Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
1
Nr 3 A.
Godkänd av första kammaren den 5 maj 1928.
Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1928.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående vissa anslag för budgetåret
1928—1929 under riksstatens tredje huvudtitel
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtanden nr 3, 29 ock 81 samt memorial nr 43.)
Till KONUNGEN.
Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1928 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929
har Eders Kungl. Maj:t under tredje huvudtiteln, innefattande anslagen till
utrikesdepartementet, föreslagit riksdagen bl. a. att i avbidan på den proposition
i nedannämnda ämnen, som kunde varda riksdagen förelagd, under samma
huvudtitel för budgetåret 1928—1929 beräkna dels under grupp A. Departementet
till ordinarie anslag, ett belopp av 528,000 kronor och till extra anslag
ett belopp av 30,000 kronor, dels ock under grupp B. Sveriges representation i
utlandet till ordinarie anslag ett belopp av 2,401,800 kronor och till extra anslag
ett belopp av 645,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en den 3 februari 1928 dagtecknad,
till riksdagen avlåten proposition (nr 50), under åberopande av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma
dag, gjort framställning om anslag för budgetåret 1928—-1929 för ovan
angivna ändamål.
A. Departementet.
1 :o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Maj :ts förslag i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit ordinarie anslaget
till departementschefen, ministern för utrikes ärendena, med oförändrat
belopp, 40,000 kronor.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
nr 50 fogade statsrådsprotokollet) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i utrikesdepartementet på följande
sätt:
Bihang till riksdagens protokoll 1928. lå samt. Nr S A.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Befattningshavare.
A. Diplomatisk eller konsulär personal.
Lönegrad.
1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare................ A 3
4 avdelningschefer ............................................ A 2
7 byråchefer .................................................. B 30
7 förste sekreterare ............................................ B 26
6 andre sekreterare ............................................ B 21
3 förste kanslister eller kanslister................................ B 16
eller B 12
B. Övrig personal.
Lönegrad.
1 kamrerare .................................................. B 26
1 förste arkivarie .............................................. B 24
1 andre arkivarie .............................................. B 21
6 kansliskrivare................................................ B 11
1 förste expeditionsvakt ........................................ B 7
8 kanslibiträden .............................................. B 7
9 expeditionsvakter ............................................ B 5
dels besluta att å övergångsstat för utrikesdepartementet skola från och med
den 1 juli 1928 uppföras följande befattningar, nämligen:
A. Diplomatisk och konsulär personal.
Lönegrad.
1 legationsråd ............................................... B 30
1 förste legationssekreterare .................................... B 26
1 byråsekreterare .............................................. B 21
B. Övrig personal.
1 kansliråd, tjänstgörande såsom chef för arkivet.................... B 30
1 förste arkivarie .............................................. B 24
1 andre arkivarie .............................................. B 21
1 portvakt .................................................... B 5
dels godkänna följande ordinarie stater för utrikesdepartementet, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1928.
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ kronor 386,600
Arvode till speciellt sakkunnig i folkrätt.................. » 8,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag
........................................ » 66,800
Summa kronor 461,400
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
3
Anm. Kabinettssekreteraren må äga att såsom bidrag till representationskostnader
åtnjuta ett årligt belopp av 3,000 kronor, att utbetalas i den ordning,
som beträffande lön är stadgat.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ............................ kronor 49,900
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till departementet
nu .................................................. kronor 488,000
med ................................................ » 23,300
till .................................................. » 511,300.
Jämlikt bemyndigande av Eders Kungl. Maj:t den 7 oktober 1927 hava tillkallats
sakkunniga för verkställande av vissa utredningar i fråga om utrikesförvaltningens
organisation. Dessa sakkunniga hava framlagt resultatet av
sitt arbete dels i ett gemensamt utlåtande av envoyéen Höjer och dåvarande
kabinettssekreteraren Sjöborg, dels i ett utlåtande av statssekreteraren Bergendal,
i vars yrkande och allmänna motivering riksdagsmannen N.
A. Nilsson instämt. Såsom framgår av nämnda utlåtanden, äro samtliga
sakkunniga på anförda skäl ense därom, att den nuvarande, efter
geografiska områden bestämda byråindelning å den politiska och handelspolitiska
avdelningen bör ersättas med en indelning efter ärendenas sakliga innebörd.
Däremot hava de sakkunniga, på sätt här nedan närmare omförmäles, stannat
i skilda meningar beträffande den lämpligaste anordningen för handläggningen
av handelspolitiska frågor, särskilt handelstraktatärenden.
Riksdagen vill till en början erinra om, att den åren 1919 och 1921 beslutade
omorganisationen av utrikesförvaltningen utgick från förutsättningen, att huvuduppgiften
för vår utrikespolitik vore att befordra landets handels- och näringsintressen.
Med hänsyn härtill genomfördes i fråga om utrikesrepresentationen
en gemensam diplomatisk och konsulär karriär med i möjligaste mån
likartad och allsidig utbildning av tjänstemännen, varigenom ej blott de konsulära
utan i lika grad även de diplomatiska tjänstemännen skulle bliva skickade
att tillvarataga de kommersiella intressena. Beträffande utrikesdepartementet
upphävdes den förutvarande skilda handläggningen av diplomatiska
och konsulära ärenden, i det att bådadera hänfördes till en och samma avdelning
i departementet, den politiska och handelspolitiska avdelningen. För det kommersiella
informationsväsendet inrättades emellertid därjämte på extra stat en
särskild avdelning, den speciella handelsavdelningen.
Bland de tillkallade sakkunniga hava herrar Höjer och Sjöborg förordat bibehållande
av den nuvarande organisationen med en gemensam politisk och
4
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
handelspolitisk avdelning, varvid såsom ett alternativ ifrågasatts den speciella
handelsavdelningens inordnande i den politiska och handelspolitiska avdelningen
såsom en särskild byrå därstädes. Till nämnda alternativ ansluter sig
även kommerskollegium i motiveringen till sitt utlåtande, ehuru kollegium av
hänsyn till vissa näringsorganisationers yttranden icke ansett sig böra avstyrka
en annan lösning av organisationsfrågan, i enlighet med det förslag, som inom
de sakkunniga framlagts av herrar Bergendal och Nilsson. Enligt detta förslag
skulle en återgång ske till den före år 1919 tillämpade organisationen och
de politiska och handelspolitiska ärendena åter handläggas på skilda avdelningar,
den politiska avdelningen, med två byråer, och handelsavdelningen,
likaledes med två byråer, varav den ena motsvarande den hittillsvarande speciella
handelsavdelningen. Denna anordning har tillstyrkts av i ärendet hörda
näringsorganisationer. Departementschefen har anslutit sig till samma mening.
Ehuru riksdagen icke kunnat finna annat, än att den av departementschefen
förordade organisationen av utrikesdepartementet måste anses väl rikligt tillmätt,
har riksdagen dock, efter övervägande av de olika möjligheter, som kunna
tänkas för ernående av en beskärning av ifrågavarande organisation och minskning
av antalet avdelningar inom departementet, icke ansett sig kunna vidtaga
någon ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag, enär härigenom betydande olägenheter
ur organisatorisk synpunkt skulle uppstå. Då riksdagen alltså ansett
sig böra godkänna Eders Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en särskild
handelsavdelning på ordinarie stat, har detta skett jämväl med hänsyn
till vad de i ärendet hörda näringsorganisationerna anfört till förmån för den
föreslagna organisationen.
Riksdagen har icke funnit anledning framställa någon erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag till organisation av de olika avdelningarna ävensom till
förlänande åt pressbyrån av en mera självständig ställning än hittills.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag,
dels bestämt antalet ordinarie befattningar i utrikesdepartementet på följande
sätt:
B ef attningshavar e.
A. Diplomatisk eller konsulär personal.
Lönegrad.
1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare .............. A 3
4 avdelningschefer ............................................i A 2
7 byråchefer ................................................ B 30
7 förste sekreterare .......................................... B 26
6 andre sekreterare ............................................ B 21
3 förste kanlister eller kanslister ................................ B 16
eller B 12
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
5
B. Övrig personal.
1 kamrerare ......
1 förste arkivarie
1 andre arkivarie
6 kansliskrivare ......
1 förste expeditionsvakt
8 kanslibiträden ......
9 expeditionsvakter
Lönegrad.
B 26
B 24
B 21
B 11
B 7
B 7
B 5
dels beslutat att å övergångsstat för utrikesdepartementet skola från och
med den 1 juli 1928 uppföras följande befattningar, nämligen:
A. Diplomatisk och konsulär personal.
1 legationsråd ...........
1 förste legationssekreterare
1 byråsekreterare .......
Lönegrad.
B SO
B 26
B 21
B. Övrig personal.
1 kansliråd, tjänstgörande såsom chef för arkivet
1 förste arkivarie ..........................
1 andre arkivarie ..........................
1 portvakt ................................
Lönegrad.
B 30
B 24
B 21
B 5
dels godkänt följande ordinarie stater för utrikesdepartementet, att tillämpas
från och med den 1 juli 1928.
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag •........ kronor 386,600
Arvode till speciellt sakkunnig i folkrätt .......:........ » 8,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., för -
slagsanslag
....... » 66,800
Summa kronor 461,400.
Anm. Kabinettssekreteraren må äga att såsom bidrag till representationskostnader
åtnjuta ett årligt belopp av 3,000 kronor, att utbetalas i den ordning,
som beträffande lön är stadgat.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ............................ kronor 49,900
dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 488,000
kronor, med 23,300 kronor till 511,300 kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr S Ä.
B. Sveriges representation i utlandet.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2 av det vid propositionen
nr 50 fogade statsrådsprotokollet) att
dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar
och konsulat på nedanstående sätt:
Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och konsulat.
Lönegrad
11 sändebud................................................ A 3
8 sändebud................................................ A 2
7 generalkonsuler........................................... A 2
6 legationsråd.............................................. B 30
6 konsuler................................................. B 30
4 förste legationssekreterare.................................. B 26
8 vicekonsuler.............................................. B 26
3 andre legationssekreterare.................................. B21
3 andre vicekonsuler........................................ B 21
17 förste kanslister eller kanslister............................. B16
eller B 12
dels godkänna följande stat för beskickningar och konsulat, att tillämpas från
och med den 1 juli 1928:
Stat för avlöning utom ortstillägg.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 801,600
Vikariatsersättningar samt lönefyllnad till vissa konsulsbefatt
ningar,
förslagsanslag.................................... » 18,000
Expektansarvoden, förslagsanslag............................ » 75,000
Summa kronor 894,600
dels godkänna följande stat för ortstillägg, att tillämpas från och med den 1 juli
1928:
Stat för ortstillägg.
Belgien.
Bryssel:
Sändebud........................................... kronor 5,000
Danmark och Island.
Köpenhamn:
Sändebud........................................... » 10,800
Förste legationssekreterare............................ » 2,000
Vicekonsul........ » 2,000
Kanslist............................................ » —
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
Estland.
Reval:
Konsul............................................. kronor 6,600
Finland.
Helsingfors:
Sändebud........................................... » 10,800
Förste legationssekreterare............................ » 2,000
Yicekonsul (alternativt med placering i Ryssland)........ »> 2,000
Frankrike.
Paris:
Sändebud........................................... » 30,600
Legationsråd........................................ » 6,100
Kanslist............................................ » 1,900
Rouen:
Konsul............................................. » 5,100
Italien, Grekland.
Rom:
Sändebud........................................... » 5,800
Nederländerna.
Haag:
Sändebud........................................... » 17,400
Legationssekreterare................................. » 3,800
Rotterdam:
Vicekonsul.......................................... » 3,800
Norge.
Oslo:
Sändebud........................................... » 10,800
Förste legationssekreterare............................ » 2,000
Ryssland.
Moskva:
Sändebud........................................... » 30,600
Legationsråd........................................ » 6,600
Kanslist............................................ » 2,000
Leningrad:
Konsul............................................. » 8,100
Schweiz.
Bern:
Sändebud........................................... » 13,800
Spanien, Portugal.
Madrid:
Sändebud........................................... » 9,000
Kanslist............................................ » 1.900
8
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
Storbritannien och Irland.
London:
Sändebud........................................... kronor 45,000
Legationsråd........................................ » 6,600
Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen
i Paris)................................ » 4,800
Kanslist............................................ » 2,000
Generalkonsul....................................... » 14,400
Yicekonsul.......................................... » 3,800
Andre vicekonsul (alternativt med placering på Irland).. » 3,800
Kanslist............................................ » 2,000
Turkiet, Bulgarien.
Konstantinopel:
Sändebud........................................... » 9,000
Tyska riket.
Berlin:
Sändebud........................................... » 23,400
Legationsråd........................................ » 5,100
Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen
i Bern)................ » 3,800
Kanslist............................................ » 1,800
Hamburg:
Generalkonsul....................................... » 7,400
Yicekonsul.......................................... » 3,300
Liibeck:
Konsul............................................. » 4,100
Österrike, Ungern, Serbokroatoslovenska staten.
Wien:
Sändebud........................................... » 13,800
Brittiska Sydafrika.
Kapstaden:
Generalkonsul....................................... » 11,400
Brittiska Nordamerika.
Montreal:
Generalkonsul....................................... » 16,400
Kanslist............................................ » 4,500
Förenta Staterna.
Washington.
Sändebud........................................... » 35,000
Legationsråd........................................ » 7,600
Kanslist............................................ » 4,500
New York:
Generalkonsul....................................... » 18,400
Riksdagens skrivelse Nr 3 A. 9
Vicekonsul.......................................... kronor 6,800
Andre vicekonsul.................................... » 5,000
Kanslist......... » 4,500
Chicago:
Konsul............................................. » 12,100
Kanslist............................................ » 4,500
Minneapolis:
Vicekonsul.......................................... ’> 6,800
Omaha:
Vicekonsul.......................................... » 6,800
San Francisco:
Konsul............................................. » 12,100
Kanslist............................................ » 4,500
Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, Övre Sydamerika.
Mexico:
Sändebud........................................... » 22,400
Kanslist............................................ » 4,500*
Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.
Buenos Aires:
Sändebud........................................... » 36,000
Kanslist............................................ » 4,50g1
Brasilien.
Rio de Janeiro:
Sändebud........................................... » 30,000
Kanslist............................................ » 4,50g1
Japan, Kina.
Tokio:
Sändebud........................................... » 30,000
Legationssekreterare................................. » 6,600
Kanslist............................................ » 4,500''
Peking:
Legationsråd........................................ » 12,000
Shanghai:
Generalkonsul....................................... » 19,400
Vicekonsul.......................................... » 6,600
Brittiska Australien.
Sydney:
Generalkonsul....................................... » 14,400
Kanslist............................................ » 4,500
Summa ortstillägg kronor 715,400
Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister................ » 4,000
Summa kronor 719,400.
1 Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.
10
Riksdagens skrivelse Nr S A.
Anm. 1. Sändebuden i Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors, Paris, Rom, Oslo,
Madrid, London, Konstantinopel, Berlin och Washington samt generalkonsuln
i Hamburg åtnjuta fri bostad.
Dessutom utgar till nu nämnda tjänstemän ersättning för uppvärmning och
belysning av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus med följande belopp,
nämligen
1,500 kronor för sändebudet |
i Bryssel, |
|||
1,500 |
» |
» |
» |
» Köpenhamn, |
4,000 |
» |
» |
» |
» Helsingfors, |
4,000 |
» |
» |
» |
» Paris, |
1,200 |
» |
» |
» |
» Rom, |
2,400 |
» |
» |
» |
» Oslo, |
2,000 |
» |
» |
» |
» Madrid, |
3,000 |
» |
» |
» |
» London, |
2,000 |
» |
» |
» |
» Konstantinopel, |
4,000 |
» |
» |
» |
» Berlin, |
3,000 |
» |
» |
» |
» Washington, |
1,600 |
» |
» |
generalkonsuln i Hamburg, |
varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens fastighet i Leningrad.
Anm. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter fri bostad,
samt för generalkonsuln i Shanghai avser även kostnaden för kanslilokal.
dels medgiva Eders Kungl. Maj:t att göra omflyttningar av befattningar i
lönegraderna B 30, B 26 och B 21 mellan de i staten för ortstillägg angivna
platser, da sa ma befinnas pakallat i sammanhang med befordringar eller då
eljest synnerliga skäl tala därför, ävensom i samband härmed inom ramen för
de i sagda stat angivna ortstilläggsbelopp göra de jämkningar i de fastställda
ortstilläggen, som må betingas av dylik omflyttning,
dels ock sänka det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat, nu
1,625,800 kronor, med 11,800 kronor till 1,614,000 kronor.
Uti en inom riksdagen väckt motion (nr 11:431) har vidare hemställts, att
riksdagen måtte besluta bibehållande av svenska beskickningen i Bukarest och
anslå härför erforderliga medel.
Departementschefen har betonat, att vid prövningen av de skilda utlandsorganens
relativa betydelse i olika hänseenden, under samtidigt hänsynstagande till
kostnadssynpunkten, en avgörande vikt borde fästas vid frågan, i vad mån viss
post ansåges vara av direkt gagn för svenska intressen. En diplomatisk eller
konsulär observationspost i ett land, vars utrikespolitiska förhållanden — ehuruväl
utvecklingen av desamma i och för sig kunde erbjuda det största intresse
— icke för vårt land kunde förväntas få någon större betydelse, syntes
sålunda knappast vara motiverad, därest icke samtidigt våra näringsintres
-
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
11
sen eller behov av skydd för svenska undersåtars liv och egendom påkallade
befattningens upprätthållande.
Det borde särskilt framhållas, att enligt grunderna för 1919 och 1921 års
omorganisation hela den yttre representationen hade som en väsentlig huvuduppgift
att befordra vårt lands handels- och näringsintressen. Detta kom
bl. a. till uttryck i den då genomförda principen om en gemensam diplomatisk
och konsulär karriär med i möjligaste mån likartad och allsidig utbildning
av tjänstemännen. Det vore uppenbart, att till följd härav frågan, huruvida
de skilda utlandsrepresentanterna borde hava diplomatisk eller konsulär
ställning, i stort sett måste göras beroende av lämpligheten, varvid olika faktorer
och framför allt de speciella förhållandena i anställningslandet spelade
in. Så var det huvudsakligen på grund av vissa praktiska skäl, som de
representanter å extra stat, som efter världskriget anställdes i vissa europeiska
stater, förlänades diplomatisk i stället för konsulär ställning. Efter
verkställd undersökning rörande det nuvarande läget hade departementschefen
icke funnit sig äga anledning att föreslå ändring härutinnan, men vore det
givetvis av vikt att vid tillsättande av poster, vilkas innehavare borde äga
särskilda kvalifikationer för främjande av landets handelsintressen, tillsåges,
att behöriga krav i detta hänseende fylldes. I de fall, då våra kommersiella
förbindelser väsentligen motiverat vår representation i ett visst land, borde
därför enhanda fordringar i fråga om praktisk utbildning och intresseriktning
ställas på diplomatisk funktionär som på konsul; och vid fråga om
befordran till sådan post borde de båda linjerna inom karriären i verkligheten
anses likställda. I anknytning härtill har departementschefen framhållit, att
för bevakandet av Sveriges intressen i utlandet mycket borde vara att vinna
genom ett noggrant urval av lämpliga innehavare av de olönade konsulära
posterna, varvid företräde syntes böra givas åt svensktalande personer. Då
denna fråga vore av stor betydelse för vinnande av största möjliga effektivitet
inom utrikesförvaltningen, hade densamma ägnats särskild uppmärksamhet.
Beträffande därefter de särskilda beskickningarna och konsulaten har departementschefen
först till behandling upptagit beskickningarna i Bryssel och
Haag. I anledning av väckt fråga om sammanslagning av dessa beskickningar
har departementschefen framhållit, att det visserligen icke synts uteslutet, att
en återgång till den tidigare anordningen med en för Belgien och Nederländerna
gemensam minister i en framtid kunde visa sig motiverad, men att
tillräckliga skäl för en sådan åtgärd icke för närvarande förelåge. Därvid
har departementschefen erinrat om att vår minister i Haag plägar användas
såsom Sveriges ombud vid där ofta förekommande internationella konferenser,
särskilt på den mellanfolkliga rättens område, och vore i tillfälle att hålla vårt
land i ständig kontakt med det därstädes pågående internationella rättsarbetet
i övrigt.
I fråga om beskickningen i Rom har föreslagits, att ministern därstädes
i samband med indragning av beskickningsposten i Bukarest skulle ackrediteras
jämväl i Athén.
12
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
Då ett bibehållande av det lönade konsulatet i Korna icke ansetts vara motiverat
av kommersiella skäl, har departementschefen förordat indragning av
detta konsulat.
Rörande beskickningen i Bern, T Vien och Budapest har departementschefen
erinrat om att Eders Kungl. Maj:t i proposition nr ICO av år 1924 upptagit ett
av 1923 års besparingskommitté framlagt förslag om indragning av den dåvarande
ministerposten i Wien och Budapest samt ministerns i Bern ackreditering
jämväl i nämnda tvenne huvudstäder, samt att riksdagen beslöt en sammanslagning
av sagda beskickningar samt överlät åt Eders Kung], Maj:t att bestämma,
huruvida beskickningschefen borde vara placerad i Bern eller Wien. Samtidigt
ersattes den för de bägge beskickningarna gemensamme förste legationssekreteraren
med ett legationsråd. Enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut hade den
för de tre länderna gemensamma ministern sedan den 1 oktober 1924, då
sammanslagningen trädde i kraft, A*arit bosatt i Bern, under det legationsrådet
— i överensstämmelse med det av riksdagen uttalade önskemålet, att
en diplomatisk tjänsteman ständigt borde finnas till hands å bägge orterna
varit fast placerad i Wien och, frånsett den tid ministern vistats i Österrike
och Ungern, anmäld såsom chargé d’affaires a. i. i nämnda länder.
De under punkt 2 här ovan omförmälda sakkunniga hava förordat ett återupprättande
av beskickningsposten i Wien och detta förslag har tillstyrkts av
bl. a. kommerskollegium. Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»I likhet med de sakkunnige, Kommerskollegium och de i frågan hörda näringsorganisationerna
anser jag ett återupprättande av ministerposten i Wien
vara väl motiverat. Det synes mig sålunda först och främst mindre riktigt,
att ministerns i Bern befattning med tvenne av de till hans verksamhetsområde
hörande länderna är av övervägande nominell natur. Med hänsyn till
den alltmera ökade omfattningen av de uppdrag i samband med Nationernas
förbunds verksamhet, för vilka ministern anlitats och säkerligen också i fortsättningen
kommer att anlitas, kan emellertid med den nuvarande ordningen
ingen ändring i detta missförhållande ske. Vidare synes mig vad de sakkunnige
anfört om Wiens betydelse ur ekonomisk, politisk och kulturell synpunkt
såsom, säte för en självständig ministerpost vara tungt vägande. Vid frågans
Provning har jag .vidare tagit i betraktande, att den föreslagna förändringen,
enligt vad utredningen härom utvisar, komme att medföra endast en relativt
obetydlig merkostnad.
I likhet med.vad de sakkunnige förordat anser jag vidare att, utom Österrike
och Ungern, jämväl Jugoslavien bör ingå i ministerns verksamhetsområde.
Däremot finner jag mig ej kunna biträda herr Nilssons förslag att ackreditera
ifrågavarande sändebud i ytterligare ett land, Bulgarien, varigenom hans verksamhetsområde.
skulle erhålla ett enligt min uppfattning alltför stort omfång.
Ett förverkligande av. det föreliggande förslaget skulle innebära upprättande
inom utrikesrepresentationen av ytterligare en tjänst i lönegraden A 2 under
det samtidigt en legationsrådstjänst i graden B 30 komme att försvinna ur
staten. Ehuru ortstillägget för ministern i Wien under tiden före 1924 års
riksdagsbeslut var i staten uppfört med 1G,800 kronor, anser jag mig ej böra
föreslå att, i händelse av befattningens upprättande, denna löneförmån sättes
högre än för ministern i Bern eller 13,800 kronor.
Med avseende å den från vissa näringsorganisationers sida väckta tanken,
att ministern i Schweiz på grund av sina omfattande uppdrag i Geneve skulle
vara bosatt därstädes i stället för i Bern, ehuru fortfarande ackrediterad hos
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
13
därvarande regering, vill jag omnämna, att en sådan anordning för närvarande
icke tillämpas av någon stat och av hänsyn till den schweiziska regeringen
näppeligen lärer kunna ifrågakomma.»
I fråga om beskickningen i Konstantinopel har departementschefen, som
avstyrkt att Bulgarien skulle hänföras till den ifrågasatta nya ministerpostens
i Wien verksamhetsområde i stället för såsom nu till ministerns i Konstantinopels,
framhållit, att med hänsyn till den relativa obetydligheten av våra intressen
i Bulgarien dessa syntes kunna på ett tillfredsställande sätt tillvaratagas
av ministern i Turkiet även i händelse av dennes överflyttande till Angöra.
Ehuru sistnämnda spörsmål — rörande en ändrad förläggning av vår beskickning
i Turkiet — ännu icke befunne sig i det läge, att departementschefen funnit
sig äga anledning taga definitiv ställning därtill, hade denna fråga av honom
uppmärksammats och preliminära åtgärder vidtagits för ordnande av beskickningens
lokalbehov i Angöra för den händelse en förflyttning dit skulle
befinnas erforderlig. Vidkommande personalbehovet vid beskickningen i Turkiet
har detta berörts vid behandlingen av anslaget till extra biträden och vaktbetjänte
vid beskickningar och konsulat.
Beträffande legationsrådsposten i Peking har bland förenämnda sakkunniga
ifrågasatts, att densamma skulle indragas och tillvaratagandet av våra intressen
i Kina i huvudsak överlämnas åt generalkonsulatet i Shanghai. I anledning
härav har departementschefen framhållit, att, även om kostnaderna för uppehållande
av en ständig diplomatisk representation i Kina vore förhållandevis
betydliga, allt fortfarande gällde de skäl, som av riksdagen anfördes mot det
för några år sedan framställda förslaget om postens indragning. Med hänsyn
härtill och i betraktande av det kulturarbete, som från svenskt håll på skilda
områden utförts i Kina, vilket gjorde det betänkligt att i nuvarande läge försvaga
skyddet för därvarande svenskars liv och egendom, bär departementschefen
ansett sig icke kunna förorda en indragning av denna post.
Departementschefen har slutligen ifragasatt viss vidgad möjlighet för Eder?
Kungl. Maj :t att verkställa omplacering av tjänster inom utrikesrepresentationen
ävensom meddelat, att en ingående och allsidig undersökning komme att
verkställas i fråga om nu utgående expektansarvoden.
Ordinarie förslagsanslaget till beskickningar och konsulat, vilket är uppfört
i riksstaten för budgetåret 1927—1928 med ett belopp av 1,625,800 kronor,
fördelar sig å
dels stat för avlöning utom ortstillägg innefattande följande poster:
avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 811,500
vikariatsersättningar samt lönefyllnad till vissa konsulsbefatt
ningar,
förslagsanslag ................................ J> 18,000
expektansarvoden, förslagsanslag.......................... » 75,000
dels ock stat för ortstillägg .............................. » 717,300
jämte tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister.............. » T.000
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle posten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän minskas genom indragning av två befattningar i lönegraden B30
samt ökas genom upprättande av en sändebudsbefältning i lönegraden A 2. An
-
14
Riksdagens skrivelse Nr S A.
slagsposten har, efter vidtagande av ytterligare ett par jämkningar, av Eders
Kungl. Maj:t föreslagits skola för budgetåret 1928—1929 beräknas till sammanlagt
801,600 kronor.
De ifrågasatta organisationsförändringarna medföra vidare i fråga om anslagsposten
till ortstillägg dels en minskning med 11,700 kronor, dels en höjning
med 13,800 kronor. Därjämte har föreslagits en reglering av ortstillägget
för sändebudet i Bryssel, där beskickningshus föreslagits skola inköpas,
varjämte bidrag till beskickningsfastighetens uppvärmning och belysning ansetts
böra tillerkännas sändebudet med 1,500 kronor för år. I samband härmed
har föreslagits en böjning av ersättningen för uppvärmning och belysning av
beskickningshuset i Paris från 3,000 kronor till 4,000 kronor.
I samband med detta anslag har riksdagen ansett sig böra till behandling
upptaga jämväl frågan om arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikes?
epresentationen (statsrådsprotokollet punkt 3, sid. 71_84).
Från extra förslagsanslaget med denna rubrik bestridas för närvarande avlöningarna
åt sändebuden i Riga, Reval och Kovno, Warschau, Prag samt
Bukarest, Athén och Belgrad, generalkonsulerna i Calcutta och Batavia samt
tre förste legationssekreterare utan fast placering, nu förlagda till beskickningarna
i Rom, Buenos Aires och Rio de Janeiro samt Riga, Reval och Kovno,
ävensom slutligen kanslisterna vid beskickningen i Warschau och vid generalkonsulaten
i Calcutta och Batavia.
I fråga om beskickningen i Bukarest, Athén och Belgrad har departementschefen
i anledning av ett inom de sakkunniga väckt förslag om indragning av
ministerposten i Bukarest och ministerns i Warschau ackreditering därstädes
anfört följande:
»Under förutsättning av bifall till härförut -— i visst samband med upprättandet
av ministerpost i Wien — förordad omläggning av vår representation
i sydöstra Europa och med hänsyn till den observationsverksamhet beträffande
förhållandena i Balkanländerna, som jämväl kan i viss utsträckning
utövas av vår beskickning i Turkiet och Bulgarien, synes bibehållandet av en
självständig ministerpost i Bukarest näppeligen vara tillräckligt motiverat ur
väsentligen politisk synpunkt. Om Jugoslavien överflyttas till Wiens beskickningsområde
och Grekland lämpligen kan förläggas under beskickningen
i Rom, återstår att avgöra, om våra ekonomiska förbindelser med Rumänien
kunna anses ha utvecklat sig på det sätt, att enbart detta land må utgöra tillräckligt
verksamhetsfält för en minister. Jag kan icke av den föreliggande,
utredningen finna, att så är förhållandet. Väl förhåller det sig så, att, efter
det utredningen avslutats, vissa utrikesdepartementet tillhandakomna upplysningar
utvisa en förbättring av utsikterna för våra produkter på den rumänska
marknaden, och att, på grund av centralförvaltningens och lokala
myndigheters kontroll över utlänningars affärer därstädes, diplomatiskt bistånd
ofta kan vara av värde för anknytande av viktigare handelsförbindelser.
_ Men härav synes ej utan vidare följa behovet av en minister på platsen.
Tidigare har det ansetts som en avgjord sak, att Rumänien hade sin naturliga
placering i en krets av Balkanstater med gemensam svensk beskickning företrädesvis,
i Konstantinopel. På denna uppfattning vilade 1923 års besparingskommittés
förslag om indragning av denna ministerpost, vilket förslag emellertid
icke av Kungl. Maj:t framlades för riksdagen på grund av ovissheten
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
15
om förhållandenas utveckling inom Balkanstaterna. Vår nuvarande minister
i Bukarest är också inne på samma tankegång i ett till mig i ärendet avgivet
yttrande. Han avvisar sålunda icke i och för sig tanken på att en i Rumänien
ackrediterad minister kunde vara bosatt annorstädes, utan säger, att, när en
gång i tiden förhållandena mellan två angivna Balkanländer — varibland här
icke avses Rumänien -— blivit bättre ordnade, »synes mig den naturliga anordningen
vara ett sammanslående under gemensam ledning av beskickningarna
i Angöra, Athén, Bukarest och Sofia med beskickningschefens placering i
Konstantinopel, varigenom man med säkerhet skulle kunna bevara denna
gamla beskickningsort».
Utan att ingå i prövning av det ofta hörda påståendet, att »under fullt
stadgade förhållanden» det nuvarande Rumänien alltjämt borde, med hänsyn
till det lämpligaste ordnandet av vår utrikesrepresentation, hänföras till
en viss grupp av Balkan stater, måste även jag i varje fall för det närvarande
avvisa tanken på att förlägga detta beskickningsområde under ministern i
Konstantinopel. Men därav synes mig icke följa, att Rumänien ej bör kunna
sammanslås med annat beskickningsområde. Om härvid beskickningarna i
Wien och Warschau helst böra lämnas ur räkningen såsom redan tillräckligt
arbetstyngda, synes mig åter herr Bergendals förslag att sammanföra Tjeckoslovakien
och Rumänien under en beskickning i Prag vara att förorda så mycket
hellre som, enligt vad strax skall beröras, beskickningens uppgifter i det
förstnämnda landet icke kunna anses fullt motivera bibehållandet av en minister
uteslutande för Tjeckoslovakien.
På sätt även ministern i Prag uttalat sig med avseende å det fall, att dessa
båda länder komma att sammanföras under en beskickning, anser jag, att
denna bör förläggas till Prag. Behovet av diplomatisk eller konsulär representation
i Rumänien med särskild uppgift att följa och hålla ministern underrättad
om den politiska och ekonomiska utvecklingen därstädes för att möjliggöra
dennes ingripande och bistånd i förekommande fall, torde på ett nog
så tillfredsställande sätt kunna tillgodoses utan att särskilda medel härför
behöva äskas, exempelvis genom att använda en av de ambulatoriska förste
legationssekreterarna. Dessutom är att antaga, att det arbete, som ankommer
på ministern inom Tjeckoslovakien, icke blir mera maktpåliggande än att han
bör kunna ägna en avsevärd del av sin tid åt befattningen i Rumänien.
Jag finner mig med anledning härav kunna biträda förslaget att, med indragning
av beskickningen i Rumänien, sammanföra här ifrågavarande område
under beskickningen i Prag.»
Beträffande beskickningen i Prag har departementschefen föreslagit, att
ministern å denna ort skall ackrediteras jämväl i Rumänien och att alltså
ifrågavarande befattning bibehålies.
Rörande slutligen generalkonsulatet i Calcutta har departementschefen ansett,
att detsamma bör bibehållas.
Till arvoden och ortstillägg till viss extra personal i utrikesrepresentationen
har för budgetåret 1928—1929 äskats ett extra förslagsanslag av 211,500 kronor,
beräknat på följande sätt:
Arvoden.
Extra personal med fast placering:
3 sändebud ......................
2 generalkonsuler .................
3 kanslister ......................
kronor 43,200
» 28,800
» 13,050
16
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
Extra personal utan fast placering:
3 förste legationssekreterare ........................ kronor 24,372
Ortstillägg.
Personal med fast placering:
Estland, Lettland, Lithauen.
Riga:
Sändebud ................................ » 12,000
Polen.
Warschau:
Sändebud ................................ » 17,400
Kanslist .................................. » 1,900
Tjeckoslovakien, Rumänien.
Prag:
Sändebud ................................ » 9,000
Brittiska Indien.
Calcutta:
Generalkonsul ... ......................... » 19,400
Kanslist .................. » 4,500
Nederländska Indien.
Båta via:
Generalkonsul ............................ » 19,400
Kanslist .................................. » 4,500
Personal utan fast placering:
3 förste legationssekreterare ........................ » 14,000
Anm. Ortstilläggen för ovannämnda sändebud och generalkonsuler avse
även kostnaderna för kanslilokal.
De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i fråga om Sveriges
representation i utlandet hava icke givit riksdagen anledning till erinran annat
än beträffande ordnandet av dessa förhållanden i Balkanländerna. Riksdagen
har nämligen beslutat, att beskickningen i Bukarest, som är uppförd å extra
stat, allt fortfarande skall bibehållas. Beskickningschefen synes böra ackrediteras
även i Athén. Under punkterna 4 och 6 här nedan hava vidtagits av
detta beslut påkallade höjningar i anslagen till arvoden och ortstillägg åt extra
personal i utrikesrepresentationen samt till skrivbiträden vid beskickningar och
konsulat. Någon jämkning i andra anslag på grund av nämnda beslut synes
icke vara erforderlig.
Beträffande nu förevarande ordinarie anslag erfordras icke någon förändring
i anslagsberäkningen.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och
konsulat på nedanstående sätt:
Riksdagens skrivelse Nr 3 A. 17
Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och konsulat.
Lönegrad
11 sändebud ............................... A- 3
8 sändebud ............................... A. 2
7 generalkonsuler ......................... A. 2
6 legationsråd ............................ B 30
6 konsuler ................................ B 30
4 förste legationssekreterare ................. B 26
8 vicekonsuler ............................ B 26
3 andre legationssekreterare .................B21
3 andre vicekonsuler ....................... B21
17 förste kanslister eller kanslister............ B16
eller B 12
dels godkänt följande stat för beskickningar och konsulat, att tillämpas från
och med den 1 juli 1928.
Stat för avlöning utom ortstillägg.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... kronor 801,600
Vikariatsersättningar samt lönefyllnad till vissa konsulsbefatt
ningar,
förslagsanslag ................................ » 18,000
Expektansarvoden, förslagsanslag ........................ » 75,000
Summa kronor 894,600
dels godkänt följande stat för ortstillägg, att tillämpas från och med den 1
juli 1928:
Stat för ortstillägg.
Belgien.
Bryssel:
Sändebud ...................................... kronor 5.000
Danmark och Island.
Köpenhamn:
Sändebud ...................................... » 10.800
Förste legationssekreterare ..................... » 2,000
A^icekonsul ...................................... » 2,000
Kanslist ........................................ » —
Estland.
Reval:
Konsul ........................................ » 6,600
Finland.
Helsingfors:
Sändebud ....................................... » 10.800
Förste legationssekreterare ........................ » 2,000
Yicekonsul (alternativt med placering i Ryssland) .... » 2,000
Bihang till riksdagens protokoll 1988. lh samt. Nr 3 A. 2
.18
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
Frankrike.
Paris:
Sändebud ...................................... kronor 30,000
Legationsråd .................................... » 6,100
Kanslist ........................................ » 1,900
Rouen:
Konsul ........................................ » 5ioo
Italien.
Rom:
Sändebud ...................................... » 5,800
Nederländerna.
Haag:
Sändebud ...................................... » 17,400
Legationssekreterare ......... » 3,800
Rotterdam:
.Vicekonsul ...................................... » 3,800
Norge.
Oslo:
Sändebud ...................................... » 10,800
Förste legationssekreterare ........................ » 2,000
Ryssland.
Moskva:
Sändebud ...................................... » 30,600
Legationsråd .................................... » 6,600
Kanslist ........................................ » 2,000
Leningrad:
Konsul ........................................ » 8,100
Schweiz.
Bern:
Sändebud ...................................... » 13,800
Spanien, Portugal.
Madrid:
Sändebud ....................................... » 9,000
Kanslist ........................................ » 1,900
Storbritannien och Irland.
London:
Sändebud ...................................... » 45,000
Legationsråd .................................... » g goo
Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen
i Paris) ............................ » 4,800
Kanslist ................. » 2,000
Generalkonsul .................................. » 14 400
.Vicekonsul ...................................... » 3^00
Riksdagens skrivelse Nr S A.
19
Andre vicekonsul (alternativt med placering på Irland) kronor 3,800
Kanslist ........................................ » 2,000
Turkiet, Bulgarien.
Konstantinopel:
Sändebud ...................................... » 9,000
Tyska riket.
Berlin:
Sändebud ...................................... » 23,400
Legationsråd .................................... * 5,100
Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen
i Bern) ............................ » 3,800
Kanslist ........................................ » 1,800
Hamburg:
Generalkonsul .................................. » 7,400
.Vicekonsul ...................................... » 3,300
Liibeck:
Konsul ....... » 4,100
Österrike, Ungern, Serbokroatoslovenska staten.
Wien:
Sändebud ...................................... » 13,800
Brittiska Sydafrika.
Kapstaden:
Generalkonsul ................................... » 11,400
Brittiska Nordamerika.
Montreal:
Generalkonsul ................................... » 16,400
Kanslist ........................................ » 4,500
Förenta Staterna.
Washington:
Sändebud ...................................... » 35,000
Legationsråd .................................... » 7,600
Kanslist ........................................ » 4,500
New York:
Generalkonsul .................................. » 18,400
Vicekonsul ...................................... » 6,800
Andre vicekonsul ................................ » 5,000
Kanslist ........................................ » 4.500
Chicago:
Konsul ........................................ J> 12,100
Kanslist ..... » 4.500
Minneapolis:
Vicekonsul ...................................... » 6,800
Omaha:
Vicekonsul ......... » 6,800
20
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
San Francisco:
Konsul ..................................
Kanslist ..................................
Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, Övre Sydamerika.
Mexico:
Sändebud ................................
Kanslist ..................................
Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.
Buenos Aires:
Sändebud ................................
Kanslist ..................................
Brasilien.
Rio de Janeiro:
Sändebud ................................
Kanslist ..................................
Japan, Kina.
Tokio:
Sändebud ................................
Legationssekreterare ........................
Kanslist ..................................
Peking:
Legationsråd ..............................
Shanghai:
Generalkonsul ............................
Yicekonsul ................................
Brittiska Australien.
Sydney:
Generalkonsul ............................
Kanslist ..................................
kronor 12,100
» 4,500
» 22,400
» 4,500"
» 36,000
» 4,500"
» 30,000
» 4,500"
» 30,000
» 6,600
» 4,500"
» 12,000
» 19,400
» 6,600
» 14,400
» 4,500
Summa ortstillägg kronor 715,400
Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister............ » 4,000
Summa kronor 719,400.
Anm. 1. Sändebuden i Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors, Paris, Rom, Oslo,
Madrid, London, Konstantinopel, Berlin och Washington samt generalkonsuln
i Hamburg åtnjuta fri bostad.
Dessutom utgår till nu nämnda tjänstemän ersättning för uppvärmning och
belysning av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus med följande belopp,
nämligen
1 Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
1,500 |
kronor för sändebudet |
i Bryssel, |
||
1,500 |
3> |
2> |
> Köpenhamn, |
|
4,000 |
» |
> Helsingfors, |
||
4,000 |
> |
V |
V |
» Paris, |
1,200 |
> |
> |
» Rom, |
|
2,400 |
> |
> |
> |
» Oslo, |
2,000 |
$ |
V |
» Madrid, |
|
3,000 |
2> |
» |
» London, |
|
2,000 |
2> |
» |
» Konstantinop* |
|
4,000 |
> |
2> |
> Berlin, |
|
3,000 |
» |
» Washington, |
||
1,600 |
> |
generalkonsuln i Hamburg. |
varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens fastighet i Leningrad.
Ami. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter fri bostad, samt
för generalkonsuln i Shanghai avser även kostnaden för kanslilokal.
dels medgivit Eders Kungl. Maj :t att göra omflyttningar av befattningar i
lönegraderna B 30, B 26 och B 21 mellan de i staten för orstillägg angivna platser,
då så må befinnas påkallat i sammanhang med befordringar eller då eljest
synnerliga skäl tala därför, ävensom i samband härmed inom ramen för de i
sagda stat angivna ortstilläggsbelopp göra de jämkningar i de fastställda ortstilläggen,
som må betingas av dylik omflyttning,
dels ock sänkt det ordinarie förslagsanslaget beskickningar otdi konsulat, nu
1,625,800 kronor, med 11,800 kronor till 1,614,000 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3 av det vid propositionen
nr 50 fogade statsrådsprotokollet) att till arvoden och ortstillägg åt viss extra
personal i utrikesrepresentationen för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 211,500 kronor.
I anslutning till riksdagens under punkt 3:o) gjorda uttalande synes förevarande
anslag böra beräknas på följande sätt:
Arvoden.
Extra personal med fast placering:
4 sändebud............................
2 generalkonsuler.......................
3 kanslister............................
Extra personal utan fast placering:
3 förste legationssekreterare..............
kronor 57,600
» 28,800
» 13,050
» 24,372
22
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
Orts tillägg.
Personal med fast placering:
Estland, Lettland, Lithauen.
Riga:
Sändebud............................................ kronor 12,000
Polen.
Warscbau:
Sändebud............................................. » 17,400
Kanslist................... » 1,900
Tjeckoslovakien.
Prag:
Sändebud............................................ » 9,000
Rumänien, Grekland.
Bukarest:
Sändebud............................................. » 13,800
Brittiska Indien.
Calcutta:
Generalkonsul........................................ » 19,400
Kanslist............................................. » 4,500
Nederländska Indien.
Båta via:
Generalkonsul........................................ » 19,400
Kanslist............................................. » 4,500
Personal utan fast placering:
3 förste legationssekreterare................................ » 14,000
Anm. Ortstilläggen för ovannämnda sändebud och generalkonsuler avse även
kostnaderna för kanslilokal.
Extra anslaget till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen
synes i överensstämmelse med ovan intagna beräkning efter
vidtagen avrundning böra upptagas med 239,700 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
förslag och med bifall till den inom riksdagen väckta motionen (11:431), till
arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 239,700 kronor.
5:o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 4 av det vid propositionen nr 50 fogade statsrådsprotokollet),
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra ortstillägg
åt ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag av 315,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
23
6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5 av det vid propositionen
nr 50 fogade statsrådsprotokollet) att sänka ordinarie anslaget
skrivbiträden vid beskickningar och konsulat, nu 390,000 kronor, med 10,000
kronor till 380,000 kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen under punkterna 3 och 4 här ovan anfört
beträffande beskickningen i Bukarest, får riksdagen anmäla, att riksdagen
sänkt ordinarie anslaget skrivbiträden vid beskickningar och konsulat, nu
390.000 kronor, med 5,000 kronor till 385,000 kronor.
7:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6 av det vid propositionen
nr 50 fogade statsrådsprotokollet) har riksdagen sänkt ordinarie anslaget
kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler, nu 100,000 kronor, med
2.000 kronor till 98,000 kronor.
8 ro) I enlighet med Eders Kungl. Mtj:ts förslag (punkt 7 av det vid propositionen
nr 50 fogade statsrådsprotokollet) har riksdagen, i likhet med vad
som för innevarande budgetår ägt rum, till personliga gottgörelser för mistade
konsulatavgifter för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 5,000
kronor.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8 av det vid propositionen
nr 50 fogade statsrådsprotokollet) att till förstärkning av ordinarie
reservationsanslaget till attachéer för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 34,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till attachéer för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 34,000 kronor.
10 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9 av det vid propositionen
nr 50 fogade statsrådsprotokollet) har riksdagen, i likhet med vad som
för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till handelsattachéer för budgetåret 1928—1929 beviljat ett extra anslag
av 50,000 kronor.
11 :o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 10 av det vid propositionen nr 50 fogade statsrådsprotokollet,
får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till avlönande av en socialattaché för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
12 :o) Med bifall till Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 11 av det vid propositionen
nr 50 fogade statsrådsprotokollet) har riksdagen höjt ordinarie anslaget
extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat, nu 90,000
kronor, med 5,000 kronor till 95,000 kronor.
2
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
C. Internationella byråer in. in.
13 :o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har
Eders Kungl. Maj:t i avseende å tredje huvudtiteln föreslagit riksdagen (punkt
3 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
nämnda dag) att
dels, för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1928 för Nationernas
förbund, för budgetåret 1928—1929 ställa till förfogande det belopp av
35,397:87 guldfrancs, motsvarande kronor 25,486:47, som enligt förbundsförsamlingens
beslut skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbetalas,
dels ock för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av 295,500
kronor.
I enlighet med Eders Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen
dels för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1928 för Nationernas
förbund, för budgetåret 1928—1929 ställt till förfogande det belopp
av 35,397: 87 guldfrancs, motsvarande kronor 25,486: 47, som enligt förbundsförsamlingens
beslut skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbetalas,
dels ock för samma ändamål anvisat ett extra förslagsanslag av 295,500
kronor.
14:o) Eders Kung], Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till bestridande
av kostnaderna för Sveriges representanters deltagande i Nationernas
förbunds delegeradeförsamling för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag
av 40,000 kronor.
Eör ifrågavarande ändamål är å extra stat för budgetåret 1927—1928 uppfört
ett anslag å 40,000 kronor.
Ehuru av ifrågavarande anslag, därav under år 1926 utgått omkring 36,800
kronor, under år 1927 tagits i anspråk endast omkring 29,500 kronor, har
departementschefen dock — enär genom omständigheter, som nu ej kunde förutses,
exempelvis en utsträckning av tiden för delegeradeförsamlingens möte,
en stegring av kostnaderna lätteligen kunde inträffa — ansett, att någon minskning
av anslaget icke borde ifrågasättas.
Riksdagen vill erinra därom, att minskningen av utgifterna för ifrågavarande
ändamål står i samband med en av Eders Kungl. Maj :t vidtagen nedsättning
i antalet svenska delegerade. Under förutsättning att en i stort sett motsvarande
nedsättning också framdeles äger rum, anser riksdagen att — även
om tiden för delegeradeförsamlingens möte utsträckes — ett till 35,000 kronor
nedsatt anslag bör vara tillfyllest.
I enlighet härmed har riksdagen till bestridande av kostnaderna för Sveriges
representanters deltagande i Nationernas förbunds delegeradeförsamling för
budgetåret 1928—1929 beviljat ett extra anslag av 35,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
•25
15 :o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
under punkt 5, får anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för
Sveriges deltagande i internationella konferenser för budgetaret 1928 1929
beviljat ett extra anslag av 30,000 kronor.
10 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av Sveriges
andel i kostnaderna för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 4,200 kronor.
17 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens byrå
och generalsekretariat för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av
2,500 kronor.
Bidragen från olika länder till Interparlamentariska Unionens byrå och
generalsekretariat hava reglerats genom en vid interparlamentriska konferensen
i Wien år 1922 träffad överenskommelse. Enligt denna skulle bidraget
bestämmas med hänsyn till respektive länders folkmängd och skulle i länder
med en befolkning av 5—10 miljoner invånare utgöra 3.000 schweiziska francs.
Genom beslut vid interparlamentariska konferensen i Bern och Geneve år 1924
har därjämte en vädjan gjorts, att de sålunda bestämda bidragen måtte förhöjas
med 50 procent. Bidraget från svenska sidan skulle efter nämnda grunder
uppgå till 4,500 schweiziska francs, motsvarande i svenskt mynt enligt parikurs
3,240 kronor.
I anslutning till vad som vunnit tillämpning i vissa andra länder, synes det
riksdagen lämpligt, att, då bidraget till Interparlamentariska Unionen icke
bestämts genom någon överenskommelse staterna emellan, detsamma utgår
av de medel, som av riksdagen anvisas till bestridande av kostnaderna för
riksdagens interparlamentariska grupp, vid vilket förhållande särskilt anslag
till Interparlamentariska Unionens byrå och generalsekretariat icke vidare
erfordras. I anledning härav synes en ökning böra ske av anslaget till gruppen.
Riksdagen återkommer härtill under närmast följande punkt. Vid nu
angivna förhållande saknar riksdagen anledning att ingå på frågan om storleken
av det belopp, som bör ställas till förfogande för Interparlamentariska
Unionens byrå och generalsekretariat. För framtiden torde nämligen detta
belopp böra bestämmas av interparlamentariska gruppen.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning icke av riksdagen bifallits.
18 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp
för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av 15.000 kronor.
I en inom riksdagen väckt motion (nr 1:57) har påyrkats anslagets höjning
till 18,900 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. lh samt. Nr 3 A. 3
26
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
Med hänsyn till vad riksdagen under närmast föregående punkt anfört, synes
ifrågavarande anslag böra utgå med förhöjt belopp och anser riksdagen,
att anslaget bör bestämmas till 18,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
förslag och förevarande motion (I: 57) såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för riksdagens interparlamentariska grupp, för budgetåret 1928—1929
beviljat ett extra anslag av 18,000 kronor.
19 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till internationella fredsbyrån
i Geneve för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 1,000
kronor.
20 :o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 10), i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin,
till Svenska föreningen för Nationernas förbund för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
21 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till stipendier
åt studerande vid universiteten för studier av Nationernas förbunds
verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit anledning till annan
erinran från riksdagens sida, än att anslaget synes höra, i likhet med flertalet
andra liknande anslag på riksstaten, betecknas såsom reservationsanslag.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till stipendier åt studerande vid universiteten
för studier av Nationernas förbunds verksamhet för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.
22 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen
såsom bidrag till kostnaderna för Institutets för mellanfolklig rätt sammanträde
i Stockholm år 1928 för budgetåret 1928—1929 beviljat ett extra anslag av
10,000 kronor.
D. Diverse.
23 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för 1928—
1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget rese- och flyttningsersättning, inspektioner,
tillfälliga uppdrag med oförändrat belopp av 200,000 kronor.
I skrivelse nr 225 har 1927 års riksdag med anledning av vissa utav riksdagens
revisorer framställda anmärkningar rörande utgifterna å tredje huvudtitelns
anslag till resor och flyttningar anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte
låta verkställa undersökning om på vad sätt kostnaderna för förflyttning av
personal vid utrikesrepresentationen må kunna nedbringas. Detta spörsmål har
varit föremål för undersökning av de under punkt 2 omförmälda sakkunniga,
vilka i ett den 19 nästlidne december i ämnet avgivet särskilt utlåtande som sin
Riksdagens skrivelse Nr 3 A.
27
mening framhållit, att i ..varje fall någon sänkning av anslaget genom vidtagande
av vissa av revisorerna ifrågasatta åtgärder icke syntes kunna ske ävensom
att åtskilliga olägenheter ofta måste uppstå, därest dessa åtgärder vidtoges.
Departementschefen har anslutit sig till de sakkunnigas mening.
I likhet med de sakkunniga och departementschefen finner riksdagen den i
ärendet verkställda utredningen giva vid handen, att för närvarande någon
minskning av medelsbehovet under det nuvarande ordinarie förslagsanslaget
till rese- och flyttningsersättning, inspektioner och tillfälliga uppdrag icke
kan äga rum. Riksdagen, som måste finna det beklagligt, att några åtgärder
av betydelse i berörda syfte icke nu kunnat vidtagas, har ansett sig höra uttala
sin förväntan, att Eders Kungl. Maj:t tillser, att utgifterna begränsas i
möjligaste mån. För att även riksdagen skall bliva i tillfälle att något närmare
följa utvecklingen av de framtida kostnaderna för ifrågavarande ändamål,
har riksdagen emellertid ansett, att det nuvarande ordinarie anslaget, som är
beräknat för såväl resekostnader som flyttningsersättning, bör uppdelas i två
ordinarie anslag av förslagsanslags natur, det ena avsett för rese- och traktamentspenningar
åt befattningshavare inom utrikesrepresentationen och det
andra avsett för samtliga i samband med sådana befattningshavares flyttning
uppkommande kostnader. Motsvarande anslagsuppdelning har redan genomförts
å fjärde huvudtiteln. Enligt riksdagens mening bör för budgetåret 1928
•—1929 under vart och ett av nämnda två nya anslag anvisas ett belopp av
100,000 kronor.
I anledning av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels ur riksstaten uteslutit ordinarie förslagsanslaget till rese- och flyttningsersättning,
inspektioner, tillfälliga uppdrag;
dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört ett nytt ordinarie förslagsanslag
till rese- och traktamentspenningar å 100,000 kronor;
dels ock i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört ett nytt ordinarie
förslagsanslag till flyttningsersättning å 100,000 kronor.
24:o) Beträffande ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer
riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
25 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetåret ägt rum, till upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige för budgetåret 1928—1929 beviljat ett
extra anslag av 125,000 kronor.
26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av
kostnader för förhyrning av fastighet för beskickningen i Moskva ni. m. för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 45,000 kronor.
28
Riksdagens skrivelse Nr S A.
E. Övriga ordinarie anslag.
27 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under tredje huvudtiteln, har någon ändring icke ifrågasatts.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat att i riksstaten för budgetåret
1928—1929 uppföra samtliga de ordinarie anslag under tredje huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.
Stockholm den 5 maj 1928.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1928. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
281751