Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.
1
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den SO maj 1929 kl. 11 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning om ändrad lydelse av
3 § 1 mom. i förordningen 6 november 1908 (nr 129) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
ävensom en i ämnet väckt motion.
I en den 8 februari 1929 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 85, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6
november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper.
Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den G november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:
3 i
1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan annorlunda
stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:
a) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30 öre,
då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens
sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver 30 öre
för varje påbörjat belopp av 100 kronor,
b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda
värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje
påbörjat belopp av 100 kronor,
dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas
icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall
förses,
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 7 samt. 23 haft. (Sr 27—28.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.
Utskottet.
Fondstämpelförordningens
allmänna
föreskrifter.
c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med
stämpel av 15 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens
eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,
och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt
d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna obligationernas
sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5
öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.
Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota vid
byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:
e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 15 öre,
då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,
ej överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp
av 100 kronor, samt
f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom.
skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver
5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.
Med — — — handelsböcker.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1929.
Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kungl. Maj:t anfört till motivering för förslaget, får utskottet
hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.
Till utskottet har jämväl överlämnats en i anledning av nämnda proposition
inom andra kammaren av herr Hage m. fl. väckt motion, nr 379,
i vilken hemställts, »att riksdagen måtte besluta avslå regeringens förslag
i proposition nr 85, angående en nedsättning av fondstämpeln till hälften,
och i stället besluta behålla samma skattesatser, som för närvarande
utgå».
Vidkommande vad motionärerna anfört till stöd för detta yrkande får
utskottet hänvisa till motionen.
Vid överlåtelse av fondpapper genom köp eller byte skall enligt nämnda
förordning den 6 november 1908 — fondstämpelförordningen — erläggas
en särskild stämpelavgift. Då sådan överlåtelse sker, skall avräkningsnota
upprättas, varå stämpeln anbringas. Skyldighet att upprätta avräkningsnota
åligger i regel säljaren. Tillsyn över efterlevnaden av de i förordningen
givna föreskrifter tillkommer bank- och fondinspektionen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.
3
Uå riksdagen år 1908 i huvudsak antog Kungl. Maj:ts förslag om införande
av en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, bestämdes
skatten — med sänkning av de i propositionen föreslagna skattesatserna —
till 1 promille vid köp av aktier och hanklotter samt 1/, promille vid köp av
obligationer. Vid byte skulle stämpelskatten utgå med hälften av nämnda
skattesatser. År 1913 beslöt riksdagen höja den vid köp av aktier och banklotter
utgående stämpelavgiften till 1 1/i promille. Beträffande köp av obligationer
förblevo skattesatserna oförändrade. För byte reglerades skattesatserna
så, att de fortfarande kommo att utgöra hälften av de för köp gällande.
Sistnämnda år utvidgades begreppet fondpapper att omfatta jämväl
lotter i kommanditbolag samt andels- och delaktighetsbevis i vissa penninginrättningar,
vilka samtliga värdepapper i avseende å stämpelbeloppen likställdes
med aktier och banklotter. Vid 1917 års riksdag beslöts en fördubbling
av de vid köp och byte av aktier och därmed jämställda fondpapper
då gällande skattesatserna, dock endast provisoriskt för ett års tid.
År 1918 beslöt riksdagen, likaledes provisoriskt, eu fördubbling av de efter
1917 års nyssnämnda beslut gällande fondstämpelavgifterna. Skattesatserna
bestämdes sålunda till 6 promille vid köp av aktier och därmed jämställda
fondpapper samt 1 promille vid köp av obligationer. Vid byte utgjorde
skattesatserna alltjämt hälften av de för köp gällande. Sedermera hava de
provisoriskt förhöjda skattesatserna enligt beslut av 1919—1928 års riksdagar
bibehållits i stort sett oförändrade.
Rörande frågans behandling vid 1926, 1927 och 1928 års riksdagar må
följande erinras.
Vid 1926 års riksdag förelåg i två likalydande motioner förslag, att fondstämpelavgifterna
beträffande aktier och därmed jämställda fondpapper skulle
återföras till de belopp, som gällde före kristidens höjningar. Med hänsyn
till det stats finansiella läget ansåg sig bevillningsutskottet (betänkande nr
35) icke kunna tillstyrka bifall till förslaget. Mot utskottets motivering
reserverade sig fyra ledamöter, vilka ansågo, att utskottet visserligen på
grund av statsfinansiella skäl ej borde tillstyrka bifall till motionerna, men
att utskottet likväl bort uttala den uppfattningen, att en sänkning av stämpelavgiften
borde vidtagas, så snart detta med hänsyn till det statsfinansiella
läget prövades kunna ske. Detta reservanternas förslag till motivering
bifölls också av första kammaren, varemot andra kammaren för sin del godkände
bevillningsutskottets hemställan. På grund av kamrarnas sålunda
fattade beslut kom riksdagens skrivelse i ämnet icke att innehålla någon
motivering.
Vid 1927 års riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 56 förslag
bland annat därom, att fondstämpelavgifterna beträffande aktier och därmed
jämställda fondpapper skulle från och med den 1 januari 1928 nedsättas
till hälften eller vid köp till 3 promille och vid byte till l''/s promille.
I enlighet med framställt yrkande i en inom andra kammaren väckt mo
-
Skatte
satserna.
1926, 1927
och 192$ års
riksdagar.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.
Propositionen.
Statistik.
tion, nr 279, avstyrkte bevillningsutskottet (betänkande nr 43) den sålunda
av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen av fondstämpelavgifterna. Av
10 reservanter inom utskottet yrkades emellertid bifall till Kungl. Maj:ts
förslag. Vid behandlingen av utskottets betänkande stannade kamrarna i
olika beslut, i det att första kammaren antog det förslag, som innefattades
i reservationen, medan andra kammaren biföll utskottets hemställan. Vid
gemensam omröstning beslöt riksdagen i enlighet med andra kammarens
mening.
Vid 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 13 fortsatt
giltighet av då gällande fondstämpelsatser till och med den 30 juni 1929
medan i två likalydande motioner framlades förslag om nedsättning av
fondstämpelavgifterna beträffande aktier och därmed jämställda fondpapper
till 1913 års nivå eller till vid köp 1 1/i promille och vid byte 3/i promille.
I enlighet med bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 42) beslöt
riksdagen att, med avslag å motionerna, bifalla propositionen.
Vid framläggandet av det i årets statsverksproposition intagna förslaget
till beräkning av bevillningarna utgick chefen för finansdepartementet från
att gällande fondstämpelsatser beträffande aktier skulle från och med ingången
av nästkommande budgetår nedsättas till hälften; och denna nedsättning
beräknade departementschefen medföra en reduktion i stämpelmedlens avkastning
för nämnda budgetår av omkring 2 miljoner kronor.
I anslutning härtill har i den föreliggande propositionen föreslagits nedsättning
från och med den 1 juli 1929 av de genom förordningen den 13
april 1922 stadgade stämpelavgifterna beträffande aktier, lotter, andelsbevis
och delaktighetsbevis till hälften av nu fastställda belopp eller till vid köp
3 promille och vid byte 1 1/3 promille, varemot vid överlåtelser av obligationer
samma stämpelavgifter, som för närvarande gälla eller vid köp 1
promille och vid byte */, promille, enligt propositionen allt fortfarande skola
gälla. Kungl. Maj:ts förslag innehåller även den ändringen, att tiden för
de föreslagna stämpelavgifternas utgående icke begränsats.
Enligt tillgängliga uppgifter har stämpelavgiften vid köp och byte
av fondpapper under de år, då de allmänna skattesatserna i stort sett
varit desamma som för närvarande, inbragt följande belopp i avrundade
krontal:
År |
Kronor |
År |
Kronor |
1919 ................ |
................... 8,301,894 |
1924 .................. |
.................. 1,913,291 |
1920 .................. |
.................. 5,448,826 |
1925 .................. |
.................. 2,283,086 |
1921 .................. |
.................. 2,320,751 |
1926 .................. |
.................. 2,985,085 |
1922 .................. |
.................. 2,362,046 |
1927 .................. |
.................. 4,283,377 |
1923 ................. |
................... 1,853,283 |
1928 ................. |
.................. 6,424,918 |
Bevillningsutskottets betänkande Nr 27. 5
De skäl, som föranlett riksdagen att avslå såväl av Kungl. Maj:t som i
väckta motioner under senare år framlagda förslag om sänkning av de under
kristiden höjda stämpelavgifterna vid köp och byte av aktier och därmed
jämställda fondpapper, hava varit av statsfinansiell natur. Då det budgetära
läget nu medgiver en sänkning av nämnda avgifter i den omfattning, som
Kungl. Maj:t genom den föreliggande propositionen ånyo föreslagit, har utskottet
funnit sig kunna tillstyrka riksdagen att antaga det med propositionen
framlagda förslaget.
Utskottet hemställer följaktligen,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 85 samt med avslag å motionen
II: 379 av herr Hage m. fl., antaga det vid propositionen
fogade förslag till förordning om ändrad lydelse
av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908
(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper.
Stockholm den 30 maj 1929.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg *, Boman*, Kristensson *, K. Oscar
Ericson i Oberga, Leander, Björnsson, Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen,
Hamrin, Olsson i Golwasta, Björklund, Nyländer, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby,
Wahlmark, Jönsson i Slätåker, Johansson i Östersund, Ericson i Boxliolm och
Anderson i Linköping.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Reservation
av herrar K. Oscar Ericson i Oberga, Olsson i Golwasta och Nilsson i
Hörby, som ansett utskottets yttrande bort hava följande lydelse:
»De i Kungl. Maj:ts proposition anförda skälen för nedsättning av fondstämpeln
finner utskottet icke övertygande, då en dylik nedsättning enligt
utskottets mening icke skulle bliva av det gagn för Sveriges industri och
ännu mindre dess jordbruk, som i propositionen förutsättes. Utskottet kan
Utskottets
yttrande.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.
dessutom icke tillägna sig den åskådningen, att det skulle vara till båtnad
för de mindre spararna att riskera sina medel på aktier eller liknande värdepapper
utan anser placering i säkra sparinrättningar vara för dessa spararkategorier
mera fördelaktigt.
Då det sålunda enligt utskottets mening icke är önskvärt, att de mindre
spararna uppmuntras till deltagande i börsspekulation, som för dem nästan
undantagslöst blir förlustbringande, anser utskottet icke heller några verkligt
bärande skäl tala för ändring av gällande förordning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte,
med bifall till motionen 11:379 av herr Hage m. fl.
samt med förklarande att Kungl. Maj:ts föx-evarande
proposition nr 85 icke kunnat av riksdagen bifallas,
antaga följande förslag till
Förordning
om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i
förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
stadgade stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att den stämpelavgift, varom
stadgas i förordningen den 6 november 1908 angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,
fortfarande till och med den 30 juni 1930 skall
utgå med de i förordningen den 13 april 1922 (nr 175)
om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning
stadgade belopp, med rätt för Konungen att, om särskilda
förhållanden därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens
nedsättande till lägst de belopp, vilka i
motsvarande fall utgingo enligt förordningen den 15
augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda
förordning den 6 november 1908.»