Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

I

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1929 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om anordnande av
ändamålsenlig are sittplatser i kamrarnas plenisalar.

I en inom första kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning
hänvisad motion nr 217 hava herrar Ljunglund och Örne hemställt,
»att första kammaren ville i skrivelse till riksgäldsfullmäktige anhålla, att
kammarens plenisal måtte utrustas med så vitt möjligt ändamålsenliga
sittplatser».

Till stöd för yrkandet hava motionärerna anfört följande:

»Den svenska riksdagens lokalfråga är allt annat än tillfredsställande ordnad.
I all synnerhet gäller detta omdöme kamrarnas nuvarande inredning.
Det har med all rätt klagats över den oro, det spring och den brist på samlad
uppmärksamhet, som prägla kamrarnas sammanträden. Naturligtvis
äro orsakerna härtill flera. Men det må undras, om icke en av de förnämsta är
att söka i den otrevnad, som de nuvarande sittplatsanordningarna skapa. De
pulpeter, kamrarna ha, äro i utomordentlig grad olämpliga för sitt ändamål.
Man sitter obekvämt i dem. Men detta är icke den största olägenheten. De
erbjuda icke nödigt utrymme för vare sig skrivning eller läsning. Pulpetens
skiva är alldeles för smal för att kunna tjänstgöra som underlag för uppslagsböcker
eller annan dokumentation. Det är praktiskt taget ogörligt att
på densamma avfatta ett brev. Den oundvikliga följden blir därför också
den, att riksdagsledamoten för varje skrivgöromål tvingas lämna plenisalen.
Vore pulpeterna ändamålsenliga och erbjöde de utrymme för såväl läsning
som skrivning, så vunnes därmed, att kamrarnas ledamöter i vida större
utsträckning än vad nu är fallet vore tillstädes vid förhandlingarna.

Inredningen av t. ex. det danska riksdagshusets plenisalar synes erbjuda
ett gott föredöme. Där är ledamotens pulpet ett bekvämt arbetsbord i smått,
med utrymme för såväl böcker som papper och dessutom för en liten lampa
med diskret ljus. Det synes vara på tiden, att den svenska riksdagen söker
inrätta sina plenisalar efter liknande principer. Och ehuru vi äro väl medvetna
om att en något så när tillfredsställande reform i förevarande avseende
erbjuder avsevärda kostnader och tekniska svårigheter, ha vi likvisst ansett
oss böra bringa spörsmålet under kammarens prövning.»

I en inom andra kammaren väckt motion nr 336, som likaledes hänvisats
till bankoutskottet, har herr Engberg föreslagit, »att andra kammaren ville i
skrivelse till riksgäldsfullmäktige anhålla, att kammarens plenisal måtte
utrustas med så vitt möjligt ändamålsenliga sittplatser».

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 8 sand. 31 höjt. (Nr 52.)

2

Bankoutskotlets utlåtande Nr 52.

Motiveringen för sistnämnda förslag är av enahanda innehåll som motiveringen
i nyssnämnda motion 1:217.

Sedan bankoutskottet hos fullmäktige i riksgäldskontoret anhållit, att
fullmäktige ville avgiva och till utskottet inkomma med yttrande över ifrågavarande
motioner samt därvid jämväl förebringa utredning rörande möjligheterna
att tillgodose de i motionerna uttalade önskemålen, hava fullmäktige
hos byggnadsstyrelsen hemställt, att styrelsen måtte i samråd med
arkitekten A. Johansson verkställa den av utskottet begärda utredningen.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till fullmäktige den 2 maj 1929 framlagt
utredning i ämnet. Av skrivelsen inhämtas huvudsakligen följande:

Sedan fullmäktige överlämnat en plan över de två sammanträdessalarna
i den danska riksdagsbyggnaden jämte en teckning, som mer detaljerat utvisade
medlemmarnas sittplatser därstädes, hade byggnadsstyrelsen på platsen
närmare studerat plenisalarna i vårt riksdagshus ävensom samrått med
arkitekten Johansson.

Till en början hade undersökts, huruvida en annan uppställning av ledamöternas
pulpeter skulle kunna möjliggöra en förbättring i det anmärkta
avseendet. Den nuvarande uppställningen med pulpeter placerade två och
två vid sidan av varandra och med rymliga gångar på ömse sidor beredde
ledamöterna bekvämt tillträde till platserna och även lätthet att utan att i
högre grad störa förhandlingarna komma till och avlägsna sig från platserna.
Att med bibehållande av samma princip för uppställningen öka
platsutrymmet i motionärernas syfte läte sig emellertid icke av utrymmesskäl
göra. Byggnadsstyrelsen hade därför undersökt, huruvida icke med
tillämpande av annan idé för uppställningen skulle kunna ernås större utrymme
för varje plats. Härvid hade de av motionärerna såsom föredömliga
angivna plenisalarna i det danska riksdagshuset tjänat såsom förebild. Det
därstädes tillämpade systemet återfunnes för övrigt i rådssalen i Stockholms
stadshus. Å en skrivelsen bilagd plan över andra kammarens plenisal visades,
hur en sådan uppställning av platserna skulle kunna anordnas. Någon
plan för första kammaren vore ej utarbetad, då utrymmet där vore större än
i andra kammaren.

Enligt denna uppställning skulle mittgången bibehållas, medan pulpeterna
skulle placeras i rader intill varandra å gradiner, som från mittgången
bågformigt slöte upp mot platsen framför presidiet. Detta bibehölles i
huvudsak i sitt nuvarande skick, dock med väsentligt minskat utrymme. Till
gradinerna funnes tillträde, utom från mittgången, från salens sidor. De
ledamöter, som icke hade ytterplatser, måste alltså för att komma till eller
från sina platser passera gradinen framför de bakom sittande, vilket givetvis
måste verka störande.

Denna plan läte sig genomföra med ett mått av 60 cm i bredd och 165 cm i
djup för varje plats, vilket vore något mindre än motsvarande mått i de
danska plenisalarna, där måtten vore respektive 62,5 och 178 cm. Det vore
emellertid att märka, att borden i de danska salarna vore onödigt djupa,
60 cm, vilket mått syntes kunna minskas. I det föreliggande förslaget vore
pulpeterna minskade till 45 å 50 cm, varigenom det återstående utrymmet
för stolplats och gång bleve detsamma som i de danska plenisalarna. Mera

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

3

betänkligt vore däremot breddmåttet, som i förslaget vore 2,5 cm mindre än
det danska mattet, vilket i sin tur måste betraktas såsom minimimått.

De föreslagna förändringarna beträffande ledamöternas platser hade emellertid
icke kunnat ske utan en betydlig inknappning av platserna för presidiet,
vilket pa detta sätt bleve i det trängsta laget och varigenom nödvändiggjordes
bortflyttande av bysten i fondnischen.

Anordningarna skulle för övrigt medföra en omläggning av golvet samt
av kanalerna för införandet av ventilationsluften ävensom anskaffande av
nya pulpeter med fåtöljer.

Kostnaderna för dessa förändringars genomförande i de båda plenisalarna
kunde beräknas till omkring 200 000 kronor enligt en vid skrivelsen fogad
kostnadsberäkning.

Byggnadsstyrelsen hade även undersökt, huru man med möjligast enkla
medel skulle kunna avlägsna de av motionärerna påtalade största olägenheterna.
Pulpeterna skulle sålunda — på sätt två vid skrivelsen fogade ritningar
utvisade — kunna göras mera ändamålsenliga genom att utöka skivorna
5 cm i djup, varigenom dessa utdragna skulle bliva 36 cm i stället
för 31 cm. I samband härmed borde förstycket till facket under skivan
borttagas, så att facket bleve öppet såsom en hylla och man alltså icke
nödvändigtvis måste lyfta upp locket för att komma åt innehållet i facket.
Detta skulle salunda ej längre kunna låsas, vilket dock icke syntes medföra
någon större olägenhet, då kammarledamöterna numera hade andra låsbara
förvar. Den nuvarande platsanordningens mått syntes medgiva en dylik
utökning av pulpeten, då platsinnehavaren intoge sittande ställning. För
stående ställning blev dock utrymmet väl knappt, varför, i samband med
ökningen av skivan, den skjutbara sitsen skulle kunna minskas med 5 cm,
varigenom det fria utrymmet vid stående ställning — när alltså sitsen vore
tillbakadragen — icke skulle bliva mindre än det nuvarande. Fåtöljerna
skulle på detta sätt icke komma att förlora i bekvämlighet, då minskningen
skulle ske å sitsens innanför stolsryggen överskjutande del. Minskningen
medgåve, att stolsitsen utan att komma i en mera besvärande ställning för
den bakomsittande skulle kunna skjutas tillbaka 5 cm utöver nuvarande läge.

Genom en omstoppning av sitsarna i samband med minskningen skulle
dessa kunna givas ett mera tillbakalutande läge, vilket skulle göra fåtöljerna
mera bekväma.

Ett genomförande i båda plenisalarna av dessa ändringar hade beräknats
betinga en sammanlagd kostnad av omkring 80 000 kronor.

Den i byggnadsstyrelsens skrivelse åberopade kostnadsberäkningen är
av följande utseende:

I. Bibehållande av de gamla bänkarna efter förändring av sitsarna och
skrivstöden m. m.

Framdragning av elektriska ledningar jämte bilningsarbeten samt

efterkomplettering av golven in. m.......................

Snickeriarbeten jämte omstoppning av sitsarna .. 404X100: —

Elektrisk armatur .......................... 404X 12: —

Tillsyn och oförutsedda utgifter (10 %) ....................

Kronor

26 000:—
40 000: —
5 000: —
7 000: —

78 000: —

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Utskottet.

II. Helt ny bänkanordning.

Bortrivning av alla gamla bänkar och gradiner in. in.........

Byggnadsarbeten för nya värmeventiler och elektr. ledningar . .

Nya gradiner med socklar och efterkompletteringar..........

Förändring av estraderna ................................

Nya pulpeter ................................ 404X 95: —

Nya stolar .................................. 404X130: —

Nya ventiler för varmluften ..............................

Elektriska belysningsledningar ............................

Elektrisk armatur ............................ 404X12: —

Nya mattor .................................. 700X21 :j—

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter (15 %) ..........

3 000
15 000
20 000

4 000
38 000
53 000

5 000

14 000
5 000

15 000
26 000

Kronor 198 000

Av de i skrivelsen omnämnda ritningarna äro två, som åskådliggöra
innebörden av de utav byggnadsstyrelsen framlagda alternativa förslagen,
i avtryck fogade vid detta utlåtande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava med skrivelse den 8 maj 1929 till
utskottet överlämnat byggnadsstyrelsens utredning och därvid uttalat, att
de för egen del icke hade något att tillägga till vad byggnadsstyrelsen anfört
i ämnet.

Även enligt utskottets mening måste bänkanordningarna i kamrarnas
plenisalar för närvarande anses vara i flera avseenden mindre tillfredsställande.
Den utredning, som i ärendet verkställts, giver emellertid vid handen,
att på grund av de knappa utrymmena i plenisalarna synnerliga svårigheter
föreligga för erhållande av förbättrade anordningar beträffande sittplatserna.
Efter utskottets uppfattning kan intet av de förslag, som under
utredningen framkommit, medföra en tillfredsställande lösning av trågan.
De förbättringar, som genom förslagen skulle vinnas, synas utskottet icke
vara av den betydelse, att de kunna uppväga de med förslagens genomförande
förbundna avsevärda kostnaderna. Vad särskilt angår det framförda
alternativet med helt ny bänkanordning, skulle detta förslag medföra
en betänklig inknappning av utrymmet för kamrarnas presidier.

På grund av nu anförda omständigheter har utskottet i sakens nuvarande
läge funnit sig böra avstyrka bifall till de väckta motionerna.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att förevarandc motioner 1:217 och 11:336 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 maj 1929.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

D

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Pettersson i Olovstorp, Ström,
Abrahamsson, Dalberg, Andersson i Hedsta, /''. .4. Larsson och Bodin;

från andra kammaren: Herrar Winkler, Borggren, Bäcklund* Wikström, Ryberg,
Lovén, Svensson i Betingetorp och Leffler.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Anm ImmENS Plenisal .

ro/uut vim Ny umkahomni/k.

Summa fum. HN.

mi --Er t f . ■ i ■ i 1* '' '' >»*''

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

llKSMGENS PLENISAL K

[ÖLSLAG TILL ANDUNG- AV NWAUNDE MNEAh.

klVAH OKAS C-A $ CM.

Qms Myaur Svao mr/i/m.

imrnmP -L

,» , t20 un.

BYGGNADSSTYRELSEN

UTREDNINGSBYRÅN

Litt.

Ritad av JK-UrnS. Dato‘c^/ \QZJ.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929