10

Riksdagens skrivelse Nr 279.

Nr 279.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1928.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
\proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under
ecklesiastikåret 1928—1929 åt dels kyrkoherdar och komministrar
i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av
prästerliga emeritilöner.

(Statsutskottets utlåtande nr 148 )

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 17 februari 1928 dagtecknad proposition,
nr 95, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att godkänna de av departementschefen i samma statsrådsprotokoll
förordade allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under
ecklesiastikåret 1928—1929 till de prästmän, som finnas omförmälda i lagen
den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade
pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av
prästerliga emeritilöner, i lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående
dyrtidstillägg åt kontraktsprostar samt i lagen den 21 november 1925
(nr 455) angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga
befattningar inom Härnösands och Luleå stift.

De närmare bestämmelserna om prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret
1927—1928 återfinnas dels i kungörelsen den 18 juni 1927 (nr
294) angående dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster,
dels i kungörelsen samma dag (nr 295) angående dyrtidstillägg åt innehavare
av prästerliga emeritilöner, dels ock i kungörelsen den 18 juni 1926
(nr 289) om tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt extra ordinarie
prästmän, vilka åtnjuta sjukledighetsarvode.

Enligt förstnämnda kungörelse äga följande prästerliga befattningshavare
uppbära dyrtidstillägg, nämligen:

Riksdagens skrivelse Nr 279.

11

1) kyrkoherdar och komministrar, för vilka lönereglering, fastställd enligt
lagen den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning,
trätt i tillämpning;

2) s. k. ständiga adjunkter i nyreglerade pastorat;

3) adjunkter i egentlig bemärkelse;

4) stifts- och kontraktsadjunkter m. fl., där ej Kungl. Maj:t för särskilt
fall annorlunda förordnat, samt

5) kontraktsprostar.

Vid de i punkterna 1) och 2) avsedda befattningar utgår dyrtidstillägg
jämväl under den tid, då prästerskapets änke- och pupillkassa på grund
av bestämmelserna i kungörelsen den 17 december 1926 (nr 528) uppbär
behållen inkomst av sagda befattningar.

Till de nu omförmälda prästmännen utgår dyrtidstillägget under form
av procentuellt tillägg, utgörande 32 procent av de med befattningen i
fråga förenade kontanta avlöningsförmånerna, dock högst å 7,800 kronor,
varjämte till befattningshavare, vilken vid ingången av ecklesiastikåret
på grund av försörjningsplikt underhöll barn under 16 års ålder, utgår
ett fast tillägg av 60 kronor för år räknat för varje dylikt barn, s. k.
barntillägg.

Med hänsyn till de säregna grunder, efter vilka det ordinarie prästerskapets
löner utmätas, samt de regler, som gälla för bestridande av kostnaden
för det till samma prästmän utgående dyrtidstillägget, ansåg man,
då systemet med så kallad glidande skala började användas för statstjänstemännens
del, icke lämpligt att övergå till samma system beträffande de i
tjänst varande prästmännen. Dessas dyrtidstillägg har därför även under
ecklesiastikåren 1919—1928 utgått efter ett system med fixa belopp. För
att bereda möjlighet att under löpande ecklesiastikårs lopp vidtaga eventuellt
nödig jämkning i det prästerna tilldelade dyrtidstillägget har emellertid
Eders Kungl. Maj:t erhållit bemyndigande att, därest det grundtal,
i förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg beräknades, under
året bleve föremål för ändring, förordna, att det till prästerna utgående
tillägget skulle undergå skälig jämkning. Med anledning härav har för
nämnda ecklesiastikår stadgandet om tilläggets storlek formulerats på sådant
sätt, att bestämmelsen förklarats skola gälla allenast tills vidare och intill
dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda förordnade.

Nu gällande allmänna bestämmelser i fråga om de grunder, efter vilka
statstjänstemännens dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen
den 15 juni 1923 (nr 265) med däri genom kungörelse den 18 juni 1926
(nr 270) gjorda ändringar. I sitt anförande till statsrådsprotokollet över
finansärenden den 4 januari 1928 beträffande för flera huvudtitlar gemensamma
frågor framhöll statsrådet och chefen för finansdepartementet under
5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl., att han ansåge
övervägande skäl föreligga att vid beräknandet av dyrtidstilläggen
för budgetåret 1928—1929 utgå från en medelkostnadsindex av 171. Då

12

Riksdagens skrivelse Nr 279.

jämlikt § 3 av ovanberörda kungörelse den 15 juni 1923 (nr 265) dyrtidstillägget
— utom i vissa i kungörelsen vidare angivna fall — utgår å
den för månad uppburna avlöningen efter ett procenttal, motsvarande
hälften av det utav Eders Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen
och i förekommande fall avjämnat till närmast lägre hela
tal, skulle procenttalet för budgetåret 1928—1929 för befattningshavare i
statens tjänst med oreglerade löner kunna beräknas till 35.

Prästernas dyrtidstillägg är så avvägt, att procenttalet för dyrtidstilllägget
beräknats ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg, som
samtidigt utgår till statstjänstemän med oreglerade löner. Med hänsyn
härtill skulle prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1928—1929 höra
beräknas till 32 procent eller till samma procenttal som för innevarande
ecklesiastikår. Liksom tidigare borde föreskrivas, att denna bestämmelse
skulle gälla under ecklesiastikåret 1928—1929 tills vidare och intill dess
Eders Kungl. Maj:t annorlunda förordnade.

Jämväl i övrigt innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag icke någon ändring
av de nu för dyrtidstillägg åt prästmän gällande grunder.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet lämnar kyrkofonden tillgång
till bestridande av de utgifter, som betingas av Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot förslaget, får anmäla,
att riksdagen

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 17 februari 1928 förordade allmänna grunderna för beviljande
av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928—1929 till de prästmän,
som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående
krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa
extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner, i lagen
den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar
samt i lagen den 21 november 1925 (nr 455) angående särskilda lönetillägg
(ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga befattningar inom Härnösands
och Luleå stift,

dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att, därest det tal för levnadskostnadsökningen,
i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg
utgår, blir föremål för ändring, förordna, att det till de i tjänst varande
prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig jämkning.

Stockholm den 1 juni 1928.

Med undersåtlig vördnad.