Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1929 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslutning till ett i Paris den 27
augusti 1928 avslutat internationellt fördrag rörande
fördömande av krig.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat en
av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 82, däri Kungl. Maj:t
med överlämnande av texten till ett den 27 augusti 1928 i Paris avslutat internationellt
fördrag rörande fördömande av krig, äskat riksdagens samtycke
till Sveriges anslutning till detta fördrag.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två i anledning av
propositionen inom första kammaren väckta och till utskottet hänvisade motioner,
nämligen nr 229 av herr Reuterskiöld och nr 240 av herr Lindhagen.

I motionen I: 229 hemställes,

»att riksdagen måtte, med bifall till vad Kungl. Maj :t i propositionen nr 82
äskat, hos Kungl. Maj :t tillika anhalla, att Kungl. Maj :t, på sätt som kan finnas
lämpligt, ville före accessionen till det s. k. Kelloggfördraget delgiva vederbörande
främmande makter Sveriges uppfattning av de Sverige officiellt
meddelade förbehållen och förklaringarna i enlighet med de av föredraganden
vid propositionens beslutande framlagda synpunkterna.»

I motionen I: 240 hemställes,

»att riksdagen, vid godtagande av propositionen om Sveriges anslutning till
Kelloggpakten, ville tillika förorda att till denna anslutning anknytas följande
uttalanden:

att paktens konsekvens är den allmänna, omedelbara och fullständiga avrustningen,

att den i varje fall uppfordrar till omedelbar uppslutning från därtill beredda
stater kring den avrustning av Tyskland, Österrike, Ungern och Bulgarien,
vilken redan skett genom fredsslutet i världskriget; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 5 samt. 7 häft. (Nr 7.)

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

att den påkallar världspolitikens inriktning att från grunden komma till
rätta även med krigens och rustningarnas orsaker.»

Beträffande motiveringen för propositionen får utskottet hänvisa till det vid
propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
den 8 februari 1929 och beträffande motiveringen till de i motionerna
framställda yrkandena till dessa motioner.

Den förevarande traktaten är i svensk översättning samt i original av nedanstående
lydelse.

Fördrag rörande fördömande av krig, avslutat i Paris
den 27 augusti 1928.

Översättning.

Tyska Rikets President, Amerikas Förenta Staters President, Hans Majestät
Konungen av Belgien, Franska Republikens President, Hans Majestät Konungen
av Storbritannien, Irland och De Brittiska Dominions, Kejsare av Indien,
Hans Majestät Konungen av Italien, Hans Majestät Kejsaren av Japan, Polska
Republikens President, Tjeckoslovakiska Republikens President,

vilka äro djupt medvetna om sin högtidliga förpliktelse att befordra mänsklighetens
välfärd;

vilka äro förvissade om att tiden är mogen för att otvetydigt avstå från
krig såsom verktyg i den nationella politikens tjänst, på det att de fredliga
och vänskapliga förbindelser, som för närvarande råda mellan folken, måtte
för all framtid bestå orubbade;

vilka äro övertygade, att varje förändring i staternas inbördes förhållanden
bör eftersträvas endast genom fredliga medel och åvägabringas medelst ett
ordnat fredligt förfarande, samt att varje signatärmakt, som hädanefter söker
befordra sina nationella intressen genom att anlita krig, skall vara berövad de
fördelar, som detta fördrag innebär;

vilka hysa den förhoppningen, att världens alla övriga nationer, uppmuntrade
av exemplet, skola förena sig med dem uti ifrågavarande strävan för
mänsklighetens bästa och genom anslutning till förevarande fördrag, så snart
detsamma träder i kraft, göra folken delaktiga av dess gagneliga föreskrifter
och sålunda ena världens civiliserade nationer i ett gemensamt avstående från
krig såsom verktyg i den nationella politikens tjänst;

hava beslutat avsluta ett fördrag och i sådant syfte utsett till sina respektive
befullmäktigade ombud :

vilka, efter att hava delgivit varandra sina fullmakter, som befunnits i
god och behörig form, hava överenskommit om följande artiklar:

Artikel I.

De Höga Fördragsslutande Parterna förklara högtidligt å sina folks vägnar,
att de fördöma anlitandet av krig för avgörandet av internationella tvister
och i sina inbördes förhållanden avstå från krig såsom verktyg för nationell
politik.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

3

Artikel II.

De Höga Fördragsslutande Parterna erkänna, att avgörandet eller lösningen
av alla tvister eller konflikter, av vilken natur eller vilket ursprung de än må
vara, som kunna uppstå dem emellan, aldrig må eftersträvas annorledes än genom
fredliga medel.

Artikel III.

Förevarande fördrag skall ratificeras av de i inledningen nämnda Höga Fördragsslutande
Parterna i enlighet med vederbörande staters grundlagar och
skall träda i kraft emellan dem, så snart samtliga ratifikationsinstrument deponerats
i Washington.

feedan detta fördrag enligt bestämmelsen i föregående stycke trätt i kraft,
skall detsamma, så länge som må befinnas erforderligt, stå öppet för anslutning
från andra staters sida. Varje anslutningsakt skall deponeras i Washington
och fördraget omedelbart efter sådan deposition träda i kraft mellan den stat,
som sålunda ansluter sig, och övriga fördragsmakter.

Det åligger Förenta Staternas regering att till samtliga i inledningen omnämnda
regeringar och till dem, som sedermera ansluta sig, överlämna bestyrkt
avskrift av fördraget ävensom av varje ratifikationsinstrument eller anslutningsakt.
Det åligger vidare Förenta Staternas regering att omedelbart
telegrafiskt underrätta ifrågavarande regeringar om varje hos densamma verkställd
deposition av ratifikationsinstrument eller anslutningsakt.

Till yttermera visso hava de befullmäktigade ombuden undertecknat detta
fördrag på franska och engelska språken, vilka båda texter skola äga enahanda
vitsord, samt försett detsamma med sina sigill.

Som skedde i Paris den 27 augusti 1928.

(Underskrifter.)

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

Originaltexten.

Le President du Reich Allemand,
le President des États-Unis d’Amérique,
Sa Majesté le Roi des Beiges,
le Président de la République Franqaise,
Sa Majesté le Roi de GrandeBretagne,
d’Irlande et des Territoires
Britanniques au delå des Mers, Empereur
des Indes, Sa Majesté le Roi
dTtalie, Sa Majesté 1’Empereur du
Japon, le Président de la République
de Pologne, le Président de la République
Tchécoslovaque,

Ayant le sentiment profond du devoir
solennel qui leur incombe de développer
le bien-étre de 1’humanité;

Persuadés que le moment est venu
de procéder å une francbe renonciation
ä la guerre comme instrument de
politique nationale afin que les relations
pacifiques et amicales existant
actuellement entre leurs peuples puissent
étre perpétuées;

Convaincus que tous ehangements
dans leurs relations mutuelles ne doivent
étre recbercbés que par des procédés
pacifiques et étre réalisés dans
l’ordre et dans la paix, et que toute
Puissance signataire qui chercherait
désormais å développer ses intéréts
nationaux en recourant å la guerre
devra étre privée du bénéfice du présent
Traité;

Espérant que, encouragées par leur
exemple, toutes les autres nations du
monde se joindront ä ees efforts humanitaires
et, en adhérant au présent
Traité dés quil entrera en vigueur,
mettront leurs peuples å méme de
profiter de ses bienfaisantes stipulations,
unissant ainsi les nations civilisées
du monde dans une renon -

The President of the German Reich,
the President of the United States of
America, His Majesty the King of
the Belgians, the President of the
French Republic, His Majesty the
King of Great Britain, Ireland and
the British Dominions beyond the
Seas, Emperor of India, His Majesty
the King of Italy, His Majesty the
Emperor of Japan, the President of
the Republic of Poland, the President
of the Czechoslovak Republic,

Deeply sensible of their solemn duty
to promote the welfare of mankind;

Persuaded that the time has come
when a frank renunciation of war as
an instrument of national policy
should be made to the end that the
peaceful and friendly relations now
existing between their peoples may be
perpetuated;

Convinced that all changes in their
relations with one another should be
sought only by pacific means and be
the result of a peaceful and orderly
process, and that any signator.y Power
which shall hereafter seek to promote
its national interests by resort to war
should be denied the benefits furnished
by this Treaty;

Hopeful that, encouraged by their
example, all the other nations of the
world will join in this humane endeavor
and by adhering to the present
Treaty as soon as it comes into force
bring their peoples within the seope
of its beneficient provisions, thus
uniting the civilized nations of the
world in a common renunciation of

Konstitutionsutslcottets utlåtande Nr 7.

,f>

ciation commune å la guerre comme
instrument de leur politique nationale;

Ont décidé de conclure un Traité
et ä cette fin ont désigné comme leurs
Plénipotentiaires respectifs, savoir:

Le Président du Reich Allemand:

M. le Docteur Gustav Stresemann,
Ministre des Affaires Étrangéres;

Le Président des États-Unis d’Amérique: L’Honorable

Frank B. Kellogg,
Secrétaire d’État;

Sa Majesté le Roi des Beiges:

M. Paul Hymans, Ministre des Affaires
Étrangéres, Ministre
d’État;

Le Président de la République Franqaise: M.

Aristide Briand, Ministre des
Affaires Étrangéres;

Sa Majesté le Roi de Grande-Bretagne,
d’Irlande et des Territoires Britanniques
au dela des Mers, Empereur
des Indes:

Pour la Grande-Bretagne et
1’Irlande du Nord et toutes les
Parties de 1’Empire. Britannique
qui ne sont pas individuellement
Membres de la Société des Nations
:

Le Tres Honorable Lord Cushendun,
Cbancelier du Duché de Lancastre,
Secrétaire d’État pour les
Affaires Étrangéres par interim;

Pour le Dominion du Canada:

Le Trés Honorable William Lyon
Mackenzie King, Premier Ministre
et Ministre des Affaires
Extérieures;

Pour le Commonwealth d’Australie: L’Honorable

Alexander John
McLachlan, Membre du Conseil
Exécutif Fédéral;

war as an instrument of their national
policy;

Have decided to conclude a Treat.y
and for that purpose have appointed
as their respective Plenipotentiaries:

The President of the German Reich:

Dr Gustav Stresemann, Minister for
Foreign Affairs;

The President of the United States of
America:

The Honorable Frank B. Kellogg,
Secretary of State;

His Majesty the King of the Belgians:

Mr. Paul Hymans, Minister for
Foreign Affairs, Minister of State;

The President of the French Republic:

Mr. Aristide Briand, Minister for
Foreign Affairs;

His Majesty the King of Great Britain,
Ireland and the British Dominions
beyond the Seas, Emperor
of India:

For Great Britain and Northern
Ireland and all parts of the
British Empire which are not
separate Members of the League
of Nations:

The Right Honourable Lord Cushendun,
Chancellor of the Duchy
of Lancaster, Acting Secretary
of State for Foreign Affairs;

For the Dominion of Canada:
The Right Honourable William
Lyon Mackenzie King, Prime
Minister and Minister for External
Affairs;

For the Commonwealth of
Australia:

The Honourable Alexander John
McLachlan, Member of the Executive
Federal Council;

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

Pour le Dominion de NouvelleZélande: L’Honorable

Sir Christopher James
Parr, Haut-Commissaire de la
Nouvelle-Zélande en GrandeBre
tagne;

Pour l’Union de l’Afrique du
Sud:

L’Honorable Jacobus Stephanus
Smit, Haut-Commissaire de
1’Union de l’Afrique du Sud en
Grande-Bretagne;

Pour l’État Libre dTrlande:

M. William Thomas Cosgrave, President
du Conseil Exécutif;

Pour 1’Inde:

Le Trés Honorable Lord Cushendun,
Chancelier du Duché de Lancastre,
Secrétaire d’État pour les
Affaires Étrangéres par interim;

Sa Majesté le Roi dTtalie:

Le Comte Gaetano Manzoni, Son
Ambassadeur Extraordinaire et
Plénipotentiaire å Paris;

Sa Majesté 1’Empereur du Japon:

Le Comte Uchida, Conseiller Privé;

Le Président de la République de Po logne: M.

A. Zaleski, Ministre des Affaires
Étrangéres;

Le Président de la République Tchéco slovaque: M.

le Docteur Eduard Benés, Ministre
des Affaires Étrangéres;

qui, apres s’étre communiqué leurs
pleins pouvoirs, reconnus en bonne et
due forme, sont tombés d’accord sur
les articles suivants:

Article I.

Les Hautes Parties Contractantes
déclarent solennellement au nom de
leurs peuples respectifs qu’elles condamnent
le recours å la guerre pour

For the Dominion of New Zealand: The

Honourable Sir Christopher
James Parr, High Commissioner
for New Zealand in Great Britain;

For the Union of South Africa:

The Honourable Jacobus Stephanus
Smit, High Commissioner
for the Union of South Africa
in Great Britain;

For the Irish Free State:

Mr. William Thomas Cosgrave,
President of the Executive Council; For

India:

The Right Honourable Lord Cushendun,
Chancellor of the Duchy
of Lancaster, Acting Secretary
of State for Foreign Affairs;

His Majesty the King of Italy:

Count Gaetano Manzoni, his Ambassadör
Extraordinary and Plenipotentiary
åt Paris.

His Majesty the Emperor of Japan:

Count Uchida, Privy Councillor;

The President of the Repuhlic of Poland
:

Mr. A. Zaleski, Minister for Foreign
Affairs;

The President of the Czechoslovak Re public: Dr

Eduard Benés, Minister for
Foreign Affairs;

who, having communicated to one
another their full powers found in
good and due form have agreed upon
the following articles:

Artide I.

The High Contracting Parties
solemnly declare in the names of their
respective peoples that they condemn recourse
to war for the solution of inter -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

7

le réglement des différends internationaux,
et y renoncent en tant
qu’instrument de politique nationale
dans leurs relations mutuelles.

Article II.

Les Hautes Parties Contractantes
reconnaissent que le réglement ou la
solution de tous les différends ou
conflits, de quelque nature ou de
quelque origine qu’ils puissent étre,
qui pourront surgir entre elles, ue
devra jamais étre recherché que par
des moyens pacifiques.

Artide III.

Le présent Traité sera ratifié par
les Hautes Parties Contractantes désignées
dans le préambule, conformément
aux exigences de leurs constitutions
respectives, et il prendra effet
entre elles des que tous les instruments
de ratification auront été déposés ä
Washington.

Le présent Traité, lorsqu’il aura été
mis en vigueur ainsi qu’il est prévu
au paragraphe précédent, restera ouvert
aussi longtemps qu’il sera nécessaire
pour l’adhésion de toutes les
autres Puissances du monde. Chaque
instrument établissant Tadhésion d’une.
Puissance sera déposé a Washington
et le Traité, immédiatement apres ce
dépot, entrera en vigueur entre la
Puissance donnant ainsi son adhésion
et les autres Puissances contractantes.

Il appartiendra au Gouvernement
des États-Unis de fournir ä chaque
Gouvernement désigné dans le préambule
et å tout Gouvernement qui
adhérera ultérieurement au présent
Traité une copie certifiée conforme
dudit Traité et de chacun des instruments
de ratification ou d’adhésion.
Il appartiendra également au Gouvernement
des États-Unis de notifier télégraphiquement
auxdits Gouvernements
chaque instrument de ratification ou
d’adhésion immédiatement apres dépot.

En foi de quoi, les Plénipotentiaires
respectifs ont signé le présent Traité
établi en langue frangaise et en langue

national controversies, and renounce
it as an instrument of national policy
in their relations with one another.

Artide II.

The High Contracting Parties agree
that the settlement or solution of all
disputes or conflicts of whatever nature
or of whatever origin they may
be, which may arise among them, shail
never be sought except by pacific
means.

Artide III.

The present Treaty shall be ratified
by the High Contracting Parties named
in the Preamble in accordance with
their respective constitutional requirements,
and shall take effect as between
them as soon as all their several instruments
of ratification shall have been
deposited åt Washington.

This Treaty shall, when it has come
into effect as prescribed in the preceeding
paragraph, remain open as long as
may be necessary for adherence by all
the other Powers of the world. Every
instrument evidencing the adherence
of a Power shall be deposjted åt
Washington and the Treaty shall immediately
upon such deposit become
effective as between the Power thus
adhering and the other Powers parties
hereto.

It shall be the duty of the Government
of the United States to fumigh
each Government named in the Preamble
and every Government subsequently
adhering to this Treaty with
a certified copy of the Treaty and of
every instrument of ratification or
adherence. It shall also be the duty of
the Government of the United States
telegraphically to notify such Governments
immediately upon the deposit
with it of each instrument of ratification
or adherence.

In _ faith whereof the respective
Plenipotentiaries have signed this
Treaty in the Erench and English

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

anglaise, les deux textes ayant force
égale, et y ont apposé leurs cachets.

Fait a Paris, le vingt-sept Aout mil
neuf cent vingt-huit.

languages both texts having equal
force, and hereunto af fix their seals.

Done åt Paris, the twenty-seventh
day of August in the year one
thousand nine hundred and twentyeight.

(L.S.)

Gustav Stresemann

(L.S.)

Frank B. Kellogg

(L.S.)

Paul Hymans

(L.S.)

Ari Briand

(L.S.)

CUSHENDUN

(L.S.)

W. L. Mackenzie King

(L.S.)

A J McLachlan

(L.S.)

C. J. Parr

(L.S.)

J S. Smit

(L.S.)

Liam T. MacCosgair

(L.S.)

CUSHENDUN

(L.S.)

G. Manzoni

(L.S.)

UCHIDA

(L.S.)

August Zaleski

(L.S.)

Dr Eduard Benes

Utskottet tillstyrker Sveriges anslutning till den föreliggande traktaten, då
den, såsom av utrikesministern vid propositionens framläggande betonats, står
i god överensstämmelse med de utrikespolitiska principer, som från Sveriges
sida av ålder följts. Utskottet vill uttala sin glädje över det erkännande, som
fredstanken genom traktaten erhaller från det stora flertalet av världens makter,
samt sin uppriktiga förhoppning, att de principer, vilka i traktaten komma
till uttryck, också skola omsättas i verkligheten och bliva ett rättesnöre för
internationell politik. Samtidigt vill utskottet emellertid framhålla, att då
traktaten icke stadgar några särskilda sanktioner, som kunna tillgripas gentemot
en fördragsbrytande part, och då den icke anvisar några vägar, på vilka
internationella tvister skola slitas, utan endast i största allmänhet fördömer
krig och förpliktar parterna att icke eftersträva konflikters lösning annorledes
än genom fredliga medel, traktatens huvudsakliga betydelse, sasom också utrikesministern
uttalat, får anses vara mindre av juridisk art än ligga på det
moraliska och psykologiska området. Traktaten innefattar sålunda icke i och
för sig någon folkrättslig lösning av det mellanfolkliga säkerhetsproblemet
och den därmed sammanhängande avrustningsfrågan. Vid ett bedömande av
traktatens betydelse såsom en psykologiskt fredsfrämjande faktor får ej förbises
den omständigheten, att några av de ursprungliga signatärmakterna vid

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

9

sitt ställningstagande till densamma tolkningsvis gjort vissa särskilda förbehåll
och inskränkningar beträffande dess tillämpningsområde.

Sverige kan för sin del förbehållslöst antaga traktaten. Såsom utrikesministern
framhållit, äro signatärmakterna ense därom, att fördraget ej avser
att ingripa i parternas befogenhet att vid angrepp försvara sig och att själva
avgöra, när tillgripandet av försvarskrig påkallas. En sådan tolkning av
traktaten får därför anses oomtvistlig. Vidare framhåller utrikesministern,
vilket också framgår av signatärmakternas förhandlingar, att traktaten icke
kan vara av sådan innebörd, att Sveriges anslutning skulle kunna vara oförenlig
med dess medlemskap i Nationernas förbund. Ej heller kan traktaten innebära
någon rubbning av Sveriges rättigheter och förpliktelser enligt traktaten
om Ålands neutralisering.

Utskottet kan i berörda liksom i övriga avseenden till fullo ansluta sig till
utrikesministerns uppfattning angående den förevarande traktaten och finner
intet hinder föreligga för Sveriges anslutning till densamma.

Vad beträffar de båda i anledning av propositionen väckta motionerna, finner
utskottet, att från riksdagens sida icke lämpligen någon hemställan till
Kungl. Maj :t bör göras därom, att Kungl. Maj:t till främmande makter skulle
lämna något särskilt meddelande angående sin uppfattning av fördragets innebörd
och konsekvenser eller av de förut berörda förbehållen från andra makters
sida.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

1) att förevarande kungl. proposition måtte av riksdagen
bifallas;

2) att motionen I: 229, i den mån den icke kan anses besvarad
genom vad utskottet här ovan under 1) hemställt, icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda; samt

3) att motionen 1:240, i den mån den icke kan anses besvarad
genom vad utskottet här ovan under 1) hemställt, icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 mars 1929.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, David Bergström, Thulin, G. W.

Hansson, Hellberg, K. J. Ekman, Vennerström, Ljunglund, Larsén, Alexander
Nilsson, Magnusson i Tumhult, Gustafson i Kasenberg, Engberg, Persson i Trången,
Borg, Lindmark, Olsson i Mora, Fast och Björck i Kristianstad.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 5 samt. 7 häft. (Nr 7.)

2