Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr i.
Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1929 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande av
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda
framställningar.
l:o) Instrument m. in. vid centralaustaltens för försöksväsendet på
jordbruksområdet avdelning för lantbruksbotauik. Under punkt 9 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anskaffande av utrustning för
försöksverksamheten vid centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet
avdelning för lantbruksbotanik anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 7,500 kronor.
Enligt instruktionen för anstalten har dess avdelning för lantbruksbotanik
till huvudsaklig uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande
de odlade växternas livsvillkor och förädling samt sjukdomar ävensom medlen
att förekomma och hejda de senare. Från att tidigare hava i främsta rummet
tillgodosett forskningsuppgifter av senare slag (växtpatologi) bär i och med
utnämningen 1926 av förutvarande docenten vid Lunds universitet Henrik
Lundegårdh till innehavare av föreståndarbefattningen vid nämnda avdelning
denna avdelnings arbeten inriktats mera på det växtfysiologiska området.
Då nödig utrustning för dylik försöksverksamhets bedrivande saknades,
anvisade riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (IX H. T.
p. 11) å extra stat för budgetåret 1927/1928 ett extra anslag av 7,000 kronor,
vilket anslag var avsett att användas till apparater för undersökning av
växternas kolhydratbildning samt markens kolsyreproduktion och genomluftning
ävensom till anordningar för kärlförsök i och för näringsfysiologiska
undersökningar.
För möjliggörande av upptagandet av undersökningar även inom andra
viktiga områden har centralanstalten enligt statsrådsprotokollet anhållit, att
ett anslag å 10,000 kronor måtte göras tillgängligt, vilken summa vore
avsedd att fördelas på följande poster:
* Hänför sig till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 10 saml. 2 hd fl. (Nr 2.) 1
Instru me åt
in. m. vid
centralanstaltens
för
försöksväsendet
på jordbruksområdet
avdelning för
lantbruksbotanik.
19.*]
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utekottet.
Fast försöksgård
för jordbruket.
[10.]
Motioner.
Allmänna laboratorieförnödenheter, fast inredning m. m., som
icke fölle under löpande expenser,............................................ kronor 3,000
Inköp och förbättringar av glasskjul för kärlförsök i befintliga
kärl ........................................................................................ » 3,000
Automatiskt kylsystem »Delco» eller liknande jämte monte
ringskostnader
för kulturkamrar m. m................................. » 2,000
Komplettering av spektografisk utrustning för studiet av
växternas näringsupptagande ..........................................• ....... » 2,000
summa kronor 10,000.
Departementschefen har erinrat, att tillräcklig tillgång på tekniska hjälpmedel
vore en förutsättning för verksamhetens rationella bedrivande och
tillvaratagandet av personalens arbetskraft. Därför har han förordat framställning
till riksdagen i anslutning till det föreliggande förslaget, varvid
han dock ansett anslagsanvisningen kunna begränsas till 7,500 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande framställning,
hemställer,
att riksdagen må till anskaffande av utrustning för
försöksverksamheten vid centralanstaltens för försöksväsendet
på jordbruksområdet avdelning för lantbruksbotanik
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 7,500 kronor.
2:o) Fast försöksgård för jordbruket. Under punkt 10 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa
dels för upprättande vid Lanna Borregården i Saleby socken av Skaraborgs
län av en fast försöksgård för jordbruket ett extra reservationsanslag
av 79,400 kronor,
dels ock till driftkostnader för nämnda försöksgård ett extra anslag av
22,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande motioner nämligen
nr 45 i första kammaren av herr Tjällgren, och nr 93 i andra kammaren
av herr Strindlund m. fl., däri hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till nästa års riksdag om inrättande
i Västernorrlands län av en fast försöksgård för jordbruket i
mellersta Norrland.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
I en vid 1920 års riksdag inom andra kammaren väckt motion (II: 290)
framställdes förslag i syfte att åstadkomma en allsidig utredning rörande
anordnande inom landet av ett lämpligt antal fasta försöksgårdar och vad
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 3
med denna fråga stode i samband med beaktande av i motionen angivna
synpunkter. På hemställan av andra kammarens fjärde tillfälliga utskott
och första kammarens andra tillfälliga utskott beslöt riksdagen med anledning
av den väckta motionen, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t mätte föranstalta om en allsidig utredning dels rörande utvidgning
av den försöksverksamhet på jordbruksområdet, vilken redan då
bedrevs vid de fasta försöksstationerna, dels ock rörande anordnande av fasta
försöksgårdar för jordbruket samt därefter för riksdagen framlägga förslag
i frågan. Sådan framställning gjordes i riksdagens skrivelse den 15 juni
1920 (nr 364).
Sedan Kungl. Maj:t härefter infordrat utlåtande av lantbruksstyrelsen
samt av styrelsen för centralanstalten för försöks väsen det pa jordbruksområdet,
anbefallde Kungl. Maj:t den 26 november 1920 styrelsen för centralanstalten
att verkställa den av riksdagen begärda undersökningen.
En av styrelsen för centralanstalten tillsatt särskild kommitté för verkställande
av det sålunda givna uppdraget avgav den 20 juni 1925 betänkande
med utredningar och förslag (statens offentliga utredningar 1925: 32). Kommitténs
förslag utmynnade i en hemställan, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen, att fasta försöksgårdar måtte upprättas inom landet enligt eu avkommittén
framlagd plan. Försöksgårdarnas antal skulle till att börja med
begränsas till fem, därav7- fyra för jordbruksförsök och en för liusdjursförsök.
Av dessa skulle en förläggas till Skaraborgs län för försök å den styva
loran, en till sandjordsområdet i Kristianstads län, en till mellersta Norrlands
fastmarksområde i Västernorrlands län och en till Örebro län för lättlerområdena
inom Mälar- och Hjälmarbygden. Försöksgården för liusdjursförsök
borde förläggas så nära den centrala försöksledningen i Stockholm som
möjligt. Två av jordbruksförsöksgårdarna borde omedelbart inrättas, nämligen
en för lerjordsområdet i Skaraborgs län och en för mellersta Norrlands
fastmarksjordar i Västernorrlands län.
Med skrivelse den 30 november 1925 överlämnade styrelsen för centralanstalten
till Kungl. Maj:t kommitténs betänkande.
Med anledning av vad styrelsen för centralanstalten i nämnda skrivelse
anfört fann Kungl. Maj:t den 25 juni 1926 gott uppdraga åt styrelsen att,
till fullföljande av7 det styrelsen i förevarande avseende förut lämnade uppdraget,
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i
styrelsens nyssberörda framställning, verkställa utredning och avgiva förslag
rörande upprättande av högst fyra jordbruksgårdar samt att för ändamålet
anlita sakkunniga personer. I skrivelse den 29 november 1926 hade centralanstaltens
styrelse avgivit den genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 juni 1926
åt styrelsen överlämnade utredningen, vilken verkställts av en av styrelsen
utsedd kommitté bestående av lantbrukaren David Pettersson i Bjälbo samt
professorerna H. Juhlin-Dannfelt och Nils Hansson.
Styrelsen hade i anledning av utredningen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att bevilja för upprättande av en försöksgård å
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
kronoegendomen Lanna nr 10 Borregård i Saleby socken av Skaraborgs län
till engångskostnader 153,500 kronor ot*li till årlig driftkostnad 26,000 kronor
ävensom för upprättande av en försöksgård å Offers gård i Boteå socken
av Västernorrlands län, tillhörig Björkå aktiebolag, därest gården skulle
av staten övertagas på arrende, till engångskostnader 56,900 kronor och till
årlig driftkostnad 24,050 kronor eller, därest gården skulle av staten förvärvas
med äganderätt, till engångskostnader 137,500 kronor och till årlig
driftkostnad 20,250 kronor.
1 proposition nr 136 till 1928 ars riksdag föreslog Ivungl. Maj:t riksdagen
att för budgetåret 1928/1929 anvisa dels för upprättande vid Lanna
Borregården i Saleby socken av Skaraborgs län av en fast försöksgård för
jordbruket till engångskostnader ett extra reservationsanslag av 44,000
kronor, dels ock till driftkostnader för nämnda försöksgård ett extra anslag
av 6,000 kronor. Enligt propositionen beräknades engångskostnaderna för
försöksgårdens upprättande till 143,400 kronor och de årliga driftkostnaderna
till 22,000 kronor. Enär Lanna Borregården skulle för statsverkets räkning
övertagas först den 14 mars 1929, ansågs endast ett belopp av 64,000 kronor
för engångskostnader och 6,000 kronor för driftkostnader vara erforderligt för
budgetåret 1928/1929. Då enligt åtagande av Skaraborgs länshushållningssällskap
20,000 kronor funnes tillgängliga vid påbörjande av arbetet med
försöksgårdens iordningställande, behövde för samma budgetår anvisas allenast
50,000 kronor, därav 44,000 kronor för engångskostnader och 6,000
kronor för driftkostnader.
I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet framhöll föredragande
departementschefen, att ett första steg då borde tagas för anordnande här i
riket av fast försöksverksamhet vid särskilt för ändamålet iordningställda
försöksgårdar, samt yttrade därefter bland annat, att ehuru det syntes hava
varit önskvärt att på en gång kunnat upprättas åtminstone några försöksgårdar,
representativa för jordbruksförhållanden och jordarter inom olika
delar av landet, man för det dåvarande torde, med hänsyn till de med eu
försöksgårds upprättande och drift förbundna icke obetydliga kostnaderna,
få begränsa sig till anläggandet av allenast en försöksgård.
I sitt i anledning av propositionen avgivna utlåtande nr 42 yttrade jordbruksutskottet
till en början följande.
»Det av Kungl. Maj:t nu framställda förslaget, som på sätt departementschefen
uttalat utgör ett första steg för anordnande här i riket av fast försöksverksamhet
vid särskilt för ändamålet uteslutande på statens bekostnad
iordningställda försöksgårdar, avser upprättande i Västergötland av en sådan
försöksgård för jordbruksförsök. Av utredningen i ärendet att döma synes
förslaget närmast föranlett av den i riksdagens ovanberörda skrivelse 1920
begärda utredningen i’örande bland annat anordnandet av fasta försöksgårdar
för jordbruket. Häri pekade riksdagen på att några, exempelvis tre, större
fasta försöksgårdar borde komma till stand, där sadana försök kunde utföras,
som krävde större areal eller i övrigt ej kunde lämpligen anordnas med
de mera begränsade hjälpmedel, som stode de vid lantbruks- och lantmannaskolor
anordnade försöksstationerna till buds.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. •’>
Uen i ärendet verkställda utredningen synes giva vid handen, att vissa
svårigheter möta att inom ramen för den nuvarande statsunderstödda försöksverksamheten
på jordbrukets område tillgodose önskvärda krav pa
skärpa och tillförlitlighet. Förbättrade förhållanden i sådant avseende hava
ansetts kunna vinnas genom anläggning på sätt riksdagen i berörda skrivelse
ifrågasatt av fasta försöksgårdar, där försök kunde fullföljas under eu
längre följd av år samt övervakas av fast anställd, särskilt för ändamålet
utbildad och å gården stationerad personal. Endast vid en sådan försöksgård
kunde, framhålles det, i ovan angivet avseende erforderliga garantier
vinnas. Saknaden av fasta försöksgårdar hade enligt utredningen ock medfört,
att åtskilliga för jordbruket viktiga förhållanden ännu icke kunnat
upptagas till experimentell behandling.
I fråga om behovet av en åtgärd i föreslagen riktning synes under ärendets
utredning någon tvekan icke hava rått. Utskottet är ock för sin del
övertygat, att en mera fast ordnad försöksverksamhet å jordbrukets område
kan — om den rätt planlägges och bedrives hava eu betydelsefull uppgift
att fylla. Utskottet tänker härvid icke minst på den möjlighet till erhållande
av en fullt opartisk praktisk prövning av uppnådda växtförädlingsresultat,
som därigenom skulle vinnas. Det må oek framhållas, att de vid
en fast försöksgård utvunna resultaten kunna vara av vägledande betydelse
för den enskilde jordbrukaren».
Sedan utskottet därefter berört frågan om platsen för anordnande av eu
sådan försöksverksamhet samt de för anläggningen beräknade kostnaderna,
hemställde utskottet om bifall till Kungl. Maj-.ts framställning.
Riksdagen fattade sitt beslut i enlighet med utskottets förslag (R. skr. nr 213).
Vad först angår Kungl. Maj:ts förevarande framställning står det däri
gjorda anslagsäskandet i full överensstämmelse med de i propositionen nr
136 till 1928 års riksdag framlagda kostnadsberäkningarna, mot vilka riksdagen
icke framställt någon erinran. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande därefter de väckta motionerna vill utskottet anföra följande.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, avsåg den av Kungl.
Maj:t, på sätt ovan nämnts, senast anbefallda utredningen uppgörande av
förslag till högst fyra försöksgårdar enligt vissa angivna riktlinjer. Vidare
inhämtas därav, att styrelsen för centralanstalten, efter av särskilt tillkallade
sakkunniga verkställd utredning, framlagt förslag om anordnande av en försöksgård
vid Lanna Borregården i Skaraborgs län såsom representerande den
styva leran i karaktäristisk utbildning och en vid Offers gård i Boteå socken
av Västernorrlands län såsom representerande mellersta Norrlands fastmarksområde.
Genom riksdagens beslut 1928 om inrättande av en försöksgård vid
Lanna Borregården har första steget tagits till förverkligande av den av riksdagen
redan 1920 framförda tanken på anordnande av en fast försöksverksamhet
i skilda delar av landet. De nu väckta motionerna, i vilka ifrågasättes
framläggande redan till 1930 års riksdag av proposition om den tilltänkta
försöksgården i mellersta Norrland, avse ett ytterligare steg till fullföljande
av den föreliggande planen å ifrågavarande område.
Utskott
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utbildningskurser
för
kontrollassistenter.
[25.]
Utskottet.
Utbildningskurser
för
ladugårdsförmän
och
svinskötare.
[26.]
Utskottet anser i likhet med motionärerna vägande skäl tala för inrättande,
på sätt centralanstaltens styrelse ifrågasatt, av en försöksgård jämväl för
mellersta Norrland, en anordning som utskottet för övrigt finner vara eu
naturlig konsekvens av den ställning i förevarande avseende, som riksdagen
redan intagit. Ä andra sidan anser sig utskottet icke böra, såsom motionärerna
avse, påkalla framställning härutinnan till 1930 års riksdag men
är övertygat, att Kungl. Maj:t skall vid lämplig tidpunkt förelägga riksdagen
förslag i ämnet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
för budgetåret 1929/1930 anvisa
dels för upprättande vid Lanna Borregården i Saleby
socken av Skaraborgs län av en fast försöksgård för
jordbruket ett extra reservationsanslag av 79,400 kronor,
dels ock till driftkostnader för nämnda försöksgård
ett extra anslag av 22,000 kronor,
2) att de väckta motionerna I: 45 och II: 93 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
3:o) Utbildniugskurser för kontrollassistenter. Under punkt 25 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
12,000 kronor.
Till utbildningskurser för kontrollassistenter har riksdagen anvisat medel
alltsedan 1911. Medelsbehovet för ett vart av de senaste 3 budgetåren
har beräknats till 14,000 kronor. Å anslaget har till den 1 juli 1929 beräknats
en reservation å omkring 2,000 kronor.
Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för kontrollassistenter anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.
4:o) Utbildningskurser för ladugärdsförinäu och srinskötare. Under
punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 21,500 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 41—46.)
Riksdagen har under flera år anvisat anslag till anordnande av utbildningakurser
för ladugårdsförmän samt från och med 1918 jämväl till dylika
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 7
kurser för svinskötare. För vart och ett av budgetåren 1926/1929 har för
ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av 32,000 kronor.
Departementschefen har räknat med en medelstillgång av 34,000 kronor
för läsår. Då det torde kunna räknas med, att den 1 juli 1929 å anslaget
kommer att finnas en reservation å 12,500 kronor, har han beräknat det
ytterligare belopp, som tarvas för budgetåret 1929/1930, till 21,500 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
21,500 kronor.
5:o) Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och
Dalarna. Under punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland
och Dalarna anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor.
Till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i
Norrland och Dalarna har riksdagen alltsedan 1918 anvisat anslag. Medelsbehovet
har under ett vart av de senaste budgetåren beräknats till 6,000
kronor.
En reservation å anslaget av i runt tal 2,500 kronor har beräknats förefinnas
den 1 juli 1929.
Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor.
6:o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Under punkt
28 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser
i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 3,200 kronor.
Medelsbehovet har under ett vart av de senare budgetåren beräknats till
3,500 kronor. Vid utgången av budgetåret 1928/1929 beräknas förefinnas
en reservation å anslaget av cirka 300 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 3,200 kronor.
T t skottet.
Utbildningskurser
för
kvinnliga
ladugårdsskötare
i Norrland
och
Dalarna.
[27.]
Utskottet.
U ibildningsku
rser i betes
kultur och
ängsskötsel.
[28.]
Utskottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande. Nr 2.
Stuteriöver
styrelsen.
[34.]
7:o) Stuteriöverstyrelsen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1929
1930 har Kungl. Ma;j:t uppfört ordinarie förslagsanslaget, stuteriöverstyrelsen,
med oförändrat belopp 33,600 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 56—72.)
Under punkt 34 har jämväl motiverats uppförande för budgetåret 1929/1930
av anslag till dels avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,
dels avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri, dels ock till
hästavelns befrämjande.
Till stuteriväsendet äro i riksstaten för budgetåret 1928/1929 under nionde
huvudtiteln uppförda följande ordinarie anslag, nämligen:
Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag............................................ kronor 33,600
Hingstdepåer och stuteri:
avlöningar, förslagsanslag.................................................... » 44,800
hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, reservationsanslag
........................................................................................ » 277,300
Hästavelns befrämjande, reservationsanslag, att direkt utgå
av totalisatormedel .................................................................... » 250,000
eller tillhopa kronor 605,700.
Frän sistnämnda anslag bestridas kostnaderna för hästpremieringarna varjämte
därav beräknats 25,000 kronor till åtgärder för inhemska häststammar
samt stamboksföring rörande hästar.
Enligt riksdagens skrivelse den 27 februari 1923 (nr 31) angående medgivande
till anordnande av vadhållning med totalisator var införandet av
denna anordning avsedd att bereda medel till understöd åt landets hästavel.
Vinsten av totalisatorn skulle, med skäligt avdrag för omkostnaderna,
inbetalas till statsverket för dylikt ändamål samt för övrigt under iakttagande
av de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt utfärda.
Till statsverket inlevererade totalisatormedel hava enligt statsrådsprotokollet
uppgått till
för tiden till den 1 juli 1923 till 12,277: so kronor
under budgetåret 1923/1924 » 60,739: 6 o »
» » 1924/1925 » 126,381: so »
» » 1925/1926 » 216,179: so »
» » 1926/1927 » 294,711: 8 5 »
» » 1927/1928 » 488,448: so »
Stuteriöverstyrelsen har för de närmaste åren räknat med eu årlig inkomst
för statsverket av totalisatorn av omkring 500,000 kronor.
Före den 1 juli 1927 redovisades statsverkets inkomster av vadhållning
medelst totalisator vid kapplöpningar och travtävlingar såsom diverse medel.
Av dassa totalisatormedel funnes för närvarande odisponerade 276,954 kronor
5 öre.
Genom beslut av 1927 års riksdag uppfördes under nionde huvudtiteln
ett reservationsanslag å 185,000 kronor till hästavelns befrämjande (1927/1928
IX: E 5), att direkt utgå av totalisatormedel. Bland riksstatens inkomster
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
9
uppfördes i följd härav en inkomsttitel, »totalisatormedel», med samma belopp
som nämnda utgiftsanslag.
Vid 1928 års riksdag höjdes anslaget till hästavelns befrämjande till
250,000 kronor, varvid en motsvarande höjning av inkomsttiteln totalisatormedel
även ägde rum.
Enligt senaste budgetredovisningen förefanns den 30 juni 1928 a anslaget
till hästavelns befrämjande eu behållning av 496,571 kronor 18 öre.
På sätt framgår av ovanstående bestridas för närvarande av totalisatormedel
utgifterna för prisbelöningar av hästar ävensom till visst belopp åtgärder
för inhemska häststammar och stamboksföring rörande hästar (anslaget
till hästavelns befrämjande). Av skattemedel däremot täckas kostnaderna
för såväl avlöningar till tjänstemännen vid hingstdepåerna och stuteriet
(chefer, beridare, läkare, veterinärer och bokhållare) som ock för hingstdepåernas
och stuteriets verksamhet, inbegripet avlöningar till den extra
ordinarie personalen (stallpersonalen).
Kungl. Maj:ts förslag innebär att totalisatormedlen med hänsyn till den
för varje budgetår fortgående ökningen av dessa medel skulle i större utsträckning
iin hittills tagas i anspråk för täckande av utgifter för stuteriväsendet.
Sålunda skulle jämväl kostnaderna för hingstdepåernas och stuteriets
verksamhet utom vad angår stallpersonalens avlöningar bestridas av
totalisatormedel. Tillika innefattar förslaget en i viss mån förändrad uppställning
av anslagen till stuteriväsendet. Sålunda har det nuvarande anslaget
till uppehållande av hingstdepåernas och stuteriets verksamhet sfi
uppdelats, att den däri ingående posten till avlöningar åt stallpersonalen
liksom tidigare avlöningar till tjänstemännen uppförts såsom särskilt anslag
och återstoden överförts till reservationsanslaget till hästavelns förbättrande.
I detta senare anslag skulle alltså ingå, förutom de utgifter som för närvarande
bestridas från sagda anslag, ifrågavarande allmänna kostnader för
hingstdepåerna och stuteriet; och skulle anslaget då komma att avse a) hingstdepåernas
och stuteriets verksamhet i angiven omfattning, b) hästpremieringen
samt c) bidrag till understödjande av inhemska häststammar och
stamboksföring m. in.
Rörande beräknandet av de särskilda anslagsbeloppen bär förut berörts,
att anslaget till stuteriöverstyrelsen skulle uppföras med oförändrat belopp.
I fråga om det i nu gällande riksstat, under rubriken hingstdepåer och
stuteri, upptagna förslagsanslaget till avlöningar å 44,800 kronor, avsett till
bestridande av avlöningar åt tjänstemännen vid statens hingstdepåer och
stuteri enligt den 1 juni 1923 fastställda ordinarie avlöningsstater samt övergångsavlöningsstat
för Strömsholms hingstdepå, innefattar Kungl. Maj:ts förslag
en minskning med 2,800 kronor eller till 42,000 kronor. För närvarande
utgå visserligen årliga avlöningsbelopp endast å tillhopa 38,998 kronor, därav
5,600 kronor såsom arvode till t. f. chefen vid Strömsholms hingstdepå, vilket
arvode enligt § 5 i gällande avlöningsreglemente skall till ordinarie befattningshavare
utgå med 8,500 kronor. Ett återbesättande av chefsbefattningen med
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
ordinarie innehavare skulle därför medföra en ytterligare utgift å 2,900
kronor å anslaget till avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri.
Departementschefen har på grund härav och i enlighet med stuteriöverstyrelsens
förslag ansett, att nu ifrågavarande anslag borde i riksstaten
upptagas till nämnda belopp av 42,000 kronor.
Den del av anslaget till uppehållande av hingstdepåernas och stuteriets
verksamhet, som beräknas för den icke-ordinarie personalens (stallpersonalens)
avlöning skulle, såsom förut berörts, enligt Kungl. Maj:ts förslag
uppföras såsom särskilt anslag. Kostnaderna för sagda avlöning hava för
budgetåret 1928/1929 beräknats till 69,390 kronor. Det nu föreslagna anslaget
innefattar i jämförelse med innevarande budgetår ingen annan ändring än
att två ålderstillägg vartdera å 90 kronor tillkommit och ett ålderstillägg
å samma belopp bortfallit. På grund härav har anslaget upptagits med ett
till 70,000 kronor avrundat belopp.
I fråga om anslaget till hästavelns befrämjande skulle, på sätt förut
angivits, från och med budgetåret 1929/1930 däri inbegripas den del av
kostnaderna till uppehållande av hingstdepåernas och stuteriets verksamhet,
som icke avser stallpersonalens avlöning.
För hingstdepåernas och stuteriets verksamhet beräknas ett tillskott av
statsmedel å 179,300 kronor. Motsvarande siffra för budgetåret 1928/1929
utgör 169,917 kronor. Ökningen hänför sig huvudsakligen till ökat medelsbehov
för furage vid Flyinge och för byggnaders underhåll, vartill kommer
att inkomsten av språngavgifter och försålda hästar vid Strömsholm icke
obetydligt nedgått. Sistnämnda förhållande har av stuteriöverstyrelsen angivits
bero på att, då numera dressyren av de unga hingstarna ägde rum vid
Flyinge och vid Strömsholm icke längre funnes yngre djur, alltså den inkomst,
som förr kunnat påräknas i de fall, då sådana hingstar på grund av
olämplighet för avel måst försäljas som bruksdjur, numera upphört. Utöver
ovannämnda belopp å tillhopa 179,300 kronor hava för budgetåret
1929/1930 liksom för budgetåret 1928/1929 beräknats dels 8,000 kronor för
rese- och traktamentspenningar och dels till hingst- och fölinköp 30,000 kronor,
vadan sammanlagda medelsbehovet komme att uppgå till (179,300 + 8,000
+ 30,000 =) 217,300 kronor. Då någon reservation icke ansetts vara att påräkna
den 1 juli 1929, skulle alltså för nu ifrågavarande ändamål böra
beräknas sistnämnda belopp, innebärande en ökning i de för närvarande
för ifrågavarande ändamål beräknade kostnaderna med i runt tal 9,400
kronor.
För hästpremieringen hava beräknats 226,500 kronor eller ett belopp, som
är 9,500 kronor högre än det för löpande budgetår upptagna. För understödjande
av inhemska häststammar samt för stainboksföring av hästar har
beräknats 30,000 kronor, vilka medel till största delen utlämnats såsom understöd
åt föreningar för hästavelns befrämjande.
I enlighet med det ovan anförda skulle för de under rubriken hästavelns
befrämjande hänförda behovsposterna böra beräknas följande belopp:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
11
Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet ............................ kronor 217,300
Hästpremieringen............................................................................ » 226,500
Understöd åt hästavelsföreningar samt för stamboksföring
av hästar .................................................................................... » 30,000
kronor 473,800.
I fråga om storleken av det belopp, varmed anslaget till hästavelns befrämjande
lämpligen hör upptagas i riksstaten, har departementschefen anfört
följande:
»Även om för närvarande å reservationsanslaget till hästavelns befrämjande
förefinnes en avsevärd reservation, synes dock icke på grund härav någon
avräkning höra ske å det belopp, varmed anslaget till hästavelns befrämjande
uppföres i riksstaten. Ifrågavarande anslag är avsett att direkt utgå
av totalisatormedel, vilka uppföras på inkomstsidan i förslaget till riksstat.
De båda summorna för utgifter och inkomster höra motsvara varandra.
Lämpligt synes vara, att totalisatormedlen i riksstaten upptagas ungefär
med det belopp, varmed de kunna väntas inflyta under nästkommande budgetår.
Sagda belopp torde nära sammanfalla med de krav, vilka ställas på
nämnda anslag. Med viss avrundning av beloppen vill jag på grund härav
föreslå, att anslaget bestämmes till 475,000 kronor, med vilket belopp jämväl
inkomsterna av totalisatormedel upptagits på inkomstsidan.»
Summan av anslagen till stuteriväsendet uppgår enligt Kungl. Majrts förslag
till (33,600 + 42,000 + 70,000 + 475,000 =) 620,600 kronor, varav 475,000
kronor skulle utgå av totalisatormedel. För närvarande utgör den totala anslagssumman
605,700 kronor, varav 250,000 kronor utgå av totalisatormedel.
Mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet
icke funnit skäl till erinran liksom ej heller mot vad departementschefen i
övrigt i ärendet anfört.
Utskottet skall under nästföljande punkter göra hemställan om uppförande
dels av anslaget till avlöningar åt ordinarie tjänstemän vid hingstdepåerna
och stuteriet, dels av anslaget till avlöning åt den övriga där anställda
personalen (stallpersonalen), dels ock av anslaget till hästavelns befrämjande.
Utskottet hemställer nu,
att ordinarie förslagsanslaget till stuteriöverstyrelsen
må i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföras med
oförändrat belopp, 33,600 kronor.
Utskottet.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Avlöningar
till tjänstemän
vid
hingstdepåer
och stuteri.
[35.1
Avlöningar
till öt Hg personal
md
hingstdepåer
ooh stuteri.
[36.]
Hästavclns
befrämjande.
[37.]
Förbättrings
arbeten å
betesmarkerna
vid
Flyinge
hingstdepå
och stuteri.
[38.]
8:o) Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri. Under
åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av
det däri upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
vid hingstdepåer och stuteri, under benämning avlöningar
till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 42,000 kronor.
9:o) Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri. Under
åberopande av vad utskottet under punkt 7 här ovan anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen ma under benämning avlöningar till
iivrig personal vid hingstdepåer och stuteri i riksstaten
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor.
10:o) Hästavelns befrämjande. Under åberopande av vad utskottet under
punkt 7 här ovan anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till hästavelns befrämjande, nu 250,000 kronor med 225,000
kronor till 475,000 kronor att direkt utgå av totalisatorinedel.
ll:o) Förbättringsarbeten å betesmarkerna vid Flyinge hingstdepå och
stuteri. Under punkt 38 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva
att för utförande av vissa betesförbättrings- och därmed sammanhängande
arbeten vid Flyinge hingstdepå och stuteri må av fonden för anläggande av
ett statsstuteri användas ett belopp av högst 35,570 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 110 till 1922 års riksdag
framställda förslag medgav riksdagen att för inrättande i samband
med Flyinge hingstdepå av ett stuteri finge, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
förordad plan, av fonden för anläggande av ett statsstuteri efter
Kungl. Maj:ts beprövande användas intill 400,000 kronor. Enligt nämnda
plan och därvid fogad kostnadsberäkning ingick i nämnda summa ett belopp
av 39,433 kronor avsett för förbättring av betesmarkerna vid Flyinge
med utmarken Linnebjär samt dessa områdens inhägnande, allt enligt en
av dåvarande statskonsulenten A. El of son verkställd närmare utredning.
Jordbruksutskottets utlåtande År 2.
13
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, som grundar sig på eu av stuteriöverstyrelsen
gjord framställning, avser beredande av medel närmast för utförande
av vissa ytterligare förbättringsarbeten å betesmarkerna vid Flyinge. Dessa
arbeten, vilka skulle omfatta dränering och vattenavledning samt gödsling,
kalkning och hjälpsådd, har beräknats draga en kostnad av 27,500 kronor.
Återstoden av det ifrågasatta beloppet eller 8,070 kronor är avsett för vissa
hägnadsarbeten ävensom för iståndsättande av en till betesmarken vid utmarken
Linnebjär ledande väg. De erforderliga medlen avses skola utga
från den odisponerade återstoden av den utav 1916 års riksdag avsatta
fonden för anläggande av ett statsstuteri, vård behållningen enligt utredningen
i ärendet den 30 juni 1928 uppgick till 343,024 kronor 81 öre.
Efter en närmare redogörelse för stuteriöverstyrelsens ovanberörda framställning
i ämnet ävensom för av lantbruksstyrelsen och statskontoret däröver
avgivna tillstyrkande utlåtanden har departementschefen anfört följande.
»Enär tillgången på lämpliga beten är av väsentlig betydelse för åstadkommande
av ett gott hästmaterial, synes det vara av stor vikt, att Flyinge
hingstdepå och stuteri, vilken institution har sig anförtrodd ledningen av
landets hästuppfödning, beredes tillfälle att på ett rationellt sätt iståndsätta
de vid Flyinge befintliga omfattande betesmarkerna. De av stuteriöverstyrelsen
i sådant syfte nu ifrågasatta åtgärderna — vilka torde innefatta en
nödvändig komplettering av de i samband med stuteriets inrättande planerade
och sedermera verkställda betesförbättringarna — anser jag mig fördenskull
böra tillstyrka. Mot de beräknade kostnaderna för dessa arbeten, vid
vilkas utförande torde böra iakttagas vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört,
har jag intet att erinra liksom ej heller mot att för kostnadernas
täckande ett belopp av högst 35,570 kronor tages i anspråk från fonden för
anläggande av ett statsstuteri, vars behållning därtill lämnar god tillgång.
För denna medelsdisposition bör emellertid riksdagens medgivande inhämtas.»
Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot förevarande framställning, utskottet.
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva att för utförande av vissa
betesförbättrings- och därmed sammanhängande arbeten
vid Flyinge hingstdepå och stuteri må av fonden för
anläggande av ett statsstuteri användas ett belopp av
högst 35,570 kronor.
12:o) Befrämjande i allmänhet av uötboskapsaveln. I förslaget till riks- Befrämjande i
stat för budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservations- allmänhet av
anslaget för befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat ”°tballf“pS
belopp, 273,000 kronor.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Understad åt
kontrollföreningsverlcsamhet.
Avelscentra
för nötboskap.
[39.]
Uts kottet.
Befrämjande
i allmänhet
av sv inaveln.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande
i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat belopp,
273.000 kronor.
13:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. I förslaget till riksstat
för budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget
för understöd åt kontrollföreningsverksamhet med oförändrat
belopp, 80,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie reservationsanslaget för understöd åt
kontrollföreningsverksamhet med oförändrat belopp,
80.000 kronor.
14:o) Avelscentra för nötboskap. Under punkt 39 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för bestridande av kostnaderna för avelscentra för nötboskap
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
21,700 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som överensstämmer med den
av 1925 års riksdag utan erinran lämnade beräkningen av medelsbehovet
för tävlingarnas upprätthållande till och med budgetåret _ 1931/1932, föranleder
icke någon utskottets erinran. Utskottet hemställer alltså, t,
att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för
avelscentra för nötboskap anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 21,700 kronor.
15:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. I förslaget till riksstat för
budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget
för befrämjande i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,
60,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande
i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp, 60,000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
15
16:o) Avkastningsbedömning rörande afelssrin. Under punkt 42 bär
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av avkastningsbedömning
rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
17,500 kronor.
Sedan år 1920 har riksdagen anvisat anslag för anordnande av avkastningsbedömning
rörande avelssvin. I riksstaten för innevarande budgetår
har för ändamålet uppförts ett extra anslag av 15,500 kronor.
För användningen av anslaget, vilket ställts till styrelsens för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet förfogande, har Knngl.
Maj:t den 22 oktober 1922 meddelat föreskrifter, vilkas innehåll återgivits
å sid. 105 i nionde huvudtiteln till 1923 års riksdag.
Ifrågavarande verksamhet ledes av nämnda styrelse samt har sedan april
1923 bedrivits vid ett större, vid Åstorp i Skåne beläget svinstall. Till
denna försöksstation levereras smågrisar från i södra och mellersta Sverige
befintliga svinavelsstationer och med dem jämförliga avelsbesättningar.
Förevarande framställning avser en höjning av det nuvarande anslagsbeloppet
med 2,000 kronor för att därigenom möjliggöra en utvidgning av
försöksstationen vid Åstorp.
Efter att hava redogjort för framkommet förslag jämväl om inrättande av
en försöksstation i mellersta Sverige har departementschefen anfört följande.
»Det framlagda förslaget om upprättandet av ytterligare en försöksstation
för avkastningskontroll inom svinaveln finner jag med hänsyn till sagda
avels stora betydelse för det svenska jordbruket synnerligen beaktansvärt.
Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna synes emellertid
med förslagets realiserande böra tillsvidare anstå. Däremot anser jag
förslaget om utvidgning av försöksstationen i Åstorp böra tillmötesgås. Fölen
merkostnad av allenast 2,000 kronor skulle möjliggöras en utökning av
de därstädes samtidigt uppställda försökssvinens antal med 50 procent.
Genomförandet av en dylik utvidgning bör bliva av viss betydelse jämväl
för den mellansvenska svinskötseln.»
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må för anordnande av avkastningsbedömning
rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 17,500 kronor.
17:o) Fårayelns befrämjande. I förslaget till riksstat för budgetåret
1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget för fåravelns
befrämjande med oförändrat belopp, 24,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie reservationsanslaget för fåravelns befrämjande
med oförändrat belopp, 24,000 kronor.
Avkastningobedömning
rörande avels -svin.
[42.]
Utskottet.
Fåravelns
befrämjande.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
fjäderfäavelns
befrämjande,
[43.]
Motion.
18:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 43 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 20,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 86—90).
I detta sammanhang bar utskottet till behandling förebaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 25 av herrar Magnusson
i Kalmar och Heiding, vari hemställts, att riksdagen må anslå ett belopp
av 10,000 kronor under nionde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 att tilldelas
Sveriges fjäderfäodlares riksförbund att användas för ägghandelns och
värpkontrollens ordnande.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Till fjäderfäavelns befrämjande har riksdagen från och med 1904 årligen
anvisat anslag. Under budgetåren 1927—1929 har anslaget varit upptaget
med 19,000 kronor.
Anslaget har av Kungl. Maj:t under vissa villkor ställts till Sveriges allmänna
fjäderfäavelsförenings förfogande.
År 1926 bildades en ny sammanslutning, Sveriges fjäderfäodlares riksförbund,
med i stort sett samma program som nämnda förening. I december
1927 anhöll denna nya förening att bliva delaktig av det statsanslag, som
anvisades för fjäderfäavelns främjande. Ansökningen inkom emellertid
för sent för att bliva föremål för behandling i samband med framställning
om anslag för förevarande ändamål till 1928 års riksdag. Motiorxsvis
yrkades dock, att statsunderstöd för budgetåret 1928/1929 måtte beviljas
förbundet med 10,000 kronor. Jordbruksutskottet ansåg sig dock icke kunna
tillstyrka bifall till motionen och anförde bland annat, att utskottet funne
lämpligheten att splittra statsbidraget till fjäderfäavelns befrämjande på
två för i huvudsak samma syfte arbetande enskilda föreningar kunna starkt
ifrågasättas. Motionen föranledde icke någon åtgärd lika litet som ovannämnda
av förbundet hos Kungl. Maj:t gjorda framställning.
Av berörda statsrådsprotokoll framgår bland annat, att Sveriges fjäderfäodlares
riksförbund hos Kungl. Majrt gjort framställning om ett statsbidrag
av 10,000 kronor för 1929 av de till fjäderfäavelns befrämjande av
riksdagen anvisade medel.
I häröver avgivet utlåtande till Kungl. Maj:t har lantbruksstyrelsen anfört
huvudsakligen följande.
Inom Sveriges allmänna f jäderfäavelsförening hade staten tillförsäkrat sig
ett visst inflytande därigenom, att Kungl. Maj:t förbehållit sig rätten att
utse en ledamot i föreningens styrelse och en revisor att granska föreningens
räkenskaper och förvaltning. Det behov av konsulterande verksamhet på
fjäderfäodlingens område, som enligt lantbruksstyrelsens på sin tid avgivna
förslag skulle fyllas genom anställande av en statskonsulent, hade fyllts
genom av föreningen anställda konsulenter med verksamhet över hela
landet.
Ett bifall till ansökningen om statsbidrag till det nybildade riksförbundets
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 17
verksamhet skulle betyda ett avsteg från den praxis, som på området
hittills varit _ rådande, och innebära en splittring av det statsunderstödda
arbetet till fjäderfäavelns främjande. Emot en sådan åtgärd hade på sin
tid hushållningssällskapens ombud uttalat sig, och hade jämväl jordbruksutskottet
vid senaste riksdag ansett sig böra ifrågasätta lämpligheten därav.
För egen del funne lantbruksstyrelsen det vara tydligt, att eu splittring av
det jämförelsevis obetydliga statsanslaget för ändamålet måste medföra betydligt
minskad effekt till nackdel för fjäderfäskötseln i dess helhet.
Under sådana . förhållanden ansåge lantbruksstyrelsen statsbidrag böra
utgå till det nybildade riksförbundet allenast under förutsättning, att den
äldre föreningen förlorat allmänhetens förtroende och det nya förbundet
visat sig i högre grad besitta detta förtroende och vara mera ägnat att
handhava de statliga åtgärderna på området.
För bedömande av läget härutinnan hade lantbruksstyrelsen från de båda
organisationerna infordrat dels berättelse över det senaste årets verksamhet,
dels ock förteckning över till dem anslutna underavdelningar och uppgift
om antalet medlemmar inom dessa. Av såväl styrelseberättelserna som
medlemsförteckningarna funne lantbruksstyrelsen otvetydigt framgå, att
den äldre föreningen såväl med hänsyn till verksamhet som omfattning
fortfarande vore den enda egentliga riksorganisationen.
En närmare granskning av riksförbundets medlemsförteckning gåve vid
handen, att förbundet huvudsakligen hade sin verksamhet och tyngdpunkt
förlagd till södra delen av Kalmar län, som inrymde icke mindre än 2,057
av förbundets hela till 2,583 uppgående medlemsantal. Att märka vore.
att den till förbundet anslutna lokalföreningen för Värmlands län. enligt
vad som framginge av handlingarna, endast villkorligt tillhörde förbundet
och tydligen, därest förbundet ej komrne i åtnjutande av statsbidrag, skulle
återgå till den äldre föreningen, till vilken nämnda lokalförening varit
ansluten före riksförbundets bildande.
Fjäderfäavelsf ören ingen hade i sin redogörelse meddelat uppgift om
medlemsantalet under de senaste fyra åren. Därav framginge. att anslutningen
till föreningen til! följd av den splittring, som förbundets bildande
medförde, tillfälligtvis minskats, i det att medlemsantalet, som 1924 utgjort
7,483, 1925 nedgått till 5,983. Medlemsantalets snabba tillväxt under
senaste tiden — medlemsantalet för 1927 utgjorde 7,690 — syntes dock
tydligt utvisa, att föreningen återvunnit förtroendet och nu med sina
tämligen starka lokalföreningar inom sa gott som alla län utgiorde en
verklig riksorganisation.
Lantbruksstyrelsen ansåge sig icke kunna tillstyrka statsbidrag till riksförbundet
utan ansage, att statsanslaget till fjäderfäavelns befrämjande
fortfarande borde utga till fjäderfäavelsföreningen och beräknas med ledning
av dess statförslag.
Från Sveriges fjäderfäodlares riksförbund hade till Kungl. Maj:t inkommit
en skrivelse av den 15 oktober 1928, däri förbundet riktat viss kritik
mot Sveriges allmänna fjäderfäavelsförenings verksamhet,
I anledning härav hade lantbruksstyrelsen, efter hörande av fjäderfäavelsföreningen,
den 21 november 1928 avgivit infordrat utlåtande till Kungl.
Maj:t. Under åberopande av vad däri anförts och med hänsyn till föreningens
förklaring hade lantbruksstyrelsen funnit förbundets framställning
icke behöva föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Bi halm till riksdagens protokoll 1929. 10 sand. 2 häft. ( Xr 2.) -2
Utskottet.
18 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Vid ärendets föredragning den 21 december 1928 har Kung]. Ma.j:t beslutat
i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens förslag.
Departementschefen har med hänsyn till fjäderfäavelns stora värde såsom
binäring till jordbruket samt betydelsen av denna binärings fortgående utveckling
ansett anslag från statens sida för fjäderfäavelns främjande väl
motiverat.
Under åberopande av de av lantbruksstyrelsen anförda skäl och med hänsyn
till önskvärdheten av att splittring i arbetet för denna närings förkovran
i möjligaste mån måtte undvikas, har han tillstyrkt att, likasom förut varit
fallet, anslaget användes för stödjande av Sveriges allmänna fjäderfäavelsförenings
verksamhet.
I motionen framhälles, hurusom Sveriges allmänna fjäderfäavelsförenings
verksamhet huvudsakligast omfattade propagandaarbete, under det att Sveriges
fjäderfäodlares riksförbund i främsta rummet inriktat sin verksamhet på
sådana för fjäderfäavelns främjande mera betydelsefulla praktiska åtgärder
som ett rationellt ordnande av ägghandeln samt åvägabringande av värpkontroll.
Motionärerna, som emellertid icke ifrågasätta någon uppdelning
mellan ifrågavarande båda sammanslutningar på ifrågavarande område av
det för närvarande utgående beloppet till fjäderfäavelns befrämjande, anse
dock både sakskäl och billighetsskäl tala för att Sveriges fjäderfäodlares
riksförbund genom statsunderstöd sättes i tillfälle att bättre än hittills
arbeta efter angivna principer, vilka, i den mån de redan kunnat praktiskt
omsättas, enligt motionärernas mening visat sig föra till ett gott
resultat, och föreslå i anslutning härtill anvisande för detta ändamål av
ett särskilt anslag av 10,000 kronor.
Utskottet finner icke anledning frångå sin på sätt ovan nämnts förlidet
år intagna ståndpunkt till den i förevarande motion väckta frågan och kan
sålunda ej förorda beviljande av det i motionen begärda anslaget till Sveriges
fjäderfäodlares riksförbund. Då utskottet går att tillstyrka bifall till Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, vill utskottet emellertid i anledning av
den kritik, som i motionen riktats mot Sveriges allmänna fjäderfäavelsförenings
verksamhet, uttala att i den mån fog kan finnas för de gjorda erinringarna
föreningen torde låta sig angeläget vara att jämsides med propagandaverksamheten,
vars betydelse utskottet väl inser — jämväl i möjligaste
mån söka främja tillgodoseendet av det med allt större styrka framträdande
kravet på ägghandelns ordnande och åvägabringande av en rationell värpkontroll.
Om dessa synpunkter synes departementschefen ock hava velat göra
en antydan genom sitt vid tillstyrkan av ett till 20,000 kronor förhöjt statsbidrag
gjorda uttalande, att detta belopp torde kunna medgiva möjlighet
för Sveriges allmänna fjäderfäavelsförening att bedriva sin verksamhet under
tillgodoseende av utvecklingens krav.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
19
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning till fjäderfäavelns befrämjande
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
20,000 kronor.
2) att motionen II: 25 ej må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
19:o) Biskötselns befrämjande. I förslaget till riksstat för budgetåret
1929/1930 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget för biskötselns
befrämjande med oförändrat belopp, 10,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra ordinarie reservationsanslaget för biskötselns
befrämjande med oförändrat belopp, 10,000 kronor.
20:o) Ytterligare anslag för ombyggnad av värmeanläggningen vid veterinärhögskolan.
Under punkt 46 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva
att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter vid
Karlaplan» må — utöver det belopp av 220,000 kronor, som enligt beslut
av 1928 års riksdag får användas för ombyggnad av värmeanläggningen
vid veterinärhögskolan — för samma och övriga i statsrådsprotokollet angivna
ändamål användas ytterligare intill ett belopp av 37,500 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 45 till 1928 års riksdag
framlagda förslag medgav riksdagen enligt anmälan i skrivelse den 17 april
1928, nr 130, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter
vid Karlaplan» finge användas ett belopp av intill 220,000 kronor för ombyggnad
av värmeledningen vid veterinärhögskolan. Ombyggnaden var avsedd
att utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ett av ingenjören Johan
Lidén, Stockholm, uppgjort, i propositionen närmare angivet fullständigat.
förslag av den 27 oktober 1927.
Den 20 april 1928 bemyndigade Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att i samråd
med styrelsen för veterinärhögskolan gå i författning om verkställande för
en kostnad av högst 220,000 kronor av berörda ombyggnad i anslutning
till ovannämnda förslag.
I framställning till Kungl. Maj:t har byggnadsstyrelsen anmält behovet
av ytterligare medel för utförande av värmeanläggningen samt vissa i samband
därmed stående arbeten. Styrelsen har hemställt om anvisande för
ändamålet av 37,500 kronor, varav 27,000 kronor för slutförande av arbetena
Biskötselns
befrämjande.
Ytterligare
anslag för ombyggnad
av
värmeanläggningen
vid
veterinärhögskolan.
[46.]
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
med ombyggnad m. m. av värmeanläggningen, 5,500 kronor för flyttning
av äldre ångpannan till den nya panncentralen vid högskolan samt rivning
av den äldre pannskorstenen samt 5,000 kronor till bestridande av byggnadsförslagets
andel i omkostnaderna för byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå.
Styrelsen för veterinärhögskolan har tillstyrkt framställningen, och statskontoret,
som ej framställt någon erinran mot det begärda anslagsbeloppet,
har yttrat sig rörande sättet för de erforderliga medlens beredande.
Departementschefen har i frågan anfört följande.
»Av byggnadsstyrelsens ifrågavarande framställning framgår, att den i
början av sommaren 1928 påbörjade ombyggnaden av veterinärhögskolans
värmeanläggning ännu icke kunnat slutföras, bland annat på grund av att
de härför anvisade medlen visat sig otillräckliga. Vad styrelsen i ärendet
anfört, synes mig vidare giva vid handen, att behovet av de nu begärda
ytterligare medlen huvudsakligen föranletts av under ombyggnadsarbetets
utförande uppkomna eller eljest uppdagade förhållanden, vilka icke kunnat
förutses eller svårligen kunnat beräknas vid kostnadsförslagets uppgörande.
Bland annat har den kalla väderleken under våren och försommaren nödvändiggjort
den nuvarande värmeanläggningens användning längre fram
på året än eljest plägat vara vanligt, varigenom upptagandet av undersökningen
av rörsystemets användbarhet väsentligt fördröjts och i följd därav
infordrandet av entreprenadanbud å huvudrörledningar m. m. kunnat ske
först senare under en i sådant hänseende mera ogynnsam tid.
Under dessa omständigheter och med hänsyn till angelägenheten av, att
den beslutade ombyggnaden snarast må kunna bringas till fullbordan, vill
jag tillstyrka, att det härför erforderliga ytterligare beloppet av 27,000
kronor ställes till förfogande. Likaså vill jag förorda, att i detta sammanhang
medel till belopp av sammanlagt 10,500 kronor beviljas för de av
byggnadsstyrelsen angivna ändamål, för vilka från början intet belopp beräknats.
Av dessa utgifter lärer utbetalandet för företaget av viss andel i
omkostnaderna för byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå överensstämma med
gällande grunder för uppehållande av sagda byrås verksamhet, varjämte
den ifrågasatta flyttningen av den äldre ångpannan till den nya panncentralen
och rivningen av den äldre pannskorstenen synas vara av omständigheterna
påkallade åtgärder. Såsom statskontoret framhållit kunna
de erforderliga medlen, tillhopa 37,500 kronor, erhållas från kvarstående
behållning å försäljningsmedlen för veterinärinstitutets tomter. Uppförande
å riksstaten av särskilt anslag tarvas sålunda icke. Ärendet är emellertid,
såsom statskontoret uttalat, av beskaffenhet att böra underställas riksdagens
prövning.»
Då någon erinran icke torde kunna göras mot Kungl. Maj:ts framställning,
tillstyrker utskottet förslaget och hemställer alltså,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
21
att riksdagen må medgiva att av »försäljningsmedlen
för veterinärinstitutets forna tomter vid Karlaplan» må
— utöver det belopp av 220,000 kronor, som enligt beslut
av 1928 års riksdag får användas för ombyggnad av
värmeanläggningen vid veterinärhögskolan — för samma
och övriga ovan angivna ändamål användas ytterligare
intill ett belopp av 37,500 kronor.
21:o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. Under punkt 51 bär Allmänt
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie anslaget till allmänt , til1
/lushallmngs
anslag
till hushållningssällskapen, nu 2,900,000 kronor, med 100,000 kronor sällskapen.
till 3,000,000 kronor. [51.]
(Statsrådsprotokollet sid. 113—117.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion Motion.
nr 281 av herr Wachtmeister har hemställts, att anslaget till hushållningssällskapen
utöver i statsverkspropositionen föreslagna 100,000 kronor ytterligare
måtte förhöjas med 82,798 kronor 90 öre att fördelas på sätt i motionen
nämnes.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
I proposition nr 107 till 1923 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag
till omorganisation av hushållningssällskapen m. m. Förslaget blev av riksdagen
enligt skrivelse den 2 juni 1923, nr 297, i huvudsak bifallet. Författningar
i ämnet utfärdades därefter den 8 juni 1923, nämligen dels förordning
(nr 228) angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap,
dels kungörelse (nr 229) med allmänna grunder för hushållningssällskaps
organisation, dels ock förordning (nr 230) angående fördelning av allmänt
anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel. Nu nämnda författningar trädde samtliga
i tillämpning den 1 januari 1925.
Enligt ovannämnda förordning nr 230/1923 skall vid fördelningen av
statsbidraget så förfaras, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillföres varje
hushållningssällskap samt att därefter av anslagets återstod sex tiondelar
fördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom
hushållningssällskapsområdena, tre tiondelar efter den övriga folkmängden
inom samma områden, dock att där stad inom hushållningssällskaps område
har mer än 10,000 invånare av överskjutande invånarantalet medräknas
allenast tjugu procent samt en tiondel efter arealen av sällskapens områden.
Av statsrådsprotokollet framgår att till Kungl. Maj: t inkommit framställningar
om ökat anslag till hushållningssällskapen från Blekinge, Uppsala,
Kronobergs, Kalmar läns södra och Örebro läns hushållningssällskap.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Lantbruksstyrelsen har i över nämnda framställningar avgivet utlåtande
till Kungl. Maj:t framhållit att det givetvis hittills varit förenat med vissa
svårigheter att klart överblicka de ekonomiska konsekvenserna av den genomförda
omorganisationen av hushållningssällskapen, särskilt såvitt anginge
deras vidgade verksamhet och därav föranledda ökade utgifter samt ökade
behov av penningmedel. Lantbruksstyrelsen ansåge sig dock kunna bestämt
uttala, att erfarenheten redan visat, att ett verkligt behov av ytterligare förhöjning
av statsbidraget förelåge. Ett ställningstagande till frågan, huruvida
en mera avsevärd förhöjning vore befogad, krävde emellertid en vidlyftig
utredning omfattande även andra delar av hushållningssällskapens verksamhet
än den rent ekonomiska. Vid sådant förhållande ansåge sig lantbruksstyrelsen
för närvarande, under åberopande av vad styrelsen anfört i skrivelse
den 27 augusti 1926, böra begränsa sig till att hemställa om en förhöjning av
det nu för ändamålet utgående anslaget med allenast 100,000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Genom omorganisationen av hushållningssällskapen och de förutsättningar
för utveckling av sällskapens verksamhet, som denna beredde, var givetvis
att emotse ett ökat behov av understöd från statens sida. Detta förhållande
har ock beaktats och tagit sig uttryck i en ganska väsentlig ökning av anslagen
till sällskapen. Förutom att särskilt anslag å 170,000 kronor beretts
till avlöning åt sällskapens sekreterare, har en direkt ökning av det allmänna
anslaget skett med 367,000 kronor [2,900,000 — (2,100,000 f 433,000)
= 367,000]. Förutom med dessa bidrag understödjer staten verksamheten
genom anslag till konsulenter, upplysningsverksamhet m. m. Emellertid torde,
såsom jämväl framgår av föreliggande framställningar, ett kännbart behov
föreligga av ytterligare förhöjning av anslagsmedeln, så framt sällskapen skola
kunna med nödig kraft och framgång fullfölja sin verksamhet. Såsom lantbruksstyrelsen
framhållit, tarvar emellertid ett ställningstagande till frågan
om anslagsökning en ingående utredning, omfattande jämväl andra delar
av sällskapens verksamhet än den rent ekonomiska. Styrelsen har emellertid
föreslagit, att redan nu eu ökning av anslaget borde ske med 100,000 kronor.
Med hänsyn till betydelsen för hushållningssällskapen av att någon inkomstförstärkning
omedelbart beredes dem vill jag tillstyrka lantbruksstyrelsens
förslag. Detta innebär tillika, att det nya belopp, som tillföres anslaget,
skulle fördelas efter förut tillämpade grunder. Även detta synes mig välbetänkt
med hänsyn till de vådor med avseende å en rättvis anslagsfördelning,
som torde vara förbundna med en rubbning av sagda grunder.»
Motionären avser, att hushållningssällskapen skulle i avvaktan på den utredning
angående sällskapens verksamhet, som på sätt lantbruksstyrelsen och
departementschefen anfört krävdes för ett slutligt ställningstagande till frågan
om ytterligare anslagsförhöjning, beredas en ökning utöver vad Kungl. Maj:ts
förslag innebär motsvarande det belopp, som vederbörande hushållningssäll
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
23
skap utgivit för stödjande av föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde
sträckte sig utanför det egna länet.
Utskottet vill erinra, att de hushållningssällskap, som enligt utredningen utskottet.
i ärendet gjort framställning om ökat anslag, icke närmare angivit den enligt
deras mening erforderliga höjningens storlek, och lantbruksstyrelsen liksom
ock departementschefen har med hänsyn till den ingående utredning, som
ansetts erforderlig för ett slutligt ställningstagande till anslagsfrågan, stannat
vid att förorda en höjning av det nuvarande anslaget med det av Kungl.
Maj:t föreslagna beloppet, 100,000 kronor, att utgå enligt nu gällande grunder
för anslagets fördelning.
Att vid sådant förhållande på sätt motionären ifrågasätter anvisa ett ytterligare
belopp att därtill utgå efter nya grunder, som utskottet i varje fall
icke skulle kunna godkänna, finner sig utskottet böra avstyrka.
Utskottet, som sålunda biträder Kungl. Maj:ts förslag, vill emellertid uttala
önskvärdheten och vikten av att den antydda utredningen — såsom
departementschefen framhållit innefattande jämväl andra delar av hushållningssällskapens
verksamhet än den rent ekonomiska — så bedrives, att
resultatet därav kan föreligga snarast möjligt.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet.
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å den i ämnet
väckta motionen II: 281 höja ordinarie anslaget till allmänt
anslag till hushållningssällskapen, nu 2,900,000
kronor, med 100,000 kronor till 3,000,000 kronor.
22:o) Sekreterare lios hushållningssällskapen. Med tillstyrkande av bi- Sekretera,e
fall till vad Kungl. Maj:t föreslagit under punkt 52 hemställer utskottet, Manings
sällskaper,
.
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår [52.]
såsom statsbidrag för kalenderåret 1929 till avlönande
av sekreterare hos hushållningssällskapen anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 170,000
kronor.
23:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 54 har Kungl. Höjande a»
Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1929 för höjande jfrJhmbH
av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reserva- [54.]
tionsanslag av 325,000 kronor.
Under en lång följd av år har riksdagen anvisat medel till åtgärder för
höjande av det mindre jordbruket. För ändamålet har under de senare åren
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
såsom extra reservationsanslag anvisats för vartdera av budgetåren 1925/1926
och 1926/1927 300,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1927/1928
och 1928/1929 325,000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 1 juni 1923 utfärdat dels reglemente för med statsmedel
understödda åtgärder till höjande av det mindre jordbruket (nr 244),
dels ock kungörelse angående statsbidrag till dylika åtgärder (nr 245) med
däri genom kungörelse den 23 mars 1928 (nr 75) gjord ändring.
Av ifrågavarande anslag har Kungl. Maj: t för 1927 anvisat dels 325,000
kronor, varav efter intyg från lantbruksstyrelsen 317,410 kronor 97 öre
blivit utanordnade, dels ock sedermera med anlitande av förefintlig reservation
ytterligare 13,778 kronor 91 öre. För 1928 förelågo ansökningar från
hushållningssällskap och undervisningsanstalter om understöd till ett belopp
av sammanlagt 434,135 kronor 50 öre. Kungl. Maj:t har för ändamålet
för sistnämnda år anvisat 325,000 kronor enligt följande fördelning:
till premiering av mindre jordbruk ........................................ kronor 189,900
» » » » odlingsföretag ................................ » 28,000
» studieresor ............................................................................... » 32,600
» hushållningssällskapens undervisning ................................ » 55,500
» annan undervisning ................................................................ » 19,000
summa kronor 325,000.
Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1928 rörande anslagsbehovet
för ändamålet för budgetåret 1929/1930 anfört följande.
Kraven på bidrag för 1928 syntes kunna tyda på behov av en förhöjning
av anslaget. Lantbruksstyrelsen ville emellertid erinra, att 1928 års riksdag
uttalat önskvärdheten av att den gren av ifrågavarande statliga verksamhet,
som avsåge premiering av mindre odlingsföretag, avvecklades. Under det
att för detta särskilda ändamål för 1927 beviljats bidrag med tillhopa 55,733
kronor 7 öre, hade i överensstämmelse med det sålunda uttalade direktivet
för 1928 anvisats allenast ett belopp av 28,000 kronor. På grund av denna
avsevärda minskning av bidragen till premiering av mindre odlingsföretag
hade statsbidragen till de övriga verksamhetsgrenar, som understödjas med
medel från ifrågavarande anslag, kunnat väsentligt höjas. Något behov av
ytterligare höjning utav bidragen till dessa sistnämnda grenar torde därför
— åtminstone för närvarande — icke förefinnas.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Rörande den i anslaget ingående posten till premiering av mindre
odlingsföretag vill utskottet uttala, att tidpunkten nu torde vara inne för ett
fullständigt genomförande av den avveckling av ifrågavarande post, varom, på
sätt i ärendet erinrats, utskottet senast förlidet år uttalat önskvärdheten. I
anslutning härtill förutsätter utskottet, att vid beräkningen av ifrågavarande
anslag för budgetåret 1930/1931 något bidrag icke upptages till premiering
av mindre odlingsföretag utan att i stället ökade medel beredas för övriga
ändamål, vilka äro avsedda att tillgodoses från detta anslag.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
25
Under uttalande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må till åtgärder under kalenderåret 1929
för höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 325,000 kronor.
24:o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk in. in. Under punkt 55 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för främjande
av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 120 och 121.)
För innevarande budgetår beräknades medelsbehovet till 30,000 kronor.
Med hänsyn till en beräknad reservation av 6,000 kronor kunde anslagsanvisningen
begränsas till 24,000 kronor. Vid ingången av budgetåret
1929/1930 har en reservation å ifrågavarande anslag av cirka 10,000 kronor
ansetts vara att påräkna, på grund varav anslagsbehovet skulle kunna inskränkas
till 20,000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts framställning och hemställer
alltså,
att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för främjande
av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m.
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
25:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1929 av högst 56
jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 281,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 121—124.)
I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner,
nämligen nr 162 i första kammaren av herr Bodin m. fl. och nr 295 i andra
kammaren av herr Gardell i Gans m. fl, har hemställts, att riksdagen såsom
bidrag till avlönande under 1929 av högst 59 jordbrukskonsulenter måtte anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 293,000 kronor att fördelas
bland hushållningssällskapen så, att varje hushållningssällskap erhåller anslag
till avlönande av minst två konsulenter.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Såsom bidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter har riksdagen från
och med år 1908 årligen å extra stat anvisat anslag, vilkas belopp småningom
ökats. För budgetåret 1928/1929 anvisades för ändamålet ett extra
förslagsanslag av 275,000 kronor, avsett till avlönande under 1928 av högst
56 jordbrukskonsulenter.
Ordnad bokforing
vid
mindre jordbruk
in. m.
[55.]
Utskottet.
Jordbruks
konsulenter.
[56.]
Motioner.
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Enligt kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 515) angående statsbidrag till
avlönande av jordbrukskonsulenter med däri genom kungörelsen den 7 mars
1924 (nr 37) gjord ändring utgör konsulents grundlön 4,200 kronor, vartill
komma tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års
tjänstgöring. Härför erforderliga belopp utgå av statsmedel, under villkor
att hushållningssällskapen, eventuellt med bidrag av landstingen, gälda
samtliga övriga kostnader för konsulenterna.
Kungl. Maj:t har den 16 mars 1928 beviljat statsbidrag till avlönande
av 56 jordbrukskonsulenter.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att lantbruksstyrelsen nu åter upptagit
det av styrelsen i samband med anslagsäskandena till 1927 och 1928 års
riksdagar framförda förslag om sådan höjning av anslaget till jordbrukskonsulenter,
att hushållningssällskapen kunde beredas möjlighet att tillgodose
behovet av specialutbildade konsulenter för husdjursskötseln, vilka
förslag icke föranlett någon Kungl. Maj:ts framställning.
Vid 1927 års riksdag upptogs i en då väckt motion (11:195) lantbruksstyrelsens
förslag och hemställdes i motionen, att riksdagen måtte för avavlönandet
under år 1927 av 45 jordbrukskonsulenter och 26 husdjurskonsulenter
bevilja för budgetåret 1927/1928 ett extra förslagsanslag av 345,000
kronor.
Motionärernas förslag gick ut på inrättande i varje hushållningssällskap
av en husdjurskonsulent, eller sålunda sammanlagt 26 sådana konsulenter,
i samband varmed en minskning skulle ske i antalet jordbrukskonsulenter
till 45. De förra konsulenterna skulle hava sitt huvudsakliga arbetsfält förlagt
till husdjursskötselns område, under det de senare skulle sysselsättas
med uppgifter avseende i huvudsak det egentliga jordbruket och egnahemsverksamheten.
I sitt utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och den i ämnet
väckta motionen (nr 11 punkt 19) yttrade jordbruksutskottet.
»Beträffande först den väckta motionen vill utskottet icke förneka att en
uppdelning av konsulenternas verksamhet under vissa omständigheter kan
vara fördelaktig. Det får dock icke förbises att eu för hela landet ensartad
anordning, såsom i motionen synes avses, ej lämpligen låter sig genomföras
på grund av de i skilda delar av landet rådande mycket olika förhållanden.
Icke heller bör man helt bortse från de olägenheter i vissa avseenden, som
en allt för långt driven uppdelning av konsulenternas verksamhet kan medföra.
Det behov, som i förevarande avseende kan föreligga, synes utskottet
bäst tillgodoses av hushållningssällskapen själva genom efter förhållandena
anpassade åtgärder. Anvisande för ifrågavarande speciella ändamål av
väsentligt ökat anslag kan utskottet vid angivet förhållande icke förorda,
utan torde sällskapen hava att i den mån medel för ändamålet erfordras
anlita de för hushållningssällskapens allmänna verksamhet till förfogande
stående medel, i fråga varom utskottet här ovan under punkt 16 i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkt viss förhöjning. Utskottet ansluter sig
därför till Kungl. Maj:ts förslag.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 27
Departementschefen har efter att hava belyst, hurusom från sällskapens
egen sida upptagits ett betydelsefullt arbete för tillgodoseende av det viktiga
behov, som föreligger i förevarande avseende, vidare anfört, att ett fortgående
på denna väg med omhändertagande tillsvidare genom sällskapen
av utvecklingen syntes honom lämpligt. Den förhöjning, som under punkt
51 föreslagits i det till hushållningssällskapen utgående allmänna anslaget,
torde enligt hans mening jämväl i sin mån kunna bidraga till understödjande
av ifrågavarande verksamhet.
Vad anginge frågan om det belopp, varmed anslag till nuvarande antal
jordbrukskonsulenter borde i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföras,
torde med hänsyn till de beräknade ytterligare ålderstilläggen anslaget böra
ökas med 6,000 kronor.
Motionärerna hava under erinran om lantbruksstyrelsens sistberörda framställning,
vilken icke upptagits i Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
framhållit, att minimibehovet för varje hushållningssällskap vore två konsulenter,
en med utbildning för det egentliga jordbruket och en för mejerihanteringen.
På grund härav syntes motionärerna rättvisa och billighet
kräva, att anslaget så ökades, att varje sällskap kunde erhålla statsbidrag
till avlönande av minst två konsulenter. Då det för närvarande funnes
tre hushållningssällskap, som åtnjöte statsbidrag till avlönande av allenast
eu jordbrukskonsulent, föreslås i motionerna en höjning i anslaget till avlönande
av jordbrukskonsulenter utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit med
3 x 4,200 = 12,600 kronor.
Spörsmålet om en eventuell förändring beträffande ifrågavarande konsulentinstitution
sammanhänger givetvis med frågan om ordnande över
huvud av den lägre lantbruksundervisningen, vilken sistnämnda fråga
som bekant är föremål för utredning av inom jordbruksdepartementet särskilt
tillkallade sakkunniga. Vidare vill utskottet erinra om den av 1928
års riksdag begärda utredningen angående de åtgärder, som kunna vara
erforderliga för avhjälpande av de i vissa avseenden otillfredsställande förhållanden,
som för närvarande råda i fråga om smörexporten, därvid även
konsulentfrågan berörts. Denna utredning har uppdragits åt inom jordbruksdepartementet
tillkallade sakkunniga för verkställande av den likaledes
av 1928 års riksdag begärda utredningen rörande jordbrukets ekonomiska
läge m. m.
Med hänsyn till det vidare sammanhang, vari konsulentfrågan sålunda
måste betraktas, bör resultatet av berörda utredningar avvaktas, innan några
åtgärder i av motionärerna angiven riktning vidtagas. Utskottet kan därför
icke biträda motionerna.
Mot den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen å 6,000 kronor, vilken
uteslutande är föranledd av nytillkomna ålderstillägg, har utskottet intet
att erinra.
Vt ikottet.
28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Yandringsrättare.
[57.]
Utskottet.
U ibildningskurser
för
vandringsrättare.
[58.]
Utskottet.
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med avslag å motionerna
1:162 och II: 295 såsom bidrag till avlönande under
1929 av högst 56 jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 281,000 kronor.
26:o) Vandririgsrättare. Under punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1929 av vandringsrättare
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 114,000 kronor.
Sedan många år tillbaka har anslag beviljats för anställande av vandringsrättare.
För vartdera kalenderåret 1927 och 1928 har beräknats bidrag till
envar av 76 vandringsrättare med 1,500 kronor eller tillhopa 114,000 kronor.
Anslaget uppfördes i riksstaten för budgetåret 1928/1929 med hänsyn till
förefintlig reservation med 110,625 kronor.
Utskottet biträder förslaget och hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under
kalenderåret 1929 av vandringsrättare anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 114,000 kronor.
27:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 58 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande under kalenderåret
1930 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.
Till utbildningskurser för vandringsrättare har sedan länge anvisats statsmedel.
För budgetåret 1928/1929 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 2,800 kronor, avsett att jämte förefintlig reservation användas
till anordnande under kalenderåret 1929 av tre kurser efter en beräknad
kostnad av 1,700 kronor för varje kurs.
För kurser av ifrågavarande slag har Kungl. Maj:t den 24 november
1922 meddelat bestämmelser. Vartannat år pläga tre och vartannat år två
kurser hållas. För år 1930 skulle två kurser komma till stånd, kostnaderna
för varje kurs beräknas såsom förut till 1,700 kronor. Anslagsbehovet för
sistnämnda år skulle således utgöra 3,400 kronor. Enär emellertid i anslaget
beräknas den 1 juli 1929 förefmnas en reservation av omkring 2,410
kronor, har anslagsanvisningen för instundande budgetår ansetts kunna begränsas
till 1,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder ingen utskottets erinran.
Utskottet hemställer fördenskull,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
29
att riksdagen må för anordnande under kalenderåret
1930 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.
28:o) Täckdikningsförmän. Under punkt 59 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1929 av täckdikningsförmän
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 25,000 kronor.
Såsom bidrag till anställande hos hushållningssällskapen av täckdikningsförmän
har allt sedan 1921 anvisats anslag. Medelsbehovet har under de
senaste budgetåren beräknats till 25,000 kronor. Med hänsyn till påräknad
reservation av 7,100 kronor har emellertid det för innevarande budgetår
anvisade anslaget, vilket avsåge avlönande av täckdikningsförmän under
kalenderåret 1928, begränsats till 17,900 kronor.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under
1929 av täckdikningsförmän anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 25,000 kronor.
29:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsforetag
ävensom för täckdikningsförmän. Under punkt 60 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för anordnande av dels en kulturteknisk utbildningskurs
för personer, vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän vid
uppgörande av planer och kostnadsförslag till täckdikningsforetag, dels ock
en utbildningskurs för täckdikningsförmän anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor.
Med hänsyn till å anslaget uppkommen behållning har under senare år
anslagsanvisning icke erfordrats.
Departementschefen har i likhet med lantbruksstyrelsen ansett, att ett anslag
å 14,000 kronor borde finnas tillgängligt för tillgodoseende av det
medelsbehov, som under budgetåret 1929/1930 kunde uppstå.
Utskottet biträder förslaget och hemställer,
att riksdagen må för anordnande av dels en kulturteknisk
utbildningskurs för personer, vilka prövas vara
lämpliga såsom förrättningsmän vid uppgörande av planer
och kostnadsförslag till täckdikningsforetag, dels ock
en utbildningskurs för täckdikningsförmän anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
14,000 kronor.
Täckdiknings
förmän.
[59.]
Utskottet.
Utbildningskurser
för förrätt
ning smän
vid täckdikningsforetag
ävensom för
täckdikningsförmän.
[60.]
Utskottet.
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Svenska mosskulturföreningen.
[65.]
Utskottet.
Befordrande
av imhemsk
fröodling.
[73.]
Utskottet.
Sveriges utsädes
förening.
[74.] ''
30:o) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 65 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturföreningen anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 97,500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslag för ändamålet skulle i riksstaten
uppföras med samma belopp som för budgetåret 1928/1929.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 97,500 kronor.
31:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 73 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till befordrande
av inhemsk fröodling, nu 20,000 kronor, med 5,000 kronor till 25,000
kronor.
Medelsbebovet för budgetåret 1929/1930 beräknas oförändrat till 26,000
kronor. Då emellertid vid ingången av samma budgetår å anslaget anses
förefinnas en behållning av i runt tal 1,000 kronor, skulle ett anslag å
25,000 kronor vara tillfyllest.
Framställningen biträdes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må böja ordinarie reservationsanslaget
till befordrande av inhemsk fröodling, nu 20,000 kronor,
med 5,000 kronor till 25,000 kronor.
32:o) Sveriges utsädesföreniiig. Under punkt 74 bär Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom särskilda extra
anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 135,250 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,
Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i Luleå 99,950 kronor
eller sålunda tillhopa 235,200 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 151—160.)
Från och med 1905 har riksdagen årligen anvisat medel till Sveriges
utsädesförening. Anslagets belopp, som plägar bestämmas till skillnaden
mellan de belopp, vartill föreningens inkomster och utgifter efter granskning
beräknas uppgå, är för budgetåret 1928/1929 uppfört med 229,600 kronor,
därav 129,900 kronor till huvudanstalten vid Svalöv och 99,700 kronor
till filialerna.
I en till Kungl. Maj:t inkommen ansökning, varöver infordrade utlåtanden
avgivits den 31 augusti 1928 av lantbruksstyrelsen, den 6 oktober 1928 av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
31
allmänna civilförvaltningens lönenämnd och den 17 oktober 1928 av statskontoret,
har styrelsen för utsädesföreningen med överlämnande av förslag till
inkomst- och utgiftsstat för budgetåret 1929/1930 anhållit om ett med 12,860
kronor förhöjt anslag för nämnda tid eller 242,460 kronor. För budgetåret
1928/1929 utgjorde de godkända utgifterna 351,600 kronor och inkomsterna
för samma tid upptagas till 122,000 kronor.
Utsädesföreningen har senast i samband med sin framställning om anslag
för budgetåret 1928/1929 framfört förslag till allmän lönereglering för föreningens
tjänstemän.
Av skäl, som närmare framgår av nionde huvudtiteln till 1928 års riksdag,
punkt 70, upptogs icke däri vare sig utsädesföreningens förslag till allmän
lönereglering eller av lantbruksstyrelsen framställt förslag om en till avdelningsföreståndarna
begränsad lönereglering. I två inom riksdagen i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag väckta motioner framlades emellertid bland
annat lantbruksstyrelsens berörda förslag till lönereglering för avdelningsföreståndarna.
I sitt i ärendet avgivna utlåtande nr 1, punkt 71, vilket
godkändes av riksdagen, anförde jordbruksutskottet, att utskottet icke ansåg
sig kunna på grundvalen allenast av den då föreliggande utredningen fatta
bestämd stånpunkt till den ifrågasatta löneregleringen för avdelningsföreståndarna.
Utskottet höll emellertid före, att frågan borde tagas upp till
förnyat övervägande, därvid allmänna civilförvaltningens lönenämnd borde
beredas tillfälle att avgiva yttrande i ärendet. Utskottet kunde följaktligen
icke biträda motionerna uti ifrågavarande del.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär en höjning av anslaget
för innevarande budgetår med 5,600 kronor närmast föranledd av förslag om
lönereglering för vissa utsädesföreningens tjänstemän.
Departementschefen har efter närmare redogörelse för utsädesföreningens
berörda framställning och däröver avgivna yttranden i ärendet anfört följande.
»På sät+ ovan erinrats har frågan om lönereglering för vissa utsädesföreningens
tjänstemän vid Svalöv senast förlidet år i samband med anslagsbeviljandet
för budgetåret 1928/1929 varit föremål för statsmakternas prövning
utan att dock vinna någon lösning. Den i ärendet nu föreliggande
förnyade utredningen i sådant avseende är närmast föranledd av 1928 års
jordbruksutskotts ovanberörda av riksdagen godkända uttalande, vari utskottet
— under framhållande att utskottet icke kunde på grundvalen allenast
av den då föreliggande utredningen fatta bestämd ståndpunkt till väckt
förslag om lönereglering för avdelningsföreståndarna vid Svalöv — framhöll,
att spörsmålet borde upptagas till förnyat övervägande efter hörande på
sätt nu skett av allmänna civilförvaltningens lönenämnd.
För egen del håller jag före, att en lönereglering nu bör komma till
stånd i den omfattning och på det sätt, som innebäres i lantbruksstyrelsens
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
av såväl statskontoret som lönenämnden biträdda förslag. Löneregleringen,
som sålunda skulle hava avseende allenast på föreståndarna för föreningens
fyra förädlingsavdelningar jämte sekreteraren, tillika ekonomichef,
innefattar, att för nämnda avdelningsföreståndare beräknas en begynnelselön
av 7,700 kronor med rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor,
efter respektive fem, tio och femton år. Härtill skulle komma dyrtidstillägg
efter 25 procent. Då såsom lantbruksstyrelsen framhållit av de fyra
avdelningsföreståndarna två vore för budgetåret 1929/1930 berättigade
till två ålderstillägg, skulle löneregleringen medföra en ökad utgift av
2 x (7,700 — 7,000) + 2 x (8,700 — 8,000) - 2,800 jämte 25 procent dyrtidstillägg
därå eller sammanlagt (2,800 -1- 700 =) 3,500 kronor. Då emellertid,
såsom lantbruksstyrelsen jämväl framhållit, föreningen som förutsättning för
en reglering av lönerna själv utgått från jämväl en reglering av de hyror,
som tjänstemännen hade att erlägga, och då en dylik hyresreglering för de
tre föreståndare, som erhålla bostad genom föreningens försorg, skulle medföra
en sammanlagd hyresökning av 2,000 kronor, skulle utgiftsökningen
i verkligheten stanna vid 1,500 kronor. Höjningen i sekreterararvodet med
700 kronor, vartill kommer 25 procent dyrtidstillägg eller 175 kronor, är så
avvägd, att sekreteraren och ekonomichefen, som i egenskap av förste assistent
självständigt handhar rågförädlingen, skall såsom hittills i lönehänseende
bliva jämställd med berörda avdelningsföreståndare. Den föreslagna
höjningen med 1,000 kronor i arvodet till föreningens föreståndare, å vilket
arvode icke utgår dyrtidstillägg, motsvaras av en lika stor höjning i hyresbeloppet
för föreståndarbostaden samt inverkar sålunda icke på anslagsberäkningen.
I övrigt finner jag mig icke kunna tillstyrka någon förhöjd beräkning
av föreningens utgifter i annan mån än som föranledes av nytillkomna
ålderstillägg enligt fastställd reglering. I överensstämmelse härmed torde
på sätt föreslagits beträffande huvudanstalten i posterna avlöning till tjänstemän
m. fl. och dyrtidstillägg beräknas en förhöjning med respektive 400
och 110 kronor. Sammanlagt skulle sålunda beträffande huvudanstalten
ökningen av posten till avlöningar till tjänstemän m. fl. uppgå till (2,800
+ 700 + 1,000 + 400 =) 4,900 kronor. Ökningen i posten dyrtidstillägg belöper
sig till (700 + 175 + 110 =) 985 kronor. 1 anslutning till den föreslagna
löneregleringen bör, på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit, en ökningske
i posten pensionsavgifter med 180 kronor. I fråga om filialerna böra
posterna avlöningar och dyrtidstillägg ökas med 200 respektive 50 kronor.
Mot föreningens inkomstberäkning har jag intet annat att erinra, än att
i överensstämmelse med mitt ovanberörda förslag till lönereglering ökningen
av posten hyror torde böra sänkas med 600 kronor eller till 3,000 kronor.
Jag biträder sålunda av i ärendet anförda skäl en sänkning av de beräknade
tilläggsavgifterna från utsädesaktiebolaget och statens centrala frökontrollanstalt
med (1,800 + 500 =) 2,300 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
33
Med tillämpning av det nu anförda skulle samtliga utgifter uppgå till
(351,600 4- 4,900 + 985 + 180 + 200 + 50 =) 357,915 kronor och inkomsterna
till [122,000 + (3,000 — 2,300) =] 122,700 kronor, vadan alltså i statsbidrag
skulle erfordras ett till 235,200 kronor avrundat belopp, därav för huvudanstalten
135,250 kronor och för filialerna 99,950 kronor.
Det sålunda beräknade beloppet av statsbidraget utvisar i förhållande till
statsbidraget för innevarande budgetår en ökning av 5,600 kronor.»
Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon utskottets utskottet.
erinran, vadan utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom
särskilda extra anslag
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av
och samarbete med föreningens filialer 135,250 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län,
Västergötland, Värmland, Västernorrlands län och Jämtland
samt i Luleå 99,950 kronor eller sålunda tillhopa
235,200 kronor.
33:o) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å UnderstadWeibullsholin.
Under punkt 75 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att jande av den
till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibulls- retiskaptiga
holm anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 50,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att samma anslagsbelopp, som anvisats för
vart och ett av budgetåren 1926/1927—1928/1929, eller 50,000 kronor, skulle
anvisas jämväl för instundande budgetår och att härvid skulle tillämpas
enahanda villkor för anslagets utgående som under innevarande budgetår.
verksamken å
Weibullsholm.
[75.]
Utskottet biträder förslaget och hemställer,
att riksdagen må till understödjande av den praktiskt utskottet.
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 50,000 kronor.
34:o) Svenska betes- och vallföreningen. Under punkt 76 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens
verksamhet anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
64,000 kronor.
Statsrådsprotokollet sid. 162—167.
Svenska betesoch
vall
föreningen,
[76.]
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande till Motioner.
utskottet hänvisade motioner, nämligen
Bihancj till riksdagens protokoll 1929. JO samt 2 häft. (Nr 2.)
3
34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
1) ur 165 i första kammaren av lierr Gustafson, Fritiof, in. fl., likalydande
med nr 184 i andra kammaren av herr Hedlund i Häste m. fl.,
vari hemställts, att riksdagen på extra stat under nionde huvudtiteln ville
bevilja det av lantbruksstyrelsen föreslagna och av statskontoret för budgetåret
1929/1930 väsentligen tillstyrkta anslaget av 73,000 kronor för upprätthållandet
av svenska betes- och vallföreningens verksamhet, innebärande
detta en ökning utöver anslaget för föregående år med 9,000 kronor,
2) nr 166 i första kammaren av herr Nilsson, Alexander, och herr Pålsson,
likalydande med nr 283 i andra kammaren av herr Weibull m. fl., vari
hemställts, att riksdagen på extra stat under nionde huvudtiteln ville bevilja
svenska betes- och vall föreningen 50,000 kronor såsom engångsanslag
för att möjliggöra uppförandet och utrustningen av en institution för föreningens
arbete.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas
till motionerna.
Anslaget, som för budgetåret 1926/1927 upptogs till 49,400 kronor, har
sedermera höjts, för budgetåret 1927/1928 till 56,000 kronor och för budgetåret
1928/1929 till 64,000 kronor.
I en till Kungl. Maj:t ställd, av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 12
september 1928 överlämnad framställning har styrelsen för svenska betesoch
vallföreningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen för upprätthållande
av föreningens verksamhet för budgetåret 1929/1930 äska ett
anslag av 76,000 kronor. Till stöd härför har föreningen åberopat, bland
annat, ett i ansökningen intaget förslag till inkomst- och utgiftsstat för
samma tid.
Lantbruksstyrelsen har hemställt om eu till 9,000 kronor begränsad höjning
av anslaget ifråga. Härav hänförde sig 2,000 kronor till beräknad
minskning av föreningens inkomster av räntor och gåvomedel. 1,625 kronor
motsvarade en föreningens föreståndare beviljad arvodesförhöjning för beredande
åt honom av samma ställning i löneavseende som föreståndaren vid
statens centrala frökontrollanstalt (B 30), därvid styrelsen utgått från att
denne vid tilläggets erhållande borde få räkna sig till godo så många tjänsteår,
att han finge jämställas med statlig befattningshavare, som uppnått högsta
löneklassen i nämnda lönegrad. Ett belopp av 4,500 kronor belöpte sig på
föreningens allmänna verksamhet, varav 2,000 kronor på den speciella norrlandsavdelningen,
2,000 kronor på sådan verksamhet, som framför allt avsåge
upplysning och propaganda för beteskultur, samt 500 kronor på rekvirerade
förrättningar. Med avseende å sistnämnda belopp vore dock att märka,
att detta motsvarades av en lika stor höjning i inkomsterna för sådana förrättningar.
Återstoden av höjningen avsåge administrationskostnader (400
kronor) samt inköp av böcker och inventarier (850 kronor).
Styrelsen har vidare anfört följande.
Styrelsen kunde alltjämt vitsorda den stora betydelsen av betes- och vall
föreningens verksamhet. Föreningen borde därför enligt lantbruksstyrelsens
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 35
förmenande fortfarande beredas understöd av statsmedel. Statsanslagets storlek
torde liksom tillförne skett böra bestämmas så att, sedan erforderlig
jämkning i föreningens inkomst- och utgiftsstat vidtagits, bristen täcktes
av statsmedel.
Emot den i förenämnda statförslag gjorda inkomstberäkningen utöver
ifragasatt statsbidrag hade lantbruksstyrelsen intet att erinra. De enda
poster, som nu upptagits till lägre belopp än i de kalkyler, som lades till
grund för Kungi. Maj:ts proposition om statsbidrag för budgetåret 1928/1929.
vore ränteinkomster samt gåvomedel. Den förra posten hade upptagits med
ett 400 kronor lägre belopp eller till 3,600 kronor. Den verkliga inkomsten
av räntor uppgick enligt styrelseberättelsen för 1927 till 4,011 kronor. Dä
emellertid föreningen under sistnämnda år av sitt kapital nödgats förbruka
8,880 kronor, syntes den beräknade minskningen av ränteinkomster fullt
befogad. Dylik kapitalminskning vore för övrigt icke någon enstaka företeelse.
Då de föreningen beviljade statsanslagen icke räckt till att täcka
utgifterna, hade föreningen nämligen upprepade gånger måst anlita sitt
kapital. Vid den tid, då riksdagen första gången beviljade anslag till föreningen
eller år 1925, hade föreningens kapitaltillgångar uppgått till 83,730
kronor, men hade den 31 december 1927 nedgått till 55,100 kronor. På
den korta tiden av tre år hade föreningen sålunda av sitt kapital förbrukat
cirka 29,000 kronor. Såsom inkomst av gåvomedel beräknades för budgetåret
1928/1929 3,600 kronor. I föreliggande statförslag hade under denna
titel upptagits endast 2,000 kronor. Då av revisionsberättelsen för 1927
syntes framgå, att överhuvud taget inga gåvomedel kommit föreningen till
godo, syntes det lantbruksstyrelsen tveksamt, om ens det i statförslaget beräknade
beloppet kunde komma att inflyta.
Utöver den reglerade minimilönen (8,500 + 600 = 9,100 kronor) hade föreningens
styrelse beviljat föreståndaren ett lönetillägg av (1,300 -i- 325) kronor.
Detta avsåge, enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat, att i löneliänseende
likställa honom med föreståndaren för statens centrala frökontrollanstalt.
Då dennes lön sammanfölle med den, som utginge till avdelningsföreståndare
vid centralanstalten för försöksväsendet pa jordbruksområdet, varmed föreståndarna
för de större statsunderstödda föreningarna alltid ansetts böra
jämföras, syntes enligt styrelsens förmenande ingen erinran mot en sådan
likställighet kunna göras. Uantbruksstyrelseu ville i detta sammanhang erinra,
att, när styrelsen på sin tid godkände reglering av minimilönerna för
föreståndarna för Sveriges utsädesförening och svenska mosskulturföreningeu
— vilka regleringar varit avgörande jämväl för reglering av lönen till
föreståndaren för betes- och vallföreningen — dess löner fastställdes till
samma belopp, som da utgick såsom ordinarie lön till avdelningsföreståndarna
vid förenämnda centralanstalt.
Vid fastställandet av lönetillägget till föreståndaren hade föreningens
styrelse utgått ifrån, att denne vid tilläggets erhållande borde få räkna sig
till godo så många tjänsteår, att han finge jämställas med statlig befattningshavare,
som uppnått högsta lönegraden. Emot denna beräkningsgrund
skulle visserligen kunna invändas att, därest föreståndaren från sin förutvarande
tjänst såsom statskonsulent befordrats till en högre statstjänst, så
icke kunnat ske. Vid det förhållandet emellertid, att föreningens nuvarande
föreståndare allt sedan föreningens bildande eller 1916 vid sidan av sin
statstjänst de facto fungerat jämväl såsom föreniugens föreståndare, ansåge
lantbiuksstyrelsen sig, om ock ej utan tvekan, kunna biträda föreningens
styrelses mening härutinnan.
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Rörande den beräknade utgiftsökningen för föreningens allmänna verksamhet
har lantbruksstyrelsen med hänsyn till beteskulturens stora ekonomiska
betydelse och de till synes goda resultaten av föreningens upplysningsverksamhet
tillstyrkt, att de föreslagna siffrorna lades till grund
för beräknande av statsanslaget.
Föreningens administrationskostnader, som för budgetåret 1928/1929 beräknades
till 6,600 kronor, upptoges i föreliggande statförslag till 7,410
kronor. Enligt revisionsberättelsen för 1927 uppginge föreningens verkliga
utgifter för ändamålet under året till 7,281 kronor. Att en förhöjning i
fråga om beräkningen av kostnaderna för administrationen kunde befinnas
erforderlig, syntes under sådana förhållanden naturligt. Med hänsyn till
önskvärdheten av den största möjliga sparsamhet i fråga om kostnader av
förevarande natur, ansåge lantbruksstyrelsen posten dock icke böra upptagas
till högre belopp än 7,000 kronor.
Omkostnaderna för böcker och inventarier hade upptagits till 1,000 kronor
eller, om härtill räknades jämväl de 400 kronor, som avsetts för inköp av
redskap och verktyg, till 1,400 kronor emot 550 kronor i senaste års beräkningar.
De verkliga kostnaderna för ifrågavarande ändamål uppginge
under 1927 till 1,879 kronor. Om också lantbruksstyrelsen funne den största
sparsamhet jämväl på detta område böra tillämpas, ansåge sig styrelsen
dock under sådana förhållanden icke böra göra någon erinran emot de sålunda
föreslagna posterna.
Laboratoriekostnaderna hade upptagits till samma belopp som föregående år.
I överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen sålunda anfört, skulle
föreningens utgifter, om ur utjämningssynpunkt till diverse utgifter uppfördes
ett belopp av 240 kronor, beräknas på följande sätt:
löner inklusive dyrtidstillägg och pensionsavgifter kronor 52,360
allmän verksamhet........................................................................... » 28,500
administration.................................................................................... » 7,000
böcker och inventarier ................................................................... » 1,400
laboratoriekostnader .................................................................... » 1,000
oförutsedda utgifter ........................................................................ » 240
kronor 90,500.
Om härifrån droges föreningens beräknade inkomster utöver statsbidraget,
17,500 kronor, återstode ett belopp av 73,000 kronor, vilket syntes böra
täckas med statsmedel. Den nu ifrågasatta förhöjningen av statsanslaget
kunde måhända i jämförelse med föregående år synas stor. Den måste
dock ses emot bakgrunden därav, att föreningens verksamhet hittills icke
kunnat upprätthållas utan anlitande av föreningens från enskilt håll erhållna
kapital, varom ovan anförda siffror från 1927 bure tydligt vittnesbörd. Den
erforderliga höjningen förorsakades också till avsevärd del av den minskning
i ränteinkomster, som på grund av kapitalförbrukningen blivit oundgänglig.
I ärendet har statskontoret den 15 oktober 1928 avgivit infordrat utlåtande
och däri anfört följande.
Föreliggande framställning hade, i den mån densamma blivit av lantbruksstyrelsen
tillstyrkt, icke givit statskontoret anledning till erinran i annat
avseende än beträffande den för föreningens föreståndare beräknade avlöningen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
37
Med den av lantbruksstyrelsen framhållna utgångspunkten, att omförmälda
föreståndarbefattning i avlöningshänseende borde jämställas med tjänst i
lönegraden B 30 i den i § 9 uti gällande avlöningsreglemente för befattningshavare,
tillhörande den civila statsförvaltningen, intagna löneplan skulle —
i betraktande av att den nuvarande innehavaren av sagda befattning hade sin
stationeringsort i staden Uppsala, d. v. s. å E-ort, och att han, enligt från
nämnda styrelse inhämtad upplysning, först under senare hälften av juni
månad 1925 efter att hava frånträtt avlöningen å den av honom tidigare
innehavda statskonsulenttjänsten i lönegraden B 24 helt ägnat sig åt befattningen
såsom föreningens föreståndare — avlöningen för honom intill den
1 juli 1931 rätteligen böra beräknas efter 31:a löneklassen i ovan omförmälda
löneplan jämte dyrtidstillägg eller med användande av det grundtal
för dytidstilläggets beräkning, som fastställts för innevarande kvartal, till
(10,500 -j- 1,728 =) 12,228 kronor, för år räknat, i stället för, såsom skett i
förevarande framställning, till (10,400 -}- 2,600 =) 13,000 kronor om året.
Det av lantbruksstyrelsen för föreningens verksamhet under budgetåret
1929/1930 tillstyrkta anslagsbeioppet, 73,000 kronor, syntes alltså böra minskas
med skillnaden mellan nyssnämnda båda avlöningsbelopp eller efter lämplig
avrundning med ett belopp av 800 kronor.
Departementschefen har uttalat, att han till fullo uppskattade värdet och
betydelsen av den verksamhet, som hittills bedrivits av svenska betes- och
vallföreningen, och att han hölle före, att föreningen med hänsyn till den
viktiga uppgift, föreningen alltjämt hade att fylla, vore väl förtjänt av
fortsatt understöd av statsmedel. Efter erinran emellertid om de för senaste
budgetåren gjorda höjningar i anslaget till föreningen förklarar sig departementschefen
med hänsyn till nödig sparsamhet med statens medel icke
kunna tillstyrka någon förhöjning i anslaget ifråga.
I motionerna 1:165 och II: 184 har lantbruksstyrelsens ovanberörda förslag
upptagits.
Motionerna 1:166 och II: 283, till vilka utskottet återkommer senare här
nedan, avse beviljande av ett engångsanslag för uppförande av institutionsbyggnad
för betes- och vallföreningens verksamhet.
Utskottet är livligt övertygat, att svenska betes- och vallföreningen har
en betydelsefull uppgift att fylla. Härom bära de hittills uppnådda resultaten
av föreningens verksamhet tydligt vittnesbörd. Då det sålunda här
gäller främjande av en verksamhet, vars ekonomiska värde för det praktiska
jordbruket visat sig alldeles särskilt påtagligt, synes utskottet föreningen
icke böra undandragas det ytterligare driftsanslag, varav denna av lantbruksstyrelsen
nu vitsordats vara i behov. Med hänsyn till de av riksdagen
årligen beviljade stora anslagen för bland annat betesförbättring
torde det även ur statens egen synpunkt vara av betydelse, att förevarande
förening såsom ledare av arbetet för beteskulturens höjande kan på ett
rationellt sätt bedriva sin verksamhet. Utskottet vill därför förorda lantbruksstyrelsens
i förstnämnda två motioner upptagna förslag med undantag
Utskottet.
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
allenast vad rör föreståndarens avlöning. I sistnämnda avseende ansluter
sig utskottet till den av statskontoret föreslagna begränsningen med 800
kronor. Det av statskontoret förordade sammanlagda avlöningsbeloppet,
mot vilket utskottet i och för sig icke har något att erinra, har erhållits
genom att till avlöningsbeloppet i 31 löneklassen lägga det för befattningshavare
vid statens nyreglerade verk gällande lägre dyrtidstillägget eller för
närvarande 17 procent. Då emellertid beträffande befattningshavarna vid
ifrågavarande förening liksom vid andra statsunderstödda föreningar såsom
svenska mosskulturföreningen och Sveriges utsädesförening tillämpats systemet
med 25 procent dyrtidstillägg, torde samma ordning fortfarande böra
gälla även i fråga om nu ifrågavarande föreståndarebefattning. I anslutning
härtill bör grundbeloppet av föreståndarens lön i motsvarande
mån sänkas eller till 9,760 kronor. Med inräknande av 25 procent dyrtidstillägg
eller i runt tal 2,440 kronor skulle avlöningen sålunda uppgå
till det av statskontoret föreslagna beloppet 12,200 kronor.
Utskottet tillstyrker sålunda beviljande åt svenska betes- och vallföreningen
av ett anslag av (73,000 — 800 —) 72,200 kronor. Härvid vill utskottet i
anledning av en inom utskottet framförd tanke, huruvida icke i vissa fall
ett samarbete mellan svenska betes- och vallföreningen samt svenska mosskulturföreningen
lämpligen skulle kunna åvägabringas, uttala, att vad särskilt
gäller frågor om vallanläggningar, där nämnda båda föreningars
verksamhetsområden nära beröra varandra, ett sådant samarbete under betesoch
vallföreningens speciellt sakkunniga ledning givetvis bör vara till
gagn och därför ock bör komma till stånd.
Beträffande slutligen motionerna 1:166 och 11:283 erinras däri om en av
svenska betes- och vallföreningen hos Kungl. Maj:t gjord framställning om
250,000 kronor av lotterimedel för uppförande av en institutionsbyggnad
för föreningens verksamhet samt att Kungl. Maj:t på sätt ock framgår
av statsrådsprotokollet i enlighet med förslag av lantbruksstyrelsen för
sådant ändamål beviljat föreningen 200,000 kronor av lotterimedel. Under
framhållande att sistnämnda belopp icke komme att förslå för institutionsbyggnadens
uppförande och utrustning hemställa motionärerna om anvisande
under nionde huvudtiteln av ett anslag av 50,000 kronor.
Behovet av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål kan givetvis
först närmare bedömas i den mån som under byggnadsarbetets gång erfarenhet
vinnes rörande de verkliga kostnaderna. Med hänsyn härtill och
då enligt uppgift i motionerna de beviljade lotterimedlen komma att bliva
tillgängliga först i oktober innevarande år, anser sig utskottet icke böra tillstyrka
motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och motionerna 1:165 och
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
39
II: 184 för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens
verksamhet anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 72,200 kronor;
2) att motionerna 1:166 och II: 283 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
35:o) Sveriges pomologiska förening. Med tillstyrkande av bifall till vad
Kungl. Maj:t under punkt 77 föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess
verksamhet under kalenderåret 1929 anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 12,000 kronor.
36:o) Befrämjande av avsättningen av svensk frukt. Under punkt 78
bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till befrämjande av avsättningen
av svensk frukt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.
Statsrådsprotokollet sid. 168—170.
I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner
nämligen nr 174 i första kammaren av herr Larsson, Johan August och herr
Westman samt nr 297 i andra kammaren av herr Andersson i Dunker m. fl.
har hemställts, att riksdagen måtte till befrämjande av avsättningen av svensk
frukt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 20,000
kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag grundar sig på en av föreståndaren för
lantbruksakademiens trädgårdsavdelning, trädgårdsdirektören G. H. Lind
gjord framställning om åtgärders vidtagande för uppförande i riksstaten för
budgetåret 1929/1930 av ett anslag å 7,000 kronor att av lantbruksstyrelsen
disponeras för organisation av handeln med och propaganda för svensk frukt,
vilken framställning tillstyrkts av lantbruksstyrelsen.
Departementschefen har anfört följande.
»Av skäl som i ärendet anförts synes även mig angeläget, att åtgärder från
statsmakternas sida vidtagas till stöd för den svenska fruktodlingen i dess
konkurrens med de utländska produkterna. Såsom ett led häri föreslås i framställningen
upptagande i riksstaten av ett särskilt anslag till organisation
av försäljningen av svensk frukt samt propagandaverksamhet för använd
-
Sveriges po
viologiska
förening.
[77.]
Befrämjande
ao avsättningen
av svensk
frukt.
[78.]
Motioner.
Utskottet.
40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
ning av den inhemska varan. Att vinna ordnad omsättning av vår egen
frukt synes vara förenat med icke ringa svårigheter. Anledningen härtill
torde vara att söka bland annat i den efter fruktårens godhet i hög grad
växlande tillgången på för försäljning lämpad frukt. De ifrågasatta åtgärderna,
vilka torde få sin största användning under de goda fruktåren,
synas kunna bliva av betydande värde för främjandet av avsättningen av
den svenska frukten. Jag tillstyrker fördenskull, att för ändamålet ett anslag
upptages å det föreslagna beloppet, 7,000 kronor. Anslaget, vilket
synes böra givas reservationsanslags natur, torde, i anslutning i övrigt till
vad i framställningen föreslagits, böra användas enligt grunder, som närmare
prövas av Kungl. Maj:t.»
I motionerna framhålles hurusom det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet
huvudsakligen syntes vara avsett att främja försäljningen genom
propaganda för användning av svensk frukt. Sådana åtgärder, vilka jämväl
enligt motionärernas mening vore i hög grad önskvärda, syntes dem
doek icke till fyllest för skapande av en effektiv organisation för avsättning
av de svenska fruktodlarnas produkter. Motionärerna ifrågasätta
anordnande genom hushållningssällskapen i de fruktproducerande länen av
fruktpackningscentraler, vilka skulle stå under ledning och tillsyn av sällskapens
länskonsulenter och länsträdgårdsmästare. Under framhållande att
det av Kungl. Maj:t äskade anslaget icke torde förslå att ersätta hushållningssällskapen
för de kostnader, som bleve förenade med denna ökade verksamhet,
hemställa motionärerna om ett till 20,000 kronor förhöjt anslag.
En viktig förutsättning för ett ekonomiskt tillgodogörande av den inhemska
fruktodlingen synes utskottet vara ett rationellt ordnande av avsättnings-
och försäljningsförhållandena beträffande den svenska frukten. Med
hänsyn till de betydande värden denna representerar torde det ock finnas
visst fog för att på sätt föreslagits från det allmännas sida något bidrag
lämnas för vidtagande av åtgärder i angivet syfte. Med avseende å bidragets
storlek hava varken den ursprunglige förslagsställaren eller vederbörande
fackmyndighet ifrågasatt högre belopp än det av Kungl. Maj:t föreslagna,
7,000 kronor. Motionärerna räkna emellertid med ett erforderligt
anslag för ändamålet av icke mindre än 20,000 kronor. För egen del anser
utskottet skäl icke föreligga att redan nu, innan den avsedda verksamheten
kommit igång, räkna med högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit. Skulle
erfarenheten ådagalägga anslagets otillräcklighet, står alltid möjligheten öppen
att upptaga frågan till förnyat övervägande. Utskottet, som sålunda
icke kan biträda motionerna, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet
vill emellertid framhålla vikten av att till främjande av den angelägenhet,
varom här är fråga, inom hushållningssällskapen anställda trädgårdskonsulenter
och länsträdgårdsmästare i vidare mån än som för närvarande torde
vara fallet, inrikta sin verksamhet på att åvägabringa en planmässig organisation
för avsättning och försäljning av den svenska frukten.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
41
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å motionerna 1:174
och 11:297 till befrämjande av avsättningen av svensk
frukt anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.
37:o) Befrämjande av linodling. Med tillstyrkande av bifall
Kungl. Maj:t under punkt 79 föreslagit hemställer utskottet,
till vad Befrämjande
av linodlinq.
[79.]
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till åtgärder under 1929 för befrämjande av linodling
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
38:o) Ogräsens bekämpande. Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Ogräsens
Maj;t under punkt 82 föreslagit hemställer utskottet, bekampande.
[82.]
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
39:o) Understöd
av bifall till vad
skottet,
åt föreningar för jordbrukskredit. Med tillstyrkande Understöd åt
Kungl. Maj:t under punkt 88 föreslagit hemställer ut
kredit.
[88.]
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till understöd åt föreningar för jordbrukskredit anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av
25,000 kronor.
40:o) Jordbrukarungdomens förbund. Med tillstyrkande av bifall till jordbrukarvad
Kungl. Maj:t under punkt 89 föreslagit och under förmälan att enligt uydomen*
förbund.
statsrådsprotokollet såsom villkor för statsbidragets utbetalande — såsom [89.]
tidigare — uppställts, att förbundet visar sig hava från annat håll mottagit
understöd å minst lika stort belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund för
främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1929
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
15,000 kronor.
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Landsbygdens
elektrifiering.
[90.]
Fiskets befrämjande
i
de särskilda
orterna samt
befrämjande
i allmänhet
av fiskerinäringen.
[102.]
Södra
Sveriges
fiskeriförening.
[103.]
41:o) Landsbygdens elektrifiering. Med tillstyrkande av bifall till vad
Kungl. Maj:t under punkt 90 föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för främjande av en planmässig organisation och utveckling
av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor.
42:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna samt befrämjande i
allmänhet av fiskerinäringen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/
1930 har Kungl. Maj:t upptagit dels ordinarie reservationsanslaget till fiskets
befrämjande i de särskilda orterna med oförändat belopp 78,500 kronor, dels
ock ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
med oförändrat belopp 30,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra ordinarie
reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de
särskilda orterna med oförändrat belopp 78,500 kronor;
b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra ordinarie
reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet
av fiskerinäringen med oförändrat belopp 30,000 kronor.
43:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Under punkt 103 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att 1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
anvisa för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag a) såsom bidrag till
föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor, b) såsom bidrag till föreningens
fiskeribiologiska undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet
17,350 kronor eller tillhopa 26,000 kronor; 2) av det anslag å 18,000 kronor,
som av 1928 års riksdag beviljats för anordnande å för ändamålet av föreningen
förvärvad fastighet av dammhushållning med s. k. växelbruk, anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 9,000 kronor.
Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande verksamhet
har riksdagen för varje år från och med 1908 anvisat särskilt anslag.
För ett vart av budgetåren 1925—1929 har sålunda anvisats såsom
extra anslag dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,650
kronor, dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-,
försöks- och fiskodlingsverksamhet 17,350 kronor eller tillhopa 26,000
kronor.
Därjämte har 1928 års riksdag (jmf. IX H. T. p. 95) för anordnande å
för ändamålet av föreningen förvärvad fastighet av dammhushållning med
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
43
s. k. växelbruk beviljat ett anslag av 18,000 kronor, varav för budgetåret
1928/1929 anvisats såsom extra anslag 9,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslag till uppehållande av föreningens
nuvarande verksamhet skulle för budgetåret 1929/1930 utgå med oförändrat
belopp 26,000 kronor.
Beträffande anslaget för utvidgning av föreningens verksamhet att omfatta
växelbruk mellan fiskodling och jordbruk har departementschefen
erinrat, att detsamma avsetts såsom engångsanslag, ehuru av budgetära skäl
anvisningen därav uppdelats på tvenne budgetår. För den del av anslaget,
som anvisas för budgetåret 1929/1930, böra enligt departementschefens mening
gälla samma villkor, som jämlikt riksdagens uttalande fastställts för
den förut anvisade delen av anslaget.
Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet liemstäl- utskottet.
ler fördenskull,
att riksdagen må
1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening anvisa
för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag
a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
8,650 kronor,
b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-,
försöks- och fiskodlingsverksamhet 17,350
kronor eller tillhopa 26,000 kronor;
2) av det anslag å 18,000 kronor, som av 1928 års
riksdag beviljats för anordnande å för ändamålet av
föreningen förvärvad fastighet av dammhushållning med
s. k. växelbruk, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 9,000 kronor.
44:o) Skogshushållning i allmänhet. Under punkt 117 har Kungl. Maj:t skogshushdiiföreslagit
riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till skogshus- nins x alJhållning
i allmänhet, 21,200 kronor, med 700 kronor till 20,500 kronor. ^ 17 j
Anslagsminskningen är föranledd av att ett i anslaget ingående belopp å
700 kronor till omarbetning av viss lärobok i skogsbruk icke vidare är
erforderligt.
Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran. Utskot- utskottet.
tet hemställer fördenskull,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till skogshushållning i allmänhet, nu 21,200 kronor
med 700 kronor till 20,500 kronor.
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Riksskogs
taxeringens
fortsättande.
[118.]
45:o) Riksskogstaxeringens fortsättande. Under punkt 118 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för fortsättande av riksskogstaxeringen anvisa
för budgetåret 1029/1930 ett extra förslagsanslag av 160,000 kronor.
Statsrådsprotokollet sid. 244—250.
Under denna punkt har departementschefen jämväl motiverat uppförande
för budgetåret 1929/1930 av ett anslag av 66,000 kronor för bearbetning
av material från riksskogstaxeringen.
Sedan frågan om verkställande av en allmän taxering av de svenska
skogarna i syfte att utröna deras virkesmassa och den årliga virkestillväxten
vid skilda tillfällen varit föremål för statsmakternas överväganden, äskade
Kungl. Maj:t i proposition nr 143 till 1910 års riksdag medel till utförande
av en försöksundersökning i berörda avseenden av skogarna i Värmlands
län. I skrivelse nr 9 p. 62 anmälde riksdagen, att erforderligt anslag anvisats
för ändamålet.
Jämlikt beslut av 1923, 1924, 1925 och 1927 års riksdagar har dylik taxering
genomförts eller hestämts skola genomföras även i återstående delar av
landet. Envar av riksdagarna 1923 och 1924 anslog de medel, som för ändamålet
beräknades bliva erforderliga under närmast följande budgetår. För
taxeringens fortsättande beviljade 1925 års riksdag ett anslag av 375,000
kronor, därav samma riksdag såsom extra reservationsanslag anvisade
125,000 kronor, varefter vardera av riksdagarna 1926 och 1927 av anslaget
likaledes anvisat 125,000 kronor avseende respektive budgetåren
1926/1927 och 1927/1928. Slutligen har jämväl i riksstaten för innevarande
budgetår uppförts ett reservationsanslag för ändamålet av 125,000 kronor.
Den centrala ledningen av riksskogstaxeringen ävensom bearbetningen av
det vid taxeringen insamlade materialet handhaves enligt särskilda Kungl.
Maj:ts beslut av en riksskogstaxeringsnämnd.
Det åt nämnden anförtrodda taxeringsarbetet beräknas vad beträffar fältarbetet
bliva avslutat under år 1929.
För bearbetningen av det insamlade materialet har riksdagen anvisat
för ett vart av budgetåren 1924/1927 63,000 kronor samt för ett vart av
budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 66,000 kronor. Av ifrågavarande anslag
avses 3,000 kronor till publicerande av bearbetningens resultat. Vid
anslagsberäkningen har förutsatts, att lokal åt nämnden hyresfritt ställes
till förfogande.
Bearbetningen av materialet har förutsatts skola bedrivas så snabbt, att
redogörelsen för resultaten av taxeringen skulle föreligga inom ett å ett
och ett halvt år efter de sista fältarbetenas avslutande.
Hos Kungl. Maj:t har värmländska ingenjörsföreningen hemställt om
åtgärders vidtagande för nytaxering av skogarna i Värmlands län enligt
enahanda grunder, som tillämpats vid taxering av skogarna i övriga delarna
av landet. I häröver avgivna utlåtande ha riksskogstaxeringsnämnden,
skogs vårdsstyrelsen i Värmlands län, centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund och domänstyrelsen tillstyrkt den gjorda framställningen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
45
Riksskogstaxeringsnämnden har jämväl gjort framställning rörande anslag
för budgetåret 1929/1930 till riksskogstaxeringens fortsättande. Nämnden
har därvid erinrat, att genom det för budgetåret 1928/1929 till riksskogstaxeringens
fortsättande anvisade anslaget å 125,000 kronor taxerades
år 1928 hela Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands samt
en tredjedel av Älvsborgs län. Enligt den plan, som låg till grund för
statsmakternas beslut år 1927 om riksskogstaxeringens fortsättande och slutförande,
skulle därför återstå att år 1929 taxera resterande två tredjedelar
av Ålvsborgs, hela Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län, sammanlagt
omfattande en taxeringsyta å cirka 5,350 hektar. Av riksskogstaxeringsnämnden
verkställda kostnadsberäkningar utvisade, att för fältarbetets fullföljande
enligt planen skulle erfordras ett anslag för budgetåret 1929/1930
å 100,000 kronor.
För den händelse en nytaxering av Värmlands läns skogar verkställdes
år 1929, skulle anslaget till riksskogstaxeringens fortsättande för budgetåret
1929/1930 behöva ökas med 60,000 kronor eller till inalles 160,000 kronor,
vilket belopp med 35,000 kronor överstege vad nämnden hittills årligen
disponerat till fältarbetet. Beträffande det erforderliga anslaget har nämnden
betonat, att kostnadsberäkningarna verkställts med största möjliga noggrannhet.
Emellertid har nämnden ansett sig böra räkna med den eventualiteten,
att anslaget av en eller annan oförutsedd anledning skulle komma att
visa sig i någon män otillräckligt. För att säkerställa arbetets slutförande
år 1929 har nämnden därför ifrågasatt lämpligheten av att anslaget till
riksskogstaxeringens fortsättande, vilket hittills utgått såsom reservationsanslag,
för det sista året erhölle förslagsanslags karaktär. Ett avbrytande
av arbetet, då kanske endast en mycket obetydlig del återstode, skulle nämligen
medföra oproportionerligt stora kostnader för dess fullföljande nästkommande
år och onödigt fördröja resultatens framläggande.
Statskontoret har tillstyrkt, att det anslag, som för slutförande av riksskogstaxeringen
komme att beviljas, erhåller förslagsanslags natur.
Departementschefen har anfört, bland annat, följande.
»Såsom av utredningen i ärendet framgår, har förslaget om nvtaxering
av skogarna i Värmlands län vunnit livlig anslutning. De skäl, som därför
anförts, synas även mig vägande. Genom ett medtagande nu av Värmlands
län skulle vinnas en efter enhetliga grunder utförd undersökning rörande
hela landets skogar. Förutom denna för svenskt skogsbruk och industri
betydelsefulla sammanställning, erhålles ett material, möjliggörande för Värmlands
län synnerligen värdefulla jämförelser bland annat beträffande verkningarna
av de under de senaste båda årtiondena tillämpade i flera avseenden
förändrade grunderna för skogsskötseln. En dylik jämförelse kommer att
bliva av största värde jämväl för landet i övrigt. Jag tillstyrker sålunda,
att framställning göres till riksdagen om medelsanvisning för ändamålet.
Med hänsyn till fördelarna av att för arbetet äga tillgång till personal,
vilken genom deltagande i det föregående taxeringsarbetet är väl förtrogen
därmed, samt då kostnaderna genom anlitandet av denna personal torde
komma att i avsevärd grad begränsas, torde arbetet böra verkställas redan
under 1929.. Det för ändamålet begärda anslaget, 60,000 kronor, giver mig
icke anledning till erinran liksom ej heller det till avslutande av taxeringen
i rikets övriga delar äskade beloppet, 100,000 kronor. Anslaget torde av
skäl som i ärendet anförts givas förslagsanslags natur, och torde på Kungl.
Maj:t ankomma att giva närmare föreskrifter angående anslagets utanord
-
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
Bearbetning
av material
från riksskogstaxerinqtrn.
[119.]
Skogsvårdens
befrämjande.
[123.]
yfotioner.
ilande och användning. Till bearbetning av taxeringsmaterialet torde oförändrat
anvisas ett reservationsanslag av 66,000 kronor.»
Det synes utskottet ur flera synpunkter vara önskligt, att nytaxering
verkställes av Värmlands skogar. Mot det för utförande av detta arbete äskade
anslagsbeloppet 60,000 kronor har utskottet intet att erinra, och utskottet
vill även tillstyrka beviljande av det för avslutande av taxeringen i rikets
övriga delar begärda beloppet 100,000 kronor. Praktiska skäl synas tala
för att på sätt statskontoret tillstyrkt hela anslagsbeloppet erhåller förslagsanslags
natur. I enlighet med vad departementschefen ifrågasatt vill utskottet
jämväl förorda, att för budgetåret 1929/1930 liksom för budgetåret
1928/1929 uppföres ett extra reservationsanslag å 66,000 kronor för bearbetning
av material från riksskogstaxeringen.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan i
fråga om sistnämnda anslag å 66,000 kronor hemställer utskottet nu,
att riksdagen må för fortsättande av riksskogstaxeringen
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 160,000 kronor.
46:o) Bearbetning av material från riksskogstaxeringen. Under åberopande
av vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår för
bearbetning av material från riksskogstaxeringen anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
66,000 kronor.
47:o). Skogsvårdens befrämjande. Under punkt 123 bär Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa till skogsvårdens
befrämjande att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande
skogs vårdsstyrelser ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.
Statsrådsprotokollet sid. 255—261.
I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner,
nämligen nr 111 i första kammaren av herr Nilsson, Petrus, m. fl. och
nr 290 i andra kammaren av herr Persson i Trången m. fl., har hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 anvisa till skogsvårdens befrämjande
att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande
skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag av 815,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Till skogsvårdens befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas
mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser, anvisades av riksdagen för budget
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
47
året 1927/1928 ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor. För budgetåret
1928/1929 höjdes detta anslag av riksdagen till 750,000 kronor.
I .skrivelse den 22 september 1928 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund, med överlämnande av yttranden från samtliga skogsvårdsstyrelser,
hemställt, att för budgetåret 1929/1930 måtte till berörda ändamål
anvisas ett anslag å 815,000 kronor, avseende bidrag under kalenderåret 1929.
över centralrådets berörda skrivelse hava infordrade utlåtanden avgivits
av domänstyrelsen den 20 oktober 1928 och av statskontoret den 5 november
1928.
Centralrådet har i sin berörda framställning anfört följande.
För utrönande av skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov för 1929 hade från
de olika skogsvårdsstyrelserna infordrats provisoriska inkomst- och utgiftsstater
för samma år. Med ledning av dessa uppgifter hade centralrådet
låtit uppgöra vid skrivelserna fogade tablåer, utvisande för varje styrelse
beräknade inkomster och utgifter för 1929. Enligt dessa tablåer uppginge
bristen för samtliga skogsvårdsstyrelser till 992,202 kronor. Vid granskning
av de framställda kraven hade centralrådet funnit, att desamma vore välmotiverade
och att största sparsamhet iakttagits, varför nämnvärda beskärningar
ej kunde företagas utan vådor för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
För täckande av skogsvårdsstyrelsernas sålunda angivna medelsbehov stode
till förfogande i första hand vid årsskiftet 1928/1929 till statskontoret redovisade
skogsvårdsavgifter med ett beräknat belopp av omkring 175,000 kronor.
En brist å i runt tal 815,000 kronor skulle alltså förefinnas, vilket
belopp centralrådet hemställde måtte äskas av riksdagen.
Domänstyrelsen har tillstyrkt centralrådets framställning.
Statskontoret har, då det kunde antagas att vid årsskiftet 1928/1929 skogsvårdsavgifter
inflöte till högre belopp än det av centralrådet beräknade
175,000 kronor, hemställt, att anslaget till skogsvårdens befrämjande måtte
upptagas till 800,000 kronor.
Departementschefen har närmast på grund av den förlidet år vidtagna
höjningen av ifrågavarande anslag ansett sig icke kunna tillstyrka, att anslaget
nu ånyo höjes.
Motionärerna hava under hänvisning till det enligt'' utredningen i ärendet
föreliggande medelsbehovet upptagit centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas
förbund förslag om anvisande av ett till 815,000 kronor förhöjt anslag.
Tillkomsten av 1923 års skogsvårdslag hav i väsentlig man ökat omfattningen
av skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter.^ Inrättandet från och med
budgetåret 1927/1928 av statens skogsutdikningsanslag, — vari utskottet i
enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag under nästföljande punkt
tillstyrker en höjning med 200,000 kronor eller till 500,000 kronor — har ock i
sin mån bidragit att än ytterligare vidga skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
Det är givetvis en angelägenhet av största vikt, att skogsvårdsstyrelserna
kunna på ett tillfredsställande sätt upprätthålla sin betydelsefulla och krävande
Utskottet.
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr
o
/C.
verksamhet. Enligt den av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund
verkställda utredningen skulle härför, på sätt motionärerna ock framhållit,
krävas en höjning i nuvarande anslagsbeloppet med 65,000 kronor. I betraktande
härav anser sig utskottet icke böra ställa sig avvisande mot kravet
på en anslagsförhöjning men håller, på av statskontoret angivna skäl, före,
att höjningen bör begränsas till 50,000 kronor och anslaget sålunda upptagas
till 800,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt motionerna 1:111 och II: 290
för budgetåret 1929/1930 anvisa till skogsvårdens befrämjande
att i mån av förefallande behov fördelas
mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag
av 800,000 kronor.
statens skogs- 48:o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 124 har Kungl. Maj:t
företagit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 under benämning statens
[124.] skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 261 och 263.1
De av chefen för jordbruksdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 23 september 1926 tillkallade sakkunniga för verkställande av
utredning, huruvida och på vad sätt staten borde, utöver vad då ägde rum,
lämna bidrag för utdikning av sådana, enskilda tillhöriga försumpade
marker, som kunde göras tjänliga för skogsbörd, hade i det av dem den 26
november samma år överlämnade betänkandet beräknat, att om de ändamål,
som med statens skogsutdikningsanslag avsåges, i någorlunda tillfredsställande
omfattning skulle kunna tillgodoses, borde anslaget ej beräknas till
lägre belopp än 500,000 kronor, varom förslag ock framställdes av centralrådet
för skogsvårdsstyrelsernas förbund. Med hänsyn till, bland annat, att det
av statens skogsutdikningsanslag för skogsvårdsstyrelserna föranledda arbetet
vore av komplicerad natur och under första året i viss mån måste betraktas
som försöksverksamhet, varjämte länsjägmästarna före arbetets igångsättande
hade att genomgå särskild utbildningskurs vid skogshögskolan, hade av
riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för första verksamhetsåret anvisats
endast ett belopp av 200,000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget
uppförts med 300,000 kronor. Anslaget avser understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet inom område, varå skogsvårdslagen
äger tillämpning, av torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan
hos mark med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbörd.
För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmelserna
i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag
från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelsen nr
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
49
365/1928 gjorda ändringar. Vidare har Kungl. Maj:t nämnda dag utfärdat
cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med
vissa föreskrifter rörande tillämpningen av förstberörda kungörelse.
I framställning till Kungl. Maj:t har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund, med överlämnande av från samtliga skogsvårdsstyrelser infordrade
ippgifter i ämnet, hemställt om ifrågavarande anslags bestämmande
fö • budgetåret 1929/1930 till 500.000 kronor, och har centralrådet
till stöd därför anfört bland annat följande.
För att utröna skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov av skogsutdikningsanslag
under 1930 hade centralrådet infordrat uppgifter från samtliga dessa styrelser
rörande de belopp, varpå under 1929 inkommande ansökningar om bidrag
från statens skogsutdikningsanslag sannolikt belöpte. Det hade givetvis för
skogsvårdsstyrelserna mött vissa svårigheter att rätt uppskatta angivna medelsbehov,
varför de av skogsvårdsstyrelserna meddelade siffrorna vore av
approximativ natur. Som stöd för beräkningarna hade i allmänhet tjänat
omfattningen av under 1928 inkomna ansökningar och härvid hade flera
skogsvårdsstyrelser vid bedömandet av 1929 års medelsbehov endast räknat
med sådana redan föreliggande ansökningar, som ej kunde handläggas
under 1928.
Enligt nämnda beräkningar skulle för ändamålet tarvas 770,500 kronor
fördelat på skogsvårdsstyrelserna med belopp uppgående från 2,000 kronor
för envar av Göteborgs och Bohus läns samt Örebro läns landstingsområden
till 100,000 kronor för vartdera av Kopparbergs läns och Västerbottens läns
landstingsområden.
Härtill komme det belopp skogssällskapet kunde anse sig behöva för utdikning
av mark i ändamål av skogsbörd å av sällskapet förvaltade skogar.
Vidare måste antagas, att ett stort antal dikningsföretag, som planlagts
1928, på grund av bristande medel ej kunde komma till utförande 1929,
varför 1930 års medelsbehov borde ökas med den helt säkert betydande
summa, de representerade.
Ett faktum vore, att i stora delar av landet intresset för utdikning av
vattensjuk mark till befrämjande av skogsväxten vore synnerligen stort.
Skogsägarna började alltmera vinna insikt i, att de ägde marker, vars
virkesproducerande förmåga avsevärt kunde ökas genom en rationell och
effektiv utdikning. Samtidigt som den uppfattningen började vinna terräng,
att dikningen vore ett det främsta och effektivaste medel för ökande av
skogens tillväxt, medförde även den stegrade upplysningen i dessa frågor
bättre förståelse för sakkunskapens betydelse för ett gott resultats erhållande.
Härav hade följden blivit, att skogsvårdsstyrelserna i allt högre grad bleve
anlitade och att med hänsyn till anslagets begränsning ett stort antal av
de inkomna ansökningarna om bidrag ej inom rimlig tid kunde bliva behandlade.
Centralrådet hade sig bekant, att flera skogsvårdsstyrelser av
denna anledning ej ansett sig kunna göra den propaganda för saken, som
eljest ur skogsvårdssynpunkt varit önskvärd.
Skogssällskapet har för sin verksamhet beräknat ett belopp av 10,000
kronor.
Statskontoret har icke haft något att erinra mot centralrådets framställning.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 2 haft. I\''r 2.)
4
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
Skogsvårds~
styrelsernax
förbund.
[125.]
Domänstyrelsen har tillstyrkt framställningen, under framhållande att det
av centralrådet begärda anslaget av 500,000 kronor torde vara erforderligt
för tillgodoseende i tillfredsställande omfattning av det med skogsutdikningsanslaget
avsedda ändamålet.
Med hänsyn till den synnerliga vikt, som måste ur nationalekonomisk,
social och enskild synpunkt tilläggas den verksamhet anslaget avser att
främja, har det synts departementschefen önskvärt, att anslaget utmätes så,
att verksamhetens fortgång och utveckling kunde hehörigen tillgodoses.
Härvid har departementschefen erinrat, att skogsavdikningen såväl gynnar
produktionen som bidrager att öka tillgången på arbetstillfällen.
Det är visserligen en betydande ökning, som nu föreslås i förevarande
anslag. Med hänsyn emellertid till angelägenheten av att erforderliga medel
stå till förfogande för utlämnande av bidrag från anslaget, tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts framställning. I överensstämmelse härmed hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 under benämning
statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra
reservationsanslag av 500,000 kronor.
49:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 125 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under kalenderåret 1929 för skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den sammanslutning,
benämnd skogsvårdsstyrelsernas förbund, vari nämnda) styrelser äro förenade,
är för innevarande budgetår uppfört ett extra reservationsanslag av
15.000 kronor. Stadgar för förbundet hava av Kungl. Ma.j:t fastställts den
14 augusti 1925.
I framställning till Kungl. Maj:t har centralrådet för samma förbund
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret
1929/1930 såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för förbundet under
år 1929 anvisa 20,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för centralrådets verksamhet
har för vartdera av åren 1926 och 1927 av riksdagen beviljats ett anslag
av 10,000 kronor. Detta bidragsbelopp blev av 1928 års riksdag förhöjt med
5.000 kronor så vitt angår verksamhetsåret 1928. Denna böjning motiverades
särskilt därmed, att ytterligare medel borde stå till förfogande för
sekreterarbiträde och annan för utredningsuppdrag behövlig arbetskraft.
Samma skäl åberopas för den nu begärda anslagsökningen. Såsom föregående
år framhölls åvila betydande arbetsuppgifter förbundet. Till dessa
bidrager Kungl. Maj:t i icke oväsentlig mån genom utredningsuppdrag och
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
51
remisser. Förbundets stigande arbetsbörda likasom de större utgifter för
arbetslokaler m. m., som därav indirekt bliva en följd, synas motivera
ytterligare ökning av statens bidrag till dess verksamhet; och synes mig
intet vara att erinra emot den av centralrådet föreslagna, av statskontoret
utan erinran lämnade höjningen av 5,000 kronor.»
Utskottet, som icke anser sig böra framställa någon erinran mot den begärda
anslagsökningen å 5,000 kronor, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna under kalenderåret 1929 för skogsvårdsstyrelsernas
förbund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
50:o) Lautmäteriundervisningen. Under punkt 129 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
51,350 kronor.
Alltsedan 1910 har riksdagen ställt medel till Kungl. Maj:ts förfogande att
användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av lantmäteristyrelsen den 6 november
1909 framställt, i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 8 april
1910 (prop. nr 186/1910) närmare angivet förslag. För ett vart av budgetåren
1925/1929 har anslaget uppförts såsom extra reservationsanslag med
49,500 kronor.
Stadgar för lantmäteriundervisningen, att tillsvidare lända till efterrättelse,
hava av Kungl. Maj:t fastställts den 20 juli 1923.
Till uppehållande av undervisningen under budgetåret 1928/1929 har
Kungl. Maj:t den 14 juni 1928 anvisat 51,150 kronor enligt utgiftsstat, som
nära ansluter sig till den för budgetåret 1927/1928 fastställda staten.
I skrivelse den 3 september 1928 har lantmäteristyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att till lantmäteriundervisningens ordnande
och bedrivande anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra resevationsanslag
av 51,350 kronor. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande.
Ovanberörda utgiftsstat för budgetåret 1927/1928 innebure bifall till ett
av lantmäteristyrelsen framställt förslag att under innevarande läsår anordna
en kurs i stadsplanelära m. m. för redan examinerade lantmätare.
Redan vid avgivande av sagda förslag framhöll styrelsen på anförda skäl,
att ett behov förelåge av minst två kurser, men att det icke lämpligen läte
sig göra att anordna mera än en sådan kurs under läsåret. Till följd härav
komme jämväl under budgetåret 1929/1930 att erfordras anordnandet av en
kurs för redan examinerade lantmätare i stadsplanelära m. m., och kostnaderna
härför torde, i likhet med vad för innevarande budgetår upptagits,
kunna beräknas till 1,600 kronor. Ej heller i övrigt torde någon ändring
i den i utgiftsstaten för innevarande budgetår upptagna summan 51,150
Utskottet.
Lantmäteri
undervis
ningen.
[129.]
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
kronor erfordras för nästkommande budgetår i vidare mån, än att utgiftsposten
till »övriga lärare», vilken visat sig väl knappt tilltagen, tarvade en
ökning av 200 kronor, och anslagsbehovet skulle på grund härav tillhopa
uppgå till 51,350 kronor, innefattande en höjning av anslaget med 1,850
kronor i jämförelse med det för innevarande budgetår av riksdagen anvisade.
Vidare har styrelsen framhållit att, förutom ovan berörda kurser i statsplanelära,
behov av extra kurser förefunnes inom bland annat det mätningstekniska
området samt i fråga om jords gradering och förfarandet vid
likvider ävensom rörande den nu ikraftträdda nya jorddelningslagstiftningen.
Då såsom utgift för ifrågavarande nya extra kurser borde räknas med
approximativt 2,000 kronor eller ungefär det belopp, som kunde antagas
förefinnas såsom reservation vid nämnda budgetårs ingång, har det synts
styrelsen riktigast, att såsom reservationsanslag anvisades ett extra anslag,
motsvarande ovanstående, i nära anslutning till senast fastställda utgiftsstat
beräknade summa eller 51,350 kronor.
utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till lantmäteriundervisningens ordnande
och bedrivande anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 51,350 kronor.
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[154.]
51:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt 154
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget
till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 70,000
kronor, med 15,000 kronor till 85,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 332.)
Utskottet. Då genom utredningen i ärendet ådagalagts, att vägande skäl tala för en
höjning av ifrågavarande anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till kostnader för kommittéer och utredningar genom
sakkunniga, nu 70,000 kronor, med 15,000 kronor till
85,000 kronor.
Extra åt- 52:o) Extra utgifter. Under punkt 155 har Kungl. Maj:t föreslagit riksr9y^\
dagen att höja ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 70,000
kronor, med 20,000 kronor till 90,000 kronor.
Nionde huvudtitelns ordinarie reservationsanslag till extra utgifter uppfördes
jämlikt beslut av 1926 års riksdag (jmf. IX H. T. p. 143) med
70,000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Med ifrågavarande anslag avses att möjliggöra för Kungl. Maj:t att efter
eget beprövande anvisa medel för tillgodoseende av behov av mera tillfällig
beskaffenhet eller i övrigt för ändamål, vilkas genomförande ansetts behöv
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 53
ligt men för vilka andra anslagsmedel icke förefinnas. Anslaget har sålunda
ofta kommit till användning för bestridande av nödvändiga utgifter,
som i vanliga fall pläga bliva föremål för särskilt anslagsäskande hos riksdagen,
men antingen varit så brådskande, att riksdagens beslut icke kunnat
avbidas, eller gällt jämförelsevis obetydliga belopp. Med de växlande förhållanden,
som råda inom jordbruksdepartementets omfattande förvaltningsområde,
har det visat sig, att de krav, vilka ställts på anslaget, varit så
stora, att det jämförelsevis låga belopp, varmed anslaget är uppfört, varit
alltför otillräckligt. I hög grad önskvärt torde fördenskull vara, att detta
betydelsefulla anslag erhåller förstärkning för att kunna fylla sitt ändamål.
Denna förstärkning synes böra bestämmas till 20,000 kronor.»
Utskottet, som icke anser sig böra framställa någon erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 70,000 kronor, med 20,000 kronor
till 90,000 kronor.
Stockholm den 5 mars 1929.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Andersson i Fältenborg,
Sjöblom, Tjällgren, von Stockenström, Granath och Gabrielsson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Pettersson i Bjälbo, Sköld,
Carlslröm, Andersson i Grimbo, Svensson i Grönvik, Månsson i Erlandsro och Olsson i Rödningsberg
med
undantag därav att herr Weibull deltagit i stället för herr Pettersson i Bjälbo i behandling
av punkterna 3—31 och 35—52,
Bihalig till riksdagens protokoll t Ost). it) samt. 2 häfl. (Nr ’3j.
Utskottet.
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Reservationer:
under punkt 2 (fast försöksgård för jordbruket)
av herr Sköld;
under punkt 18 (fjäderfäavelns befrämjande)
av herrar Andersson i Grimbo och Svensson i Grönvik, som inom utskottet
yrkat bifall till motionen;
under punkt 36 (befrämjande av avsättningen av svensk frukt)
av herrar Andersson i Grimbo och Svensson i Grönvik.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.