanter och majorer
vid kavalleriregementena, staten för officerare och underofficerare
med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, staterna för ingenjörkårerna
och fälttelegrafkåren, staterna för trängkårerna,
staten för intendenturkåren, sistnämnda stat dock med av utskottet
ovan angiven ändring, staterna för garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, sistnämnda stat likaledes
med av utskottet ovan angiven ändring, ävensom staten
för polispersonalen i Boden och å Karlsborg;
b) godkänna de i en vid samma protokoll fogad »Förteckning
över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden m. fl.
ersättningar» under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare
med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret m. fl.» upptagna arvoden, dock med den av utskottet
ovan angivna jämkning;
c) upptaga ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal
vid staber och truppförband m. fl. med oförändrat belopp,
24,000,000 kronor;
d) medgiva, att fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner
må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, tillsvidare beredas
därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän
med avlöning såsom furirer av andra klassen, vilka genomgått
vederbörliga utbildningskurser och som eljest icke kunna komma
i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav, att endast beställningar
av lägre grad av den kategori beställningsmän, de
tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förut
-
42
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Marinförvattningen.
Utskottets
yttrande•
Avlöning till
-personal vid
kårer och
stater m. fl.
sättning att genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt
truppförbands stat inbesparas erforderliga medel för
beredande av berörda avlöningsfyllnad.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att
dels godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars
1929 fogat förslag till stat för marinförvaltningen, att tillämpas under budgetåret
1929/1930,
dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen, nu 260,370
kronor, med 600 kronor till 260,970 kronor.
Såsom nämnt, är ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen i riksstaten
för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 260,370 kronor.
I anslutning till den ställning, utskottet intagit till frågan rörande omorganisation
av försvarsväsendets centrala ledning och förvaltning, torde den
för marinförvaltningen för innevarande budgetår gällande staten böra äga
fortsatt tillämpning under nästföljande budgetår.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att den för budgetåret 1928/1929 gällande staten
för marinförvaltningen skall oförändrad tillämpas under budgetåret
1929/1930,
b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaga ordinarie
förslagsanslaget till marinförvaltningen med oförändrat belopp,
260,370 kronor.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att
dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars
1929 fogade förslag till stater för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår
och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår och
manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., vid marinstaben anställd
personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal, sjörullföringsbefälhavare
med biträden, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor
och skeppsgosseskolorna, att gälla under budgetåret 1929/1930,
dels godkänna de i en vid berörda protokoll fogad »Förteckning över i
stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken »A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret,
m. fl.» upptagna arvoden,
dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer
och stater m. fl., nu 10,840,000 kronor, med 360,000 kronor till 11,200,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 195—208
av det åberopade, vid propositionen nr 175 fogade statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 128. 43
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft motionen, II: 57,
av herr A. Törnkvist. Motionärens framställning går ut på, att poliskonstaplarna
vid flottans poliskår i Karlskrona A. Larsson och C. A. Carlsson
måtte tillerkännas rätt att från 1 december 1928 återinträda i den ordinarie
löneställning, som de innehade intill den 1 december 1926, samt att nämnda
två poliskonstaplar måtte vid rekryteringen av den ordinarie poliskåren vid
flottan likställas med de övertaliga polismän, som enligt 1925 års försvarsproposition
avsåges att bibehållas i tjänst under vissa förutsättningar.
Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:
»När, i överensstämmelse med försvarsbeslutet år 1925, omorganisation
av flottans poliskår i Karlskrona skedde, blevo ett par konstaplar, som
tidigare varit i ordinarie beställningshavares ställning och med lön enligt
C. 2 i avlöningsreglementet för officerare m. fl., kvar i tjänst men nedflyttades
i samma reglementes lönegrad C. 1. Den ene av nämnda konstaplar, A.
Larsson, antogs i poliskåren som extra konstapel den 1 november 1914 och
befordrades till ordinarie konstapel 1 maj 1916, den andre, C. A. Carlsson,
antogs som extra konstapel den 4 oktober 1918 och befordrades till ordinarie
konstapel den 1 april 1923.
Deras kvarblivande i tjänst i oförändrad tjänsteställning synes mig rättvisligen
betinga, att de också få behålla tjänstens löneställning. Försvarsbeslutet
förutsatte icke i något fall och sålunda ej heller i fråga om dessa
lönenedsättning för i tjänst kvarblivande befattningshavare. Riksdagen beslöt,
att ett tjugotal övertaliga poliser skola bibehållas i tjänst till uppnådd
pensionsålder eller tills de av andra orsaker avgå samt att under denna tid
motsvarande antal löner för korpraler (högbåtsmän), vilka i den nya organisationen
avsetts för polis- och bevakningstjänst, skola hållas vakanta. De två
poliser det här är fråga om voro de enda återstående av den gamla kåren,
sedan »de övertaligas» antal fyllts, och de hava medgivits att stå kvar i
tjänsten och avlönats som extra. För dem hållas, såvitt uppgifter, likaledes
korpralsbeställningar vakanta. Som förut påpekats befinna de sig fortfarande
i samma tjänsteställning som då de voro ordinarie konstaplar, det är blott
lönenedsättningen som för dem inträtt.
Då nu praxis faktiskt blivit sådan, att i stället för 20 övertaliga polismän
vi ha 22 med motsvarande vakanta korpralsbeställningar, förefaller det som
skäligt, att riksdagen likställer dem alla i rättigheter, vilket var den verkliga
innebörden i försvarsbeslutet 1925 angående flottans poliskår.»
I Kungl. Maj:ts proposition nr 196 till 1928 års riksdag beräknades ordinarie
förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.
för budgetåret 1928/1929 sålunda:
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga
stater ................................................................. |
kronor |
10,627,479: — |
|
B. |
Felräkningspenningar, förslagsvis ....................... |
» |
2,400: — |
C. |
Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis |
» |
7,000: — |
D. |
Avlöning till icke-ordinarie personal å stations-kontoren m. fl. expeditioner, högst.................. |
» |
60,000: — |
E. |
Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kust-artilleriet och skeppsgossekåren i Marstrand, |
» |
4,380: — |
Motion.
Kungl. Maj:ts
förslag.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
F.
G.
H.
I.
J.
K.
Ekiperingshjälp, förslagsvis ................................. kronor 29,450: —
Arvoden m. m. enligt förteckning....................... » 52,000: —
Kostnader för musikelever vid flottan .............. » 1,000: —
Kostnader för musikelever vid kustartilleriet » 800: —
Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m., förslagsvis................................. » 12,000: —
Ålderstillägg, förslagsvis ..................... »_11,400: —
Summa kronor 10,807,909
Härutöver beräknades såsom merkostnad för avlöning till manskap, kvarstående
å äldre löneplan, ett belopp av 200,000 kronor, varmed den nyssnämnda
summan, 10,807,909 kronor, alltså höjdes. Från den sålunda beräknade
anslagssumman, 11,007,909 kronor, gjordes däremot avdrag dels med
125,000 kronor för ersättning för tjänstebostäder och dels med 47,000 kronor
för vakanta löner till högbåtsmän. Återstående summa, 10,835,909 kronor,
avrundades till 10,840,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptog riksdagen förevarande anslag
med 10,840,000 kronor.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
H.
I.
J.
För nästkommande budgetår har anslaget ansetts böra beräknas under
samma rubriker som för det nu löpande budgetåret och på följande sätt:
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga
stater .................................................................. kronor
Felräkningspenningar, förslagsvis ........................
Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis
Avlöning till icke-ordinarie personal å stations
kontoren
m. fl. expeditioner, högst .................. »
Kvinnlig sjukvårds-och ekonomipersonal vid kustartilleriet
och skeppsgossekåren i Marstrand,
förslagsvis ............................................................ »
Ekiperingshjälp, förslagsvis.................................... »
Arvoden m. m. enligt förteckning ........................ »
Kostnader för musikelever vid flottan ............... »
Kostnader för musikelever vid kustartilleriet ... »
Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m., förslagsvis ................................ » 12,000
K. Ålderstillägg, förslagsvis ........................ »_11,600
10,639,635
2,400
7,000
60,000: —
4,380
29,450
54,334
2,000
800
Summa kronor 10,823,599
Härutöver beräknas såsom merkostnad för avlöning till manskap, kvarstående
å äldre löneplan, ett belopp av 150,000 kronor, varmed nyssnämnda
summa, 10,823,599 kronor, alltså höjts. Från den sålunda erhållna summan,
10,973,599 kronor, har sedan avdragits dels ett belopp av 125,000 kronor,
utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels ett belopp av 56,000
kronor för beräknad besparing på grund av förefintliga vakanser bland
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
45
högbåtsman. Härefter återstående belopp, 10,792,599 kronor, utgör det, i
enlighet med hittills tillämpade grunder, beräknade medelsbehovet under
anslaget.
Departementschefen har emellertid framhållit, att, i likhet med vad fallet
varit beträffande lantförsvarets avlöningsanslag, de verkliga utgifterna även
å nu förevarande anslag under en följd av år kommit att avsevärt överstiga
det i riksstaten upptagna beloppet. För budgetåret 1927/1928 hade sålunda
ett överskridande av anslaget ägt rum med icke mindre än omkring 750,000
kronor. Nämnda förhållande syntes i väsentlig mån vara beroende av det sätt,
varpå de i staterna upptagna anslagsposterna till löner åt den militära personalen
beräknats. Även i avseende å beräkningen av medelsbehovet under
förevarande anslag hade departementschefen för avsikt att föranstalta om en
skyndsam utredning, så att resultatet av densamma kunde föreligga vid tidpunkten
för uppgörandet av anslagsberäkningen för budgetåret 1930/1931.
Yad beträffade budgetåret 1929/1930, hade departementschefen — såsom
redan i årets statsverksproposition framhållits — ansett den enligt hittills
tillämpade grunder beräknade anslagssumman böra höjas med 400,000
kronor.
I överensstämmelse härmed har sjöförsvarets avlöningsanslag för budgetåret
1929/1930 av Kungl. Maj:t beräknats till, i avrundat tal, 11,200,000
kronor.
Beträffande de särskilda delarna av anslagsberäkningen torde utskottet
kunna inskränka sig till att omförmäla följande.
Sedan Svenska underofficersförbundet uti skrivelse till Kungl. Maj:t gjort
framställning om, bland annat, vidtagande av jämkningar beträffande det i
gällande stater upptagna antalet underofficersbeställningar vid flottan och
kustartilleriet, i syfte att förbättrade befordringsutsikter måtte vinnas för
underofficerare av 2:a och 3:e graden (flaggkorpraler), har chefen för marinstaben
i över framställningen avgivet utlåtande tillstyrkt en jämkning i de
nu för flottan och kustartilleriet gällande staterna, så att de däri upptagna
underofficersbeställningarna komrne att fördelas på de olika underofficersgraderna,
på sätt framgår av följande tablå.
Flottan:
Flaggunderofficerare, förrådsförvaltare ..........
» , övriga ........................
Underofficerare av 2:a graden ......................
» » 3:e » (flaggkorpraler)
Kust ar till eriet :
Flaggunderofficerare, förrådsförvaltare .........
» , övriga ........................
Underofficerare av 2:a graden .....................
» » 3:e » (flaggkorpraler)
Summa
Summa
1 Antalet beställningar enligt |
|
gällande stater. |
chefens för |
17 |
17 |
155 |
171 |
346 |
340 |
350 |
340 |
868 |
868 |
6 |
6 |
26 |
30 |
63 |
60 |
60 |
59 |
155 |
155 |
46
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Marinförvaltningen har tillstyrkt chefens för marinstaben förevarande förslag
till omläggning av antalet löner i de olika underofficersgraderna.
Såsom den förestående tablån utvisar, innebär chefens för marinstaben av
marinförvaltningen tillstyrkta förslag för flottans vidkommande, att antalet
Ikiggunderoftieersbeställningar skulle ökas med 16, medan däremot antalet
beställningar för underofficerare av 2:a och 3:e graden (flaggkorpraler) skulle
minskas med 6 respektive 10. Av vad chefen för marinstaben anfört angående
befordringsmöjligheterna inom marinens underofficerskårer har det synts
departementschefen framgå, att de nu rådande förhållandena på ifrågavarande
område icke kunde anses vara tillfredsställande. Då det framlagda förslaget
till fördelning av underofficers- och flaggkorpralsbeställningarna syntes vara
ägnat att, utan ökande av personalnumerären i dess helhet, motverka den
försämring i befordringsliänseende för marinens underofficerare, som inrättandet
av förrådsförvaltarbeställningarna vid marinen kommit att medföra,
bär departementschefen funnit sig böra ansluta sig till detsamma och alltså
tillstyrkt, att i staten för flottans officerskår, under officerskår, sjömanskår och
skeppsgossekår antalet flaggunderofficersbeställningar ökades med 16, under
det att antalet beställningar för underofficerare av 2:a och 3:e graden (flaggkorpraler)
minskades med 6 respektive 10. Den härav föranledda kostnadsökningen
komme att för nästföljande budgetår uppgå till omkring 15,600
kronor.
Enligt 1925 års försvarsbeslut skola underofficerarna av 3:e graden vid
flottan i mån av avgång ersättas av flaggkorpraler. I staten för innevarande
budgetår finnas uppförda 275 beställningar för underofficerare av 3:e graden
och 75 beställningar för flaggkorpraler. Departementschefen har framhållit,
att, enligt vad marinförvaltningen meddelat, man torde kunna räkna med att
vid ingången av budgetåret 1929/1930 ytterligare 42 underofficerare av 3:e
graden blivit ersatta av flaggkorpraler. Med hänsyn härtill borde i staten
för sistnämnda budgetår antalet flaggkorpralsbeställningar ökas till 117, under
det att antalet underofficersbeställningar av 3:e graden borde minskas dels
med det antal beställningar, som sålunda bleve besatta med flaggkorpraler,
dels ytterligare med de 10 beställningar, varmed antalet underofficerare av
3:e graden (flaggkorpraler), enligt vad i det föregående föreslagits, skulle
minskas i samband med utökning av antalet flaggunderofficerare. I enlighet
härmed har antalet underofficerare av 3:e graden i staten upptagits med 223.
A förevarande stat är för innevarande budgetår uppfört ett belopp av
förslagsvis 20,000 kronor till lönetillägg åt korpraler, tjänstgörande såsom
riktare. Med anledning av ett utav chefen för marinstaben framställt förslag
att det för ifragavarande ändamål avsedda anslaget måtte för budgetåret
1929/1930 upptagas med 25,000 kronor, vilket förslag biträtts av marinförvaltningen,
har departementschefen tillstyrkt, att anslagsposten i fråga höjes till
25,000 kronor.
Med avseende å staten för kustartilleriets officerskår, under officerskår och
manskap m. fl. är att nämna, att chefens för marinstaben här ovan omförmälda
förslag till astadkommande av förbättrade befordringsutsikter för
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
47
marinens underofficerare av 2:a och 3:e graden (fiaggkorpraler), såvitt kustartilleriet
vidkommer, innebär, att antalet flaggunderofficersbeställningar skulle
komma att ökas med 4, under det att antalet beställningar för underofficerare
av 2:a respektive 3:e graden (flaggkorpraler) skulle komma att
minskas med 3 respektive 1. Departementschefen bär funnit sig böra biträda
ifrågavarande förslag. A förevarande stat för kustartilleriets personal har
i enlighet härmed antalet flaggunderofficerare ökats från 26 till 30, antalet
underofficerare av 2:a graden minskats från 63 till 60 samt sammanlagda
antalet underofficerare av 3:e graden och flaggkorpraler minskats från 60
till 59. Den härav föranledda kostnadsökningen har för nästföljande budgetår
beräknats uppgå till omkring 3,000 kronor.
Med hänsyn till att underofficerarna av 3:e graden i mån av avgång skola
ersättas av flaggkorpraler har antalet flaggkorpralsbeställningar för nästkommande
budgetår ökats med 8 eller från 11 till 19. Antalet beställningar för
underofficerare av 3:e graden har i staten upptagits med 40.
Under erinran om att enligt 13 kap. 4 § i kungörelsen den 22 juni 1928
(nr 260) med vissa tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena
skall officer, vilken, utan att uppbära lön å intendenturkårens stat eller vara
berättigad till tjänstgöringstraktamente, förordnas att uppehålla befattning
vid nämnda kår, för varje tjänstgöringsdag åtnjuta dagarvode med 4 kronor,
har marinförvaltningen i sitt förslag till stat för mariningcnjörIcåren, marinintendenturkåren
rn. fl. för budgetåret 1929/1930 upptagit ett belopp av 500
kronor för dagarvoden till officerare vid marinen, vilka, utan att vara berättigade
till tjänstgöringstraktamente, förordnades att uppehålla befattning
vid marinintendenturkåren. Departementschefen har anfört, att försvarsväsendets
lönenämnd i sin skrivelse den 19 juni 1928 med överlämnande
av förslag till tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena
framhållit, att från marinens och flygvapnets sida krav framställts om beredande
av här ifrågavarande arvodesförmån även åt personal vid dessa grenar
av försvarsväsendet. Därest förmånen i fråga befunnes böra bibehållas vid
armén, syntes det lönenämnden, att dessa krav näppeligen kunde avvisas.
Då berörda förmån för arméns vidkommande skulle utgå även enligt de
numera gällande tilläggsbestämmelserna till de militära avlöningsreglementena,
har departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att motsvarande förmån
beredes marinens officerare under förordnande att uppehålla befattning
vid marinintendenturkåren, ävensom att för bestridande av härav föranledda
kostnader å förevarande stat upptages ett belopp av 500 kronor.
Den nu gällande staten för sjökrigshögslcolan slutar å ett belopp av 27,117
kronor, motsvarande de beräknade kostnaderna för lärararvoden. A staten
har tidigare varit uppförd en anslagspost för avlönande av en expeditionsvakt.
Då tjänsten såsom expeditionsvakt vid skolan tillsvidare bestrides
av en till övergångsstat tvångsvis överförd underofficer vid kustartilleriet,
har ifrågavarande anslagspost för budgetåret 1928/1929 ansetts kunna utgå
ur staten. Marinförvaltningen har beräknat medelsbehovet för sjökrigshögskolans
lärarpersonal för nästkommande budgetår till 27,842 kronor, varemot
48
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Utskottets
yttrande.
departementschefen icke haft något att erinra. Med hänsyn till expeditionsvaktstjänstens
fortsatta bestridande av en till övergångsstat tvångsvis överförd
underofficer har icke heller för nästkommande budgetår å staten beräknats
några avlöningsmedel för expedition svakten.
I det av marinförvaltningen uppgjorda förslaget till stat för sjökrigsskolan
har för lärararvoden upptagits ett sammanlagt belopp av 39,225 kronor.
Motsvarande belopp i den för innevarande budgetår gällande staten utgör
41,050 kronor. Emot marinförvaltningens statförslag har departementschefen
icke gjort någon erinran.
Med anledning av framställning i ämnet från varvschefen vid flottans
station i Karlskrona har marinförvaltningen föreslagit, att det nu i »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. to.» under rubriken A. med 348
kronor upptagna arvodet till uppbördsmannen vid skjutbanorna vid nämnda
station måtte höjas till 900 kronor. Såsom skäl för en förhöjning av nämnda
arvode har anförts, att antalet skjutningar å stationens skjutbanor under de
senare åren avsevärt ökats, ävensom att eu stor del av dessa skjutningar
numera vore förlagda till nattetid. Då det för ifrågavarande befattning nu
utgående arvodet icke syntes motsvara det därmed förenade arbetet och ansvaret,
har departementschefen ansett sig böra tillstyrka en höjning av detsamma
till det av marinförvaltningen föreslagna beloppet av 900 kronor.
Den av departementschefen framlagda beräkningen av de särskilda personalstaterna
under sjöförsvarets avlöningsanslag och vad departementschefen
i sammanhang därmed anfört — i den mån däri icke innefattas frågor,
som hava samband med utskottets hemställan under avdelning I — har icke
föranlett till någon erinran från utskottets sida i annat avseende än som
beror på utskottets ställning till det i motionen II: 57 framförda yrkandet.
I anslutning härtill får utskottet i fråga om personalstaterna för budgetåret
1929/1930 anföra, att av de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 7 mars 1929 fogade förslagsstaterna följande torde böra äga tillämpning
under sagda budgetår nämligen: staten för flottans officerskår, underofficerskår,
sjömanskår och skeppsgossekår, dock med ändring, att befattningen
såsom chef för marinen och anslagsposten å 1,200 kronor till arvode
åt beställningsliavare, som, utan att åtnjuta flaggmans lön, förordnas att
uppehålla stationsbefälhavarämbetet i Stockholm, skola utgå ur staten, att
flaggmansbeställningarna ökas till 5 samt att beställningarna för kommendörkaptener
av 1. graden och för löjtnanter minskas till 17 respektive 100; staten
för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl. med den ändring,
att benämningen chef för kustartilleriet bibehålies; ävensom, i oförändrat
skick, staten för vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal, staten
för sjörullföringsbefälhavare med biträden, staten för sjökrigshögskolan, staten
för sjökrigsskolan, staten för marinens underofficersskolor och staten för
skeppsgosseskolorna. Den för innevarande budgetår gällande staten för vid
marinstaben anställd personal torde böra givas fortsatt tillämpning även
under budgetåret 1929/1930.
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
4''.)
Det av herr Törnkvist i ovanberörda motion, II: 57, framställda yrkandet
med avseende å löneställningen för extra konstaplarna vid flottans poliskår
i Karlskrona A. Larsson och C. A. Carlsson innebär, att nämnda personer,
vilka, frun att hava uppburit avlöning i 2. lönegraden av löneplanen C i
gällande officersavlöningsreglemente, på grund av den i enlighet med 1925
års försvarsbeslut vidtagna omorganisationen av flottans poliskår överförts
till extra konstaplar, måtte, räknat från den 1 december 1928, få återinträda
i tidigare innehavd löneställning. Enligt vad till utskottets kännedom kommit,
föreligga liknande omständigheter beträffande extra konstapeln vid flottans
poliskår i Stockholm J. Söderström. Beaktansvärda billiglietsskäl hava synts
utskottet tala för ett bifall till motionärens förslag, dock att det åsyftade
medgivandet icke bör givas retroaktiv verkan utan avse tiden från och med
den 1 juli 1929. Utskottet finner sig alltså böra föreslå, att förutnämnda
extra konstaplarna vid flottans poliskår A. Larsson, C. A. Carlsson och
J. Söderström må från och med den 1 juli 1929 uppbära avlöning i lönegraden
C. 2 enligt vederbörligt avlöningsreglemente och likställas med de
nu befintliga övertaliga poliskonstaplarna. I följd härav synes å staten för
mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat
och flottans poliskår m. fl. antalet konstaplar å övergångsstat
böra ökas från 18 till 21, medan ur staten torde utgå de beräknade ersättningarna
till extra konstaplar i Karlskrona och Stockholm.
Vidkommande beräkningen av de under avlöningsanslaget upptagna särskilda
anslagsposterna i övrigt har departementschefens förslag icke givit
utskottet anledning till anmärkning i annat hänseende, än att den förordade
arvodesförhöjningen till uppbördsmannen vid skjutbanorna vid flottans station
i Karlskrona synts kunna begränsas till 600 kronor.
Beträffande departementschefens förslag att — på grund av förekomna
anslagsöverskridanden — den enligt hittills tilliimpade grunder beräknade
summan under avlöningsanslaget måtte höjas med 400,000 kronor, får utskottet
hänvisa till vad utskottet under lantförsvarets avlöningsanslag yttrat
i motsvarande fråga. Medelsanvisningen under förevarande anslag torde
för nästkommande budgetår därför böra begränsas till, i avrundat tal,
10,770,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
herr Törnkvists i Karlskrona motion II: 57
a) besluta,
att av de vid statsrådsprotokollet över förs var sär en den den
7 mars 1929 fogade förslag till stater följande skola äga giltighet
under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för flottans
officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår,
staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap
in. fl. samt staten för mariningenjörkåren, mariniuten
Bihang
till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 11 haft. (Nr 128.) 9M 2» 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
denturkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och
flottans poliskår m. fl., nämnda tre stater dock med av utskottet
ovan angivna ändringar, staten för vid flottans sjukhus i Karlskrona
anställd personal, staten för sjörullföringsbefälhavare
med biträden, staten för sjökrigshögskolan, staten för sjökrigsskolan,
staten för marinens underofficersskolor ävensom staten
för skeppsgosseskolorna,
samt att den för innevarande budgetår gällande staten för
vid marinstaben anställd personal skall äga fortsatt tillämpning
under budgetåret 1929/1930,
b) godkänna de i en vid samma statsrådsprotokoll fogad
»Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under
rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning
från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret, m. fl.»
upptagna arvoden, dock med av utskottet ovan angiven jämkning,
c) minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal
vid kårer och stater m. fl., nu 10,840,000 kronor, med 70,000
kronor till 10,770,(XX) kronor.
Avlöning,
rekrytering,
resekostnader
m. m.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att
dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars
1929 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare m. fl. vid
flygvapnet samt för flygkårerna och flygskolkåren att gälla under budgetåret
1929/1930,
dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
m. in., nu 872,000 kronor, med 228,000 kronor till 1,100,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 208—224
av åberopade statsrådsprotokollet.
Kungl.
Maj:ts
förslag.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 196 till 1928 års riksdag beräknades ordi
narie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. för
budgetåret 1928/1929 sålunda:
A. |
Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater..... |
kronor |
794,188 |
— |
B. |
Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa |
|||
truppförband............................................................... |
» |
15,820 |
— |
|
C. |
Arvoden för upprätthållande av veterinärvården ......... |
» |
325 |
— |
D. |
Felräkningspenningar, förslagsvis ................................ |
» |
1,000 |
— |
E. |
Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis ............... |
» |
1,400 |
— |
F. |
Anställningspenningar, förslagsvis ................................. |
1,000 |
— |
|
G. |
Gottgörelse för tjänstehäst ............................................. |
7> |
250 |
— |
H. |
Ekiperingshjälp, förslagsvis.......................................•...... |
» |
1,800 |
— |
I. |
Yissa arvoden m. in., förslagsvis ................................... |
» |
9,830 |
— |
-T. |
Rekryteringskostnader, förslagsvis ................................ |
3,500 |
— |
|
K. |
Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis ........................ |
» |
33,600 |
— |
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
51
L. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen
under tjänstgöring vid flygvapnet, förslagsvis ......... kronor 7,104:
M. Kese- och traktamontspenningar, förslagsvis ............... » 21,000: —
N. Flyttningsersättning, förslagsvis .................................... » 14,000: —
O. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslags
vis
.............................................................................d,2(W): -
Summa kronor 909,017: —
Med hänsyn till uppkommande vakanser har nyssnämnda summa, 909,017
kronor, ansetts kunna minskas med 2 % till 890,837 kronor, varjämte avdrag
gjorts med 18,700 kronor, motsvarande ersättning för tjänstebostäder. Återstoden,
872,137 kronor, har avrundats till 872,000 kronor och utgör det belopp,
varmed anslaget upptagits i riksstaten för innevarande budgetår.
I anslagsberäkningen för budgetåret 1929/1930 ha tillkommit två nya
anslagsposter, benämnda »tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m.» samt »dagarvoden till officerare, tjänstgörande i för intendenturpersonal
avsedda befattningar». Anslaget har beräknats på följande sätt:
52
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Kronor. |
Summa kronor. |
||||
A. |
Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för: |
||||
Officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet . . 1. flygkåren................ 2. » ...... 3. » ....... 4. » ..................... Flygskolkåren........ |
764 300 |
...... |
958 988 |
||
B. |
Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa trupp-förband ........ |
_ |
_ |
17 740 |
_ |
C. |
Arvoden för upprätthållande av veterinärvården..... |
— |
— |
325 |
— |
D. |
Felräkningspenningar, förslagsvis............ |
— |
— |
1 000 |
— |
E. |
Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis....... |
— |
— |
1600 |
— |
F. |
Anställningspenningar å. 50 kronor åt förslagsvis 25 volontärer |
- |
— |
1250 |
— |
G. |
Gottgörelse för tjänstebäst............... |
— |
— |
250 |
— |
H. |
Ekiperingsbjälp, förslagsvis........... |
— |
— |
2 700 |
— |
I. |
Vissa arvoden m. m., förslagsvis............ |
— |
— |
15 370 |
— |
J. |
Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter |
_ |
7 000 |
_ |
|
K. |
Rekryteringskostnader, förslagsvis............ |
_ |
4 000 |
||
L. |
Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis......... |
-- |
- |
29 900 |
— |
M. |
Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under |
_ |
— |
7104 |
___ |
N. |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis....... |
— |
— |
36 000 |
— |
O. |
Flyttningsersättning, förslagsvis............ |
— |
— |
24 000 |
1 |
P. |
Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis |
— |
— |
12 000 |
|
! Q- |
Dagarvoden till officerare, tjänstgörande i för intendentur-personal avsedda befattningar, förslagsvis...... |
_ |
_ |
700 |
|
i |
Summa kronor |
— |
— |
1 119 927 |
-1 |
Vid beräknandet av anslagssumman hava från det belopp, vartill de olika
anslagsposterna sammanlagt uppgått, tidigare avdragits 2 % med hänsyn till
uppkommande vakanser i manskapsgraden. Flygstyrelsen har emellertid
framhållit, att rekryteringen vid flygvapnet utfallit synnerligen väl, varför
hittills endast hastigt övergående vakanser förekommit. På grund härav
har flygstyrelsen ansett, att något vakansavdrag icke borde göras vid anslagets
beräknande, och har departementschefen härutinnan instämt med flygstyrelsen.
Från förenämnda summa, 1,119,927 kronor, har alltså endast dragits ett
belopp av 18,700 kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder,
varigenom anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 uppgår till 1,101,227
kronor, vilket avrundats till 1,100,000 kronor.
Beträffande de särskilda delarna av anslagsberäkningen torde utskottet
få inskränka sig till att omförmäla följande.
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
i) o
Avlitniugrsfönnåiier, upptagna i vederbörliga stater. Enligt det år 11)25 fattade
beslutet angående försvarsväsendets ordnande skulle flygvapnets uppsättningtaga
sin början under budgetåret 1926/1927, och vapnets organisation skulle
vara fullt genomförd under budgetåret 1930/1931. Under övergångsåren
borde organisationen givas en sådan omfattning, att första årets årskostnader
llPPginge till omkring 60 %, andra årets till 70 %, tredje årets till 80 % och
fjärde årets till 90 % av femte årets årskostnader.
I överensstämmelse med den för 1925 års riksdag framlagda planen erhöll
flygvapnets organisation under budgetåret 1926/1927 en omfattning, ungefär
motsvarande 60 % av organisationens storlek efter fullbordad uppsättning
av vapnet. Sedermera har emellertid avvikelse från nyssnämnda plan skett
i så måtto, att organisationen under budgetåret 1927/1928 bibehållits i stort
sett oförändrad, samt att utökningen av densamma under innevarande budgetår
begränsats till att stanna vid omkring 70 % av den omfattning, vapnet efter
fullbordad uppsättning avses att erhålla.
I skrivelse den 31 augusti 1928 har flygstyrelsen framlagt förslag till beräknande
av utgifterna för flygvapnet, under budgetåret 1929/1930. Flygstyrelsen
har därvid utgått ifrån, att den ännu icke uppsatta 1. flygkåren —
vars manskap för närvarande är fördelat å de redan organiserade förbanden
— komme att uppsättas under nämnda budgetår. Inledningsvis har flygstyrelsen
i sin nyssberörda skrivelse framhållit, att bristen på personal förorsakade
tjänsten allvarliga olägenheter, varför styrelsen vid uppgörandet av
sina anslagsberäkningar funnit sig böra förutsätta, att numerären vid de
redan bestående förbanden icke minskades. Flygstyrelsen funne sig därför
böra räkna med en utökning av organisationens omfattning från nuvarande
70 % till 90 % av omfattningen efter fullbordad uppsättning av flygvapnet.
Såsom framgår av det vid årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln,
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över förs var särenden, yttrade departementschefen
vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 av flygstyrelsens
ifrågavarande framställning, att han funnit det vara nödvändigt
att högst väsentligt reducera den av styrelsen beräknade kostnadssumman
för flygvapnet under nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill och då
det synts särskilt angeläget att i möjligaste mån tillgodose behovet av flygmateriel,
kunde departementschefen i fråga om vapnets organisation under
nämnda budgetår icke tillstyrka större utökning än till omkring 80 % av den
omfattning, vapnet efter fullbordad uppsättning avsåges att erhålla. Avvikelse
från denna princip hade dock i vissa hänseenden ansetts böra göras. Liksom
flygstyrelsen räknade även departementschefen med tillkomsten under
nästa budgetår av den hittills icke uppsatta 1. flygkåren. Med anledning av
vad flygstyrelsen anfört rörande vikten av att numerären vid de redan bestående
förbanden icke minskades, framhölls av departementschefen, att den
utökning av personalstaterna för dessa förband, som han hade för avsikt
att föreslå, till fullo motvägde den avsedda manskapsöverflyttningen från
samma förband till 1. flygkåren.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
I avseende å staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet tor
nästkommande budgetår innebär departementschefens i detta sammanhang
framlagda förslag följande.
Med anledning av 1. flygkårens uppsättning ökas personalstaten med en
majorsbeställning. Antalet kaptens- och löjtnantsbeställningar, för närvarande
17 resp. 18, ökas till 19 resp. 22. Intendenturpersonalen utökas med
en kaptensbeställning, avsedd för 1. flygkåren. Underofficersbeställningarnas
antal ökas med en förrådsförvaltar-, två fanjunkar- och tre sergeantsbeställningar.
En ny flygingenjörbeställning av 2. graden tillkommer i anledning av 1.
flygkårens uppsättning. Yidare tillkomma en verkmästare av 1. klassen, två
tyghantverkare, eu vapenhantverkare, en maskinist, en eldare av 1. klassen
samt en förrådsvaktmästare. I avseende å vapenhantverkarna är att märka,
att dessa redan i innevarande budgetårs stat ingå med hela det för vapnet
efter fullbordad uppsättning avsedda antalet, fyra. En av dem är för närvarande
placerad vid flygskolan, för vilken enligt den ursprungliga planen
icke någon dylik beställning varit beräknad. Då emellertid ifrågavarande
beställningshavare icke torde kunna undvaras vid flygskolan, och då från och
med nästkommande budgetår eu vapenhantverkare är erforderlig vid 1. flygkåren,
har det synts departementschefen nödvändigt att å staten upptaga
ytterligare en vapenhantverkarbeställning. Vad angår de för pensionerad
personal avsedda befattningarna, har antalet befattningar för pensionerade
underofficerare ökats från 14 till 16.
För närvarande finnes å staten uppförd en särskild anslagspost å 150
kronor för vikariatsersättning. Denna post har ansetts böra uteslutas ur
staten och kostnaderna för vikariatsersättning bestridas av de för avlönande
av ordinarie beställningshavare beräknade medel.
Vidkommande manskapsstaterna, har departementschefen tillstyrkt en av
flygstyrelsen gjord framställning om ökning av sjukvårdspersonalen sålunda,
att vid vardera av 1., 3. och 4. flygkårerna avses 1 sjukvårdsfurir av 2. klassen
samt 1 sjukvårdskorpral, vid 2. flygkåren 1 sjukvårdsfurir av 2. klassen
samt 1 sjukvårdskorpral och vid flygskolan 1 sjukvårdsfurir av 2. klassen.
Beträffande manskapspersonalen i övrigt, är såsom förut nämnts det å
1. flygkårens stat upptagna manskapet för närvarande fördelat å de redan
organiserade förbanden. För nästkommande budgetår, varunder 1. flygkåren
avses att uppsättas, har å staten för denna kår upptagits ett antal manskapsbeställningar
motsvarande 80 % av antalet sådana beställningar efter
genomförd organisation. Övriga manskapsstater hava utökats med så stort
antal beställningar, som erfordras, för att den nuvarande faktiska numerären
vid de särskilda förbanden icke skall minskas i samband med den personalöverflyttning,
som kommer att äga rum vid uppsättandet av 1. flygkåren.
Benämningen »flygskolan», vilken givit anledning till vissa olägenheter
och misstag, har av praktiska skäl utbytts mot »flygskolkåren».
Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppförband. I anslagsberäkningen
för innevarande budgetår har under förevarande rubrik upptagits
ett belopp av 15,820 kronor, sålunda beräknat:
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
för 2. flygkåron ...................................................................... kronor
» 3. » ........................................................................ »
»4. » ........................................................................ »
» bestridande av läkarvården vid vissa skolor utom truppförbandens
ordinarie förläggningsorter........................ »
till flygstyrelsens disposition.................................................
3,180:
3,180: -2,700:
5,500: —
1,260:
Summa kronor 15,820: —
I fråga om medelsbehovet för nästkommande budgetår har flygstyrelsen
beräknat detsamma sålunda:
för |
1. flygkåren |
............. kronor 3,180 |
— |
|
» |
2. » , |
Hägernäs ....................................... |
.............. » 3,180 |
— |
» |
2. » |
Karlskrona .................................... |
.............. » 1,200 |
— |
» |
3. » |
.............. » 3,180 |
— |
|
» |
4. » |
.............. » 2,700 |
— |
|
1 |
skolor utom |
de ordinarie förläggningsorterna |
.............. » 5,500 |
— |
Summa kronor 18,940 |
— |
Beträffande läkarvården vid Hägernäs bär flygstyrelsen särskilt framhållit,
att man måste räkna med möjligheten av att annan läkare därstädes ej
kunde erhållas än extra sådan mot ersättning jämlikt i kungl. brevet den
22 juni 1928 angivna grunder, medförande en kostnad av 9,125 kronor för år.
Skillnaden mellan ovan angivet arvode och denna summa, (9,125 — 3,180=)
5,945 kronor, borde därför jämväl uppföras under denna anslagspost, varigenom
sammanlagda medelsbehovet bleve (18,940 + 5,945 =) 24,885 kronor.
Departementschefen har, vad angår läkarvården vid 2. flygkåren, ansett,
att tillsvidare, i avvaktan på närmare erfarenhet, under förevarande rubrik
allenast borde upptagas ett arvode å 3,180 kronor för en läkare å Hägernäs.
De ytterligare medel, som kunde befinnas erforderliga för uppehållande
av läkarvården å sistnämnda förläggningsort ävensom i Karlskrona, syntes
under det närmaste budgetåret få av Kungl. Maj:t anvisas att utgå från den
i det följande omförmälda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän,
oförutsedda utgifter m. m. Med hänsyn härtill och då departementschefen
icke i övrigt hade något att erinra mot flygstyrelsens beräkning av här ifrågavarande
medelsbehov, har förordats, att anslagsposten till arvoden för upprätthållande
av läkarvården vid vissa truppförband upptages med [24,885 —
(1,200+ 5,945)=] 17,740 kronor.
Hyresbidrag: åt visst underbefäl. Förevarande anslagspost, som för budgetåret
1928/1929 beräknats till 1,400 kronor, har med hänsyn till utökningen
av manskapskadern för nästkommande budgetår upptagits med ett till 1,600
kronor förhöjt belopp.
Anstitllningspeimingrar. Under denna rubrik har för innevarande budgetår
upptagits ett belopp av 1,000 kronor, beräknat för förslagsvis 20 volontärer.
För budgetåret 1929/1930 har anslagsposten i fråga beräknats för förslagsvis
25 volontärer till 1,250 kronor.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Ekiperingshjälp. För innevarande budgetår har beräknats ekiperingshjälp
för fyra underofficerare till ett belopp av (4x450 =) 1,800 kronor. För
budgetåret 1929/1930 har motsvarande antal uppskattats till sex, vadan förevarande
anslagspost upptagits med (6 x 450 =) 2,700 kronor.
Yissa arvoden in. in. Förevarande anslagspost har för budgetåret 1928/1929
upptagits med 9,830 kronor enligt följande beräkning:
2. flygkåren (arvode åt eu köksföreståndare)..........................
3. » ( » » » » ) ..........................
4. » ( » » » » )...........................
Flygskolan ( » » » » )..........................
Juridiskt biträde vid flygstyrelsen .........................................
Föredragande i flygstyrelsen i ärenden angående hälso- och
sjukvård...................................................................................
Tillsyningsman för flygfältet vid Barkarby..............................
Tillsyningsman för flygetablissemanget å Fårösund..............
Uppbördsman för brevduveväsendet i Karlskrona ...............
Kvinnlig ekonomipersonal med lön enligt av Kungl. Maj:t
fastställd löneplan:
Löner till 4 kokerskor, förslagsvis .......................................
För beredande av tjänstledighet åt extraordinarie personal
samt till vikariatsersättning under sjukdom, förslagsvis ...
kronor 210: —
» 210: —
» 210: —
» 210: —
» 1,610: —
» 1,000: —
600: —
1,200: —
720: —
3,360: —
» 500: —
Summa kronor 9,830: —
Sedan flygstyrelsen gjort framställning om att särskilda arvoden måtte
tilldelas förrådsförvaltarna vid de centrala flygverkstäderna samt försvarsväsendets
lönenämnd i avgivet yttrande tillstyrkt framställningen, har departementschefen
i anslutning härtill föreslagit, att å förevarande anslagspost
upptagas två arvoden ä 900 kronor till förrådsförvaltarna vid de centrala
flygverkstäderna.
Å denna anslagspost hav vidare beräknats medel för arvode åt en köksföreståndare
vid 1. flygkåren, 210 kronor, samt för avlöning åt en kokerska
vid samma kår, förslagsvis 840 kronor, ävensom åt en sjuksköterska vid
flygskolkåren, förslagsvis 1,290 kronor.
Slutligen har arvodet för en föredragande i flygstyrelsen i ärenden angående
hälso- och sjukvård ökats från 1,000 kronor till 2,400 kronor eller med
1,400 kronor.
I enlighet med vad nu anförts har anslagsposten till vissa arvoden m. m.
för nästkommande budgetår ökats med (900 + 900+ 210 + 840+1,290+1,400 =)
5,540 kronor till 15,370 kronor.
Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter in. in. Flygstyrelsen
har framhållit, att i flera fall uppkommit behov att anställa tillfällig personal,
för vars avlönande medel icke kunnat beräknas i samband med uppgörandet
av flygstyrelsens anslagsäskanden. Med största sannolikhet komme
detta att bliva förhållandet åtminstone tillsvidare under tiden för vapnets
uppsättande och innan organisationen hunnit slutgiltigt utformas. Med liän
-
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
57
Hyn härtill voro det enligt styrelsens förmenande lämpligt att under avlöningsanslaget
uppföra eu för ändamålet avpassad anslagspost, avsedd att
användas för liknande ändamål som den under motsvarande anslag för armén
uppförda anslagsposten till tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter in. m. Styrelsen bär upptagit detta medelsbehov med 10,000 kronor.
Departementschefen har, med erinran om att under lantförsvarets och sjöförsvarets
ordinarie avlöningsanslag beräknats särskilda poster å respektive
50,000 och 12,000 kronor för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m., uttalat, att han i likhet med flygstyrelsen ansåge det vara
av behovet påkallat, att jämväl under flygvapnets avlöningsanslag upptoges
en särskild anslagspost för ifrågavarande ändamål. Det av styrelsen härför
avsedda beloppet, 10,000 kronor, har dock synts departementschefen
kunna reduceras till 7,000 kronor.
Rekrytering-skostnader. Anslagsposten till rekryteringskostuader, vilken för
innevarande budgetår upptagits med 3,500 kronor, har för budgetåret 1929/1930
ökats till 4,000 kronor eller till 80 % av det belopp, 5,000 kronor, vartill
ifrågavarande kostnader beräknats uppgå efter fullbordad organisation av
flygvapnet.
Flygvapnets reservpersonal. Enligt 1925 års riksdags beslut rörande flygvapnets
organisation skall för utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv,
avsedda att vid mobilisering tjänstgöra såsom flygare, årligen bland värnpliktiga
studenter och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.
Vid utnämning till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekipe
ringshjälp med 750 kronor. Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad
tjänstgöring erhålla en särskild gottgörelse av 1,000 kronor.
För bestridande av kostnaderna för flygvapnets reservpersonal har uti de
för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av utgifterna för flygvapnet
efter genomförd organisation upptagits en anslagspost av 50,000 kronor. För
innevarande budgetår har för ändamålet uppförts en anslagspost å 33,600
kronor. Anslagsposten har beräknats sålunda:
Ekiperingshjälp ä 750 kronor till 18 reservfänrikar............ kronor 13,500: —-
Lön för 13 reservfänrikar i 2 månader ä 222 kronor för man .?
och månad ........................................................................... » 5,772: —
Rese- och traktamentsersättning ä 100 kronor för man för
13 reservfänrikar................................................................. » 1,300:_
Gratifikation efter avslutad tjänstgöringsperiod som officer
i reserven ä 1,000 kronor för 13 reservfänrikar............... » 13,000: —
Summa kronor 33,572: —
eller, i avrundat tal, 33,600 kronor.
För budgetåret 1929/1930 har anslagsposten, i enlighet med flygstyrelsens
förslag, beräknats till 29,900 kronor på följande sätt:
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 71 haft. (Nr 128.) 996 »9 5
58
Statsutskottets utlåtande Nr 128
Ekiperingshjälp ä 750 kronor till 6 reservfänrikar kronor
Lön för 13 reservfänrikar i två månader ä 222 kronor för
man och månad ............................................................... - *
Lön för 6 reservfänrikar i fyra månader ä 222 kronor för
man och månad ............................................................
Eese- och traktamentsersättning ä 100 kronor för man för
13 reservfänrikar.........................................................•
Gratifikation efter avslutad tjänstgöringsperiod som officer
i reserven ä 1,000 kronor till 13 reservfänrikar............... » 13,000: —
Summa kronor 29,900: —
Eese- och traktanientspenningar. Anslagsposten för rese- och traktamentspenningar
har för innevarande budgetår upptagits med 70 % av det vid fullt
genomförd organisation för ändamålet beräknade beloppet, 30,000 kronor,
eller med 21,000 kronor.
Flygstyrelsen har anmält, att utgifterna å denna anslagspost, som för budgetåret
1927/1928 beräknats till 18,000 kronor, enligt vad räkenskaperna för
nämnda budgetår utvisade, uppgått till 33,813 kronor 30 öre. Såvitt nu
kunde bedömas, torde en nedgång av kostnaderna framdeles näppeligen
vara att förvänta. Styrelsen hade därför kommit till den uppfattningen,
att den ursprungliga grunden för anslagspostens beräkning vore ohållbar
för en tillförlitlig behovsberäkning, vadan styrelsen funne sig icke längre
kunna fasthålla vid densamma. Hittills vunnen erfarenhet gåve vid handen,
att utgifterna under förevarande anslagspost bort i 1925 års plan upptagas
med minst 50 % högre belopp än som skett.
Med anledning av vad flygstyrelsen sålunda anfört har departementschefen
funnit sig böra föreslå, att anslagsposten till rese- och traktamentspenningar
för budgetåret 1929/1930 upptages med 36,000 kronor.
Flyttningsersättning. Under denna rubrik har i anslagsberäkningen för innevarande
budgetår upptagits 70 % av det belopp, 20,000 kronor, vartill kostnaderna
för flyttningsersättning uppskattats i de för 1925 års riksdag framlagda
beräkningarna av utgifterna för flygvapnet efter fullt genomförd organisation,
eller 14,000 kronor.
Även i denna del har, enligt vad flygstyrelsen meddelat, den ursprungliga
kostnadsberäkningen visat sig ohållbar. En höjning med 50 % har jämväl
här synts styrelsen befogad.
I enlighet härmed har anslagsposten till flyttningsersättning av departementschefen
ansetts böra för nästkommande budgetår ökas till 24,000
kronor.
Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare. Även denna anslagspost, som
för innevarande budgetår upptagits med 4,200 kronor, har synts vara avsevärt
för lågt beräknad. I överensstämmelse med flygstyrelsens förslag har
anslagsposten i anslagsberäkningen för budgetåret 1929/1930 uppförts med
ett till 12,000 kronor förhöjt belopp.
Dagarvoden till officerare, tjänstgörande i för iuteudeuturpersonal avsedda befattningar.
Departementschefen har, med hänvisning till vad under staten
4,500:
5,772
5,328
1,300
Statiutskottets utlåtande Nr 128. Öl)
för marinintendenturkåren anförts, funnit sig böra föreslå, att under nu förevaran
de anslag uppföres en post å förslagsvis 700 kronor för bestridande
av kostnader för dagarvoden å 4 kronor åt officerare, som förordnas att
uppehålla för intendenturpersonal avsedda befattningar.
Beträffande anslagsposten »avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga
stater»,bär den framlagda förslagsstaten för officerare och underofficerare m. fl.
vid flygvajmet, vad personalberäkningarna angår, icke givit utskottet anledning
till annan erinran, än att i följd av utskottets under avdelning I i
detta utlåtande gjorda hemställan om avslag på Kungl. Maj:ts framställning
rörande omorganisationen av försvarets centrala ledning och förvaltning
antalet beställningar för regementsofficerare i lönegraden O. 4 (majors grad)
bör minskas med 1 beställning till 5 och kaptensbeställningarna ökas med
1 beställning till 20 samt befattningen sasom sekreterare och kamrerare bör
utgå ur staten. Vad angår den för närvarande å staten uppförda anslagsposten
å 150 kronor för vikariatsersiittning, vilken föreslagits att uteslutas,
bör denna enligt utskottets mening tillsvidare kvarstå å staten. Utskottet
förordar alltså godkännande av den ifrågavarande förslagsstaten med de sålunda
angivna ändringarna. Vidkommande de upprättade personalstaterna
för de fyra flygkårerna samt för flygskolkåren finner utskottet sig böra tillstyrka
vad Kungl. Maj:t föreslagit. Den ändrade benämningen på sistnämnda
kår får utskottet jämväl förorda.
Med avseende å de övriga särskilda anslagsposterna under avlöningsauslaget
får utskottet, med anledning av vad som förekommit i samband med frågan
om medelsberäkningen för upprätthållandet av läkarvården vid vissa truppförband,
uttala, att utskottet vill förutsätta, att vid den lönereglering, som
är avsedd att vidtagas i samband med dyrtidstilläggens inarbetande i de
fasta löneförmånerna, det tages under övervägande, huruvida det icke bör
vara ordinarie militärläkare vid en försvarsgren ålagt att fullgöra tjänstgöring
för annan försvarsgrens räkning. Utskottet har vidare — i anslutning
till utskottets under avdelning I intagna ståndpunkt — ansett, att den
ifrågasatta höjningen av arvodet åt föredraganden i flygstyrelsen i ärenden
angående hälso- och sjukvård icke bör för närvarande genomföras. Slutligen
lära de föreslagna förhöjningarna av anslagsposterna till rese- och traktamentspenningar
samt till flyttningsersättning kunna något begränsas, och vill utskottet
för sin del tillstyrka, att dessa anslagsposter upptagas till 30,000
kronor, respektive 20,000 kronor.
I övrigt hava de framlagda beräkningarna under anslaget och vad departementschefen
anfört i sammanhang därmed icke givit utskottet anledning till
något uttalande.
Pa grund av vad sålunda förekommit torde medelsanvisningen under förevarande
anslag för budgetåret 1929/1930 böra bestämmas till 1,080,000 kronor.
Utskottet hemställer,
Utskottets
yttrande.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
att riksdagen må
a) besluta, att vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 7 mars 1929 fogade förslag till stater för officerare och
underofficerare m. fl. vid flygvapnet samt för flygkårema och
flygskolkåren, förstnämnda stat med av utskottet ovan angivna
ändringar, skola gälla under budgetåret 1929/1930,
b) öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering,
resekostnadnader m. m., nu 872,000 kronor, med 208,000 kronor
till 1,080,000 kronor.
Stockholm den 21 maj 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAENZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, G. I.
Asplund, G. G. V. Hammarskjöld, J. G. Walles, E. A. Lundell, P. A. Bergström och
I. Hj. E. Pauli;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, 0. Olsson i Kullenbergstorp,
P. M. Olsson i Blädinge, A. Ä:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren’,
E. J. Wigforss, S. Persson i Fritorp, 0. Nilsson i Örebro, E. G. E. Eriksson
i Stockholm, A. Danielsson, G. Persson i Falla och J. Jönsson i Revinge.
Reservationer:
av herrar Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Hammarskjöld, Lundell,
Olsson i Blädinge, Holmgren, Persson i Pritorp och Persson i Falla, som anfört
följande:
»De skäl, som av utskottet anförts för dess avstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag till omorganisation av försvarets centrala ledning och förvaltning,
äro enligt vår mening icke hållbara. Därest utskottet verkligen önskat
komma till ett positivt resultat, hade otvivelaktigt möjlighet förefunnits att
inom utskottet verkställa en sådan överarbetning av förslaget, att såväl
kostnadssumman minskats som de olägenheter ur organisatorisk synpunkt,
som utskottet anser föreligga, kunnat undanröjas. Efter de upprepade ingående
utredningar, som verkställts i frågan, synes det oss föga sannolikt,
att en förnyad utredning skulle kunna leda till ett bättre resultat, än som
kunnat ernås på grundval av det redan föreliggande materialet. Några närmare
direktiv för en ytterligare utredning i frågan hava ej heller av utskottet
blivit givna. Då vi anse en snar omorganisation av försvarets centrala ledning
och förvaltning vara starkt av behovet påkallad, måste vi beklaga och
ogilla det slut, vartill utskottet kommit»;
av herr Olsson i Kullenbergstorp.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.