Andra lagutskottets utlåtande År lt.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 1929 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av lagarna
om kollektivavtal och om arbetsdomstol m. m.
Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till lagutskott
hänvisade motionerna nr 89 i andra kammaren av herr Andersson i
Stockholm m. fl. och nr 179 i samma kammare av herr Hansson i Stockholm.
I den förra motionen har yrkats, att riksdagen måtte besluta, att lagen om
kollektivavtal och lagen om arbetsdomstol omedelbart upphävas.
I den senare motionen har hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att
de av 1928 års riksdag beslutade lagarna om kollektivavtal, om arbetsdomstol,
om ändrad lydelse av 46 § utsökningslagen och om ändrad lydelse av 1 §
lagen den 28 oktober 1887 om skiljemän skola upphöra att gälla, dels ock att
lagen den 28 maj 1920 om central skiljenämnd i arbetstvister åter skall träda
i tillämpning.
Beträffande de skäl, som aberopats till stöd lör ifrågavarande yrkanden,
får utskottet hänvisa till respektive motioners innehåll.
Den lagstiftning, varom, här är fråga, har trätt i kraft den 1 januari innevarande
år. Enligt vad utskottet inhämtat hava hittills sex mål dragits under
arbetsdomstolens prövning, tva av arbetsgivarparten, tre av arbetarparten och
ett genom överenskommelse av båda parterna. Samtliga mål gälla tillämpning
av äldre rättsregler.
Att på de skäl, som i motionerna anförts, avskaffa den ifrågavarande lagstiftningen,
innan erfarenhet vunnits rörande dess verkningar, kan utskottet
icke förorda.
Utskottet får fördenskull hemställa,
att förevarande motioner icke matte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 februari 1929.
På andra lagutskottets vägnar:
'' K. G. WESTMAN.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 9 samt. 2 avd. Jf häft. (Nr 4—C.)
1
2 Andra lagutskottets utlåtande Nr h.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Westman, von Sydow* Linder, Almkvist, Sigfrid
Hansson, Frändén, Thorberg och Granström;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Magnusson i Kalmar, Hage,
ödström, Johansson i Sollefteå, Petersson i Lerbäcksbyn, Gardell i Gans*
och Osberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer
1) av herrar Linder, Sigfrid Hansson, Thorberg, Magnusson i Kalmar, Hage
och Johansson i Sollefteå, vilka anfört:
»Mot yrkandet på kollektivavtals- och arbetsdomstolslagarnas upphävande redan
nu, omedelbart efter det de trätt i kraft, kan den invändningen göras, att det
icke hör till god parlamentarisk ordning att avskaffa en helt nyss genomförd
lagstiftning utan att tillfälle beretts att göra erfarenheter ifråga om dess tilllämpning.
Vi vilja icke bestrida, att denna invändning i allmänhet bär tillmätas ett
icke ringa värde. Men det gives ingen regel utan undantag.
Vad angår bär berörda lagstiftning, torde man på goda grunder kunna göra
gällande, att hänsynen till den goda parlamentariska ordningen ej får anses
väga tyngre än de skäl, som anförts i den av herr Hansson i Stockholm väckta
motionen. Det lär sålunda icke kunna förnekas, att det tvångsingripande, som nu
skett i förhållandet mellan kollektivavtalens parter, icke blott var onödigt utan
även — vad värre är — ägnat att försvåra en lovande utveckling fram mot en
på ömsesidigt förtroende, frivilligt samarbete och växande ansvarskänsla grundad
arbetsgemenskap till gagn för såväl parterna själva som samhället.
Syftet med denna lagstiftning må ha varit vilket som helst, man må tillskriva
densamma stor eller ringa betydelse ur rättsordningens och arbetsfredens synpunkt,
faktum är, att den icke uppbäres av arbetarpartens förtroende och att
den i arbetsgivarkretsar mottagits med mycket blandade känslor. Den vilar
folkpsykologiskt sett på en mer än lovligt bräcklig grundval. Ett omedelbart
upphävande av densamma skulle på intet sätt äventyra värden, som man givit
sken av att vilja bevara med dess hjälp, men otvivelaktigt bliva till gagn för de
betydelsefulla strävanden, som den nuvarande regeringen sagt sig vilja främja
med sina bemödanden att hjälpa arbetarna och arbetsgivarna tillrätta med
arbetsmarknadens många och svåra problem.
Yi ansluta oss därför till det yrkande, som framställts i den av herr Hansson
i Stockholm i andra kammaren väckta motionen, och anse, att andra lagutskottet
bort tillstyrka bifall till detsamma samt gå i författning om att låta
utarbeta erforderliga övergångsbestämmelser. Detta yrkande går ut på ett åter
-
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
ställande av den ordning, som i lagstiftningshänseende var rådande på detta område
före ifrågavarande lagars ikraftträdande. Lagen om central skiljenämnd i
vissa arbetstvister den 28 maj 1920 skulle alltså återupplivas. Med hänsyn därtill
kunna vi följaktligen icke instämma i den av herr Andersson i Stockholm
m. fl. i andra kammaren väckta motionen, enligt vilken intet som helst statligt
organ för s. k. rättstvisters slitande skulle ställas till kollektivavtalsparternas
förfogande.»
2) av herr Almkvist, som ansett, att utskottets yttrande med kantrubrik »Utskottet»
bort i nedan angivna del hava följande lydelse:
»Den lagstiftning---rättsregler.
Några giltiga skäl för ifrågavarande lagstiftnings upphävande hava, enligt
utskottets mening, icke blivit av motionärerna anförda.
Utskottet får---föranleda.»