Riksdagens skrivelse Nr 169.
1
Nr 169.
Godkänd av första kammaren den 5 maj 1928.
Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1928.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
under punkt 18 av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel
framlagda förslag angående ny värmeledning och införande
av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden
771. 771
(Statsutskottets utlåtande nr 101.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t, under åttonde huvudtiteln
(punkt 18 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag), föreslagit riksdagen att för utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag om ny värmeledningsanläggning
samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden
bevilja ett belopp av 389,600 kronor samt därav för budgetåret
1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa 194,800 kronor.
Efter av byggnadsstyrelsen gjord anmälan rörande de otillfredsställande
anordningarna för uppvärmning av nationalmuseibyggnaden, bemyndigade
Eders Kungl. Maj:t styrelsen att i samråd med chefen för nationalmuseum låta
verkställa utredningar rörande förändring av värmeledningssystemet inom
nationalmusei byggnad ävensom rörande införande av elektrisk belysning
därstädes. I anledning härav inkom byggnadsstyrelsen med utredning och
förslag i ämnet.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 169—170.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 169.
De med de föreslagna arbetena förenade kostnaderna fördelade sig enligt
byggnadsstyrelsens beräkning på följande sätt:
Ny värmeledning.............................kronor 140,000: —
Elektrisk belysning och kraftinstallation jämte elektrisk
armatur m. m.............................. » 62,800: —
Byggnadsarbeten............................. » 251,745: —
Målningsarbeten.............................. » 46,450: —
Vakthållning samt anordnande av provisoriska brandskåp » 23,000: —
Ritningar, byggnadsledning och entreprenadhandlingar. . » 15,000: —
Kontroll för värmeledningen, elektriska installationen och »
byggnadsarbetena........................... » 20,000: —
Oförutsedda utgifter........................... » 51,005: —
Summa kronor 610,000
Efter en på anmodan gjord förnyad utredning i ärendet kom byggnadsstyrelsen
till enahanda resultat och hemställde i skrivelse den 17 augusti
1927, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå 1928 års riksdag att för ifrågavarande
arbeten bevilja ett anslag av 610,000 kronor samt att av nämnda
anslag på extra stat för budgetåret 1928—1929 såsom reservationsanslag
anvisa ett belopp av 150,000 kronor.
Med anledning av de stora kostnader, som enligt byggnadsstyrelsens förslag
skulle bliva förenade med de här ifrågasatta ändringsarbetena, har
departementschefen emellertid ansett sig böra undersöka, om icke någon
billigare men dock tillfredsställande lösning av frågan vore möjlig. På
grund härav hade museichefen på departementschefens anmodan under
hand från byggnadsfirman Algot Lindgren, Sveavägen 33, Stockholm, inhämtat
ett anbud för utförandet — i enlighet med de av byggnadsstyrelsen
uppgjorda ritningarna — av ny värmeledningsanläggning jämte elektrisk
kraft- och belysningsanläggning inom museibyggnaden. Ifrågavarande anbud
slutade på en summa av 418,000 kronor samt upptoge följande huvud
-
poster:
Värmeledning................................kronor 110,000: —
Elektrisk belysning ........................... » 62,800: —
Byggnadsarbeten............................. » 192,000: —
Målningsarbeten.............................. » 15,000: —
Vakthållning m. m............................ » 10,000: —-
Ritningar, kontroll, oförutsedda utgifter m. m........ » 28,200: —
Summa kronor 418,000
Uti ifrågavarande kostnad ingå utrivning av gamla värmeledningen, intäckningar
av parkettgolven och provisoriska avstängningar under byggnadstiden
samt rengöring. I kostnaden ingå vidare målningsarbeten med cirka
15,000 kronor, motsvarande kostnaden för återställande av målningen efter
3
Riksdagens skrivelse Nr 169.
anläggningens utförande. Däremot hava icke i beräkningen upptagits kostnaderna
för andra målningsarbeten än som bliva en följd av nu ifrågasatta
arbeten.
Med anledning av byggnadsfirman Algot Lindgrens ifrågavarande anbud
har departementschefen under hand däröver inhämtat yttrande från 1927 års
besparingsnämnd; och har denna den 18 november 1927 avgivit en P. M.
i ärendet, ur vilken enligt statsrådsprotokollet här må anföras följande:
»Beträffande det föreslagna utföringssättet bör anmärkas, att det föreslagna
upptagandet av nuvarande värmeledningsrör och igenläggande av
kanalerna därför med samma beläggningsmedel som omgivande delar av
respektive golv är alltför dyrbart. Då det nuvarande arrangemanget ur
utseendesynpunkt ej kräver omedelbar ändring, torde med en förbättring
i detta hänseende kunna anstå, till dess att golven i allt fall i en framtid
måste omläggas. Enligt byggnadsstyrelsens förslag uppgå kostnaderna
för upptagande av, de gamla rören och kanalernas igenläggande till
54,190 kronor. I byggnadsfirman Algot Lindgrens förslag är denna kostnad
ej specificerad, men av Lindgren själv uppgiven till 28,400 kronor,
varvid dock rören tänkts skola kvarligga, vilket ej heller torde medföra
hågon olägenhet. Totalsumman enligt Lindgrens förslag, 418,000 kronor,
skulle sålunda kunna minskas till 389,600 kronor.
Vid bedömandet av anslagssummans storlek bör hänsyn tagas till att
den nuvarande värmeledningen snarast måste repareras, enligt uppgift
för en kostnad av cirka 30,000 kronor, så vida ej en helt ny anläggning anskaffas.
Då denna summa alltså under alla omständigheter måste utbetalas,
torde man från det nödiga anslaget för nybyggnaden kunna fråndraga
densamma. Totalsumman skulle således komma ned till 359,600 kronor.
En viss driftsbesparing kan med den föreslagna nyanläggningen göras,
enligt gjord beräkning uppgående till cirka 4,550—7,200 kronor per år.
Med tämlig säkerhet synes ett medeltal av 6,000 kronor kunna beräknas.
Efter 5 procent förräntar denna besparing 120,000 kronor. Om detta sig
förräntande kapital fråndrages, återstår som oräntabelt utlägg 239,600
kronor.
Efter införande av elektrisk belysning och med den nya värmecentralens
möjligheter till värme dygnet runt beräknar chefen för nationalmuseum
att kunna hålla museet öppet även på kvällarna, varigenom betydligt ökad
puhlikfrekvens skulle kunna förväntas med därav följande extra inkomst.
Ett inkomsttillskott av 2,000—3,000 kronor per år torde ej vara omöjligt
att påräkna.
Den vinst ur brandsäkerhetssynpunkt, som omläggningen av värmeledningssystemet
innebär, kan visserligen ej uppskattas i penningar. Därest
nationalmuseum varit försäkrat, torde emellertid omläggningen få antagas
kunnat medföra en väsentlig sänkning av brandförsäkringspremierna.
»
Med hänsyn till den stora skillnaden i kostnader har departementschefen
ansett sig böra tillstyrka framställning till riksdagen grundad på de
av nämnda firma framlagda kostnadsberäkningarna. Då det är av vikt
att ur säkerhetssynpunkt tillfredsställande anordningar med det snaraste
4
Riksdagens skrivelse Nr 169.
bliva vidtagna och för att icke mera än nödvändigt försvåra museets arbete
under ombyggnadstiden, föreslås, att byggnadstiden begränsas till två år,
och borde de erforderliga medlen, 389,600 kronor, fördelas på dessa båda
år med cirka hälften på vartdera året.
Av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen blivit övertygad
därom, att det nuvarande uppvärmningssystemet i nationalmuseibyggnaden
är förenat med sådana olägenheter och vådor, att en ändring av nu rådande
förhållanden synes med det snaraste vara av oavvisligt behov påkallad. Med
hänsyn till den med nuvarande anordning förenade brandrisken och i betraktande
av nödvändigheten av snabba åtgärder för dess hävande har riksdagen
sålunda ansett sig böra bifalla förslaget om att anslag beredes för införande
i byggnaden av ett nytt värmeledningssystem och i samband därmed anordnande
därstädes av elektrisk belysnings- och kraftinstallation.
Riksdagen har väl uppmärksammat, hurusom Eders Kungl. Maj:ts förslag
innebär vissa inskränkningar i det av byggnadsstyrelsen uppgjorda programmet.
Med hänsyn härtill har riksdagens vederbörande utskott låtit i vederbörlig
ordning inhämta yttrande av byggnadsstyrelsen över det av ovanbemälda
byggnadsfirma Algot Lindgren uppgjorda programmet ävensom över
1927 års besparingsnämnds ovan angivna P. M., i vad nämnda program
och P. M. innebure inskränkningar i avseende å arbetenas utförande i förhållande
till det av byggnadsstyrelsen ursprungligen uppgjorda förslaget,
därvid styrelsen företrädesvis hade att yttra sig i den punkt i byggnadsfirman
Lindgrens program, som avsåge bibehållandet av de nuvarande värmeledningskanalerna
och däri befintliga gamla värmeledningsrör. I anledning
av detta byggnadsstyrelsens yttrande, vilket såsom bilaga åtföljer statsutskottets
utlåtande nr 101, har riksdagen ej kunnat undgå hysa vissa betänkligheter
mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, men då byggnadsstyrelsen, såsom av utlåtandet
framgår, icke direkt motsatt sig de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
inskränkningarna, och då i allt fall ett avlägsnande av de nuvarande riskmomenten
givetvis är att betrakta som en synnerlig viktig och brådskande
angelägenhet, har riksdagen låtit sina betänkligheter i förevarande avseende
vika.
Vad vidare beträffar de kostnadsberäkningar, på vilka Eders Kungl. Maj:t
stöder sitt förslag, har riksdagen likaledes ej kunnat undgå uppmärksamma,
hurusom de utan gensägelse äro hållna i underkant.
Riksdagen förutsätter emellertid, att Eders Kungl. Maj:t tillser, att de
ifrågasatta arbetena icke varda igångsatta, förrän fullgoda garantier vunnits
såväl för att kvaliteten av ändrings- och byggnadsarbetena ej äventyras som
för att arbetena visas kunna utföras inom ramen för den av Eders Kungl.
Maj:t beräknade kostnadssumman.
Under uttalande härav får riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra
mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, anmäla, att riksdagen för utförande i
5
Riksdagens skrivelse Nr 169.
huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag av ny värmeledningsanläggning
samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden
beviljat ett belopp av 389,609 kronor samt därav för budgetåret
1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisat 194,800 kronor.
Stockholm den 5 maj 1928.
Med undersåtlig vördnad.