Statsutskottets utlåtande Nr 121.

1

Nr 121.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrade grunder för understöd åt folkbibliotelcsväsendet
jämte i ämnet väckta motioner, dels ock vissa av
Kungl. Maj it i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln
gjorda framställningar angående understöd åt
anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar m. m. jämte tre moticmer angående
folkbildningsverksamhet.

(2 :a avd.)

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t
under åttonde huvudtiteln, (punkt 242 av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag), föreslagit riksdagen
att, i avbidan på proposition angående ändrade grunder för understöd
åt folkbiblioteksväsendet, för ändamålet beräkna för budgetåret 1929/1930 ett
ordinarie reservationsanslag av 760,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929
dagtecknad proposition, nr 141, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande
behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att — med
uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000 kronor — i riksstaten uppföra ett
ordinarie reservationsanslag till understöd åt folkbiblioteksväsendet å 760,000
kronor, att utgå till de ändamål och efter i huvudsak de grunder, som av departementschefen
å sid. 107—114 i sistnämnda statsrådsprotokoll angivits.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda
statsrådsprotokoll. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,
nämligen

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr W. Björck (I: 251) och den andra inom andra kammaren av herr A.''

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 66 häft. (Nr 121.) 1

Ändrade
grunder för
understöd åt
folkbiblioteksväsendet

jämte i ämnet
väckta motioner.

2

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Thomson (II: 392), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta
att — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000 kronor — i riksstaten
uppföra ett ordinarie förslagsanslag till understöd åt folkbiblioteksväsendet å
760,000 kronor, att utgå till de ändamål och efter i huvudsak de grunder som
i det till propositionen nr 141 fogade statsrådsprotokollet sid. 105—114 angivits,
med de ändringar, som kunna föranledas av ett bifall till vad yrkats
i samtidigt av motionärerna avlämnade motioner angående ändrade grunder för
understöd åt skolbibliotek;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr
TF. Björck (I: 252) och den andra inom andra kammaren av herr A. Thomson
(II: 391), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ur anslaget
till folkbiblioteksväsendet må utgå understöd till skolbiblioteken efter i
huvudsak de grunder, som i motionerna angivits;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr G. Strömberg m. fl. (I: 258) och den andra inom andra kammaren av herr
A. Norsell m. fl. (II: 402), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville
besluta att inom ramen av det i Kungl. Maj :ts proposition angående ändrade
grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet föreslagna beloppet medgiva,
att från och med den 1 januari 1930 må kunna upprättas ytterligare ett centralbibliotek
utöver de två, som äro i kungl. propositionen föreslagna.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen
får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Nuvarande Anslag för här ifrågavarande ändamål har av riksdagen anvisats ända se°oÄo^A
dan aT 1905- 1 riksstaten för budgetåret 1928/1929 är för ändamålet upptaget
bestämmelser. ordinarie förslagsanslag av 560,000 kronor. Beträffande anslagsbehovet
under detta budgetår har skolöverstyrelsen beräknat, att från förslagsanslaget
kommer under budgetåret 1928/1929 att utgå tillsammans ett belopp om 556,500
kronor, fördelat på följande sätt:

till folk- och skolbibliotek med högst 360,000 kronor,

till riksförbund för biblioteksverksamhet genom studiecirklar med högst
135,000 kronor,

till bibliotek vid sjukvårdsinrättningar med högst 8,000 kronor,
till förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek med 11,000 kronor,
till bibliotekskurser med högst 12,000 kronor,

till tillägg till grundkatalogen för folk- och skolbibliotek med högst 5,000
kronor,

till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten med 4,000
kronor för vardera, eller tillsammans 12,000 kronor,

till rese- och traktamentsersättning vid biblioteksinspektion från landsbibliotek
med högst 600 kronor, samt

till biträden hos bibliotekskonsulenterna med cirka 12,900 kronor, därav
3,300 kronor till det biträde, för vars avlönande 1922 års riksdag i sammanhang
med beslutet angående ändrade bestämmelser rörande expedieringen av

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 3

böcker till statsunderstödda bibliotek och studiecirklar in. m. anvisat medel,
cirka 1,400 kronor till ersättning åt vikarier samt cirka 475 kronor till ålderstillägg
åt biträden, som uppflyttats i högre löneklass.

Nu gällande anslagsbestämmelser rörande folkbiblioteksväsendet härrör i sina
huvuddrag från år 1912. För dessa bestämmelser jämte de ändringar, som
sedermera vidtagits, lämnas en redogörelse å sid. 3—7 i statsrådsprotokollet
De reformkrav, som under den därefter förflutna tiden uppställts i fråga om
statens understödjande av folkbiblioteksväsendet, kunna i korthet sammanfattas
på följande sätt:

väsentlig höjning av statsanslagens belopp,

fastställande av sådana grunder för statsanslagens utgående, som underätta
en effektiv och efter de lokala behoven avpassad organisation av biblioteksverksamheten
och samtidigt uppmuntra till en rationell ordning av arbetet
1 de särskilda biblioteken,

avagabnngande av en närmare samverkan mellan biblioteken inom samma
kommun för bättre utnyttjande av bibliotekens bokbestånd och resurser överhuvud,

åstadkommande av en samverkan mellan större och mindre bibliotek genom
att lämna särskilda anslag åt vissa större bibliotek (»centralbibliotek») mot
skyldighet for dessa att bland annat komplettera de mindre bibliotekens bokförråd,

okat samarbete mellan biblioteken å ena sidan, föreläsnings- och studiecirkelarbetet
å den andra,

utökning av arbetskrafterna hos bibliotekskonsulenterna samt ordnande av
en särskild lokal biblioteksinspektion.

Genom beslut den 30 juni 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för eck- Folkbildnings.
lesiastikdepartementet att tillkalla fem sakkunniga för att inom departementet taklunni3abiträda
med en utredning »på vad sätt det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
borde omläggas och utvecklas för att bättre kunna fylla sin uppgift
att nå vidast möjliga kretsar av de bildningssökande i vårt land och verka
höjande på folkets andliga och fysiska hälsa, ävensom huru statsmakterna
bäst skulle kunna främja ifrågavarande arbete». De med anledning härav
tillkallade sakkunniga, de s. k. folkbildningssakkunniga, avgåvo ett betänkande,
som publicerades ar 1924 under titeln: »Betänkande med utredning och
förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet» (Statens offentliga
utredningar 1924: 5).

Förslaget behandlar folkbildningsarbetets alla huvudgrenar: folkbiblioteken
föreläsningsverksamheten samt studiecirkelverksamheten, vartill kommer
förslag till inrättande av särskilda folkbildningsavdelningar vid universiteten
samt i fråga om samorganisation i folkbildningsarbetet.

Förslaget avser för folkbildningsarbetets vidkommande understödjande av
två huvudtyper av bibliotek, å ena sidan »kommunala eller som kommunala
fungerande folkbibliotek», å andra sidan »genom studiecirklar och andra föreningar
bedriven folkbildningsverksamhet», varjämte föreslås särskilda tillläggsanslag
till vissa bibliotek, som åtaga sig uppgifter som centralbibliotek.

Enligt förslaget skulle som hittills de »kommunala eller som kommunala

4

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

fungerande folkbiblioteken» kunna tillhöra antingen kommun eller förening,
varvid blott ett bibliotek eller system av bibliotek i varje borgerlig kommun
skulle kunna få statsanslag enligt de grunder, som gälla för dessa bibliotek.
Statsanslagets maximum skulle emellertid väsentligt höjas, nämligen till 10,000
kronor per kommun. .

Som hittills skulle statsbidraget utgå i viss relation till ortsbidraget till
vilket — utom kontanta tillskott — skulle efter av skolöverstyrelsen godkänd
värdering räknas även hyresfritt upplåten lokal, som användes enbart för
biblioteksändamål, varvid hyran emellertid ej skulle få beräknas högre än det
kontanta ortsbidraget. Statsbidraget skulle utgå i form av grundunderstöd och
tilläggsunderstöd. Upp till 400 kronor — det nuvarande maximum skulle
grundunderstödet under alla förhallanden vara lika med ortsbidraget, d. v. s.
det tillskott, som för bibliotekets utveckling och vård under det år, för vilket
statsbidrag begäres, lämnas från annat håll än staten. Bibliotek med högre
lokalt anslag än 400 kronor skulle utan vidare i grundunderstöd få, utom motsvarande
400 kronor, hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter
400 kronor. Härutöver skulle under särskilda förutsättningar kunna utga ett
eller två tilläggsunderstöd, så avvägda att det högsta möjliga samlade statsanslaget
skulle bli lika med det lokala anslaget, dock högst 10,000 kronor, Dessa
tilläggsunderstöd, som i princip ansluta sig till danska förebilder, avsago
ett gynnande av de bibliotek, som i ett eller annat avseende bedriva ett mera
kvalificerat biblioteksarbete. Det ena understödet skulle lämnas till bibliotek
med av förste bibliotekskonsulenten godkänd handboksamling, vid vars begagnande
vägledning lämnas (i städer, köpingar och municipalsamhalien skarpes
kravet, så att det dessutom fordras läsrum, vilket under sakkunnig ledning
hålles öppet minst två eftermiddagstimmar varannan vardag) och detta tillagg
skulle utgå med V4 av det belopp varmed ortsbidraget överskjuter 400 kronor
Det andra tilläggsunderstödet avser avlöning till egentlig bibliotekspersonal
och skulle utgå med Va av den till dylik personal utgående ersättningen, dock
högst med V4 av hela det samlade statsanslaget till biblioteket. Tillvaron av
dessa båda tilläggsunderstöd skulle alltså i fråga om alla bibliotek utöver en
viss storlek innebära en uppmuntran till att anskaffa den för bibliotekets arbete
så betydelsefulla handboksamlingslitteraturen samt till att anstalla skäligt

betald och kvalificerad personal. , , , , ... ■>„

Statsanslaget föreslås utgå som hittills i form av bundna bocker för de
mindre biblioteken, men för de större helt eller delvis kontant.

I fråga om bibliotek av viss storlek skulle fordras ett godkännande av lokal
respektive bibliotekarie. Planerna till lokaler, för vilka hyran uppgår till eller
(om lokalen kostnadsfritt upplåtes) beräknas till minst 400 kronor, skulle
vid nyinredning på förhand underställas bibliotekskonsulenterna för granskning,
och beträffande bibliotek med minst 2,000 kronors statsanslag skulle bibliotekariens
kompetens prövas av förste bibliotekskonsulenten. °

I övrigt skulle i allt väsentligt nuvarande bestämmelser i fråga om kraven
på biblioteken kvarstå oförändrade. Dock skulle nu gallande föreskrift, att
folkbibliotek får inrymmas i för undervisning avsedd skollokal, endast om särskilt
skolbibliotek finnes, utgå. Beträffande bokuryalet föreslås den nuvarande
bestämmelsen om att böcker »av osedligt innehall» ej fa forekomma. ersatt
av en mera generellt avfattad föreskrift, avsedd att giva storre effektivitet
åt strävandet att från biblioteken utesluta litteratur av avgjort olamp llSI

samband med den väsentliga ökningen av maximianslaget till folkbiblioteken
skulle man emellertid ej nöja sig med att soka finna garantier för ett
mera rationellt bedrivande av arbetet inom biblioteket till gagn för bibliotekets
närmaste låntagarklientel inom den egna kommunen, utan man skulle också

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

5

införa en skyldighet för bibliotek av en viss storlek att stå självbildningsarbetet
inom ett vidsträcktare område till tjänst. Man skulle dels fordra av alla
bibliotek med ett statsanslag om minst 8,000 kronor, att de skulle vara tillgängliga
även för personer inom ett område utanför kommunen, dels — som
nedan närmare skall utvecklas — lämna vissa bibliotek särskilda tilläggsanslag
för att åtaga sig uppgiften som centralbibliotek för ett helt län.

I fråga om dessa centralbibliotek tänkte sig de sakkunniga, att efter hand
skulle inom varje län ett därtill lämpligt kommunalt folkbibliotek av Kungl.
Maj :t antagas till centralbibliotek. Dessa bibliotek skulle ha till uppgift att
mot ett särskilt tilläggsunderstöd av 5,000 kronor supplera de lokala bibliotekens
arbete inom ett område, i regel sammanfallande med ett län, genom direkt
och kostnadsfri utlåning av böcker i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek
och genom biblioteksteknisk vägledning. Varje år skulle högst
tre nya centralbibliotek antagas.

Alldeles som för närvarande skulle, som ovan nämnts, även andra än kommunala
eller som kommunala fungerande bibliotek kunna få anslag. Enligt
sakkunnigförslaget skulle dock nu gällande bestämmelser om anslag till dessa
bibliotek i flera avseenden underkastas en grundlig omarbetning.

Till en början märkes, att statsanslag skulle kunna lämnas även till andra
föreningsbibliotek än »studiecirkelbiblioteken». Hädanefter skulle varje föreningsbibliotek,
som hade avgiftsfria boklån, kunna få statsanslag, om det på
ett eller annat sätt anknötes till det allmänna bildningsarbetet, antingen till
ett riksförbund (varvid samma krav ställes på dess omfattning som i nu gällande
bestämmelser) eller till ett kommunalt eller som kommunalt fungerande
folkbibliotek),

Anslaget skulle i regel utgå med hälften av det belopp, som under sista
året av andra än statsmedel använts för biblioteksändamål (alltså ej blott som
hittills för bokinköp och inbindning samt katalogtryck), dock högst 1,000 kronor
per bibliotek (eller, om ett riksförbund hade flera bibliotek i en kommun,
per förbund). Dock skulle anslaget i ett fall utgå efter gynnsammare grunder,
nämligen »i fråga om sådant bokinköp (inklusive bindning), som står i direkt
sammanhang med en studiecirkels planmässigt ordnade studiearbete, omfattande
minst 10 sammanträden om året». I sistberörda fall skulle anslaget utgå
med samma belopp som tillskjutits av andra än statsmedel, dock med högst 400
kronor per studiecirkel. Hur många studiecirklar som helst skulle kunna få
anslag för dylikt planmässigt studiecirkelarbete.

I och med sakkunnigförslagets förverkligande skulle föreningsbiblioteken
kunna få anslag i större utsträckning än hittills och i starkare proportion i
förhållande till de egna utgifterna. För åvägabringande av ett närmare samarbete
mellan olika bibliotek inom samma kommun förordade kommittén obligatoriska
sammanträden minst två gånger om året mellan föreståndarna för
alla inom en kommun arbetande statsunderstödda bibliotek på kallelse och under
ordförandeskap av föreståndaren för det kommunala biblioteket (eller där
ej dylik funnes under särskilt vald ordförande). Samråd skulle vid dessa sammanträden
ske om bokinköp, katalogtryck m. m., men inga bindande beslut
kunna fattas, om ej annan överenskommelse träffats.

Slutligen ingick i förslaget ordnande av lokal biblioteksinspektion genom
bibliotekarierna vid de nämnda central- (och lands-)biblioteken i stället för
genom folkskoleinspektörerna samt anställandet av en ny bibliotekskonsulent.

Som hittills skulle anslaget till folkbiblioteksväsendet vara av förslagsanslags
natur.

Frågan om skolbiblioteket och dess organisation upptogs ej av de sakkunniga,
som uttalade, att denna fråga enligt dess mening kunde överlämnas åt skolöverstyrelsen
att utreda.

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

<?

Å sid. 71—75 i Betänkandet gjorde de sakkunniga en beräkning av kostnaderna
för genomförandet av det utav dem framlagda förslaget. Då denna
beräkning skett väsentligen med utgångspunkt från folkbiblioteksväsendets omfattning
år 1922, kunna beräkningarna på flera punkter icke äga tillämplighet
på nuvarande förhållanden. Efter genomförande av här föreslagna omorganisation
beräknades understöden till följande belopp:

Skolöver styrelsen.

För kommunala folkbibliotek i allmänhet . . .

» 3 centralbibliotek............

8 3 landsbiblioteks inspektionsarbete . . . .
8 förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek
8 studiecirkel- och föreningsbibliotek . . . .

. . . kronor 420,000: —-... » 18,000: —
... > 3,000: —

... 8 10,000: —
... 8 220,000: —
Summa kronor 671,000: —

över folkbildningssakkunnigas förslag avgåvos yttranden1 av ett stort antal
myndigheter och sammanslutningar, för vilka redogörelse lämnats å sid. 41
o. f. i statsrådsprotokollet för den 15 februari 1929. Skolöverstyrelsens utlåtande
i ämnet, som var dagtecknat den 14 oktober 1924 innefattade en omarbetning
på åtskilliga punkter av sakkunnigförslaget.

överstyrelsens utlåtande, som sedermera lagts till grund för Kungl. Majrts
förslag, innebar i huvudsak följande.

I fråga om de kommunala eller som kommunala fungerande biblioteken har
överstyrelsen gjort vissa förändringar med avseende på föreskrifterna om såväl
grundunderstöd som tilläggsunderstöd för att kunna vinna en i tillämpningen
enkel regel, som skulle kunna gälla även för studiecirklarnas bibliotek.
I fråga om grundunderstödet har införts en i vissa bestämda procentsatser uttryckt
fallande skala, där de olika gränsvärdena valts så, att anslaget till de
särskilda biblioteken inom varje storleksgrupp skulle utgå med i genomsnitt
samma belopp som enligt de sakkunnigas förslag.

Enligt överstyrelsens förslag skulle tilläggsunderstöd för läsrum och handboksamling
utgå med högst hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter
grundunderstödet, tilläggsunderstödet för avlöning till egentlig bibliotekspersonal
med högst hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter
grundunderstödet och med högst en tredjedel av den till dylik personal utgående
ersättningen.

De detaljerade bestämmelserna om statsanslag till studiecirkelbiblioteken i
sakkunnigas förslag skulle på detta sätt i stort sett kunna ersättas med generella
hänvisningar till motsvarande bestämmelser för de kommunala folkbiblioteken.

Till grund för bestämmandet av det statsunderstöd, som skulle utgå till ett
riksförbund för studiecirkelverksamhet för den verksamhet, som bedrives av till
detsamma anslutna bibliotek, skulle läggas en beräkning av det statsunderstöd,
vartill varje särskilt till förbundet anslutet bibliotek skulle vara berättigat.
Därvid skulle dock iakttagas, att till grund för bestämmandet av den procentsats,
efter vilken statens grundunderstöd till varje särskilt bibliotek skulle beräknas,
skulle läggas det sammanlagda ortsbidraget till samtliga bibliotek in -

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

7

om vederbörande kommun, som äro anslutna till statsunderstödda riksförbund
av ovan angivna beskaffenhet, samt att tilläggsunderstöd skulle utgå endast i
den mån varje särskilt bibliotek skulle vara därtill berättigat.

Understöd till fristående studiecirklar skulle utgå endast för såvitt studiecirkelns
ansökan inlämnas genom styrelsen för det kommunala eller som kommunalt
fungerande folkbiblioteket i vederbörande kommun eller för landsbiblioteket
i kommuner, där dylikt finnes upprättat, och om studiecirkeln vid
slutet av arbetsåret överlämnade till det bibliotek, vars styrelse förmedlat dess
ansökan, såväl de böcker, som under året inköpts för dess egna medel, som
dem, den erhållit i statsbidrag. Studiecirkel, som ansökte genom det kommunala
eller som kommunalt fungerande folkbiblioteket, skulle åtnjuta statsunderstöd
som en del av detta och efter de regler, som funnes föreskrivna rörande
det kommunala folkbiblioteket. Studiecirkel, som ansökte genom ett landsbibliotek,
skulle erhålla i statsbidrag högst lika stort belopp, som cirkeln närmast
föregående arbetsår av egna medel använt till inköp och inbindning av
böcker.

Föreskriften om anslag till föreningsbibliotek utan anslutning till riksförbund
har av överstyrelsen uteslutits och ersatts med en bestämmelse av innehåll,
att anslag efter villkoren för kommunalt eller som kommunalt fungerande
bibliotek också kan erhållas av en under gemensam styrelse stående sammanslutning
av ett kommunalt och ett eller flera föreningsbibliotek.

Alla maxim ibestämmelser för de särskilda biblioteken hava slopats och ersatts
med ett gemensamt maximum för hela kommunen om 15,000 kronor, av
vilket belopp folkbiblioteket skulle ha förmånsrätt till 10,000 kronor och studiecirkelbiblioteken
till 5,000 kronor.

Oberoende av de förändringar, som överstyrelsen sålunda föreslagit i samband
med den ifrågasatta principiella omläggningen av grunderna för statsanslagets
utgående, har överstyrelsen i förslaget till författning infört ett antal
smärre ändringar, i regel på grund av kritik, som i de inkomna yttrandena
framställts mot vissa punkter i de sakkunnigas förslag.

Flertalet av dessa ändringsförslag äro av mera formell natur. Ett par innebära
mera principiella förändringar. I fråga om statsanslagets utgående ha
sålunda de sakkunniga föreslagit, att bibliotek med minst 2,000 kronor i statsanslag
skola erhålla hela anslaget kontant, bibliotek med statsanslag om 400
-—2,000 kronor skola erhålla hälften kontant, andra hälften i form av böcker,
bibliotek med statsanslag intill 400 kronor, allt i form av böcker som hittills.
Överstyrelsen föreslår, att bestämmelsen ändras därhän, att alla bibliotek med
över 400 kronor i statsanslag skola erhålla hela anslaget kontant, en förenkling,
varemot enligt överstyrelsen ej något vägande skäl torde kunna vara att
anföra.

Ett nytt villkor om skyldighet för bibliotek att befrämja föreläsningsverksamhet
har flyttats hit från bestämmelserna angående föreläsningar.

Länsstyrelsernas granskning av ansökningarna om statsbidrag till folkbibliotek
har överstyrelsen ansett kunna bortfalla, då granskningen genom två instanser
före överstyrelsen ej obetydligt försenar anslagens beviljande.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

De sakkunnigas förslag om skapandet av centralbibliotek med skyldighet
att supplera de lokala bibliotekens arbete inom ett större område tillstyrkes
livligt av överstyrelsen. En centralbiblioteksorganisation innebär enligt överstyrelsens
mening i själva verket det enda rationella sättet att lösa den rena
landsbygdens och de mindre samhällenas behov av litteratur till tjänst för de
mera studieintresserade. I fråga om dessa bibliotek har överstyrelsen i anslutning
till från bibliotekariehåll (i yttrande av Sveriges allmänna biblioteksförening)
framförda önskemål infört en bestämmelse om att vid tillsättande
av chef för centralbiblioteket överstyrelsen har att avgiva yttrande.

Den föreslagna inspektionen genom på biblioteksområdet sakkunniga inspektörer
anser överstyrelsen innebära ett viktigt led i de sakkunnigas förslag,
främst genom den instruktionsverksamhet, som blir den betydelsefullaste
sidan av dessa inspektörers arbete, överstyrelsen har emellertid föreslagit
bibehållande av inspektionsskyldighet även för folkskolinspektör i fråga om
folkbibliotek inrymda i skolhus. Härigenom kan, framhåller överstyrelsen, en
ej obetydlig besparing vinnas, då biblioteksinspektören endast i undantagsfall
behöver besöka hithörande bibliotek annat än i samband med nyinrättande
eller reorganisation av bibliotek. Det belopp, som ställes till förfogande för
reseersättning och dagtraktamente för annan inspektör än folkskolinspektör,
torde med hänsyn till de olika inspektionsområdenas betydligt olika utsträckning
ej böra utgå med ett för samtliga rikets län lika belopp, utan till överstyrelsens
förfogande torde böra ställas en samlad summa, som sedan kan av
överstyrelsen på lämpligt sätt fördelas mellan de olika inspektionsområdena.
Vid summans fixerande torde det, om folkskolinspektörerna enligt överstyrelsens
förslag allt fortfarande skola förrätta inspektion, vara tillräckligt med
att utgå från ett genomsnittligt belopp om cirka 600 kronor för år och län i
stället för det av de sakkunniga föreslagna beloppet 1,000 kronor för år och
län.

I samband med sitt yttrande över sakkunnigförslaget har överstyrelsen jämväl
framlagt förslag till ändrade bestämmelser även för anslag till skolbiblioteken.
Överstyrelsen föreslår därvid en höjning av de nu utgående maximianslagen.
För bibliotek vid högre folkskola, kommunal mellanskola, folkhögskola,
småskoleseminarium, lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola, ettårig
handelsskola och hushållsskola begäres en ökning av maximum från 150 till
300 kronor. Vad angår anslagen till skoldistrikten för bibliotek vid folk- och
fortsättningsskolor bör enligt överstyrelsens mening ett betydligt högre anslagsmaximum
fixeras, som av överstyrelsen föreslås till 1,000 kronor per
skoldistrikt.

Vad skoldistrikten beträffar föreslås, liksom i fråga om folkbibliotek med
ett statsbidrag om över 400 kronor, en uppdelning av statsunderstödet i ett
grundunderstöd och två tilläggsunderstöd, av vilka senare det ena skulle avse
läsrum respektive handboksamling, det andra avlöning åt egentlig bibliotekspersonal.
Överstyrelsen föreslår, att bestämmelserna för folkbibliotek i stort
sett oförändrade skola gälla även för skolbibliotekens vidkommande.

Vidare föreslår överstyrelsen, att bland de statsanslagsberättigade skol -

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

9

biblioteken skulle inskjutas en ny kategori bibliotek vid uppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt avseende försummade barn, med högst 300 kronor
i statsanslag.

Vid sin beräkning av behovet kom skolöverstyrelsen till följande siffror:

Kommunala eller som kommunala fungerande folkbibliotek samt
i sammanhang med studiecirkelarbete bedriven folkbiblioteks -

verksamhet ................................... 640,000: —

Centralbibliotek, högst .................................... 15,000:-_

Skolbibliotek ............................................ 170''000: —

Bibliotek vid sjukvårdsinrättningar.......................... 6,000:_

Resekostnads- och traktamentsersättning vid biblioteksinspek tion

högst ............................................ 3,600: —

Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek .................. 10,000: —

Kurser för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek,

reservationsanslag ...................................... 12,000:_

Tillägg till grundkatalogen, reservationsanslag................ 5,000: —

Biblioteksbladet, högst .................................... 3,000:_

Arvode åt ett biträde hos bibliotekskonsulenterna jämte vikariats ersättning,

högst ...................................... 3,218: —

Summa kronor 867,818

Sedan överstyrelsen avgivit sitt nu omförmälda yttrande, har överstyrelsen
i senare årens riksdagspetita, samtidigt med att överstyrelsen varje år ingått
med hemställan om förverkligandet av överstyrelsens förslag rörande folkbildningsarbetet
i dess helhet, blott föreslagit vissa detaljtillägg. I skrivelse
den 31 augusti 1928 har överstyrelsen ånyo hemställt, att inför riksdagen
matte framläggas förslag rörande samtliga sidor av folkbildningsarbetet i
huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i överstyrelsens
yttrande över folkbildningssakunnigas betänkande. Alternativt har emellertid
överstyrelsen — därest Kungl. Maj:t av statsfinansiella skäl skulle anse sig
förhindrad att framlägga förslag om omorganisationen i dess helhet — föreslagit
ett successivt förverkligande av den ifrågasatta omorganisationen och därvid
föreslagit, att folkbiblioteksväsendet skulle -— jämte viss omorganisation
och vissa mindre anslagsökningar för andra grenar av folkbildningsarbetet —
i första hand upptagas.

överstyrelsen har därvid, samtidigt med att överstyrelsen med ledning
av senast föreliggande material verkställt en omräkning av det erforderliga
beloppet, tagit under omprövning, huruvida förändringar i de föreslagna bestämmelserna
vore tänkbara, vilka kunde leda till någon besparing utan att
kullkasta de av överstyrelsen föreslagna grundprinciperna. I sådant hänseende
har överstyrelsen företagit en undersökning av olika möjligheter till sänkning
av det ifrågasatta maximum per kommun, överstyrelsen vill för sin
del vara med om någon reduktion av maximianslaget per kommun, därest detta
anses nödvändigt för ett realiserande för närvarande av förslaget, men anser
maximum dock ej böra sättas lägre än till 10,000 kronor mot av överstyrelsen
tidigare föreslagna 15,000 kronor och anser förutsättningen härför böra vara
en ökning av det tillägg, som skulle utgå till centralbibliotek, med motsvarande

10

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

belopp, alltså från 5,000 kronor till 10,000 kronor, så att de för ett helt läns
biblioteksarbete viktiga centralbiblioteken ej erhölle sämre möjligheter att
fylla sina betydelsfulla uppgifter. Föreskriften i överstyrelsens förslag om
ett visst belopp, intill vilket olika bibliotekstyper skulle äga förmånsrätt, bör,
framhåller överstyrelsen, i proportion härtill ändras.

överstyrelsen anser sig vidare kunna stanna vid inrättandet av två nya
centralbibliotek för år med början under budgetåret 1929/1930 i stället för
i dess tidigare yttrande föreslagna tre för år. Då biblioteken under alla omständigheter
kunna beräknas behöva en viss förberedelsetid, innan de kunna
åtaga sig verksamheten som centralbibliotek, erfordras ej anslag för ändamålet
förrän från den 1 januari 1930. Överstyrelsen har därför beräknat hela
beloppet för centralbibliotek under budgetåret 1929/1930 till 10,000 kronor.

I fråga om skolbiblioteken anser sig överstyrelsen, då det vore nödvändigt
att i händelse av en successiv reglering skjuta vissa biblioteksanslag på framtiden,
böra föreslå, att anslag för budgetåret 1929/1930 anvisas endast till
bibliotek vid skoltyper, som redan åtnjuta understöd, under det att frågan
om anslag till bibliotek vid övriga skoltyper skulle uppskjutas till därpå följande
budgetår. Med anslagen till biblioteksverksamhet ombord å svenska
handelsfartyg borde också under dessa förhallanden ansta till nästa budgetar.

En ökning av arbetskrafterna hos bibliotekskonsulenterna borde däremot redan
första året ske. I detta hänseende har överstyrelsen föreslagit dels inrättande
av en ny andre bibliotekskonsulentbefattning på överstyrelsens stat, dels ock
beviljande av medel ur anslaget till folkbiblioteksväsendet till arvode åt ett
kanslibiträde.

I sistberörda fråga har utlåtande avgivits av statskontoret, som anser utredningen
giva vid handen, att ärendenas antal tillvuxit och jämväl kommit
att omfatta nya områden i sådan utsträckning, att den ifrågasatta ökningen
av arbetskrafter på biblioteksavdelningen kan anses väl motiverad. Statskontoret
anser dock icke lämpligt att, innan det pågående bespanngsarbetet passerat
skolöverstyrelsen, inrätta någon ny ordinarie tjänst därstädes, utan
föreslår att i stället medel anvisas från anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet
för avlönande av en extra ordinarie befattningshavare i enlighet
med bestämmelserna i § 33 av avlöningsreglementet för icke-ordinarie befattningshavare,
d. v. s. med placering i 20 :e löneklassen och en avlöning av 6,048
kronor samt med rätt till uppflyttning i löneklass i vanlig ordning.

Förslaget att från berörda anslag skulle få tagas i anspråk medel för avlönande
i enahanda ordning av ett extra ordinarie kanslibiträde, anser sig
statskontoret böra tillstyrka. Grundavlöningen vid denna tjänst skulle komma
att utgöra den för 6:e löneklassen bestämda eller 2,676 kronor.

Hela anslagsbehovet vid ett successivt genomförande av reformförslaget
enligt överstyrelsens senaste förslag beräknas enligt en a sid. 72 i statsrådsprotokollet
intagen tabell till: för budgetåret 1929/1930 760,100 kronor (innebärande
en ökning av 203,600 kronor) samt för budgetåret 1930/1931 till
991,300 kronor (innebärande en ytterligare ökning av 231,200 kronor).

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

I 1

Departementschefen liar framhållit, att han gärna skulle sett, att det vid Departement«■
detta tillfälle varit honom möjligt att framlägga förslag om höjda understöd chefen.
ej blott till folkbiblioteksväsendet utan till folkbildningsarbetet i dess helhet.
Det syntes honom nämligen vara uppenbart, att även de sidor av folkbildningsarbetet,
som representerades av föreläsningsverksamhet, studiecirkelarbete
o. s. v., vore i behov av ett kraftigare stöd från statens sida.

Mängden av de anslagsbehov, som föreligga under åttonde huvudtiteln, hade
emellertid omöjliggjort att för närvarande framlägga förslag om ett förverkligande
av folkbildningssakkunnigas betänkande i alla dess delar. Ett förverkligande
av reformen i dess helhet skulle medföra en omedelbar årlig merutgift
på över 800,000 kronor. Hänsynen till statsekonomiska förhållanden
hade nödsakat departementschefen att förorda ett beträdande av de partiella
reformernas väg. Genom ett successivt förverkligande av reformförslagen
bleve det nämligen möjligt att göra reformen ur kostnadssynpunkt mindre
kännbar, i det att merutgifterna komme att fördelas på ett flertal år.

Departementschefen har samtidigt framhållit den centrala plats i folkbildningsarbetet,
som biblioteken intaga och som gör, att en effektiv omorganisation
av dessas arbete kan förväntas komma att skapa en fastare grundval för
folkbildningsarbetet överhuvud och leda till ökad effektivitet av såväl föreläsnings-
som studiecirkelarbetet, dels uttalat sin förhoppning att frågan om
en reglering av även övriga sidor av folkbildningsarbetet icke skall behöva
vänta någon längre tid på sin lösning.

Departementschefen har härefter lämnat en redogörelse för de grunder för
statens understödjande av folkbiblioteksväsendet, som han ansett sig böra förorda.
Han har därvid blott med några mindre ändringar i allt väsentligt anslutit
sig till överstyrelsens förslag, utom på en punkt, nämligen ifråga om
de föreslagna ändrade grunderna för understöd åt skolbibliotek. Hur behjärtansvärt
han än finner det vara att söka fa till stånd en nyreglering även
på detta område, ser han sig av statsfinansiella skäl förhindrad att för närvarande
tillstyrka åtgärder i detta syfte. Frågan om skolbiblioteken synes departementschefen
ej heller stå i det nära samband med folkbiblioteksfrågan,
att det är av avgörande betydelse, att en nyreglering på dessa områden samtidigt
äger rum. Departementschefen hoppas emellertid, att skolbiblioteksfragan
ej skall behöva allt för länge vänta på sin lösning.

I fråga om sjukhusbiblioteken ha sakkunniga ej yttrat sig och ej heller överstyrelsen
föreslagit andra ändringar än smärre jämkningar av villkoren för
erhållande av likformighet med de föreslagna nya bestämmelserna angående
folkbiblioteken.

Med avseende på såväl skol- som sjukhusbiblioteken synas departementschefen
dylika mindre jämkningar önskvärda i samband med utfärdande av en ny
författning rörande folkbiblioteksväsendet. De enda ändringar av saklig innebörd,
som därvid synas honom böra vidtagas för bibehållande av enhetlighet i
föreskrifterna angående olika bibliotekstyper, äro införande av dels en bestämmelse,
att skolöverstyrelsen äger att fastställa formulär för ansökningar och
föreskrifter om de handlingar, som skola biläggas ansökan, dels också en före -

12

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

skrift analog med den, som föreslagits för folkbibliotek, att understöd kan
beviljas villkorligt till bibliotek, vars bokbestånd ej står på tillfredsställande
nivå ur moralisk eller konstnärlig synpunkt.

Av de ändringar i överstyrelsens förslag, departementschefen eljest förordat,
må särskilt nämnas följande.

Enligt överstyrelsens förslag skulle grundunderstödet i vissa fall kunna utgå
med ända till 10,000 kronor. Departementschefen har ansett den begränsningen
böra göras, att grundunderstödet ej får överstiga 5,000 kronor. Skälet
härtill är dels den besparing, som därmed kan vinnas, dels också den omständigheten,
att det synes departementschefen mindre lämpligt, att ett större bibliotek
(med 20,000 kronor eller däröver i ortsbidrag) skall kunna komma i åtnjutande
av högsta möjliga statsunderstöd utan att fylla villkoren för tilläggsunderstöd.

Beträffande tilläggsunderstödet har departementschefen föreslagit den
ändringen, såvitt angår sådant understöd till avlöning av egentlig bibliotekspersonal,
att för utgående av sistberörda tilläggsunderstöd skall fordras ej blott,
på sätt överstyrelsen föreslagit, att personalens avlöning prövats och godkänts
av överstyrelsen, utan även att personalens kvalifikationer blivit av överstyrelsen
godtagna.

Nuvarande bestämmelser om statsunderstöd till bokförmedlingsanstalter böra
enligt departementschefen kvarstå. Visserligen har överstyrelsen sedan flera
år ej utdelat dylikt understöd, då i stället med Kungl. Maj :ts medgivande en
rabattöverenskommelse gjorts med bokhandlarna, varigenom garanterats lika
fördelaktiga villkor, som man kan vinna genom böckernas förmedling genom
dylika bokförmedlingsanstalter. Skulle denna överenskommelse uppsägas, är
det emellertid av vikt, att möjlighet finnes att ånyo utdela statsunderstöd till
bokförmedlingsanstalter.

Ur folkbiblioteksanslaget utgår sedan år 1920 även särskilt understöd till bibliotekskurser.
Härom är för närvarande föreskrivet, att understödet får användas
endast för vissa särskilt uppräknade utgifter, föreläsarnas arvoden, dagtraktamenten
och resor samt kursdeltagarnas dagtraktamenten och reseersättningar.
Den närmaste orsaken till att en dylik begränsning gjorts i fråga om understödets
användning var, att motsvarande föreskrifter vid sagda tidpunkt gällde
för fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och småskolor. Sedan dess
ha emellertid nya bestämmelser utfärdats om sistnämnda kurser, enligt vilka
överstyrelsen har rätt att bevilja understöd antingen med visst belopp till bestridande
av kostnaderna för kursernas anordnande, eller intill viss av överstyrelsen
bestämd slutsumma såsom traktamentsersättning åt deltagarna eller
ock för båda dessa ändamål. Då det, efter vad departementschefen inhämtat,
vid ordnandet av bibliotekskurserna ej sällan visat sig förenat med stora svårigheter
att anskaffa lokalt bidrag till de utgifter, som ej få bestridas av statsmedel,
är det enligt hans mening önskligt, att överstyrelsen även i detta fall
iar friare dispositionsrätt att ur anslaget till bibliotekskurser anvisa understöd
till bestridande av olika utgifter för längre och kortare kurser. Traktamentsbeloppet
utgör för deltagare i bibliotekskurser 7 kronor per dag mot för deltagare
i fortbildningskurser 5 kronor, varvid för sistnämnda kurser gäller, att

Statsutskottets utlåtande Nr 1%1.

13

skolöverstyrelsen har rätt att fastställa lägre traktamentsersättning. Även vid
bibliotekskurserna anser departementschefen det i framtiden vara nödvändigt
att i vissa fall räkna med ett mindre traktamentsbelopp än 7 kronor, om det
disponibla anslaget skall räcka till även för andra utgifter än dem, som för
närvarande få bestridas med statsmedel. Arvodets maximum synes honom
emellertid ej böra nedsättas under 7 kronor, då många deltagare i bibliotekskursema
ej kunna närvara vid dessa utan att vidkännas utgifter för ledigheten
från sitt yrkesarbete.

I fråga om nu utgående understöd till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan
och Studiekamraten med 4,000 kronor till vardera föreslås ingen
ändring.

Anvisande av medel ur anslaget till folkbiblioteksväsendet till en extra ordinarie
andre bibliotekskonsulent och ett kanslibiträde hos bibliotekskonsulenterna
tillstyrkes av departementschefen i enlighet med statskontorets förslag.

De nya grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet, som av departementschefen
förordats, hava sammanfattats i nedan återgivna punkter:

I. Komimala och med dem likställda folkbibliotek.

1.

Understöd av statsmedel må inom de i punkt 18 angivna högsta gränser med
ett belopp av lägst 40 kronor, för år räknat, utgå till kyrklig eller borgerlig
kommun eller till sammanslutning av två eller flera kommuner för upprättande
och underhåll av ett folkbibliotek. Under i punkt 2 angivna villkor må
dylikt understöd utgå även till lokal förening.

2.

För att ett av lokal förening ägt bibliotek skall kunna erhålla statsunderstöd
efter samma bestämmelser som kommunalt folkbibliotek fordras, att det
står under en styrelse, i vilken den borgerliga kommunen utsett minst en ledamot,
varjämte ombud för kommunen skall deltaga i granskningen av bibliotekets
räkenskaper; dock att, därest kommunen avböjer att taga sådan befattning
med biblioteket, det må ankomma på vederbörande länsstyrelse att,
på framställning av bibliotekets styrelse och efter prövning av bibliotekets
ändamålsenlighet, utse en styrelseledamot och en granskningsman för detsamma.

3.

Inom området för en och samma borgerliga kommun kan endast ett bibliotek
eller system av bibliotek (huvudbibliotek med filialer) erhålla statsunderstöd
efter de bestämmelser, som gälla för kommunala och med dem likställda
folkbibliotek.

I kommun, där landsbibliotek finnes upprättat, utgår ej statsunderstöd till
folkbibliotek av här ifrågavarande slag.

4.

För utgående av de i punkt 1 omnämnda understöden skola följande villkor
gälla:

a) Tillskott av andra än statsmedel (s. k. ortsbidrag) skall för det år, för

14

Statsutskottets utlåtande Nr 1Z1.

vilket statsunderstöd sökes, lämnas för bibliotekets utveckling och vård. Ortsbidraget
skall utgå kontant och avse verkliga utgifter; dock må för kostnadsfritt
upplåten lokal, som är avsedd enbart för biblioteket, på av skolöverstyrelsen
närmare föreskrivna villkor i ortsbidraget inräknas ett belopp, som
kan anses motsvara skälig hyra, vilket belopp emellertid ej får överstiga det
kontanta ortsbidraget.

b) Bibliotek, till vilket utgår tilläggsunderstöd enligt punkt 9, uppbär hela
statsunderstödet kontant. Där sådant tilläggsunderstöd ej utgår, skall bibliotek,
vars statsunderstöd ej överstiger 400 kronor, erhålla hela understödet i
form av inbundna böcker, valda ur av skolöverstyrelsen utgivna kataloger
och levererade till biblioteket på sätt överstyrelsen jämlikt av Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter närmare bestämmer, samt bibliotek, vars statsunderstöd
uppgår till eller överstiger 400 kronor men ej uppgår till 2,000
kronor, erhålla hälften av statsunderstödet, dock minst 400 kronor, i form av
inbundna böcker, på sagda sätt valda och levererade samt återstoden kontant.
Uppgår statsunderstödet till 2,000 kronor eller däröver, utan att tilläggsunderstöd
enligt punkt 9 utgår, uppbär biblioteket hela understödet kontant.

c) För biblioteket skall finnas föreståndare eller bibliotekarie, som handhar
skötseln av boksamlingen och ombesörjer upprättandet av kataloger däröver;
i fråga om bibliotek med minst 2,000 kronor i statsunderstöd skall bibliotekariens
kompetens prövas och godkännas av skolöverstyrelsen.

d) Biblioteket skall vara uppställt i lämplig lokal. Vid inredning av nya
uteslutande för biblioteket avsedda lokaler, för vilka hyran uppgår eller beräknas
till minst 400 kronor, skola planerna på förhand underställas skolöverstyrelsen
för granskning.

e) Biblioteket skall regelbundet minst en gång i veckan hållas tillgängligt
för allmänheten; dock må öppethållandet under sommarmånaderna vid bibliotek,
där statsunderstödet ej överstiger 400 kronor, begränsas till en gång varannan
vecka.

f) Biblioteket skall vara kostnadsfritt tillgängligt och ingen avgift må tagas
för boklån av låntagare boende inom den kommun, där biblioteket är beläget,
eller inom det område i övrigt, som biblioteket jämlikt de nedan i punkt
20 givna föreskrifterna kan ha att betjäna.

g) Biblioteket skall hållas försäkrat mot eldskada.

h) Åt bibliotek, vars bokbestånd icke står på tillfredsställande nivå ur moralisk
eller konstnärlig synpunkt, må anslag kunna beviljas allenast under förbehåll,
att biblioteket ställer sig till efterrättelse de anvisningar i fråga om
bokbeståndet, som lämnas av skolöverstyrelsen.

i) Styrelse för folkbibliotek skall tillse, att litteratur, som är av beskaffenhet
att i sedligt avseende kunna inverka skadligt, om den sättes i händerna
på unga och omogna läsare, icke genom utlåning eller på annat sätt hålles tillgänglig
för personer, som ej kunna anses besitta erforderlig mognad.

j) Det åligger biblioteken inom kommuner, där statsunderstödd föreläsningsverksamhet
äger rum, att i möjligaste mån befrämja denna genom anskaffande
av litteratur, som står i sammanhang med de valda föreläsnipgsämnena, samt
genom att, såvitt det låter sig göra, anordna bokutlåning i anslutning till föreläsningarna.

k) Biblioteket skall vara underkastat inspektion på sätt särskilt föreskrives.

l) Bibliotekets böcker få ej utan tillstånd av vederbörande inspektör eller
bibliotekskonsulent i skolöverstyrelsen i annan mån avhändas biblioteket, än att
utslitna eller föråldrade böcker må därifrån utgallras.

m) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de
villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

Statsutskottets utlåtande Nr 121. 15

5.

o Statsunderstöd till kommunala och med dem likställda folkbibliotek må utgå
dels som allmänt grundunderstöd enligt punkt 6, dels ock, i de fall då
vederbörande bibliotek uppfyller därför stadgade särskilda villkor, som tillläggsunderstöd
enligt de närmare föreskrifter, som lämnas i punkterna 7—9,
dock att sammanlagda statsunderstödet till ett bibliotek icke må överstiga
bibliotekets ortsbidrag för samma år. För kommunalt eller därmed likställt
folkbibliotek, till vilket är anslutet en eller flera fristående studiecirklar, gälla
därvid de närmare föreskrifter, som äro i punkt 17 stadgade.

6.

Grundunderstöd må utgå för bibliotek, vars ortsbidrag uppgår till högst 400
kronor, med lika stort belopp som ortsbidraget samt för bibliotek, vars ortsbidrag
överstiger 400 kronor, efter följande skala:

Ortsbidraget. Statsunderstödet.

401— 600 kronor.....90 % av ortsbidraget, dock minst 400 kronor

601— 800 > .....80 % » » » » 540 »

801—1.500 » 70 % » » » > 640 »

1,501—4,000 » 60 % » » » » 1.050 >

över 4,000 > ....''. 50 % » » » » 2,400 »

och högst 5,000 »

7.

Tilläggsunderstöd må utgå till bibliotek, som, utom de ovan i punkt 4 föreskrivna
villkoren, uppfylla vissa särskilda villkor. Dessa understöd äro av
två slag och avse det ena läsrum och handboksamling, det andra avlöning åt
egentlig bibliotekspersonal samt kunna utgå antingen var för sig eller båda
tillsammans.

8.

Tilläggsunderstöd för läsrum och handboksamling må utgå med högst hälften
av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter grundunderstödet och tilldelas a)

i städer, köpingar och municipalsamhällen bibliotek, som har ett för allmänheten
tillgängligt läsrum, vilket under sakkunnig ledning hålles öppet
minst två eftermiddagstimmar varannan vardag och är försett med en handboksamling,
vars sammansättning godkänts av förste bibliotekskonsulenten,
samt

b) i övriga kommuner bibliotek, som har en handboksamling, vars sammansättning
godkänts av förste bibliotekskonsulenten, och vid vars begagnande vägledning
lämnas.

9.

Tilläggsunderstöd för avlöning till egentlig bibliotekspersonal må utgå med
högst hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter grundunderstödet,
och med högst en tredjedel av den till dylik personal utgående ersättningen,
dock endast för så vitt ersättningens belopp samt kvalifikationerna hos den
personal, till vilken denna skall utgå, äro av skolöverstyrelsen prövade och
godkända.

10.

Då statsunderstött bibliotek, som äges av enskilda, icke längre underhålles
av ägaren, skola de bibliotekets böcker, som erhållits såsom statsunderstöd

16

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

eller inköpts för egna medel, överlämnas till vederbörande kyrkliga eller borgerliga
kommun för införlivande med dess bibliotek eller såsom grundstomme
till ett kommunalt folkbibliotek; dock att böckerna jämväl må efter skolöverstyrelsens
beprövande överlämnas till annat bibliotek med samma eller likartat
syfte eller annorlunda på lämpligt sätt komma till användning.

II. I sammanhang med studiecirkelarbete bedriven folkbiblioteksverksamhet.

11.

Understöd av statsmedel må inom de i punkt 18 angivna högsta gränser
utgå för folkbiblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelarbete till
riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet, vilket omfattar minst
20,000 medlemmar och vars utgifter för biblioteksändamål närmast föregående
arbetsår uppgått till minst 6,000 kronor.

12.

För utgående av de i punkt 11 omnämnda understöden skola följande villkor
gälla:

a) Förbundet skall styrka att tillskott av andra än statsmedel (s. k. ortsbidrag)
under närmast föregående arbetsår lämnats för de till förbundet anslutna
bibliotekens utveckling och vård. Ortsbidraget skall utgå kontant och
avse verkliga utgifter. Arvode till bibliotekarie får ej medräknas till högre
belopp än som kan prövas skäligt med hänsyn till omfattningen av bibliotekets
verksamhet. Kostnad för lokal, däri inbegripna utgifter för lokalens
uppvärmning, belysning och renhållning, får medräknas endast om lokalen
är uteslutande avsedd för bibliotek eller biblioteks- och studiecirkeländamål.

b) Ett riksförbunds studiecirkel- och biblioteksverksamhet skall stå under
inseende och kontroll av en utav förbundet utsedd studieledare.

c) De till förbundet anslutna biblioteken skola i övrigt vara underkastade
samma bestämmelser i avseende på statsunderstödets utgående, bibliotekarie,
lokal, öppethållande, utlåning, försäkring, bokbestånd, inspektion, böckers avhändande
från biblioteket m. m., som äro stadgade för kommunala och med
dem likställda folkbibliotek i punkt 4.

d) Här ifrågavarande riksförbund, studiecirklar och bibliotek skola vara
skyldiga att underkasta sig den kontroll och de villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen
prövas nödiga och lämpliga.

13.

Till grund för bestämmandet av det statsunderstöd, som skall utgå till ett
riksförbund för den verksamhet, som bedrives av till detsamma anslutna bibliotek,
skall läggas en beräkning av det statsunderstöd, vartill varje särskilt till
förbundet anslutet bibliotek skulle vara berättigat med tillämpning av de ovan
i punkterna 5—9 lämnade föreskrifterna.

Därvid skall dock iakttagas,

att grundunderstödet för varje särskilt bibliotek skall utgå, i kommun, där
det sammanlagda ortsbidraget till samtliga bibliotek tillhörande riksförbund
uppgår till högst 400 kronor, med lika stort belopp som det särskilda bibliotekets
ortsbidrag, samt i kommun, där det sammanlagda ortsbidraget överstiger
sagda summa, efter följande skala:

Statsutskottets utlåtande Nr 121. 17

Statsbidraget i
% av det särskilda
bibliotekets
ortsbidrag.

90 % dock minst 400 kronor till samtliga bibliotek
tillhörande riksförbund inom kommunen
80 % dock minst 540 kronor till samtliga bibliotek
tillhörande riksförbund inom kommunen
70 % dock minst (540 kronor till samtliga bibliotek
tillhörande riksförbund inom kommunen
60 / dock minst 1,050 kronor till samtliga bibliotek
tillhörande riksförbund inom kommunen
50 «. dock minst 2,400 kronor och högst 5,000 kronor
till samtliga bibliotek tillhörande riksförbund
inom kommunen.

samt att tilläggsunderstöd skall utgå endast i den mån varje särskilt bibliotek
skulle vara därtill berättigat enligt föreskrifterna i punkterna 7—9.

14.

Då statsunderstött bibliotek, som är anslutet till riksförbund, icke längre
underhalles av ägaren, skola de bibliotekets böcker, som erhållits som statsunderstöd
eller inköpts för egna medel, överlämnas till vederbörande kyrkliga
eller borgerliga kommun för införlivande med dess bibliotek eller såsom grundstomme
till ett kommunalt folkbibliotek; dock att böckerna jämväl må efter
skolöverstyrelsens beprövande överlämnas till annat bibliotek med samma eller
likartat syfte eller annorlunda på lämpligt sätt komma till användning.

Sauiraaulagda ortsbidragct
till samtliga bibliotek tillhörande
riksförbund inom
kommunen.

401— (500 kronor
601— 800 >-801—1,500
1,501—4,000 »

över 4,000 »

15.

Understöd av statsmedel ma inom de i punkt 18 angivna högsta gränser
utgå till fristående studiecirkel, vilken dels förbinder sig att vid slutet av arbetsåret
överlämna såväl de böcker, som under året inköpts för egna medel,
som dem, vilka erhållits som statsunderstöd, till det kommunala eller med detta
likställda folkbiblioteket i vederbörande kommun eller till landsbiblioteket
i kommun, där dylikt finnes upprättat, dels ock ansöker om statsunderstöd genom
dylikt bibliotek.

16.

För utgående av de i punkt 15 omnämnda understöden skola följande villkor
gälla:

a) Studiecirkeln skall styrka, att tillskott av andra än statsmedel (s. k.
ortsbidrag) under närmast föregående arbetsår lämnats för bokinköp och inbin
dning.

b) Statsunderstödet skall uppbäras i form av inbundna böcker, valda ur
av skolöverstyrelsen utgivna kataloger och levererade på sätt överstyrelsen
jämlikt av Kungl. Maj.-t meddelade föreskrifter närmare bestämmer.

_ c) Studiecirkeln skall vara skyldig att underkasta sig den kontroll och de
villkor, som i övrigt av överstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

17.

Vid utgående av statsunderstöd till fristående studiecirkel gälla följande regler: a)

Om fristående studiecirkel ansöker genom kommunalt eller med detta
likställt folkbibliotek, lägges till grund för bestämmandet av det samman Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 0 sand. 66 käft. (Nr 121.) 2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

lagda statsunderstödet till folkbiblioteket och studiecirkeln det totala ortsbidraget
för folkbiblioteket och ortsbidraget för bokinköp och mbindning av
böcker för studiecirkeln, varvid om statsunderstödets belopp och villkoren för
dess utgående gäller vad ovan i punkterna 1—10 är stadgat. Statsunderstödet
fördelas mellan biblioteket och studiecirkeln i proportion till ovan angivna orts bidrag^m

friståen(je studiecirkel ansöker genom landsbibliotek, erhåller studiecirkeln
i statsunderstöd högst lika stort belopp som ortsbidraget för bokinköp
och inbindning av böcker.

III. Gemensamma bestämmelser för folkbiblioteken inom en kommun.

18.

Det samlade statsunderstödet till folkbiblioteksväsendet enligt bestämmelserna
i punkterna 1—17 må inom kommun (stad, köping eller landskommun)
eller sammanslutning av kommuner, där landsbibliotek ej är inrättat, uppgå
till högst 10,000 kronor för år räknat. Skulle biblioteken inom kommunen
enligt de nämnda bestämmelserna ägt rätt till högre statsbidrag Jin 10,000
kronor, skola de bibliotek, som avses i punkterna 1 och 15, ha förmånsrätt till
statsunderstöd upp till ett belopp av 7,000 kronor och de, soni avses i punkt 11>
upp till ett belopp av 3,000 kronor. Det samlade statsunderstödet inom kommun,
där landsbibliotek är inrättat, får ej överstiga 3,000 kronor för år Täknat.

19.

Föreståndarna för alla inom en kommun arbetande statsunderstödda folkbibliotek
skola minst två gånger om året sammankomma på kallelse och under
ordförandeskap av föreståndaren för det kommunala folkbiblioteket eller
landsbibliotekarien i och för överläggning om bokinköpsförslag, tryckning av
gemensam katalog och andra frågor, där samverkan kan synas önsklig. Beslutanderätten
tillkommer dock, om ej annan överenskommelse träffats, de särskilda
bibliotekens styrelser. I kommuner, där såväl statsunderstött kommunalt
folkbibliotek som landsbibliotek saknas, skola föreståndarna för de statsunderstödda
föreningsbiblioteken bland sig utse en ordförande, som har att sammankalla
mötena och leda förhandlingarna.

20.

Om det samlade statsunderstödet till folkbiblioteksväsendet enligt punkterna
1—17 inom en kommun uppgår till 8,000 kronor eller därutöver, skola såväl
det kommunala eller därmed likställda folkbiblioteket som folkbibliotek
tillhörande riksförbund hållas helt eller delvis kostnadsfritt tillgängliga för
utlåning även till personer boende utanför vederbörande kommun inom ett av
skolöverstyrelsen föreskrivet område och enligt de närmare bestämmelser,
överstyrelsen äger meddela.

IV. Centralbibliotek.

21.

Kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek, som prövas därtill lämpligt,
må av Kungl. Maj :t godkännas som centralbibliotek, varvid följande allmänna
villkor skola gälla:

a) I län, där landsbibliotek är inrättat, får kommunalt eller därmed likställt
folkbibliotek ej godkännas som centralbibliotek.

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

19

b) Endast ett kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek må, för ett och
samma län godkännas som centralbibliotek.

22.

Till centralbibliotek må utöver det understöd, som tillkommer detsamma efter
bestämmelserna angående statsunderstöd till kommunala eller därmed likställda
folkbibliotek, utgå ett särskilt centralbiblioteksanslag å högst 10,000
kronor för år.

23.

Centralbibliotek bär att inom ett av Kungl. Maj:t bestämt område supplera
de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning av
böcker, som behövas i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek
och genom biblioteksteknisk vägledning enligt närmare föreskrifter, som skolöverstyrelsen
har att utfärda.

24.

För att ett kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek må godkännas
som centralbibliotek fordras, att det skall vara försett med ett läsrum, som
bär en av förste bibliotekskonsulenten godkänd handboksamling och som hålles
öppet pa för allmänheten lämplig tid alla vardagar både för- och eftermiddagen,
att dess bokbestånd även i övrigt är tillfredsställande till omfattning och
sammansättning samt att bibliotekets chef och personal besitta erforderliga
kvalifikationer.

25.

Centralbibliotek skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de
villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

V. Allmän bestämmelse.

26.

Därest de för ett budgetår tillgängliga medlen icke förslå till statsunderstöds
utgående enligt ovan angivna grunder, må det ankomma på skolöverstyrelsen
att vidtaga nedsättning i de enligt nämnda grunder utgående beloppen
på sätt som överstyrelsen prövar skäligt.

VI. Särskild bestämmelse för förmedling sanstalter för vandringsbibliotek.

27.

De till vissa förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek utgående understöden
må fortfarande^ enligt nu gällande grunder utgå med ett belopp av högst
kronor för ar, dock att från detta belopp, därest central- eller landsbibliotek
upprättas i Malmöhus län, skall avdragas 1,000 kronor, samt, därest
dylikt bibliotek upprättas i Göteborg och Bohus län eller i Norrbottens län, i
vartdera fallet 2,000 kronor. Hela anslaget skall bortfalla, då central- eller
landsbibliotek upprättats i minst 20 av rikets län.

Föreskrifterna rörande bokförmedlingsanstalter, skolbibliotek av olika slag
samt bibliotek vid sjukvårdsinrättningar äro icke medtagna bland de ovan återgivna
bestämmelserna, enär, såsom förut nämnts, dessa föreskrifter förutsättas
skola förbliva i huvudsak oförändrade.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Departementschefen framhåller, att Kungl. Maj:t vid utarbetandet av en
blivande kungörelse i ämnet torde äga att företaga de mindre ändringar, som
kunna befinnas lämpliga, samtidigt med att föreskrifter om sättet för ansökningar
m. fl. verkställighetsbestämmelser, eventuellt erforderliga övergångsbestämmelser
o. s. v. tillfogas, och en formell bearbetning företages av hittillsvarande
föreskrifter om understöd till skol- och sjukhusbibliotek, bokförmedlingsanstalter,
förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek in. in.

Departementschefen har verkställt en beräkning av kostnaderna för samtliga
de ändamål, som enligt förslaget skulle tillgodoses av ifrågavarande anslag,
sådana dessa kostnader skulle ställa sig under de två närmast följande
budgetåren, jämförda med kostnaderna under innevarande budgetår. Beräkningen
ter sig sålunda:

Beräkning av det belopp,
som disponeras ur förslagsanslaget
1928/29

Beräknat anslagsbehov
efter en omorganisation

1929/30 1930/31

Kommunala och därmed likställda
folkbibliotek samt i
samband med studiecirkelarbete
bedriven folkbiblioteksverksamhet
. . . . . . • •
Centralbibliotek (från Vi 1930
två centralbibliotek, från 1/i
1931 ytterligare två) ....

Skolbibliotek....._ ■ • •

Bibliotek vid sjukvårdsinrättningar
..........

Resekostnads- och traktamentsersättningar
vid biblioteksinspektion
från central- och
landsbibliotek(för närvarande
ett landsbibliotek,från Vi 1930
två centralbibliotek, från Vi
1931 ytterligare två) . . . .
Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek
.......

Kurser för föreståndare för folkskol-
och studiecirkelbibliotek
Tillägg till grundkatalog . .
Biblioteksbladet, Bokstugan och
Studiekamraten ......

Arvoden åt en andre bibliotekskonsulent
samt till biträden
hos bibliotekskonsulenterna
jämte vikariatersättningar

kronor

345,000: —

530,000: —

630,000: —

»

150,000: —

10,000: —
150,000: —

30,000: —
150,000: —

8,000: —

8,000: —

8,000: —

y

600: —

1,200: —

2,400: —

11,000: —

10,500: —

10,000: —

12,000: —
5,000: —

12,000: —
5,000: —

12,000: —
5,000: —

»

12,000: —

12,000: —

12,000: —

. kronor

12,900: -

22.500: —

22.500: —

i kronor 556,500: —

761,200: —

881,900: —

För innevarande budgetår är förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek
uppfört med 560,000 kronor. Enligt ovan gjorda beräkning av anslagsbehovet
skulle för budgetåret 1929/1930 erfordras en ökning av omkring 200,000 kronor,
så att anslaget skulle utgöra i runt tal 760,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

■21

Med hänsyn till denna avsevärda höjning av anslagsbeloppet och de nya
mycket gynnsammare understödsreglcrna samt då det synes önskvärt, att statsmakterna
äga i sin hand att reglera de eljest automatiskt växande utgifterna
för hithörande ändamål, anser departementschefen sig böra föreslå, att detta
anslag, i likhet med föreläsningsanslaget, erhåller karaktären av reservationsanslag.
Han framhåller, att detta givetvis icke får hindra, att anslagsposten
till arvoden åt en andre bibliotekskonsulent m. in. med hänsyn till befattningshavarnas
eventuella uppflyttning i löneklass och svårigheten att fixera anslagsbehovet
för vikariatsersättningar anses förslagsvis beräknad. Beträffande
de ovan angivna siffrorna för folkbibliotek, skolbibliotek och sjukhusbibliotek
framhåller departementschefen, att dessa siffror icke böra vara för skolöverstyrelsen
bindande vid fördelning av understöd för ifrågavarande anslag.

Konsekvensen av en sådan ändring av anslagets natur blir — påpekar departementschefen
— att, om de för ett budgetår tillgängliga medlen ej förslå
till statsunderstödets utgående enligt fastställda grunder, det bör ankomma
på överstyrelsen att på sätt som skolöverstyrelsen prövar skäligt vidtaga nedsättning
i de belopp, som enligt nämnda grunder skolat utgå.

I likhet med överstyrelsen föreslår departementschefen en ändring av anslagsrubriken
till »understöd åt folkbiblioteksväsendet» i stället för »understöd
åt folkbibliotek», detta bland annat av den grund, att även skolbiblioteken erhålla
understöd ur detta anslag.

Vad övergångsåret beträffar framhålles, att, därest för innevarande eller
föregående budgetår före den 1 juli 1929 beviljat understöd ej hinner att utbetalas
före budgetårets utgång, intet hinder möter att icke dess mindre avföra
utgiften på innevarande års förslagsanslag.

[tr

Under de sjutton år, som förflutit, sedan grunderna för statens understöd- utskottets
jande verksamhet för folkbiblioteksväsendet fastställdes i sina huvuddrag, yttrande.
hava de hithörande biblioteken undergått en kraftig utveckling, såväl kvan- Gemensamt''
titativt som kvalitativt. Till mycket väsentlig del måste förvisso denna gynnsamma
utveckling tillskrivas de genomgripande förändringar, som år 1912
genomfördes i de då gällande anslagsbestämmelserna. Emellertid har det
växande studieintresset och de därav föranledda ökade anspråken på biblioteken
medfört ett behov av större materiella resurser för dessa. Kravet på
en höjning av statsunderstöden har därför gjort sig allt starkare gällande.

Men i och med biblioteksorganisationens tillväxt och de stegrade fordringarna
på bibliotekens beskaffenhet hava även framträtt vissa andra brister i de nuvarande
understödsbestämmelserna än dem, som hänföra sig till understödens
otillräcklighet. De gällande bestämmelserna hava visat sig kunna verka mycket
ojämnt för olika slag av bibliotek, och i en del hänseenden hava de, enligt
vad erfarenheten givit vid handen, varit ägnade att åstadkomma en splittring
inom folkbiblioteksrörelsen i stället för att befrämja ett önskvärt samarbete
mellan de särskilda biblioteken. Ej heller hava de i tillräcklig grad
tagit sikte på att befordra ett mera planmässigt och kvalificerat biblioteksarbete.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Det är på dessa olika punkter det nu föreliggande förslaget åsyftar att
genomföra förbättringar. Genom en väsentlig höjning av understöden, genom
mera rationella anslagsbestämmelser och genom en förstärkning av arbetskrafterna
hos det statliga organ, som har att övervaka och leda denna folkbildningsrörelse,
strävar Kungl. Maj:ts förslag att avhjälpa de påtalade
bristerna och lämna biblioteksverksamheten ett än starkare stöd från statens
sida än hittills.

Utskottet finner det berättigat att fästa eu mycket stor vikt vid folkbibliotekens
insatser i det frivilliga folkbildningsarbetet. Därför måste också utskottet,
då det blivit ådagalagt, att dessa bibliotek äro i behov av en mera
verksam ekonomisk hjälp, för sin del behjärta kravet på statsåtgärder i sådant
syfte, även om, såsom nir ifrågasättes, de ökade ekonomiska uppoffringar,
som staten härigenom underkastar sig, ej bliva ringa. Likaså anser utskottet
det angeläget, att en ändring kommer till stånd på de punkter i övrigt, där
de nuvarande anslagsbestämmelserna visat sig mindre tillfredsställande eller
ej motsvara utvecklingens krav.

Kungl. Maj :t bär, med hänsyn till de ökade anspråk på statskassan, som det
framlagda förslaget innebär, och även med tanke på det önskvärda i att kunna
reglera de eljest automatiskt växande utgifterna för ifrågavarande ändamål,
föreslagit, att ifrågavarande anslag, som hittills haft förslagsanslags natur,
nu måtte förändras till reservationsanslag. Härmed skulle följa att, om vid
tillämpning av de föreslagna grunderna för understöds utgående sammanlagda
understödsbeloppet skulle visa sig komma att överstiga tillgängliga anslagsmedel,
en reduktion måste ske, och denna reduktion skulle verkställas av skolöverstyrelsen,
som därvid skulle hava att tillämpa en skälighetsprövning.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del rikta sig motionerna I: 251 och 11:392,
i vilka yrkats anslagets bibehållande såsom förslagsanslag. Motionärerna hava
framhållit, att den av Kungl. Maj:t ifrågasatta ändringen av anslagets natur
skulle medföra åtskilliga olägenheter för biblioteken och ej endast försvara
dessas arbete utan även verka hämmande på utvecklingen på detta område.

Utskottet finner visserligen Kungl. Maj:ts strävan att begränsa utgifterna
för ifrågavarande ändamål beaktansvärt, men anser, i likhet med motionärerna,
att en ändring av anslagets natur till reservationsanslag skulle kunna medföra
så allvarliga olägenheter för biblioteksverksamheten, att utskottet måste ställa
sig avvisande mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Utskottet vill erinra om
att tidigare framkomna förslag av samma innebörd icke vunnit riksdagens
bifall, uppenbarligen på grund av de svårigheter, som genom ett fixerande av
anslagssumman skulle kunna åsamkas biblioteken. Såsom motionärerna papekat,
skulle en sådan åtgärd i händelse anslaget visade sig otillräckligt, framför
allt gå ut över själva bokanskaffningen, i det andra utgiftsposter i allmänhet
icke kunna underkastas reduktioner, och härigenom komme förändringen
att drabba just det väsentliga i verksamheten och det, som man genom det
föreliggande förslaget om ändrade grunder för statsunderstöds utgående i
synnerhet velat befrämja. Utskottet bär också svart att tänka sig, huru nagra

Statsutskottets utlåtande Nr J%1.

23

objektiva normer skulle kunna utfinnas för det reduktionsförfarande, som
enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle verkställas av överstyrelsen. Utskottet
anser sig alltså böra förorda motionärernas hemställan, att anslaget alltfortfärende
måtte få hava förslagsanslags natur.

Av besparingsskäl har Kungl. Maj:t i sitt förslag icke upptagit den av
skolöverstyrelsen gjorda framställningen om ändrade grunder för understöd
åt skolbibliotek. I motionerna I: 252 och II: 391 har yrkats, att (iverstyrelsens
förslag i denna del måtte med viss mindre jämkning av riksdagen godtagas.
Någon ökning av det av Kungl. Maj:t begärda anslagsbeloppet har med anledning
härav icke ansetts erforderlig, så mycket mindre som vederbörande
motionärer i de förut nämnda motionerna I: 251 och II: 392 ifrågasatt, att anslaget
skulle bibehålla karaktären av förslagsanslag.

Utskottet anser visserligen i likhet med motionärerna i hög grad behjärtansvärt,
att skolbiblioteken kraftigt understödjas av staten, och att de för dem
gällande understödsbestämmelserna, i likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit
beträffande folkbiblioteken, omläggas i syfte att befrämja ett mera planmässigt
och kvalificerat biblioteksarbete. Å andra sidan måste utskottet fästa
avseende vid den statsfinansiella synpunkt, Kungl. Maj:t anlagt på denna
fråga och med hänsyn härtill finner sig utskottet icke nu kunna tillstyrka det
i förevarande motioner gjorda yrkandet. Utskottet vill emellertid uttrycka en
förhoppning om att Kungl. Maj:t skall finna det möjligt att inom en snar
framtid underställa riksdagen förslag om en förbättring av understödsvillkoren
även för dessa bibliotek.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bl. a., att från och med den 1 januari 1930
skulle, under förutsättning att från vederbörande kommuner erforderliga åtaganden
göras, inrättas två s. k. centralbibliotek med i propositionen närmare
angivna uppgifter. I motionerna 1:258 och 11:402 har förslag framställts
om inrättande av ytterligare ett dylikt bibliotek från och med samma tidpunkt,
varvid dock ingen ökning av anslaget ifrågasatts.

Utskottet anser, att förslaget om centralbibliotek utgör ett betydande framsteg
för folkbiblioteksrörelsen, och att staten därför bör i möjligaste mån uppmuntra
tillkomsten av sådana bibliotek. Men utskottet kan likväl icke finna
tillräckliga skäl föreligga att frångå den av Kungl. Maj:t framlagda planen
för organiserandet av centralbibliotek. Dels ställer denna bibliotekstyp ganska
stora krav på statens ekonomiska medverkan och dels synes det vara lämpligt
att avvakta erfarenheterna beträffande de två första biblioteken, innan åtgärder
vidtagas för upprättandet av flera dylika. Utskottet anser sig därför icke
kunna förorda sistnämnda båda motioner.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit, har utskottet
funnit i det hela väl ägnat att avhjälpa de påtalade bristerna i det nuvarande
understödssystemet. Såväl beträffande de föreslagna nya grunderna som eljest
vill utskottet fördenskull tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Understöd, åt
anstalter och
föreningar,
sam anordna
populärvetenskapliga
föreläsningar

jämte en »
ämnet väckt
motion.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
herrar Björcks och Thomsons ovanberörda motioner (1:251
och II: 392) samt med avslag å herrar Björcks och Thomsons
samt herrar Strömbergs m. fl. och Norsells m. fl. ovanberörda
motioner (1:252, 11:391, 1:258 och 11:402) —- med uteslutande
ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000 kronor
— i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag till understöd
åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå till de
ändamål och efter i huvudsak de grunder, som av utskottet här
ovan förordats.

2:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln
(punkten 243 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för nämnda dag) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 400,000 kronor, ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av
Kungl. Majrt fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till understöd
åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling
av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen
anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd åt
vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare
ävensom 1,500 kronor till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten; dels

ock medgiva, att för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av anstalt
eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

Utredningen återfinnes å sid. 606—611 i omförmälda statsrådsprotokoll. I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr S. Hansson väckt motion (1:137), däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta,

att såsom understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 428,500 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må användas
dels 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,
dels 1,500 kronor till fortsatt utgivande av tidskrift för föreläsningsverksamheten,
dels högst 20,000 kronor till understöd åt centralbyråer,
dels högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund och dels högst

10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda
resekostnader för föreläsare,

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

25

att såsom understöd till anordnande av kombinerade föreläsnings- och studiecirkelkurser
anvisa för budgetåret 11129/3 030 ett extra reservationsanslag
av 18,000 kronor att utgå med högst 900 kronor för anslagsår och studiecirkel,
samt

att dessa understöd måtte få i övrigt utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de villkor, skolöverstyrelsen föreslagit i yttrande den 14 oktober 1924
över Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet.1

Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag åberopade skäl
får utskottet hänvisa till motionen.

För budgetåret 1928/1929 är för här ifrågavarande ändamål anvisat ett
extra reservationsanslag av 400,000 kronor. Av detta anslag må enligt riksdagens
medgivande användas dels högst 25,000 kronor till centralbyråer och
undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling av populärvetenskapliga
föreläsningar, dels 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen
anställd föreläsningskonsulent, dels ock högst 8,000 kronor till understöd
åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.
Vidare har riksdagen medgivit, att för tiden 1 juli 1928—30 juni
1929 det minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skulle
årligen anordnas av anstalt eller förening, varom här vore fråga, finge utgöra
10.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, bär skolöverstyrelsen hemställt om
en höjning av ifrågavarande anslag för budgetåret 1929/1930 med tillhopa
28,500 kronor. Av detta belopp skulle 20,000 kronoi bliva erforderliga, även
om någon ändring i de nuvarande grunderna för understöds utgående icke vidtoges,
2,000 kronor skulle påkallas av ändrade bestämmelser i fråga om statsbidrag
till resekostnader för föreläsare, 5,000 kronor av ändrade grunder beträffande
understöd till centralbyråer och andra, sammanslutningar för förmedling
av populärvetenskapliga föreläsningar och 1,500 kronor skulle slutligen
erfordras för beredande av understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten.
Härjämte har överstyrelsen hemställt, att bestämmelserna
om understöd åt föreläsningsverksamheten skulle ändras i enlighet med dess
i förenämnda motion åberopade yttrande och förslag av den 14 oktober 1924.
Motionen överensstämmer alltså i dessa delar med överstyrelsens i ämnet gjorda
framställning.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna tillstyrka varken förslagen
om ändrade bestämmelser i fråga om statsbidrag till resekostnader för föreläsare
eller om ändrade grunder beträffande understöd till centralbyråer och andra sammanslutningar
för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, då det, såsom
han framhållit under punkt 242 av ifrågavarande statsrådsprotokoll, av
oudgetära hänsyn vore påkallat att låta till ett kommande år anstå med omorganisationen
av folkbildningsarbetet i här förevarande del. Ej heller den be- 1

1 Transumt. av skolöverstyrelsens yttrande, innefattande av överstyrelsen föreslagna villkor, finnes
såsom bilaga fogat vid motionen.

26

Statsutskottets utlåtande Nr 121,

Utskottets

yttrande.

gärda ökningen av anslaget med 20,000 kronor under bibehållande av de hittillsvarande
bestämmelserna har departementschefen under nuvarande förhållanden
ansett sig kunna tillstyrka. Däremot förordar han skolöverstyrelsens
förslag, att understöd av 1,500 kronor årligen måtte beredas Tidskrift för föreläsningsverksamheten.
Detta belopp föreslås skola utgå av anslaget till föreläsningsverksamheten;
departementschefen anser det emellertid icke vara nödvändigt
att i anledning härav vidtaga någon ökning av samma anslag, utan
detsamma föreslås även för budgetåret 1929/1930 skola bestämmas till 400,000
kronor. Beträffande förslaget om ändrade bestämmelser i övrigt rörande understöd
åt föreläsningsverksamlieten har departementschefen under omförmälda
punkt 242 anfört, att det möjligen kunde ifrågasättas att redan nu vidtaga
en del föreslagna ändringar i berörda bestämmelser, vilka på åtskilliga punkter
vore i viss mån föråldrade eller eljest tarvade en omarbetning. Det syntes
honom emellertid mest lämpligt att låta härmed anstå, till dess frågan om ändrade
grunder för nyssnämnda understöd kunde i dess helhet upptagas och på
en gång genomföras, ett spörsmål, som han hoppades icke skulle behöva vänta
någon längre tid på sin lösning. Intill dess syntes utan större olägenheter de
nu gällande bestämmelserna kunna tillämpas.

I motionen 1:137 har nu, såsom nämnt, upptagits skolöverstyrelsens i statsrådsprotokollet
omförmälda hemställan om en ökning av anslaget till föreläsningsverksamheten
med 28,500 kronor till 428,500 kronor. Därjämte har -i anslutning till ett av skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1928 framlagt
förslag — hemställts om anvisande för budgetåret 1929/1930 av ett extra reservationsanslag
av 18,000 kronor såsom understöd till anordnande av kombinerade
föreläsnings- och studiecirkelkurser att utgå med högst 900 kronor för
anslagsår och studiecirkel. Motionären har framhållit, att dessa kurser vore
avsedda att komplettera den nuvarande föreläsningsverksamlieten på samma
sätt som de folkbildningskurser, s. k. flyttande folkhögskolekurser, till vilka
riksdagen år 1928 beslöt bevilja anslag.

Utskottet behjärtar visserligen behovet av kraftigare stöd åt här ifrågavarande
del av folkbildningsverksamheten men anser, att någon mera väsentlig
ökning av förevarande anslag eller någon mera genomgripande ändring av
grunderna för understöd åt föreläsningar icke nu bör ske, då riksdagen ännu
icke varit i tillfälle att i ett sammanhang taga del av folkbildningssakkunnigas
härom framlagda förslag och däröver avgivna yttranden. Utskottet kan
därför icke förorda den av motionären föreslagna höjningen av anslaget med
28,500 kronor i vidare män, än att utskottet vill tillstyrka, att anslagsposten
till resekostnader för föreläsare må ökas från hittillsvarande 8,000 kronor med

2.000 kronor till 10,000 kronor och anslaget i följd härav bestämmas till

402.000 kronor. Enligt nu gällande bestämmelser kan understöd till resekostnader
utgå till avlägset liggande och ekonomiskt mindre bärkraftiga orters
föreläsningsanstalter och föreningar med högst hälften av det belopp, varmed
resekostnaden i genomsnitt för varje föreläsning under året överstiger 8 kronor.
Den föreslagna och av utskottet nu förordade ökningen av nämnda an -

Statsutskottets utlåtande Nr HM.

27

slagspost innebär, att understöd i stället må utgå med högst tre fjärdedelar
av det belopp, varmed resekostnad, bestående av utgifter för järnvägsbiljetter
och ångbåtsbiljetter samt för skjutslega, i genomsnitt för varje föreläsning under
året överstiger 4 kronor. Utskottet har ansett dessa förmånligare understödsgrunder
redan nu böra genomföras för att något lätta bördan för här
ifrågakomma, ekonomiskt svagt ställda föreläsningsorganisationer.

Förslaget att uppdela den hittillsvarande anslagsposten till »centralbyråer
och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling av dylika
(populärvetenskapliga) föreläsningar» i två poster, en till centralbyråer och en
till föreläsningsförbund, står, såsom i motionen påpekas, bättre i överensstämmelse
med numera rådande förhållanden, varför utskottet vill tillstyrka en sådan
åtgärd. Då totalsumman för detta ändamål, 25,000 kronor, enligt vad utskottet
förut anfört, bör bibehållas oförändrad, torde posten till centralbyråer
böra bestämmas till 20,000 kronor och posten till föreläsningsförbund till 5,000
kronor.

Motionärens yrkande om anslag till kombinerade föreläsnings- och studiecirkelkurser
å 18,000 kronor kan utskottet icke tillstyrka. Detta förslag synes
utskottet vara av beskaffenhet att böra närmare prövas av Kungl. Maj:t, innan
riksdagen tager ställning därtill.

Vidkommande de av motionären i övrigt föreslagna ändringarna i gällande
bestämmelser rörande förelä sningsverksamheten äro dessa delvis sådana,
som torde kunna av Kungl. Maj:t vidtagas utan att särskilt medgivande av
riksdagen därtill är erforderligt. De ändringar, som äro av beskaffenhet att
böra underställas riksdagen, gälla understöd åt föreläsningsverksamhet genom
riksförbund för studieverksamhet, understöd till föreläsningsförbund,
rätt att till föreläsningsämne välja politiska eller religiösa frågor, för så vitt
föreläsningen har rent saklig karaktär och ej är agitatoriskt hållen, rätt att
under vissa villkor erhålla understöd för underhållning med sång, musik, uppläsning
eller dramatisk framställning samt slutligen bestämmelse om att mer
än en föreläsningsanstalt i varje kommun må erhålla understöd, endast när
det gäller vidsträcktare eller folkrikare kommuner. Mot vad i dessa hänseenden
föreslagits synes utskottet i princip intet vara att erinra, så mycket
mindre som till större delen förslaget avser ett lagfästande av redan tilllämpad
praxis. Frågan om den närmare utformningen av berörda bestämmelser
torde dock böra ankomma på Kungl. Maj:t i samband med utfärdande
av den nya författning i ämnet, som torde påkallas av de här förordade
ändringarna.

Kungl. Maj:ts förslag, att av anslaget måtte få utgå ett belopp av 1,500
kronor såsom understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten,
anser sig utskottet böra biträda.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må,

I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och herr Hanssons
ovanberörda motion (I: 137),

Anr/rdnande
av s. k. flyttande
folkhög
ekolekurser.

28 Statsutskottets utlåtande Nr 121.

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 402,000 kronor,

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Maj :t
fastställda villkor användas 3,000 kronor till arvode åt en hos
skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, högst 20,000
kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga
föreläsningar, högst 5,000 kronor till understöd
åt föreläsningsförbund, högst 10,000 kronor till understöd
åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader
för föreläsare, samt 1,500 kronor till understöd för utgivande
av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;

c) besluta, att i övrigt understöd från ifrågavarande anslag
må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande
grunder med de ändringar, som av utskottet här ovan förordats
;

II. avslå förenämnda motion, i vad den avser anslag till
kombinerade föreläsnings- och studiecirkelkurser.

3:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
. statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln
(punkten 244 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag) föreslagit riksdagen att till anordnande av
folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.
Maj:t äger bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 611—612 i omförmälda statsrådsprotokoll.

Med anledning av en vid 1928 års riksdag väckt motion beslöt riksdagen
att till anordnande av folkbildningskurser, s. k. flyttande folkhögskolekurser,
för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att
utgå efter de grunder, Kungl. Maj :t ägde bestämma. Med anledning härav
utfärdade Kungl. Maj:t den 13 september 1928 kungörelse (nr 418) angående
statsunderstöd för anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser)
.

För budgetåret 1929/1930 har nu, i enlighet med av skolöverstyrelsen framställt
förslag, äskats ett anslag till samma belopp, som utgår för innevarande
budgetår, eller 25,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av folkbildningskurser
(flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå efter de grunder,
Kungl. Maj:t äger bestämma.

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

•2!»

4:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlålna propositionen angå- Populårveienende
statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1929/1930 har Kungl.

Maj :t under åttonde huvudtiteln (punkten 246 av det vid propositionen fo- ser, anordnade
gade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit ^tden^Uppriksdagen
att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsnings- aala och Lund
kurser, som från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare
sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar
beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade
att under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 eller senare hållas utom
universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 9,500 kronor, varav 5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500
kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning,
tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst
lika stort belopp som statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl.

Maj:t må finna skäl föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 613—614 i omförmälda statsrådsprotokoll.

För budgetåret 1928/1929 utgår anslaget med samma belopp och fördelning,
som nu föreslagits för budgetåret 1929/1930.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala
och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej
åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat
statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person
anordnade att under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 eller
senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor, varav
5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till
Lunds universitet, att utgå under villkor, att den som begärt
föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad
och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget samt
enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t må finna skäl
föreskriva.

5:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten 247 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit
riksdagen att till anordnande av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor att fördelas enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 615—617 i omförmälda statsrådsprotokoll.

Anordnande
av B. k.
universitetscirklar.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Anslag till
vissa utbildningskurser

i ekonomiska
ämnen för
lärare och
studieledare.

Utskottets

yttrande.

Till anordnande av s. k. universitetscirklar liar riksdagen från och med budgetåret
1924/1925 anvisat anslag, som varit beräknade efter ett belopp av
1,300 kronor för varje universitetscirkel. För budgetåret 1928/1929 utgår
ett anslag av 13,000 kronor, beräknat för tio universitetscirklar, därav sex anordnade
av föreläsningsbyrån vid universitetet i Uppsala och fyra av centralbyrån
i Lund för populärvetenskapliga föreläsningar.

För budgetåret 1929/1930 begäres nu samma anslag som för innevarande
budgetår.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t finner gott meddela.

6:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Oscar Olsson (1:41) och den andra inom andra kammaren av herrar E.
Nyländer och B. G. Pryls (11:132), vilka motioner för förberedande handläggning
hänvisats till statsutskottet, har hemställts, att riksdagen måtte bevilja
ett anslag på 56,500 kronor för att i överensstämmelse med av skolöverstyrelsen
uppgjort förslag användas till anordnande av vissa utbildningskurser
i ekonomiska ämnen för lärare och studieledare.

X avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skäl far
utskottet hänvisa till motionen I: 41.

Utskottet finner syftemålet med de ifrågasatta kurserna- i hög grad behjärtansvärt,
och det vore därför enligt utskottets mening önskvärt, att åtgärder
i den av motionärerna avsedda riktningen vidtoges. Utskottet är dock
icke övertygat om att den föreslagna organisationen av kurserna är den för
ändamålet lämpligaste, och det synes utskottet för den skull icke vara skäl
att nu anvisa medel för berörda kurser. Frågan ligger, såsom motionärerna
påpekat, alltjämt under Kungl. Maj :ts prövning, och det torde få förutsättas,
att Kungl. Maj :t skall i sinom tid förelägga riksdagen förslag i ämnet. Vid
nu angivna förhållande anser utskottet, att förevarande motioner icke böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Oscar Olssons samt herrar Nyländers och Prytz’
ovanberörda motioner (1:41 och 11:132) icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

:u

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar .7. L. Widell, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson
i Griinebo, C. A. Carlsson i Gävle, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,
Oscar Olsson, J. Pålsson, ,7. G. Walles, 7. IIj. 77. Pauli, A. Thelin och K. A. TV.
Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Iiåstock, C. R. Jansson i Falun,
S. Bengtsson i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Froslerud, A.
A:son Törnkvist i Karlskrona, B. F;son Holmgren, B. I. Wigforss, J. Olofsson i
D igerniis, S. Persson i Fritorp, A. E. F. Järte och C. A. Anderson i Storegården.

Reservationer:

vid punkt 2 av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må,

a)---------— — -----

II. med bifall till herr S. Hanssons förenämnda motion
(I: 137) i denna del till understöd för anordnande av kombinerade
föreläsnings- och studiecirkelkurser anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 18,000 kronor
att utgå med högst 900 kronor för anslagsår och studiecirkel.

vid punkt 6 av herr Oscar Olsson.