6
Riksdagens skrivelse Nr 170.
Nr 170.
Godkänd av första kammaren den 5 maj 1928.
Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1928.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
under punkt 95 av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel
framlagda förslag angående nybyggnad för de geologisk-mineralogiska
och geografiska institutionerna vid
universitetet i Lund.
(Statsutskottets utlåtande nr 102.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln
(punkt 95 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag), föreslagit riksdagen att till påbörjande i huvudsaklig
överensstämmelse med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 25 november 1926 förordade ritningar av en nybyggnad för de geologisk-mineralogiska
och geografiska institutionerna vid universitetet i Lund
samt till nämnda byggnads inredning och utrustning för en beräknad sammanlagd
kostnad av 760,000 kronor för budgetåret 1928—1929 såsom extra
reservationsanslag anvisa 250,000 kronor.
Förslag om nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska
institutionerna vid universitetet i Lund hava upprepade gånger framlagts
från universitetets sida. Senast år 1926 lät universitetet utarbeta ett av
ritningar och kostnadsberäkningar åtföljt förslag till nybyggnad. Kostnaderna
beräknades då på följande sätt
a) huvudbyggnaden .............kronor 561,200: —
b) vaktmästarhuset.............. » 37,000: —
c) kostnader för planering m. m. . . . » 12,000: —
d) oförutsedda utgifter.......... » 14,800: — kronor 625,000: —
e) inredning av institutionslokalerna................ » 75,000: —
Summa kronor 700,000: —
7
Riksdagens skrivelse Nr 170.
Med hänsyn till den kritik, som under ärendets behandling riktades mot
byggnadsritningarna, vilka särskilt ur estetisk synpunkt gjordes till föremål för
åtskilliga anmärkningar, lät byggnadsstyrelsen vidtaga vissa ändringar i
fasaderna, bestående i högre sockel av granit, något mer markerad portalomfattning
samt anordnande av trappfönster med samma storlek och höjdläge
som övriga fönster ävensom en enklare taklist, vilka ändringar sedermera
införts å två ritningar, dagtecknade november 1926.
Sedan universitetets drätselnämnd förklarat den sålunda verkställda överarbetningen
av fasaderna innebära en avgjord förbättring, har byggnadsstyrelsen
förklarat sig icke hava något att i huvudsak erinra mot det sålunda
omarbetade förslaget till institutionsbyggnad.
Den av ändringarna betingade kostnadsökningen ^beräknar byggnadsstyrelsen
uppgå till omkring 20,000 kronor, vilket belopp hänförde sig till den
högre granitsockeln, som betingades icke minst av praktiska skäl, då murarnas
nedre del måste skyddas av ett motståndskraftigt material. Vad
kostnadsberäkningen, slutande å 700,000 kronor, beträffar, ansåge byggnadsstyrelsen
kostnaderna för lednings- och terrasseringsarbeten för lågt beräknade,
och borde totalkostnaden för byggnaden, uppförd enligt det föreliggande
omarbetade förslaget, beräknas till 760,000 kronor.
Departementschefen säger sig ej hava något att erinra mot de nu företedda,
reviderade ritningarna liksom ej heller mot de beträffande byggnadens
inredning och utrustning framlagda förslagen. Någon bestämnd ställning
till kostnadssummans storlek ansåge han nu icke böra tagas. Visserligen
kunde man — framhåller departementschefen — å ena sidan antaga,
att den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnadssumman, 760,000 kronor,
skulle utgöra en övre gräns, över vilken man icke behövde sträcka sig, men
å andra sidan borde tillses, om icke kostnaderna kunde något nedbringas.
Departementschefen har därför ansett, att, innan det totala anslagsbeloppet av
Eders Kungl. Maj:t och riksdagen fixerades och ritningarna slutligen av Eders
Kungl. Maj:t godkändes, hithörande frågor borde underställas prövning av
1927 års besparingsnämnd. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten att
beslut i ämnet fattades redan vid 1928 års riksdag, hade departementschefen
ansett sig böra förorda, att för ändamålet nu av riksdagen äskades ett
anslag av 250,000 kronor för byggnadsarbetenas påbörjande. Arbetena förutsattes
komma till definitivt utförande under åren 1929 och 1930.
Det av departementschefen i utsikt ställda yttrandet av 1927 års besparingsnämnd
har sedermera avgivits och kommit riksdagens vederbörande
utskott till handa. Yttrandet är av följande lydelse:
»P. M.
angående förslag till nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska
institutionerna vid universitetet i Lund.
Till 1927 års besparingsnämnd har för yttrande överlämnats handlingarna
rörande i årets statsverksproposition framlagt förslag till ifrågavarande
nybyggnad.
8
Riksdagens skrivelse Nr 170.
»Inledningsvis tillåter sig besparingsnämnden i fråga om de under senare
åren till stort antal uppförda institutionsbyggnaderna vid universiteten
framhålla, att det för nämnden framstått såsom en brist, att någon
genomförd, allmän plan för dessa byggnader icke utarbetats. Det nu tilllämpade
tillvägagångssättet synes nämnden leda till, att det blir beroende
på mer eller mindre tillfälliga omständigheter, i vilken ordning och i vilken
omfattning de särskilda institutionernas byggnadsbeliov bliva tillgodosedda.
Om däremot en plan för ett ej alltför stort antal år framåt
uppgjordes, skulle de olika kraven komma att vederbörligen vägas mot
varandra, vilket skulle bliva av betydelse ej blott för bestämmandet av
den lämpliga tidsföljden de olika byggnadsföretagen emellan utan även
för begränsning av byggnadskostnaderna.
För studerande av det föreliggande förslaget till gemensam byggnad
för geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid Lunds
.universitet hava två av besparingsnämndens ledamöter besökt de nuvarande
institutionerna och där sökt komplettera de i statsverkspropositionen
och i övrigt tillgängliga handlingar förekommande upplysningarna i
ämnet.
Den geologisk-mineralogiska institutionens behov av till en byggnad
koncentrerade och utvidgade lokaler är oomtvistligt — frågan gäller endast
i vad mån hela det föreslagna utrymmet är ofrånkomligen erforderligt.
Genom att i detalj undersöka, på vad sätt de nuvarande lokaliteterna
äro avsedda att ersättas med de nya lokalerna, även beträffande omflyttning
av skåp, montrer o. dyl., bar besparingsnämnden vunnit den uppfattningen,
att någon nämnvärd beskärning av de föreslagna utrymmena icke
är att förorda.
Vad åter den geografiska institutionen angår, är behovet av lokalutvidgning
ej lika tydligt framträdande. Medan i stort sett för den geologisk-mineralogiska
institutionen den effektiva lokalutvidgningen torde
hålla sig omkring 100 procent, rör den sig för den geografiska institutionen
omkring 250 procent. Det stora behov att få utrymme för magasinerade
samlingar o. dyl., som gör sig gällande för den förstnämnda institutionen,
saknar motsvarighet beträffande den senare. Uppenbart är emellertid
att den geografiska institutionen visar en stark tendens till expansion.
Det kan därför motses, att det för denna institution avsedda utrymmet i
nybyggnaden inom en ej alltför avlägsen framtid kommer att i sin helhet
tagas i anpspråk för ändamålet ifråga. Till en början skulle dock sannolikt
någon undervisningsgren med mera begränsat behov av lokalutrymme
— exempelvis statistikundervisningen för vilken enligt muntligt meddelande
av universitetets rektor lokalbehov förefinnes — kunna tillgodoses
inom den för geografiska institutionen avsedda delen av nybyggnaden.
I varje fall synes det besparingsnämnden uppenbart, att inom den föreslagna
huvudbyggnaden kan beredas utrymme för erforderlig vaktmästarbostad.
Såvitt nämnden kunnat av de lämnade upplysningarna finna, föreligger
icke något oundgängligt behov att till institutionsområdet förlägga
bostad för vaktmästare vid båda institutionerna. Praktiska skäl
torde emellertid tala för att för den geologisk-mineralogiska institutionen,
som redan nu har egen vaktmästare, vaktmästarbosfad anordnas. Detta
synes lämpligen kunna låta sig göra genom att förslagsvis i huvudbyggnadens
sydvästra hörn anordna en lägenhet om 2 rum och kök i bottenvåningen
med nödigt källarutrymme därunder. Därest ej den geologisk
-
9
Riksdagens skrivelse Nr 170.
mineralogiska institutionen lämpligen skulle kunna tillsvidare inskränka
sitt lokalbehov med utrymme motsvarande vaktmästarbostaden, lärer
utan svårighet erforderlig ersättning kunna beredas från den för den geografiska
institutionen avsedda delen av byggnaden. Bland de utrymmen
för sistnämnda institution, som synes vara mest umbärliga, vill besparingsnämnden
särskilt peka på de två bostadsrummen för amanuenser i
översta våningen. Dessa rum är o, enligt vad institutionsf öreståndaren
upplyst, icke avsedda att tillika vara arbetsrum, vilket däremot angavs
vara avsikten med de för amanuenser vid geologisk-mineralogiska institutionen
i samma våning inlagda båda rummen.
Den besparing, som vinnes genom att särskild byggnad för institutionsvaktmästare
ej uppföres, kan, efter avdrag av kostnaderna för inredning
av en bostadslägenhet i institutionsbyggnaden, beräknas till c:a 33,800
kronor.
Beträffande byggnadens inredning i övrigt har besparingsnämnden i
huvudsak ej funnit skäl till direkt erinran. Nämnden vill emellertid i
detta sammanhang påpeka, att av de av institutionsföreståndarna lämnade
upplysningarna syntes framgå att åtminstone delvis gavelrummen
skulle kunna bättre utnyttjas, om ej ytterväggarna i så stor utsträckning
som föreslagits upptoges av fönster. En minskning av antalet gavelfönster
från 5 till 4 i varje våning synes fördenskull böra tagas under övervägande.
I någon mindre utsträckning torde vidare ökade möjligheter för
uppställande av montrer och skåp å den geologisk-mineralogiska institutionen
kunna vinnas genom uteslutande av dörrar mellan en del rum.
Enligt den efter byggnadsstyrelsens direktiv gjorda omarbetningen av
ritningarna skulle utföras en högre sockel med granitbeklädnad än som
från början förutsatts. Byggnadsstyrelsen har angivit, att denna förändring
skulle betinga en merkostnad av 20,000 kronor. Enligt besparingsnämndens
mening bör sockeln i sin helhet utföras av betong, vilken genom
lämplig behandling kan givas ett så tilltalande utseende, som kan anses
erforderligt. Även den ovan sockeln inlagda listen bör utföras i betong.
Besparingsnämnden vill erinra, att i det förslag till biblioteksbyggnad
vid tekniska högskolan, som förelagts riksdagen och som vunnit byggnadsstyrelsens
godkännande, sockeln skall utföras av betong. Ur isolerings-
och hållfasthetssynpunkt är en dylik sockel fullt tillfredsställande.
Givet är, att på biblioteksbyggnaden vid tekniska högskolan med dess
framskjutna och ur estetisk synpunkt krävande läge måste ställas vida
högre krav i avseende å utseendet än på den ifrågavarande institutionsbyggnaden
i Lund, på vilken plats densamma än kan komma att förläggas.
Genom utbyte av granitsockeln mot betongsockeln böra med tillämpning
av byggnadsstyrelsens beräkning 20,000 kronor kunna besparas.
Vad själva kostnadsberäkningarna beträffar, uppgår kostnaden per kubikmeter
för institutionsbyggnaden enligt det remitterade förslaget till
omkring 45 kronor 50 öre, mot vilken beräkning besparingsnämnden i och
för sig ej funnit anledning till erinran. Med de av nämnden förordade
ändringarna å byggnaden nedgår kubikmeterpriset till 44 kronor 20 öre.
Den sammanlagda besparing, som efter nämndens mening bör kunna göras
å ifrågavarande byggnadsföretag, uppgår i enlighet med det ovan anförda
till 33,800 + 20,000 = 53,800 kronor.
Till slut anser sig besparingsnämnden böra omnämna, att den i sammanhang
med eventuell nybyggnad för en psykiatrisk klinik vid universitetet
Bihang till riksdagens protokoll 192S. 11 samt. Nr 169—170. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 170.
ifrågasatta förskjutningen av läget för nu förevarande institutionsbyggnad
till en plats längre mot norr och öster om Sölvesgatans förlängning
mötte bestämda gensagor från föreståndarna för de båda institutionerna.
Oavsett olämpligheten av att byggnaden förflyttades längre bort från
universitetsinstitutionerna i allmänhet, framhölls sålunda, att den förläggning
i avseende å väderstrecken, som byggnaden vid den ifrågasatta
förflyttningen tänkts erhålla, vore synnerligen olämplig. De olika institutionslokalerna
hade nämligen å de uppgjorda ritningarna inlagts med
särskild tanke på väderstrecken, och en omläggning av byggnaden i sådant
avseende krävde fullständig omarbetning av byggnadsplanen.
I övrigt har besparingsnämnden ej funnit skäl till särskilt uttalande i
anledning av det ifrågavarande byggnadsförslaget.»
Riksdagens vederbörande utskott har därefter i vederbörlig ordning låtit
över sagda promemoria inhämta yttrande av byggnadsstyrelsen, så lydande:
»Besparingsnämnden har till en början framhållit angelägenheten av
att en allmän plan beträffande uppförandet av byggnader för institutionerna
vid universiteten uppgöres, varigenom de olika institutionernas
byggnadsbehov skulle kunna vederbörligen vägas mot varandra, vilket
skulle bliva av betydelse ej blott för bestämmandet av den lämpliga tidsföljden
de olika byggnadsföretagen emellan utan även för begränsning av
byggnadskostnaderna. Byggnadsstyrelsen delar för sin del den av besparingsnämnden
sålunda uttalade mening, och finner styrelsen det alltså
önskvärt, att vederbörande universitetsmyndigheter vidtaga åtgärder för
uppgörande av en dylik allmän byggnadsplan.
Beträffande lokalutrymmen inom den föreslagna gemensamma nybyggnaden
för geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid
Lunds universitet har besparingsnämnden, bland annat, framhållit, att det
synts nämnden uppenbart, att inom huvudbyggnaden skulle kunna beredas
utrymme för erforderlig vaktmästarbostad. Under denna förutsättning och
då, såvitt nämnden kunnat finna, det icke förelåge något oundgängligt
behov att till institutionsområdet förlägga bostad för vaktmästare vid de
båda institutionerna, skulle en särskild byggnad för institutionsvaktmästare
icke behöva uppföras. Mot den sålunda föreslagna anordningen, som
alltså förutsätter, att bostad för vaktmästaren vid den ena av de båda institutionerna
anskaffas genom förhyrning, har byggnadsstyrelsen för sin
del icke något att erinra, och har byggnadsstyrelsen icke heller något att
erinra beträffande den av besparingsnämnden till 33,800 kronor beräknade
minskning av byggnadskostnaderna, som skulle uppkomma genom slopandet
av ovannämnda bostadsbyggnad. Vad beträffar vaktmästarbostadens
förläggning inom huvudbyggnaden får byggnadsstyrelsen endast framhålla,
att det i samband med huvudritningarnas uppgörande bör tagas i
övervägande, huruvida icke bostaden lämpligen bör förläggas invid byggnadens
huvudentré, då därigenom bevakningen av denna entré skulle
kunna underlättas.
Vidare har besparingsnämnden ifrågasatt, huruvida icke vissa utrymmen
skulle kunna bättre utnyttjas, om antalet gavelfönster minskades och
dörrarna mellan en del rum uteslötes. Även denna fråga torde enligt byggnadsstyrelsens
mening böra tagas under närmare övervägande i samband
med huvudritningarnas upprättande.
11
Riksdagens skrivelse Nr 170.
Besparingsnämnden har framhållit, att det enligt den efter byggnadsstyrelsens
direktiv gjorda omarbetningen av förslagsritningarna skulle
utföras eu högre sockel med granitbeklädnad än som från början förutsatts,
men att besparingsnämnden för sin del funne, att sockeln i sin helhet
borde utföras i betong, varigenom skulle göras en besparing av 20,000
kronor. Byggnadsstyrelsen får med anledning härav framhålla, att berörda
omarbetning av ritningarna verkställts efter framställning från universitetskanslersämbetet
i avsikt att avhjälpa de väsentligaste av de brister
i byggnadsritningarna, vilka ur estetisk synpunkt gjorts till föremål
för anmärkning. Vad beträffar granitsockeln är denna den enda något
mera påkostade detalj i byggnadens fasader, vilka i övrigt äro utformade
med största enkelhet, och är det enligt byggnadsstyrelsens mening såväl ur
utseendesynpunkt som av praktiska skäl önskvärt, att sockeln på en byggnad
av här ifrågakomna slag utföres i ett fullt solitt material. Styrelsen
finner sig därför böra avstyrka, att granitsockeln utbytes mot en sockel i
betong.
Slutligen har besparingsnämnden berört den av byggnadsstyrelsen i
samband med eventuell nybyggnad för en psykiatrisk klinik vid universitetet
ifrågasatta förflyttningen av läget av nu ifrågakomna institutionsbyggnad
till en plats längre mot norr och öster om Sölvesgatans förlängning.
Med anledning härav får byggnadsstyrelsen framhålla, att styrelsen
med hänsyn till nödvändigheten av att byggnadsverksamheten inom
det för institutionsbyggnader avsedda området på Helgonagården ordnades
enligt en bestämd plan tidigare låtit uppgöra skiss till en dylik plan,
vilken godkänts av såväl universitetets drätselnämnd som Lunds stad. Det
föreslagna läget av den psykiatriska kliniken väster om Sölvesgatan medför
emellertid, att, därest den godkända planskissen icke helt skall förryckas,
en byggnad av motsvarande storlek förlägges till tomten på andra
sidan av gatan. Nu ifrågakomna institutionsbyggnad är av ungefär samma
storlek som den psykiatriska kliniken och skulle med fördel kunna förläggas
som pendant till nämnda klinik på sydvästra sidan av Sölvesgatan,
där större utrymme kan erhållas än på den föreslagna tomten mitt emot
den medicinsk-kemiska institutionsbyggnaden. Vad beträffar de framställda
anmärkningarna mot byggnadsstyrelsens förslag till förläggning
av byggnaden, nämligen att byggnaden skulle komma avlägset från universitetsinstitutionerna
i allmänhet och att dess läge i avseende på väderstrecken
skulle bliva olämpligt, torde den första anmärkningen kunna betecknas
som helt obefogad, under det att olägenheten beträffande byggnadens
läge i förhållande till väderstrecken torde kunna elimineras genom att
byggnadens planer ändvändas, varigenom byggnaden skulle komma att få
nästan samma orientering som i det förliggande förslaget.»
Efter besök, som ett antal ledamöter av riksdagens vederbörande utskott
gjort i Lund, har riksdagen funnit behovet av en nybyggnad för de geologi
sk-mineralogiska och de geografiska institutionerna vid universitetet i Lund
vara till fullo ådagalagt, och har riksdagen förty bifallit förslaget därom,
att medel anvisas till uppförande av en dylik nybyggnad.
Beträffande förslagets detaljer hava under ärendets gång vissa erinringar
framställts. Så har besparingsnämnden ansett, att inom huvudbyggnaden
skulle kunna beredas utrymme för erforderlig vaktmästarbostad, varför en
12
Riksdagens skrivelse Nr 170.
särskild byggnad för institutionsvaktmästare icke skulle behöva uppföras.
Byggnadsstyrelsen har häremot intet att erinra, och skulle byggnadskostnaderna
med anledning härav kunna minskas med 33,800 kronor. Riksdagen
har ej heller funnit anledning till erinran mot att en särskild byggnad
för vaktmästare utgår ur programmet och utrymme för erforderlig
vaktmästarbostad beredes inom huvudbyggnaden. Vid huvudritningarnas
uppgörande bör härvid tagas i beaktande vad byggnadsstyrelsen anfört rörande
vaktmästarbostadens förläggning inom huvudbyggnaden.
Vad vidare beträffar det av besparingsnämnden framställda förslaget att
sockeln till huvudbyggnaden borde i sin helhet utföras av betong, har byggnadsstyrelsen
på anförda skäl avstyrkt detta förslag, under vidhållande av
det ursprungligen uppgjorda förslaget om sockelns utförande med granitbeklädnad.
Riksdagen har ansett sig böra ansluta sig till byggnadsstyrelsens
uppfattning i denna punkt.
Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört i fråga om den föreslagna
institutionsbyggnadens förläggning, har riksdagen slutligen velat framhålla,
att riksdagen anser byggnaden böra förläggas till det tomtområde, vilket i
Eders Kungl. Maj:ts förslag för ändamålet avsetts.
I övrigt har riksdagen icke funnit något att erinra mot Eders Eungl.
Maj:ts förslag. Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagssumman,
760,000 kronor, har alltså minskats med 33,800 kronor till 726,200 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse den
25 november 1926 förordade ritningar med av riksdagen ovan angivna
jämkningar av en nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska
institutionerna vid universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning
och utrustning beviljat ett belopp av 726,200 kronor samt därav för
budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisat 250,000 kronor.
Stockholm den 5 maj 1928.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1928^ Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
28177»