12

Riksdagens skrivelse Nr 20,

Nr 20.

Godkänd av första kammaren den 17 februari 1928.
Godkänd av andra kammaren den 17 februari 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts statsverkspropositionen
gjorda framställning angående dispositionsrätten
till reservationer å äldre riksstatsanslag.

(Statsutskottets utlåtande nr li>.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t, med åberopande
av statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, under rubrik
»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» (punkt 2) föreslagit
riksdagen besluta, att reservationsanslag må, med iakttagande av de anordningar,
som vid övergången befinnas lämpliga, disponeras allenast till och
med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört,
dock med rätt för Kungl. Maj:t att, då anslagets bortfallande efter nämnda
tid skulle vålla särskild olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes
förfogande under ytterligare högst ett år.

Mot förevarande förslag — vilket, såsom nämnts, innebär eu inskränkning
i förfoganderätten över vissa av riksdagen tidigare beviljade reservationsanslag
— synes ur riksdagens synpunkt inga invändningar kunna resas.

Såsom den av riksräkenskapsverket gjorda undersökningen utvisar, bar
den till tiden obegränsade dispositionsrätt över ifrågavarande anslag, som
hittills förefunnits, i stor utsträckning medfört, att för vissa utgifters bestridande
anslagen kommit att anvisas tidigare än som i och för sig varit
erforderligt — ett förhållande som i vissa fall kan föranleda, att statsinkomster
uttagas långt tidigare än som i verkligheten är nödvändigt. Genom den
tidsbegränsning, som nu föreslås, lärer tvivelsutan vinnas betydligt ökade
möjligheter till kontroll över att icke tidpunkten för användningen av tidigare
beviljade anslag på detta sätt förskjutes. Därjämte skulle förslagets
antagande medföra eu ur allmän budget- och redovisningssynpunkt önskvärd
ändring i det nuvarande förfaringssättet, att ett reservationsanslag, som ställts
till en myndighets förfogande för visst ändamål, sedermera, låt vara efter
inhämtat medgivande av Kungl. Maj:t och riksdagen, användes för annat
senare uppkommet medelsbehov.

13

Riksdagens skrivelse Nr 20.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har alltså riksdagen beslutat,
att reservationsanslag må, med iakttagande av de anordningar, som vid övergången
befinnas lämpliga, disponeras allenast till och med andra budgetåret
efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild
olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under
ytterligare högst ett år.

Stockholm den 17 februari 1928.

Med undersåtlig vördnad.