BiJcsdagens skrivelse Nr 164-
o
Nr 164.
Godkänd av första kammaren den 8 maj 1928.
Godkänd av andra kammaren den 8 maj 1928.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående anvisande av medel för uppehållande
av en professur i svenska språket och litteraturen
vid universitetet i Dorpat i republiken Estland.
(Statsutskottets utlåtande nr 103.)
Till KONUNGEN.
I en till riksdagen avlåten, den 16 mars 1928 dagtecknad proposition, nr
180, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit riksdagen att
under åttonde huvudtiteln, avdelning E. Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m. under rubrik Gemensamma universitetsändamål bevilja för
uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur
i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från och med den 1
juli 1928, ett belopp av 37,500 kronor samt därav för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå i enlighet med de närmare
föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela.
I två vid 1925 års riksdag väckta, likalydande motioner (I: 109 och II:
201) hemställdes, att riksdagen måtte för sin del besluta att till Eders Kungl.
Maj:ts disposition ställa ett årligt belopp av 7,500 kronor för vartdera av fem
år i och för uppehållande av en dylik professur vid universitetet i Dorpat och
att ovannämnda summa första gången finge disponeras för ändamålet under
budgetåret 1925—1926.
I utlåtande den 10 mars 1925, nr 8, hemställde emellertid statsutskottet,
under punkt 108, att ifrågavarande motioner icke måtte av riksdagen bifallas.
Som skäl härför anförde statsutskottet huvudsakligen följande:
Det förslag, som nu motionsvis föreligger om inrättande av en lärostol i
svenska språket vid universitetet i Dorpat, har synts utskottet behjärtans
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 164-
värt, så mycket mer som det gäller en läroanstalt, grundad av våra förfäder
och arbetande bland ett folk, med vilket vi genom historia och kultur känna
oss starkt befryndade, och där inom vissa folkgrupper ännu svenskt språk talas.
Utskottet skulle därför sannolikt ställt sig gynnsamt till en framställning
av förevarande art, därest den undergått en tillfredsställande förbehandling.
Nu föreligger emellertid ärendet i form av en enskild motion, utan att,
så vitt utskottet har sig bekant, någon svensk statsmyndighet haft frågan
till behandling. Om det i allmänhet gäller, att riksdagen med stor försiktighet
bör pröva anslagsfrågor, som väckas genom enskilda motioner, så synes
det i ett fall som det nu förevarande böra med synnerlig bestämdhet krävas,
att vederbörande myndigheter ej bliva förbigångna vid den förberedande
handläggningen av ärendet. Först och främst bör det icke få förekomma -—
på grund av ärendets särskilda natur — att den svenske utrikesministern eller
eventuellt honom underlydande myndighet ställes utanför ärendets beredning.
Men även andra vederbörande myndigheter, däri inbegripna de akademiska,
böra sättas i tillfälle att bedöma framställningar av förevarande art. Ett annat
förfaringssätt kan leda till betänkliga konsekvenser och skulle rentav
kunna föranleda, att de svenska statsmakterna vid behandlingen av ärenden
av denna beskaffenhet bliva försatta i en situation, vilken kan med hänsyn
till frågans stundom ömtåliga art betecknas såsom mindre önsklig. Av dessa
skäl anser sig utskottet förhindrat att tillstyrka bifall till den nu föreliggande
motionen.
Statsutskottets hemställan bifölls av riksdagen.
Vid 1926 års riksdag förelåg ett motionsvis väckt yrkande av i huvudsak
liknande innebörd, vilket även det blev efter statsutskottets avstyrkande av
riksdagen avslaget.
Sedan genom utrikesdepartementet och Eders Kungl. Maj :ts minister i Riga
upplysning inhämtats, att estniska regeringen med tacksamhet skulle se upprättandet
av en dylik professur, samt efter det vidare de akademiska myndigheterna
yttrat sig i ämnet, har Eders Kungl. Maj :t nu framlagt förslag om
anvisande av medel till avlöning åt en professor i svenska språket och litteraturen
vid universitetet i Dorpat.
Riksdagen finner ifrågavarande ärende numera hava undergått den utredning,
som befunnits önsklig och nödvändig för ett ställningstagande till frågan
från riksdagens sida, och har vid sådant förhållande icke något att erinra mot
Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen under åttonde huvudtiteln, avdelning
E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. underrubrik
Gemensamma universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet
i Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen
under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av
37,500 kronor samt därav för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 7,500 kronor att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt meddela.
Stockholm den 8 maj 1928.
Med undersåtlig vördnad.