Riksdagens skrivelse Nr 1^2.

1

Nr 42.

Godkänd av första kammaren den 28 februari 1928.
Godkänd av andra kammaren den 28 februari 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret
1928—1929 av utgifterna för kapitalökning i
avseende å post- och telegrafverken samt statens järnvägar
och statens vattenfallsverk.

(Statsutskottets utlåtande nr 9.)

Till KONUNGEN.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
i avseende å regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna
för kapitalökning, i vad angår post- och telegrafverken samt statens järnvägar
och vattenfallsverk, får riksdagen för Eders Kungl. Maj :t anmäla följande
beslut.

Postverket.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har
Eders Kungl. Maj :t i avseende å postverket (punkt 1 av det vid propositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att för inköp
av inventarier för postverkets behov för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
reservationsanslag av 900,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och har alltså för inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret
1928—1929 anvisat ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

2 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för uppförande
av ett posthus i Umeå för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har riksdagen
för uppförande av ett posthus i Umeå för budgetåret 1928—1929 anvisat ett
reservationsanslag av 60,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. H samt. Nr 42—lf8.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr Jf2.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för gäldande
av köpeskillingen för fastigheten nr 12 och 13 i kvarteret Blåmannen i
Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag av 650,000
kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen för gäldande av köpeskillingen för fastigheten
nr 12 och 13 i kvarteret Blåmannen i Stockholm för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett reservationsanslag av 650,000 kronor.

4:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om beräknande av anslag
för inköp av mark och uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad
till telegrafhuset i Borås (punkt 4) kommer riksdagen att framdeles under
riksdagen anmäla sitt beslut.

Telegrafverket.

5 ro) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
fullbordande av telefonstationsbyggnad å tomterna nr 13 och 25 i kvarteret
Pelarbacken större i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag
av 591,000 kronor.

Under uppmärksammande att det nu äskade anslagsbeloppet utgör återstoden
av det belopp, som beräknats erforderligt för uppförande av ifrågavarande
telefonstationsbyggnad, har riksdagen för fullbordande av en telefonstationsbyggnad
å tomterna nr 13 och 25 i kvarteret Pelarbacken större i Stockholm
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag av 591,000 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att för uppförande
å tomten nr 18 i kvarteret Adlern mindre i Stockholm av en telefonstationsbyggnad
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag av

340,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för uppförande å
tomten nr 18 i kvarteret Adlern mindre i Stockholm av en telefonstationsbyggnad
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag av 340,000 kronor.

7 :o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) angående anslag
för uppförande av stationsbyggnad i Malmö, kommer riksdagen att framdeles
under riksdagen anmäla sitt beslut.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att för fortsatt
utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1928—1929
anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor.

Såsom framgår av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i
förevarande ärende, hava underhandlingar förts rörande åstadkommande av en
telefonkabelförbindelse mellan Sverige och Finland på basis av skyldighet för
vartdera landet att bekosta kabelanläggningen över halva sträckan mellan Sverige
och Åland från svenska, respektive åländska kusten. Då det synes riksdagen
önskvärt, att denna nya kabelförbindelse med utlandet kommer till stånd

Riksdagens skrivelse Nr

3

och medel för ändamålet redan beviljats från finsk sida, har riksdagen ansett
sig höra medgiva, att av ifrågavarande anslag ett belopp av 500,000 kronor
må tagas i anspråk för täckande av de på Sverige ankommande kostnaderna
för kabelanläggningen.

Yad angår själva anslagsbeloppen, får riksdagen — med framhållande av
vad departementschefen anfört rörande nödvändigheten av att försiktighet iakttages
i fråga om ytterligare ökningar av telegrafverkets redan förut stora
kapital — anmäla, att riksdagen bestämt ifrågavarande anslag för 1928—1929
till det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 7,000,000 kronor.

Riksdagen har alltså för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag av 7,000,000
kronor.

Statens järnvägar.

9 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att för omläggning
av västra stambanans ingångslinje över Hammarbyleden samt förbättrade
anordningar vid Stockholms centralstation m. m. för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor.

Beträffande det av järnvägsstyrelsen anmälda överskridandet av kostnaderna
för ifrågavarande arbetsföretag och orsakerna härtill, har riksdagen uppmärksammat
den i statsverkspropositionen framlagda utredningen och vad departementschefen
i anslutning härtill anfört.

Ofrånkomligt torde vara, att för arbetenas fortsättande medel ställas till
förfogande i den utsträckning, som av järnvägsstyrelsen begärts. I enlighet
härmed har riksdagen för omläggning av västra stambanans ingångslinje över
Hammarbyleden samt förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation
m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag av 1,400,000
kronor.

10 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att för ordnande
av bangårdsförhållandena i Göteborg för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för ordnande av
bangårdsförhållandena i Göteborg för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag
av 1,100,000 kronor.

11 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen
för gångbroar och gångtunnlar för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.

12 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för fullbordande
av ny malmvagnsverkstad vid Notviken för budgetåret 1928—1929
anvisa ett reservationsanslag av 425,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot att det för fullbordande av
den nya malmverkstaden i Notviken erforderliga återstående beloppet nu beviljas,
får anmäla, att riksdagen för fullbordande av ny malmvagnsverkstad

4 Riksdagens skrivelse Nr J/.S.

vid Notviken för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag av

425.000 kronor.

13 :o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
inköp för statens järnvägars räkning av fastigheten nr 1 i kvarteret Pensionären
i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag av

1.550.000 kronor.

Med hänsyn till vad departementschefen i ärendet anfört, har riksdagen för
inköp för statens järnvägars räkning av fastigheten nr 1 i kvarteret Pensionären
i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag
av 1,550,000 kronor.

14 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 14 gjorda framställning
har riksdagen för anläggande av telegraf- och s ektionstelef anledning ar
samt för utförande av kabelarbeten för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

15 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
för växel- och signalsäkcrhetsanläg gningar för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

16 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att såsom
dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Riksdagen har ej funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl. Maj :t under
förevarande punkt föreslagit. Riksdagen har alltså såsom dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag
av 900,000 kronor.

17 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen dels besluta,
att inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare skall å bandelen mellan Sorsele
och Jokkmokk framdragas över Ava viken, Arvidsjaur, Muskussel och Kåbdalis
i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits;
dels ock för fortsättning av arbetena å inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000
kronor.

Av 1923 års riksdag har redan tidigare i anledning av ett av dåvarande
departementschefen väckt förslag om inställande tillsvidare av arbetena på inlandsbanan
framhållits angelägenheten av att ett dylikt nedläggande av företaget
undvekes; i överensstämmelse härmed anvisades ytterligare anslag till
banbyggets fortsättning söderifrån liksom ock ■— i enlighet med länsstyrelsens
i Norrbottens län livliga tillstyrkan — norrifrån ned till Jokkmokk.

Då nu ånyo anledning föreligger att taga ställning till frågan om ett avbrott
av inlandsbanebygget, får riksdagen erinra om nämnda av 1923 års riksdag
uttalade uppfattning. Visserligen skall det icke förnekas, att genom motortrafikens
snabba tillväxt och det neddragande inflytande denna liksom konjunkturförhållandena
i övrigt visat sig utöva på statens järnvägars finanser,

Riksdagens skrivelse Nr Jf2.

5

de allmänna förutsättningarna för inlandsbanebyggets fullföljande försämrats
på ett sådant sätt, att viss tvekan ur rent ekonomisk och statsfinansiell synpunkt
kan hysas mot arbetenas fortsättande. Att, sedan nu så stor del av
denna enhetligt tänkta inre samfärdselled mellan de lappländska malmfälten
och Mellan-Sverige färdigställts, uppgiva eller åtminstone till en synnerligen
oviss framtid uppskjuta planen på dess fullbordan torde dock enligt riksdagens
mening icke böra förekomma. Ur strategisk synpunkt anses ett genomförande
av det tidigare i detta avseende fattade beslutet alltjämt vara av synnerlig vikt.
Även i övrigt kvarstå de allmänna skälen för att banföretaget genomföres.
Bland befolkningen i de trakter som beröras av banan torde företagets genomförande
alltjämt anses utgöra en huvudförutsättning för Norrlands fortsatta
kulturella och ekonomiska utveckling.

Att för statens järnvägars del det ekonomiska resultatet av ifrågavarande
banbygge genom Västerbottens och Norrbottens lappmarker kan komma att
ställa sig mindre tillfredsställande togs i betraktande redan då beslutet om
banans anläggning fattades. Ytterligare har emellertid nu av järnvägsstyrelsen
åberopats, hurusom genom inverkan, bland annat, av en tilltagande motortrafik
statens järnvägars finanser på sista tiden avsevärt försämrats. Vad
inlandsbanan beträffar, må dock framhållas, att viss hänsyn tagits till det sålunda
inträdda förändrade förhållandet genom att kapitalökningsanslagen till
banbygget numera anvisas att utgå av andra statsinkomster än lånemedel med
därav följande eftergift av kraven på direkt förräntning av nedlagt kapital.
Det samband, som frågan om finansieringen av inlandsbaneföretaget äger med
spörsmålet om användningen av de årligen inflytande statsintäkterna från de
norrbottniska malmfälten, bör ej heller förbises; i detta avseende må erinras
om ett av 1927 års riksdag gjort uttalande om lämpligheten av att låta någon
del av dessa inkomster i någon form komma statens järnvägar till godo.

Av intresse har ansetts vara att meddela följande:

Avståndsuppgifter rörande Inlandsbanan:

Kristinehamn—Brunflo.................528 km.

Bruntio—Östersund................ 15 11 543 km.

Östersund—Storuman..................312 »

Storuman—Sorsele................... 72 »

Gällivare— Porjus—Jokkmokk........•.....190 * 484 >

Sorsele—Arvidsjaur (89 km.) —Muskussel—Jokkmokk ._._261 »

Kristinehamn—Gällivare (Muskussellinjen) ....... 1,288 km.

Sorsele—Kasker—Gubblijaure—Jokkmokk........ 216 km.

Tillkommer tvärbana

Arvidsjaur—Gubblijaure.......•...... 71 * 287 »

Vad angår den 9 mil långa sträckan Sorsele—Arvidsjaur, om vars byggnad
nu närmast är fråga, är denna handels färdigställande redan trafiktekniskt
sett motiverat med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla en sammanknytning
mellan södra inlandsbanans nuvarande slutpunkt vid Sorsele och tvär -

<5

Riksdagens skrivelse Nr J/.2.

banan Jörn—Arvidsjaur. Även ur allmän samfärdselsynpunkt synes emellertid
goda skäl kunna anföras för dess fullbordan. Banan passerar i sin sålunda
föreslagna sträckning betydande flottbarlagda vattendrag och löper nära utmed
ett vidsträckt trafikerat vattensystem. Banan skulle också komma att gå
fram i omedelbar närhet till stora skogs- samt myrmarksområden och mäktiga
outnyttjade vattenfall. Inom trafikområdet finnas — enligt vad som vidare
inhämtas av utförda trafikekonomiska utredningar -—- stora arealer odlingsbar
jord, som, sedan den nuvarande isoleringen hävts, borde hava goda utvecklingsmöjligheter
med skogs- och flottningsarbete som binäring. Att trafikinkomsterna
från ifrågavarande bansträcka uppskattats så lågt beror bland annat
på, att man vid beräkningarna utgått ifrån konkurrens med motortrafiken, särskilt
från den redan befintliga postdiligenslinjen Arjeploug—Arvidsjaur. Det
framhålles dock, att de gjorda kalkylerna avse förhållandena de närmaste åren
efter banans öppnande för trafik och att det föreligger anledning hysa förhoppning
om en ej oväsentlig stegring i trafikinkomsterna under förutsättning
att befolkningstillväxten fortsätter i samma tempo som under senaste decennium
samt att den rikliga tillgången på odlingsjord tillvaratages.

Riksdagen håller alltså före, att det en gång fattade beslutet om inlandsbanans
byggnad bör fullföljas, om ock på grund av tidsförhållandena planens genomförande
måste utsträckas över en betydligt längre tidsrymd än som ursprungligen
avsågs. Med hänsyn särskilt till önskvärdheten av att kunna inom
en så nära framtid som möjligt erhålla en sammanknytning mellan inlandsbanan
och tvärbanan Jörn—Arvidsjaur, varvid också denna tvärbanas ytterligare
förlängning västerut skulle kunna undvikas, anser riksdagen den av departementschefen
tillstyrkta sträckningen i mera ostlig riktning mot Arvidsjaur
vara av beskaffenhet att böra godtagas. I detta avseende må erinras, hurusom
genom motortrafikens och vägväsendets utveckling förbindelserna mellan
en järnväg med denna östliga sträckning och de västliga delarna av lappmarken,
enkannerligen Arjeploug, betydligt underlättats, varigenom -— såsom
departementschefen ävenledes framhållit — i viss mån försvagats de skäl, som
ur allmän samfärdselsynpunkt tidigare talade för den dessa västliga trakter
genomlöpande Kaskerli-njen.

Mot det äskade anslagsbeloppet, 1,200,000 kronor, finner riksdagen icke anledning
till erinran.

Under åberopande härav och med uppmärksammande därjämte av det mindre
välbetänkta i att under nuvarande tid med en svårartad arbetslöshet, som alltjämt
kräver omfattande anstalter från statens sida med särskilt anordnade nödhjälpsarbeten
m. in., nedlägga ett sådant företag som inlandsbanebygget, har
riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I likhet med departementschefen utgår riksdagen från att täckning för ifrågavarande
anslag — liksom för det under nästföljande punkt anvisade anslaget
till statsbanan Hällnäs—Stensele — helt beredes av andra inkomster än lånemedel.

Riksdagen har alltså dels för fortsättning av arbetena å inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservations -

Riksdagens skrivelse Nr Jf2.

7

anslag av 1,200,000 kronor; dels ock beslutat, att inlandsbanan mellan Volgsjön
och Gällivare skall å bandelen mellan Sorsele och Jokkmokk framdragas
över Avaviken, Arvidsjaur, Muskussel och Kåbdalis i enlighet med vad i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 4 januari 1928 angivits.

18 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till fortsättning
av statsbanan Hällnäs—Stensele för budgetåret 1928 1929 anvisa ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Med bifall till förevarande förslag har riksdagen till fortsättning av statsbanan
Hållnäs—Stensele för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.

19 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till fullbordande
av statsbanan Jörn—Arvidsjaur för budgetåret 1928 1929 anvisa

ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen till
fullbordande av statsbanan Jörn—Arvidsjaur för budgetåret 1928 1929 an visat

ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

20 :o) I anledning av Eders Kungl. Maj :ts under punkt 20 gjorda framställ ning

har riksdagen för bestridande av kostnader i samband med domstolsbehandling
av frågan om Vänerns reglering för budgetåret 1928 1929 anvisat

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

21 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen dels medgiva,
att Kungl. Maj :t må bemyndiga vattenfallsstyrelsen att för kronan träffa
avtal med vattenfallsägare i Dalälven och Dalälvens regleringsförening att
för utförande av Öjesjöns reglering bilda ett Öjesjöns vattenregleringsföretag
i huvudsaklig överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 4 januari 1928 omförmält förslag till avtal, dels medgiva,
att till bestridande av på staten belöpande andel av kostnaden ^ för
nämnda reglering samt för de regleringsföretag inom Dalälvens flodområde
beträffande vilka riksdagen framdeles kan komma att besluta, att kronan ska
deltaga, må användas besparingar, som uppkommit å av riksdagen tidigare
för dylikt ändamål anvisade anslag att utgå av fasta lånemedel; dels ock
för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar för Öjesjöns
reglering, som betingas av att ägarna av obebyggda vattenfall icke
äro skyldiga att omedelbart betala på dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden,
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag, att utgå
av tillfälliga lånemedel, av 20,350 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj ds förevarande

förslag.

Vad angår sättet för täckande av de kostnader, som kronan beräknas fa vidkännas
för deltagande i här ifrågavarande nya vattenregleringsföretag,^ finner
riksdagen anledning till erinran icke föreligga mot att för ändamålet må tagas

0 Riksdagens skrivelse Nr

1 anspråk den del av de utav Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag gjorda
inbetalningar för sjöregleringar inom Dalälvens flodområde, som för närvarande
kvarstår odisponerad, liksom ock det belopp, med vilket bolaget, efter beslut
om genomförande av Öjesjöns reglering, blir pliktigt att bidraga till bestridande
av utgifterna för sistnämnda reglering.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels medgivit, att Eders Kungl.
Maj :t må bemyndiga vattenfallsstyrelsen att för kronan träffa avtal med vattenfadlsägare
i Dalälven och Dalälvens regleringsförening att för utförande av
Öjesjöns reglering bilda ett Öjesjöns vattenregleringsföretag i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den
4 januari 1928 omförmält förslag till avtal; dels medgivit, att till bestridande
av på staten belöpande andel av kostnaden för nämnda reglering samt för de
regleringsföretag inom Dalälvens flodområde, beträffande vilka riksdagen
framdeles kan komma att besluta, att kronan skall deltaga, må användas besparingar,
som uppkommit å av riksdagen tidigare för dylikt ändamål anvisade
anslag att utgå av fasta lånemedel; dels ock för fullgörande av de på staten
belöpande förskottsinbetalningar för Öjesjöns reglering, som betingas av att
ägarna av obebyggda vattenfall icke äro skyldiga att omedelbart betala på

dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden, för budgetåret 1928_1929

anvisat ett reservationsanslag av 20,350 kronor.

22 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för första
utbyggnaden av kraftstationen vid Norrforsen för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett reservationsanslag av 1,050,000 kronor.

Det äskade anslaget är avsett för täckande av vissa utöver den beräknade
anläggningskostnaden för ifrågavarande kraftstation uppkomna merkostnader.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava dessa merkostnader uppkommit
till följd av naturförhållanden, vilka icke kunnat förutses vid de tidigare
verkställda kostnadsberäkningarna. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag har riksdagen för första utbyggnaden av kraftstationen vid Norrforsen
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag av 1,050,000 kronor.

23 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att för utförande
av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj :ts förevarande förslag har riksdagen för
utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk för budgetåret 1928—1929 anvisat ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

24.o) Beträffande sättet för beredande av täckning för de utav riksdagen
enligt vad här ovan anmälts beviljade anslagen kommer riksdagen att framdeles
under riksdagen anmäla sitt beslut.

Stockholm den 28 februari 1928.

Med undersåtlig vördnad.