Statsutskottets utlåtande Nr 111.

1

Nr 111.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1929 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
i samband med 1927 års skolreform stående frågor.

(2:a avd.)

l:o) I eu till riksdagen, avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition,
nr 86, har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda
dag, under punkt l:o föreslagit riksdagen att
dels besluta, att ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande
fyrklassig realskola och treårigt gymnasium, skall upprättas från och
med den 1 juli 1930 i envar av städerna Linköping, Norrköping, Borås
och Örebro, från och med den 1 juli 1931 i en var av städerna Lund, Karlstad
och Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt
från och med den 1 juli 1933 i staden Jönköping;

dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola i
stad, som åtagit sig vederbörlig byggnadsskyldighet beträffande såväl
förutvarande högre allmänt läroverk som högre allmänt läroverk för
flickor, må, i den mån på grund av sådant högre flickläroverks inrättande
på orten den kommunala mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning
begränsas, kunna efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt
fall överflyttas såsom ordinarie ämneslärare till det högre flickläroverket,
därvid de grunder i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt
må äga tillämpning, som av 1927 års riksdag blivit fastställda i fråga
om överflyttning till statsläroverk av de den 1 mars 1927 anställda
ordinarie ämneslärarna vid kommunal mellanskola, som ombildas till
allmänt läroverk, eller under punkten 5:o i statsrådsprotokollet föreslås
i liknande hänseende, dock att överflyttning till högre flickläroverk må
äga rum endast därest den av vederbörande innehavda befattningen indrages
och motsvarande anställning vid högre folkskola eller annan därmed
jämförlig befattning vid läroanstalt, tillhörande kommunens skolväsen,
ej kan beredas honom;

dels medgiva, att statsbidrag till kommunal mellanskola i stad, där
högre allmänt läroverk för flickor inrättas, må, därest mellanskolan till

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 59 haft. (Nr 111.)

Plan för inrättande
av
högre flickläroverk
i
vissa städer.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

löljd. av flickläroverkets inrättande successivt nedlägges, utan hinder av
bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918 (nr
927), utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i
§ 16 första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för
varje årsklass eller avdelning av årsklass;

dels medgiva, att, därest i stad, där högre allmänt läroverk för flickor
inrättas, kommunal mellanskola till följd av flickläroverkets inrättande
successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor vid den kommunala
mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,
arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas
till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till det i förhållande
till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl.
Maj :t prövar skäligt.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda
statsrådsprotokoll sid. 1—17.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, nämligen

l:o) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr C. A. Reuterskiöld (I: 241) och den andra inom andra kammaren
av herr J. E. Andersson i Ovanmyra (II: 374), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 86 punkten
l:o och i anslutning till 1927 och 1928 års skolbeslut, hos Kungl. Maj:t anhålla
om verkställande av nödig utredning rörande behovet över huvud av
statliga särskilda flickläroverk samt i så fall deras lämpligaste antal och
organisation, ävensom för riksdagen så snart ske kan framlägga den plan,
vartill utredningen möjligen må föranleda;

2:o) en inom första kammaren av herrar J. Bergman och A. Thelin
väckt motion (I: 247), vari hemställts,

a) att riksdagen ville bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 86 med den
modifikation, att under punkten 1 första stycket beslutet får följande
innebörd:

Ett högre allmänt läroverk för flickor upprättas från och med den
1 juli 1930 i envar av städerna Linköping, Norrköping, Borås och Örebro,
från och med den 1 juli 1931 i envar av städerna Lund, Karlstad och
Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt från och
med den 1 juli 1933 i staden Jönköping; skolande dessa läroverk dels,
därest den kommunala representationen därom ansöker, erhålla anknytning
såväl till fjärde som till sjätte folkskoleklassen i analogi med vad
som är stadgat för de kommunala flickskolorna, dels, under samma förutsättning,
erhålla vare sig 3-årigt eller 4-årigt gymnasium eller, när
lärjungeantalets storlek därtill föranleder, bäggedera;

b) att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

3

det Kungl. Maj:t ville föranstalta skyndsam utredning beträffande möjligheten
att i de nyinrättade högre allmänna läroverken för flickor kunna
inpassa en för de flickor, vilka icke eftersträva real- eller studentexamen,
lämpad praktisk linje å de orter, där behov av en sådan linje gör sig
gällande, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning
kan föranleda;

3:o) en inom andra kammaren av herr P. Pehrsson i Göteborg väckt
motion (II: 381), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att de i punkt
bo av ovan nämnda proposition omförmälda högre allmänna läroverk för
flickor måtte i första hand så anordnas, att de komma att omfatta femårig
realskola, byggd på folkskolans fjärde klass, samt tre- eller fyraårigt
gymnasium;

4: o) en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion
(I: 248), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 86 ville för sin del besluta, att realskolan i Kristinehamn successivt
från och med höstterminen 1931 måtte utvidgas till ett högre allmänt
läroverk med två gymnasiallinjer, ett fyraårigt latingymnasium och
ett treårigt reaigymnasium, båda med tillträde för både manliga och
kvinnliga lärjungar, under förutsättning att kommunen åtager sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler med därtill hörande utrustning
samt bostad eller hyresersättning åt rektor; samt

5:o) en inom andra kammaren av herr B. Mogård m. fl. väckt motion
(II: 356), vari hemställts, att riksdagen ville besluta avslå förslaget om
upprättandet från och med den 1 juli 1931 av ett högre allmänt läroverk
för flickor i Karlstad, och att riksdagen i stället för upprättandet av
nämnda läroverk beslutar inrätta ett samgymnasium i Kristinehamn samt
förvandla gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlstad till ett
samgymnasium för att på så sätt tillgodose behovet av ökade möjligheter
till gymnasieundervisning för flickor i Värmland.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade
skälen får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, anhöll riksdagen, det Kungl. Maj:t
täcktes till 1928 års riksdag, med beaktande av de synpunkter riksdagen i
nämnda skrivelse anfört och efter verkställd utredning, framlägga en
plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet med vad riksdagen
i skrivelsen angivit.

Riksdagen erinrade, att enligt det av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
framlagda förslaget angående omorganisation av det högre
skolväsendet vissa läroverk med mycket högt lärjungantal fortfarande

4 Statsutskottets utlåtande Nr 111.

skullo vara avsedda endast för gossar. För att i de städer, där sa ble\e
fallet, tillgodose flickornas behov av liögre skolbildning hade departementschefen
tänkt sig upprättandet av särskilda läroverk för flickor. Sådana
hade föreslagits till ett antal av fyra, ett i var och en av städerna
Stockholm, Malmö, Hälsingborg och Göteborg.

I åtskilliga städer utom de nu nämnda, yttrade riksdagen, skulle emellertid
läroverket alltjämt vara stängt för flickor, och här skulle således
flickorna i nu förevarande hänseende vara sämre ställda än i övriga
städer. Detta förhållande hade påpekats av departementschefen, som
jämväl framhållit, att den omnämnda bristen tydligen icke kunde avlägsnas
förrän i samband med upprättande framdeles av de ytterligare statliga
flickläroverk, av vilka behovet redan på flera håll kunde anses vara
vitsordat. Riksdagen delade denna departementschefens uppfattning, men
funne det ej lämpligt och riktigt att till en framtid uppskjuta genomförandet
av en dylik plan. Enligt riksdagens förmenande måste det anses
välbetänkt, att ifrågavarande städers behov av anordningar för meddelande
av högre flickundervisning hleve tillgodosett i sammanhang med
denna angelägenhets ordnande i övrigt.

Härefter heter det i riksdagsskrivelsen på följande sätt:

Riksdagen anser således, att högre flickläroverk böra inrättas även i
de övriga städer, där utrymme för flickor ej kan beredas i det högre allmänna
läroverket. Kungl. Maj:t föreslår som nämnt upprättandet från
och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, av fyra dylika läroverk, varjämte
anslag äskas för upprättandet från början av läsåret 1927/1928 av
ett bland dessa läroverk. Motionsvis (1:254 och 11:417) har yrkats, att
9 högre flickläroverk skulle, utöver de i propositionen föreslagna fyra,
upprättas i vissa angivna städer och i viss av motionärerna föreslagen
tidsföljd. Riksdagen anser, att en plan för inrättandet av dylika läroverk
bör upprättas, däri även fastställes, i vilken ordning och vid vilken tid
de olika läroverken böra komma till stånd. Enligt riksdagens mening
lärer det böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter verkställd närmare
utredning i detta hänseende förelägga 1928 års riksdag förslag om ifrågavarande
läroanstalters successiva inrättande. Mot Kungl. Maj:ts förslag
om anvisande av medel till upprättande av ett högre flickläroverk
från och med läsåret 1927/1928 har riksdagen intet att erinra.

Vad beträffar organisationen av ifrågavarande läroverk erinrade riksdagen,
att departementschefen föreslagit, att läroverken skulle omfatta
både realskola och gymnasium, den förra 4-årig och byggande på folkskolans
sjätte klass, det senare 3-årigt. Gent emot detta organisationsförslag
hade i en av fröken Hesselgren väckt motion (I: 252) yrkats, att
högre läroverk för flickor i första hand måtte omfatta en högre flickskola,
så nära som möjligt överensstämmande med de nuvarande flickskolorna,
och ett därmed förbundet gymnasium samt därjämte, där skäl därtill
förelåge, en realskola, ävensom att de högre läroverk för flickor,

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

5

som kommo att av staten upprättas, skulle anknyta till folkskolan på
samma sätt som do allmänna läroverken, vare sig den 3-åriga eller den
4-åriga grundskolan komme till användning. I en av lierr Almquist m. fl.
väckt motion (11:399) hade påyrkats skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan
om nytt förslag till nästkommande års riksdag med samma innebörd
som i förstberörda motion angivits.

För egen del yttrade riksdagen i organisationsfrågan:

Även om riksdagen finner vissa skäl tala för inrättande vid flickläroverken
av särskilda linjer, som i avseende å undervisningens allmänna
planläggning och inriktning närmast överensstämma med den nuvarande
högre flickskolan, har detta spörsmål kommit i ett väsentligt förändrat
läge genom det förslag om inrättande av särskilda kommunala flickskolor,
som underställts riksdagen omprövning. Vid bedömandet av nu föreliggande
spörsmål synes man knappast kunna underlåta att taga hänsyn
till dess reella sammanhang med frågan om anordnandet av ett kommunalt
flickskoleväsen, och riksdagen förutsätter därför, att motionerna i
nu avhandlade hänseende komma under bedömande i samband med utarbetande
av det förslag till anordnande av kommunala flickskolor, om
vars framläggande för 1928 års riksdag riksdagen i det följande kommer
att göra hemställan. Under sådana förhållanden anser sig riksdagen icke
nu böra bifalla motionerna i fråga.

De åtgärder, som vidtagits med anledning av förenämnda av riksdagen
i skrivelsen den 2 juni 1927, nr 262, gjorda anhållan, är o följande.

Kungl. Maj:t anbefallde genom beslut den 18 juni 1927 dels vederbörande
länsstyrelser att från stadsfullmäktige i städerna Uppsala, Linköping,
Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås inhämta
yttranden, huruvida och i så fall från vilken tid kommunerna
åtoge sig enahanda förpliktelser, som i riksdagens berörda skrivelse under
punkt I. b. 1 uppställts för upprättande i städerna Stockholm, Göteborg,
Malmö och Hälsingborg av högre flickläroverk, ävensom att med nämnda
yttranden inkomma till skolöverstyrelsen, dels ock skolöverstyrelsen
att, efter vederbörandes hörande, till Kungl. Maj:t inkomma med plan
för inrättandet av högre flickläroverk i omförmälda städer, vilken plan
borde angiva, i vilken ordning och vid vilken tid de olika läroverken
borde komma till stånd. Sedan samtliga nämnda städer med undantag
av Jönköping avgivit de infordrade yttrandena, har skolöverstyrelsen i
skrivelse den 27 oktober 1928 utlåtit sig över desamma och därvid tillika
framlagt plan för inrättande av högre flickläroverk i städerna Uppsala,
Norrköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås. Sedermera har
överstyrelsen med utlåtande av den 10 januari 1929 överlämnat ett av
stadsfullmäktige i Jönköping i skrivelse den 27 december 1928 avgivet
yttrande angående inrättande av ett högre flickläroverk därstädes. I
sitt sistberörda utlåtande har skolöverstyrelsen jämväl yttrat sig över
ett från stadsfullmäktige i Linköping inkommet, av fullmäktige den 7

6

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

januari 1929 avgivet förnyat yttrande i fråga om högre flickläroverk i
sagda stad.

Departementschefen erinrar om att i statsverkspropositionen till 1929
års riksdag Kungl. Maj:t äskat medel till inrättande från och med höstterminen
1929 av högre allmänna läroverk för flickor i städerna Stockholm,
Malmö, Hälsingborg och Göteborg samt anser, att en plan nu bör
för riksdagen framläggas angående inrättande av sådana läroverk även
i andra städer, där nuvarande högre allmänna läroverk enligt den fastställda
organisationsplanen framdeles skola vara avsedda endast för
gossar. Dessa städer äro, framhåller departementschefen, Uppsala, Linköping,
Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och
Västerås. Var och en av dessa städer har enligt lagakraftvunnet beslut
av vederbörande stadsfullmäktige åtagit sig enahanda förpliktelser, som
av riksdagen uppställts såsom villkor för inrättande av högre allmänna
läroverk i Stockholm, Malmö, Hälsingborg och Göteborg, nämligen att
för det ifrågasatta flickläroverket tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller
hyresersättning åt rektor. Ur denna synpunkt möter enligt departementschefens
mening intet hinder, att planen kommer att omfatta samtliga
ifrågavarande nio städer. Ej heller i övrigt synes departementschefen
anledning förefinnas att ifrågasätta annat än att ett högre allmänt flickläroverk
bör komma till stånd å var och en av dessa orter. Från Kristinehamn
har gjorts gällande, att ett särskilt läroverk för kvinnliga lärjungar
icke bör inrättas i Karlstad, utan att det vore lämpligare att
ombilda det nuvarande högre allmänna läroverket i Karlstad till samläroverk
och därjämte utvidga samrealskolan i Kristinehamn med ett
för såväl gossar som flickor avsett gymnasium. Departementschefen
hyser emellertid i likhet med skolöverstyrelsen den meningen, att man
icke bör frångå tanken på inrättande av ett högre flickläroverk i Karlstad
samt framhåller, att det är möjligt, att oavsett tillkomsten av ett
sådant läroverk ett samgymnasium kan befinnas erforderligt i Kristinehamn;
men denna fråga anser departementschefen icke behöva avgöras i
nu förevarande sammanhang utan tillstyrker, att därmed måtte få tills
vidare anstå.

Vidkommande härefter organisationen av de nya läroverken anser
departementschefen, att desamma böra i första hand anordnas lika med
de beslutade flickläroverken i Göteborg, Malmö och Hälsingborg, d. v. s.
omfatta dels en fyraårig realskola, byggande på folkskolans sjätte klass,
dels ett treårigt gymnasium. De önskemål, som av vissa städer framställts
angående läroverkens inrättande med femårig realskola eller fyraårigt
gymnasium eller med båda dessa skolformer, anser departementschefen
sig nu icke böra upptaga till omprövning. Skolöverstyrelsen har
framhållit, att sedan läroverken kommit till stånd och nödig erfarenhet

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

7

vunnits rörande beliovet av parallellavdelningar, frågan om alternativ
anknytning, beträffande realskolan jämväl till folkskolans fjärde klass
oeh i avseende å ett fyraårigt gymnasium till realskolans näst högsta
klass, torde kunna upptagas till prövning. Vad angår realskolan har eu
dylik anordning direkt ifrågasatts av stadsfullmäktige i Norrköping,
Borås och Karlstad. Departementschefen anser sig icke böra för närvarande
ingå på denna fråga.

Stadsfullmäktige i Västerås hava såsom ett önskemål för stadens vidkommande
upptagit ett förslag, som tidigare varit under behandling,
nämligen om inrättande vid de högre flickläroverken av en särskild s. k.
flickskolelinje. Departementschefen påpekar, att detta förslag genom 1928
års riksdags beslut om inrättande av kommunala flickskolor kommit i ett
helt förändrat läge, och några åtgärder för tillmötesgående av berörda
önskemål från Västerås stad kan departementschefen icke för närvarande
tillstyrka.

Stadsfullmäktige i Norrköping hava uttalat såsom önskemål, att det
ifrågasatta högre allmänna flickläroverket i staden måtte upprättas genom
ombildning av den kommunala mellanskolan därstädes samt att därvid
den vid sistnämnda läroanstalt den 1 juli 1927 anställda ordinarie lärarpersonalen
successivt måtte överflyttas till det nya flickläroverket. Detta
önskemål torde — framhåller departementschefen — icke utan vidare
kunna realiseras. Emellertid synes det honom av skäl, som skolöverstyrelsen
anfört, vara sannolikt eller i varje fall möjligt, att tillkomsten av
ett högre flickläroverk i Norrköping kommer att föranleda ett successivt
nedläggande av den kommunala mellanskolan i staden, och då det
icke kan förutses bliva möjligt att i händelse av ett sådant nedläggande
förflytta samtliga ordinarie lärare vid denna skola till andra, jämförliga
befattningar vid stadens skolväsen, anser departementschefen det vara
påkallat, att åtgärder vidtagas för att för sådana lärare lindra verkningarna
av det högre flickläroverkets inrättande. Skolöverstyrelsen har
i sådant avseende framlagt ett förslag, som tager sikte ej blott på förhållandena
i Norrköping utan även på de övriga städer, där omständigheterna
kunna tänkas bliva likartade. Förslaget innebär, att under angivna
förutsättningar ordinarie lärare vid vederbörande kommunala
mellanskola skulle kunna efter Kungl. Majrts beprövande i varje särskilt
fall överflyttas till ordinarie lärartjänst vid det högre flickläroverk, som
inrättas å orten. Mot detta förslag har departementschefen intet annat
att erinra, än att han anser det böra föreskrivas att vid överflyttningen
skola tillämpas enahanda grunder, som av 1927 års riksdag fastställts i
fråga om överflyttning av de den 1 mars 1927 anställda ordinarie ämneslärarna
vid kommunal mellanskola, som ombildas till allmänt läroverk,
liksom ock de grunder, som under punkten 5:o i statsrådsprotokollet i ett
visst avseende föreslås. I enlighet med 1927 års riksdags beslut skulle

8

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Utskottets

yttrande.

sålunda överflyttad lärare, som icke innehar behörighet till adjunktsbefattning,
äga att, intill dess sådan behörighet förvärvats, åtnjuta kontanta
avlöningsförmåner, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående
dyrtidstillägg däri inberäknade, enligt samma grunder, som äro
föreskrivna för ämneslärare vid kommunal mellanskola, med beräknande
att av begynnelseavlöningen 1,100 kronor skola utgöra tjänstgöringspenningar;
och skulle sådan lärare tillika vara berättigad till bostad och
bränsle eller ersättning därför från vederbörande kommun enligt gällande
bestämmelser för lärare vid kommunal mellanskola. En förutsättning
för överflyttning av dylik icke adjunktskompetent lärare skulle således
i varje fall vara, att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla
berörda naturaförmåner eller ersättning därför. Skolöverstyrelsen har
vidare hemställt om utverkande av riksdagens medgivande till att statsbidrag
till sådan kommunal mellanskola, varom nu är fråga, må utgå
utan hinder därav, att till följd av skolans successiva nedläggande densamma
omfattar ett mindre antal årsklasser än fyra. Ett liknande beslut
fattades av 1927 års riksdag i fråga om statsbidrag till kommunal
mellanskola, som står under ombildning till allmänt läroverk, och departementschefen
finner ett motsvarande medgivande även nu böra utverkas.
Sistnämnda beslut innefattade emellertid jämväl föreskrift, att
statsbidrag till arvode åt rektor skulle bortfalla. En dylik föreskrift erfordras
enligt departementschefens mening icke nu, då det ej kan bliva
fråga om en direkt ombildning av kommunal mellanskola till högre flickläroverk,
utan de båda läroanstalterna skulle komma att bestå vid sidan
av varandra, även om det successiva nedläggandet av mellanskolan
komme att till tiden sammanfalla med upprättandet av flickläroverket.
En rektor vid den i avveckling stadda kommunala mellanskolan synes
departementschefen skäligen böra bibehållas vid sitt arvode, 1,000 kronor,
därest rektorsförordnandet meddelats före avvecklingen och så länge
detta förordnande varar. Skulle sagda förordnande utgå under tiden för
avvecklingen, då exempelvis endast en eller två klasser av den kommunala
mellanskolan kvarstå, anser departementschefen det böra ankomma
på Kungl. Maj:t att bestämma, i vilken utsträckning ett reducerat rektorsarvode
bör till honom utgå.

I den för riksdagen framlagda propositionen föreslås, att riksdagen nu
skall besluta inrättandet vid tidpunkter, som närmare angivas i en av
skolöverstyrelsen uppgjord plan, av samtliga de högre allmänna läroverk
för flickor, som omförmälas i riksdagens skrivelse den 2 juni 1927, nr 262.

Upprättandet av nämnda plan har icke föregåtts av någon närmare utredning
angående behovet inom de olika städerna av ifrågavarande läroanstalter.
1927 års riksdags medgivande, att, så länge icke högre flickläroverk
inrättats i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping,

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

9

Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås, kvinnliga lärjungar finge
efter framställning av vederbörande kommun av Kungl. Maj:t lämnas tillträdo
till gymnasierna i dessa städer, samt vad riksdagen i övrigt i nämnda
skrivelse anfört rörande högre allmänna läroverk för flickor, synes av
departementschefen hava betraktats såsom från riksdagens sida på det
sättet bindande, att den begärda planen icke kundo omfatta annat antal
högre flickläroverk än nio och icke heller andra städer än de nyss uppräknade.

Utskottet håller emellertid före, att Kungl. Maj:t varit oförhindrad att,
därest den förberedande undersökningen därtill givit anledning, låta verkställa
en mera omfattande och ingående utredning i avsikt att utröna det
verkliga behovet av ifrågavarande läroanstalter. En dylik utredning, som
eventuellt kunnat föranleda framläggande för riksdagen av en mera begränsad
plan, ligger icke till grund för den föreliggande propositionen
utan endast en bearbetning av de yttranden, respektive städer avgivit som
svar på till dem ställd förfrågan, huruvida de vore villiga att ikläda sig
de villkor, riksdagen uppställt.

Den viktigaste förutsättningen för upprättandet av ett högre allmänt
läroverk för flickor är, enligt utskottets mening, att det antal elever i staden
och omkringliggande bygd, som åtnjuter högre undervisning, är så
stort, att det förmår rekrytera en dylik läroanstalt utan att den lokala
organisationen av skolväsendet i övrigt i mera väsentlig grad rubbas, om
dess bibehållande i oförändrad form är önskvärt med hänsyn till föreliggande
behov.

Översiktliga redogörelser för elevfrekvensen under de senaste åren vid
läroanstalterna i de städer, om vilka fråga nu är, äro, enligt utskottets
uppfattning, nödvändiga för belysning av behovet av skilda slag av läroanstalter.
Sådana redogörelser åtfölja emellertid icke den nu till behandling
föreliggande propositionen.

Norrköpings stadsfullmäktige hava såsom ett särskilt önskemål framfört,
att det högre allmänna läroverket för flickor måtte upprättas genom
ombildning av den kommunala mellanskolan i staden. Här skulle följaktligen
en kommunal mellanskola, som är avsedd för både gossar och flickor,
omvandlas till en rent statlig läroanstalt för enbart flickor. Utskottet,
som anser eu dylik utvecklingsgång mindre önskvärd, finner sig icke övertygat,
om att beträffande Norrköping sådana särskilda förhållanden äro
rådande, att ombildningen fördenskull borde tillstyrkas. I de uppgifter,
som lämnats till stöd för framställningen i denna del, gives så till exempel
redogörelse för elevantalet endast under höstterminen 1928. Utskottet anser
att en mera allsidig och belysande utredning är erforderlig, innan riksdagen
tager slutlig ståndpunkt till denna fråga.

Vidare finner sig utskottet böra erinra därom, att 1928 års riksdags beslut
rörande inrättandet av kommunala flickskolor kan komma att öva ett

10

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

visst inflytande på behovet av högre allmänna läroverk för flickor. Någon
erfarenhet i detta avseende har emellertid ännu icke kunnat vinnas, då
vederbörande samhällen ännu icke hunnit utföra de undersökningar av
ekonomisk och annan art, som äro erforderliga, innan beslut fattas av de
kommunala myndigheterna.

Av det nu anförda framgår, att utskottet finner att frågan om inrättande
av högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra, som av riksdagen
år 1927 beslutades, bör göras till föremål för en förnyad utredning
med beaktande av de synpunkter beträffande antal och förläggningsorter,
som utskottet i det föregående framfört.

Under sådana förhållanden saknar utskottet anledning att nu till närmare
prövning upptaga vad departementschefen och vissa motionärer anfört
ifråga om organisationen av realskolor och gymnasier i de ifrågasatta
nya läroverken.

Den definitiva prövningen av denna del av ärendet bör, enligt utskottets
förmenande, äga rum i samband med riksdagens handläggning av den förnyade
utredning och de därpå grundade förslag, Kungl. Maj:t kan komma
att framlägga för riksdagen.

I motionen I: 247 av herr Bergman och Thelin har bl. a. yrkats, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning
beträffande möjligheten att i de nyinrättade högre allmänna flickläroverken
kunna inpassa en för de flickor, vilka icke eftersträva real- eller
studentexamen, lämpad praktisk linje å de orter, där behov av eu sådan
linje gör sig gällande.

Utskottet vill i anledning härav erinra därom, att beträffande de städer,
i vilka de fyra redan beslutade högre allmänna läroverken för flickor
skola förläggas, torde antingen statsunderstödda privata flickskolor eller
kommunala flickskolor av 1928 års typ komma att allt fortfarande finnas,
varigenom behovet av högre undervisning för jämväl de flickor, som icke
ämna fortsätta till real- eller studentexamen, på dessa orter kan anses tillgodosett.

I fråga om mellanstora städer, där uppkomsten av särskilda flickläroverk
sannolikt skulle få till följd, att där befintliga flickskolor successivt
nedlades, ställa sig förhållandena däremot annorlunda.

Utskottet anser det icke önskvärt, att sådana åtgärder från statsmakternas
sida vidtagas, vilka kunna komma att öka antalet kvinnliga elever
i de läroverk, som föra till studentexamen och samtidigt minska antalet
i de läroanstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens
egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad
uppfostran och utbildning.

Motionärernas förslag i denna del synes fördenskull utskottet vara värt
att beaktas i samband med den förnyade utredning, varom utskottet i det

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

11

följande kommer att hemställa, och som därför hör även i berörda avseende
omfatta även organisationsfrågan.

Den i Kungl. Maj:ts proposition omförmälda framställningen av stadsfullmäktige
i Kristinehamn om upprättande i denna stad av ett samgymnasium
har icke föranlett något förslag till riksdagen. I motion I: 248 av
hr Bergman liar yrkats, att riksdagen ville för sin del hesluta, att realskolan
i Kristinehamn från och med höstterminen 1931 måtte utvidgas till
ett högre allmänt läroverk med ett fyraårigt latingymnasium och ett treårigt
realgymnasium, båda med tillträde för både manliga och kvinnliga
lärjungar.

Utskottet finner visserligen, att frågan om en utvidgning av samrealskolan
i Kristinehamn icke står i sådant samband med förslaget om inrättandet
av ett högre allmänt läroverk för flickor i Karlstad, att icke den
förra frågan kan avgöras oberoende av den senare. Men i likhet med departementschefen
och skolöverstyrelsen anser utskottet, att förslaget om
upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Kristinehamn bör underkastas
en mera ingående utredning än den hittills förebragta.

Utskottet, som tager för givet, att Kungl. Maj:t i anledning av de framställningar,
som blivit gjorda, låter verkställa en dylik närmare undersökning,
kan följaktligen icke tillstyrka bifall till motionen. Härav följer, att
utskottet ej heller kan förorda den av herr Mogård väckta motionen
(II: 356), i vad denna avser, att riksdagen skulle besluta inrätta ett samgymnasium
i Kristinehamn samt förvandla gymnasiet vid högre allmänna
läroverket i Karlstad till samgymnasium.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förevarande framställning;

b) i anledning av hr Eeuterskiölds och hr Anderssons i
Ovanmyra ovannämnda motioner (I: 241 och II: 374) i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla:

dels om förnyad utredning rörande behovet av ytterligare
högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra
av 1927 års riksdag beslutade,

dels om utredning i samband därmed rörande behovet
och möjligheten av att vid de högre allmänna läroverk för
flickor, som kunna komma att upprättas, inpassa en för
de flickor, som icke skola avlägga real- eller studentexamen,
lämpad praktisk linje,

samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga
de förslag, vartill berörda utredningar kunna föranleda;

c) besluta, att hrr Bergmans och Thelins motion (I: 247),
herr Pehrssons i Göteborg motion (II: 381), hr Bergmans
motion (I: 248) samt herr Mogårds m. fl. motion (II: 356),

12

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

i den mån de icke kunna anses besvarade genom utskottets
hemställan bär ovan, icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Ersättning åt
vissa lärarinnor
vid
statsunderstödda
enskilda
läroanstalter.

2:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t under punkt 2:o) föreslagit riksdagen i
fråga om ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Avlöningsoch
pensionsförmåner

för lärarpersonalen
vid
lyceer, anordnade
såsom
fristående
läroanstalter.

Utsträckt
tjänstgöringsskyldighet
för musiklärare
vid
de allmänna
läroverken
in. m.

3:o) Under punkt 3:o) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att besluta
att vad i gällande författningar eller eljest av Kungl. Maj:t meddelade beslut
finnes föreskrivet i fråga om avlöning och pension för lärarpersonalen
vid högre allmänna läroverk skall gälla även för lärarpersonalen vid
sådana lyceer, som anordnas såsom fristående läroanstalter. Utredningen
i ärendet återfinnes å sid. 23—24 i åberopade statsrådsprotokollet.

Förslaget avser att utfylla en lucka i de nuvarande avlönings- och pensionsbestämmelserna,
där av naturliga skäl intet finnes stadgat angående
här ifrågavarande läroanstalter. Departementschefen påpekar, att som
några fristående lyceer ännu icke upprättats, några kostnader för statsverket
tills vidare icke komma att förorsakas av förslaget.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må besluta, att vad i gällande författningar
eller eljest av Kungl. Maj:t meddelade beslut finnes
föreskrivet i fråga om avlöning och pension för lärarpersonalen
vid högre allmänna läroverk skall gälla även
för lärarpersonalen vid sådana lyceer, som anordnas såsom
fristående läroanstalter.

4-o) Under punkt 4:o) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels besluta, att från och med läsåret 1929/1930 ordinarie lärare i
musik vid allmänt läroverk må kunna åläggas — utöver det antal veckotimmar
han är skyldig att tjänstgöra för den fastställda lönen — ytterligare
tjänstgöring intill sammanlagt 32 veckotimmar, dock att musiklärare
icke må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt 28
veckotimmar samt att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, för musiklärare,
som utnämnts före den 1 juli 1929, tjänstgöringen må kunna
efter skolöverstyrelsens beprövande bestämmas i enlighet med hittills gällande
föreskrifter; dels ock medgiva, att där särskilda förhållanden det
påkalla, musiklärare vid allmänt läroverk må kunna, efter Kungl. Maj:ts
beprövande, erhålla ersättning för intill 34 veckotimmars undervisning.

Statsutskottets utlåtande Nr 111. 13

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 24—29 i åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed bär utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar K. Sandegård och N. S. Norling väckt motion (I: 238),
vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 86
i vad den avser utökning av antalet undervisningstimmar i musik vid de
allmänna läroverken m. m.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras yrkande anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt gällande avlöningsförfattning (kungörelsen nr 660/1918) är musiklärare
skyldig att för den fastställda lönen tjänstgöra vid högre allmänt
läroverk 15 och vid realskola 9 veckotimmar, varjämte ytterligare
tjänstgöring mot särskild ersättning kan åläggas vederbörande intill sammanlagt
vid högre allmänt läroverk 18 och vid realskola 12 veckotimmar.

Nu föreliggande förslag avser att möjliggöra musikundervisningens
ordnande enligt de nya, av Kungl. Maj:t den 29 juni 1928 utfärdade undervisningsplanerna
för rikets allmänna läroverk. Den föreslagna utökningen
av musiklärarnas tjänstgöringsskyldighet ansluter sig till vad som i motsvarande
hänseende för närvarande gäller beträffande gymnastiklärare.
Förslaget överensstämmer med en av skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan.
Överstyrelsen har därvid jämväl gjort framställning om beredande
av möjlighet till anställande vid de allmänna läroverken av biträdande
musiklärare för uppehållande av den del av musikundervisningen, som ej
kan åläggas de ordinarie musiklärarna och som dessa ej heller frivilligt
åtaga sig. Departementschefen, som erinrar om att bestämmelser om biträdande
lärare redan finnas, vad angår teckning och gymnastik, men saknas
ifråga om musik, har ansett, att överstyrelsen bör bemyndigas att, i
mån av behov och i den omfattning härför tillgängliga medel medgiva,
förordna biträdande lärare i musik, för vilka avlöningen borde vara densamma
som för vikarierande lärare i ämnet. Erforderliga bestämmelser i
sistnämnda avseende hava icke ansetts behöva formligen underställas riksdagen.

I propositionen erinras om att den ifrågasatta möjligheten att ålägga
ordinarie musiklärare ökad tjänstgöring samt att förordna biträdande musiklärare
icke innebär några risker, att musikundervisningen skall komma
att draga alltför dryga kostnader, enär timantalet i varje fall måste hållas
inom gränserna av det anslag, som Kungl. Maj:t och riksdagen för varje
särskilt år bevilja.

Då motionärerna yrkat avslag å förevarande förslag, hava de utgått
från, att de nya bestämmelserna angående musikundervisningen vid de
allmänna läroverken skulle innebära en utökning av lärjungarnas arbets -

utskottets

yttrande.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Adjunktskompetent

lärares vid
kommunal
mellanskola
placering i

börda. I anledning härav vill utskottet framhålla, att de nya undervisningsplanerna
för musik icke upptaga någon höjning av de obligatoriska
musiktimmarna för lärjungarna. Den omläggning av musikundervisningen,
som med berörda undervisningsplaner avsetts, går ut på, utom ett
i viss mån förändrat innehåll av undervisningen, en uppdelning av lärjungarna
i mindre avdelningar, åsyftande en förbättring av undervisningen
och ett underlättande av arbetet för lärarna, ävensom en ökning
av den frivilliga intsrumentalmusiken. Bortses från den sistnämnda, komma
sålunda de nya bestämmelserna allenast att medföra en ökning av
lärartimmarna.

Utskottet, som anser en omläggning av musikundervisningen i angiven
riktning önskvärd, har för sin del intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
varvid utskottet särskilt vill betona, att detta icke innebär ett genomförande
på en gång av de nya bestämmelserna i deras fulla omfattning
utan allenast att möjliggöra en efter hand skeende utveckling till eu mera
rationellt ordnad musikundervisning. Såsom i propositionen framhållits
ligger det i riksdagens händer att genom den årligen återkommande prövningen
av anslagsbehovet reglera den takt, varmed en sådan utveckling
skall fortskrida.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Sandegårds och Norlings ovanberörda
motion (1:238),

a) besluta, att från och med läsåret 1929/1930 ordinarie
lärare i musik vid allmänt läroverk må kunna åläggas —
utöver det antal veckotimmar han är skyldig att tjänstgöra
för den fastställda lönen — ytterligare tjänstgöring
intill sammanlagt 32 veckotimmar, dock att musiklärare
icke må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt
28 veckotimmar samt att, där särskilda förhållanden
sådant påkalla, för musiklärare, som utnämnts före den 1
juli 1929, tjänstgöringen må kunna efter skolöverstyrelsens
beprövande bestämmas i enlighet med hittills gällande
föreskrifter;

b) medgiva, att, där särskilda förhållanden det påkalla,
musiklärare vid allmänt läroverk må kunna, efter Kungl.
Maj:ts beprövande, erhålla ersättning för intill 34 veckotimmars
undervisning.

5:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t under punkt 5:o) föreslagit riksdagen
i fråga om adjunktskompetent lärares vid kommunal mellanskola placering
i lönegrad vid övergång till adjunktstjänst vid samrealskola ävensom
beträffande två likalydande motioner, väckta den ena inom första

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

15

kammaren av herr 0. Bergqvist (I: 84) och don andra inom andra kammaren
av herr H. Lundström m. fl. (II: 226) om ändrade bestämmelser angående
avlönande av vissa lärare vid förstatligade kommunala mellanskolor,
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Stockholm den 14 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar J. L. Widell, Olof Olsson, 0. Bergqvist, O. P. V. Nilsson
i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar
Olsson, I. Hj. E. Pauli, D. Hansén, A. Thelin, och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Kåstock, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson
i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, E. J.
Wigforss, J. Olofsson i Digemäs, P. C. Jonsson i Eskilstuna, F. V. Sandwall, A. Norsell
och J. E. Andersson i Ovanmyra.

Reservationer:

vid punkt l:o)

1) av herrar Widell, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Thelin, Nilsson
i Bonarp, Bengtsson i Norup, Olsson i Blädinge, Holmgren, Sandwall och
Andersson i Ovanmyra, som ansett, att i utskottets hemställan till det
stycke av mom. b), som började med orden »dels om» och slutade med orden
»riksdag beslutade», bort fogas följande: »samt om deras organisation.»;

2) av herrar Olof Olsson, Rydén, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Wigforss
och Jonsson i Eskilstuna, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava
följande lydelse:

»Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag om inrättande av högre allmänna
läroverk för flickor i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping,
Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås står enligt utskottets
mening i full överensstämmelse med riksdagens år 1927 intagna
ståndpunkt, sådan denna kommit till uttryck i förenämnda riksdagsskrivelse
den 2 juni 1927, nr 262.

En av huvuduppgifterna för 1927 års skolreform var att bereda den
kvinnliga ungdomen tillgång till samma utbildningsmöjligheter för real -

lönegrad vid
övergång till
adjunktstjänst
vid
samrealskola.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

och studentexamen, som sedan länge stått den manliga ungdomen till
buds. I detta syfte gjordes flertalet av de nuvarande gossläroverken tillgängliga
jämväl för flickor. I de jämförelsevis få fall, då vederbörande
läroverk genom omorganisation till högre samläroverk beräknades skola
erhålla alltför stort lärjungeantal, skulle emellertid särskilda högre flickläroverk,
bestående av fyraårig realskola och i regel treårigt gymnasium,
anordnas. Av sådana läroverk beslöt 1927 års riksdag att i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag upprätta fyra, förlagda till Stockholm, Malmö,
Hälsingborg och Göteborg. Därjämte fann riksdagen erforderligt, att i
ytterligare nio angivna städer flickläroverk av sagda typ upprättades,
enligt plan, som jämlikt riksdagens i omförmälda skrivelse gjorda hemställan
borde föreläggas 1928 års riksdag.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innefattar den plan för de ifrågavarande
högre flickläroverkens upprättande, som av riksdagen sålunda
påkallats, i syfte att den kvinnliga ungdomen i dessa landsdelar må
komma i åtnjutande av enahanda utbildningsmöjligheter, som överallt annorstädes
i riket redan äro öppnade för densamma.

I motionerna I: 241 och II: 374 har påkallats förnyad utredning rörande
behovet över huvud av statliga särskilda flickläroverk samt deras antal
och organisation. Utskottet kan icke finna en sådan utredning erforderlig.
Riksdagen konstaterade redan år 1927, att lärjungeantalet i de högre
allmänna läroverken i ifrågavarande städer är så stort, att det skulle
vara olämpligt att genom läroverkens förändring till samläroverk inkräkta
på möjligheterna för gossar att i samma utsträckning som hittills
begagna sig av den utbildning, som gives i den högre skolan. En ny
utredning om behovet av särskilda flickläroverk i nämnda städer skulle,
för såvitt icke samläroverk av en helt annan storlek än de hittillsvarande
komme till stånd, innebära ett frångående av den år 1927 av riksdagen
fastslagna principen om lika utbildningsmöjligheter för flickor och
gossar. Det av eu sådan utredning föranledda uppskovet med inrättande
av dessa läroverk skulle medföra, att flickorna i berörda städer skulle
bliva sämre ställda i utbildningshänseende än på andra platser. Enligt
utskottets mening tala alla skäl för att riksdagen bör vidhålla sin år
1927 intagna ståndpunkt, att det ej är lämpligt att till en framtid uppskjuta
genomförandet av planen på ifrågavarande läroverk, av vilka behovet
redan då ansågs vitsordat. Såsom redan framhållits, påkalla de vid
1927 års skolreform av riksdagen uppställda grundsatserna oundgängligen,
att flickorna även i nu ifrågakomna städer erhålla samma utbildningsmöjligheter
som gossarna och berörda städers gossläroverk hava
en sådan storlek, att deras ombildning till samläroverk måste anses
utesluten.

Jämväl organisationsfrågan är av riksdagen fastslagen genom 1927 års
beslut om upprättande av fyra läroverk av den nu föreslagna typen. Ej

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

17

heller härutinnun kan utskottet därför finna någon ytterligare utredning
påkallad. Av samma skäl avstyrker utskottet det i motionen II: 381
framställda yrkandet om flickläroverkens anknytning till folkskolans
fjärde klass samt det i motionen I: 247 gjorda förslaget om dubbel anknytning,
beroende på den kommunala representationens önskan. Att,
på sätt i sistnämnda motion ifrågasatts, åt vederbörande läroverkssamhälle
inrymma befogenhet att bestämma rörande utformningen av en
statsinstitutions organisatoriska gestaltning måste enligt utskottets bestämda
uppfattning vara ägnat att ingiva allvarliga betänkligheter.

Beträffande det i samma motion framförda kravet på utredning om
möjligheten att i de nyinrättade högre allmänna läroverken för flickor
inpassa en praktisk linje måste utskottet för närvarande ställa sig avvisande
häremot. Riksdagen har år 1927 begärt utredning angående
praktisk linje för den nya realskolan, och det synes utskottet olämpligt
att, innan resultatet av denna utredning framlagts, föregripa densamma
genom att utbryta ett mindre antal flickläroverk för specialutredning i
detta hänseende.

Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i fråga om upprättandet av högre allmänna läroverk för
flickor såväl vad angår förläggningsplatser och tidpunkt för läroverkens
inrättande som beträffande organisation. Härav följer, att utskottet anser
motionerna 1:241, 11:374, 1:247, 11:381 samt 11:356, i vad sistnämnda
motion avser, att förslaget om upprättande av högre flickläroverk i
Karlstad skulle avslås samt högre allmänna läroverket därstädes förändras
till samgymnasium, ej höra vinna riksdagens bifall.

Vad angår det såväl i motionen I: 248 som i motionen II: 356 framställda
yrkandet om en omorganisation av samrealskolan i Kristinehamn till
högre samläroverk finner utskottet goda skäl vara anförda för en sådan
åtgärd. Såväl anslutningen till den nuvarande realskolan som behovet
av ökade gymnasiala utbildningsmöjligheter inom Värmlands län utgöra
enligt utskottets uppfattning heaktansvärda motiv för samrealskolans
successiva omhildning till högre samläroverk. Utskottet vill därför förorda,
att riksdagen hos Kungl. Maj:t gör hemställan om utredning i
denna sak, vilken utredning snarast möjligt torde böra för riksdagen
framläggas.

Vad Kungl. Maj:t under punkten l:o föreslagit beträffande dels överflyttning
av ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola till högre
flickläroverk och sådan överflyttad lärares avlöningsförmåner och pensionsrätt,
dels statsbidrag till kommunal mellanskola vid dess successiva
nedläggande till följd av flickläroverks inrättande, dels ock arvode åt
rektor vid sådan kommunal mellanskola föranleder ingen erinran från
utskottets sida.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 59 häft. (Nr 111.1

2

18 Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å dels herrar Eeuterskiölds och Anderssons i Ovanmyra
motioner (I: 241 och II: 374), dels herrar Bergmans
och Thelins motion (I: 247), i vad den avser vissa angivna
modifikationer i Kungl. Maj:ts förslag, dels herr Pehrssons
i Göteborg motion (11:381), dels ock herr Mogårds
m. fl. motion (II: 356), i vad däri yrkats avslag å förslaget
om upprättande av ett högre allmänt läroverk för flickor
i Karlstad samt omorganisation av gymnasiet vid högre
allmänna läroverket i Karlstad till samgymnasium,

I. besluta, att ett högre allmänt läroverk för flickor,
omfattande fyrklassig realskola och treårigt gymnasium,
skall upprättas från och med den 1 juli 1930 i envar av
staderna Linköping, Norrköping, Borås och Örebro, från
och med den 1 juli 1931 i envar av städerna Lund, Karlstad
och Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden
Uppsala samt från och med den 1 juli 1933 i staden Jönköping; II.

medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunal
mellanskola i stad, som åtagit sig vederbörlig byggnadsskyldighet
beträffande såväl förutvarande högre allmänt
läroverk som högre allmänt läroverk för flickor, må, i den
mån på grund av sådant högre flickläroverks inrättande
på orten den kommunala mellanskolan nedlägges eller till
sin omfattning begränsas, kunna efter Kungl. Maj:ts beprövande
i varje särskilt fall överflyttas såsom ordinarie
ämneslärare till det högre flickläroverket, därvid de
grunder i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt
må äga tillämpning, som av 1927 års riksdag blivit fastställda
i fråga om överflyttning till satsläroverk av de den
1 mars 1927 anställda ordinarie ämneslärarna vid kommunal
mellanskola, som ombildas till allmänt läroverk, eller
här nedan under punkten 5:o av utskottet i liknande hänseende
tillstyrkts, dock att överflyttning till högre flickläroverk
må äga rum endast därest den av vederbörande
innehavda befattningen indrages och motsvarande anställning
vid högre folkskola eller annan därmed jämförlig
befattning vid läroanstalt, tillhörande kommunens
skolväsen, ej kan beredas honom;

III. medgiva, att statsbidrag till kommunal mellanskola

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

19

i stiid, där högre allmänt läroverk för flickor inrättas,
må, därest mellanskolan till följd av flickläroverkets inrättande
successivt nedlägges, utan hinder av bestämmelserna
i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918
(nr 927), utgå enligt de i samma kungörelse stadgade
grunder, dock att i § 16 första stycket avsett statsbidrag
skall utgå med 2,800 kronor för varje årsklass eller avdelning
av årsklass;

IV. medgiva, att, därest i stad, där högre allmänt läroverk
för flickor inrättas, kommunal mellanskola till följd
av flickläroverkets inrättande successivt nedlägges och
därest förordnandet för rektor vid den kommunala mellanskolan
upphör under tiden för mellanskolans avveckling,
arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan,
vilken förordnas till rektor under återstående avvecklingstid,
må bestämmas till det i förhållande till nuvarande
rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl.
Maj:t prövar skäligt;

b) avslå herrar Bergmans och Thelins motion (I: 247),
i vad densamma avser utredning beträffande inpassande
i de högre allmänna läroverken för flickor av en praktisk
linje;

c) i anledning av herr Bergmans motion (I: 248) och
herr Mogårds m. fl. motion (II: 856), i vad den sistnämnda
avser inrättande av ett samgymnasium i Kristinehamn, i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes
verkställa utredning angående utvidgning av samrealskolan
i Kristinehamn till högre samläroverk samt för
riksdagen framlägga det förslag, vartill en sådan utredning
kan giva anledning.»;

3) av herrar Anderson i Råstock, Carlsson-Frosterud och Törnkvist i
Karlskrona, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava den lydelse, som
yrkats av herrar Olof Olsson m. fl., dock med den ändringen beträffande
motiveringen, att sista meningen i näst sista stycket bort hava följande
lydelse: »Utskottet vill därför förorda, att beslut nu fattas i denna fråga»
samt beträffande utskottets hemställan mom. c), att detta mom. bort hava
följande lydelse:

c) i anledning av herr Bergmans motion (I: 248) och herr Mogårds motion
(II: 356), i vad den sistnämnda avser inrättande av ett samgymnasium i
Kristinehamn, besluta att genom successiv utvidning av samrealskolan i
Kristinehamn därstädes upprätta ett högre samläroverk samt att hos
Kungl. Maj:t anhålla, att plan och kostnadsförslag för nämnda högre all -

20

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

manna läroverks upprättande från och med höstterminen 1931 måtte för
läggas 1930 års riksdag, under förutsättning att kommunen åtager sig a
tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler med därtill hörande u
rustning samt hostad eller hyresersättning för rektor;

4) av herr Nilsson i Gränebo.

Stockholm 1929, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

231614