Riksdagens skrivelse Nr 375.

1

Nr 375.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1928.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående utredning rörande
jordbrukets ekonomiska läge m. m.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.)
(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

I inom andra kammaren väckt motion, nr 3S4, har gjorts framställning därom,
att en noggrann utredning måtte komma till stånd rörande jordbrukets ekonomiska
läge, samt, om anledning därtill förelåge, jämväl måtte utredas frågan om
vilka åtgärder, som borde vidtagas för att höja jordbrukets ekonomiska bärkraft,
så att jordbruket i likhet med övriga näringsgrenar kunde skänka sina utövare
lön för möda och anständig bärgning, samt att ekonomiska förutsättningar skapades
för att den lejda arbetskraften måtte kunna erhålla löneförmåner, som
över huvud taget och i regel tillämpades för den lejda arbetskraften inom andra
näringsområden.

I en annan likaledes inom andra kammaren väckt motion nr 397 har påpekats
behovet därav att genom Eders Kungl. Maj ds försorg verkställdes en allsidig
utredning om jordbrukets ekonomiska förhållanden, dels ock en utredning om
lantarbetarnas ekonomiska och sociala ställning samt om möjligheterna till åtgärder
för dess förbättrande.

Andra kammarens utskott har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över
motionerna av socialstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

Den fråga, motionärerna här fört fram till riksdagens prövning, är synnerligen
omfattande samt genom sin ekonomiska och sociala innebörd utomordentligt
betydelsefull. Jordbrukets centrala plats i vår folkhushållning och dess intima
förbindelse med de allra flesta andra näringsgrenar göra verkningarna av
ett jordbrukets nödläge starkt kännbara på många av det ekonomiska livets områden.
Att ett dylikt nödläge är för handen synes numera vara allmänt erkänt,
även om meningarna äro delade i fråga om graden av detsamma. Den
otillfredsställande ekonomiska bärigheten hos vår jordbruksnäring tvingar
många av dess utövare att underkasta sig en levnadsstandard, som är avse Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 375—376.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 375.

värt lägre än för de flesta andra medborgaregrupper. I fråga om lantarbetarkåren
föreligger ett genom socialstyrelsen sammanbragt statistiskt material, som
med full tydlighet ådagalägger, att denna kår befinner sig i ett betydligt ogynnsammare
löneläge än den övriga arbetareklassen. Men även de självägande jordbrukarna
äro hårt pressade av jordbrukets svaga konjunkturläge och äro i många
fall icke bättre ställda än lantarbetarna.

Med hänsyn dels till den föreliggande frågans stora samhälleliga vikt och dels
till den omständigheten, att statsmakterna enligt riksdagens mening kunna och
böra på ett effektivare sätt än hittills medverka till en förbättring av jordbrukets
villkor, har även riksdagen för sin del funnit en närmare utredning av
hithörande frågor vara önskvärd. Det har därvid synts riksdagen ofrånkomligt,
att en strävan att förbättra lantarbetarnas levnadsvillkor — i den mån
en sådan är avhängig av statsmakternas understöd — måste förknippas med
allmänna åtgärder till hela jordbruksnäringens höjande till större räntabilitet,
ty riksdagen förutsätter, att statsmakterna icke för närvarande äro sinnade att
genom direkt subvention till jordbrukets lönearbetare förhjälpa dem till ett
gynnsammare ekonomiskt läge. Med denna syn på frågan har riksdagen funnit,
att en utredning i motionernas syfte främst bör avse att anvisa åtgärder, som
kunna bidraga till att underlätta övervinnandet av de svårigheter, varmed jordbruksnäringen
för närvarande har att kämpa.

Vid den utredning i ämnet, som riksdagen sålunda anser bör komma till
stånd, torde det emellertid icke vara erforderligt att, som motionärerna ifrågasätta,
lägga betydande vikt vid ett fastställande av att ifrågavarande näring
verkligen befinner sig i ett tillstånd av depression. Frånsett att detta förhållande,
såsom riksdagen redan påpekat, torde vara allmänt erkänt, föreligga
redan utredningar, som siffermässigt belysa denna sak. Riksdagen syftar härvid
på de räkenskapsresultat från svenska jordbruk, som hopbragts på uppdrag
av lantbruksstyrelsen och under en följd av år publicerats. Även om dessa
räkenskapsresultat icke lämna en uttömmande bild av jordbrukets faktiska läge,
torde de dock efter en kritisk granskning och med nödiga kompletteringar vara
tillräckliga för ett bedömande av graden av jordbrukets svårigheter. I den del
utredningen skulle avse att fastställa jordbrukets ekonomiska läge torde den
alltså kunna bliva av mycket begränsad räckvidd och icke behöva medföra större
kostnader.

Som nästa led i utredningsarbetet torde orsakerna till jordbrukets betryckta
läge böra klarläggas, dels i den mån de kunna avläsas i de förutnämnda räkenskapsresultaten
från svenska jordbruk och dels i den mån de kunna genom
andra undersökningar fastställas. Riksdagen förmodar, att den pågående utredningen
om tullsystemets verkningar härvidlag kan bliva av visst värde. Uppmärksamheten
torde även böra fästas vid importens inverkan i konkurrensavseende.
Likaså torde böra undersökas, i vad mån bristen på planmässighet i ansträngningarna
att tillvarataga den svenska marknadens möjligheter för avsättning
av jordbrukets alster kan bidraga till svårigheterna för jordbruks -

Riksdagens skrivelse Nr 375.

3

näringen. Och slutligen är eu undersökning av huru cxportmöjligheterna utnyttjats
och vad som härvidlag brister en angelägenhet av stor vikt.

Utan tvivel komma de största svårigheterna att möta den del av utredningsarbetet,
som avser positiva förslag till svårigheternas avhjälpande. Dessa förslag
bliva givetvis i mycket beroende av resultatet av undersökningarna om orsakerna
till jordbrukets betryck. I flera för jordbruksnäringen betydelsefulla
frågor äro emellertid utredningar igångsatta — så i den förutnämnda frågan
om tullskyddets verkningar och i fråga om jordbrukets primärkredit, varjämte
innevarande riksdag beslutit en utredning, avseende ett upphjälpande av smörexporten.
Angående den högre lantbruksundervisningen föreligger ett sakkunnigebetänkande
och ifråga om den lägre och småbruksundervisningen är utredning
av riksdagen begärd år 1926.

Ett annat område, som torde tarva en närmare belysning, är, om de av staten
för jordbrukets tillgodoseende anvisade anslagen dels äro tillräckliga och dels
utgå till ändamål, som kunna sägas utgöra de angelägnaste och för jordbrukets
ekonomi betydelsefullaste uppgifterna. Riksdagen håller före, att av en dylik
undersökning skulle kunna utvinnas åtskillig erfarenhet, som kunde bli till gagn
för positiva åtgärder till jordbrukets främjande.

Att riksdagen här företrädesvis betonat betydelsen av att pågående utredningar
på här ifrågavarande område kompletteras med utredningar rörande
vissa organisatoriska spörsmål och anslagsfrågor, utesluter givetvis icke, att jämväl
andra frågor tarva utredning i motionernas syfte. Exempelvis torde fraktfrågan
utöva ett ganska avsevärt inflytande på jordbrukets ekonomi, varför eu
undersökning i vad mån statsfinansiella synpunkter medgiva eu fraktlindring
för jordbruksalster synes vara att förorda i här förevarande sammanhang.

Med det ovan anförda har riksdagen endast velat lämna några kortfattade
anvisningar på en del av de viktigaste spörsmål, som enligt riksdagens mening
böra göras till föremål för en närmare undersökning. I den män jämväl andra
frågor kunna visa sig vara i behov av utredning i samband med den föreliggande
huvudfrågan om åtgärder för åstadkommandet av förbättrade ekonomiska
förhållanden för vår jordbruksnäring torde det böra ankomma på Eders Kungl.
Maj :t att därutinnan meddela erforderliga direktiv. De olika detaljundersökningarna
böra sedermera läggas till grund för uppgörandet av ett enhetligt
och rationellt avvägt program för jordbruksnäringens främjande i ekonomiskt
avseende.

Riksdagen vill emellertid till slut särskilt betona, att det här ifrågasatta utredningsarbetet
icke bör få tagas till intäkt för ett uppskjutande av sådana
partiella reformer till jordbrukets fromma, som kunna visa sig lämpliga och
genomförbara. Jordbrukets läge torde nämligen vara sådant, att varje möjlighet
till ett upphjälpande av dess ekonomiska villkor bör utan dröjsmål tillvaratagas
och göras fruktbärande.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.
Maj :t täcktes låta verkställa utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge

Riksdagens skrivelse Nr 375.

I 4

samt angående åtgärder, som kunna och böra vidtagas i syfte att höja jordbrukets
ekonomiska bärkraft därhän, att förutsättningar skapas för att jordbrukets
arbetare må komma i åtnjutande av förbättrade levnadsvillkor.

Stockholm den 8 juni 1928.

Med undersåtlig vördnad.