Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
Nr
22
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1929 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial i anledning av inom kamrarna
jämlikt § 57 riksdagsordningen gjorda anmälningar om
anledning till anmärkning mot statsrådet och chefen för
finansdepartementet.
Enligt utdrag av protokollet hos riksdagens första kammare för den 22 maj
1929 har kammaren till konstitutionsutskottet remitterat en av herr Möller, i
den ordning § 57 riksdagsordningen föreskriver, gjord anmälan mot statsrådet
Wohlin, vilken anmälan vid öppnandet av det förseglade konvolut, som avlämnats
vid anmälans framställande, befanns avse dennes handläggning av vissa
Aktiebolaget Jordbrukarbanken berörande frågor.
Vidare har, enligt utdrag av protokoll hos riksdagens andra kammare för
den 22 maj 1929, kammaren till konstitutionsutskottet remitterat en av herr
Flyg, i den ordning § bl riksdagsordningen föreskriver, gjord anmälan mot
statsrådet och chefen för finansdepartementet, vilken anmälan vid öppnandet
av det förseglade konvolut, som vid anmälans framställande avlämnats, likaledes
befanns avse dennes handläggning av vissa Aktiebolaget Jordbrukarbanken
berörande frågor. »
Konstitutionsutskottet anhöll den 24 maj 1929 i den ordning § 46 riksdagsordningen
föreskriver, att till utskottet måtte överlämnas protokollet över finansärenden
den 18 maj 1929, i vad det angår vissa Aktiebolaget Jordbrukarbanken
berörande frågor, och övriga möjligen förefintliga statsrådsprotokoll
i ärenden angående samma bank för innevarande år, samt samtliga till dessa
ärenden hörande handlingar och övriga möjligen förefintliga handlingar till
ännu icke i konselj behandlade mål angående Aktiebolaget Jordbrukarbanken
ävensom att det måtte göras hemställan därom, att till utskottet överlämnades
vid styrelsens för Aktiebolaget Jordbrukarbanken sammanträden för innevarande
år förda protokoll, i vad de berörde frågor i samband med nämnda regeringsärenden
samt till dessa protokoll hörande skrivelser.
Såsom svar härå överlämnades till utskottet :
1) statsrådsprotokollet den 15 februari 1929, innefattande följande Aktiebolaget
Jordbrukarbanken berörande ärenden, nämligen:
Bihang till riksdagens protokoll 19S9. 5 saml. 15 häft. (Nr 22.)
1
2
Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
Bil. 1.
Bil. 2.
Bil. 3.
a) under punkten 51: angående ifrågasatt särskild instruktion för Aktiebolaget
Jordbrukarbanken,
b) under punkten 52: angående utseende av ombud att å bolagsstämma med
aktieägarna i Aktiebolaget Jordbrukarbanken föra talan och utöva rösträtt
för staten såsom aktieägare i bolaget,
c) under punkten 53: angående utseende av styrelseledamöter och revisorer
i Aktiebolaget Jordbrukarbanken m. m.,
2) utdrag av statsrådsprotokollet den 26 april 1929: angående utseende av
en ledamot och en suppleant i styrelsen för Aktiebolaget Jordbrukarbanken,
3) statsrådsprotokollet den 13 maj 1929 angående vissa Aktiebolaget Jordbrukarbanken
berörande frågor,
4) skrivelse den 25 maj 1929 från ordföranden i styrelsen för Aktiebolaget
Jordbrukarbanken jämte däri omförmälda handlingar,
5) skrivelse den 22 maj 1929 från häradshövdingen Sven Bellinder jämte därtill
hörande bilagor.
Handlingarna i de under 1 a) och b) samt 2) antecknade ärendena voro bifogade.
Till ärendet under 1 c) uppgavs, att inga handlingar funnes. Handlingarna
i det under 3) antecknade ärende överlämnades jämväl.
Utskottet, som vill bringa i erinran, att det i statsrådsprotokollet för den
13 maj 1929 omförmälda ärendet såsom proposition nr 238 avlåtits till riksdagen,
tillåter sig hänvisa till innehållet i sagda proposition.
Vidkommande de handlingar, som höra till sagda proposition och som till
utskottet överlämnats, har utskottet ansett sig höra till ärendets fullständiga
belysning här nedan återgiva dessa, varvid dock utskottet uteslutit dels namnen
å de angivna gäldenärerna, dels två P. M., som mera ingående behandla de
ekonomiska förhållandena inom Svenska Uantmännens Uiksförbund.
1) Y. P. M.
angående Aktiebolaget Jordbrukarbanken.1
Bankens ställning per den 31 mars 1929 framgår av bifogade översikt.
Fonderna utgöra 20,250,000 kronor; inlåningen från allmänheten, inkl. kommuner
o. dyl., uppgår till 136,100,000 kr. samt inlåningen från banker och
sparbanker till 11,600,000 kr.; utlåningen, inkl. rediskonterade växlar
(4,600,000) utgör 138,300,000 kr. och fordringarna hos in- och utländska banker
7*000,000 kr.; omslutningen likaledes med rediskonterade växlar är
175,865,000 kr. Under april månad hava dessa siffror ändrats, enär inlåningen
gått ned avsevärt. I bilaga 2 lämnas vissa uppgifter beträffande rörelsen
vid kontoren under år 1928. _ .
Beträffande de olika tillgångsposterna kunna till en början »kassa» och
»invisningar», tillhopa 2,636,000 kr., förbigås såsom varande fullvärdiga.
Fastigheters konto, bilaga 3, kr. 2,602,000, bör ökas med under fastighetsaktiebolagen
Agraria, Oikos och Securum bokförda bankhusen i Stockholm,
Gävle och Falun, kr. 3,900,000 ävensom med under tillfälliga räkningar bokförda
3 st. fastigheter tillhopa kr. 219,000. Bokvärdet för en del av de å fastighetskontot
förda fastigheterna ligger i överkant; en nedsättning av detta
1 Bilagorna äro här ej återgivna.
Konstitutionsutskottets memorial Nr 2Z.
3
värde om sammanlagt o:a 300,000 kr. synes påkallad. Detsamma gäller om
bankhuset i Stockholm. Bokvärdet ligger med 240,000 kr. över taxeringsvärdet.
Fastighetens läge är emellertid en omständighet, som kan försvara bokvärdet.
Vid sträng värdering torde man doek få gå ned till 2,000,000 kr.
Bankfastigheterna i Gfivle och Falun tarva nedskrivning med belopp, som icke
understiger 200,000 kr. De under tillfälliga räkningar bokförda fastigheter
böra nedskrivas med c:a 100,000 kr. För bankens fastigheter beräknas avskrivningsbehovet
sålunda för gynnsamt fall till c:a 000,000 kr. och för mindre
gynnsamt fall till c:a 1,400,000 kr.
Inventariers konto, kr. 50,000, torde här kunna lämnas utan erinran.
Obligationsinnehavet, kr. 10,025,000, finnes förtecknat å bilaga 4. Vid justering
av bokvärdena till ungefärlig dagskurs framkommer ett överskott av omkring
250,000 kr.
Aktieinnehavet, kr. 6,436,000, återfinnes å bilaga 5. Börsnoterade och i
marknaden förekommande aktier hava ett dagsvärde av kr. 377,500. Såsom
värdelösa hava ansetts aktierna i Ab. Georg, Ab. Gloriaverken, Ab. Oikos Ab.
Skogsförvaltning, Ab. Turion, Svenska ab. Navigatör, Ab. Slöörs maskin- och
redskapsaffär och Träförädlings ab. i Karlskrona. För Ab. Kvarnintressenters
stamaktier och för aktierna i Sulfit ab. Göta torde kunna sättas ett värde
av 80 %. I övrigt hava bokvärdena godtagits. Aktieportföljens värde blir efter
dessa beräkningsgrunder c :a 3,300,000 kr. och avskrivningsbehovet alltså
omkring 3,150,000 kr. Tagas stamaktierna i Kvarnintressenter och aktierna i
Göta till pari samt aktierna i Svenska ab. Navigatör till bokfört värde, minskas
avskrivningsbehovet med 800,000 kr. till 2,350,000 kr.
Bland fordringar beroende pa konkurs, lagsökning eller moratorium (s. k.
nödlidande fordringar) märkas:
- — ---mot livförsä.kringsbrev å 500,000 kr. samt
annan till största delen problematisk säkerhet .............. kr. 1,150,000,
därå förlusten i gynnsamt fall torde böra beräknas till c:a
600,000 kr. och i mindre gynnsamt fall till inemot 1,100,000
kr., samt
Ab. X mot aktier i Ab. Y.............................. kr. 713 Q00
som måste räknas såsom toalförlust . (Mot Åb. X andra lån
svara fastigheter, som berörts ovan.)
I övrigt torde förlusten å hithörande fordringar, med undantag för Ab. Y
och Z, vilka omförmälas nedan, knappast komma att överstiga 200,000 kr.
t koaJaa uftder dessa konton torde alltså kunna beräknas i gynnsamt fall till
1,500,000 kr. och i mindre gynnsamt fall till 2,000,000 kr.
Bland bankens övriga engagemang möter först Svenska lantmännens riksförbund
med underorganisationer. Riksförbundet har egna skulder till banken
å ................................................ i 275 000
och ansvarsförbindelser uteslutande för underorganisationer
(centralföreningarna) å .............................. » 25 53g qqq
Vad först angår de egna förbindelserna så saknas täckning för 625 000 kr och
för 250.000 kr. är säkerheten problematisk. Om förbundet nödgades likvidera
nu skulle dessa belopp, tillhopa 875,000 kr., bliva bankens förlust. Emellertid
hava sedan senaste undersökning (februari 1928) bortamorterats förbindelser
av enahanda beskaffenhet om 740,000 kr. Om förbundet får fortsätta
sin verksamhet, synes man därför kunna räkna med att även de resterande undermåliga
egna förbindelserna skola gäldas.
Beträffande värdet av riksförbundets förbindelser med centralföreningama
o^oaa sena.re föreningars övriga förbindelser till banken (egna kr.
2,200,000, t.rass. kr. 6,500,000) är knappast möjligt att göra någon förlustbe -
Bil. 4.
Bil. 5.
Bil. 6.
Bil. 7.
4
Konstitutionsutskottets memorial Nr 28.
läkning, då dessa förbindelsers bonitet ytterst och till största delen hänger på
föreningsmedlemmarnas betalningsförmåga. Hos en del centralföreningar finnes
dock en mera framträdande risk.----—----7-----;--
Förlustrisken kan i avseende å andra tillgångar än fordringar sättas till omkring
1,000,000 kr. Emellertid hava särskilt under de två sista åren en hel
del föreningar kunnat förbättra sin ställning, och utsikter till att denna förbättring
skall fortgå saknas ej. Man torde därför i gynnsamt fall icke behöva
räkna med någon avsevärd förlust å detta engagemang.
Bil. 8. Ab. M har egna förbindelser om tillhopa................ kr. 2,653,000
och ansvarsförbindelser huvudsakligen med dotterbolaget N .. » 697,000.
Att göra en uppskattning av detta engagemang ställer sig svårt. Växlarna, som
avse färdiga varor och väl även fordringar, torde få anses fullvärdiga. De
egna förbindelserna åter, som huvudsakligen vila på verkstaden i---med
tillbehör samt lager, hava, om rörelsen lägges ned, icke stort värde; förlusten
uppskattas här i gynnsamt fall till 1,500,000 kr. och i ogynnsamt fall till
2,000,000 kr. Verkstaden lär emellertid vara i full gång, och utsikterna för
året skola enligt uppgift vara tillfredsställande.
Bil. 9. Ab. Y:s egna förbindelser utgöra ...................... kr. 3,547,000
och dess ansvarsförbindelser .........................• • • • . 2,492,000.
Av de egna förbindelserna vila kr. 1,767,000 a inteckningar, enligt uppgift
liggande inom något så när betryggande värden, i försålda fastigheter. Kr.
1>780,000 vila åter å inteckningar i tomtmark m. m. Här bör räknas med förlust,
som på föreliggande material icke kan till siffran bestämmas, men som
icke torde understiga 600,000 kronor.
Bland mera avsevärda engagemang vid. huvudkontoret, som förtjäna uppmärksamhet,
hava i övrigt noterats:
— — egna förb.................... 5,200,000
_ _ 6» » ........... 1,200,000
__» » 2,155,000
__> > 400,000
__» „ 980,000
_ _ , , 670,000
Förlust torde icke behöva beräknas för dessa engagemang med undantag för
de två sistnämnda. För dessa och en del smärre engagemang uppställas approximativa
förlustsiffror om resp. 400,000 och 600,000 kr.
Vid avdelningskontoren märkas enligt engagemangsförteckningar per 31/12
1928 följande större engagemang:
...... 1,400,000
.... 350,000
.... 960,000
.... 370,000
..... ............ ....................... 2,000,000
... 5,600,000
Någon anledning att för närvarande här räkna med förlust föreligger ej utom
beträffande__-— . För detta och några andra kontor, där mindre engage
mang
finnas, som torde medföra förlust, sättes förlustsiffran till 400,000 kr.
En sammanställning av förenämnda förlustsiffror ger följande resultat:
i gynnsamt fall:
Fastigheter........... 600,000
Aktier............. 2,350,000
Nödlidande fordringar...... 1,500,000
i ogynnsamt fall:
1.400.000
3.150.000
2,000,000
Konstitutionnutslcottets memorial Nr 22.
5
E
i gynnsamt fall:
ngagemang:
Biksförbundet med underlyd.
Y appr. . .
andra vid H. K. > . .
» » avd.kontor »__. .
Summa kr
1.500.000
(100,000
400,000
_400,000
7.350.000
i ogynnsamt fall:
1,875,000
2,000,000
800,000
(100,000
400,000
12,225,000
Siffrorna, som i stor utsträckning äro approximativa, hänföra sig till nu
förhandenvarande förhållanden. Den större förlustsiffran är en minimisiffra,
om banken skulle försättas i likvidation och nödgas realisera sina tillgångar.
Den mindre siffran torde ungefärligen svara mot det underskott, varmed en
bank, som vill övertaga Jordbrukarbankens rörelse, bör räkna vid värdering av
tillgångarna.
Omedelbart avskrivningsbehov synes icke vara för handen för annat än aktierna
i M och Y samt några andra aktieposter ävensom för en del nödlidande
fordringar, tillhopa c:a 2,500,000 kronor.
Till att möta dessa avskrivningar och risker finnas reserverade medel, över -
värde å obligationer samt reservfond..................... kr. 834,000
aktiekapitalet . ....................................... » 20,000,000
Bankens nettovinst före avskrivningar hava under de tre senaste åren varit i
runda tal resp. 1,600,000, 1,800,000 och 1,600,000 kr.
Stockholm den 27 april 1929.
F. von Krusenstjerna.
2) Avskrift.
Protokoll, hållet vid sammanträde med centralstyrelsen
för Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 3 mai
1929.
Närvarande: Herrar Insulander, Snellman, Dahlgren, Gustafsson, Henriques,
Jönsson, Bengtsson och Ahlenius.
Generaldirektör Insulander meddelade, att han denna dag kallats till statsministern
och därvid erhållit meddelande, att fråga väckts om försäljning av1
statens intressen i Aktiebolaget Jordbrukarbanken och att man i dylikt syftemål
konfererat med verkställande direktörerna för Stockholms Enskilda Bank,
Skandinaviska Kreditaktiebolaget och Aktiebolaget Svenska Handelsbanken.
Eör fullföljande av dessa förhandlingar ansågs erforderligt, att bankinspektören
lämnade sagda direktörer en orientering angående Jordbrukarbankens
ställning, och önskade statsministern att så skulle ske men ville dessförinnan
inhämta Jordbrukarbankens styrelses förklaring, att styrelsen icke
hade någon erinran emot en dylik åtgärd.
Efter diskussionen i ärendet beslöt styrelsen meddela statsrådet, att styrelsen,
vid det förhållande att från regeringen uttalats ett bestämt önskemål i1
nämnda hänseende, ej ansåg sig kunna annat än för sin del icke lägga hinder
i vägen för att bankinspektören, i den mån han själv ansåg lämpligt och riktigt,
lämnade de tre bankdirektörerna meddelanden om bankens förhållanden.
6
Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
Detta beslut förklarades omedelbart justerat, och uppdrogs åt ordföranden
att lämna finansministern del av detta beslut, vilket omedelbart skedde.
Justerat:
Erik Insulander.
Vidimeras:
G. Dahlgren. G. Ahlenius.
In fidem:
Emil Henriques.
3) Till Statsrådet Herr Professor Nils Wohlin,
Stockholm.
Aktiebolaget Jordbrukarbankens styrelse har i anledning av det meddelande,
styrelsen i går mottog rörande ifrågasatt försäljning av statens aktieinnehav
i banken, ansett sig i styrelsens protokoll böra göra ett uttalande i ärendet,
och tillåter sig styrelsen härmed vördsamt till Eder överlämna närslutna avskrift
av uttalandet i fråga. Stockholm den 4 maj 1929.
Å bankstyrelsens vägnar:
Erik Insulander. G. Dahlgren.
Avskrift.
Protokoll, hållet vid sammanträde med centralstyrelsen
för Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 4 ma)
1929.
Närvarande: Herrar Insulander, Snellman, Dahlgren, Gustafsson, Henriques,
Jönsson, Bengtsson och Ahlenius.
§ 1.
Då det på sätt, gårdagens protokoll närmare utvisar, kommit till bankstyrelsens
kännedom, att regeringen hade under övervägande att försälja statens
aktieinnehav i banken, ansåg sig styrelsen böra till protokollet göra följande
uttalande:
Jordbrukarbanken bildades genom övertagande av Svenska Lantmännens
Banks tillgångar och skulder. De uppskattningar, som härvid verkställdes angående
tillgångarnas värde, kommo till synnerligen olika resultat, givetvis i
väsentlig mån beroende på den korta tid, som stod till buds för värderingarnas
åstadkommande. Den vid bankens stiftande tillsatta styrelsen hade icke heller
beretts tillfälle att före börjandet av sitt arbete bilda sig någon egen uppfattning
om bankens ställning, vilken sålunda vid tidpunkten ifråga var styrelsen
fullständigt obekant. Jordbrukarbanken fick emellertid övertaga tillgångarna
efter värden, som visat sig vara betydligt överskattade. Man torde
kunna uppskatta dessa övervärderingar till cirka 12,000,000 kronor, på vilket
belopp banken sålunda icke haft någon ränteinkomst, och vilket belopp
måste intjänas, innan bankens grundfond motsvarades av effektiva värden.
Under de år, som banken drivit sin verksamhet, hava även uppkomna vinster
använts för avskrivningsändamål, vilket givetvis icke varit erforderligt, därest
ovannämnda överskattning och därigenom förefintlig brist icke förelegat. Bankens
vinster, som under normala förhållanden skulle hava varit fullt tillräck
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr g 2,
7
liga alt lämna skälig ränta å det av staten insatta kapitalet, hava, tack vare
den växande omfattningen av bankens rörelse, under de gångna verksamhetsåren
uppgått till belopp, som möjliggjort för banken att it övertagna nödlidande
engagemcnt m. in. avskriva eirka (1,000,000 kronor. Den på grund av
ovannämnda övervärdering kvarstående bristen torde kunna uppskattas till
5 ä (1,000,000 kronor, beroende på vilken uppfattning man byser angående
framtidsutsikterna för vissa av de företag, vari bankens nödlidande engagement
äro tillfinnandes.
Bankstyrelsen har på grund av ovannämnda ekonomiska förhållanden icke
haft möjlighet att utan vidare nedlägga företag, som inneburit riskmoment för
banken, och omedelbart avskriva de förluster, som härigenom skulle framkommit,
utan måst inrikta sig på att söka sanera och tillrättalägga de företag,
vari banken varit intresserad. Detta bar givetvis icke kunnat ske utan avsevärda
ekonomiska uppoffringar, särskilt för de kooperativa lantmannasammanslutningarna,
uppoffringar som i vissa fall varit väsentligt större än de,
med vilka det ursprungligen räknats. Styrelsen har utgått ifrån, att vid bankens
bildande förefintliga brister måste täckas, innan utdelning å aktiekapitalet
kunde lämnas, och bär ansett sig med fog kunna hysa den förhoppningen,
att, därest verksamheten komme att fortsättas under normala förhållanden
ytterligare 3 ä 4 år, bankens portfölj skulle befinna sig i tillfredsställandte
skick och detta läge sålunda vara uppnått. Härigenom skulle även hava skapats
en lämplig utgångspunkt för statsmakternas övervägande av, huruvida
och i så fall på vilket sätt statens intressen i Jordbrukarbanken borde avvecklas.
Styrelsen hade hyst den uppfattningen, att ett dylikt övervägande icke
skulle ifrågakomma förrän vid en tidpunkt, då de jordbruksintressen, vilkas
stödjande varit det väsentliga motivet för statens kapitalinsats i banken, skulle
hava möjlighet och kunnat beredas tillfälle att övertaga banken och sålunda''
bevara det ursprungliga syftemålet med statens kapitalinsats vid bankens bildande,
vilket synts så mycket mera naturligt, som, enligt vad styrelsen under
bankens verksamhet i rikt mått erfarit, förekomsten av en på jordbrukets
speciella intressen inriktad bank inom jordbruksnäringen allmänt hålles för
önskvärd.
Den tidpunkt, då bankstyrelsen förmenat att försäljningsfrågan lämpligen
kunde komma under övervägande, har sålunda ännu icke inträffat, och man torde
kunna utgå ifrån, att, därest en försäljning nu äger rum, de ifrågavarande
lantmannaintressena icke äro i tillfälle att vidtaga några åtgärder för bankens
förvärvande. Därest normala förhållanden vore rådande, synes det därför styrelsen
som om tidpunkten för en eventuell försäljning icke ännu vore för handen.
Den situation, som inträffat genom att bankens insättare i viss utsträckning
under intryck av inom vissa sparbanker inträffade förhållanden blivit uppskrämda
genom i hög grad ovederhäftiga artiklar i en av stockholmstidningarna,
har visserligen skapat en situation, som, därest kampanjen emot banken fortsättes,
kan tänkas föranleda behovet av särskilda åtgärders vidtagande för
undvikande av allt för stora svårigheter för bankens drift, men bankstyrelsen
hade i det längsta velat hoppas, att dessa åtgärder skulle antaga en annan form
än en försäljning av banken.
Därest regeringen likväl anser, att en försäljning nu bör komma till stånd,
tillåter sig styrelsen framhålla nödvändigheten av, att åtgärder vidtagas för
möjliggörande av jordbrukskooperationens fortsatta verksamhet i huvudsak
efter de riktlinjer, efter vilka densamma nu arbetar. Slutligen vill styrelsen
framhålla kravet å skapandet av betryggande garantier för bankens stora personal,
vilken under stundom svåra och uppslitande förhållanden med nit och
intresse städse fullgjort sina åligganden.
Styrelsen beslöt, att utdrag ur detta protokoll skulle tillställas hans excel -
8
Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
lens statsministern samt herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
In fidem:
Justerat:
Erik Insulatider.
Emil Henriques.
Vidimeras:
C. G. Segerstråle. G. Dahlgren.
4) ''Avskrift.
Protokoll, hållet vid sammanträde med centralstyrelsen
för Aktiebolaget Jor dbruk arbank eu den 5 maj 1929.
Närvarande: Herrar Insulander, Snellman, Dahlgren, Gustafsson, Henriques,
Jönsson och Ahlenius.
§ 1.
Generaldirektör Insulander anmälde, att statsrådet Wohlin meddelat, att
bankinspektören till honom framfört hemställan från de storbanksdirektörer, med
vilka förhandlingar fördes angående eventuell försäljning av statens aktieinnehav
i Jordhrukarbanken, att närmare detaljerade upplysningar måtte lämnas
dem angående vissa av Jordbrukarbankens större engagemang, samt att finansministern
önskade, att Jordbrukarbankens styrelse skulle lämna sitt medgivande
till att så skedde. I anledning härav beslöt styrelsen förklara, att styrelsen
icke ansåg sig kunna motsätta sig finansministerns således direkt framförda
önskemål, och skulle önskade upplysningar således ställas till vederbörandes
förfogande, varvid styrelsen likväl ansåg, att några närmare upplysningar angående
M. icke borde lämnas, enär åtminstone två av storbankerna finansierade
direkt med M. konkurrerande företag. Generaldirektör Insulander upplyste,
att förhandlingarna nu fördes icke endast med de i tidigare protokoll
omförmälda direktörerna utan även med representant för Aktiebolaget Göteborgs
bank.
Ovanstående beslut förklarades omedelbart justerat.
In fidem:
Justerat:
Erik Insulander.
Vidimeras:
Emil Henriques. B. Ekstam.
Emil Henriques.
5) Avskrift.
Protokoll, hållet vid sammanträde med centralstyrelsen
för Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 6 maj 1929.
Närvarande: Herrar Insulander, Snellman, Dahlgren, Gustafsson, Henriques,
Jönsson, Bengtsson och Ahlenius.
§ 1.
Generaldirektör Insulander anmälde, att det medgivande, som styrelsen vid
gårdagens sammanträde lämnat beträffande vissa upplysningars ställande till
storbankschefernas förfogande, icke ansetts tillfyllestgörande för att dessa
skulle kunna bilda sig en uppfattning angående värdet av Jordbrukarbankens
Konstitutionsutskottets memorial Nr g$t.
9
tillgångar, och hade framställning av direktörerna ifråga diirför gjorts till finansministern,
att bankens samtliga engagemang skulle ställas till förfogande.
Finansministern hade förklarat, att han önskade att styrelsen tillmötesgick
denna framställning. Då styrelsen icke ansåg sig kunna motsätta sig det av
finansministern sålunda framförda kravet, beslöt styrelesn på så sätt bifalla
framställningen, att alla de upplysningar, som kunde anses erforderliga för
förhandlingarnas genomförande och icke kunde anses som tydligen skadande
tredje mans rätt, skulle ställas till vederbörandes förfogande.
In fidem:
Emil Henriques.
Justerat:
Erik Insulander.
Vidimeras:
Emil Henriques. B. Ekstam.
6) P. M.
rörande värdet av hypoteket för aktiebolaget Stockholms hypotekskassas
utav aktiebolaget Jordbrukarbanken upplagda obligationslån.
Som ledning för värderingen ha lagts inom banken upprättade förteckningar
över säkerheterna, sådana de befunnits vid inventering den 16 nästlidne april,
vid vilken inventering närvarit såväl allmänna ombudet som en ledamot i kassans
styrelse och en representant för banken.
Säkerheten för obligationslånet av den 1 oktober 1926 med en återstående
skuld å kr. 969,000 synes tillräcklig, vilket även synes vara förhållandet beträffande
säkerheten för lånet av den 15 december 1927 med ett utelöpande
oamorterat lånebelopp å kr. 1,482,000.
Säkerheten för obligationslånet av 31 januari 1927 med en återstående skuld
å kr. 1,938,000 synes däremot till den del eller kr. 216,046, den utgöres av inteckningar
i fastigheter inom Mälarhöjdens område, förete eu brist å c:a
100,000 kr.
Bristen i säkerheten för obligationslånet av den 30 juni 1928 med ett skuldbelopp
å kr. 1,000,000, vilken säkerhet helt utgöres av inteckningar i fastigheter
inom nyssnämnda område, synes kunna skattas till 125,000 ä 150,000 kr.
Nämnda brister hava beräknats med hänsyn till en otillfredsställande räntabilitet
å och erforderliga kostnader i och för färdigställande av ett flertal utav
fastighetsaktiebolaget Mälarhöjden ägda fastigheter.
Slutligen kan tilläggas att i ett bankens direkta lån å kr. 508,000 till kassan
synes föreligga en brist å i runt tal kr. 15,000, varemot kunna sättas kassans i
banken å checkräkning innestående medel kr. 14,400.
Stockholm den 7 maj 1929.
A. Dahlin.
7) Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. finansdepartementet, N. Wohlin.
Av regeringen anmodade att avlämna ett köpeanbud å aktierna i Aktiebolaget
Jordbrukarbanken få vi härmed meddela, att vi efter av delegerade verkställd
granskning av bankens ställning funnit, att av dess till 20 miljoner kronor uppgående
aktiekapital minst kr. 12,000,000:— måtte anses vara med säkerhet
förlorade. Vi hålla emellertid före, att försiktigtvis dessutom kr. 3,000,000: —
böra avsättas för mötande av förlustrisker, som icke inberäknats i förenämnda
siffra.
10
Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
Därvid hava vi icke beräknat någon förlust å bankens engagemang med riksförbundet
och dess olika centralförbund och lokalföreningar, ej heller tagit
hänsyn till de förluster, som kunna uppkomma för banken i samband med dess
mellanhavanden med Aktiebolaget Stockholms Hypotekskassa.
Under förutsättning att förbindelserna med riksförbundet jämte underorganisationer
kunna bliva banken avlyftade, exempelvis tills vidare genom riksbankens
försorg, samt att handläggandet av, respektive ansvaret för de från
bankens förbindelser med Aktiebolaget Stockholms Hypotekskassa eventuellt
uppkommande åtgärder, kostnader och förluster övertages av exempelvis Aktiebolaget
Kreditkassan av 1922, vilja vi emellertid härmed förklara oss beredda
1) att för aktierna i Aktiebolaget Jordbrukarbanken erlägga ett pris av 50 %
eller kr. 10,000,000:— att med kr. 2,000,000: — årligen utan ränta gäldas
under loppet av fem år;
2) att garantera bankens insättare full likvid jämte ränta för deras fordringar;
3) att i syfte att skapa former för en lugn avveckling av bankens rörelse ut
fylla
dess enligt förestående till kr. 5,000,000:— nedsatta aktiekapital
genom inbetalning av nya kr. 15,000,000: — till dess nuvarande belopp
av kr. 20,000,000: —.
Detta vårt erbjudande göres under förutsättning att åt ärendet ägnas möjligast
skyndsamma behandling och är bindande endast för det fall, att bankens
ställning vid tiden för avtalets slutliga träffande icke i nämnvärd mån förändrats
i förhållande till vad den i dag utvisar. Stockholm den 7 maj 1929.
Aktiebolaget Göteborgs Bank. Aktiebolaget Svenska Handelsbanken.
Gust. Ekman. Helmer Stén.
Aktiebolaget Sydsvenska Banken.
E. Berglöf.
Skandinaviska Kreditaktiebolaget.
O. Rydbeck.
Stockholms Enskilda Bank.
M. Wallenberg Jr.
Sundsvalls Enskilda Bank.
H. Salén.
Uplands Enskilda Bank.
Carl Ameln.
Enskilda Banken i Venersborg.
C. R. von Matern.
Skaraborgs Enskilda Bank.
F. Blomdahl.
Stockholms Intecknings Garanti
Aktiebolag.
G. Lagercrantz.
Södermanlands Enskilda Bank.
L. O. Hessner.
Östergötlands Enskilda Bank.
A. Holm.
8) Herr Statsrådet Nils Wohlin.
Av regeringen anmodade att avlämna ett köpeanbud å aktierna i Aktiebolaget
Jordbrukarbanken få nedan förtecknade banker härmed meddela, att vi
efter av delegerade verkställd granskning av bankens ställning funnit, att
av dess till 20 miljoner kronor uppgående aktiekapital minst kr. 12,000,000: —
måste anses vara med säkerhet förlorade. Yi hålla emellertid före, att försiktigtvis
dessutom kronor 3,000,000: — böra avsättas för mötande av förlustrisker,
som icke inberäknats i förenämnda siffra.
Därvid hava vi icke beräknat någon förlust å bankens engagemang med Riksförbundet
och dess olika centralförbund och lokalföreningar, ej heller tagit
Konstituiionsutskoltets memorial Nr 22.
11
hänsyn till de förluster, som kunna uppkomma för banken i samband med dess
mellanhavanden med Aktiebolaget Stockholms Hypotekskassa.
Under förutsättning att förbindelserna med Riksförbundet jämte underorganisationer
kunna bliva banken avlyftade samt att handläggandet av resp.
ansvaret för de från bankens förbindelser med Aktiebolaget Stockholms Hypotekskassa
eventuellt uppkommande åtgärder, kostnader och förluster övertagas
av exempelvis Aktiebolaget Kreditkassan av 1922, vilja vi emellertid
härmed förklara oss beredda
1) att för aktierna i Aktiebolaget Jordbrukarbanken erlägga ett pris av
50 % eller kr. 10,000,000:— att med kr. 2,000,000:— årligen utan ränta
gäldas under loppet av fem år;
2) att garantera bankens insättare full likvid jämte ränta för deras fordringar
;
3) att utfjdla dess enligt förestående till kr. 5,000,000:— nedsatta aktiekapital
genom inbetalning av nya kr. 15,000,000:— till dess nuvarande
belopp av kr. 20,000,000:—.
Detta vårt erbjudande göres under förutsättning att åt ärendet ägnas möjligast
skyndsamma behandling och är bindande endast för det fall, att bankens
ställning vid tiden för avtalets slutliga träffande icke i nämnvärd mån förändrats
i förhållande till vad den i dag utvisar.
Erbjudandet göres å följande bankers vägnar; nämligen Aktiebolaget Göteborgs
Bank, Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Aktiebolaget Sydsvenska
Banken, Enskilda Banken i Venersborg, Skandinaviska Kreditaktiebolaget,
Skaraborgs Enskilda Bank, Stockholms Enskilda Bank, Stockholms Intecknings
Garantiaktiebolag, Sundsvalls Enskilda Bank, Södermanlands Enskilda
Bank, Uplands Enskilda Bank och Östergötlands Enskilda Bank.
Stockholm den den 8 maj 1929.
Aktiebolaget Svenska Handelsbanken.
Helmer Slén.
9) Y. P. M.
angående eventuell försäljning av aktierna i A. B. Jordbrukarbanken.
Såsom motförslag mot det av affärsbankerna avgivna köpeanbud å aktierna
i A.-B. Jordbrukarbanken föreslås följande villkor från statsmakternas sida
för en försäljning:
l:o) Köpet skall omfatta Jordbrukarbanken med alla dess engagemang och
sålunda jämväl inkludera förbindelserna med Svenska Lantmännens Riksförbund
och dess underorganisationer.
Däremot bibehålies det av bankerna föreslagna villkoret, att handläggandet
av och ansvaret för Jordbrukarbankens förbindelser med A.-B. Stockholms
Hypotekskassa övertagas av A.-B. Kreditkassan av 1922.
2:o) Priset för aktierna fixeras till kr. 10,000,000, att med kr. 2,000,000
årligen utan ränta gäldas under loppet av fyra år.
3:o) Bankerna garantera Jordbrukarbankens insättare full likvid jämte ränta
för deras fordringar.
4:o) För att tillgodose Riksförbundets behov av rörelsekapital förbinda sig
bankerna att låta Jordbrukarbanken tillhandahålla Riksförbundet och eller
Centralföreningarna ett förlagslån å 3,000,000 kr. med betalningsrätt efter för
-
12
Konstitutionsutskottets memorial Nr SS.
bundets övriga skulder och ansvarsförbindelser men före medlemsreverserna,
lånet bundet räntefritt i tio år för att därefter jämte 5 % ränta återbetalas med
en femtedel årligen under påföljande fem år.
5:o) Bankerna förbinda sig att för nya växlar, som diskonteras för Riksförbundet
eller dess underorganisationer, hålla en räntesats, som med högst
1h % överstiger gällande diskonto, vare sig diskonteringen sker i Jordbrukarbanken
eller annan till köparkonsortiet ansluten bank. Detta åtagande skall
gälla för en tid av tio år.
6:o) Såsom en viss kompensation för dessa bankernas åtaganden gentemot
Riksförbundet erhåller Jordbrukarbanken eller de andra till köparekonsortiet
anslutna banker, som övertaga Riksförbundets föibindelser, av riksbanken för
en tid av tio år ett returdiskonto av 2 % under gällande diskonto å ett belopp
av 10.000,000 kr.
7:o) Bankerna nedskriva Jordbrukarbankens aktiekapital till 5,000,000 kr.
genom avskrivningar och uppläggande av delkrederefond på sätt de finna
lämpligt samt utfylla därefter det nedsatta aktiekapitalet genom inbetalning
av nya kr. 15,000,000 till dess nuvarande belopp av kr. 20,000.000.
Stockholm den 10 maj 1920.
10) Avskrift.
Protokoll, hållet vid sammanträde med centralstyrelsen
för Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 13 maj
1929.
Närvarande: Herrar Insulander, Snellman, Dahlgren, Gustafsson, Hen
riques,
Jönsson, Bengtsson och Ahlenius.
§ I
Anmäldes
att styrelsen denna dag varit kallad till allmän statsrådsberedning
samt att ordföranden i anledning härav anmodat bankens verkställande direktör
och ombudsman att jämte honom och vice ordföranden iakttaga inställelse. Vice
ordföranden hade på grund av opasslighet varit förhindrad inställa sig, vadan
bankstyrelsen vid statsrådsberedningen företrätts av ordföranden, verkställande
direktören och ombudsmannen. Hans excellens statsministern hade härvid
begärt upplysning om, vilka större engagement, som styrelsen ansåge särskilt
betungande för banken, och huru stora förluster, som styrelsen ansåge att dessa
engagement kunde beräknas medföra. Frågan hade på given anledning besvarats
av ombudsmannen, som därvid framhållit, att under nu ifrågavarande kategori
borde hänföras tre av bankens större engagement, nämligen Aktiebolaget
M., Aktiebolaget Y. och herr — — —. Hur stora förlusterna å dessa engagement
kunde komma att bliva, vore givetvis svårt att beräkna, då detta i väsentlig
grad kunde bliva beroende av konjunkturerna inom de olika områden, som
berördes av engagementen i fråga, men att, därest man ville räkna ytterst försiktigt,
styrelsen ansåge att man kunde beräkna förlusterna till sammanlagt
5,500,000 kronor, varav skäligen i så fall borde beräknas 3,000,000 kronor å
Aktiebolaget M., 1,500,000 kronor å Aktiebolaget Y. samt 1,000,000 kronor å
engagementet med herr---. Något omedelbart avskrivningsbehov av den
na
omfattning förelåg visserligen icke, men styrelsen ansåge, att försiktigheten
krävde, att man räknade med en dylik förlustrisk.
På fråga av herr finansministern, huruvida icke styrelsen med hänsyn till
ovannämnda förhållande ansett skäl föreligga att till bolagsstämman lämna så
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr SS.
13
dant meddelande, varom § 91 i lagen om bankrörelse närmare förmäler, förklarade
ombudsmannen, att, då de ifrågavarande engagementen, som övertagits
från Svenska Lantmännens Bank, icke avvecklats och för övrigt heller
icke varit avsedda att avvecklas inom de närmaste åren, det icke kunnat anses,
att banken å dessa engagement lidit några förluster och att sålunda formellt
skäl saknats att tillämpa nämnda stadgande. Det faktum, att vid bankens bildande
icke oväsentliga överskattningar av vissa övertagna engagements värden
skett, vore ett förhållande, som bankstyrelsen under bankens verksamhetstid
undan för undan haft tillfälle konstatera, men bankstyrelsen hade i överensstämmelse
med de av riksdagen vid bankens bildande lämnade direktiven ansett
sin uppgift vara att söka så småningom avveckla dylika engagement och
hade jämväl haft tillfälle framlägga situationen för vissa tidigare fungerande
finansministrar, vilka delat denna styrelsens uppfattning.
Styrelsen bekräftade, att den uppfattning, varåt ombudsmannen sålunda inför
statsrådsberedningen givit uttryck, delades av styrelsens ledamöter.
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
In fidem
Justerat:
Emil Henriques.
Erik Insulander.
Vidimeras:
Emil Henriques. C. G. Segerstråle.
11) Avskrift.
Till herr Statsrådet Nils Wohlin.
I det styrelseprotokoll för den 4 maj 1929, varav styrelsen för Aktiebolaget
Jordbrukarbanken haft äran tidigare tillställa herr statsrådet en avskrift, uttalade
styrelsen att, därest den presskampanj, som igångsatts mot banken,
komme att fortsättas, särskilda åtgärder för insättamas lugnande voro erforderliga
för undvikande av allt för stora svårigheter för bankens drift. Styrelsens
ordförande har även haft tillfälle att för herr statsrådet understryka
situationens allvar, därest angreppen i pressen fortsattes och insättarna härigenom
bleve ytterligare uppskrämda. Läget för banken har nu ytterligare
försvårats därigenom, att allehanda okontrollerbara rykten offentliggöras i tidningarna
beträffande de undersökningar angående bankens ställning, som uppgivas
hava verkställts av ifrågasatta köpare av statens aktieinnehav i densamma,
och det resultat, som härvid skulle framkommit. I tidningen Stockholms
Dagblad ifrågasattes öppet, huruvida insättarnas medel äro säkerställda,
och denna tidnings alarmartiklar, som i rätt stor utsträckning återgivas i landsortspressen,
hava på sista tiden åstadkommit en oro bland insättarna, som nu
närmar sig panikstadiet. Bankstyrelsen, som icke känner resultatet av ovannämnda
undersökningar, vet dock, att bankens ställning icke är sådan, att någon
som helst risk kan anses föreligga för insättarna. Detta förhållande inverkar
emellertid icke på att, därest icke omedelbart något effektivt åtgöres för
insättarnas lugnande, banken kan bliva nödsakad stänga på grund av brist på
likvida medel. I dag har stark rusning bland insättarna gjort sig märkbar,
särskilt i landsorten, och därest densamma fortsätter, kan banken icke hållas
öppen någon längre tid. Bankstyrelsen har ansett sig skyldig att för herr
statsrådet utan dröjsmål framlägga den hotande situationen, under vördsam
anhållan tillika, att från herr statsrådets sida — det enda håll, varifrån nu
-
14
Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
mera något lugnande inflytande lär kunna utgå — åtgärder vidtagas för hejdande
av den rusning från insättarnas sida, som tagit sin början och vars
fortsättande banken endast kort tid torde kunna motstå.
Stockholm den 14 maj 1929.
Å bankstyrelsens vägnar:
Erik Insulander. G. Dahlgren.
Vidimeras:
C. G. Segerstråle. G. Dahlgren.
12) Pressmeddelande beslutat den 14 maj.
Enligt vad T. T. av chefen för finansdepartementet inhämtat, har Kungl.
Maj:t under måndagen beslutat proposition till riksdagen rörande Jordbrukarbanken.
Propositionen, som torde komma att avlämnas möjligen redan under
onsdagen, avser åtgärder av natur att undanröja den framkomna oron bland
bankens insättare.
13) Stockholm den 14 maj 1929.
Herr statsrådet m. m. N. Wohlin.
På anmodan av herr statsrådet avlämnade ett antal banker den 8 i denna
månad till herr statsrådet ett anbud på förvärvandet av de staten tillhöriga aktierna
i Aktiebolaget Jordbrukarbanken.
Sedan herr statsrådet tillkännagivit, att anbudet icke syntes kunna oförändrat
antagas, hava undertecknade den 12 dennes ytterligare samTått i frågan.
Till bekräftande av vad vi sistnämnda dag muntligen delgivit herr statsrådet
önska vi härigenom meddela, att vi vid vårt sammanträde voro ense om
att, med beaktande av de av herr statsrådet framförda synpunkterna, söka
åstadkomma följande ändring i det tidigare avlämnade anbudet.
Till en början skulle Svenska Lantmännens Riksförbunds ställning stärkas
på två vägar. Dels skulle genom försorg av de banker, som komme att förvärva
de ovanberörda aktierna, riksförbundet omedelbart befrias från betalningsskyldighet
för skuldförbindelser till ett belopp av två miljoner kronor.
Dels skulle genom tillmötesgående av riksbanken åt riksförbundet åstadkommas
en delcrederefond på så sätt, att den eller de banker, hos vilka riksförbundet
komme att hava sina affärer, finge hos riksbanken under tio år åtnjuta ett
returdiskonto på rediskonterade växlar å 15 miljoner kronor samt att vad som
genom returdiskontot erhölles avsattes för riksförbundets räkning. Sedan klarhet
vunnits, att nu nämnda lättnader för riksförbundet skulle kunna åstadkommas,
skulle förhandling med riksförbundet upptagas angående lämpligt
kreditavtal mellan förbundet och den eller de banker, som kunde ifrågakomma
för handhavandet av riksförbundets bankaffärer.
Vi vilja tillägga, att vi hade förvissat oss om, att under de angivna förutsättningarna
lämplig bankförbindelse kunde bliva riksförbundet erbjuden.
Högaktningsfullt
Helmer Stén.
M. Wallenberg Jr.
H. Lauritzen.
G. W. Söderberg.
Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
15
Med föranledande av innehållet i de under 2) och 7) här ovan intagna handlingar
avlät konstitutionsutskottet den 27 maj 1929, i den ordning, § 46 riksdagsordningen
angiver, till vederbörande statsråd följande skrivelse:
»I de handlingar, som till konstitutionsutskottet överlämnats i anledning av
dess skrivelse den 24 innevarande maj månad, uppgives, att AB. Göteborgs
Bank, AB. Svenska Handelsbanken, AB. Sydsvenska Banken, AB. Enskilda
Banken i Vänersborg, Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Skaraborgs Enskilda
Bank, Stockholms Enskilda Bank, Stockholms Intecknings Garanti Aktiebolag,
Sundsvalls Enskilda Bank, Södermanlands Enskilda Bank, Uplands
Enskilda Bank, Östergötlands Enskilda Bank för några veckor sedan blivit
’av regeringen anmodade att avlämna ett köpeanbud å aktierna i Aktiebolaget
J ordbrukarbanken’.
Om formen för och innehållet av denna anmodan från regeringens sida har
någon närmare upplysning icke stått att erhålla i de till konstitutionsutskottet
överlämnade handlingarna, liksom ej heller i de överlämnade utdragen ur
statsrådsprotokollen omtalas, att någon föredragning skett eller något Kungl.
Maj:ts beslut fattats i dylikt avseende.
Utöver de citerade orden, som förekomma i de av ovannämnda bankinstitut
avgivna svarsskrivelser, synes frågan om sättet för inledande av ifrågavarande
förhandlingar med berörda bankinslitut uti de till konstitutionsutskottet överlämnade
handlingarna endast vara berörd i ett Protokoll, hållet vid sammanträde
med centralstyrelsen för Aktiebolaget Jordbrukarbanken den 3 maj 1929,
§ 1, däri det heter: ''Generaldirektör Insulander meddelade, att han denna dag
kallats till statsministern och därvid erhållit meddelande, att fråga väckts om
försäljning av statens intressen i Aktiebolaget Jordbrukarbanken och att man
i dylikt syftemål konfererat med verkställande direktörerna för Stockholms
Enskilda Bank, Skandinaviska Kreditaktiebolaget och Aktiebolaget Svenska
Handelsbanken.’
På uppdrag av konstitutionsutskottet och å dess vägnar har jag fördenskull
äran hos herr statsrådet anhålla om benägen åtgärd för överlämnande till konstitutionsutskottet
av handlingar eller upplysningar, varav full klarhet kan
vinnas i avseende å innehållet av och formen för den framställning, som i ovan
berört syfte av Kungl. Maj:ts regering blivit gjord till vissa bankinstitut i
huvudstaden och å andra orter. Stockholm den 27 maj 1929.»
Såsom svar härå erhöll konstitutionsutskottet en av statsrådet och chefen
för finansdepartementet den 27 maj 1929 dagtecknad skrivelse av följande lydelse
:
»I skrivelse av denna dag har herr ordföranden anhållit om åtgärd för överlämnande
till konstitutionsutskottet av handlingar eller upplysningar, varav
full klarhet kan vinnas i avseende å innehållet av och formen för den framställning,
som i det i skrivelsen berörda syfte av Kungl. Maj:ts regering blivit
gjord till vissa bankinstitut i huvudstaden och å andra orter.
I anledning härav har jag äran meddela, att något Kungl. Maj:ts beslut
eller eljest några handlingar till belysande av det angivna spörsmålet icke finnas.
Såsom ett led i den av chefen för finansdepartementet företagna utredningen
i ärendet angående olika lösningar gjordes, sedan ärendet upptagits till
behandling i s. k. allmän beredning, en muntlig framställning till verkställande
direktörerna för Stockholms Enskilda bank, Skandinaviska Kredit Aktiebolaget
och Aktiebolaget Svenska Handelsbanken att undersöka, huruvida
och under vilka villkor privata banker skulle kunna befinnas villiga att förvärva
statens aktieinnehav i Aktiebolaget Jordbrukarbanken. Kungl. Maj ds
enda beslut i saken avser propositionens avlåtande. Stockholm den 27 mai
1929.»
16
Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
Med föranledande av innehållet i det under 10) här ovan intagna protokollet
anhöll konstitutionsutskottet den 27 maj 1929 hos vederbörande statsråd, att
till utskottet måtte överlämnas de styrelsens för Aktiebolaget Jordbrukarbanken
protokoll eller eljest i bankens arkiv förvarade handlingar, som kunde lämna
upplysningar om de tillfällen, då bankstyrelsen, enligt meddelande i styrelsens
protokoll av den 13 maj 1929, framlagt bankens situation för vissa tidigare
fungerande finansministrar och om vad vid dessa konferenser med sagda
finansministrar förekommit.
I anledning härav anförde bankstyrelsens ordförande i en den 27 maj 1929
dagtecknad, till statsrådet Wohlin ställd och av denne till utskottet överlämnad
skrivelse följande:
»I anledning av herr statsrådets skrivelse av innevarande dag med anmodan
om överlämnande av i skrivelse från ordföranden i riksdagens konstitutionsutskott
av den 27 maj 1929 avsedda protokoll eller handlingar får jag vördsamt
meddela, att några handlingar eller protokoll, som kunna lämna närmare
upplysning om de tillfällen, då bankstyrelsen framlagt bankens situation för
vissa tidigare finansministrar, icke finnas. De tillfällen, varå bankstyrelsen
i sitt protokoll av den 13 maj 1929 syftar, ha varit, dels de förhandlingar,
som under våren 1924 fördes med dåvarande finansminister K. J. Beskow och
Aktiebolaget Kreditkassan angående ordnandet av vissa Sulfitaktiebolaget
Götas engagement hos Kreditkassan, vid vilket tillfälle styrelsen hade anledning
att för finansministern framlägga bankens ställning, dels det tillfälle,
då bankens verkställande direktör till finansminister F. V. Thorsson överlämnade
bankens bokslut för år 1924.»
Utskottets
yttrande.
Enligt utskottets mening ger chefens för finansdepartementet behandling av
föreliggande ärende anledning till erinringar.
Till en början måste utskottet såsom synnerligen egendomligt anse, att departementschefen
icke vidtagit någon som helst åtgärd för att lugna den redan
under senare hälften av april utbrutna paniken ibland Jordbrukarbankens insättare.
Åtminstone sedan bankinspektören — den ämbetsman, som för hithörande
ärendens sakkunniga bedömande står till Kungl. Maj:ts förfogande —
den 29 april avgivit sin P. M., borde departementschefen haft sådana utgångspunkter
för bedömande av bankens ställning, att han kunnat vidtaga åtgärder
för att motverka oron bland bankens insättare och de därav föranledda stora
uttagen av insatt kapital. I varje fall lärer departementschefen kunnat söka
erhålla fäst grund för utfärdandet av en lugnande förklaring eller för vidtagandet
av andra åtgärder i förutnämnda syfte genom att på lämpligt sätt söka
närmare kontakt med riksdagen och de olika meningsriktningarna inom densamma.
Detta borde hava varit så mycket mera påkallat, som Jordbrukarbanken
tillkommit genom en särskild stödaktion från den anslagsbeviljande statsmakten
och en olycklig utveckling av bankens ekonomi på ett kännbart sätt
måste påverka statens finanser.
Den anmärkta underlåtenheten att söka lugna bankens insättare förstörde
från början utsikterna för en för staten förmånlig försäljningsaktion. Men
Konstitutionsutskottets memorial Nr SS.
17
jämväl tillvägagångssättet vid försäljningsförhandlingarna ger anledning till
befogade anmärkningar.
Frågan om försäljning av statens aktier i Jordbrukarbanken liar inför Kungl.
Maj :t endast omförmälts i samband med föredragningen av propositionen om
visst stöd åt samma bank. Varken vid beredningen av sagda proposition eller
vid den tidigare handläggningen av försäljningsfrågan har departementschefen
i tillräcklig utsträckning inhämtat yttranden från myndigheter och från de
institutioner, vilkas intressen av frågan berörts. Chefen för finansdepartementet
har sålunda vid försäljningsfrågans upptagande icke aktat nödigt att
angående lämpligheten av ett sådant steg infordra yttrande vare sig från Jordbrukarbankens
styrelse eller från bankinspektören. Särskilt finner emellertid
utskottet departementschefens förfarande beträffande bekantgörande av Jordbrukarbankens
portfölj vara anmärkningsvärt. Trots bankstyrelsens uttalade
betänkligheter har departementschefen föranlett bankstyrelsen att icke
motsätta sig kravet, att privatbankernas representanter finge granska portföljen.
Dessa departementschefens åtgärder hava knappast varit berättigade, innan
departementschefen förvissat sig därom, att Kungl. Maj:t och riksdagen vore
ense om lämpligheten att vid denna tidpunkt försöka försälja aktierna.
Av vad sålunda förekommit synes det utskottet vara ådagalagt, att statsrådet
och chefen för finansdepartementet i sina mått och steg vid detta
ärendes behandling brustit i skicklighet samt icke iakttagit rikets sannskyldiga
nytta, vadan utskottet får hos riksdagen mot honom göra
anmälan enligt § 107 regeringsformen.
Stockholm den 30 maj 1929.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. von GEIJER.
Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,
G. TF. Hansson, Hellberg, Ljunglund., Larsén, Sundberg, Alexander Nilsson, Magnusson
i Tumhult, Engberg, Jansson i Edsbäcken**, Persson i Trången, Forssell,
Laurén*, Norling i Lesjöfors, Björck i Kristianstad och Västberg.
* Ej närvarande vid memorialets justering.
** Avstod från att rösta vid ärendets avgörande.
Bihang till riksdagens protokoll 19S9. 6 samt. 15 häft. (Nr SS.)
2
18
Konstitutionsutskottets memorial Nr SS.
Reservation
av herrar von Geijer, Ljunglund, Sundberg, Magnusson i Tumhult, Forssell,
Laurén och Björck i Kristianstad, som ansett, att utskottets yttrande bort hava
följande lydelse:
Enligt utdrag av protokollet hos riksdagens första kammare för den 22 maj
1929 har kammaren till konstitutionsutskottet remitterat en av herr Möller, i
den ordning 57 § riksdagsordningen föreskriver, gjord anmälan, vilken vid
öppnandet av det förseglade konvolut, som avlämnats vid anmälans framställande,
befanns vara av detta innehåll:
Till Riksdagens Konstitutionsutskott.
Lördagen den 20 april påbörjades i en huvudstadstidning en artikelserie angående
Jordbrukarbanken av synnerligen sensationell beskaffenhet. Av det
sakförhållandet, att banken i vanlig bankmässig ordning förmedlat ett obligationslån
för A. B. Stockholms Hypotekskassa, begagnade sig tidningen för varjehanda
försåtliga antydningar om att banken på ett eller annat sätt vore indragen
i den allmänna sparbankskraschen. I tidningens nummer för den 20,
21, 25 och 28 april pågick denna mot banken öppnade kampanj. Påföljden visade
sig redan måndagen den 22 april, då uttagningar av insatta medel i stor
utsträckning ägde rum. »ljusningen» fortsatte de påföljande dagarna, så att
vid veckans slut ungefär 8 miljoner kronor av insatta medel uttagits eller uppsagts.
Ehuru bankens ställning enligt oemotsagda uppgifter efter statens övertagande
av aktiemajoriteten i hög grad förbättrats, kunde den givetvis —— lika
litet som någon annan bank med motsvarande aktiekapital och omslutning
stå oberörd av en sådan massuttagning av innestående medel.
I den bekymmersamma ställning, som sålunda inträtt, sökte medlemmar av
bankens styrelse -— styrelsens ordförande redan den 20 april — kontakt med
statsrådet och chefen för finansdepartementet för att rådgöra om situationen
och om möjligt från hans eller regeringens sida erhålla en för insättarna lugnande
förklaring. Flera av styrelsens ledamöter uppgivas ej ens ha erhållit
företräde för finansministern. Någon åtgärd från hans sida för att lugna, insättama
förspordes icke, och uttagningarna fortforo därför, i sådan omfattning,
att de närmade sig 20 miljoner kronor. Efter denna overksamhet från finansministerns
sida kom den 8 sistlidne maj en hänvändelse från regeringshåll till
bankstyrelsens ordförande, däri denne erhöll meddelande om att bankens försäljande
till ett konsortium av privatbanker inom regeringen övervägdes, och
meddelades därför, att ombud för Stockholms enskilda bank, Skandinaviska
kreditaktiebolaget och A. B. Svenska Handelsbanken borde erhålla del av en
av bankinspektören verkställd undersökning beträffande bankens ställning
Den närmare innebörden i enskildheter av denna hänvändelse torde till äventyrs
kunna inhämtas av Jordbrukarbankens styrelses protokoll.
Den 5 maj beordrades styrelsen, enligt i pressen synliga uppgifter, att bereda
privatbankernas ombud — nu utökade med ombud för A. B. Göteborgs
bank — tillfälle att granska de större engagemangen i bankens portfölj.
Den 6 maj utsträcktes, jämväl på finansministerns hemställan, privatbankernas
befogenhet till att granska bankens samtliga engagemang. Denna
granskning ägde rum å Svenska bankföreningens lokaler samma dag. Det uppgives,
att ett 10-tal representanter för ifrågavarande banker deltagit i gransk
-
Konstitutionxutskottets memorial Nr 22.
19
ningen. Påföljande dag torde ett sammanträde, gemensamt för ombud från
storbankerna och ett större antal mindre privatbanker ha hållits.
Rykten om en förestående försäljning av statens aktieinnehav i Jordbrukarbanken
sökte sig under tiden ut till pressen. Måndagen den 13 dennes innehöll
förut åsyftade huvudstadstidning en ny alarmartikel, vari t. o. m. insättarna
i banken uppskrämdes med utsikten att deras innestående medel kunde komma
i fara. Påföljden blev den 14 maj ny »rusning» av insättama, särskilt
i landsorten.
Först denna dag tog en medlem av regeringen till orda, i det att statsministern
genom omedelbart svar på en i andra kammaren väckt interpellation
avgav den lugnande förklaring i fråga om säkerhet för insättarnas medel, som
varit på sin plats långt tidigare.
Efter min uppfattning föreligga i anledning av vad som inträffat följande
skäl till anmärkningar mot statsrådet Wohlin:
1 :o) Genom underlåtenhet att något åtgöra till lugnande av stämningen
bland bankens insättare måste han anses i väsentlig mån ansvarig för de väldiga
kapitaluttag, som skett i banken med därav följande underminering av
bankens ställning. Mer än 20 miljoner kronor ha uttagits under de gångna
veckorna, och banken har förlorat, kanske för avsevärd tid framåt eller alltid,
en värdefull del av sitt klientel. Vare sig han haft för avsikt att föreslå en
försäljning av ''statens aktieinnehav i banken eller — som nu blivit fallet — en
stödaktion för densamma, är tillvägagångssättet lika fördärvbringande. Den
värdeminskning, som banken undergått, drabbar staten såsom ägare av banken.
Jag hemställer därför, att konstitutionsutskottet av här angivna skäl
mot honom framställer anmärkning enligt 107 § R.F.
2 :o) Genom finansministerns ingripande — vars konstitutionella natur först
torde kunna fastslås, sedan handlingarna i målet gjorts tillgängliga -—- har tillfälle
beretts en stor del av de med Jordbrukarbanken konkurrerande privatbankernas
direktörer och tjänstemän att erhålla minutiös kännedom om Jordbrukarbankens
kundkrets och åtskilligt annat, som eljest är kringgärdat med
strängaste sekretess. Skadan härav kan knappast överblickas. En undersökning
torde giva vid handen, att banken redan fått på olika sätt känna verkningarna
av att bankens portfölj på detta sätt blivit utlämnad till konkurrentbankernas
kännedom. De av finansministern i detta hänseende vidtagna åtgärderna
torde hemfalla under 107 § R.F.
3:o) Slutligen torde undersökning böra verkställas, huruvida finansministern
i sina under 2 ro) om förm älda åtgöranden iakttagit konstitutionella former. För
den händelse så icke skulle vara fallet, föreligger jämväl av detta skäl anledning
till anmärkning.
Stockholm den 23 maj 1929.
Gustav Möller.
Vidare har enligt utdrag av protokoll hos riksdagens andra kammare för den
22 maj 1929, kammaren till konstitutionsutskottet remitterat en av herr Flyg,
i den ordning 57 § riksdagsordningen föreskriver, gjord anmälan mot statsrådet
och chefen för finansdepartementet, vilken anmälan vid öppnandet av det
förseglade konvolut, som vid anmälans framställande avlämnats, befanns vara
av denna lydelse:
Till riksdagens konstitutimsutskott.
I en till riksdagen avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit en stödaktion
för Aktiebolaget Jordbrukarebanken. Det är en allmän uppfattning
20
- Konstitutionsutskottets memorial Nr
att behovet av denna stödaktion uppstått icke minst genom det sätt varpå
statsrådet och chefen för finansdepartementet har uppträtt inför det anfall,
som från vissa storfinansiella kretsar levererats mot Jordbrukarebanken. I
den av dessa finansiella kretsar ägda Stockholms Dagblad upplades en råd av
artiklar med syfte att skapa panikstämning bland Jordbrukarebankens insättare
samt att skapa en allmän opinion mot banken ifråga. Det var en klar aktion
från storbankshåll mot den av staten ägda Jordbrukarebanken. Aktionen
lyckades även så långt att man fick massor av insättare att uttaga sina hos
banken innestående tillgångar, enligt uppgift omkring 20 miljoner kronor.
Denna aktion fick fortgå, den ena larmartikeln fick avlösa den andra, utan
att statsrådet Wohlin ansåg sig ha anledning att ingripa med eri lugnande förklaring.
Detta trots att statsrådet erhållit uppmaning till sådant ingripande
från ordföranden i bankens styrelse. Statsrådet Wohlin vidtager i stället
den åtgärden att låta representanter för de storbanker, vilka organiserat
insättarepaniken, företaga en granskning av Jordbrukarebankens ställning och
skaffa sig en för kommande aktioner värdefull kännedom om bankens engagemang.
Vad som här kan konstateras, det är, att statsrådet Wohlin begagnat sin
ställning att tillvarataga storbankernas intressen. För undertecknad ligger
häri inget som helst förvånansvärt. En regering i ett kapitalistiskt land,
och framförallt en högerregering, har alltid att tillvarataga det''finansiella fåtalets
intressen. Den konstitution, som gäller, respekteras så länge detta respekterande
icke står i motsättning till ovan nämnda gruppers intressen. Uppstår
en sådan motsättning, så trampas alla konstitutionella bestämmelser och
lagar hänsynslöst under fotterna.
Emellertid torde man i denna affär kunna konstatera att statsrådet Wohlin
handlat i strid mot gällande konstitution. Statsrådets uppträdande måste betecknas
såsom ett grovt missbruk av ämbetet. Det kan icke försvaras:
att chefen för statens finanser låter ett företag, vari staten är engagerad,
ekonomiskt undermineras av en grupp storbanker och
att statsrådet sedan uppdrager åt representanter för just dessa storbanker
att göra en undersökning om ställningen hos det företag, vilket de undergrävt,
för
att därefter komma med en hemställan till riksdagen att besluta genom ökade
skattebördor täcka den förlust, som på detta sätt uppkommit.
Med stöd av vad jag ovan anfört samt med hänvisning till de handlingar,
som i ärendet finnas, får jag hemställa att konstitutionsutskottet framställer
anmärkning mot statsrådet Wohlin enligt 107 § regeringsformen.
Stockholm den 22 maj 1929.
Nils Flyg.
I anledning av dessa anmärkningar har konstitutionsutskottet i den ordning
§ 46 riksdagsordningen föreskriver infordrat förefintliga, till det anmärkta
ärendet hörande handlingar.
Utskottet har vid granskning av dessa handlingar och prövning av de för
bedömandet av kritiken mot finansministern inverkande omständigheterna funnit,
att anmärkarnas i det väsentliga samstämmiga redogörelse för det händelseförlopp,
som föranlett finansministerns ingripande och åtgöranden i fråga
om Jordbrukarbanken, är skev och vilseledande.
Båda anmälarna uppgiva, att uttagningarna av insatta medel i Jordbrukarbanken
skulle ha föranletts av artiklar i en stockholmstidning, vilka sägas ha
haft ett synnerligen sensationellt innehåll och enligt herr Flyg offentliggjorts
Konstitutionsutskottets memorial Nr S£.
21
»med syfte att skapa panikstämning bland Jordbrukarbankens insättare». Hr
Möller upplyser, att den åsyftade artikelserien började den 20 april. Av den
kungl. propositionen nr 238 angående vissa Jordbrukarbanken berörande frågor
framgår, att ordföranden i Jordbrukarbankens styrelse den 20 sistlidne
april meddelat finansministern, att under intrycket av den oro, som vållats
av vissa sparbankers och Aktiebolaget Stockholms hypotekskassas iråkade obestånd
ävensom vissa uttalanden i pressen, uttagningar under de närmast föregående
dagarna ägt rum å insättarräkningar i banken i betydligt mer än normal
utsträckning och att om sådana uttagningar skulle fortsätta och eventuellt
taga ökad omfattning, detta förhållande icke kunde annat än ingiva vissa farhågor
med hänsyn till bankens verksamhet. Det framgår härav, att styrelsens
ordförandes farhågor den 20 april måste ha föranletts av uttagningar, som förekommit,
innan den åsyftade artikelserien kunnat framkalla någon panik bland
bankens insättare. Det är därför påtagligen oriktigt att påstå, att den stämning
av oro, som förorsakat uttagningarna, skulle uteslutande eller i första
rummet kunna hänföras till artiklarna i den åsyftade tidningen. Det är uppenbart,
att orosstämningens väsentliga orsak var den misstro, som kraschen
i de s. k. allmänna sparbankerna hade framkallat. Att denna misstro i särskild
grad kom att rikta sig mot Jordbrukarbanken, förklaras därav, att alla tidningar
lämnat meddelanden om, att Jordbrukarbanken haft affärer med Aktiebolaget
Stockholms hypotekskassa, vars falissemang stod i samband med de
allmänna sparbankernas. I styrelsen för Aktiebolaget Stockholms hypotekskassa
satt den ledande mannen i Allmänna sparbankens i Stockholm styrelse.
En ledamot och en suppleant i styrelsen för Jordbrukarbanken tillhörde styrelsen
för Aktiebolaget Stockholms hypotekskassa. Båda blevo på finansministerns
initiativ avlägsnade från Jordbrukarbankens styrelse. Sambandet
mellan sparbankskraschen och misstron mot Jordbrukarbanken är sålunda
påtagligt. Orsakerna till uttagen ur Jordbrukarbanken inskränkte sig alltså
icke till verkningarna av i en viss tidning förekommande artiklar utan voro
av mera komplicerad och djupare liggande art. Uppgiften att häva dem var
därför ej så enkel som anmälarna förutsätta. Det är i varje fall oförsvarligt
att — som herr Möller gör — utpeka finansministern som »i väsentlig mån ansvarig
för de väldiga kapitaluttag, som skett i banken».
Inom konstitutionsutskottet har uppgivits, att bankinspektören skulle i
bankoutskottet vid behandlingen av den k. propositionen om stödaktion för
Jordbrukarbanken ha yttrat, att en stödaktion ej skulle ha varit behövlig, om
ett auktoritativt yttrande i tid gjorts till lugnande av stämningen bland insättama.
Denna uppgift har föranlett konstitutionsutskottet att jämlikt § 46
riksdagsordningen inhämta förklaring från bankinspektören, huruvida han
inför bankoutskottet uttalat, att med hänsyn till bankens ställning den 31
mars en stödaktion icke varit behövlig, därest banken ostört fått fortsätta
sin verksamhet.
I anledning av utskottets förfragan har till utskottet överlämnats skrivelse
från bankinspektören till statsrådet och chefen för finansdepartementet
av följande lydelse:
22
Konstitutionsutskottets memorial Nr 28.
Till herr statsrådet och chefen för k. finansdepartementet.
Med anledning av herr statsrådets skrivelse denna dag, varmed för besvarande
överlämnats i avskrift en av ordföranden i riksdagens konstitutionsutskott
till herr statsrådet Beskow likaledes denna dag avlåten skrivelse får jag
härmed vördsamt meddela följande.
Vid sammanträde sistförflutna vecka med riksdagens bankoutskott, där
jag på anmodan var närvarande, ställdes på mig en fråga, vars ordalydelse
jag icke påminner mig, men vars innebörd jag uppfattade som följer: Hade
någon stödaktion från det allmännas sida gent emot AB. Jordbrukarbanken nu
varit av nöden, därest icke, till följd av de kända händelserna beträffande ett
flertal sparbanker och Stockholms hypotekskassa samt att i vissa, i samband
därmed mot AB. Jordbrukarbanken riktade artiklar förekommit i en huvudstadstidning,
oro uppkommit omkring banken och i banken insatta medel i stor
omfattning uttagits?
Denna fråga besvarade jag nekande. Och anförde jag såsom skäl härför
bl. a. bankens likviditetsställning pr 31/3 1929 varit mycket tillfredsställande.
Om bankens ställning i övrigt har jag, så vitt jag nu minnes, icke yttrat mig i
detta sammanhang.
Stockholm den 28 maj 1929.
F. vem Krusenstjerna.
Detta uttalande av bankinspektören bestyrker ytterligare den ovan uttalade
uppfattningen, att man måste räkna med flera orsaker till den oro, som uppstått
omkring Jordbrukarbanken, och icke hänföra den allenast till de åsyftade
artiklarna i en stockholmstidning.
Vad beträffar den påtalade uraktlåtenheten att utfärda en lugnande förklaring
bör först erinras därom, att det självfallet närmast bort tillkomma
bankens styrelse att rätta de vilseledande uppgifter, som i pressen hade förekommit
om bankens ställning. Anser man emellertid, att en sådan förklaring
från bankstyrelsen på grund av de rådande förhållandena icke kunde hava
fått åsyftad verkan, så kunde likväl finansministern icke efterkomma gjorda
underhandsframställningar att avgiva en sådan förklaring, eftersom han under
tiden intill den 29 april ännu icke fått del av bankinspektörens promemoria
rörande bankens ställning och han efter sagda datum av promemorian
måste finna, att bankens ställning icke var sådan, att den fyllde de i banklagen
för tryggande av insättarnas rätt stadgade villkoren. Under sådana
förhållanden kunde finansministern så mycket mindre förklara, att insättama
voro till fullo skyddade, som riksdagen aldrig iklätt statsmakterna någon
som helst garanti i sådant avseende. Först när Kungl. Maj :t beslutat avlåta
proposition i ärendet, kunde meddelande lämnas om att åtgärder föreslagits,
ägnade att lugna oron bland insättarna.
Herr Möller har vidare anfört, att anledning till anmärkning mot statsrådet
Wohlin skulle föreligga därutinnan, att »genom finansministerns ingripande
tillfälle beretts en stor del av de med Jordbrukarbanken konkurrerande
privatbankernas direktörer och tjänstemän att erhålla minutiös kännedom
om Jordbrukarbankens kundkrets och åtskilligt annat, som eljest är kringgärdat
med strängaste sekretess.» »Skadan härav», säger herr Möller, »kan
knappast överblickas. En undersökning torde giva vid handen, att banken
Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
23
redan fått på olika sätt känna verkningarna av att bankens portfölj på detta
sätt blivit utlämnad till konkurrentbankernas kännedom».
Till belysande av hållbarheten av den sålunda anförda anmärkningsanledningen
vill utskottet anföra, att ett initiativ Irån vederbörande departementsehefs
sida till inledande av förhandlingar rörande eu försäljning av statens
aktier i Jordbrukarbanken så mycket mindre torde kunna göras till föremål
för en anmärkning jämlikt § 107 regeringsformen, som riksdagen såväl 1923
som 1928 uttryckligen hållit frågan om en försäljning av statens aktier i banken
öppen. I riksdagens skrivelse nr 64 vid 1923 års riksdag uttalas bl. a.
följande: »Då riksdagen således ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag (angående tecknande av aktier i ett för övertagande av aktiebolaget
Svenska lantmännens banks rörelse bildat bankaktiebolag), har detta emellertid
skett under den uttryckliga förutsättningen, att den aktieteckning i
ett bankföretag, som staten på grund av i detta fall föreliggande alldeles
särskilda omsändigheter nu anser sig böra företaga, icke får anses innebära
ett ställningstagande till den omstridda frågan om statens drivande av affärsbanksverksamhet.
» I anslutning till denna ståndpunkt ville riksdagen också
såsom sin asikt uttala, att oktroj för den nya banken borde begränsas till en
tid av sex år utöver den del av då löpande år (1923) varunder banken kunde
vara i verksamhet. År 1928 uttalade riksdagen i samband med en förklaring
att från riksdagens sida hinder icke mötte mot fortsättande av Aktiebolaget
Jordbrukarbankens rörelse efter utgången av år 1929, att, med avseende
å statens ställning som aktieägare i banken, Kungl. Maj:t och riksdagen givetvis
vore oförhindrade att under oktrojtiden besluta de förändringar, som
kunna befinnas lämpliga (jämför bankoutskottets utlåtande n:r 46!)
Då sålunda riksdagen själv berett utrymme för ett initiativ till förhandling
om försäljning av ifrågavarande aktier, kan den omständigheten, att en chef för
finansdepartementet tager ett dylikt initiativ, icke föranleda till anmärkning
jämlikt § 107 K. F. Att ett förslag i sådant syfte, som vederbörande departementschef
ämnar förelägga riksdagen, måste bygga på en för köparna bindande
offert, synes ofrånkomligt, och att medgivande måste lämnas dem, som reflektera
på köpet, att taga del av ställningen inom det företag, som är föremål
för förhandlingar, torde likaledes vara oundvikligt. En sådan undersökning
ingår såsom ett nödvändigt led i det beredningsarbete, som enligt regeringsformens
föreskrifter skall föregå den slutliga föredragning inför Konungen i
statsrådet, som måste ligga till grund för proposition till riksdagen.
Då hr Möller yttrar, att den skada, som vållats därav att representanter för
vissa banker fått taga del av Jordbrukarbankens portfölj »knappast kan överblickas»,
vill utskottet påpeka, att han icke närmare angivit vari denna skada
skulle bestå. Hr Möller förmenar, att »en undersökning torde giva vid handen,
att banken redan fått på olika sätt känna verkningarna av att bankens portfölj
på detta sätt blivit utlämnad till konkurrentbankemas kännedom», och
han synes därmed vilja uttala, att konstitutionsutskottet borde föranstalta om
en undersökning i syfte att klarlägga hithörande spörsmål. Redan den forcerade
arbetstakt, som utskottet nödgats ålägga sig vid behandlandet av de av her
-
24
Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
rar Möller och Flyg väckta frågorna, har omöjliggjort en sådan undersökning.
Utskottet vill uttala, att utskottet icke kan finna det sannolikt, att den granskning
av Jordbrukarbankens portfölj, som nu ägt rum, kan hava länt banken
till större skada än den granskning av Svenska lantmännens banks ställning
på sin tid kan hava medfört för Jordbrukarbankens verksamhet, som år 1923
föregick den proposition, som på dåv. statsrådet Thorssons föredragning framlades
för riksdagen i syfte att skapa sistnämnda bank. Utskottet vill tillika
påpeka, att denna gransknings i flera avseenden ytterst nedslående resultat,
vilka icke hade fått plats i propositionen, av Thorsson själv föredrogs inför
första kammaren vid den avgörande debatten den 22 mars 1923. Den redogörelse,
åt vilken den socialdemokratiske departementschefen då gav full offentlighet,
var undertecknad av herrar O. Rydbeck och Joseph Nachmansson. Då
veterligen ingen riktat någon anmärkning vare sig i den ena eller den andra
formen för det dåvarande finansminister Thorsson omedelbart före Jordbrukarbankens
startande inför allmänheten framlade dess vanskliga ställning,
förefaller det utskottet orimligt att nu rikta en anmärkning mot statsrådet
Wohlin, för det han låtit representanter för vissa banker bilda sig en uppfattning
om värdet av bankens engagemang, en uppfattning, som ju icke av statsrådet
bringats till allmänhetens kännedom. Utskottet vill i detta sammanhang
ingalunda bestrida, att det för en bank kan vara mindre angenämt, att
dess engagemang blir bekantgjort för konkurrenter, ev. för hela allmänheten.
Men utskottet vill å andra sidan framhålla, att detta mått av intrång på banksekretessen
just är en av de oundvikliga risker, som varje bankledning måste
göra klart för sig, att den löper, därest den icke med nödig ^skicklighet och
framgång handhaver sina uppgifter. Det bör därjämte framhållas, att reflektanterna
på sätt nyss nämndes allenast fingo tillfälle att taga kännedom om
bankens engagemang, bland vilka de större för övrigt redan voro i bankkretsar
kända, men däremot icke om bankens inlåning, vars hemlighållande ur konkurrenssynpunkt
är för banken av helt annan och större betydelse.
Slutligen har herr Flyg påstått, att statsrådet Wohlin »handlat i strid mot
gällande konstitution». Herr Möller förmenar, att »en undersökning torde
böra verkställas, huruvida finansministern i sina under 2 :o) omförmalda åtgöranden
iakttagit konstitutionella former».
Då inom utskottet gjorts gällande, att ett formligt beslut av Konungen i statsrådet
bort ligga till grund för inledande av försäljningsförhandlmgar med
vissa banker, vill utskottet uttala, att utskottet icke delar denna mening. Enligt
§ 10 regeringsformen skola ärendena, innan de hos Konungen i statsrådet
föredragas, av vederbörande departementschef beredas. Den av grundlagen
föreskrivna och i praxis allmänt följda ordningen innebär alltså, att
först efter det den på vederbörande departementschef ankommande beredningen
avslutats, ärendena föredragas i statsrådet. Så har ock i förevarande fall förfarits.
Anledning att avvika från den grundlagsfästa och vedertagna ordningen,
skulle endast förelegat, därest inledande av förhandlingar stått i strid
med ett av Kungl. Maj :t tidigare fattat beslut, men så har, såvitt veterligt ar,
ej varit fallet.
Konstitutionsutskottets memorial Nr 22.
25
Dnt, liai likaledes inom utskottet påståtts, att Kungl. Ma,j:ts proposition nr
238 av^ den 13 maj d. å. icke skulle ha erhållit den beredning, som stadgas i
R. F. § 10. Salunda har förmenats, att yttranden borde hava inhämtats av
Jordbrukarbankens styrelse och av bankinspektören rörande den stödaktion,
som i propositionen föreslås. Redan ur formell synpunkt vill utskottet härvidlag
papeka, att Jordbrukarbankens styrelse icke är ett ämbetsverk och
§ 10 R. F. talar just om inhämtande av upplysningar från vederbörande ämbetsverk.
Men i främsta rummet torde kravet på anmärkning mot statsrådet
Wohlin i berörda avseende böra avvisas med hänsyn till den omständigheten,
att Jordbrukarbankens läge genom de handlingar, som redan förelågo, måste
ha varit så klarlagt, att ytterligare bidrag till frågans belysning knappast
vore av nöden. Vad bankstyrelsens mening om den ifrågasatta försäljningen
beträffar, hade denna kommit finansministern tillhanda genom det honom tillställda
protokollsutdraget av den 4 maj. Vad bankinspektören beträffar, föreligger
ett yttrande från honom daterat den 27 april, varför det torde varit
obehövligt att även i det skede, då regeringen övergivit försäljningslinjen för
stödlinjen, ännu en gång höra denne ämbetsman. Frågans behandling krävde
stor snabbhet. Det kan också till en jämförelse framhållas, att kungl. propositionen
nr 136 vid 1923 års riksdag, sedan den redogjort för det initiativ, som
advokaten E. Löfgren och bankdirektör H. S. Tamm tagit i skrivelse den 13
mars 1923, icke redovisar yttrande från någon ämbetsmyndighet utan allenast
omförmäler, att statsrådet Thorsson i ärendet »samrått» med vissa uppgivna
personer. Utskottet kan vid sådant förhållande icke heller finna den här
berörda anledningen till anmärkning bärkraftig.
Då utskottet efter granskning av de anmärkningsanledningar, som anföras
i herrarna Möllers och Flygs anmärkningsskrifter, ävensom av övriga erinringar,
som under utskottets behandling av ärendet framkommit, icke kunnat
finna något hållbart skäl för anmälan mot statsrådet Wohlin för hans förberedande
och handläggning av detta ärende, finner utskottet de framställda anmärkningarna
icke
till någon utskottets åtgärd föranleda;
vilket utskottet får för riksdagen tillkännagiva.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml.
15 käft. (Nr 22.)
3