Riksdagens skrivelse Nr 286.
1
Nr 286.
Godkänd av första kammaren den 1 juni 1928.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1928.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vissa i samband med 1927 års
skolreform stående frågor jämte två i ämnet väckta
motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 146.)
Till Konungen.
1:°) I en till riksdagen den IG mars 1928 avlåten proposition angående
vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor har Eders Kungl,
Maj:t, med åberopande av det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, under punkt 1 föreslagit
riksdagen
dels besluta
att följande befattningshavare vid högre lärarinneseminariet skola från
och med den 1 juli 1928 åtnjuta:
manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor lön och 1,600 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart
och ett å 500 kronor, samt dessutom tills vidare hyresbidrag till det belopp,
som i vederbörlig ordning bestämmes;
kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart
och ett å 300 kronor;
rektor, lektor och adjunkt, utöver honom eller henne tillkommande ordinarie
avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av 500 kronor;
manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och 1,300
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 400 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 saml. Nr 286.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 286.
kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och 1,000
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 300 kronor;
extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode å 3,300 kronor, därest
han avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;
extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode å 3,000 kronor, därest
hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;
vikarierande ämneslärarinna arvode å 3,000 kronor, därest hon avlagt de
examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt
läroverk, arvode å 2,600 kronor, därest hon avlagt de examina och
prov som erfordras för behörighet till ämneslärarinnebefattning, eljest 2,400
kronor, för år räknat;
extra eller vikarierande manlig övningsskollärare arvode å 2,800 kronor
för år räknat;
extra eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare arvode å 2,400 kronor,
för år räknat;
att högsta pensionsunderlaget skall vara
för manlig adjunkt 4,000 kronor;
för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;
att övningsskollärarna skola äga delaktighet i statens pensionsanstalt,
dels ock medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda de ändringar i gällande
bestämmelser rörande löne- och pension sreglering för lärarpersonalerna vid
högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken och folkskoleseminariema,
som må föranledas av nu framställda förslag.
Det nu framlagda förslaget har sin grund i de utav 1927 års riksdag
fattade besluten rörande omorganisation av det högre skolväsendet och innebär
tillägg till den för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet gällande
löneförfattningen, i syfte dels att införa lönebestämmelser för adjunkt
och för extra ämneslärare och ämneslärarinnor samt för lärarna i den folkskola,
som enligt riksdagens beslut skall upprättas vid seminariet i samband
med indragning av normalskolans lägsta klasser, dels att komplettera lönebestämmelserna
för vikarierande ämneslärare och ämneslärarinnor.
Förslaget om löneförmånerna för vikarierande och extra lärare vid högre
lärarinneseminariet står i överensstämmelse med de förslag, som för motsvarande
personal vid de allmänna läroverken under nästföljande punkt omförmälas.
Vidare föreslås, att lärarna vid den folkskola, som skall upprättas i syfte
att tjäna som övningsskola för seminariets elever, i löneförfattningen betecknas
som övningsskollärare och i löneavseende jämställas med övningsskollärarna
vid statens folkskoleseminarier.
Såsom konsekvenser av förslaget påkallas icke blott jämkningar i nu an -
3
Riksdagens skrivelse Nr 286.
givna avseenden i kungörelsen den 22 juli 1918 angående löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet utan även
ändringar i vissa andra avseenden såväl i samma kungörelse som även i
de samma dag utfärdade motsvarande kungörelserna rörande lärarpersonalen
vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna, för att lärarpersonalen
vid envar av de olika läroanstalterna skall bliva likställd med motsvarande
befattningshavare vid de andra läroanstalterna; exempelvis böra bestämmelser
angående tjänsteförening och undervisning vid annan läroanstalt
samt rätt till lönetur meddelas beträffande adjunkt och övningsskollärare
vid högre lärarinneseminariet, innefattande jämväl rätt att för ålderstillägg
tillgodoräkna viss tjänstgöring vid kommunal mellanskola, samt adjunkt
vid allmänt läroverk respektive övningsskollärare vid folkskoleseminarium
berättigas att för lönetur tillgodoräkna sig motsvarande tjänstgöring såsom
ordinarie befattningshavare vid högre lärarinneseminariet etc. Då de bestämmelser,
som sålunda skulle bliva erforderliga, givetvis icke borde förete
någon avvikelse från de principer, som redan vore av riksdagen godtagna
beträffande lärarpersonalen vid nu omförmälda läroanstalter, anser departementschefen
det vara tillfjdlest att hos riksdagen begära bemyndigande för
Eders Kungl. Maj:t att utfärda sådana ändringar i gällande villkor och
bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande, som kunde föranledas
av ifrågavarande förslag.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får följaktligen anmäla, att riksdagen
dels beslutat
1) att följande befattningshavare vid högre lärarinneseminariet skola från
och med den 1 juli 1928 åtnjuta:
manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor lön och 1,600 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 500 kronor samt dessutom tills vidare hyresbidrag till det
belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;
kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart
och ett å 300 kronor;
rektor, lektor och adjunkt, utöver honom eller henne tillkommande ordinarie
avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av 500 kronor;
manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och 1,300
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 400 kronor;
kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och 1,000
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 300 kronor;
extra och vikarierande Inanlig ämneslärare arvode å 3,300 kronor, därest
4
Riksdagens skrivelse Nr 286.
han avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;
extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode å 3,000 kronor, därest
hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;
vikarierande ämneslärarinna arvode å 3,000 kronor, därest hon avlagt de
examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt
läroverk, arvode å 2,600 kronor, därest hon avlagt de examina och
prov, som erfordras för behörighet till ämneslärarinnebefattning, eljest 2,400
kronor, för år räknat;
extra eller vikarierande manlig övningsskollärare arvode å 2,800 kronor
för år räknat;
extra eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare arvode å 2,400 kronor,
för år räknat;
2) att högsta pensionsunderlaget skall vara
för manlig adjunkt 4,000 kronor;
för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;
3) att övningsskollärarna skola äga delaktighet i statens pensionsanstalt,
dels ock medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda de ändringar i
gällande bestämmelser rörande löne- och pensionsreglering för lärarpersonalerna
vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna,
som må föranledas av ovannämnda beslut.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att dels besluta
att följande befattningshavare vid de allmänna läroverken skola från och
med den 1 juli 1928 i avlöning åtnjuta:
kvinnlig rektor vid högre allmänt läroverk 6,200 kronor, därav 4,200
kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad
eller ersättning därför;
kvinnlig rektor vid realskola 5,000 kronor, därav 3,300 kronor lön och 1,700
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller ersättning därför;
ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk 2,800 kronor, därav 1,800
kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma
tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;
extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk arvode
av 3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 2,600
kronor, för år räknat;
vikarierande ämneslärarinna vid samläroverk och högre flickläroverk arvode
av 3,000 kronor, därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt ^läroverk, arvode av 2,600
kronor, därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörig
-
Riksdagens skrivelse Nr 286. 5
het till ämneslärarinnebefattning vid dylika skolor, eljest 2,400 kronor, för
år räknat;
kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola lön å 1,300 kronor i första,
1,456 kronor i andra, 1,612 kronor i tredje och 1,768 kronor i fjärde avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars
tjänstgöring i veckan (jfr kungörelse den 16 oktober 1925, nr 421);
kvinnlig musiklärare vid högre allmänt läroverk lön å 1,575 kronor i
första, 1,755 kronor i andra, 1,935 kronor i tredje och 2,115 kronor i fjärde
avlöningsgraden med en maximiavlöning av 2,538 kronor för 18 timmars
tjänstgöring i veckan;
att ordinarie kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola skall vara skyldig
att för den fastställda lönen tjänstgöra 13 veckotimmar;
att övningslärare skall för varje veckotimme utöver den mot den ordinarie
lönen svarande undervisningstiden åtnjuta ersättning
kvinnlig lärare i musik vid högre allmänt läroverk med 105 kronor i
första, 117 kronor i andra, 129 kronor i tredje och 141 kronor i fjärde avlöningsgraden
;
kvinnlig lärare i gymnastik vid samrealskola med 100 kronor i första, 112
kronor i andra, 124 kronor i tredje och 136 kronor i fjärde avlöningsgraden;
samt att pensionsunderlaget skall vara
för kvinnlig rektor vid högre allmänt läroverk 4,600 kronor,
för kvinnlig rektor vid realskola 4,000 kronor;
dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i gällande
bestämmelser angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de
allmänna läroverken, som må föranledas av nu framställda förslag.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag föranledes dels av ikraftträdandet av
lagen den 22 juni 1923 angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst
och annat allmänt uppdrag, dels av den utav 1927 års riksdag beslutade
omorganisationen av det högre skolväsendet.
Riksdagen har vid prövning av vad från Eders Kungl. Maj:ts sida nu
ifrågasatts ansett sig böra bifalla förslaget och får förty anmäla, att riksdagen
dels beslutat,
1) att följande befattningshavare vid de allmänna läroverken skola från
och med den 1 juli 1928 i avlöning åtnjuta:
kvinnlig rektor vid högre allmänt läroverk 6,200 kronor, därav 4,200
kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad
eller ersättning därför;
kvinnlig rektor vid realskola 5,000 kronor, därav 3,300 kronor lön och
1,700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller ersättning
därför;
ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk 2,800 kronor, därav 1,800
kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma
tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;
6
Riksdagens skrivelse Nr 286.
extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk arvode
av 3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 2,600
kronor, för år räknat;
vikarierande ämneslärarinna vid samläroverk och högre flickläroverk arvode
av 3,000 kronor, därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, arvode av 2,600 kronor,
därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet
till ämneslärarinnebefattning vid dylika skolor, eljest 2,400 kronor, för år
räknat;
kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola lön å 1,300 kronor i första,
1,456 kronor i andra, 1,612 kronor i tredje och 1,768 kronor i fjärde avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars
tjänstgöring i veckan (jfr kungörelse den 16 oktober 1925, nr 421);
kvinnlig musiklärare vid högre allmänt läroverk lön å 1,575 kronor i
första, 1,755 kronor i andra, 1,935 kronor i tredje och 2,115 kronor i fjärde
avlöningsgraden med en maximiavlöning av 2,538 kronor för 18 timmars
tjänstgöring i veckan;
2) att ordinarie kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola skall vara skyldig
att för den fastställda lönen tjänstgöra 13 veckotimmar;
3) att övningslärare skall för varje veckotimme utöver den mot den ordinarie
lönen svarande undervisningstiden åtnjuta ersättning .
kvinnlig lärare i musik vid högre allmänt läroverk med 105 kronor i
första, 117 kronor i andra, 129 kronor i tredje och 141 kronor i fjärde
avlöningsgraden;
kvinnlig lärare i gymnastik vid samrealskola med 100 kronor i första,
112 kronor i andra, 124 kronor i tredje och 136 kronor i fjärde avlöningsgraden
;
4) samt att pensionsunderlaget skall vara
för kvinnlig rektor vid högre allmänt läroverk 4,600 kronor,
för kvinnlig rektor vid realskola 4,000 kronor;
dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i gällande
bestämmelser angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid
de allmänna läroverken, som må föranledas av ovannämnda beslut.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att bemyndiga
Eders Kungl. Maj:t att tills vidare, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen
skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom riks
dagen väckt motion (I: 305), däri hemställts bland annat, att Eders Kungl.
Maj:ts förslag i förevarande punkt måtte på det sätt bifallas, att det åt
Riksdagens skrivelse Nr 286. 7
Eders Kungl. Maj:t givna bemyndigandet finge endast provisorisk giltighet
och måtte upphöra med utgången av budgetåret 1930—1931, samt att riksdagen
måtte hemställa hos Eders Kungl. Maj:t om definitivt förslag i ärendet
senast till 1931 års lagtima riksdag.
Departementschefen erinrar, hurusom enligt eu i 1927 års riksdags skrivelse
angående den nya skolreformen införd översiktstabell skulle, efter det den beslutade
omorganisationen av det högre skolväsendet blivit tillfullo genomförd, antalet
adjunkter vid de allmänna läroverken utgöra 918 och antalet ämneslärarinnor
vid samma läroverk 320. Vidare erinrar han, att han redan under punkten
139 i åttonde huvudtiteln av årets statsverksproposition givit uttryck åt sin
uppfattning, att den sålunda angivna proportionen borde förändras i eu för
de manliga lärarna mera gynnsam riktning. För en sådan förändring talade
ej blott hänsyn till den manliga extralärarkårens befordringsförhållanden
utan, på sätt skolöverstyrelsen framhållit, jämväl viktiga pedagogiska skäl.
Beträffande sättet för frågans lösning hade skolöverstyrelsen framlagt ett
förslag, enligt vilket antalet ämneslärarinnebefattningar och antalet adjunktstjänster
komme att i förhållande till de av riksdagen gjorda beräkningarna
minskas respektive ökas med 84. Det vore möjligt — framhåller departementschefen
— att med detta förslag anvisats den väg, efter vilken frågans
slutliga lösning borde sökas. Enligt departementschefens mening borde
emellertid frågan om den slutliga proportionen mellan antalet manliga och
antalet kvinnliga lärare tills vidare hallas öppen, i avvaktan på de erfarenheter
som kunde vinnas vid de nyorganiserade samläroverken. Under tiden
borde det ankomma på Eders Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt
fall bestämma, huruvida för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid samläroverk skulle ledigförklaras såsom adjunktsbefattning
och följaktligen stå öppen för såväl manliga som kvinnliga sökande eller
om den skulle förbehållas åt kvinnor och således hava karaktär av ämneslärarinnebefattning.
"V id avgörandet av dylika frågor borde givetvis tillses,
att under alla omständigheter tillgång till minst en ordinarie kvinnlig lärarkraft
bereddes varje läroverk, som vore avsett även för flickor. Genom en
dylik anordning skulle en smidig anpassning efter de vid varje läroverk
rådande särskilda förhållandena möjliggöras, varjämte densamma skulle vara
ägnad att främja den av riksdagen förordade »mjuka övergången» till den
nya organisationen.
Den nu föreslagna provisoriska lösningen av den föreliggande frågan förutsätter,
framhåller departementschefen, att proportionen mellan antalet manliga
och antalet kvinnliga lärare vid de allmänna läroverken kunde komma
att bliva en annan än den, för vilken 1927 års riksdag uttalat sig. I fråga
om budgetåret 1928—1929 skulle visserligen en dylik ökning av antalet
lärarplatser, som skulle vara tillgängliga för såväl manliga som kvinnliga
sökande, icke inverka på anslagsbehovet för de allmänna läroverken. I
samma mån som manliga lärare utnämndes till innehavare av sådana lärar
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 286.
befattningar vid samläroverk, som med tillämpning av de utav riksdagen
godtagna grunderna kunde anses vara förbehållna kvinnor, komme emellertid
en ökning av utgifterna för lärarlöner vid dessa läroverk att föranledas.
Riksdagen har intet att erinra mot att Eders Kungl. Maj:t erhåller det nu
begärda bemyndigandet, varvid riksdagen emellertid förutsätter, att den Eders
Kungl. Ma.j:t sålunda förbehållna prövningsrätten handhaves med all vederbörlig
varsamhet, så att i allt fall proportionen mellan antalet manliga och
kvinnliga lärare ej må ändras i vidare mån än det av skolöverstyrelsen i
ämnet avlåtna, å sid. 21 i statsrådsprotokollet återgivna förslaget innebär.
Vidare anser riksdagen, att, i likhet med vad i ovanberörda motion yrkas,
det föreslagna bemyndigandet allenast må erhålla provisorisk giltighet till
och med utgången av budgetåret 1930—1931.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ovanberörda motion (1:305), bemyndigat Eders Kungl.
Maj:t att tills vidare, till och med budgetåret 1930—1931, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas,
besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att medgiva, att de
extra ordinarie lektorer vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna
i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,
Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då dessa gymnasier börjat
eller börja att successivt övertagas av statsverket, i denna sin egenskap
tjänstgjort minst 8 terminer i eu följd, må, så länge de såsom extra ordinarie
lektorer eller vikarier å lektorstjänster hava sin huvudsakliga tjänstgöring
förlagd till gymnasiet och till dess att gymnasiet i fråga är i sin
helhet förstatligat, åtnjuta de förmåner i fråga om beräkning av tjänsteoch
lönetursår samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de extra ordinarie
lärarna vid de allmänna läroverken, samt i den mån deras avlöning
övertages av statsverket, erhålla ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger
det arvodesbelopp, som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna
läroverk.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen medgivit, att de extra ordinarie lektorer
vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna i Eksjö, Eskilstuna,
Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje, Uddevalla och Ystad, vilka vid
den tidpunkt, då dessa gymnasier börjat eller börja att successivt övertagas
av statsverket, i denna sin egenskap tjänstgjort minst 8 terminer i en följd,
må, så länge de såsom extra ordinarie lektorer eller vikarier & lektorstjänster
hava sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till gymnasiet och till dess att
gymnasiet i fråga är i sin helhet förstatligat, åtnjuta de förmåner i fråga
9
Riksdagens skrivelse Nr 286.
om beräkning av tjänste- och lönetursår samt pensionsår m. m., som äro
tillförsäkrade de extra ordinarie lärarna vid de allmänna läroverken, samt,
i den mån deras avlöning övertages av statsverket, erhålla ett arvode, som
med 1,000 kronor överstiger det arvodesbelopp, som tillkommer extra lärare
vid rikets allmänna läroverk.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att besluta, att
kvinnlig rektor vid läroanstalt, som står under ombildning från kommunal mellanskola
till samrealskola, skall åtnjuta, förutom fri bostad eller ersättning
därför, av statsmedel följande kontanta avlöningsförmåner för år räknat,
nämligen: under första läsåret av ombildningen 4,100 kronor, därav 2,700
kronor skola utgöra lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, under
andra läsåret 4,400 kronor, därav 2,900 kronor skola utgöra lön och 1,500
kronor tjänstgöringspenningar samt under tredje läsåret 4,700 kronor, därav
3,100 kronor skola utgöra lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
följaktligen anmäla, att riksdagen beslutat, att kvinnlig rektor vid läroanstalt,
som står under ombildning från kommunal mellanskola till samrealskola,
skall åtnjuta, förutom fri bostad eller ersättning därför, av statsmedel följande
kontanta avlöningsförmåner för år räknat, nämligen: under första läsåret av
ombildningen 4,100 kronor, därav 2,700 kronor skola utgöra lön och 1,400
kronor tjänstgöringspenningar, under andra läsåret 4,400 kronor, därav
2,900 kronor skola utgöra lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar samt
under tredje läsåret 4,700 kronor, därav 3,100 kronor skola utgöra lön och
1,600 kronor tjänstgöringspenningar.
6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att medgiva, att
ämneslärarinna, som blivit entledigad från ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd
högre flickskola, emedan skolan till följd av den beslutade omorganisationen
av det högre skolväsendet nedlagts eller inskränkt sin verksamhet,
och som i anledning härav på av riksdagen anvisat sätt erhållit
ordinarie anställning vid allmänt läroverk, må under eu övergångstid av tio
år, räknat från och med den 1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna
vid högre flickskola tillgodoräkna sig så många lönetursår utöver
tre, dock högst tio, att, bortsett från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom
ämneslärarinna vid allmänt läroverk ej komma att understiga summan
av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöning och den avstatsmedel
utgående tillfälliga löneförbättring hon uppburit vid frånträdandet
av sin befattning vid den högre flickskolan.
I sin skrivelse i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av det högre skolväsendet m. in. jämte i ämnet väckta motioner,
anhöll 1927 års riksdag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning
i frågan om rätt för statsanställd lärare att för åtnjutande av ålderstillägg
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 286. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 286.
tillgodoräkna sig den tid, han kunde hava tjänstgjort som lärare vid statsunderstödd
kommunal eller enskild läroanstalt, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill sagda utredning kunde giva anledning.
Departementschefen erinrar om, hurusom frågan om rätt för statsanställd
lärare att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid
statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt länge stått på dagordningen
och att det synts angeläget, att denna fråga snart måtte vinna en
slutgiltig lösning. Med hänsyn till frågans omfattande och invecklade natur
hade emellertid en fullständig utredning i ämnet icke ännu kunnat förebringas.
Något förslag i ärendet i hela dess vidd kunde således ej framläggas
för 1928 års riksdag. Denna omständighet anser departementschefen dock
ej böra hindra, att redan nu åtgärder vidtoges för att bereda sådana ämneslärarinnor
vid statsunderstödda högre flickskolor, som till följd av skolväsendets
omorganisation kunde komma att överflyttas till allmänt läroverk,
rätt att i viss begränsad omfattning tillgodoräkna sig tjänstgöring vid enskild
läroanstalt.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får förty anmäla, att riksdagen medgivit, att ämneslärarinna, som blivit entledigad
från ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd högre flickskola,
emedan skolan till följd av den beslutade omorganisationen av det högreskolväsendet
nedlagts eller inskränkt sin verksamhet, och som i anledning
härav på av riksdagen anvisat sätt erhållit ordinarie anställning vid allmänt
läroverk, må under en övergångstid av tio år, räknat från och med den 1
juli 1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna vid högre flickskola tillgodoräkna
sig så många lönetursår utöver tre, dock högst tio, att, bortsett
från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna vid allmänt
läroverk ej komma att understiga summan av den i gällande författning
stadgade kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående tillfälliga
löneförbättring hon uppburit vid frånträdandet av sin befattning vid den
högre flickskolan.
7:o) I eu inom riksdagen väckt motion (I: 304) har hemställts, att riksdagen
ville medgiva att adjunktskompetent lärare vid kommunal mellanskola,
som vid sådan skolas omorganisation till samrealskola övergår i statstjänst,
må för erhållande av ålderstillägg såsom adjunkt enligt Eders Kungl.
Majits bestämmande tillgodoräknas så stor del av sin tjänstgöring vid kommunal
mellanskola, att övergången i statstjänst icke för honom medför
minskning uti de löneförmåner, bostadsersättning, tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg däri inberäknade, vilka han enligt för kommunal mellanskola
gällande bestämmelser vid övergångstillfället åtnjutit, ersättning för
bostad och bränsle därvid beräknade för manlig lärare till 500 kronor och
för kvinnlig lärare till 350 kronor.
11
Riksdagens skrivelse Nr 286.
Till stöd för detta förslag hava i motionen anförts följande:
»Uti riksdagens skrivelse den 2 juni 1927 (nr 262) framhålles (sid. 105),
att inom riksdagen rått någon tvekan, huruvida de i propositionen nr 116
angivna bestämmelserna angående ålderstillägg bland annat vid övergång
från kommunal mellanskola, som ombildats till samrealskola, skulle komma
att i alla tänkbara fall verka fullt tillfredsställande.
Riksdagen förutsatte emellertid (sid. 105), att, därest i tillämpningen
ojämnheter skulle framträda, dessa genom framställning till en kommande
riksdag skulle bliva vederbörligen rättade samt att därjämte eventuellt behövliga
supplerande bestämmelser skulle bliva för riksdagen föreslagna.
Riksdagen anhöll samtidigt i anslutning till det sålunda anförda (sid. 185),
att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning om rätt för statsanställd lärare
att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, lian hade tjänstgjort
som lärare vid statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt samt
för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning kunde giva anledning.
I Kungl. Maj:ts proposition den 16 mars 1928 (nr 231) uttalar emellertid
departementschefen, att den i riksdagens nämnda skrivelse begärda utredningen
ännu icke kunnat förebringas och att något förslag i ärendet i hela
dess vidd icke kunnat föreläggas 1928 års riksdag.
Det måste beklagas, att framställning till riksdagen uteblivit, enär genom
förstatligande av vissa mellanskolor redan under loppet av innevarande år
fall komma att inträffa, där i statstjänst övergående adjunktskompetenta
lärarna lida minskning i sina hittills åtnjutna lagliga löneförmåner. Särskilt
torde böra erinras om det förhållandet, att mellanskollärare, vilken intjänat
ålderstillägg och först nyligen förvärvat adjunktskompetens genom
vunnen provårsutbildning, vid övergång i statstjänst erhåller avlöning i
första lönegraden såsom adjunkt. Hade han åter icke innehaft författningsenlig
adjunktsbebörighet, skulle han såsom ämneslärare bibehållits vid hittillsvarande
löneförmåner. Det synes oss oundgängligt och jämväl överensstämmande
med billighetens krav att hithörande förhållanden redan nu
provisoriskt regleras på sådant sätt, att vederbörande lärare tillförsäkras åtminstone
sina hittillsvarande löneförmåner. Detta synes oss kunna ske i
huvudsaklig anslutning till nu gällande ordning på så sätt, att den föregående
tjänstgöringen får tillgodoräknas här ifrågavarande lärare i sådan utsträckning,
att den faktiska löneminskningen åtminstone väsentligen begränsas.
På grund av bostadsförmånens växlande värde å skilda orter lär
det knappast vara görligt att generellt åvägabringa full kompensation för
löneminskningen, men torde skillnaden dock bliva jämförelsevis obetydlig.»
Riksdagen har icke kunnat finna, att ett bifall till motionens yrkande
skulle föregripa den under nästföregående punkt omnämnda frågan om rätt
för statsanställd lärare att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
tjänstgöring vid statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt. På grund
härav och under hänvisning till vad riksdagen i ett liknande hänseende på förslag
av Eders Kungl. Maj:t under samma punkt beslutat, får riksdagen,
som icke funnit något att erinra mot det motionsvis väckta förslaget, anmäla,
att riksdagen medgivit, att adjunktskompetent lärare vid kommunal
mellanskola, som vid sådan skolas omorganisation till samrealskola övergår
i statstjänst, må för erhållande av ålderstillägg såsom adjunkt enligt Eders
12
Riksdagens skrivelse Nr 286.
Kungl. Maj:ts bestämmande tillgodoräkna så stor del av sin tjänstgöring
vid kommunal mellanskola, att övergången i statstjänst icke för honom
medför minskning uti de löneförmåner, bostadsersättning, tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg däri inberäknade, vilka han enligt för kommunal
mellanskola gällande bestämmelser vid övergångstillfället åtnjutit,
ersättning för bostad och bränsle därvid beräknade för manlig lärare till
500 kronor och för kvinnlig lärare till 350 kronor.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att medgiva,
att ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Tranås Johan Sigurd Westerståhl
må från och med den dag efter den 30 juni 1929, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmes, såsom adjunkt överföras till samrealskolan i Tranås.
I sin skrivelse angående 1927 års skolreform anmälde riksdagen, att riksdagen
beslutit, att de den 1 mars 1927 anställda ordinarie ämneslärarna vid kommunal
mellanskola, som ombildades till allmänt läroverk, skulle successivt,
i den ordning Eders Kungl. Maj:t bestämde, såsom adjunkter respektive
ämneslärarinnor överflyttas till läroverket, med iakttagande av vissa närmare
angivna bestämmelser rörande avlöningsförmåner.
Fråga har uppkommit, huruvida nämnda beslut vore tillämpligt på filosofie
magistern Johan Sigurd Westerståhl, som den 1 mars 1927 var ordinarie
ämneslärare vid kommunala mellanskolan i Eslöv och den 23 maj
1927 utnämnts till ordinarie lärare vid kommunala mellanskolan i Tranås.
Departementschefen anser uppenbart, att riksdagens ifrågavarande beslut
icke utan vidare ägde tillämpning å Westerståhl, vilken ej längre innehade
anställning vid den skola, där han var ordinarie ämneslärare den 1 mars 1927.
Enligt departementschefens mening vore det emellertid rättvist, att Westerståhl
måtte förklaras berättigad att överflyttas såsom adjunkt till den samrealskola,
som enligt riksdagens beslut skulle från och med den 1 juli 1929
upprättas i Tranås genom successivt övertagande av kommunala mellanskolan
därstädes.
< Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får följaktligen anmäla, att riksdagen medgivit, att ämnesläraren
vid kommunala mellanskolan i Tranås Johan Sigurd Westerståhl
må från och med den dag efter den 30 juni 1929, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmes, såsom adjunkt överföras till samrealskolan i Tranås.
Stockholm den 1 juni 1928.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1928, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
282073