Statsutskottets utlåtande Nr 122.

1

Nr 122.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1929 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts propositioner angående
provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och
småskolor m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta 7110-tioner, dels ock Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 291, gjorda framställning
angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter.

(2:a avd.)

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln, med åberopande av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen

dels, under punkten 193, att, i avbidan på proposition angående provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid folkskolor, för ändamålet beräkna
i riksstaten för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 5,935,000
kronor,

dels ock, under punkten 208, att, i avbidan på proposition angående provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor, för ändamålet
beräkna i riksstaten för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av
100,000 kronor.

Sedermera bar Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25 februari
1929 dagtecknad proposition, nr 180, vilken hänvisats till statsutskottet för
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
att

dels besluta,

att under budgetåret 1929/1930 provisorisk avlöningsförbättring må utgå
till lärare vid folk- och småskolor med följande belopp, nämligen

för ordinarie lärare vid folkskola: 258 kronor för manlig lärare å A-ort
och 288 kronor för manlig lärare å annan ort samt 216 kronor för kvinnlig
lärare å A-ort och 240 kronor för kvinnlig lärare å annan ort;

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 67 häft. (Nr 122.)

Provisorisk
avlöningsförbättring
åt
lärare vid
folk- och
småskolor
samt vid
högre folkskolor
jämte
i ämnet
väckta
motioner.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare: 184 kronor för manlig
lärare å A-ort och 204 kronor för manlig lärare å annan ort samt 160
kronor för kvinnlig lärare å A-ort och 180 kronor för kvinnlig lärare å
annan ort;

för ordinarie lärare vid småskola ävensom för lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tillsvidare
med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning: 150 kronor för
lärare å A-ort och 168 kronor för lärare å annan ort;

för extra ordinarie och vikarierande lärare vid småskola samt för lärare
vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd
på viss tid eller såsom vikarie, ävensom för sådan ordinarie lärare
vid småskola eller tillsvidare anställd lärare, vilken ej äger komma i åtnjutande
av det i föregående punkt omnämnda beloppet: 110 kronor för lärare
å A-ort och 120 kronor för lärare å annan ort; samt

till lärare vid högre folkskolor med följande belopp, nämligen
för ordinarie ämneslärare: 360 kronor för manlig och 300 kronor för
kvinnlig lärare;

för extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring:
300 kronor för manlig och 250 kronor för kvinnlig lärare;

för timlärare: 10 procent av de i kungörelsen den 16 september 1918
angående avlöning åt lärare vid högre folkskola samt statsbidrag till sådan
skola stadgade belopp, dock med högst 270 kronor för manlig och 240 kronor
för kvinnlig lärare samt med föreskrift att dylik avlöningsförbättring ej
må utgå åt sådan timlärare, som i egenskap av ordinarie, extra ordinarie
eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring uppbär provisorisk avlöningsförbättring
eller tillfällig löneförbättring;

att dyrtidstillägg ej må utgå å ovan omförmälda provisoriska avlöningsförbättring;
samt

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och bestämmelser,
vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
angivit, torde för sagda avlöningsförbättrings åtnjutande böra
stadgas;

dels, vid bifall till ovan framlagda förslag, anvisa för budgetåret 1929/1930
till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor ett
extra förslagsanslag å 5,720,000 kronor;

samt till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor
ett extra förslagsanslag å 100,000 kronor;

dels ock medgiva, att till föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
vid skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, ävensom till föreståndarinna och
biträdande föreståndarinna vid Skytteanska skolan i Tärna provisorisk avlöningsförbättring
må under budgetåret 1929/1930 enligt de ovan i fråga om
sådan avlöningsförbättring åt lärare vid småskola förordade grunder och

Statsutskottets utlåtande Nr 122. 3

bestämmelser utgå av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna
och biträdande föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, respektive det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska
skolan i Tärna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda
statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förchaft följande motioner,
nämligen

dels eu inom första kammaren av herr V. Rydén m. fl. väckt motion
(I: 285), däri hemställts, att riksdagen ville

dels medgiva, att för budgetåret 1929/1930 tillfällig löneförbättring till
nedannämnda befattningshavare må utgå medföljande belopp: till ordinarie
manlig folkskollärare 500 kronor, till ordinarie kvinnlig folkskollärare 425
kronor, till ordinarie lärare vid småskola 300 kronor, till extra ordinarie och
vikarierande manlig folkskollärare 375 kronor, till extra ordinarie och vikarierande
kvinnlig folkskollärare 325 kronor, till extra ordinarie och vikarierande
lärare vid småskola 225 kronor, till ordinarie manlig ämneslärare vid
högre folkskola 600 kronor, till ordinarie kvinnlig ämneslärare vid högre
folkskola 500 kronor, till extra ordinarie och vikarierande manlig ämneslärare
med full tjänstgöring vid högre folkskola 500 kronor, till extra ordinarie
och vikarierande kvinnlig ämneslärare med full tjänstgöring vid högre
folkskola 450 kronor och för timlärare vid högre folkskola 15 procent av
nu utgående avlöning med ett maximum av 470 kronor för manlig och 400
kronor för kvinnlig lärare,

dels för ändamålet anvisa för budgetåret 1929/1930 behövligt extra förslagsanslag; dels

en inom andra kammaren av herrar V. Hedlund i Östersund och
H. Lagerlcwist väckt motion (II: 427), vari, fastän med annan motivering,
gjorts enahanda hemställan som i förenämnda motion I: 285,

dels en inom andra kammaren av herr O. Olsson i Kullenbergstorp m. fl.
väckt motion (11:420), däri hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj:ts proposition nr 180,

dels en inom andra kammaren av herr P. Pehrsson i Göteborg väckt
motion (II: 423), däri hemställts, att riksdagen måtte bevilja lärarna vid
yrkesbestämda högre folkskolor samma tillfälliga löneförbättring, som f. n.
åtnjutes av lärarna vid kommunala mellanskolor, nämligen

åt ordinarie manlig ämneslärare...............kronor 600,

» » kvinnlig » ............... » 500,

» e. o. och vikarierande manlig ämneslärare..... » 450,

* * * » kvinnlig » ..... » 420,

4

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

jämte dyrtidstillägg, beräknade enligt enahanda grunder, som gälla angående
dylika tillägg för lärarlönerna vid kommunala mellanskolor, samt att riksdagen
för detta ändamål måtte besluta att höja det i Kungl. Maj:ts proposition
nr 180 föreslagna extra förslagsanslaget å 100,000 kronor för tillfällig
löneförbättring åt högre folkskolans lärare med 65,000 kronor till 165,000
kronor;

dels en inom andra kammaren av herr E. Olsson i Osterbo väckt motion
(II: 428), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de lärare, vilka på
sätt i motionen angivits åtnjuta av skoldistrikt beviljad löneförbättring,
skola, så länge de bekläda sina ifrågavarande befattningar, icke tillgodonjuta
den löneförbättring som föreslås i Kungl. Maj:ts proposition nr 180,
utan motsvarande belopp i stället utbetalas till skoldistriktet såsom ersättning
för det vederbörande lärare beviljade lönetillägget; dock att, därest det
kommunala lönetillägget understiger den statliga löneförbättring, som eljest
skolat tillkomma läraren, han skall äga att uppbära skillnaden,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr W. Björck (I: 278) och den andra inom andra kammaren av herr
V. Larsson i Västerås (II: 422), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
ville dels besluta, att ordinarie lärare vid av landsting eller stad, som ej i
landsting deltager, upprättat småskoleseminarium, beläget å dyrort F eller
G, må komma i åtnjutande av provisorisk avlöningsförbättring till enahanda
belopp, som av Kungl. Maj:t i den här nedan under punkten 2:o omförmälda
propositionen nr 181 föreslagits för övningsskollärare vid folkskoleseminarier
och lärare vid statens småskoleseminarier å motsvarande dyrorter,
dels, vid bifall till detta yrkande, till provisorisk avlöningsförbättring åt
lärare vid statsunderstödda landstingsseminarier anvisa ett extra förslagsanslag
å 2,500 kronor.

I detta sammanhang har utskottet vidare till behandling förehaft eu inom
första kammaren av herr E. J. Ekman väckt motion (I. 38), däri hemställts,
att riksdagen ville besluta, att vid anslaget till statsbidrag för avlöning av
lärarpersonalen vid folkskolan skall fogas det villkor, att sagda lärarper
sonal skall hava skyldighet att, där så påkallas, tjänstgöra även i fortsättningsskolan
och ersättningsskolan mot åtnjutande av stadgad ersättning.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen
får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Nu gällande avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid folk- och småskolor
samt för lärarpersonalen vid högre folkskolor fastställdes vid 1918
års riksdag. Bestämmelserna härom återfinnas i kungörelserna den 16 september
1918 angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt
statsbidrag till sådan avlöning (nr 760), den 18 september 1918 angående
boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor (nr 792), den 16
september 1918 angående avlöning åt lärare vid högre folkskola samt stats -

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

5

bidrag till sådan skola (nr 759) och don 19 november 1918 angående boställsordning
för lärare vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor (nr 979).

Alltsedan nu gällande kungörelser rörande avlöning åt lärare vid folk- och
småskolor samt vid högre folkskolor den 1 januari 1919 trätt i tillämpning,
hava jämväl dyrtidstillägg utgått till befattningshavarna i fråga. Nu gällande
grunder för beräkning härav äro meddelade i en kungörelse av den
22 juni 1923 (nr 307).

De sålunda stadgade lönebeloppen äro av Kungl. Maj:t och riksdagen
fastställda minimilöner. Hinder förefinnes alltså icke för skoldistrikt att,
där förhållandena sådant föranleda, bevilja högre avlöning.

I samband med att ett helt nytt lönesystem infördes vid kommunikationsverken
och att utredning verkställdes om nämnda lönesystems införande
även inom andra grenar av den civila statsförvaltningen upptogs frågan,
huruvida ej en ny definitiv lönereglering med utgångspunkt från det för
kommunikationsverken fastställda avlöningsreglementet med däri upptagna
lönebelopp borde komma till stånd även för lärarpersonalerna vid olika
läroanstalter.

Genom beslut den 3 december 1920 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté, den s. k. lärarlönekommittén, att i anslutning till vad föredragande
departementschefen anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
samma dag verkställa utredning och avgiva förslag rörande ny
definitiv lönereglering för bland annat lärarpersonalerna vid folk- och småskolor
samt högre folkskolor. Utredning och förslag i frågan avgavs av
nämnda kommitté den 15 augusti 1923.

Det sålunda framlagda förslaget har ännu icke givit anledning till någon
framställning till riksdagen beträffande lönereglering för de i förslaget angivna
lärarkårerna. För vissa av de lärarkårer, vilkas avlöningsförmåner voro
föremål för lärarlönekommitténs utredning och förslag, har riksdagen däremot
vid olika tillfällen beviljat tillfällig löneförbättring. Sålunda hava befattningshavare
vid rikets allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet,
statens folkskoleseminarier, statens småskoleseminarier, blindundervisningsanstalterna
och de tekniska läroverken, statens folkskolinspektörer, befattningshavare
vid sjökrigsskolan, skeppsgosseskolorna i Karlskrona och Marstrand,
veterinärinrättningen i Skara och navigationsskolorna ävensom lärarpersonalerna
vid kommunala mellanskolor och de s. k. landstingsseminarierna
fått sig dylik tillfällig löneförbättring tillerkänd. Lärarpersonalerna
vid folkskolorna och vid de högre folkskolorna hava däremot, oavsett dyrtidstillägg
efter i huvudsak samma grunder som statens befattningshavare,
icke kommit i åtnjutande av någon förhöjning i de lönesatser, som fastställdes
av 1918 års riksdag.

I detta samband torde vidare böra erinras om att Kungl. Maj:t enligt
beslut den 29 juni 1928 uppdragit åt eu kommitté, 1928 års lönekommitté,
att enligt angivna riktlinjer verkställa utredning och avgiva förslag i avse -

6

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

ende å dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen,
beträffande vissa ännu återstående löneregleringsfrågor samt angående revision
av gällande avlöningsförfattningar. Denna kommitté har också lärarpersonalernas
lönefråga under behandling.

Under de senare åren hava, såsom nyss nämnts, ett flertal lärarkårer tillerkänts
tillfällig löneförbättring, under det att sådan löneförbättring icke
kommit lärarna vid folk- och småskolor samt vid högre folkskolor till del.
Flera framställningar i sådan riktning hava dock blivit gjorda.

Skolöverstyrelsen har sålunda sedan år 1920 årligen hos Kungl. Maj:t
hemställt härom. Motionsledes har frågan vidare kommit under riksdagens
prövning under ett vart av åren 1925—1928. De under åren 1925—1927
väckta motionerna föranledde emellertid ingen riksdagens åtgärd.

I två vid 1928 års riksdag väckta, likalydande motioner (I: 30 och II: 56)
framlades slutligen förslag av enahanda innebörd som vid 1925, 1926 och
1927 års riksdagar.

I skrivelse den 1 juni 1928, nr 290, i anledning av väckta motioner om
tillfällig löneförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor
erinrade riksdagen till en början om ärendets behandling vid 1925,
1926 och 1927 års riksdagar samt anförde härefter följande:

Såsom av ovanstående redogörelse framgår, har riksdagens statsutskott
vid flera tillfällen uttalat sitt behjärtande av den angelägenhet, som i motionerna
beröres. De statsfinansiella förhållandena och frånvaron av initiativ
från Kungl. Maj:ts sida i ämnet hava emellertid hittills föranlett, att
något positivt beslut i frågan ej kunnat komma till stånd. Jämväl nu lärer
ställningen få anses sådan, att ett bifall till motionärernas hemställan ej
kan ifrågakomma.

Riksdagen håller emellertid före, att det ur alla synpunkter vore önskvärt,
att frågan om en reglering av ifrågavarande lärargruppers löner snarast
bleve definitivt löst.

Under framhållande att det främst borde ankomma på Kungl. Maj:t att
närmare överväga grunderna för en blivande lönereglering hemställde riksdagen,
att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida förslag
till förbättrade löneförhållanden för lärare vid folk- och småskolor samt
högre folkskolor kunde snarast framläggas för riksdagen.

Departementschefen framhåller nu, att, även om man ej borde alldeles
bortse från att här ifrågavarande lärare genom förmånen av fri bostad med
bränsle eller ersättning därför enligt ortens pris i ett avseende fått full ersättning
för den allmänna prisstegringen sedan år 1914 samt att en del
av dessa lärare, särskilt i städer och stadsliknande samhällen, genom vederbörande
kommuns ingripande erhölle en avlöning, som i vissa fall ej oväsentligt
överstege den fastställda minimilönen, det dock ej torde kunna
bestridas, att de lagstadgade avlöningsförmånerna till lärare vid folk- och
småskolor vore för knappt tillmätta i förhållande till vad som tillerkänts
statstjänare i motsvarande ställning och med i stort sett motsvarande ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

7

bildning. Då förslag om definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid olika
läroanstalter icke kunnat föreläggas 1929 års riksdag och det vore ovisst,
när ett förslag i denna riktning kunde hinna framläggas, har departementschefen
ansett det vara angeläget att tillse, huruvida icke åtgärder borde
vidtagas för att, i avvaktan på den definitiva löneregleringen, bereda lärarne
en förbättring i deras ekonomiska ställning. Departementschefen har därvid
funnit starka skäl tala för att ifrågavarande lärare redan nu må komma i
åtnjutande av en provisorisk avlöningsförbättring att utgå helt av statsanslag.

Med hänsyn tagen dels därtill, att en kommande lönereglering ej finge
föregripas, dels till den statsfinansiella situationen har inom ecklesiastikdepartementet
utarbetats ett förslag till provisorisk avlöningsförbättring. Enligt
detta förslag skulle ingen differentiering för olika ortsgrupper förekomma,
utan provisorisk löneförbättring skulle utgå med lika belopp för alla befattningshavare
inom samma lärargrupp.

Över nämnda preliminära förslag, återgivet å sid. 15 i propositionen, avgavs
yttrande av 1928 års lönekommitté, som därvid utgick ifrån att
syftet med den föreliggande remissen varit icke att inhämta kommitténs
mening om lämpligheten över huvud taget av att nu företaga eu provisorisk
reglering av avlöningarna för olika kategorier av lärare, utan endast
att från kommittén erhålla ett yttrande därom, huruvida en provisorisk
avlöningsförbättring av den storlek och den anordning i övrigt, som de
remitterade förslagen innehålla, kunde antagas komma att i ena eller andra
avseendet föregripa en definitiv lönereglering för här ifrågavarande befattningsh
avaregrupper.

Härefter anförde kommittén:

I sådant hänseende vill kommittén framhålla, att behandlingen av frågan
om lönereglering för olika grupper av lärare, vilken fråga överlämnats till
en särskild sektion av kommittén, ännu icke fortskridit så långt, att kommittén
kan uttala sig vare sig om det lönesystem, som slutligen kan komma
att av kommittén förordas, eller om de löneplaceringar, vilka kunna framgå
såsom ett resultat av kommitténs arbete. Vid besvarandet av remisserna
har kommittén därför måst utgå från en undersökning, huruvida de för
olika grupper av befattningshavare i de remitterade förslagen ifrågasatta
lönetilläggen äro av beskaffenhet att uppbringa lönerna till högre belopp,
än som skulle utgå enligt den lägsta placering i lönehänseende, varom kommitténs
förenämnda sektion kan komma att framlägga förslag.

Den ifrågasatta provisoriska avlöningsförbättringen åt kommunalt anställda
lärare torde visserligen icke komma att på det sätt, som berörts i fråga om
de statsanställda lärarna, föregripa en definitiv lönereglering, även om för
de manliga folkskollärarnas del någon tvekan härutinnan skulle kunna råda
för billigaste ort, med hänsyn till förekommande naturaförmåner och dessas
behandling vid en blivande lönereglering. Det förtjänar därför i detta sammanhang
framhållas, att en provisorisk avlöningsförbättring av föreslagen
storlek för dessa lärare, lika för alla orter, kan tänkas medföra, att på de
billigaste orterna i någon löneklass ytterligare löneförbättring uteblir vid en
blivande definitiv lönereglering.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Vid kommitténs utlåtande voro fogade två särskilda yttranden.

I det ena framhölls, såvitt nu är i fråga, att det ej gärna torde kunna
undvikas, att den föreslagna löneförbättringen i viss mån kunde komma atf
föregripa prövningen av de lönebelopp, som kommittén hade att föreslå
för den definitiva löneregleringens genomförande för här ifrågavarande befattningshavare
.

I det andra yttrandet framhöllos jämväl de svårigheter, som för den blivande
definitiva löneregleringen skulle vållas av den föreslagna provisoriska
avlöningsf örbättringen.

Med hänsyn till vad från löneregleringskommitténs sida sålunda anförts,
har departementschefen för folk- och småskolans lärarpersonal å A-ort ansett
sig böra räkna med belopp, i stort sett 10 procent lägre än för övriga orter.

I fråga om högre folkskolans lärare har departementschefen icke ansett
sig böra räkna med olika belopp å olika dyrorter. Någon sådan differenti -

Nuva-

A-orter

Övriga orter

Befattningshavare

rande av-löning
+ dyrtids-tillägg

Föresla-gen pro-visorisk
avlönings
förbätt-ring

Summa

avlönings-

förmåner

Föresla-gen pro-visorisk
avlönings-förbätt-ring

Summa

avlönings-

förmåner

Folk■ och småskolor.

Ordinarie manlig folkskollärare:

Begynnelselön.............

2,768: 50

258: —

3,026: 50

288: —

3,056: 50

Slutlön.................

3,983: 50

258: —

4,241:50

288: —

4,271: 50

Ordinarie kvinnlig folkskollärare:

Begynnelselön.............

2,498: 50

216: —

2,714: 50

240: —

2,738: 50

Slutlön.................

3,308: 50

216: -

3,524: 50

240: —

3,548: 50

Ordinarie lärare vid småskola:

Begynnelselön.............

1,578: -

150: —

1,728: —

168: —

1,746: —

Slutlön.................

2,185: 50

150: —

2,335: 50

168: —

2,353: 50

E. o. och vik. manlig folkskollärare . .

2,242: 50

184: —

2,426: 50

204: —

2,446: 50

» » » kvinnlig » . .

1,972: 50

160: —

2,132: 50

180: —

2,152: 50

» » » lärare vid småskola . .

1,315: —

110: —

1,425: —

120: —

1,435: —

Allmänna högre folkskolor.
Ordinarie manlig ämneslärare:

Begynnelselön.............

3,696: —

360: —

4,056: —

360: —

4,056: —

Slutlön.................

5,316: —

360: —

5,676: —

360: —

5,676: —

Ordinarie kvinnlig ämneslärare:

Begynnelselön.............

3,156: —

300: —

3,456: —

300: —

3,456: —

Slutlön.................

4,371: -

300: —

4,671: —

300: —

4,671: —

E. o. och vik. manlig ämneslärare . . .

3,287: 50

300: —

3,587: 50

300: —

3,587: 50

1 » » kvinnlig » ...

3,024:50

250: —

3,274: 50

250: —

3,274: 50

Timlärare.................

98: 63
å 124: 50

10#

—

10#

—

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

9

ering finnes oj för lärare vid kommunala mellanskolor, med vilka lärare
högre folkskolans lärare i lönehänseende ofta bruka jämföras.

Do löneförmåner, som skulle komma här ifrågavarande lärargrupper till
del vid det bifall till det framlagda förslaget, framgå av omstående tabell,
där bostad och bränsle eller ersättning därför ej medräknats:

Vad lärarpersonalen vid rikets nomadskolor beträffar, erinrar departementschefen
om att enligt § 21 i stadgan angående nomadundervisningen i riket
den 31 december 1925 (nr 511) denna lärarkår åtnjuter avlöning enligt i huvudsak
samma grunder som lärarna vid det allmänna folkskoleväsendet. Avlöningen
till dem utgår från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.
Berörda lärarkår bör, framhåller departementschefen,
komma i åtnjutande av här ifrågavarande provisoriska avlöningsförbättring
med motsvarande belopp och enligt samma grunder som lärarna vid det
allmänna folkskoleväsendet. Detsamma bör enligt departementschefens mening
även gälla beträffande föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, däri inbegripet även rikets nordligaste gränsorter, ävensom motsvarande
befattningshavare vid Skytteanska skolan i Tärna.

Då avlöningsförbättringen är avsedd att för ordinarie lärare ävensom för
lärare med anställning tills vidare utgå efter kalenderår och utbetalas månadsvis,
äro beloppen valda så, att de i regel äro jämnt delbara med 12.

Aven om enligt departementschefens åsikt vissa skäl kunna tala för att
lärarna vid de yrkesbestämda högre folkskolorna skulle tillerkännas något
högre avlöningsförbättring än lärarna vid de allmänna högre folkskolorna,
har departementschefen ej ansett sig i föreliggande förslag böra göra någon
skillnad mellan nämnda lärargrupper.

För jämförelse erinrar departementschefen om att jämlikt riksdagens beslut
från och med budgetåret 19251926 tillfällig löneförbättring utgått till lärare
vid kommunala mellanskolor med 600 kronor till ordinarie manlig ämneslärare
och med 500 kronor till ordinarie kvinnlig ämneslärare.

Departementschefen påpekar, att den av honom föreslagna provisoriska
avlöningsförbättringen uppgår för folk- och småskolans lärare å andra orter
än A-orter till omkring 56 procent och för högre folkskolans lärare till
omkring 60 procent av de belopp, som oavsett dyrtidstillägg enligt de vid 1928
års riksdag väckta motionerna borde tillerkännas motsvarande lärare såsom
tillfällig löneförbättring.

Vad beträffar lärarpersonalen vid de s. k. landstingsseminarierna, har
skolöverstyrelsen ifrågasatt, att jämväl denna personal må komma i åtnjutande
av provisorisk löneförbättring. Departementschefen erinrar om att
dessa lärare i likhet med lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna
äro de enda kommunalt anställda lärare, vilka hittills erhållit tillfällig löneförbättring
av statsmedel, och departementschefen har icke ansett skäl föreligga,
att i detta sammanhang någondera av nämnda kategorier medtages.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Det är icke avsett, att dyrtidstillägg skall utgå å den provisoriska avlöningsförbättringen.
Likaså anser departementschefen, att vederbörande skoldistrikt
icke bör äga skyldighet att för övertidsläsning lämna särskild gottgörelse
motsvarande den provisoriska avlöningsförbättringen.

Den provisoriska avlöningsförbättringen synes departementschefen böra utgå
efter i huvudsak samma bestämmelser som den kontanta avlöningen. Han
framhåller i detta sammanhang, att av samma skäl, som av chefen för
ecklesiastikdepartementet i proposition nr 209 till 1923 års riksdag sid. 4
anfördes i fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor m. fl.
läroanstalter, det jämväl beträffande den provisoriska avlöningsförbättringen
bör gälla att, om skoldistrikt eller styrelse för högre folkskola av en eller
annan orsak, varöver läraren ej kunnat råda, icke kan författningsenligt
utfå statsbidrag, helt eller delvis, till lärarens avlöning, denna omständighet
icke bör utgöra hinder för den provisoriska avlöningsförbättringens utgående.

I kungörelsen den 16 oktober 1925 (nr 426) angående fördelningen av
orterna i riket å de i avlöningsreglementena för nyreglerade verk samt för
armén och marinen upptagna ortsgrupperna angivas dels särskilda orter, dels
samtliga kommuner i riket. Ort, som icke finnes för sig upptagen, skall
tillhöra ortsgruppen för den kommun, inom vilken orten är belägen. Det
kan alltså — framhåller departementschefen — inträffa och inträffar ej sällan,
att inom samma kommun olika orter tillhöra olika ortsgrupper. I anslutning
härtill synes departementschefen vederbörande lärares provisoriska
avlöningsförbättring böra bestämmas med hänsyn till hans verkliga bostadsort.
Han bör alltså enligt departementschefens förslag uppbära provisorisk
avlöningsförbättring med det belopp, som är fastställt för den ortsgrupp,
till vilken den ort, inom vilken han har sin bostad, enligt bestämmelse i
ovannämnda kungörelse är att hänföra.

Den provisoriska avlöningsförbättringen skall enligt förslaget utgå i samma
ordning som den kontanta lönen, d. v. s. för ordinarie lärare ävensom för
lärare med anställning tills vidare efter kalenderår, förskottsvis med en tolftedel
vid början av varje kalendermånad, samt för lärare, som anställts på
viss tid, efter läsår.

Med utgångspunkt från antalet lärare vid slutet av läsåret 1926/1927 beräknas
kostnaderna för den provisoriska avlöningsförbättringen för lärare
vid folk- och småskolor på sätt framgår av omstående tabell (s. 11).

Under förutsättning att antalet lärare under de två åren närmast efter läsåret
1926/1927 ökats med 400 manliga och kvinnliga folkskollärare men minskats
med 300 småskollärare, skulle det i sistnämnda tabell angivna kostnadsbeloppet,
5,663,122 kronor, behöva för budgetåret 1929/1930 ökas med 55,200kronor. Sammanlagda
kostnaden för provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och
småskolor skulle alltså för sistnämnda budgetår belöpa sig till 5,718,322 kronor
eller avrundat till 5,720,000 kronor. I detta belopp är icke inräknad kostnaden
för den provisoriska avlöningsförbättringen till nomadlärarna. Avlö -

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

11

Folk- och småskolor

Antal lärare
vid slutet av
vårterminen
1927

Föreslagen
provisorisk
avlöningsför-bättring pr
lärare

Kostnad

Kronor

Ordinarie lärare:

a) tjänstgörande eller tjänstlediga av an-nan orsak än sjukdom:

folkskollärare, manliga, å A-orter . . .

2,880

258

743,040

» » å övriga orter

4,319

288

1,243,872

» kvinnliga, å A-orter . . .

1,281

216

276,696

» » å övriga orter

3,842

240

922,080

lärare vid småskola och därmed lik-

ställda, å A-orter............

4,547

150

682,050

lärare vid småskola och därmed lik-

ställda, å övriga orter........

7,419

168

1,246,392

b) tjänstlediga på grund av sjukdom:

folkskollärare, manliga, å A-orter . . .

72

172

12,384

» » å övriga orter

107

192

20,544

» kvinnliga, å A-orter . . .

70

144

10,080

» » å övriga orter

208

160

33,280

lärare vid småskola och därmed lik-

ställda, å A-orter............

261

100

26,100

lärare vid småskola och därmed lik-

ställda, å övriga orter.......

427

112

47,824

Extra ordinarie och vikarierande lärare:
(vakansvikarier och sjukvikarier)

folkskollärare, manliga, å A-orter.....

80

184

14,720

» » å övriga orter. .

535

204

109,140

» kvinnliga, å A-orter ....

101

160

16,160

» » å övriga orter.

679

180

122,220

lärare vid småskola och därmed likställda,

å A-orter.....................

338

no

37,180

lärare vid småskola och därmed likställda,

å övriga orter..................

828

120

99,360

Summa

27,994

—

5,663,122

ningen till dessa utgår av särskilt anslag, förslagsanslaget till lappmarks
ecklesiastikverk, folkbildningsändamål. Från detta anslag bestridas samtliga
kostnader för nomadskoleväsendet. Med hänsyn liärtill synes det departementschefen
ur redovisningssynpunkt lämpligast, att jämväl utgifterna för den
provisoriska avlöningsförbättringen till nomadlärarna utgå av samma anslag,
i vilket avseende Kungl. Maj:t torde äga att utan riksdagens hörande fatta beslut.
Kostnaden för berörda ändamål kan uppskattas till i runt tal 5,000
kronor. Ej heller är i nämnda belopp å 5,720,000 kronor inräknad kost -

12

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Utskottets

yttrande.

naden för provisorisk avlöningsförbättring åt föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. Yad angår skolhem och
arbetsstugor i de nordligaste gränsorterna, för vilka nämnda kostnad kan beräknas
till 3,000 kronor, anser departementschefen densamma böra bestridas
av förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter, i vilket fall, påpekar departementschefen, Kungl. Maj:t jämväl
torde äga att utan riksdagens medgivande fatta beslut. I fråga om övriga
skolhem och arbetsstugor i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, för
vilka berörda kostnad kan uppskattas till 2,400 kronor, liksom i fråga om
Skytteanska skolan i Tärna, där kostnaden kan beräknas till 288 kronor,
synes det departementschefen lämpligt, att utgifterna få bestridas i förra
fallet av det särskilda ordinarie förslagsanslag, som för avlönande av föreståndarinna
och biträdande föreståndarinna vid dessa anstalter är uppfört
i riksstaten, och i senare fallet från det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska
skolan i Tärna. Härtill anses emellertid riksdagens medgivande böra
utverkas.

För lärarpersonalen vid de högre folkskolorna beräknas kostnaden för den
ifrågasatta provisoriska avlöningsförbättringen enligt följande tablå.

Högre folkskolor

Antal lärare
vid slutet av
vårterminen
1928

Föreslagen
provisorisk
avlöningsför-bättring pr
lärare

Kostnad

Kronor

Ordinarie ämneslärare, manliga......

126

360

45,360

» » kvinnliga .....

67

300

20,100

Extra ordinarie och vikarierande ämnes-

lärare med full tjänstgöring:

manliga......................

40

300

12,000

kvinnliga.....................

37

250

9,250

Timlärare (approximativt)...........

—

—

13,000

Summa

270

—

99,710

Antalet lärare vid högre folkskolor uppskattas för läsåret 1929/1930 till
ungefär detsamma som under vårterminen 1928, vadan den sammanlagda
kostnaden för provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor
beräknas till 99,710 kronor eller avrundat till 100,000 kronor.

Såsom utskottet i det föregående erinrat, har 1928 års riksdag uttalat sig
för vidtagande av åtgärder till förbättrande av här ifrågavarande lärargruppers
löneförhållanden och hos Kungl. Maj:t gjort framställning härom. Det
av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget avser att vara ett provisorium i
avbidan på en blivande definitiv lönereglering. Då lärarna vid folk- och
småskolor samt vid högre folkskolor sedan 1918 års lönereglering genomfördes
icke, i likhet med åtskilliga andra lärarkategorier, kommit i åtnju -

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

13

tände av någon tillfällig löneförbättring, anser utskottet skäl föreligga att
nu tillerkänna dem eu löneförbättring av statsmedel. Utskottet kan alltså
icke dela den uppfattning, som kommit till uttryck i motionen av berr Olsson
i Kullenbergstorp m. (1. (11:420), att den pågående utredningen om lärarlöneregleringen
bör i och för sig utgöra något binder för bifall till Kungl.
Maj:ts förslag.

Uppenbarligen är det emellertid av vikt att vid bestämmande av den
provisoriska avlöningsförbättringens belopp tillse, att ej ett föregripande av
den blivande löneregleringen sker. I sådant hänseende bar Kungl. Majrts
förslag synts utskottet vara väl avvägt. Att åter gå utöver Kungl. Maj:ts
förslag i fråga om beloppens storlek synes utskottet kunna innebära ett dylikt
föregripande, och utskottet måste därför ställa sig avvisande mot de
yrkanden på högre löneförbättringsbelopp, som framkommit i de av herr
Rydén in. 11., herrar Hedlund i Östersund och Lagerkwist samt herr Pehrsson
i Göteborg väckta motionerna (I: 285, II: 427 och II: 423).

Vad angår de av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna grunderna för avlöningsförbättringens
utgående, har utskottet ej funnit sig hava anledning att
ifrågasätta någon ändring i förslaget. Utskottet kan alltså icke förorda de
i motionerna I: 285 och II: 427 framställda yrkandena om beloppens fastställande
utan varje avseende å ortsgruppering och om rätt till dyrtidstillägg
å löneförbättringsbeloppen.

I fråga om det i motionerna av herrar Björck och Larsson i Västerås
(1:278 och 11:422) gjorda yrkandet om provisorisk avlöningsförbättring jämväl
åt de s. k. landstingsseminariernas lärarpersonal vill utskottet erinra om
att departementschefen i statsrådsprotokollet berört denna fråga och som
skäl för att nämnda lärargrupp uteslutits, anfört, att berörda lärare i likhet
med lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna vore de enda kommunalt
anställda lärare, vilka hittills erhållit tillfällig löneförbättring av
statsmedel. Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt och
avstyrker därför ifrågavarande motioner.

Vad beträffar det i herr Olssons i Österbo motion (II: 428) gjorda yrkandet
om att i de fall, då lärare åtnjuter kommunalt lönetillägg, löneförbättringen
ej skulle utgå till läraren utan med motsvarande belopp tillerkännas
vederbörande skoldistrikt, kan utskottet icke finna att någon anledning
föreligger för riksdagen att vidtaga en sådan åtgärd, vilken förefaller utskottet
ligga helt utanför syftet med den provisoriska avlöningsförbättringen
åt lärarpersonalen.

LTtskottet har slutligen att yttra sig angående den av utskottet i förevarande
sammanhang upptagna motionen av herr K. J. Ekman (I: 38) rörande
åläggande för folkskolans lärarpersonal att mot stadgad ersättning
tjänstgöra i fortsättnings- eller ersättningsskola.

Det torde icke vara möjligt att beträffande i tjänst varande lärare utan
vidare föreskriva sådan skyldighet, men ett åläggande av denna innebörd

14

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

lärer däremot kunna knytas till en löneförbättring eller till en ny definitiv
lönereglering för lärarna.

Uppenbarligen kunna under nuvarande förhållanden, då det beror av lärarens
gottfinnande, om han skall åtaga sig undervisningen i berörda skolformer,
svårigheter uppstå för skoldistrikten att anskaffa kompetenta lärarkrafter
till dessa, och enligt vad utskottet har sig bekant, hava också i några
fall sådana svårigheter yppats till följd av att vederbörande folkskollärare
vägrat att mot vanlig ersättning bestrida undervisningen i fortsättningsskolan.
Det synes utskottet därför vara anledning att vid den nu föreslagna
avlöningsförbättringen fästa såsom villkor en sådan utsträckning av
tjänstgöringsskyldigheten som av motionären ifrågasatts, givetvis under förutsättning
att läraren äger föreskriven kompetens för den tjänstgöring, varom
i det särskilda fallet är fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke
funnit anledning till erinran mot vad av Kungl. Maj:t föreslagits, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr K. J.
Ekmans ovanberörda motion (I: 38) samt med avslag å dels
herr Olssons i Kullenbergstorp ovanberörda motion (II: 420),
dels ock herr Rydéns m. fl. samt herrar Hedlunds och Lagerkwists
ovannämnda motioner (I: 285 och II: 427), i vad
dessa motioner skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

I. besluta,

att under budgetåret 1929/1930 provisorisk avlöningsförbättring
må utgå

till lärare vid folk- och småskolor med följande belopp,
nämligen

för ordinarie lärare vid folkskola: 258 kronor för manlig
lärare å A-ort och 288 kronor för manlig lärare å annan
ort samt 216 kronor för kvinnlig lärare å A-ort och 240
kronor för kvinnlig lärare å annan ort;

för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare: 184
kronor för manlig lärare å A-ort och 204 kronor för manlig
lärare å annan ort samt 160 kronor för kvinnlig lärare å
A-ort och 180 kronor för kvinnlig lärare å annan ort;

skolande såsom villkor för avlöningsförbättringens utgående
till nu nämnda lärare gälla, att lärare, som därtill
äger föreskriven kompetens, skall vara skyldig att, där så
av vederbörande skolstyrelse påkallas, mot åtnjutande av
stadgad ersättning tjänstgöra även i fortsättningsskola och
ersättningsskola;

för ordinarie lärare vid småskola ävensom för lärare vid

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

15

mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken
blivit anställd tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra
månaders uppsägning: ISO kronor för lärare å A-ort och
168 kronor för lärare å annan ort;

för extra ordinarie och vikarierande lärare vid småskola
samt för lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare
vid folkskola, vilken blivit anställd på viss tid eller såsom
vikarie, ävensom för sådan ordinarie lärare vid småskola
eller tillsvidare anställd lärare, vilken ej äger komma i åtnjutande
av det i föregående punkt omnämnda beloppet:
110 kronor för lärare å A-ort och 120 kronor för lärare å
annan ort; samt

till lärare vid högre folkskolor med följande belopp, nämligen för

ordinarie ämneslärare: 360 kronor för manlig och 300
kronor för kvinnlig lärare;

för extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med
full tjänstgöring: 300 kronor för manlig och 250 kronor för
kvinnlig lärare;

för timlärare: 10 procent av de i kungörelsen den 16
september 1918 angående avlöning åt lärare vid högre folkskola
samt statsbidrag till sådan skola stadgade belopp,
dock med högst 270 kronor för manlig och 240 kronor för
kvinnlig lärare samt med föreskrift att dylik avlöningsförbättring
ej må utgå åt sådan timlärare, som i egenskap av
ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med
full tjänstgöring uppbär provisorisk avlöningsförbättring
eller tillfällig löneförbättring;

att dyrtidstillägg ej må utgå å ovan omförmälda provisoriska
avlöningsförbättring; samt

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och
bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 25 februari 1929 angivit, böra för sagda
avlöningsförbättrings åtnjutande stadgas;

II. vid bifall till ovan framlagda förslag, anvisa för
budgetåret 1929/1930

till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och
småskolor ett extra förslagsanslag å 5,720,000 kronor;

samt till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid
högre folkskolor ett extra förslagsanslag å 100,000 kronor;

III. medgiva, att till föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga inom Jämt -

16

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Provisorisk
avlöningsförbättring
för
lärare vid de
allmänna
läroverken
in. fl.

lands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, ävensom till föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna vid Skytteanska skolan i Tärna
provisorisk avlöningsförbättring må under budgetåret 1929/
1930 enligt de av departementschefen i fråga om sådan avlöningsförbättring
åt lärare vid småskola förordade grunder och
bestämmelser utgå av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande
av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
respektive det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska
skolan i Tärna.

b) avslå herr Olssons i Österbo ovanberörda motion (II: 428);

c) avslå herrar Björcks och Larssons i Västerås ovannämnda
motioner (1:278 och 11:422).

2:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln, (punkt 288 av det vid propositionen fogade
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på proposition angående provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid de allmänna läroverken m. fl., för ändamålet beräkna
i riksstaten för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 265,000
kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i eu till riksdagen avlåten, den 25 februari
1929 dagtecknad proposition, nr 181, vilken hänvisats till statsutskottet för
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta,

att under budgetåret 1929/1930 må, utöver tillfällig löneförbättring, utgå
provisorisk avlöningsförbättring till lärare vid de allmänna läroverken, högre
lärarinneseminariet, statens skolköksseminarium och hushållsskola, statens
folkskoleseminarier, de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier, sjökrigsskolan
och navigationsskolorna ävensom till statens folkskolinspektörer,
nomadskolinspektören och gymnastikkonsulenterna, allt i enlighet med av
departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna grunder och angivna
belopp;

att dyrtidstillägg ej må utgå å om förmälda provisoriska avlöningsförbättring;
samt

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och bestämmelser,
vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen i
statsrådsprotokollet angivits, torde för sagda avlöningsförbättrings åtnjutande
böra stadgas;

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

17

dels ock, vid bifall till ovan framlagda förslag,

under åttonde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring för lärare
vid de allmänna läroverken m. fl. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 218,900 kronor;

under tionde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring för lärare
vid navigationsskolorna för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 3,900 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sitt omförmälda
statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,
nämligen

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. Bergman m. fl. (I: 284) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Wallerius m. fl. (II: 429), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
ville dels besluta, att den i kungl. propositionen nr 181 föreslagna provisoriska
avlöningsförbättringen för vissa befattningshavare vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier med flera
ävensom statens folkskoleinspektörer med flera skall utgå enligt av motionärerna
föreslagna grunder och med i motionerna angivna belopp; dels ock
för budgetåret 1929—1930 därtill anvisa ett extra förslagsanslag av
530,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr O. Olsson i Kullenbergstorp
m. fl. väckt motion (II: 421), däri hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen
får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Förslag till definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken m. fl. till undervisningsväsendet hörande befattningshavare har
avgivits av den s. k. lärarlönekommittén i dess den 15 augusti 1923 avgivna
betänkande. Detta förslag har emellertid icke befunnits böra föranleda
någon Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen.

I en vid 1928 års riksdag väckt motion (II: 257) hemställdes,

dels att riksdagen måtte besluta att åt vissa befattningshavare vid de
allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier
och de tekniska läroverken för budgetåret 1928/1929 bevilja ett provisoriskt
avlöningstillägg, utgående med 600 kronor för rektorer och lektorer
på D-, E-, F- och G-ort och åt adjunkter på F- och G-ort samt i viss i motionen
antydd omfattning åt ämneslärarinnor och övningslärare vid
nämnda undervisningsanstalter i skälig proportion härtill;

dels att riksdagen ville besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.
Maj:t snarast möjligt måtte framlägga proposition om definitiv lönereglering
åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
statens folkskoleseminarier, tekniska läroverken, statens små Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 67 käft. (Nr 122.)

2

Ig Statsutskottets utlåtande Nr 122.

skoleseminarier i Haparanda och Murjek, statens blindundervisningsanstalter
och vårdanstalten i Land för blinda med komplicerat lyte samt för
statens folkskolinspektörer.

I anledning av denna motion hemställde 1928 års riksdag i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 1 juni 1928 (nr 292), att Kungl. Maj:t måtte taga under
övervägande, huruvida förslag till förbättrade löneförhållanden för lärare vid
de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier,
de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier, statens blindundervisningsanstalter
samt vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte
ävensom för statens folkskolinspektörer må kunna snarast föreläggas riksdagen.
Riksdagen hänvisade därvid till vad riksdagen, såvitt anginge en
definitiv lönereglering, anfört i sin skrivelse nr 290 i anledning av väckta
motioner om tillfällig löneförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt
högre folkskolor.

Något förslag till definitiv lönereglering för nu ifrågavarande grupper av
befattningshavare har icke kunnat föreläggas innevarande års riksdag, och
departementschefen framhåller, att det är ovisst, när ett förslag i ämnet
kan komma att framläggas för riksdagen. Departementschefen erinrar,
att jämväl denna fråga tillhör dem, som skola tagas under behandling av
1928 års lönekommitté. Det synes emellertid departementschefen angeläget
att i avvaktan på en på denna kommittés förslag grundad lönereglering
bereda vissa av ifrågavarande befattningshavare provisorisk avlöningsförbättring
och därigenom giva dem en kompensation för den ytterligare tidsutdräkt,
som kan föranledas av ett uppskov med den definitiva löneregleringens
genomförande. Departementschefen erinrar vidare, att under liknande
förhållanden riksdagen på sin tid beviljade professorerna vid universiteten
en provisorisk avlöningsförbättring såsom kompensation för en uppskjuten
definitiv lönereglering.

Till samtliga nu ifrågavarande befattningshavare utgår avlöning dels i
form av grundlön, dels i form av tillfällig löneförbättring, varjämte å det
sammanlagda beloppet av grundlönen och löneförbättringen utgår dyrtidstillägg
enligt de av 1923 års riksdag för icke reglerade verk fastställda
grunder. Bestämmelserna angående grundlönen hava, vad beträffar lärarna
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier
och de tekniska läroverken i huvudsak fastställts avT 1918 års
riksdag samt beträffande flertalet övriga nu ifrågavarande befattningshavare
av följande riksdagar. Genomgående för dessa bestämmelser är, att lönebeloppen
äro desamma för alla rikets orter.

Grunderna för den tillfälliga löneförbättringen fastställas årligen av riksdagen.
Alltsedan budgetåret 1925/1926 har därvid den principen följts,
att löneförbättringen utgår med olika belopp å olika orter i enlighet med
fastställd dyrortsgruppering.

Befattningshavarna vid de övriga av de till åttonde huvudtiteln hörande

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

19

läroanstalterna samt vid skeppsgosseskolorna, sjökrigsskolan, veterinärinrättningen
i Skara och navigationsskolorna ävensom folkskolinspektörorna åtnjuta
från och med budgetåret 1925/1926 tillfällig löneförbättring med
belopp, som ställts i viss relation till den åt lärarna vid de allmänna läroverken
utgående tillfälliga löneförbättringen. Från och med budgetåret 1927/
1928 utgår dylik löneförbättring även åt lärarpersonalen vid statens skolköksseminarium
och hushållsskola.

I syfte att vinna en beräkningsgrund för den provisoriska avlöningsförbättringen,
har inom ecklesiastikdepartementet utarbetats en promemoria,
innefattande preliminärt förslag till provisorisk avlöningsförbättring åt lärarpersonalen
vid de allmänna läroverken med flera ovan angivna läroanstalter
samt folkskolinspektörerna. Förslaget är återgivet å sid. 4—5 i propositionen.

Över nämnda preliminära förslag inhämtades yttrande av 1928 års lönekommitté,
som därvid till en början avgav ett principuttalande av samma
innehåll som beträffande förslaget om provisorisk avlöningsförbättring åt
folk- och småskollärare m. fl. Härefter ingick lönekommittén på en detaljgranskning
av förslaget från sina sålunda angivna synpunkter. I vissa delar
fann kommittén det preliminära förslaget kunna föregripa en lönereglering.

Vid lönekommitténs utlåtande voro fogade två särskilda yttranden. I det
ena yttrandet uttalades, att inga sådana ekonomiska omständigheter förelåge,
att en ytterligare tillfällig löneförbättring för nu ifrågavarande befattningshavare
vore påkallad under den tid, kommitténs arbete med definitiv
lönereglering för dem påginge. I det andra yttrandet framhölls, att det
vore uppenbart, att förslaget, vad anginge lektorer och adjunkter vid de
allmänna läroverken och andra undervisningsanstalter, föregrepe den definitiva
löneregleringen och betoge kommittén möjligheten av en fri och obunden
prövning härutinnan.

Departementschefen har till en början erinrat om, att de löner för lektorer
och adjunkter, vilka bestämdes vid den av 1918 års lagtima riksdag
beslutade löneregleringen för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter, enligt riksdagens eget uttalande voro tillmätta med
utgångspunkt från bland annat den grundåskådningen, att lektorer borde
åtnjuta något högre avlöning än den, som vore bestämd för tjänstemän
av dåvarande s. k. andra normalgraden, samt adjunkter åtnjuta något högre
avlöning än tjänstemän i den s. k. första normalgraden. I anslutning härtill
blevo jämväl övningslärarnas och de extra ordinarie lärarnas löneförmåner
lämpligen reviderade.

Aven med den tillfälliga löneförbättring, som alltsedan början av budgetåret
1925/1926 utgår till omförmälda lärare, uppbär — framhåller departementschefen
— en lektor på G-ort i slutlön icke ens samma löneförmåner,
som en tjänsteman tillhörande lönegraden B 24 i det för de centrala ämbetsverken
gällande lönesystemet, under det att de förutvarande andragrads

20

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

tjänstemännen numera uppbära avlöning i regel efter B 24 men i ett flertal
fall jämväl efter B 26 i det nya avlöningsreglementet. En adjunkt å G-ort
uppbär i slutlön ungefär samma lön som en tjänsteman i B 21, d. v. s.
som en f. d. förstagrads tjänsteman. I omförmälda jämförelser äro dyrtidstillägg
med respektive 35 och 17 procent medräknade. Då förslag till ny
lönereglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken och med dem i
löneavseende jämförliga läroanstalter icke ännu på någon tid kan komma
att föreläggas riksdagen, synes det departementschefen, att man rättvisligen
bör tillgodose åtminstone de lärargrupper, som av allt att döma skulle bliva
mest lidande på en uppskjuten lönereglering, d. v. s. de å de högsta dyrorterna
anställda lärarna, med något lönetillägg. Det torde — yttrar departementschefen
— ej kunna förnekas, att särskilt lärare å sådana dyrare
orter i många fall befinna sig i en svår ekonomisk belägenhet. För dessa
lärare bör även ett jämförelsevis litet tillägg vara av betydelse. Då ett
sådant tillägg måste anses få en i hög grad provisorisk karaktär och då
enligt departementschefens mening dyrtidstillägg ej bör utgå å detsamma,
anser han, att det lämpligen bör betecknas som provisorisk avlöningsförbättring.

Departementschefen anser det även vara möjligt att i viss begränsad omfattning
genomföra en dylik avlöningsförbättring, utan att en kommande
lönereglering föregripes. Skulle i ett eller annat enstaka fall ett dylikt föregripande
icke kunna undvikas, bör enligt departementschefens mening detta
icke vara avgörande för frågan att bereda lärarkårerna i viss omfattning en
förbättring i deras ekonomiska villkor och ett vederlag för den uppskjutna
löneregleringen.

Vad då först rektorerna vid de allmänna läroverken beträffar, åtnjuta
dessa fri bostad eller ersättning därför. Skolöverstyrelsen har emellertid på
anförda skäl i sitt yttrande över lärarlönekommitténs förslag hemställt, att
denna förmån skulle upphöra samt att rektor vid högre allmänt läroverk
skulle erhålla lön i lönegraden B 30 och rektor vid realskola i B 26
jämte viss löneförstärkning beroende på läroverkets storlek. Då enligt eu
sådan löneprincip en del rektorer, särskilt de vid läroverk med litet lärjungantal,
vid löneregleringens genomförande icke skulle få någon nämnvärd
förhöjning i sina nuvarande avlöningsförmåner, anser sig departementschefen
för närvarande icke kunna förorda något provisoriskt avlöningstillägg
för sådana rektorer, vilka åtnjuta fri bostad eller ersättning därför.
Som ytterligare skäl härför anföres, att dessa befattningshavare genom
nämnda förmån åtminstone i ett avseende kunna sägas hava erhållit full
kompensation för levnadskostnadernas ökning efter år 1914.

Då även rektorerna och föreståndarna vid övriga här ifrågavarande läroanstalter
åtnjuta fri bostad eller ersättning därför, anser departementschefen,
att ej heller dessa befattningshavare nu böra tillerkännas provisorisk
avlöningsförbättring.

I förenämnda inom ecklesiastikdepartementet preliminärt utarbetade för -

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

21

slag hade ifrågasatts, att lektorer å D-, E-, F- och G-orter skulle erhålla
avlöningsförbättring. Då emellertid 1928 års lönekommitté enligt ovan
omförmälda yttrande ansett, att för lektorer å D-ort och möjligen även å
E-ort föreslagen avlöningsförbättring kunde föregripa en lönereglering, anser
departementschefen sig böra förorda avlöningsförstärkning endast åt lektorer
å F- och G-orter. Det torde då enligt hans mening ej heller kunna anföras
tillräckligt bärande skäl för att någon annan lärargrupp å lägre dyrort
än F-ort skall komma i åtnjutande av provisorisk avlöningsförbättring. Som
ytterligare skäl härför framhåller departementschefen, att enligt nu gällande
bestämmelser vid de läroanstalter, varom här är fråga, alla befattningshavare
i samma tjänsteställning å E-, F- och G-orter uppbära, inberäknat dyrtidstillägg,
samma lön och endast obetydligt högre lön — högst 135 kronor
mera — än motsvarande befattningshavare å D-ort, under det att för befattningshavarna
vid de reglerade verken skillnaden i lön för de olika ortsgrupperna
är mera framträdande.

Då alla ordinarie lärare vid blindundervisningsanstalterna och skolköksföreståndarinnorna
vid statens småskoleseminarier i Murjek och Lycksele åtnjuta
förmånen av fri bostad eller särskild ersättning därför, böra enligt
departementschefens mening dessa, med hänsyn till vad som anförts beträffande
rektorerna vid de allmänna läroverken, nu ej komma ifråga till
provisorisk avlöningsförbättring. Av samma skäl hava uteslutits föreståndarna
vid navigationsskolorna.

Då lektorerna vid skogshögskolan sedan år 1925, då den senaste regleringen
av läroverkslärarnas tillfälliga löneförbättring ägde rum, erhållit definitiv
lönereglering och då såväl skeppsgosseskolorna som veterinärinrättningen
i Skara äro belägna å lägre dyrorter än F-ort, hava nämnda lektorer
och befattningshavare vid sistberörda anstalter ansetts ej böra erhålla
provisorisk avlöningsförbättring.

Den provisoriska avlöningsförbättring, som departementschefen förordar
för här ifrågavarande befattningshavare, framgår av följande tabell:

a) Befattningshavare å ordinarie stat å F- och G-orter.

Vid allmänna läroverken:

Lektor, manlig..........................

» kvinnlig..........................

Adjunkt, manlig .........................

» kvinnlig samt ämneslärarinna med adjunkts kompetens

............................

Annan ämneslärarinna....................

Lärare i övningsämne.....................

Avlönings tillägg
för år räknat

kronor 300:—

» 240:—

> 300: —

» 240:—

» 180: —

» 120: —

Vid högre lärarinneseminariet:

Lektor, manlig..................

» kvinnlig..................

kronor 300: —
» 240:—

22

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Avlöningstillägg
för år räknat

Adjunkt, manlig.........................kronor 300: —

» kvinnlig........................ » 240: —

Ämneslärarinna.......................... * 180: —

Biträdande ämneslärarinna.................. » 180: —

Övningsskollärare......''................... » ISO: —

Lärare i övningsämne...................... » 120: —

Vid statens skolköksseminarium och hus -

hållsskola:

Lärarinna i hushållsgöromål.................kronor 120: —

» i handarbete........... » 120: —

Vid folkskoleseminarierna:

Lektor, manlig...........................kronor 300: —

» kvinnlig ......................... » 240: —

Övningsskollärare......................... » 180: —

Lärare i övningsämne....... » 120: —

Vid statens småskoleseminarier:

Ämneslärare ............................kronor 180: —

övningsskollärare......................... » 180: —

Folkskolinspektionen:

Folkskolinspektör.........................kronor 300: —

Gymnastikkonsulenter.................. » 300: —

Nomadskolinspektören.................. » 300: —

Vid tekniska läroverken (tekniska elementarskolor, fackskolor
och gymnasier):

Lektor.................................kronor 300: —

Vid sjökrigsskolan:
Lektor ...............

kronor 300:—

Vid navigationsskolorna:
Lärare...................

kronor 300:—

b) Icke-ordinarie hejattningshavare å F- och G-orter.

Extra och vikarierande ämneslärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarium och tekniskt läroverk, vilken bestrider tjänstgöring
till den omfattning, som åligger lektor eller adjunkt vid allmänt läroverk,
åtnjuter avlöningstillägg med 180 kronor för år räknat.

Som förut nämnts, är det icke avsett, att dyrtidstillägg skall utgå å den
provisoriska avlöningsförbättringen.

Nämnda avlöningsförbättring synes departementschefen böra utgå i samma
ordning som lön eller arvode, d. v. s. för ordinarie befattningshavare efter

Statsutskottets utlåtande Nr 122. 23

kalenderår med en tolftedel varje kalendermånad samt för extra ordinarie
och vikarierande lärarpersonal efter läsår.

Befattningshavare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom, skulle
enligt förslaget äga åtnjuta två tredjedelar av vad han skulle uppbära,
därest han själv bestrede sin tjänst. Till befattningshavare, som av annan
anledning än sjukdom icke bestrider sin tjänst, synes departementschefen
provisorisk avlöningsförbättring icke böra utgå.

Kostnaderna för den provisoriska avlöningsförbättringen beräknas, såvitt
angår befattningshavare under ecklesiastikdepartementet, på följande sätt:

JFöreslagen

provisorisk

Antal

avlönings-

förbättring

per lärare

Allmänna läroverken:

Lektorer.....................

132

300

39,600

Adjunkter....................

345

300

103,500

Ämneslärarinnor................

21

180

3,780

Ovningslärare..................

68

120

8,160

Högre flickläroverken, approximativt.

—

—

3,000

Extra ordinarie ämneslärare.......

93

180

16,740

174,780

Högre lärarinneseminariet:

Lektorer.....................

9

300

2,700

Adjunkter....................

2

300

600

Ämneslärarinnor och biträdande äm-

neslärarinnor................

13

180

2,340

Övningsskollärare..............

2

180

360

Ovningslärare..................

4

120

480

6,480

Statens skolköksseminarium . . .

5

120

600

600

Folkskoleseminarierna:

Lektorer.....................

44

300

13,200

Övningsskollärare...............

39

180

7,020

Ovningslärare..................

39

120

4,680

Extra ordinarie ämneslärare.......

11

180

1,980

26,880

Statens småskoleseminarier:

Ämneslärare...................

5

180

900

Övningsskollärare...............

4

180

720

1,620

F olkskolinspektionen:

Folkskolinspektörer .............

12

300

3,600

3,600

Gymnastikkonsulenter.......

7

300

2,100

2,100

Tekniska läroverken:

Lektorer.....................

7

300

2,100

Extra ordinarie ämneslärare.....

4

180

720

2,820

Summa kronor

218,880

24

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Utskottets

yttrande.

Den i tablån angivna slutsumman har avrundats till 218,900 kronor.

Löneförbättringen för nomadskolinspektören anses liksom hans övriga löneförmåner
böra bestridas från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål, varom Kungl. Maj:t skulle äga att utan riksdagens
börande fatta beslut.

För sjökrigsskolan beräknas kostnaden till 300 kronor, och skulle vid
bifall till förevarande förslag i vad avser lektorer vid de allmänna läroverken
nämnda belopp efter Kungl. Maj:ts beslut utgå från fjärde huvudtitelns
under sjöförsvaret uppförda förslagsanslag till avlöning till personal
vid kårer och stater m. fl. För navigationsskolorna beräknas kostnaden till
3,900 kronor.

De sammanlagda anslagskostnaderna å riksstaten skulle i enlighet härmed
uppgå till följande belopp, nämligen

under åttonde huvudtiteln
» tionde »

......kronor 218,900: —

...... » 3,900: —

Summa kronor 222,800: —

Utskottet har under punkten Lo) såsom skäl för att utskottet ansett sig
kunna förorda en provisorisk avlöningsförbättring för folk- och småskolans
samt de högre folkskolornas lärarpersonal anfört, att denna personal efter
1918 års lönereglering icke erhållit någon tillfällig löneförbättring. Samma
skäl gäller icke för de nu ifrågavarande befattningshavarna, vilka samtliga
kommit i åtnjutande av sådan förbättring av sina avlöningsförmåner. Med
hänsyn härtill synes det utskottet icke med fog kunna göras gällande, att
något mera trängande behov föreligger av ytterligare avlöningsförbättring
för dessa befattningshavare, innan en ny lönereglering kommer till stånd. Vad
från lönekommitténs sida anförts beträffande ett föregripande av den definitiva
löneregleringen torde ock, vad angår ifrågavarande lärare, böra tillmätas
särskild betydelse, och de härutinnan framkomna betänkligheterna
synas genom det framlagda förslaget icke helt undanröjda. Utskottet måste
därför ställa sig avvisande mot Kungl. Maj:ts förslag och alltså förorda
bifall till den av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. väckta motionen
(II: 421). Av vad utskottet nu anfört framgår, att enligt utskottets mening
de av herrar Bergman m. fl. och Wallerius m. fl. väckta motionerna (I: 284
och II: 429) böra av riksdagen avslås.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till herr Olssons i Kullenbergstorp
m. fl. ovannämnda motion (II: 421), avslå Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag samt herrar Bergmans m. fl.
och Wallerius m. fl. ovannämnda motioner (I: 284 och
II: 429).

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

25

3:o) I eu inom andra kammaren av herrar S. llcmjtsson i Norup och
A. Thomson väckt motion (II: 122), som för förberedande behandling hänvisats
till statsutskottet, har hemställts, att riksdagen måtto

dels medgiva, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden 1 juli
1929 30 juni 1930 utgå till lärare vid folkhögskolor i överensstämmelse

med ett av skolöverstyrelsen framlagt, i motionen återgivet förslag,

dels oclc för ändamålet anvisa för budgetåret 1929—1930 ett extra förslagsanslag
av 90,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

I statsverkspropositionen har bebådats en framställning från Kungl. Maj:t
rörande provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor
samt högre folkskolor. Såsom skäl härför åberopas framställningar från
skolöverstyrelsen samt tidigare motioner inom riksdagen rörande tillfällig
löneförbättring, på grund varav 1928 års riksdag gjort ett uttalande i dylik
riktning.

Såvitt vi kunna finna, avser den blivande propositionen icke att upptaga
något förslag till avlöningsförbättring för folkhögskolornas lärarpersonal. Det
har dock såväl i föregående motioner som i framställningar till Kungl.
Maj:t från skolöverstyrelsen framhållits, att även dessa lärare vore i behov
av eu löneförbättring, och 1928 års riksdag har i anledning av motion härom
hemställt (skrivelse nr 291), att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,
huruvida förslag till förbättrade löneförhållanden för lärare vid
folkhögskolor må kunna snarast möjligt föreläggas riksdagen.

Härvid har riksdagen hänvisat till vad riksdagen anfört i fråga om
väckta motioner angående tillfällig löneförbättring för lärare vid folk- och
småskolor samt högre folkskolor, liksom det av riksdagens tidigare uttalanden
framgår, att frågan om förbättring av folkhögskollärarnas löneförhållanden
borde lösas i samband med motsvarande lönespörsmål för de
nämnda kommunalt anställda lärarna. Jämväl skolöverstyrelsen har i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1928 hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte för 1929 års riksdag framlägga förslag om tillfällig löneförbättring
åt lärare vid folkhögskolor i överensstämmelse med ett av överstyrelsen
förut avgivet förslag.

Det synes oss därför icke tillbörligt, att folkhögskollärarna ställas utanför
den möjlighet till avlöningsförbättring, som nu förebådas för folkskollärare
m. fl. I jämförelse med realskolornas och de kommunala mellanskolornas
lärarpersonal, vid vilka folkhögskolornas närmast sidoordnades vid lönereglering
1919, ha folkhögskollärare länge befunnit sig i en ogynnsam ställning,
enär tillfällig löneförbättring sedan flera år tillbaka kommit de förstnämnda
lärargrupperna till godo, men icke folkhögskolornas lärare. I
längden måste en sådan undantagsställning även menligt inverka på möjligheten
att rekrytera folkhögskolornas lärarpersonal med väl kvalificerade
krafter.

Detta har även framhållits av skolöverstyrelsen i dess förutnämnda hemställan
om tillfällig löneförbättring åt folkhögsskollärare. Överstyrelsen hade
förut på uppdrag av Kungl. Maj:t utarbetat och den 31 augusti 1926 avgivit
ett förslag om tillfällig löneförbättring åt folkhögskollärare, vilket upptog
avlöningstillägg med nedanstående belopp:

Provisorisk
löneförbättring
för lärare
vid folkhögskolor.

26

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Manlig Kvinnlig
kronor kronor

Föreståndare

a) vid skola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig

kurs...................................... 700: — 600: —

b) vid skola med endast huvudkurs men med såväl manlig

som kvinnlig avdelning........................ 600: — 540: —

c) vid skola med endast huvudkurs och endast en avdel ninsr.

..................................... 520: — 485: —

Fast anställd ämneslärare

a) vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs .... 600: — 550: —

b) vid endast huvudkurs.......................... 485: — 465: —

Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare

a) vid huvudkurs.............................. 285: — 255: —

b) vid fristående kvinnlig kurs..................... 90: — 82: 50

Det för en tillfällig löneförbättring erforderliga anslagsbeloppet har överstyrelsen
under angivna förutsättningar beräknat till omkring 90,000 kronor.

Detta överstyrelsens förslag synes oss lämpligen kunna läggas till grund
för en provisorisk avlöningsförbättring åt folkhögskolornas lärare.

Utskottets Vid den lönereglering, som år 1919 genomfördes för lärarpersonalen vid
yttrande, folkhögskolorna, bestämdes lönerna för denna personal till belopp, som gjorde
ifrågavarande lärare närmast jämställda med lärare vid kommunala mellanskolor
och realskolor. Någon fullständig likställdhet kunde dock ej åstadkommas
med hänsyn till de särskilda förhållanden med avseende å tjänstgöringstiden,
som förekomma vid folkhögskolorna. Lönerna kommo att något
överstiga de kommunala mellanskolelärarnas men uppgingo icke till de löner,
som fastställts för realskolornas lärare. Sedermera har emellertid den sålunda
åvägabragta relationen förryckts därigenom, att såväl lärare vid
realskolor som lärare vid kommunala mellanskolor erhållit tillfällig löneförbättring,
en förmån, som däremot icke kommit folkhögskolornas lärare till
del, varjämte bör bemärkas, att dessa åtnjuta dyrtidstillägg endast å halva lönen.

Upprepade framställningar om en förbättring av ifrågavarande lärares
löneförhållanden hava under årens lopp blivit gjorda såväl från lärarnas
egen sida som av skolöverstyrelsen utan att dock hittills hava föranlett
något resultat. Jämväl riksdagen har på grund av väckta motioner haft
frågan under omprövning, och, såsom motionärerna erinrat, har 1928 års
riksdag anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida
förslag till förbättrade löneförhållanden för dessa lärare måtte kunna snarast
föreläggas riksdagen.

Då nu i förevarande motion begäres, att folkhögskollärarna måtte tillerkännas
en provisorisk löneförbättring, måste utskottet för sm del finna detta
krav berättigat. Det synes utskottet vara en rimlig och rättvis fordran att
genom ett tillskott till nämnda lärares löner i det närmaste återföra dem
till den ställning i förhållande till förenämnda båda andra lärargrupper,

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

27

som de genom 1919 års lönereglering kommo att intaga och vilken ansågs
välgrundad i betraktande av folkhögskollärarnas utbildning och kompetens
samt de särskilda krav, arbetet vid en folkhögskola ställer på lärarpersonalen.

Vad beträffar de av motionärerna föreslagna löneförbättringsbeloppen, anser
sig utskottet med hänsyn till önskvärdheten av att icke ett föregripande må
ske av en eventuell ny lönereglering samt vid jämförelse med de löneförmåner,
som utgå till realskolornas och de kommunala mellanskolornas lärare,
böra ifrågasätta, att de föreslagna beloppen, såvitt angår föreståndare och
fast anställda ämneslärare, genomgående reduceras med 100 kronor. De för
extra ordinarie och vikarierande ämneslärare upptagna beloppen föranleda
däremot ingen erinran från utskottets sida. På grund av den av utskottet
nu föreslagna minskningen av löneförbättringens belopp för föreståndare
och fast anställda ämneslärare torde en sänkning av det erforderliga anslaget
kunna ske till 70,000 kronor.

Då flertalet folkhögskolor äro belägna å platser, tillhörande de billigaste
ortsgrupperna, torde någon differentiering med hänsyn till ortsgruppering
icke böra ifrågakomma.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare
bestämmelser rörande avlöningsförbättringens utgående.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av herrar Bengtssons i Norup
och Thomsons ovanberörda motion (11:122)

a) medgiva att provisorisk avlöningsförbättring må för
tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 utgå till nedannämnda
befattningshavare vid folkhögskolor med följande belopp

a)

b)

c)

a)

b)

a)

b)

Föreståndare

Manlig

Kronor

Kvinnlig

Kronor

vid skola med såväl huvudkurs som

fristående kvinnlig kurs.........

vid skola med endast huvudkurs men

600: —

500: —

med såväl manlig som kvinnlig av-delning .....................

vid skola med endast huvudkurs och

500: —

440: —

endast en avdelning............

420: —

385: —

Fast anställd ämneslärare

vid såväl huvudkurs som fristående
kvinnlig kurs.................

500: —

450: —

vid endast huvudkurs...........

385: —

365: —

Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare

vid huvudkurs................

285: —

255: —

vid fristående kvinnlig kurs......

90: —

82: 50

b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Dyrtidstilllägg
åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
undervisningsanstalter.

4:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angå
ende statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten 291 av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att de för budgetåret 1928/1929 gällande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk, vid kommunala flickskolor
och vid folkhögskolor ävensom åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa
sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier
skola lända till efterrättelse jämväl för budgetåret 1929/1930
allenast med den jämkning beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folkskolor
och högre folkskolor, som Kungl. Maj:t, i anslutning till vad departementschefen
i statsrådsprotokollet anfört, må finna lämpligt föreskriva;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av förberörda allmänna grunder må befinnas erforderliga,
som även att i huvudsaklig enlighet med de i sådant avseende nu
gällande föreskrifter meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstilllägg
åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt
vid förut angivna läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete;

dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt nämnda lärargrupper
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 22,500,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 671-—673 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta jämkningen beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folkskolor
och högre folkskolor sammanhänger med det av Kungl. Maj:t framlagda
förslaget om provisorisk avlöningsförbättring åt nämnda lärare, enligt
vilket förslag dyrtidstillägg icke skulle utgå å denna avlöningsförbättring.
I övrigt bygger förslaget på att nu gällande grunder för dyrtidstilläggs utgående
skola tillämpas jämväl under budgetåret 1929/1930.

Under erinran dels att riksdagen tidigare bifallit Kungl. Maj:ts förslag
angående dyrtidstillägg under budgetåret 1929/1930 åt befattningshavare i
statens tjänst, dels ock att utskottet under punkt 1 i detta utlåtande tillstyrkt
Kungl. Maj:ts förslag, att dyrtidstillägg icke må utgå å den provisoriska
avlöningsförbättringen för lärare vid folkskolor och högre folkskolor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att de för budgetåret 1928/1929 gällande allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk,
vid kommunala flickskolor och vid folkhögskolor ävensom
åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och
vissa småskoleseminarier skola lända till efterrättelse jäm -

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

29

väl för budgetåret 1929/1930 allenast med den jämkning
beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folkskolor och högre
folkskolor, som Kungl. Maj:t, i anslutning till vad departementschefen
under punkt 291 i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 anfört, må finna
lämpligt föreskriva;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna
grunder må befinnas erforderliga, som även att i huvudsaklig
enlighet med de i sådant avseende nu gällande föreskrifter
meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstillägg
åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala samt vid förut angivna läroanstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt
nämnda lärargrupper anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra förslagsanslag av 22,500,000 kronor.

Stockholm den 17 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist, C. A. Carlsson
i Gävle, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, J. Pålsson, J. G.
Walles och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson
i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren,
E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, O. Nilsson i Örebro,
O. E. F. Järte och C. A. Anderson i Storegården; med undantag därav att i behandlingen
av punkterna 2—4 deltagit herr Oscar Olsson i st. f. herr Olof Olsson och herr E. A.
Lundell i st. f. herr Thelin.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Reservationer:

vid punkt l:o) (provisorisk avlöningsförbättring för folk- och småskollärare

m. fl.):

1) av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Anderson i Storegården, vilka
ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts framställning;

2) av herr Olof Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka, att den provisoriska
avlöningsförbättringen för lärare vid mindre folkskolor skall utgå
med samma belopp som för kvinnlig folkskollärare;

3) av herr Björck, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till de av
honom och herr Larsson i Västerås i ämnet väckta motionerna (I: 278 och
II: 422);

4) av herrar Bydén och Persson i Fritorp;

vid punkt 2 (provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl.) av herrar Widell, Bergqvist, Bydén, Oscar Olsson, Walles,
Pauli, Björck, Törnkvist i Karlskrona, Holmgren och Järte, vilka ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt utskottets mening måste det betraktas såsom rättvist och billigt
att, oavsett den pågående utredningen rörande en definitiv lönereglering,
vidtaga åtgärder för en förbättring av här ifrågavarande befattningshavares
löneförhållanden. Det är visserligen sant, att dessa befattningshavare efter
år 1918 kommit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, men det torde
dock med fog kunna göras gällande, att, särskilt med hänsyn till de högsf
kompetensfordringar, som ställas på ifrågavarande tjänstemän, de till dem
utgående löneförmånerna äro för låga. Också har 1928 års riksdag, såsom
departementschefen erinrat, erkänt det berättigade i att åtgärder snarast vidtagas
till en förbättring av ifrågavarande befattningshavares löneförhållanden,
och det synes utskottet stå i god överensstämmelse med den av riksdagen
sålunda uttryckta uppfattningen, att nu en provisorisk avlöningsförbättring
kommer till stånd för dem, som hava sin tjänstgöring förlagd till
platser, tillhörande de dyraste ortsgrupperna.

De grunder, som av Kungl. Maj:t framlagts för en dylik avlöningsförbättring,
och de belopp, som i sådant hänseende av Kungl. Maj:t föreslagits,
hava synts utskottet väl avvägda och torde icke kunna innebära ett
föregripande av en blivande lönereglering. Utskottet anser sig därför böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, dock med den ändringen att, då riksdagen
tidigare avslagit Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av gymnastikkonsulentbefattningar,
dessa böra ur det nu föreliggande förslaget utgå och det
under åttonde huvudtiteln begärda anslaget å 218,900 kronor i anledning

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

31

härav minskas med det för gymnastikkonsulenter beräknade beloppet, 2,100
kronor, varigenom nämnda anslag skulle komma att utgöra 216,800 kronor.

Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet anser de av herrar
Bergman m. fl. och Wallerius m. 11. samt herr Olsson i Kullenbergstorp
m. fl. väckta motioner icke böra vinna riksdagens bifall.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Bergmans m. fl. och Wallerius
eu. fl. ävensom herr Olssons i Kullenbergstorp m. fl. ovanberörda
motioner (I: 284, II: 429 och II: 421)

a) besluta,

att under budgetåret 1929/1930 må, utöver tillfällig löneförbättring,
utgå provisorisk avlöningsförbättring till lärare
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens
skolköksseminarium och hushållsskola, statens folkskoleseminarier,
de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier,
sjökrigsskolan och navigationsskolorna ävensom till statens
folkskolinspektörer och nomadskolinspektören allt i
enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 25 februari 1929 föreslagna
grunder och angivna belopp;

att dyrtidstillägg ej må utgå å omförmälda provisoriska
avlöningsförbättring; samt

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och
bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits,
böra för sagda avlöningsförbättrings åtnjutande stadgas;

b) vid bifall till ovan framlagda förslag,

under åttonde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 216,800
kronor;

under tionde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid navigationsskolorna för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,900 kronor;»

vid punkt 3:o) (provisorisk löneförbättring för lärare vid folkhögskolor)
av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Anderson i Storegården, vilka ansett,
att utskottet bort hemställa om avslag å den i ämnet väckta motionen.