Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1929 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
utredning och förslag angående ändrade bestämmelser
rörande val till riksdagens kamrar m. m.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 5, har herr Hellberg hemställt,
»att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära en allsidig och förutsättningslös
utredning samt därpå grundat förslag om nytt valsätt såväl till andra
kammaren som även till landstingen och första kammaren i syfte att tillgodose
de berättigade kraven på enkelhet i valförrättningen, rättvis mandatfördelning
och personval».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Förslag om frångående av det nuvarande, till sina väsentliga delar år 1909 Historik.
införda valsättet hava vid flera tillfällen varit under riksdagens prövning.

Sålunda hava vid de fyra närmast föregående riksdagarna motionsvis framförts
förslag angående utredning beträffande sättet för valen till andra kammaren,
därvid tanken på majoritetsval i enmansvalkretsar utan bostadsband
varit den hos motionärerna förhärskande. Samtliga dessa motioner hava av
riksdagen avslagits. Emellertid har tidigare även försports det i nu förevarande
motion framförda önskemålet om ett valsätt, som med bibehållande av
principen om garantier för minoritetspartiers tillbörliga representation likväl
möjliggjorde röstning i första hand på vissa personer och ej som det nuvarande
valsättet tvingade valmännen att i första hand rösta på visst parti, eller
vad som kunde kallas en proportionell personvalmetod.

De s. k. proportionsvalsakkunniga, vilka i anledning av bland annat en utav
1918 års lagtima riksdag avlåten skrivelse år 1919 tillsattes med uppgift att
utreda och föreslå de ändringar i det då gällande proportionella valsättet, som
för avhjälpande av bristerna i detsamma kunde anses påkallade, upptogo i sitt
år 1921 avgivna betänkande II även fragan om införande av en personmetod
till behandling. De sakkunniga tillerkände en personmetod bestämda ideella
företräden framför en partimetod men funno hela frågan om personmetoder
vara allt för litet genomdebatterad såväl principiellt som tekniskt för att för Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 5 samt. 9 häft. (Nr 9—13.)

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 0.

Uislcollets

yttrande.

utsättningarna för definitivt framläggande av förslag i sådan riktning skulle
vara för handen. Den enda personmetod att räkna med ansågo de sakkunniga
vara den i nu förevarande motion såsom exempel på personmetod framförda
»single transferable vote», vilken metod emellertid, sådan den dittills tillämpats
på vissa håll inom det brittiska riket, vore behäftad med vissa svagheter. De
sakkunniga påpekade även, att en personmetod skulle kunna tänkas föra till ett
rakt motsatt resultat mot det åsyftade eller till en än större makt för partiledningarna
vid valet än vad fallet vore vid tillämpningen av en partimetod. Samverkan
mellan väljare tillhörande en viss meningsriktning måste nämligen vid en
personmetod konstitueras genom gemensamma kandidatnamn i stället för som
vid en partimetod genom anslutning till visst parti (gemensam partibeteckning
eller anmäld samverkan mellan olika listor), och den vid en partimetod möjliga
friheten att inom ett parti rösta på vilka kandidater som helst utan att riskera
mandat för partiet försvunne eller minskades vid en personmetod. De sakkunniga
framlade sålunda intet förslag till personmetod men tillstyrkte fortsatt
utredning därom, närmast för förstakammarvalens vidkommande, samt
föreslogo, såsom i viss mån ersättande en personvalmetod, ett system, som möjliggjorde
personröstning med subsidiär liströstning. Dessa förslag föranledde
likväl icke till vidare åtgärder från statsmakternas sida.

Vid 1924 års riksdag väcktes inom båda kamrarna motioner med begäran
om utredning rörande möjligheten att bygga de allmänna valen till andra
kammaren och de kommunala representationerna på en metod, som i högre
grad än för närvarande möjliggjorde direkt personval. I sitt avstyrkande utlåtande
(nr 21) över denna motion hänvisade konstitutionsutskottet till de
proportionsvalsakkunnigas betänkande och erinrade, att dessa sakkunniga stannat
vid att icke framlägga förslag om en personvalmetod. Utskottet fann
inga nya uppslag föreligga, som vore ägnade att rubba det omdöme, som av
de sakkunniga fällts angående svårigheterna vid genomförande av en personvalmetod.
Ytterligare tilläde utskottet följande:

»Utskottet vill yttermera framhäva önskvärdheten i och för sig av att, så
långt möjligt är, undvika ändringar i gällande principer för valsättet. Det äx
enligt utskottets mening angeläget, att väljarna genom längre tids tillämpning
av samma system vinna förtrogenhet med detsamma och således förvärva erfarenhet
om dess verkningar och om de olika möjligheter dess tillämpning
erbjuder. Utskottet kan i detta sammanhang icke underlåta att framhålla,
att i den mån kännedomen om gällande regler och deras verkningssätt förbliver
inskränkt till en relativt mindre krets, partierna och valorganisationerna
vinna ökade möjligheter att bestämma valens utgång, medan å andra sidan
väljarekårens önskningar, i den man dessa skilja sig från organisationernas,
få ökat tillfälle att göra sig gällande, ju mera förtrogna väljarna genom längre
tids erfarenhet bliva med systemet.»

Konstitutionsutskottet finner icke anledning frångå 1924 års konstitutionsutskotts
uppfattning i frågan. Utskottet kan ej finna, att nagra nya skäl för
önskvärdheten av en reform i åsyftad riktning framkommit sedan år 1924.
Visserligen göres av motionären och andra gällande, att »single transferable

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 0. 3

veto» skulle visat sig tillfredsställande vid tillämpningen i Irländska Fristaten,
där folkrepresentationen väljes enligt detta system. Även om så skulle
vara fallet, därom utskottet icke kan hava någon bestämd mening, förekommer
det likväl icke utskottet troligt, att ett dylikt -— valtekniskt för övrigt synnerligen
invecklat system för vårt lands vidkommande skulle visa sig bättre
än vårt nuvarande valsätt, som utskottet finner i det stora hela hava fungerat
på ett tillfredsställande sätt. Då utskottet dessutom till fullo ansluter sig
till det citerade uttalandet av 1924 års utskott om önskvärdheten i och för
sig av att undvika förändringar i valsättet, finner utskottet statsmakterna icke
böra reflektera på en mera djupgående omläggning av detsamma. De anmärkningar,
vilka riktats mot det nuvarande valsättet, anser utskottet kunna
avhjälpas utan uppgivande av detsammas huvudprinciper. Utskottet erinrar
i detta sammanhang därom, att utskottet i anledning av en annan vid denna riksdag
väckt motion än den nu förevarande i sitt utlåtande nr 11 föreslår utredning
om ändringar i vallagstiftningen, åsyftande skydd för partiernas beteckningar
och officiella valförberedelser vid andrakammarvalen.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 april 1929.

På konstitutionsutskottets vägnar:

Iv. von GELJER,

Z svarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg, David Bergström, Sten dahl

G. W Hansson, Hellberg, K. J. Ekman, Sande gård*, Alexander Nilsson
Åkerberg, Magnusson i Tumhult*, Gustafson i Kasenberg, Engberg, Borg*, Olsson
i Broaryd, Fast, Holmström och Björck i Kristianstad. ''

i Mora, Petersson

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Hellberg, Sandegård, Åkerberg, Engberg och Olsson i Mora, som
anfört följande:

Under årens lopp har, såsom ock i utskottets historik förmäles, en mängd
mer eller mindre långtgående ändrir.gsyrkanden framförts mot vårt nuvarande
valsätt. Sinsemellan avvikande till syftet, ha de dock alla givit uttryck åt
missbelåtenhet med detsamma. Och långt ifrån att avtaga, ha dessa yrkan -

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

den under den senare tiden tilltagit i talrikhet, vilket tyder på en inom olika
kretsar rådande och tillväxande opinion.

Det synes oss då motiverat att tillmötesgå denna opinion genom en grundlig
undersökning, och vi ha i överensstämmelse därmed yrkat,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t anhalla om en
förutsättningslös och allsidig utredning och därpå grundat
förslag rörande valsättet till riksdag och landsting.