Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

1

Sr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1929 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om
ändringar i och upphävande av förordningen angående
nöjesskatt.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 75, har herr Västberg hemställt, »att riksdagen måtte besluta att
från och med 1 juli i år upphäva förordningen av den 30 maj 1919 angående
nöjesskatt».

I en likaledes inom andra kammaren väckt och till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 148, har herr Edberg hemställt, »det riksdagen ville
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville verkställa
skyndsam utredning om införande av obligatorisk nöjesskatt, vilken
oavkortad skall användas till amortering av statsskulden, samt för nästkommande
riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Efter det förordning angående nöjesskatt utfärdats den 30 maj 1919 hava
vid flera tillfällen förslag om nöjesskattens ombildning till statsskatt samt
om förordningens upphävande varit föremål för riksdagens prövning

Vid 1921 års riksdag hemställde sålunda herr Erlansson i en inom andra
kammaren väckt motion, nr 174, om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran
om utredning och förslag i syfte att nöjesskatten till viss del skulle
bliva statsskatt. Bevillningsutskottet, som hade att yttra sig i anledning av
sistnämnda motion, avstyrkte i betänkande nr 34 bifall till densamma och
anförde såsom skäl härför, dels att erfarenhet om verkningarna av beskattningen
i dess helhet ännu icke kunde anses vara i tillräcklig mån för handen,
dels ock att de inkomster, som icke blott städer utan även åtskilliga
landskommuner hade av nöjesskatten, vore för dem, särskilt under de rådande
kommunalekonomiska svårigheterna, av stor betydelse. Utskottets hemställan
bifölls av riksdagen.

Vid 1923 års riksdag föreslogs i en i andra kammaren av herr Olsson i
Berg väckt motion (nr 129), att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 7 sand. U häfl. (Nr 18.) 1

Utskottet.

Återblick.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

om utredning och förslag, avseende hland annat ombildande av nöjesskatten
till en huvudsakligen till staten utgående skatt. I sitt över sistberörda
motion avgivna betänkande (nr 9) avstyrkte 1923 års bevillningsutskott bifall
till densamma och åberopade såsom skäl härför, förutom vad som tidigare
anförts mot nöjesskattens omläggning till statsskatt, de svårigheter och
oskäliga kostnader, som kunde antagas uppstå för statsmyndigheterna vid
skattens handhavande. Utskottets förslag antogs av båda kamrarna.

Åven vid 1927 års riksdag väcktes förslag om nöjesskattens omläggning.

I två likalydande motioner nr 116 i första kammaren av herrar Karl Johan
Ekman och Elof Andersson samt nr 161 i andra kammaren av herr Bengtsson
i Norup föreslogs sålunda, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla
om utredning och förslag, avseende bland annat att nöjesskatten gjordes
obligatorisk samt att en tredjedel av densamma redovisades till statsverket
för att bilda en fond. I sitt i anledning av sistnämnda motioner avgivna
betänkande nr 16 avstyrkte bevillningsutskottet bifall till desamma. Sedan
utskottet lämnat en redogörelse för nöjesskattens inflytande å den kommunala
utdebiteringen, erinrade utskottet om en viktig omständighet, som ansetts tala
för nöjesskattens ordnande och bibehållande såsom kommunal skatt, nämligen
kommunernas behov av att under en finansiellt hrydsam tid erhålla någon
lättnad i skattetrycket. Enligt utskottets mening gjorde detta skäl sig alltjämt
gällande med samma styrka som tillförne. Den genom utskottet verkställda
utredningen utvisade, att nöjesskatten för ett stort antal kommuner hade
en icke oväsentlig betydelse. Särskilt hade utskottet ansett sig böra framhålla
den ökade vikt skatten kommit att erhålla för landskommunerna. Den
av utskottet gjorda hemställan bifölls av riksdagen.

I två särskilda vid 1928 års riksdag väckta motioner inom andra kammaren,
nr 262 av herr Västberg och nr 349 av herr Spångberg in. fl., yrkades,
att förordningen angående nöjesskatt måtte upphävas. Bevillningsutskottet
hemställde i sitt betänkande nr 13, att sistnämnda motioner icke
måtte föranleda någon åtgärd, och denna hemställan bifölls av båda kamrarna.

Till stöd för nämnda hemställan anförde bevillningsutskottet bland annat
följande:

»På sätt 1927 års bevillningsutskott framhållit, har kommunernas behov
av att under en finansiellt hrydsam tid erhålla någon lättnad i skattetrycket
åberopats såsom ett viktigt skäl till förmån för nöjesskattens ordnande och
bibehållande såsom kommunal skatt. Då enligt tillgängliga uppgifter (se
Årsbok för Sveriges kommuner utgiven av statistiska centralbyrån år 1926
sid. 9—11 och år 1927 sid. 9—11) utdebiteringen av kommunalskatt i medeltal
för samtliga kommuner något ökats under de senaste åren, torde behovet
av en dylik lättnad genom nöjesskatten alltjämt föreligga med oförminskad
styrka. Den av förra årets bevillningsutskott verkställda statistiska
utredningen synes ådagalägga, att nöjesskatten medfört en icke obetydlig
lindring i skattetrycket för flertalet städer ej minst för sådana med
särskilt hög kommunal utdebitering. Landskommunerna hava i ökad om -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

3

fattning begagnat sig av sin rätt att uttaga nöjesskatt och för ett stort antal
av dessa har skatten erhållit en icke oväsentlig betydelse. Ett bifall
till motionerna skulle alltså innebära, att många kommuner berövades en viktig
inkomstkälla, av vilken de för närvarande hava ett särskilt stort behov.

I motionerna har anförts, att nöjesskatten medfört orättvisor samt medverkat
till försämring av nöjeskulturen. Utskottet vill erinra därom, att
varje kommun själv äger avgöra, huruvida sådan skatt skall uttagas inom
kommunen, varjämte kommun äger — med bibehållande av det inbördes
förhållandet mellan skattesatserna — besluta om tillämpning av lägre skattesatser
än de i förordningen högst medgivna samt, när skäl därtill äro, för
visst fall eller beträffande vissa slag av nöjestillställningar medgiva befrielse
från skattens utgörande. Därest någon kommun skulle anse nöjesskatten
medföra övervägande olägenheter, torde kommunen icke underlåta
att begagna sig av den sålunda medgivna möjligheten att medgiva skattelindring
eller att icke uttaga sådan skatt. För övrigt synes den omständigheten,
att kommunerna i ökad omfattning kommit att anlita nöjesskatten,
tyda på att densamma icke medfört olägenheter av den beskaffenhet motionärerna
sökt göra gällande.»

Beträffande utbytet av nöjesskatten i städerna framgår av sammanställningar,
vilka förekomma i Svenska stadsförbundets tidskrift åren 1920—1928,
att nöjesskattens avkastning i respektive 93, 90, 94, 97, 96, 96, 96, 97 och
101 av Sveriges städer utgjort i avrundade tusental, under följande tider

7.0 1919—3% 1920 6,309,000 kronor, l/10 1920—"% 1921 6,334,000 kronor,

V10 1921—11% 1922 4,803,000 kronor, %„ 1922—s% 1923 4,845,000 kronor,

7,01923-3% 1924 4,567,000 kronor, %0 1924—3u/y 1925 4,484,000 kronor,

7.0 1925—3% 1926 4,553,000 kronor, 7,0 1926—s% 1927 4,955,000 kronor

och 7,o 1927—3% 1928 4,926,000 kronor. I fråga om nöjesskattens inflytande
å storleken av den kommunala uttaxeringen i de 107 städer, inom
vilka nöjesskatt uttogs år 1927, hänvisas till en vid detta betänkande såsom
bilaga I fogad tablå.

Vad angår landskommunerna har enligt uppgifter, som lämnats till statistiska
centralbyrån, nöjesskatt uttagits år 1927 inom 899 köpingar, rnunicipalsamhällen
och egentliga landskommuner samt i utbyte lämnat i avrundat
tal 925,000 kronor. Motsvarande siffror utgjorde år 1921 507 kommuner
och 604,000 kronor.1 Nöjesskattens storlek i förhållande till det inkomstunderlag,
varå efter bevillningen utgående utskylder beräknas, framgår
av bilaga II till detta betänkande, som grundar sig på från kommunerna
till statistiska centralbyrån lämnade uppgifter.

De skäl bevillningsutskottet tidigare anfört mot nöjesskattens upphävande
och dess ombildning till statsskatt äga enligt utskottets mening alltjämt
giltighet. Den genom utskottet verkställda utredningen torde utvisa, att
nöjesskatten under de senaste åren särskilt för landskommunerna kommit att
erhålla ökad betydelse samtidigt som utdebiteringen av kommunalskatt och

1 Sistnämnda siffror äro hämtade från »Kommunernas finanser åren 1918-1921» utgiven

av statistiska centralbyrån.

Statistik.

Vtskottets

yttrande.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

landstingsskatt i medeltal för dessa kommuner stigit (se Årsbok för Sveriges
kommuner utgivna av statistiska centralbyrån år 1928 sid. 9 och 12).

Utskottet får därför hemställa,

1) att förevarande motion II: 75 av herr Västberg, om
upphävande av förordningen angående nöjesskatt, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

2) att förevarande motion II: 148 av herr Edberg, angående
införande av obligatorisk nöjesskatt att användas
till amortering av statsskulden, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 april 1929.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Boman, Leander, Björnsson,
Jönsson i Boa, Bengtsson i Kullen, Hamrin, Björklund, Olsson i Gävle, Wahlmark,
Jönsson i Slätåker, Andersson i Boda, Östergren, Ericson i Boxholm,
Andersson i Katrineholm, Heiding, Anderson i Linköping och Svedberg.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

5

Bilaga I.

Nöjesskatt i städerna år 1927.

Städer

Inkomst,

varå

samma år
utgående
kommu-nalutskyl-der utde-biterats,
1,000-tal
kr.

Influten

nöjes-

skatt,

kr.

Mot

nöjes-

skatten

svarande

utdebi-

tering

per

100 kr.
inkomst,
öre1

Städer

Inkomst,

varå

?amma år
utgående
kommu-nal ut sky 1-der utde-biterats,
1,000-tal
kr.

Influten

nöjes-

skatt,

kr.

Mot

nöjes-

skatten

svarande

utdebi-

tering

per

100 kr.
inkomst,
öre1

6,388

10,699

17

Jönköping .........

24,441

50,504

2L

3,757

2,658

7

Kalmar ............

16,634

54,196

33

6,685

18,334

27

Karlshamn .........

7,408

11,205

15

1,395

1,533

11

Karlskrona.........

23,960

56,147

23

2,633

5,540

21

Karlstad ............

18,057

46,085

26

5,786

17,854

31

Katrineholm ......

6,251

9,905

16

1,166

1,629

14

Kristianstad ......

15,024

45,991

31

29,410

69,948

24

Kristinehamn......

9,220

18,348

20

4,905

6,303

13

Kungsbacka ......

1,828

2,413

13

4,548

14,327

32

Kungälv ............

2,058

1,066

5

28,458

53,759

19

Köping...............

4,406

9,336

21

7,474

15,491

21

Laholm ............

1,672

2,234

13

4,257

11,711

28

Landskrona ......

17,138

39,391

23

5,106

13,351

26

Lidingö ...........

15,749

6,818

4

14,127

31,609

22

Lidköping .........

8,327

9,142

11

3,309

5,976

18

Lindesberg.........

2,215

4,103

19

780

839

11

Linköping .........

27,122

57,442

21

38,337

72,444

19

Ludvika ............

5,040

8,170

16

285,682

596,660

21

Luleå ...............

10,986

26,898

24

18,469

41,723

23

Lund ...............

26,627

49,465

19

1,720

2,977

17

Lysekil ...........

3,788

7,342

19

2,522

6,830

27

Malmö...............

141,427

371,496

26

1,975

2,546

13

Mariefred .........

983

1,221

12

5,627

20,664

37

Mariestad .........

5,511

8,913

16

65,473

125,853

19

Marstrand .........

1,129

1,806

16

11,174

19,156

17

Mjölby..............

3,521

6,226

18

2,821

8,641

31

Motala...............

4,402

10,297

23

Alingsås .....

Arboga .....

Arvika........

Askersund ..

Avesta........

Boden ........

Borgholm

Borås ........

Eksjö ........

Enköping ..
Eskilstuna ..

Eslöv ........

Falkenberg ..
Falköping ..

Falun ........

Filipstad.....

Gränna .....

Gävle ........

Göteborg.....

Halmstad
Haparanda ..
Hedemora ..

Hjo ...........

Hudiksvall ..
Hälsingborg
Härnösand ..
Hässleholm

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Städer

Inkomst,

varå

samma år
utgående
kommu-nalutskyl-der utde-biterats,
1,000-tal
kr.

Influten

nöjes-

skatt,

kr.

Mot

nöjes-

skatten

svarande

utdebi-

tering

per

100 kr.
inkomst,
öre1

Städer

Inkomst,

varå

samma år
utgående
kommu-nalutskyl-der utde-biterats,
1,000-tal
kr.

Influten

nöjes-

skatt,

kr.

Mot

nöjes-

skatten

svarande

utdebi-

tering

per

100 kr.
inkomst,
öre''

2,397

4,209

18

3,834

8 799

23

53,323

114,6%

21

13,520

19 585

14

3,412

5,688

17

609

576

9

Nyköping .........

11,329

16,000

14

Trälleborg ........

11,875

21,323

18

5,725

12,591

22

12,425

27,868

90

Oskarshamn ......

5,389

16,350

30

Ulricehamn ......

3,180

4,972

16

2,225

8,010

36

9,305

29,942

32

Ronneby ............

3,589

11,079

31

Uppsala ............

37,226

87,752

24

5,363

12,329

23

2,305

3,945

17

.................

Sigtuna ............

771

1,028

13

Varberg ............

6,333

15,242

24

2,768

3,535

13

2,092

4,535

22

Skanör m. Kalster-

Vimmerby .........

1,979

5,603

28

bo..................

897

3,655

41

Visby ...............

8,824

19,105

22

Skara ...............

5,145

8,693

17

Vänersborg.........

8,653

21,098

24

Skellefteå .........

3,912

12,262

31

Värnamo............

2,240

6,155

27

Skänninge .........

1,202

4,379

36

Västervik............

8,473

14,741

17

Skövde ............

9,087

21,390

24

Västerås ............

27,689

44,008

16

Sollefteå ............

3,432

9,765

28

Växjö ..............

9,243

23,399

25

Stockholm .........

936,051

1,888,915

20

Ystad .............

11,845

33,569

28

Strängnäs .........

4,429

9,371

21

Åmål ...............

5,024

4,941

10

Strömstad .........

2,327

5,312

23

Ängelholm .........

6,270

7,996

13

Sundbyberg ......

7,506

16,388

22

Örebro...............

41,764

75,609

18

Sundsvall .........

21,250

57,400

27

Öregrund .........

658

1,561

24

Säter ..............

1,498

4,064

27

Örnsköldsvik ......

4,470

13,231

30

Söderköping ......

1,864

4,625

25

Östersund .........

13,916

30,604

22

Södertälje .........

14,538

24,277

17

Östhammar ......

704

1,210

17

Sölvesborg.........

2,868

7,580

26

Inalles (107 st.1)...

2,338,950

4,914,524

21

1 Tidahotm .........

3,289

8,419

26

1 Not se sid. 5. — 1 I följande sex städer uttogs år 1927 icke någon nöjesskatt: Djursholm,
Huskvarna, Mölndal, Söderhamn, Torshälla och Vaxholm.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. 7

Bilaga II.

Nöjesskatt & landsbygden år 1927.

Län

Hela

antalet

Därav

med

Influten

nöjes-

Antal kommuner eller samhällen, där den in-flutna nöjesskatten motsvarade en utdebitering
per 100 kr. inkomst1 av

kom-

muner

nöjes-

skatt

skatt,

kr.

liögst

1 öre

1 — 10
öre

10—25

öre

25-50

öre

50—100 Över 100
öre | öre

A. Köpingskommuner■

Stockholms .....................

4

i

737

i

Uppsala...........................

1

i

2,034

—

—

i

—

—

—

Södermanlands.................

1

i

1,135

—

—

i

—

—

—

Östergötlands ..................

1

i

2,245

—

—

i

—

—

—

Kronobergs .....................

3

3

5,988

—

—

i

2

—

—

Kalmar ...........................

5

5

10,926

—

—

3

2

—

—

Kristianstads....................

2

i

7,010

—

—

—

i

—

_

Malmöhus........................

3

2

11,234

—

—

1

—

i

_

Älvsborgs ........................

2

1

3,623

—

—

—

i

—

—

Skaraborgs........................

3

3

6,153

—

—

2

i

—

—

Värmlands........................

2

2

6,593

—

—

2

—

—

_

Örebro ..........................

2

2

6,358

—

—

2

—

—

_

Västmanlands ..................

1

—

—

—

—

—

—

—

_

Kopparbergs.....................

4

3

22,078

—

i

—

i

i

—

Gävleborgs........................

5

2

12,901

—

—

—

i

i

—

Summa

39

28

99,015

—

2

14

9

3

—

B. Egentliga landskommuner
(utom municipalomi-ådena.)

Stockholms ....................

108

26

123,067

2

15

8

1

Uppsala ...........................

85

15

9,553

i

8

5

1

—

—

Södermanlands.................

88

23

9,569

i

14

6

l

1

_

Östergötlands ..................

145

37

16,549

3

24

7

3

—

— !

Jönköpings .....................

126

29

10,737

6

16

7

—

—

_

Kronobergs .....................

84

30

15,394

3

17

9

—

1

— :

Kalmar ...........................

100

60

24,586

3

39

16

1

—

i

Gotlands...........................

92

11

3,390

—

6

5

—

—

_ ;

Blekinge.........................

36

17

13,448

1

9

4

2

1

!

—

Kristianstads.....................

143

69

60,260

2

23

29

10

4

i

Malmöhus ........................

235

60

53,670

2

22

21

11

3

i

Hallands...........................

86

38

33,642

2

16

11

_

t

2

_

Göteborgs och Bobus........

87

24

13,155

4

10

7

2

i

—

Älvsborgs .......................

217

55

23,095

6

31

16

2

i—

Skaraborgs........................

259

43

9,530

10

23

10

—

_

_

Värmlands........................

87

25

12,429

2

18

5

—

-

—

1 Härvid har hänsyn icke tagits till beräknad förlust genom underlåten ntskyldsbetalning.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Nöjesskatt & landsbygden år 1927 (forts.).

Län

Hela

antalet

Därav

med

Influten

nöjes-

Antal

flutna

kommuner eller samhällen, där den in-nöjesskatten motsvarade en utdebitering
per 100 kr. inkomst1 av

kom-

muner

nöjes-

skatt

skatt,

kr.

högst |l—10
1 öre| öre

10—25

öre

25—50 50—100
öre 1 öre

Över 100
öre

Örebro ...........................

59

22

7,069

3

19

—

—

—

—

Västmanlands ..................

65

17

12,968

—

9

5

i

2

—

Kopparbergs....................

47

23

32,159

1

15

6

i

—

—

Gävleborgs.......................

48

26

42,890

14

10

2

—

—

Västernorrlands ...............

63

26

24,748

15

7

i

—

—

Jämtlands........................

60

42

19,284

5

31

5

i

—

—

Västerbottens .................

28

21

31,632

4

13

4

—

—

—

Norrbottens .....................

25

15

13,466

2

9

4

—

—

—

Summa

2,373

754

616,285

66

416

207

47

15

3

C. Municipalsamhällen och
köpingar, som ej utgöra egen
kommun.

Stockholms .....................

22

11

23,377

—

5

6

—

—

—

Uppsala...........................

1

—

—

—

—

—

—

—

—

Södermanlands .................

6

4

7,937

—

—

4

—

—

—

Östergötlands ..................

6

4

7,014

—

—

2

2

—

—

Jönköpings .....................

6

4

3,031

—

—

4

—

—

—

Kronobergs ....................

9

5

8,324

—

—

4

—

—

1

Kalmar ...........................

6

4

4,515

—

—

1

3

—

—

Gotlands .......................

1

1

1,060

—

—

—

1

—

—

Blekinge...........................

2

—

—

—

—

—

—

—

—

Kristianstads.....................

20

14

22,101

—

2

5

6

i

—

Malmöhus .......................

19

11

24,471

—

—

7

2

2

—

Hallands.........................

2

—

—

—

—

—

—

—

—

Göteborgs och Bohus ......

42

16

14,286

1

2

5

5

3

—

Älvsborgs .....................

3

3

8,401

-

—

2

1

—

—

Skaraborgs........................

11

9

3,505

—

1

8

—

—

—

Värmlands........................

6

3

4,830

—

—

1

2

—

Örebro ...........................

8

4

15,564

—

—

3

1

—

—

Västmanlands ..................

2

1

2,236

—

—

—

1

—

—

| Kopparbergs.....................

5

4

16,584

—

—

—

2

2

—

Gävleborgs........................

1

1

1,946

—

—

—

i

—

—

Västernorrlands ...............

6

2

8,056

—

—

—

i

1

—

Jämtlands........................

5

5

9,704

—

—

2

3

—

—

Västerbottens ..................

9

8

15,930

—

—

1

4

3

—

Norrbottens .....................

6

3

7,026

—

—

1

1

1

—

Summa

204

117

209,898

1

10

56

36

13

1

D. Samtliga samhällen å

landsbygden ...............

2,616

899

925,198

67

428

277

92

31

4

1 Härvid har hänsyn icke tagits till beräknad förlust genom underlåten utskyldsbetalning

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.