Statsutskottets utlåtande Nr 124.

1

Nr 124.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1929 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående anslag
för budgetåret 1929/1930 till kommerskollegium samt de
under kollegium lydande myndigheter och kårer m. m. jämte
i vissa av dessa ämnen väckta motioner.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har
Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till handelsdepartementet,
föreslagit riksdagen att, i avhidan på den proposition i
nedannämnda ämnen, som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret
1929/1930 beräkna dels ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium
till 502,400 kronor, dels för upprätthållande av kommerskollegii
verksamhet utöver det ordinarie förslagsanslaget ett extra anslag av 48,900
kronor, dels ett ordinarie förslagsanslag till bergsstaten å 119,600 kronor,
dels det ordinarie förslagsanslaget till sprängämnesinspektionen till 10,500
kronor, dels till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen ett
extra anslag av 6,800 kronor, dels det ordinarie förslagsanslaget till statens
elektriska inspektion till 30,100 kronor, dels till arvoden åt två assistenter
vid statens elektriska inspektion ett extra anslag av 13,600 kronor, dels
det ordinarie förslagsanslaget till fartygsinspektionen till 187,700 kronor,
dels till uppehållande av fartygsinspektionens verksamhet utöver det ordinarie
förslagsanslaget ett extra anslag av 95,678 kronor, dels det ordinarie
anslaget till navigationsskolorna till 172,000 kronor, dels det ordinarie
reservationsanslaget till navigationslärarkursen till 2,200 kronor, dels det
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalten
för sjöfart till 23,000 kronor, dels det ordinarie förslagsanslaget
till skeppsmätningskostnad till 32,200 kronor (punkterna 3—15
av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 4 januari 1929), dels till arvoden åt torvingenjörer m. m. ett extra
anslag av 20,000 kronor (punkt 38 i statsrådsprotokollet nämnda dag), dels
ock det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg till 2,000 kronor
(punkt 46).

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en den 25 februari 1929 dagtecknad,
till riksdagen avlåten proposition, nr 161, under åberopande av det vid

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 69 håft. (Nr 12/t.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

propositionen fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma
dag gjort framställning om anslag för budgetåret 1929/1930 för ovan angivna
ändamål med undantag för det under punkt 46 omförmälda anslaget
till ålderstillägg, som föreslagits till uteslutande ur riksstaten.

Kommerskollegium.

[IM

l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 25 februari
1929) att

dels från och med den 1 juli 1929 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos kommerskollegium på följande sätt:

Befattning

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

6 byråchefer ....................................................................................

1 byrådirektör och överinspektör................................................

1 navigationsskoleinspektör .......................................................

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör ................

1 byrådirektör ................................................................................

4 sekreterare....................................................................................

1 sjöteknisk konsulent....................................................................

3 förste aktuarier............................................................................

3 förste byråingenjörer ................................................................

1 förste byråinspektör....................................................................

1 kamrerare ...................................................................................

1 redaktör ........................................................................................

1 byråinspektör................................................................................

2 aktuarier........................................................................................

3 notarier ........................................................................................

1 registrator ...................................................................................

4 kansliskrivare ............................................................................

1 förste expeditionsvakt...............................................................

7 kanslibiträden ............................................................................

5 expeditionsvakter ........................................................................

16 kontorsbiträden............................................................................

2 skrivbiträden................................................................................

Lönegrad

B 30
B 29
B 29
B 29
B 28
B 26
B 26
B 24
B 24
B 24
B 24
B 24
B 22
B 21
B 21
B 21
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
B 2;

Anm. 1. Kamreraretjänsten, lönegrad B 24, utbytes vid inträffande ledighet
mot en befattning såsom revisor och bokhållare i lönegraden B 21.

Anm. 2. Registratorstjänsten, lönegrad B 21, utbytes vid inträffande ledighet
mot en likanämnd befattning i lönegraden B 14.

Anm. 3. En kontorsbiträdesbefattning skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat
uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.

dels besluta, att å övergångsstat skola från och med den 1 juli 1929 uppföras
följande befattningar, nämligen:

Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 25 tebruari 1929.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

3

Befattning

1 förste byråingenjör.......

1 teknisk konsulent .......

1 aktuarie...........................

2 notarier...........................

1 kansliskrivare................

Lönegrad

B 24
B 24
B 21
B 21
B 11;

dels godkänna följande stat för kommerskollegium, att tillämpas från och
med den 1 juli 1929:

Avlöning sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 410,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
................................................................................ » 105,000

kronor 515,500

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ........................................................ kronor 42 700

Förslagsanslag kronor 558,200;

dels besluta följande särskilda bestämmelse att lända till efterrättelse
beträffande vissa å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå anställda befattningshavare
:

Byråchefen, sekreteraren, förste byråinspektören och byråinspektören å
kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå skola vara underkastade de bestämmelser,
som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud att,
utan Kungl. Maj:ts medgivande, för egen eller annans räkning driva eller
hava del i eller anställning vid företag, som omfattar rederi-, skeppsbyggerieller
sjöförsäkringsverksamhet, eller för sådant företag åtaga sig uppdrag
mot ersättning eller vara anställda å fartyg;

dels medgiva, att därest nuvarande befattningshavare å kommerskollegii
fartygsinspektionsbyrå den 1 juli 1929 tillträder ordinarie befattning å
kommerskollegii stat, som svarar mot den av honom före sagda dag innehavda
tjänsten, i fråga om hans placering i löneklass avlöningsreglementet
må å honom tillämpas som om det varit gällande under hela hans tjänstetid
vid fartygsinspektionsbyrån och han varit ordinarie innehavare av sistnämnda
tjänst;

dels medgiva, att kommerskollegium må bevilja den å kollegii sjöfartsbyrå
anställde sjöåklagaren kostnadsfri ledighet under högst en månad
årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,
ävensom till vikarie under sådan ledighet utbetala ett arvode av högst 300
kronor för månad räknat jämte dyrtidstillägg därå enligt de för reglerade
verk gällande grunder;

4 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, nu
511,040 kronor, med 47,160 kronor till 558,200 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 3 87 i

åberopade statsrådsprotokollet.

1926 års besparingssakkunniga hava den 19 oktober 1928 avgivit betänkande
med förslag till besparingar och förenklingar i kommerskollegii
organisation samt angående omorganisation av bergsstaten och i samband
därmed ny lönereglering för denna stats befattningshavare. Därjämte hava
de sakkunniga beträffande vissa andra av de kollegium underlydande myndigheter
— utan att ifrågasätta några rubbningar i deras nuvarande organisation
— föreslagit vissa ändringar i respektive staters uppställning och
anslagsbelopp. Vid kommerskollegii den 12 november 1928 häröver avgivna
utlåtande äro fogade dels till kollegium inkomna yttranden från
sprängämnesinspektören, förste torvingenjören och torvingenjörerna, föreståndarna
för navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt
Sveriges fartygsbefälsföreuing, dels vissa av torvtjänstemännen åberopade
handlingar, dels avskrifter av yttranden från järnkontoret och sekreteraren
i föreningen Bergshanteringens vänner, dels ock transumt av två av
kollegium på sin tid avgivna utlåtanden rörande uppflyttning i lönegrad
av vissa tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden.

I ett den 15 december 1928 dagtecknat och den 4 januari 1929 till finansdepartementet
inkommet betänkande, vilket sedermera överlämnats till handelsdepartementet,
hava vidare 1926 års besparingssakkunniga för Kungl.
Maj:t framlagt resultatet av en av de sakkunniga med biträde utav ledamoten
av riksdagens andra kammare, redaktören A. Å. Törnkvist och ledamoten av
riksdagens första kammare, verkställande direktören i Sveriges redareförening
O. A. Nordborg verkställd utredning beträffande kommerskollegii och
socialstyrelsens organisation, i vad angår frågor rörande fartygsinspektionen.

Över sistberörda betänkande hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium
den 26 och av socialstyrelsen den 31 januari 1929.

De olika spörsmålen hava, med några få av lämplighetshänsyn betingade
undantag, i statsrådsprotokollet behandlats i enahanda ordningsföljd som
den, i vilken de därav berörda anslagen äro i riksstaten upptagna.

I riksstaten för budgetåret 1928/1929 är det ordinarie förslagsanslaget till
kommerskollegium upptaget med 511,040 kronor, varjämte för sagda tid till
förstärkning av kollegii arbetskrafter anvisats ett extra anslag av 56,100
kronor.

Den av riksdagen godkända staten för kommerskollegium har följande
utseende:

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

5

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 414,540

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 11,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 85,000

Förslagsanslag kronor 511,040.

Innan departementschefen ingått på en redogörelse för 1926 års besparingssakkunnigas
förslag beträffande kommerskollegium och kollegii däröver
avgivna utlåtande, har departementschefen, med utgångspunkt från de sakkunnigas
betänkande, lämnat en översikt över kommerskollegii ämbetsuppgifter
och nuvarande organisation ävensom tillkomsten av samma organisation
samt därefter verkställda organisationsändringar eller framlagda
förslag därom.

Enligt gällande instruktion för kommerskollegium den 23 oktober 1925
(nr 446) åligger det ämbetsverket i allmänhet att med uppmärksamhet följa
utvecklingen av rikets handel, sjöfart, industri och bergshantering samt
hantverk och slöjd, att efter omständigheterna vidtaga eller hos Kungl.
Maj:t föreslå de åtgärder, som kollegium anser lämpliga för befrämjandet
av hithörande näringar eller i övrigt för befordrande av de ändamål, kollegii
ämbetsbefattning avser, ävensom att handlägga sådana viktigare spörsmål
av intresse för dessa näringar, som, ehuru de huvudsakligen tillhöra andra
ämbetsmyndigheters verksamhetsområden, antingen kunna bliva hänskjutna
till kollegii bedömande eller vilka kollegium finner särskild anledning
upptaga till behandling. Kollegium bör även inhämta kännedom om de
inom kollegii verksamhetsområde fallande näringarnas tillstånd och utveckling
i andra länder samt om de anordningar, som till ifrågavarande näringars
befrämjande där vidtagits eller vidtagas.

Såsom den centrala statsmyndigheten å näringsstatistikens område har kollegium
vidare att till Kungl. Maj:t inkomma med årsberättelser angående
rikets handel, sjöfart, industri och bergshantering, så snart sådant låter sig
göra efter utgången av det år, som sådan berättelse avser, ävensom att utföra
andra näringsstatistiska arbeten. Kollegium skall därjämte i viss i
instruktionen närmare angiven omfattning bedriva kommersiell upplysningsverksamhet.

Kommerskollegium är fartygsinspektionens chefsmyndighet, överstyrelse
för navigationsskolorna, chefsmyndighet för skeppsmätningsväsendet och
bergsöverstyrelse samt utövar den allmänna uppsikten över sjömanshusen.
Till kollegium höra sprängämnesinspektionen och statens elektriska inspektion.
Kollegium utövar chefsskapet över torvtjänstemännen samt över statens instruktörer
i hemslöjd, varjämte under kollegium lyda kontrollanterna för
undersökning av eldfarliga oljor samt gruvmätarna.

Kommers kollegii ämbets uppgifter.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Kommers kollegii nuvarande organisation Byråindel ningen.

Ärendenas

avgörande.

Kommerskollegium utgöres av en generaldirektör såsom chef för kollegium
samt sex byråchefer såsom ledamöter. Fem av byråcheferna äro kommerseråd
och chefer för var sin av följande å ordinarie stat uppförda byråer,
nämligen handelsbyrån, sjöfartsbyrån, industribyrån, bergsbyrån och statistiska
byrån. Den återstående byråchefen är chef för den å extra stat
upprättade fartygsinspektionsbyrån.

Ett av kommerseråden förordnas att i chefens frånvaro tjänstgöra såsom
chefens ställföreträdare. Detta uppdrag bestrides för närvarande av chefen
för industribyrån.

Sjöfartsbyrån är indelad i en administrativ sektion och en fartygsregistreringssektion
samt industribyrån i en administrativ sektion och en elektrisk
sektion. Under bergsbyrån hör kollegii gruvkartekontor.

En detaljerad redogörelse för de olika ärendenas fördelning å byråer och
sektioner återfinnes å sid. 5—8 i statsrådsprotokollet.

I fråga om handläggningen av ärenden rörande ämbetsverkets organisation,
instruktion, arbetsformer, personal, ekonomiska angelägenheter, lokaler och
inventarier (de s. k. äldste-ledamotsärendena) gäller, att ifrågavarande ärenden,
vilka ursprungligen varit samtliga förlagda till sjöfartsbyrån men,
med undantag för frågor angående verkets organisation, instruktion och
arbetsformer, de senare åren av vissa personella skäl handlagts å industribyrån,
helt nyligen i sin helhet tills vidare överflyttats till sjöfartsbyrån.
Härvid handläggas ärenden av ekonomisk natur samt personalärenden —
med vissa undantag — av sekreteraren å sjöfartsbyrån (tidigare å industribyrån)
i egenskap av adjungerad ledamot.

De till kommerskollegium hörande ärendena avgöras antingen i plenum
av generaldirektören och vederbörande ledamöter gemensamt eller av generaldirektören
på föredragning av vederbörande ledamot eller ock av vederbörande
ledamot.

Vid handläggning i plenum skola närvara antingen generaldirektören,
föredraganden samt i övrigt, såvida hinder därför icke möter, kollegii samtliga
byråchefer och i varje fall minst två av dem eller generaldirektören,
föredraganden och minst en byråchef. Är den tjänstgörande chefen för viss
byrå hindrad närvara samt berör ärendet det verksamhetsområde, som tillkommer
adjungerad ledamot å samma byrå, äger generaldirektören tillkalla
den sistnämnde att i byråchefens ställe närvara. Såsom kollegii beslut gäller
den mening, varom de flesta närvarande förena sig, eller vid lika röstetal
för olika meningar den, som omfattas av generaldirektören. I plenum av
ena eller andra slaget avgöras huvudsakligen ärenden rörande kollegii organisation,
instruktion och arbetsformer samt i allmänhet personalärenden.

Beträffande övriga ärenden gäller såsom huvudregel, att de avgöras av
generaldirektören. Enligt stadgande i instruktionen äger kollegium emellertid
överlämna åt vederbörande byråchef samt åt vissa andra tjänstemän i
egenskap av adjungerade ledamöter att avgöra viss grupp av ärenden, vilka

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

7

ankomma på kollega handläggning. Med tillämpning av detta stadgande
har i vidsträckt omfattning beslutanderätt i förekommande ärenden uppdragits
dels åt byråcheferna, dels åt navigationsskoleinspektören, skeppmätningsöverkontrollören,
byrådirektörerna å fartygsregistreringssektionen och
elektriska sektionen, sprängämnesinspektören ävensom, beträffande vissa
mindre betydande ärenden, åt sekreterarna å sjöfarts-, industri- och bergsbyråerna
samt föreståndaren för gruvkartekontoret. Åt samma tjänstemän
har vidare uppdragits att såsom adjungerade ledamöter föredraga vissa andra
grupper av ärenden inför generaldirektören eller vederbörande byråchef.

Den i kommerskollegium anställda personalen är fördelad på de olika
avdelningarna på följande sätt:

Handelsbyrån.

1 kommerseråd (B 30);

2 notarier (B 21);

1 förste amanuens (17:e lönegr.) med heltidstjänstgöring;

1 kontorsbiträde (B 4).

Sjöfartsbyrån.

1 kommerseråd (B 30).

Administrativa sektionen.

1 sekreterare (B 24);

1 notarie (B 21);

1 förste amanuens (17:e lönegr.) med halvtidstjänstgöring;

1 extra befattningshavare (14:e lönegr.) med halvtidstjänstgöring;

2 kontorsbiträden (B 4);

1 navigationsskoleinspektör (B 29);

1 förste amanuens (18:e lönegr.) med 5 timmars daglig tjänstgöring (tidtals
heltidstjänstgöring);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.) under halva tjänstgöringstiden (biträder
i övrigt sjötekniska biträdet). 1

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör (B 29);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.) under en timme dagligen (tjänstgör i
övrigt å registratorskontoret).

1 sjötekniskt biträde (B 24);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.) under halva tjänstgöringstiden (se ovan).

1 sjöåklagare (årsarvode 4,000 kronor).

Fartygsregistreringssektionen.

1 byrådirektör (B 28);

1 notarie (B 21);

Personalens
fördelning på
de olika byråerna
och avdelningarna.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

1 förste amanuens (18:e lönegr.) under halva tjänstgöringstiden (tjänstgör
i övrigt å industribyråns administrativa sektion);

1 extra kanslibiträde (7:e lönegr.).

Industribyrån.

1 kommerseråd (B 30).

Administrativa sektionen.

1 sekreterare (B 24);

1 förste byråingenjör (B 24);

1 notarie (B 21);

1 förste amanuens (18:e lönegr.) med heltidstjänstgöring;

1 förste amanuens (18:e lönegr.) under halva tjänstgöringstiden (jmf. fartygsregistreringssektionen);1 1

förste amanuens (18:e lönegr.) med halvtidstjänstgöring;

2 kontorsbiträden (B 4);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.).

1 teknisk konsulent (B 24);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.).

Elektriska sektionen.

1 byrådirektör och överinspektör (B 29);

1 förste byråingenjör (B 24);

1 extra förste byråingenjör (B 24);

1 förste amanuens (18:e lönegr.) med heltidstjänstgöring;

1 kanslibiträde (B 7);

2 e. o. kontorsbiträden (4:e lönegr.).

Anm. 1 extra kontorsbiträde (4:e lönegr.), avlönat från extra anslaget till
kommerskollegii verksamhet, samt vikarierna å två på kollegii stat uppförda
skrivbiträdestjänster, vilkas ordinarie innehavare förordnats å högre befattningar,
tjänstgöra hos statens elektriska inspektion.

Bergsbyrån.

1 kommerseråd (B 30);

1 sekreterare (B 24);

1 förste byråingenjör (B 24);

1 andre amanuens (14:e lönegr.) med halvtidstjänstgöring;

1 kontorsbiträde (B 4); 1

1 Denne amanuens, som under vissa äldste-ledamotsärendens tidigare förläggning å industribyrån
biträtt den för dessa ärendens handläggning adjungerade ledamoten, biträder jämväl
efter dessa ärendens förflyttning till sjöfartsbyrån i motsvarande utsträckning som förut
samme adjungerade ledamot (nu sekreterare å sjöfartsbyrån) med nämnda ärenden.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

9

1 kontorsbiträde (B 4) med tjänstgöring även hos sprängämnesinspektören
i dennes egenskap av adjungerad ledamot i kollegium.

1 adjungerad ledamot, sprängämnesinspektören (B 28);

1 förste byråingenjör (B 24), föreståndare för gruvkartekontoret;

1 kanslibiträde (B 7) med tjänstgöring å gruvkartekontoret.

Statistiska byrån.

1 kommerseråd (B 30);

1 redaktör (B 24);

3 förste aktuarier (B 24);

3 aktuarier (B 21);

3 förste amanuenser (18:e lönegr.) med heltidstjänstgöring;

1 förste amanuens (18:e lönegr.) med halvtidstjänstgöring;

1 extra befattningshavare (18:e lönegr.) med 2 timmars daglig tjänstgöring; 3

kansliskrivare (B 11);

4 kanslibiträden (B 7);

1 e. o. kanslibiträde (7:e lönegr.)

9 kontorsbiträden (B 4);

5 e. o. kontorsbiträden (4:e lönegr.);

2 extra befattningshavare (2:a lönegr.).

Fartygsinspektionsbyrån (på extra stat).

För den å denna byrå tjänstgörande personalen lämnas längre fram en
närmare redogörelse. Kedan nu må dock nämnas, att å byrån, bland andra,
tjänstgör vikarien å en vakant sekreterartjänst, som är uppförd å kollegii
ordinarie stat och ursprungligen var avsedd för handelsbyrån.

Kassakontoret.

1 kamrerare (B 24);

1 kansliskrivare (B 11);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.)

Registratorskontor et.

1 registrator (B 21);

1 kanslibiträde (B 7);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.);

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegr.) med omkr. 6 timmars daglig tjänstgöring
(jfr ovan under sjöfartsbyrån);

1 extra befattningshavare med 3 timmars daglig tjänstgöring (årsarvode
645 kronor).

1926 års besparingssakkunnigas
betänkande
den
19 oktober
1928.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Vaktpersonal.

1 förste expeditionsvakt (B 7);

5 expeditionsvakter (B 5);

1 e. o. expeditionsvakt (5:e lönegr.).

1 extra befattningshavare (2:a lönegr.) för skötseln av telefonväxeln.

Å sid 12—15 har en redogörelse lämnats för tillkomsten av nuvarande
organisation ävensom för tidigare verkställda organisationsändringar och
framlagda förslag därom.

I sitt förenämnda betänkande den 19 oktober 1928 hava 1926 års besparingssakkunniga
till en början ingått på frågan om byråindelningen i
kollegium.

Vad denna fråga angår, hava de sakkunniga av skäl, som återfinnas å
sid. 15—17 i statsrådsprotokollet, funnit sig icke böra påyrka indragning
av någon av de ordinarie byråerna i kollegium.

Beträffande härefter personalen å de olika avdelningarna i kollegium hava
de sakkunniga, vad först angår handelsbyrån, funnit sig höra föreslå, att
den för denna byrå ursprungligen avsedda sekreterarbefattningen avföres ur
staten samt att den ene av de å denna byrå placerade båda notarierna indrages.

I fråga om sjöfartsbyrån har anledning icke synts de sakkunniga föreligga
för någon personalindragning.

Beträffande industribyråns administrativa sektion hava de sakkunniga
däremot, i enlighet med tidigare framlagda förslag, hemställt, att tjänsten
som teknisk konsulent vid den nuvarande innehavarens avgång måtte indragas.
Vidare har en notarietjänst ansetts kunna för framtiden undvaras.

För industribyråns elektriska sektions del hava de sakkunniga icke funnit
möjligt att föreslå någon personalindragning.

Vad angår bergsbyrån, har den ene av de båda förste byråingenjörerna
å bergsbyrån att förestå gruvkartekontoret, att föra register över kronans
gruvegendom samt att biträda vid handläggningen av ärenden rörande kronans
gruvegendom m. m. Den andra av ifrågavarande tvenne befattningar,
vilka båda tillkommo vid 1919 års omorganisation av kollegium, inrättades
till övervägande del för arbetet med utarbetande av specialbeskrivningar
över inmutningsbara fyndigheter och stenkolsfyndigheter m. m. De sakkunniga
hava ansett, att den för sistberörda arbete avsedda förste byråingenjörstjänsten
kan indragas, och hava för den skull föreslagit, att nuvarande
innehavaren av befattningen uppföres å övergångsstat. Enligt de
sakkunnigas mening bör vidare något återbesättande av en genom innehavarens
dödsfall ledigbliven torvingenjörstjänst icke ifrågakomma utan
befattningen från och med nästa budgetårs ingång indragas.

I fråga om statistiska byrån innebär de sakkunnigas förslag indragning
av en aktuariebefattning och två kontorsbiträdesbefattningar samt att det

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

11

nuvarande arvodet till en sakkunnig'' för nationalekonomiska frågor (3,600
för år) icke vidare skall utgå. Den vid utgivande av Kommersiella meddelanden
med Ekonomisk översikt biträdande personalen (en förste amanuens,
en extra befattningshavare och ett extra ordinarie kanslibiträde), som hittills
avlönats från tionde huvudtitelns kommittéanslag, har däremot ansetts
böra upptagas å kommerskollegii stat och avlönas från kollegii anslag till
icke ordinarie befattningshavare.

Såsom biträden åt kamreraren tjänstgöra, såsom nämnts, å kassakontoret en
kansliskrivare och ett e. o. kontorsbiträde. Sedan år 1919 hava medel årligen
anvisats å extra stat för anställande å kamrerare- och kassakontoret av ett
kvinnligt biträde, från och med den 1 juli 1925 med placering i lönegraden
B 7 (kanslibiträde). Av lämplighetshänsyn har emellertid en omflyttning skett,
så att detta kanslibiträde placerats till tjänstgöring å fartygsregistreringssektionen.
I stället har innehavaren av en för denna sektions räkning på
ordinarie stat uppförd kanslibiträdesbefattning förflyttats till registratorskontoret
och en för sistnämnda kontor avsedd kansliskrivare avdelats till
tjänstgöring å kassakontoret.

Å registratorskontoret äro, såsom ock förut omförmälts, anställda, utom
registratorn, vilkens befattning tillhör lönegraden B 21, samt nyssnämnda
ordinarie kanslibiträde, två extra ordinarie kontorsbiträden ävensom en extra
befattningshavare med tre timmars daglig tjänstgöring (årsarvode 645 kronor).
I överensstämmelse med det förfarande, som under de senaste åren ägt rum
beträffande motsvarande tjänster i statsdepartementen och vissa centrala
ämbetsverk, hava de sakkunniga ansett, att registratorsbefattningen i kommerskollegium
bör placeras i 14:e lönegraden. Till biträde åt registratorn
har synts böra avses ett ordinarie kontorsbiträde jämte ett eller två extra
ordinarie kontorsbiträden. Den för tjänstgöring hos registratorn avsedda
kansliskrivarens befattning skulle alltså indragas.

Kamrerartjänsten har enligt de sakkunnigas förmenande ansetts kunna
utbytas mot en befattning såsom bokhållare (revisor och bokhållare) i 21:a
lönegraden. Såsom biträde åt denne borde avses ett kanslibiträde (tills
vidare liksom hittills å extra stat). Ett e. o. kontorsbiträde, som nu tjänstgör
hos kamreraren, borde alltså enligt de sakkunnigas mening kunna
undvaras.

Beträffande vaktpersonalen och den för skötande av telefonväxeln anställda
befattningshavaren hava de sakkunniga icke funnit anledning föreslå någon
förändring.

De sakkunnigas betänkande, i vad angår den ordinarie personalen hos
kommerskollegium, innefattar alltså följande förslag:

Den för handelsbyrån ursprungligen avsedda, numera å fartygsinspektionsbyrån
placerade sekreterartjänsten, som för närvarande är vakant, skulle
från och med nästa budgetårs ingång avföras ur staten;''”

1 förste byråingenjörstjänst (å bergsbyrån), den tekniska konsulentbefatt -

Sammanfattning
av
besparingssakkunnigas

förslag beträffande
den
ordinarie
personalen
i kommerskollegium.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

ningen, 1 aktuarie-, 2 notarie-, 1 kansliskrivare- och 2 kontorsbiträdesbefattningar
skulle indragas;

kamreraretjänsten skulle utbytas mot en befattning såsom revisor och bokhållare
i 21:a lönegraden;

registratorsbefattningen skulle sänkas från 21:a till 14:e lönegraden; och

en ny kontorsbiträdesbefattning, avsedd för registratorskontoret skulle inrättas.

Genomförandet av berörda förslag skulle enligt de sakkunnigas mening
tillgå på följande sätt.

Då tre kontorsbiträdesbefattningar för närvarande vore vakanta, kunde
de två befattningar i denna grad, som föreslagits skola indragas, från och
med ingången av nästa budgetår avföras ur staten. Övriga till indragning
föreslagna befattningar borde uppföras å övergångsstat för att vid inträffande
ledighet indragas. Kamrerare- och registratorstjänsterna syntes lämpligen
böra kvarstå å den ordinarie staten med anmärkning om den förändring,
som vid inträffande ledighet å vardera befattningen skulle vidtagas.
Den å registratorskontoret föreslagna kontorsbiträdesbefattningen borde upptagas
å staten med anmärkning, att befattningen ej finge tillsättas, innan
den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren avgått från tjänsten.

Vad angår den vakanta sekreterartjänsten, som föreslagits till avförande
ur staten, hava de sakkunniga förklarat sig förutsätta, att, för den händelse
förslag om fartygsinspektionsbyråns framtida organisation icke skulle
hinna framläggas för 1929 års riksdag, anslag å extra stat anvisades för fortsatt
anställande under budgetåret 1929/1930 av en sekreterare å sagda byrå.

En av de sakkunniga framlagd beräkning av det ordinarie anslaget till
kommerskollegium återfinnes å sid. 25—27 i statsrådsprotokollet.

Kommers- I sitt den 12 november 1928 avgivna utlåtande över de sakkunnigas
låtande den betänkande har kommerskollegium, vad angår frågan om indragning av
12 november personal hos kollegium, till en början anfört (sid. 29), att kollegium endast

IQOD

med tvekan icke velat motsätta sig indragning av en notariebefattning å
handelsbyrån. Såsom en följd av en dylik indragning borde emellertid
den återstående notarien utbytas mot en sekreterare. Förslaget om indragning
av en notariebefattning å industribyråns administrativa sektion har
kommerskollegium i varje fall icke kunnat biträda. I detta sammanhang
må nämnas, att kommerskollegium, i anledning av ett av de sakkunniga
gjort uttalande att en förste byråingenjörstjänst å industribyråns elektriska
sektion fortfarande borde bibehållas å extra stat, hemställt, att tjänsten
måtte uppföras å ordinarie stat. Vad bergsbyrån angår, har kollegium
icke haft något att erinra mot den föreslagna indragningen av förste byråingenjörstjänsten
å byrån men förbehållit sig att vid den tidpunkt, då den
nuvarande tjänstinnehavaren avgår, framlägga det förslag i ämnet, vartill
omständigheterna då kunna föranleda.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

13

Övriga av de sakkunniga framlagda förslag om personalindragningar har
kommerskollegium ansett sig icke böra motsätta sig.

I detta samband har kollegium till behandling upptagit några av de sakkunniga
i deras betänkande icke berörda spörsmål, nämligen om placering i lönegrad
av vissa tjänster, som tidigare tillhört den s. k. andra normalgraden (i B 26
i stiillet för B 24), om förändrad benämning å det i kollegii ordinarie stat
upptagna sjötekniska biträdet samt om beredande av viss tids kostnadsfri
ledighet åt den från anslaget till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
avlönade sjöåklagaren.

I avseende härå har kollegium utlåtit sig på följande sätt:

»Frågan om placering i lönegrad av sådana tjänster inom kollegium, som
tidigare tillhört den s. k. andra normalgraden, synes icke hava av de sakkunniga
upptagits till närmare dryftande. Kollegium anser sig emellertid
böra hemställa, att denna fråga nu upptages till definitivt avgörande. Enligt
kollegii åsikt skulle ett fastslående av samtliga nu ifrågavarande befattningars
placering allenast i 24:e lönegraden innebära en orättvis undervärdering
av kollegii hithörande tjänster. Kollegium får i detta ämne i
tillämpliga delar åberopa sitt underdåniga utlåtande den 17 januari 1924
över ett av Allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 9 november 1923
avgivet underdånigt yttrande angående uppflyttning i lönegrad av vissa
tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden m. m., i vad angår
befattningshavare hos kollegium. Transumt av detta utlåtande bifogas.
Härutöver föranleder det förevarande spörsmålet nu ej annat uttalande från
kollegii sida än att kollegium ansett sig böra erinra dels därom, att Eders
Kungl. Maj:t i propositionen nr 178 vid 1925 års riksdag angående anslag
för budgetåret 1925/1926 till bland annat kollegium föreslagit tre sekreterartjänster
inom kollegium till placering i lönegrad B 26, vilket förslag emellertid
med hänsyn till organisationsfrågans läge icke föranledde något riksdagens
ställningstagande, dels ock om vissa motioner i riksdagens båda kamrar
såväl år 1925 som år 1926 angående sjötekniska biträdets benämning
och placering i lönegrad samt om kollegii utlåtande den 12 maj 1925 till
riksdagens statsutskott rörande bland annat denna fråga, i vilket utlåtande,
varav transumt i nämnda del här bifogas, kollegium jämte tillstyrkande
av sjötekniska biträdets placering i lönegraden B 26, föreslog, att befattningens
innehavare hädanefter skulle benämnas »sjöteknisk statskonsulent».
Kollegium åberopar nu beträffande sjötekniska biträdet, vad kollegium i sistnämnda
utlåtande tillstyrkt och föreslagit.

För närvarande utgår från det i staten för kollegium uppförda anslaget
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., efter riksdagens prövning av
beloppet, ett årligt arvode till en sjöåklagare av 4,000 kronor, varå dyrtidstillägg
åtnjutes enligt för reglerade verk gällande grunder. Den nuvarande
innehavaren av sjöåklagarebefattningen innehar jämsides därmed en
ordinarie befattning i allmän tjänst, å vilken åtnjutes årlig semester. Det
har därför av naturliga skäl visat sig vara förenat med åtskilliga olägenheter
att icke sjöåklagaren jämväl i denna sin egenskap kan komma i åtnjutande
av någon tids kostnadsfri ledighet. Dessa olägenheter komma
givetvis att jämväl för framtiden alltid göra sig gällande, därest icke särskilda
åtgärder vidtagas. I sådant syfte hemställer kollegium, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t utverka bemyndigande för kollegium att bevilja sjöåklagaren
kostnadsfri ledighet under högst en månad årligen, när sådant

14

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Den centrala
fartygsinspektionens

organisation.

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, ävensom att till vikarie
under sådan ledighet från förenämnda anslag utbetala ett arvode av högst
300 kronor för månad räknat jämte dyrtidstillägg härå enligt ovannämnda
grunder.»

Kollegium har sammanfattat den ställning, kollegium intagit gentemot
de sakkunnigas förslag beträffande den ordinarie staten för ämbetsverket,
på följande sätt:

»Såsom sammanfattning av den ställning kollegium här ovan intagit till
olika frågor berörande kollegii centrala organisation kan framhållas, att avseende
vid vad kollegium på olika punkter föreslagit i själva verket — om
här frånses från de ändringar, som må föranledas av vissa befattningars i
nuvarande lönegraden B 24 hänförande till lönegraden B 26 — icke medför
andra ändringar i de sakkunnigas förslag än att den i den ordinarie
staten för närvarande upptagna fjärde sekreteraren icke, på sätt de sakkunniga
föreslagit, avföres ur staten utan att i den nya staten upptagas
liksom hittills fyra sekreterare, vidare att antalet förste hyråingenjörer upptages
till fyra i stället för tre och att beteckningen »sjötekniskt biträde»
ändras till »sjöteknisk statskonsulent» samt slutligen att det extra anslaget
till upprätthållande av kollegii verksamhet minskas med ett belopp motsvarande
avlöningen till den förste byråingenjör, som enligt kollegii förslag
skulle flyttas till den ordinarie staten.»

Vad härefter angår frågan om den centrala fartygsinspektionens organisation,
har, såsom nämnts, denna fråga behandlats av 1926 års besparingssakkunniga
i ett särskilt, den 15 december 1928 dagtecknat betänkande.

Uti detta betänkande hava de sakkunniga, jämte det att de förordat
införande av en viss anordning, som skulle skänka fastare former åt socialstyrelsens
medverkan vid handläggningen av sådana fartygsinspektionsärenden,
som gälla övervakandet av arhetarskyddsbestämmelsernas efterlevnad
eller andra frågor av företrädesvis social innebörd, föreslagit, att,
vad kommerskollegium angår, den inom kollegium för närvarande å
extra stat inrättade fartygsinspektionsbyrån måtte uppföras å kollegii
ordinarie stat.

Innan departementschefen närmare ingått på de sakkunnigas nu berörda
förslag, har departementschefen lämnat en redogörelse för tillkomsten av
nuvarande organisation i fråga om fartygsinspektionens centrala ledning
(sid. 38—49) och de förslag till förändringar därutinnan, som sedan
framställts.

I sistberörda avseende har erinrats, att i en inom andra kammaren väckt
motion (nr 144), vid 1926 års riksdag hemställts, att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning av frågan om överflyttande från
kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartssäkerhetskontrollen
rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad rörde arbetarskyddet,
samt framläggande för riksdagen snarast av förslag till sådan överflyttning

Statsutskottets utlåtande Nr 124. 15

i den omfattning, som genom utredningen kunde ådagaläggas vara
ändamålsenlig.

I sin skrivelse i ämnet, nr 234, erinrade riksdagen, att frågan om omorganisation
av kommerskollegium vore föremål för utredning och att förslag
därom inom en nära framtid torde komma att föreläggas riksdagen;
och förklarade sig riksdagen beträffande det i motionen väckta förslaget
förutsätta, att detta spörsmål upptoges till prövning vid förstnämnda frågas
behandling. Riksdagen erinrade i detta sammanhang om att även frågan
om en omorganisation av socialstyrelsen snart nog syntes bliva föremål för
utredning.

Vidare har erinrats, att sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till
1928 års riksdag (tionde huvudtiteln, punkterna 2 och 7) föreslagit riksdagen
att från och med den 1 juli 1928 överföra de å extra stat uppförda
befattningarna å kommerskollegii fartygsinspektionshyrå och inom den lokala
fartygsinspektionen på ordinarie stat, Kungl. Maj:ts förslag endast så tillvida
godkändes av riksdagen, att den lokala fartygsinspektionen uppfördes
på ordinarie stat, medan fartygsinspektionsbyrån i kommerskollegium enligt
riksdagens beslut jämväl för budgetåret 1928/1929 skulle kvarstå å extra
stat. I sin skrivelse i ämnet, nr 10 A, anförde riksdagen, bland annat, att
enligt vad riksdagen inhämtat utredningen av frågan om kommerskollegii
organisation dåmera upptagits av 1926 års besparingssakkunniga. Då utredningen
angående kommerskollegii organisation sålunda ännu icke vore slutförd,
hade riksdagen enbart av denna anledning funnit sig böra avslå Kungl.
Maj:ts förslag om fartygsinspektionsbyråns uppförande å ordinarie stat. Riksdagen
förutsatte, att vissa synpunkter, som motionsvis framförts om överflyttande
från kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartskontrollen
rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad avsåge arbetarskyddet,
toges i beaktande av 1926 års besparingssakkunniga, och förväntade, att
förslaget rörande omorganisation av de statliga organen för förhandskontroll
å fartygs sjövärdighet utarbetades på sådant sätt, att organisationen i fortsättningen
bleve, så långt möjligt vore, i skilda hänseenden lämplig och
effektiv. Nödig hänsyn borde, bland annat, tagas till frågan om en viss
inskränkning i inspektionen å klassade fartyg.

Personalen å kommerskollegii fartygsinspektionshyrå utgöres för närvarande
av följande befattningshavare, som äro placerade i nedan angivna lönegrader:

1 byråchef B 30;

1 sekreterare B 24;

1 förste byråinspektör (med ingenjörsteknisk utbildning) B 24;

1 byråinspektör (med nautisk utbildning) B 21;

1 förste amanuens med nautisk utbildning, 6 timmars daglig tjänstgöring,
18:de lönegraden;

1 förste amanuens med juridisk utbildning, 5 timmars daglig tjänstgöring,
18:e lönegraden;

16 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

1 andre amanuens med juridisk utbildning, halvtidstjänstgöring, 14:e
lönegraden;

1 extra befattningshavare med ingenjörsteknisk utbildning, halvtidstjänstgöring,
16:e lönegraden;

1 kansliskrivare B 11;

2 kontorsbiträden B 4;

1 e. o. tjänsteman 4:e lönegraden; samt

1 e. o. tjänsteman 2:a lönegraden.

Avlöningen till samtliga ifrågavarande befattningshavare med undantag
av sekreteraren bestrides av det till förstärkning av arbetskrafterna i kommerskollegium
anvisade extra anslaget, för budgetåret 1928/1929 bestämt
till 56,100 kronor. Vad sekreterartjänsten angår, fanns tidigare för fartygsinspektionsbyråns
räkning å extra stat inrättad en befattning såsom sekreterare.
Denna befattning indrogs från och med den 1 juli 1923, men härvid
förutsattes, att den å handelsbyrån placerade ordinarie sekreteraren skulle
överflyttas till tjänstgöring å fartygsinspektionsbyrån. För närvarande är
på fartygsinspektionsbyrån placerad vikarien å en på kommerskollegii ordinarie
stat uppförd vakant sekreterartjänst.

Sedan de sakkunniga i sitt betänkande av den 15 december 1928 till en
början förklarat, att de ansett sig icke böra förorda någon inskränkning i
tillsynen å klassade fartyg, sådan denna tillsyn nu torde utövas, hava de
sakkunniga övergått till frågan om förläggningen och organisationen av
den centrala ledningen av fartygsinspektionen.

Efter övervägande av olika möjligheter hava de sakkunniga funnit sig
böra föreslå följande grunder för handläggning av vissa frågor rörande
arbetarskydd ombord å fartyg:

Av de sakkunniga
föreslagna
grunder
för handläggning
av arbetarskyddsfrågor
å fartyg.

1. Ärenden rörande förhållanden, som äro av betydelse för att bereda
ombord å fartyg anställda skydd mot olycksfall eller ohälsa, varunder här
inbegripas jämväl frågor angående bostäder och bemanning samt rörande
arbetstiden ombord, handläggas av kommerskollegium och socialstyrelsen
gemensamt.

2. Har vartdera ämbetsverket med stöd av den för verket gällande instruktion
till byråchef eller annan tjänsteman överlämnat den på verket
ankommande beslutanderätten i viss grupp av ärenden, om vilka här är
fråga, må dylika ärenden avgöras av verkens representanter gemensamt, därest
dessa äro om beslutet ense; i motsatt fall skall ärendet hänskjutas till
ämbetsverkens prövning i eljest gällande ordning.

De ifrågavarande ärendena skulle alltjämt inkomma till kommerskollegium
och deras beredning och föredragning skulle ankomma på detta ämbetsverk.
I den lokala inspektionens ställning till de båda ämbetsverken skulle någon
förändring icke inträda.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

17

Beträffande organisationen av den centrala ledningen av fartygsinspektionen
hava de sakkunniga tillstyrkt, att fartygsinspektionsbyrån nu måtte
uppföras å ordinarie stat. De sakkunniga hava härvid, hland annat, erinrat,
att av de olika förslag, som härutinnan framlagts, förslagen i fråga om
löneställningen för de föreslagna ordinarie befattningarna inneburit, att
dessa skulle å den ordinarie staten inplaceras i samma lönegrad, som gällt
för de å extra stat uppförda befattningarna, med undantag dock för byråinspektörstjänsten.
Beträffande sistnämnda tjänst — för närvarande, såsom
ovan angivits, placerad i lönegraden B 21 — hade kommerskollegium vid
upprepade tillfällen påyrkat, att densamma måtte vid uppförande å ordinarie
stat hänföras till lönegraden B 24, vilket yrkande även vunnit anslutning
inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd av två reservanter vid nämndens
den 4 november 1927 avgivna utlåtande angående fartygsinspektionens
uppförande å ordinarie stat. 1902 års löneregleringskommitté hade i ett
den 12 september 1922 avgivet utlåtande i ämnet föreslagit, att ifrågavarande
tjänst måtte hänföras till lönegraden B 14, d. v. s. enligt nu gällande löneplan
22:a lönegraden. Detta förslag hade i nyssnämnda utlåtande biträtts
av lönenämndens majoritet. Två ledamöter av lönenämnden hade emellertid
ansett byråinspektören böra bibehållas i 21:a lönegraden. Till sistberörda
ståndpunkt hade även Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1928 års
riksdag framlagda förslag anslutit sig.

Enligt sagda förslag skulle å byrån finnas följande ordinarie befattningar: I

Befattning.

Lönegrad.

1 byråchef ..........................................

........................ B 30

1 förste byråinspektör.......................

...................... B 24

1 sekreterare .....................................

......................... B 24

1 byråinspektör...................................

......................... B 21

1 kansliskrivare...................................

......................... B 11

2 kontorsbiträden ...............................

......................... B 4.

I fråga om de olika befattningshavarnas å byrån placering i lönegrad
hava de sakkunniga anfört, bland annat, att de sakkunniga ansett sig böra
ansluta sig till det i 1928 års statsverksproposition framlagda förslaget i
vad det anginge byråinspektörstjänstens placering i lönegraden B 21.

Vad kansliskrivaren å byrån anginge vore denne befattningshavare i
främsta rummet sysselsatt med diarieföringen av de till byrån inkommande
ärendena samt ansvarade för ordnandet av det till byrån hörande arkivet,
vilket vore ordnat efter dossiersystem. Därjämte tjänstgjorde kansliskrivaren
såsom arbetsledare för de å byrån sysselsatta biträdena.

Besparingssakkunniga hava icke funnit sig övertygade om att de med
ifrågavarande befattning förenade göromålen voro av sådan kvalitet, att de
motiverade uppförande å ordinarie stat av en för byråns räkning avsedd
kansliskrivare. De till byrån hörande ärendena uppginge visserligen till ett
betydande antal, men då desamma till en mycket avsevärd del utgjordes av
rapporter och alltså i stor utsträckning voro av jämförelsevis ensartad karakBihang
till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 69 haft. (Nr 124.)

Organisationen
av den centrala
ledningen av
fartygsinspektionen.

2

18 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

tär, syntes diarietöringen på byrån och därmed sammanhängande göromå!
kunna ombesörjas av ett kanslibiträde. De sakkunniga hava ock i detta
sammanhang . erinrat, att enligt de sakkunnigas den 19 oktober 1928 avgivna
förslag rörande kommerskollegii organisation ingen av övriga byråer
i kollegium, med undantag av statistiska byrån, skulle komma att utrustas
med kansliskrivare. De sakkunniga hava alltså föreslagit, att för fartygsinspektionsbyrån
å kollegii stat uppfördes ett kanslibiträde i lönegraden B 7.
Av billighetsskäl syntes emellertid böra föreskrivas, att till nuvarande extra
kansliskrivaren å byrån — vilken innehade ordinarie kontorsbiträdestjänst
i kollegium — finge, därest hon, i samband med byråns uppförande å ordinarie
stat, utnämndes till ordinarie kanslibiträde i kollegium, utgå personligt
lönetillägg med belopp, motsvarande skillnaden mellan hennes nuvarande
avlöning och den avlöning, hon må komma att uppbära såsom ordinarie
kanslibiträde.

I övrigt hava de sakkunniga med avseende å den på byrån anställda biträdespersonalen
kommit till den uppfattningen, att någon minskning av
denna personal skulle kunna genomföras. De sakkunniga hava i sådant avseende
funnit sig böra föreslå, att allenast en befattning såsom kontorsbiträde
uppfördes å ordinarie staten.

De sakkunniga hava förordat, att å kommerskollegii ordinarie stat måtte
utöver det antal befattningar, som upptagits i de sakkunnigas förut framlagda
förslag rörande ordinarie avlöningsstaten för ämbetsverket, uppföras
följande befattningar med nedan angivna lönegrader:

Befattning

1 byråchef ..................

1 förste byråinspektör

1 sekreterare ..............

1 byråinspektör .........

1 kanslibiträde
1 kontorsbiträde

Lönegrad

B 30
B 24
B 24
B 21
B 7
B 4.

Vidkommande de icke-ordinarie befattningshavarna å byrån hava de sakkunniga
vid överläggning med chefen för hyran ifragasatt, huruvida icke
någon minskning av den juridiskt utbildade amanuenspersonalen skulle kunna
företagas. På grund av härvid inhämtade upplysningar hava de sakkunniga
icke velat motsätta sig, att medel för nästkommande budgetår beräknades
för fortsatt anställande å byrån av två amanuenser med juridisk utbildning,
men förutsatt, att frågan, huruvida därefter någon minskning av ifrågavarande
personal må kunna ske, senare upptages till prövning.

I övrigt hava de sakkunniga icke haft nagot att erinra mot att medel beräknades
för anställande å byrån, i likhet med vad nu vore fallet, av en
nautiskt utbildad amanuens, en extra befattningshavare med ingenjörsteknisk
utbildning ävensom ett extra ordinarie kontorsbiträde och ett extra
ordinarie skrivbiträde.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

19

Såsom en konsekvens av förslaget om fartygsinspektionsbyråns uppförande
å ordinarie stat hava de sakkunniga ansett sig böra förorda, att ordinarie
anställning bereddes jämväl den personal, som inom socialstyrelsen erfordrades
för handläggning av ärenden rörande sjöfartssäkerhetskontrollen, nämligen
en byråassistent och kontorsbiträde.

I avseende å den av majoriteten inom de sakkunniga föreslagna ordningen
för avgörande av vissa fartygsinspektionsärenden har herr Nordborg anmält
avvikande mening, i det att han på anförda skäl förklarat sig för sin del
avstyrka förslaget om ändring i fartygsinspektionens nuvarande organisation,
såvitt anginge samarbetet mellan kommei''skollegium och socialstyrelsen.

över besparingssakkunnigas nu avhandlade betänkande rörande fartygsinspektionens
förläggning och dess centrala organisation hava utlåtanden
avgivits av kommerskollegium den 26 och av socialstyrelsen den 31 januari
1929. Dessa utlåtanden finnas refererade å sid. 72—77 i statsrådsprotokollet,

De sakkunnigas förslag beträffande förläggningen av fartygsinspektionens
centrala ledning har kommerskollegium för sin del tillstyrkt, och socialstyrelsen
har ej heller velat motsätta sig förslagets genomförande.

Vad däremot angår frågan om personalbeståndet å fartygsinspektionsbyrån,
har kollegium framställt vissa erinringar mot förslaget härutinnan. Dessa
erinringar avse dels byråinspektörens placering i lönegraden B 21, dels nedflyttning
av kansliskrivarebefattningen till kanslibiträdesbefattning, dels ock
bibehållande i nuvarande lönegrad av förste byråingenjörs- och sekreterarbefattningarna.
Enligt kollegii mening borde byråinspektörsbefattningen
hänföras till lönegraden B 24, kansliskrivarebefattningen bibehållas och förste
byråingenjörs- och sekreterarbefattningarna uppflyttas till lönegraden B 26.

Vid sitt ställningstagande till de sakkunnigas förslag har departements- Departementschefen
först upptagit till behandling frågan om inskränkning av antalet chefens ståndbyråer
i kommerskollegium. Härutinnan har departementschefen yttrat P“
följande:

»För egen del finner jag av de sakkunnigas utredning med tydlighet
framgå, att, om man bortser från handelsbyrån, någon sammanslagning
eller indragning av byråer inom kollegium icke rimligen kan ifrågasättas.

Vad handelsbyrån beträffar, skulle en viss tvekan onekligen kunna råda
eftersom de, så att säga, »rena» handelsärendena icke torde vara särdeles
många eller omfattande och en viss del av byråns arbete därför möjligen
skulle kunna överföras till andra byråer. En dylik åtgärd skulle emellertid
medföra en överbelastning av dessa och bör redan därför icke vidtagas.

Härtill kommer, att den av besparingssakkunnige upptagna tanken på en omläggning
av handelsbyrån till jämväl att utgöra en administrativ eller allmän
byrå, dit vissa härför lämpade ärenden skulle kunna överföras från mera
belastade byråer, synes mig synnerligen beaktansvärd. Alldeles särskilt
gäller detta om uppslaget att till chef för denna byrå söka förvärva en person,

20 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

som genom sin utbildning och erfarenhet vore ägnad att inom kollegium
representera den juridiska sakkunskapen och deltaga i det vidlyftiga arbete
med granskning och utarbetande av författningar, som åligger ämbetsverket.
Det råder enligt min mening intet tvivel om önskvärdheten av att bland
kommerskollegii ledamöter linnes en person lämpad speciellt för dessa uppgifter,
så mycket mera som man lär få räkna med att de övriga ledamöterna''—
eller i varje fall flertalet av dem — måste företräda sakkunskap
av helt annat slag. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att den anordning,
som här ifrågasatts, måste anses äga en ej ringa betydelse även
för handelsdepartementets arbete, och jag håller för min del för troligt att,
om icke det nu givna uppslaget skulle genomföras, behov av inrättande av
en lagbyråchefstjänst på departementets stat inom kort skulle uppstå. Lika
med kollegium anser jag, att handelsbyråns benämning i anslutning till
den nu skisserade arbetsfördelningen bör bliva ''handels- och administrativa
byrån’.»

Departementschefen har härefter yttrat sig angående de sakkunnigas förslag
om fartygsinspektionsbyråns uppförande å ordinarie stat. Efter att
hava uttalat sig för att någon inskränkning i den nuvarande tillsynen å
klassade fartyg icke borde ifrågakomma, har departementschefen anfört
följande:

»Vad därefter angår de vid 1926 och 1928 års riksdagar motionsvis framförda
yrkandena om ändring i den nuvarande organisationen av tillsynsmyndigheten,
har redan genom tidigare uttalanden från olika håll framhållits,
att det icke torde vara vare sig lämpligt eller ens möjligt att uppdela
sjöfartssäkerhetskontrollen i en rent sjöteknisk kontroll och en ensidigt
social tillsyn. Även de sakkunniga hava nu framhållit, att en sådan tudelning
av kontrollen skulle erbjuda betydande praktiska svårigheter. Anledningen
härtill är förnämligast att söka däri, att på fartygskontrollens område
de tekniska förhållanden, som betinga fartygets sjösäkerhet i vidsträcktaste
mening, och sådana anordningar, som vidtagas i arbetarskyddssyfte, ofta äro
så intimt förbundna med varandra, att de svårligen låta sig behandlas såsom
helt skilda frågor. Åtgärder, som avse att skydda de ombord anställda
mot olycksfall eller ohälsa, att sörja för deras bekvämlighet o. s. v., måste
även skärskådas ur tekniska — ingenjörstekniska eller nautiska — synpunkter.
De sakkunniga understryka i avseende härå, att, även om man lyckades
från fartygsinspektionens nuvarande chefsmyndighet avskilja vissa ärenden,
som specifikt röra arbetarskyddet, och förläde dessa till annan myndighet,
för en betydande del av detta förvaltningsområde torde komma att kvarstå
behovet av en regelbunden samverkan mellan den myndighet, som handhade
arbetarskyddsåtgärderna, och fartygsinspektionens chefsmyndighet. Med
hänsyn till dessa omständigheter och då dessutom ur rederinäringens synpunkt
eu splittring av kontrollen på två skilda myndigheter kunde befaras
komma att vid tillämpningen medföra olägenheter för denna närings utövare

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

21

samt knappast kunde undgå att medföra en ökning av administrationskostnaderna,
liava de sakkunniga icke funnit sig kunna tillstyrka en tudelning
av kontrollen på sätt motionsvis ifrågasatts.

I detta sammanhang hava de sakkunniga även övervägt frågan, huruvida
fartygsinspektörerna lämpligen skulle kunna tagas i anspråk såsom specialinspektörer
inom yrkesinspektionen, såvitt angår frågor om arbetarskydd
ombord å fartyg, och i denna egenskap ställas under socialstyrelsen såsom
yrkesinspektionens chefsmyndighet. Med avseende härå hava emellertid
de sakkunniga framhållit, att, med hänsyn till det särskilda förhållandet
att de bestämmelser, vilka reglera arbetarskyddet ombord å fartyg, innehållas
i samma författningskomplex som de föreskrifter av teknisk innebörd,
vilkas efterlevnad fartygsinspektörerna skulle hava att övervaka i
egenskap av inspektörer under kommerskollegium, det antagligen skulle
komma att uppstå vissa svårigheter att på ett ur arbetssynpunkt tillfredsställande
sätt reglera fartygsinspektörernas ställning såsom specialinspektörer.

Under erinran att under den föregående diskussionen rörande fartygsinspektionens
förläggning ifrågasatts jämväl två andra utvägar för denna
frågas lösning, nämligen fartygsinspektionens överflyttning till socialstyrelsen
eller inrättande för inspektionens ledning av ett helt fristående centralt
ämbetsverk, framhålla de sakkunniga beträffande förstnämnda spörsmål,
att förutom det regelbundna och intima samarbete, som äger rum mellan
fartygsinspektionsbyrån och de befattningshavare, som närmast handhava
den repressiva kontrollen — sjötekniska biträdet och sjöåklagaren — byrån
har att samarbeta med vissa andra grenar av sjöfartsadministrationen
samt de tjänstemän, som handlägga ärenden rörande förordningen angående
befäl å svenska handelsfartyg m. m., varjämte ombudsmännen vid sjömanshusen
hava att utöva viss tillsyn över fartygs bemanning. Ett överflyttande
till socialstyrelsen av kontrollen å fartygs sjövärdighet skulle alltså innebära
ett brytande av det samarbete i dessa frågor, som nu pågår inom
samma ämbetsverks ram. En överföring till socialstyrelsen av även andra
grenar av sjöf artsförvaltningen än sjövärdighets kontrollen skulle åter innefatta
en så genomgripande förändring av kommerskollegii befattning med sjöfartsärendena,
att de sakkunniga icke ansett sig böra närmare ingå på frågan
om lämpligheten av en sådan anordning. Redan en överflyttning av fartygsinspektionens
ledning torde för övrigt för socialstyrelsens vidkommande
med hänsyn till yrkesinspektionsbyråns redan nu vidsträckta verksamhetsområde
komma att kräva inrättandet av en särskild byrå.

Tanken på inrättandet för fartygsinspektionens ledning av ett fristående
centralt ämbetsverk kan enligt de sakkunnigas mening icke förverkligas
utan en betydande kostnadsökning för statsverket. Med hänsyn härtill och
då för övrigt de på fartygsinspektionens ledning ankommande arbetsuppgifterna
icke för närvarande nått en sådan omfattning, att de kunde moti -

22

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

vera upprättandet av en särskild myndighet, hava de sakkunniga icke heller
funnit sig böra närmare ingå på detta spörsmål.

Efter att sålunda hava utmönstrat de olika förslag, som framförts i syfte
att skapa starkare garantier för att sociala hänsyn icke skjutas åt sidan vid
handläggningen av vissa fartygsinspektionsärenden, hava de sakkunniga
framlagt ett eget förslag, som avser att giva yrkesinspektionens chefsmyndighet
tillfälle att direkt deltaga i avgörandet av frågor av företrädesvis
social innebörd. Detta förslag har tillstyrkts av båda de i ämnet hörda
myndigheterna, kommerskollegium och socialstyrelsen. I sistnämnda ämbetsverks
handläggning av ifrågavarande ärende hava även deltagit de båda
socialfullmäktige von Sydow och Lindqvist.

Vidkommande det samarbete, som hittills förekommit mellan de båda ämbetsverken
i fartygsinspektionsfrågor, har ju från dem båda vitsordats, att
detta arbete försiggått utan slitningar och givit gott resultat. Det har icke
heller från något håll påvisats, att med nuvarande arbetssätt de sociala
momenten i den preventiva fartygskontrollen blivit åsidosatta. Icke desto
mindre anser jag det vara i hög grad önskvärt att undanröja varje möjlighet
för att de sociala synpunkterna vid handläggningen av ifrågavarande
ärenden skulle kunna på ett obehörigt sätt undanskjutas. Vid bedömandet
av förevarande spörsmål lärer också beaktande böra skänkas den omständigheten,
att det är av stor betydelse för vinnande av själva syftet med ifrågavarande
lagstiftning, att dess tillämpning äger rum under former, till vilka alla av lagstiftningen
berörda medborgaregrupper och individer hysa förtroende. Jag finner
mig därför, lika med de hörda myndigheterna, böra tillstyrka de sakkunnigas
nu föreslagna anordning, varigenom fastare former skulle skänkas åt socialstyrelsens
medverkan vid de sociala fartygsinspektionsfrågornas handläggning.
Genom en dylik anordning undviker man de praktiska svårigheter
av olika art, som äro förenade med att välja någon av de andra vägar för
problemets lösning, som i det föregående diskuterats. Det samarbete, som
inom kommerskollegium äger rum mellan fartygsinspektionsbyrån och organen
för den repressiva kontrollen, kan alltjämt fortgå. Med en ur organisatorisk
synpunkt ganska litet framträdande ändring vinner man på denna
väg en form för arbetets anordnande, som borde kunna omfattas med förtroende
såväl av rederinäringens representanter som av de ombord å fartyg
anställda.

Den nu ifrågasatta, av mig tillstyrkta anordningen torde för sitt genomförande
icke påkalla någon ändring i lagen om tillsyn å fartyg eller övriga
sjöfartssäkerheten rörande författningar av civillags karaktär. Däremot
kräves ändring i flera i administrativ väg utfärdade författningar. I allmänhet
torde dock dessa ändringar bliva mindre omfattande. Därest den
föreslagna anordningen av riksdagen lämnas utan erinran, torde utarbetande
av författningsförslag i ämnet böra uppdragas åt de båda ämbetsverken.

Då de av 1928 års riksdag åberopade skälen för avslag å Kungl. Maj:ts

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

23

då gjorda hemställan om fartygsinspektionsbyråns uppförande å ordinarie
stat icke längre lära förefinnas, får jag nu förorda avlåtande av framställning
till riksdagen, att byrån överföres å dylik stat.

Ifråga om några av de å denna byrå anställda befattningshavarnes placering
i lönegrader hava olika förslag framställts. Jag hänvisar i denna
del till vad min förut lämnade redogörelse därutinnan innehåller. För egen
del förordar jag, med undantag för — förutom sekreterareänsten, till vilken
tjänst jag i annat sammanhang strax skall återkomma — ytterligare två
befattningar, den lönegradsplacering, som av de sakkunniga föreslagits.

Beträffande byråinspektörstjänsten har kommerskollegium, under erinran
att innehavaren av denna tjänst vore den enda representanten å byrån för
de nautiskt-tekniska intressena, vid upprepade tillfällen påyrkat, att samma
tjänst måtte i likhet med den ingenjörsutbildade förste byråinspektören
hänföras till lönegraden B 24. Detta yrkande har även vunnit anslutning
av två ledamöter av allmänna civilförvaltningens lönenämnd. 1902 års
löneregleringskommitté föreslog på sin tid, att ifrågavarande tjänst måtte
hänföras till nuvarande lönegraden B 22, vilken uppfattning delades av
lönenämndens majoritet. Två reservanter av lönenämnden ansågo emellertid
byråinspektören böra bibehållas i 21:a lönegraden. Även de sakkunniga
hava föreslagit sistnämnda lönegrad för byråinspektören. För egen del finner
jag mycket starka skäl tala för att tillerkänna denne befattningshavare, vars
betydelse för fartygsinspektionens arbete icke får underskattas, åtminstone
den obetydliga löneförbättring som ligger i en uppflyttning till 22:a lönegraden,
och anser mig alltså i denna punkt böra förorda en avvikelse från
de sakkunnigas förslag.

Icke heller de sakkunnigas förslag om nedflyttning av kansliskrivarebefattningen
till en kanslibiträdesbefattning anser jag mig kunna biträda.
Alltsedan ifrågavarande befattning vid 1920 års riksdag inrättades har icke
från något håll förrän nu av de sakkunniga ifrågasatts nedflyttning av densamma.
Kollegium har också på ett enligt mitt förmenande övertygande
sätt klarlagt, att de innehavaren av tjänsten påvilande arbetsuppgifterna
göra befattningen fullt jämförlig med andra dylika i samma lönegrad placerade.
»

Beträffande vidare de sakkunnigas förslag om personalindragningar i
kommerskollegium har departementschefen anfört:

»Vidkommande härefter de av de sakkunniga framlagda förslagen till
minskning av kollegii utgifter genom indragning av personal, som för närvarande
är placerad å ordinarie stat, m. m. avse desamma dels indragning
av tillhopa nio tjänster, nämligen den för närvarande vakanta,
ursprungligen för handelsbyrån avsedda sekreterartjänsten, en förste
byråingenjörstjänst å bergsbyrån, den tekniska konsulentbefattningen å industribyråns
administrativa sektion, en aktuarietjänst å statistiska byrån,
två notarietjänster, därav en å handels- och en å industribyrån, en kansli -

24

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

skrivarbefattning å registratorskontoret och två kontorsbiträdesbefattningar å
statistiska byrån, dels utbyte av den i 24:e lönegraden placerade kamreraretjänsten
mot en revisors- och bokhållarbefattning i 21:a lönegraden, dels
sänkning av den i 21:a lönegraden placerade registratorsbefattningen till
14:e lönegraden. I stället för den till indragning ifrågasatta kansliskrivarbefattningen
bör emellertid enligt de sakkunnigas mening inrättas en ny
kontorsbiträdesbefattning.

Utav förenämnda till indragning, utbyte eller sänkning i lönegradsavseende
föreslagna tjänster äro, förutom sekreterartjänsten, endast de båda
kontorsbiträdesbefattningarna vakanta. Då de ordinarie befattningshavarna
i kommerskollegium — liksom ordinarie statspersonal i allmänhet — äro
berättigade att, såvida icke frivillig avgång ur tjänsten äger rum, uppbära
sin avlöning till dess pensionsåldern uppnås eller annan befattning i statens
tjänst erhålles, är sålunda även vid ett genomförande i full utsträckning
av de sakkunnigas berörda förslag någon omedelbar besparingseffekt av
större betydelse icke möjlig att uppnå. För tillvaratagande av de framtida
besparingsmöjligheter, som kunna erbjuda sig, anser jag emellertid, i likhet
med de sakkunniga, att sådana befattningar, vilka icke kunna omedelbart
indragas men vilkas umbärlighet måste anses genom den verkställda utredningen
ådagalagd, redan nu böra uteslutas ur kollegii ordinarie stat och
upptagas å en särskild för ändamålet uppgjord övergångsstat.

Förevarande förslag till indragnings- och andra besparingsåtgärder hava
i stort sett icke föranlett erinringar från kommerskollegii sida. Endast
på ett par punkter har kollegium intagit en avvikande ställning. Sålunda
har kollegium på anförda skäl hemställt, att den notarietjänst å handelsbyrån,
vilken enligt de sakkunnigas förslag skulle finnas kvar, måtte utbytas
mot en sekreterartjänst ävensom att notarietjänsten å industribyrån
måtte bibehållas.

För egen del har jag, utan att vilja i allo ansluta mig till kollegii
argumentering, icke kunnat undgå att finna vissa bärande skäl föreligga
för ett biträdande av kollegii åsikt rörande behovet av ifrågavarande båda
tjänster. Särskilt med hänsyn till de nya viktiga uppgifter, som nu avsetts
skola komma att tillföras handelsbyrån, synes mig icke obefogat, att chefen
för byrån till sin närmaste man finge en tjänsteman i sekreterares ställning.
Då jag likväl, ehuru med tvekan, icke anser mig böra motsätta mig de
sakkunnigas i hithörande ämne framställda förslag, vill jag emellertid förutskicka,
att, därest erfarenheten framdeles skulle utvisa ett stadigvarande
behov av tillgång till mera kvalificerade befattningshavare, kollegium bör
förbehållas rätt att framlägga det förslag i ämnet, vartill omständigheterna
då kunna föranleda.

Övriga av de sakkunniga framställda förslag till indragnings- och besparingsåtgärder
hava icke föranlett någon erinran från kollegii sida. Även
jag biträder vad de sakkunniga härutinnan föreslagit.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

25

Emellertid har kommerskollegium, såsom redan omförmälts, dels föreslagit
uppförande å kollegii ordinarie stat av en extra förste byråingenjörstjänst
å industribyråns elektriska sektion — vilken befattning enligt de
sakkunnigas förslag fortfarande skulle bibehållas å extra stat — dels ock
till behandling upptagit några av de sakkunniga icke berörda spörsmål,
nämligen frågan om förändrad benämning å det sjötekniska biträdet, om
placering i 26:te lönegraden av sådana tjänster, som tillhört den förutvarande
s. k. andra normalgraden, samt om beredande av viss tids kostnadsfri
ledighet åt sjöåldagaren.

Vidkommande frågan om överförande å ordinarie stat av nyssnämnda
förste byråingenjörstjänst vill jag erinra om att ett av 1923 års besparingskommitté
på sin tid framställt och av Kungl. Maj:t biträtt förslag om indragning
av sagda tjänst inom riksdagen mötte gensagor och ej ledde till
åtgärd. Vid den granskning de sakkunniga företagit rörande arbetet å
sektionen hava de kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande tjänst
svårligen kunde för närvarande undvaras. Emellertid hava de, på sätt av
den under nästföljande punkt lämnade redogörelsen beträffande sektionen
och den lokala elektriska inspektionen närmare framgår, fått det intrycket,
att vissa förenklingar i arbetet borde kunna vinnas genom en ändrad
uppdelning av arbetsuppgifterna mellan sektionen och inspektörerna. De
sakkunniga, som funnit sig ej böra i detalj ingå på denna fråga, hava inskränkt
sig till att framhålla önskvärdheten av att frågan genom kollegii
försorg upptoges till övervägande.

Med hänsyn till vad de sakkunniga sålunda uttalat och då det icke synes
uteslutet, att genom en överflyttning å de lokala inspektörerna av vissa
uppgifter, med vilka sektionen nu tager befattning, en minskning av den
sektionen nu påvilande arbetsbördan kan åstadkommas — varom i sakens
nuvarande läge icke torde vara möjligt att uttala något slutligt omdöme —
finner jag mig icke kunna tillstyrka kollegii förslag om berörda tjänsts
överflyttande å ordinarie stat. Emellertid lära, på sätt även de sakkunniga
föreslagit, medel fortfarande böra beviljas till avlönande av innehavaren
av ifrågavarande tjänst. Framställning härom skall jag göra under nästföljande
punkt.

Med hänsyn till de viktiga och ansvarsfulla uppgifter, som åligga det å
kollegii sjöfartsbyrå anställda sjötekniska biträdet, och då beteckningen »biträde»
i varje fall numera i regel användes å befattningshavare med väsentligt
lägre tjänsteställning, anser även jag, att en annan och mera lämplig
benämning å förstnämnda befattning bör införas. Jag föreslår i sådant
hänseende benämningen »sjöteknisk konsulent», vilken i huvudsak motsvarar
vad kommerskollegium föreslagit. I

I fråga om kollegii förslag om uppflyttning i högre lönegrad av vissa befattningshavare,
tillhörande förutvarande andra normalgraden, ber jag att
få erinra om att allmänna civilförvaltningens lönenämnd i ett på sin tid

26

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

framlagt förslag i ämnet — som uteslutande avsåg ordinarie tjänster —
föreslog uppflyttning i nuvarande 26:te lönegraden av sekreterarne å sjöfarts-,
industri- och bergsbyråerna. Däremot fann lönenämnden icke skäl föreligga att
föreslå ändrad placering i lönehänseende för någon av de övriga till nuvarande
24:e lönegraden hänförda befattningar inom kollegium. I sammanhang
med att organisationen av kommerskollegium nu slutligt avgöres,
lärer även ställning böra tagas till denna fråga. Någon anledning att placera
den nya sekreterartjänsten å fartygsinspektionsbyrån i lägre lönegrad än
de tre övriga tjänsterna av dylikt slag förefinnes icke. Likaså torde
med hänsyn till arten av de sjötekniska biträdet åvilande arbetsuppgifterna
samt de särskilda kvalifikationer, som därför erfordras, även denne
befattningshavare böra uppflyttas i 26:te lönegraden.

Slutligen biträder jag kollegii hemställan om utverkande av bemyndigande
för ämbetsverket att bevilja sjöåklagaren kostnadsfri ledighet under
högst en månad årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, ävensom att till vikarie under sådan ledighet utbetala
ett arvode av högst 300 kronor per månad räknat jämte dyrtidstillägg
därå.

Innehavarna av de befattningar, vilka av mig förordats till indragning,
torde — i den mån de icke äro vakanta — tills vidare böra uppföras å
övergångsstat. Mot de sakkunnigas beräkning av det till avlöningar åt
dessa befattningshavare erforderliga anslagsbeloppet 42,700 kronor har jag
icke någon erinran att göra.

De av de sakkunniga uppgjorda beräkningarna rörande anslaget till avlöningar
åt ordinarie tjänstemän hava icke givit mig anledning till annan
erinran än den, som påkallas av dels uppflyttningen till 26:te lönegraden
av fem och till 22:dra lönegraden av en tjänst, dels ock bibehållande av kansliskrivarebefattningen
å fartygsinspektionsbyrån. Den ökade utgiftsbelastning
å detta anslag, som av nyssberörda anledningar måste beräknas, synes
kunna uppskattas till 6,000 kronor. I anslutning härtill torde det av de
sakkunniga beräknade anslagsbeloppet, 404,500 kronor, böra höjas till 410,500
kronor.

I överensstämmelse med de sakkunnigas beräkningar föreslår jag, att
anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. för nästkommande
budgetår upptages med 105,000 kronor.

Slutligen torde, på sätt de sakkunniga föreslagit, i överensstämmelse med
den ändring, som företagits i departementens och vissa andra verks stater,
i staten för kommerskollegium vikariatsersättningsanslaget — för innevarande
budgetår 11,500 kronor — böra uteslutas.»

Departementschefen har slutligen erinrat om nu gällande förbud för vissa
befattningshavare å fartygsinspektionsbyrån att, utan Kungl. Majrts tillstånd,
driva eller hava del i eller anställning vid rederiföretag m. m. En

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

27

särskild bestämmelse härom har alltjämt synts departementschefen böra
bibehållas. Likaså har departementschefen ansett böra stadgas, att därest
nuvarande befattningshavare å kommerskollegii fartygsinspelctionsbyrå den
1 juli 1929 tillträder ordinarie befattning å kollegii stat, som svarar mot
den av honom före sagda dag innehavda tjänsten, i fråga om hans placering
i löneklass avlöningsreglementet måtte å honom tillämpas, som om det varit
gällande under hela hans tjänstetid vid byrån och han varit ordinarie innehavare
av sistnämnda tjänst.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena, nr 262, inom första kammaren av herr
C. Bindley och den andra, nr 406, inom andra kammaren, av herr B. Holmgren,
däri hemställts, att riksdagen vid fastställande i anledning av förevarande
proposition av ny stat för kommerskollegium måtte besluta, att
byråinspektören å fartygsinspektionsbyrån uppföres i lönegrupp B 24.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom den i ärendet lämnade utredningen giver vid handen, åsyftar
Kungl. Maj:ts förslag dels åstadkommande av direkta organisatoriska förändringar
inom kommerskollegium och dels nedbringande av kostnaderna
genom indragning av personal.

I förstnämnda hänseende har i propositionen till en början upptagits frågan
om inskränkning av antalet byråer i kollegium.

Departementschefen har i likhet med 1926 års besparingssakkunniga —
med bortseende från handelsbyrån — ansett någon sammanslagning eller
indragning av byråer inom kollegium icke rimligen kunna ifrågasättas. I
fråga om handelsbyråns bibehållande har däremot en viss tveksamhet synts
kunna råda. På anförda skäl har departementschefen emellertid kommit
till den slutsatsen, att indragning av denna byrå eller sammanslagning av
byrån med annan icke bör äga rum.

Tillräckliga motiv för en rubbning av nu gällande byråindelning i kollegium
hava ej heller synts utskottet föreligga och utskottet får alltså tillstyrka
Kungl. Majrts förslag i denna del.

Vidkommande härefter det andra av de sakkunniga upptagna förslaget
beträffande organisatoriska förändringar inom kollegium, eller frågan om
uppförande å ordinarie stat av kollegii fartygsinspektionsbyrå, torde till en
början få framhållas, att de av sistlidet års riksdag åberopade skälen för
avslag å Kungl. Maj:ts då framlagda förslag i enahanda syfte, för vilka
skäl ovan redogjorts, numera icke föreligga.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, anförde 1928 års riksdag i sin skrivelse
i ärendet, nr 10 A, under framhållande av önskemålet om en utredning
rörande de vid 1926 och 1928 års riksdagar motionsvis framställda
yrkandena beträffande en ändring i förläggningen och organisationen av

Utskottets

yttrande.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

den centrala tillsynsmyndigheten för sjöfartssäkerhetskontrollen, att vid
sagda utredning nödig hänsyn borde tagas till det av 1923 års besparingskommitté
framställda förslaget och även motionsvis gjorda yrkandet om
viss inskränkning i inspektionen å klassade fartyg.

Den utredning, som i detta hänseende numera förebragts, har övertygat
utskottet därom, att någon inskränkning av inspektionen, sådan densamma
nu lärer utövas, icke torde böra ifrågakomma. Erinras må, att frågan om
en inskränkning av inspektionen allenast i obetydlig grad skulle påverka
personalbehovet å byrån i fråga.

Vad vidare angår de förslag, som framförts i syfte att bilda starkare
garantier för att sociala hänsyn icke skjutas åt sidan vid handläggningen
av vissa fartygsinspektionsärenden, bar utskottet funnit det av besparingssakkunniga
förordade, av departementschefen tillstyrkta förslaget härutinnan
utgöra en godtagbar lösning av denna fråga. Den föreslagna anordningen
med gemensam behandling i kommerskollegium och socialstyrelsen av ifrågavarande
ärenden synes utskottet berättiga till den förhoppningen, att anledningarna
till den misstro mot de statliga åtgärderna för arbetarskyddet
å fartyg, som kommit till uttryck från de ombord anställdas sida, skola
kunna undanröjas. De föreslagna grunderna i övrigt för handläggning av
vissa frågor rörande arbetarskydd ombord å fartyg hava ej heller föranlett
till erinran från utskottets sida.

Såsom av det förestående framgår, äro de av 1928 års riksdag åberopade
motiven för ett uppskov med frågan om uppförande å ordinarie stat av
fartygsinspektionsbyrån icke vidare för handen. Med hänsyn härtill och då
ett inordnande av fartygsinspektionens ledning såsom en sektion under annan
byrå icke synes utskottet lämpligt, får utskottet alltså nu tillstyrka,
att byrån från och med nästkommande budgetår överföres å ordinarie stat.

Beträffande några av de å fartygsinspektionsbyrån anställda befattningshavarnas
placering i lönegrader hava, såsom av statsrådsprotokollet framgår,
olika förslag framställts. Inom riksdagen har ock motionsvis förslag väckts
rörande byråinspektörsbefattningens placering i lönegrad.

Vad sistnämnda befattning angår, har departementschefen förordat, att
densamma, i enlighet med ett av 1902 års löneregleringskommitté på sin
tid framställt förslag, som biträtts av majoriteten inom allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, hänföres till lönegraden B 22. å ena sidan har
emellertid, såsom nyss antytts, motionsvis förslag väckts om högre placering
av tjänsten i fråga, nämligen i lönegrad B 24, vilket förslag ock omfattats
av kommerskollegium och två reservanter i lönenämnden, och å andra sidan
hava två reservanter i lönenämnden ansett befattningen böra bibehållas i
lönegraden B 21. Utskottet har för sin del ansett sig böra tillstyrka
den av Kungl. Maj:t föreslagna placeringen av tjänsten och vill redan i
detta sammanhang hava uttalat, att utskottet icke kan biträda förslagen
om vissa sekreterares och det sjötekniska biträdets uppflyttning från lönegraden
B 24 till lönegraden B 26.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

29

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava besparingssakkunniga icke
ansett nödigt, att en för fartygsinspektionsbyrån avsedd kansliskrivarbefattning
uppföres å ordinarie stat, utan föreslagit, att i denna befattnings ställe
å sagda stat inrättas en kanslibiträdesbefattning i lönegraden B 7. De sakkunniga
hava till stöd för sitt förslag härutinnan anfört, att de till byrån
hörande ärendena visserligen uppgå till ett betydande antal, men att desamma
till en mycket avsevärd del utgöras av rapporter och alltså i stor utsträckning
äro av jämförelsevis ensartad karaktär. De sakkunniga hava
ock i detta sammanhang erinrat, att enligt deras i oktober 1928 avgivna
förslag rörande kommerskollegii organisation ingen av övriga byråer i kollegium,
med undantag av statistiska byrån, skulle komma att utrustas med
kansliskrivare. Till de sakkunnigas uppfattning i fråga om denna tjänst
ansluter sig utskottet och utskottet kan alltså ej tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag om ett fortsatt bibehållande av kansliskrivarbefattningen. I likhet
med besparingssakkunniga anser emellertid utskottet billigheten kräva, att
föreskrift lämnas därom, att till nuvarande extra kansliskrivaren å byrån
— vilken innehar ordinarie kontorsbiträdestjänst i kollegium — må, därest
hon, i samband med byråns uppförande å ordinarie stat, utnämnes till ordinarie
kanslibiträde i kollegium, utgå personligt lönetillägg med belopp, motsvarande
skillnaden mellan hennes nuvarande avlöning och den avlöning,
on må komma att uppbära såsom ordinarie kanslibiträde.

Vidkommande härefter de av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med vad
de sakkunniga härutinnan förordat, framlagda förslagen till minskning av
kollegii utgifter genom indragning av personal, som för närvarande är placerad
å ordinarie stat, m. m., avse desamma dels indragning av tillhopa nio
tjänster, nämligen den för närvarande vakanta, ursprungligen för handelsbyrån
avsedda sekreterartjänsten, en förste byråingenjörstjänst å bergsbyrån,
den tekniska konsulentbefattningen å industribyråns administrativa sektion,
en aktuarietjänst å statistiska byrån, två notarietjänster, därav en å handelsoch
en å industribyrån, en kansliskrivarbefattning å registratorskontoret och
två kontorsbiträdesbefattningar å statistiska byrån, dels utbyte av den i lönegraden
B 24 placerade kamreraretjänsten mot en revisors- och bokhållarbefattning
i lönegraden B 21, dels sänkning av den i lönegraden B 21 placerade
registratorsbefattningen till lönegraden B 14. I stället för den till indragning
ifrågasatta kansliskrivarbefattningen har emellertid en ny kontorsbiträdesbefattning
ansetts böra inrättas.

De sålunda framlagda förslagen hava icke föranlett till erinran från utskottets
sida.

Förut har antytts, att Kungl. Maj:t i detta sammanhang till prövning
upptagit frågan om placering i lönegraden B 26 av sådana tjänster, som
tillhört den förutvarande andra normalgraden. I samband härmed har ock
underställts riksdagens prövning frågan om beredande av viss tids kostnads -

30

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

fri ledighet åt sjöåklagaren hos kollegium. Vad förstnämnda fråga angår,
har utskottet icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en ändring i lönehänseende
av de till lönegraden B 24 nu hänförda befattningshavarna. Det
i samband härmed framförda förslaget om kostnadsfri ledighet för sjöåklagaren
under högst en månad årligen, när sådant kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång, har utskottet däremot ansett sig böra tillstyrka,
och utskottet har ej heller velat motsätta sig, att sjötekniska biträdet
uppföres i staten under benämning »sjöteknisk konsulent».

Vissa av de till indragning föreslagna befattningarna äro vakanta. Innehavarna
av övriga ifrågavarande befattningar skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag
tillsvidare uppföras å övergångsstat. Mot detta förslag har utskottet ej
haft något att erinra liksom ej heller mot beräkningen av det till avlöningar
åt dessa befattningshavare erforderliga anslagsbeloppet, 42,700 kronor.

Vidkommande däremot de av Kungl. Maj:t framlagda beräkningarna
rörande anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, vilket anslag
slutar å ett belopp av 410,500 kronor, torde anslaget ifråga med hänsyn
till utskottets ståndpunkt ifråga om Kungl. Maj:ts förslag angående dels
uppflyttning av fem tjänster från lönegraden B 24 till lönegraden B 26
och dels bibehållandet av en kansliskrivarbefattning böra minskas med i
runt tal 5,500 kronor eller till 405,000 kronor.

Vad slutligen angår beräkningen av anslaget till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. samt vad i samband därmed föreslagits
ifråga om uteslutande av det å kommerskollegii stat nu uppförda vikariatsersättningsanslaget,
får utskottet ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke
haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herrar Lindleys och
Holmgrens ovanberörda motioner, I: 262 och II: 406,

a) från och med den 1 juli 1929 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare hos kommerskollegium på
följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlönings -

reglementet..................................................

.............. —

6 byråchefer ..................................................

............. B 30

1 byrådirektör och överinspektör...............

.............. B 29

1 navigationsskoleinspektör ......................

.............. B 29

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör B 29

1 byrådirektör ...............................................

.............. B 28

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

31

Befattning Lönegrad

3 förste aktuarier........................................................ B 24

3 förste byråingenjörer .......................................... B 24

1 förste byråinspektör................................................ B 24

1 ka in re rart'' ................................................................ B 24

1 redaktör .................................................................... B 24

4 sekreterare................................................................ B 24

1 sjöteknisk konsulent................................................ B 24

1 byråinspektör............................................................ B 22

2 aktuarier................................................................... B 21

3 notarier .................................................................... B 21

1 regist ra tor ............................................................... B 21

3 kansliskrivare............................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ............................................ B 7

8 kanslibiträden ........................................................ B 7

5 expeditionsvakter .................................................... B 5

16 kontorsbitriiden .................................................... B 4

2 skrivbiträden............................................................ B 2;

Anm. 1. Kamreraretjänsten, lönegrad B 24, utbytes vid
inträffande ledighet mot en befattning såsom revisor och
bokhållare i lönegraden B 21.

Anm. 2. Begistratorstjänsten, lönegrad B 21, utbytes vid
inträffande ledighet mot en likanämnd befattning i lönegraden
B 14.

Anm. 3. En kontorsbiträdesbefattning skall hållas obesatt
så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår
i tjänst.

b) besluta, att å övergångsstat skola från och med
den 1 juli 1929 uppföras följande befattningar, nämligen:

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör ................................................ B 24

1 teknisk konsulent.................................................... B 24

1 aktuarie .................................................................... B 21

2 notarier .................................................................... B 21

1 kansliskrivare ........................................................ B 11;

c) godkänna följande stat för kommerskollegium,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .................................... kronor 405,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 105,000

kronor 510,000

övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................ kronor 42,700

Förslagsanslag kronor 552,700;

d) besluta följande särskilda bestämmelse att lända
till efterrättelse beträffande vissa å kommerskollegii
fartygsinspektionsbyrå anställda befattningshavare:

Byråchefen, sekreteraren, förste byråinspektören och
byråinspektören å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå
skola vara underkastade de bestämmelser, som i
särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud
att, utan Kungl. Maj:ts medgivande, för egen eller annans
räkning driva eller hava del i eller anställning vid företag,
som omfattar rederi-, skeppsbyggeri- eller sjöförsäkringsverksamhet,
eller för sådant företag åtaga sig uppdrag mot
ersättning eller vara anställda å fartyg;

e) medgiva, att därest nuvarande befattningshavare
å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå den 1 juli 1929
tillträder ordinarie befattning å kommerskollegii stat, som
svarar mot den av honom före sagda dag innehavda
tjänsten, i fråga om hans placering i löneklass avlöningsreglementet
må å honom tillämpas som om det varit
gällande under hela hans tjänstetid vid fartygsinspektionsbyrån
och han varit ordinarie innehavare av sistnämnda
tjänst;

f) medgiva, att kommerskollegium må bevilja den
å kollegii sjöfartsbyrå anställde sjöåklagaren kostnadsfri
ledighet under högst en månad årligen, när sådant kan
ske utan hinder för göromålens behöriga gång, ävensom
till vikarie under sådan ledighet utbetala ett arvode av
högst 300 kronor för månad räknat jämte dyrtidstillägg
därå enligt de för reglerade verk gällande grunder;

g) medgiva, att, därest den å fartygsinspektionsbyrån
nu placerade extra kansliskrivaren i samband med
byråns uppförande å ordinarie stat utnämnes till ordinarie

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

33

kanslibiträde i kollegium, hon må, så länge hon kvarstår
i denna tjänst erhålla personligt lönetillägg, motsvarande
skillnaden mellan hennes nuvarande avlöning
och den avlöning, hon må komma att uppbära såsom
ordinarie kanslibiträde; samt

h) höja det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,
nu 511,040 kronor, med 41,660 kronor till
552,700 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till uppehållande
av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 11,784 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 90—96 i förut åberopade statsrådsprotokoll.

Såsom förut redan nämnts, har i riksstaten för budgetåret 1928/1929,
utöver det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, till förstärkning
av kollegii arbetskrafter anvisats ett extra anslag av 56,100 kronor.

Beträffande användningen av anslaget har Kungl. Maj:t den 8 juni 1928
meddelat närmare föreskrifter, därvid Kungl. Maj:t förklarat, att inom
kommerskollegium finge tillsvidare under budgetåret 1928/1929 anställas
icke-ordinarie befattningshavare — utöver de under föregående punkt omförmälda
befattningshavare å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå —
med lön enligt vederbörande löneplan på sätt av följande sammanställning

framgår:

Befattning Lönegrad

Å kamrerar- och kassakontoret:

1 extra kanslibiträde ................................................ B 7

Å industribyråns elektriska sektion:

1 extra förste byråingenjör........................................ B 24

1 extra kontorsbiträde................................................ B 4.

1. Kassakontoret.

Sedan år 1919 har å kommerskollegii kamrerar- och kassakontor varit å
extra stat anställt ett kvinnligt biträde, från och med den 1 juli 1925 med
placering i lönegrad B 7.

På sätt av den under nästföregående punkt lämnade redogörelsen framgår,
hava 1926 års besparingssakkunniga uttalat sig för fortsatt anvisande
av medel till avlönande av ett dylikt biträde.

Då behov av ett kvalificerat biträde å nämnda kontor alltjämt synts
föreligga, har departementschefen tillstyrkt att jämväl för nästkommande
budgetår anslag för ändamålet beräknas.

Kommerskollegii
verksamhet.

[2.]

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 69 höft. (Nr 12i.)

3

34 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

2. Kommerskollegii industribyrås elektriska sektion.

Såsom den vid behandlingen av frågan om det ordinarie anslaget till
kommerskollegium lämnade redogörelsen utvisar, har kollegium i sitt
utlåtande den 12 november 1928 föreslagit överflyttning till ordinarie stat
av en extra förste byråingenjörstjänst å den elektriska sektionen. 1926
års besparingssakkunniga hava däremot tillstyrkt befattningens fortsatta
bibehållande å extra stat och i anslutning härtill hemställt, att medel måtte
beviljas till avlönande av såväl ifrågavarande förste byråingenjör som ett
extra kontorsbiträde.

Med hänsyn till att arbetet å den elektriska sektionen står i nära samband
med verksamheten inom den lokala inspektionen — statens elektriska
inspektion — har departementschefen i detta sammanhang behandlat även
nämnda inspektion och därvid redogjort för tillkomsten av elektriska sektionens
och statens elektriska inspektions nuvarande organisation, inspektionens
nuvarande arbetsuppgifter samt frågan om inspektionens förläggning.
I sistberörda avseende har nämligen vid åtskilliga tillfällen ifrågasatts,
huruvida det icke vore lämpligare, att inspektörerna vore bosatta var
och en inom sitt distrikt än i Stockholm.

1926 års besparingssakkunniga hava i sitt betänkande av den 19 oktober
1928, efter att hava uttalat sig i frågan om den lokala inspektionens förläggning
samt angående personalfrågor, yttrat, att besparingssakkunniga vid
sin granskning av verksamheten å sektionen fått det intrycket, att vissa
förenklingar i arbetet borde kunna vinnas genom en ändrad uppdelning
av arbetsuppgifterna mellan sektionen och inspektörerna. Besparingssakkunniga
hava emellertid funnit sig ej böra i detalj ingå på denna fråga
utan inskränkt sig till att framhålla önskvärdheten av att frågan genom
ämbetsverkets försorg upptages till förnyat övervägande.

För egen del har departementschefen anfört följande:

»I fråga om förste byråingenjörstjänstens bibehållande å extra stat har jag
redan under nästföregående punkt uttalat mig. Vid bifall till mitt därvid
gjorda förslag lära jämväl medel fortsättningsvis böra beräknas till avlönande
av ett hos bemälde befattningshavare anställt extra kontorsbiträde.

Vidkommande frågan om den lokala elektriska inspektionens förläggning
hava de sakkunniga ansett vad från kommerskollegii sida vid olika tillfällen
anförts till förmån för inspektionens fortsatta förläggning till Stockholm
förtjäna beaktande.

Onekligen skulle vissa fördelar vara förenade med att inspektörerna stationerades
i sina respektive inspektionsdistrikt. Särskilt torde en sådan förläggning
av inspektionen i vissa fall vara förmånlig beträffande utövandet
av inspektionens rådgivande och upplysande verksamhet. Då emellertid,
såsom framgår såväl av den utav kommerskollegium på sin tid som av de
sakkunniga nu verkställda utredningen i ämnet, en dylik decentraliserad förläggning
av inspektörerna icke lärer vara möjlig att genomföra utan en avsevärd

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

35

kostnadsökning för statsverket, finner jag mig för närvarande icke böra
framlägga något förslag till organisationsförändring å nu ifrågavarande
område.

Vid bifall till vad jag här ovan föreslagit skulle alltså för budgetåret
1929/1930 kommerskollegii ordinarie arbetskrafter förstärkas med av extra
anslagsmedel avlönade befattningshavare till det antal, i den lönegrad och
med den begynnelseavlöning, som framgår av följande tabell:

Befattning

Å kamrerar- och kassakontoret:

1 kanslibiträde.....................................

Å industribyråns elektriska sektion:

1 förste byråingenjör..........................

1 kontorsbiträde.................................

Lönegrad Begynnelseavlöning

B 7 kronor 2,520

B 24 » 7,212

B 4__» 2,052

Summa kronor 11,784.»

Mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har utskottet
icke haft något att erinra.

Vad angår frågan om den lokala elektriska inspektionens förläggning, anser
utskottet lika med departementschefen, att, ehuru vissa fördelar uppenbarligen
skulle vara förenade med inspektörernas förläggning till sina respektive
inspektionsdistrikt, någon organisationsändring å nu ifrågavarande område
icke bör äga rum.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till uppehållande av kommerskollegii
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 11,784
kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1929 äga tillämpning på befattningshavare
vid bergsstaten;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid bergsstaten på

följande sätt:

Be,attnin& Lönegrad

5 bergmästare................................................................................................. g 29

4 gruvingenjörer ............................................................................................ g 22

5 kontorsbiträden ............................................................ i» a.

Utskottets

yttrande.

Bergsstaten.

[3.]

36 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

dels godkänna följande stat för bergsstaten, att tillämpas från och med
den 1 juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 92,000

Expenser m. m................................................................................. »_7,500

Summa förslagsanslag kronor 99,500;

dels besluta, att lösen för expeditioner, som utfärdas av befattningshavare
vid bergsstaten, skall i sin helhet redovisas till statsverket;

dels besluta följande särskilda bestämmelse att lända till efterrättelse beträffande
befattningshavarna vid bergsstaten:

Befattningshavare vid bergsstaten skall vara underkastad de bestämmelser,
som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud att för
egen eller annans räkning driva eller hava del eller anställning i vissa
företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning;

dels besluta, att, där ordinäre befattningshavare vid bergsstaten enligt
hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott,
vid ingången av juli månad 1929 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle
hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1929 innehar, i
förskott uppburit för juli månad 1929, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för bergsstaten upptagna anslagsposten till avlöningar
åt ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för statsdepartement m. fl. verk lämnade medgivanden må i
tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare vid bergsstaten;

dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av det under
avdelningen B 3, Bergsstaten, uppförda ordinarie anslaget till bergsstaten,
under samma avdelning uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 99,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 97—127 i
åberopade statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

37

Den för bergsstatens personal nu gällande staten, vilken fastställdes vid
1919 års riksdag, har följande utseende:

Lön

Tjänstgörings-

Ortstillfiirs’

Summa

Norra distriktet.

1 bergmästare med bostadsstation i Luleå

eller annan inom distriktet nära post-

kontor belägen ort, på ett avstånd av

högst 10 mil från nämnda stad.........

5,000

2,500

300

7,800

1 gruvingenjör med bostadsstation inom

distriktet ......................................

3,000

1,800

200

5,600

1 kvinnligt biträde av första graden.....

1,100

300

100

1,500

Gävle-Dala distrikt.

1 bergmästare med bostadsstation i Falun

eller något inom 3 mil därifrån i när-

heten av järnväg beläget ställe .........

5,000

2,500

—

7,500

1 gruvingenjör med bostadsstation inom

distriktet .....................................

3,600

1,800

—

5,400

1 kvinnligt biträde av första graden......

1,100

300

_

1,400

Östra distriktet.

1 bergmästare med bostadsstation i Stock-

holm eller något inom 3 mil därifrån

i närheten av järnväg beläget ställe • ■ •

5,000

2,500

600

8,100

1 gruvingenjör med bostadsstation inom

distriktet ......................................

3,600

1,800

400

5,800

1 kvinnligt biträde av första graden......

1,100

300

200

1,600

Mellersta distriktet.

1 bergmästare med bostadsstation å bo-

stället Knutsberg med Lilla Älvstorp i

staden Nora eller annat inom 3 mil där-

ifrån i närheten av järnväg beläget ställe

5,000

2,500

—

7,500

1 gruvingenjör med bostadsstation å

Stora gården vid Kopparberg............

3,600

1,800

—

5,400

1 kvinnligt biträde av första graden......

1,100

300

—

1,400

Västra dislrildet.

1 bergmästare med bostadsstation i Filip-

stad .............................................

5,000

2.500

—

7,500

1 kvinnligt biträde av första graden......

1,100

300

—

1,400

Södra distriktet.

1 bergmästare med bostadsstation i Häl-

singborg eller något inom 3 mil där-

ifrån i närheten av järnväg beläget ställe

5,000

2,500

—

7,500

1 kvinnligt biträde av första graden......

1,100

300

—

1,400

Säger

51,000

24,000

1,800

76,800

Expenser m. m................................

7,500

Vikariatsersättningar för bergsstatstjänstemän .........

500

Summa kronor

84,800

Anm.: 1. För bergmästare kan lönen efter 5 år höjas med 600 kronor. För gruvingenjör kan
lönen efter 5 år höjas med 600 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor. För kvinnligt
biträde kan avlöningen efter 5 år höjas med 200 kronor, efter 10 år med ytterligare 200 kronor
och efter 15 år med än ytterligare 200 kronor; skolande av varje avlöningsförhöjning 100 kronor
anses tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

2. I de fall rätt att uppbära sportler tillkommer en tjänsteman, må sådana icke åtnjutas till
högre belopp än 1,000 kronor årligen.

Bergsstatens

nuvarande

organisation.

38

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Bergsstatens

arbetsupp gifter.

På sätt framgår av anmärkning till staten, äger befattningshavare vid
bergsstaten i vissa fall och i begränsad omfattning rätt att uppbära sportler.
Till bergsstatens personal utgår vidare dyrtidstillägg enligt gällande bestämmelser
men däremot icke tillfällig löneförbättring.

Till bergsstatens förfogande stå sedan äldre tid tre boställen, vilka för
ändamålet till övervägande del donerats av bruksägare och bergsmän, nämligen
det vid Nora belägna bergmästarbostället Knutsberg med det därtill
börande hemmanet Lilla Älvstorp, bergmästarbostället i Filipstad samt den
del av gruvingenjörsbostället Stora gården vid Kopparberg, som återstår
efter en år 1915 av riksdagen medgiven försäljning. Numera tillkommer
boställsförmån även bergmästaren i södra distriktet, i det att enligt kungl.
brev den 24 september 1920 såsom boställe åt denne tjänsteman anvisats en
av Höganäs-Billesholms aktiebolag såsom gåva till Kungl. Maj:t och kronan
överlämnad, i Hälsingborg belägen fastighet.

Den för befattningshavarne vid bergsstaten gällande instruktionen är utfärdad
den 31 december 1919 (nr 892). Bergsstatens arbetsuppgifter äro i
huvudsak följande.

Bergsstaten har att såsom första instans handlägga ärenden rörande gruvors
förvärvande och försvar enligt gruvstadgan, såsom inmutnings-, utmåls-,
vilostånds- och dylika ärenden. Den skall anvisa det område i dagen, som
innehavare av stenkolskoncession behöver för sitt arbete, samt äger bevilja
viss tids befrielse från stadgad arbetsskyldighet vid stenkolsfyndighet. Bergsstaten
skall utöva teknisk inspektion av såväl inmutningsbara fyndigheter
som stenkolsfyndigheter. Vidare skall bergsstaten upprätta utmålskartor
samt verkställa kopior av nya gruvkartor och komplettera dessa kopior. Bergsstaten
skall hava tillsyn över att vederbörliga gruvkartor bliva upprättade av
gruvägare. Upprättade gruvkartor skola av bergsstaten granskas och översändas
till kommerskollegium. Bergsstaten skall biträda vid utarbetandet av
specialbeskrivningar över fyndigheter, särskilt genom att utföra härför erforderliga
undersökningar på ort och ställe. Med gruvskogarna har bergsstaten
även att taga viss befattning. Det tillhör bergsstaten att hålla tillsyn
över användningen av hammarsmeds- och masmästarkassorna samt gruvoch
malmöreskassorna ävensom att årligen till kollegium avgiva förslag å personer
till erhållande av understöd ur armbössefonden och åtskilliga andra
kassor, som stå under kommerskollegii förvaltning. Bergsstaten har att insamla
och granska de statistiska primäruppgifterna rörande bergverken och
bruken samt insända desamma till kollegium. Därjämte skall bergsstaten
i allmänhet med uppmärksamhet följa bergshanteringens och stenindustriens
utveckling, i första hand inom sina respektive förvaltningsområden, men även,
i den utsträckning så kan ske, inom övriga delar av riket samt utom
riket ävensom hos kollegium väcka förslag om åtgärder till befrämjande av
dessa näringsgrenar. Vidare åligger det bergsstaten att årligen till kollegium
avgiva tjänsteberättelse för det nästförflutna året.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

39

Härtill kommer den inspektionsverksamhet, bergsstaten enligt gällande
bestämmelser har att i arbetarskyddshänseende utöva vid bearbetningen av
inmutningsbara fyndigheter och stenkolsfyndigheter samt annat bergverksarbete.
Genom kungörelse den 5 december 1919 (nr 821) ha under bergsstatens
tillsyn i berörda hänseende lagts även stenbrott.

På sätt framgår av den förut återgivna staten är riket uppdelat i sex
bergmästardistrikt. Distriktens omfattning, vilken jämlikt stadgande i nyssnämnda
instruktion för bergsstatens befattningshavare bestämmes av Kungl.
Maj:t, är för närvarande följande:

norra distriktet: Norrbottens, Västerbottens, Väster norr lands och Jämtlands
län;

Gävle-Dala distrikt: Gävleborgs och Kopparbergs län;

östra distriktet: Stockholms stad, Stockholms, Uppsala, Södermanlands och
Västmanlands län;

mellersta distriktet: Örebro och Skaraborgs län;

västra distriktet: Värmlands, Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län;

södra distriktet: Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,
Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län.

I sitt förenämnda utlåtande den 19 oktober 1928 hava 1926 års besparingssakkunniga
framlagt förslag om minskning av bergmästardistriktens antal
ävensom om ny lönereglering för bergsstatens befattningshavare.

Innan departementschefen ingått på en redogörelse för de sakkunnigas
förslag, har departementschefen erinrat om vissa under senare år framlagda
förslag angående reducering av antalet bergmästardistrikt. Utskottet tillåter
sig härutinnan hänvisa till sid. 99—104 i statsrådsprotokollet.

Under de sakkunnigas överläggningar i frågan hade diskuterats olika
alternativ för genomförandet av en inskränkning av bergmästardistriktens
antal. En möjlighet, som därvid liksom även tidigare framförts, vore att
organisera bergsstaten på fem distrikt. Härvid skulle lämpligen norra,
Gävle-Dala och södra distrikten lämnas oförändrade, medan från mellersta
distriktet Örebro län skulle hänföras till östra och Skaraborgs län till västra
distriktet. Besparingssakkunniga hade emellertid stannat vid att i enlighet
med de för 1923 och 1925 års riksdagar framlagda förslagen förorda, att
bergmästarnas antal, såsom också kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade
tänkt sig, begränsades till fyra.

Vad distriktsindelningen beträffade, hade olika utvägar varit föremål för
de sakkunnigas överväganden. Enligt de sakkunnigas mening borde man vid
en inskränkning av distriktens antal söka såvitt möjligt vore undvika en uppdelning
av något av de nuvarande distrikten på två eller flera andra distrikt.
En dylik uppdelning kunde nämligen alltid befaras medföra vissa olägenheter
och föranleda mer eller mindre dryga kostnader för delning och flyttning
av arkiven. De sakkunniga hade vid sådant förhållande stannat vid att

Distriktsin delningen.

1926 års
besparingssakkunnigas

förslag till
omorganisation
av
bergsstaten
och lönereglering
för
dess befattningshavare.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

för sin del föreslå, att minskningen av distriktens antal genomfördes så, att
mellersta och västra distrikten sammansloges till ett distrikt samt östra distriktet
sammanfördes med Gävle-Dala distrikt; norra och södra distrikten skulle
alltså bibehållas oförändrade. I östra distriktet borde bergmästarexpeditionen
efter sammanslagningen med Gävle-Dala distrikt lämpligen förläggas till
Falun. Vad mellersta och västra distrikten anginge, syntes tvekan kunna
råda, huruvida bergmästarens förläggningsort borde bliva Nora eller Filipstad.
I vartdera fallet komme ett av de till bergsstaten upplåtna boställena att
ej längre kunna tagas i bruk för ändamålet. Detta vore emellertid en omständighet,
som enligt de sakkunnigas mening icke rimligen kunde få utgöra
hinder för den föreslagna omorganisationen, om denna eljest befunnes välgrundad.

De båda nybildade distrikten borde utrustas vartdera med en bergmästare,
en ordinarie och en extra ordinarie gruvingenjör samt ett kontorsbiträde.

Vad löneregleringsfrågan angår, hava de sakkunniga, efter att hava erinrat
om ett av 1902 års löneregleringskommitté på sin tid i ämnet avgivet
förslag, anfört följande:

»Besparingssakkunniga hava för egen del ansett det år 1923 sålunda framlagda
förslaget väl ägnat att läggas till grund för en lönereglering för bergsstatens
personal. Enligt förslaget skulle bergmästarna placeras i dåvarande
19:e och gruvingenjörerna i dåvarande 14:e lönegraderna, d. v. s. enligt nu
gällande löneplan 29:e respektive 22:a lönegraderna. Enligt besparingssakkunnigas
förmenande måste dessa placeringar å löneskalan med hänsyn tagen
såväl till nu utgående löneförmåner som ock till de för ifrågavarande befattningar
gällande kompetensfordringar och de med befattningarna förenade
arbetsuppgifterna anses fullt skäliga. De sakkunniga kunna alltså för
sin del icke biträda de yrkanden på bergmästarnas och gruvingenjörernas
placering i 30:e respektive 24:e lönegraderna, som framförts i en av samtliga
bergmästare till Kungl. Maj:t ingiven, i statsverkspropositionen till 1928
års riksdag (tionde huvudtiteln sid. 58) omnämnd framställning. Till jämförelse
kan erinras, att yrkesinspektörerna samt sprängämnesinspektören
åtnjuta avlöning enligt 28:e och inspektörerna över elektriska starkströmsanläggningar
enligt 27:e lönegraden.

Semester torde böra i vanlig ordning beredas bergmästarna, medan beträffande
gruvingenjörerna den av löneregleringskommittén föreslagna och
av departementschefen år 1923 förordade anordningen med tjänstfrihet synes
böra tillämpas.

Mot den i 1923 års förslag ifrågasatta föreskriften om skyldighet för
befattningshavare vid bergsstaten att underkasta sig i särskild ordning meddelade
bestämmelser rörande förbud att för vissa företag åtaga sig uppdrag
mot ersättning hava besparingssakkunniga icke något att erinra.

I likhet med vad som skett vid tillämpning av det nya avlöningsreglementet
å andra grupper av statens befattningshavare bör även beträffande
bergsstatens personal särskild övergångsbestämmelse meddelas för att ordna
övergången från den hittillsvarande förskottsutbetalningen av lönen till den
blivande efterskottsutbetalningen. Kostnaderna för övergångsanordningen
synas böra bestridas av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

41

Särskild föreskrift torde böra meddelas, att medel, som hittills tillkommit
bergmästarna såsom sportler av expeditionslösen, skola för tiden efter löneregleringens
ikraftträdande redovisas till statsverket.

Enligt den av de sakkunniga ovan föreslagna organisationen skulle bergsstaten
komma att bestå av följande ordinarie befattningshavare, niimligen
fyra bergmästare, tre gruvingenjörer, och fyra kontorsbiträden, vartill skulle
komma två extra ordinarie gruvingenjörer. Då för närvarande finnas fem
ordinarie innehavare av bergmästartjänst samt fyra ordinarie gruvingenjörer
och fyra ordinarie kvinnliga biträden, bliva en bergmästare och en gruvingenjör
övertaliga och torde böra uppföras å övergångsstat. De sakkunniga förutsätta,
att till uppförande å övergångsstat i första hand skulle ifrågakomma
de till levnadsåren äldsta befattningshavarna, nämligen bergmästaren i
Gävle-Dala distrikt, vilken i december 1930 uppnår pensionsåldern, och
gruvingenjören i östra distriktet. Medan sammanslagningen av mellersta
och västra distrikten bör kunna genomföras fr. o. m. ingången av budgetåret
1929/1930, synes motsvarande åtgärd beträffande Gävle-Dala distrikt och
östra distriktet icke böra företagas, så länge nyssnämnda bergmästare kvarstår
å övergångsstat.

I enlighet med de sakkunnigas ovan framställda förslag torde antalet
ordinarie befattningar vid bergsstaten höra bestämmas sålunda:

Befattning Lönegrad

4 bergmästare ........................................................... B 29

3 gruvingenjörer ....................................................... B 22

4 kontorsbiträden........................................................ B 4. I

Anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän vid bergsstaten lärer
böra beräknas på följande sätt:

1 bergmästare i Luleå........................................

Lönegrad

....... B 29

Dyrortsgrupp

c

Summa

10,980

1 gruvingenjör i Luleå ....................................

........ B

22

c

7,668

1 kontorsbiträde i Luleå.....................................

........ B

4

c

2,676

1 bergmästare i Falun .....................................

....... B

29

E

10,500

1 gruvingenjör i Falun ....................................

....... B

22

E

7,212

1 kontorsbiträde i Falun .................................

....... B

4

E

2,484

1 bergmästare i Nora eller Filipstad .............

....... B

29

C

10,020

1 gruvingenjör i Kopparberg ........................

B

22

C

6,756

1 kontorsbiträde i Nora eller Filipstad .........

....... B

4

C

2,292

1 bergmästare i Hälsingborg .........................

....... B

29

D

10,260

1 kontorsbiträde i Hälsingborg........................

....... B

4

D

2,388

Summa kronor 73,236.

I överensstämmelse med den anordning, de sakkunniga ovan föreslagit
beträffande kommerskollegii stat, torde från ordinarie avlöningsanslaget böra
utgå samtliga vikariatskostnader för uppehållande av ordinarie befattningar.
Från samma anslag synas jämväl kunna under övergångstiden bestridas
förekommande vikariatsersättningar för de befattningar, som uppföras å
övergångsstat.

I staten för bergsstaten bör vid bifall till de sakkunnigas organisationsförslag
vidare uppföras ett anslag till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. Då de extra ordinarie gruvingenjörerna enligt de sak -

42

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

kunnigas mening böra i likhet med motsvarande ordinarie befattningar
placeras i 22:a lönegraden, omfattande löneklasserna 20—24, skulle nämnda
anslag — med tillämpning av de regler, som enligt det ovan framställda
förslaget lagts till grund för beräkningen av motsvarande anslag å kommerskollegii
stat — komma att beräknas sålunda:

Grund avlöningar kronor -

Avlönings förhöj ningar kronor -

1 e. o. gruvingenjör i Falun (dyrortsgrupp E) ............ 5,652 348

1 e. o. gruvingenjör i Nora eller Filipstad (dyrortsgrupp
C) ............................................................ 5,256_324

Summa kronor 10,908 672.

I enlighet härmed och med iakttagande av att i anslaget bör ingå visst
belopp, förslagsvis 2,000 kronor, för bestridande av kostnaderna för, bland
annat, eventuellt erforderligt inkallande av tillfällig personal under ledighet
för extra ordinarie tjänsteman, bör anslaget upptagas på följande sätt:

grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst ........ kronor 10,908

avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,

förslagsvis....................................................................................... * 372

tillfällig personal m. m., högst .................................................... » 2,000

Summa kronor 13,580.

Därest den i staten för bergsstaten nu ingående anslagsposten till expenser
m. m., 7,500 kronor, med oförändrat belopp upptages i den nya staten, skulle

denna komma att erhålla följande lydelse:

avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ................ kronor 73,200

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... » 13,600

expenser m. ................................................................................. »_7,500

Summa kronor 94,300.

Övergångsstaten för bergsstaten skulle i enlighet med ovanstående förslag

erhålla följande utseende:

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

kronor

penningar

kronor

kronor

1 bergmästare .....................................

............... 5,000

2,500

7,500

1 gruvingenjör.....................................

............... 3,600

1,800

5,400

Summa kronor

12,900.

Anm. Lönen till bergmästaren kan efter 5 år höjas med 600 kronor. För gruvingenjören
kan lönen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
Ortstillägg utgår till gruvingenjören vid förläggning i Stockholm med 400 kronor och vid
förläggning i Luleå med 200 kronor. I de fall rätt att uppbära sportler tillkommer en
tjänsteman, må sådana icke åtnjutas till högre belopp än 1,000 kronor årligen.

Så länge en ordinarie gruvingenjör kvarstår å övergångsstat, torde förordnande
böra meddelas å allenast en av de båda föreslagna extra ordinarie
gruvingenjörsbefattningarna. Med hänsyn härtill bör anslaget till bergsstaten
kunna upptagas till ett belopp, som med 6,000 kronor understiger de
båda staternas slutsumma, eller med 101,200 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

43

Den nuvarande staten för bergsstaten slutar, såsom ovan nämnts, på ett
belopp av 84,800 kronor, medan slutsumman av den av de sakkunniga föreslagna
nya ordinarie avlöningsstaten belöper sig till 94,300 kronor, vilket
följaktligen innebär en höjning av 9,500 kronor. Med hänsyn till de lägre
kostnaderna för dyrtidstillägg vid den föreslagna staten ävensom därtill,
att de bergsstatens befattningshavare nu tillkommande sportlerna hädanefter
skulle tillfalla statsverket, kommer den föreslagna organisationen, fullt
genomförd, att i själva verket medföra en viss kostnadsminskning för statsverket.
»

I två särskilda, den 15 november 1928 dagtecknade utlåtanden hava dels
kommerskollegium och socialstyrelsen avgivit gemensamt yttrande över
en av svenska stenindustriarbetarförbundet gjord framställning, rörande förbättrad
yrkesinspektion inom stenindustrien, dels ock kommerskollegium uttalat
sig över besparingssakkunnigas förslag beträffande bergsstaten. Vid
utlåtandena ifråga äro fogade till kollegium inkomna yttranden från samtliga
bergmästare och gruvingenjörer ävensom från järnkontoret, Värmländska
bergsmannaföreningen och sekreteraren i föreningen Bergshanteringens vänner.

I nyssnämnda gemensamma utlåtande den 15 november 1928 hava ämbetsverken
till en början anmält, att, enär frågan om en tillfredsställande
yrkesinspektionsverksamhet i själva verket enligt ämbetsverkens åsikt kunde
lösas endast under förutsättning att densamma behörigen beaktades vid
lösningen av organisationsfrågan, denna sistnämnda fråga av berörda skäl
gjorts till det huvudsakliga föremålet för ämbetsverkens förevarande utlåtande.
Därvid har socialstyrelsen anmält, att styrelsen väsentligen begränsat
sitt deltagande till vad som kunde anses mera direkt sammanhöra
med bergstatstjänstemännens verksamhet som special inspektörer inom yrkesinspektionen.

Beträffande frågan om antalet distrikt har i sistnämnda utlåtande anförts,
att kommerskollegium ansåge varje inskränkning i distriktens antal i och
för sig vara ägnad att medföra olägenheter, men med hänsyn till det läge,
vari hela denna fråga kommit, ville kollegium, om därmed kunde vinnas
en önskvärd lönereglering, som tillgodosåge behovet att erhålla väl kvalificerade
befattningshavare å bergsstaten, ej motsätta sig minskning av antalet
distrikt.

Mot indragningen av två bergmästartjänster måste göras invändningar
även på grund av den försvåring av bergsstatens rekrytering, som bleve en
följd härav. För närvarande vore ju de högre tjänsterna å bergsstaten till
antalet två flera än de lägre, enligt förslaget bleve de lägre till antalet en
mera än de högre. Då redan nu vissa rekryteringssvårigheter yppat sig,
måste kollegium även av detta skäl varna för en sådan anordning.

En utredning om befordringsutsikterna för nuvarande gruvingenjörer hade
förebragts i ett yttrande av gruvingenjören Stahre. Även om däri gjorda
beräkningar angående sannolika befordringsmöjligheter kanske icke i varje

Kommer skollegii
och
socialstyrelsens
gemensamma
utlåtande
den
15 november
1928.

44

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

fall vore de sannolikaste, kvarstode dock, att befordringsutsikterna, i händelse
de sakkunnigas förslag genomfördes, skulle vara synnerligen oförmånliga.

De sakkunniga hade haft under övervägande en organisation med fem
distrikt, men utan närmare angivande av skälen därför stannat vid att föreslå
allenast fyra distrikt.

Skulle skälet ligga i den besparing, de sakkunniga beräknat skola uppkomma
av att i båda fallen lika stort antal tjänstemän fördelades på fyra
distrikt i stället för på fem, finge erinras, att denna besparing skulle uppgå
till allenast skillnaden mellan en bergmästares och en gruvingenjörs avlöning
samt inbesparande av en biträdeslön och vissa av kostnaderna för
en bergmästarexpeditions expenser, varemot skulle tillkomma kostnaden för
den extra skrivhjälp, som kunde bliva erforderlig genom minskningen av
antalet biträden, och jämväl kostnaden för längre tjänsteresor. Därjämte
bleve ju själva organisationskostnaden större ju mera genomgripande omorganisationen
bleve.

Det belopp, varmed kostnaden för en organisation å fem distrikt skulle
överskjuta den för organisation a fyra distrikt, bleve följaktligen obetydligt
eller i varje fall ej av den storleksordning, att merkostnaden borde få inverka
avgörande.

Då av ovan belysta synpunkter syntes tydligt framgå, att indelning i fem
distrikt vore att vida föredraga framför indelning i fyra med hänsyn till
effektiviteten av bergsstatens verksamhet, och kostnadsskillnaden vore obetydlig,
finge kollegium alltså tillstyrka, att bergsstaten i överensstämmelse med
ett av de sakkunniga övervägt förslag organiserades å fem distrikt.

Vid avgörandet av frågan huruvida antalet bergmästare och gruvingenjörer
kunde sänkas från nuvarande 10 till föreslagna 9, måste hänsyn tagas
till föreliggande möjligheter att utnyttja bergsstatens arbetskrafter på ett
praktiskt sätt. Kollegium förutsatte att nu förefintliga sådana möjligheter
ej skulle komma att beskäras. I sådant avseende borde beaktas, att enligt den
för bergsstatens befattningshavare nu gällande instruktionen av den 31 december
1919 (nr 892) Kungl. Maj:t bestämde omfattningen av bergmästarnas
distrikt och kollegium de i stat uppförda befattningshavarnas förläggningsorter,
varjämte, bland annat, gruvingenjör vore skyldig att dels vid förordnande
inträda som vikarie för bergmästaren i distriktet, dels ock under högst
tre månader årligen tjänstgöra hos kollegium eller inom annat distrikt. En
ytterligare instruktionsbestämmelse till befordrande, bland annat, av förevarande
syfte vore given i § 3, enligt vilken befattningshavarna hade att
ställa sig till efterrättelse kollegii föreskrifter rörande göromålens art och
fördelning mellan befattningshavarna, om dessas inbördes befogenhet samt
om tjänsteutövningen i övrigt.

Kollegium ville särskilt betona, att, då kollegium den 28 februari 1925
senast uttalade sig i omorganisationsfrågan, kollegium saknat kännedom om
senare statistiska uppgifter angående stenindustrien än dem, som avsågo år
1923. Sedan dess hade emellertid arbetarantalet inom denna hantering

Statsutskottets utlåtande Nr 124. 45

ökats med mer än sextio procent samt även i övrigt en mycket stark utveckling
skett, varför nu förelåge helt andra förutsättningar för kollegii
ståndpunktstagande än vid avgivandet av 1925 års yttrande. Kollegium
kunde numera ej biträda förslag om en sådan beskärning av bergsstaten
som 1925 ifrågasattes. Däremot funne kollegium den nu föreslagna sänkningen
av antalet tekniskt utbildade befattningshavare å bergsstaten kunna
tagas under övervägande.

I liera av de inkomna yttrandena avstyrktes visserligen en sådan sänkning,
men kollegium hade övertygat sig om att en sådan indelning i fem
distrikt kunde verkställas, att antalet befattningshavare, om kollegii befogenheter
utnyttjades, kunde under nu rådande förhållanden begränsas till 9.

Med hänsyn till ej blott sannolikheten av en ökning av det arbete, som
föranleddes av bergsstaten nu åvilande uppgifter, utan även möjligheten av
att genom ny gruvlagstiftning nya arbetsuppgifter tillkomme, syntes dock
varaktigheten av denna lösning ej säkrad. Givetvis komme, om förhållandena
utvecklade sig i sådan riktning, att förstärkning av arbetskrafterna
åter erfordrades, framställning därom att göras.

Kollegium finge alltså under ovan angivna förutsättningar tillstyrka, att,
i anledning av förbundets framställning och de sakkunnigas förslag, åtgärd
vidtoges av Kungl. Maj:t för bergsstatens omorganisation på det sätt, att å
densamma, sedan omorganisationen fullständigt genomförts, skulle vara anställda
5 befattningshavare i bergmästares och 4 befattningshavare i gruvingenjörs
tjänsteställning samt 5 kontorsbiträden.

Socialstyrelsen, som ansett sig icke hava haft anledning att ingå på ett bedömande
i detalj av den föreliggande organisationsfrågan, bar för sin del i allmänhet
framhållit den synnerliga vikten av att icke sådana beskärningar vidtoges
i bergsstatens nuvarande organisation, som kunde äventyra tillgodoseendet av
det starkt grundade kravet på en effektiv arbetarskyddstillsyn inom ifrågavarande
särskilt riskfyllda arbetsområden. Med avseende bärå har det av
de sakkunniga framlagda organisationsförslaget icke synts styrelsen erbjuda
tillräcklig garanti, utan har styrelsen uttalat den uppfattningen, att en beskärning,
som ginge utöver vad kommerskollegium nu ansett sig kunna godtaga,
skulle innebära risk för att nyssberörda krav på en effektiv arbetarskyddsinspektion
icke kunde förverkligas. I

I kommerskollegii ovanberörda särskilt avgivna utlåtande av den 15
november 1928 har kollegium till en början erinrat om att kollegium redan
tillsammans med socialstyrelsen i nyss återgivna utlåtande tagit ställning till
frågan om bergsstatens organisation, därvid kollegium, under förutsättning
av en sådan lönereglering, som tillgodosåge behovet av att erhålla väl kvalificerade
befattningshavare å bergsstaten, samt av bibehållandet av vissa
organisationens anpassningsförmåga tryggande föreskrifter, förordat en indelning
i fem distrikt. De organisatoriska föreskrifter, som utgjorde en
förutsättning för att kollegium kunnat tillstyrka antagandet av en sådan

Kommerskollegii

särskilda
utlåtande den
15 november
1928.

46

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

organisation, avsåge huvudsakligen Kungl. Maj-.ts rätt att reglera distriktens
gränser samt kollegii befogenhet att bestämma befattningshavarnas förläggningsorter
ävensom medgivandet för kollegium att förordna gruvingenjör att
viss tid årligen tjänstgöra utom det distrikt, dit han vore förlagd.

Kollegium har härefter ingått på frågan, huruvida de sakkunnigas förslag
beträffande lönesatserna kunde anses tillfredsställande, samt därvid
framhållit, bland annat, att kollegium redan under nuvarande bättre befordringsutsikter
funnit avsevärda svårigheter vid rekrytering av bergsstaten.

Då ej heller statsverkets ekonomiska läge numera vore sådant, att en i
och för sig lovvärd sparsamhetssynpunkt måste utesluta hänsynstagande till
andra skäliga intressen, har kollegium tillstyrkt, att bergmästarna måtte
placeras i lönegraden B 30 och gruvingenjörerna i lönegraden B 24.

Kollegium har härefter till behandling upptagit övriga av de sakkunniga
beträffande bergsstaten framställda förslag och beträffande dessa spörsmål
anfört följande:

»Såsom torde framgå av vad i det gemensamt med socialstyrelsen avgivna
yttrandet anförts angående bergsstatens arbetsbörda, finner kollegium ej någon
anledning att vid omorganisationen utgå från att vissa tjänstemän skulle
framdeles ej erfordras och därför nu icke böra uppföras på ordinarie stat.
Kollegium får därför påyrka, att samtliga 9 kvarstående bergsstatsbefattningar
uppföras å ordinarie stat.

Vid en indelning av riket i 5 bergmästardistrikt skulle givetvis erfordras
5 ordinarie kontorsbiträden. Därtill komme eventuellt av bergmästaren
i västra distriktet i yttrande över besparingssakkunnigas förslag
uppgivet behov av extra skrivhjälp inom nämnda distrikt. Huruvida sådant
behov kommer att föreligga även vid en indelning i 5 distrikt kan kollegium
ej nu bedöma, men då för närvarande 6 biträden äro anställda å
bergsstaten och indragning av ett distrikt knappast minskar skrivgöromålens
omfattning, skulle det kunna ifrågasättas, huruvida ej för säkerhets skull
anslag till ett extra skrivbiträde bör förefinnas eller ock en däremot svarande
ökning ske i expensanslaget. Å andra sidan torde indragningen av
en bergmästarexpedition komma att medföra någon minskning i behovet av
expensmedel, vilken besparing emellertid, med hänsyn till sannolikheten av
att indragningen komme att träffa en av de billigaste expeditionerna, ej
torde böra beräknas till mera än 500 kronor. Vid sådant förhållande synes
det icke uteslutet, att det nuvarande expensanslaget kan komma att räcka
även till den extra skrivhjälp, som blir erforderlig, och kollegium vill därför
ej nu göra framställning om höjning därav.

De sakkunniga föreslå, att gruvingenjörerna ej skola erhålla semesterrätt
utan endast rätt till tjänstfrihet med bibehållen oavkortad avlöning under
högst 35 dagar inom ett och samma kalenderår.

De återgå även härutinnan till löneregleringskommitténs förslag.

Mot det härför åberopade skälet, nämligen att tillgång till kompetenta
och i övrigt lämpliga vikarier knappast kunde i erforderlig omfattning påräknas,
uttalade kollegium, att någon stadigvarande omöjlighet att erhålla
vikarie för gruvingenjör icke förelåge, enär å bergsstaten funnes extra
ordinarie tjänstemän, och det vid tillfällen kunde inträffa, att kollegium
förfogade över lämplig sådan. Då det i vissa fall kunde vara av be -

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

47

hovet påkallat att förordna vikarie för gruvingenjör under sådan ledighet,
ansåg kollegium även gruvingenjör böra medgivas semester. Enär emellertid
långt ifrån alltid vikarie skulle förordnas, bleve merkostnaden sannolikt
ej avsevärd.

Något motskäl, på grund varav de sakkunniga ej kunnat tillstyrka sådan
semesterrätt, har ej av dem anförts, och kollegium, som önskar hava denna
möjlighet att genom förordnande som gruvingenjör giva e. o. tjänsteman
tillfälle att visa sin duglighet för bergsstatstjänsten, har alltså icke någon
anledning att frångå sin ståndpunkt.»

Mot de av de sakkunniga föreslagna särskilda bestämmelserna för befattningshavarna
vid bergsstaten har kollegium icke för sig haft något att
erinra.

Kollegium har vidare i sitt särskilda utlåtande uttalat sig om de för
den nya organisationens genomförande erforderliga förberedande åtgärderna
och därvid på anförda skäl framhållit, att det vore av värde, om med
distriktens omreglering kunde få anstå, så länge bergmästaren i östra
distriktet kvarstode, alltså till januari 1932.

Till sist har kommerskollegium (statsrådsprotokollet sid. 124 och 125) utlåtit
sig beträffande anslagsberäkningarna.

Departementschefen har sammanfattat sin ståndpunkt i den nu förevarande Departementsfrågan
på följande sätt: chefens stånd »Såsom

av den lämnade redogörelsen framgår, har tanken på en minskning
av antalet bergmästardistrikt redan tidigare vid några tillfällen varit
föremål för allvarligt övervägande, ehuruj den hittills icke förverkligats.

Då saken nu återupptagits av 1926 års besparingssakkunniga och det av de
sakkunniga i dylikt hänseende framställda förslaget i viss utsträckning —
om än med tvekan — biträtts av chefsmyndigheten för bergsstaten, kommerskollegium,
har jag så mycket större anledning att nu till behandling
upptaga detta spörsmål, som ju en dylik åtgärd står i god överensstämmelse
med de allmänna strävandena att genom personalminskningar åstadkomma
en begränsning av statsutgifterna.

Det synes migj också av de verkställda utredningarna klarligen framgå,
att ur sakliga synpunkter hinder icke böra möta för en organisering av
bergsstaten på ett mindre antal distrikt än det nuvarande. Mera tvekan
kan däremot råda, huruvida man med de sakkunniga bör gå ända ned till
fyra distrikt eller med kommerskollegium stanna vid fem — en siffra, som
ju även varit föremål för de sakkunnigas övervägande.

Det viktigaste av de skäl, som av kommerskollegium anförts för att inskränkningen
icke måtte göras så omfattande som de sakkunniga föreslagit,
är det behov av ökad inspektionsverksamhet inom gruv- och stenindustrien,
som på senare åren kommit till uttryck från åtskilliga håll. Även socialstyrelsen
har i avseende härå uttalat, att en beskärning av bergsstatens
organisation, som ginge utöver vad kollegium ansett sig kunna godtaga,
skulle innebära risk för att det starkt grundade kravet på en effektiv ar -

48 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

betsskyddstillsyn inom ifrågavarande särskilt riskfyllda arbetsområden icke
kunde förverkligas.

Med hänsyn till bland annat vad sålunda från yrkesinspektionens chefsmyndighet
uttalats, finner jag mig böra tillstyrka, att bergsstaten organiseras
i fem distrikt. Beträffande distriktens geografiska gränser skall jag
i sinom tid göra framställning hos Kungl. Maj:t.

Med denna utgångspunkt lärer jämväl kollegii, av socialstyrelsen biträdda
förslag om det antal befattningshavare, som skulle bibehållas å staten, böra
vinna beaktande. I anslutning härtill torde alltsa en bergmästartjänst och
en kvinnlig biträdesbefattning, vilka båda befattningar för närvarande äro
vakanta, uteslutas ur staten.

Kollegii förslag att omorganisationen skulle träda i full kraft först i och
med ingången av budgetåret 1932/1933 kan jag däremot icke biträda. Då
kollegium äger befogenhet att självt bestämma de i staten uppförda befattningshavarnas
förläggningsorter, synas mig vissa utav de av kollegium för
ett uppskov med den nya organisationens ikraftträdande åberopade skäl
icke böra tillerkännas någon avgörande betydelse. I övrigt torde i de
fall, då särskilda föreskrifter enligt kollegii mening skulle krävas för
underlättande av den nya organisationens genomförande, på vederbörlig
framställning av kollegium få tagas under övervägande, om och i vad mån
hänsyn till personalen i förekommande fall bör föranleda särskilda åtgärder.

Vid bifall till vad jag här ovan föreslagit rörande genomförande av
minskning i antalet bergmästardistrikt, lärer jämväl, på sätt de sakkunniga
föreslagit, ny lönereglering för bergsstatens befattningshavare böra träda i
tillämpning den 1 juli 1929. Jag tillstyrker alltså, att så må ske.

I fråga om bergmästarnas och gruvingenjörernas placering i lönegrader
hava de sakkunniga upptagit de av löneregleringskommittén på sin tid för
dessa befattningshavare föreslagna eller nuvarande lönegraderna B 29 respektive
B 22. För egen del anser jag mig icke böra gå utöver vad sålunda
från två olika sakkunnigehåll föreslagits utan tillstyrker denna lönegradsplacering
för båda dessa grupper befattningshavare. Mot biträdenas
placering å lönestaten har jag icke någon erinran att göra.

Beträffande frågan om befattningshavarnas vid bergsstaten semesterrätt
tillstyrker jag, med hänsyn till vad kollegium i dylikt hänseende upplyst
och anfört, att sådan rätt må tillkomma jämväl gruvingenjörerna.

Mot den även av löneregleringskommittén ifrågasatta föreskriften om
skyldighet för vissa befattningshavare vid bergsstaten att underkasta sig i
särskild ordning meddelade bestämmelser rörande förbud att för vissa företag
åtaga sig uppdrag mot ersättning har jag icke någon erinran att göra.

Icke heller de av de sakkunniga förordade övergångsbestämmelserna samt
utfärdandet av särskild föreskrift rörande redovisning till statsverket av de

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

49

medel, som hittills tillkommit bergmästarna såsom sportler av expeditionslösen,
föranleda någon erinran från min sida.

Beträffande slutligen de utav de sakkunniga uppgjorda anslagsberäkningarna
har jag icke någon annan erinran att göra än den, som betingas av
den utav mig i samband med mitt yttrande angående antalet bergmästardistrikt
förordade avvikelsen från de sakkunnigas förslag rörande den personal,
som skulle kvarbliva å staten. Anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän torde i anslutning härtill böra bestämmas till 91,968
kronor eller, i avrundat tal, 92,000 kronor. Med tillägg av anslagsposten
till expenser m. m., 7,500 kronor, skulle alltså staten sluta på sammanlagt
99,500 kronor.

T överensstämmelse med den anordning, som av mig förordats beträffande
kommerskollegii stat, torde från det ordinarie anslaget böra utgå samtliga
vikar iatskostnader.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar utskottet till behandling
förehaft två motioner, väckta inom första kammaren, den ena, nr
263, av herr N. A. Nilsson i Kabbarp och den andra, nr 266, av herr
C. 1. Asplund.

I motionen 1:263 har hemställts, att riksdagen måtte — med bifall i
övrigt till Kungl. Maj:ts i proposition nr 161, punkten 3, bergsstaten, framlagda
förslag —

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid bergsstaten på följande sät

Befattning Lönegrad

4 bergmästare ................................................................................................ B 29

3 gruvingenjörer ............................................................................................ B 22

4 kontorsbiträden............................................................................................ B 4;

dels godkänna följande stater för bergsstaten, att tillämpas från och med
den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ....

........ kronor

73,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m.,

för-

slagsanslag ...............................................................

........ »

13,600

Expenser m. m............................................................

........ »

7,500

kronor

94,300.

B. Övergångsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

kronor

penningar

kronor

kronor

1 bergmästare............................................................

5,000

2,500

7,500

1 gruvingenjör .......................................................

3,600

1,800

5,400

Summa kronor 12,900.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. G samt. 69 häft. (Nr 12b.)

4

50

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottets

yttrande.

Anm. Lönen till bergmästaren kan efter 5 år höjas med 600 kronor. För
gruvingenjören kan lönen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med
ytterligare 500 kronor. Orlstillägg utgår till gruvingenjören vid förläggning i
Stockholm med 400 kronor och vid förläggning i Luleå med 200 kronor. I de
fall rätt att uppbära sportler tillkommer en tjänsteman, må sådana icke åtnjutas
till högre belopp än 1,000 kronor årligen.

dels under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av det under avdelning
B 3, Bergsstaten, uppförda ordinarie anslaget till bergsstaten, under
samma avdelning uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 101,200 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de föreskrifter rörande
övergången till den ordinarie avlöningsstaten, som kunna finnas påkallade.

I motionen 1:266 bar hemställts, att riksdagen måtte — med bifaj.1 i
övrigt till i Kungl. Maj:ts proposition nr 161, punkten 3, bergsstaten framlagda
förslag —

a) med placering av de fyra ordinarie gruvingenjörerna i lönegraden B
24 i stället för B 22 öka den i ordinarie staten för bergsstaten upptagna
posten »Avlöningar till ordinarie tjänstemän», förslagsanslag med 3,500
kronor till 95,005 kronor;

b) medgiva, att, i avvaktan på först inträffande ledighet genom ordinarie
bergmästares eller gruvingenjörs avgång från tjänsten, av Kungl. Maj:t förordnade
extra ordinarie gruvingenjören inom norra bergmästaredistriktet
Jonas Ejnar Lindeman må få behålla sin tjänst med honom för närvarande
tillerkända löneförmåner, lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800
och ortstillägg 200 kronor, summa 5,600 kronor ävensom rätt till sportler
intill ett belopp av högst 1,000 kronor årligen, samt för ändamålet för
budgetåret 1929/1930 bevilja ett extra förslagsanslag av 5,600 kronor; samt

c) i fråga om sättet för den nya organisationens genomförande uttala, att
riksdagen icke har något att erinra mot vidtagande av sådana tillfälliga
anordningar beträffande de nuvarande ordinarie befattningshavarnas tjänstgöringsområden
m. in., som, utan att medföra ökade kostnader för statsverket,
äro ägnade att underlätta arbetet under själva övergångstiden och
undanröja personliga olägenheter och förluster för befattningshavarna.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Av statsrådsprotokollet framgår, hurusom vid skilda tillfällen förslag
framlagts om inskränkning av det nuvarande antalet bergmästardistrikt,
men att förslagen ifråga ännu icke lett till något positivt resultat.

Enligt Kungl. Majrts nu föreliggande framställning skulle, i överensstämmelse
med vad kommerskollegium förordat och i samband med att ny
definitiv lönereglering genomföres för bergsstatens befattningshavare, antalet
bergmästardistrikt begränsas från sex till fem. Kungl. Maj:t har sålunda
ansett sig icke kunna godtaga besparingssakkunnigas framställning härutinnan,
som går ut på att bergsstaten skulle organiseras på fyra distrikt.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

51

En omständighet, som gör, att spörsmålet om bergsstatens organisation
icke längre bör undanskjutas, utgör — såsom ock besparingssakkunniga påpekat
— att sagda spörsmål är intimt förbundet med frågan om lönereglering
för bergsstaten. Då det synts utskottet vara ett berättigat önskemål,
att även befattningshavarna, tillhörande denna stat, snarast möjligt överföras
inom det nya lönesystemets ram, anser sålunda utskottet tidpunkten
vara inne, att organisationsfrågan nu erhåller sin lösning.

Såsom departementschefen framhållit, utgör det viktigaste av de skäl,
som tala för att inskränkningen av antalet bergmästardistrikt icke göres så
omfattande, som de sakkunniga ifrågasatt, det behov av ökad inspektionsverksamhet
inom gruv- och stenindustrien, som på senare åren kommit till
uttryck från åtskilliga håll. Härom har kommerskollegium uttalat sig, och
socialstyrelsen har, med framhållande av vikten av att icke sådana beskärningar
vidtoges i bergsstatens nuvarande organisation, som kunde äventyra
tillgodoseendet av det starkt grundade kravet på en effektiv arbetarskyddstillsyn
inom ifrågavarande särskilt riskfyllda områden, ansett, att en beskäring,
som ginge utöver, vad kollegium funnit sig kunna godtaga, skulle
innebära risk för att nyssberörda krav på en effektiv arbetarskyddsinspektion
icke kunde förverkligas.

I betraktande härav och med hänsyn till de skäl, som i övrigt anförts
till stöd för att inskränkningen av antalet bergmästardistrikt begränsas till
fem, har utskottet funnit sig böra för sin del ansluta sig till vad Kungl.
Maj:t uti nu ifrågavarande hänseende föreslagit. En ytterligare begränsning
av bergmästardistriktens antal har utskottet alltså ansett icke vara
tillrådlig. Ur kostnadssynpunkt synes ej heller en begränsning till fyra
distrikt medföra några nämnvärda besparingar, och i varje fall torde det
belopp, varmed kostnaden för en organisation å fem distrikt skulle överskjuta
den för en organisation å fyra distrikt, ej vara av den storlek, att
merkostnaden kan få betecknas såsom utslagsgivande. Av vad sålunda anförts
följer, att utskottet icke kan tillstyrka de i motionen I: 263 framställda
yrkandena.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser antalet befattningshavare vid
bergsstaten, har ej heller givit utskottet anledning till erinran och torde
sålunda i enlighet med förslaget en bergmästare- och en biträdesbefattning
böra uteslutas ur staten. — Vad angår tidpunkten för den nya organisationens
ikraftträdande, ansluter sig utskottet till vad Kungl. Maj:t härutinnan
förordat.

Vidkommande härefter den föreslagna löneregleringen för bergsstatens
befattningshavare innebär, såsom ovan nämnts, Kungl. Maj:ts förslag, att
bergmästarna skulle hänföras till lönegraden B 29, gruvingenjörerna till
lönegraden B 22 och biträdena till lönegraden B 4. I fråga om Kungl.
Maj:ts förslag i denna del har, såsom ovan omförmälts, i motionen I: 266
yrkats, att gruvingenjörerna måtte placeras i lönegraden B 24. Vid prövning
av denna fråga har utskottet funnit sig böra ansluta sig till Kungl.

52

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Maj:ts förslag. Vad särskilt angår frågan om gruvingenjörernas placering
i lönegrad, får utskottet erinra om, att såväl 1902 års löneregleringskommitté
som besparingssakkunniga förordat den löneställning, Kungl. Maj:t
för dem ifrågasatt.

I detta sammanhang vill utskottet i anledning av de i nyssberörda motion
i övrigt gjorda yrkandena hava uttalat, att utskottet förutsätter, att vid den
kommande omorganisationen av bergsstaten sådana anordningar vidtagas,
att de olägenheter, som motionären påpekat, i möjligaste mån må kunna
undvikas. Därest särskilda kostnader härigenom skulle komma att uppstå,
torde med hänsyn till kostnadernas tillfälliga natur och ringa omfattning
särskilt anslag härför icke böra upptagas å riksstaten, utan torde desamma
böra få bestridas från ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten.

Då vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen
icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså hem -

ställa,

I:o) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och med avslag å herr Nilssons i
Kabbarp ovanberörda motion, I: 263, ävensom med avslag
å herr Asplunds förenämnda motion I: 266, i vad
den avser gruvingenjörernas placering i lönegrad och
anslag till bergsstaten,

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och
med den 1 juli 1929 äga tillämpning på befattningshavare
vid bergsstaten;

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid
bergsstaten på följande sätt:

Befattning Lönegrad

5 bergmästare................................................................ B 29

4 gruvingenjörer ........................................................ B 22

5 kontorsbiträden ........................................................ B 4;

c) godkänna följande stat för bergsstaten, att tillämpas
från och med den 1 juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag........................................... kronor 92,000

Expenser m. m............................................. »_

Summa förslagsanslag kronor 99,500;

d) besluta, att lösen för expeditioner, som utfärdas
av befattningshavare vid bergsstaten, skall i sin helhet
redovisas till statsverket;

e) besluta följande särskilda bestämmelse att lända
till efterrättelse beträffande befattningshavarna vid bergsstaten: -

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

53

Befattningshavare vid bergsstaten skall vara underkastad
de bestämmelser, som i särskild ordning äro eller
varda meddelade, rörande förbud att för egen eller
annans räkning driva eller hava del eller anställning i
vissa företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag
mot ersättning;

f) besluta, att, där ordinarie befattningshavare vid
bergsstaten enligt hittills gällande bestämmelser ägt
uppbära någon del av avlöningen i förskott, vid ingången
av juli månad 1929 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad
befattningshavaren skulle hava i den befattning, han
vid utgången av juni månad 1929 innehar, i förskott
uppburit för juli månad 1929, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;

g) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i staten för bergsstaten
upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;

h) förklara, att övriga av riksdagen med avseende
å den definitiva löneregleringen för statsdepartement
m. fl. verk lämnade medgivanden må i tillämpliga delar
gälla även beträffande befattningshavare vid bergsstaten;

i) under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande
av det ordinarie anslaget till bergsstaten, uppföra ett
ordinarie förslagsanslag till bergsstaten av 99,500
kronor;

samt

II:o) att herr Asplunds motion, 1:266, må i övrigt
anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.

Sprängämnesinspektionen.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att Sprängämnes dels

godkänna följande ordinarie stat för sprängämnesinspektionen, att tnspe^l°ncntillämpas
från och med den 1 juli 1929:

Avlöning till den ordinarie tjänstemannen, förslagsanslag 10,500 kronor;
dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till sprängämnesinspektionen,
nu 11,500 kronor, med 1,000 kronor, till 10,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 129 och 130 i statsrådsprotokollet.

54

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottets

yttrande.

Å ordinarie staten för sprängämnesinspektionen är uppförd endast eu
befattningshavare, nämligen sprängämnesinspektören med placering i lönegraden
B 28. Inspektionens stat har nu följande utseende:

Avlöning till den ordinarie tjänstemannen, förslagsanslag ... kronor 10,500
Vikariatsersättning, förslagsanslag ............................................ » 1,000

Summa kronor 11,500.

På Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen för budgetåret 1928/1929,
i likhet med vad allt sedan år 1923 ägt rum, till arvode åt en assistent åt
sprängämnesinspektören anvisat ett extra anslag, vilket för närvarande utgår
med ett helopp av 6,048 kronor för år.

I sitt betänkande den 19 oktober 1928 hava 1926 års besparingssakkunniga
beträffande sprängämnesinspektionen anfört följande:

»Beträffande här ifrågavarande personal hava besparingssakkunniga icke
funnit anledning föreslå några förändringar.

Vad beträffar uppställningen av staten för sprängämnesinspektionen torde
det särskilda anslaget till vikariatsersättningar, i enlighet med vad ovan
anförts i fråga om kommerskollegii stat, böra utgå. Att härvid kostnaderna
för inspektionen kunna komma att i viss mån överskrida statens
slutsumma synes icke böra utgöra hinder för en dylik förändring, då det
givetvis bör tillses, att inom de olika förvaltningsgrenarna likartade regler
för avlöningsanslagens beräkning komma till användning.

I enlighet med det förfarande, som tillämpats vid beräkning av anslag
för viss å extra stat anställd personal i statsdepartement, torde anslaget till
arvode åt assistenten böra hädanefter anvisas såsom förslagsanslag, beräknat
på följande sätt:

1 assistent (i lönegraden B 21)

Grundavlöning

kronor

6,048

Avlöningsför höjningar kronor 768 -

Summa

kronor

6,816.

Anslaget synes i anslutning härtill böra bestämmas till i avrundat belopp
6,800 kronor.»

Departementschefen har, liksom ock kommerskollegium, ej haft något att
erinra mot de sakkunnigas förslag.

Utskottet, som ej funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag i
avseende å anslag till sprängämnesinspektionen, får alltså under förevarande
punkt hemställa,

att riksdagen må,

a) godkänna följande ordinarie stat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

Avlöning till den ordinarie tjänstemannen, förslagsanslag
10,500 kronor; samt

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till sprängämnesinspektionen
nu 11,500 kronor, med 1,000 kronor
till 10,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 124. 55

5:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 5) att till arvode åt en
assistent vid sprängämnesinspektionen för budgetåret 1929/1930 under tionde
huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 6,800 kronor.

Under åberopande av vad under nästföregående punkt anförts får utskottet
hemställa,

att riksdagen må till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen
för budgetåret 1929/1930 under tionde
huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 6,800
kronor.

Statens elektriska inspektion.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att
dels godkänna följande ordinarie stat för statens elektriska inspektion, att
tillämpas från och med den 1 juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 30,100 kronor;
dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till statens elektriska
inspektion, nu 31,500 kronor, med 1,400 kronor till 30,100 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 130 och 131 i statsrådsprotokollet.

Ordinarie staten för inspektionen har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 30,100

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................ » 1,400

Summa kronor 31,500.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för budgetåret 1928/1929,
i likhet med vad allt sedan år 1920 ägt rum, till arvoden åt två assistenter
vid inspektionen anvisat ett extra anslag, vilket för närvarande utgår med
ett belopp av 12,096 kronor för år.

På sätt framgår av den under punkt 2 lämnade redogörelsen hava 1926
ars besparingssakkunniga icke funnit anledning föreslå någon förändring
beträffande organisationen av elektriska inspektionen.

Däremot hava de sakkunniga, i likhet med vad som ifrågasatts beträffande
sprängämnesinspektionen, framlagt förslag till förändrat beräkningssätt
rörande de till nu ifrågavarande inspektion utgående anslagen. I enlighet
därmed skulle anslaget till vikariatsersättningar uteslutas ur staten och
\ikariatskostnaderna för inspektörerna helt bestridas av det ordinarie av
löningsanslaget. Vidare skulle i anslutning till det förfarande, som tilllämpats
vid beräkning av anslag för viss å extra stat anställd personal,
anslaget till arvoden åt de två assistenterna upptagas såsom förslagsanslag;
och hava de sakkunniga för sin del beräknat sistnämnda anslag på följande
sätt:

Arvode åt en
assistent vid
sprängämnesinspektionen.

[5.]

Utskottets

yttrande.

Statens

elektriska

inspektion.

[6.]

56

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Grund- Avlönings- Summa

avlöningar förhöjningar kronor

12,096 1,536 13,632.

Anslaget borde enligt de sakkunnigas mening upptagas med ett avrundat
belopp av 13,600 kronor.

Utskottets Då utskottet i likhet med kommerskollegium och departementschefen icke
yttrande. haft något att erinra mot de sakkunnigas förslag beträffande anslag till

nu ifrågavarande inspektion, får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas från och med den 1
juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
30,100 kronor; samt

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till statens
elektriska inspektion, nu 31,500 kronor, med 1,400 kronor
till 30,100 kronor.

Arvoden åt två 7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till arvoden åt
assistenter två assistenter vid statens elektriska inspektion för budgetåret 1929/1930
''^elektriska under tionde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 13,600 kronor.

inspektion .

[7.]

utskottets Under hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts, får utyttrande.
gjutet hemställa,

att riksdagen må till arvoden åt två assistenter vid
statens elektriska inspektion för budgetåret 1929/1930
under tionde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag
av 13,600 kronor.

Fartygsinspektionen.

inspektiorien. 8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att

[8.] dels godkänna följande ordinarie stat för fartygsinspektionen, att tilläm pas

från och med den 1 juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 185,700 kronor, ".
dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till fartygsinspektionen,
nu 187,700 kronor, med 2,000 kronor till 185,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes a sid. 132 i statsrådsprotokollet.

Den av 1928 års riksdag fastställda ordinarie staten för fartygsinspektionen
har följande utseende:

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

57

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 185,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,000

Summa kronor 187,700.

I fråga om denna stat hava 1926 års besparingssakkunniga icke föreslagit
någon ändring.

Då det emellertid synts riktigast, att, i likhet med vad som senast föreslagits
beträffande sprängämnesinspektionen och statens elektriska inspektion,
vikariatskostnader för uppehållande av ordinarie befattningar vid fartygsinspektionen
bestridas från avlöningsanslaget till de ordinarie tjänstemännen,
har särskild anslagspost för vikariatsersättningar icke längre ansetts böra
upptagas i staten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stat för fartygsinspektionen,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ............................................ 185,700 kronor;

samt

h) minska det ordinarie förslagsanslaget till fartygsinspektionen,
nu 187,700 kronor, med 2,000 kronor till
185,700 kronor.

9:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 9)
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till uppehållande av fartygsinspektionens
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
95,678 kronor.

Undervisningsanstalt för sjöfart.

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 133—139) i ämnet innehåller får utskottet
hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
med oförändrade belopp upptaga
a) ordinarie anslaget till navigationsskolorna, 171,000
kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 69 höft. (Nr 12b.) 5

Fartygsinspektioner,
s
verksamhet.

[9.]

Navigations skolorna.

[10.]

58

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

b) ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen,
2,200 kronor; samt

c) ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen
vid undervisningsanstalter för sjöfart, 23,000
kronor.

Skeppsmät- 11 :o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) och under hänvisningskostnad.
ning va(j statsrådsprotokollet (sid. 139 och 140) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet.

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
med oförändrat belopp upptaga ordinarie förslagsanslaget
till skeppsmätningskostnad, 32,200 kronor.

Arvoden åt 12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till arvoden åt
)TVX”9e”lärer torvingenjörer m. m., i enlighet med vad av departementschefen i statsrådspro[12.
] tokollet över handelsärenden den 25 februari 1929 förordats, för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 140—143 i statsrådsprotokollet.

Sedan 1901 års riksdag anvisat medel för anställande av en torvingenjör,
erhöll denne från och med år 1903 till sitt biträde en assistent. Härefter
ägde ett successivt utökande av personalen rum såväl före världskriget som
framför allt under kristiden, så att slutligen under år 1920 torvstaten utgjordes
av 1 förste torvingenjör, 4 torvingenjörer, 3 torvassistenter — därav
en särskilt avsedd för den då pågående undersökningen av staten tillhöriga
mossar — samt 3 torvbiträden. Sedermera vidtogos emellertid betydande inskränkningar
ifråga om denna personal; från och med den 1 juli 1923 kvarstodo
vid torvstaten en förste torvingenjör och tre torvingenjörer, samtliga
anställda å extra stat.

Enligt beslut vid 1928 års riksdag skall befattningen såsom förste torvingenjör
i samband med den nuvarande innehavarens avgång från tjänsten
från och med den 1 maj 1929 indragas. Vidare har genom tjänstinnehavarens
frånfälle numera ledighet uppstått å en av de tre torvingenjörsbefattningar,
för vilkas fortsatta uppehållande under budgetåret 1928/1929
medel å extra stat beviljats.

Det av 1928 års riksdag till arvoden åt torvingenjörer m. m. för innevarande
budgetår anvisade anslaget å 30,700 kronor har jämlikt beslut av
Kungl. Maj:t den 8 juni 1928 disponerats på följande sätt:

till arvode åt en förste torvingenjör för tiden 1 juli 1928—

30 april 1929 efter 6,000 kronor för helt år räknat kronor
» ortstillägg åt densamme under sagda tid efter 400

»

kronor för helt år räknat .......

arvoden å 4,000 kronor åt tre

torvingenjörer

5,000: —

333:33
12,000: —

»

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

59

till personliga ålderstillägg åt förste torv ingenjören för
tiden 1 juli 1928—30 april 1929 och åt tre torvingen jörer

å 1,000 kronor för helt år räknat........................ kronor 3,833:33

» resekostnads- och traktamentsersättningar åt torvtjänstemännen
samt, i den mån anslaget sådant medger,
expensersättningar till ett sammanlagt belopp av
1,500 kronor, att med lika belopp tilldelas envar av

torvingenjörerna vid budgetårets utgång ................... » 8,000: —

» skrivhjälp åt förste torvingenjören och efter dennes
avgång åt den tjänsteman inom kommerskollegium,
som kommer att handlägga de förste torvingenjören

förut åvilande göromål ................................................... kronor 1,500: —

Summa kronor 30,666: 6 6,

vilket belopp avrundats uppåt till 30,700 kronor.

I avseende å torvstatens personal innebär besparingssakkunnigas förslag,
att denna personal från och med nästkommande budgetår skulle utgöras
av endast två torvingenjörer.

I anledning härav har kommerskollegium uttalat farhågor, att dessa båda
befattningshavare icke ensamma skulle medhinna dem åliggande tjänsteresor.
I anslutning härtill har kollegium påyrkat, att ytterligare en torvingenjör
måtte få anställas under högst hälften av budgetåret. Departementschefen
har tillstyrkt kollegii framställning.

Till avlönande av två torvingenjörer under hela budgetåret 1929/1930 och
en torvingenjör under en tid av högst sex månader av samma budgetår har
sålunda ansetts böra avses ett belopp av (4,000 + 4,000 + 2,000) 10,000 kronor
och för personliga ålderstillägg åt förstnämnda båda torvingenjörer en anslagspost
å (1,000 1,000) 2,000 kronor. Vad angår den i nu ifrågavarande

anslag ingående posten till resekostnads- och traktamentsersättningar m. m.,
har kollegium hemställt, att med hänsyn till den genom en torvingenjörs
frånfälle uppkomna ökningen av expeditionsarbetet för de kvarvarande båda
torvingenjörerna den expensersättning, vartill de under vissa villkor nu äro
berättigade, måtte höjas med 250 kronor. Då departementschefen, lika med
kollegium, funnit en dylik höjning vara väl motiverad av det för dem ökade
expeditionsarbetet, har departementschefen tillstyrkt, att expensersättningen
till envar av dem bestämdes till 750 kronor att utgå i den ordning, som av
kollegium förordats. För beredande av dessa expensersättningar har emellertid
icke någon höjning av postens nuvarande belopp ansetts erforderlig.

Vid bifall härtill skulle alltså anslaget till torvstaten, nu 30,700 kronor,
för nästinstundande budgetår behöva bestämmas till (10,000 + 2,000 + 8,000)
20,000 kronor.

För åtnjutande av de personliga ålderstilläggen har, i likhet med vad
senast för löpande budgetår varit fastställt, ansetts böra föreskrivas, att vederbörande
torvingenjörer fortfarande med gott vitsord tjänstgjorde i nämnda
egenskap.

60

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottets

yttrande.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemstäl
alltså,

att riksdagen må till arvoden åt torvingenjörer m. m.,
i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 25 februari 1929
förordats, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 20,000 kronor.

ÅldersttUägg. 13;o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) och under hänvis*-
ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 143) i ämnet innehåller får utskottet

hemställa,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta det under
tionde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg.

Stockholm den 21 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, C. I. Asplund,
C. G. V. Hammarskjöld, J. G. Walles, E. A. Lundell och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. B. Jansson i Falun, O. Olsson i
Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F.son Holmgren,
E. J. Wigforss, S. Persson i Fritorp, A. Danielsson, O. Andersson i Höör, G. Persson i
Falla och J. Jönsson i Revinge.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

61

Reservationer:

vid punkt 1 (kommerskollegium)

av herrar Olsson i Blädinge, Törnkvist i Karlskrona och Holmgren, vilka
ansett, att utskottet bort med anledning av herrar Lindleys och Holmgrens
motioner I: 262 och II: 406 tillstyrka uppförande av byråinspektören i lönegraden
B 24 med skyldighet för honom att utan särskild ersättning i förekommande
fall vikariera för navigationsskoleinspektören;

vid punkt 2 (kommerskollegii verksamhet)

av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Jönsson i Revinge, vilka ansett,
att i stället för förste byråingenjören å industribyråns elektriska sektion
borde uppföras en byråingenjör i lönegraden B 21 med en avlöning av
6,048 kronor och att förty utskottet bort hemställa,

att riksdagen må till uppehållande av kommerskollegii
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,620
kronor;

vid punkt 3 (bergsstaten)

1) av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Jönsson i Revinge, vilka ansett,
att utskottet bort hemställa,

I:o) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och med bifall till herr Nilssons i
Kabbarp ovanberörda motion, I: 263, ävensom med avslag
å herr Asplunds förenämnda motion, I: 266, i vad
den avser gruvingenjörernas placering i lönegrad och
anslag till bergsstaten,

a) — — -------------

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid bergsstaten
på följande sätt:

Befattning Lönegrad

4 bergmästare ........................................................... B 29

3 gruvingenjörer........................................................ B 22

4 kontorsbiträden........................................................ B 4;

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 69 höft. (Nr 12i.)

6

«2

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

c) godkänna följande stater för bergsstaten, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag............................................ kronor 73,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattnings befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 13,600

Expenser m. m................................... » 7,500

kronor 94,300.

B. övergångsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

kronor

penningar

kronor

kronor

1 bergmästare.................

........... 5,000

2,500

7,500

1 gruvingenjör .............

............ 3,600

1,800

5,400

Summa kronor 12,900.

Anm. Lönen till bergmästaren kan efter 5 år höjas med
600 kronor. För gruvingenjören kan lönen efter 5 år höjas
med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
Ortstillägg utgår till gruvingenjören vid förläggning i Stockholm
med 400 kronor och vid förläggning i Luleå med 200
kronor. I de fall rätt att uppbära sportler tillkommer en tjänsteman,
må sådana icke åtnjutas till högre belopp än 1,000
kronor årligen.

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de föreskrifter
rörande övergången till den ordinarie avlöningsstaten,
som kunna finnas påkallade;

e) = d) i utlåtandet;

f) = e) i utlåtandet;

g) = f) i utlåtandet;

h) = g) i utlåtandet;

i) = h) i utlåtandet;

k) under riksstatens tionde huvudtitel — — — förslagsanslag
av 101,200 kronor;

samt

II:o)---

2) av herr Asplund, som ansett, att utskottet bort tillstyrka gruvingenjörernas
placering i lönegraden B 24.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.