Statsutskottets utlåtande Nr 108.
1
Nr 108.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1929 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 231, gjorda
framställning i fråga om det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk m. m., dels ock Kungl.
Maj:ts proposition angående avveckling av tekniska fackskolan
för träindustri i Härnösand och upprättande i
dess ställe av en förmansskola för träindustri.
(2:a avd.).
I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln
(punkt 231 av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen
att
dels medgiva, att tekniska elementarskolan i Borås må, på sätt av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivits, ombildas till ett tekniskt
gymnasium;
dels i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk med oförändrat belopp av 450,000 kronor
att jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna besparingar
fördelas mellan de olika läroverken på sätt av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivits;
dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket
i Örebro anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 24,000
kronor;
dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan
i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300
kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 15 februari 1929 avlåten
proposition, nr 92, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 56 häft. (Nr 108.)
1
Omorganisation
av
tekniska
elementarskolan
i
Borås.
2 Statsutskottets utlåtande Nr 108.
dels medgiva, att tekniska fackskolan för träindustri i Harnosand ma,
på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, successivt
avvecklas *
dels besluta, att i stället för nämnda fackskola skall från och med läsåret
1929/1930 i samband med tekniska gymnasiet i Härnösand upprättas
en förmansskola för träindustri med de uppgifter och den organisation
samt under de villkor, som i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i berörda statsrådsprotokoll tillstyrkt av Kungl. Haj:t
bestämmas;
dels ock — med ändring därutinnan av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
till 1929 års riksdag framlagda förslag — i riksstaten för budgetåret
1929/1930 uppföra det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk med oförändrat belopp av 450,000 kronor, att jämte erforderligt
belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas mellan de olika
läroverken på sätt angives i det statsverkspropositionen bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, dock med den ändring att
för tekniska läroverket i Härnösand beräknas 57,950 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till nämnda båda
statsrådsprotokoll.
I två vid 1928 års riksdag väckta, likalydande motioner (1:137 och
II: 259) hemställdes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning av frågan
om inrättandet av en textilteknisk fackavdelning vid det tekniska
läroverket i Borås och för riksdagen framlägga därpå grundat förslag.^
I skrivelse den 15 maj 1928, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 209
med anledning härav följande:
Vad beträffar det i ovanberörda motioner framförda förslaget, vill riksdagen
erinra, att frågan om inrättande av en fackskola för textilindustri i
Borås sedan lång tid dryftats och varit föremål för ingående utredningar
i samband med den lägre tekniska undervisningens ordnande, utan att
dock ännu tanken härpå kunnat förverkligas. I likhet med motionärerna
håller riksdagen före, att det tekniska läroverket i Borås bor organiseras
med särskilt hänsynstagande till textilindustriens behov av okade utbildningsmöjligheter.
Frågan om lämpligaste sättet för ordnande av denna
angelägenhet bör därför enligt riksdagens mening göras till föremal lor
skyndsam utredning, därvid jämväl synes böra tagas under övervägande,
i vad mån någon inskränkning i annat avseende inom skolans verksamhetsområde
lämpligen kan komma till stånd. Riksdagen får sålunda uttala
sig för en utredning av frågan om vidtagandet av sådana ändringar i
organisationen av tekniska elementarskolan i Borås, att behovet av särskild
fackundervisning inom den textiltekniska branschen varder behorigen
tillgodosedd.
På grund härav anhöll riksdagen det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga utredning
av frågan om vidtagandet av sådana ändringar i organisationen
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
3
av tekniska elementarskolan i Borås, att behovet av särskild fackundervisning
inom den textiltekniska branschen varder behörigen tillgodosedd,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning kan
giva anledning.
Den av riksdagen sålunda begärda utredningen har i första hand verkställts
av tekniska elementarskolans styrelse, som i skrivelse den 21 september
1928 framlagt ett förslag, avseende inrättandet av en textilteknisk
fackavdelning samt indragning av den byggnadstekniska fackavdelningen,
under förutsättning att skolans organisation i övrigt bibehålies.
Styrelsens förslag har följande huvudinnehåll.
En helt ny fackavdelning, benämnd textiltekniska fackavdelningen, inrättas
med uppgift att giva unga män, som önska utbilda sig för någon
gren av textilteknisk verksamhet, dels den allmänt tekniska bildning, som
är av nöden för dem, som hava att utöva teknisk ledarverksamhet inom
ett industriellt företag, dels även meddela sådan undervisning i textiltekniska
läroämnen, som utgör en god grund för lärjungens fortsatta praktiska
utbildning inom någon gren av textilindustriell verksamhet och som
kan utgöra en god förberedelse för genomgång av högre specialkurser
eller dylikt.
För att begränsa tekniska elementarskolans organisation efter tillkomsten
av den textiltekniska fackavdelningen skulle den nuvarande byggnadstekniska
fackavdelningen indragas. Såsom ett komplement till den
textiltekniska fackavdelningen förutsättes inrättandet av en förslagsvis
ettårig högre fackkurs för vävningsindustri och simning sindustri. Då
denna kurs av vissa angivna skäl ej omedelbart bör organiseras, förklarar
styrelsen sig ämna vid en senare tidpunkt, då nödig erfarenhet rörande
effekten av berörda textiltekniska fackavdelning vid tekniska elementarskolan
vunnits, framlägga de förslag, vartill anledning då kan föreligga.
I avseende å den textiltekniska undervisningens anordning har skolans
lärarkollegium räknat med att härtill skulle anslås 26—27 veckotimmar.
Styrelsen befarar, att en så långt utsträckt fackundervisning ej lämnar
tillräckligt utrymme för den gemensamma, allmänt tekniska utbildningen.
Det angivna timantalet bör i varje fall enligt styrelsens mening betecknas
som ett maximum, utöver vilket särundervisningen under inga omständigheter
kan utsträckas. För övrigt anser styrelsen, att bestämmelserna
i Kungl. Maj:ts kungörelse den 18 maj 1928 (nr 137) § 4 mom. 2 angående
viss differentiering av undervisningen i tekniskt gymnasium böra
tillämpas även i avseende å här ifrågavarande differentiering.
Beträffande den textiltekniska fackavdelningen anför styrelsen ytterligare
bland annat, att undervisningen bör givas en utpräglat textilteknisk
inriktning i den utsträckning, som kan befinnas möjlig, utan att den allmänt
tekniska karaktären av studierna förryekes, samt att den textiltekniska
fackavdelningen bör organiseras med hänsyn till sin uppgift att
4 Statsutskottets utlåtande Nr 108.
utgöra underlag för fortsatt facklig utbildning under praktiskt arbete såväl
som genom högre specialkurser.
I avseende å behovet av lärarkrafter förutsätter styrelsen, att den fackliga
textilundervisningen i en framtid kommer att uppehållas dels av en
huvudlärare likställd med nuvarande lektorer, dels av speciallärare i löneoch
anställningshänseende jämförliga med nuvarande extra lärare. Styrelsen
anser, att det ej kan förväntas, att kompetenta aspiranter å den
blivande lektorsbefattningen omedelbart kunna erhållas och att man därför
bör inrikta sig på en relativt lång tids provisorium, under vilken tid
undervisningen uppehälles av extra lärare. Samtidigt böra åtgärder vidtagas
för att någon ung högskoletekniker kunde förvärva den erforderliga
högre specialkompetensen. Från textilindustriellt håll har för detta
ändamål redan anslagits ett avsevärt belopp såsom studiestipendium.
Med hänsyn till den föreslagna indragningen av den byggnadstekniska
avdelningen skulle lektoratet i byggnadskonst med ritning kunna utbytas
mot en eller Ilera extralärartjänster. Frågan härom anser styrelsen dock
ej behöva bliva aktuell, förr än textillektoratet skall besättas.
Under nu angivna förutsättningar, om alltså byggnadsfackavdelningen
utbytes mot en textilfackavdelning med viss differentiering, beräknar styrelsen
med stöd av förslagsvis uppgjorda timplaner, att antalet extra lärartimmar
skulle behöva ökas från nuvarande 60 veckotimmar till 85 under
höstterminen och 102 under vårterminen eller i medeltal 93 A.
I avseende å behovet av lokaler och utrustning framhåller styrelsen, att
de nuvarande lokalerna synas vara tillräckliga samt att för den textiltekniska
fackavdelningen ej skulle uppstå nämnvärda krav på maskinell
utrustning. Ej heller skulle behovet av särskilda apparater och dylikt
kräva nämnvärda kostnader, då den befintliga vävskolans instrument och
provsamlingar givetvis kunna disponeras. När den ovan berörda högre
textiltekniska fackkursen för vävnings- och spinningsindustri i en framtid
kommer att upprättas, inträder ett ökat lokalbehov, särskilt i fråga om
laboratorier för väveritekniska och spinneritekniska arbeten. Likaså torde
behovet av maskinell utrustning vid nämnda-tidpunkt göra sig starkt gällande.
Beträffande sistnämnda maskinutrustning är det styrelsens fasta
övertygelse, att sådan kommer att ställas till skolans förfogande genom
industriens försorg.
I en samma den 21 september 1928 dagtecknad skrivelse har styrelsen
ifrågasatt en höjning av såväl inträdesfordringar som inträdesålder i
samband med omorganisationen.
Skolöverstyrelsen har framhållit, att den tekniska elementarskolan i
Borås hör så omläggas, att den bättre än för närvarande kommer att
motsvara industriens krav i avseende å såväl allmänt teknisk utbildning
som en viss textilteknisk förberedelse till grund för den fortsatta utbildningen
genom praktisk verksamhet och eventuella specialstudier längre
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
5
fram. I likhet med skolans styrelse anser skolöverstyrelsen, att en dylik
åtgärd är synnerligen önskvärd och gagnelig, oberoende av huruvida den
föreslagna påbyggnadskursen senare kommer till stånd. Då ifrågavarande
omläggning enligt nu föreliggande förslag skulle åstadkommas genom att
inträdesfordringarna höjas till ungefär vad som gäller för tekniskt gymnasium
och även undervisningen skulle i stort sett bliva överensstämmande
med den, som avses i tekniskt gymnasium, så kan skolöverstyrelsen icke
finna någon lämpligare form för den meromnämnda omläggningen än att
skolan ombildas till tekniskt gymnasium. Vid en sådan ombildning skulle
visserligen den nuvarande indelningen i fackavdelningar formellt komma
att försvinna, men detta synes icke behöva utesluta den åtrådda fackliga
inriktningen och undervisningens därav påkallade differentiering. Liknande
differentiering har av riksdagen tidigare medgivits beträffande tekniska
gymnasiet i Örebro och torde även vara avsedd i Kungl. Maj :ts kungörelse
angående inträdesfordringar samt de huvudsakliga grunderna för
undervisningen vid tekniska fackskolor och tekniska gymnasier den 18 maj
1928 (nr 137).
Därstädes givna bestämmelser synas överstyrelsen inrymma all den möjlighet
till undervisningens differentiering, som i föreliggande fall åstundas
såväl i textiltekniskt som kemiskt och maskintekniskt eller i andra avseenden.
Det fordras endast, att tillgängliga anslag och övriga förhållanden,
alltså lokaler m. m. och lärarkrafter det medgiva. Och på samma gång
synes kravet på allmänt teknisk utbildning bliva uppfyllt, därigenom att
gymnasiets karaktär av allmänt teknisk läroanstalt icke får förryckas. I
detta sammanhang uttalar överstyrelsen, att den textiltekniska undervisningens
fördelning mellan gymnasiet och den högre fackkursen icke bör
göras sådan, att det skulle bliva omöjligt för person, som genomgått något
av de övriga tekniska läroverken, t. ex. tekniska gymnasiet i Örebro eller
Malmö, att vinna inträde i och med fördel genomgå ifrågavarande fackkurser.
I fråga om behovet av lärarkrafter ansluter sig överstyrelsen till skolstyrelsens
förslag, dock anser överstyrelsen, att den av skolstyrelsen beräknade
ökningen av antalet extra lärartimmar, i medeltal 33 % kan något
reduceras. Enligt överstyrelsen kan en ökning från nuvarande 60 till omkring
90 veckotimmar anses fullt tillräcklig. Arvodet till extra lärare bör
enligt överstyrelsens mening här som vid tekniska läroverken i övrigt beräknas
med i medeltal 175 kronor för veckotimme förutom tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg enligt härför gällande bestämmelser.
Skolöverstyrelsens beräkning av kostnaderna för omorganisationen innebär,
att antalet extra lärartimmar skulle, såsom förut nämnts, ökas från
nuvarande 60 till 90 samt att den nuvarande anslagsposten å 1,000 kronor
till materialier och diverse till verkstaden skulle bortfalla men att i stället
motsvarande belopp skulle beviljas till höjning med respektive 400 kronor
6
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
och 600 kronor av de båda anslagsposterna till böcker, underhåll av samlingar,
undervisningsmateriell m. m. samt till materialier och diverse till
laborationer. I enlighet härmed skulle, då arvodet till extra lärare beräknas
till i medeltal 175 kronor för veckotimme, kostnadsökningen bliva
(30 X 175 =) 5,250 kronor. Härtill skulle enligt överstyrelsens förslag komma
ett under alla förhållanden såsom behövligt ansett anslag å 1.500
kronor till arvode för biträde vid laborationer m. m. Hen nu gällande staten
för tekniska elementarskolan i Borås slutar å ett belopp av 46,500 kronor.
Till detta belopp har överstyrelsen lagt dels förenämnda belopp å
5,250 kronor och 1,500 kronor, dels ock kostnaden för ytterligare 10 veckotimmar,
vartill under de senare åren skolan erhållit anslag utom staten,
eller 1,750 kronor (10 X 175), varigenom kostnaden för läroverket efter omorganisationen
skulle komma att uppgå till 55,000 kronor. Ehuru enligt
överstyrelsens mening omorganisationen bör genomföras successivt, anser
överstyrelsen, att den beräknade staten bör tillämpas redan från och med
budgetåret 1029/1930, enär statens slutsumma väntas bliva behövlig redan
sagda år, även om anslagsposten till extra lärare icke behöver tagas i anspråk
i sin helhet.
Departementschefen har i allo anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag
såväl med avseende å skolans omorganisation som beträffande kostnadsberäkningen.
Han framhåller särskilt, att den ytterligare utrustning, som
kan bliva behövlig för den textiltekniska undervisningen i gymnasiet, enligt
vad han inhämtat, kräver endast obetydlig kostnad och icke skulle påkalla
särskilda anslag av statsmedel, enär representanter för textilindustrien
lovat bidraga därmed liksom också med den dyrbarare maskinuppsättning,
som framdeles behöves för den påtänkta högre kursen.
Fjärde paral- Till en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro samt
^"Tekniska8 ti!1 parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna hava även
gymnasiet för innevarande budgetår utgått respektive 24,000 kronor och 6,300 kronor,
i Örebro Några särskilda extra anslag hava emellertid icke för ändamålet uppförts
å 1928/1929 års riksstat, utan 1928 års riksdag medgav, att berörda båda
belopp finge bestridas av det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk, vilket på grund av förefintliga besparingar härtill lämnade tillgång.
Nu hava särskilda extra anslag för nämnda ändamål ansetts erforderliga,
enär eljest besparingarna skulle komma att för hårt anlitas.
Avveckling Tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand har alltifrån sin tillkomst
år 1920 varit besökt av ett påfallande ringa antal elever. Frågan
för träindu- om skolans nedläggande har därför länge varit på tal, men man har hit8land
ram8 tills ansett siS höra avvakta ytterligare erfarenhet beträffande elevrekryteringen
under år med mera normala ekonomiska konjunkturer än dem,
som varit rådande under skolans första tillvaro. Det har nu visat sig, att
undervisningen vid den ifrågavarande trätekniska fackskolan alltjämt för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 108. •
blivit löga eftersökt, och från industriellt håll har uttalats den meningen,
att skolan i sin nuvarande gestaltning icke är av nämnvärt gagn lör träindustrien.
Vid sådant förhållande vore det, framhåller departementschefen,
uppenbarligen dålig hushållning med statens medel att i fortsättningen
upprätthålla denna läroanstalt, och han har därför biträtt ett framlagt
förslag angående skolans successiva avveckling på det sätt, att första klassen
indrages redan från och med läsåret 1929/1930.
Likaledes har departementschefen anslutit sig till ett av överstyrelsen
framfört förslag om upprättande i fackskolans ställe av en förmansskola
med uppgift att meddela den utbildning, som jämte industriell erfarenhet
fordras för förmän inom träindustriens olika grenar. Behovet av en dylik
skola har från sakkunnigt håll vitsordats, och ehuru här är fråga om en
skoltyp, närmast jämförlig med kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning, synes det departementschefen vara önskvärt att skolan
upprättas av staten och anknytes till tekniska gymnasiet i Härnösand.
Från den närmast berörda industriens sida har utfästs ett bidrag till kostnaderna
för skolans upprätthållande med 5,000 kronor årligen under fem
år från tidpunkten för skolans trädande i verksamhet, och det torde enligt
departementschefen vara att förvänta, att dylikt bidrag även i fortsättningen
kommer att lämnas. Såsom villkor för det utfästa bidraget har
uppställts en fordran, att träindustrien tillerkännes rätt att genom någon
sin organisation eller sammanslutning tillsätta en nämnd att samarbeta
med skolans styrelse i frågor, som röra skolans organisation och planläggningen
av undervisningen.
Beträffande förmansskolans ändamål och organisation m. m. innebär förslaget
huvudsakligen följande.
Förmansskolans ändamål skulle vara att meddela den utbildning, som
jämte industriell erfarenhet fordras för förmän inom träindustriens olika
grenar.
För detta ändamål skulle undervisningen omfatta, förutom vissa grundläggande
ämnen såsom svenska språket och matematik, speciellt sågverks-,
cellulosa- och trämasseteknik, ävensom arbetsledning och andra ämnen,
som kunna vara av betydelse för en arbetsledare i arbetsförmans ställning
såsom ekonomilära, yrkes- och arbetarlagstiftning samt teknisk hygien.
Närmare bestämmelser angående undervisningen skulle meddelas av skolöverstyrelsen
efter samråd med skolans styrelse.
Lärotiden skulle omfatta ett läsår om 280 dagar inberäknat för teknisk
fackskola medgivna lovdagar. Angående antalet undervisningstimmar i
veckan m. m. skulle likaledes gälla detsamma, som föreskrives beträffande
teknisk fackskola. För övrigt skulle lärotiden uppdelas på två terminer, av
vilka den första skulle användas företrädesvis till undervisning i de grundläggande
ämnena, medan undervisningen i övriga ämnen skulle huvudsakligen
koncentreras till den andra terminen.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
Vardera terminens lärokurs skulle betraktas såsom en klass och för uppflyttning
i andra klassen skulle fordras att hava nöjaktigt genomgått den
första.
För inträde i förmansskolans första klass skulle fordras
1) en ålder av minst 20 år,
2) kunskaper och färdigheter motsvarande dem, som vitsordas genom
godkänt avgångsbetyg från allmän fortsättningsskola,
3) att under minst tre år hava deltagit i yrkesmässigt arbete av sådan
art, att det kan anses utgöra en god förberedelse för den verksamhet, för
vilken skolan avser att utbilda.
För inträde i andra klassen skulle fordras att dels uppfylla fordringarna
för inträde i första klassen, dels därutöver äga de kunskaper och färdigheter
denna klass avser att meddela.
Undervisningen skulle bestridas av dels tekniska gymnasiets lärare, så
långt detta är lämpligt, dels och huvudsakligen av ytterligare extra lärare
och föreläsare, i den mån undervisningens ändamålsenliga upprätthållande
sådant påkallar.
Tekniska gymnasiets rektor skulle tillika vara rektor för förmansskolan,
men någon av skolans lärare skulle på förslag av styrelsen kunna av skolöverstyrelsen
förordnas att såsom föreståndare för förmansskolan biträda
rektor vid ledningen och övervakandet av undervisningen i denna.
Styrelsen för tekniska gymnasiet i Härnösand skulle tillika vara styrelse
för förmansskolan. Vid sidan av styrelsen skulle finnas en teknisk nämnd,
med vilken styrelsen skulle hava att samråda i frågor rörande undervisningens
planläggning. Denna nämnd, som likväl icke skulle äga att deltaga
i styrelsens beslut, skulle bestå av minst tre, högst fem personer, utsedda
av de organisationer eller personer, som enligt vad här förut meddelats
utfäst sig lämna ekonomiskt bidrag till skolans upprätthållande.
För övrigt skulle de bestämmelser, som gälla beträffande tekniska fackskolor,
i tillämpliga delar göras gällande även i fråga om den här avsedda
förmansskolan.
Enär det anses vara av synnerlig vikt, att skolan kan erhålla dugliga
och för den ifrågavarande undervisningen lämpliga lärare, skulle kraven
på lärarnas kompetens och undervisningsskicklighet icke ställas lägre, än
då det gäller undervisning i teknisk fackskola. På grund härav anses, att
arvodet för undervisningen ej heller bör vara lägre utan bestämmas till
samma belopp, som gäller för teknisk fackskola. Således skulle arvodet till
extra lärare beräknas med i medeltal 175 kronor för veckotimme och läsår.
Då sålunda anspråken på lärarnas duglighet och även deras avlöning
skulle bliva minst lika höga i förmansskolan som i den tekniska fackskolan,
anses det icke höra möta något hinder, att, såsom hittills varit fallet i
Härnösand och är vanligt även å andra orter, där teknisk fackskola finnes
i kombination med tekniskt gymnasium, såväl de ordinarie som extra
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
9
lärarnas tjänstgöring må kunna delvis förläggas till vilken som helst av
läroverkets avdelningar, alltså tekniska gymnasiet eller förmansskolan,
beroende på liur det kan befinnas lämpligt med hänsyn till undervisningens
ändamålsenliga bedrivande.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att kostnaderna för förmansskolan
skullo upptagas i en för hela läroverket gemensam stat. Antalet undervisningstimmar
i tekniska gymnasiet skulle bliva som hittills motsvarande
40 veckotimmar i vardera klassen, inbegripet B timmar gymnastik, alltså,
då gymnastiken är gemensam för alla 3 klasserna, 3 X 37 -f 3 = 114
veckotimmar förutom de extra timmar, som erfordras för klassernas uppdelning
i grupper vid vissa laborationer samt för undervisningens avsedda
differentiering i förekommande fall. För dessa ändamål beräknas i medeltal
15 veckotimmar. Härtill kommer så förmansskolan med ytterligare 40
veckotimmar, inbegripet 3 timmar gymnastik, eller, om gymnastiken kan
vara gemensam med gymnasiets, 37 veckotimmar, varförutom beräknas 6
veckotimmar för uppdelning i laborationsgrupper och eventuell differentiering.
Summan av antalet veckotimmar för hela läroverket skulle sålunda
bliva 114 + 15 + 37 + 6 = 172.
Vid bibehållande av läroverkets nu i stat uppförda rektor och fem lektorer
och under antagande, att rektor bestrider 18 samt lektorerna i medeltal
24 veckotimmar vardera, skulle alltså 18 + 5 X 24 = 138 veckotimmar
kunna beräknas för ordinarie lärare och 172 —138 = 34 veckotimmar komma
att bestridas av extra lärare. Nu äro emellertid två av de fem lektorstjänsterna
vakanta och upprätthållas enligt Kungl. Maj:ts beslut tills
vidare genom vikarier. Skolöverstyrelsen håller före, att vid den tekniska
fackskolans avveckling en av de nämnda lektorstjänsterna bör kunna indragas.
Om så sker, skulle antalet undervisningstimmar, som bestridas av
ordinarie lärare, kunna beräknas till 18 + 4 X 24 = 114 och alltså 172 —114
= 58 veckotimmar återstå för extra lärare.
I övrigt skulle icke fordras annan förändring i läroverkets stat, än att
det belopp av 400 kronor, som beräknats till föredrag om arbetarskydd och
hygien, skulle höjas till 600 kronor därför, att föredragen med hänsyn till
förmansskolan skulle utökas att omfatta även arbetsledning.
Med ledning av dessa beräkningar bar skolöverstyrelsen uppgjort en
stat för tekniska gymnasiet och träindustriens förmansskola i Härnösand,
slutande å 59,800 kronor. Detta belopp understiger med 3,150 kronor den
nuvarande staten för tekniska läroverket i Härnösand.
Departementschefen har icke haft något att erinra mot skolöverstyrelsens
kostnadsberäkningar och statförslag. Den nya staten skulle dock icke
träda i tillämpning förrän från och med budgetåret 1930/1931. Under övergångsåret
1929/1930 skulle den nuvarande staten bibehållas oförändrad.
Härvid bör, framhåller departementschefen, liksom vid den blivande förändrade
staten fogas det villkoret, att anslagsposten till extra lärare må
10 Statsutskottets utlåtande Nr 108.
tagas i anspråk för avlönande av dylika lärare vid förmansskolan endast
under förutsättning att såsom bidrag till täckande av statens slutsumma
av kommuner eller enskilda tillskjutes ett belopp av sammanlagt minst
5,000 kronor.
Anslagsbe
räkning.
Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk var i riksstaten
för vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 uppfört med ett belopp
av 483,000 kronor. Anslaget var enligt Kungl. Maj:ts cirkulär den 28 maj
1926 fördelat mellan de särskilda läroanstalterna på följande sätt:
Tekniska gymnasiet i Örebro ..........................
Tekniska läroverket i Malmö..........................
Elektrotekniska fackskolan i Västerås ................
Tekniska elementarskolan i Norrköping................
Tekniska elementarskolan i Borås ....................
Tekniska läroverket i Härnösand......................
Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna ..
Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
behov .......................................
kronor |
121,225 |
— |
» |
112,100 |
— |
» |
39,000 |
— |
» |
46,500 |
— |
» |
46,500 |
— |
» |
62,950 |
— |
» |
36,300 |
— |
» |
18,425: — |
Summa kronor 483,000: —
I riksstaten för budgetåret 1928/1929 har ifrågavarande ordinarie anslag
uppförts med ett till 450,000 kronor nedsatt belopp. På sätt framgår av
dåvarande departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1928 (åttonde huvudtiteln sid. 554) var berörda
anslagsminskning avsedd att utgöra allenast en med hänsyn till
förefintliga besparingar å anslaget vidtagen tillfällig nedsättning av detsamma.
På grund härav har någon ändring icke skett i den fastställda
fördelningen av anslaget, utan genom beslut den 8 juni 1928 har Kungl.
Maj :t förklarat, att vad som för budgetåret 1928/1929 utöver det för samma
år utgående anslagets belopp å 450,000 kronor erfordrades för täckande av
de i cirkuläret den 28 maj 1926 .upptagna utgiftsposterna å tillhopa 483,000
kronor skulle utgå av de å reservationsanslaget till tekniska läroverk upp
-
komna besparingarna.
I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har departementschefen beräknat det ordinarie
reservationsanslaget till tekniska läroverk på följande sätt:
Tekniska gymnasiet i Örebro..........................
Tekniska läroverket i Malmö..........................
Elektrotekniska fackskolan i Västerås ................
Tekniska elementarskolan i Norrköping................
Tekniska gymnasiet i Borås ..........................
Tekniska läroverket i Härnösand......................
Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna ..
kronor 121,225: —
» 112,100: —
» 39,000: —
» 46,500: —
» 55,000: —
» 62,950: —
» 36,300: —
Statsutskottets utlåtande Nr 108. 11
Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt lör oförutsedda
behov ...................................... kronor 16,425: —
Summa kronor 489,500: —
På grund av förefintliga reservationer å anslaget, vilka beräknas komma
att vid utgången av budgetåret 1928/1929 uppgå till omkring 74,000 kronor,
har emellertid departementschefen ansett motiverat att för budgetåret
1929/1930 uppföra det ordinarie anslaget oförändrat med 450,000 kronor.
Av besparingarna skulle då under samma budgetår utgå vad som
utöver anslagets belopp erfordras för täckande av de av departementschefen
angivna utgiftsposterna å tillhopa 489,500 kronor. Däremot anser
departementschefen, att då besparingarna icke lämpligen böra i sin helhet
förbrukas, desamma icke böra under budgetåret 1929/1930 anlitas för bestridande
av de tekniska läroverkens behov av extra anslag.
I den sedermera framlagda propositionen angående ombildning av tekniska
läroverket i Härnösand har departementschefen anfört, att vid bifall
till vad i sistnämnda proposition föreslagits, statsverkets kostnader för
tekniska läroverket i Härnösand under budgetåret 1929/1930 komme att
minskas med 5,000 kronor. För att icke besparingarna å reservationsanslaget
måtte alltför hårt anlitas, har departementschefen likväl icke
ansett någon nedsättning böra ske i den förut föreslagna anslagssumman
å 450,000 kronor. Den föreslagna omorganisationen vid tekniska läroverket
i Härnösand skulle följaktligen icke påkalla annan ändring av ifrågavarande
i statsverkspropositionen gjorda anslagsäskande, än att i avseende
å fördelningen av anslaget skulle iakttagas, att berörda tekniska läroverk
komme i åtnjutande av allenast 57,950 kronor i stället för 62,950
kronor.
Vad först angår förslaget rörande omorganisation av den tekniska elementarskolan
i Borås, vill utskottet erinra om, att riksdagen redan nästlidet
år uttalat sig för att det från textilindustrien framkomna kravet på
förbättrade utbildningsmöjligheter för textiltekniker borde tillgodoses
genom en ombildning av nämnda läroanstalt. Den av riksdagen begärda
utredningen rörande det sätt, varpå en dylik omläggning lämpligen borde
ske, har nu resulterat i ett förslag, att skolan skulle omorganiseras till ett
tekniskt gymnasium med textilteknisk undervisning. Utskottet kan icke
känna sig övertygat om att en utveckling av skolan i denna riktning är
erforderlig för det åsyftade ändamålet eller överhuvudtaget lämplig. Vårt
land äger för närvarande tre tekniska gymnasier, nämligen ett i Härnösand,
ett i Örebro och ett i Malmö. De hittills vunna erfarenheterna rörande
dessa läroanstalter synas utskottet näppeligen kunna giva stöd för den
uppfattningen, att behov av ytterligare en sådan skola skulle föreligga.
Gymnasiet i Örebro har visserligen städse varit talrikt besökt, men de
Utskottets
yttrande.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
båda övriga gymnasierna hava däremot hela tiden arbetat med ett relativt
mycket ringa lärjungeantal. Under sådana förhållanden synes det
icke vara tillrådligt att nu inrätta ett fjärde tekniskt gymnasium och detta
därtill på en plats, ej alltför avlägsen från örebrogymnasiet. Dessutom
kan det befaras, att med den föreslagna gestaltningen av skolan såsom en
läroanstalt, vars huvudändamål vore att meddela en allmän-teknisk underbyggnad,
just det önskemål, som föranlett riksdagen att ifrågasätta en
omorganisation av skolan, alltså en förbättrad textilteknisk fackutbildning,
komme att undanskjutas. Utskottet har icke kunnat undgå att finna
vissa uttalanden i skolöverstyrelsens framställning i ämnet visa hän i en
sådan riktning.
Vad som här är det väsentliga, är, att så anordna undervisningen vid
den tekniska elementarskolan i Borås, att behovet av textilteknisk fackutbildning
kan därstädes nöjaktigt tillgodoses. För sådant ändamål synes
utskottet åtminstone för närvarande ingen annan ändring av skolans organisation
behöva ske, än att den hittillsvarande byggnadstekniska linjen,
vilken uppenbarligen icke vidare är av behovet påkallad, indrages och ersättes
av en textilteknisk linje. I övrigt torde skolans organisation kunna
förbliva densamma som hittills.
Om tekniska elementarskolan organiseras på nu angivet sätt, med den
byggnadstekniska avdelningen ersatt av en textilteknisk avdelning men
eljest oförändrad, torde det vara nödvändigt att räkna med det i de tekniska
elementarskolorna obligatoriska verkstadsarbetets bibehållande.
Härutinnan kunna möjligen framtida erfarenheter giva anledning till
en ändring, varigenom verkstadsarbetet skulle kunna uteslutas i samband
med införande av fordran på förpraktik såsom inträdesvillkor, men
tills vidare torde, som sagt, verkstadsarbete böra ingå i läroplanen. Vidare
måste vid bibehållande av de nuvarande lägre inträdesfordringarna något
mera tid ägnas åt de allmänna grundläggande ämnena. Med hänsyn till
nu angivna förhållanden synes den textilfackliga särundervisningen icke
kunna erhålla större utrymme än omkring 20 veckotimmar. Då berörda
undervisning tills vidare skulle uppehållas med extra lärarkrafter, komme
alltså antalet extra lärartimmar att ökas från nuvarande 60 till 80. Den
härav föranledda kostnadsökningen utgör, efter i medeltal 175 kronor för
veckotimme, 3,500 kronor. Den nuvarande anslagsposten å 1,000 kronor till
materialier och diverse till verkstaden torde böra bibehållas. Enligt
Kungl. Majtrs förslag skulle denna post bortfalla men i stället de båda
anslagsposterna till böcker, underhåll av samlingar, undervisningsmateriell
m. in. samt till materialier och diverse till laborationer ökas med resp.
400 kronor och 600 kronor. Dessa ökningar torde med den ståndpunkt, utskottet
intagit i organisationsfrågan, ej behöva ifrågakomma.
Till arvode åt biträde vid laboratorier m. m. har, oavsett omorganisationen,
ett belopp av 1,500 kronor ansetts erforderligt. Häremot har utskot
-
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
13
tet intet att erinra. Till nu angivna belopp å 3,500 kronor och 1,500 kronor
skulle så komma 1,750 kronor för de 10 veckotimmar, vartill medel hittills
utgått utom staten. Summan av nämnda belopp utgör 6,750 kronor, varmed
alltså staten för den tekniska elementarskolan i Borås skulle efter
omorganisationen behöva ökas. Statens slutsumma skulle då komma att
uppgå till 53,250 kronor i stället för av Kungl. Maj:t beräknade 55,000
kronor. På av överstyrelsen angivna skäl torde denna stat böra tillämpas
redan från och med budgetåret 1929/1930, ehuru omorganisation skulle
genomföras successivt.
Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser beviljande av ett extra anslag å
24,000 kronor till en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro samt ett extra anslag å 6,300 kronor till upprätthållande av parallellavdelningar
vid tekniska fackskolan i Eskilstuna, har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Vad härefter angår förslaget rörande omorganisation av tekniska läroverket
i Härnösand anser utskottet uppenbart, att anledning saknas för
staten att längre uppehålla fackskolan för träindustri. Det synnerligen
ringa lärjungeantalet under hela den tid av nära tio år, skolan funnits till,
torde visa, att något behov av skolan icke föreligger. Utskottet biträder
alltså Kungl. Maj:ts förslag, att skolan från och med läsåret 1929/1930
skall avvecklas.
Däremot kan utskottet icke giva sin anslutning till förslaget att låta
fackskolan ersättas av en förmansskola för träindustri. Såsom i propositionen
framhålles, har hittills den principen uppehållits, att det överlämnats
åt det enskilda initiativet att bedriva utbildningsverksamhet av detta
slag, och att staten allenast på det sättet medverkat i sådana företag, att
understöd lämnats från anslagen till kommunala och enskilda anstalter
för yrkesutbildning. Det synes utskottet vara ägnat att ingiva starka betänkligheter,
om staten nu skulle frångå denna regel. I varje fall kan
enbart den omständigheten, att genom fackskolans nedläggande lokaler,
undervisningsmateriell och lärarkrafter stå till buds, icke utgöra tillräckligt
skäl för en dylik åtgärd. Det förefaller också föga ekonomiskt, att
för en undervisningsanstalt av här berörda karaktär använda arbetskrafter
med samma kvalifikationer och samma avlöningsförmåner som för
ett tekniskt läroverk.
Skulle verkligen ett starkt behov av en skola av den föreslagna typen
vara för handen, torde det få förutsättas, att intresset för skolans tillkomst
skall från industriens sida vara så stort, att planerna på skolans
inrättande kunna förverkligas under de organisatoriska former, som för
sådana läroanstalter äro de vanliga, d. v. s. att ansvaret för skolans uppehållande
övertages av enskilda. Liksom andra skolor av liknande slag tor
-
14 Statsutskottets utlåtande Nr 108.
de en sålunda upprättad läroanstalt kunna hava utsikt att erhålla statsunderstöd.
Utskottet måste alltså avstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Vidare kan utskottet icke finna tillräckliga skäl vara anförda för att, då
nu fackskolan skall nedläggas, bibehålla den ena av de två vakanta lektorsbefattningarna
vid läroverket. Enligt utskottets mening kan uppsättningen
av ordinarie lärare utan olägenhet inskränkas till, utom rektor,
tre lektorer, och utskottet anser, att denna inskränkning hör genomföras
redan från och med den 1 juli 1929. Härav skulle föranledas följande förändringar
i läroverkets stat, Staten för innevarande budgetår upptager 5
ordinarie lektorer, en var med en avlöning av 5,800 kronor. Statens slutsumma
utgör 62,950 kronor. Minskas antalet lektorer till tre, medför detta
en minskning i staten med 11,600 kronor, alltså från 62,950 kronor till
51,350 kronor. Då avvecklingen skall ske successivt, torde man emellertid
höra för budgetåret 1929/1930 räkna med en ökning av antalet extra lärartimmar,
motsvarande det antal timmar, som komma på två ordinarie lektorer.
Då varje ordinarie lektor beräknas bestrida i medeltal 24 veckotimmar,
skulle erfordras medel till ytterligare 48 extra lärartimmar utöver
de 44, som den nuvarande staten upptager, eller, efter i medeltal 175 kronor
per veckotimme, 8,400 kronor. Nämnda belopp av 51,350 kronor skulle
alltså behöva ökas med 8,400 kronor till 59,750 kronor, som skulle utgöra
statens slutsumma för budgetåret 1929/1930. Till sistnämnda belopp torde
det tekniska läroverkets i Härnösand andel i det ordinarie reservationsanslaget
för samma budgetår böra beräknas.
Utskottet har i det föregående uttalat sig för vissa avvikelser från
Kungl. Maj:ts förslag. Dessa avvikelser synas dock icke böra föranleda
någon ändring i fråga om det belopp, varmed det ordinarie reservationsanslaget
bör uppföras i riksstaten för budgetåret 1929/1930. Utskottet anser
alltså, att nämnda anslag bör i enlighet med vad Kungl. Maj:t hemställt
upptagas med oförändrat belopp, 450,000 kronor. Fördelningen av
anslaget jämte erforderligt belopp av därå uppkomna besparingar skulle
bliva följande:
Tekniska gymnasiet i Örebro.......................... kronor 121,225:
Tekniska läroverket i Malmö .......................... » 112,100:
Elektrotekniska fackskolan i Västerås ................ » 39,000:-
Tekniska elementarskolan i Norrköping .............. » 46,500: —
Tekniska elementarskolan i Borås .................... » 53,250: —
Tekniska läroverket i Härnösand...................... * 59,750:
Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna .. » 36,300: —
Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
behov ......................................
Summa kronor 484,550: —
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
15
Under åberopande av vad här anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser
omhildning av tekniska elementarskolan i Borås till ett
tekniskt gymnasium, besluta, att vid nämnda skola skall,
på sätt av utskottet i det föregående angivits, anordnas en
textilteknisk avdelning i stället för den nuvarande byggnadstekniska
avdelningen;
b) besluta, att tekniska fackskolan för träindustri i
Härnösand skall, på sätt av utskottet ovan angivits, successivt
avvecklas;
c) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser upprättande
av en förmansskola för träindustri;
d) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till tekniska läroverk med
oförändrat belopp av 450,000 kronor att jämte erforderligt
belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas
mellan de olika läroverken på sätt av utskottet här
förut angivits;
e) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid
tekniska läroverket i Örebro anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 24,000 kronor;
f) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett
extra anslag av 6,300 kronor.
Stockholm den 10 maj 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAENZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson, O.
Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl, N. J. M. Svensson i
Kompersmåla, C. I. Asplund, J. G. \Yallés, K. E. Andersson i Eliantorp och A. Thelin;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, P.
Nilsson i Bonarp, O. Olsson i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i
Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson
i Digernäs, P. C. Jonsson i Eskilstuna och J. Jönsson i Revinge.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
Reservation
av herrar Kvarnzelius, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Asplund,
Andersson i Eliantorp, Anderson i Råstock, Wiklund och Nilsson i Bonarp,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag hort hava följande
lydelse:
Vad härefter angår----skall avvecklas.
Förslaget att låta fackskolan ersättas av en förmansskola för träindustri
innehär visserligen, såsom ock departementschefen påpekat, en principiell
nyhet, så till vida att läroanstalter med en sådan utbildningsuppgift hittills
uppehållits såsom kommunala eller enskilda skolor, ehuru med understöd
av statsmedel. Anordningen synes dock hava så stora praktiska fördelar,
i det att på detta sätt till följd av fackskolans nedläggande ledighlivna
lokaler och av denna hittills begagnad undervisningsmateriell kunna
komma till användning, och från industriens sida har planen omfattats
med så stort intresse, att de principiella invändningar, som möjligen
skulle kunna riktas mot förslaget, synas utskottet icke höra tillmätas avgörande
betydelse. Den tilltänkta organisationen bör enligt utskottets mening
betraktas såsom ett försök, vilket, om det ej utfaller väl, kan inställas.
På ett par punkter har utskottet dock några anmärkningar att framställa.
För det första synes det utskottet ej vara tillfyllestgörande, att den från
industrihåll gjorda utfästelsen om ekonomiskt bidrag till tiden begränsats.
Enligt utskottets mening hör en förutsättning för att staten skall inrätta
förmansskolan vara, att vederbörande förbinda sig att, så länge skolan av
staten upprätthålles, lämna det avsedda bidraget av 5,000 kronor om året.
Vidare kan utskottet icke finna —----- 59,750 kronor, som skulle utgöra
statens slutsumma för budgetåret 1929/1930. Härav skulle dock ett belopp
av 5,000 kronor bestridas medelst bidrag av enskilda, varför det tekniska
läroverkets i Härnösand andel i det ordinarie reservationsanslaget torde
för sistnämnda budgetår höra beräknas till allenast 54,750 kronor. Vad beträffar
staten efter omorganisationens genomförande skulle genom minskningen
av antalet lektorer till tre i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna
fyra slutsumman, som enligt Kungl. Maj:ts förslag utgör 59,800 kronor,
sänkas med 5,800 kronor till 54,000 kronor. Men då en kompensation erfordras
med 24 extra lärartimmar, måste sistnämnda belopp, 54,000 kronor,
ökas med 24 X 175 kronor eller 4,200 kronor till 58,200 kronor.
Med nu angivna modifikationer anser sig utskottet kunna biträda vad
av Kungl. Maj:t föreslagits i fråga om tekniska läroverket i Härnösand.
De ändringar, utskottet ovan förordat i Kungl. Maj:ts förenämnda olika
förslag, skulle, såsom av det anförda framgår, medföra vissa kostnads
-
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
17
minskningar, men utskottet anser likväl tillräcklig anledning icke föreligga
att Irångå Kungl. Maj:ts förslag om det ordinarie reservationsanslagets
uppförande i riksstaten för budgetåret 1929/1930 med oförändrat belopp,
450,000 kronor. Fördelningen av anslaget jämte erforderligt belopp
av därå uppkomna besparingar skulle bliva följande:
Tekniska gymnasiet i Örebro.......................... kronor 121,225: —
Tekniska läroverket i Malmö .......................... » 112,100:_
Elektrotekniska fackskolan i Västerås ................ » 39,000: —
Tekniska elementarskolan i Norrköping .............. » 46,500:_
Tekniska elementarskolan i Borås .................... » 53,250:_
Tekniska läroverket i Härnösand...................... » 54,750:_
Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna .. » 36,300: —
Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
behov ...................................... » 16,425:_
Summa kronor 479,550: —
Under åberopande av vad här anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, — ---— hygg
nadstekniska
avdelningen;
h) hesluta, att tekniska fackskolan för träindustri i
Härnösand skall, på sätt av utskottet ovan angivits, successivt
avvecklas samt att i stället för nämnda fackskola
skall från och med läsåret 1929/1930 i samband med
tekniska gymnasiet i Härnösand upprättas en förmansskola
för träindustri med de uppgifter och den organisation
samt under de villkor, som i huvudsaklig överensstämmelse
med vad utskottet i det föregående tillstyrkt
av Kungl. Maj:t bestämmas;
c) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 --— — d) i
utlåtandet----förut angivits;
d) till uppehållande av en fjärde----e) i utlåtandet
---— 24,000 kronor;
e) till uppehållande av parallellavdelningar----
f) i utlåtandet---- 6,300 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 56 häft. (Nr 108.)
2