Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
1
Nr 32.
Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1929 kl. 8 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1929/1930, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1929/1930 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1929 (bilaga till
1929 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning
för budgetåret 1929/1930 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen här därvid anmält, bland annat, riksräkenskapsverkets
skrivelse den 6 december 1928 med inkomstberäkning för nämnda
budgetår.
I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen
till en början yttrat sig rörande de allmänna förutsättningarna för statsregleringen
och därvid uttalat sig om det ekonomiska läget under år 1928,
om konjunkturutsikterna och om kassafondens ställning samt därefter övergått
till att yttra sig om finansplanen. Av de förutsättningar, från vilka
departementschefen därvid ansett sig böra utgå, har departementschefen
funnit framgå, att möjligheter till icke oväsentliga skattelindringar stode
öppna. Under förutsättning av samma skatter och skattesatser som för närvarande
samt av oförändrade taxebestämmelser vid statens järnvägar skulle
nämligen, enligt departementschefens uppfattning, de påräkneliga inkomsterna
för nästa budgetår överstiga summan av samtliga utgiftsanslag i riksstatsförslaget
med omkring 25 miljoner kronor.
Departementschefen har därefter anfört följande:
»Vad angår de lättnader i skatter och avgifter, som sålunda kunna komma
ifråga, synes den redan tidigare i utsikt ställda nedsättningen av godstaxorna vid
statens järnvägar i första hand böra bringas till verkställighet. Av tekniska
skäl kan taxesänkningen icke inträda förr än vid ingången av år 1930. Sänkningen
beräknas för helt år medföra en reduktion i statsbanornas överskott
med 8.5 miljoner kronor. Med hänsyn till tiderna för överskottets inlevereBihang
till riksdagens protokoll 1929. 7 samt. 26 håft. (Nr 32.) 1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
ring till statsverket drabbas emellertid budgetåret 1929/1930 av en inkomstminskning
å allenast omkring 3.5 miljoner kronor.
Den direkta beskattningens lättande är alltjämt en angelägenhet av
största vikt såväl för skattedragarna i allmänhet som särskilt med hänsyn
till näringslivets intressen och dess konkurrensmöjligheter i förhållande till
utlandet. I anslutning härtill synes mig det procenttal, efter vilket inkomst-
och förmögenhetsskatten beräknas, böra sänkas med 10 enheter,
d. v. s. från nuvarande siffran 150 till 140. Härav föranledes en sänkning
i skattens avkastning med över 9 miljoner kronor.
I syfte att ytterligare för konsumenterna förbilliga den för hela folkförsörjningen
så viktiga artikel som sockret utgör, förordar jag, att sockerskatten,
som för närvarande utgår med 4 öre per kilogram, helt avskaffas.
Den härav föranledda skattelättnaden kan uppskattas till 8.5 miljoner kronor
årligen, ehuruväl för nästa budgetår inkomstminskningen för statsverket
begränsas till inemot 7 miljoner kronor, enär viss på innevarande
budgetår belöpande skatt inflyter först efter det nya budgetårets ingång.
Då emellertid proposition angående åtgärder för den inhemska sockerbetodlingens
tryggande senare torde komma att avlåtas till riksdagen, kan vid
bifall till propositionen den genom sockerskattens avskaffande åvägabragta
skattelättnaden beräknas först efter hand i sin helhet komma konsumtionen
till godo.
Färsk frukt ingår under senare tid i allt större omfattning bland allmännare
förbrukningsartiklar och spelar för folknäringen och folkhälsan en
betydelsefull roll. Tullsatsen å färska äpplen och päron torde böra upphävas
för månaderna januari—juli, under vilken tid tullsatsen i fråga
icke spelar någon roll såsom skydd för den inhemska fruktodlingen
utan praktiskt taget har karaktären av finanstull. Även torkade plommon
och sviskon utgöra i den nutida hushållningen en viktig konsumtionsvara.
Tullen härå torde böra helt bortfalla. Citroner hava såsom
närings- och hälsomedel icke ringa betydelse, och tullfrihet bör införas
jämväl för denna artikel. Därest nu nämnda tullättnader beslutas, kan
tullmedlens avkastning beräknas minskad med 3 miljoner kronor.
Från näringslivets sida hava med stegrad styrka önskemål framförts
om sänkning av stämpelavgiften vid köp och byte av aktier, vilken avgift
för närvarande är sex gånger högre än den ursprungliga, år 1908 fastställda
och fyra gånger högre än den stämpelavgift, som utgick enligt fondstämpelförordningen
i dess år 1913 givna lydelse. Jag tillstyrker, att ifrågavarande
stämpelavgift nedsättes till hälften, vilket beräknas medföra en
reduktion i stämpelmedlens avkastning av omkring 2 miljoner kronor.
Slutligen böra lastpenningama, vilka drabba sjöfartsnäringen och verka
till fördyrande av importvarorna, helt avskaffas, varav föranledes en minskning
i skatteintäkt av 0.75 miljon kronor.»
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
I det följande kommer utskottet att vid behandlingen av de särskilda
bevillningarna lämna redogörelse för innehållet i riksräkenskapsverkets
ovannämnda skrivelse samt för vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit ävensom för vad föredragande departementschefen för egen del
anfört.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhets -
skatten hava — bortsett från den tidigare utgående s. k. |
B-skatten — ut- |
||
gjort: |
Beräknad |
Behållen |
Stegring + |
inkomst |
inkomst |
Nedgång — |
|
kronor |
kronor |
kronor |
|
Budgetåret 1923/1924 ...... |
....... 124,000,000 |
135,718,956 |
— |
» 1924/1925 ...... |
....... 133,000,000 |
138,514,666 |
+ 2,795,710 |
» 1925/1926 ...... |
...... 137,000,000 |
144,265,840 |
+ 5,751,174 |
» 1926/1927 ...... |
....... 139,000,000 |
143,870,552 |
— 395,288 |
» 1927/1928 ...... |
....... 147,000,000 |
145,666,368 |
+ 1,795,816 |
» 1928/1929 ...... |
....... 142,000,000 |
— |
— |
Det torde böra erinras, att det procenttal av grundbeloppet, efter vilket
skatten beräknas, fastställts till 175 för åren 1921—1924, 170 för år 1925,
160 för åren 1926 och 1927 samt 150 för år 1928.
Departementschefen har till en början rörande förevarande inkomsttitel Departementsanfört
följande: chefen.
»För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten
för åren 1923, 1924, 1925 och 1926 har inom finansdepartementet
tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga
till 1923 års statsverksproposition. För åren från och med 1927 har motsvarande
beräkning under medverkan från statistiska centralbyrån verkställts
av riksräkenskapsverket.
Såsom utgångspunkt för beräkningarna av det antagliga utfallet av 1929
års skattetaxeringar har riksräkenskapsverket härvid utnyttjat en av statistiska
centralbyrån efter riksräkenskapsverkets hemställan utarbetad sammanställning
rörande 1928 års skattetaxeringar, vilken sammanställning är intagen
å sid. 14 i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret
1929/1930 b Genom vidtagande av vissa höjningar, respektive sänkningar i
de i sammanställningen ingående detalj siffrorna har riksräkenskapsverket
nått fram till en uppskattning av utfallet av 1929 års skattetaxeringar.
1 Sammanställningen åtföljer detta betänkande såsom bilaga A.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Siksräken
skapsverket.
Resultatet av riksräkenskapsverkets kalkyler framgår av de uppgifter, som
lämnats i tabellen ''beräkningar angående 1929 års skattetaxeringar’---b
En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1928 och de av riksräkenskapsverket
verkställda taxeringsberäkningarna för år 1929 ter sig sålunda:
Stegring (+) eller
1928 |
1929 |
minskning (- |
-) |
||
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
X |
||
Inkomst av fast egendom................ |
678.7 |
695 |
+ 16.3 |
+ |
2.3 |
» » kapital............................ |
481.5 |
450 |
— 31.5 |
— |
7.0 |
» » arbetsanställning m. m. |
3,602.8 |
3,630 |
+ 27.2 |
+ |
0.7 |
» » rörelse eller yrke eller |
|||||
eljest ........................ |
933.8 |
900 |
— 33.8 |
— |
3.8 |
Summa uppskattad inkomst |
5,696.8 |
5,675 |
— 21.8 |
— |
0.4 |
Avdrag ................................................ |
623.4 |
643 |
+ 19.6 |
+ |
3.o |
Återstod |
5,073.4 |
5,032 |
— 41.4 |
— |
0.8 |
V60 av den taxerade förmögenheten |
255.0 |
260 |
+ 5.0 |
+ |
1.9 |
Till inkomst- och förmögenhetsskatt |
|||||
taxerat belopp ............................... |
5,328.4 |
5,292 |
— 36.4 |
— |
0.7 |
Utnyttjade orts- och familjeavdrag |
2,867.1 |
2,825 |
— 42.1 |
— |
1.5 |
Beskattningsbart belopp ................ |
2,461.3 |
2,467 |
-f 5.7 |
+ |
0.2 |
Därav: |
|||||
a) Enskilda skattskyldiga................ |
1,938.6 |
2,023 |
+ 84.4 |
+ |
4.2 |
b) Aktiebolag m. fl......................... |
522.7 |
444 |
— 78.7 |
— |
17.7.» |
De av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna har ämbetsverket
motiverat på följande sätt:
»Beträffande inkomsten av jordbruket ansåg sig riksräkenskapsverket
nästlidet år (1927) på grund av det dåliga skörderesultatet för året böra sänka
inkomsten för såväl enskilda som andra skattskyldiga gentemot närmast
föregående år. Denna sänkning bar visat sig överflödig, i det att inkomsten
stigit för enskilda från 415.6 till 420.1 miljoner kronor samt för
aktiebolag m. fl. från 31 till 34 miljoner kronor. Det synes härav framgå
— och detta besannar sig vid en undersökning för tidigare år — att
skördeförhållandena förvånande litet och i varje fall icke omedelbart inverka
på taxeringen till inkomst av jordbruksfastighet. Med hänsyn härtill
anser sig icke riksräkenskapsverket böra, trots den bättre skörden
innevarande år (1928), höja inkomsten av jordbruksfastighet mera än till en
jämning uppåt till helt 5-tal, alltså till 425 miljoner kronor för enskilda
skattskyldiga och 35 miljoner kronor för aktiebolag m. fl.
Beträffande inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet redovisas
i centralbyråns tabell för de enskilda den av riksräkenskapsverket
antagna inkomstökningen med 5 miljoner kronor. Samma höjning föreslår
riksräkenskapsverket nu, varigenom inkomstbeloppet skulle bliva 160
1 Tabellen åtföljer detta betänkande såsom bilaga B.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 5
miljoner kronor. För aktiebolagen räknade riksräkenskapsverket i fjor
med stillastående, men utvisar taxeringsresultatet en stegring med 7.5
miljoner kronor till 69.3 miljoner kronor. En liöjning till 75 miljoner kronor
synes riksräkenskapsverket vara skälig.
Inkomsten av kapital har stegrats något mera än riksräkenskapsverket
antagit och med praktiskt taget samma belopp som mellan taxeringarna
1926 och 1927 eller från 407.7 till 421.5 miljoner kronor. Med hänsyn särskilt
till ökade aktieutdelningar torde stegringen kunna antagas fortsätta
till åtminstone 430 miljoner kronor.
För aktiebolagens kapitalinkomster hade riksräkenskapsverket förra
året räknat med en hälften så stor ökning som närmast förut eller allenast
från 42 till 43 miljoner kronor. På denna punkt innebär den av
centralbyrån nu beräknade siffran ett överraskande språng uppåt, i det
att denna höjts till ej mindre än 60 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
torde väl ej taga alltför mycket miste, om huvudparten av stegringen
liänföres till utdelningar från dotterbolag i utlandet till en del
av våra största, internationellt förgrenade företag. Vid taxeringen nästa år
(1929) skall den s. k. kedjebeskattningen ej tillämpas. Fördenskull kommer
nu ifrågavarande post att undergå en kraftig reduktion. Sålunda kommer
den inkomst av Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, som i år
tillförts trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund med omkring 23 miljoner
kronor, att bortfalla. Med beräkning att ifrågavarande post i övrigt
minskas med ej fullt samma belopp som för nämnda bolag, torde den återstående
delen kunna upptagas till i av jämnat tal 20 miljoner kronor.
En annan inkomstgrupp, beträffande vilken centralbyråns beräkning
ej obetydligt skiljer sig från riksräkenskapsverkets förhandskalkyl, är
gruppen inkomst av arbetsanställning m. m. Då vid 1926 och 1927 års
taxeringar ökning av denna inkomstpost redovisats med respektive 76
och 78.4 miljoner kronor, antog ämbetsverket i fjor — med utgångspunkt
från ökad arbetstillgång under 1927 — en något kraftigare stegring eller
med cirka 90 miljoner kronor. I verkligheten gick posten blott upp med 63
miljoner kronor till 3,602.8 miljoner kronor. Vad utvecklingen under innevarande
år (1928) beträffar, är det på grund av de stora arbetsinställelserna
givetvis betydligt svårare än eljest att göra eu tillförlitlig uppskattning.
Enligt en inom socialstyrelsen gjord utredning, varav riksräkenskapsverket
erhållit del, hava de på grund av arbetsinställelserna inträdda avlöningsförlusterna
uppskattats till omkring 35 miljoner kronor, detta oavsett
vad som kan efter konflikternas avslutande hava tagits igen genom
forcering av arbetet. Därest man antager, att om strejkerna icke inträffat,
inkomsten av arbetsanställning skulle hava tillvuxit med ungefär
samma belopp som från 1926 till 1927, samt därifrån drager ovannämnda
siffra för avlöningsförluster, skulle kvarstå en inkomstökning av 28 miljoner
kronor. Med hänsyn till bland annat att arbetslösheten inom fackföreningarna
legat omkring 10 procent lägre under 1928 än under 1927 sy
-
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
nes denna höjning ej vara osannolik. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket
ansett sig kunna räkna med en inkomstsiffra för 1928 av
3,630 miljoner kronor eller samma belopp som av verket beräknades för
1927.
Beträffande inkomsten av rörelse eller yrke eller eljest har enligt statistiska
centralbyråns tabell för enskilda skattskyldiga stegringen blivit
nästan exakt lika med den av riksräkenskapsverket antagna eller från
502.4 till 515.3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår nu en
liknande höjning till 525 miljoner kronor. För aktiebolagen har den av
riksräkenskapsverket antagna ökningen från 383.3 till 400 miljoner kronor
överträffats ej obetydligt, i det att enligt tabellen siffran stigit till 418.5
miljoner kronor. På denna post är det nu ofrånkomligt att göra en betydlig
reduktion på grund av arbetsinställelserna. Att konflikterna inom
trävaruhanteringen — särskilt inom pappersmasse- och pappersindustrierna
— komma att medföra nedgång i inkomsterna från dessa viktiga industrigrenar
är givet, men det torde få antagas, att inkomstminskningen
här uppväges genom inkomstökningen inom de industrigrenar, som haft
en gynnsam utveckling. Beträffande järngruvorna måste man däremot
räkna med avsevärda inkomstreduktioner. Hela vinsten från Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag bortfaller sålunda och därmed jämväl
huvuddelen av inkomsten för trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.
Vidare är att märka, att på grund av ändrade regler för beskattningen
av monopolbolagen — inräknat rusdrycksförsäljningsbolagen —
siffran för bolagens inkomst av rörelse kommer att ytterligare reduceras.
Riksräkenskapsverket håller före, att man av nu nämnda anledningar
måste sänka förevarande inkomstpost något under det belopp, som redovisats
för 1927, förslagsvis till 375 miljoner kronor.
Den uppskattade sammanlagda inkomsten kommer enligt ovanstående
att uppgå till 5,675 miljoner kronor, därav 5,170 för enskilda och 505 för
bolag.
Avdragsposterna lära enligt den nya förordningen om statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt bliva ungefärligen desamma som enligt den nu
gällande inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen. Beloppet för sådana
avdrag, som omförmälas i 11 § 2 mom. 4:o) av den nuvarande
bevillningsförordningen — d. v. s. för ränta å gäld, förlust å viss inkomstkälla,
periodiskt understöd, försäkringspremier m. m. — har av riksräkenskapsverket
höjts från 246.4 miljoner till 253 miljoner kronor. Avdragen
för kommunalutskylder hava i enlighet med en av statistiska centralbyrån
verkställd beräkning uppskattats till 350 miljoner kronor. Övriga
vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna avdrag, d. v. s. för värdeminskning
å byggnader, vissa förluster m. m., hava bibehållits vid 40 miljoner kronor.
De enskildas förmögenhet torde främst på grund av stegrade aktievärden
hava ökats. Riksräkenskapsverket bär beräknat sextiondedelen av
den taxerade förmögenheten till 260 miljoner kronor mot 255 miljoner
kronor vid innevarande års taxering.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 7
Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet
med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats
för enskilda till 4,848 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 444
miljoner kronor eller tillsammans 5,292 miljoner kronor.
Från sist angivna belopp för enskilda skattskyldiga skola avgå ortsocb
familjeavdrag. Med stöd av de sammanställningar, som iöiekomma
i särskilda utskottets utlåtande nr 1 vid 1928 års riksdag, har riksräkenskapsverket
funnit sig kunna antaga en minskning av ifrågavarande aA -drag med omkring 60 miljoner kronor. Då emellertid denna avdragspost
normalt borde hava ökats — särskilt på grund av arbetsinkomstens stegring
— har riksräkenskapsverket ansett sig ej kunna sätta ned aA''dragsposten
mera än från 2,867.] till 2,825 miljoner kronor.
De beskattningsbara beloppen vid 1929 års taxering hava sålunda beräknats
till 2,023 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 444
miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller tillhopa 2,467 miljoner kronor.»
Departementschefen har, efter att hava hänvisat till riksräkenskapsverkets
ovan återgivna motivering för de av verket vidtagna, i tablån å sid. 4
redovisade höjningarna respektive sänkningarna av olika inkomst- och avdragsbelopp,
vidare anfört:
»Såsom närmare framgår av tablåns siffermaterial har för 1929 års taxeringar
minskning beräknats inträda beträffande inkomsten såväl av kapital
som av rörelse. Nedgången av det förra slaget av inkomst sammanhänger
med bortfallandet av den s. k. kedjebeskattningen. Minskningen åter av
inkomsten av rörelse är att återföra till de omfattande arbetsinställelserna
under år 1928. Nämnda arbetsinställelser hava jämväl föranlett, att man
beträffande inkomsten av arbetsanställning vid 1929 års taxering räknat
med en relativt liten förhöjning.
Den i tablån redovisade minskningen av utnyttjade orts- och familjeavdrag
sammanhänger med de ändrade, delvis sänkta ortsavdrag, som beslutats
vid 1928 års riksdag.
Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkning innebär, att de totala
beskattningsbara beloppen höjts med 0.2 procent. För enskilda skattskyldiga
har beräknats en höjning med 4.2 procent och för aktiebolag in. fl. en sänkning
om 17.7 procent.
På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket
härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.
Medelskatteprocenten har år 1928 för enskilda skattskyldiga uppgått till
5.5 7 procent och för aktiebolag m. fl. till 8.5 7 procent av de beskattningsbara
beloppen. Under förutsättning att det procenttal av grundbeloppet,
med vilket skatten skall uttagas, förblir oförändrat, bör enligt verkets uppfattning
även för 1929 års taxering kunna antagas, att skatten kommer att
i medeltal utgå efter samma procenttal. Den debiterade skatten för år
1929 skulle då komma att uppgå till sammanlagt 150.8 miljoner kronor.
Departements
chefen.
(Forts.)
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Beräknas skatten inflyta med samma procent av det debiterade beloppet
som under budgetåret 1927/1928 eller med 96. i procent, blir den behållna
inkomsten för budgetåret 1929/1930 144.9 miljoner kronor, vilket belopp av
riksräkenskapsverket avrundats till 145 miljoner kronor.
Sänkes åter, såsom jag förordat, nyssnämnda procenttal av grundbeloppet
från senast fastställda 150 procent till 140 procent, nedgå förut angivna
medelskatteprocent för enskilda skattskyldiga till 5.2 o procent och för aktiebolag
m. fl. till 8.oo procent. Med dessa procentsatser skulle den debiterade
skatten för år 1929 uppgå till 105.2 miljoner kronor för enskilda och 35.5
miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 140.7
miljoner kronor. Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1929/
1930 skulle sålunda, under antagande att 96. i procent av den debiterade
skatten inflyter, komma att uppgå till 135.2 miljoner kronor.
I stort sett finner jag de av riksräkenskapsverket angivna synpunkterna
hållbara och de utvecklade skälen för höjningarna respektive sänkningarna
av de i verkets sammanställning ingående detaljsiffrorna väl grundade.
Den i tablån redovisade minskningen av utnyttjade orts- och familjeavdrag,
vilken sammanhänger med de vid 1928 års riksdag ändrade avdragsbestämmelserna,
finner jag dock vara väl knappt tilltagen. I betraktande härav
synes nyssnämnda belopp 135.2 miljoner kronor kunna avrundas uppåt till
136 miljoner kronor.
För bedömande av det slutresultat, till vilket beräkningen på grundval
av riksräkenskapsverkets kalkyler rörande 1929 års skattetaxering sålunda
når fram, torde det slutligen vara av intresse att undersöka ifrågavarande
inkomsttitels utveckling under en följd av år. I efterföljande tablå har för
detta ändamål beräkning verkställts angående storleken av de belopp, med
vilka inkomst- och förmögenhetsskatten (exklusive B-skatten) avseende budgetåret
1923/1924 och följande budgetår skulle hava debiterats respektive
influtit, därest skatten under hela perioden utgått med 140 procent av grundbeloppet.
Budgetår |
Debiterad skatt |
Inflytande skatt |
|||
Milj. kr. |
Höjning (+) Milj. kr. |
eller minsk-föregående år 0/ /o |
Milj. kr. |
I procent av % |
|
1923/1924........................ |
113.1 |
108.6 |
96.0 |
||
1924/1925........................ |
116.0 |
+ 2.9 |
+ 2.6 |
110.8 |
95.5 |
1925/1926........................ |
124.3 |
+ 8.3 |
+ 7.2 |
118.8 |
95.6 |
1926/1927....................... |
130.2 |
+ 5.9 |
+ 4.7 |
125.9 |
96.7 |
1927/1928........................ |
132.6 |
+ 2.4 |
+ 1.8 |
127.4 |
96.1 |
1928/1929........................ |
142.6 |
+ 10.o |
+ 7.5 |
1 135.0 |
1 94.7 |
1929/1930........................ |
141.5 |
— l.i |
— 0.8 |
136.0 |
96.1 |
1 Den lör budgetåret 1928/1929 angivna skatteintäkten och inflytandeprocenten hava beräknats
under hänsynstagande till att för nämnda budgetår vissa betydande extra ordinära
skatterestitutioner lära vara att förvänta.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
9
Såsom framgår av tablån, har utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten
från och med budgetåret 1924/1925 till och med innevarande budgetår
oavbrutet i avsevärd grad förbättrats. Den genomsnittliga årliga stegringen
av den debiterade skatten vid taxeringarna åren 1923—1928 har
uppgått till 5.2 procent. 1928 års taxering utvisar en motsvarande stegring
om 7.5 procent. Det av mig beräknade beloppet för den vid 1929 års taxering
debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten däremot innebär enligt tablån
en minskning från närmast föregående budgetår med 0.8 procent.
I enlighet med vad sålunda anförts torde avkastningen av inkomst- och
förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas
till 136 miljoner kronor.»
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. Maj:t
dels föreslagit riksdagen att besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för
år 1929 skall utgå med 140 procent av de i 18 § i förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit
ifrågavarande inkomsttitel till 136,000,000 kronor i det i statsverkspropositionen
intagna förslaget till riksstat.
I de likalydande motionerna nr 90 i första kammaren av herr Möller och
nr 151 i andra kammaren av herr Hansson i Stockholm har, såvitt nu
är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts
förslag om sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till den
i första kammaren väckta motionen.
Börande utfallet av 1929 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt
har utskottet från finansdepartementet mottagit följande, den 27 maj
1929 dagtecknade promemoria:
»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade
uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet
hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden föreligga
härvid relativt fullständiga uppgifter. Jämväl för städerna ha uppgifter
inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms stad föreligga
emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar rörande taxeringsresultaten.
Ett större antal i Stockholm taxerade bolag hava dock
underkastats särskild undersökning.
Aktiebolag Övriga
Beskattningsbart belopp, miljoner kronor:
Stockholm .................................................................... 246.6 617.7
Göteborg ........................................................................ 78.o 178.7
Malmö............................................................................ 24.6 85. i
Övriga städer med mer än 15,000 invånare ........ 59.8 279.5
Städer med mindre än 15,000 invånare ................ 39.4 310.3
Samtliga städer 448.4 1,471.3
Statsverks
propositionen.
Motionerna
1:90 och
II: 151.
P. M. från
finansdepartementet.
Utskottet.
10
Landsbygd
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Aktiebolag
.............................................................. 52.7
Hela riket 501. i
Övriga
634.2
2,105.5
Beräknad skatteprocent i medeltal
Uträknad skatt miljoner kronor
8.oo % 5.20 %
40.1 109.5
14970
Härav beräknas inflyta 96. i procent eller miljoner
kronor............................................................................
143.8
Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch
förmögenhetsskatten skall utgå med 140 procent å skattens grundbelopp.»
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten under budgetåret 1927/1928
och de tre första kvartalen av budgetåret 1928/1929 har bevillningsutskottet
från riksräkenskapsverket erhållit följande uppgifter:
Tidgetåret 1927/1928
1/7 1927—80/e 1928 1/i 1927—81/3 1928
Influtet ................ kr. 148,079,674: 5 2 145,042,243:6 5
Utgifter för inkomsttiteln.
....... » 2,413,306:42 2,183,763:19
Behållen inkomst kr. 145,666,368: io 142,858,480: 46 143,977,105: 49.
Med stöd av ovan införda, inom finansdepartementet upprättade promemoria
rörande utfallet av 1929 års taxering har utskottet ansett sig kunna
för nästa budgetår beräkna, att i inkomst- och förmögenhetsskatt skulle med
en skatteprocent av 140 inflyta ett belopp av 144 miljoner kronor samt
med en skatteprocent av 145 eller 150 ett belopp av 149 respektive 154
miljoner kronor.
På sätt framgår av departementschefens ovan återgivna anförande (sid.
1 och 2) har departementschefen, vid uppgörandet av statsverkspropositionens
förslag till riksstat, med de förutsättningar från vilka departementschefen
därvid ansett sig böra utgå, funnit möjlighet till icke oväsentliga skattelindringar
föreligga. Förslag om sådana hava även av Kungl. Maj:t framlagts
såväl i statsverkspropositionen som, i enlighet med vad departementschefen
i sitt nyss omförmälda anförande förebådat, i sedermera till riksdagen
avlåtna propositioner. Av uppgifter, som efter hand blivit tillgängliga
rörande den påräkneliga avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna,
samt av meddelanden från statsutskottet rörande budgetställningen har framgått,
att det statsfinansiella läget är gynnsammare än som vid statsverkspropositionens
framläggande kunde förutses.
I detta läge har riksdagen, på hemställan av bevillningsutskottet, fattat
beslut angående följande skattelindringar, nämligen lastpenningarnas av
-
Budgetåret 1928/1929
1/t 1928—*1/s 1929
147,561,908: 83
3,584,803: 3 4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 11
skaffande (betänkande nr 3), borttagande av tullen å vissa slag av frukter
(betänkande nr 24), sänkning av fondstämpelavgifterna vid köp och byte av
aktier och därmed jämställda fondpapper (betänkande nr 27), borttagande
av stämpelplikten beträffande växlar och räntebesked (betänkande nr 28)
samt nedsättning av tullen å kaffe (betänkande nr 29). Vidare har riksdagen,
på statsutskottets hemställan, anvisat betydligt större belopp än
Kungl. Maj:t föreslagit för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922, vilket ansetts påkallat med hänsyn till de ökade
förlustrisker, som komma att åvila bolaget genom av riksdagen fattade
beslut om stödåtgärder beträffande Allmänna sparbanken i Stockholm m. fl.
sparbanker ävensom aktiebolaget Jordbrukarbanken. Härutöver har nu bevillningsutskottet
funnit sig kunna dels förorda bifall till Kungl. Maj:ts
förslag om sockerskattens borttagande, varom utskottet nedan under punkten
8 gör hemställan, dels ock föreslå sänkning av det procenttal, efter
vilket inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1928 utgår, med 5 enheter
eller till 145, till följd varav utskottet beräknar förevarande inkomsttitel
till 149 miljoner kronor.
Utskottet har sålunda varken kunnat tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om
en sänkning av procenttalet med 10 enheter eller det i de föreliggande
motionerna framställda yrkandet, avseende bibehållande av nuvarande skatteprocent.
Utskottet hemställer följaktligen,
A) att riksdagen måtte,
i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående skatteprocenten samt med
avslag å de likalydande motionerna I: 90 av herr Möller
och II: 151 av herr Hansson i Stockholm, i vad desamma
avse inkomst- och förmögenhetsskatten,
besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år
1929 skall utgå med 145 procent av de i 18 § i förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade
grundbelopp;
B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1929/1930 beräknas till ... kronor 149,000,000.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Riksräken
skapsverket.
Statsverks
propositionen.
2:o.
Utjämningsskatt.
Riksräkenskapsverket har anfört:
»Utjämningsskatt, bevillning. Jämlikt förordningen den 28 september 1928
(nr 375) om utjämningsskatt skall till staten erläggas utjämningsskatt för
att användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner och menigheter
emellan. Denna skatt motsvarar nära den hittillsvarande kommunala
progressivskattens utjämningsandel.
Vidkommande det beräkningsbara beloppet av utjämningsskatten för
budgetåret 1929/1930 är detta i främsta rummet beroende på, huru stor
del av utjämningsskattens grundbelopp, som enligt Kungl. Maj:ts beslut
skall uttagas. Riksräkenskapsverket vill i detta sammanhang erinra om,
att enligt förordningen den 28 september 1928 (nr 376) om särskild skatt
å vissa lotterivinster jämväl hälften av denna skatt skall användas till
utjämning av skattetrycket. Då riksräkenskapsverket antager, att den
av lotterivinstbeskattningen härflytande inkomsten icke är avsedd att
nedbringa utjämningsskatten under den senast uttagna progressivskatten,
har riksräkenskapsverket ansett sig kunna upptaga utjämningsskatten till
i avjämnat tal samma belopp, varmed progressivskattens utjämningsandel
inflöt under budgetåret 1927/1928, eller med 4,200,000 kronor.
I detta sammanhang kan riksräkenskapsverket ej underlåta att framhålla,
hurusom benämningen ''utjämningsskatt’ är otillfredsställande, i
det att den ej alls anger skatteobjektet och endast otydligt skattens ändamål.
Olägenheten härav framstår så mycket tydligare, som utjämningsskatten
i riksstaten omedelbart bör efterföljas av den under nästa punkt
avhandlade ’utskiftningsskatten\ Att bredvid varandra i riksstaten hava
två så likalydande och i benämningen föga upplysande inkomsttitlar, är
ur budgetteknisk synpunkt förkastligt. Det bör ej förbises, att med de
livliga internationella förbindelser, vilka numera sträcka sig icke minst
till det statsfinansiella området, en klar och begriplig budgetuppställning
är av stor betydelse. En ändring beträffande rubriceringen av helst båda
de nämnda skatterna men i varje fall utjämningsskatten bör enligt riksräkenskapsverkets
åsikt genomföras.
I enlighet med vad riksräkenskapsverket ovan anfört rörande beräkningen
av utjämningsskatten, har riksräkenskapsverket---upptagit
densamma med 4,200,000 kronor.» I
I stats ver ksproposi tionens förslag till riksstat har närmast efter inkomsttiteln
inkomst- och förmögenhetsskatt upptagits utjämningsskatt såsom ny
inkomsttitel med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 4,200,000
kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
13
Utskottet har icke något att erinra mot att i riksstaten utjämningsskatt
upptages såsom ny inkomsttitel med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.
Utskottet får förty hemställa,
att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 måtte under
egentliga statsinkomster, skatter, upptagas följande inkomsttitel
sålunda:
utjämningsskatt, bevillning ............ kronor 4,200,000.
3:o.
Utskiftningsskatt.
Riksräkenskapsverket har anfört:
»Utskiftningsskatt, bevillning. Enligt förordning den 27 juni 1927 (nr 321)
skall svenskt aktiebolag eller svenskt solidariskt bankbolag, som i samband
med nedsättning av aktie- eller lottkapital eller vid bolagets upplösning utskiftar
tillgångar, till staten erlägga skatt (utskiftningsskatt) å därvid utskiftat
belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring av tillskjutet
belopp.
Ifrågavarande beskattningsform har införts från och med budgetåret
1928/1929. För att eventuellt inflytande skatt från början skulle bliva
förd å rätt titel, uppfördes utskiftningsskatten i riksstaten för budgetåret
1928/1929 med 100,000 kronor. Ehuruväl någon dylik skatt intill november
1928 icke influtit, saknar riksräkenskapsverket anledning föreslå ändring
i det nuvarande riksstatsbeloppet. Riksräkenskapsverket har alltså---
uppfört utskiftningsskatten med 100,000 kronor.»
Med enahanda belopp, 100,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statsverkspropositionens
förslag till riksstat.
Enligt från riksräkenskapsverket till utskottet lämnad uppgift har någon
inkomst å förevarande inkomsttitel icke influtit under de tre första kvartalen
av budgetåret 1928/1929.
Utskottet, som saknat anledning att frångå den av Kungl. Maj:t föreslagna
beräkningen, får hemställa,
att utskiftningsskatten måtte för budgetåret 1929/1930
beräknas till................................................ kronor 100,000.
Utskottet.
Biksräken
skapsverket.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Jtiksräken
skapsverlcet.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
4:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Riksräkenskapsverket har anfört:
»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning. De
beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande avgifter hava utgjort:
Beräknad |
Behållen |
Stegring + |
|
inkomst |
inkomst |
Nedgrång: — |
|
kronor |
kronor |
kronor |
|
Budgetåret 1923/1924 ................ |
................ 350,000 |
487,820 |
— |
» 1924/1925 ................ |
................ 350,000 |
510,869 |
+ 23,049 |
» 1925/1926 ............... |
................ 450,000 |
522,514 |
+ 11,645 |
» 1926/19?i ................ |
................ 500,000 |
528,197 |
+ 5,683 |
» 1927/1928 ................ |
................ 500,000 |
493,319 |
- 34,878 |
» 1928/1929 ............... |
................ 500,000 |
— |
— |
Riksräkenskapsverket har —--uppfört bevillningsavgifter för sär
skilda
förmåner och rättigheter med oförändrat belopp 500,000 kronor.»
I statsverkspropositionen förslag till riksstat har förevarande inkomsttitel
upptagits med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 500,000
kronor.
Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för
budgetåret 1927/1928 och de tre första kvartalen av budgetåret 1928/1929
erhållit följande uppgifter:
Budgetåret 1927/1928 Budgetåret 1928/1929
V? 19 2 7 —80/« 1928 V’ 1827—s,/s 1928 »/’ 1928-Sl/s 1929
Influtet ................ kr. 502,635: 4 9 382,264:9 5 345,302:19
Utgifter för inkomsttiteln.
....... » 9,316:0 6 9,131: —
309: so
Behållen inkomst kr. 493,319: 4 3 373,133: 9 5 344,992: 5 9.
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och
rättigheter måtte för budgetåret 1929/1930 beräknas
till ................................................................ kronor 500,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
15
5:o.
Stämpelmedlen.
Riksräkenskapsverket har anfört:
»Stämpelmedel, bevillning. De beräknade och behållna inkomsterna å
denna titel hava uppgått till:
Beräknad
inkomst
kronor
Behållen
inkomst
kronor
Stegring +
Nedgång —
kronor
Budgetåret 1923/1924 ............... 48,000,000
» 1924/1925................ 40,000,000
» 1925/1926................ 44,000,000
» 1926/1927................ 45,000,000
» 1927/1928................ 49,000,000
» 1928/1929................ 55,000,000
41,658,844
45,813,768
43,768,031
46,457,829
59,013,726
+ 4,154,924
— 2,045,737
+ 2,689,798
+ 12,555,897
Riksräken
skapsverket.
Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av
stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd
utgjorde, efter avdrag av belopp, som restituerats genom statskontoret,
45,764,598 kronor för budgetåret 1926/1927 samt 57,962,138 kronor för
budgetåret 1927/1928. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd
av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens
erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen
om arvskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna
har under budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 — efter avdrag
av restitutioner — utgjort respektive 693,230 och 1,051,589 kronor.
De i stämpelupphörden ingående, till arvsskatt och skatt för gåva hänförliga
avgifterna för bouppteckningar och testamenten, deklarationerna
om gåva ävensom stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev
rörande fast egendom hava, enligt uppgifter från statistiska centralbyrån,
uppgått till följande belopp:
år 1923 ................................................... kronor 14,552,983
» 1924.................................................... » 15,700,613
» 1925 ................................................... » 16,431,233
» 1926.................................................... » 15,983,881
» 1927.................................................... » 17,226,761 I
I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse av den 13 november
1928 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning anfört:
’I riksstaden för budgetåret 1928/1929 är stämpelmedelsuppbörden upptagen
till 55 miljoner kronor, av vilket belopp ungefär 670,000 kronor hänföra
sig till av 1928 års riksdag heslutad skatt å vissa lotterivinster.
Den avsevärda stegringen av stämpelintäkterna från budgetåret
1926/1927 till budgetåret 1927/1928 är till övervägande delen föranledd av
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
särskilda förhållanden. Sålunda har den av 1927 års riksdag beslutade
höjningen av lottsedelsstämpeln åstadkommit en under sistnämnda budgetår
till statskassan levererad merinkomst av mellan 2.5 och 3 miljoner
kronor. Från vissa företag m. fl., som i och för kapitalökning gjort särskilt
stora nyemissioner eller upptagit osedvanligt stora obligationslån,
hava under budgetåret 1927/1928 inbetalats ej mindre än ungeför 4.05 miljoner
kronor för stämpelbeläggning av aktier och obligationer m. m. Vidare
har influtit ett arvskattebelopp å cirka 0.78 miljoner kronor, och slutligen
har vapendeklarationen i slutet av år 1927 medfört en stämpelinkomst,
vartill motsvarighet saknas under budgetåret 1926/1927.
Även efter avdrag av förenämnda belopp, sammanlagt 7.3 å 7.8 miljoner
kronor, utvisar dock stämpeluppbörden under budgetåret 1927/1928 en
ökning, som måste betecknas såsom mycket betydande.
Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida anledning förefinnes antaga,
att uppgången i stämpelintäkterna skall fortsätta i samma utsträckning.
De av generalpoststyrelsen månad för månad till statskassan inlevererade
stämpelmedlen under år 1927 samt intill utgången av november månad
1928 — för november månad 1928 har leverans av medlen ännu ej skett
— framgå av nedanstående tabell:
Månad |
År 1 |
9 2 7 |
År 19 2 8 |
||
Uppbörd |
Uppbörd |
Uppbörd |
Uppbörd |
Ökning (+) |
|
Januari ........................ |
3.4 9 |
4.12 |
|||
Februari .................... |
4.22 |
4.62 |
|||
Mars ........................... |
3.02 |
10.73 |
4.04 |
12.78 |
+ 19.1 |
April ............................ |
4.53 |
5.65 |
|||
Maj................................ |
5.92 |
5.64 |
|||
Juni ............................ |
3.46 |
13.91 |
5.08 |
16.37 |
-f- 17.7 |
Juli ............................ |
4.41 |
5.58 |
|||
Augusti ........................ |
5.48 |
4.04 |
|||
September.................... |
3.07 |
12.96 |
3.48 |
13.10 |
+ 1.1 |
Oktober........................ |
6.9 1 |
4.72 |
|||
November .................... |
4.89 |
5.31 |
|||
December .................... |
4.05 |
15.85 |
— |
— |
|
Hela året |
— |
53.45 |
— |
— |
— |
Januari—november .... |
49.40 |
— |
52.28 |
— |
+ 5.8 |
Såsom av tabellen inhämtas, understiger den levererade stämpeluppbörden
under de gångna månaderna av budgetåret 1928/1929 uppbörden
under motsvarande månader av budgetåret 1927/1928 med 1.63 miljoner
kronor. Härvid är emellertid att märka, att i uppbördsbeloppet för sistnämnda
tid ingår en summa av i runt tal 3.22 miljoner kronor, utgörande
inkomster av aktiestämpling och arvsskatt, vilka inkomster torde få anses
vara av mera tillfällig beskaffenhet, medan i innevarande budgetårs uppbörd
ingå inkomster av mera tillfällig natur med ett belopp av cirka 1.88
miljoner kronor. Fråndragas nämnda belopp respektive uppbördssummor,
varigenom dessa bliva närmare jämförbara, utvisar stämpelmedels
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 17
uppbörden under den gångna delen av budgetåret 1928/1929 ändock en
nedgång av cirka 1.3 procent. Huruvida, å ena sidan, denna nedgång må
komma att fortfara, eller å andra sidan, ytterligare särskilt stora aktiestämpelbelopp
kunna vara att förvänta under budgetåret, är givetvis
vanskligt att nu avgöra. Emellertid torde — med liänsyn jämväl till den
inkomst, som den förenämnda skatten å vissa lotterivinster väntas inbringa
— den totala stämpelmedelsuppbörden, sålunda med inräknande
av det genom länsstyrelserna inkasserade beloppet, under budgetåret
1928/1929 för närvarande kunna beräknas till omkring 56 miljoner kronor,
eller således 1 miljon kronor mera än som finnes uppfört i riksstaten.
För budgetåret 1929/1930 har man att taga hänsyn till en motsedd ökning
av stämpeluppbördsbeloppet med omkring 930,000 kronor på grund
därav, att den ovianberörda stämpelavgiften å vissa lotterivinster då kommer
att inverka under hela budgetåret mot blott under en del av budgetåret
1928/1929. Däremot torde kunna ifrågasättas, huruvida anledning
förefinnes att nu kalkylera med att lika stora belopp skola inflyta av
aktiestämplingen under budgetåret 1929/1930 som under innevarande budgetår.
Enligt generalpoststyrelsens förmenande bjuder försiktigheten att
— då det gäller en beräkning så lång tid i förväg, som här är förhållandet
— åtminstone i viss utsträckning bortse från de mera tillfälliga inkomsterna
av sagda slag. Någon ökning uti det normala stämpelintäktsbeloppet
torde emellertid böra beräknas.
Under angivna, förhållanden vill det synas generalpoststyrelsen, som
om statsverkets inkomster av stämpelmedel under budgetåret 1929/1930
böra kunna upptagas till 56.5 miljoner kronor, givetvis under förutsättning
att nu gällande eller beslutade stämpelavgifter oförändrade tillämpas
under budgetåret.’
Då, såsom generalpoststyrelsen i sin skrivelse påpekat, den så att säga
normala uppbörden av stämpelmedel utvisar minskning under de förflutna
månaderna av innevarande budgetår vid en jämförelse med motsvarande
tid i f jor, har riksräkenskapsverket ansett sig icke kunna förutsätta större
ökning av stämpelmedlen för nästkommande budgetår i förhållande till
det för nu löpande budgetår beräknade riksstatsbeloppet iin som följer
därav, att stämpeln å lotterivinster kommer att utgå under hela nästa
budgetår. På grund härav synes en höjning av stämpelmedlen med i avjämnat
tal 1 miljon kronor vara befogad.
Riksräkenskapsverket har i anledning härav---uppfört stämpel
medel
med 56,000,000 kronor.»
Efter att hava omförmält generalpoststyrelsens ocli riksräkenskapsverkets
beräkningar har departementschefen anfört:
»Med avseende å beräkningarna av stämpelmedlen för nästkommande budgetår
vill jag framhålla, att nu föreliggande uppgifter giva vid handen, att
stämpeluppbörden för juli—december 1928 i förhållande till samma tid
1927 skall komma att uppvisa en minskning av allenast 1.3 miljon kronor.
Enligt vad som framgår av generalpoststyrelsens utredning, motsvarar detta
belopp ungefärligen skillnaden i stämpelinkomster av mera tillfällig natur
under de första fem månaderna av budgetåret 1927/1928 och samma tid
Bihang till riksdagens protokoll 1929. i samt. 20 häfl. (Sr 32.) 2
Departements
chefen.
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
innevarande budgetår. Den normala uppbörden däremot har ställt sig tämligen
lika under denna del av de båda budgetåren. Då härtill kommer,
att den nya stämpelintäkten av lotterivinster helt faller på innevarande budgetårs
senare hälft, bör stämpelinkomsten för hela sistnämnda budgetår icke
beräknas komma att understiga 58 miljoner kronor. Tillräcklig anledning
att i avseende å budgetåret 1929/1930 förutsätta en inkomstminskning i förhållande
till innevarande budgetår synes så mycket mindre föreligga, som
stämpelskatten å lotterivinster — vilken med tämligen stor exakthet kan beräknas
normalt avkasta 1.6 miljon kronor årligen — på sätt även riksräkenskapsverket
framhåller, då utgår under hela budgetåret. Med hänsyn
härtill och med utgångspunkt från de gjorda allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen
synes befogat att jämväl för nästa budgetår, därest
oförändrade skattesatser tillämpades, räkna med en stämpeluppbörd av åtminstone
58 miljoner kronor.
Enligt vad jag förut omnämnt (ovan sid. 2) är det emellertid min avsikt att
föreslå, att den nuvarande, enligt provisoriska bestämmelser utgående stämpelavgiften
vid köp och byte av aktier skall från och med ingången av nästkommande
budgetår nedsättas till hälften. Senare torde jag få för Kungl.
Maj:t anmäla fråga om proposition till riksdagen med förslag i sådan riktning.
Enligt verkställd uppskattning skulle ett bifall till detta förslag
medföra en minskning i stämpelintäkten av omkring 2 miljoner kronor
per år. M!ed hänsyn till den salunda ifragasatta nedsättningen av
fondstämpeln synas stämpelmedlen böra i riksstatsförslaget upptagas med
det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet eller 56 miljoner kronor. Jag
utgår härvid från att förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande
av en särskild stämpelskatt i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket
av pärlor m. fl. lyxvaror — vilken förordnings giltighetstid utgår den 30
juni 1929 — erhåller förlängd giltighet under nästa budgetår, därom jag
senare i dag torde få framlägga förslag.»
Statsverks- I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har ifrågavarande
propositionen. inkomsttitel i statsverkspropositionen förslag till riksstat upptagits till
56,000,000 kronor.
Prop. nr 23. Genom en den 4 januari 1929 dagtecknad proposition, nr 23, har Kungl.
Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan återgivna anförande antytt, framlagt
förslag om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni 1930 av den nu
till utgången av juni månad år 1928 gällande förordningen den 17 maj 1923
om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller
införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror med en obetydlig ändring.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 2) har denna proposition
av riksdagen numera bifallits.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 19
Genom en den 8 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 85, har Kungl. prop. nr 85.
Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan omförmälda anförande förebådat,
föreslagit att stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper måtte beträffande
aktier och därmed likställda fondpapper från och med den 1 juli
1929 nedsättas till hälften av nu gällande belopp. I nämnda proposition
har Kungl. Maj:t jämväl föreslagit, att vid överlåtelse av obligationer samma
stämpelavgifter, som för närvarande gälla, allt fortfarande skulle utgå samt
att avgifternas utgående icke längre skulle till tiden begränsas. I enlighet
med bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 27) har denna proposition
av riksdagen numera bifallits.
I anledning av en inom första kammaren av herrar Björnsson och Wahl- Motion /. 89.
mark väckt motion, nr 89, har riksdagen, på hemställan av bevillningsutskottet
(betänkande nr 28), beslutat sadan ändring av förordningen den 19
november 1914 angående stämpelavgiften, att växlar och räntebesked bliva
fria från stämpel, de förra från och med den 1 juli 1929 och de senare från
och med den 1 januari 1930.
Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar
ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1927/1928 och de tre första
kvartalen av budgetåret 1929/1930 följande ställning:
Budgetåret 1927/1928
''/■, 1927—so/e 1928 1/- 1927—aI/s 1928
Influtet................ kr. 59,317,657: 3 5 42,692,633:7 8
Utgifter för inkomsttiteln
... » 303,931:02 165,022:10
Behållen inkomst kr. 59,013,726:3 3 42,527,611:6 8
Budgetåret 1928/1929
7? 1928—»Vs 1929
42,245,915: 74
195,609: 66
42,050,306: 08.
Utskottet.
Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln
under april månad 1929 i behållen inkomst influtit 5,623,269
kronor 82 öre.
Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sidan 16 intagna
tabellen innehåller, må följande efter uppgifter från generalpoststyrelsen
uppgjorda sammanställning angående de från styrelsen månad för månad
till statskontoret inlevererade stämpelmedlen under budgetåret 1927/1928 samt
under juli—april månader under budgetåret 1928/1929 här intagas:
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Månad |
Budgetåret 1927/1928 |
Budgetåret 1928/1929 |
|||
Uppbörd |
Uppbörd |
Uppbörd |
Uppbörd |
Ökning (+) 1 /o |
|
Juli ........................... |
4.41 |
5.58 |
|||
Augusti........................ |
5.48 |
4.0 4 |
|||
September ................ |
3.07 |
12.96 |
3.48 |
13.io |
+ l.i |
Oktober ................... |
0.91 |
4.72 |
|||
November.................... |
4.89 |
5.3 1 |
|||
December.................... |
4.05 |
15.85 |
4.39 |
14.42 |
— 9.0 |
Januari........................ |
4.12 |
5.29 |
|||
Februari .................... |
4.62 |
4.07 |
|||
Mars............................ |
4.04 |
12.78 |
4.35 |
13.71 |
+ 7.3 |
April............................ |
5.65 |
5.55 |
|||
Maj ............................ |
5.64 |
— |
|||
Juni ............................ |
5.08 |
10.37 |
• - |
— |
|
Hela budgetåret |
— |
57.96 |
— |
— |
|
Juli—April ................ |
47.24 |
— |
46.78 |
— |
- 1.0 |
På sätt av det föregående framgår har vid de beräkningar, som lagts till
grund för statsverkspropositionens förslag rörande stämpelmedlens uppskattning,
räknats med förlängd giltighet av den särskilda stämpelavgiften vid
köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror samt med en
nedsättning till hälften av de vid köp och byte av aktier och därmed jämställda
fondpapper gällande stämpelsatserna. Riksdagen har numera, såsom
nyss omnämnts, fattat beslut i överensstämmelse med vad sålunda förutsatts.
Mot den av Kungl. Maj:t under dessa förutsättningar föreslagna beräkningen
av stämpelmedlen har utskottet icke haft något att erinra. Riksdagen
har emellertid, såsom ovan nämnts, beslutat upphäva stämpelplikten
beträffande växlar och räntebesked. Denna åtgärd torde, vad räntebeskeden
angår, icke påkalla någon jämkning i beräkningen av stämpelmedlens avkastning.
Stämpelfriheten avser nämligen icke räntor upplupna under år
1929 och stämpeln å räntebesked torde därför, med hänsyn jämväl till de
grunder som gälla för skattens inbetalning, komma att under nästa budgetår
tillföra statskassan ungefärligen samma belopp som hittills skett. Vad däremot
växelstämpeln beträffar, är genom dess borttagande från och med den
1 juli 1929 att förutse en betydande inkomstminskning, vilken med stöd av
statistiska uppgifter, som meddelats i utskottets betänkande nr 28, torde för
nästa budgetår kunna uppskattas till 4.4 miljoner kronor.
Med iakttagande av denna inkomstminskning får utskottet hemställa,
att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1929/1930
beräknas till........................................... kronor 51,600,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
21
6:o.
Automobilskattemedlen.
Riksräkenskapsverket har anfört:
» Automobilskatfemedel, bevillning.
Under de år denna titel varit uppförd i budgeten, hava de beräknade och
redovisade beloppen varit följande:
Beräknad
inkomst
kronor
Budgetåret 1925/1926 .................... 15,000,000
» 1926/1927 19,000,000
» 1927/1928 28,250,000
» 1928/1929 30,000,000
Behållen
inkomst
kronor
21,970,309
24,502,382
31,882,802
Stegring
kronor
2,532,073
7,380,420
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 2 november 1928 meddelat, att styrelsen beräknat, att inkomsterna
å denna titel under budgetåret 1929/1930 komma att uppgå till
36,000,000 kronor. Någon närmare motivering för denna beräkning bar
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ej framlagt.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 rörande beräkningen
av tullmedlen m. m. för budgetåret 1929/1930 har generaltullstyrelsen
även berört automobilskattemedlen och bärom anfört följande:
’Vad slutligen angår de automobilskattemedel, som uppbäras genom
tullverket, hava årsbeloppen av den debiterade uppbörden av dessa medel
— vilken vid förevarande beräkningar kan ungefär likställas med den
influtna uppbörden — ävensom restitutionerna av sådana medel under
senaste femårsperioden uppgått till i jämna tusental kronor (se bil. 3
och 4):1
Budgetår |
Automobilgummi- ringskatt |
Automobilskatt |
Bensinskatt |
|||
uppbörd |
restit. |
uppbörd |
restit. |
uppbörd 1 |
restit. |
|
1923/1924................ |
2,504 |
8 |
27 |
0 |
873. |
|
1924/1925................ |
3,088 |
15 |
31 |
8 |
6,670 i |
ii |
1925/1926................ |
3,297 |
— |
50 |
23 |
9,972 1 |
sos |
1926/1927................ |
3,530 |
i |
72 |
30 |
11,186 |
234 |
1927/1928................ |
5,217 |
— |
66 |
32 |
15,472 |
298 |
Under månaderna juli—september 1927/1928 och 1928/1929 hava motsvarande
belopp uppgått till i jämna tusental kronor:
j 1927/1928
j 1928/1929
1,313 1 |
- | |
24 |
20 |
4,097 |
. 1,562 | |
1 j |
19 |
16 |
6,322 ! |
Riksräken
skapsverket.
1 Bilagorna äro här ej införda.
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Dessa tabeller utvisa, att inkomsterna av såväl automobilgummiringskatt
som bensinskatt äro alltsedan budgetåret 1923/1924 stadda i ständig
stegring, medan uppbörden av automobilskatt visar tecken till nedgång.
Därest stegringen i årsbeloppen av ifrågakomna medel fortgår till och
med budgetåret 1929/1930 — något som bland annat den stadigvarande
ökningen i automobilavsättningen giver anledning antaga — och stegringen
för vartdera budgetåret sker med åtminstone hälften av det belopp,
som utgör medeltalet av stegringarna från år till år sedan budgetåret
1923/1924, komma bruttobeloppen av dessa medel att för budgetåret
1929/1930 i runda tal uppgå till:
automobilgummiringskatt ................................................ 5.9 miljoner kronor;
bensinskatt........................................................................... 19. i » »
Bruttobeloppet för samma budgetår av automobilskatt torde med hänsyn
till hittillsvarande nedgång i årsinkomsten av denna skatt icke böra
beräknas högre än till ............................ O.oi miljoner kronor.
Bestitutionerna av bensinskatt och automobilskatt synas kunna för
meranämnda budgetår upptagas till ungefär samma belopp som för budgetåret
1927/1928, eller till respektive 0.3 och O.os miljoner kronor. Från de
obetydliga restitutionerna av automobilgummiringskatt torde här kunna
bortses.
Nettoinkomsterna för budgetåret 1929/1930 av automobilskattemedel,
som uppbäras genom tullverket, torde följaktligen kunna uppskattas till
sammanlagt 24.7 miljoner kronor, eller avrundat____25 miljoner kronor.’
Vid bedömandet av automobilskattemedlen för nästa budgetår i förhållande
till inkomsterna under budgetåret 1927/1928 bör till den enligt
förstintagna tabell angivna behållna inkomsten under sistnämnda budgetår
läggas ett belopp av 1,886,040 kronor, utgörande den avskrivning
som betingats av tullverkets övergång från debiterings- till kassaredovisning.
Det sammanlagda beloppet för budgetåret 1927/1928 blir då 33,768,842
kronor, vilket innebär en årsstegring av uppbörden med 9,266,460 kronor,
varav dock omkring tredjedelen torde härröra från höjda skattesatser.
Huruvida inkomstökningen å ifrågavarande skattetitlar kommer att
fortskrida i samma tempo som mellan budgetåren 1926/1927 och 1927/1928,
undandrager sig givetvis riksräkenskapsverkets bedömande. Även om
den av generaltullstyrelsen antagna ökningen av de genom tullverket
uppburna automobilskattemedlen synes riksräkenskapsverket alltför försiktig,
anser sig dock ämbetsverket vid beräkningen av inkomsterna för
budgetåret 1929/1930 icke kunna lägga det senaste ökningsbeloppet till
grund för sina kalkyler. En genomsnittlig årlig ökning med omkring 4
miljoner kronor synes likväl med iakttagande av nödig försiktighet kunna
beräknas. Med denna utgångspunkt skulle automobilskattemedlen under
budgetåret 1929/1930 uppgå till i avjämnat tal 42 miljoner kronor.
Biksräkenskapsverket har fördenskull — ---uppfört automobilskatte
medlen
med 4:2,000,000 kronor.»
Statsverks- Med enahanda belopp, 42,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statspropositionen.
yerkspropositionens förslag till riksstat.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 23
Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar
ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1927/1928 och de tre första
kvartalen av budgetåret 1928/1929 följande ställning:
Budgetåret 1927/1928 Budgetåret 1928/1929
!/, 1927—s0/e 1928 1/i 1927—sl/s 1928 >/j 1928—sl/s 1929
Influtet ................ kr. 32,540,629:2 7 25,207,410:4 5 31,895,555:73
Utgifter för inkomsttiteln
.... » 657,826: 84 325,753: 71 746,663: o5
Behållen inkomst kr. 31,882,802:4 3 24,881,656:7 4 31,148,892:6 8.
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,
att automobilskattemedlen måtte för budgetåret 1929/
1930 beräknas till ................................ kronor 42,000,000.
7:o.
Tullmedlen.
De beräknade och redovisade inkomsterna å denna titel hava utgjort:
Budgetåret 1923/1924 .... |
Beräknad inkomst kronor ...... 117,000,000 |
Behållen inkomst kronor 149,320,831 |
Stegring + |
|
» |
1924/1925..... |
...... 123,500,000 |
140,122 573 |
— 9,198,258 |
1925/1926..... |
...... 133,000,000 |
124,629,750 |
— 15,492,823 |
|
» |
1926/1927..... |
...... 128,000,000 |
140,500,463 |
+ 15,870,713 |
1927/1928..... |
...... 126,000,000 |
142,002,866 |
+ 1,502,403 |
|
» |
1928/1929..... |
...... 145,000,000 |
— |
— |
För att den för budgetåret 1927/1928 angivna siffran för behållen inkomst
skall bliva jämförbar med motsvarande siffror för föregående budgetår,
bör till densamma läggas ett belopp av 11,944,799 kronor. För omläggning
av tullverkets bokföring enligt kassaprincipen avskrevos nämligen vid utgången
av budgetåret 1927/1928 debiterade men icke influtna tullmedel till
nämnda belopp. Därest sagda avskrivningsbelopp lägges till den i budgetredovisningen
upptagna behållna inkomsten, skulle stegringen i tullmedlen
från budgetåret 1926/1927 bliva 13,447,202 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 har generaltullstyrelsen
beträffande beräkningen av tullinkomsterna under budgetåret
1929/1930 anfört följande:
»För att tjäna såsom underlag för beräkningen av de belopp, vilka må
kunna inflyta i tullmedel och sockerskatt under ifrågavarande budgetår,
Utskottet.
OeneralttiU
styrelsen.
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
hava å Styrelsens statistiska avdelning utarbetats bilagda tabeller, utvisande
dels den debiterade tulluppbörden under vart och ett av de senast
förflutna fem budgetåren (jämväl fördelad på kvartal) med särskilt angivande
av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått
till minst 1 miljon kronor (bil. 1), dels motsvarande tulluppbörd för tiden,
juli—september 1928 (bil. 2).1
Tabell, utvisande den debiterade tulluppbörden under åren 1923/1924—1927/1928
fördelad å nedanstående varuslag
(tusental kronor).
Y a r u s 1 a g |
1923/1924 |
1924/1925 1925/1926 |
1926/1927 |
1927/1928 |
|
Spannmål, omalen ............................ |
15,210 |
15,351 |
7,649 |
8,587 |
13,552 |
Spannmål, malen................................ |
2,458 |
1,230 |
876 |
967 |
1,368 |
Frukter och bär: |
|||||
färska .......................................... |
4,736 |
5,099 |
3,059 |
3,711 |
4,462 |
torkade ............................................ |
6,408 |
5,769 |
4,654 |
5,200 |
5,795 |
Kaffe, obränt .................................... |
21,847 |
18,781 |
17,877 |
18,786 |
17,726 |
Socker, raffinerat................................ |
2,149 |
4,786 |
2,192 |
1,494 |
2,066 |
Socker, oraffinerat ............................ |
1,498 |
3,489 |
— |
10,711 |
4,752 |
Sirap och melass................................ |
728 |
1,270 |
880 |
1,161 |
1,170 |
Konserver............................................ |
1,284 |
1,252 |
1,306 |
1,462 |
1,863 |
Brännvin och sprit ............................ |
4,099 |
4,319 |
4,265 |
4,262 |
4,243 |
Vin........................................ |
3,460 |
3,644 |
3,704 |
4,688 |
4,931 |
Silke ..................................... |
266 |
569 |
899 |
1,279 |
1,621 |
Vävnader av silke ............................ |
2,806 |
3,028 |
3,791 |
3,940 |
3,920 |
Strumpstolsarbeten av silke ............ |
1,017 |
910 |
1,017 |
1,178 |
1,534 |
Vävnader av ull, andra slag ............ |
3,525 |
2,787 |
2,419 |
2,776 |
3,019 |
Linoleummattor ................................ |
1,737 |
1,644 |
1,680 |
1,637 |
1,684 |
Hattar ................................................ |
1,534 |
1,240 |
1,429 |
1,562 |
1,827 |
Andra arbeten, ej .särskilt nämnda, |
|||||
av mjuk kautschuk ........................ |
1,566 |
2,102 |
1,971 |
2,127 |
2,216 |
Balkjärn, vägande under 60 kilogram |
|||||
per löpande meter ........................ |
1,857 |
1,764 |
2,112 |
2,559 |
2,678 |
Maskiner, ej särskilt nämnda............ |
1,637 |
1,817 |
2,007 |
2,156 |
2,346 |
Åkdon och fordon, ej särskilt nämnda |
5,654 |
5,810 |
7,392 |
7,534 |
8,078 |
För tillverkning av automobiler av- |
|||||
sedda delar och tillbehör ............ |
— |
— |
— |
— |
1,398 |
Säger Övrig tulluppbörd |
85,476 66,195 |
86,661 55,780 |
71,179 57,215 |
87,777 59,402 |
92,249 67,566 |
151,671 |
142,441 |
128,394 |
147,179 |
159,815 |
Vid användande av detta material har Styrelsen trott sig kunna utgå
från den allmänna förutsättningen, att den konjunkturutveckling i gynnsam
riktning, som under den senare tiden givit sig till känna, skall sträcka
sina verkningar även till förhållandena under budgetåret 1929/1930.
Enligt sagda tabeller har tullen för omalen spannmål under vartdera
1 Av de såsom bilagor betecknade tabellerna intages här följande för budgetår upprättad
tabell, i tusental kronor. De för budgetåret 1927/1928 angivna siffrorna äro preliminära.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
25
av budgetåren 1923/1924 och 1924/1925 uppgått till omkring 15 miljoner
kronor. Beloppet lärer få anses vara högre än normalt. Den däremot
svarande stora importen har nämligen berott på mindre god skörd inom
landet, särskilt under år 1924. Under budgetåret 1925 1926, då man hade
att räkna med 1925 års mycket goda skörd, har tullen nedgått till ungefär
hälften. En något större tullinkomst utvisar budgetåret 1926 1927, beroende
därpå, att 1926 års skörd icke var fullt så god som 1925 års skörd.
Det sist tilländagångna budgetåret, då importen av spannmål rönte inverkan
av 1927 års skörd, vilken kan anses hava varit knappt medelgod, utvisar
ett tullbelopp av bortåt 14 miljoner kronor. Enligt uppgift synes även
1928 års skörd hava varit icke fullt medelgod, till följd varav tullinkomsterna
för spannmål även under budgetåret 1928 1929 torde komma att
hålla sig vid sistnämnda belopp, 14 miljoner kronor. Detta antagande har
ett visst stöd i tullinkomstsiffrorna för månaderna juli—september 1928;
för nämnda tid har tullen för omalen spannmål nämligen uppgått till i
runt tal samma belopp som för motsvarande tid år 1927 (3.4 miljoner kronor).
Förutsättes, att spannmålsskörden under år 1929 kommer att bliva
bättre än under de båda senaste åren och alltså kunna betecknas såsom
åtminstone medelgod, torde tullbeloppet för omalen spannmål kunna för
budgetåret 1929/1930 beräknas till......................10 miljoner kronor.
För måleri spannmål synes, därest ändring ej sker i hittillsvarande förhållanden
mellan tullsummorna för nämnda varuslag och för omalen
spannmål, tullen kunna upptagas till ................ 1.2 miljoner kronor.
Tullbeloppet för färska och torkade frukter och bär synes vid normala
skördar inom landet hålla sig vid omkring 11 miljoner kronor. Då skörden
år 1928 lärer varit ganska dålig, vilket får antagas medföra stegrad import
även under de första månaderna av budgetåret 1929 1930, men å andra
sidan det får anses möjligt, att år 1929 kommer att, sedan skörden en följd
av år icke varit tillfredsställande, visa ett gott skörderesultat, torde anledning
föreligga att icke upptaga tullbeloppet för frukter och bär med högre
belopp för räkenskapsåret 1929,1930 än ............ 11 miljoner kronor.
För obränt kaffe har tullbeloppet under de senaste åren tämligen konstant
hållit sig vid 18 å 19 miljoner kronor. Vartannat år, däribland budgetåret
1926/1927, har tullsumman närmat sig sistnämnda högre belopp.
Då detta läge för tullsiffrorna icke förskjutits, änskönt tullsatsen för kaffe
från och med nämnda budgetår sänkts från 50 till 40 öre för kilogram,
vill det synas som om kaffeimporten i allmänhet taget vore i stigande.
Även om tullsumman för de tre första månaderna av budgetåret 192S 1929
stannat vid samma siffra som motsvarande summa för budgetåret 1927
1928 (4.2 miljoner kronor) torde man därför beträffande kaffe våga lör
budgetåret 1929 1930 räkna med en tullsumma av .... 19 miljoner kronor.
Vad angår raffinerat och oraffinerat socker lära, enär importen budgetåret
1929/1930 enligt införskaffade uppgifter torde kunna beräknas komma
att uppgå till i runda tal 10,000 ton raffinerat och 72,000 ton oraffinerat
socker, tullbeloppen för dessa varuslag kunna för nämnda budgetår uppskattas
till ........................................ 6.o miljoner kronor.
Tullen för sirap och melass torde med beaktande av tullsummornas storlek
under femårsperioden 1923 1924—1927 1928, icke gärna kunna beräknas
komma att under budgetåret 1929/1930 överstiga tullbeloppet för sistförflutna
budgetår, särskilt som tullinkomsterna för nämnda varuartiklar
under nästlidna kvartal icke väsentligt överstigit ifrågavarande tullinkomster
under motsvarande kvartal något av åren 1924—1927. Då under
26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
flertalet år av nyssberörda femårsperiod tullen utgjort omkring 1.2 miljoner
kronor, torde tullbeloppet för ifrågakomna budgetår kunna upptagas
till detta belopp .................................... 1.2 miljoner kronor.
För konserver har, frånsett året 1924/1925, en oavlåten stegring i tullbeloppet
för år försiggått, på sista tiden i påfallande hög grad. Det senast
tilländagångna budgetåret har beloppet stigit till i runt tal 1.9 miljoner
kronor. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår har
beloppet uppgått till 0.46 miljoner kronor mot respektive 0.:!.-., 0.34, 0.32, 0.39
och 0.44 miljoner kronor samma månader budgetåren 1923 1924—19271928.
För budgetåret 1929/1930 synes därför tullen för konserver kunna beräknas
till åtminstone ...................................... 2.3 miljoner kronor.
Införseln av brännvin och sprit har utom under budgetåret 1923/1924
varit synnerligen jämn och hållit sig vid en kvantitet, mot vilken svarat
ett sammanlagt tullbelopp av omkring 4.3 miljoner kronor. Anledning till
antagande, att siffrorna för berörda import skola i nämnvärd grad förskjuta
sig under budgetåret 1929 1930, föreligger icke för närvarande, även
om tullinkomstsiffrorna för det senaste tilländagångna kvartalet äro något
lägre än för motsvarande kvartal i fjol, varför tullsumman för ifrågakomna
varuslag under nämnda budgetår upptages med 4.3 miljoner kronor.
Vinimporten har under hela senaste femårsperioden varit i stigande och
under sistförflutna budgetår nått en kvantitet, mot vilken svarar ett tullbelopp
av 4.9 miljoner kronor. Stegringen från år 1925/1926 till år 1926 1927
har utgjort omkring 1 miljon kronor men mellan sistniimnda år och år
1927/1928 allenast omkring 0.25 miljoner kronor. Vid sådant förhållande torde
det, ändå att tullinkomsten för vin under det nästlidna kvartalet varit 0.2
miljoner kronor större än under motsvarande tid år 1927, vara lämpligt att
för budgetåret 1929/1930 räkna med ett tullbelopp, som överstiger motsvarande
tullbelopp för budgetåret 1927/1928 med högst 0.3 miljoner kronor,
och att således för budgetåret 1929/1930 upptaga tullbeloppet
för vin med ........................................ 5.2 miljoner kronor.
Fn oavlåtlig stegring i importen har jämväl ägt rum i fråga om silke
och vävnader därav samt, frånsett året 1924/1925, även beträffande strumpstolsarbeten
av silke. Denna stegring torde kunna antagas komma att
fortgå. Sammanlagda tullbeloppet för dessa varuslag har för vart och ett
av de senaste fem åren helöpt sig till i runda tal 4.1, 4.5, 5.?, 6.4 och 7.i miljoner
kronor. Ökningen i tullen har således för vartdera av de två sistförflutna
åren utgjort 0.7 miljoner kronor. Utgår man från att tullen för ifrågakomna
varuslag även under de närmast följande båda budgetåren ökas
med samma belopp för år, skulle följaktligen sammanlagda tullbeloppet
för varuslagen under budgetåret 1929 1930 utgöra----8.5 miljoner kronor.
För vävnader av ull visar tullbeloppet under senaste femårsperioden
än ökning, än minskning. Merendels har beloppet hållit sig vid något
under 3 miljoner kronor. Under juli—september månader 1928 bär beloppet
nedgått något i jämförelse med samma månader 1927. Då storleken
av importen av yllevävnader torde få anses i viss mån röna inverkan av
myckenheten av importen av vissa varor av silke och införseln av sistberörda
varor förutsatts komma att fortfarande ökas. synes tullbeloppet
för vävnader av ull under budgetåret 1929 1930 knappast böra beräknas
högre än till ........................................ 2.8 miljoner kronor.
Tullsiffrorna för linoleummattor hava under nämnda femårsperiod hållit
sig vid omkring 1.7 miljoner kronor och torde därför även för budgetåret
1929/1930 kunna upptagas med detta belopp .......... 1.7 miljoner kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
27
Importen av hattar har från och med året 1925 1926 varit i stigande;
höjningarna i tullsumman de senaste tre åren hava uppgått till respektive
0.18, 0.14 och 0.2G miljoner kronor. Även om man måste förutsätta, att den
påfallande starka stegringen i tullsumman för året 1927 1928 beträffande
ifrågakomna varuartikel icke kommer att under de båda närmast följande
åren fortfara, synes man dock kunna våga räkna med en ökning för vartdera
året, motsvarande medeltalet av de tre senast tilländalupna årens
ökningar, eller O.19 miljoner kronor. I sådant fall skulle tulluppbörden för
hattar under budgetåret 1929/1930 sluta på en summa av 2.2 miljoner kronor.
Till tulltaxerubriken 643 hänförliga kautschukarbeten hava under de
senaste fyra budgetåren införts till sådan myckenhet, att tullen för varorna
uppgått till 2 ä 2.2 miljoner kronor årligen. Under de två sistförflutna
åren har stegringen varit ganska jämn, i det densamma utgjort
respektive O.15 och O.oo miljoner kronor. En fortgående stegring synes, särskilt
till följd av den alltjämt tilltagande omsättningen av automobiler
och därav härflytande behov av ökad import av reservdelar därtill av
kautschuk, kunna förutsättas. För övrigt hava genom tulltaxeändring från
och med den 1 maj 1928 (Sv. ffs. 1928: 73) till förevarande tulltaxerubrik
överförts jämväl motorvelocipeddelar av kautschuk. Om den årliga stegringen
i importen för ifrågakomna varuslag uppskattas endast till medeltalet
mellan de senaste årens stegringar eller till O.12 miljoner kronor, kommer
för budgetåret 1929,1930 tullsumman för nämnda kautschukarbeten
att utgöra omkring ................................ 2.5 miljoner kronor.
Tullen för infört balkjärn, hänförligt till tulltaxerubrikerna 726 eller
727, har visat fortgående stegring alltsedan budgetåret 1925 1926. Stegringen
har dock varit väsentligt mindre under året 1927 1928 än under
övriga år, nämligen endast O.12 miljoner kronor mot respektive O.35 och O.45
miljoner kronor. Försiktigheten torde därför bjuda att icke beträffande
ifrågakomna balkjärn för budgetåret 1929 1930 räkna med större tulluppbörd
än vad som svarar mot 1927 1928 års tullsumma, eller
i runt tal ............................................ 2.7 miljoner kronor.
Beträffande i tulltaxan ej särskilt nämnda maskiner har stegringen i
tulluppbörden varit beständig under hela senaste femårsperioden. Den
har konstant hållit sig vid omkring 0.2 miljoner kronor för år. Fortsätter
stegringen som hittills —- vilket åtminstone icke motsäges av siffran för
nästlidna kvartal — skulle tullinkomsten för ifrågavarande maskiner, vilken
under sistförflutna budgetår belöpt sig till 2.3 miljoner kronor, alltså
under budgetåret 19291930 uppgå till .............. 2.? miljoner kronor.
Även i fråga om åkdon och fordon hava tullinkomsterna under senaste
femårsperiod för varje år ökats, dock med mycket skiftande belopp, respektive
0.2, 1.6, O.i och 0.5 miljoner kronor. Det torde icke få anses osannolikt,
att sistnämnda års ökning tills vidare får anses vara maximum, något varpå
redan det sist tilländagångna kvartalets importsiffra synes tyda, och
att man för de närmaste åren måste räkna med en icke oväsentligt lägre
stegringssiffra, möjligen endast 1926/1927 års, O.i miljoner kronor. I så fall
skulle tullsumman för åkdon och fordon under budgetåret 1929 1930
utgöra .............................................. 8.3 miljoner kronor.
Det bör nämligen uppmärksammas, att den svenska marknaden alltmer
tillföres automobiler, som inom landet tilverkats än av huvudsakligen utländska
materialier, än av väsentligen svenska sådana. Denna ökade inhemska
tillverkning medför i stiillet stegring i inkomsterna för införda
delar och tillbehör för tillverkning av automobiler (tulltaxerubrik 1098V2,
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
vilken gäller från och med den 1 juli 1927). Antager man, att den inhemska
tillverkningen ökas med 20 procent under nästkommande budgetår
och 10 procent under det därpå följande året och att i de här tillverkade
automobilerna utländska delar och tillbehör ingå i samma proportion som
hittills, kommer tullsumman för sistnämnda varuslag att
sluta på..............................................1.8 miljoner kronor.
Uppbörden av tull för övriga varuslag ävensom av andra tullmedel,
däribland bokföringspenningar, konfiskationer och ersättningar för extra
tullförrrättningar, har under vart och ett av de senaste fem budgetåren
sammanlagt uppgått till respektive 66.2, 55.8, 57.2, 59.4 och 67.6 miljoner
kronor (jfr bil. 3). Omständigheterna tyda på att den ökning, som således
under tre år i följd förelegat, skall komma att ytterligare fortgå. I
fråga om de tre första månaderna i budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har
stegringen i uppbörden utgjort 1.2 miljoner kronor. Antages, att ökningen
under budgetåret 1929/1930 nått en siffra, som motsvarar endast hälften
av den osedvanligt höga stegringen från budgetåret 1926/1927 till budgetåret
1927/1928, således 4.i miljoner kronor, kommer sammanlagda beloppet
av tullen för ifrågakomna övriga varuslag ävensom av andra tullmedel
följaktligen att stanna vid ........................ 71.6 miljoner kronor.
Enligt ovan angivna grunder skulle således inkomsterna av tullmedel
för budgetåret 1929,1930 kunna beräknas till följande bruttobelopp, nämligen:
a) tull för:
spannmål: omalen....................................................... |
lO.o miljoner |
kronor |
|
malen ....................................................... |
1.2 |
» |
» |
frukter och bär........................................................... |
11.0 |
» |
» |
kaffe............................................................................... |
19.0 |
» |
» |
socker ........................................................................... |
6.o |
» |
» |
sirap och melass ....................................................... |
1.2 |
» |
» |
konserver....................................................................... |
2.3 |
» |
|
brännvin och sprit ................................................... |
4.3 |
» |
|
vin ............................................................................... |
5.2 |
» |
» |
silke och vissa arbeten därav ............................... |
8.5 |
» |
» |
vävnader av ull.......................................................... |
2.8 |
» |
|
linoleummattor ........................................................... |
1.7 |
» |
|
hattar ........................................................................... |
2.2 |
» |
» |
kautschukarbeten ...................................................... |
2.5 |
» |
|
balkjärn ....................................................................... |
2.7 |
» |
» |
maskiner....................................................................... |
2.7 |
» |
|
åkdon och fordon ....................................................... |
8.3 |
» |
» |
automobildelar etc.................................................... |
1.8 |
» |
» |
tull för övriga varor ävensom andra tullmedel ... |
. 71.6 |
» |
» |
eller sammanlagt till 165.0 miljoner kronor
Kestitutionerna av tullmedel hava på sätt bilagd sammanställning
(bil. 4) utvisar, under sistförflutna femårsperiod belöpt sig till respektive
2.4, 2.3, 3.8, 6.7 och 5.9 miljoner kronor, därav beträffande de två senaste
budgetåren för utförselbevis respektive 3.6 och 1.9 miljoner kronor.
Det restitutionsbelopp, som under budgetåret 1929/1930 kommer att hänföra
sig till utförselbevisen torde, därest, såsom man trott sig kunna räkna
med, spannmålsskörden under år 1929 blir åtminstone medelgod, kunna antagas
komma att under budgetåret 1929/1930 stiga till
åtminstone .......................................... 2.5 miljoner kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 29
Övriga restitutioner av tullmedel torde böra för samma budgetår upptagas
till medeltalet av de belopp, som utbetalts under senaste femårsperiod,
således till....................................3.i miljoner kronor.
Samtliga restitutioner av tullmedel skulle således kunna antagas uppgå
till .................................................. 5.6 miljoner kronor.
Minskas de för budgetåret 1929/1930 beräknade
bruttoinkomsterna .............................. 165.0 miljoner kronor
med restitutioner av tullmedel........................................ 5.6 »___»_
skulle alltså ........................................................................ 159.4 miljoner kronor
eller avrundat .................................................................... 160.0 miljoner kronor
utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna väntas inflyta under
budgetåret 1929/1930.»
Efter att hava återgivit generaltullstyrelsens skrivelse har riksräkenskapsverket
anfört:
»Enligt från generaltullstyrelsen meddelade uppgifter har den debiterade
tulluppbörden under månaderna juli 1925—oktober 1928 uppgått till följande
belopp.
Budgetåret 1925/1926 kronor |
Budgetåret 1926/1927 kronor |
Budgetåret 1927/1928 kronor |
Budgetåret j |
|
Juli ........................... |
9,781,410 |
12,235,242 |
10,487,726 |
11,002,866 |
Augusti....................... |
10,957,980 |
11,410,681 |
12,833,399 |
13,773,627 1 |
September ................ |
12,030,479 |
12,654,630 |
14,470,642 |
15,116,729 |
Oktober .................... |
11,956,532 |
11,867,371 |
14,481,818 |
14,881,977 |
November ................ |
12,084,146 |
14,561,359 |
15,125,360 |
— |
December.................... |
11,359,702 |
14,395,775 |
14,361,572 |
— |
Januari........................ |
8,851,382 |
9,503,055 |
10,684,960 |
— |
Februari .................... |
9,276,797 |
10,411,928 |
11,994,803 |
— |
Mars............................ |
11,786,998 |
12,755,089 |
14,675,801 |
— |
April ........................ |
10,753,941 |
12,383,234 |
13,096,695 |
— |
Maj ............................ |
10,243,131 |
13,340,153 |
14,468,435 |
— |
Juni ............................ |
9,311,533 |
11,660,132 |
13,133,337 |
— |
Summa |
128,394,031 |
147,178,619 |
159,814,548 |
— |
Med avseende på den angivna allmänna förutsättningen för generaltullstyrelsens
beräkning av tullmedlen för budgetåret 1929/1930 har riksräkenskapsverket
intet att erinra, då densamma står i full överensstämmelse
med den av riksräkenskapsverket antagna utgångspunkten för inkomstberäkningen
i övrigt. De detaljerade kalkyler beträffande de olika varuslagen,
som av generaltullstyrelsen framlagts, synas riksräkenskapsverket
i stort sett vara välgrundade. Biksräkenskapsverket finner sig därför
kunna utan vidare tillstyrka, att i enlighet med generaltullstyrelsens förslag
tullmedlen beräknas till 160,000,000 kronor.»
Riksräken
skapsverket.
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Drop. nr 64
och 65.
Departementschefen har anfört:
»Tullmedel beräknades för budgetåret 1926/1927 till 128 miljoner
kronor och för budgetåret 1927/1928 till 126 miljoner kronor. Den behållna
inkomsten utgjorde enligt budgetredovisningarna respektive 140.5 miljoner
kronor och 142 miljoner kronor. För att sistnämnda siffra skall bliva jämförbar
med den behållna inkomsten för budgetåret 1926/1927 liksom med
det beräknade beloppet i löpande riksstat, 145 miljoner kronor, bör emellertid
till densamma läggas ett belopp av 11.9 miljoner kronor. Detta belopp
utgöres av vid utgången av budgetåret 1927/1928 debiterade men icke influtna
tullmedel, vilka avskrivits i samband med omläggning av tullverkets
bokföring enligt kassaprincipen. Tullmedlen för budgetåret 1927/1928 skola
alltså vid nämnda jämförelse angivas till 153.9 miljoner kronor.
För budgetåret 1929/1930 har riksräkenskapsverket i enlighet med generaltullstyrelsens
förslag beräknat tullmedlen till 160 miljoner kronor. Emot
denna beräkning har jag ingen erinran att göra.
Såsom jag förut omnämnt (ovan sid. 2), ingår bland de skattelindringar,
som det föreliggande budgetförslaget förutsätter, även upphävande från det nya
budgetårets ingång av vissa tullavgifter, nämligen tullen å färska (eller enbart
kokade, även krossade eller på annat sätt sönderdelade) äpplen och päron, såvitt
angår import under månaderna januari—juli, vidare tullen å torkade plommon
och sviskon (ävensom bruneller och dadlar) samt slutligen tullen å citroner.
Förslag till de härav betingade ändringarna i tulltaxan torde böra framläggas
i samband med den särskilda proposition med förslag till ny tulltaxeförordning,
vartill jag anhåller att senare få återkomma.
Vad angår de sålunda ifrågasatta tullfriheternas inverkan å tulluppbördens
storlek, torde jag få nämna, att införseln av sagda frukter inbragte
följande belopp i tullmedel under budgetåret 1927/1928, nämligen för äpplen
och päron — under omförmälda sju månader av budgetåret — 0.8 miljon kronor*
för nyssnämnda slag av torkad frukt l.e miljon kronor samt för citroner 0.2
miljon kronor, eller tillsammans omkring 2.6 miljoner kronor. Med hänsyn till
de stigande tullmedelsinkomsterna och särskilt i betraktande av den starka
tendens till stegring av tulluppbörden för färsk frukt, som gjort sig gällande
under det senaste halvåret, torde minskningen i tullmedel på grund av nämnda
tullfriheter för nästkommande budgetår böra beräknas till 3 miljoner kronor.
I enlighet härmed torde tullmedlen i riksstatsförslaget böra upptagas
med 157 miljoner kronor.»
Inkomsttiteln tullmedel har följaktligen i statsverkspropositionen upptagits
till 157,000,000 kronor.
Genom en den 8 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 65, har Kungl.
Maj:t framlagt förslag till ny tulltaxeförordning jämte tulltaxa och taratariff,
att tillämpas från och med den 1 januari 1930. I enlighet med
bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 20) har Kungl. Maj:ts för
-
31
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
slag till tulltaxeförordning av riksdagen numera oförändrat antagits. Kungl.
Maj:ts förslag till tulltaxa och taratariff åter hava med vissa ändringar av
riksdagen godkänts (betänkandena nr 20, 24, 25, 29 och 30 samt memorial
nr 22), i samband varmed riksdagen jämväl beslutat en del ändringar i nu
gällande tulltaxa.
Av riksdagen sålunda i fråga om tullagsstiftningen fattade beslut äro att
hänföra till övervägande tulltekniska spörsmål. Bland de ändringar av
sakligt innehåll, som vidtagits i nu gällande bestämmelser, må följande
omnämnas.
Kungl. Maj:t hade i nämnda proposition nr 65 ävensom i en samtidigt
därmed avlåten proposition nr 64 framlagt förslag angående tullfrihet för
de i departementschefens ovan återgivna anförande omförmälda slag av
frukter. Detta förslag har icke oförändrat bifallits, utan riksdagen har vid
behandlingen av denna fråga beslutat, att följande slag av frukter skola
från och med den 1 juli 1929 vara tullfria, nämligen apelsiner och citroner
samt torkade aprikoser, bruneller, persikor, plommon, päron, sviskon och
äpplen.
Tullen å orostat kaffe har riksdagen beslutat nedsätta från och med den
1 septemher 1929 med 10 öre för 1 kilogram eller till 30 öre för 1 kilogram
(30 kronor för 100 kilogram).
I en den 8 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 66, har Kungl. Maj:t Prop. nr 66.
föreslagit riksdagen antaga vid propositionen fogat förslag till förordning
angående tullrestitution. På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande
nr 21) har denna proposition av riksdagen numera bifallits.
Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar
förevarande inkomsttitel för budgetåret 1927/1928 och de tre första
kvartalen av budgetåret 1928/1929 följande ställning:
Budgetåret 1927/1928
Vt 1927—30/e 1928 1h 1927—31/a 1928
Influtet ................ kr. 147,869,748:6 3 116,802,914:8 3
Utgifter för inkomsttiteln
.... » 5,866,882: 37 4,078,854: 98
Behållen inkomst kr. 142,002,866:2 6 112,724,059:8 5
Budgetåret 1928/1929
Vt 1928—sl/3 1929
115,411,038: 8 9
6,195,654: 65
109,215,384: 24.
Utskottets
Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sid. 29 intagna
tabellen innehåller, har utskottet från generaltullstyrelsens kameralbyrå inhämtat,
att den debiterade tulluppbörden under nedanstående månader uppgått
till följande belopp:
1928 november
» december
kronor 14,218,625:4 5
» 14,082,624: 72
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Departementschefen.
1929 januari.................................... kronor 11,397,642: 8 5
» februari.................................... » 8,605,002:4 1
» mars ........................................ » 9,849,848: 19
» april ........................................ » 18,939,727: o8.
Till följd av riksdagens beslut i fråga om tullfrihet å vissa slag av frukter
och sänkning av tullen å kaffe har utskottet, med stöd av i utskottets betänkanden
nr 24 och 29 intagna statistiska uppgifter, ansett sig böra räkna
med en minskning i tullmedel utöver den, med vilken departementschefen
räknat såsom en följd av den i statsverkspropositionen förutsatta tullfriheten
för vissa frukter. Denna inkomstminskning har utskottet ansett kunna
uppskattas till 6.7 miljoner kronor. Å andra sidan torde, då med hänsyn
till de förändrade förhållanden, som med avseende å sockerbetsodlingen inom
landet inträtt, en ökning av sockerimporten under nästa budgetår torde bliva
ofrånkomlig, en stegring i tullinkomsten för socker med omkring 3 miljoner
kronor böra beräknas.
Vid nu angivna förhållanden och då utskottet i övrigt ej funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts beräkning av förevarande inkomsttitel, föreslår
utskottet en sänkning av den i statsverkspropositionen föreslagna beräkningen
av tullmedlen med ett till 4 miljoner kronor avrundat belopp eller
till 153 miljoner kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att tulimedlen måtte för hudgetåret 1929/1930 beräknas
till.................................................... kronor 153,000,000.
8:o.
Sockerskatten.
Sockerskatten är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med ett
belopp av 8,500,000 kronor. Med samma belopp har riksräkenskapsverket
i sin förslagsberäkning, under förutsättning av oförändrad skattesats, upptagit
inkomsten av sockerskatt för nästa budgetår. I
I sitt ovan (sid. 2) återgivna anförande vid anmälan av finansplanen för
den föreliggande statsregleringen har departementschefen förordat, att sockerskatten
skulle borttagas. Förordningen i ämnet av den 19 maj 1922 (nr 210)
har departementschefen ansett i så fall böra upphöra att gälla med utgången
av juni 1929 samt vidare anfört: »Liksom vid de tidigare beslutade skattesänkningarna
torde även nu — till förebyggande, såvitt möjligt, av störningar
i konkurrensen mellan inhemskt och importerat socker — böra träffas
den övergångsanordningen, att skattefrihet får åtnjutas även för socker, som
under viss kortare tid — som torde böra bestämmas till tio dagar — före
den 1 juli 1929 försändes från sockerfabrik, om det ej utlämnas till mot
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
33
tagaren före nämnda tidpunkt. Däremot bör förordningen givetvis äga tilllämpning
även efter den 1 juli 1929 beträffande socker, som utlämnats dessförinnan.
Detta är främst påkallat av att sockerfabrikerna enligt förordningen
utverkat anstånd med inbetalande av debiterad sockerskatt. Under
början av budgetåret 1929/1930 kommer i följd härav att inflyta sockerskatt,
som debiterats under senare delen av innevarande budgetår. Enligt verkställda
beräkningar skulle denna inkomst belöpa sig till i runt tal 1.6 miljon
kronor. Inkomsttiteln torde därför böra kvarstå i riksstaten för nästkonr
mande budgetår och därstädes upptagas med sistnämnda belopp.»
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. Maj:t statsverks
dels
föreslagit riksdagen att besluta, att förordningen den 19 maj 1922 Pr°p°sifionen.
(nr 210) angående beskattning av socker skall upphöra att gälla med utgången
av juni 1929, med iakttagande av att förordningen fortfarande skall
äga tillämpning beträffande socker, med avseende varå skattskyldighet inträtt
före sistnämnda tidpunkt, samt att för socker, som under tiden den
21'' den 30 juni 1929 under statens kontroll försändes från sockerfabrik och
ej utlämnas till mottagaren före den 1 juli 1929, må under villkor, som
kontrollstyrelsen äger bestämma, åtnjutas skattefrihet, med skyldighet för
tillverkare vid sockerfabrik att bestrida härigenom uppkommande särskilda
kontrollkostnader,
dels ock upptagit ifrågavarande inkomsttitel till 1,600,000 kronor i det i
statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat.
Liksom bevillningsutskottet vid de tidigare tillfällen, då skattesänkningar utskottet.
kunnat vidtagas, bland de indirekta skatter, vilkas sänkning ansetts önskvärd,
funnit sockerskatten i första rummet böra komma ifråga, är det med
tillfredsställelse, som utskottet nu tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att upphäva
vad som återstår av sockerskatten, varigenom ur vårt skattesystem
avlägsnas den enda däri ingående accis, som träffar en nödvändig livsförnödenhet.
Mot den av Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen av förevarande inkomsttitel
har utskottet icke haft något att erinra.
Utskottet hemställer följaktligen,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen framlagda förslag om sockerskattens
borttagande, besluta,
att förordningen den 19 maj 1922 (nr 210) angående
beskattning av socker skall upphöra att gälla
med utgången av juni 1929, med iakttagande av att
förordningen fortfarande skall äga tillämpning beträffande
socker, med avseende varå skattskyldighet inträtt
före sistnämnda tidpunkt, samt att för socker, som under
tiden den 21--den 30 juni 1929 under statens kontroll
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 7 samt. 26 häfl. (Nr 32.)
3
Riksräken
skapsverket.
t
34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
försändes från sockerfabrik och ej utlämnas till mottagaren
före den 1 juli 1929, må under villkor, som
kontrollstyrelsen äger bestämma, åtnjutas skattefrihet,
med skyldighet för tillverkare vid sockerfabrik att bestrida
härigenom uppkommande särskilda kontrollkostnader;
B)
att sockerskatten måtte för budgetåret 1929/1930
beräknas till .......................
9:o.
Tobaksskatt.
*
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Tobaksskatt, bevillning.
Beräknad
inkomst
kronor
Budgetåret 1923/1924.................... 32,000,000
» 1924/1925 50,000,000
» 1925/1926 50,000,000
» 1926/1927 55,000,000
» 1927/1928 61,000,000
» 1928/1929 61,000,000
De starka stegringarna i tobaksskattens avkastning efter budgetåret
1923/1924 hava i väsentlig grad föranletts av ändrade grunder för skattens
beräknande.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 nästlidna november har
aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat uppbörden å förevarande
inkomsttitel för budgetåret 1929/1930 till samma belopp, varmed den upptagits
i riksstaten för innevarande budgetår.
Monopolkontrollutredningen har i sitt nyligen avgivna betänkande angående
anordnandet av den statliga kontrollen av aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolets verksamhet föreslagit snabbare inleverering till statsverket
av tobaksskatten, varigenom vid övergången skulle såsom inkomst
för budgeten vinnas ytterligare en månads uppbörd. Enär denna fråga,
som i viss utsträckning torde sammanhänga med ifrågasatt omläggning av
finansieringspolitiken hos bolaget, ännu befinner sig på ett förberedande
stadium, har riksräkenskapsverket vid beräkningen av tobaksskatten givetvis
icke kunnat räkna med inleverering av mer än tolv månaders
uppbörd.
Riksräkenskapsverket har — — — uppfört tobaksskatten med 61,000,000
kronor.»
..... Kronor i.,buu,uuu.
Behållen
inkomst
kronor
32,151,790
51,068,383
52,073,739
57,962,348
60,759,180
Stegring
kronor
18,916,593
1,005,356
5,888,609
2,796,832
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
35
Departementschefen har förklarat sig icke hava något att erinra mot riks- Departementsräkenskapsverkets
beräkning av tobaksskatten samt vidare anfört, att styrel- <*«/«”•
sen för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, på departementschefens förfrågan,
meddelat, att ur synpunkten av bolagets likviditet något hinder icke
kunde anses möta att under budgetåret 1929/1930 inbetala det merbelopp,
som uppkomme vid övergången till den av monopolkontrollutredningen föreslagna
ordningen för tobaksskattens inleverering, samt att merbeloppet kunde
beräknas uppgå till cirka 5 miljoner kronor. Departementschefen, som vid
riksstatsförslagets uppgörande räknat med denna merinkomst, har ansett,
att tobaksskatten alltså för nästkommande budgetår borde beräknas till 66
miljoner kronor.
Inkomsttiteln tobaksskatt har följaktligen i statsverkspropositionen upptagits
till 66,000,000 kronor.
Statsverkspro
positionen.
I en den 15 mars 1929 dagtecknad proposition, nr 213, har Kungl. Maj:t Prov- nr 213■
föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att å statens vägnar med
aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet träffa tilläggsöverenskommelse till det
mellan staten och bolaget den 12 februari 1915 upprättade kontrakt angående
utövande av svenska statens tobaksmonopol i huvudsaklig överensstämmelse
med det förslag, som intagits i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Enligt detta förslag skall tobaksskatten, på sätt monopolkontrollutredningen
föreslagit, inlevereras — i stället för såsom nu den 29 i varje
månad för tobaksvaror, som levererats eller licenserats under nästföregående
månad — den 10, 20 och näst sista dagen i varje månad till belopp motsvarande
en tredjedel av den skatt, som kan beräknas belöpa för samma
månad, varefter slutlig avräkning skall äga rum i samband med den skatteleverans,
som verkställes näst sista dagen i påföljande månad.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 23) har denna proposition
av riksdagen numera bifallits.
Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter har utskottet.
nettoinkomsten av tobaksskatten utgjort under budgetåret 1927/1928 60,759,180
kronor 29 öre, därav under de tre första kvartalen 45,487,342 kronor 5 öre,
samt under de tre första kvartalen av budgetåret 1928/1929 46,644,226 kronor
86 öre.
På sätt av det föregående framgår har vid uppgörandet av statsverkspropositionens
förslag rörande tobaksskattens avkastning räknats med den
tillfälliga merinkomst av 5 miljoner kronor, som monopolbolagets styrelse
ansett skola inflyta vid eu sådan omläggning av skattens inleverering, varom
riksdagen genom bifall till propositionen nr 213 numera beslutat.
I likhet med vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, får utskottet hemställa,
att tobaksskatten måtte för budgetåret 1929/1930 beräknas
till ........................................... kronor 66,000,000.
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
10:o.
Brännvinstillverkningsskatt.
Rikeräken
skapsverket.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.
Budgetåret 1923/1924 ........ |
Beräknad inkomst kronor ........ 13,000,000 |
Behållen inkomst kronor 14,461,211 |
Stegring + |
» 1924/1925 ......... |
........ 14,000,000 |
15,076,320 |
+ 615,109 |
» 1925/1926 ......... |
........ 14,500,000 |
15,656,496 |
+ 580,176 |
» 1926/1927 ......... |
........ 17,000,000 |
19,438,298 |
+ 3,781,802 |
» 1927/1928 ......... |
........ 16,000,000 |
15,057,699 |
— 4,380,599 |
» 1928/1929 ........ |
........ 15,500,000 |
— |
— |
I en från kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria
framlägges följande beräkning av brännvinstillverkningsskatten:
’I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsten av denna skatt
beräknad till 15.5 miljoner kronor. Av nu föreliggande uppgifter framgår,
att sagda inkomst i verkligheten kommer att inflyta med i det när*
maste det beräknade beloppet.
Till grund för beräkningen av storleken av den inflytande brännvinstillverkningsskatten
bör läggas aktiebolaget Vin- och spritcentralens inköp
av råbrännvin från brännerierna i landet. Enligt av bolaget träffat
avtal rörande leverans av brännvin från lantbruksbrännerierna skall
under innevarande brännerikampanj inköpas en kvantitet av 24 miljoner
liter av normalstyrka. Lägges bärtill övriga bränneriers leveranser till
bolaget under tillverkningsåret 1 oktober 1928—1 oktober 1929 med 6 miljoner
liter, erhålles en sammanlagd kvantitet av 30 miljoner liter brännvin
av normalstyrka eller omkring 4 miljoner liter mera än föregående tillverkningsår,
då onormalt högt råbrännvinspris var rådande och inköpen
därför begränsades. Även om den anståndstid av sex månader, som gäller
för inbetalning av brännvinstillverkningsskatt, tages i betraktande, kommer
likväl en del av skatten för detta brännvin att inflyta redan under
innevarande budgetår. Tages emellertid hänsyn därtill, att bolaget, därest
normala förhållanden bliva rådande, icke torde komma att mera väsentligt
avvika från ovannämnda kvantitet i fråga om inköp av råbrännvin under
det därpå följande tillverkningsåret 1 oktober 1929—1 oktober 1930, bör
såsom grund för uppskattning av den under budgetåret 1929/1930 inflytande
brännvinstillverkningsskatten läggas en beräknad kvantitet brännvin
av 30 miljoner liter av normalstyrka, varå skatten efter 65 öre för liter
utgör 19.5 miljoner kronor. Detta belopp bör minskas med 2.5 miljoner
kronor, utgörande beräknade utgifter för restitutioner. Den behållna inkomsten
av brännvinstillverkningsskatten synes alltså kunna sättas till
17 miljoner kronor.’
Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med kontrollstyrelsens
förslag brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1929/1930 beräknas
till 17,000,000 kronor.»
37
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det
av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 17,000,000 kronor.
Statsverks
propositionen.
Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för
budgetåret 1927/1928 och de tre första kvartalen av budgetåret 1928/1929
erhållit följande uppgifter:
Budgetåret 1927/1928
V? 19 2 7 —30/e 1928 1/i 1927—sl/s 1928
Influtet ................ kr. 17,845,484:51 10,293,424:5 5
Utgifter för inkomsttiteln
.... » 2,787,785:15 1,896,644:3 3
Behållen inkomst kr. 15,057,699: 3 6 8,396,780: 22
Budgetåret 1928/1929
»/i 1928—81/a 1929
9,329,476: 52
1,530,815: 48
7,798,661: 04.
Utskottet.
I en av kontrollstyrelsen till finansdepartementet den 30 april 1929 överlämnad
beräkning har brännvinstillverkningsskatten antagits under nästa
budgetår komma att inflyta med ett belopp av omkring 17.6 miljoner kronor.
I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,
att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret
1929/1930 beräknas till........................ kronor 17,600,000.
ll:o.
Rusdrycksförsäljningsmedel.
Riksräkenskapsverket har anfört följande: Eiksräken
»Rusdrycksförsäljningsmedel,
bevillning. Å denna titel har till och med skaPsierket
budgetåret 1926/1927 redovisats endast detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning
av rusdrycker. Från och med budgetåret 1927/1928 bar emellertid
den förändringen vidtagits, att såsom rusdrycksförsäljningsmedel räknas även
statsverkets andel i partihandelsbolagens vinstmedel, vilka tillförne redovisats
under titeln ''diverse inkomster’. I samband med den sålunda verkställda
omläggningen har titeln rusdrycksförsäljningsmedel uppdelats i tvenne
undertitlar, benämnda ''partihandelsbolag’ och ''detaljhandelsbolag''.
Vad först ''partihandelsbolagen beträffar, utgöras dessa av aktiebolaget
Vin- och spritcentralen och dess dotterbolag, aktiebolaget J. D. Grönstedt
& Co. Bolagens sammanlagda inlevererade överskottsmedel under de senare
budgetåren framgå av nedanstående sammanställning, vilken jämväl
angiver de år, under vilka vinsterna intjänats.
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Inleveransens belopp |
År, under vilket |
Budgetår, varunder in-leveransen redovisats |
5,089,806: 94 |
1923 |
1923/1924 |
5,508,184: 02 |
1924 |
1924/1925 |
4,700,025: 95 |
1925 |
1925/1926 |
8,021,464: 96 |
1920 |
1926/1927 |
7,802,378: 73 |
1927 |
1927/1928 |
För innevarande budgetår har beräknats överskottsmedel från partihandelsbolagen
med 5 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 har kontrollstyrelsen
utan särskild motivering beräknat inkomsten av partihandelsbolagen
till 2 miljoner kronor under budgetåret 1929/1930. På förfrågan
från riksräkenskapsverket har sedermera aktiebolaget Vin- & spritcentralen
åberopat till kontrollstyrelsen lämnat meddelande därom, att nämnda
belopp kunde påräknas såsom sannolikt vinstöverskott, samt vidare anfört
följande:
''Samtidigt som vi nu bekräfta denna uppgift, vilja vi emellertid icke
underlåta att hänvisa till de yttranden i motsvarande ämne, som vi under
tidigare år avgivit och av vilka framgår, att det för oss tyvärr icke är
möjligt att angiva en ens någorlunda exakt uppgift rörande de för inleverans
till staten disponibla vinstöverskott, som kunna uppstå av vår
rörelse under ett kommande år. Vår prispolitik skall enligt vår egen, av
statsmakterna vid upprepade tillfällen godkända och nu senast av den
s. k. Monopolkontrollutredningen uttryckligen understödda uppfattningen
icke åsyfta att bereda staten vinst, utan handhavas helt enligt affärsmässiga
principer. Vissa omständigheter, vilka utförligt åberopats i ovan angivna
yttrande, ha vållat, att vi, trots fasthållandet vid denna grundsats,
ofta måst vid våra prissättningar räkna med en understundom relativt
betydande vinstmarginal, som medfört avsevärda överskott och därav härflytande
vinstleveranser till staten. Då emellertid numera det viktigaste
av de skäl bortfallit, som föranlett oss att vid våra kalkyler räkna med en
större vinstmarginal, lär under kommande år vinstöverskottet högst väsentligt
reduceras. Någon exakt beräkning i detta hänseende är det likväl,
såsom förut nämnts, icke möjligt att verkställa, men synes, under förutsättning
av en efter de angivna riktlinjerna förd prispolitik, ett för staten
disponibelt vinstöverskott av vår och vårt dotterbolags rörelse av två miljoner
kronor böra uppstå under det kommande året.’
Såsom framgår av den ovan intagna tabellen uppgår statsverkets andel
i partihandelsbolagens vinstmedel under budgetåren 1923/1924—1925/1926
till i genomsnitt 5 miljoner kronor årligen för att under de därpå följande
budgetåren ökas med mer än halva detta belopp. Aktiebolaget Vin- &
spritcentralens beräkningar av partihandelsbolagens vinstmedel hava
städse präglats av långt driven försiktighet. Även om den kalkylerade
vinstmarginalen numera kan beräknas snävare än tillförne, har riksräkenskapsverket
fördenskull, med beaktande av de tidigare gjorda inlevererin
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 39
garna samt omsättningens storlek, icke ansett betänklighet föreligga att
böja det av bolaget beräknade inkomstbeloppet till 4 miljoner kronor.
I fråga om detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker
hava de beräknade samt redovisade inkomsterna utgjort:
Beräknad inkomst |
Behållen inkomst |
Stegring |
||
kronor |
kronor |
kronor |
||
Budgetåret 1923/1924......... |
....... 18,000,000 |
14,501,517 |
— |
|
» |
1924/1925......... |
....... 15,000,000 |
17,343,578 |
2,842,061 |
» |
1925/1926......... |
....... 14,000,000 |
17,567,647 |
224,069 |
» |
1926/1927......... |
....... 16,000,000 |
17,866,860 |
299,213 |
» |
1927/1928 ........ |
....... 17,500,000 |
18,248,396 |
381,536 |
» |
1928/1929 ...... |
....... 17,500,000 |
— |
— |
I en från kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria
anföres rörande beräknandet av rusdrycksförsäljningsmedlen från
detaljhandelsbolagen bland annat följande:
’Då enligt inom kontrollstyrelsen förefintliga statistiska uppgifter under
första halvåret 1928, jämfört med motsvarande halvår 1927, varuomsättningen
påtagligt ökats men omkostnaderna varit ungefär oförändrade och
under senare halvåret 1928 tendensen synes bliva densamma som under
första halvåret i år, kan med säkerhet antagas, att jämväl för löpande
budgetår överskott kommer att uppstå å denna skattetitel. Det
belopp, som av systembolagen före maj månads utgång år 1929 kommer
att till statsverket inlevereras i vinstmedel för kalenderåret 1928, kan
på grundvalen av såväl dessa statistiska uppgifter som vissa av systembolagen
till kontrollstyrelsen meddelade kalkyler beräknas till i runt tal
19.o miljoner kronor. Enär, såvitt nu kan bedömas, under nästkommande
försäljningsår, eller år 1929, sådana förhållanden icke kunna väntas komma
att inträffa, att systembolagens ekonomiska avkastning, i väsentligare
grad skulle därav kunna påverkas, och att nämnda avkastning i varje fall
icke kommer att bliva mindre än under kalenderåret 1928, torde rusdrycksförsäljningsmedlen
från dessa bolag kunna beräknas inflyta med 19.o miljoner
kronor under budgetåret 1929/1930.’
På grund av vad sålunda i promemorian anförts har riksräkenskapsverket
för sin del intet att erinra mot det av kontrollstyrelsen föreslagna
beloppet för inkomst från detaljhandelsbolagen.
Riksräkenskapsverket tillstyrker alltså, att rusdrycksförsäljningsmedlen
för budgetåret 1929/1930 i riksstaten uppföras med i,000,000 kronor för
partihandelsbolag och 19,000,000 kronor för detaljhandelsbolag.» I
I statsverkspropositionen har rusdrycksförsäljningsmedlen i enlighet med
riksräkenskapsverkets förslag upptagits till 23,000,000 kronor, därav 4,000,000
kronor från partihandelsbolag och 19,000,000 kronor från detaljhandelsbolag.
Statsverkspro
positionen.
40
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Prop. nr 119. På sätt närmare omförmäles under nästföl jande punkt i detta betänkande
har Kungl. Maj:t i proposition den 15 februari 1929, nr 119, framlagt förslag
om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. I sitt anförande
i det till nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet har chefen för finansdepartementet
jämväl uttalat sig angående den påräkneliga inkomsten av
rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för nästkommande
budgetår men därvid icke ifrågasatt någon ändring i den i statsverkspropositionen
föreslagna beräkningen av denna inkomsttitel.
utskottet. Enligt den'' förut omnämnda, av kontrollstyrelsen till finansdepartementet
överlämnade beräkningen, vilken verkställts, sedan riksdagen fattat beslut i
anledning av propositionen nr 119, hava rusdrycksförsäljningsmedlen för
nästkommande budgetår beräknats till 5 miljoner kronor för partihandelsbolag
och 20 miljoner kronor för detaljhandelsbolag.
I anslutning härtill får utskottet hemställa,
att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret
1929/1930 beräknas på följande sätt:
Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:
ce) Partihandelsbolag .................... kronor 5,000,000
fl) Detaljhandelsbolag.................... » 20,000,000.
12:o.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
Siksraken. Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:
skapsverket.
»Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning.
Budgetåret 1923/1924 |
Beräknad inkomst kronor ............ 43,700,000 |
Behållen inkomst kronor 39,533,490 |
Stegring + |
|
y> |
1924/1925 |
............ 38,000,000 |
38,000,477 |
— 1,533,013 |
» |
1925/1926 |
............ 38,000,000 |
37,187,812 |
— 812,665 |
» |
1926/1927 |
........... 38,000,000 |
37,244,801 |
+ 56,989 |
» |
1927/1928 |
........... 36,000,000 |
37,805,830 |
+ 561,029 |
» |
1928/1929 |
........... 37,500,000 |
— |
— |
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november
1928 beräknat denna skatt för budgetåret 1929/1930 till 39.o miljoner
kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:
’Då under juli—november månader innevarande budgetår inleveransen
av omsättnings- och utskänkningsskatt kommer att utgöra 15.95 miljoner
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
41
kronor mot 15.58 miljoner kronor under samma månader budgetåret 1927/
1928, torde kunna antagas, att omsättnings- och utskänkningsskattemedlen
under budgetåret 1928/1929 komma att uppgå till inemot 39.o miljoner kronor.
För budgetåret 1929/1930 torde, med hänsyn till den alltjämt fortgående
stegringen i spritdrycksomsättningen, vilken stegring tidigare allenast
kunnat förmärkas inom utminuteringsrörelsen men numera även tydligt
framträder inom den av systembolagen själva utövade utskänkningsrörelsen,
och under förutsättning av oförändrade skattesatser, omsättningsoch
utskänkningsskattemedlen kunna beräknas till 39.o miljoner kronor.’
Den av kontrollstyrelsen förordade beräkningen av omsättnings- och
utskänkningsskatten synes riksräkenskapsverket vid en jämförelse med de
redovisade inkomsterna under de båda närmast förflutna budgetåren ligga
väl mycket i överkant. Med hänsyn även till önskvärdheten av att undvika
alltför stora kastningar i inkomstberäkningen finner sig riksräkenskapsverket
därför böra förorda en höjning av allenast 1 miljon kronor
i förhållande till den nuvarande riksstatssiffran.
Riksräkenskapsverket har---upptagit omsättnings- ocli utskänk
ningsskatt
å spritdrycker med 38,500,000 kronor.»
I statsverkspropositionen riksstatsförslag har omsättnings- och utskänk- Statsverksningsskatten
upptagits med enahanda belopp, 38,500,000 kronor. propositionen
Såsom redan under föregående punkt antytts, har Kungl. Maj:t i en den Pr°P- nr 119
15 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 119, framlagt förslag om fortsatt
tillämpning intill utgången av juni månad år 1930 av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker med däri genom förordningarna den 20 juni 1924 (nr 228) och
den 4 juni 1926 (nr 150) gjorda ändringar, dock att 2 § i förordningen
skulle hava viss ändrad lydelse, innefattande höjning av procenttalet för
omsättningsskatten från 50 till 55 från och med den 1 juli 1929.
I sitt anförande till det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet
har chefen för finansdepartementet meddelat, att aktiebolaget Vin- och spritcentralen
beslutat vidtaga sänkningar av partihandelspriset å åtskilliga spritdrycker,
samt i anslutning därtill anfört bland annat följande.
Enligt kontrollstyrelsens beräkningar skulle de av aktiebolaget Vin- & spritcentralen
beslutade prissänkningarna komma att medföra, att utbytet av omsättnings-
och utskänkningsskatten å spritdrycker — vilken inkomsttitel i
riksstatsförslaget för nästkommande budgetår såsom nyss nämnts vore upptagen
till 38.5 miljoner kronor — för sagda budgetår icke skulle kunna
beräknas högre än till 36.6 miljoner kronor. Då det vidare, med hänsyn till
den genom prissänkningarna uppkommande stora skillnaden mellan inköpsoch
utskänkningspris, enligt kontrollstyrelsen numera syntes oundvikligt att,
om prisreduktionerna komme till stånd, företaga en nedsättning i avseende
å vissa utskänkningspris, bleve minskning i detaljhandelsbolagens inkomster
följden. På grund härav och då man jämväl i fråga om utminuterings
-
42
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Utskottet.
rörelsen skulle hava att räkna med något reducerad vinst, beräknade kontrollstyrelsen,
att rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen,
vilken inkomsttitel i budgetförslaget uppförts med 19 miljoner kronor, icke
skulle kunna upptagas högre än till 17 miljoner kronor.
Den sålunda beräknade minskningen i statens intäkter å dessa inkomsttitlar
hade synts departementschefen böra motverkas genom erforderlig höjning
av omsättningsskatten å spritdrycker. I sådant hänseende hade kontrollstyrelsen
föreslagit, att det procenttal, efter vilket denna skatt utginge,
skulle höjas från 50 till 55 procent från och med den 1 juli 1929. Detta
förslag funne departementschefen sig höra tillstyrka. Genom en sådan
höjning torde den som följd av ovanberörda prissänkningar föranledda
minskningen i omsättningsskattens avkastning väl täckas. I detta sammanhang
ville departementschefen framhålla, att, sedan numera en viss stabilitet
uppnåtts i partihandelsbolagens tillverkningskostnader och inköpspriser, det
syntes höra i möjligaste mån undvikas, att mera tillfälliga förhållanden
komme att medföra förändringar i utförsäljningspriserna med därav följande
växlingar i omsättningsskattens avkastning.
Därest den föreslagna höjningen av omsättningsskatten genomfördes, behövde,
på sätt kontrollstyrelsen angivit, vissa av styrelsen direkt fastställda
utskänkningspriser ej ändras, i följd varav de inkomstminskningar, som
eljest skulle drabba detalj handelsbolagen, till största delen icke komme att
inträda.
Under angivna förhållanden syntes det icke erforderligt att föreslå ändring
i de belopp, med vilka ifrågavarande inkomsttitlar uppförts i budgetförslaget,
helst som dispositionen av statsverkets inkomster å rusdrycksmedelstitlarna
vore reglerad med hänsyn till summan av de i riksstaten beräknade beloppen
å dessa titlar.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 8) har denna proposition
av riksdagen numera bifallits.
Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter har
den behållna inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatten utgjort
under budgetåret 1927/1928 37,805,830 kronor 6 öre, därav under de tre
första kvartalen 28,135,782 kronor 69 öre, samt under motsvarande kvartal
av budgetåret 1928/1929 28,380,862 kronor 68 öre.
Då riksdagen genom bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 119 beslutat
höja procenttalet för omsättnings- och utskänkningsskatten från och med
den 1 juli 1929, har utskottet, i enlighet med de beräkningar som åberopats
i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet, ansett sig kunna föreslå,
att förevarande inkomsttitel upptages till det i statsverkspropositionen föreslagna
beloppet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
43
Utskottet hemställer alltså,
att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
måtte för budgetåret 1929/1930 beräknas
till ............................................ kronor 38,500,000.
13:o.
Maltskatt.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Maltskatt, bevillning.
Beräknad Behållen Stegring -j
inkomst
inkomst Kedgång —
kronor kronor kronor
Budgetåret 1923/1924 ............ 11,000,000 8,989,412 —
» 1924/1925 15,000,000 15,917,677 + 6,948,265
» 1925/1926 15,000,000 16,360,922 + 443,245
» 1926/1927 16,000,000 17,377,346 + 1,016,424
» 1927/1928 17,000,000 17,026,670 — 350,676
» 1928/1929 ............ 17,600,000 — — I
I eu av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria
anföres:
''Såsom inkomst av maltskatt är i riksstaten för innevarande budgetår
upptaget ett belopp av 17.6 miljoner kronor. Detta belopp hade i den av
kontrollstyrelsen verkställda inkomstkalkylen beräknats med hänsyn till
den behållna inkomst, som genom maltskatten tillförts statsverket under
vart och ett av de senaste budgetåren.-----------—
Emellertid utvisa de hittills debiterade maltskattebeloppen, att den sålunda
uppskattade inkomsten för innevarande budgetår icke kommer att ernås
utan bliva omkring 500,000 kronor lägre än som beräknats. Anledningeu
härtill torde väsentligen vara att söka i den till följd av sommarens ogynnsamma
väderlek minskade konsumtionen av maltdrycker. Att kvantiteten
krossat malt på senare tid nedgått, torde även i någon mån hava föranletts
av ovissheten hos maltdryckstillverkarna om det inflytande å avsättningen
av skattepliktiga maltdrycker, som vissa i förordningen den 11 juli
1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka och i förordningen
den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
vidtagna ändringar, vilka trätt i kraft den 1 oktober 1928, kunde
tänkas medföra. Ändringen i den förra förordningen åsyftar skärpt kontroll
över pilsnerdricksförsäljningen å landsbygden och i den senare beredande
av möjlighet att tillverka en maltstarkare skattefri maltdryck än
svagdricka.
Då det icke torde vara uteslutet, att berörda ändringar i lagstiftningen å
maltdrycksområdet kunna vara ägnade att i någon mån föranleda eu nedgång
i konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker, varutinnan erfarenhet
dock ännu saknas, synes riktigt, att nu icke upptaga den behållna
jRiksräkenskapsverket.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
inkomsten av maltskatt för budgetåret 1929/1930 till högre belopp än 17
miljoner kronor.’
Riksräkenskapsverket kan för sin del icke finna tillräckliga skäl vara
anförda för sänkning av den för budgetåret 1928/1929 beräknade inkomsten
av maltskatten, helst som för månaderna juli—oktober skatten visat högre
avkastning under 1928 än under 1927. Riksräkenskapsverket föreslår därför,
att maltskatten för budgetåret 1929/1930 beräknas till 17,600,000
kronor.»
I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det
av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 17,600,000 kronor.
Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten
för budgetåret 1927/1928 och de tre första kvartalen av budgetåret
1928/1929 följande ställning:
Badgetåret 1927/1928
lh 1927—3% 1928 1/t 1927—81/3 1928
Influtet ................ kr. 17,895,395:3 0 13,380,811: i o
Utgifter för inkomsttiteln
.... » 868,725:18 694,519:0 7
Budgetåret 1928/1929
1/7 1928—81/s 1929
13,028,232: 85
751,839: 2 8
Behållen inkomst kr. 17,026,670:12 12,686,292:0 3 12,276,393:57.
I den förut omförmälda, av kontrollstyrelsen till finansdepartementet överlämnade
beräkningen har den behållna inkomsten av maltskatten för budgetåret
1929/1930 icke uppskattats till högre belopp än 17 miljoner kronor.
I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,
att maltskatten måtte för budgetåret 1929/1930 beräknas
till ............................................ kronor 17,000,000. I
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1929/1930 äro bevillningarna
— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och
prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna
»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre
att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än
även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av Kungl.
Maj:t föreslagna belopp, respektive 1,000,000 och 2,235,000 kronor, komma
inkomsttitlarna under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade
riksstaten att uppföras med följande belopp:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
45
i
Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1.
2.
3.
Mantalspenningar.......................
Prästerskapets till statsverket indragna tionde . .
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning............... 149,000,000
1,000,000
2,235,000
b. Utjämningsskatt, bevillning . . .
c. Utskiftningsskatt, bevillning . . .
d. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning
..................
e. Stämpelmedel, bevillning ....
4,200,000
100,000
500,000
51,600,000
4.
5.
205,400,000
Automobilskattemedel, bevillning............ 42,000,000,
Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning....... 153,000,000
b. Sockerskatt, bevillning...... 1,600,000
c. Tobaksskatt, bevillning...... 66,000,000
d. Brännvinstillverk
ningsskatt,
bevillning
.......... 17,600,000
e. Rusdrycksförsäljningsmedel,
bevillning:
a.
Partihandelsbolag
..... 5,000,000
fl. Detaljhandelsbolag
..... 20,000,000
f. Omsättnings- och
, utskänkningsskatt
å spritdrycker, bevillning
........ 38,500,000
g. Maltskatt, bevillning
.......... 17,000,000
98,100,000^318,700,000 j509 gg5OOQ
46
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Generalpost
styrelsen.
14:o.
Postmedlen.
Överskott från postverket har nedannämnda budgetår i riksstaten beräknats
och enligt budgetredovisningen influtit med:
Budgetåret 1923/1924 ...... |
Beräknad inkomst kronor ...... 10,000,000 |
Behållen inkomst kronor 16,171,459 |
Stegring -f |
» 1924/1925 ...... |
...... 15,000,000 |
13,857,244 |
— 2,314,215 |
» 1925/1926 ...... |
...... 13,000,000 |
12,966,606 |
— 890,638 |
» 1926/1927 ...... |
...... 14,000,000 |
16,443,364 |
+ 3,476,758 |
» 1927/1928 ...... |
...... 13,000,000 |
13,598,268 |
— 2,845,096 |
» 1928/1929 ...... |
...... 13,000,000 |
— |
— |
Ökningen för budgetåret 1926/1927 hänför sig till omläggning av tiden
för inlevereringen av överskottsmedlen.
I skrivelse den 13 november 1928 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott
av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för
budgetåret 1929/1930, har generalpoststyrelsen anfört följande:
»I sin skrivelse till Konungen den 11 november 1927 angående beräkning
av inkomstöverskottet av postverkets verksamhet under budgetåret 1928/
1929 föreslog generalpoststyrelsen, att överskottet för sistnämnda år skulle
upptagas till samma belopp som det i riksstaten för budgetåret 1927/1928
uppförda, eller 13 miljoner kronor. Detta förslag godtogs av såväl Kungl.
Maj:t som riksdagen. I den godkända riksstaten för budgetåret 1928/1929
är alltså postverkets överskott fastställt till 13 miljoner kronor.
Verkställda förnyade beräkningar rörande postverkets driftresultat under
budgetåret 1928/1929 hava givit vid handen, att det beräknade beloppet
med säkerhet bör kunna tillföras statskassan. Huruvida och, i förekommande
fall, med vilket belopp leveranserna av överskottsmedel kunna
komma att överskjuta den sålunda angivna summan, är generalpoststyrelsen
icke i tillfälle att nu avgöra.
Innan generalpoststyrelsen ingår på beräkningen av det inkomstöverskott
av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1929j
1930, får generalpoststyrelsen framhålla följande.
Under den dyrtid, som rådde under världskrigets senare skede och tiden
närmast efter fredsslutet, blevo postverkets taxor föremål för en genomgående
höjning. Sedermera hava emellertid vissa betydande taxesänkningar
ägt rum. Även om nu utgående postavgifter, enligt generalpoststyrelsens
uppfattning, icke kunna med hänsyn till den allmänna prisnivån
anses oskäliga i förhållande till de före världskriget gällande taxorna,
måste det dock ur den korresponderande allmänhetens synpunkt och särskilt
för underlättande av den produktiva verksamheten och näringslivets
utveckling framstå såsom synnerligen önskvärt, att postavgifterna sättas
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 47
så lågt, som med nödigt aktgivande på den statsfinansiella situationen må
befinnas möjligt.
En allmän nedsättning av posttaxorna skulle emellertid innebära en så
stor minskning av inkomsterna från postverket, att generalpoststyrelsen
för sin del anser sig icke för närvarande böra ifrågasätta en dylik sänkning.
Däremot finner generalpoststyrelsen tidpunkten vara inne för vidtagande
av en sådan reglering utav postavgifterna, som kan åstadkommas,
utan att statens inkomst från postverket skall behöva upptagas till lägre
belopp i riksstaten för budgetåret 1929/1930 än i riksstaten för innevarande
och närmast föregående budgetår. Inom generalpoststyrelsen hava fördenskull
igångsatts utredningar i fråga om de taxeändringar, som i främsta
rummet anses böra genomföras. Resultatet av dessa utredningar föreligger
ännu icke, men generalpoststyrelsen skall, så snart förhållandena
det medgiva, till Kungl. Maj:t ingiva förslag i ämnet. Generalpoststyrelsen
utgår därvid från, att en eventuell taxenedsättning skall träda i kraft
den 1 juli 1929.
Postverkets inkomster av poströrelsen kunna sammanföras i följande
fyra huvudgrupper, nämligen:
frankoteckensuppbörden,
övriga inkomster av inrikes rörelsen,
inkomster av utrikes rörelsen och
inkomster av bestyr, som ligga utom ramen för postverkets egentliga
verksamhet.
Av dessa grupper är frankoteckensuppbörden den största, i det densamma
omfattar ungefär 80 procent av verkets sammanlagda inkomster. Sagda
uppbörd utgör samtidigt även den del av inkomsterna, som är mest beroende
av konjunkturväxlingarna.
Vid tidigare tillfällen har generalpoststyrelsen framhållit, att frankoteckensuppbörden,
sedan portoförhöjningarnas verkningar eliminerats, vid
återgången (år 1922) efter krigsårens abnormt stora uppsving till mera
normala förhållanden, stannat vid ungefärligen det belopp, som erlnilles
vid beräknande av 4 procents årlig ökning å förkrigstidens uppbörd. Den
genomsnittliga årliga ökningen av den reducerade uppbörden under åren
1923—1927 har understigit 4 procent och för år 1928 torde, såvitt nu kan
bedömas, stegringen komma att utgöra omkring 3.5 procent, d. v. s. den
ökningsprocent, varmed generalpoststyrelsen räknat vid avgivandet av sitt
förslag i fråga om inkomstöverskottet för budgetåret 1928/1929. Under de
tio första månaderna av år 1928 utvisar nämligen uppbörden en ökning,
som är nära nog precis lika stor som den beräknade, eller 3.49 procent.
Den nedgång, som ökningsprocenten sålunda företer, är emellertid icke
att betrakta såsom tecken på en begynnande stagnation i posttrafiken,
utan måste anses fullt naturlig på grund av stegringen utav de absoluta
uppbördsbelopp, på vilka ökningen beräknas. I sådant hänseende får generalpoststyrelsen
framhålla, att exempelvis ett ökningsbelopp, som utgjort
4 procent å 1922 års reducerade uppbörd, endast motsvarar ungefär 3.3
procent å 1927 års reducerade uppbördssiffra.
Vidkommande inkomsterna för år 1929 anser generalpoststyrelsen sig
böra understryka, vad styrelsen vid föregående tillfällen framhållit, nämligen
vanskligheten av att beräkna frankoteckensuppbörden längre tid i
förväg. För att erhålla någon ledning vid kalkylens uppgörande har emellertid
generalpoststyrelsen jämväl innevarande år från landets postmästare
införskaffat yttranden i fråga om den åsikt, som postmästarna, med
48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
den personliga kännedom de äga om förhållandena inom de dem underlydande
postområdena, hysa beträffande upphörden under återstoden av
år 1928 och under år 1929. Gjord sammanställning över dessa yttranden
har givit vid handen, att postmästarna kalkylerat med en ökning från
år 1928 till år 1929 av allenast något över 2 procent. Ehuru detta förhållande
synes böra mana till att iakttaga försiktighet vid uppbördsheloppets
beräknande för sistnämnda år, har dock generalpoststyrelsen, som utgått
från att konjunkturförhållandena skola gestalta sig på ungefär samma
sätt som under år 1928, ansett sig kunna förutsätta, att åtminstone någon
mera väsentlig ändring icke skall inträda uti den kontinuerliga stegring,
som poströrelsen företett under de senare åren. Under sådana förhållanden
har styrelsen funnit sig böra räkna med, att frankoteckensuppbörden
trots de förenämnda taxesänkningarna skall komma att uppvisa en ökning
under år 1929 vid jämförelse med år 1928 av omkring 1.5 miljoner
kronor.
Den andra inkomstgruppen, övriga inkomster av inrikes rörelsen, omfattar
avgifter för tidningsabonnemang samt för befordran av utgivarkorsband
och tidningsbilagor, avgifter för fackavläggning, registrering av ankomna
värdeförsändelser, bokföring av postavgifter m. m. Även i dessa
inkomster anser generalpoststyrelsen sig kunna beräkna någon stegringunder
år 1929, särskilt på grund av konstaterad ökning utav vissa större
tidningars årsvikt. Inkomststegringen beträffande tidningsabonnemangen
motverkas emellertid i viss mån av sjunkande ersättningsbelopp för bokföring
av postavgifter. Den omständigheten, att allt flera korrespondenter
anskaffa frankostämplingsmaskiner för frankering av egen post, medför
nämligen, att antalet innehavare av postböcker minskas.
Inkomsterna av utrikes rörelsen torde däremot bliva mindre år 1929 än
år 1928. Visserligen synes postverket tillkommande ersättning för transitering
av utländsk brevpost komma att — liksom fallet är under år 1928
— med ett obetydligt belopp överstiga de utgifter för sådant ändamål, som
postverket har att utgiva till främmande postförvaltningar. Men detta
förhållande kan icke beräknas på långt när uppväga den inkomstminskning,
som emotses i fråga om portoandelar för utrikes försändelser på
grund därav, att svenska postverket torde under år 1928 från ett land tillföras
portoandelar för paket för fem kvartal mot för fyra kvartal under
år 1929.
Vidkommande slutligen postverkets inkomster av bestyr, som ligga
utom ramen för verkets egentliga verksamhet, får generalpoststyrelsen anföra
följande.
Ersättningen för stämpelväsendets handhavande och för postverkets bestyr
med kronoskalteuppbörden å landsbygden beräknas uppgå till ungefär
enahanda belopp som de, vilka härför influtit till postverket under år
1928. För postverkets bestyr med utbetalningen av folkpensioner torde
däremot ersättningen komma att undergå någon stegring med anledning
av ökning av antalet pensionsutbetalningar. Ersättningen utgår nämligen
i förhållande till sagda antal. Å riksstaten för budgetåret 1928/1929 är
för gäldande av ersättningen i fråga beviljat ett förslagsanslag av 235,000
kronor. Såvitt nu kan bedömas torde detta belopp komma att underskridas
med några tusental kronor.
Gottgörelsen för inkasserande av radiolicensavgifter, vilken för år 1927
belöpt sig till ungefär 50,000 kronor och för innevarande år torde bliva
något högre, kommer att år 1929 nedgå på grund av den minskning av er
-
49
Bevillningsutskottets betänkande A / 32.
sättningen till postverket, som vidtagits såsom en följd av verkställd omläggning
och förenkling av inkasseringssystemet.
Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande består i dels
gottgörelse för direkta merutgifter, asamkade av postsparbankens inoidnande
i postverket, dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens handläggning
å postanstalterna. För täckande av de direkta merutgifterna beräknas
under år 1929 ett belopp av cirka 800,000 kronor bliva erforderligt.
Denna summa är i det samtidigt härmed avgivna förslaget till dnftkostnadsstat
för år 1929 inräknad i anslagsbeloppen å vederbörande utgiftstitlar.
Gottgörelsen för postanstalternas bestyr med postsparbanksgöromålen,
vilken för det år, varom nu är fråga, är fastställd genom Kungl.
Maj:ts beslut den 10 december 1926, belöper sig till 750,000 kronor. A inkomstsidan
uppföres sålunda nu ett belopp av 1,550,000 kronor sasom ersättning
för postsparbanksgöromålens bestridande.
Inkomsten från postgirorörelsen fördelar sig i gottgörelse för de nettokostnader,
som förorsakas av rörelsegrenen, och vinst å girorörelsen. Pa
grund av det uppsving, postgirorörelsen företett, hava dessa utgifter stegrats
år från år. Sålunda uppgingo desamma åren 1926 och 1927 till i avrundade
tal 584,000 kronor respektive 1,038,000 kronor. Under år 1928 torde
de belöpa sig till cirka 1,300,000 kronor, och för år 1929 beräknas desamma,
enligt å vederbörande byrå gjorda kalkyler, komma att stiga till cirka
1,500,000 kronor. Den del av ifrågavarande kostnadssumma, som hänför
sig till direkta utgifter för postgirokontoret, är inräknad å de olika utgiftstitlarna
i förslaget till driftkostnadsstat för år 1929.
Vidkommande vinsten å postgirorörelsen får generalpoststyrelsen erinra
därom, att enligt den ändrade lydelse, som 12 § i förordningen den 11 juli
1924 (nr 378) angående postgirorörelsen erhållit genom Kungl. Maj:ts förordning
den 24 maj 1928 (Sv. ffs. nr 143), av den å postgirorörelsen uppkommande
vinst må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande årligen avsättas
högst hälften till en reservfond. Då nu verkställda överslagsberäkningar
rörande det ekonomiska resultatet av rörelsegrenen givit till resultat, att
densamma kan antagas komma att under år 1929 lämna ett överskott a\
omkring 200,000 kronor, räknar generalpoststyrelsen med att allenast hälften
av denna summa, eller omkring 100,000 kronor, skall komma poströrelsen
till godo i form av vinst å postgirorörelsen.
Det sammanlagda belopp, som generalpoststyrelsen nu uppför bland inkomsterna
såsom härledande från postgirorörelsen, utgör sålunda 1,600,000
kronor.
På grund av vad sålunda anförts vill det synas generalpoststyrelsen att,
med vidtagande från och med den 1 juli 1929 av portosänkningar i den omfattning,
som generalpoststyrelsen ovan antytt, postverkets inkomster av
poströrelsen under år 1929 kunna beräknas uppgå till cirka 74.< miljonei
kronor. Häremot svara driftkostnader, som enligt det samtidigt avgivna
förslaget till driftkostnadsstat för år 1929 äro beräknade till 61.2 miljoner
kronor. Den godkända driftkostnadsstaten för år 1928 slutar å en summa
av 59,125,000 kronor. Ökningen i driftutgifterna år 1929, 2,075,000 kronor,
är huvudsakligen föranledd dels av beräknad stegring av poströrelsen i
allmänhet samt postsparbanks- och postgirorörelsen ävensom av de förbättringar
i fråga om särskilt landsbygdens postförbindelser och postan
ordningar, som generalpoststyrelsen anser böra genomföras, dels ock därav,
att dyrtidstillägget åt personalen är för år 1929 beräknat enligt en levnadskostnadsindex
av 172, medan dyrtidstilläggsanslaget för år 1928 är
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 7 samt. 2G hcift. (Nr 32.J ^
Riksräkenskapsverket.
Statsverks
propositionen.
Prop. nr 233.
Utskottet.
50 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
fastställt under förutsättning, att det genomsnittliga indextalet skulle utgöra
170.
Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1929 skulle sålunda
ställa sig på följande sätt:
inkomster............................................ 74.7 miljoner kronor
driftkostnader.................................... 61.2 » »
överskott ............................................ 13.5 miljoner kronor
Därest samma posttaxor komme att tillämpas under hela budgetåret 1929/
1930 som under år 1929, skulle generalpoststyrelsen icke hava anledning att
nu beräkna annat överskottsbelopp för budgetåret i fråga än för kalenderåret
1929. Genomförandet vid mitten av år 1929 av de förberörda portoändringarna
torde emellertid böra med nödvändighet innebära, att överskottet
för första halvåret 1930 måste beräknas understiga överskottet för
samma tid år 1929 med ett belopp, som ungefär motsvarar portosänkningens
inverkan under de månader av år 1930, för vilka överskott antages
kunna inlevereras före den 1 juli 1930. Generalpoststyrelsen räknar emellertid
med, att statskassan skall under budgetåret 1929/1930 kunna tillföras
lika stort överskottsbelopp som det i riksstaten för budgeåret 1928/1929
upptagna beloppet, eller 13 miljoner kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts föreslår generalpoststyrelsen, att
inkomstöverskottet av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret
1929/1930 till 13 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket har, under förutsättning att den ifrågasatta regleringen
av postavgiftema komme att genomföras samt i avsaknad av närmare
uppgifter om den ekonomiska innebörden av nämnda reglering, ansett sig
böra upptaga inkomsten av postverket för budgetåret 1929/1930 till 13,000,000
kronor.
I statsverkspropositionen hava postmedlen upptagits med av generalpoststyrelsen
och riksräkenskapsverket beräknat belopp, 13,000,000 kronor.
I proposition den 3 maj 1929, nr 233, har Kungl. Maj:t föreslagit vissa
nedsättningar i gällande postavgifter. Vid behandlingen av denna proposition,
som icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas, har riksdagen bebeslutat
förlängning intill utgången av år 1930 av giltighetstiden för de
enligt beslut av 1925 och 1928 års riksdagar gällande provisoriska bestämmelserna
i fråga om villkoren för postbefordran av tidningar och andra
periodiska skrifter.
Enligt vad utskottet inhämtat, bar postverkets rörelse under år 1928
lämnat ett överskott av 13,587,255 kronor 23 öre.
I den skrivelse, som föranlett propositionen nr 233, har generalpoststyrelsen
förklarat, att, med tillämpning av nuvarande postavgifter, postverkets inkomstöverskott
under år 1929 borde kunna, därest inga oförutsedda förhållanden
inträdde, beräknas till mellan 14.5 och 14.6 miljoner kronor, även
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
51
som att enahanda överskottsbelopp kunde antagas bliva inlevererat till statskassan
under budgetåret 1929/1930.
I anslutning till sistnämnda beräkning av generalpoststyrelsen hemställer
utskottet,
att överskott å postverket måtte i riksstaten för budgetåret
1929/1930 upptagas till.............. kronor 14,500,000.
Stockholm den 1 juni 1929.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Boman*, Kristensson *, K. Oscar
Ericson i Oberga, Leander, Björnsson, Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen,
Hamrin, Olsson i Golvvasta, Björklund, Nyländer*, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby,
Wahlmark, Jönsson i Slätåker, Johansson i Östersund *, Ericson i Boxholm och
Anderson i Linköping *.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Reservationer:
beträffande punkten l:o A):
av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Bengtsson i Kullen,
Nyländer, Jönsson i Slätåker och Anderson i Linköping, vilka anfört:
»Under senare år har man strävat att hålla en viss avvägning mellan
indirekta och direkta skatter såväl vid ökningar som vid nedsättningar i
skatterna. Om riksdagen bifaller det av bevillningsutskottets majoritet i
detta betänkande framlagda förslaget, kommer ett anmärkningsvärt avsteg
att göras från denna praxis. Mot indirekta skattelättnader på mellan 18
och 19 miljoner kronor för år skulle komma att stå en sänkning av den
direkta skatten med endast 5 miljoner kronor. Vi kunna icke finna denna
avsevärda förskjutning till förmån för de indirekta skattelättnaderna på
bekostnad av de direkta vara berättigad med hänsyn till det faktiska
skattetryckets verkningar på olika samhällsklasser. Ej heller kunna vi
medgiva, att det för folkets stora flertal skulle vara skäligen likgiltigt om
52 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. Reservationer.
den direkta skatten bibehölles vid sin nuvarande, enligt vår åsikt abnormt
höga nivå. Det avgörande skälet för den sänkning av inkomst- och för
mögenhetsskatten, som av Kungl. Maj:t föreslagits, är emellertid det som av
finansministern i årets finansplan framhållits och som av dåvarande statsministern
Ekman närmare utvecklades i ett anförande under remissdebatten
i andra kammaren vid 1928 års riksdag, nämligen att det för näringslivets
intressen och dess konkurrensmöjligheter gentemot utlandet är av synnerligen
stor betydelse att skattetrycket, vilket här i landet är högre än i åtskilliga
med oss på världsmarknaden konkurrerande länder, lättas i den
mån som det statsfinansiella läget detta tillåter. Då vid uppgörande av
budgeten för statsregleringsåret 1929/1930 man kan räkna med en betydligt
större avkastning av vissa inkomsttitlar än som i statsverkspropositionen förutsatts,
synas oss goda skäl föreligga att vidtaga en större sänkning av inkomst-
och förmögenhetsskatten än den av Kungl. Maj:t föreslagna. Staten
bör icke i inkomst- och förmögenhetsskatt uttaga mera än vad som erfordras
för de nödvändiga statsbehovens täckande sedan skäliga lindringar i andra
skattetungor företagits.
Utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten för nästkommande budgetår
torde bliva väsentligt gynnsammare än det i statsverkspropositionen beräknade.
Bland flera samverkande orsaker har säkerligen härtill bidragit
den ökade stränghet, varmed taxeringsmyndigheterna gått till väga vid granskning
av deklarationerna. De ingripande åtgärder, som i sådant syfte vidtagits,
och som enligt sakens natur ofta nog föranleda besvär även för lojala
skattskyldiga, fördragas säkerligen med jämnmod, därest åtgärderna medverka
till en lindring i den direkta skattebördan för dessa skattskyldiga.
Då vi likväl nu stanna vid att yrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ifråga om skatteprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten beror detta
i icke ringa mån på att ytterligare förluster å Kreditkassans verksamhet
torde vara att förutse, vilket beklagiigtvis går ut över skattedragarna. Vi
vilja dock uttala att denna skatteprocent icke får betraktas som en normal
skattesats, utan att ytterligare nedsättning av denna bör ske, i den mån som
det statsfinansiella läget så tillåter.
Av sålunda anförda skäl hava vi inom utskottet yrkat, att utskottet
måtte hemställa,
att riksdagen måtte,
med hifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående skatteprocenten samt med
avslag å de likalydande motionerna I: 90 av herr Möller
och II: 151 av herr Hansson i Stockholm, i vad desamma
avse inkomst- och förmögenhetsskatten,
besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1929
skall utgå med 140 procent av de i 18 § i förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade
grundbelopp.»; samt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. Reservationer. 53
av herrar K. Oscar Ericson i Oberga, Olsson i Golvvasta och Nilsson i
Hörby, som anfört:
»På grund av de avsevärda sänkningar av den indirekta beskattningen,
som föreslagits och delvis redan beslutats, synes med hänsyn till önskvärd
och rimlig proportion mellan direkt och indirekt beskattning en större sänkning
av skatteprocenten än vad utskottet föreslagit böra ske. Då vissa inkomsttitlar
synas komma att lämna större belopp än vad i statsverkspropositionen
beräknats, bör det — även om en del utgiftsposter hava undergått
höjning — vara möjligt att vidtaga sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten
till av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagen procentsats.
Skulle ytterligare inkomster visa sig erforderliga, vilja vi erinra om vårt
förslag till bibehållande av fondstämpeln vid nuvarande belopp. Vid övervägande
huruvida sänkning av fondstämpeln eller sänkning av skatteprocenten
bör äga rum kunna vi icke finna annat än att sänkning av skatteprocenten
måste anses vara av den ojämförligt största betydelsen för näringslivet
i sin helhet och därför i första hand bör ifrågakomma.
Med stöd av det anförda få vi hemställa,
att riksdagen måtte,
med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående skatteprocenten samt med
avslag å de likalydande motionerna I: 90 av herr Möller
och II: 151 av herr Hansson i Stockholm, i vad desamma
avse inkomst- och förmögenhetsskatten,
besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1929
skall utgå med 140 procent av de i 18 § i förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade
grundbelopp.»
54
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Bilaga A
till betänkandet Nr 32.
1928 års skattetaxeringar.
(Milj. kronor.)
Enskilda |
Aktiebolag |
Tillsammans |
|
Inkomst av fast egendom: |
|||
1. Jordbruksfastighet.................................... |
420.4 |
34.0 |
454.4 |
2. Annan fastighet........................................ |
155.0 |
69.3 |
224.3 |
Summa |
575.4 |
103.3 |
678.7 |
Inkomst av kapital ............................................ |
421.5 |
60.o |
481.5 |
Inkomst av arbetsanställning m. m................. |
3,602.8 |
— |
3,602.8 |
Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest........ |
515.3 |
418.5 |
933.8 |
Summa uppskattad inkomst |
5,115.0 |
581.8 |
5,696.8 |
Avdrag: |
|||
1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillnings- |
|||
förordningen........................................ |
243.3 |
3.1 |
246.4 |
2. För kommunalutskylder ........................ 3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åt- |
289.0 |
48.0 |
337.0 |
njutna avdrag .................................... |
32.0 |
8.0 |
40.o |
Summa avdrag |
564.3 |
59.1 |
623.4 |
Återstod |
4,550.7 |
522.7 |
5,073.4 |
1/60 av den taxerade förmögenheten ................ |
255.0 |
— |
255.0 |
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat |
|||
belopp ........................................................... |
4,805.7 |
522.7 |
5,328.4 |
Utnyttjade orts- och familjeavdrag................... |
2,867.1 |
— |
2,867.1 |
Beskattningsbart belopp .................................... Uträknad skatt (procenttal av grundbeloppet |
1,938.6 |
522.7 |
2,461.3 |
= 150)1............................................................ |
108.o |
44.8 |
152.8 |
Skatteprocent i medeltal.................................... |
5.57 |
8.57 |
|
Under budgetåret 1928/1929 inflytande skatt (96 %) |
146.7 |
1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgått, har varit 150.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
55
Bilaga B
till betänkandet Nr 32.
Beräkningar angående 1929 års skattetaxeringar.
(Milj. kronor.)
Enskilda |
Aktiebolag |
Tillsammans |
|
Inkomst av fast egendom: |
|||
1. Jordbruksfastighet................................ |
425 |
35 |
460 |
2. Annan fastighet.................................... |
160 |
75 |
235 |
Summa |
585 |
no |
695 |
Inkomst av kapital........................................ |
430 |
20 |
450 |
Inkomst av arbetsanställning m. m......... |
3,630 |
— |
3,630 | |
Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest.... |
525 |
375 |
900 |
Summa uppskattad inkomst |
5,170 |
505 |
5,675 ( |
Avdrag: |
|||
1. För ränta å gäld, förlust å viss in- |
|||
komstkälla, periodiskt understöd, |
253 |
||
2. För kommunalutskylder .................... 3. Värdeminskning å byggnader, vissa |
350 |
||
förluster m. m................................. |
40 |
||
Summa avdrag |
582 |
61 |
643 |
Återstod |
4,588 |
444 |
5,032 |
V60 av den taxerade förmögenheten ........ |
260 |
— |
260 |
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat |
|||
belopp....................................................... |
4,848 |
444 |
5,292 |
Utnyttjade orts- och familjeavdrag ............ |
2,825 |
— |
2,825 |
Beskattningsbart belopp................................ |
2,023 |
444 |
2,467 |
Skatteprocent i medeltal1 ............................ |
5.20 % |
8.oo % |
|
Uträknad skatt ............................................ |
105.2 |
35.5 |
140.7 |
Under budgetåret 1929/1930 inflytande skatt (96.1 %) |
135.2 |
1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas skola utgå, har upptagits
till 140.