RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1927 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JULI 1920—30 JUNI 1927

DEL I

REVISORERNAS UTTALANDEN

STOCKHOLM 1927
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

in

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

SicI.

översikt av statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1927 ... 2

Andra huvudtiteln...................4

Justitiedepartementet.................4

Göta hovrätt...................4

Centralfängelset i Norrköping............4

Straffängelset i Jönköping..............4

Tredje huvudtiteln...... 5

Utrikesdepartementet................ 5

Svenska beskickningsfastigheten i Köpenhamn......5

Fjärde huvudtiteln...... 6

Försvarsdepartementet.................6

Korrigeringskostnader vid tryck för lantförsvarets kommandoexpedition
...... 6

Infordrande och prövning av anbud å vissa leveranser för armén 6

Renskrivningskostnader vid generalstaben........7

Hälsinge regemente i Gävle.............7

Hästlegningskostnaden vid Västmanlands regemente .... 8

Djurgårdskommissionen ..."........... 8

Dispositionen av lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen i

Brännkyrka socken i Stockholm...........10

Räkenskaperna för sjöförsvarets kommandoexpedition .... 12

Sjökrigshistoriska samlingarna............13

Vissa av marinförvaltningen vidtagna medelsdispositioner . . 13

Inköp av en personbil för flottans station i Karlskrona ... 16

Ersättning under flygtjänstgöring...........16

Tjänsteresor vid flygvapnet.............18

Flygvapnets anslag till bränsle, lyse, vatten, renhållning och

tvätt m. ....................19

Vissa av flygstyrelsen vidtagna medelsdispositioner.....20

Anskaffning av inventarier för andra flygkåren......21

Flygskolans å Ljungbyhed räkenskaper.........22

Förhyrning av automobiler för försvarets räkning.....22

Inköp och användning av motorfordon vid försvarsväsendet 23

Femte huvudtiteln.............. 25

Socialdepartementet.................25

Riksförsäkringsanstalten...............25

Besök vid vissa arbetslöshetskommissionens arbetsplatser ... 26

IV

Sid.

Landsstatshuset i Falun..............29

Iakttagelser beträffande tillämpningen vid länsstyrelserna av
bestämmelser om övertidsersättning och särskild ersäitning
enligt 31 § i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen
....................30

Vissa kostnader i anledning av val av landstingsman samt

kommunal- och municipalfullmäktige i länen......31

Stockholms läns räkenskaper.............32

Uppsala läns räkenskaper..............35

Iakttagelser vid granskningen av Jönköpings läns räkenskaper 35

Örehro läns räkenskaper..............36

Vissa av lappfogden i Västerbottens län företagna tjänsteresor 37
Kostnaderna för lappfogdarnas verksamhet m. m......38

Sjätte huvudtiteln....................41

Kommunikationsdepartementet.............41

Leckö slott...................41

Statens hyresutgifter i Stockholm...........44

Sjunde huvudtiteln...................47

Finansdepartementet.................47

Statsverkets expensutgifter..............47

Inteckningar i kronans fasta egendom.........111

Visst slag av sjukledighet inom ämbetsverken......158

Tullkammaren i Västervik.............159

Tullkammaren i Uddevalla.............159

Tullkammaren i Hudiksvall.............160

Tullbehandling av varor hos A. B. Vin- och spritcentralen. . 160

Åttonde huvudtiteln...................161

Ecklesiastikdepartementet...............161

Riksarkivet...................161

Riksarkivets medelsförvaltning ...........162

Nationalmuseum.................163

Vissa kostDader i samband med kulturmässan i Kalmar. . . 164

Visingsborgs slottsruin...............165

Kungl. teatrarnas verksamhet............165

Avgiftsbelagda kurser vid universiteten och Karolinska institutet 169
Vissa av influtna inskrivnings- och terminsavgifter m. m. bestridda
kostnader vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
...................170

Realskolan i Uddevalla...............172

Privatläroverkens räkenskaper............172

Statens småskoleseminarium i Hagaström........172

Bergsskolorna i Filipstad och Falun..........175

Nionde huvudtiteln...................177

Jordbruksdepartementet................177

Vissa förrättningar av statens lantbruksingenjörer.....177

Lantmannaskolorna................199

Sid.

Centralfryshuset i Hallsberg.............202

Distriktslantmätares stationeringsort utom sitt distrikt . . . 204

Tionde huvudtiteln...................205

Handelsdepartementet.................205

Farlederna genom Kalmarsunds djupränna och mellan Kalmar

och Färjestaden på Öland.............205

Lotsverkets tjänstefartyg »Kalmar»..........206

Patent- och registreringsverket............206

Patent- och registreringsverkets ämbetsbyggnad......207

Statens affärsverksamhet.................209

Sammanslagning av post- och telegrafverken.......209

Postverket.....................213

Postkontoret i Västanfors..............213

Postkontoret i Borlänge...............214

Telegrafverket..........''.........214

Telegrafstationen i Söderhamn............214

Telegrafverkets station i Västanfors..........214

Inköp av telefonlampor m. m. till telegrafverkets verkstad i

Nynäshamn..................215

Angående en telegrafverkets fordran å Mellersta Östergötlands

järnvägsaktiebolag................221

Statens järnvägar..................223

Västanfors järnvägsstation..............223

Statens järnvägars station i Hudiksvall.......; • 224

Ångfärjelinjen Malmö—Köpenhamn..........224

Statens järnvägars automobillinjer i Bohuslän......225

Statens vattenfallsverk.................227

Vissa av vattenfallsstyrelsen ingångna avtal rörande vattenrätt

vid Sillreån m. .................227

Taxeringen av vissa vattenfallsfastigheter........231

Statens domäner...................231

Besök å vissa inom Östergötlands län belägna kronoegendomar 231
Klotens revir..................234

Särskilt uttalande beträffande de affärsdrivande verken m. m. . . . 237

Kristidskommissionernas avveckling.............244

Angående ökad användning av svenskt motorbränsle inom statens verk 246

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande eller

någon erinran från revisorernas sida...........248

ii 1iev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. I.

Riksdagens revisorer, vilka nedannämnda dag fullbordat den granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 samt för vissa fall kalenderåret
1926, som jämlikt § 72 riksdagsordningen och § 1 av instruktionen för riksdagens
revisorer tagit sin början den 16 sistlidne september, få härmed avgiva
berättelse över den sålunda verkställda granskningen.

l

Rev.- berättelse ang. statsverket för år 1927. I.

— 2

Översikt

av statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1927.

Beträffande statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1927 få revisorerna
meddela följande.

Enligt den på sid. 2 del I av 1926 års revisorers berättelse om den av
dem verkställda granskning av statsverkets jämte därtill hörände fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 intagna
översikten uppgick värdet av samtliga statsverkets tillgångar den 30 juni
1926 till netto ........................................................................... 1,806,858,166:33.

Enligt samma översikt utgjorde sammanlagda värdet
vid 1918 års slut av statsverkets i rikshuvudboken icke
bokförda fastigheter och lösören samt sådana kontanta
behållningar och utestående fordringar, som ej ingå i

nämnda huvudbok, .................................... 614,671,051: 41

Om därtill läggas behållningarna den
30 juni 1927 enligt det tryckta utdraget
ur rikshuvudboken,

sid. 9,................................ 3,068,518,771:42

minskade

med skulderna vid

samma tidpunkt ............ 1,889,002,130: 6 6 1,179,516,640: 7 6,

visar sig, att värdet av samtliga tillgångar den 30 juni

1927 utgjorde netto.................................................................... 1,794,187,692:17,

i vilken summa icke ingå riksbankens tillgångar samt
värdet dels å riksdagens hus och lösören dels ock å staten
tillhöriga malmfält och gruvor samt aktier i Mertainens
gruvaktiebolag.

Den 30 juni 1927 har alltså uppstått en kapitalminskning
av ........................................................................................ 12,670,474:16.

Sagda kapitalminskning har huvudsakligen uppkommit genom minskade
behållningar å statsmedelsfonden, fonden för förlag till statsverket och fonden
för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.

Vad angår den förstnämnda fonden, har minskningen i behållningen å
densamma förorsakats därav, att av den i sagda fond ingående statsverkets
kassafond tagits i anspråk ett betydande belopp för finansiering av riks -

— 3

staten för budgetåret 1926—1927 ävensom ett relativt mindre belopp till
täckande av å staisregleringen för nämnda budgetår uppkommen brist. Till
tillgångsminskningen å statsmedelsfonden har ock medverkat den omständigheten,
att de å statsbudgetens reservationsanslag vid ingången av nästlidet
budgetår förefintliga besparingar dels i ansenlig omfattning använts
för respektive anslagsändamål dels ock med ett avsevärt belopp fått bidraga
till finansieringen av riksstaten för sagda budgetår.

Vidkommande nedgången i de å de båda sistnämnda fonderna balanserade
tillgångarna sammanhänger densamma i fråga om fonden för förlag till
statsverket med en av 1926 års riksdag beslutad avveckling av berörda
förlag i vad det avser kostnader för vissa utav arméförvaltningen anskaffade
förnödenheter, under det att kapitalminskningen å fonden för anordnande
av spannmålslagerhus och kylhus uppstått genom viss i enlighet med riksdagens
beslut företagen avskrivning å värdet av de ifrågavarande fond tillhörande
anläggningar.

Att ovan omförmälda kapitalminskning icke blivit större, än vad fallet
är, beror framför allt på att de flesta av statens affärsfonder, nämligen
telegrafverkets, statens järnvägars och vattenfallsverks samt statens domäners
fonder hava att uppvisa betydande tillgångsökningar, vilka i fråga om
statens domäners fond i huvudsak uppkommit genom inköp och omvärdering
av fastigheter. Beträffande de övriga av nämnda affärsfonder har
ökningen av tillgångarna i stort sett åstadkommits genom av riksdagen
beviljade anslag till kapitalökning för fonderna i fråga.

Jämväl å vissa av statens utlåningsfonder föreligga ansenliga tillgångsökningar.
Så är exempelvis fallet med statens avdikningslånefond och egnahemslånefonden.
Dessa ökningar bero till större delen på de kapitalökningsanslag,
som för nämnda fonder anvisats å riksstaten. Av samma anledning
har ock uppkommit en betydande kapitalökning å fonden för låneunderstöd.
Statsverkets fond av rusdrycksmedel har även att uppvisa en avsevärd
kapitalstegring på grund av de enligt beslut av riksdagen verkställda avsättningarna
till sagda fond. Slutligen har i enlighet med riksdagens därom
fattade beslut tillkommit en ny fond, nämligen fonden för mötande av förluster
i aktiebolaget Kreditkassan av år 1922.

Att märka är emellertid, att den ökade kapitalinvesteringen i ovan omförmälda
affärs- och utlåningsfonder ävensom fonden för låneunderstöd till
betydande del motväges av den ytterligare upplåning, som måste äga rum
för täckande av anslag till kapitalökning för nämnda fonder.

— 4 —

Göta hovrätt.

Centralfängelset
i Norrköping.

Straffängelset
i Jönköping.

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

§ l.

Revisorerna hava besökt Göta hovrätt.

1926 års riksdag anvisade ett extra reservationsanslag å 83,000 kronor
för förändring och renovering av Göta hovrätts byggnader, ävensom för
anskaffande av möbler för hovrätten m. m. Reparationsarbetena voro vid
revisorernas besök i det närmaste avslutade.

Besöket bar icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 2.

Revisorerna liava besökt centralfängelset i Norrköping.

Ifrågavarande fängelse, vilket numera är såsom sådant nedlagt och endast
användes såsom kronohäkte för staden, omfattar dels en huvudbyggnad mot
norr, som inrymmer expeditionslokaler, kyrkosal, logement för 156 fångar
placerade i s. k. nattceller — smärre avbalkade rum med sekundär dager
— samt en bostadslägenhet, dels en länga i väster, innefattande en häktesbyggnad
med 24 vanliga s. k. dagceller, domstolslokal med expeditionsrum,
9 enkelrum jämte vaktrum samt en mindre bostadslägenhet m. m., dels en
länga i öster med kök, sjukrum, skolsal samt bad, dels slutligen i söder en
arbetsbyggnad samt ångpannerum m. m.

På förslag av Kungl. Maj:t har 1927 års riksdag för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor för anordnande
av vårdanstalt för förminskat tillräkneliga förbrytare vid förutvarande centralfängelset
i Norrköping. Erforderliga ändrings- och förbättringsarbeten
torde enligt vad revisorerna inhämtat komma att slutföras under loppet av
innevarande år.

Besöket har icke föranlett något särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 3.

Revisorerna hava besökt straffängelset i Jönköping.

Vid revisorernas besök pågick reparation av straffängelsets byggnader
samt omläggning och utvidgning av fängelsets värmeledningssystem, vilka
arbeten beräknats draga en sammanlagd kostnad av 40,000 kronor. Utgifterna
bestridas från den i omkostnadsstaten för fångvården upptagna anslagsposten
till underhåll av fängelsebyggnader, vilken anslagspost för innevarande
budgetår upptagits till ett belopp av förslagsvis 149,000 kronor.

Besöket bar icke föranlett något särskilt uttalande från revisorernas sida.

TREDJE HUVUDTITELN.

Utrikesdepartementet.

§ 4.

Revisorerna liava avlagt besök å svenska beskickningsfastigheten i Köpenhamn,
belägen i hörnet av S:t Annas Plads och Amaliegade. Å beskickningsfastigheten
finnas tvenne byggnader, av vilka den äldre i huvudsak
disponeras såsom bostad för ministern samt den nyare är avsedd för legations-
och konsulatkanslierna. Kanslilokalerna äro inrymda i bottenvåningen
till sistnämnda byggnad och bestå av nio rum jämte förstugor samt vaktmästarebostad.
I sistnämnda hus äro därjämte uthyrda tre våningar vardera
om nio rum, kök och badrum ävensom en lägenhet om tre rum
med kök. I den äldre byggnaden uthyras två lägenheter, därav den ena
om 2 rum och kök samt den andra om 4 rum och kök. Undersökning har
verkställts rörande kostnaderna för införande av centraluppvärmning, vilken
är anordnad i det nyare husets bottenvåning ävensom i den äldre byggnaden,
även inom hyreslägenheterna uti den nyare byggnaden.

Revisorerna funno vid sitt besök, att åtskilliga reparationer behövde utföras
inom fastigheten. Särskilt framträdande var behovet av målning och
kittning av fönstrens utsidor samt av konservering av husets fasader. Enligt
revisorernas mening böra ifrågavarande reparationsarbeten snarast möjligt
komma till utförande såväl med hänsyn till önskvärdheten av att beskickningsfastigheten
hålles i ett värdigt skick som ock i betraktande av att
genom ett uppskjutande av ifrågavarande arbeten ökade kostnaderdbr statsverket
synas kunna uppstå.

Svenska beskickningsfastigheten
i
Köpenhamn.

Revisorernas

uttalande.

— 6 —

Korrigeringskostnader
vid
tryck för lantfqrsvarets

kommandoexpedition.

Kevisorernas

uttalande.

Infordrande
och prövning
av anbud å
vissa leveranser
för armén.

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Försvarsdepartementet.

§ 5.

Vid sin granskning av de i arméförvaltningens huvudkassas räkenskaper
redovisade utgifterna för lantförsvarets kommandoexpedition hava revisorerna
uppmärksammat, att betydande belopp utbetalts för korrigering och övertid
vid tryckning av läroböcker, reglementen m. m. Sålunda bar vid tryckning
av 1,300 exemplar av lärobok i vapenlära för krigsskolan, omfattande 281
sidor, för själva tryckningen utbetalts 3,612 kronor 90 öre samt för extra
korrekturavdrag 541 kronor 75 öre ävensom för korrigeringar och övertid
707 kronor 50 öre. I ett annat fall bar å en räkning, slutande å 10,193
kronor 55 öre, avseende tryckning av lärobok i krigsbyggnadskonst för krigsskolan,
utbetalts för korrigering 1,915 kronor (6 korrektur).

Med anledning av vad sålunda förekommit anse sig revisorerna böra
understryka vikten av att manuskript, som utlämnas till tryckning, utarbetas
med sådan omsorg, att korrigeringskostnaderna kunna nedbringas
till det minsta möjliga. Särskilt när det, såsom i ovan berörda fall, gäller
läroböcker, synes det icke böra få ifrågakomma, att manuskripten avlämnas
i sådant skick, att ifrågavarande kostnader skola kunna uppgå till så avsevärda
belopp, som bär varit fallet.

§ 6.

Vid sin granskning av arméfördelningsstabernas räkenskaper för budgetåret
1926—1927 hava revisorerna uppmärksammat att vid upphandling av
de betydande partier livsmedel och fodervaror, varå kontrakt avslutats genom
fördelningscbeferna, i av vissa leverantörer avgivna anbud angivits, att de
endast kunde leverera viss del av den varukvantitet, varå anbud infordrats.
Anbud å delleveranser hava emellertid icke plägat upptagas till prövning,
enär vederbörande upphandlande myndighet ansett, att endast anbud avseende
leveransen odelad kunde ifrågakomma. Sålunda har exempelvis vid upphandling
av halm för Göta artilleriregemente förkastats ett anbud, enär
detsamma blott avsåg en del av leveransen, oaktat anbudet i fråga varit
lägre än den leverantörs, som sedermera erhållit leveransen.

I anledning härav hava revisorerna velat framhålla önskvärdheten av att
vid upphandling i dylika fall så förfares att till prövning kunna upptagas
även sådana anbud, som avse del av leveransen, därest detta utan svårare

7

olägenheter kan ifrågakomrna. Härigenom torde det bliva möjligt att undvika
mellanhänder och komma i direkt förbindelse med vederbörande producenter,
varigenom i regel förmånliga priser lära kunna erhållas.

Med hänsyn till att nu vid arméns truppförband i allmänhet endast upphandlas
råghalm, hava revisorerna, då vetelialm f. n. torde ställa sig billigare
än råghalm och sistnämnda slag av halm bör kunna vid truppförbanden
användas lika väl som råghalm, funnit önskvärt, att denna fråga ägnas
uppmärksamhet.

§ 7.

Vid sin granskning av generalstabens räkenskaper hava revisorerna lagt Renskrivningsmärke
till att betydande belopp utbetalts för renskrivning från olika till g“®‘en"f*trabJ^
generalstabens förfogande stående anslag. Utbetalningarna hava skett dels
till viss vid generalstaben anställd extra personal, dels ock till viss firma,
som tillhandahållit personal för skrivarbete, dels ock till enskilda personer,
som tillfälligt biträtt med dylikt arbete. Ersättningen har utgått efter
mycket olika grunder. Sålunda har för den såsom extra befattningshavare
anställda personalen utbetalats en timersättning av 1 krona för 6 timmars
arbetstid samt därutöver övertidsersättning med i allmänhet 1 krona 50 öre
per timme. För all skrivning, som debiterats genom ovannämnda firma,
har upptagits ersättning med 1 krona 50 öre i timmen. I visst fall har
ersättningen för renskrivning uppgått till 2 kronor 50 öre per timme.

Enligt revisorernas mening torde det komma att för statsverket ställa sig Revisorernas
ekonomiskt fördelaktigare, om vid generalstaben, i likhet med vad som skett uttalande''
vid flygstyrelsen, för viss tid anställdes skrivbiträden i större utsträckning
än som för närvarande är fallet. Å dylika biträden borde i sådant fall gällande
avlöningsbestämmelser för statens verk i allmänhet göras tillämpliga,
och erinras må, att enligt dessa bestämmelser övertidsersättning icke får utbetalas
med högre belopp än 95 öre i timmen för skrivbiträden och 1 krona
15 öre i timmen för kontorsbiträden, alltså avsevärt lägre övertidsersättning
än den som vid generalstaben hittills utgått. Härigenom torde en bättre
hushållning med de till generalstabens förfogande stående, för ifrågavarande
ändamäl avsedda medlen stå att vinna.

§ 8.

Revisorerna hava avlagt besök vid Hälsinge regemente i Gävle. Hälsinge

Vid besöket kom det till revisorernas kännedom att å den väg, som mellan regg™*|1ete 1
regementets förvaltarebostad och den s. k. västra förrådsbyggnaden leder
fram över regementets område till dess skjutbana, under senaste åren uppstått
en mycket livlig trafik, förorsakad av påbörjat bebyggande av ett
sydväst om kasernområdet beläget, enskild person tillhörigt område. Då
denna trafikökning vore till stort hinder för regementet och dessutom för -

— 8 —

Revisorernas

uttalande.

Hästlegningskostnaden
vid
Västmanlands
regemente.

Djurgårds kommissionen.

orsakade kronan betydande kostnader för vägunderhåll, hade regementschefen
år 1925 i skrivelse till Gävle stads drätselkammare begärt, att en
utanför kronans område belägen utfartsväg till förenämnda byggnadsplats
måtte anordnas. Drätselkammaren hade emellertid, under uttalande av att
ifrågavarande angelägenhet vore en staden ovidkommande fråga, förklarat,
att berörda framställning icke skulle föranleda någon åtgärd från kammarens
sida.

Jämväl i övrigt har regementet ett synnerligen omfattande vägunderhåll
att ombesörja. Sålunda uppgår längden av de allmänna vägar, regementet
underhåller, till 1,350 meter och av de enskilda vägarna till 6,900 meter.

Revisorerna anse för sin del, att spörsmålet om underhållet av omförmälda
vägar bör göras till föremål för en ingående undersökning och att
underhandlingar böra upptagas med Gävle stad beträffande det framtida
ordnandet av vägarnas underhåll. Det synes nämligen revisorerna icke
vara rimligt, att kronan skall även i fortsättningen ensam bestrida underhållet
för samtliga dessa vägar, vilka till väsentlig del utnyttjas av staden
och dess invånare.

§ 9.

Vid sin granskning av Västmanlands regementes räkenskaper hava revisorerna
uppmärksammat, att för lega för 89 hästar under 7 dagar utbetalts
7,413 kronor 70 öre, utgörande en dagskostnad av 11 kronor 90 öre för
häst och dag. Ifrågavarande utbetalning har skett till en av regementet
anlitad entreprenör för legning av hästar. Enligt revisorernas mening måste
ifrågavarande legningspris anses vara alltför högt och hade icke bort av
vederbörande godkännas. Revisorerna hava också lagt märke till att vid
andra truppförband legningkostnaderna i allmänhet, även vid kortare tids
legning, varit avsevärt lägre.

§ 10.

Revisorerna hava avlagt besök hos Djurgårdskommissionen och tagit del
av resultatet av dess verksamhet i fråga om försäljning och förvaltning av
vissa kronan tillhöriga fastigheter i Stockholm. Kommissionens verksamhet,
vilken pågått sedan år 1912, har omfattat försäljning av markområden å
Norra Djurgården samt inom Veterinärinstitutets område och det s. k.
Fredrikshovsområdet. Sammanlagt har genom kommissionens försorg försålts
106,648 kvm. mark, utgörande 130 tomter till ett pris av 14,050,134
kronor. Medelpriset för försåld tomtmark har under 15-årsperioden 1912 —
1926 utgjort kronor 131: : 4 per kvm. Å de av kommissionen försålda tomterna
hava iordningställts 8,719 eldstäder, varav 119 avsetts för statsinstitutioners
räkning. De influtna försäljningsmedlen hava t. o. m. 1926 års slut disponerats
på följande sätt:

!)

Norra Djurgården.

Förvaltning (beräknad andel 52 procent av hela förvaltningskostnaden).
................................................................... kronor 82,055: 9 o

Gottgörelse till Djurgårdskassan för avträdda områden » 243,500: —

D:o till arrendatorn av hov jägarebostället ................ » 133: 3 3

Uppförande av nytt ammunitionslaboratorium................ » 23,961:3 3

Nytt garnisonsbadlms (bidrag) ............................................ » 2,900: —

Skogshögskolans nybyggnad ................................................ » 739,900: —

Kungl. byggnadsstyrelsen för stadsplanearbete................ » 8,092:4 6

Staket kring Nobelparken .................................................... » 930: —

Järvafältets inköp ................................................................ » 4,013,669: —

För lantförsvarsbyggnad och andra försvarsändamål » 1,035,915: 12

Gatuarbeten, utförda med försäljningsmedel.................... » 1,982,859:4 5

Odisponerade försäljningsmedel (delvis i köpeskillings revers).

................................................................................... » 445,506: 17

Summa kronor 8,579,422: 7 6

V eter inär institutsområdet.

Förvaltning (beräknad andel 28 procent av hela förvaltningskostnaden).
................................................................... kronor 44,183:95

Ersättning åt arrendatorn av Tegeludden........................ » 66: 6 7

För förande av Kungl. Maj:ts och kronans talan vid

rättegång ............................................................................ » 3,249: 95

Nytt veterinärinstitut ............................................................ » 2,319,600: —

Gatuarbeten, utförda med försäljningsmedel.................... » 400,489: 2 2

Odisponerade försäljningsmedel (delvis i köpeskillings revers).

.......................................................................... » 707,175: 55

Summa kronor 3,474,765: 34
Fredrikshovsområdet.

Förvaltning (beräknad andel 20 procent av hela förvalt -

ningskostnaden).................................................................... kronor 31,559:9 6

Flyttning av exercishus ........................................................ » 4,800: —

» och rivning av äldre hus ................................ » 425: —

Utanordning till etablissement å Karlsborg och i Boden » 1880,000: —

Gatuarbeten, utförda med försäljningsmedel.................... » 210,130: 9 4

Odisponerade försäljningsmedel (delvis i köpeskillings revers).

................................................................................... » 869,030: 10

Summa kronor 1,995,946: —

Med hänsyn särskilt till att statsverket under de gångna åren av låne- Revisorernas
medel beviljat ett flertal anslag för försvarsändamål, vilka anslag sedermera ufctalande''
skola täckas genom inflytande försäljningsmedel för tomtmark i Stockholm,

1 Återstår att täcka 417,150 kronor.

— 10

Dispositionen
av lägenheterna
Johanneshov
och
Kvarnängen i
Brännkyrka
socken i Stockholm.

och då dessa anslagsmedel allt fortfarande i stor utsträckning belasta statens
tillfälliga upplåning, hava revisorerna ansett det i hög grad önskvärt att
sådana anordningar vidtagas, att den av djurgårdskommissionen bedrivna
försäljningsverksamheten kan fortgå med behörigt beaktande av kronans
intressen. De hinder, som tid efter annan mött vid fullföljandet av kommissionens
verksamhet, böra enligt revisorernas mening kunna undanröjas
genom samverkan av olika statsinstitutioner och i samförstånd med Stockholms
stads myndigheter. Det synes nämligen icke vara med statsverkets
ekonomiska intresse förenligt att år efter år skola med skattemedel bestridas
ränteutgifter för ifrågavarande tillfälliga lånemedel, medan samtidigt de
omfattande och högst värdefulla områden, som äro i kronans hand i Stockholm,
ligga i stort sett räntelösa.

§ 11.

Genom brev den 26 oktober 1858 förordnade Kungl. Maj:t, att visst markområde
av egendomen Enskede i Brännkyrka socken, som vore behövligt
för två för Stockholms befästande avsedda skansanläggningar, skulle åt
kronan förvärvas i den ordning, då gällande förordning angående jords
och lägenhets avstående för allmänt behov föreskrev, och anbefalldes i sammanhang
därmed krigskollegium att gå i författning om vidtagande av alla
för den sålunda beslutade expropriationen erforderliga åtgärder. Genom krigskollegiets
försorg förvärvades i anledning av förenämnda beslut de från ett
mantal Enskede nr 1 avsöndrade lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen,
innehållande tillhopa 47 hektar 62 ar mot en ersättning av 82,500 riksdaler
riksmynt. Genom ett den 6 februari 1907 träffat avtal, vilket vederbörligen
godkänts för kronans del av Kungl. Maj:t och riksdagen (riksdagens skrivelse
den 5 maj 1908) har sedermera visst ägoutbyte ägt rum mellan kronan
och Stockholms stad i avseende å mindre delar av nämnda lägenheter och
egendomen 1 mantal Enskede nr 1.

Sedan länge har kronan ej för försvarsändamål behövt de förvärvade
fastigheterna. Visserligen finnes där uppförd en skansanläggning, men denna
har ur försvarssynpunkt numera ej någon betydelse. Fastigheterna disponeras
emellertid fortfarande av lantförsvaret och hava av de militära myndigheterna
utarrenderats. Senaste arrendekontrakt har den 13 mars 1917
träffats av chefen för fjärde arméfördelningen med Stockholms stad och avsåg
utarrendering av lägenheterna för tiden från och med den 14 mars 1917
till och med den 13 mars 1927 mot en årlig avgift av 1,800 kronor samt
på villkor bland annat att kontraktet under arrendetiden icke finge utan
medgivande av arméförvaltningens fortiflkationsdepartement på annan överlåtas.
För tiden efter den 13 mars 1927 har något definitivt avtal om förnyad
utarrendering av Johanneshov och Kvarnängen icke träffats. Fortifikationsdepartementet
har emellertid redan under sistnämnda arrendeperiod
på framställning av Stockholms idrottsförbund, under förutsättning att överenskommelse
kunde träffas mellan Stockholms stad och förbundet, lämnat

J1

staden tillstånd att till förbundet intill arrendeperiodens slut för idrottsiindamäl
upplåta visst område, omfattande cirka 70,000 kvadratmeter av
lägenheten Johanneshov. Sedermera har departementet lämnat chefen för
fjärde arméfördelningen bemyndigande att å departementets vägnar avsluta
kontrakt med idrottsförbundet om utarrendering för tiden från och med den
14 mars 1927 t. o. in. den 13 mars 1970 av dels berörda område, dels ock
ett ytterligare område, jämväl av Johanneshov, omfattande 53,000 kvm.
Arrendeavgiften skulle bestämmas genom överenskommelse med fortifikationsdepartementet
och i kontraktet stadgades tillika, att för den händelse beslut
om försäljning av områdena eller deras användande för något statens behov
skulle fattas, idrottsförbundet skulle vara skyldigt att avträda områdena
sex månader efter uppsägning.

Med anledning av en utav chefen för fjärde arméfördelningen gjord framställning
har fortifikationsdepartementet i skrivelse till Kungl. Maj:t den
28 april 1926 föreslagit att åt Djurgårdskommissionen måtte lämnas i uppdrag
att ombesörja stadsplaneläggning av ifrågavarande lägenheter samt
upptaga underhandlingar med Stockholms stad om överlåtelse till staden
av den mark, tillhörande nämnda lägenheter, som staden för något sitt ändamål
önskade förvärva, ävensom att i samband därmed tillsvidare övertaga
förvaltningen av fastigheterna Genom nådigt brev den 28 maj 1926 har
Kungl. Maj:t lämnat Djurgårdskommissionen det ifrågasatta uppdraget ävensom
föreskrivit, att det skulle åligga kommissionen att vid fullgörandet av
detsamma underställa fortifikationsdepartementet det förslag till stadsplan
och preliminära avtal med Stockholms stad, vilka kunde komma att uppgöras
av kommissionen.

Djurgårdskommissionen har sedermera uppgjort och den 19 april 1927
för sin del godkänt ett preliminärt arrendekontrakt med idrottsförbundet
rörande arrendering av visst område av lägenheten Johanneshov mot en fast
arrendesumma av 300 kronor för år ävensom ett belopp motsvarande 5
procent av det närmast föregående hyresårets bruttoinkomst å idrottsplatsen
med därtill hörande anläggningar. Enligt nämnda preliminära avtal skulle
vidare Kungl. Maj:t och kronan, därest området för något statsverkets
ändamål behövde återtagas under arrendetiden äga rätt härtill utan ersättning
till idrottsförbundet, varvid byggnaderna skulle lösas efter värdering.
Idrottsförbundet har emellertid icke velat godkänna ifrågavarande avtal
utan har framställt synnerligen långt gående fordringar i avseende å dispositionen
av icke blott det i kontraktet angivna området utan även beträffande
större delen av lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen. Arrendebeloppet
har jämväl av förbundet ansetts böra sättas så lågt som till 10 kronor för
år. Förbundet har numera dragit frågan om arrendevillkoren under Kungl.
Maj:ts prövning.

Revisorerna, som avlagt besök vid Johanneshov och Kvarnängen, hava
funnit, att å området ifråga uppförts en idrottsanläggning i sten och betong
av synnerligen stora mått. Vid revisorernas besök pågingo arbeten med

12 —

Revisorernas

uttalande.

Räkenskaperna
för sjöförsvarets

kommandoexpedition.

idrottsplatsens planering, vilka utföras av Stockholms stad i form av nödhjälpsarbete.
Revisorerna lade jämväl märke till, att genom Stockholms
stads försorg över kronans område framdragits landsväg och spårväg till
Enskede, samt att för möjliggörande härav betydande terrasseringsarbeten
vidtagits. Någon för framtiden bindande överenskommelse rörande denna
disposition har, såvitt revisorerna kunnat finna, icke träffats.

Det vill förefalla revisorerna som om vid handhavandet av förvaltningen
över ifrågavarande områden statsverkets intressen tidigare icke alltid behörigen
tillvaratagits. Genom de av de militära myndigheterna vidtagna
åtgärderna och myndigheternas underlåtenhet att öva kontroll över på vad
sätt arrendatorn begagnat sig av områdena ifråga hava kronans möjligheter
att på ett ekonomiskt sätt för framtiden draga nytta av dessa områden
avsevärt kringskurits. Till följd av de till idrottsförbundet gjorda upplåtelserna,
vilka enligt revisorernas mening icke hade bort ske med mindre
Kungl. Majrts medgivande därtill inhämtats, har faktiskt områdenas värde
för kronan kommit att i betänklig grad minskas.

Då områdena, enligt vad som framgår av ovanstående, icke längre erfordras
för försvarsändamål, synas några som helst skäl icke längre föreligga
för att områdena skola vara upplåtna åt lantförsvaret och förvaltas
av militära myndigheter. I all synnerhet torde detta vara mindre lämpligt,
då numera efter genomförandet av 1925 års härordning den militära organisationen
nedskurits och framställningar gjorts beträffande svårigheterna
att utföra de arbetsuppgifter, som tillkomma de militära förvaltningsmyndigheterna.
Revisorerna anse för sin del önskvärt, att ifrågavarande områden
helt avskiljas från försvaret och utan inskränkningar tillsvidare överlämnas
till förvaltning av Djurgårdskommissionen.

§ 12.

Vid granskning av redovisningen över de av sjöförsvarets kommandoexpedition
mottagna medlen för bestridande av vissa kostnader för expenser
och tryckning m. m. hava revisorerna uppmärksammat, att i flera fall kostnaderna
för korrigering å utbetalta tryckeriräkningar varit anmärkningsvärt
höga. Sålunda hava korrigeringskostnaderna vid tryckning av en
generalorder med föreskrifter rörande flottans övningar uppgått till 37 kronor
å en sammanlagd kostnad av 177 kronor 75 öre samt kostnaderna för
korrigering vid tryckning av en generalorder med bestämmelser rörande
flygvapnet uppgått till 93 kronor 50 öre vid en sammanlagd tryckningskostnad
av 428 kronor 25 öre. Slutligen må nämnas att vid tryckning för
en kostnad av 2,158 kronor 50 öre av svenska marinens rulla 1926 korrigeringskostnaderna
utgjort 291 kronor.

Med anledning av vad sålunda förekommit, anse sig revisorerna böra
understryka vikten av att manuskript, som avlämnas till tryckning, utarbetas
med sådan omsorg, att korrigeringskostnaderna kunna nedbringas till det
minsta möjliga.

13

§ 13.

Revisorerna hava avlagt besök i skogshögskolans förutvarande byggnad
invid Nobelparken i Stockholm, där statens sjökrigshistoriska samlingar
provisoriskt inrymts.

Såsom ersättning för vård av ifrågavarande samlingar, vilka i huvudsak
bestå av äldre och nyare modeller samt etsningar och litografier, och till
bestridande av diverse underhållsarbeten å desamma hava under budgetåren
1926—1927 utbetalts omkring 6,500 kronor av sjöförsvarets anslag till
understöd åt föreningar ävensom dyrtidstillägg å vissa av de utbetalta ersättningsbeloppen.
Samlingarna, som under en följd av år förvarats inpackade
å olika ställen, hava numera uppställts i förutnämnda byggnad och
äro där tillgängliga för allmänheten.

Revisorerna fingo vid sitt besök det intrycket, att ifrågavarande samlingar,
vilka äro synnerligen dyrbara och endast hava få motsvarigheter,
erhållit någorlunda tillfredsställande lokaler i skogshögskolans byggnad vid
Nobelparken. Med synnerligen små medel har här genom intresserad medverkan
av ett flertal personer, framför allt samlingarnas förutvarande föreståndare,
amiral J. Hägg, åstadkommits en synnerligen tilltalande och värdefull
utställning.

§ 14.

Vid sin granskning av marinförvaltningens inkomst- och utgiftsböcker
budgetåret 1926—1927 hava revisorerna lagt märke till följande förhållanden.

I budgetredovisningen för nämnda budgetår återfinnas ett flertal reservationer
å för olika ändamål anvisade anslag, oaktat dessa ändamål redan
synas hava fyllts. Sålunda kvarstå den 30 juni 1926 å 1910 års anslag till
kustsignalväsendet ett belopp av 7,382 kronor 39 öre, å 1918 års reservationsanslag
till permanenta mineringar vid kustfästningarna ett belopp av
25,569 kronor 82 öre, å 1919 års reservationsanslag till krigsfartygsmateriel
ett belopp av 157,988 kronor 75 öre och å 1920 års reservationsanslag till
artilleribestyckning å vissa l:a klass undervattensbåtar ett belopp av 14,936
kronor 61 öre. Antalet av dylika i 1920 års och tidigare riksstater upptagna
reservations- och därmed jämställda anslag, vilka allt fortfarande
redovisas i 1926—1927 års budgetredovisning, uppgår till 39 stycken.

Å flertalet av ifrågavarande reservationsanslag redovisas allt fortfarande
utgifter för olika ändamål. Revisorerna hava med anledning härav verkställt
en undersökning rörande de ändamål, för vilka dessa reservationer
under budgetåret 1926—1927 disponerats. Det har därvid visat sig, att,
såvitt revisorerna kunna finna, ifrågavarande reservationer använts för
ändamål, vilka icke kunna anses hava legat inom ramen för de ursprungligen
anvisade anslagsbeloppen. Härtill kommer, att marinförvaltningen å

Sjökrigshistoriska
samlingarna.

Kevisorernas

uttalande.

Vissa av
marinförvaltningen
vidtagna
medelsdispositioner.

14 —

Revisorernas

uttalande.

vissa av ifrågavarande reservationsanslag jämväl uppdebiterat försäljningsmedel
för kasserad materiel. Till väsentlig del med anlitande av reservationer
å dylika äldre anslag upprätthållas särskilda ritavdelningar å marinförvaltningens
olika avdelningar, framför allt å artilleri- och ingenjöravdelningarna.
Kostnaderna för dessa ritavdelningar bestridas i övrigt av under
senaste år anvisade anskaffningsanslag för nybyggnad av krigsfartygsmateriel.
Bland anslag, som disponerats för avlönande av å ritavdelningarna anställd
personal, märkas det i 1918 års riksstat uppförda reservationsanslaget
för permanenta mineringar vid kustfästningarna, det i 1913 års riksstat
uppförda anslaget för anskaffande av kikarsikten å vissa kanoner, det i 1918
års riksstat uppförda reservationsanslaget till luftkanoner för skydd av viss
anläggning ävensom de i 1926—1927 års riksstat uppförda reservationsanslagen
till prövning och undersökning av brisanta sprängämnen, till
modernisering av flottans radiostationer, till försök med minmateriel och
till åtgärder för industriens krigsorganisation. Därjämte hava vissa förrådstitlar
belastats med utgifter för ifrågavarande ritarbeten. Dessutom
hava medel för samma ändamål till icke oväsentliga belopp utgått av ordinarie
reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader
m. m.

Vid den granskning revisorerna underkastat utbetalningarna av ersättning
till å ritavdelningarna anställd personal, hava de jämväl funnit, att endast
viss del av ersättningen utgått från ovannämnda anskaffnings- och underhållsanslag,
samt att en annan del av ersättningen utanordnats från det
under fjärde huvudtiteln, avdelning Sjöförsvaret, uppförda förslagsanslaget
till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Allenast sistnämnda
del av ersättningen eller kostnaden för berörda dyrtidstillägg åt personalen
vid marinförvaltningens olika ritavdelningar uppgår för budgetåret 1926 —
1927 till ungefär 40,000 kronor. Beträffande beräknandet av dyrtidstillägget
har uppmärksammats, att därvid icke tillämpats de i gällande kungörelser
angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst av riksdagen
godkända allmänna grunderna. Sålunda utgår exempelvis dyrtidstillägg åt
personalen å ingenjöravdelningens ritkontor med ungefär 70 procent å avlöningen,
medan detsamma till å artilleriavdelningens ritkontor anställd
personal utgör ungefär 35 procent å ersättningen i övrigt.

Marinförvaltningens åtgärd att disponera ifrågavarande reservationsanslag
för andra ändamål än dem, till vilka de av riksdagen anvisats, samt att
till ovannämnda å ritavdelningarna anställda personal utbetala dyrtidstillägg
på angivet sätt synes revisorerna vara synnerligen anmärkningsvärd.
Det lärer enligt revisorernas mening icke råda något tvivel därom,
att här föreligger ett sådant fall, som omförmälés i § 16 av den för revisorerna
gällande instruktionen, då vissa anslag blivit dragna till andra
ändamål än dem, som av riksdagen föreskrivits.

Följden av det av marinförvaltningen tillämpade förfaringssättet har blivit,

15

att icke alla de kostnader, som hänföra sig till anskaffning av krigsfartygsmateriel
m. in., redovisas å de för nämnda ändamål beviljade anslagen,
varigenom någon tillförlitlig uppgift icke kan vinnas rörande de kostnader,
som fartygens anskaffning medfört. Marinförvaltningens åtgärder i berörda
hänseende synas revisorerna vara så mycket mera betänkliga, som härigenom
utgifter, vilka rätteligen bort belasta vissa begränsade anslag, i stället kommit
att åvila förslagsanslag. Då från sjöförsvarets allmänna dyrtidstilläggsanslag
utbetalts dyrtidstillägg å ersättning, som bestritts av vissa förrådstitlar,
har härigenom uppkommit den olägenheten, att i förråd belintliga
materialier kommit att åsättas felaktiga värden vid utlämnandet ur förråden.
övningsanslagen, vilka hava karaktär av reservationsanslag, och
vilka skola gälda kostnaderna för de från förråden utlämnade materialierna,
hava härigenom tillgodosetts på dyrtidstilläggsanslagets bekostnad.

Vad särskilt den omständigheten beträffar, att marinförvaltningen ansett
sig kunna utbetala dyrtidstillägg å kostnader, som belasta reservationsanslaget
till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m., vilja revisorerna
erinra om att 1923 års riksdag begärt, att ifrågavarande anslag
skulle så beräknas, att dyrtidstillägg å ersättningar, som utginge från nämnda
anslag, icke vidare komme att belasta det allmänna dyrtidstilläggsanslaget.
Sedan marinförvaltningen verkställt härav påkallad omräkning av anslaget,
föreslog departementschefen vid framläggandet av 1924 års statsverksproposition,
att anslaget skulle från och med budgetåret 1924—1925 upptagas i
riksstaten med sådant belopp, att kostnaden för arbetslöner skulle i sin helhet
bestridas av anslaget ifråga. Även beträffande andra underhålls- och anskaffningsanslag
genomfördes samtidigt motsvarande förändringar.

Revisorerna vilja slutligen fästa uppmärksamheten på, att dyrtidstillägg,
som utbetalas från de för ändamålet av riksdagen anvisade anslagen under
de särskilda huvudtitlarna, givetvis böra beräknas efter de grunder, som
finnas angivna i gällande kungörelser angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst. Att å berörda anslag avföra kostnader för dyrtidstillägg,
beräknat efter andra grunder, synes icke böra ifrågakomma. Genom
marinförvaltningens åtgärder i sistnämnda hänseende hava i ännu högre
grad vederbörande underhålls- och anskaffningsanslag tillgodosetts å dyrtidstilläggsanslagets
bekostnad. I anledning av vad i nämnda hänseende
förekommit, anse revisorerna det erforderligt att uttryckligt förbud meddelas,
att dyr tidstil läggsanslagen tagas i anspråk för bestridande av dyrtidstillägg
efter andra grunder än dem, som innefattas i de av riksdagen godkända
grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Samtliga ovan angivna av marinförvaltningen vidtagna åtgärder synas
revisorerna vara av den art, att de med nödvändighet böra föranleda till
en ingående undersökning rörande de belopp, som därigenom av marinförvaltningen
tagits i anspråk för andra ändamål än dem, som av riksdagen
föreskrivits.

— 16 —

Inköp av en
personbil för
flottans station
i Karlskrona.

Revisorernas

uttalande.

Ersättning under
flygtjänstgöring.

§ 15.

Vid sin granskning av marinförvaltningens räkenskaper för budgetåret
1926—1927 hava revisorerna lagt märke till att marinförvaltningen inköpt
en 70 hästkrafters 7-sitsig täckt automobil av märket Nash till ett pris av
9,350 kronor. Kostnaderna för inköpet hava bestritts till lika delar av
anslagen till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. samt till
kustartilleriets materiell m. m. Enligt vad revisorerna inhämtat, har automobilen
avsetts för befälhavande amiralen i Karlskrona.

Utan att vilja ingå på frågan om för nämnda beställningshavare oundgängligt
behov förelegat att erhålla ifrågavarande automobil, vilja revisorerna
som sin mening framhålla, att anslagen till flottans fartyg och
byggnader m. m. samt till kustartilleriets materiell m. in. icke bort, särskilt
med hänsyn till de beskärningar, som under senaste åren skett i fråga
om dessa anslag, tagas i anspråk för en utgift av denna art. Då genom
inköpet framtida kostnader för underhåll m. m. uppkomma, synes det hava
varit marinförvaltningens skyldighet att hos Kungl. Maj:t göra framställning
om medel för ändamålet, varigenom även riksdagen kunnat bliva i tillfälle
att pröva behovet av inköpet.

§ 16.

Under § 6 av sin år 1924 avgivna berättelse rörande statsverkets tillstånd,
styrelse och förvaltning för budgetåret 1923—1924 framhöllo riksdagens
revisorer, att de då gällande bestämmelserna om flygtilläggs utgående syntes
vara så avfattade, att de i visst avseende lätteligen kunde leda till missbruk
samt att det obestridligt syntes hava varit avsikten med införande av flygtillägg
att bereda den med egentlig flygtjänst aktivt sysselsatta personalen
en förbättrad löneställning med hänsyn till de risker, för vilka densamma
genom flygningen på ett mera konstant sätt vore utsatt. Revisorerna funno
önskvärt, att bestämmelserna omarbetades därhän, att de uteslöto flygtilläggs
utgående till personal, som icke aktivt fullgjorde flygtjänst.

Med anledning av revisorernas uttalande framhöll arméförvaltningens civila
departement, att genomförandet av ett av särskilda lönesakkunniga
utarbetat förslag till ändrade bestämmelser rörande ersättning under flygtjänstgöring
syntes vara ägnat att väsentligen undanröja de av revisorerna
påtalade oegentligheterna vid tillämpningen av nu gällande bestämmelser
samt tillgodose önskemålet därom, att flygtillägg icke komme annan personal
till godo än den, som vore aktivt sysselsatt med flygning.

Sedan revisorernas ovanberörda uttalande gjorts, hava i viss mån ändrade
föreskrifter rörande ersättning under flygtjänstgöring av Kungl. Ma:jt meddelats.
Genom k. brev den 23 december 1926 har sålunda i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av försvarsväsendets lönenämnd utarbetat förslag
förordnats, att från och med den 1 januari 1927 nedan angivna särskilda
förmåner skola tillsvidare utgå under flygtjänstgöring:

17

1) Till flygförare och flygspanare utgår ett månatligt flygtillägg, utgörande:
a) under utbildningens första It) månader (beträffan- b) därefter

de värnpliktig och reservofficersaspirant under
tjänstgöring jämlikt 27 § 1 A eller B värnpliktslagen).

för löjtnant eller beställningshavare av

högre tjänstegrad ............................ kronor 150: — kronor 270: —

för underlöjtnant, fänrik, fanjunkare eller

sergeant .................................................... » 150: — » 210: —

för fast anställt manskap.......................... » 90: — » 150: —

för värnpliktig eller reservofficersaspirant » 60: — » 150: —

2) Utöver vad under 1) sägs utgår till där avsedd personal under kommen dering

såsom lärare vid flygskola ett månatligt lärartillägg, utgörande:
för l:e lärare............................................ kronor 60: — och

för 2:e lärare .............................................. » 45: —

3) Flygmekaniker äger åtnjuta ett månatligt mekanikertillägg, utgörande:

för chefmekaniker ................................... kronor 60: — och

för annan mekaniker med godkänd

examen ......................................................... » 30: —

4) Till försvarsväsendet hörande personal, som icke är berättigad till under
1) angivet flygtillägg eller under 3) omförmält mekanikertillägg, åtnjuter
för varje dag, varunder den på grund av vederbörande åliggande inspektionsskyldighet
eller särskild kommendering deltager i flygning, flygtraktamente,
utgörande:

för löjtnant eller beställningshavare av högre tjänstegrad ... kronor 9: —

för underlöjtnant, fänrik, fanjunkare eller sergeant .............. » 7;

för fast anställt manskap, värnpliktig eller reservofficersaspirant
........................................................................................... » 5: —

■5) Beträffande åtnjutandet och utbetalandet av de ovan under 1), 2) och 3)
omförmälda förmåner skall vad i gällande avlöningsförfattningar i angivna
avseenden stadgas angående lön äga tillämpning; skolande under
tid, varunder vederbörande är tjänstledig med skyldighet att vidkännas
avdrag å lönen, sagda förmåner icke utgå.

6) Därest under 3) eller 4) avsedd personal under deltagande i flygning
skadas till följd av olycksfall, äger vederbörande under den tid, han jämlikt
gällande avlöningsförfattningar vid förhinder att tjänstgöra till följd
av dylik skada äger uppbära oavkortad lön, åtnjuta flygtillägg enligt de
under 1) a) för flygförare och flygspanare stadgade grunder, flygmekaniker
dock med avdrag av honom jämlikt 3) tillkommande mekanikertillägg.

Revisorerna hava vid sin granskning av flygstyrelsens räkenskaper funnit,
att i ett flertal fall flygtillägg utgått till i flygstyrelsen tjänstgörande personal
vid flygvapnet, som icke är avsedd för egentlig flygtjänstgöring. Av
flygskolans räkenskaper framgår vidare, att genom särskilda av chefen för
skolan meddelade order såväl intendenten vid skolan som den därstädes placerade
bataljonsläkaren beordrats att med korta mellanrum företaga flygning
för vinnande av luftvana och därvid åtnjutit flygtraktamente. I ett flertal
fall har därjämte intendenten beordrats att flygledes avresa till viss närliggande
ort för utförande av tjänsteuppdrag, vilka icke kunna sägas hava
varit av brådskande art.

2 — /?''ev ^-berättelse art g. statsverket för är 1927. I.

— 18 —

Revisorernas

nttalande.

Tjänsteresor
vid flygvapnet.

I allmänhet har vid flygvapnet tjänsteresor i mycket stor utsträckning
företagits flygledes utan att detta synes hava varit betingat av ärendenas
brådskande art eller av övningsändamål.

Revisorerna hava jämväl uppmärksammat, att genom flygstyrelsen meddelade
särskilda order personal tillfälligtvis kommenderas till tjänstgöring
å annan ort och därunder ägt uppbära tjänstgöringstraktamente för avsevärd
tid.

Revisorerna kunna icke finna, att de för närvarande gällande föreskrifterna
rörande traktamentsersättning och flygtillägg vid flygvapnet kunna
anses vara fullt tillfredsställande. Enligt revisorernas mening är, då resetraktamentsersättning
samtidigt utgår, den ersättning, som i vissa fall vid
flygtjänstgöring av kortare slag utgår, alltför hög, även om hänsyn tages
till riskerna vid flygningen och de kostnader, som äro förenade med tillfälligt
uppehåll på viss ort. Särskilt vid flygningar mellan olika flygplatser,
där flygförläggning finnes, torde någon reduktion av ersättningen böra
genomföras.

Vad åter beträffar den personal, som mera tillfälligtvis beordrats att företaga
flygning, synes, i betraktande av de kostnader, som äro förenade med
även kortare flygningar, sådan föreskrift böra utfärdas, att endast för flygning
erforderlig och därtill avsedd personal göres delaktig av ovan angivna
särskilda förmåner.

Slutligen anse sig revisorerna böra fästa uppmärksamheten på det ur kostnadssynpunkt
mindre lämpliga i att vederbörande beställningshavare beordras
att flygledes företaga tjänsteresor i andra fall än då detta betingas
av övningsändamål eller ärendenas brådskande art.

§ 17.

Enligt de i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag gjorda beräkningarna
beträffande förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
m. m. för flygvapnet, hava, bortsett från visst avdrag vid beräkning av
anslagsbehovet, för resekostnader upptagits en summa av 18,000 kronor. De
verkliga utgifterna för budgetåret 1926—1927 för tjänsteresor vid flygvapnet
hava emellertid uppgått till följande belopp:

Flygstyrelsen ............................................ kronor 16,434: 9 3

Andra flygkåren .................................... » 2,814: 8 6

Tredje » » 1,717: i o

Fjärde » » 4,151: 10

Flygskolan ............................................... » 1,989: so

Centrala flygverkstaden ........................ » 1,369: 3 o

Summa kronor 28,476: 7 9

19

Enligt vad revisorerna vid sin granskning av flygvapnets räkenskaper
funnit, torde det förhållandet att resekostnaderna uppgått till betydligt högre
belopp än som i statsverkspropositionen beräknats, åtminstone till en del hava
sin grund i att resorna icke alltid planlagts på ändamålsenligt sätt samt att
från flygstyrelsen kommenderats personal till tjänsteförrättningar å samma
orter tid efter annan med korta mellanrum, oaktat tjänsteförrättningarna
utan olägenhet torde kunna hava fullgjorts i ett sammanhang.

I anslutning härtill hava revisorerna ansett sig böra erinra om att enligt
gällande bestämmelser i räkning å resekostnads- och traktamentsersättning
skall uppgivas såväl resans ändamål som den författning, instruktion eller
särskilt förordnande, på grund varav förrättningen ägt rum, i de av flygvapnet
meddelade orderna ävensom i de särskilda reseräkningarna hava
emellertid allenast angivits »i materialärende», »i flygärende», »för besiktning»,
»för inspektion» eller dylikt. Enligt revisorernas mening måste avsikten
med nämnda författningsföreskrift anses vara den, att resans ändamål
skall på ett mera ingående sätt angivas.

Slutligen hava revisorerna icke kunnat underlåta att fästa riksdagens
uppmärksamhet på den otvivelaktigt mindre lämpliga anordningen att under
ett anslag, avsett för avlöning åt fast anställd personal, upptaga kostnader
för rese- och traktamentsersättningar. Genom ett utbrytande av kostnaderna
för sistnämnda ersättningar och uppförande av särskilt riksstatsanslag för
ändamålet, i likhet med vad fallet är beträffande övriga grenar av försvarsväsendet,
synes ur redovisningssynpunkt en avsevärd fördel stå att vinna

§ 18.

Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1926—1927
hava revisorerna funnit, att å flygvapnets förslagsanslag till bränsle, lyse,
vatten, renhållning och tvätt m. m., vilket i riksstaten upptagits med 50,000
kronor, efter avdrag av influtna uppbördsmedel, redovisats utgifter å tillhopa
108,240 kronor 7 öre. Med hänsyn till det betydande överskridande,
som ägt rum beträffande detta anslag, hava revisorerna funnit sig böra
något närmare undersöka orsakerna härtill. Av årsräkenskaperna för flygvapnet
framgår, att å anslaget av nedan angivna myndigheter verkställts
följande utbetalningar:

	Bränsle, lyse, vatten, renhållning	Tvätt	S:a
	Kroi.or	Kronor	Kronor
Flygstyrelsen....................	................... 7,179: 89	52: 91	7,232:	80
Andra flygkåren ............	.................... 16,797:5 2	688:37	17,485:	89
Tredje » .............	................... 28,887: oe	3,264: oe	32,151;	12
Fjärde » .............	.................... 24,918:08	904: 9 3	25,822:	99
Flygskolan........................	.................... 33,902:31	791: 9 5	34,694:	26
	111,684: 84	5,702: 22	117,387:	06
Härifrån avgå särskilda	uppbördsmedel ....................		9,146:	99
			108,240:	07

Flygvapnets
anslag till
bränsle, lyse,
vatten, renhållning
och
tvätt in. m.

- 20 -

Revisorernas

uttalande.

Vissa av flygstyrelsen
vidtagna
medelsdispositioner.

Enligt den av Kungl. Maj:t den 18 juni 1926 fastställda staten för användningen
av ifrågavarande anslag under budgetåret 1926—1927 hava
anvisats nedan angivna särskilda anslag för bränsle, lyse, vatten och renhållning: Kronor Flygstyrelsen

............................................................ 3,000

Andra flygkåren........ ............................................. 4,000

Tredje » 10,000

Fjärde » 13,000

Flygskolan ......................................................... 7,000

Summa 37,000

Av ovanstående framgår, att de för bränsle, lyse, vatten och renhållning
beräknade utgifterna för flygvapnet visat sig alltför låga. En ingående
undersökning rörande grunderna för anslagets framtida beräknande synes
enligt revisorernas mening böra verkställas för vinnande av bättre överensstämmelse
mellan beräknade och verkliga utgifter.

I samband härmed torde utredning böra ske i vad mån utgifterna för
bränsle m. m. kunna nedbringas särskilt vid flygskolan å Ljungbyhed, vilka
utgifter enligt revisorernas mening måste anses vara anmärkningsvärt höga.

§ 19.

Vid sin granskning av flygstyrelsens räkenskaper för budgetåret 1926—
1927 hava revisorerna uppmärksammat följande förhållanden.

Hos flygstyrelsen äro genom kontrakt anställda särskilda befattningshavare
för utförande av dels visst tekniskt arbete dels ock renskrivningsgöromål.
En av de genom kontrakt anställda personerna med teknisk utbildning
åtnjuter en ersättning av omkring 14,000 kronor per år. Ersättningen till
denne befattningshavare utbetalas från ett flertal olika anslag. Sålunda
avlönas han vissa månader med anlitande av anslaget till flygövningar,
andra månader åter med anlitande av anslaget till flygmateriel. För hans
avlönande har även tagits i anspråk de för vissa försök vid flygvapnet
anvisade medel. Ett för renskrivning kontraktsanställt biträde avlönas av
flygstyrelsen från anslagen till flygövningar, flygmateriel och tryckningskostnader.

Expensutgifter hava av flygstyrelsen bestritts icke blott med anlitande av
det för detta ändamål för flygvapnet särskilt anvisade anslaget utan jämväl
av flygvapnets byggnadsanslag och anslagen till flygövningar och till flygmateriel.
Sålunda hava i stor utsträckning inköp av pärmar, papper och
böcker skett med anlitande av anslaget till flygmateriel, medan däremot
ett flertal handböcker inköpts på bekostnad av anslaget till flygövningar.
Arvoden till personal, anställd för besiktning och kontroll av pågående
byggnadsarbeten för utförande av nyanläggningar för flygvapnets räkning,

21

hava utgått från såväl flygvapnets byggnadsanslag (underhållsanslag), som
från de till vissa engångskostnader för byggnader anvisade medel.

Från anslaget till flygövningar hava bestritts, förutom rena övningskostnader,
utgifter för översättningar, inköp av kassaskåp och renskrivning.
Anslaget till flygmateriel har, förutom för rena materielkostnader, disponerats
även för vissa engångskostnader, såsom bensinanläggningar å flygplatser,
för traktamentsersättningar samt för inköp av kassaskåp. Av sistnämnda
anslag har jämväl utbetalts hyra för ett av flygstyrelsen förhyrt garage i
kvarteret Fältöversten vid Valhallavägen i Stockholm med plats för tre
bilar. Hyresutgiften har utgjort 1,400 kronor för år. Därjämte har av
samma anslag utbetalts ersättning för skötsel och vård av i garaget uppställda
bilar.

Slutligen har av anslaget till engångskostnader för byggnadsändamål
utbetalts kostnader, vilka, såvitt revisorerna kunna finna, tillhöra löpande
underhåll såsom grusning av vägar m. m., och följaktligen bort bestridas
av underhållsmedel ävensom ersättning till biträde vid uppläggning av
register för flygvapnets tekniska revision.

Granskningen av räkenskaperna för flygstyrelsen har givit revisorerna
det bestämda intrycket att ordning och reda icke förefinnes vid dispositionen
av de till flygstyrelsens förfogande ställda anslagsmedlen. I åtskilliga
fall synas ej heller i gällande stater meddelade föreskrifter hava blivit
behörigen iakttagna. Till förebyggande av anmärkta missförhållanden synes
det nödvändigt att fullständiga och detaljerade bestämmelser rörande dispositionen
av de till flygvapnets förfogande ställda anslagsmedlen utfärdas.

§ 20.

Vid sin granskning av marin förvaltningens räkenskaper för budgetåret
1926—1927 hava revisorerna uppmärksammat, att inventarier i viss omfattning
nyanskaffats för andra flygkårens expeditioner med anlitande av
det för sjöförsvaret anvisade reservationsanslaget till skrivmaterialier och
expenser. Med hänsyn till att särskilt anslag av riksdagen anvisats till
engångskostnader för anskaffning av inventarier och förplägnadsutredning
för flygvapnet och då till flygvapnets förfogande från och med den 1 juli
1926 ställts ett särskilt anslag till skrivmaterialier och expenser, måste revisorerna
för sin del finna, att ifrågavarande anskaffningar icke rätteligen
bort bestridas av sjöförsvarets expensanslag.

I övrigt är att märka att 1926 års riksdag (jämför statsutskottets utlåtande
nr 4 punkt 129) uttalat, att enligt dess mening flygvapnets behov
av inventarier och förplägnadsutredning i allt väsentligt borde kunna tillgodoses
från de truppförband, vilka på grund av 1925 års riksdags beslut
skulle indragas, och att, intill dess nämnda inventarier m. m. bleve tillgängliga,
det visserligen vore nödvändigt att i ringa omfattning inköpa

Kevisorernas

uttalande.

Anskaffning
av inventarier,
för andra flygkåren.

Flygskolans å
Ljungbyhed
räkenskaper.

Förhyrning ay
automobiler
för försvarets
räkning.

— 22 —

dylika, men att det syntes riksdagen, som om härvid den allra största försiktighet
borde iakttagas. Revisorerna hava icke kunnat undgå att finrm
att med ifrågavarande anskaffningar bort kunna anstå, åtminstone intill
dess närmare utredning skett i vad mån från indragna förband inventarier
kunde ställas till förfogande för flygvapnet. Enligt revisorernas mening
kan beslutet rörande anskaffningen av förenämnda inventarier icke sägas
stå i god överensstämmelse med riksdagens förberörda uttalande.

§ 2L

Revisorerna hava granskat räkenskaperna för budgetåret 1926—1927 beträffande
den till Ljungbyhed förlagda flygskolan.

Vid granskningen hava revisorerna uppmärksammat, att med anlitande
av anslaget till flygövningar inköpts ett flertal inventarier samt skrivmaterialier,
vilka utgifter rätteligen bort belasta anslagen till engångskostnader
för inköp av inventarier samt flygvapnets expensanslag. Arbeten med iordningställande
av exercis- och övningsplatsen å Ljungbyhed hava enligt vad
revisorerna vidare funnit, bekostats av anslaget till flygövningar, ehuru utgiften
rätteligen synes hava bort avföras å flygvapnets anslag till byggnader,
flygfält m. m.

Även i fråga om anslaget till flygmateriel hava åtskilliga dispositioner
vidtagits, vilka icke synts revisorerna vara riktiga. Sålunda har med anlitande
av detta anslag inköpts inventarier för flygverkstadens behov, varjämte
förhyrning av automobiler bestritts av anslaget ifråga. Jämväl kostnader
för inköp av ett flertal kassaskåp hava bestritts av anslaget.

Å anslaget till engångskostnader för inventarier och förplägnadsutredning
har vid flygskolan inköpts ett större parti vinglas för officers- och underofficers
mässerna. Revisorerna anse sig böra ifrågasätta, huruvida anslaget
bort anlitas för bestridande av en utgift av denna art.

Beträffande frågan om åtskilliga här ovan berörda inventarieinköp vilja
revisorerna hänvisa till vad de anfört beträffande likartade inköp för andra
flygkårens räkning.

§ 22.

Vid sin granskning av räkenskaperna för armén och flygvapnet tillhörande
myndigheter hava revisorerna uppmärksammat de betydande kostnader, som
utbetalas för förhyrning av automobiler och motorcyklar under övningar.
Då i allmänhet hyresavtal beträffande tillhandahållandet av dylika transportmedel
pläga träffas särskilt för varje förband med en entreprenör, vilken
sedan i sin tur anskaffar erforderliga bilar och motorcyklar genom avtal
med fordonens ägare, har följden härav enligt vad revisorerna erfarit ofta
blivit den att staten nödgas betala betydligt högre kostnader än dem, som
debiteras av de enskilda fordonsägarna. Förfaringssättet att vid förhyrning
av motorfordon anlita entreprenör som mellanhand torde visserligen för de

— 23 -

militära myndigheterna vara ägnat att medföra någon lätthet i arbetet med
fordonens anskaffande, men synes däremot icke vara med statens ekonomiska
intressen förenligt. Därest ifrågavarande förhyrning ordnades på ett ur
ekonomisk synpunkt ändamålsenligare sätt, torde de dagskostnader, som nu
betalas vid förhyrning av automobiler av ända upp till 45 kronor för personeller
lastautomobil med förare och 25 kronor för motorcykel i båda fallen
utan drivmedel, kunna i väsentlig grad nedbringas.

Revisorerna anse för sin del önskvärt att en undersökning verkställes,
huruvida icke förhyrning av för övningar erforderliga motorfordon kan äga
rum på sådant sätt att hyresavtal träffas direkt med vederbörande fordonsägare
i stället för genom särskild entreprenör.

§ 23.

Revisorerna hava vid sin granskning av räkenskaperna för armén och
flygvapnet funnit, att såväl person- som lastautomobiler inköpts i jämförelsevis
stor utsträckning, samt att kostnaderna för drift och underhåll av motormaterielen
bestritts av olika anslag under lantförsvaret och flygvapnet. För
driften av personalautomobiler vid armén finnes uppfört särskilt anslag,
medan däremot kostnaderna för lastautomobilernas drift skola bestridas av
vederbörande anslag, vilka bekosta utförandet av de körslor, för vilka
bilarna tagits i anspråk. Vid flygvapnet bestridas samtliga kostnader för
ifrågavarande motorfordon av vederbörligt övningsanslag.

Motorfordon, vilka drivas för lägerkassas räkning, skola enligt gällande
av arméförvaltningens intendentsdepartement utfärdade föreskrifter i första
hand användas vid erforderliga transporter för kronans räkning. Eljest må
bilmateriel, i den mån densamma icke erfordras för kronans eget behov,
tagas i anspråk för vid armén anställd personals räkning. Härvid utgår
ersättning efter särskild taxa.

Beträffande den ekonomiska redovisningen har vidare föreskrivits, att
kostnaden för underhåll och drift av lastautomobiler och motorcyklar, för
vilka icke särskilt underhållsanslag anlitats, skola i första hand avföras å
intendentsdepartementets försträckningskonto, vilket i sin ordning skall tillgodoföras
ersättning enligt fastställd taxa för utförda körslor från de anslagstitlar,
från vilka kostnaderna författningsenligt skola bestridas. I juni
månads räkenskap skall å försträckningskontot utjämning av de för ändamålet
influtna inkomsterna och bestridda utgifterna äga rum på sådant
sätt, att å det under försträckningskontot förda kontot för bilarnas och
motorcyklarnas underhåll och drift vid räkenskapsårets slut icke förefinnas
vare sig brist eller överskott. Därest värdet av det under året utförda
arbetet understiger eller överstiger beloppet av de å försträckningskontot
avförda kostnaderna, skall sålunda uppkommen brist eller överskott proportionellt
efter respektive utgifters storlek fördelas på och överföras från,
respektive till de anslag, för vilkas räkning körslor utförts.

Revisorerna*

uttalande.

Inköp och
användning av
motorfordon
vid försvarsväaendet.

Kevisorernas

uttalande.

— 24 —

Med hänsyn till den omfattning, vari automobiler numera tagas i anspråk
vid försvarsväsendet, synes det revisorerna önskvärt, att vissa förändringar
beträffande inköp och redovisning av dylik materiel vidtagas. Då bilmaterielen
vid försvarsväsendet enligt vad erfarenheterna visat medför högst betydande
årliga utgifter, vilka belasta de årliga underhållsanslagen, bör enligt revisorernas
mening frågan om inköp av dylik materiel för framtiden underställas
riksdagens prövning. Det synes jämväl böra undersökas, huruvida
det kan anses lämpligt att, såsom enligt gällande bestämmelser skall ske,
för framtiden drift- och underhållskostnaderna, i den mån desamma icke
täckas av de enligt särskild taxa influtna inkomsterna för utförda körslor,
skola proportionellt fördelas å de anslag, för vilkas räkning körslorna utförts.
Dessa bestämmelser hava nämligen, enligt vad revisorerna funnit, i praktiken
medfört ganska egendomliga resultat. Sålunda ha kostnaderna för lastautomobilers
drift och underhåll under budgetåret 1926—1927 belastat icke blott
ordinarie underhål Isanslag såsom arméns bränsleanslag, mathållningsanslag
och furageringsanslag, utan även sådana anslag som anvisats för vissa
speciella ändamål, ävensom förslagsanslagen till inskrivnings-, mönstringsoch
färdkostnader samt rese- och traktamentsersättningar.

Enligt revisorernas mening är det av vikt att ovan berörda spörsmål
göras till föremål för en ingående undersökning i avsikt att för framtiden
åstadkomma mera rationella och tillfredsställande föreskrifter rörande den
ekonomiska redovisningen av bilmaterielen vid försvarsväsendet.

25 —

FEMTE HUVUDTITELN.

Socialdepartementet.

§ 24.

Revisorerna hava besökt riks fö rsäkr ing samsta 1 ten.

Statsverket förhyr i fastigheten Vasagatan 23—-25 (det s. k. Auditorium)
lokaler åt riksförsäkringsanstalten. I samma fastighet äro även förhyrda
lokaler åt vissa andra statsinstitutioner, varjämte i denna fastighet finnes
inrymd en samlingslokal, som även användes såsom biograflokal.

Beträffande ds åtgärder, som av riksförsäkringsanstalten vidtagits för
att minska brandfaran inom anstaltens ämbetslokaler, vilja revisorerna
framhålla följande.

Med hänsyn till det viktiga material av akter, kortregister, förteckningar
och dylikt, som alltmera hopats inom riksförsäkringsanstalten, anhöll an-,
stalten i skrivelse till brandchefen i Stockholm den 30 maj 1923 om dennes
utlåtande angående eventuella åtgärder, som för skyddande av berörda
material för eldfara kunde .anses erforderliga.

Efter verkställd besiktning överlämnade brandchefen med skrivelse till
riksförsäkringsanstalten den 17 juli 1923 besiktningsutlåtande, däri han
bland annat föreslog vidtagandet av vissa åtgärder för att minska brandfaran.
En del av dessa åtgärder lät riksförsäkringsanstalten omedelbart
utföra, varjämte anstalten efter inhämtat yttrande av byggnadsstyrelsen
angående de av brandchefen föreslagna åtgärderna i skrivelse den 7 april
1924 till Kungl. Maj:t gjorde framställning om anvisande av 9,000 kronor
till erforderliga brandsäkerhetsåtgärder.

Genom beslut den 13 juni 1924 bemyndigade Kungl. Maj:t riksförsäkringsanstalten
att låta för en kostnad av högst 9,000 kronor verkställa de i
anstaltens framställning avsedda brandsäkerhetsåtgärderna.

Bedan de ifrågavarande åtgärderna kommit till utförande, har byggnadsstyrelsen
på riksförsäkringsanstaltens hemställan låtit verkställa besiktning
av desamma. Styrelsen hade därvid för sin del icke något att erinra
beträffande de vidtagna åtgärderna.

Med avseende å anordningar för elektrisk belysning hava emellertid
sedermera betänkliga missförhållanden ur brandsäkerhetssynpunkt yppats.
Riksförsäkringsanstalten har sålunda i skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 3 januari 1925 framhållit, att dessa missförhållanden vore beroende
på det bristfälliga material, som under kristiden kommit till användning
vid installering och reparation av elektriska ledningar. I den män

Kiksförsäk ringsanstalten.

Revisorernas

uttalande.

Besök vid vissa
arbetslöshetskommissionens
arbetsplatser.

— 26 —

fel visat sig, hade anstalten, givetvis omedelbart låtit vidtaga erforderliga
åtgärder, men anstalten funne alltjämt ledningarna vara behäftade med
bristfälligbeter, vilkas avhjälpande vore synnerligen angeläget för nedbringande
av brandrisken inom fastigheten och hemställde, att byggnadsstyrelsen
måtte vidtaga de åtgärder, som efter verkställd besiktning kunde
befinnas erforderliga.

De gamla ledningarna hava oekså i stor utsträckning genom byggnadsstyrelsens
försorg ersatts med nya, men en del av de gamla äro ännu
kvar, vilket givetvis innebär risk för uppkomst av eld. Enligt vad revisorerna
erfarit är det emellertid byggnadsstyrelsens avsikt att i sinom
tid ersätta jämväl de ännu kvarvarande gamla ledningarna med nya.

Beträffande beskaffenheten och omfattningen av det material av handlingar,
som förvaras i riksförsäkringsanstaltens ämbetslokaler, bör nämnas,
att detta utgöres av bland annat kortregister för skadeanmälningar,
vilket årligen ökas med cirka 30,000 å 40,000 kort och för livräntor (för
närvarande för cirka 20,000 livräntetagare), i vilket sistnämnda kortregister
anteckningar göras angående verkställda utbetalningar, ett stort
antal skaderegleringsakter, innehållande korrespondens om ersättningar,
anmälningar om olycksfall, läkarintyg, anteckningar om beslut i ärendet
m. m., försäkringsaktsamling med omkring 60,000 akter — förutom äldre
arkiverade sådana — innehållande större delen av försäkringskorrespondensen,
ävensom räkenskaper och vissa verifikationer till anstaltens penningeförvaltning,
rättegångshandlingar, ombudsakter m. m.

Räkenskaper och verifikationer till anstaltens löpande utgifter samt
viktigare statistiska tabeller förvaras i brandsäkra kassaskåp. Obligationer
och andra dylika värdehandlingar äro deponerade i bank.

Det är tydligt, att en förlust av det stora material av handlingar, som
utan särskilt brandskydd förvaras i riksförsäkringsanstaltens lokaler,
skulle vålla anstalten oerhörda svårigheter och för lång tid hämma dess
verksamhet. Att ersätta det förstörda materialet skulle kunna ske endast
delvis och med mycket stora kostnader. Utbetalningen av beviljade ersättningar,
särskilt livräntor, måste för sannolikt rätt lång tid inställas,
Effektivt brandskydd för materialet torde svårligen stå att erhålla i de
nuvarande lokalerna, i varje fall icke utan mycket stora kostnader. Emellertid
synes det revisorerna önskvärt, att frågan om förbättrat brandskydd
i anstaltens lokaler upptages till ny ingående prövning.

§ 25.

Under sina resor hava revisorerna besökt följande av statens arbetslöshetskommission
bedrivna nödhjälpsarbeten.

Nr 21 Kloten. Arbetet omfattar vissa terrasserings- och vägarbeten m. m.
å Klotens kronopark inom Dalarnas överjägmästardistrikt och sysselsätter
omkring 80—90 arbetare.

— 27

Nr 23 Ma''mö flygfält. Arbotet omfattar planerings- och schaktningsarbeten
m. m. å flygfältet i Bulltofta och utföres i enlighet med av byggnadschefen
major E. Sjögren upprättade förslag, överenskommelse rörande arbetets
utförande har träffats med Malmö stads drätselkammare. Arbetet, där
i medeltal cirka 100 man beretts sysselsättning, har med några kortare
uppehåll pågått sedan i februari 1925 och beräknas inom närmaste tiden
vara helt färdigställt.

Nr 45 Slättbygd. Arbetet omfattar färdigställande av den av södra Sveriges
statsarbeten påbörjade vägen från Fåglavik till vägen Stenseke—Blackeryd
ävensom nybyggnad av en del skogsvägar å Skaraborgs och Älvsborgs
Edsmären för domänstyrelsens räkning. Arbetena togo sin början den 1
december 1925 men nedlades den 8 maj 1926 på grund av strejk. Sedan
desamma den 5 november 1926 åter igångsatts, beräknas de inom den närmaste
tiden vara färdigställda.

Nr 56 Ödhult. Arbetet omfattar anläggning av virkestransportvägar av
en sammanlagd längd av 10,700 meter inom ödhults kronodomän och Stenseryds
kronopark inom Kalmar län enligt kontrakt med domänstyrelsen.

Nr 67 Falerumsvägen. Arbetet omfattar anläggning av väg från Falerums
station förbi Hannäs kyrka till Ålegöl inom Kalmar län enligt kontrakt
med norra Tjusts härads vägstyrelse. Enligt kontraktet skall vägstyrelsen
till statens arbetslöshetskommission betala en tredjedel av kostnaderna,
vilka beräknats till 345,510 kronor. Hela väglängden är 22,410
meter med en vägbredd av 5 meter. Ungefär 200 man hava i medeltal
varit sysselsatta vid företaget.

Nr 73 Anneforsvägen. Arbetet omfattar anläggning av cirka 7 km.
av vägen från Munkeryd till Annefors inom Värmlands län i enlighet med
av majoren Claes Tisell den 15 november 1926 uppgjort förslag och på
grund av kontrakt med Ransäters sockens arbetslöshetskommitté. Arbetet,
som utföres som nödhjälpsarbete med statsbidrag till två tredjedelar, beräknas
draga en kostnad av 142,000 kronor.

Nr 89 Nösdala. Arbetet består i anläggning av en 2,650 meter lång väg
jämte fyra lastplatser å Nösdala kronopark inom Norra Skånes revir enligt
kontrakt med domänstyrelsen.

Nr 91 Glabo. Arbetet omfattar anläggning av virkestransportvägar från
stora landsvägen till Oskarshamn vid Glabo över Glabo kronodomän enligt
kontrakt med domänstyrelsen.

Nr 262 Klevaliden. Arbetet, som omfattat omläggning av den cirka
2,830 meter långa s. k. Klevaliden (Ådalsvägen) å allmänna vägen från
Jönköping, färdigställdes i november 1923.

Under de avlagda besöken hava revisorerna ägnat särskild uppmärksamhet
åt de förefintliga anordningarna för nödhjälpsar betar nas inkvartering och
mathållning.

Enligt gällande bestämmelser skola arbetarna tillhandahållas logi kost -

Revisorermu

uttalande.

— 28 —

nadsfritt. På de av revisorerna besökta arbetsplatserna var dylikt logi i
allmänhet anordnat i någon utrymd bostadsbyggnad, som av arbetslöshetskommissionen
hyrts för ändamålet eller ställts till förfogande av vederbörande
arbetsföretagare. I ett fall hade inkvartering anordnats i en utrymd
verkstadsbyggnad och i ett fall i en för ändamålet uppförd barack. Förefintliga
inventarier inskränkte sig i huvudsak till träsängar eller britsar av
enklaste beskaffenhet samt för logementets uppvärmning en järnspis eller
kamin, vilken på en del platser användes även för matens tillagning. Som
en allmän iakttagelse kan om de besökta förläggningarna sägas, att dessa i
några fall syntes sämre än vad som vid vissa andra liknande offentliga och.
enskilda företag stå arbetarna till buds. Beträffande den av revisorerna besökta
logementsbyggnaden vid Falerum måste anmärkas att ordningen inom
förläggningen var mindre tillfredsställande. Sålunda uppmärksammades,
hurusom slask och avskräde slogos ut genom ett fönster och bildade en samling
av orenlighet utanför invid husväggen. I fråga om förläggningen vid
Slättbygd kan påpekas, att utrymmet inom några logement syntes otillräckligt,
vilket var ägnat att väcka uppmärksamhet, då vissa förut för arbetarna
använda lägenheter vid besöket stodo tomma.

Medan arbetslöshetskommissionen tidigare genom marketenterier ombesörjt
nödhjälpsarbetarnas mathållning, har detta system på sista tiden frångåtts.
Numera överlämnas åt arbetarna att själva sörja för sitt kosthåll; viss köksutrustning
ställes dock därvid till förfogande. Inom en del förläggningar
hava arbetarna organiserat gemensam mathållning, varvid någon medlem
inom matlaget utsetts att svara för inköpen och födans tillredning. Vid
den av revisorerna besökta arbetsplatsen i Ödhult hade därjämte en särskild
kokerska anställts, som arbetarna själva avlönade och som hade att i samråd
med en av medlemmarna i matlaget verkställa inköpen av erforderliga
förnödenheter. Tvivelsutan torde genom dylika gemensamma matlag ett
bättre kosthåll kunna beredas till betydligt lägre pris än om, såsom vid de
flesta av arbetslöslietskommissionens förläggningar nu äger rum, den enskilde
arbetaren själv har att i småposter inköpa livsmedel och i övrigt sörja för
sin mathållning.

Önskligt vore enligt revisorernas mening, att ordningen och renhållningen
inom arbetarnas bostäder ägnas större uppmärksamhet samt att organiserandet
av dylik gemensam mathållning i möjligaste mån uppmuntras. Dessa
förhållanden böra ordnas såsom ett gemensamt intresse för såväl arbetsledning
som arbetare.

Vad angår själva arbetsföretagens tekniska organisation utgöres ett flertal
av dessa utav vägarbeten, som utföras åt vissa vägdistrikt. I de upprättade
kontrakten förutsättes i allmänhet att vid sidan av den lokala arbetsledningen
och den tekniska kontroll, som arbetslöshetskommissionen utövar,
ytterligare teknisk kontroll över vägarbetet skall på sedvanligt sätt utföras
av person, som är godkänd av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Vid varje
av nämnda kontrollant företagen inspektion skall skriftlig rapport uppsättas

— 29 —

och i händelse av tvist rörande någon del av arbetet hänskjutes frågan till
arbetslöshetskommissionen, som äger avgöra, om arbetet skall utföras eller
icke. Revisorerna vilja givetvis icke förneka det berättigade i att vederbörande
vägdistrikt beredes tillfälle att på detta sätt genom sakkunnig person
bevaka sina intressen vid arbetsföretaget. Å andra sidan måste doek, i
all synnerhet i betraktande av de betydande ekonomiska uppoffringar staten
har att vidkännas för ifrågavarande vägföretag, anses angeläget att dessa
icke onödigtvis fördyras genom eu alltför kostsam och omfattande teknisk
kontroll och arbetsledning.

§ 26.

Revisorerna hava besökt landsstatshuset i Falun, i vilket äro inrymda
förutom lokaler för länsstyrelsen jämväl länets lantmäterikontor.

I anledning av två vid innevarande års riksdag väckta likalydande motioner
angående anslag till uppförande av nybyggnad för lantmäterikontoret
i Kopparbergs län samt ändrings- och reparationsarbeten inom landsstatshuset
därstädes, allt i överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen
uppgjorda förslag, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t. måtte, med beaktande
av de synpunkter, riksdagen anfört, föranstalta om skyndsam utredning
rörande nya lokaler för lantmäterikontoret i Kopparbergs län
samt för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill utredningen
kunde föranleda. Enligt vad revisorerna inhämtat bär 1927 års besparingsnämnd
nästlidna november månad avgivit underdånigt utlåtande i
anledning av byggnadsstyrelsens förslag i ämnet, varjämte länsstyrelsen
och förste lantmätaren i länet sedermera yttrat sig över besparingsnämdens
nämnda utlåtande.

I samband med frågan om uppförande av lokaler för lantmäterikontoret
på länsstyrelsens tomt bar bragts på tal möjligheten för staten att återförvärva
skogsmedelsfondernas tomt i Falun. I anledning härav hava revisorerna
inhämtat närmare uppgifter angående ifrågavarande tomtområde,
varav framgår att Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande, den 16maj
1890 bemyndigade länsstyrelsen i Kopparbergs län att till Orsa, Älvdalens,
Särna, Lima, Transtrands, Vänjans, Svärdsjö och Envikens socknars skogsmedelsfonder
för uppförande av en byggnad för förvaring av fondernas
värdehandlingar försälja den del av staten tillhöriga tomten till gården
nris 4 och 5 på kvarteret nr 5 i Falun, som vore belägen öster om den tomten
genomflytande Trumbäcken och innebölle 1,652 kvadratmeter.

Sedan Trumbäcken igenfyllts, vidtogs år 190’6 tomtreglering, varigenom
den försålda tomten med bibehållande av arealen erhöll rektangulär form.

Den forna s. k. lasarettstomten, eller tomten nris 4 och 5 på kvarteret
nr 5 i Falun, sträckande sig mellan Äsgatan och Trotsgatan och från början
ägd av staten, består således numera av två tomter, den vid Äsgatan
belägna med en areal av 4,353 kvadratmeter, varå landsstatshuset ligger,
ägd av staten, och den vid Trotsgatan belägna med en areal av 1,652

Landsstatshuset
i Falun.

— 30 —

Revisorernas

uttalande.

Iakttagelser
beträffande
tillämpningen
vid länsstyrelserna
av bestämmelser

om övertidsersättning
och
särskild ersättning
enligt
31 § i avlöningsreglementet
för
allmänna civilförvaltningen.

Revisorernas

uttalande.

kvadratmeter, varå skogsmedelsfondernas byggnad för förvaring av fondernas
säkerhetshandlingar är uppförd, ägd av skogsmedelsfonderna.

Enligt vad revisorerna inhämtat bär länsstyrelsen kallat de jordägande
socknemännen i respektive fondsocknar att genom ombud sammanträda
inför länsstyrelsen den 21 december 1927 för att överlägga i denna fråga
och bär i kallelsen angivits, att uppgörelse eventuellt kunde tänkas efter den
linjen, att skogsmedelsfonderna överläte sin tomt med därå uppförd byggnad
till kronan utan annat vederlag, än att fondema i det nya lantmäterikontoret
för all framtid kostnadsfritt tillförsäkrades ett, från lantmäterikontorets
lokaler avskilt, med egen ingång försett rum för fondstyrelsens
sammanträden med tillhörande modernt inrättat kassavalv för förvaring
av säkerhetshandlingar jämte värme och lyse.

Revisorerna fingo vid sitt besök det intrycket att de nuvarande lokalerna
för länsstyrelsen och lantmäterikontoret vore otillräckliga och i övrigt
mindre tillfredsställande, varför frågan om ökat lokalutrymme för dessa
myndigheter med det snaraste bör vinna sin lösning. Härvid torde jämväl
böra övervägas, huruvida det kan vara för statsverket fördelaktigt,
att den skogsmedelsfonderna tillhöriga tomten återförvärvas.

§ 27.

Revisorerna hava vid sin granskning av länens räkenskaper för budgetåret
1926—1927 funnit, att övertidsersättning i mycket stor utsträckning
utbetalats vid länsstyrelserna till befattningshavare i olika grader. Det har
i åtskilliga fall sålunda förekommit att en befattningshavare under en månad
uppburit övertidsersättning för ett antal timmar, som överstigit hälften av
den fastställda tjänstgöringstiden. För dylikt övertidsarbete synes jämväl
hava tagits i anspråk personal av högre kvalifikationer än den, som bort
kunna för arbetet ifråga anlitas, Ersättningar enligt 31 § i avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen hava av länsstyrelserna utbetalts
från ett flertal anslag till i länsstyrelsen anställda befattningshavare, varvid
synnerligen olikartade grunder för ersättningarnas utgående vunnit tilllämpning.
I detta sammanhang synes jämväl böra uppmärksammas de ersättningar,
som utgå till vissa hos länsstyrelserna anställda, av beskattningsnämnderna,
framför allt prövningsnämnderna, anlitade befattningshavare.
Någon bestämd praxis för ersättning i dylika fall synes i allmänhet icke
hava följts.

Revisorerna anse det önskvärt att normerande bestämmelser av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd utarbetas och av Kungl. Maj:t fastställas för
ett mera enhetligt ordnande av den mångfald ersättningar, som nu utgår
till hos länsstyrelserna anställd personal. Endast därigenom synes nämligen
önskvärd ordning och reda kunna vinnas beträffande dessa ersättningsfrågor.

31 —

§ 28.

I riksstaten för budgetåret 1926—1927 är under femte huvudtiteln upp- Vissa kostnataget
såsom extra förslagsanslag ett belopp av 70,000 kronor för bestridande ^VaUHan''^
av vissa kostnader i anledning av val av landstingsman m. fl. år 1926. tingsmän samt
Kungl. Maj:t har bemyndigat länsstyrelserna i samtliga län att vid verk- k°3cipaifuiu
ställande av dem åliggande sammanräkningar av avgivna röster vid val mäktige i läav
landstingsmän samt kommunal- och municipalfullmäktige i länen år
1926 dels, där sådant funnes nödigt, förordna en eller flera avdelningschefer
inom länsstyrelserna för handläggning av de sammanräkningar
av avgivna röster vid omförmälda val, som icke kunde med anlitande
av tillgängliga arbetskrafter av länsstyrelserna utan dröjsmål medhinnas,
dels i den utsträckning, som kunde anses erforderlig, till biträde vid
sagda förrättningar, anställa extra personal, dels mot redovisningsskyldighet,
till sådan extra avdelningschef och extra personal utbetala ej mindre
ersättning med nödigt belopp, dock högst tjugufem kronor för förrättningsdag
och person, än även, därest vederbörande vore bosatt utom
residensstaden, resekostnads- och traktamentsersättning enligt rese- och
traktamentsklass II C i gällande resereglemente, dels ock i fall av behov
förhyra för förrättningarnas verkställande erforderlig lokal.

Vid sin granskning av länsräkenskaperna hava revisorerna funnit, att
kostnaderna för ifrågavarande ändamål uppgått till 94,751 kronor 15 öre
enligt följande fördelning på de särskilda länsstyrelserna:

Stockholms län.................... 7,418: —

Uppsala län ........................ 1,745: —

Södermanlands län ............ 1,690: —

Östergötlands län ................ 3,635: 7 o

Jönköpings län.................... 1,742: so

Kronobergs län.................... 1,779: 6 6

Kalmar län ........................ 2,123: 6 6

Gottlands län........................ 595: —

Blekinge län ....................... 2,751: 7 5

Kristianstads län ................ 5,486: 29

Malmöhus län ................... 4,257: so

Hallands län ........................ 7,716: —

Göteborgs och Bohuslän ... 7,165: 95

Ålvsborgs län .................... 5,088: 50

Skaraborgs län .................... 3,278: 7 5

Värmlands län ............... 7,101: 8 2

Örebro län ........................ 3,364: -—

Västmanlands län ............ 2,517: —

Kopparbergs län................ 5,374: 3 0

Gävleborgs län ................ 9,790: 28

Västernorrlands län ........ 3,018: 6i

Jämtlands län.................... 2,620: —

Västerbottens län ............ 4,925: —

Norrbottens län ................ 879: —

Summa kronor 96,064: 27

Avgår å anslaget uppdebiterade
medel.................. 1,313: 12

Återstod 94,751: 15

Revisorerna hava funnit, att mycket olika anordningar vidtagits och från
varandra mycket avvikande bestämmelser utfärdats beträffande verkställandet
av ifrågavarande sammanräkningar hos länsstyrelserna. Sålunda har av en
länsstyrelse icke mindre än sex personer, därav två ordinarie länsnotarier,
en ordinarie länsbokhållare, två icke-ordinare befattningshavare och en lands-.

Kevisorernas

uttalande.

Stockholms
läns räkenskaper.

— 32 —

fiskal, forordnats att vara extra avdelningschefer för handläggning av sammanräkningarna
av rösterna vid nämnda val. Ersättningen till nämnda
befattningshavare har av länsstyrelsen bestämts till 25 kronor för förrättningsdag,
varvid dock länsstyrelsen tillika föreskrivit att nämnda ersättning
tillsammans med vederbörandes uti innehavande tjänst åtnjutna avlöningsförmåner
för den tid, ifrågavarande förrättningar pågått, icke finge överstiga
de ordinarie avdelningschef i lägsta löneklasser tillkommande avlöningsförmåner
för samma tid, personligt lönetillägg däri ej inbegripet. Av avlöningslistorna
för länsstyrelsen framgår, att de befattningshavare vid länsstyrelsen,
som varit ordinarie innehavare av tjänst, under tiden för sammanräkningarna
avstått ett belopp motsvarande enligt 16 § i gällande avlöningsreglemente
upptagna tjänstledighetsavdrag (A-avdrag). Liknande bestämmelser
hava tillämpats även vid andra länsstyrelser. Flertalet länsstyrelser
hava dock endast i ringa omfattning begagnat sig av medgivandet att för
sammanräkningarna anställa extra avdelningschefer. Beträffande ersättningen
till biträden vid sammanräkningarna hava utbetalts belopp mellan
25 och 10 kronor för dag.

Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna, att i vissa fall ersättningsbeloppen
för den med röstsammanräkningarna sysselsatta personalen varit
väl höga särskilt förefaller den vidtagna åtgärden att bestämma ersättningsbeloppen
till de extra avdelningscheferna med hänsyn till den för ordinarie
avdelningschef hos länsstyrelse fastställda avlöningen med undantag för
personligt lönetillägg knappast stå i god överensstämmelse med de för civilförvaltningen
gällande avlöningsbestämmelserna. Erinras må att, för den
händelse med stöd av 19 § i avlöningsreglementet personal inom länsstyrelsen
förordnats att mot åtnjutande av där stadgad ersättning såsom extra
avdelningschefer utföra detta arbete, ersättningsbeloppen blivit avsevärt lägre.
Att i detta fall tillämpa föreskriften om tjänstledighetsavdrag enligt 16 §
avlöningsreglementet eller med andra ord att betrakta befattningshavarna
såsom tjänstlediga för fullgörande av offentligt uppdrag har heller icke stått
i god överensstämmelse med gällande föreskrifter.

Med anledning av vad sålunda förekommit och då revisorerna anse det
önskvärt att vid framdeles förekommande röstsammanräkningar enhetliga
grunder för ersättningen till därför anlitad personal såväl inom som utom
vederbörande länsstyrelse kommer att tillämpas, hava de velat fästa riksdagens
uppmärksamhet på nu ifrågavarande spörsmål.

§ 29.

Vid granskningen av Stockholms läns räkenskaper för budgetåret 1926—1927
hava åtskilliga av länsstyrelsen gjorda utbetalningar och vidtagna åtgärder,
tilldragit sig revisorernas uppmärksamhet. Av dessa hava de ansett följande
böra upptagas till närmare behandling.

— 33 —

A.

Jämlikt kungl. kungörelsen den 10 oktober 1800 med däri genom kungörelsen
den 14 december 1017 vidtagen ändring ägde landssekreterare att
för å landskansliet förrättad exekutiv auktion uppbära visst arvode, medan,
därest auktionen förrättades annorstädes, arvodet tillfölle vederbörande auktionsförrättare.
I samband med utfärdandet år 1025 av de nya avlöningsbestäminelserna
för länsstyrelsernas tjänstemän borttogos sportlerna såsom
eu löneinkomst för landssekreteraren och föreskrevs beträffande sportlerna,
att de skulle redovisas till länsstyrelserna och i länsräkenskaperna bokföras
under riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

Revisorerna hava funnit, att ifrågavarande sportler vid länsstyrelsen i
Stockholms län, vilka enligt en från riksräkenskapsverket inhämtat uppgift
under år 1022 uppgått till 26,232 kronor och under år 1023 till 22,634
kronor, under budgetåret 1025—1026 endast belöpt å 668 kronor 50 öre samt
under budgetåret 1926—1027 till och med utgången av maj månad å 800
kronor. Under juni månad 1027, då 14 exekutiva auktioner hållits å landskansliet,
hava sportler inlevererats till statsverket med 2.724 kronor 50 öre.
Enligt vad revisorerna erfarit, hava under sistnämnda båda budgetår endast
ett fåtal exekutiva auktioner hållits å landskansliet, medan flertalet dylika
auktioner enligt vad som jämväl framgår av länsstyrelsens räkenskaper förrättats
av en landsfiskal, bosatt i Stockholms närhet. Enligt en av landssekreteraren
i länet till revisorerna på anmodan lämnad uppgift har under
tiden från och med 1 januari 1926 intill utgången av juni månad år 1927
å landskansliet förrättats endast 33 auktioner, medan 215 dylika hållits av
nyssnämnda landsfiskal, vilken därför uppburit de sportler, som, därest auktionerna
hållits å landskansliet, skolat inlevereras till statsverket, De belopp,
som härigenom undandragits statsverket, uppgå enligt en av revisorerna
gjord approximativ beräkning till omkring 30,000 kronor.

Revisorerna, som ansett det vara av intresse att erfara huruvida i andra
län, där exekutiva auktioner kunnat förväntas hava hållits i större omfattning,
liknande förfaringssätt tillämpats, hava begärt upplysningar härom
från länsstyrelserna i Östergötlands, Göteborgs och Bohus- samt Västernorrlands
län. Av de inkomna svaren framgår, att i nämnda tre län några dispositioner,
liknande dem, som skett i Stockholms län, icke förekommit i andra
fall än då vederbörande gäldenär på grund av 98 § utsökningslagen gjort
framställning om auktions avhållande å tingsställe i orten. Emellertid har
det kommit till revisorernas kännedom att i några andra län ett liknande
förfaringssätt som det i Stockholms län, ehuru i mindre utsträckning vunnit
tillämpning.

Då landssekreterare, som övergått på 1925 års lönestat för befattningshavare
vid länsstyrelserna, i form av personligt lönetillägg tillerkänts viss
ersättning för mistade sportler och samtidigt föreskrift meddelats, att ifrågavarande
sportler skulle redovisas till länsstyrelserna och uppföras såsom in3
— Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. I.

lievisorernag

uttalande.

— 34 —

komst å riksstaten, har härmed givetvis varit meningen, att ifrågavarande
exekutiva auktioner alltfortfarande skulle, i den mån så enligt bestämmelserna
i utsökningslagen kunde ske, hållas å landskansliet. Genom att överlämna
hållandet av auktionerna åt befattningshavare utom länsstyrelsen,
har denne kommit att få uppbära de sportler, som äro förenade med hållandet
av exekutiva auktioner. Statsverket har följaktligen samtidigt som >
det fått utbetala ersättning för den mistade sportelinkomsten till förre landssekreteraren
i Stockholms län kommit att gå miste om huvuddelen av de
inflytande sportelinkomsterna.

Då det enligt 16 § av den för riksdagens revisorer gällande instruktionen
åligger revisorerna att tillse, att icke statens medel användas för andra
ändamål än dem, vartill de av riksdagen föreskrivits skola disponeras, hava
revisorerna ansett sig böra fästa riksdagens uppmärksamhet på berörda förhållande,
vilket enligt revisorernas mening måste anses vara synnerligen
anmärkningsvärt och vittna om en betänklig brist på hänsyn till statens
intressen.

B.

Enligt gällande bestämmelser rörande tryckning för statens räkning, meddelade
genom kungl. kungörelsen den 26 september 1921, skall räkning å
tryckning för myndighet i Stockholm underställas statens tryckerisakkunnige
och får icke betalas, innan denne å räkningen tecknat godkännande. Revisorerna
hava vid sin granskning funnit, att länsstyrelsen icke ställt sig
berörda föreskrift till efterrättelse.

C.

För kontroll å tillverkning av automobilgummiringar, för vilka skatt
skall erläggas, har till tjänsteman hos länsstyrelsen utbetalts icke blott reseoch
traktamentsersättning utan jämväl särskilt arvode av automobilskattemedel.
Utbetalningen av arvode i dylikt fall, då det såsom här är fallet
gäller ett tjänsteuppdrag, synes revisorerna oriktig.

D.

Beträffande tillämpningen hos länsstyrelsen av de i gällande avlöningsreglemente
intagna föreskrifterna hava revisorerna lagt märke till att befattningshavare,
vilka varit anställda såsom sekreterare i olika utskott under
sammanträde med länets landsting, icke behövt avstå någon avlöning eller
ock å sin avlöning fått vidkännas endast det i 16 § av avlöningsreglementet
angivna tjänstledighetsavdraget. Då anställning av denna art icke i
avlöningshänseende kan anses såsom offentligt uppdrag och ersättning för
uppdraget i varje fall icke utgår för sammanträdes- eller förrättningsdag,
hade ifrågavarande befattningshavare bort under berörda ledighet författningsenligt
avstå hela lönen.

Revisorerna hava även funnit att i vederbörliga avlöningslistor i flera
fall icke intagits uppgift å av befattningshavare åtnjuten ledighet eller beviljad
semester.

— 35 —

Revisorerna anse sig böra erinra om att även l!)2(i års revisorer framställde
åtskilliga anmärkningar vid sin då vidtagna granskning av Stockholms
läns räkenskaper. Statsutskottet framhöll i anledning härav att utskottet
erfarit, att länsstyrelsen åtminstone i vissa av de avseenden, som
anmärkningarna berörde, tillämpat ett ändrat förfaringssätt och att utskottet
hade anledning antaga att även i övriga hänseenden länsstyrelsen komme
att iakttaga större försiktighet beträffande utbetalningarna. Revisorerna vilja
icke bestrida, att i vissa avseenden ändrat förfaringssätt vunnit tillämpning
hos länsstyrelsen, men nödgas dock konstatera, att länsstyrelsen alltfortfarande
i ett flertal hänseenden underlåtit att ställa sig gällande författningar
till efterrättelse. De upprepade anmärkningar, som revisorerna funnit
anledning framställa mot länsstyrelsen i Stockholms län, gälla vitt skilda
grenar av länsstyrelsens verksamhet och visa, att alitfortfarande avsevärda
brister föreligga i avseende å länsstyrelsens förvaltning.

§ 30.

Revisorerna hava granskat Uppsala läns räkenskaper för budgeåret 1926 Uppsala läns
—1927. räkenskaper.

Revisorerna hava därvid funnit, att i ett flertal fall under senare halvåret
1926 landsfiskaler inom olika distrikt fått uppbära ersättning för bilresor i
sådana fall, då järnväg kunnat vid förrättningen komma till användning.

Emellertid har inom länsstyrelsen från och med 1927 års ingång vid granskningen
av reseräkningar anmärkningar gjorts å dylika debiteringar för tjänsteresor
och har i sedermera avgivna reseräkningar ett riktigt debiteringssätt
iakttagits.

§ 31.

Vid sin granskning av räkenskaperna för Jönköpings län under budget- iakttagelser
året 1926 -1927 hava revisorna lagt märke till följande förhållanden. 7id eransk Vid

länsstyrelsens granskning av reseräkningar har icke alltid iakttagits, köpingTiäns"
att förrättningsmännens resor kunnat företagas med tåglägenhet i stället räkenskaper.
för med bil. Särskilt då det gällt resor, företagna av landsfiskaler, vilka
åtnjuta fribiljett å järnväg inom sitt distrikt, hava merkostnader för statsverket
uppstått. I några fall hava revisorerna uppmärksammat, att befattningshavare
hos länsstyrelsen vid företagna tjänsteresor åtnjutit ersättning
efter högre rese- och traktamentsklass än som bort förekomma med
hänsyn till den i 3 §, sista stycket, resereglementet givna bestämmelsen,
att till förrättning icke må förordnas någon av högre tjänstegrad än ärendets
vikt fordrar. Jämväl har förekommit, att i vissa fall den i automobiltaxan
för länet intagna bestämmelsen om lägre ersättning vid resa fram
och ater mellan en ort och en annan samt vid s. k. rundresa icke behörigen
iakttagits.

Beträffande räkenskaperna i övrigt hava revisorerna funnit, att till en

— 36 —

Örebro läns
räkenskaper.

Revisorernas

uttalande.

ordinarie befattningshavare hos länsstyrelsen utanordnats särskild ersättning
för olika taxeringsuppdrag under år 1926 med 4,805 kronor. Befattningshavaren
i fråga har icke åtnjutit ledighet för uppdragens fullgörande utan,
samtidigt som han bestritt dessa uppdrag, innehaft förordnande att uppehålla
högre tjänst inom länsstyrelsen. Revisorerna vilja för sin del ifrågasätta,
huruvida dylik förening av uppdrag och förordnande å högre tjänst
kan anses lämplig och stå i god överensstämmelse med innebörden av gällande
avlöningsförfattningar.

§ 32.

Vid sin granskning av Örebro läns räkenskaper för budgetåret 1926—
1927 hava revisorerna uppmärksammat en utbetalning av ersättning till
advokaten, juris doktorn Nils Söderqvist, vilken den 25 november 1920 av
länsstyrelsen förordnats att vid Nora härads tingslags häradsrätt och vederbörande
överdomstolar på sätt och under villkor, som stadgades i kungörelsen
den 26 september 1918 angående allmänna villkor och bestämmelser
för användning av anslaget till rättshjälp till vissa åbor och lägenhetsinnehavare,
vara rättegångsbiträde åt en åbo i mål mot Hällefors bruks aktiebolag
rörande besittningsrätt till viss lägenhet å ett rekognitionshemman.
Den av Söderqvist avgivna räkningen upptog ett belopp av 2,861 kronor
50 öre. I räkningen hade Söderqvist debiterat ersättning, förutom för vissa
kontanta utlägg, bland annat för stämningsansökans uppsättande och stämnings
uttagande 20 kronor, för 5 inställelser vid tinget i Nora efter 275
kronor för var och en med tillhopa 1,375 kronor, för utredningsarvode och
arkivforskning 500 kronor, för talans utförande vid hovrätten och hos Kungl.
Maj:t tillhopa 350 kronor samt för korrespondens, telefonavgifter och papper
150 kronor. Oaktat vederbörande länsbokhållare i avgivet tjänstememorial
på anförda skäl till avdrag från räkningens summa anmärkt vissa särskilt
angivna belopp, tillhopa uppgående till 1,183 kronor och 50 öre, beslöt länsstyrelsen
till Söderqvist utbetala det av honom begärda ersättningsbeloppet.

Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna, att den utbetalda ersättningen
till Söderqvist måste anses vara synnerligen hög.

Revisorerna vilja erinra om att ovan nämnda kungörelse den 26 september
1918 angående allmänna villkor och bestämmelser för användningen av anslaget
till rättshjälp åt vissa åbor och lägenhetsinnehavare, för närvarande
endast innehåller föreskrift om att gottgörelse till rättegångsbiträden, vittnesersättning
samt lösen och stämpel för erforderliga protokoll ävensom andra
nödiga utgifter för rättegången skall bestridas av förenämnda anslag med
belopp, som efter prövning hos vederbörande länsstyrelse godkännes.

I anledning av vad sålunda förekommit och under erinran att 1925 års
revisorer i sin berättelse påtalat ett liknande fall, vilja revisorerna ifrågasätta
om icke mera preciserade bestämmelser angående ersättning för rätts -

— 37 —

hjälp borde intagas i kungörelsen. Revisorerna hava icke kunnat underlåta
att i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på det missförhållande som
ofta är till finnandes mellan statens kostnader för rättshjälpen och de värden,
om vilka rättegången rör sig.

§ 33.

Vid granskning av Västerbottens läns räkenskaper för budgetåret 1926—
1927 hava revisorerna funnit, att de rese- och traktamentsersättningar, som
utbetalts till lappfogden i nämnda län under budgetåret sammanlagt uppgått
till i det närmaste 10,500 kronor. Bland de av lappfogden avgivna
reseräkningarna hava revisorerna särskilt fäst sin uppmärksamhet vid följande.

Lappfogden har under tiden den 24—26 maj 1927 företagit en tjänsteresa
från sin bostadsort, Vilhelmina, över Åsele, Risbäck, Brattfors, Kroksjö och
åter till Vilhelmina, omfattande tillhopa 68.9 mil, för vilken resa ersättning
av honom uppburits med 564 kronor 75 öre. Enligt en av lappfogden gjord
anteckning å räkningen har resan företagits »till förekommande av anmärkningar
från den bofasta befolkningen om lappfogdens obefintlighet för dem»
samt haft till ändamål inspektion av renskötseln för utrörande, »huruvida
å vissa näs och åkrar renar uppehålla sig samt för vidtagande av eventuella
åtgärder för renarnas avlägsnande».

Bortsett från den egendomliga motivering lappfogden lämnat för ifrågavarande
resas företagande, vilja revisorerna framhålla, att ersättningen för
resan bort debiteras såsom för rundresa, enär lappfogden företagit resan med
utgångspunkt från sin bostadsort, Vilhelmina, och dit återvänt samt under
hela förrättningen använt en och samma taxeautomobil. För rundresa
utgår, enligt den för länet gällande taxan, ersättningen med 75 % av eljest
utgående avgift. Den ersättning, som genom det nu använda debiteringssättet
för mycket utgått, belöper sig för denna resa å sammanlagt 129
kronor 19 öre. I

I några andra fall har iakttagits, att lappfogden två gånger debiterat och
uppburit ersättning för en och samma resa. Sålunda har lappfogden enligt
en den 8 juli 1926 dagtecknad reseräkning under tiden den 2—7 juli samma
år företagit en tjänsteresa från Vilhelmina till Sorsele och Ammarnäs samt
åter till Vilhelmina, för vilken resa ersättning till honom av länsstyrelsen
utanordnats med 376 kronor 75 öre. Emellertid har lappfogden sedermera
i en den 10 augusti 1926 avlämnad reseräkning påfört statsverket kostnader
jämväl för en under tiden 1—8 juli 1926 företagen tjänsteresa till
samma orter, för vilken han uppburit ersättning med 345 kronor 50 öre.
Å sistnämnda räkning har debiterats ersättning för järnvägsbiljett Vilhel -

Vissa av lappfogden
i Västerbottens
län
företagna
tjänsteresor.

Revisorernas

uttalande.

— 38 —

Revisorernas

uttalande.

Kostnaderna
lör lappfogdarnas
verksamhet
m. m

mina—Storuman samt skjuts med taxeautomobil Storuman — Sorsele med
56 kronor 25 öre. Å förstnämnda räkning har däremot debiterats ersättning
för taxeautomobil Vilhelmina—Storuman—Sorsele med 132 kronor 50
öre. Den ena räkningen upptager 8 dagtraktamenten, medan å den andra
endast debiterats 6 dylika traktamenten. Hos länsstyrelsen har vid granskning
av räkningen från den 10 augusti 1926 anmärkning gjorts å den
debiterade ersättningen för taxeautomobil, vilken nedsatts från 7 kronor 50
öre per mil till 6 kronor per mil. Å räkningen den 8 juli 1926 har däremot
debiteringen av 7 kronor 50 öre för taxeautomobil lämnats oanmärkt.
I anledning av att dubbeldebitering för ifrågavarande resa tydligen föreligger
hava revisorerna jämväl underkastat de av lappfogden avgivna räkningarna
för budgetåret 1925—-1926 särskild granskning, och hava därvid
funnit, att lappfogden även för en den 30 oktober 1925 företagen tjänsteresa
till Skansholm, Lappmyren och Rönnäs avlämnat tvenne särskilda
reseräkningar, upptagande den ena 87 kronor 25 öre och den andra 96
kronor 40 öre. Ersättning har i den förra räkningen debiterats för taxeautomobil
efter 7 kronor 50 öre per mil samt i den senare räkningen efter
9 kronor per mil. Enligt uppgift å räkningarna hava samma automobiler
kommit till användning.

Vad sålunda förekommit måste enligt revisorernas mening betecknas såsom
synnerligt anmärkningsvärt och synes böra giva anledning till en
närmare undersökning av länsstyrelsen och riksräkenskapsverket. Framhållas
bör, att i intet av ovanberörda fall någon anmärkning framställts
från sistnämnda myndighets sida.

§ 34.

Revisorerna hava ansett det äga intresse att något närmare undersöka
kostnaderna för den verksamhet, som på grund av gällande bestämmelser
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län utövas av lappfogdarna
och deras medhjälpare.

Kostnaden för denna verksamhet har under budgetåret 1926 — 1927 enligt
en av revisorerna gjord sammanställning uppgått till följande belopp, som
utgått av nedan angivna anslag och fondmedel.

V. D 8 Ersättning åt lappfogdar.	Jämtlands län kronor	Västerbottens län kronor	Norrbottens län kronor
4 lappfogdar å 5,500 kr.............................	5,500: —	5,500: —	11,000	—
2 biträden åt lappfogdarna å 3,000 kr.	—	3,000: —	3,000	—
ersättning åt lappordningsmän ................	2,450: —	2,100: —	6,550	—
gratifikationer åt lapp förmän....................	—	—	3,210	—
arvode till ett i Tromsö stationerat ombud	—	—	4,800	—
reseersättning till d:o ................................	—	—	1,492	44

— 39 —

	Jämtlands	Västerbottens	Norrbottens
	län	län	län
	kronor	kronor	kronor
V. F 2 Rese- och traktamentspen-
ningar:
till lappfogdar och deras biträden samt
lapptillsyningsmän ............................... V. F 5 Skrivmaterialier och expen-	3,247: os	43,047: 5 8	47,523: 72
ser m. m..........................................	229:oi	2,038: 9 4	881: 3 4
V. F 7 Dyrtidstillägg. (lappfogdar och deras biträden) ............	1,992: —	2,985: —	5,344: —
Fonder. Jämtländska lappväsendets fond: Arvoden till tillsyningsmän ................ Västerbottens lappfond:	2,672: —
Arvoden till 4 tillsyningsmän å 1,200
kr............................................................		4,800: -
Norrbottens lappfond:
Arvoden till 5 tillsyningsmän å 1,200 kr............................................................. Arvoden och reseersättning till extra			6,000: —
tillsyningsmän ....................................			3,177: 76
	16,090: 0 7	63,471: 5 2	92,979: 2 6

Till belysande av omfattningen av lappfogdarnas arbetsuppgifter kunna
tjäna följande siffror rörande antalet renskötande lappar och antalet renar
inom nämnda län:

Renskötande lap- Antalet renar
par den 1 januari den 1 januari

19211 19211

Jämtlans län och Idre socken..................................... 295 16,089

Västerbottens län ............................................................ 362 28,509

Norrbottens län ................................................................ 2,118 116,979

Av ovanstående sammanställning framgår, att kostnaderna för rese- och
traktamentsersättningar för lappfogden och dennes biträden inom Västerbottens
län uppgått till ett synnerligen högt belopp. Revisorerna, som i
annat sammanhang framställt vissa anmärkningar rörande resor, företagna
av lappfogden i detta län, hava närmare granskat det sätt, på vilket planläggningen
av ifrågavarande befattningshavares tjänsteresor i allmänhet ägt
rum inom samma län. Den företagna granskningen har givit revisorerna
den bestämda uppfattningen, att mycket väsentliga brister äro tillfinnandes
i berörda hänseende. Särskilt hava revisorerna uppmärksammat, att lapp 1

Enligt 1919 års lappkommittés betänkande. I de renskötandes antal äro därvid inräknade
kvinnor och barn inom de familjer, vilka hava renskötseln till näringsfång.

Revisorernas

uttalande.

— 40 —

fogden, biträdande lappfogden och olika lapptillsyningsmän, såvitt av de avgivna
reseräkningarna framgår, samtidigt färdats samma vägsträekor med
användande av olika automobiler, ävensom att i ett flertal fall resor företagits
med automobil, oaktat förrättningens art icke synes hava varit sådan, att
icke järnväg i stället kunnat komma till användning. Revisorerna hava även
lagt märke till, att i ett flertal fall resor företagits, vilka icke, såvitt revisorerna
kunna bedöma, hava varit nödvändiga och vilkas värde i varje fall
ingalunda torde motsvara de kostnader, som resorna åsamkat statsverket,
Lappfogden har i åtskilliga fall själv företagit tjänsteresor i anledning av
vissa från länsstyrelsen begärda upplysningar eller för underskrift av arrendekontrakt
angående odlingslägenheter m. m., vilka resor skulle dragit avsevärt
lägre kostnader, därest desamma i stället företagits av under lappfogden
lydande personal, vilket lämpligen synes kunnat ske.

Enligt 8 § av allmänna resereglementet den 18 juni 1925 skall, när vid
förrättningsresa två eller flera i samma förrättning deltagande personer
hava att färdas samma väg med bland annat taxeautomobil, där sådant sig göra
låter, och befinnes ägnat att nedbringa resekostnaden, den främste bland förrättningsmännen
anskaffa för samtliga förrättningsmän erforderliga fortskaffningsmedel
och mot ersättning förskjuta kostnaden härför, varjämte envar resande
äger uppbära ersättning motsvarande kilometerpenningama. Vid sin granskning
hava revisorerna funnit, att ifrågavarande föreskrift icke behörigen iakttagits
inom Västerbottens län. Sålunda har exempelvis en lapptillsyningsmän
vid samåkning i automobil med lappfogden under 4 dagar för denna resa uppburit,
förutom kilometerpenningar, gottgörelse enligt gällande automobiltaxa
med över 400 kronor. Ersättning för automobilen jämte kilometerpenningar
har uppburits även av lappfogden för nämnda resa. Samtliga av såväl biträdande
lappfogden som lapptillsyningsmannen utfärdade reseräkningaf äro
attesterade av lappfogden och hava granskats av länsstyrelsen med endast
vissa smärre erinringar.

Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna, att kostnaderna för den
av lappfogden och hans biträden inom Västerbottens län utövade verksamheten
äro oproportionerligt stora i betraktande av de arbetsuppgifter, som åligga
dem. Framför allt äro personalens resekostnader påfallande höga. Det
synes revisorerna nödvändigt att sådana anordningar vidtagas, att för framtiden
dessa kostnader hållas inom rimliga gränser.

Vad beträffar frågan om de felaktigheter, som förekommit vid utbetalning
av resekostnads- och traktamentsersättningar inom Västerbottens län, måste
revisorerna finna det synnerligen anmärkningsvärt, att granskningen inom
länsstyrelsen icke verkställts på ett mera noggrant sätt än att dylika felaktigheter
kunnat passera utan erinran. Revisorerna anse sig böra framhålla
nödvändigheten av att en grundlig undersökning företages beträffande
berörda resekostnaders uppkomst och därmed sammanhängande omständigheter.
Någon anmärkning har i dessa fall icke heller framställts från riksräkenskapsverkets
sida.

— 41

SJÄTTE HUVUDTITELN.
Kommunikationsdepartementet.

§ 35.

Revisorerna hava besökt Leckö slott. A ifrågavarande slottsbyggnad har Leckii 8lottunder
de senaste åren pågått vissa iståndsättningsarbeten, bestående bland
annat i konservering av en del rumsinredningar och restaurering av slottskapellet.
För ändamålet har utgått under 1926 18,000 och under 1927
25,000 kronor.

Enligt vad revisorerna vid besöket erforo har under gångna tider vid
skilda tillfällen från slottet bortförts en del målningar och andra konstföremål,
vilka numera återfinnas i andra statens byggnader. Rörande ifrågavarande
sak hava revisorerna från byggnadsstyrelsen införskaffat följande
utredning:

»Till Riksdagens Revisorer.

Angående från Leckö slott bortförda målningar m. m. får undertecknad
på begäran vördsamt meddela följande:

Leckö slott, som är uppfört under medeltiden av biskoparna i Skara och
som senare tillbyggts och förändrats av bland annat Gustaf Wasa, Hogenskild
Bielke och Jakob de la Gardie, framträder än i däg i allt väsentligt
i det skick det erhöll av sin siste enskilde ägare, Magnus Gabriel de la
Gardie, vilken under 1600-talets senare hälft lät ombygga och inreda detsamma
i enlighet med tidens smak. Vid reduktionen indrogs slottet till
Kronan och har sedan dess (man kan gott säga till skillnad från alla jämförliga
byggnader från denna tid) lyckligt undgått alla förändringar i form
av påbyggnader eller andra nytillsatser av mera genomgripande art. Däremot
har mindre delar av den befintliga fasta inredningen vid olika tillfällen
avlägsnats från slottet. De viktigaste av de borttagna föremålen hava
emellertid förblivit i statens ägo, och i ett särskilt fall, varom närmare här
nedan, har ett återbördande till Leckö av vad som tagits bort redan skett. •

Det är vid tre skilda tillfällen som Leckö plundrats, nämligen:

1746 då Fredrik I lät bortföra dels några av plafonderna i 4:de våningen
dels alla de bataljmålningar och porträtt som klätt väggarna i Riddarsalen.

1830 då dels ett mindre antal målningar av huvudsakligen allegoriskt
innehåll såldes på offentlig auktion, dels 49 stycken porträtt som suttit i
frisen under taklisten i ''fredssalen’ och i ''österrikiska’ salen på Kungl Maj:ts
befallning överflyttades till Gripsholm.

1866 då orgelfasaden i slottskyrkan på Carl XV befallning flyttades till
Ulriksdals slottskapell.

Vad först orgeln beträffar har denna redan, tack vare Riksmarskalksr
ämbetets och Ståthållarämbetets på Ulriksdal tillmötesgående, återbördats

— 42 —

till Leckö och står nu åter på sin gamla plats i den snart färdigrestaurerade
kyrkan.

Var de målningar som såldes på auktionen 1830 hamnat är mig obekant.
Däremot finnas nästan alla de till Gripsholm överförda porträtten ännu
kvar där.

De utgöras av dels en grupp av 29 stycken underhandlare i westfaliska
freden, vilka suttit i ’fredssalen’, dels 15 stycken generaler på den katolska
sidan i 30-åriga kriget, vilka prytt ''österrikiska salen’, enligt följande förteckning
:

A) Westfaliska legater.

(målningarna förvaras å teatervinden i Gripsholms slott.)

236. Johannes Leuber. Leg. El. Sax.; 237. Johannes de Knuyt Leg. prov.
Seeland.; 238. Ferdinandus Ernestus Comes de Wallenstein Leg. B. Bohem;
239. Johannes Cran Leg. Cäs.; 240. Isacus Volmar Leg. Cäs.; 241. Fahius
Chisius Nuntius Apostolicum postea pontifex Alexander VII dictus; 242.
Johannes Georgius Merckenbach Leg. March. Durta.; 243. Josephus de
Bergeigne Archiep. Comeral Leg. K. Hisp.; 244. Franciscus Nerlius Leg.
de Mont.; 245. Aloysius Contarini Leg. Venet; 246. Hadrianus Faw Leg.
Hell et Fris onid.; 247. Georgius Christopherus Baro de Haslong Leg. El.
Bav.; 248. Antonius Brun Leg. Eeg. Hisp.; 249. Wolfgangus Conradus a
Thunshirn Leg. Saxo Altenburg; 250. Atanasius Eudolphius Leg. M. D.
Hetrus; 251. Hinricus Langerbeck Leg. D. Bruns. et Liineb.; 252. Maximilianus
Comes de Trautmansdorf Leg. Cäs.; 253. Johannes Conradus Varnbiiler
Leg. D. Wiitemb.; 254. Johannes Maximilianus Comes de Lamberg
Leg. Cäs.; 255. Claudius Csabot Leg. D. Sabud; 256. Johannes Ludovicus
Comes de Nassau Leg. Cäs.; 257. Legatus principis Transylv. Bogohy (1);

258.....s pennerande (!) Leg. Eeg. Hisp.; 259. Bartoldus de Gend Leg.

ducat Golch(f); 260. Johannes Comera Sain ob Wittgenstein Leg. El. Branden;
261. Eeinhardus Schäffer Leg. Landgr. Nass. Cass.; 262. Nicolaus
Georgius Eeigersberger Leg. El. Mogunt; 263. Jodocus Kress Leg. Norimb;
264. Heinricus Croula(r)t de la Comt Eesid E. (E!) Gall.

B) Katolska generaler.

(målningarna förvaras i kavaljersflygeln vid Gripsholms 4:de våning.)
Comte Burqvoy; Gen. Encqenfort; Gen. Sporch; Gen. Wackm. Conti; Cardinal
Infant; Feltm. Pappenheim; Marqvis Spinola; Duc de Bohan; Feldm.
Gallas; Grav von Tilly; Xt. Piccolomini D. d’Amalfi; Gen. Iean De Wert;
Feldm. Holtzapfel; Gen. Wachm. von Iloitzen.

Dessa målningars återbördande till Leckö torde emellertid redan vara
säkerställt, ehuru definitivt beslut i frågan ännu ej fattats, ty chefen för
Nationalmuseum, under vilkens vård även Gripsholmssamlingen står, har
såsom svar på en förfrågan från byggnadsstyrelsen förklarat att han ansåge
ett överflyttande av målningarna i fråga särdeles lämpligt. Då även Biksantikvarien
för sin del livligt tillstyrkt förflyttningen synes full enighet
mellan alla intresserade parter vara uppnådd.

Annorlunda ställer sig saken beträffande tavlorna på Karlberg. Dessa
äro:

• 9 stycken stora bataljmålningar, som beklätt Eiddarsalens på Leckö väggar,
nämligen:

— 43 —

1) Gustaf II Adolfs landstigning i Tyskland 1630; ‘2) l:sta slaget vid
Leipzig 1631; 3) övergången av Rhen vid Oppenheim 1632; 4) Slaget vid
Lecli 1632; 5) Slaget vid Liitzen 1632; 6) Slaget vid Wittstock 1636; 7) 2:dra
slaget vid Leipzig 1642; 8) Slaget vid Jankowitz 1645, före middagen; 9)

Slaget vid Jankowitz 1645, efter middagen.

Vidare 13 stycken porträtt av de svenska generalerna i 30-åriga kriget
vilka, enligt vad de ännu kvarsittande inskriptionerna visa, suttit i Riddarsalen
på Leckö i fönstersmygarna.

De äro:

1) Arvid Porbusch; 2) Hans Waehtmeister; 3) Hans Stålhandske; 4) Arvid
Wittenberg; 5) Nils Brahe; 6) Carl Gustaf Wrangel; 7) Johan Banér; 8) Gustaf
Horn; 9) Lennart Torstensson; 10) Åke Tott; 11) Johan Lilliehök; 12) Jakob
Du vall; 13) Lars Linde.

Dessutom tinnes på Karlberg en stor målning över slaget vid Novgorod
1611, vilken suttit i förrummet till Riddarsalen på Leckö.

Alla dessa tavlor, vilka 1746 bortfördes från Leckö och sedan förvaras
dels i ''Arsenalen’ (—Magnus Gabriel de la Gardies f. d. hus ''Makalös’) dels
i ''Greve Pehrs’ ( - Per Brahes) hus, överflyttades år 1793 till Karlberg, där
de, efter att under lång tid hava blivit förbisedda och vanvårdade, på 1880-talet uppsattes på sina nuvarande platser.

Med anledning av den framställning från undertecknad, att byggnadsstyrelsen
måtte vidtaga åtgärder för Karlbergstavlornas överförande till
Leckö, har byggnadsstyrelsen inhämtat yttrande i frågan från Riksantikvarien,
chefen för Nationalmuseum och chefen för Krigsskolan å Karlberg.
Av dessa ha de båda förstnämnda tillstyrkt förslaget under det att
chefen för Krigsskolan, efter att ha inhämtat avstyrkanden från ett par
andra militära myndigheter, motsatt sig detsamma. Därjämte har den i
fjol bildade Lecköföreningen (en sammanslutning vars tillkomst i dessa
dagar vittnar om det alltmera växande intresse med vilket allmänheten,
särskilt i Västergötland, omfattar Leckö slott) i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhållit om medgivande till tavlornas förflyttning. Denna skrivelse har av
Kungl. Maj:t remitterats till byggnadsstyrelsen, som ännu icke avgivit sitt
yttrande i ämnet.

Det kanske även bör nämnas att Riksantikvarien i sitt senaste yttrande
föreslagit att kopior skulle utföras, vilka skulle uppsättas på Karlberg i
stället för de till Leckö flyttade originalen.

Handlingarna i ärendet, omfattande bland annat en del utredningar rörande
tavlornas historia m. m., finnas för närvarande hos byggnadsstyrelsen.

Vad slutligen de plafondmålningar beträffar, vilka år 1746 bortfördes från
Leckö, saknar jag för närvarande all kännedom om vart de tagit vägen,
men det är icke uteslutet att de ännu finnas i behåll i någon av statens
byggnader, ehuru deras härkomst fallit i glömska.

Stockholm den 10 oktober 1927.

Vördsamt
Ärland Noreen.» I

I samband med pågående iståndsättning av Leckö slott är, såsom av den Revisorernas
lämnade redogörelsen framgår, avsikten att återföra dit de delar av inred- uttalandeningen,
som tidigare vid skilda tillfällen bortförts från slottet. Orgelfasaden,
som på 1860-talet flyttats till Ulriksdals slott har redan återuppsatts

Statens hyresutgifter
i
Stockholm.

— 44 —

på sin forna plats i slottskyrkan. Återbördandet av de konstföremål, som
tidigare bortförts till Gripsholms slott, anses ock säkerställt.

Vad däremot angår de målningar, som för närvarande finnas upphängda
inom Karlbergs slott — och vilka enligt ett Kungl. Maj:ts beslut den 10
augusti 1793 »bortskänts» dit efter att under en mellantid ha förvarats i
andra statens byggnader — hava de militära myndigheterna motsatt sig
dessas återställande till Leckö. Chefen för Nationalmuseum samt riksantikvarien
hava däremot tillstyrkt återflyttningen, riksantikvarien under
framhållande av det önskvärda i »att de gapande och om tidigare vandalism
minnande såren i Riddarsalen på Leckö utplånas och det ståtliga rummet
återfår sin karaktär av ett enastående monument över Sveriges storhetstid.»

Revisorerna, vilka såsom ovan nämnts besökt Leckö slott och i samband
därmed också avlagt besök å Karlbergs slott, vilja för egen del vitsorda
önskvärdheten av att dessa tavlor kunna återföras till Leckö slott eller till
den miljö, dit de anses höra. En sådan åtgärd måste enligt revisorernas
mening betraktas som ett viktigt led i det pågående, ur kulturell synpunkt
förtjänstfulla arbetet på iståndsättningen av ifrågavarande historiska minnesmärke.

Uppmärksammas må, hurusom tavlorna, spridda på andra håll, visserliggen
kunna vara ganska värdefulla men dock, enligt vad från sakkunnigt
håll belysts, icke märkligare än en mängd andra liknande konstverk. Självklart
får dock icke underskattas det berättigade intresse, som av de militära
myndigheterna företrädes i deras krav på tavlornas bibehållande på Karlberg
såsom åskådningsmaterial vid den krigshistoriska undervisningen, och
detta i all synnerhet som nämnda myndigheter till stöd för sina krav kunna
åberopa att tavlorna obestridligen genom ett Kungl. Maj:ts beslut skänkts
dit. Ifrågavarande intresse torde dock, såsom riksantikvarien framhållit,
kunna tillgodoses genom att kopior anskaffas till Karlberg. Med hänsyn
till de tämligen betydande kostnader, varmed ett dylikt arbete torde bliva
förbundet, bör dock enligt revisorernas mening undersökas, huruvida icke
krigsskolan på annat sätt kan beredas ersättning för tavlorna, exempelvis
genom erhållande av likartade konstverk från annan statens konstsamling
eller ock genom anskaffning av reproduktioner, lämpade för undervisningen.

§ 36.

Revisorerna hava ansett det vara av intresse att något närmare undersöka
i vad mån staten för närvarande nödgas förhyra lokaler för ämbetsverk
och andra myndigheter i Stockholm samt i vilken utsträckning inom
statens fastigheter därstädes förefinnas utrymmen, vilka icke utnyttjas för
sitt ändamål.

Revisorerna hava i anledning härav från byggnadsstyrelsen infordrat uppgifter
rörande av ämbetsverken verkställda förhyrningar av lokaler fr. o. m.
den 1 oktober 1927. En sammanställning av de sålunda inkomna uppgifterna
återfinnas i nedanstående tabell:

— 45 —

Institution ocli adress	Antal rum	Årsliyra	Värme	Hyrestid j	Anmärkningar
Armé förvaltningens sjukvårdsstyrelse		i
S:t Eriksplan nr 6 ...........................	—	14,700	i	>/io—28	Förråd
Kaplansbacken nr 4 och 6 .................	—	8,000	i	1/io—3t>	Apotek
Bank- och fondinspektionen
Sturegatan nr 16 ..............................	15	13,000	i	l/i o—28
Biografbyrån
Drottninggatan nr 58 ........................	6	6,000	i	''/io —28
Fartyg sinspektionen
Slussplan nr 5 .................................	7	4,800	—	Vio-28
■Försäkringsinspeklionen
Arsenalsgatan nr 10 A........................	12	13,000	—	‘/•o—28
Justitierevisionen
Strömsborg ....................................	37	35,000	e	O 1 IO 00
Lantmäterislyreisen
Brunkebergstorg nr 15 .....................	11	14,500	i	Vio—37
Västra Trädgårdsgatan nr 4 ...............	6	6,000	i	V10—32
Lantmäteriundervisningen och Statens re-
produktionsanslalt					/Lärosalar och gra-
Artillerigatan nr 60..........................	—	28,200	—	Vt —29	\ fisk anstalt
Livrustkammaren
Hantverkaregatan nr 5 och 7 ............	10 o. k.	2,600	—	Vio—28	2 r. o. k. bostad
Medicinalstyrelsen
Norrtullsgatan nr 40 ........................	—	5,500	—	Vio—30	Stallar
Vasagatan nr 15 och 17.....................	15	16,000	e	V10—28	Laboratorium
Do .....................	1	2,000	g	Vlo -28	Exp. lab. o. lager j
Il:o .....................		1,300	___	Vio—28	Källare
Birger Jarlsgatan nr 131 ..................	9	4,500	—	Vio 28	Vet. bakt. labor. j
Ostasiatiska samlingarna
Sveavägen nr 65 ..............................	—	15,000	e	Vt —28	Utställn.-lok. |
AUDITORIUM					1
Vasagatan nr 23—25 ...........................	281	191,000	i	v« —32
Arbetslöslietskommissionen ............	36
Djurgårdskommissionen .....................	5
Domänstyrelsen.................................	6
Kommerskollegii elektr. inspekt. .........	10
Lantbruksstyrelsens tuberkulosavdel-
ning ............................................	5				I
Riksförsäkringsanstalten..................	152
Riksskogstaxeringsnämnden ...............	9
Rusdryckslagstiftningsberedningen ......	2
Statens maskin- och redskapsprovnings-					!
anstalt.......................................	4
Vattendomstol, Söderbygdens ............	5
» Österbygdens ............	6
Statens sjukhuskommission ..............	1
Ej disponerade och reserverade för stats-					i
ändamål .......................................	15
Privat uthyrda ................................	25
Summa kronor	| 381,100	| |

Anm. i betyder att yärme ing&r i hyran.

e betyder att värme betalas utom hyran.

— 46 —

Förutom ovan nämnda av byggnadsstyrelsen förhyrda lokaler i Stockh
har staten direkt genom andra myndigheter förhyrt lokaler för olika ändamål.
Sålunda förhyres för marinförvaltningens räkning ämbetslokaler i
fastigheten Mästersamuelsgatan 6 i Stockholm för en årlig hyra av 63,000
kronor. Kontraktet för ifrågavarande lokaler utgår den 1 april 1931. De
lokaler, som i övrigt för statens räkning förhyras i Stockholm, äro av
mindre omfattning. Sammanlagda hyresbeloppet för de lokaler, som sålunda
förhyras i Stockholm, torde uppgå till närmare 500,000 kronor.

Beträffande de lokalutrymmen, vilka för närvarande finnas disponibla i
staten tillhöriga fastigheter, är att märka att, förutom i ovanstående tabell
upptagna 15 rum i Auditorium, vilka för närvarande ej disponeras utan stå
i reserv, endast ett fåtal lokaler, därav en del rum i patentverkets fastighet,
stå outnyttjade.

Revisorernas

uttalande.

Med hänsyn till de betydande hyresbelopp, som staten för närvarande får
utbetala för beredande av lokaler åt ämbetsverken i Stockholm anse sig
revisorerna, särskilt med hänsyn till att åtskilliga hyreskontrakt utgå under
åren 1931 och 1932, böra framhålla önskvärdheten av att en ingående undersökning
vidtages, huruvida det icke kan anses vara ur ekonomisk synpunkt
fördelaktigt att fortsätta på den under de senaste åren inslagna vägen att
tillgodose statens lokalbehov genom nybyggnader å staten tillhöriga tomter
i Stockholm.

Vad särskilt beträffar de nu för medicinalstyrelsens räkning förhyrda
stallarna i fastigheten Norrtullsgatan nr 40, varest revisorerna avlagt besök,
vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida icke, med hänsyn till det jämförelsevis
höga hyresbelopp, som staten här har att erlägga, det kan anses ändamålsenligt
i stället anordna stallutrymmen i någon staten tillhörig byggnad,
t. ex. veterinärhögskolan, där enligt vad revisorerna hava sig bekant oanvänt
utrymme förefinnes.

Slutligen anse revisorerna önskvärt att det tages under omprövning, huruvida
icke åt bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektionen, för
vilka ämbetsverk betalas jämförelsevis höga hyresbelopp, kunna anordnas
lokaler med användande av nu befintligt, odisponerat utrymme eller ock
förhyrning ske till lägre kostnad.

— 47 —

SJUNDE HUVUDTITELN.
Finansdepartementet.

§ 37.

Revisorerna hava verkställt en undersökning rörande statsverkets expensutgifter
och skola här nedan framlägga en redogörelse för sina därvid
gjorda iakttagelser.

Först må dock en översikt lämnas över vad från Kungl. Maj :ts och riks
dagens sida tidigare åtgjorts i syfte att vinna kontroll å och besparingar i
fråga om förevarande kategori av statsutgifter.

Genomgår man riksdagshandlingarna för de senaste 50 åren, finner man
frågan första gången upptagen till en mera ingående granskning av 1883
års revisorer. Dessa, som uppmärksammat, att expensmedlen för det dåvarande
uppginge till sannolikt betydligt över 1,000,000 kronor och vore i
ständigt stigande, sökte efterforska orsakerna härtill och undersöka, huruvida
icke besparingar kunde göras. Deras undersökning omfattade expenser
i allmänhet, varunder inhegrepos skrivmaterialier, innefattande
papper av olika slag, kuvert, bläck, pennor m. m., tryckning och inbindning,
annonsering, renhållning och städning, renskrivning, tidningar och
statskalendrar, ved och diverse.

Såsom en allmän anmärkning framhöllo 1883 års revisorer, att de särskilda
verken och inrättningarna gjort inköp av behövliga föremål var
för sig och detta icke sällan, i mindre poster och på olika tider, varförutom
inköpen ofta förrättats av underordnade, vilka icke alltid i främsta rummet
sett på statens hästa. Klart vore, att härigenom ett icke obetydligt
slöseri med statsmedel blivit föranlett. Det hade synts revisorerna påtagligt,
att om inköpen av samma föremål kunde ske i stor skala vare sig
efter föregången tävlan mellan olika leverantörer eller medelst särskild
överenskommelse eller efter beställning samt föremålen därefter fördelades
på de särskilda verken och inrättningarna, så skulle därigenom en stor
besparing för statsverket kunna åstadkommas.

Efter att vidare hava genomgått och granskat de olika grupperna av
expensutgifter, varvid särskilt i fråga om papper och bränsle påpekats
fördelarna av inköp i större skala, slutade 1883 års revisorer sin framställning
med att ifrågasätta följande åtgärder till vinnande av besparingar
i nämnda utgifter, nämligen att skrivmaterialier uppköptes i stor
skala och fördelades efter uppgivet behov på statens verk och inrättningar;

Statsverkets

expensutgifter.

1883 års revisorers
uttalande
och därav
föranledda
åtgärder.

— 48 —

1907 års förordning.

att samma förfarande iakttoges med avseende på bränsle och lysmaterialier:
att allt för statens räkning behövligt papper stämplades; att det
statistiska trycket i möjligaste mån inskränktes; att bestämdare föreskrifter
i avseende på inköp av böcker, kalendrar, tidningar och tidskrifter
samt för annonsering och användande av särskilda biträden för renskrivning
utfärdades, att anordningar vidtoges till inskränkande av kostnaderna
för annonsering, samt att noggrannare kontroll över vaktbetjänte
iakttoges med avseende på bränsleförbrukning, renhållning, städning och
liknande förrättningar.

Revisorernas uttalande föranledde en riksdagsskrivelse år 1884, däri riksdagen
anhöll, att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande, vilka åtgärder
lämpligen borde vidtagas för vinnande av önskvärd begränsning av utgifterna
från anslagen till skrivmateriaiier och expenser, ved m. m.

Med anledning härav anbefalldes i november 1884 vederbörande departementschefer
att taga under övervägande åtgärder för nedbringande av
kostnaderna för statistiskt tryck, legala annonser och statskalendrar, varjämte
Kungl. Maj:t den 25 september 1885 meddelade föreskrifter angående
anskaffande av de för statens ämbetsverk behövliga förråd av papper
och ved. Enligt berörda föreskrifter bemyndigades statskontoret att
med Lessebo bolag uppgöra avtal om leverans till ämbetsverken av papper
av tre standardsorter till angivna maximipris. För myndigheterna
behövliga papper av andra slag finge åter av myndigheterna i vanlig
ordning upphandlas. Det för ett ämbetsverk anskaffade papperet skulle
förvaras under lås och vara under tillsyn av verkets redogörare eller annan
särskild förordnad tjänsteman. Från och med den 1 januari 1886
skulle inom verken föras anteckningsbok, däri allt papper, som utlämnades
till tjänstemännen, skulle antecknas. I fråga om vedanskaffningen bestämdes,
att veden skulle anskaffas genom infordrade anbud eller direkt
upphandling av ämbetsverkens redogörare eller annan särskilt förordnad
tjänstemän. Senare under år 1885 meddelades jämväl av Kungl. Maj:t
bestämmelser, åsyftande att nedbringa kostnaderna för inköp av statskalendrar
och för statistiskt tryck.

1885 års bestämmelser efterföljdes av kungl. förordningen den 12 juli 1907
angående de slag av papper, bläck, skrivmaskin- och stämpelfärger, som
må till vissa offentliga handlingar användas. Genom denna författning,
vars egentliga syfte knappast kan sägas hava varit åstadkommande av
besparingar utan snarare att trygga varaktigheten av offentliga handlingar,
fastställdes i detalj beskaffenheten av det papper, benämnt normalpapper,
som finge användas till dylika handlingar, dock fortfarande med
rätt för myndigheterna att för särskilda fall använda papper av annat
slag. Enligt förordningen skulle statskontoret för tre år i sänder från tillverkare
av normalpapper infordra anbud å leverans till myndigheterna
samt efter anbudens prövning uppgöra kontrakt med en eller flera av an -

49 —

budsgivarna. Likaså meddelades bestämmelser rörande beskaffenheten av
för offentliga handlingar avsett bläck (normalbläck) samt färg för skrift
å skrivmaskin eller till stämplar.

Till frågan om expensutgifternas begränsning återkommo riksdagens
revisorer i sin till 1911 års riksdag avgivna berättelse. Revisorerna sade
sig vid sin granskning av förslagsanslagen till expenser under de olika
huvudtitlarna hava bibragts den uppfattningen, att större sparsamhet i
flera avseenden bort kunna iakttagas. Då utgifterna för ifrågavarande
ändamål visade eu bestämd tendens att alltjämt stiga, syntes de åtgärder,
som föranletts av riksdagens ovannämnda skrivelser år 1884, icke hava
varit tillfyll estgörande. Revisorerna ifrågasatte därför ytterligare åtgärder
till expensernas nedbringande ävensom meddelande av närmare
föreskrifter beträffande användandet av medel från berörda anslag.

Med anledning av detta revisorernas uttalande avlät riksdagen den 31
maj 1911 till Kungl. Maj:t en skrivelse med begäran att Kungl. Maj:t ville
taga under övervägande, vilka åtgärder kunde vidtagas till vinnande av
begränsning i utgifterna från förslagsanslagen till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. och därefter meddela det beslut i ärendet, vartill omständigheterna
kunde föranleda.

Kungl. Maj:t hade emellertid gått riksdagen i förväg, och, under hänvisande
bland annat till revisorernas uttalande, genom beslut den 31 mars
1911 uppdragit åt dåvarande statskommissarien Per Södermark att verkställa
utredning i förevarande hänseende.

Södermark framlade sin utredning den 4 november 1911. Utredningen
gav anledning till att Kungl. Maj:t föreslog 1912 års riksdag att för vinnande
av bättre kontroll å utgifterna för tryckningskonstnader dessa
skulle utbrytas från expensanslagen och uppföras såsom särskilda anslag
i riksstaten, vilket förslag riksdagen biföll.

I fråga om andra utgifter än för tryckning framhölls av Södermark, att
hans utredning icke utmynnat i några mera betydelsefulla förslag till åtgärder
för vinnande av besparing. I avseende härå erinrade Södermark,
hurusom den rationella sparsamheten med expensmedlen svårligen torde
kunna framalstras genom klavbindande föreskrifter utan alltid ytterst
bleve beroende av omdömesförmågan och pliktkänslan hos dem, som handhade
medlen. De direkt till besparing syftande förslagen hade inskränkts
till att avse vissa åtgärder i fråga om åtgången av papper och kuvert, inbjudning
av handlingar samt inköp av skrivmaskiner ävensom vissa föreskrifter
till underlättande och skärpande av kontrollen över medlens användning.
Av de sålunda av Södermark föreslagna åtgärderna och föreskrifterna
kunna nämnas, att beträffande anskaffning av möbler och inventarier,
fråga om inköp av föremål till pris överstigande 500 kronor eller
om uppsättning av möbler och inventarier i nya eller utvidgade lokaler
skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning, att vad särskilt anginge

4 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. T.

1910 års revisorers
uttalande
och därav
föranledda
åtgärder.

— 50 —

1914 års revi
sorers uttalande.

skriv- och räknemaskiner, till värde ej överstigande 500 kronor, vederbörande
myndighets beslut om anskaffande av sådan maskin skulle anmälas
hos statskontoret, som hade att med vederbörande leverantörer på
förmånligaste villkor träffa avtal om leverans av erforderlig maskin, att
för vinnande av besparing i pappersåtgången halvark skulle användas,
där sådant lämnade tillräckligt utrymme och det ej för omslutande av bilagor
eller av annan anledning ansåges nödigt att begagna helark, samt
att för försändelser ej borde användas kuverter av dyrbarare slag än som
med avseende å försändelsens art ansåges nödigt.

Redan innan Södermark framlade sin utredning, hade Kungl. Maj:t
den 14 juli 1911 meddelat föreskrifter rörande inköp av skrivmaskiner för
länsstyrelserna. Enligt dessa föreskrifter skulle inköpen ske genom statskontoret,
som hade att infordra anbud och träffa avtal om leverans. Sådant
avtal avslutades av statskontoret första gången år 1914 med Continentals
skrivmaskinsaffär och detta avtal biträddes även av vissa andra
statsmyndigheter.

Rörande ovannämnda av Södermark framställda förslag till åtgärder
och föreskrifter uttalade visserligen vederbörande departementschef vid
sin anmälan av ärendet den 13 januari 1912, att han hade för avsikt att
med det snaraste underställa Kungl. Maj:ts prövning förslag till föreskrifter
i den av Södermark angivna riktningen, men, såvitt revisorerna
kunnat finna, blevo sedermera icke några dylika föreskrifter meddelade.

1914 års reviorer erinrade i sin berättelse om att den Södermarska utredningen,
frånsett tryckningskostnaderna, icke givit till resultat några
åtgärder från Kungl. Maj:ts sida annat än i ett par detaljer, men uttalade
den förmodan, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad
på detta ämne. De påpekade vidare, att i Södermarks förslag frågan om
sättet för upphandling av skrivmaterialier icke berörts. Jämväl denna
fråga antogo revisorerna skulle bliva föremål för Kungl. Maj:ts provning,
men revisorerna ville likväl framhålla, hurusom av de olika ämbetsverkens
expensmedelsräkningar framginge, att under det att ett och annat ämbetsverk
erhållit ganska avsevärd rabatt vid inköp av sådana materialier, andra
ämbetsverk icke fått någon eller en betydligt lägre rabatt och detta jämväl
då säljaren varit densamma i ena som i andra fallet. Med anledning
härav ifrågasatte revisorerna, huruvida icke väsentligen billigare
inköpspris skulle kunna erhållas genom att något av ämbetsverken finge i
uppdrag att införskaffa anbud å och träffa avtal om gemensamma priser
för nästkommande års leverans av skrivmaterialier till samtliga ämbetsverk
inom huvudstaden eller, om så icke ansåges böra förfaras, ämbetsverken
borde erinras om nödvändigheten av att söka förskaffa sig lägsta
möjliga, nettopris vid ifrågavarande inköp.

Över detta revisorernas uttalande avgav statskontoret den 14 januari
1915 utlåtande, däri det heter:

- 51

Vad angår den växlande rabatt, olika ämbetsverk erhållit hos eu och
samma försäljare, har denna, enligt vad statskontoret inhämtat, åtminstone
i åtskilliga fall berott därpå, att vissa ämbetsverk inköpt och förbrukat
större kvantiteter skrivmaterialier än andra verk och av sådan anledning
kunnat betinga sig förmånligare villkor.

Givetvis borde emellertid en allmän minskning i nettoprisen kunna betingas,
om ett gemensamt leveransavtal kunde för de i huvudstaden befintliga
statsmyndigheters vidkommande träffas med en och samma försäljare.
Det synes dock ovisst, om ett dylikt antagande av eu ensam leverantör
låter sig lämpligen göra och om ej även vissa olägenheter vore att
därav befara. I varje fall torde frågan, huruvida eller i vilken omfattning
ett gemensamt leveransavtal lämpligen kan komma till stånd, svårligen
kunna bedömas utan föregående undersökning och samråd mellan vederbörande
ämbetsverk i fråga om arten och myckenheten av deras behov m. m.

I avseende å föreliggande ämne vill statskontoret i underdånighet erinra,
att, jämlikt nådigt brev den 13 juni 1913, särskilda sakkunniga tillkallats
för att inom finansdepartementet verkställa utredning, huruvida
och i vad mån ökad centralisering vid upphandling för statens räkning
borde äga rum; och, enligt vad statskontoret inhämtat, komma dessa sakkunniga
att med det snaraste till behandling upptaga även frågan om en
central upphandling av skrivmaterialier och dylikt för statens räkning.
Med hänsyn härtill anser sig statskontoret böra hemställa att revisorernas
ifrågavarande uttalande överlämnas åt bemälda sakkunniga för att tagas
i övervägande vid fullgörandet av det dem lämnade uppdrag.

Om emellertid av en eller annan anledning någon sådan gemensam upphandling
ej befinnes lämpligen kunna åvägabringas, har statskontoret för
sin del ej något att invända mot revisorernas alternativt framställda förslag,
att ämbetsverken må erinras om nödvändigheten av att söka förskaffa
sig lägsta möjliga nettopris vid ifrågavarande inköp.

Något uttalande eller någon åtgärd från riksdagens eller Kungl. Maj:ts
sida förekom icke i anledning av vad 1914 års revisorer anfört.

Emellertid ägnade ovannämnda sakkunniga, de s. k. centralupphandlingssakkunniga,
den av 1914 års revisorer berörda frågan om inköpsmetoderna
i fråga om olika slag av skrivmaterialier en ingående undersökning.
I sitt den 21 januari 1921 avgivna betänkande III, angående ökad
centralisering vid upphandling för statens räkning, framlade de sakkunniga
eu redogörelse för sina iakttagelser i detta hänseende (sid. 443—476).
Denna redogörelse, som huvudsakligen hänförde sig till förhållandena under
år 1915, bekräftade riktigheten av 1914 års revisorers uttalande rörande
ämbetsverkens sätt att verkställa inköp. De sakkunniga konstaterade, att
inköpen i allmänhet skedde under hand av vart verk för sig, och att något
föregående avtal med leverantören, åsyftande förmånligare prisberäkning,
endast undantagsvis syntes träffas av andra myndigheter än de
affärsdrivande verken. En av de sakkunniga verkställd granskning av inköpen
beträffande särskilda slag av skrivmaterialier, normalpapper och
tryckpapper, skrivpapper av andra slag, skrivmaskinspapper, läskpapper,
bläck, färgband m. m., gav vid handen, hurusom de olika verken för samma

Oentralupp handlings sakkunniga.

— 52 —

Socialstyrelsens
kontroll
över bränsleförbrukningen.

Fixering av
vissa poster
under de allmänna
expensanslagen.

förnödenhet måste betala synnerligen växlande priser, varå åtskilliga
belysande exempel anföras i de sakkunnigas betänkande. Berörda missförhållande
tillskrevo de sakkunniga de anmärkta bristfällighetema i anskaffningssättet
och föreslogo till avhjälpande härav att upphandlingen av
skr i vmater i al ier i betydande utsträckning skulle övertagas av det av de
sakkunniga till inrättande ifrågasatta centralupphandlingsverket, vilket
jämväl i övrigt skulle för statsverkets räkning verkställa inköp av en stör
mängd förnödenheter. Beträffande särskilt bränsle framhöllo de sakkunniga
betydelsen av att de statsinstitutioner, som förbrukade ved i större
omfattning, ålades att i första hand söka fylla sitt behov från statens
skogar, för vilket ändamål särskilda bestämmelser föreslogos. I fråga om
stenkol och koks skulle enligt de sakkunnigas förslag centralupphandlingsverket
med vissa undantag övertaga upphandlingen.

De sakkunnigas betänkande, som tillkom i anledning av en riksdagsskrivelse
av den 17 maj 1913, har varit utremitterat till åtskilliga myndigheter
och korporationer, som däröver avgivit utlåtanden, men är fortfarande
beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Såsom en åtgärd, syftande att nedbringa kostnaderna för en viktig del
av expensema, nämligen bränslet, bör här antecknas den enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 29 april 1921 genom särskild byrå inom socialstyrelsen
anordnade kontrollen över bränsleförbrukningen inom av statsverket
disponerade byggnader och lokaler. Från denna kontroll äTO dock undantagna
järnvägsstyrelsen samt armén och marinen. Vidare är att märka
ett kungl. beslut den 3 mars 1922, varigenom Kungl. Maj:t på därom av
domänstyrelsen gjord framställning föreskrev, att det tills vidare skulle
åligga statsinstitution att vid behov av vedbränsle för institutionens räkning
göra hänvändelse till vederbörande överjägmästare för inköp genom
denne, därest så ske kunde, av ved från allmänna skogar till pris, som
gällde å allmänna marknaden vid den tidpunkt, då avtal om leverans genom
överjägmästaren kunde komma att träffas.

Av åtgärder, som under senare år vidtagits för att åstadkomma en begränsning
av expensutgifterna, förtjänar omnämnas den från och med
budgetåret 1924—1925 genomförda anordningen, att Kungl. Maj :t vid dispositionen
av de allmänna expensanslagen för de olika ämbetsmyndigheterna
fastställer vissa maximibelopp för varje budgetår för sådana utgifter,
vilka ansetts vara av natur att kunna begränsas, såsom skrivmaterialier,
telegram, telefon, annonsering, inköp och underhall av möbler m. m. Sådana
expenser som bränsle, lyse, renhållning och städning samt lokalhyra
äro däremot icke underkastade dylik maximering, emedan de ansetts svårligen
kunna på förhand fixeras.

— 53 —

Slutligen bör i detta sammanhang uppmärksamheten fästas på kungi.
cirkuläret den 20 juni 1924 (nr 396) med bestämmelser rörande inköp och
användning av vissa slag av papper, kuvert och läskpapper för statens behov.
Detta cirkulär föregicks av en utredning rörande pappersförbrukningen
inom vissa större ämbetsverk, vilken utredning utvisade, att åtgången
av finpapper var betydande, samt att kvaliteten av papperet i
inånga fall varit högre än ändamålet gjort nödvändigt. Särskilt hade
utrönts, att normalpapper ofta tagits i bruk för ändamål, som alls icke
krävde dylikt papper, och att normalpapper av högre klass än den erforderliga
förbrukats till vissa ändamål. För att åstadkomma besparing i
papperskostnaderna befanns därför nödvändigt att meddela föreskrifter
rörande vissa standardsorter av papper (kvaliteterna A, 13 och C samt duplioeringspapper),
som borde företrädesvis komma till användning i de fall,
där ej normalpapper enligt gällande bestämmelser skulle nyttjas. Utom
stadganden härom och rörande beskaffenheten av kuvert och läskpapper
innehåller cirkuläret vissa föreskrifter i fråga om kontroll å pappersförbrukningen
och upphandling av förevarande förnödenheter genom statskontoret.

Sålunda skall enligt cirkuläret vid varje statens verk finnas eu befattningshavare
med åligggande att ansvara för ifrågakomna varors vård och
kontrollera förbrukningen av desamma. Normalpapper får icke användas
i större utsträckning än som är nödvändigt och endast för de ändamål,
som angivas i förenämnda kungörelse av år 190 c Användning av
kuvert av större format eller tjocklek än behovet kräver får ej fqrekomma.
Statskontoret skall för högst ett år i sänder infordra anbud å leverans
av de i cirkuläret angivna slag av papper, kuvert och läskpapper
samt sedermera efter prövning av anbuden uppgöra leveranskontrakt med
en eller flera av anbudsgivarna. Om så finnes förmånligt för statsverket,
bör statskontoret inköpa, förutom för eget behov, erforderligt lager av papper,
kuvert och läskpapper för att till statskontorets självkostnadspris tillhandahållas
sådana statsmyndigheter i Stockholm, vilkas förbrukning av
dessa varor är mindre betydande. De statsmyndigheter, som önska att på
detta sätt få sitt behov fyllt, skola till statskontoret lämna uppgift rörande
sin förbrukning. Motsvarande bestämmelse finnes meddelad beträffande
blankettkommissionen såsom upphandlande myndighet för ämbetsverk i
landsorten.

I övrigt skall för myndigheter, som stå under samma förvaltning, beställning
av papper, kuvert och läskpapper i möjligaste grad centraliseras inom
denna förvaltning.

För att bereda möjlighet att överskåda och bedöma statsverkets behov av
olika slags papper, kuvert och läskpapper föreskriver cirkuläret, att varje
upphandlande verk skall föra särskild förteckning över upphandlade varor
av nämnda slag, vilken förteckning skall innehålla uppgift om varans
vikt eller antal, kvalitet, format och pris. Dylik förteckning, avseende

1924 årt
cirkulär.

— 54 —

1927 års
revisorer.
Undersökningens
föremål.

de under nästföregående räkenskapsår betalda varor, skola varje år före
september månads utgång insändas till riksräkenskapsverket, som efter
tagen del därav skall före nästföljande års början överlämna förteckningarna
till statens tryckerisakkunnige för att av honom gTanskas, bearbetas
och förvaras.

Genom förestående redogörelse hava revisorerna sökt att giva eu framställning
av det väsentligaste, som under de senast förflutna 50 åren förekommit
i fråga om åtgärder från statsmakternas sida att ernå besparingar
i expensutgifterna. Så till vida kan framställningen sägas vara ofullständig,
som däri icke närmare vidrörts de anordningar, som träffats för att
åstadkomma en begränsning av tryckningskostnaderna. Dessa blevo emellertid,
på sätt som nämnts, år 1924 i budgethänseende avskilda från övriga
expenser, och revisorerna hava ej heller medtagit dem i den föreliggande
utredningen.

Revisorerna vilja nu övergå till att redogöra för den av dem företagna
undersökningen.

Berörda undersökning har avsett dels att fastställa omfattningen av
statsverkets expensutgifter under vart och ett av de sistförflutna tre budgetåren,
1924—1927, dels ock, vad angår vissa däri ingående grupper av expensföremål,
nämligen skrivmaterialier (häri inbegripet papper, läskpapper
och kuvert samt skrivmaskiner och skrivmaskinsutensilier), bränsle
och belysningsmateriell (glödlampor), en närmare granskning av de särskilda
statsinstitutionernas sätt att gå till väga vid inköpens verkställande,
prisförhållandena och varornas förbrukning inom ämbetsverken.

Med avseende å de olika moment, som sålunda utgjort utredningens
närmaste föremål, må här några anmärkningar förutskickas.

I de utredningar, som tidigare förekommit, hava visserligen åtskilliga
sifferuppgifter lämnats rörande expensutgiftemas belopp, men, väl att
märka, endast för så vitt utgifterna bestritts av huvudtitlarnas allmänna
expensanslag. Som nu allenast vissa statsinstitutioner äro för sina expenser
hänvisade till nämnda anslag, under det att övriga statsinstitutioners
utgifter av expensnatur bestridais av andra anslag å riksstaten eller
av vederbörande verks egna inkomster, hava berörda sifferuppgifter givit
en ofullständig bild av situationen i förevarande hänseende. Någon uppgift,
som utvisar totalbeloppet av statsverkets samtliga expensutgifter, har,
såvitt revisorerna kunnat finna, hittills icke blivit meddelad. En dylik,
så vitt ske kan uttömmande uppgift har synts revisorerna viktig att erhålla,
ty endast genom en sådan blir det möjligt att bedöma, vilken betydelse
förevarande utgifter äga ur statsfinansiell synpunkt.

Uppgifter rörande utgifterna under de allmänna expensanslagen har det
varit lätt att erhålla. Tidigare funnos för detta ändamål att tillgå utdragen
ur rikshuvudboken och numera stå för ändamålet till buds riks -

— 55 —

räkenskapsverkets årligen, rörande riksstat sans lagen publicerade utgiftstablåer
(budgetredovisningarna). Vida större svårigheter erbjuder det att
framskaffa uppgifter rörande de expensutgifter, som icke belasta do allmänna
expensanslagen. I detta avseende är man hänvisad till de olika institutionernas
räkenskaper och att ur dessa framleta ifrågavarande slag
av utgifter är på grund av det rådande redovisningssystemet en i hög
grad besvärlig sak. Revisorerna återkomma till denna fråga i det följande.

Beträffande den tidsperiod, budgetåren 1924—1927, som undersökningen
omfattat, bör framhållas, att det för ett tillförlitligt omdöme i den föreliggande
frågan är nödvändigt att kunna följa utvecklingen under ett flertal
år. Genom en över de tre sista räkenskapsåren utsträckt undersökning
blir det möjligt att med större säkerhet fastslå, huruvida i ett föreliggande
fall det rör sig blott om tillfälliga företeelser eller om en bestämd, konstant
tendens. Likaså har det givetvis varit av intresse att söka utröna, huruvida
några tydliga verkningar av de under år 1924 vidtagna åtgärderna
för expensernas begränsande kunnat spåras i siffrorna från de närmast
därefter följande förvaltningsperioderna.

Expensutgifterna äro, som förut påpekats, av mångahanda slag. Bortsett
från tryckningskostnader, som här lämnats åsido, har man plägat till
dylika utgifter hänföra kostnader för bränsle, lyse, renhållning, städning,
lokalhyra, renskrivning och tillfälliga arbetsbiträden, skrivmaterialier
(inberäknat papper, läskpapper och kuvert), telegraf, telefon, annonsering,
inköp och underhåll av möbler, bokinköp, bindning av böcker och
handlingar, tidningar och diverse. Då revisorerna funnit nödigt att göra
en specialundersökning angående ämbetsverkens sätt att handhava dessa
utgifter, har det av lätt förklarliga skäl icke varit möjligt att utsträeDa
denna undersökning över hela expensområdet. De hava av praktiska skäl
nödgats inskränka utredningen till att avse endast ett fåtal av de nyss
uppräknade grupperna av expenser och hava såsom lämpliga undersökningsobjekt
utvalt skrivmaterialierna, bränslet och visst slag av belysningsmateriell
(glödlampor). I fråga om dessa expensföremål bär det förelegat
särskilda möjligheter att erhålla material för bedömande av den
fråga, som i detta sammanhang närmast intresserat revisorerna, nämligen
verkens inköpsmetoder.

Till grund för denna undersökning, vars resultat i det följande framlägges,
hava tjänat dels för revisorerna tillgängliga räkenskaper, dels från samtliga
statsmyndigheter införskaffade uppgifter rörande de under budgetåren
1924—1927 verkställda inköp av bränsle, skrivmaterialier, skrivmaskiner
och belysningsmateriel, dels ock särskilda ytterligare upplysningar, som
av vederbörande ämbetsverk tillhandahållits revisorerna.

Revisorerna hava först undersökt utgiftsbelastningen å de allmänna expensanslagen
under budgetåren 1924—1927, i vad angår andra—tionde huvudtitlarna.
Första huvudtiteln saknar särskilt expensanslag. Med led -

Utgifterna å
de allmänna
expensanslagen.

Tablå över huvudtitlarnas allmänna expensanslag samt från dessa anslag bestridda

för bpdgetåren 1924—J925,

		19 2	4	— 1 9 2
	Anslags tillgång		A n-
	Reservation						Reservation
	från	Anvisat för			Nettoutgift	från
	föregående	budgetåret			föregående
	budgetår						budgetår |
i A. Förslagsanslag.							~..... 1 j
Andra huvudtiteln.........	—	260,000	—	260,000	—	292,104: 82	_
! Tredje » .........	—	420,000	—	420,000	—	727,263: 6 2	1
{ Femte » .........	—	1,200,000	—	1,200,000	—	1,467,338: 13	—
j Sjätte » .........	—	80,000	—	80,000	—	82,053: 39
Sjunde » .........	—	240,000	—	240,000	—	196,274: 50	_
Åttonde ». .........	—	220,000	—	220,000	—	244,625: 91	—
Nionde » .........	—	250,000	—	250,000	—	350,681: 3 4	—
Tionde » .........	—	100,000	—	100,000	—	88,814: 7 5	—
Säger	—	2,770,000	—	2,770,000		3,449,155: 96	—
B. Reservationsanslag.
Fjärde huvudtiteln:
Lantlörsvaret...............	320,145: 2 7	924,000.	—	1,244,145: 2 7	886,706: 30	357,438: 9 7
Sjöförsvaret..................	67,504: 9 9	423,800:	—	491,304: 9 9	372,465: sb!	133,490: 4 9
Flygvapnet ..................	—	—		—		- !	—
Säger	387,650: 26	1,347,800:	—	1,735,450:	26	1,259,171: 6 81	490,929: 4 6
Summa	387,650: 26	4,117,800:	—	4,505,450:	26f 4,708,327: Séf	490,929: 4 6

ning av riksräkenskaps verkets budgetredovisningar för nyssnämnda tre
budgetår har sammanställts nedanstående tablå, vilken utvisar ansiagstillgången
och nettoutgifterna för varje särskild huvudtitel:

Av tablån framgår, att summan nettoutgifter utgjort 4,708,327 kronor
under budgetåret 1924—1925, 4,522,950 kronor under budgetåret 1925—1926
samt 4,466,760 kronor under budgetåret 1926—1927. En tendens till en visserligen
relativt obetydlig minskning synes alltså hava gjort sig gällande.
Så är emellertid i själva verket ej förhållandet. Ty under de ifrågavarande
budgetåren hava gång efter annan överflyttningar till särskilda anslagstitlar
skett av utgifter, vilka förut bestritts av de allmänna expensanslagen,
och dessa överflyttningar hava avsett så stora belopp, att om de
vid jämförelsen fråndragas, man kan konstatera, att i verkligheten en ökning
i stället för en minskning av utgifterna är förhanden.

Sålunda hava under tiden från och med den 1 juli 1925 från de allmänna
expensanslagen på detta sätt avlastats vissa expenser för befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet, vissa hyror, vissa kostnader för renskriv -

57

nettoutgifter enligt de av rikaräkenskaps verket upprättade budgetredovisningarna
1925—1926 och 1926—1927.

1 9 2 5 -	-19 2 6			1 9 2 6 -	-19 2 7
slagstillgång		Anslagstillgång
1 ; Anvisat för ! budgetåret	Summa	Nettoutgift	Keservation från föregående budgetår	Anvisat för budgetåret	1 Summa	Nettoutgift
260,000: —	260,000: —	260,522: 8 7		260,000: —	260,000		269,644: 19
j 420,000: —	420,000: —	664,668: 71	—	600,000: —	600,000	—	602,544: 3 7
1,200,000: -	1,200,000: —	1,390,072: 6 8	-	1,375,000: —	1,375,000	—	1,369,495: 3 0
80,000: —	80,000: —	75,981: 3 8	—	80,000: —	80,000	—	77,731: 78
240,000: —	240,000: —	184,745: 89	—	200,000: —	200,000	—	162,996: 39
250,000: —	250,000: —	248,715: 37	—	243,000: —	243,000	—	267,308: 4 2
300,000: —	300,000: —	335,195: 44	-	240,000: —	240,000	—	298,222: 2 6
100,000: —	100,000: —	88,459: 95	—	85,000: —	85,000	—	80,672: 7 o
2,850,000: —	2,850,000: —	3,248,362: 7 4	—	3,083,000: —	3,083,000	—	3,128,615: 61
928,400: —	1,285,838: 9 7	889,423: 61	396,415: 3 6	880,000: —	1,276,415: 86	934,539: 4 9
423,800: -	557,290: 4 9	385,164: 4 7	172,126: 0 2	349,000: —	521,126: 02	388,701: 66
—	—	—	—	15,000: —	15,000	—	14,903: 6 2
1,352,200: —	1,843,129: 40	1,274,588: 08	568,541: 88	1,214,000: —	1,812,541	88	1,338,144: 7 7
4,202,200: —	4,693,129: 46	4,522,950: 32	568,541: 3 8	4,327,000: —	4,895,541	38	4,466,760: 28

ning och tillfälliga biträden m. m. till belopp, som enligt en av revisorerna
verkställd undersökning i runt tal kan uppskattas till omkring 335,000
kronor. Dragés denna summa från nettoutgiftssumman för budgetåret
1924—1925 återstår ett belopp av 4,373,327 kronor, vilket belopp med omkring
93,000 kronor understiger motsvarande summa för budgetåret 1926
—1927:

Bortser man åter från fjärde huvudtitelns expensanslag, vilka hava reservationsanslags
natur och i fråga om vilka den ovan omtalade fixeringen
av vissa utgiftsposter icke gäller, ter sig ställningen något gynnsammare.
Totala utgiftssumman å andra—tionde huvudtitelns expensanslag för budgetåret
1924—1925 utgjorde 3,449,155 kronor. Om härifrån avdrages förenämnda
belopp å 335,000 kronor, som avlastats från ifrågavarande expensanslag
under den följande tiden, återstår en summa av 3,114,155 kronor,
ett belopp, som med i runt tal 15,000 kronor överstiger utgiftssumman för
budgetåret 1926—1927. Minskningen för sistnämnda budgetår motsva

Statsverkets
totala expensutgifter.

— 58 —

rar omkring en halv procent av totala nettoutgift&summan för budgetåret
1924—1925.

Betraktar man ställningen med utgångspunkt från budgetåret 1923—
1924, finner man, att totala nettoutgiftssumman detta år utgjorde
3,852,896 kronor, varifrån böra avräknas dels ovannämnda belopp å

335,000 kronor, dels ock ytterligare omkring 265,000 kronor, vilket sistnämnda
belopp, utgörande utgifter för vissa skrivbiträden m. m. under
tredje huvudtiteln, från och med budgetåret 1924—1925 överflyttades från
det allmänna expensanslaget till särskilda anslag. Återstår då 3,252,896
kronor, vilket belopp med i runt tal 125,000 kronor överstiger utgiftssumman
för budgetåret 1926—1927, alltså en minskning för sistnämnda år av
omkring 3.8 procent vid jämförelse med budgetåret 1923—1924.

JämfÖT man åter med varandra utgiftssiffroma för budgetåret 1925—
1926 och 1926—-1927, finner man ett motsatt förhållande. Enligt förestående
tablå utgjorde utgiftssumman för budgetåret 1925—1926 3,248,362 kronor.
Härifrån torde böra dragas ett belopp av omkring 235,000 kronor, utgörande
från expensanslagen från och med budgetåret 1926—1927 avlastade
utgifter. Återstoden, 3,013,362 kronor, understiger med omkring 115,000
kronor utgifterna för budgetåret 1926—1927. Således föreligger en stegring
för sistnämnda budgetår, jämfört med det närmast föregående.

När man söker draga slutsatser av förestående siffror, får man emellertid
noga komma ihåg, att expensutgifterna med hänsyn till däri ingående
kostnader för en mängd förbrukningsartiklar, särskilt bränsle, äro i hög
grad beroende av det allmänna prisläget. Tar man i betraktande, att prisnivån
sedan år 1923 i stort sett varit stadd i en fortgående sänkning, synes
det vara ofrånkomligt, att i verkligheten en ej oväsentlig stegring av expensutgifterna
ägt rum. De relativt obetydliga siffermässiga sänkningarna
motsvara icke på långt när verkningarna av den nedåtgående priskurvan.
Härvid bör även observeras, att de år, det här är fråga om, karakteriseras
av ett stillastående i fråga om administrationens utveckling, en omständighet,
som i varje fall ej bort påverka utgifterna i förstorande riktning.

Såsom förut angivits, är det emellertid endast en del av statsverkets expensutgifter,
som redovisas å de allmänna expensanslagen. För ett stort
antal verk och myndigheter bestridas nämnda utgifter ur andra anslag å
huvudtitlarna eller i vederbörande myndighets stat eller av verkens egna
inkomster. Bevisorerna hava, såsom nämnt, ansett det vara av vikt att
erhålla en föreställning om totalsumman av hithörande utgiftsbelopp och
hava fördenskull verkställt eu undersökning i nämnda hänseende.

Vid denna undersökning hava till expenser hänförts utgifter för bränsle,
lyse, renhållning och städning, skrivmaterialier (häri inbegripet jämväl
papper, läskpapper och kuvert samt skriv- och räknemaskiner med tillhörande
utensilier), telegram, telefon och annonsering, inköp och underhåll
av möbler ävensom bokinköp, bindning av böcker och handlingar, tid -

— 59

ningar in. 11. liknande utgifter. Vad bränsle och lyse beträffar hava givetvis
ej medtagits utgifter härför, som betingats av sådana speciella driftsändamål
som järnvägsdriften, driften av flottans fartyg, av kraftverken,
industriella anläggningar o. d., vilka utgifter ej äro hänförliga till expenser
i vanlig mening. Utgifter för renskrivning och för hyror, vilka eljest
pläga räknas till expenser, hava ej här medtagits, då dessa utgifter synts
Tevisorerna intaga en särställning i förhållande till vad som eljest inbegripes
bland expenserna. Renskrivningskostnadema stå närmare de vanliga
personalutgifterna för löner, och hyreskostnaderna äro betingade av
tillfälliga förhållanden. Likaledes hava undantagits utgifter från sådana
anslag för expenser, som tilldelats vissa statsfimktionärer mera såsom en
form av avlöning, exempelvis auditörer, fattigvårdskonsulenter, förste provinsialläkare,
lappfogdar, folkskolinspektörer m. fl. Utgifter för tryckning,
vilka i en del räkenskaper bokförts såsom rena expenser, hava icke
medtagits i andra fall, än där tryckningen gällt formulär, blanketter och
cirkulär av olika slag, som kommit till användning för vederbörande verks,
eget expeditionella arbete. Kostnaderna för tryckning av länskungörelsema
hava uteslutits, då dessa ansetts rätteligen vara att hänföra till rena
tryckningskostnader och ej till expenser. I fråga om vissa grupper av undervisningsanstalter
hava revisorerna med hänsyn till räkenskapernas uppställning
och den betydande tid, en detaljerad genomgång av desamma
skulle hava dragit, åtnöjt sig med siffror, grundade på en approximativ
medeltalsberäkning för de tre budgetår, utredningen omfattat. Så har
skett beträffande de allmänna läroverken, statens folk- och småskoleseminarier
samt statens tekniska undervisningsanstalter, varvid till utgångspunkt
tagits de uträknade kostnaderna för ett antal anstalter av olika storlek
inom varje grupp. En liknande förenkling av beräkningen har vidtagits
med avseende å universiteten och Karolinska institutet, där expensutgifterna
i räkenskaperna ligga inmängda bland övriga utgifter, såsom
för undervisningsmaterialier, andra förbrukningsartiklar m. m.

När det gällt sådana myndigheter, vilkas expensutgifter uteslutande bestridas
från vederbörande allmänna expensanslag, hava respektive myndighets
kostnader härför i den bemärkelse, vari begreppet expenser tagits
vid förevarande utredning, utan några större svårigheter kunnat hämtas
ur räkenskaperna. Ett viktigt undantag härifrån utgöra dock länsstyrelserna.
Med hänsyn därtill, att i de hos länsstyrelserna avförda expenserna
ingått även utgifter till i vissa fall lokalhyra och till tryckning av länskungörelser
samt till renskrivning och tillfälliga arbetsbiträden, har det
varit nödvändigt att särskilja just de expenser, som utredningen avsett,
från de övriga utgifter, som sålunda där förekommit. För vinnande av de
nödiga upplysningarna i detta fall har man varit nödsakad att gå igenom
samtliga läns inkomst- och utgiftsböcker, i vissa fall även vederbörande
inkomst- och utgiftsjournaler med tillhörande verifikationer.

— 6ft —

Beträffande konsistorierna kar man vid utredningen måst sträcka sig
än längre och gå igenom utgifterna post efter post, pffu nog med tillhjälp
av respektive verifikationer.

I fråga om sådana myndigheter och institutioner, där för expensutgifternas
bestridande anslag anvisats i den för vederbörande myndighet eller
institution fastställda staten eller ock anslag för ändamålet uppförts i
riksstaten, hava emellertid svårigheterna att få fram expensutgifterna
i just den omfattning, som utredningen avser, visat sig vara ganska betydande.
I regel hava nämligen vid bokföringen hos dessa myndigheter
och institutioner expensutgifterna sammanförts med andra utgifter, vilka
endast i en del fall äro av närbesläktad natur med de förra. Såsom exempel
på utgifter av detta senare slag kunna anföras utgifter för renskrivning
och tillfälliga arbetsbiträden, lokalhyra, undervisningsmaterialier,
vissa slag av förbrukningsmaterialier, utrustningsartiklar, såsom instrument
av olika slag, diverse tryck, kosthåll, beklädnad, läkare och sjukvård,
vissa reseersättningar, underhåll av byggnader och fastigheter m. m.

I dessa fall har en uppsortering av expensutgifterna måst företagas för
att få fram den önskade siffran. Det har varit nödvändigt att beträffande
ämbetsverk och myndigheter med räkenskaper av nu antydd art gå igenom
inkomst- och utgiftsböckerna — utredningen har ju avsett nettoutgifter
— och av de där gjorda annoteringarna sluta sig till inkomstens
respektive utgiftens art.

Eu viss reservation för eventuella misstag måste göras. Om i ett eller
annat fall på grund av räkenskapernas beskaffenhet något förbiseende
skulle hava skett, torde emellertid detta med hänsyn till utredningens omfattning
sakna betydelse.

Beträffande vissa myndigheter, vilkas räkenskaper icke lämnat möjlighet
att utan ett alltför tidsödande arbete fastslå här ifrågavarande expensutgifter,
hava vederbörande redogörare anmodats lämna de uppgifter,
som varit för utredningen erforderliga. Sådana uppgifter ha inkommit
från fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen (dels för själva styrelsen,
dels för de styrelsen underlydande anstalterna), tullverket, gymnastiska
centralinstitutet, centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
veterinärhögskolan, domänstyrelsen beträffande domänverket och
statens skogsskolor samt övriga affärsdrivande verk med undantag av
statens reproduktionsanstalt.

På grundval av den sålunda verkställda undersökningen hava revisorerna
uppgjort nedanstående tablå.

— Bl —

Tablå över statsverket# expensnettoutglfter för budgetåren 1924 1925, 1925 1926

och 1926—1927, exklusive kostnader för hyra, renskrivning och tillfälliga biträden,
vissa tryckningskostnader samt sådana expenser, vilka äro att hänföra till
affärsmässig drift eller dylikt.

	1924—1925	1925—1926	1926—1927
A. Icke affårsdrivande verk.
Justitiedepartementet ..............................	606,915: 88	562,097: 44	584,311: —
Utrikesdepartementet ..............................	515,317: 69	496,145: 16	458,285: it
Försvarsdepartementet ...........................	6,763,240: 96	6,087,346: 25	6,219,639: 81
! Socialdepartementet.................................	3,172,796: 4 9	2,821,736: 6 4	3,229,931: 6 7
Kommunikationsdepartementet ................	145,799: 71	128,822: 6 7	150,398: 88
Finansdepartementet ..............................	958,255: 2 2	986,686: 14	910,123: 57
Ecklesiastikdepartementet ........................	3,524,671: 8 5	3,558,185: 87	3,772,638:2 9
Jordbruksdepartementet...........................	466,352: 2 5	474,035: 82	525,205: 7 0
Handelsdepartementet..............................	330,102: 21	350,009: 48	327,992: 81
Pensionsväsendet ....................................	15,834: 89	12,624: 7 0	13,726:19
Säger	16,499,286: 15	15,477,690: 12	16,192,253: 6 4
B. Affårsdrivande verk.
! Postverket med postsparbanken1 ...............	1,130,500: —	1,311,900: —	1,444,400: —
Telegrafverket1 .......................................	1,138,817: —	1,136,088: —	1,086,749: —
| Statens järnvägar1....................................	2,034,654: —	1,630,124: —	1,687,508: —
i Statens vattenfallsverk1 ...........................	254,000: —	247,000: —	262,000: —
j Statens domänverk1.................................	300,922: —	320,844: —	284,176: —
1 Statens reproduktionsanstalt.....................	11,264: 91	14,629: 66	15,662: 6 7
Säger	4 870,157:91	4,660.585: 6 6	4,780.495: 61
Summa	21,369,444: 06	20,138,275: 78	20,972,749:81
Utgifterna för icke affårsdrivande verk,
fördelade å huvudtitlarnas allmänna
expensanslag samt övriga anslag och
medelstitlar.
Huvudtitlarnas allmänna expensanslag ......	3,748,436: 71	3,599,067: 16	3,736,608: 7 7
Övriga anslag och medelstitlar..................	12,750,849: 44	11,878,622: 9 6	12,455.644: 8 7
Summa	16,499,286:15	15,477,690: 12	16,192,253: 6 4

Statsverkets totalutgifter för här ifrågavarande ändamål uppgå alltså
i runt tal till 20 miljoner kronor. I stort sett har denna siffra hållit sig
oförändrad under de tre sista budgetåren. Granskar man siffrorna närmare,
finner man, att totalbeloppet för budgetåret 1926—1927 med omkring
400,000 kronor understiger motsvarande summa för budgetåret 1924
—1925. För budgetåret 1926—1927 kan alltså, jämfört med budgetåret

Uppgifterna avse kalenderåren 1924, 1925 och 1926.

— 62 —

Statsinstitutionernas
inköp
av skrivmaterialier,

bränsle m. in.

1924— 1925, en minskning av utgiftsbeloppet fastställas, motsvarande
ungefär 1.8 procent. Däremot är slutsumman för förstnämnda budgetår
omkring 800,000 kronor bögre än för det närmast föregående året. En
icke obetydlig stegring föreligger alitså för det sistförflutna budgetåret,
jämfört med budgetåret 1925—1926. Revisorerna erinra om, att liknande
förhållande med avseende å utgiftsbeloppens växling konstaterats vara
förhanden beträffande de allmänna expensanslagen. Liksom i fråga om
dessa gäller även här, att, om man tar hänsyn till den allmänna prisnivåns
sjunkande, i realiteten en avsevärd stegring av utgifterna måste sägas
föreligga. Vad särskilt angår den iakttagna ökningen från budgetåret

1925— 1926 till budgetåret 1926—1927, hava revisorerna funnit, att omkring

600.000 kronor av ökningen, vilken, såsom nämnts, uppgår till 800,000 kronor,
belöper på bränslet, vilket förhållande sammanhänger med den under
år 1926 inträffade engelska kolstrejken, och omkring 200,000 kronor på
övriga expenser.

Bränslet utgör otvivelaktigt den största posten i utgiftssumman.
Approximativt torde bränslekostnaderna kunna uppskattas till 6 miljoner
kronor. Av återstående beloppet torde de väsentligaste posterna belöpa på
l:o) renhållning, tvätt och städning, 2:o) skrivmaterialier och papper, 3:o)
inköp och bindning av böcker samt 4:a) telegram, telefon och annonsering.
Bland dessa fyra grupper torde de två förstnämnda vara de största, dock
draga även de båda sista grupperna anmärkningsvärt höga belopp.

Affärsverkens utgifter av hithörande slag utgöra omkring V6 av totalsumman.
Av övriga verk och inrättningar draga de militära institutionerna
den ojämförligt största kostnaden eller omkring 35 procent av summan
för de icke affärsdrivande verken. Närmast i tur komma åttonde huvudtiteln
(ecklesiastikdepartementet) och femte huvudtiteln (socialdepartementet),
den förra med omkring 3,700,000 kronor, och den senare med omkring
3,200,000 kronor. Sammanlagda kostnaden för återstående huvudtitlar
uppgår icke till totalkostnaden för någondera av åttonde eller femte
huvudtitlarna. En fortgående stegring för alla tre åren utvisa, beträffande
de icke affärsdrivande verken, endast åttonde huvudtiteln och nionde huvudtiteln
(jordbruksdepartementet), främst åttonde huvudtiteln, där ökningen
utgör från budgetåret 1924—1925 till budgetåret 1926—1927 omkring

250.000 kronor.

Tablån utvisar, att de utgifter, som redovisas å de allmänna expensanslagen
utgöra endast en mindre del av de totala expensutgifterna för de
icke affärsdrivande verkan. Dessa uppgå till omkring 16 miljoner kronor
och härav ligga blott omkring 31/2 miljoner på nämnda anslag.

Revisorerna vilja härefter övergå till att redogöra för sina iakttagelser
rörande de olika statsinstitutionernas inköp av skrivmaterialier (häri inbegripet
papper, läskpapper och kuvert samt skrivmaskiner och skrivmaskinsutensilier),
bränsle och belysningmateriel! (glödlampor). Med av -

— 63 —

seende å de uppgifter, som i det följande lämnas rörande rabatter, nettopriser,
köpevillkor i övrigt, kvaliteter m. m. bör framhållas, att dessa uppgifter
i regel stödja sig på de redogörelser, som de olika verken lämnat,
och att följaktligen, därest någon felaktighet skulle hava insmugit sig,
detta bar sin grund i oriktigheter eller otydligheter i nämnda redogörelser.
I några fall har vid den granskning, revisorerna ägnat verkens redogörelser,
upptäckts avsevärda fel i dessa, vilka fel efter påpekande från
revisorerna blivit rättade.

Till en början må såsom en allmän orientering några anmärkningar göras
rörande förhållandena i stort sett på förevarande område.

Nära nog undantagslöst gäller, att någon samverkan mellan de särskilda
förvaltningsmyndigheterna icke förekommer vid upphandlingen. Ofta
anlitas samma leverantör, men varje verk gör sina inköp för sig, ja,
exempel saknas icke på att till och med olika avdelningar inom samma
verk hålla sig till olika leverantörer. Nämnvärda avvikelser från regeln,
att varje verk gör sina inköp för sig, erbjuda allenast fångvårdsstyrelsen,
medicinalstyrelsen, tekniska högskolan och domänstyrelsen beträffande
upphandling av elektriska lampor samt järnvägsstyrelsen och några
truppförband i fråga om bränsle. Fångvårdsstyrelsen träffar årligen avtal
med järnvägsstyrelsen om tillstånd för fångvårdsanstalterna att till statsbanornas
pris, vilket, såsom nedan skall visas, ligger förmånligt till, hos den
eller de leverantörer, med vilka järnvägsstyrelsen ingått kontrakt angående
leverans för statsbanornas räkning, rekvirera sitt behov av lampor.
Liknande samverkan med järnvägsstyrelsen äger rum från medicinalstyrelsens
sida, vad angår dess eget och verket underlydande myndigheters
behov av elektriska lampor. Även tekniska högskolan och domänstyrelsen
hava biträtt järnvägsstyrelsens kontrakt. På en del håll hava truppförband
fått tillhandla sig kolbränsle av statens järnvägar, vilket gjort, att
truppförbanden kunnat erhålla bränslet till synnerligen billigt pris. Exempel
på att försök till samverkan gjorts, men blivit av vederbörande myndighet
avvisade saknas icke. Sålunda har från järnvägsstyrelsen uppgivits,
att styrelsen just i fråga om upphandling av lampor hänvänt sig
till vissa myndigheter med erbjudande att ansluta sig till styrelsens avtal,
men att dessa myndigheter avböjt. Å andra sidan meddelar fångvårdsstyrelsen,
att vid upphandling av kol och koks för de större fångvårdsanstalternas
behov hänvändelse vid flera tillfällen gjorts till järnvägsstyrelsen
och marinförvaltningen för ernående av leverans till dessa fängelser,
men att sistnämnda ämbetsverk under de senare åren ställt sig avvisande
gentemot fångvårdsstyrelsens förfrågningar.

Följden av den isolering, som råder mellan statsinstitutionerna i förevarande
hänseende, har blivit, att prisvillkoren i ytterlig grad variera för
de olika myndigheterna beträffande samma varor, och detta ej endast vid
inköp hos olika leverantörer utan mången gång även vid uppköp hos samma

Allmänna

anmärkningar.

— 64 —

leverantör. Så är särskilt fallet i fråga om olika slag av sk r i vin ate r i al ier,
varå åtskilliga exempel i det förande skola lämnas. Beträffande bränsle
och belysningsmateriell framträder berörda förhållande i mindre grad,
synbarligen på grund av inflytandet av vissa kartellbildningar, men gör
sig dock även där gällande speciellt i fråga om mindre förbrukare.

Flertalet av myndigheterna gör sin uppköp av skrivmaterialier efter
hand i mån av behov. Större delen av dessa har härvid utverkat sig rabatter,
men dessa äro synnerligen växlande. De större verken hålla sig
i regel till en och samma eller ett fåtal leverantörer och erhålla då mestadels
en fix rabatt, olika för olika myndigheter; dock inträffar det att
leverantören å vissa varor ej medgivit någon prisreducering alls. Ett icke
obetydligt antal verk verkställ er sina inköp av skrivmaterialier utan att
betinga sig någon som helst rabatt. I många fall kan även iakttagas,
hurusom en och samma myndighet gjort inköp av en våra hos viss léverantör
mot rabatt för att därefter vända sig till annan leverantör för inköp
av samma vara mot lägre rabatt. Infordrande av anbud och kontrakt
om leverans av skrivmaterialier förekomma rnern sällan, vad angår de icke
affärsdrivande verken.

Vad särskilt vissa av de affärsdrivande verken beträffar, kan med rätta
säga.s, att de ordnat sin upphandling av skrivmaterialier på ett rationellt
sätt. Såsom mönster i detta hänseende kunna framställas postverket och
statens järnvägar. Uppköpen göras där i stora poster* anpassade efter
uppskattat årsbehov, och i följd härav även till förmånliga priser. I
fråga om det stora flertalet statsinstitutioner gäller eljest, att de i själva
verket icke känna sitt årsbehov av skrivmaterialier.

Bränsle inköpes av de större förbrukarna bland verken i regel i betydande
poster efter särskilda avtal. Härvid har en viss standardisering av
priset ernåtts, åtminstone vad beträffar koks, där Stockholms stads gasverk
är den största leverantören. Dock förekomma även i dessa fall ej
oväsentliga skiftningar i priset. Ett stort antal mindre förbrukare köpa
i små poster till växlande priser. Endast i mycket ringa utsträckning tillgodose
verken sitt behov av vedbränsle genom inköp av domänstyrelsen.

Vad belysningsmateriellen (glödlamporna) beträffar har utrönts, att alla
de verk, som förbruka lampor i större omfattning, härför haft att erlägga
betalning efter i stort sett samma bruttopriser. Rabatt å varan har lämnats
i ganska avsevärd mån, dock till lägre belopp under budgetåret 1926—1927
än tidigare. Rabatten bär under senaste tiden i regel varit densamma för
de större förbrukarna. Det är här endast några få stora firmor, som uppträda
som leverantörer. Att man i fråga om denna artikel har att räkna
med en kartellbildning är uppenbart, De mindre förbrukarna bland verken
göra sina inköp i mindre poster hos spridda firmor och till varierande
priser. I ett flertal fall hava inköpen skett hos samma firmor, som stå
som leverantörer till de stora institutionerna, men för lamporna hava betalts
högre priser än dessa fått erlägga.

— 65

De centrala äinbet »myndigheterna, under vilka höra en mera vittutg
renad lokal förvaltning av större mått, hava i mycket olika omfattning
och under växlande former vidtagit åtgärder för centralisering av upphandlingen
av här ifrågakommande förnödenheter. I främsta rummet
postverket, telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen, men även domänverket
och tullverket kunna uppvisa en ganska långt driven centralisation.
Av affärsverken torde vattenfallsstyrelsen vara den myndighet, där anordningarna
för centralisering äro minst tillfredsställande. I relativt
ringa grad förekommer en sådan också hos armé- och marinförvaltningarna,
dock är i fråga om bränsle centralupphandling i stor utsträckning genomförd
för marinens vidkommande. Vad fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen
angår, kan någon centralisering av upphandlingen i egentlig
mening icke sägas vara genomförd.

Postverket, telegrafverket, statens järnvägar, tullverket och domänverket
hava anordnat särskilda centralförråd, varifrån vissa av de centralt
upphandlade förnödenheterna tillhandahållas lokalförvaltningarna.

Till slut förtjänar i detta sammanhang omnämnas, att flertalet insti
tutioner inköpt papper, läskpapper och kuvert enligt de av statskontoret
ingångna kontrakten med vissa papperstillverkare. Emellertid hava
några av de myndigheter, där förbrukningen är särskilt omfattande, ej
tillämpat berörda kontrakt utan i marknaden inköpt likvärdiga varor till
avsevärt billigare priser än statskontorets och därigenom kunnat göra ej
obetydliga besparingar.

Efter dessa inledande anmärkningar skola revisorerna här nedan lämna
eu specialredogörelse beträffande varje särskild grupp av här ifrågavarande
expensföremål.

Statsverkets totalkostnader för skrivmaterialier i den bemärkelse, detta
ord här användes, kunna icke exakt angivas med ledning av de till revisorerna
inkomna uppgifterna. De av verken lämnade svaren lida nämligen
i vissa avseenden av ofullständigheter, som göra en absolut säker
beräkning omöjlig. Men materialet har dock varit tillräckligt att medgiva
en approximativ uppskattning. Det har därvid visat sig, att den
totala utgiftssumman närmar sig en och en halv miljon kronor. Denna
siffra har under de tre sista åren hållit sig i stort sett oförändrad. Det
bör emellertid observeras, att i nämnda summa icke ingår kostnaden för
de högst betydande kvantiteter papper, som åtgå till tryckta blanketter
och formulär. Berörda kostnad ingår i regel hland tryckningskostnaderna,
då tryckerierna i allmänhet tillhandahålla papperet, och har endast
undantagsvis redovisats i de till revisorerna lämnade uppgifterna.
Att statens utgifter för blanketter och formulär uppgå till avsevärda
belopp, förstår man redan därav, att enligt en år 1921 av förvaltaren vid
Tumba bruk J. Vestergren verkställd utredning, antalet olika slag av

5 — Itev.-berättetse ang. statsverket för år 19.27. 1

Skrivmaterialier
(jämte
papper, läskpapper
och
kuvert samt
skrivmaskiner
och skrivmaskinsutensilier).

— 66 —

blankettformulär för 18 av honom undersökta statsmyndigheter översteg
10,000.

Den största posten bland skrivmaterialierna utgöres av papper, läskpapper
och kuvert. Betydande artiklar äro i övrigt skrivmaskiner och
skrivmaskinsutensilier, såsom carbonpapper, färgband och stenciler, vidare
blyerts- och stålpennor, bläck, lack o. d.

Om nu till en början uppköpen av papper, läskpapper och kuvert upptagas
till granskning, vilja revisorerna erinra om att, på sätt redan tidigare
inledningsvis omnämnts, användningen av dessa varor inom statsförvaltningen
reglerats genom två särskilda författningar, den ena av
år 1907 och den andra av år 1924. Genom dessa författningar hava fastställts
sammanlagt åtta olika med hänsyn till kvaliteten närmare angivna
papperssorter, vilka enligt anvisningar i författningarna skola företrädesvis
användas för särskilda ändamål vid statens olika verk. Härjämte
hava genom sistnämnda författning föreskrifter meddelats rörande beskaffenheten
av inom verken använda kuvert och läskpapper. Kungörelsen
av år 1907 avser det dyrbara papperet, normalpapperet, som indelas
i fyra klasser med hänsyn till kvaliteten, och cirkuläret av år 19^4
gäller det billigare papperet, jämväl förekommande i fyra sorter, nämligen
dels s. k. standardpapper av kvaliteterna A, B och C, dels dupliceringspapper.
Nämnda standardpapper skall användas i de fall, där
normalpapperet ej skall komma till användning. I bägge författningarna
lämnas dock vederbörande myndigheter medgivande att för särskilda
ändamål inköpa andra papper, läskpapper och kuvert än de i författningarna
angivna.

Inköpen av nu ifrågavarande slag av papper, läskpapper och kuvert
hava enligt de båda författningarna så till vida centraliserats, att statskontoret
efter infordrande av anbud skall med en eller flera leverantörer
träffa leveransavtal, enligt vilket sedermera samtliga statens verk kunna
erhålla berörda varor till de i kontrakten angivna priserna.

De av statskontoret sålunda avslutade kontrakten pläga kungöras i
svensk författningssamling. Senast gällande avtal beträffande normalpapper
är av den 12 juni 1924, däri 1922 års priser upptagits oförändrade.
Leverantörerna äro Aktiebolaget Klippans finpappersbruk, Lessebo Aktiebolag
och J. H. Munktells pappersfabriksaktiebolag. Ifråga om övrigt
papper, med undantag av dupliceringspapper, gäller för år 1927 ett kontrakt
av den 16 december 1926 med Aktiebolaget Brusafors-Hällefors,
Granholms aktiebolag, Aktiebolaget Klippans finpappersbruk, Lessebo
aktiebolag, Munkedals aktiebolag, J. H. Munktells pappersfabriksaktiebolag,
Aktiebolaget Nykvarns bruk och Aktiebolaget Papyrus. Härjämte
äro särskilda avtal träffade angående leverans av kuvert och dupliceringspapper.

Undersöker man, i vilken utsträckning myndigheterna vid inköp av

67

papper, läskpapper och kuvert tillämpat ifrågavarande avtal, finner man,
såsom förut nämnts, att det stora flertalet iakttagit avtalen.

Åtskilliga statsinstitutioner hava emellertid icke vid sina inköp begagnat
sig av de utav statskontoret träffade överenskommelserna. Bland
dessa myndigheter må nämnas justitiedepartementet ifråga om läskpapper,
fångvårdsstyrelsen ifråga om kuvert, lagberedningen ifråga om läskpapper
och kuvert, fastighetsregisterkommissionen ifråga om läskpapper,
riksförsäkringsanstalten för en del av inköpen, arbetsrådet,
statens bakteriologiska laboratorium, Helsingborgs hospital i några
fall, länsstyrelsen i Linköping i några fall, länsstyrelsen i Mariestad
i några fall, generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen beträffande
den huvudsakliga delen av upphandlingen, järnvägsstyrelsen, finansdepartementet
i några fall, kammarrätten ifråga om läskpapper, bankoch
fondinspektionen i några fall, kontrollstyrelsen ifråga om dupliceringspapper
och kuvert, ecklesiastikdepartementet i några fall, riksarkivet
i några fall, domkapitlet i Uppsala, domkapitlen i Strängnäs och
Växjö i några fall, vitterhetsakademien i några fall, universitet i Uppsala,
tandläkarinstitutet, Chalmers tekniska institut, skolöverstyrelsen i
några fall, gymnastiska centralinstitutet i några fall, jordbruksdepartementet
för eu del av inköpen, centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet, lantbruks- och mejeriinstitutet å Alnarp, statens lagerhus-
och fryshusstyrelse för en del av inköpen, skogshögskolan i några
fall, statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, lantbruksstyrelsen i
några fall och frökontrollanstalten för en del av inköpen.

De nu uppräknade fallen kan man särskilja i två grupper, dels den,
där vederbörande myndighet sannolikt av förbiseende underlåtit att
följa statskontorets kontrakt och härigenom fått betala varan dyrare, och
dels sådana fall, då verket avsiktligt ej påkallat tillämpning av kontraktsbestämmelserna,
därför att enligt verkets mening likvärdig vara kunnat
erhållas till billigare pris eller de i kontrakten avsedda varorna ej ansetts
tillfredsställande ifråga om kvalitet, format etc. Beträffande de vid sidan
av statskontorets kontrakt upphandlade kuverten torde anmärkas,
att dessa i de flesta fall avsett andra format än de i kontraktet angivna.
Bn särställning intager fångvårdsstyrelsen, som regelbundet från Tumba
bruk inköper kuvert till avsevärt högre kvalitet och pris än de av statskontoret
kontrakterade.

Det bör framhållas, att i de förra fallen det merendels icke gäller några
större förbrukningsposter.

Vad den senare gruppen angår är den i detta sammanhang i särskild
grad förtjänt av intresse. Det är framför allt vissa av de affärsdrivande
verken, nämligen postverket, telegrafverket och statens järnvägar, som
i betydande omfattning verkställt inköp av papper till billigare pris än
de av statskontoret kontrakterade.

— 68 —

Vad först beträffar postverket hava inköpen av normalpapper skett till
de i statskontorets kontrakt angivna priserna. Detsamma gäller inköpen
för verkets behov av standardpapper för skrivning ävensom av dupliceringspapper
och läskpapper. För postverkets tryckeri hava emellertid
avsevärda papperspartier av med standardtypen jämförliga kvaliteter,
huvudsakligen avsedda för blanketter, inköpts till betydligt lägre priser
än de för standardpapperen enligt statskontortes avtal gällande. Sålunda
hava enligt postverkets uppgifter under budgetåret 1926—1927
upphandlats bokpapper, motsvarande statens standard A, till ett pris av
1 krona 15 öre per kilogram mot 1 krona 48 öre för nämnda A-papper.
Träfritt skrivpapper, motsvarande standard B, har upphandlats till priser,
varierande mellan 58 och 66 öre per kilogram, under det att priset
å B-papperet i statskontorets kontrakt för större partier är fastställt till
1 krona per kilogram. Slutligen har konceptpapper, av likvärdig kvalitet
med det standardiserade C-papperet, vars pris enligt nämnda kontrakt
är 50 öre per kilogram, inköpts för 36 å 40 öre per kilogram. Å nämnda
priser har postverket dessutom åtnjutit en rabatt av 2 procent.

Telegrafverket har för såväl blankettryck som för skrivning verkställt
upphandling av papper av med standard B praktiskt taget fullt likvärdiga
kvaliteter till lägre priser än de för nämnda standardtyp gällande.
Vid verkets senaste inköp av papper till hlankettryck betalades sålunda
för sulfitskrivpapper (s. k. S-papper) av samma storlek och vikt som
standard B 2 kronor 60 öre, ett pris, som med 30 procent understeg omförmälda
standardpappers. Av nämnda S-kvalitet hava vidare för skrivning
avsett papper inköpts i följande poster och till nedan angivna

priser:		Pris per 1,000 ark	Standardpapperens
Kvalitet motsvarande	Antal ark	pris enligt stats-kontorets kontrakt
		Kronor	Kronor
B. 1: 75	........................... 60,000	4: 5 0	6: 9 5
B. 1:45 ................................	........................... 125,000	3: 2 7	5: 11
B. 2: 7 5 .................................	........................... 150,000	3: 44	5: 70
B. 2: 45................................	........................... 125,000	2: 48	4: 17

Telegrafverkets behov av normalpapper har täckts genom inköp till de
i statskontorets kontrakt avtalade priserna.

Vad slutligen beträffar statens järnvägar har upphandling ägt rum av
ovan omförmälda S-papper i stället för de standardiserade typerna, varigenom
på sätt framgår av nedanstående sammanställning, avseende senaste
upphandling, ernåtts väsentligt lägre priser.

6!) —

Standa rdpapperomj

Kvalitet	Antal	rris per 1,000 urk Kronor	pris enligt stats-
motsvarande	ark	kontorets kontrakt Kronor
B. 1: 45...............................	........................ 1,000,000	2: 70	5: n
B. 2:45...............................	....................... 906,000	2: 2 5	4: 17
C. 1: 9 0...............................	......................... 84,700	6: 76	8: 0 3
1). 1: 70...............................	......................... 1,077,500	4: so	5: 3 6
D. 2: 70...............................	........................ 253,500	3: so	4: 4 2

Jämväl vid inköp av standardpapper liar järnvägsstyrelsen på grund
av de upphandlade partiernas storlek, ernått lägre priser än de kontrakterade.
För standard C 1 krona 60 öre har sålunda i april 1925 betalats
4 kronor 50 öre per 1,000 ark i stället för 4 kronor 85 öre enligt statskontorets
kontrakt. Även å normalpapper nr 4 hava vissa prisreduceringar
ernåtts.

Enligt uppgift från järnvägsstyrelsen skulle, därest vid styrelsens inköp
av papper, läskpapper och kuvert tillämpats statskontorets kontrakt,
kostnaden ställt sig omkring 22,000 kronor högre för de tre sista budgetåren
än vad nu blivit fallet.

Jämväl beträffande övriga verk framgår av de inkomna uppgifterna,
att annat papper än standardpapper i rätt stor utsträckning användes,
huvudsakligen för maskinskrivning. Vissa sålunda använda papper äro
avsevärt dyrare än standardpapperet. Hit hör bl. a. papperssorten »Extra
Strong», som använts inom några verk såsom t. ex. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

En granskning av ämbetsverkens uppgifter rörande inköp av papper
visar vidare, att normalpapperet i mycket stor utsträckning kommer till
användning. Särskilt de lägre kvaliteterna av normalpapperet torde på
många håll förbrukas för sådana ändamål, där papper av långt enklare
kvalitet kunnat nyttjas. Såsom koncept- och promemoriepapper samt för
andra mera tillfälliga behov är t. ex. normal 3 och 4 mycket vanligt,
och normal 4 torde för närvarande vara den mest förbrukade papperssorten
inom statsförvaltningen.

Vad särskilt beträffar dupliceringspapperet är detta redan nu föremål
för en stor förbrukning, som säkerligen kommer att ä.n mer ökas under
den kommande tiden. Av berörda papper tillhandahålles en standardiserad
typ, men detta papper har i vissa fall icke ansetts tillfredsställande.
Särskilt har detta gällt vid användning till duplicering medelst de moderna
maskinerna. Med anledning härav har, som ock framgår av de
ovan lämnade uppgifterna, en del verk använt andra slag av dupliceringspapper,
däribland vissa utländska. Även ett matt standardpapper
av B-kvaliteten har för ändamålet kommit till användning.

Ifråga om de inom statsförvaltningen använda kuverten torde erinras,
att desamma enligt kontrakt mellan statskontoret och en leverantör stan -

— 70 —

dardiserats beträffande sex olika format samt att varje format förekommer
i två olika kvaliteter. I åtskilliga fall hava, såsom ovan framhållits,
andra slags kuvert än de standardiserade kommit till användning, huvudsakligen
beroende på att dessas format av en eller annan anledning
icke ansetts lämpliga.

För att möjliggöra ett bedömande av frågan om förbrukningen av papper,
läskpapper och kuvert inom statsförvaltningen hava genom 1924 års
cirkulär meddelats särskilda bestämmelser. Revisorerna tillåta sig erinra
om att det i punkten 13 av cirkuläret heter på följande sätt:

För att bereda möjlighet att överskåda och bedöma statsverkets behov
av olika slags papper, kuvert och läskpapper skall varje upphandlande
verk och myndighet föra särskild förteckning över upphandlade tryckta
eller otryckta papper, kuvert och läskpapper, börande förteckningen innehålla
respektive varors vikt eller antal, kvalitet, format och pris. Dylik
förteckning, avseende de under nästföregående räkenskapsår betalda
varor, insändes varje år före september månads utgång till riksräkenskapsverket,
som efter tagen del därav före nästföljande års början
överlämnar förteckningarna till statens tryckerisakkunnige för att av
honom granskas, bearbetas och förvaras.

Revisorerna hava från statens tryckerisakkunnige införskaffat de på
grund av förestående bestämmelse inkomna uppgifterna för budgetåren
1924—1925 och 1925—1926 ävensom från riksräkenskapsverket inhämtat
upplysning rörande till nämnda verk inkomna, till den tryckerisakkunnige
ännu ej överlämnade uppgifter för budgetåret 1926—1927. Vid
granskning av berörda uppgifter bär det visat sig, att materialet föreligger
i ett synnerligen ofullständigt och även i övrigt bristfälligt skick.

Sålunda saknades vid utgången av september 1927 helt och hållet uppgifter
från följande myndigheter: justitiedepartementet, justitiekanslersexpeditionen,
fastighetsregisterkommissionen, dalautredningen, statens
uppfostringsanstalt å Bona, utrikesdepartementet, åtskilliga militära
myndigheter, socialdepartementet, länsstyrelserna i Stockholm, Kalmar,
Kristianstad, Örebro, Gävle och Luleå, statens tvångsarbetsanstalter, arbetsrådet,
flertalet hospital, statens sinnesslöanstalter, statens byggnadsbyrå,
mynt- och justeringsverket, materialprovningsanstalten, kammarrätten,
allmänna civilförvaltningens lönenämnd, landsarkiven i Vadstena
och Lund, nationalmuseum, domkapitlen i Uppsala, Växjö, Göteborg,
Karlstad, Luleå och Visby samt Stockholms stads konsistorium, vetenskapsakademien,
akademien för de fria konsterna, universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska institutet, rasbiologiska institutet, farmaceutiska
institutet, högre lärarinneseminariet, samtliga allmänna läroverk
utom högre allmänna läroverket i Vänersborg, samtliga folkskoleseminarier
utom seminariet i Skara, samtliga blindundervisningsanstalter,
samtliga tekniska läroverk med undantag av tekniska läroverket i
Malmö och fackskolan i Västerås, statens biografbyrå, gymnastiska cen -

— 71

tralinstitutet, jordbruksdepartementet, lantbruksakademien, centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, lantbruksinstitutet vid Ultuna
och Alnarp, veterinärhögskolan, statens frökontrollanstalt, statens
reproduktionsanstalt, Sveriges geologiska undersökning, statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, lotsstyrelsen, patent- och registreringsverket
och statens järnvägar. Detsamma gäller om åtskilliga mindre institutioner,
som här ej uppräknats.

Andra statsinstitutioner hava lämnat uppgifter endast för hudgetåret
1924—1925 men ej för tiden därefter, vissa myndigheter endast för budgetåret
1926—1927 o. s. v.

Men uppgifterna äro ej blott i nu angivna hänseende ofullständiga.
De iiro även med hänsyn till innehållet föga ägnade att läggas till grund
för en bearbetning efter enhetliga grunder. Verken hava nämligen vid
deras avfattande följt mycket olika principer och dessutom i många fall
underlåtit att meddela upplysning i samtliga de avseenden, cirkuläret
föreskriver. Somliga myndigheter hava endast upptagit de papperssorter,
som omförmälas i 1924 års cirkulär och uteslutit allt normalpapper.
Vissa myndigheter lämna inga prisuppgifter, andra lämna inga uppgifter
om å-priser, åtskilliga hava ofullständiga kvalitetsbeteckningar o. s. v.

Slutligen må ifråga om hithörande slag av skrivmaterialier nämnas,
att bestämmelsen i 1924 års cirkulär, att statskontoret, där så finnes vara
för statsverket förmånligt, bör hålla ett lager av papper, kuvert och läskpapper,
avsett för mindre förbrukare bland ämbetsverken i huvudstaden,
enligt vad revisorerna inhämtat, icke kommit i tillämpning, beroende på
att några önskemål om att genom statskontorets bemedling erhålla behovet
av nämnda varor täckt, icke framställts från berörda ämbetsmyndigheter.

Statens upphandling av andra skrivmaterialier än papper'', kuvert och
läskpapper är i hög grad splittrad och decentraliserad. I regel ske uppköpen
av varje verk för sig; samarbete mellan olika verk i syfte att
erhålla fördelaktigare inköpsvillkor förekommer ytterst sällan. En fullständig
centralisering av upphandlingen förekommer inom de stora förvaltningsgrenarna
egentligen endast beträffande affärsverken. Även tullverket
har från och med år 1926 genomfört en centralisering av uppköpen
av här ifrågavarande material. Härjämte tillämpa ytterligare några
myndigheter i större eller mindre utsträckning ett centralt upphandlingssätt.
Sjökarteverket verkställer sålunda upphandling av skriv- och ritmaterialier
såväl för sjökarteverket som för verkets fartyg en gång årligen
efter infordrade anbud. Fr. o. m. budgetåret 1927—1928 anskaffas
genom socialstyrelsens försorg carbonpapper för samtliga yrkesinspektionsdistrikt.
Arméförvaltningen verkställer gemensamma uppköp av
carbonpapper och anilinpennor för truppförbanden (jämväl papper och
kuvert för rullföringsområdesbefälhavarnas expeditioner). För arméns
övriga här ifrågavarande upphandling liksom för marinens och flygvap -

— 72 —

nets, fångvårdens och hospitalens hava några åtgärder icke blivit vidtagna
för centralisering.

I allmänhet verkställa de centralupphandlande verken inköp efter infordrande
av anbud och för täckande av behoven under en relativt lång
period, vanligen ett år. De inköpta varorna lagras inom särskilda centralförråd,
varifrån de sedermera efter rekvisition utlämnas till vederbörande.
I vissa fall sker emellertid centralupphandlingen genom att
särskilda leveransavtal avslutas med någon firma, avseende successiv leverans
under viss tid av i avtalet angivna varor och till däri bestämda
priser. Nämnda avtal hava dock icke gällt leverans av några bestämda
kvantiteter, utan vederbörande verk har endast förbundit sig att hos
firman ifråga tillgodose sina behov av varorna. Avtalen bruka därjämte
innehålla uppgift å den rabatt, som firman utfäster sig att lämna å
övriga än i avtalet upptagna varor. Avtal förekomma jämväl, vari levei-antören
förbinder sig att fullgöra leveransen vid vissa platser o. d.

Ett antal smärre verk och myndigheter, för vilka centralisering av upphandlingen
på grund av det begränsade verksamhetsområdet icke kan
ifrågakomma, hava likväl ordnat sin upphandling av här ifrågavarande
skrivmaterialier genom inköp i stora poster, avseende årsbehovet eller
större delen därav, i vissa fall efter infordrande av anbud. Exempel
härå äro bland andra vissa regementen och militära myndigheter ävensom
pensionsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och Akademiska sjukhuset i
Uppsala. I några fall hava kontrakt angående leverans av vissa skrivmaterialier
avslutats med leverantörerna.

Det stora flertalet verk och myndigheter verkställa emellertid sina inköp
av skrivmaterialier under hand i mån av behov. I allmänhet rekvireras
materialierna på löpande räkning hos någon detaljhandlare på orten,
varvid varorna uttagas i små kvantiteter, även i sådana fall då*
inköpen, såsom t. ex. beträffande fångvårdsstaten, tillsammantagna representera
en rätt avsevärd årsförbrukning. Splittringen i inköpen framträder
icke blott i ett stort antal inköp utan även däri, att olika firmor
anlitas vid inköp av samma vara. I några enstaka fall — Uppsala universitet,
Lunds universitet, Karolinska institutet och Naturhistoriska
Riksmuseet — är decentraliseringen så utvecklad, att upphandlingen
verkställes av institutionens olika avdelningar var för sig. Normalt
bruka eljest upphandlingsärendena i departement och centrala verk handläggas
av registratorn eller en motsvarande tjänsteman, där icke någon
av expeditionsvakterna erhållit uppdraget att ombesörja inköpen.

Att de växlande inköpssätten äro av stor betydelse för priserna å de
inköpta varorna, har tydligt framgått av de till revisorerna inkomna
uppgifterna. Självfallet hava de stora upphandlarna, främst post- och
telegrafverken samt statens järnvägar och domäner, som gått in för uppköp
av betydande bestämda kvantiteter, lyckats erhålla de fördelaktigaste
villkoren. Högre än nämnda affärsverks inköpspriser ligga de pri -

— 73

ser, som ernåtts vid inköp enligt leveransavtal, under det att de för staten
minst fördelaktiga priserna gällt vid inköp under hand. Ett typiskt
exempel i sistnämnda två hänseenden utgör vattenfallsstyrelsens upphandling,
som centraliserats på basis av ett leveransavtal, men icke helt
och hållet, enär en ganska betydande del av inköpen skett under hand
vid sidan av avtalet. Priserna enligt vattenfallsstyrelsens avtal överstiga
de priser, som betalats av de övriga affärsverken. Samtidigt äro
emellertid de vattenfallsstyrelsen debiterade priserna vid inköp under
hand högre än avtalets. Relativt fördelaktiga priser hava däremot
kunnat betingas av de verk och myndigheter, som verkställa upphandling
på en gång av helt årsbehov, även om kvantiteterna ifråga icke
varit så särdeles betydande. Detta torde sammanhänga med att upphandlingen
i dessa fall i regel sker efter prövning av offererade pris,
vilket däremot icke alltid torde förekomma ifråga om underhandsinköp.
Vid inköp under hand hava i allmänhet av leverantörerna i Stockholm
och i vissa fall på andra platser i landet staten debiterats gällande detaljhandelspriser
med avdrag av viss, ofta ganska växlande rabatt.

I detta avseende bör framhållas, att flera firmor vid leveranser under
hand till olika statsinstitutioner tillämpat olika rabatter och därigenom
debiterat olika nettopriser för samma vara. Denna bristande enhetlighet
i prissättningen är visserligen delvis att hänföra till olikheter i de inköpta
kvantiteterna. En rabatt, som lämnas av en leverantör, betingas nämligen
dels av de minskade omkostnader, som denna ernår genom en större
leverans på en gång, dels genom de lägre priser leverantören i sin tur
kan erhålla från sin leverantör (fabrikanten) genom större inköp. De
olika rabatterna för olika ämbetsverk torde emellertid också vara beroende
på att vederbörande verk underlåtit att träffa avtal med respektive
leverantör om rabatter å inköpen.

Beträffande rabatternas växlande storlek torde följande exempel, avseende
myndigheter i Stockholm, böra anföras.

— 74 —

Ingen eller i regel
ingen rabatt

Regeringsrätten.

Justitiekanslers ämbetet.

Bank- och fondinspektionen.

‘ Universitetskanslers !

expeditionen.

: Karolinska institutet.

| Tandläkarinstitutet.

Tekniska högskolan.

Gymnastiska centralinstitutet.

j Statens biografbyrå.

; Statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt.

I Statens pensionsanstalt.

I regel rabatt upp
till 10 %

Statsrådsbered ningen.

Fångvårdsstyrelsen.

Försäkringsrådet.

Mynt- och justeringsverket.

Ecklesiastikdeparte mentet.

Nationalmuseum.

Vetenskapsakade mien.

Kungl. Biblioteket.

Stockholms stads
konsistorium.

Lantmäteristyrelsen.

Veterinärhögskolan.

F örsäkri ngsinspektionen.

I regel rabatt upp
till 15 %

Socialdepartementet.

Socialstyrelsen.

Arbetsrådet.

Kammarrätten.

Statens provningsanstalt.

■

:

I

I regel rabatt upp till
20—25 å 30 %

J ustitiedepartementet.

Svea hovrätt.

U trikesdepartementet.

Försvarsdepartementet.

Arméförvaltningen.

| Marinförvaltningen.

| Riksförsäkringsanstalten.

! Pensionsstyrelsen.

| Medicinalstyrelsen,
i Byggnadsstyrelsen.

Överståthållarämbetets

kansli.

Kommunikationsdeparte mentet.

Väg- och vattenbyggnads- j
styrelsen.

Finansdepartementet.

Statskontoret.

Kammarkollegium.

Riksräkenskapsverket.

Statistika centralbyrån.

Kontrollstyrelsen.

Vitlerhets-, historie- och
anti kvitetsakademien.

Skolöverstyrelsen.

Jordbruksdepartementet.

Lantbruksstyrelsen.

Handelsdepartementet.

Kommerskollegium.

Patent- och registreringsverket.

Framhållas hör, att inköpen av ifrågavarande skrivmaterialier i Stockholm
huvudsakligen skett hos några få leverantörer, vilka synas behärska
marknaden i huvudstaden och som gentemot statsinstitutionerna tillämpat
det system med växlande rabatter, som förestående uppställning utvisar.

I åtskilliga av de i de tre sista kolumnerna avsedda fall förekomma
även inköp utan rabatt. Merendels heror detta på att verket för smärre
poster hänvänt sig till andra detaljhandlande än dem, där de vanligen
bruka göra sina uppköp. Å vissa varor synas dessutom över huvud icke
förekomma någon rabatt.

75

Såsom eu egendomlighet må påpekas, att enligt vad tablån utvisar åtskilliga
smärre förbrukare erhållit högre rabatt än vissa verk, där förbrukningen
är av större omfattning. Man järn före endast sådana myndigheter
som å ena sidan handelsdepartementet, som i regel erhållit upp
till 20—25 procent rabatt, å andra sidan fångvårdsstyrelsen, vars rabatt
i regel uppgått till 10 procent, eller å ena sidan arbetsrådet, som i regel
förskaffat sig upp till 15 procent å inköpta varor, å andra sidan ecklesiastikdepartementet,
där rabattsatsen i regel utgör endast 10 procent. Detta
förhållande är desto mer ägnat att väcka uppmärksamhet, som i flera av
dessa fall inköpen av de olika verken gjorts hos samma leverantör. Särskilt
anmärkningsvärt är, att institutioner med en relativt så avsevärd
årsförbrukning som tekniska högskolan, karolinska institutet och statens
raeteorologisk-hydrogTafiska anstalt i regel ej kommit i åtnjutande av
någon reduktion å gängse detaljhandelspriser.

Priserna vid upphandling av verk och myndigheter i landsorten hava
i allmänhet ställt sig högre än priserna vid upphandling av verken i
huvudstaden. Flertalet av statsinstitutionerna utom huvudstaden hava,
såvitt av de lämnade uppgifterna framgår, icke betingat sig någon rabatt
vid inköp av här ifrågavarande varor. Dylika prisreduktioner förekomma
huvudsakligen endast i fråga om de militära myndigheterna,
truppförband och andra, och även vad dem angår är det åtskilliga, som
ej åtnjutit rabatt. Av länsstyrelserna, vilkas årsförbrukning av dessa
förnödenheter är betydande, synes endast ett mindre antal hava utverkat
sig rabatt. Bäst ställda i detta hänseende äro länsstyrelsen i Malmö, som
i vissa fall kommit upp ända till 50 procent rabatt, samt länsstyrelsen i
Falun, som i regel erhållit 20—25 procent rabatt å inköpta varor.

Här nedan lämnas vissa siffror till belysning av de priser, som under
budgetåret 1926—1927 betingats vid leveranser till vissa angivna verk och
myndigheter i huvudstaden och i landsorten. Härvid torde emellertid
böra anmärkas, att de till revisorerna inkomna uppgifterna i flera fall
visat sig vara synnerligen ofullständiga, varigenom materialets användbarhet
uti här ifrågavarande hänseende förminskats. För prisjämförelsen
hava endast några enstaka varor, som med hänsyn till kvalitet o. d.
erbjuda säkra utgångspunkter för en sådan jämförelse och samtidigt äro
föremål för en relativt stor förbrukning, ansetts böra medtagas. Vad som
gäller för dessa, gäller givetvis även för övriga skrivmaterialier. De
nedan angivna priserna äro upptagna utan avdrag av kassarabatt å 2 å
3 procent, som i vissa fall utgått.

76

Normalbläck.

(Nettopris per liter.)

	Barn- ängen	Filip- stad	Dnrit	v. Ro-sendahl	Tefa	Linds
	Kronor K ronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
Postverket ..................................................	__	_		_	1: 25
Statens järnvägar ..........................................	—		—	1: SO	—	—
Statens vattenfallsverk..................................	3: io	—	2: 20	—	—	—
Statens domänverk ......................................	3: 50	—	—	—	—
Fångvårdsstyrelsen..........................................	4: 5 0	3: 6 0	—	—	—	—
Medicinalstyrelsen m. Il..................................	3: 75	—	—	—	3: -	-
Pensionsstyrelsen ..........................................	3: 50	—	—	—	—	—
Statistiska centralbyrån m. 11.........................		3: —	—	_		3: —
Ecklesiastikdepartementet m. fl.....................	4: 50 -5:-	—	—		~	—
Kommunikationsdepartementet........................	—	—	4: —	—	—	—
Arméförvaltningen m. Il..................................	3: 50	_	2: so		—	—
Vaxholms kustartilleriregemente .....................	—	—	—		1: 75	—
Lantmäteristyrelsen .......................................	—	3: go	—	—	—	3: 60
Stockholms tygstation ....................................	_	_	—	—	_	2: 20
Generalstaben ................................................	4: 14		—	—	—	—
Livgardet till häst..........................................	4: —	3: 20	—	—		—
Livregementets grenadjärer..............................	—	—	—	—		3: 25
Jönköpings regemente...................................		—	—	—	-	4: 25
Smålands artilleriregemente ...........................	8:-	_	—	—		4: —

Såsom framgår av sammanställningen, vilken dock endast utgör en
provkarta på de tillämpade priserna, föreligger för bläcket en betydande
differens mellan de inköpspriser, som betalts av statens olika verk och
myndigheter. Även om man bortser från affärsverken, vilkas priser
väsentligen påverkats av de upphandlade kvantiteternas storlek, äro
skiljaktigheterna mycket framträdande och torde inom de olika märkena
huvudsakligen vara att hänföra till själva sättet för anskaffningen.

Carbonpapper.

Möjligheterna för jämförelse av priserna å använda carbonpapper försvåras
avsevärt genom förekomsten av ett synnerligen stort antal olika
kvaliteter. Priset på ett carbonpapper kan endast bedömas efter en
granskning av papperets egenskaper i olika avseenden, såsom huru många
kopior ett ark kan lämna, kvaliteten på genomslagen, färgens varaktighet
o. d. Här nedan meddelas emellertid uppgift å de nettopriser per
100 ark, som av olika verk betalts å ett mycket använt papper av hög
kvalitet, nämligen Caribonum, Red Box.

— 77 —

Postverket ock statens vattenfallsverk ........................................ kronor 10: 25

Fångvårdsstyrelsen............................................................................ » 16: 20

Statskontoret .................................................................................... » 16: —

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien............................ » 17: 50

Skolöverstyrelsen ............................................................................... » 13: 75

Sjöförsvarets kommandoexpedition ............................................... » 11:60

Sjökrigshögskolan ............................................................................ » 18: —

Det billigaste carbonpapperet, som förbrukats inom statsförvaltningen,
nämligen av märket Rebuilt, har använts av statens domänverk och betingat
ett pris av 4 kronor 60 öre per 100 ark. I övrigt hava åtskilliga
andra märken kommit till användning, varför betalts mellan 6 kronor
50 öre och 18 kronor 50 öre.

Det framgår av de insända uppgifterna, att priserna å carbonpapper
med hänsyn till de olika kvaliteterna äro i hög grad växlande, men även
att stora prisdifferenser för samma kvalitet förekomma. Upphandlingen
skulle säkerligen kunna bliva fördelaktigare för staten, om större enhetlighet
i fråga om kvaliteten kunde fastställas, och de nu så splittrade
inköpen av olika typer och hos olika firmor kunde sammanföras.

Färgband till skrivmaskin (enfärgade.)

Av färgband förekomma i marknaden ett stort antal olika sorter och
kvaliteter. Detta sammanhänger i viss mån därmed, att vid de olika
skrivmaskinstyperna vissa skiljaktigheter förekomma ifråga om konstruktionen
av spolarna för färgbanden, varigenom för en maskin ett
visst slags färgband blivit det mest lämpliga. Detta förhållande inverkar
givetvis på priset. Emellertid har under senare tid skrivmaskinsfabrikanterna
börjat tillverka färgband även för andra slags skrivmaskiner
än den egna, varjämte på annat håll tillverkning av färgband för
olika slags maskiner igångsatts. För staten, som förbrukar ett stort antal
färgband, torde det onekligen vara ett önskemål, att en standardisering
av artikeln komme till stånd.

De priser, som betalats för olika färgband, hava givetvis i första hand
varierat med hänsyn till kvaliteten. Priserna hålla sig emellertid vid
omkring 20 å 30 kronor per dussin, men även ett så högt pris som 36
kronor per dussin förekommer. Styckeprisen för färgband uppgå i allmänhet
till 3 å 4 kronor.

Att priset på färgband i avsevärd grad är beroende av upphandlingens
storlek i de särskilda fallen, framgår dessutom av följande exempel. För
det s. k. björnbandet, som tillverkas av en svensk färgbandsfabrikant, har
telegrafverket för en stor leverans direkt från fabriken betalat 9 kronor
60 öre per dussin och domänstyrelsen 10 kronor 80 öre. För samma färgband
har av smärre förbrukare hos en firma i Stockholm betalats 22 kro -

— 78

nor 95 öre vid inköp av 6 dussin samt 30 kronor vid inköp av 1 d
Sistnämnda prisdifferens sammanhänger med den rabatt, som vanli
plägar beviljas vid förskottslikvid av visst antal kuponger för leve
av färgband. Detta kupongsystem är därjämte fördelaktigt ur synpunkten
av kontroll på förbrukningen, vartill kommer att de levererade färgbanden
alltid bliva färska. I återförsäljarnas priser för färgband ingå
även kostnaderna för deras påsättning. Enligt vad revisorerna inhämtat
sker påsättningen av färgband, vilket är ett relativt enkelt arbete, i
ett fåtal verk, t. ex. domänverket, av vederbörande tjänstemän, vilket i
viss mån inverkat förbilligande på inköpspriset. Det synes revisorerna
önskvärt, att en sådan anordning bleve tillämpad jämväl hos statens
samtliga övriga verk.

Blyertspennor.

Till belysning av de olika priser, som betalats för den ordinära blyertspennan
A. W. Faber 7502, meddelas följande uppgifter:

Kronor per gross.

Statens järnvägar och tullverket		7: 20
Statens domänverk ..........................		7: so
Justitiedepartementet ......................		.... 15: —
Medicinalstyrelsen..............................		10: 12
Fälttelegrafkåren ..............................		.... 9: —
För nedan angivna pennor av	hög kvalitet hava följande	priser beta-
lats:	T>. o. C. Hardtmath A. W. Faber
	Koh-i-noor	Castell
	Kronor	per gross
Postverket............................................	................................... —	27: 30
Statens vatten falls verk....................	................................... 30: -	29: —
Tullverket ........................................	................................... —	28: —
Justitiedepartementet m. fl.............	................................... —	40: —
Vaxholms kustartilleriregemente	................................... 31: 20	—
Marinförvaltningen ........................	................................... 37: —	—
Riksförsäkringsanstalten m. fl. ....	................................... —	38:
Statistiska centralbyrån ................	................................... —	33: 7 5
Skolöverstyrelsen ............................	................................... —	35: —
Livgardet till häst............................	................................... —	34: -
Länsstyrelsen i Falun ....................	................................... —	35: 90
Länsstyrelsen i Malmö....................	................................... 32: —	—

Postverket har för pennan A. W. Faber nr 1210 (mellankvalitet) betalat
17 kronor 25 öre per gross. Statens domänverk använder numera för
ritändamål o. d. märket »Apollo» (Johann Faber), som betingat ett pris
av 22 kronor 95 öre per gross.

79 -

Vid inköp av smärre kvantiteter än ett Kross av Koh-i-noor-pennan
har per dussin betalats priser av högst 4 kronor 50 öre, vilket är det gängse
detaljhandelspriset, och lägst 2 kronor 67 öre. Även beträffande blyertspennor
av samma kvalitet föreligga sålunda avsevärda prisdifferenser,
delvis beroende på inköpens storlek.

Stenciler.

(Nettopris per kartong.)

	Vit Duro type nr 6 (48 ark)	Duo- derma (20 ark)	Ellams vax (24 ark)	Ellams gummi (24 ark)
Postverket...........................................................	_	_	6: 60
Telegrafverket ......................................................	30: —	—	—
Statens järnvägar ...............................................	—	—	4: 95	-
Pensionsstyrelsen m. fl...........................................	40: —	—	—
Nedre justitierevisionen in. fl.................................	—	_	8: —	—
Svea hovrätt m. fl................................................	—	-	10: —	—
Fångvårdsstyrelsen m. fl........................................	—	10: 80	—	—
Sjökrigsskolan .....................................................	—	—	7: —	—
Riksräkenskapsverket.............................................	—	—	—	12: —
Statistiska centralbyrån.........................................	36: —	—	—	—
Skolöverstyrelsen m. fl...........................................	—	1 1 öö ö i-H	—	14: —
Länsstyrelsen i Västerås .......................................	—	—	—	11: 20
Länsstyrelsen i Malmö ..........................................	28: —	—		—

Statens domänverk använder ett stencilpapper av s. k. pelikanotyp, som
betingat ett pris av 10 kronor 8 öre per kartong om 24 ark.

Förutom ovan angivna slag av stenciler hava även andra kommit till
användning; antalet olika sorter är delvis beroende på de olika typer av
dupliceringsmaskiner, som användas. I fråga om nämnda maskiner och
stencilerna gäller i stort sett detsamma som ovan anförts beträffande
skrivmaskiner och färgband. En viss konkurrens har emellertid så tillvida
utvecklats, som stenciler till en viss maskin tillverkas och försäljas
även av andra än maskinfabrikanternas egna representanter.

Ovanstående sammanställning giver vid handen, att beträffande stenciler
förekomma rätt stora prisvariationer. Dessa torde huvudsakligen
vara beroende på storleken av de rabatter, som medgivits vid inköp av
stenciler till ett visst antal (kupongböcker). Rabatterna växla med hänsyn
till inköpens storlek mellan 10 och 33 Vs procent; vid inköp av större
partier såsom t. ex. av statens järnvägar har än större prisreduktion
ernåtts.

Inom de olika fabrikaten förekomma flera olika kvaliteter. I allmänhet
torde det för vanlig duplicering inom verken icke vara erforderligt

— 80 —

att använda den högsta kvaliteten, som är avsedd för duplicering a
ovanligt stora upplagor. Det vill emellertid synas som om verken i
fall icke tillräckligt beaktat detta.

Stålpennor.

De priser, som betalats för stålpennor, äro mycket växlande. Det torde
vara tillräckligt att angiva högsta och lägsta priserna per gross för några
av de mest förekommande sorterna.

Märke	Lägst	Högst
1002 ......................	...................................... 2:75	5:25
1003 .......................	...................................... 2:75	5: 25
0185 .......................	...................................... 2:75	5: —
Skolpenna..............	...................................... 1:75	3:15
Kungs ...................	...................................... 3:75	5:50
J-penna ...................	...................................... 2:75	5: -
510...........................	...................................... 3:15	5: 50
516 ...........................	...................................... 2:60	6: 50.1
I sammanställningen här	ovan ingå ej affärsverken.	Då ovan avsedda
upphandling av stålpennor	gällt ungefär enahanda kvantiteter, 1 å 2
gross, torde avvikelserna i	prisen vara att hänföra till själva sättet för

upphandlingen.

Skrivmaskiner.

Statens utgifter för inköp av skrivmaskiner är numera en jämförelsevis
betydande post av verkens expenskostnader. Den totala utgiftssumman
för samtliga statens verk belöper sig enligt de till revisorerna insända
uppgifterna till följande belopp i avrundade siffror.

för budgetåret 1924/25 ........................ kronor 108,000: —

» » 1925/26 » 122,000: —

» » 1926/27 » 112,000: —.

Beträffande dessa belopp, vilka med hänsyn till de inkomna uppgifternas
delvis ofullständiga skick torde få betraktas såsom minimibelopp, är
emellertid att märka, att de utgöra verkens kontanta nettoutgifter efter
avdrag av det värde, vartill i utbyte avlämnade begagnade skrivmaskiner
beräknats. Dylika utbyten i samband med inköp av nya skrivmaskiner
förekomma såsom framgår av nedanstående uppgifter i stor utsträckning.

Antalet inköpta skrivmaskiner utgjorde

under budgetåret 1924/25 ............................ 311, varav utbytta 62

» » 1925 26 —....................... 395, » » 71

» » 1926/27 ............................ 379. » » 74.

Länsstyrelsen i Gävle.

81 -

Av de inköpta skrivmaskinerna hänföra sig till affärsverken för ifrågavarande
budgetår respektive 145, 197 och 201, motsvarande en kontant
köpeskilling av respektive 39,000, 50,000 och 49,000 kronor. I nämnda
belopp ingå av telegrafverket inköpta, för telegrams utskrivning avsedda
skrivmaskiner av enklare konstruktion (märke Imperial å 165—175 kronor
per styck) till ett antal för budgetåret 1924—1925 av 50 stycken samt
för vartdera av budgetåren 1925—1926 och 1926—1927 av 100 stycken.

Ämbetsverkens upphandling av skrivmaskiner företages i allmänhet,
allteftersom behov av nyförvärv yppar sig. Vid dylika inköp erhålla verken
en större eller mindre rabatt å det gängse detaljliandelspriset, Samtliga
affärsverk med undantag av vattenfallsverket ävensom tullverket
samt arméförvaltningens civila departement för arméförvaltningen och
underlydande myndigheter hava genomfört centralupphandling av skrivmaskiner.
Upphandlingen sker vad beträffar postverket, telegrafverket
och statens domänverk efter infordrande av anbud angående leverans på
en gång'' av i regel flera maskiner, avseende att täcka det nära föreliggande
behovet; endast undantagsvis (domänstyrelsen och arméförvaltningen)
äro inköpen så omfattande, att lagring av skrivmaskiner under
viss tid förekommer. Genom nämnda upphandling hava erhållits lägre
priser än eljest varit möjligt. Järnvägsstyrelsen, vars upphandling nästan
uteslutande avsett en maskin i sänder, har i skrivelse till revisorerna
omförmält, att det numera ifrågasatts, att för verket uppgöra avtal om
leverans av ett större antal skrivmaskiner på en gång att levereras i
man av behov och med skyldighet för leverantören, om så påfordras, att
i utbyte mot den nya maskinen taga en gammal.

Av särskilt intresse är den centralupphandling av skrivmaskiner, som
•genom statskontorets försorg verkställes för statskontorets och länsstyrelsernas
räkning. Inköpen hava avsett poster om 10 maskiner av samma
slag att efter rekvisition från statskontoret levereras från leverantören
till angiven plats samt hava verkställts efter relativt förmånliga priser.

Ett centralt uppliandlingssätt av skrivmaskiner tillämpas jämväl beträffande
marinen, ehuru i något olika form, i det att marinförvaltningen
avslutat kontrakt med en finna i skrivmaskinsbranschen angående leverans
till marinförvaltningen och underlydande myndigheter av märket
»Continental» i mån av behov till i kontraktet angivna priser. Dessa
priser äro lägre än de, som betalts av ämbetsverk vid inköp av skrivmaskiner
under hand, men äro å andra sidan högre än de, som debiterats
affärsverken vid fast inköp av flera maskiner på en gång.

Även för ytterligare några förvaltningsgrenar av mindre betydelse har
centralisering av upphandlingen av skrivmaskiner ägt rum.

I marknaden förekomma ett antal olika skrivmaskinstyper, vilka i kvalitet
torde få anses i stort sett jämförliga. Av de för statens räkningmest
upphandlade skrivmaskinerna äro de av märkena Continental, Remington,
Royal och Underwood för närvarande åsatta ett grundpris av

•6 — Rev.-berättelse ant/, statsverket för år 1927. T.

— 82 —

500 kronor. Därtill kommer skrivmaskinen Woodstock, betingande et
pris av 450 kronor. Nämnda priser avse skrivmaskiner med ordinär
valsbredd och ökas vanligen med 50 kronor för varje ökning av valsbredden
med 5 centimeter. Å ovan angivna priser medgivas statens verk
en rabatt av 20 å 25 procent. Ibland har emellertid en mindre rabatt
utgått. Vid större inköp tillämpas emellertid, såsom ovan framhållits,
än lägre priser.

Revisorerna hava granskat de priser, som betalats av de olika ämbetsverken
för de upphandlade skrivmaskinerna, samt meddela här nedan
några uppgifter för jämförelse mellan de betalda priserna å vissa skrivmaskiner,
avseende ordinär valsbredd. Uppgifterna gälla budgetåren
1925—1926 och 1926—1927, under vilken tid någon nämnvärd förändring i
grundpriserna icke ägt rum.

''	Continental K 1	Remington ! 12 A	Royal 10	Underwood 5	Woodstock ! 5
	Er.	Er.	Kr.	Kr.	Er. i
Postverket .............................. Telegrafverket...........................	1375: -1325: — 325: -	339: 50	—	339: 50 J412: 50 1400: —	(300: — i 1,290: — 325: -

Statens domänverk

Svea hovrätt ........

Statskontoret.....

315:

370:

/290

|265

(330: —
1300: —

Marintörvaltningen m. fl............

Arméförvaltningen m. fl.............

Pensionsstyrelsen m. fl. ............

Karolinska institutet..................

Lantbruksstyrelsen ..................

Sveriges geologiska undersökning.;

Riksförsäkringsanstalten ............

Stockholms hospital .................

Veterinärhögskolan ..................

Statens pensionsanstalt ...........

355: —
355: —

410: —

— 375: —

— ! 490: — j —

367:50 i — j — ] —

— ! 400: — | —

325: —

— | — j — | 31<): —

375: —

Ovanstående uppgifter avse endast sådana inköp, som ägt rum utan
samtidigt verkställt utbyte mot gammal maskin. Då flertalet av ämbetsverken
dessutom i sina uppgifter till revisorerna icke angivit de inköpta
skrivmaskinernas modeller, har det material, som kunnat användas för
här ifrågavarande prisjämförelse avsevärt begränsats. De föreliggande
uppgifterna giva emellertid vid handen, att icke obetydliga prisdifferenser
förekommit vid upphandling av skrivmaskiner. Liknande differenser
hava jämväl konstaterats för andra skrivmaskinsmodeller än de ovan
upptagna. Nämnda differenser torde såsom ovan angivits väsentligen

— 83 —

vara att hänföra till de olika sätten för upphandlingen. De avspegla därjämte
den livliga konkurrens, som gör sig gällande på marknaden för
skrivmaskiner, och under vilken priserna ofta fastställas från fall till
fall med hänsyn till föreliggande omständigheter.

Såsom ovan framhållits hava i åtskilliga fall vid inköp av skriv
maskiner begagnade sådana lämnats i utbyte. Värdet av sistnämnda maskiner
har därvid beräknats i varje särskilt fall med hänsyn till maskinernas
beskaffenhet. Dessa bytesvärden hava endast angivits av en del
av ämbetsverken. De variera i dessa fall från 27 kronor till 525 kronor
och uppgå i allmänhet till omkring 125 kronor. Revisorerna hava självfallet
icke kunnat ingå på granskning av nämnda belopp och ej heller på
granskning av frågan, huruvida inköp av nya maskiner alltid varit oundgängligen
nödvändigt.

Vid leverans av skrivmaskiner pläga leverantörerna i åtskilliga fall
lämna för varje levererad maskin vissa års garanti för fabrikationsfel
eller felaktigt material. För tillsyn och rengöring av skrivmaskiner plägar
flertalet verk utbetala en ersättning för år och maskin av 20 å 30
kronor. För detta belopp verkställas i allmänhet dels varje månad en
mindre omfattande avputsning av maskinen, dels en gång varje år en
grundlig rengöring av densamma. Med berörda pris uppgå de årliga
kostnaderna för skrivmaskinernas rengöring — reparationer torde ytterst
sällan erfordras — för statens samtliga maskiner till ett avsevärt belopp.

Revisorerna vilja härefter övergå till att redogöra för sina iakttagelser
beträffande bränsleupphandlingen.

Revisorernas granskning av föreliggande uppgifter beträffande upphandlingen
av bränsle har uteslutande gällt sådant bränsle, som förbrukats
för uppvärmning av tjänstelokaler och som sålunda företett en
viss likvärdighet.

Totalkostnaderna för sålunda anskaffat bränsle hava ej kunnat exakt
uppskattas på grund av de lämnade uppgifternas ofullständighet men
hava för de tre sistförflutna budgetåren approximativt beräknats till
respektive 6,800,000 kronor, 5,500,000 kronor och 6,100,000 kronor. Större
delen av dessa kostnader eller minst 75 procent avser upphandlat kolbränsle,
d. v. s. stenkol och koks.

Bränsleanskaffningen ombesörjes i regel av varje statsinstitution självständigt.
En fullt genomförd centralupphandling har endast förekommit
hos statens järnvägar och inom marinen, i vilka fall densamma omfattat
jämväl sådant högrevärdigt bränsle, som kommit till användning
vid verksdriften. Hos järnvägsstyrelsen verkställes sålunda all upphandling
av kolbränsle genom styrelsens förrådsbyrå och hos marinförvaltningen
upphandlas allt kolbränsle för marinens behov med undantag
dock för den koks och antracit, som förbrukas vid Karlskrona station
och fästning, och som inköpes av vederbörande varvschef i Karlskrona.

Bränsle.

84 —

En viss lokalt centralicerad upphandling bär emellertid även förekommit,
såsom till exempel vid statens järnvägar distriktsvis ifråga om
erforderligt vedbränsle, vid postverket beträffande koks för verkets samtliga
lokaler i Stockholm, vid telegrafstyrelsen distriktsvis beträffande
allt kolbränsle samt slutligen inom armén, där gemensam upphandling i
vissa fall skett för flera myndigheter och truppförband såsom inom andra
och tredje arméfördelningarna samt för Bodens och Gotlands garnisoner.

Någon samverkan mellan olika å samma ort förlagda statsmyndigheter
bar, såvitt revisorerna kunnat finna, eljest icke ifrågakommit. Tvärtom
förekomma fall, där decentralisering drivits så långt, att olika avdelningar
av en och samma institution fått självständigt tillgodose sitt
bränslebehov. Belysande exempel å ett dylikt förhållande utgöra Uppsala
universitet och centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Frågan om gemensam upphandling för de olika avdelningarna
inom nämnda institutioner lärer emellertid vara under övervägande.

Då marknadsförhållandena för kol- och vedbränsle äro vitt skilda och
såsom följd härav upphandlingssättet för dessa båda huvudgrupper av
bränsle måste förete väsentliga olikheter, hava revisorerna ansett sig böra
behandla dessa frågor var för sig.

Vad då först angår de till sin omfattning mera väsentliga inköpen av
kolbränsle, hava dessa inköp tack vare den statliga kontroll och upplysningsverksamhet,
som bedrivits på detta område, under de senare åren
kommit att inriktas på vissa för förekommande värmeanläggningar lämpade
kol- och kokssorter, vilka i förhållande till sitt bränslevärde i den
allmänna marknaden betinga ett relativt förmånligt pris.

De mera förmånliga villkor, vederbörande i dylika fall betingat sig,
hava emellertid även i hög grad påverkats av det förhållandet, att tillgodoseendet
av det årliga bränslebehovet skett efter utbud i den allmänna
marknaden. Stora grupper statsinstitutioner såsom länstyrelsen,
läroverk m. fl. verkställa emellertid fortfarande sin upphandling
utan dylikt upphandlingsförfarande och utan att anlita den tekniska sakkunskapen
som stått till buds, förhållanden, som givetvis påverkat priserna
på ett oförmånligt sätt.

Bevisorerna hava ansett det vara av intresse att särskilt undersöka
inköps- och prisförhållandena beträffande olika myndigheter, belägna
å samma ort. Därvid hava sådana platser ifrågakommit, där ett flertal
statsinstitutioner äro samlade. Såsom lämpliga orter för denna speciella
undersökning hava utvalts Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Uppsala,
Östersund och Härnösand.

Till Stockholm förlagda centrala ämbetsverk och andra statliga förvaltningar
hava huvudsakligen verkställt sina inköp av kolbränsle, enkannerligen
koks, hos Stockholms gasverk. Ett femtiotal myndigheter
hava sålunda under de tre sistförflutna åren haft kontrakt med gasverket
om successiv leverans av koks, och hava dessa leveranser samman -

— 85

lagt omfattat eu ärlig kvantitet om cirka 250,000 hektoliter. Merendels
hava kontrakten med gasverket förnyats år från år utan föregående
prövning, huruvida genom utbud av leveranserna förmånligare priser
skulle kunnat erhållas. Fall förekomma dock där kontrakten tecknats
med gasverket under dylik för det speciella fallet förefintlig konkurrens.

Priset har antingen fixerats att gälla för hela årsleveransen, således
ett fast pris, inklusive ersättning för transportkostnad, eller ock bestämts
till ett belopp, 10 procent lägre än det vid varje rekvisition gällande
detaljpriset, med tillägg av 25 öre per hektoliter för transport inom
Stockholm.

Det fasta priset har synbarligen i allmänhet fixerats på grundval av
det detaljpris, som noterats vid ingången av bränsleåret. Till följd härav
har detta fasta pris under bränsleåret 1924—1925, då koksprisen undergått
en rätt avsevärd sänkning, ställt sig oförmånligt. Under bränsleåret
1925—1926 hava några prisförändringar ej inträffat, varför det fasta
priset och de enligt s. k. glidande skala gällande helt sammanfalla. Året

1926—1927 har däremot såsom fast pris för okrossad koks, vilket varit
den vanligen förekommande kokstypen, gällt 1 krona 78 öre per hektoliter,
medan de glidande prisen med hänsyn tagen till å ena sidan medgiven
rabatt och andra sidan tilläggsavgift för transport företett eu successiv
stegring upp till 2 kronor 50 öre per hektoliter och således varit
betydligt oförmånligare.

I några enstaka fall hava andra priser fått erläggas. Under bränsleåret
1925—1926, då för okrossad koks gällt ett stadigvarande pris av 1
krona 55 öre per hektoliter, har arméns centrala beklädnadsverkstad betalt
ett lägre pris å 1 krona 45 öre per hektoliter för en årsleverans om
1,700 hektoliter, och byggnadsstyrelsen likaledes ett lägre pris å 1 krona
48 öre per hektoliter för 29,925 hektoliter. Arméns intendenturförråd äter
har erlagt ett pris å 1 krona 43 öre per hektoliter för 1,200 hektoliter.

Slutligen bör här omnämnas, dels att ett par institutioner efter infordrande
av anbud från ett flertal leverantörer, däribland Stockholms gasverk,
träffat avtal med enskild kolfirma om leverans till förmånligare
villkor än de, som erbjudits från gasverket, dels ock att eu myndighet
under budgetåret 1925—1926 hos en enskild firma inköpt prima okrossad
Durham-koks till ett pris av 1 krona 45 öre per hektoliter, samtidigt som
Stockholms gasverks pris för koks av ungefär motsvarande kvalitet vid
samma tidpunkt utgjorde 1 krona 55 öre per hektoliter.

Upphandling av stenkol för värmeanläggningar vid statsinstitutioner
i Stockholm har i någon större omfattning endast förekommit vid strafffängelset
å Långholmen samt vid Stockholms hospital. Under budgetåret
1924—1925 hava båda dessa anstalter från en och samma firma upphandlat
ångkol av fabrikat Best South Yorkshire om cirka 1,000 ton vardera,
straffängelset till ett pris av 34 kronor 95 öre per ton och hospitalet till
ett pris av 36 kronor 85 öre per ton. De båda senare årens inköp hava

omfattat skilda kolfabrikat, därvid till synes i förhållande till mar
läget förmånliga priser betingats. Under sist förflutna budgetår har
straffängelsets behov av ångkol till väsentlig del tillgodosetts genom marinförvaltningen.

Medan inköpen i Stockholm sålunda huvudsakligen varit koncentrerade
till en och samma leverantör, Stockholms gasverk, hava i övriga
här nedan upptagna städer ett flertal leverantörer, mest enskilda kolfirmor,
tillgodosett förekommande behov av kolbränsle. Såsom följd härav
förete ock de olika uppköpen i dessa städer en betydande variation vid de
olika statsinstitutionerna. Till belysande av detta förhållande meddelas
här nedan följande sammanställning, avseende budgetåret 1925—1926, då
branslemarknaden företedde mera fasta prisförhållanden.

87

1	Stenkol	Okrossad koks	K r o s	säd koka
	kvali-	antal	pris	kvali-	antal	pris	kvali-	antal	pris ;
	tet	ton	per ton	tet	hl.	per hl.	tet	hl.	per hl.
Göteborg.	l	2	8	4	6	6	7	8	9
Centrallängelset å	B.S.Y.1	460.6	28: 8 9	—		—	—	—	—
Härianda
Göta artillerirege-	skot-	377.1	123: 75	B. S. Y.	7,541	1: 49	B. S. Y.	3,015	1 :64
mente	ska kol	\24: 7 6	c:a 75 mm.			40—55
							mm.		I
Länsstyrelsen	—	—	—	eng. gj.	100	1: 94		—	—
				westl. 50—	1,905	1: 68
				80 mm.					1
Hospitalet	B.S.Y.	1,000	26: 6 8	Horden	5,400	1: 2746	Horden	577	1: 466
1 -600			50-150			30-50
	mm.			mm.			mm.		i
Postverket:									I
Nya posthuset	—	—	—	Durham 1.	14,097	2 1: 475	—	—	— !
				westl.
Postverkets bo-	—	—	—	»	800	1: 79	—	—	— 1
stadshus
Telegrafverket	—	—	—	B. S. Y.	195	1: 49	B. S. Y.	2,060	2: 03
			1. Durham	1,300	1: 60	1. Dur-	920	1: so
|					1,700	1: 66	ham	2,830	1: 861
Tullverket	—	—	—	eng. gasv.	1,185	1: 36	—	—	—
				westl. 1. eng.	5,035	1: 48
Landsarkivet	—	—	—	—	—	—	gj. koks	623	2 2: 06
							westl.	330	2 2: 28
Högre latinlärover-	—	—	—	westl. c:a	4.535	2 1: 78	—	—	—
ket				100 mm.
Högre reallärover-	—	—	—	Horden	3,125	2 1: 87	—	—	—
ket
Västra realskolan	—	—	--	Durham	1,150	1: 65	—	—	—
Östra realskolan	—		—	westl.	1,652	2 1: 92		—	—
Folkskolesemina-	—			westl. 40 —	2,015	1: so		—	—
riet				75 mm och därutöver
1 Chalmers tekniska	—	—	—	B. S. Y.	5,325	1: 69		—	—
1 institut
Malmö.
Centrallängelset	B.S.Y.	129.080	32: —	westl. 40—	3,030	1: 59			—
!				120 mm. 60-150
				mm.					1
Kronprinsens hu-	B. S. Y.	275	29: 89	Durham	4,000	1: 60	eng.	1,000	1:88
sarregemente Länsstyrelsen		_		eng. gj. 50—80	1.425	2 2: 32		—
				mm-
Hospitalet3	-	—	—	—	—	—		—	—

1 Best South Yorkshire. — 2 Medelpris. — 3 Upphandlat bränntorv.

— 88 —

	1	2	3 1 4	5	6	7	8	9
Postverket	—	—	— eng. gj. 40—80 mm.	5,228-	1: 486	—	—	—
Telegrafverket	—	—	gasv.	1 1,7	1 1: 50	—	8 1 11	8 2: 25 1: 65
Tullverket		"	— gj. koks	3 2,920	1: 588	g- » min-koks»	1,035	4 1: 786
Högre allmänna lä-roverket		5	— eng. gj. 100—125 mm.	5,	4 1: 97	eng. gj. 40-60 mm.	425	42: o 7
Realskolan	—		— westf 60 —	3,205	1: 668	eng. fur-	690	1: 813

90 mm. 500 1: 537f> nace
60 1:95 25-60

mm.

Tekniska elemen-tarskolan	—	_	—	gasv. 70— 120 mm.	950 1,060	1: 50 1: 635	—		—
Linköping.
Straffängelset	—		—	Horden 40 — 90	400	1: SO	—	—	—
				mm.
Första livgrenadjär-regementet	westf.	6 529	22:_	Durham	7.080	1: 56	—		-
Andra livgrenadjär-regementet	westf.	7 612.025 21.15	421: 96 35: ii	Oxelö-sunds järn-verks kam-	948 8 6,076	1: 41 1: 50			_
				marugn s-koks
Östgöta trängkår	westf.	7	22: —	»	7 5,934	1: 35	—
Garnisonssjukhuset				gasv.	2,073	1: 62	—		-
Länssty-relsen	_	—	—	eng. gj. 1. westf-	325	2: so	—	—
Postverket	~		—	gasv.	2,400	1: 65	—	—	—
Högre allmänna lä-roverket				North-Brancapeth Pat. Fur-	] 3,270	4 1: 91	—	~	_
•				nace lätt gasv.-koks	1 J. 350	1: 60
Folkskolesemina- riet	—	—		Horden 1. Durham 80-100	725	1: 16
				mm.
Uppsala.
| Straffängelset 1	~	_		9 80-150 mm.	10 1,250	1: 61

1 87.020 kg. å 30:— per 1,000 kg. — s 60,930 kg. å 45:— per 1,000 kg. 5,740 kg, å 32: 40
per 1,000 kg. — 3 146 ton å 31: 15 per ton. — 4 Medelpris. — 5 Endast 65 hl. Sunderlands
hushållskol. — 11 Från Järnvägsstyrelsen genom II arméfördelningen. — 7 Från Järnvägsstyrelsen.
— 8 Genom II arméfördelningen. — 9 Kvalitet ej uppgiven. — 10 60.86 ton å 33: 45 per ton.

89

	1	2	3	4	5	e	7	8	9
Upplands infanteri-	_	_	_	westf. 90 —	10,509	1: 57	—	—	—
regemente				150 mm.
Upplands artilleri-	ILS. Y.	50	24: 5 5		-		gasv.	250	1: 60
regemente Länsstyrelsen	—	—	—	eng. gj. 60-80	oi CO. 00	2: 34	—	—	—
				mm.
Uppsala hospital	B.S.Y. westf.	800 |	22: 88	—	—	—		—
	gasfl. nussk.	2,200	21: 95	—	—	—	—
	I/II	J
Telegrafverket	—	—	—	Yorkshire	2,000	* l: 47G	_
				80- 110
				mm.
Tullverket	-		—	_	—		eng. gj. 40-60	140	2: 25 ''
							mm.
Landsarkivet	—	—	—	eng. gj. 60-80	500	1: 86	—	—
				mm.
Uppsala universitet:
a) institutionerna		—	—	eng. gj.	• 15,500	5 1: 78	—	—
b) akademiska	ober-	2,607	26: 94	gasv.	709	3 1: 68	—
sjukhuset	schle- siska
Högre allmänna lä-	—	—	—	eng. gj.	534	1:7 5	—	—	—
roverket
Folkskolesemina-	—	- •	—	tung eng.	3,012	1: 75	—	—	—
riet				koks
Lantbruksinstitutet			—	eng. gj.	4 3,070	4 1: 887	—	—	—
vid Ultuna				60-85
				mm.
Östersund.
Jämtlands fältjä-	ober-	330	632: 25	gasv.	1,000	1: 85	—	—	—
gareregemente	schle- siska			gint-	1 9,000 j. 2,000	1: 89 1: 95
Norrlands artilleri-	d:o,	150	632: 25	westf. 50—	4,970	1: 95	—	—	—
regemente	över			100 mm.
	no
	mm.
Länsstyrelsen	—	—	—	westf. 50—	300	1: 89	—	—	—
				120 mm. Horden 50-120	800	1: 99	—	—	—
				mm.
Hospitalet	ober-	1,893.180	29: 05	gasv.	400	1: 65	—	—	—
	schle- siska				2,000	1: 55

90 ton ä 32:80 per ton. — 1 Runt tal. — 3 Medelpris. — 4 153.5 ton å 27: 76 per ton.
Fritt banvagn Ö. — e Fritt station.

— 90 —

	l	2	8	4	5	6	7	8	9
Telegrafverket				Oxelö-sunds järn-verkskam-marugns koks 75 — 110 mm.	2,000	1: 97	Durham 25-50 mm.	300	2:
Högre allmänna lä-roverket	''		“	westf. 50 — 70 mm.	100	1 2: 60	westf. 12-50 mm.	75	1 2: 63
Härnösand.
Centralfängelset	Cou- den- beath	300.84 5	30: —			“
Länsstyrelsen	—	—	—	gasv. 100— 120 mm.	1,505	1: 7 5	—	—	—
Hospitalet	—	—	—	»	700	1: 95	—	—	—
Telegrafverket	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Högre allmänna lä-roverket	—	—	—	westf. 100 mm. (c:a)	1,350 300	2: — 2: 50	—	—	—
Folkskolesemina- riet				westf. minst 80 mm.	! 1,250	2: 05			i
Tekniska elemen-tarskolan		-	—	westf.	50 1,830	2: — 2: 05	—	—	_ i

1 Medelpris. — * Tillkommer lämpningskostnad för 1,000 hl. — 110: —.

De priser, de olika myndigheterna fått erlägga, hava, såsom förestående
sammanställning utvisar, varit synnerligen växlande å en och samma
ort. Dessa växlingar hava i viss mån varit beroende på varans olika
kvalitet och styckestorlek, men torde framför allt ha sin förklaring i det
tillämpade upphandlingssättet och omfattningen av den verkställda upphandlingen.
Belysande för situationen är nämligen, att de institutioner,
vilka verkställt sin upphandling efter infordrande av anhud och därjämte
efter samråd med vederbörande tekniska myndighet valt ett
bränsle med relativt gott värmevärde, även lyckats betinga sig de förmånligaste
priserna. Så är nämligen förhållandet med ovan angivna
leA^eranser till arméns myndigheter, fångvårdsanstalter och hospital. Ett
förmånligt pris, tillsynes tack vare en jämförelsevis omfattande upphandling,
har postverket i Göteborg erhållit.

Särskilt oförmånliga inköp hava gjorts av följande institutioner:

i Göteborg: landsarkivet, högre latinläroverket, högre realläroverket,
östra realskolan och folkskoleseminariet;
i Malmö: länsstyrelsen och högre allmänna läroverket;

i Linköping: länsstyrelsen och högre allmänna läroverket;

— 91 —

i Uppsala: länsstyrelsen, landsarkivet, universitetet med akademiska

sjukhuset, högre allmänna läroverket och folkskoleseminariet; i

Östersund: högre allmänna läroverket.

Såsom belysande exempel på de olika villkor, myndigheterna kunnat
betinga sig, utläses av ovanstående sammanställning bland annat följande.

I Göteborg har för westfalisk okrossad koks betalats av postverket 1
kronor 47 öre, av länsstyrelsen 1 krona 63 öre, av högre latinläroverket
1 krona 78 öre, av folkskoleseminariet 1 krona 80 öre och av östra realskolan
1 krona 92 öre samt för okrossad Durhamkoks av postverket 1 krona
47 öre, av telegrafverket 1 krona 60 öre å 1 krona 65 öre, av västra realskolan
1 krona 65 öre och av högre realläroverket 1 krona 87 öre, allt per
hektoliter.

I Malmö har för »engelsk gjuterikoks» erlagts av postverket 1 krona
48.5 öre, av realskolan 1 krona 57 öre, av tullverket 1 krona 59 öre, av
högre allmänna läroverket 1 krona 93 öre och av länsstyrelsen 2 kronor
32 öre, allt per hektoliter.

Liknande prisvariationer förekomma även å övriga orter.

Självfallet är, att, då utgifterna för bränsle utgöra en väsentlig del av
en myndighets förvaltningskostnader, det är av stor betydelse att vid
upphandling å allmänna marknaden förmånligast möjliga pris erhållas.
Förhållandet åskådliggöres lätt genom ett par exempel från ovanberörda
fall.

Högre realläroverket i Göteborg, som under budgetåret 1925—1926 upphandlat
3,125 hektoliter Durhamkoks till ett pris av 1 krona 87 öre per
hektoliter eller för tillsammans 5,895 kronor, hade med ett pris, motsvarande
det postverket åtnjutit för enahanda kokskvalitet eller 1 krona 47.5
öre per hektoliter, kunnat inköpa samma parti för en kostnad av allenast
4,610 kronor, medförande en besparing av cirka 1,300 kronor.

Högre allmänna läroverket i Malmö, vars inköp under samma budgetår
omfattat 5,000 hektoliter engelsk gjuterikoks efter ett pris av 1 krona
93 öre per hektoliter och sammanlagt cirka 9,700 kronor, hade efter det
pris, postverket betalt för enahanda med hänsyn till styckegodsstorleken
relativt dyrare vara eller 1 krona 48.5 öre per hektoliter, kunnat nedbringa
sina förvaltningskostnader med i runt tal 2,300 kronor.

Uppsala universitet har upphandlat cirka 15,500 hektoliter engelsk
gjuterikoks efter ett medelpris av 1 krona 73 öre per hektoliter eller sammanlagt
cirka 26,800 kronor. Kostnaderna för samma parti efter det pris
telegrafverket under samma år erlagt för prima engelsk kokskvalitet eller
1 krona 48 öre per hektoliter, skulle ha belöpt sig till cirka 3,900 kronor
mindre än vad universitetet betalat för detsamma.

Länsstyrelsens i Uppsala inköp av 1,832 hektoliter engelsk gjuterikoks

— 92 —

efter ett pris av 2 kronor 34 öre per hektoliter eller tillsammans 4,286
kronor 88 öre skulle, beräknat efter nyssnämnda av telegrafverket utverkade
pris, ha betingat en kostnad av endast cirka 2,710 kronor, innebärande
alltså en besparing å cirka 1,500 kronor.

En mångfald av liknande exempel kunde här anföras, men det sagda
torde vara nog.

Vad vedbränslet angår bör framhållas, att konsumtionen därav vid
statens verk numera är av mindre betydelse, jämfört med kolbränslet,
men att vedförbrukningen dock drager eu avsevärd årlig utgiftssumma.
Enligt uppgift från socialstyrelsens värmetekniska byrå utgjorde kostnaden
för ved under bränsleåret 1926—1927 vid de av nämnda byrå kontrollerade
värmeanläggningarna tillhopa 687,856 kronor, motsvarande 22.5
procent av den totala bränslekostnaden för samma anläggningar. I
detta belopp ingå då ej motsvarande utgifter för armén, marinen och
statens järnvägar, vilka utgifter torde uppgå till omkring det dubbla av
nyssnämnda belopp.

De från ämbetsverken införskaffade uppgifterna giva beträffande veden
vid handen, att det övervägande flertalet myndigheter verkställa
sina inköp hos vedhandlande på platsen till priser, som variera högst
väsentligt.

På grund av att myndigheterna i ett mycket stort antal fall underlåtit
att lämna fullständiga upplysningar rörande den inköpta vedens beskaffenhet,
leveransvillkor m. m., är det vanskligt att här med bestämdhet
avgöra, i vad mån prisfluktuationerna äro att tillskriva den splittring,
som även i fråga om denna förnödenhet utmärker inköpssättet, eller till
vilken del växlingarna i priset hänföra sig till olikheter i vedens kvalitet,
uppsägning etc. I åtskilliga fall har dock kunnat fastställas, hurusom
myndigheter å samma ort upphandlat ved av samma kvalitet och
vid samma tidpunkt, men till avsevärt olika priser. Stundom inträffar
detta jämväl ifråga om institutioner, som stå under samma förvaltning.

Påfallande är den ringa omfattning, vari staten, som dock torde vara
den största vedproducenten i landet, fått tillgodose sina egna institutioners
behov av vedbränsle. Vissa myndigheter, huvudsakligen inom armén
och marinen, statens järnvägar och fångvården fylla en del av sitt vedbehov
genom inköp från statens skogar. Dessa senare inköp tillgå i regel så
att vederbörande myndighet företager upphandling i föreskriven ordning
genom leveransens utbjudande till fri tävlan, varvid domänverket
antingen direkt från domänstyrelsen eller genom vederbörande överjägmästare
eller jägmästare avlämnar anbud. Härigenom kommer det av
domänverket avgivna anbudet sålunda i direkt konkurrens med den
öppna marknaden, och domänverkets möjlighet att erhålla leveransen
ifråga blir beroende av det offererade prisets läge i förhållande till de
av enskilda firmor erbjudna priserna.

— 93

Åtgärder hava tidigare vidtagits, för att statens egna organ skulle såvitt
möjligt fylla sitt behov av ved bränsle från statens skogar. Sålunda utfärdade
arméförvaltningen år 1910 och järnvägsstyrelsen år 1911 cirkulärskrivelser
till underlydande organ i berörda syfte. Sedermera har Kungl.
Maj:t, såsom redan förut omnämnts, genom en till domänstyrelsen ställd
skrivelse den 3 mars 1922 utfärdat uttrycklig föreskrift, att statsinstitution
vid behov av vedbränsle skall hänvända sig till vederbörande överjägmästare
för inköp genom denne, därest så kan ske, av ved från allmänna
skogar till pris, som gälla i allmänna marknaden vid den tidpunkt,
då avtal om leverans genom överjägmästaren kan komma att
träffas. Enligt vad revisorerna inhämtat, lärer emellertid från vederbörande
departements sida inga åtgärder hava vidtagits för att bringa
ifrågavarande Kungl. Maj:ts beslut till de olika statsinstitutionernas
kännedom.

Någon av nyssnämnda föreskrift orsakad ökning av domänverkets vedleveranser
till statsinstitutioner har icke heller kunnat förmärkas. Enligt
uppgift i centralupphandlingssakkunniges betänkande försåldes år
1913 till statsmyndigheter från statens skogar sammanlagt 34,384 kubikmeter
ved. Motsvarande leveranskvantitet har enligt uppgift från domänstyrelsen
under åren 1924—1926 utgjort respektive 30,575 kubikmeter,
31,066 kubikmeter och 41,371 kubikmeter, utvisande således för åren 1924
och 1925 en minskning av leveranserna i förhållande till år 1913. Den
ökning av de levererade vedkvantiteterna, som år 1926 företer, har sin
förklaring i den ökning av vedkonsumtionen, som föranletts av de genom
engelska kolstrejken uppkomna svårigheterna att anskaffa kolbränsle.
Framhållas bör, att 1926 års leveranssumma, 41,371 kubikmeter, som dock
av nyssnämnda skäl måste betraktas som onormalt hög, icke ens uppgår
till 25 procent av den totala årliga vedkonsumtionen hos statens
myndigheter.

Förhållandet mellan å ena sidan av domänverket under åren 1924—
1926 försåld ved och å andra sidan vad därav levererats till statens verk
belyses i följande sammanställning, grundad på uppgifter lämnade av
domänstyrelsen.

Glödlampor.

— 94 —

		Domänverkets vedförsäljning till siatens verk
	Domänverkets totala vedförsäljning	Statens järnvägar	Armén och marinen
	kbm.	kr.	kbm.	kr.	kbm.	kr.
1924........................	277,021	2,659,911	2,918	29,736	15,897	220,898
1925........................	293,409	2,254,522	6,310	65,263	15,414	223,124
1926........................	352,910	2,906,864	2,985	24,582	20,372	224,892

		Domänverkets ved försäljning till statens verk
	I Fångvården	Övriga statsinstitu-tioner	Summa
	kbm.	kr.	kbm.	kr.	kbm.	kr.
1924........................	2,680	38,574	9,080	101,891	30,575	391,099 1
1925........................	2,155	29,759 |	7,187	71,262	31,066	389,408
1926........................	3,548	42,746 1	14,466	154,532	41,371	446,752

Av förestående tablå framgår, att domänverkets försäljning till statens
verk under sistförflutna kalenderår utgjort något över 10 procent
av de totala vedleveranserna från statens skogar samma år. Vidare
konstateras, att av leveranserna till statens verk under år 1926 hava 49
procent eller ungefär hälften avsett arméns och marinens myndigheter,
inemot 9 procent fångvårdsanstalter, 7 procent statens järnvägar och
återstoden ungefär 35 procent andra statsinstitutioner.

Beträffande glödlamporna har av utredningen framgått, att fabrikanterna
numera äro sammanslutna i ring och hålla gemensamma bruttopriser,
varå dock rabatt lämnas. Rabatten, vartill i det följande icke
räknas vanlig kassarabatt, har för statsverkets del i hästa fall uppgått
till enligt avtal, ingångna under budgetåret 1924—1925 56.5 procent (järnvägsstyrelsen),
under budgetåret 1925—1926 50 procent (generalpoststyrelsen)
och under budgetåret 1926—1927 37 procent (generalpoststyrelsen
å vissa lampor).

- 95

Bruttopriserna hava enligt nedanniimnda prislistor utgjort för följande
lampor:

						>	watts lampor (päronform)	v*	watts lampor
						10 — 50 nlj. 50 - 139 volt	10—50 nlj. 140 — 169 volt	10 - 50 nlj. 170 — 250 volt	75 watt.	100 watt.	200 watt.
Enl.	prislista	d.	1	dec.	1923 ...	1: «5	1: so	1: so	3: 50	4: 26	10: 5o
; »	»	»	15	ang.	1924 ...	1: lo	1:25	1: 25	3: —	3: 50	8: 7 5
»	»	»	24	okt.	1925 ...	1: 25	1: 25	1: 50	2: 75	3: 75	7: 50
						5—25 nlj. 50 — 250 volt		32 — 50 nlj. 50 — 250 volt
»	»	»	12	maj	1926 ...	1: 85		1: 50	2: 50	3: 25	7:_

Under budgetåret 1926-lampor:	—27 hava
Statens järnvägar................	86,000
Postverket ............................	9,700
Telegrafverket ....................	18,600
Statens vatten fallsverk........	12,000
Armén....................................	40,000
Marinen ...............................	30,000
Fångvården ........................	6,000

i runt tal upphandlats följande antal

Medicinalstaten.................... 18,000

Tekniska högskolan............ 1,000

Domänstyrelsen.................... 650

Övriga verk och myndigheter
............................... 20,000

Summa 241,950

Upphandlingen av glödlampor har för kommunikationsverken samt
armén skett centralt enligt av vederbörande verkstyrelser, respektive
armé- och marinförvaltningen ingångna avtal. Järnvägsstyrelsen har
härvid förbehållit domänstyrelsen, fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen
och tekniska högskolan rätt att till av järnvägsstyrelsen kontrakterade
priser verkställa inköp av glödlampor, vilket förbehåll även utnyttjats
av under fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen sorterande inrättningar.

över de upprättade avtalen meddelas nedanstående sammanställning,
därvid angivits enligt desamma utgående nettopris för klara ostämplade
lampor av i ovanstående tabell upptagna typer.

— 96

r~ i		1	wattslampor	wattslampor
	Avtal den	10—50 nlj. 30 — 139 volt	10—50 nlj. 140—169 volt	10—50 nlj. 170—250 volt	75 watt	100 watt	200 watt
Budgetåret 192b—1925.
Järnvägsstyrelsen.....................	Va 24	0.4S	0.54	0.54	—	—	-
	fuh 24	0.94	1.06	1.05	2.45	2.97	7.36
Telegrafstyrelsen .....................	V8/s 24	0.77	0.87	0.87	2.io	2.4 5	6.12
General poststyrelsen ...............	,8/s 24	0.55	0.68	0.63	1.54	1.81	4.70
Vattenfallsstyrelsen1 ...............	Vio 24	0.55	0.68	0.63	1.40	2.—	4.25
Arméförvaltningen ..................	8/s 24	0.91	1’01	1.01	2.86	—	7.08
Marinförvaltningen1 2..................	7» 24	0.6 0	0.68	0.68	1.54	2.20	4.67
Budgetåret 1925—1926.
	24/o 25	—	—	—	1.20	1.70	3.50
	,4/n 25	0.7 7	0.77	0.92	—	—	—
Järnvägsstyrelsen.....................	!8/u 25	0.7 7	0.77	0.92	—	—
	l28/a 25	0.7 7	0.77	0.92	—	—	—
Telegrafstyrelsen ....................	29/, 25	0.68	0.68	0.81	1.56	2.21	4.55
	(28/8 25	0.62	0.62	0.75		—	—
Generalpoststyrelsen ...............	\28/s 25	_	—	—	1.56	2.21	4.55
	r31V 25	0.617	0.617	0.7325	-		—
j Arméförvaltningen ..................	\*''h 25	0.6S	0.68	0.S1	1.56	—	4.55
		5—25		32 — 50
		nlj.		ilj-
		50—250		50-250
Budgetåret 1926—1927.		volt		volt
Järnvägsstyrelsen.....................	30/8 26	0.94	—	1.05	1.75	2.2 7	4.90
{ Telegrafstyrelsen .....................	"A 27	0.94	—	1.06	1.75	2.2 7	4.90
	J8/o 26	0''85	-	0.96	—	—	—
j Generalpoststyrelsen ...............	i\8/„ 26	—	!	—	1.75	2.27	4:90
	j18/s 26	0''S8	—	0.97	_	2.15	4.62
Arméförvaltningen .................	ii20/s 26	0.91	—	0.98		2.17	4.66
Marinförvaltningen..................	| l4/is 26	0.94	—	j 1.05	1.7 5	| 2.2 7	4.90

1 Enligt uppgift har vattenfallsstyrelsen verkställt inköp enligt detta kontrakt intill 1
oktober 1926. Därefter har upphandlingen skett efter anbud under hand med 30 procent å
gällande bruttopriser.

2 Större delen av 1926 års lampbehov har även täckts genom upphandling enligt detta
kontraki.

— 97 —

Övriga verk och myndigheter hava i regel verkställt sina inköp i mån
av behov utan skriftliga avtal. Rabatt har härvid ibland lämnats (under
budgetåret 1926—1927 upp till 35 procent), ibland icke. Samma leverantör
har medgivit olika myndigheter olika rabatt, och samma myndighet
har ofta genom anlitande av flera leverantörer fått erlägga olika
nettopris för samma vara.

Till belysande av dessa förhållanden meddelas följande sammanställning
(avseende budgetåret 1926—1927).

7 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1937.

I

— 98 —

Lantmäteristyrelsen ........................

Veterinärhögskolan .........................

Jordbruksdepartementet..................

Skogshögskolan ...............................

Patent- och registreringsverket..........

Statens provningsanstalt...................

Statens fartygsinspektion i Stockholm.

Karolinska institutet.........................

Tandläkarinstitutet .........................

Gymnastiska centralinstitutet.............

Nationalmuseet ...............................

Skolöverst3Trelsen ............................

Riksarkivet.....................................

Ecklesiastikdepartementet ................

Statens biografbyrå .........................

Riksräkenskapsverket ......................

Statistiska centralbyrån ..................

Socialdepartementet.........................

Yrkesinspektionen l:a distriktet .......

Yrkesinspektrisen ...........................

Socialstyrelsen ...............................

Pensionsstyrelsen ............................

Kommunikationsdepartementet........

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 2 k.

Länsstyrelsen i Stockholm................

Svea hovrätt ..................................

Söderbygdens vattendomstol .............

Österbygdens » .............

Fastighetsregisterkommissionen .........

Tullverket, Stockholm......................

Utrikesdepartementet ......................

Leverantörer och rabattsatser i p

Firma

A

Firma

B

Firma Firma
C D

Diver

leve

törer

20 15

25 —

20

25

10

10

( 35
I 20
20

20

25

20

25

30

0

/ 20
l 15

25

I 25

\ 30
30

20

10

5

20

20

20

0

30

0

0

0

0

0

0

0

20

0

f 0
( 20

0

0

0

35

20

0

— !)!) —

Alt vederbörlig omtanke och sparsamhet ofla icke iakttagits vid inköpen
torde framgå av följande exempel.

Socialstyrelsen har den 7 oktober 1925 inköpt en glödlampa hos viss
firma och därvid erhållit 25 procent rabatt. Den 28 i samma månad bar
av styrelsen hos annan firma upphandlats 50 lampor med en rabatt av
5 procent. Socialdepartementet har den 24 september 1925 erhållit 15 procent
vid inköp hos viss firma. Upphandlingen under hudgetåret 1926—
1927 har verkställts hos annan firma, som ej lämnat någon rabatt. Länsstyrelsen
i Stockholms län har vid inköp hos viss firma den 27 augusti
och den 25 oktober 1926 om respektive 8 och 2 lampor erhållit 30 procent
rabatt, medan annan firma den 9 november och 10 december 1926 vid
leverans till samma myndighet av tillhopa 160 lampor lämnat endast
20 procent. Lantmäteristyrelsen har vid inköp den 22 september 1926
av 18 lampor hos viss firma erhållit 20 procent, varefter inköp i poster
om 10—45 lampor verkställts i oktober och november 1926 samt januari
1927 hos andra leverantörer med 5 procent avdrag å bruttopriserna. Den
27 december 1926 har dessutom hos en firma inköpts 4 lampor med 15
procent rabatt. Svea hovrätt har den 22 oktober 1926 hos viss firma
erhållit 20 procent rabatt vid inköp av 5 lampor, varefter inköpen verkställts
hos andra firmor (8 lampor, respektive 75 lampor) utan erhållande
av rabatt samt hos ytterligare annan firma med 10 procent rabatt.

Vad först angår frågan om statens upphandling av papper, läskpapper
och kuvert inhämtas av det föregående, att åtskilliga åtgärder vidtagits
för eu centralisering av berörda upphandling. Uppgiften att företräda
statsverket såsom konsument av dessa varor påvilar statskontoret, dock
ej så att statskontoret har att verkställa inköpen för övriga myndigheters
räkning utan på det sättet, att statskontoret med säljarna träffar
avtal rörande gemensamma priser för de olika statsinstitutionerna. Endast
i fråga om de mindre förbrukarna hland ämbetsverken i Stockholm
har genom 1924 års cirkulär en föreskrift lämnats i syfte att statskontoret
jämväl skulle uppträda såsom köpare och lagerhållare för dessa
ämbetsverk.

Utredningen har givit vid handen, att flertalet verk följt de av statskontoret
ingångna avtalen. Dock hava åtskilliga myndigheter försummat
detta och härigenom åsamkat statsverket ökade utgifter. Sålunda
har det visat sig, att särskilt för maskinskrivning i rätt stor utsträckning
använts annat papper än de i 1924 års cirkulär och statskontorets
kontrakt upptagna, vilket ställt sig dyrare. Detsamma har varit förhållandet
med kuverten, där ämbetsverken i åtskilliga fall ej funnit sig
tillfredsställda med de standardiserade formaten. I anledning härav
vilja revisorerna framhålla, att ett åsidosättande av föreskrifterna i 1924
års cirkulär synes såsom regel böra få ifrågakomma, endast när det gäller
behov, som kunna tillgodoses genom varor av annat slag till lägre

fievisorernas

uttalande.

— 100

pris än de kontrakterade. Yad särskilt kuverten beträffar torde de standardiserade
formaten i regel fylla de flesta behov, och blott särskilda
omständigheter böra få motivera ett frångående av desamma. Dock vill
det synas, som om standardisering av ytterligare ett större format vore
påkallad, varjämte även s. k. fönsterkuvert, såsom arbetsbesparande,
torde böra upptagas till standardisering. Ävenledes har en del ämbetsverk
använt annat dupliceringspapper än det fastställda, och detta därför
att det sistnämnda papperet i vissa fall icke ansetts tillfredsställande.
Då dupliceringspapperet med tiden genom övergången från handskrift
till maskinskrift får allt större betydelse vid expeditionsarbetet, synes
det angeläget, att eventuellt förefintliga brister i det nuvarande standardiserade
dupliceringspapperet undanröjas, eller att detta papper ersättes
med ett annat lämpligare papper.

Det nu sagda gäller de fall, där avvikelserna från statskontorets kontrakt
för statsverket medfört ökade utgifter. Revisorerna hava emellertid ovan
påvisat, hurusom särskilt de affärsdrivande verken genom att verkställa
sin upphandling vid sidan av statskontorets kontrakt kunnat erhålla avsevärt
billigare papper av likvärdig beskaffenhet. Så till exempel har
järnvägsstyrelsen härigenom på tre år kunnat inbespara ett belopp av

22,000 kronor. Visserligen har detta i väsentlig mån sin grund i de
stora kvantiteter, som på en gång blivit inköpta. Inköpen hava verkställts
genom infordrande av anbud och därigenom hava marknadens
lägsta priser i varje fall kunnat ernås. De lägre priserna å det upphandlade
papperet i förhållande till de standariserade förklaras emellertid
även av de olika papperssorterna. Vad särskilt angår det ovan nämnda
S-papperet, lärer detta uppfylla bestämmelserna för motsvarande standardpapper
(B. 2. 60), i det att det är ett s. k. träspritsulfitpapper, men
skiljer sig från standardpapperet i fråga om tillverkningssättet och ställer
sig till följd därav avsevärt billigare. Såväl detta papper som övriga
av affärsverken upphandlade papper av billigare kvaliteter synas fullt
hava tillgodosett verkens behov. Berörda förhållande synes giva anledning
att ifrågasätta, huruvida ej standardisering av några billigare slag
av skrivmaskinspapper kunde komma till stånd än de nu föreliggande
sorterna. Härigenom kunde med hänsyn till dylikt pappers stora användning
inom statsförvaltningen helt säkert betydande besparingar
göras.

I fråga om normalpapperet framgår av revisorernas undersökning, att
förbrukningen därav är betydande. I synnerhet gäller detta normal 4,
som, på sätt förut nämnts, torde vara den mest använda papperssorten
inom förvaltningen. Att det dyrbara normalpapperet användes i så stor
utsträckning även efter tillkomsten av 1924 års cirkulär med föreskrifter
rörande de billigare papperssorterna har sin förklaring däri, att, när
nämnda cirkulär utfärdades, bestämmelserna i 1907 års normalpapperskungörelse
lämnades oförändrade, i det att enligt cirkuläret det däri an -

— 101 —

givna papperet skulle komma till användning, allenast då normalpapper
icke enligt 1907 års kungörelse skulle nyttjas. Till följd härav hava
de billigare standardpapperen, som upptagas i 1924 års cirkulär, icke
kommit att få den användning, som varit motiverad med hänsyn till
dessa pappers beskaffenhet och prisbillighet utan normalpapperen av
lägre kvalitet hava alltjämt bibehållits. Det bör i detta sammanhang
framhållas, att Standard B till sin sammansättning överensstämmer med
normal 4. Priserna på de båda papperen skilja sig däremot högst avsevärt.
Standard B 75 oskuret kostar sålunda 13 kronor 42 öre per 1,000
ark (vid order om minst 1,000 kilogram 12 kronor 20 öre), under det
att normal 4 betingar ett pris av 21 kronor. Prisskillnaden är huvudsakligen
beroende på kostnaderna för den ingående kontroll, normalpapperet
enligt 1907 års kungörelse är underkastat. Standard B torde emeller
tid i regel utan olägenhet kunna användas i de fall, då enligt 1907
års kungörelse normalpapper 4 skall nyttjas.

Av det ovanstående framgår, att 1907 års förordning om användningen
av normalpapper är i behov av en omarbetning. Förordningen har vid
åtskilliga tillfällen förhindrat vederbörande verk att använda ett billigare
papper, än som oundgängligen krävts i de olika fallen. Överhuvud
taget synes det nödvändigt, att en revidering av bestämmelserna om
användningen av papper för statens behov snarast kommer till stånd.
Denna revidering torde böra avse utfärdandet av enhetliga bestämmelser
angående statens förbrukning av samtliga papper, såväl normal som
standard m. fl. sorter. Med hänsyn till de besparingar, som därigenom
skulle kunna vinnas, torde särskilt böra undersökas, i vad mån användningen
av det relativt dyrbara normalpapperet kunde, utan åsidosättande
av berättigade krav på papperets kvalitet för särskilda fall, såsom
för arkivändamål o. d., begränsas och ersättas av billigare papperssorter.
Såsom ovan framhållits torde i stället för normalpapper 4 kunna
användas ett standardpapper. Omöjligt torde måhända icke heller vara
att utbyta normalpapper 3, innehållande 50 procent lump, mot standard
A, innehållande 25 procent lump. De fyra norlmalpappersklasserna skulle
härigenom kunna ersättas av endast två sorter normalpapper, som då
skulle föreskrivas till användning i sådana fall, där särskilt höga fordringar
måste ställas på papperets egenskaper.

Nu berörda frågor om en omarbetning av föreskrifterna rörande användningen
av papper inom statsförvaltningen i syfte att nedbringa
statsverkets utgifter för detta ändamål synas böra föras till en snar lösning.
Bevisorerna hava sig bekant, att statens provningsanstalt enligt
Kungl. Maj:ts uppdrag sedan år 1920 är sysselsatt med en utredning rörande
ändringar i normalpappersförordningen och dithörande bestämmelser,
varvid huvudvikten torde hava lagts vid en undersökning rörande
det nuvarande normalpapperets lämplighet ur teknisk synpunkt. Allvarliga
anmärkningar mot normalpapperets hållbarhetsegenskaper hava

102 —

nämligen framkommit och gjort en dylik undersökning nödvändig. Revisorerna
förvänta, att vid denna utredning ovanberörda av revisorerna
framförda praktiskt-ekonomiska synpunkter jämväl bliva beaktade, samt
att utredningen, vilken dragit ut på tiden bland annat på grund av svårigheter
att erhålla för undersökningars verkställande erforderliga medel,
måtte utan alltför stor tidsutdräkt kunna fullbordas.

Jämväl frågan om det använda papperets format förtjänar att uppmärksammas.
I åtskilliga fall såsom för smärre skrivelser, remissomslag
o. d. torde kvartoformatet kunna med fördel användas i stället för
det i allmänhet brukade folioformatet.

Vad angår de av statskontoret träffade avtalen rörande leverans av
papper, vilja revisorerna fästa uppmäksamheten på att i kontrakten rörande
normalpapperet icke intagits några bestämmelser om pris för papperets
linjering, under det att så däremot skett i avtalen rörande standardpapperet.
Också ställa sig de priser för linjering av normalpapper,
som av bruken tillämpas, väl höga. De uppgå nämligen till 6 kronor 40
öre för normal 1, 5 kronor 20 öre för normal 2, 4 kronor för normal 3 och
2 kronor 80 öre för normal 4, allt per 1,000 ark. Motsvarande pris för
linjering av standardpapperen utgör enligt statskontorets kontrakt för
samtliga standardpapper 1 krona. Denna sak bör uppmärksammas vid
uppgörande av kontrakt i fortsättningen.

Såsom av revisorerna ovan omtalats, har bestämmelsen om statskontoret
såsom inköpare och lagerhållare för mindre förbrukare i Stockholm
icke tillämpats, emedan åtgärder av denna art icke av något verk påkallats
hos statskontoret. Detta är enligt revisorernas mening ett beklagligt
förhållande, ty ej oväsentliga besparingar skulle hava gjorts, därest
en dylik anordning genomförts. Därigenom skulle inköp kunna hava
skett i större kvantiteter, vilket åter medfört en reducering av priset.
Ihågkommas bör nämligen, att priserna för standardpapper äro 10 procent
högre vid order, understigande 1,000 kilogram än vid order om
minst denna kvantitet.

Vad åtminstone myndigheterna i Stockholm beträffar kunde det ifrågasättas,
om ej centralisering av pappersinköpen kunde helt genomföras
till ekonomiskt gagn för statsverket. Det torde vara otvivelaktigt, att
de i kontrakten med statskontoret fastställda priserna påverkats i för
staten ofördelaktig riktning av de till antalet visserligen betydande men
i allmänhet relativt små inköp, å vilka priserna äro avsedda att tillämpas.
Därest större engångsbeställningar kunde företagas skulle givetvis
priserna komma att ställa sig lägre. Man kunde måhända tänka sig,
att om ej statskontoret så något av affärsverken, t. ex. postverket eller
statens järnvägar, vilka torde vara särskilt skickade för en dylik uppgift,
finge sig anförtrott att ombesörja en central upphandling av papper
och hållande av lager för ämbetsverken i Stockholm, varvid distribueringen
till myndigheterna finge ske efter av dem gjorda rekvisitio -

103 —

nei’. Revisorerna föreställa sig att eu sådan anordning'' kunde genom
föras utan några inera betydande utgifter för administration. Under
alla förhållanden är saken förtjänt att närmare övervägas, därvid jämväl
borde undersökas möjligheterna för direkt upphandling hos respektive
pappersbruk med undvikande av de mellanhänder, som nu förekomma,
och som medföra en ytterligare fördyring av priserna.

En anordning sådan som den nyss antydda förutsätter givetvis, att de
olika myndigheterna på förhand kunna angiva sitt behov för en längre
tid framåt, t. ex. ett år. En dylik överblick över årsbehovet åsyftade 1924
års cirkulär att åstadkomma genom sina bestämmelser om insändande
av förteckningar över årsförbrukningen till riksräkenskapsverket och
statens tryckerisakkunnige. Såsom revisorerna påvisat, har ett stort antal
myndigheter på ett synnerligen anmärkningsvärt sätt försummat att
ställa sig dessa bestämmelser till efterrättelse. Från riksräkenskapsverkets
eller statens tryckerisakkunniges sida synas inga åtgärder hava vidtagits
vare sig för att erinra de myndigheter, som underlåtit insända
uppgifter, om deras åligganden härutinnan eller för att åstadkomma någon
enhetlighet med hänsyn till uppgifternas uppställning och innehåll.
I sistnämnda avseende bör framhållas önskvärdheten av att genom den
tryckerisakkunniges försorg snarast en för ändamålet uppgjord blankett
med formulär tillhandahålles de uppgiftsskyldiga myndigheterna. Till
följd av det bristfälliga materialet har det självfallet varit omöjligt för
statens tryckerisakkunnige att verkställa någon fullständig bearbetning
av uppgifterna, enligt vad som förutsatts i cirkuläret.

Yad härefter angår skrivmaterialier i övrigt torde de förut lämnade
prisuppgifterna tydligt belysa den ekonomiska betydelsen för staten av
att upphandlingen av skrivmaterialier handhaves på ett affärsmässigt
sätt. Avsevärda fördelar för staten i form av lägre inköpspriser kunde
säkerligen stå att vinna även med nuvarande organisation av upphandlingen,
därest blott ämbetsverken ägnade större uppmärksamhet åt själva
priserna och en samverkan mellan myndigheterna, frivilligt ordnad av
dem själva i lämplig omfattning, åvägabragtes. Av vikt är därvid, att
upplysningar om prisläget införskaffas från olika håll före inköpens
verkställande, samt att inköpen så vitt möjligt sammanföras till större
kvantiteter. Man skulle därigenom undkomma det nära nog kaotiska
tillstånd, som nu är rådande med avseende på priserna å de av verken
inköpta varorna. Sådana för det nuvarande upphandlingssystemet karakteristiska
men för staten ur ekonomisk synpunkt synnerligen oförmånliga
företeelser, som att statsmyndigheter å samma ort, ja inom samma
byggnad eller avdelningar av samma statsinstitution för samma vara
betala olika priser hos samma leverantör böra icke vidare få förekomma.
Det måste klargöras både för verken själva och för säljarna, att statsverket
är köparen i alla de olika fallen, oavsett av vilket organ det företrädes.
För att inköpsfrågorna skola få den omsorgsfulla behandling,

104 —

som är nödvändig för att ej staten skall tillskyndas onödiga utgifter, är
det oek av stor betydelse, att de icke såsom underordnade angelägenheter
överlämnas åt mindre kvalificerade befattningshavare att besörja. De
böra handläggas såsom en hela verkets angelägenhet och under dess ansvar.

Såsom av utredningen framgått hava affärsverken på grund av central
upphandling av stora kvantiteter skrivmaterialier kunnat hetinga
sig särskilt låga priser i jämförelse med verk och myndigheter, där behovet
är mindre omfattande. Detta förhållande har givit revisorerna
anledning överväga, huruvida det icke skulle vara möjligt att hos något
av affärsverken centralisera ifrågavarande inköp, åtminstone för Stockholms
vidkommade. Det är dock sannolikt att härvid vissa svårigheter
skulle komma att yppa sig med hänsyn till den skiftande beskaffenheten
hos de varor, det här är fråga om, ävensom de med en sådan anordning
förbundna lagrings- och distributionskostnaderna. Önskligt är i varje
fall, att affärsverken själva inbördes i största utsträckning bemöda sig
om erforderligt samarbete för vinnande av fördelaktiga inköp. Beträffande
de förvaltningsområden med en vittutgrenad lokal organisation,
där, enligt vad förut anförts, central upphandling ännu icke genomförts,
alltså medicinalstaten, fångvårdsstaten, armén och marinen, höra åtgärder
för centralisering vidtagas i överensstämmelse med vad som skett för
andra liknande förvaltningsgrenar. I fråga om de gynnsamma verkningarna
av en centralisering i dylika fall kunna särskilt åberopas erfarenheterna
från tullverket, som före år 1926 icke hade sin upphandling
av skrivmaterialier centraliserad. En från tullverket revisorerna tillhandahållen
utredning i nämnda hänseende visar en betydande nedgång
i priserna, sedan inköpen överflyttats från de särskilda lokalförvaltningarna
till centralförrådet. Härtill har givetvis även inverkat att genom
centraluppköpen en viss standardisering och förenkling i fråga om kvaliteterna
kunnat ernås. Sålunda betalades av tullkammaren före centraliseringen
för Faberpennor skiftande priser såsom 9 kronor 50 öre, 15
kronor, 25 kronor 20 öre, 36 kronor per gross, under det att centralförrådets
pris utgör för Faber 7502 7 kronor 20 öre per gross. För kopiepenna
Castell betalades av tullkamrarna sådana priser som 34 kronor,
48 kronor, 54 kronor och 64 kronor 80 öre per gross, varemot centralförrådets
pris för samma vara är 28 kronor per gross. Priserna för Barnängens
bläck utgjorde vid tullkamrarna 4—6 kronor per liter, under det
att centralförrådets pris utgör 1 krona 40 öre.

Vad beträffar det stora antalet smärre förbrukare av skrivmaterialier
— statsdepartement, centrala verk och andra institutioner i huvudstaden
och i landsorten — torde genom en enkel anordning det vara möjligt att
erhålla avsevärt förmånligare priser än för närvarande, därest, i likhet
med vad som gäller för inköp av papper m. m., åt någon myndighet uppdrages
att för ifrågavarande verk avsluta leveransavtal med säljare i

— 105 —

skrivmaterialbranschen. I detta hänseende kan Stockholms stad tjäna
som exempel på huru en dylik sak bör ordnas på ett förståndigt sätt.
Enligt vad revisorerna inhämtat, har mellan stadens drätselnämnds
kammarkontor och en större firma i Stockholm upprättats ett avtal, varigenom
leverantören åtagit sig att efter rekvisition från Stockholms stads
verk och inrättningar fritt å anvisad plats inom Stockholm leverera i en
vid avtalet fogad förteckning upptagna materialier till i förteckningen
angivna priser. Nämnda priser äro i jämförelse med vad som under
nuvarande splittrade upphandling betalas av de olika statsinstitutionerna
synnerligen låga. Fördelarna med ett sådant leveransavtal ligga givetvis
i främsta rummet i de lägre priser, som därigenom kunde ernås. Men
därjämte torde såsom en följd av fastställandet av enhetliga priser vissa
indirekta fördelar vara att vinna i form av minskad arbetsbörda för de
tjänstemän, som syssla med upphandling. Leveransavtalet innebär härjämte
för staten, att lagerhållning av skrivmaterialier icke erfordras.

Därest en dylik centralisering icke låter sig genomföras gemensamt för
myndigheter i Stockholm och landsorten torde för landsortsmyndigheternas
del frågan kunna ordnas så, att för varje plats, där ett större antal
statsinstitutioner äro belägna, liknande avtal avslutas genom länsstyrelserna,
avseende leverans till samtliga statsinstitutioner på respektive ort.

Vid granskningen av de inkomna uppgifterna angående inköpen av
skrivmaterialier hava revisorerna iakttagit eu betydande splittring i
själva upphandlingen även beträffande olika märken eller sorter av samma
vara, t. ex. pennor. Olika verk hava sålunda tillhandlat sig olika
pennmärken, ja, ofta förekomma inom samma verk inköp av flera olika
märken av samma kvalitet. Enahanda brist på standardisering av materialierna
gör sig gällande inom de flesta av de hithörande varusorterna.
Det är självfallet, att denna splittring är ägnad att fördyra inköpen, då
därigenom de upphandlade kvantiteterna av samma vara bliva mindre.
Bevisorerna hava därför velat uttala önskvärdheten av att i samband
med den centralisering av upphandlingen, som ovan föreslagits, en standardisering
av varusorterna komme till stånd. Bevisorerna äro övertygade
om att en föreskrift, avseende en begränsning i vederbörande
tjänstemäns fria val i fråga om olika märken av samma vara, låter sig
genomföra utan några som helst olägenheter för tjänstemännens arbete.

I nära samband med sist berörda spörsmål står frågan om de kvaliteter
på skrivmaterialier, som lämpligen böra användas inom förvaltningen.
Att här föreligga möjligheter för besparingar genom undvikande
av dyrbarare varor, där billigare kunde lika väl fylla behovet,
torde vara uppenbart. Bevisorerna hava vid sin granskning funnit, att
ett visst slöseri gjort sig gällande härutinnan. I åtskilliga fall, bland
vilka särskilt må nämnas patent- och registreringsverket samt vissa länsstyrelser,
hava de dyra högkvalitetspennorna Koh-i-noor, Castell och
jämställda märken kommit till användning i större utsträckning än söm

— 106 —

synes kunna hava varit nödvändigt på grund av ett förefintligt behov.
Nämnda pennor av högkvalitet torde enligt revisorernas mening endast
höra få användas för uppgörande av ritningar o. d. En annan vara,
varav onödigt dyra kvaliteter förbrukats, är lack. Av denna vara förekomma
inköp av märket »Bank of England», som betingat ett pris av
ända till 12 kronor per kg. I marknaden förekommer emellertid en
kvalitet, benämnd »postlack», som godkänts av postverket och endast
kostar 1 krona 25 öre per kilogram. Detta lack användes av postverket
och även av andra verk och torde säkerligen för vanliga postförsändelser
vara ändamålsenligt. Även beträffande andra skrivmaterialier, såsom
stenciler, torde en övergång till billigare kvaliteter i de flesta fall
utan olägenhet kunna genomföras. Nu berörda spörsmål synes höra noga
uppmärksammas av ämbetsverken och särskilt beaktas vid eventuella
centraliseringsåtgärder i enlighet med revisorernas förslag.

Vad till sist angår skrivmaskinerna hava, såsom ovan visats, priserna
ställt sig fördelaktigare vid inköp av flera maskiner på en gång. Säkerligen
skulle, därest inköpen organiserades på ett fastare sätt, än fördelaktigare
priser kunna ernås. Revisorerna vilja för sin del förorda, att
åtgärder vidtagas för genomförande av en fullständig centralisering av
statens upphandling av skrivmaskiner. I sådant avseende torde det
lämpligen böra uppdragas åt ett av affärsverken t. ex. telegrafverket, att
för statens samtliga verk och myndigheter ombesörja upphandling av
och till ungefär självkostnadspris tillhandahålla desamma skrivmaskiner.
Revisorerna äro övertygade om att genom en sådan åtgärd skulle
vinnas en förmånligare prisberäkning för staten än som står att ernå
vid nuvarande splittrade upphandling. Därest en dylik centralisering
komme till stånd, skulle även så tillvida större sparsamhet med skrivmaskiner
kunna ernås, som en enhetlig värdering av de utmönstrade maskinerna
bleve möjlig och även i övrigt ett bättre utnyttjande av skrivmaskinsbeståndet
kunde genomföras.

Beträffande skrivmaskinernas tillsyn och rengöring kan ifrågasättas,
huruvida detta arbete kan utföras av vederbörande tjänstemän, vilket
ock redan sker i vissa verk. I den mån rengöringsarbetet icke lämpligen
kan utföras av vederbörande tjänstemän inom respektive verk,
kunde detsamma i samband med centraliseringen möjligen övertagas av
ifrågavarande affärsverk. Genom dessa åtgärder torde det bliva möjligt
att nedbringa omkostnaderna för underhåll av statens skrivmaskiner.

Vad beträffar statsinstitutionernas upphandling av bränsle framstår
av vad revisorerna inhämtat därom såsom fullt klart, att även på detta
område skulle under nuvarande inköpsförhållanden åtskilligt kunna vinnas
i ekonomiskt avseende, därest alla institutioner skötte sin upphandling
på ett mera rationellt sätt, genom att var myndighet i sin stad lade
sig vinn om att erhålla möjligast förmånliga priser. Klart är emellertid,
att en samverkan mellan olika myndigheter skulle åstadkomma he -

— 107

tydligt gynnsammare priser än de, som nu vinnas genom upphandlingens
begränsande till en enda myndighets årsbehov. En dylik samverkan
borde enligt revisorernas mening lämpligen ske mellan samtliga statens
myndigheter å en och samma plats eller å närbelägna platser.

I vad det gäller kolbränsle borde, sedan man i samråd med statens
värmetekniska organ fastställt den för förekommande olika värmeanläggningar
lämpliga kol- eller koksarten, på förhand av varje myndighet
uppgjorda beräkningar angående årsbehovet av det ena eller andra slaget
kolbränsle sammanställas för viss eller vissa orter och sålunda konstaterat
totalbehov utbjudas till allmän tävlan mellan olika leverantörer.
Bestyret härmed kunde lämpligen anförtros åt den myndighet å
orten, som själv har att tillgodose ett större årsbehov eller möjligen äger
en större erfarenhet angående hithörande frågor. De variationer, som
förekomma i fråga om kolbränslets kvalitet och lämplighet för olika
värmeanläggningar synes knappast större, än att en centralisering sådan
som den av revisorerna föreslagna utan svårighet skulle kunna genomföras.
För statsverket i dess helhet skulle en dylik centralisering
medföra betydande kostnadsbesparingar.

Vad som genom en på detta sätt ordnad samfälld upphandling skulle
kunna besparas åt statsverket får man en föreställning om genom de
exempel, som i detta hänseende anförts i det föregående. För högre
realläroverket i Göteborg har besparingen för ett år uppskattats till
1,300 kronor, för högre allmänna läroverket i Malmö till 2,300 kronor, för
Uppsala universitet till 3,900 kronor och för länsstyrelsen i Uppsala till
1,500 kronor, alltså för endast fyra enstaka statsinstitutioner 9,000 kronor
på ett år.

Ifråga om tillgodoseendet av statsinstitutionernas behov av vedbränsle
anse revisorerna det vara av väsentlig betydelse, att detta behov täckes
genom utnyttjande av avkastningen från statens egna skogar. Då staten
själv uppträder såsom vedproducent i stor skala, synes det nämligen
vara mindre klokt, att staten för tillgodoseende av huvudparten av
sitt vedbehov hänvänder sig till enskilda företagare, vilka på detta sätt
bereda sig en vinst, som statsverket själv kunnat förskaffa sig, därest
förhållandena på detta område ordnats på ett rationellt sätt. Åtskilliga
ansatser att förmå vederbörande myndigheter att fylla sitt behov av vedbränsle
genom domänverkets försorg hava, såsom förut påvisats, blivit
gjorda, men med ringa framgång. Att detta icke lyckats bättre kan
emellertid knappast förvåna. Ett påbud i denna riktning har visserligen
blivit utfärdat även av Kungl. Maj:t, men, enligt vad som framgår
av det förut sagda, har detta skett på ett sådant sätt, att påbudet näppeligen
kunnat bliva allmänt känt och beaktat av myndigheterna.

Revisorerna vilja för sin del ifrågasätta, huruvida icke en sådan anordning
kunde anses genomförbar, att vederbörande statsinstitutioner årligen
i god tid anmälde sitt behov av ved hos domänstyrelsen, som där -

— 108 -

efter liade att undersöka, i vilken utsträckning och på vilka villkor leveransen
i fråga kunde fullgöras samt härom lämna ämbetsverken underrättelse.
Framhållas bör, att enligt uppgift från domänstyrelsen, leveranser
från styrelsen även skulle kunna i de allra flesta fall fullgöras
successivt under året, därvid dock förutsättes, att en viss för varje särskild
leverans överenskommen minimikvantitet finge levereras på en
gång, ävensom att i de fall, då vedens fraktning måste ske sjöledes,
hela pråm- eller skutlaster mottagas.

Revisorerna hava anledning antaga, att genom en anordning som den
nu föreslagna, varigenom domänstyrelsen kunde i god tid planera och
träffa överenskommelse om regelbundna leveranser, styrelsen skulle
kunna lämna veden till väsentligt billigare priser, än dem, som myndigheterna
nu få erlägga vid sina inköp hos olika enskilda säljare.

Yad angår det slag av belysningsmateriell, glödlampor, som jämväl ingått
i den av revisorerna företagna undersökningen, är det uppenbart,
att även i fråga om utgifterna för denna vara mycket kunde vinnas,
därest verken vid sina inköp beaktade prisfrågan mera än som skett, och
tillika i möjligaste mån undveke inköp i småposter hos spridda leverantörer.
Fn åtgärd, som för statsverket säkerligen skulle bliva ur ekonomisk
synpunkt mycket fördelaktig, vore, om någon av de större förbrukarna
bland verken, vilka, på sätt av det föregående inhämtats, vetat att
betinga sig särskilt förmånliga villkor vid sina inköp, kunde, i likhet
med vad som redan ägt rum i fråga om järnvägsstyrelsen och vissa andra
myndigheter, bereda övriga verk tillfälle att ansluta sig till dess avtal.
En sådan anordning bör vara så mycket lättare att åstadkomma, som
för dess genomförande icke kräves vidtagande av några som helst särskilda
organisatoriska anstalter utan allenast förutsättes samförstånd och
samarbete mellan de olika myndigheterna.

Revisorerna hava i den föregående delen av detta uttalande framställt
de anmärkningar och förslag, vartill deras specialgranskning av här ifrågavarande
slag av expensutgifter givit anledning. Till vad som sålunda
anförts tillåta sig revisorerna foga följande sammanfattning och slutliga
erinringar beträffande frågan i dess helhet.

Den av revisorerna verkställda utredningen har visat, att de kostnader,
statsverket årligen har att vidkännas för de olika ändamål, vilka
här sammanfattats under benämningen expenser, uppgå till den betydande
summan av i runt tal 20 miljoner kronor. Vid detta belopp hava
utgifterna hållit sig i stort sett oförändrade under de tre sista budgetåren,
dock visa siffrorna för budgetåret 1926—1927 hän på att en tendens
till stegring gör sig gällande. Att en sådan, reellt sett, föreligger, om
man tar hänsyn till den allmänna prissänkning, som under de senare
åren ägt rum, och det stillastående, som under dessa år karakteriserat

— 109

statsadministrationen med hänsyn till organisatoriska förhållanden, hava
revisorerna förut framhållit.

Vad genom utredningen sålunda framkommit rörande expensutgifternas
betydande omfattning utgör eu allvarlig maning för statsmakterna
att på denna punkt söka insätta kraftiga och effektiva besparingsåtgärder.

Av den historiska redogörelsen har även framgått, att frågan om hithörande
utgifters nedbringande gång efter annan varit föremål för uppmärksamhet
från Kungl. Maj:ts och riksdagens samt riksdagens revisorers
sida. Åtskilliga anordningar hava vidtagits i nämnda syfte, av
vilka de viktigaste torde hava varit anordnandet år 1921 av kontroll över
bränsleförbrukningen samt 1924 års cirkulär angående standardpapper.
Övriga åtgärder hava inskränkt sig till detaljer och torde knappast hava
liaft någon nämnvärd effekt.

Den år 1924 företagna fixeringen av vissa poster under de allmänna
expensanslagen torde visserligen för dessa anslags vidkommande haft en
viss betydelse, men i betraktande av att nämnda anslag utgöra endast en
mindre del av statsverkets expenskostnader, ter sig dock berörda anordning
såsom en åtgärd av relativt ringa räckvidd.

Problemet om expensutgifternas hållande inom en skälig ram är för
visso icke lätt att komma till rätta med. Såsom en första förutsättning
för att en klok hushållning på detta område skall kunna åvägabringas
måste gälla, att vederbörande statsinstitutioner själva äga kännedom om
vad de utgiva för de olika ändamål, som här avses. Om en ämbetsmyndighet
icke är i stånd att i varje stund med lätthet fastställa omfattningen
av sina utgifter för de särskilda kategorierna av expenser, torde
en verksam kontroll å dessa utgifter även vara omöjliggjord. Ser man
nu till, huruvida ovan angivna förutsättning i regel är för handen, måste
det sägas, att så i verkligheten ej torde vara förhållandet. Detta har
sin orsak i det redovisningssystem, som numera hos flertalet myndigheter
tillämpas, och där utgifterna för olika till sin art ofta vitt skilda ändamål
kronologiskt sammanföras under en gemensam redovisningsrubrik.
Till följd härav äga myndigheterna endast undantagsvis tillgång till
sådant räkenskapsmaterial, som gör det möjligt för dem att utan tidsödande
arbete konstatera omfattningen av hithörande utgifter vid en
viss tidpunkt och att oavlåtligen följa förbrukningen av medel för de
särskilda ändamålen. Därför har det också, såsom revisorerna tidigare
påpekat, varit förbundet med synnerligen stora svårigheter att ur de
olika statsinstitutionernas räkenskaper erhålla sådana uppgifter, som
kunde läggas till grund för en beräkning av statsverkets totala utgifter
för expenser.

Det är uppenbart, att om de organ, som äro satta att övervaka statsinstitutionernas
handhavande av här berörda utgifter, skola kunna åstadkomma
något annat än en på detaljer inriktad granskning, räkenskaperna

no —

böra vara så beskaffade, att ur dem utan svårighet skall kunna vinnas
eu överblick över vad som till de olika ändamålen åtgått. Ty endast därigenom
blir det möjligt att bedöma myndighetens behov och huruvida
sparsamhet och omtanke i det hela utmärkt dess förvaltning.

De erfarenheter härom, revisorerna gjort vid den av dem företagna
undersökningen, hava för dem klargjort nödvändigheten av att vad nu
ifrågavarande utgifter beträffar sådana anordningar i räkenskapshänseende
vidtagas, att utgifterna inom de olika grupperna av expenser
komma att redovisas å särskilda titlar för varje grupp. I den mån detta
icke låter sig göra utan en omläggning av räkenskaperna, som ur andra
synpunkter måhända kan befinnas olämplig, böra över ifrågavarande
utgifter vid varje verk föras särskilda specialliggare. En motsvarighet
härtill har tidigare funnits i de s. k. expensmedelsräkningarna.

Den av revisorerna företagna granskningen av statsinstitutionernas
sätt att handhava ifrågavarande utgifter har av skäl, som förut angivits,
måst inskränkas allenast till vissa slag av expenser, och revisorerna
hava på grundval av de iakttagelser, de härutinnan gjort, funnit sig
föranlåtna att förorda vissa åtgärder, som enligt deras mening med visshet
komma att medföra avsevärda årliga besparingar för statsverket.
Revisorerna tillåta sig hänvisa till det föregående och vilja här endast
erinra om de uttalade önskemålen i avseende å dels eu fullständig omarbetning
av gällande bestämmelser rörande användningen av papper
m. m. iom statsförvaltningen, dels ock en omläggning av ämbetsverkens
inköpsmetoder. Vad dessa senare angår bör det framhållas, att riksdagens
revisorer redan för mer än 40 år sedan påtalade, att verken företogo
sina inköp var för sig utan någon samverkan och till växlande priser,
men att ännu i dag i stort sett förhållandena i detta hänseende kvarstå
oförändrade. Att under alla dessa år i endast få fall rättelse kommit
till stånd, har tillskyndat statsverket stora förluster. Revisorerna vilja
särskilt understryka detta, då de äro av den meningen, att ett ytterligare
undanskjutande av inköpsmetodernas omläggning till en förnuftigare
ordning måste med hänsyn till statsverkets intressen anses ej försvarbart.
Mycket beror här på ämbetsverken själva, och det är att hoppas, att vad
revisorerna anfört på denna punkt, skall av myndigheterna beaktas.

I fråga om de slag av expenser, som här icke avsetts att närmare granska,
är det av synnerlig vikt att en ingående undersökning kommer till
stånd. Då Kungl. Maj:t efter det revisorerna igångsatte sin utredning,
tillsatt ännu en besparingsnämnd med bland annat särskilt uppdrag att
ägna sitt intresse åt hithörande utgifter, torde det väl vara att förvänta,
att i sinom tid förslag skola framkomma, som möjliggöra effektiva besparingsåtgärder
jämväl i fråga om de expenser, som revisorernas utredning
icke avsett.

— in

§ 38.

På gruml av vissa iakttagelser, som under nästföregående års revisionsarbete
gjordes med avseende å den rättsliga vården av kronans fasta egendom,
liava revisorerna ansett det nödigt att närmare undersöka, huruvida
och i vilken omfattning kronan tillhörig fast egendom tilläventyrs kunde
vara besvärad av penninginteckningar. Med ledning av infordrade gravationsbevis
hava revisorerna till eu början uppgjort följande sammanställning
rörande kronans med inteckning för gäld belastade fasta egendom.

Inteckningar
kronans fasta
egendom.

— 112 —

1 | 2	3 1	4 1	5	6
Förvaltande FastigUetens namn	v Fastig-hetens an-vändning för kronans räkning	Dag då kronans fånges-handling är dag-tecknad; are	Köpeskilling eller andra förhållanden som hava avseende å den inteck-nade egen-domens värde	Särskilda i överlåtelsehan
Arméför- Lägenheten Sundbyfortet Ingår i valtningen nr 1 eller Sundbyfortet Stockholms (Tabell nr 1) * ^ 4 Huddinge socken fasta försvar	Gåvobrev ls/i 15	Nedlagda kostnader tillhopa 12,170 kr.	Gåvobrevet icke någon u att nu lägenheten lämnas gravati
D:o Stadsägan nr 940—941 i Uddevalla (respektive 18 och 3-e kvm) om-råden av utmarken till tomten nr 217	—	—	—	—
D:o Den från 1 mtl Löttinge i Täby socken avsön-drade lägenheten Löt-tinge V eller Gribby-lundsfortet nr 4	Ingår i Stockholms fasta försvar	Gåvobrev 4/u 14	Nedlagda kostnader tillhopa 12,180 kr.	Ingen förbindelse lämna lägenheten från gravationer
D:o Lägenheten Sannahed l1, avsöndrad från 4 mtl Sala nr 1—4, 2 mtl Gränby nr 1 och 2,	Förut- varande lägerplats	2,/n 1815 med tillägg 28/ie 1815 och 26/i 1816

2 mtl Norra Sanna nr
1 och 2, 2 112 mtl Södra
Sanna nr 1—3 i Kumla
socken och 1 mtl Marka
nr 1 och 2 samt 3 mtl
Norrby nr 1—3 i Hallsbergs
socken

- 113 —

7	8	9	10	11	12
Dag, då lag-fart för kro-nans räkning sökts eller beviljats; § i lagfarts-protokollet	Dag, då inteckning beviljats; § i inteck-ningspioto-kollet	Dag, då inteckning senast för-nyats; § i inteck-ningsproto-kollet	Inteckningens be-lopp i kronor	Inteckningen beviljad i	A n m.
29/u 20	s/3 1818	so/4 23	14,000 riksdaler	Hemmanen Sundby
	§ 8	§ 29	banco (6 %)	nr 1 och Gladö nr 1
			(21,000 kr.)
	15/n 1832	8% 23	4,000 riksdaler	d:o
	§ 21	§ 30	baneo (6 %)
			(6,000 kr.)
	29/s 1917	30/4 23	150,000 (5 */< och	d:o
	§313-315	§ 31—33	5 V» %)
		3Jo 26
		§399o.400
		12/4 26
		§ 9
16/< 12	26/s 06	16/t 24	2,500 (6 %)	10 ar 24 kvm. av ut-	Tomten inköpt jämlikt
	§ 70	§ 221		marken till Tomten	kungl. brev d. 3 dec.
				nr 217	1909
»	29/i 12	18/7 21	500 (6 %)	d:o
	§ 34	§ 313
	29/. 12	18/7 21	1,000 (6 %)	d:o
	§ 35	§ 345
1G/4 18	"It 1831	33Ilo 23	10,000 (6 %)	1 mtl Löttinge
§ 8/	§ 2	§ 233
,0/s 15	”It 86	3% 22	3,500 m. m.	l/i mtl Hala nr 1	I Kronans ägo finnes enl.
(lagfart sökt	§ 60	§ 510			uppgift av arméförvalt-
den "Jo 06)	"In 86	30/g 22	4,500 m. m.	d:o	ningen numera kvar
	1 131	§ 511			endast det område, varå
	"It 50	sl/6 27	666 riksdaler 32	1/s mtl Ral a nr 2	eu minnessten är upp-
	§ 40	§ 289	skillingar		rest, samt ett grustag,
	"Ilo 88	21/e 27	1,200 (5 %) m. m.	d:o	övriga delen av om-
	§ 11	§ 290			rådet har av arméför-
	"In 85	1/n 26	4,400 m. m.	1/1 mtl Rala nr 3	valtningen försålts
	§ 129	§ 133
	28/t 03	*/n 22	3,000 (5 %)	43/348 mtl Gränby nr 1
	§ 54	§ 220
	2,/? 04	30/io 22	3,500 (6 %)	''/le mtl till Pb Gränby
	§ 104	§ 136		nr 1
	18/io 04	10/3 24	1,800 (6 %)	Vs mtl Gränby nr 2
	§ 18	§ 130
	28/n> 87	29/« 23	1,150 m. m.	3/s6 mtl Norra Sanna
	§ 46	§ 372		nr 1
	21/8 99	"it 18	3,000 (5 %)	12/ioo mtl Norra Sanna
	§ 45	§ 48		nr 1
	31/i 00	28/io 18	3,000 (6 %)	9/200 mtl Norra Sanna
	§ 130	§ 89		nr 1
	"It 03	"in 22	1,000 (6 %)	3/2ooo mtl litt. Abab,
	§ 47	§ 265		Norra Sanna nr 1
	28/9 05	20/is 24	1,000 (6 %)	312000 mtl litt. Abac,
	§ 30	§ 244		Norra Sanna nr 1
	*/• 93	80/e 22	4,100 m. m.	3/io mtl Södra Sanna
	§ 5	§ 538		nr 1
	319 93	3% 22	3,600 m. m.	*/s mtl Södra Sanna
	§ 6	§ 539		nr 1

— Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. I.

— 114

1	2	3	4
Arméför- valtningen (Tabell nr 1)
D:o	Läg. Skjutbanan nr 9 om 1.69 har under Ytter-hiske by samt ett om-råde om 6.995 hax från hemmanen nr 1, 2, 3, 5, 6, 7 och 8, allt i Umeå socken	Skjutbanan för Norr-lands dra-gonrege-mente	26/s 08 (Skjutbanan nr 9) s°/t 96 (området)
D:o	Läg. Skjutbanan nr 9 om 1.69 har i Ytterhiske by i Umeå socken	—	—
D:o D:o	13/i6 mtl Träsk välder,j litt. ADEFGb, Reg. nr l26 i Tingstäde socken 1/ie mtl Trägårds litt. I, Reg. nr ls i Tingstäde socken	Inköpta för fästnings-anlägg-ningar vid Tingstäde	14/io 03 Friedhem Grählert d:o
D:o	1/s mtl Myrvälder litt. D. Reg. I21 i Tingstäde	d:o	17/e 05 C. Jakobsson o. h. h. Olivia Jakobsson
D:o	i/-32 mtl litt. Aa, Reg. nr l24 och */s mtl litt. Ab, Reg. nr l25 Myrvälder i Tingstäde socken	d:o	2/ii 03 O. Nilsson och Hilda Nilsson
D:o	1/s2 mtl Myrvälder litt. F. reg. nr l17 i Tingstäde socken.	d:o	Köpebrev 22/eoch köpe-kontrakt 23/e 06

5

1,069: —
Ytterhiske
byamän,
Skjutbanan
nr 9
3,994: —
M. A. Rosenberg
m. fl.

1,069: —
Ytterhiske
byamän

Köpeskilling:

40,200: —.
Nedlagda
kostnader
100,788: —

Köpeskilling
:
7,000: —.
Nedlagda
kostnader
1,150: —

Köpeskilling:

10,150: —.
Nedlagda
kostnader
800: —

Köpeskilling

3,200: —.
Nedlagda
kostnader
97,804: —

Fastigheten lämnas
köparnas hand fri
alla inteckningar
Säljarna ansvara för
inteckningar.

Köpeskillingen till
gulden dels med
övertagande av
för intecknad gäld
kontant

Köpekontraktet inn
ler att Kronan öve
tager i fastigheten b
fintlig hypoteksin
ning med rätt för
nan att vid kö
lingens erläggande
avdrag för det belop
motsvarande intec
ningens värde å likvi
dagen

Enligt köpebrevet
särskild likvidhan
har köpeskillingen gäl
dats dels medelst öv
tagande av hypoteksl
och dels kontant

Köpekontraktet innehål
ler, att säljaren ans
rar för att fastighe
ej besväras av an
inteckningar än
av den 3/io 77 för 50
besittningsrätt

— 115 —

7	8	9	10	ll	12
	16/o 98	‘Va 27	2,000 (5 %)	Vio mtl Södra Sanna
	§ 44	8 94	nr 1
	7» 00	*8/io 19	4,300 (6 %)	28/sjo mtl Södra Sanna
	§ 12	§ 169	nr 1
	27s 00	l0/a 19	3,500 (6 %)	7*oo mtl Södra Sanna
	§ 21	§ H8	nr 1
	s7i 05	*7i 22	4,000 (6 %)	7io mtl Södra Sanna
	§ 88	§ 15	nr 1
	:7io 97	7» 25	1,500 (5 %)	81/*2o mtl Södra Sanna
	§ v	§ 33		nr 2
Lagfart sökt	87« 58	*71 26	1,500 riksdaler riks-	1/s mtl Ytterhiske nr 2	Inteckningen har under
I9/i. 08, § 95,	§ 145	§ 34	mynt med ränta	åren 1903—1907 dödats
ans. förkla-		i åtskilliga andra till
rad vilande					kronan försålda om-råden av samma hem-
					man
—	7« 96	7« 23	9,000 (6 %)	d:o	D:o d:o
	§ 117	§ 282
	■ 18/s 06	18/i 26	10,000 (5 .%)	7ei mtl Ytterhiske nr 7	D:o d:o
	§ 73	§ 24
7n 03	“/» 02	Vio 20	20,000 jämte ränta	Nämnda hemmansdelar
§ 124	§ 91	§ 141
9/4 06	“/s 94	7io 11	1,200 jämte ränta	I samma hemmansdel
§ 163		§ 155	m. m.
7u 03	“/» 97	29/u 24	2,300 jämte ränta	I samma hemmansdel
§ 125	§ 79	§ 148	m. m.
“/» 06	Ve 94	7io 21	500 jämte ränta	I samma fastighet	Köpeskillingen gulden
§ 294	§ 141	§ 56	m. m.		dels medels övertagan-de av ansvar för in-
					tecknad gäld och dels kontant.

— 116 —

i

2

4

Arméför valtningen (Tabell

nr 1)

,20/ioooo mtl Trägårds aV| Inköpt för
reg. nr 18 i Tingstäde fästningssoeken
j anlägg ningar

vid
Tingstäde

8/a 11
A. Nyberg
och

J. Norrby

5

Köpeskilling

7,000: —.
N edlagda
kostnader
92,888: —

D:o

De i Tingstäde socken D:o
belägna fastigheterna^

3/i mtl Furubjers, Reg.
nr l4, s/ie mtl Smitts,

Reg. I4, 4/s mtl Träskvälder
litt. AD2FGa,

Reg. nr l26, den från 2
mtl Träskvälder avs.
läg. Sämjeplanen nr 1
om 3.8566 har, Reg. nr
l24, den från 28.18 kvadratrev
under 41/ao mtl
Myrvälder avs. läg.
Dammlotten nr 1, om
15 ar, Reg. nr l31, och
den från Myrvälders,
Träskvälders och Trädgårds
hemman avs. läg.
Dammlotten nr 2 om
15 ar, Reg. nr 21 samt
en från 63/o4 mtl Moos
i Stenkyrka socken avs.
läg. om 41.65 kvadratrev
reg. nr l10

27» 03

Köpeskilling

140,000: —.
Nedlagda
kostnader
775120: 6 2

Marinför valtningen (Tabell

nr 2)

D:o

D:o

D:o

Läg. Herrgården nr 1 om 1.76 har (Västby 543) avs. från 16 seland Yästby nr 5 i Högsjö socken	Boställe åt marinför-valtningens ombud å platsen	Köpe-kontrakt d. 23/e 16 och köpe-brev den 29/9 16; J. Jonsson	24,900: —
Den från u/e mtl Bolby nr 3 litt. N O ca i Ljusterö socken avs. läg. Bolby 321, eller Ljusterö Huvud nr 1	Mätstation	Transport d. 28/a 16 å köpe-kontrakt d. 15/n 15; A. Wibom resp. O. Gibson	490: — Byggnads-kostnader 3,500: —
Den från ia/n mtl Siarö nr 2 litt. A eller Siarö 22 i Ljusterö socken, avs. läg. Siarö 29 eller Lilla G-jusön nr 1	Mätstation; rörlig be-styckning	Gåvobrev d. 22/e 16 givare G. Cedergren	Byggnads-kostnader 3,500: —
Den från ''/a mtl Siarö nr 1 litt. A eller Siarö l2 i Ljusterö socken, avs. läg. Siarö l9 eller Siaröberget	Mätstation	Gåvobrev d. 2/, 18; givare G. Cedergren	Byggnads-kostnader 3,500: —

Köpebrevet
bestämmelse om
tagande av intec
gäld

Säljaren skulle styrka
lägenheten vore
p e nninginteckning

Den försålda lägenh
lämnas fri från alla in
teckningar

Bestämmelse saknas

Bestämmelse saknas

— 117 —

7	8	9	10	1 1	12
l3lo 11	2/n 78	V.o 23	6,000 med ränta	7.8 mtl av hemmanet	Vederbörande hypoteks-
§ 87	§ »>4	§ 178	m. m.		förening har vägrat att
	so/io 82	7io 23	3,000 (6 %)		mottaga särskild inbe-
	§ 177	§ 179			talning av kronans an-
					del av ifrågavarande lån
I8/i 04	-''Vs 59	2/.o 22	25,000 riksdaler	8/i mtl Furubjers och
§ 1	§ 106 108	§ 275 - 277	riksmynt med	7ie mtl Smitts
			ränta
	10/s 02	4/io 20	10,000 med ränta	7» mtl Träskvälder
	§ 140	§ 142	m. m.
	“/» 71	18/» 19	5,300 (6 %)	s/8 mtl Träskvälder
	§ 9	§ 177
	79 78	7io 23	6,000 med ränta	7ie mtl Trädgårds
	§ 54	§ 178	m. ra.
	80/io 82	V.o 23	3,000 (6 %)	8/ie mtl Trädgårds
	§ 177	§ 179
	“/« 94	8/.o 21	1,200 med ränta	7s mtl Myrvälder
		§ 155	m. m.
	4/e 94	7.0 21	500 jämte ränta	7s mtl Myrvälder
	§ 141	§ 156	m. m.
	“/* 97	2,/o 24	2,300 med ränta	6/8! mtl Myrvälder
	§ 79	§ H8	m. m.
7/e 26	‘/.o 17	17/i 27	20,000 (6 %)	16 seland nr 2, 3 och 4
§ 241	§ 85	§ 13
	7o 21		20,000 (6 %)
	§ 323
22/n 22	“/. 10	28/.o 18	6,500 (5 %)	7?4 mtl Bolby nr 3
§ 101	§ 310	§ 10
4/io 16	24/i 84	12/4 20	3,500 (5 %) m. m.	C. P. Sjöberg o. h. h.
§ 83	§ 11	§ 60		då tillhöriga Siarö
				3/g mtl
14A 23	24/i 84	12/4 20	3,500 (5 %) m. m.	d:o
§ 148	§ 11	§ 60

— 118

i

2

3

4

5

6

Marinför- Den från 18/is mtl Lagnö Mätstation; Transport 4 500 kr.
vattningen Västra litt B. iLjusterö rörlig be- d. 15/s 17 å Byggnads ,

m v socken avs. läg. V styckning köpekon- kostnader

(Tabell nr 2) Lagnö p.» eller Väster trakt d.”/, 3 500 kr.

Lagnö-tomten nr 95 17,A.Wibom

resp. O.

Österman

»Den försålda

lämnas fri från
inteckningar.»

D:o

D:o

D:o

IJ:o

Den från 1/s2 mtl Gällnönäs
litt. Ba i Värmdö
socken, avs. läg. Gällnönäs
l8

Mätstation Transport
d. 30/i3 16 å

köpebrev

d. •/«;

A. Wibom
resp. C. A.
Nyström

300 kr.

Den från 1 mtl Björnö Mätstation
nr 1 i Ingarö socken
avs. läg. Björnö l2 eller
Björnöhuvud nr 1

Transport
d. 2/s 16 å
köpekontrakt
d. 24/7
och 1/o 16;
A. Wibom
resp. J.
Funch samt
H. och Elsbeth
Funch

1,200 kr.
Byggnadskostnader

3,500 kr.

Den från 1/so mtlHasslö Väg, som
nr 1, litt. Aa, i Hasslö användes för
socken avs. läg. Krono- transporter
vägen nr 2 om 10 ar, för kronans
50 kvm, Hasslö l61 räkning

Lägenheten Åbord l27 om Försvars12,
672 har, _ avs. från ändamål
93/s seland Åbord nr 1
i Högsjö socken

Köpehandling
d. 27/u
12; A. Anders,
son som förmyndare
för
B. J. M. Petersson
och
H. E. Petersson Transport

d. 24/t 16 å
avhandling
d. l2/s 16;
A. Wibom
resp. O. T.
Lindström

100 kr.

4,500 kr.
Å fastigheten
nedlagda
kostnader

26,442: 66.
kr. Y ärdet av
byggnaden
omkring
30,000 kr.

Bestämmelse, om grav
tionsfrihet saknas
köpebrevet. Detta hän
visar till köpekontrakt,
vilket ej finns i ämbetsverket
och ej är intaget
i lagfartsprotokollet
men antagligen innehåller
föreskrift a
lägenheten lämnas
från gravationer
Den försålda läg. 1
fri från alla slag av
teckningar med undan
tag av en den 11 ju
under § 51 uti s
hemmanet fastställ
ang. nyttjanderätt f
kungl. lotsverket
tomtplats för en le
å Björnö och väg till
fyren, skolande p
ninginteckningar,
vidlåda stamhemmane
vara relaxerade uti d
försålda läg. före 191
års ingång

Den försålda läg. lämnas
fri från penninginteckningar
och andra inteckningar
; åliggande
säljarna att verkställa
relaxering senast 12
månader efter slutlikvidens
verkställande

119 —

1 7	s	9	10	11	12
*/j 24	“/■ 20		800 (6 %)	‘/no mtl Lagnö västra	!
§ 9	§ 207 )				,
	,s/s 20		326 (6 %)	d:o
	§ 208
	,3/s 20 i		300 (6 %)	2/7ao mtl och °/770 mtl
	§ 209			Lagnö västra
	-> 20		240 (6 %)	d:o
	§210
	2S/8 20		200 (6 %)	4/720 mtl Lagnö västra	■
	8 211
	93/s 20		400 (6 %)	d:o
	8 212
	26/s 20		600 (6 %)	d:o
	§ 218
	u/s 22		2,500 (6 %)	S8/720 mtl och 12/72o mtl
	§ 26			Lagnö västra
“/i 17	lä/6 82	16/4 18	2,500 (6 %)	x/s mtl Gällnönäs
.§ 52	§ B	§ 37
T*4 Öl S	16/7 22		50,000 (6 %)	1/i mtl Björnö	1
§ ii	§ 42
18/7 16	8/6 16	**/u 26	5,000 (6 %) m. m.	299/384o mtl jämte andra
§ 192	§ 286	§ 235		fastigheter
*/ie 16	«/u 94	4/o 22	25,000 kr. (5%)	12*/2 seland nr 1 jämte
§ H4	§ 36	§ 3	(ogulden köpe-	! laxfisken
			skilling)

— 120 -

i

2

3

4

Flyg styrelsen (Tabell

nr 3)

Den från 2 mtl Hägernäs
nr 1 och 2 i Täby
socken avs. läg. Hägernäs
flygfält

Flygfält

“A 19

M. Brahe

Medicinal styrelsen (Tabell

nr 4)

149/s mtl nr 1 Larödlitt.
Abba (l7) från 16 med
undantag av avsöndrad
jord

Obebyggt
område, tillhörigt
Hälsingborgs

hospital

Gåvobrev
10A 17

öpeskilling Inteckningar, som
14,000 kr. området, skola

Byggnads- köparens försorg

kostnader något besvär för

sammanlagt jaren dödas, dock

i runt tal säljaren förbinder

440,000 att underteckna

ändamålet erfo
ansökningshan
och medgivanden,
naderna för d
åtgärderna gäldas
köparen

Statens upp- Läg. Haga nr 2 om 12,69
fostrings- ar (Söder Salbo 69) avs.

anstalt för från läg. Haga under

sinnesslöa l/2 mtl Söder Salbo nr

gossar å Sal- 6 i Väster Färnebo

bohed socken

Upp fostrings anstalt -

le/a 18

för vårdanstalten

för alkoholister -

2,800 kr. Säljaren fritager sig

ansvaret för en i stam
hemmanet inteckn
skuld å 4,000 kr.

(Tabell nr 5)

Telegraf- Fastigheten nr 3 i kvarstyrelsen
teret Fyrmörsaren

(Tabell nr 6)

Telegraf- Staten har 3,686,235: 69
verkets äganderätt
lokaler i från och med
Stockholm den 1 juli
1920. Köpekontrakt

dagtecknat
den 7/t 1918
och köpebrev
dag-“
tecknat den
V» 1918 i

D:o

D:o

D:o

Fastigheten nr 17 i kvarteret
Adlem mindre å
Norrmalm i Stockholm

Ingingo i köpet
av Stockholms
telefons
telefon -

Fastigheten nr 8 i kvarteret
Jordgubben åKungsholmen
i Stockholm
Fastigheten nr 20 i kvarteret
Jungfrun å Östermalm
i Stockholm

nät

7 It 18

275,000 | Inga bestämmelser om
! gravationsfrihet i kontraktet -

300,000

250,000

— 121

7	8	9	10	11	12
”It 23	19/j 41	”It 19	30,000 riksdaler	Hälften av 1 mtl Ryd-	Köpeskillingen erlägges
§ 18	§ 9	§ 495	banko (5 %) m.m.	boholm med under-	kontant vid tillträdes-
		lydande	dagen mot det att säl-
	»Va 41	"/o 19	30,000 riksdaler	H:o	,jaren tillhandahåller
	§ 15	§ 496	banko(5 %) m.m.		köparen för lagfarts
	»/« 65	"/o 19	20,000 riksdaler	D:o	erhållande erforderlig
	§ 10	§ 497	riksmynt (6 %)		handling rörande säl-jarens åtkomst till
					stamhemmanen
2‘/n 19	u/s 18		50,000	1 mtl nr 1 Laröd
	§ 873
	16A 18		50,000	D:o
	§ 874 16/s 18		50.000	D:o
	§ 875
7 It 23	17/io 84	10/6 20	4,000 med ränta	1/t mtl Söder Salbo	Fastigheten förvärvad
§ 141	§ 7	§ 141	m. m.	nr 6	från statens vårdanstalt för alkoholister å Sal-bohed, vilken sist-nämnda anstalt för-värvat den av enskild person
Lagfarten	3/u 42	“/t 23	50,000 riksdaler	Samma fastighet	Samtliga inteckningar
för telegraf-		banco	ligga såsom säkerhet
verkets pen-	7/a 86		100,000 tillhopa		för en revers & 1,200,000
sionsfond	§ 79-88			kr. fr. direktionen och
den “/» 23	le/io 86		30,000 »		telegrafverkets pen-
	§ 50—52				sionsanstalter till liv-
	15/n 86		20,000		försäkringsaktiebol.
	§175—176				Viktoria. Lånet är ge-
	14/> 87		20,000 »		nom skrivelse d. 3 maj
	§103—104				1927 av telegrafstyrel-
	l5/« 87		10,000 »		sen uppsagt t. inbetal-ning d. 1 okt. 1928
	s,/n 87 § 40—43		20,000 »
	7''6 04 §201—210		475,000
	5/s 06		150,000 »
	§ 138
	‘/» 06		gäller nu 23,000
	§ 139 6/s 06 §140—166		tillhopa 320,000
	9/e 08	7/> 27	50,000 (samtliga
	§ 84	26/j 27	med ränta) 51/» %
28/to 18	S7/e 21	tillhopa 400,000	D:o	Samtliga här nämnda in-
	§ 66—80		med ränta		teckningar infrias d. 1 april 1928
,8/xi 18	97/e 21		tillhopa 230,000	D:o
	§ 33—50		med ränta
	a,/e 21	>	tillhopa 550,000	D:o
	§ 81—103		med ränta

— 122 —

1	2	3	4	5	6
Telegraf- styrelsen (Tabell nr 6)	Fastigheten nr 14 i kvar-teret Nederlandå Öster-malm i Stockholm Fastigheten nr 11, 18,13 och 14 i kvarteret Åsk-slaget å Norrmalm i Stockholm		2,650,000	350,000
Järnvägs-	13.26 20 hektar från 76/g4o	Marken har	J0/i> 18 8/i 19	Köpeskilling	Köpeskillingen erlägges,
styrelsen (Tabell nr 7)	mtl litt Bla Boden nr 2 (I köpehandlingen orik-tigt upptaget till 3.0660 har)	använts för s. k. malm-spåret i Boden	med tillägg "/it 21. A. Wester-berg	27,664: SO. Å fastig-heten ned-lagda bygg-nads- o. ar-betskost-nader 52,000: —	då säljaren med grava-tionsbevis styrkt, att områdena icke besväras av några penningin-teckningar
D:o	Lag. Lerbäcks stations-jord nr 1 i jordregistret Esperud l8 och avs. från 1/e mtl litt. A Es-perudiLerbäcks socken	Banvakts-stuga är upp-förd	Gåvobrev ’/ia 02 med tillägg s1/n 04	Byggn. kost. 4,000: —	Bolaget skall ombesörja, att det upplåtna om-rådet »frigöres från in-teckningar o. andra gra-vationer»
D:o	Lag. Lerbäcks stations-jord nr 2 i jordregistret Esperud l9 och avs. från */e mtl Esperud i Lerbäcks socken	—	G åvobrev 3l/io 07	Området av ringa värde	Bolaget har förbundit sig att frigöra området från inteckningar
D:o	Tre lägenheter vid Marie-dams station avs. från 1/s mtl Mariedam	Den ena lägenheten har statens järnvägar icke någon användning för. De öv-riga ha an-vänts för stationernas utvidgning.	Köpebrev den 7/s 02 och so/io 07		Bolaget har förbundit sig att frigöra områdena från inteckningar

123

7	8	» !	to	u	" 1,'' 1
K/u 18	”/« 21	a‘/7 27	tillhopa 820,000	Samma fastighet
	§§ 1-32	med ränta
»	9/j 03	»	tillhopa 150,000	Tomterna 13 och 14
	§ 76—90		med ränta
	18/i 04	»	tillhopa 2,000,000	d:o
»	§ 169-188		med ränta
	23/n 07	»	tillhopa 1,350,000	Fastigheterna 11, 12,
	§ 293-406		med ränta	13 och 14
	6/u 09		tillhopa 500,000	d:o
	§ 60-64		med ränta
Va 22	Vs 20		20,000 (6 %)	3,/a>o mtl Boden nr 2	Enl. intyg av vederb. dom-
§ 97	§ 94		havande nu ingiven t.
(Avstyck-				rätten för dödning
ningen på,-	9ii 21		15,000 (7 %)	73/bio mtl litt. B''a Bo-	Innehaves av vederb. di-
gick under	§ 45 V»		den nr 2	striktssekreterare
mars 1919—	14/7 21		54,000 (6 %)	78/64o mtl litt. Bxa, l/e4o
januari 21)	§ 386		mtl litt. B1b1 och 3/ieo mtl litt. 31b2a, allt
				Boden nr 2
18/« 05	1!/n 77	30/io 22	67,100 (6 %)	1 mtl Esperud 1 mtl	Från järnvägsstyrelsens
	§ 33	§ 171	Skyllberg nr 1 o. 2	sida har gjorts gällan-
				med bruk, kvarn o.	de, att det företedda
				såg m. fl. fastigheter	gravationsbeviset ej
	ss/i 72	l9/i 20	40,700 riksdaler	Samma fastighet med	skulle vara rätt utfär-
	§ 16	riksmynt	vissa undantag	dat
	2S/i 72	»	191,200 riksdaler riksmynt	d:o
	§ iv 20/is 79	2,/i0 24	d:o
25,000 (6 %)
	§ 143	§ 131
	20/i» 79	27io 24	25,000 (6 %)	Samma fastigheter som
	§ 144	§ 130	inteckningen å 62,100 kr.
	20/i2 79	2,/io 24	25,000 (6 %)	d:o
	§ 145	§ 132
	10/i2 89	Va 26	50.000 (6,%)	d:o
	§ 59	§ 140
	10/i. 89	sl/io 27	50,000 (6 %)	d:o
	§ 60	§ 135
	10/n 89	Va 26	50,000 (6 %)	d:o
	§ 61	§ 141
e/9 09	s/io 98	e/s 27	20,000 (5 %)		D:o
	§ 3		Relaxering har med hän-
					syn till det ringa vär-det icke ansetts erfor-derlig
wh 05	Va 62	s0/6 22	10,000 riksdaler	Va mtl Södra Björnfall	Gravationsbevis av 3/io20.
§ 157	§ 1	§ 522	riksmynt (6 %)	o. 1/ie mtl Norra Dal-	(Järnv.-styr. uppgiver
				skogen	nu, att inteckn:akomma
V» 09	Va 62	"k 22	160,000 riksdaler	1/ö mtl Mariedam m. fl.	att dödas vid inneva-
§ 37	§ 2	§ 521	riksmynt (6 %)	fastigheter	rande års slutting i vad
			m. m.		de besvära statens järn-
le/e 05	l''/i 65	3% 22	5,000 riksdaler	l/t av förenämnda fas-	vägars områden)
§ 158	§ 146	§ 523	riksmynt (6 %)	tigheter m. fl.
	u/i 65	30/e 22	5,000 riksdaler	d:o
	§ 147	§ 524	riksmynt (6 %)
	u/i 65	30/e 22	5,000 riksdaler	d:o
	§ 148	§ 525	riksmynt (6 %)
	Vs 78	30/e 22	15,000 (6%)	s/4 av l/a mtl Mariedam
	§ 26	§ 526	m. fl. fastigheter

— 124 —

1 2 3 4

J ärnvägs
styrelsen

(Tabell nr 7)

Väg- och Lag. Lyngen248 om4.597o
Vattenbygg- bar, avs. fr. 3/i mtl
nadsstyrel- Lyngen nr 2 i Morups
sen socken

(Tabell nr 8)

Glonimens Överlåtelsefiskehamn
handling av
den 3l/6 1915
av ägarna
till a/< mtl
nr 2 Lyngen
efter expropriation -

D:o

Ett område om 8.69 ar, Östra Torps
expropierat från 1 mtl fiskehamn
nr 1 Östra Torp; Område
om 1.6 46 9 har, exproprierat
från 1 mtl kro
no nr 1 Östra Torp; Avsöndring
0.7619 har,

(Torp Östra 167); Avsöndring
om 5.8120 har
fr. s6,/ii,536 mtl nr 20
Östra Torp

4 gåvobrev
av d. 18/n> 18,
28/5 23, 13/io
23, 29/ix 24

D:o

Grönhögens hamn l1 om
5.885 har, avs. från
hemmanen Ventlinge
nr 1—7 i Ventlinge
socken

Grönhögens

fiskehamn

Förbindelse
av As och
Ventlinge
kommuner
6/i 19

Byggnadskostnader

1,207,869:12

Byggnadskostnaden

835,907: 73

Byggnadskostnader

1,398,804: 94

125

7	8	9	10	11	12
	''/s 78	a0/e 22	15,000 (6%)	3/i av l/a mtl Mariedam
	S 27	§ 527	m. fl. fastigheter
	‘/s 78	30/8 22	15,000 (6 %)	d:o
	§ 28	§ 528
	,s/4 79	7n 25	5,000 (6 %)	Samtliga nu ifrågava-
	S 8	§ 214		rande fastigheter m.f 1.
	2S/< 11	4/n 25	5,000 (6 %)	d:o
	§ 11	§ 215
	nh 89	8/ii 25	40,000 (6 %)	d:o
	§ 124	S 168
	s/io 98	80/i2 24	30,000 (6 %)	d:o
	§ 2	§ 251
	<7» 00	u/a 18	20,000 (6 %)	d:o
	§ 6	8 90
*/» 15	<712 87	s/6 23	1,000 med ränta	l/i2 oförmedlat till 1/ie
§ 136	§ 126	§ 634	m. in.	förmedlat mtl 217
	81 /, 00	10/i 27	2,000 med ränta	7/72 mtl 2’
	§ 150	§ 71	m. m.
	8/n 08	85/io 26	8,000 (5 %)	d:o
	§ 215	§ 211
	8/9 09	8/f 27	8,000 med ränta	84/704 mtl jämte annan
	§ 192	§ 376	m. m.	fastighet
	4/s 10	88/io 19	2,500 (6 %)	»/as mtl 210
	§ 462	§ 162
	80/i 14	88/io 23	5,000 (6 %)	2,/704 mtl litt A214 o.
	§ 78	§ 270	8,/704 mtl litt B216
	80/s 15	80/io 24	1,500 (5 %)	7/i98 mtl 24
	8 1	§ 246
	S0/8 15	80/io 24	1,500 (5 %) m. m.	d:o
	§ 2	§ 247
V* 19	ls/3 18	25,000 (5 %) (ogul-	Östra Torp 154, 156,
§ 41	§ 87		den köpeskilling)	158, 16s, 164
,8/u 24	18/s 18		20,000 (5 %)	d:o
§ 284	§ 89
18/i 24	ls/s 18		15,000 (5 %)	d:o
§ 92	§ 90
18/* 24	17/s 19		10,000 (8 %)	d:o
§ 93	§ 157 “/» 19		d:o
10,000 (8 %)
	§ 158 11 h 19 § 159		d:o
10,000 (8 %)
	11 ja 19		10,000 (8 %)	d:o
	§ 160 ”/» 19		5,000 (8 %)	d:o
	§ 161 “/7 20 § 514		d:o
20,000 (6 %)
	80/n 20 § 429		15,000 (8 %)	d:o
18/j 24	6/e 82	16/4 18	5,500 jämte ränta	8/e mtl Yentlinge nr 1
	§ 118		m. m.
	39/u 81 S 137	4/io 26	1,300 (5 %)	3/ie mtl Yentlinge nr 2
	18/< 21		3,000 (6 %)	s/ie mtl Ventlinge 22
	§ 68 18/< 21		7,000 (6 %)	d:o
	§ 69 7« 23		s/ie mbl Yentlinge nr
1,000 (6 %)
	§ 133		22
	w/7 06	''% 24	8,500 jämte ränta	s/8 mtl Ventlinge nr 3
	§ 147		m. m.

— 126 —

1	2	3	4	5	6
Väg- och Vatten-byggnads-styrelsen (Tabell nr 8)				-
D:o	Läg. Gårdskär nr 8 (Gård-skär 8l) om 2.0363 har, avs. från 1 mtl nr 1—5 Gårdskär, 1 mtl Berget nr 1, 2 mtl Fårskär nr 1 och 2, 1 mtl Tisboda nr 1, 1 mtl Marn nr 1, ''/i mtl Snåret nr 1, samt 2 mtl Västerboda nr 1 och 2, allt i Älv-karleby socken	Gårdskärs fiskehamn	Förbindelser av Älvkarle-by kommun den 26/6 24 och över-låtelsehand-ling av kom-munen den Vi 25	Enligt upp-gift från väg-och vatten-byggnads-styrelsen äro räkenskaper-na ännu ej avslutade, men torde den verkliga kostnaden belöpa sig till 126,500 kr.
D:o	Läg. Holmöhamn l1, avs. från Holmön nr 1—8, Holmöns socken	Byvikens’ fiskehamn	Förbindelser av Holmöns hemmans-ägare o. Holmöns väghåll-	Enligt med-delande från väg- o. vat-tenbygg-nadsstyrel-sen äro rä-

— 127 —

7	8	9	10		1 1	12
	l4/a 11	,0/i 20	8,000 (5 %)		/b mtl Ventlinge nr 4
	§ 25
	"/t 16	15/a 26	5,000 (6 %)		/12 mtl Ventlinge nr 4
	§ 136			litt. Db
	4/10 20	—	10,000 (6 %)		/12 mtl Ventlinge nr 4
	§ 14
	”In 22	—	10,000 (6 %)	7ia mtl Ventlinge nr 4
	§ 79			litt. Db
	7< 13 § 34	l2/a 23	2,000 (6 %)		/h mtl Ventlinge nr 5
	16/s 14	Vio 23	1,000 (6 %)		''/a mtl Ventlinge nr 5
	§ 9
	uh 86	7« 22	4,500 (5 .%)	s/ie mtl Ventlinge nr 6
	§ 175
	s0/n 15 § 36	16/> 25	5,000 (6 %)		/i6 mtl Ventlinge nr 6
	2e/ii 94	6/e 22	1,000 (5%)	a/e mtl Ventlinge nr 7
	§ 65
	10/4 05	6/e 22	3,000 (5 %)	s/8 mtl Ventlinge nr 7
	§ 44 Vi» 06	6/e 22		Vs mtl Ventlinge nr 7
5,700 (5 %)
	§ 5
	6/e 22	—	3,000 (6 %)	*/16 mtl Ventlinge nr 7
	§ 208
,0/s 25	”It 78	7 4 19	116,000 (6 %)		/4 mtl nr 2, 22, 1 mtl
§ 99	§ 17	§ 252		nr 3, 1 mtl nr 4, 1
	”It 79	74 19	500,000 (5 %)		mtl nr 5, allt Gård-
	§ 26	§ 253	m. m.		skär, 1 mtl Berget
	76 10	74 19	1,060,000 (4 %)		nr 1, 2 mtl Fårskär
	§ 246-256	§ 254-264	m. m.		nr 1 0. 2 samt 1 mtl
	16/l2 18	4/j 27			Tisboda nr 1 även-
	§ 202-231	§411-440	6,000,000 (6 %)		som andra fastig-
	*/* 20	—	5,000,000 (8 %)		beter, varom nu ej
	§ 339-363			är fråga
	*/« 20 § 364-378	—	3,000,000 (7 %)		D:o
	12/9 21 § 64—73	—	10,000,000 (8 %)		D:o
	lfl/8 78	”Ilo 20	22,000 (6 %)		1 mtl nr 1 (1‘) 7* mtl
	§ 19	§ 365		nr 2 (28) allt Gård-skär, 1 mtl Marn nr
					1 (l1), 74 mtl Snåret nr 1 (l1), 2 mtl Väs-terboda nr 1 0. 2 (l1
					0. 21) jämte annan fast egendom, varom nu ej är fråga
	30/io 83	”/it 20	100,000 (6 %)		D:o
	§ 50—53 Vs 02 § 181-182 2e/it 02 § 127	§ 366-369 27/io 20 § 371-372 27io 20 § 373	100,000 (6 %) 1 15,000 (6 %) (		Samma fastigheter j ämte1/4mtl Gårdskär nr 2 (24) samt annan fast egendom, varom nu ej är fråga
16/a 26	n/t 08	18/i 26	2,000 (4 %)	1I/i28 mtl Holmön 5
§ 99	§ 130	§ 82		nr 5
	19/u 08	28/i 18	500 (5 %)		/s2 mtl Holmön nr 5
	§ 118	§ 1
	3112 10	10/2 19	1,200 (4%) m. m.	47286 mtl Holmön nr 5
	§ 134	§ 41

— 128 —

Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen (Tabell

8)

3 4 5 6

enskaperna

dagtecknade ej avslutad
den 23/is 23 en verkliga
kostnaden
beräknas av
verket till
241,000 kr.

Vattenfalls styrelsen (Tabell

nr 9)

Voso mtl Oppåsen nr 1 i Ingår i komFors
socken (1") plex av vat tenfallsfastigbeter

vid
Indalsälven
(Stadsforsen)

Vu 19
J. Lidberg

3,300

;

D:o

Lag. Tierps tertiärstation Tertiär ll

i Tierps socken station

sept. 16
Söderfors
bruks A.-B.

(numera
Stora Kopparbergs

A.-B i

Köpeskilling
50.—, Byggnadskostnader
2,000

D:o

Läg. Orrskog ls i Söder- j):G
fors socken

Jau. 18
Söderfors
bruks A. B.

(numera
Stora Kopparbergs

A. B.l

Köpeskilling
30: 56 byggnadskostnader
6,240.—

Säljaren ansvarade e ''
köpekontraktet därf
att den till Kronan försålda
fastighetsande
icke besvärades av någ
ra penningintec
eller andra enligt sty
relsens beprövande fö
Kronan hinderliga inteckningar Lägenheten

överl
fri från alla penning
inteckningar så fort
kan, och skall Kron
betala köpeskillingen
snart säljaren tillhan
håller åtkomsthandlin
gar och med behöri
gravationsbevis styrker,
att lägenheten icke besväras
av några penninginteckningar Säljaren

ansvarar för a
i stamfastigheten gällande
penninginteckningar
dödas, såvitt d
besvära den sålda 1
genheten, åliggande d
därvid säljaren att ombesörja
att de för dödandet
av des
erforderliga åtgärde
snarast möjligt vidtagas.

Gravationsbevis utvisande
att lägenheten icke
besväras av några inteckningar
villkor för
köpeskillingens utbetalande.

7	8	9	10	11	12
	8/o 02	so/io 20	1,000 (6 %)	ls/!6o mtl Holmön nr 6
	§ 33	8 119
	S*/4 II	a8/io 20	1,000 (6 %)	is/26b mtl Holmön nr 6
	§ 136	§ 127
	30/i 13	18/i 22	1,200 (4 %) m. m.	la/ss4 mtl Holmön nr 6
	§ 121	§ 33
	8/o 02	*>/io 20	1,000 (6%)	1/ie mtl Holmön nr 7
	§ 33	§ 119
	a2/4 It	■"•/•o 20	1,000 (6 %)	1/ie mtl Holmön nr 7
	§ 136	§ 127
	al/s 11	8/> 20	1,000 (4%) m. m.	a/o4 mtl Holmön nr 7
	§ 67	§ 59
	19/u 08	18/i 26	1,200 (4%)	17/io2 mtl Holmön nr 8
	8 66	§ 104
	S0/4 13	16/i 22	1,200 (4 %) m. m.	^fin mtl Holmön nr 8
	§ 121	§ 33
*7n 21	a8/u, 08	30/i2 26	100,000 (5 */» %)	Bl. a. Oppåsen l90
§ 134	§ 63	§ 109
	OO O o 5 i"	il/t 27	100,000 (5 lh %)	D:o
	§ 66	§ 66
	28/i2 08	u/4 27	100,000 (5 V* %)	D:o
	§ 67	§ 67			1
	88/i2 08	27	80,000 (6 v« %)	D:o
	§ 68	§ 68			i
"-"ju 16		27 ho 20	tillhopa	‘/2 mtl nr 1 och 1 mtl nr	Köpeskillingen är ej ut-
§ 172	§ 13—18	§ 352-357	140,000 (6 %)	2, allt Onsta i Tierps	betald. Uppgift när be-
"16/b 77	10/i> 23	tillhopa	socken	byggandet påbörjades
	§ 14—15	§ 328-329	40,000 (6 %)	.	saknas. Bolaget har av
	6/b 02	a7/io 25	tillhopa	■	kostnadsskäl fått upp-
	§ 175—176	§ 359-360	60,000 (6 %)		skov med relaxering
10/« 18	la/7 75	27/io 20	tillhopa	Stamlägenheten jämte	| | Köpeskillingen är ej ut-
§ 149	§ 10—12	§ 345-347	75,000 (6 %)	annan fast egendom	betald. Fastighetens
	16/b 77	10/ia 23	tillhopa		bebyggande har på-
	§ 11-13	§317-319	60,000 (6 %)	d:o	börjats den 26 juli 1920.
	ls/6 78	10/i2 23	tillhopa		Bolaget har av kost-
	§ 4—7	§ 320-323	175,000 (6 %))	d:o	nadsskäl fått uppskov
I V ]					med relaxering. . .. - (i,.

<) — Mev.-berättelse ang. statsverket för år 1927.

I.

— 13G —

Vattenfalls styrelsen (Tabell

nr 9)

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

2

3 4

B

Lägenheterna Tertiär la

och Hagen 1* station
Östra Vingåkers socken

Lägenheten Kungsörs d:o
tertiärstation nr 1 i
Kung Karls socken

,0/i 19 Kabinettskammarherren

Greve
aupt
å Claestorp

För resp. lägenheter
är
köpeskillingen
50: —
och 50: —,
byggnadskostnaden

5,530.— och
7,010.—

6/io 21 A. V.
Hedgren

Köpeskilling
100.—, byggnadskostnad -

10,490.—

Nynäs industrilägenhet d:o
nr 45

Nov. 23
Nya A. B.
Stathmos

Köpeskilling

1,389.45,

byggnads kostnad 22,

120.-

Läg. Östra Ny tertiär- d:o
station (Lönsås l4) i
Östra Ny socken

Jan.—febr.
1920, E. T.
Israelsson

Köpeskilling
50.—, byggnadskostnader
19,710.—

Läg. Stockholms-Näs ter- d:o
tiärstation nr 1 (Oppsylta
ls) i StockholmsNäs
socken

Läg. Lagga tertiärstation
(Morstena ls) i Lagga
socken

Läg. Hacksta l3 kallad
Åkersberga tertiärstation
i Österåkers socken

Mars 22,
Amiralen V,
Dyrsson

Köpeskillin
50.—, byggnadskostnader
7,230.—

Mars 23—
dec. 24 O. K
Eklund

Köpeskilling
50.—, byggnadskostnader
1,580.—

*>/i 21 C. Köpeskilling
Rosén I 50.—, byggi
nadskostna j

der 5,590-—

6

Motsvarande b
ser som ovan.

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

Motsvarande bestämmelser
som ovan; dock
skall köparen själv utverka
inteckningshavarens
samtycke till dödningen -

— 131 —

7	8	9	10	11	12
’/n> 20 § 90;	10/i 88	,ja/io 24	tillhopa	Stamfastigheten jämte	Köpeskillingen ej utbe-
och 9/ö 21	§ 2—6	§ 206-210	100,000 med ränta	åtskilliga andra fa-	tald. Bebyggandet på-
§ 265	stigheter i Östra Vingåkers socken	börjat resp. den 9 au-gusti 1918 och den 6 oktober 1918
'' 4/* 22	'' ö/6 00	18/s 19	1,000 (6 %)	Fr älsel ägenh eten	Köpeskillingen ej utbe-
	l8/m 05	27/9 23	2,000 (6 %)	Kungsörstorpet nr	tald. Bebyggandet på-
	3»/i2 10	“/• 20	1,900 (6 %)	69 A	börjat den 5 juni 1921
2“/12 23	Ie/9 03	8/s 22	lillhopa	Lägenheten Nynäs in-	Köpeskillingen ej utbe-
	§ 38—39	§ 20—21	21,000 (5 %)	dustrilägenhet nr 2	tald. Bebyggandet på-
	ln/a 03	8/s 22	tillhopa	d:o	börjat den 9 juni 1918
	§ 40—42	§ 22—24	75,000 (6 %)
	4/s 04	s/5 22	tillhopa	d:o
	§ 38-40	§ 25-27	75,000 (6 %)
	24/s 05	*/* 22	25,000 (6 %)	d:o
	§ 50	§ 28
	lsh 05	SU 22	25,000 (6 %)	d:o
	§ 20	§ 29
	30/u 19		tillhopa	Lägenheten Nynäs in-
	§59—60		50,000 (6 %)	dustrilägenhet nr 2
j	22/n 20	—	tillhopa	j äm telagenhetenNy-
j	§ 14-18		79,000 (6 %)	näs industrilägenhet
I	14/o 21	—	tillhopa	nr 4
	§ 35—39		500,1)00 (6 %)
t 30/6 21	27s 79	7< 26	16,000 med	1 mtl Lönsås nr 1	Köpeskillingen ej utbe-
§ 5	ränta m. m.		tald. Bebyggandet på-börjat den 15 februari 1920. Stamfastigheten besväras jämväl av se-nare beviljad inteck-ning och upplysning har icke stått att vinna var denna finnes
•/« 22	”/t» 71	10/2 27	35,000 riksdaler	''/a mtl Oppsylta nr 1	Köpeskillingen ej utbe-
§ 105	§ 7	§ 126	riksmynt med 6 %	tald. Fastighetens be-
	ränta		byggande har påbörjats den 6 oktober 1918.
					Åtskilliga inteckningar med senare rätt än den
					ifrågavarande åvila fas-tighetskomplexet, des-sas innehavare har man
					ej kunnat finna
“/s 25 .	1‘/6 14	16/a 24	3,000 (5 %)	Morstena ll	Köpeskillingen ej utbe-
§ 17	§ 242	§ 44	■	tald. Fastigheten ännu ej tagen i anspråk för sitt ändamål.
16/7 21	Vu 20	_	tillhopa	1 mtl Smedby m. fl.	Köpeskillingen ej inbe-
§ 22	§ 285-		150,009 (6 %)	fastigheter	tald. Bebyggandet på-
287	•	.	börjat den 9 juni 1919

132

Vattenfalls styrelsen bell

nr 9)

D:o

Läg. Bullandö l9 eller
Värmdö östra tertiärstation
i

Tertiärsta- Jan. 26 A. Köpöski
tion Pauli —, bygg

nadskostnader

9,390.—

D:o

1 Läg. Porjus l19 i Jokkmokks
lappmarks tingslag -

11/ie mtl Sörfors nr 7 (Sörfors
73) i Umeå socken

Egendomens 9 och 12 dec. 28,000

D:o

! Nynäs egendom m. m. i
Visrum-Kils socken

Badhus, som Inköpt å ex.
drives såsom auktion 17
affär av sty- nov 21
relsen

29,500

Motsvarande
ser §om ovan;
skall köparen själv
verka intecknings
rens samtycke till
ningen

Inköpt å ex. auktion
nov. 1921

Byggnads styrelsen (Tabell

nr 10)

Fastigheten nr 6 i kvarteret
Riddaren å Östermalm
i Stockholm

inägojord är
till stor del
satt under
vatten genom
dämning
vid
Norrfors
kraftverk
Egendomen
befarades
komma att
sättas under
vatten vid
Vänerns
reglering

Högre lärarinneseminariets
tomt

1924

Fastigheten försäljes
från inteckningar

22 aug.

Köpeskilling

25,000.—

H:o

i Fastigheten nr 9 i kvarteret
Ladugårdsbron,
! förut benämnd nr 36 i
kvarteret Blasieholmen

ll:o

|Fastigheten nr 5 i kvarteret
Rosenbad å Norrmalm
i Stockholm

Musikaliska

akademien

Riksgäldskontoret,
kasernkommittén,
kronans
fastighetskom.
, uthyrda
lokaler -

V i 1875
L. N. Elfling -

Säljaren har tydligen icke
utfäst sig att
egendomen gravationsfri -

Köpeskilling

118,000.—

lh 1926
Selma Kjellberg -

l/7 1924 A B.
Mälarprovinsernas

Bank

Köpeskilling Fastigheten säljes fri

250.000. — från inteckningar och

åligger det säljaren a
å tillträdesdagen överlämna
samtliga i fastigheten
meddelade penninginteckningar,
emot
att säljaren befrias från
betalningsansvaret på
desamma

Köpeskilling Fastigheten skulle säljas

2.000. 000 fri från alla gravation

— 133

7	8	9	10	11	12
*7< 26	*/s 03	Vio 21	5,000 (5 %)	7* mtl Bullandö	Bebyggande1 påbörjat den
§ 66		§ 151			25 oktober 1921. Köpe-
—	37i 05	J/io 21	3,000 (5 %)	d:o	skillingen ej inbetald.
	§ 24	§ 150		Inteckningarna äro en-ligt uppgift av ägaren till stam fastigheten in-lösta men hava blivit
					förlagda
V» 22	7* 21	—	2,367 (6 %)	Samma lägenhet	Enligt uppgift från sty-
§ 2	§ 19				relsens sida innehar
		■			styrelsen intecknings handlingen och vill med hänsyn till eventuell försäljning av lägen-heten ej döda inteck-
					ningen
i 23/i» 24	“/s 09	”/» 18	1,700 (4 %) m. m.	1/ie mtl Sörfors	Inteckningen är i sty-
§ 295	§ 130 ,	§ 26			relsens hand men finner
					styrelsen ej nödigt nu döda den, då inteck-
			■V i i		ningen självdör i janu-ari 1928
7» 23	7 7 18	1	5,000 jämte ränta	Samma egendom	Inteckningen ligger som
§ 44				säkerhet hos Visrums an del selektricitetsf öre- j
					ning m. b. p. a. för de andelar å tillhopa 4,500 kronor, varmed Nynäs egendom ingått i före-
					ningen
7s 27, lag-	26/s 72	7» 26	Gäller numera	Samma fastighet	Inteckningen, som är
fartsbevis ut.			för 31,100		ouppsägbar, innehaves
färdat jäm-					av Stockholms stads
likt § 23 lag-					brandförsäkringskon-
fartsförord-			! ;		tor, och skulden, som
ningen			;		amorteras av semina-riet medels terminsav-gifter är för närvarande enligt uppgift av rektor vid seminariet 5,700 kronor
JJ/a 26	5A 13	“/jo 22	25,000 (6 %)	d:o	Köpeskillingen till fullo
	§ 106				gulden och intecknin-
§ 13	7e 13	‘Vid 22	25,000 (6 %)		garna överlämnade till
	§ 107				byggnadsstyrelsen den 1 juli 1926
u/s 24	32/s 22		100,000 (6 %)	d:o	Köpeskillingen gäldades
§ 1	§ 379				den 1 juli 1924, därvid
»75 22		100,000 (6 %)	d:o	nämnda inteckningar
	§ 380				överlämnades till riks-
	”/s 22 § 381		100,000 (6 %)	d:o	gäldskontorefc 1

— 134 —

1	2	3	4	5	6
Kammar- kollegium (Tabell nr 11)	Lägenheten Laxen nr 1, Vidtskövle l14i Mörums socken	Laxodlings- anstalt	Gåvobrev ll/7 16	—	— ■
(Inköpt ge-nom läns styrelsen i Karlskrona)
D:o (Inköpt ge-nom läns-	En lägenhet om 1.017 hektar, Rusele 61S i Lycksele socken	Ströäng	21	50: 85	Säljas fria från födoråds-kontrakt och penning-inteckningar
styrelsen i Umeå,)
D:o	Lägenheten Åmnäs llä i Lycksele socken	d:o	“/• 22	150: —	Avsöndringen säljes fri från alla inteckningar för fordran, födoråd eller annat
I):o	Lägenheten Brännholm l6 om 2.210 hektar i Stensele socken	Kronojägar-bostad i Gunnars-bäckens revir	30/u 25	Köpeskilling läm te värdet av uppförda lägenheter 19,730: 03	Området säljes fritt från inteckningar för ford-ran och födoråd
D:o	Lägenheten Husbondli-den 219 i Lycksele socken	Ströäng	lh 22	1,000	Avsöndringen säljes fri från alla inteckningar för fordran, födoråd eller annat
I):o	Lägenheten Umgransele l13 i Lycksele socken	d:o	i6/9 19	148: —	Lägenheten försäljes fri från födoråd>kontrakt o. penninginteckningar
I):o	Åskilje 216 i Stensele socken	d:o	10/s 23	200: -	Slåtterängarna säljas fria från penning- och födo-rådsinteckningar
Generaltull-	Registerfastigheten Med-	Tomten obe-	Va 25	Köpeskilling	Fastigheten säljes grava-
styrelsen	skogen l38 om 0.007 7	byggd vid	G. och Beda	150: —.	tionsfri och med full
(Tabell nr 12)	har avs. fr. register-fastigheten Medskogen l28 om 3 öre 18 35/33 penningar skatt i Södra Finnskoga socken	köpet. Nu-mera å tom-ten byggnad för tullbod och vaktrum	Danielsson	Byggnads-kostnader 7,680: —	äganderätt
Uppsala universitet (Tabell nr 13)	Tomten nr 1 i kvarteret Fägelsången och Fjär-diugsroten i Uppsala	Uthyres av universitetet	8/io 20	180,000	—

— 135 —

7	8	9	10	11	12
1 —	a/xo 05	**/>« 22	1,500 (6 %)	i 1/s mtl nr 1 Vidtskövle	_
	§ 46	§ 153 j	o. V8 ratl nr 1 For-| neboda	i
10/x 22 § 54	a/i 22		1,500 (6 %)	"/in mtl Rusele nr 6	Säljaren kan icke anskaffa
§ 86		för dödning av inteck-ningarna nödiga hand-lingar |
l7/x 24	28/a 22	_	3,000 (6 %)	•/se mtl Åmnäs nr 1	Innehavaren av inteck-j
§ 67	§ 157				ningen lämnar ej sam-tycke till dödningen !
*h 26	59/x 10	29/ll 19	500 (6 %)	3/i28 mtl Brännholm	Enligt uppgift av läns-
S 61	§ 192	§ 72		nr 1	styrelsen i Umeå har inteckningen icke kun-
					nät tillrättaskaffas, va-dan dödning icke kun-nat verkställas
,7/i 24	10/s 13	17/t 23	700 (6 %)	s,/i02i mtl Husbond-	Innehavaren av inteck-
§ 7	§ 10	§ 101	liden nr 2	ningen har ej lämnat
S/6 21	5,000 (6 %)	d:o	samtycke till dödningen
	§ 1
26/a 21	6/io 09	*/» 19	400 (6 %)	3/aa mtl Umgransele
§ 84	§ 35	§ 47		nr 1
*ls 23	>7/i 20	_	5,000 (6 %)	‘/ex mtl nr 2 Askilje)	De tre förstnämnda in-j
	§ 81			teckningarna äro belå-j
	2/9 22		10,000 (6 %)	d:o	nade och kunna ej ut-j
	§ 37		‘/s2 mtl nr 2 Askilje	bekommas för dödning.
	17/i 23		2,000 (6 %)	Sistnämnda inteckning
I	§ 122			å 5,000 kr. är i kam-
	3/s 23		5,000 (6 %)	d:o	markollegiets hand
i	§ 206
l7/is 25	3#/* 25	—	20,000 (6 %)	Medskogen 1", 1S!'', l15,
§ 86	§ 91 o. 17/i* 25		| l21
•	§ 67 8u/5 25		10,000 (6 %)	Medskogen l*1, l29, lls,
	‘ § 92 o. l7/i2 25		J*1 ]26
	§ 68 30/5 25	1	10,000 (6 %)	Medskogen 1“, l29, l16,
	! § 93 o. 1 17/i2 25		121
	§ 69
2s/xx 26	29/e 57	!»/8 20	1,000 riksdaler	Samma fastighet	Köpeskillingen erlagd
banko (6 %)		med avdrag av inteck-ningarnas belopp
—	1 s/n 84 ; § 591	23/8 20	23,500	d:o
	17In 84	M/o 21	25,000	d:o
	i § 605

— 136 —

i

Uppsala

universitet

(Tabell nr 13)

d:o

(bo

d:o

Karolinska

institutet

(Tabell nr 14)

Lots styrelsen (Tabell

nr 15)

(bo

2

3 4 5

6

Gården å tomten nr 5 i Uthyres av 1/io 20
kvarteret Kamphof och universitetet
Fjärdingsroten i Uppsala -

310,000

Tomten nr 6 i kvarteret
Kamphof och Fjärdingsroten
i Uppsala

d:o

ll* 20

303,000

23/ir,2 mtl Hammarby nrl Skogsbruk 4/io 91
1 (l6) i Björklingej

socken

14,000

Köpekontrakt unders
Kungl. Maj:t

205/iooo mtl litt. Bb nr 2
(28), mtl litt. C i

nr 3 (3l°) och 17/so mtl
litt. Gab nr 7 (76) Österby
samt 147/io"o mtl
litt. Ha nr 5 (5®) Västerby,
allt i Ålands
socken

(l: o

4/i 27

110,000

(bo

Fastigheten nr 12 i kvarteret
Kiddaren å Östermalm
i Stockholm

Uthyres för
bostadsändamål -

30/o 87

Köpeskilling

315,000

Köpet avslutat enligtmed
givande av Kungl. Maj.
den 17/e 87

Fjärdgrundet ll om 1.55
har, avs. fr. Obbola 1 —
5 i Holmsunds socken

Läg. Bergudden, Berg
udden i'', avs, från
Holmöns by i Holmöns
socken

Fjärd grundets

fyr

Berguddens

fyr

Köpeskilling
500. Byggnader
uppförda
år 1908
för 51,200

Köpeskilling
700: —. åt
1900 hava av
lotsverket
uppförts
byggnader å
avsöndringen
för en
kostnad av
38,600 kr.

Expropriation
Obbola
byamän

8/s 05 o. 8/e
05 Holmö
jord- o. hemmansägare -

— 137

7	8	9	10	11	;| 12
8fn 20	I8/i 92	“/io 19	tillhopa 10,296	Samma fastighet	Köpeskillingen erlagd
	g til o. 62		(ö%)		med avdrag av inteek-
i	,6/ii 96	18/o 24	tillhopa 89,704	d:o	ningarnas belopp
	§ 436-444		(5 %)
	17/.9 oo	“/in 19	10,000 (6 %) för-
	§ 472		nyad för K,000 med ränta		:
7/e 20	I8/i 92	Vin 19	12,250 (5 %) :	Samma fastighet	D:o d:o
	§ 65 o. 64 16/n 26	18/g 24	87,750 (5 %)	d:o
	§ 445-453
	8/io 00	3/s 20	10,000 (5 %)	d:o	i
	§ 367 ,3/io 19 § 859-861		15,000 (6 %)	d:o	i
M/i» 21	»U 19		3,500 (6%)	Samma fastighet	Enligt påskrift å gra-
§ 138	§ 286			vationsbevis förvaras
"Is 19 § 2		3,000 (8 %)	d:o	samtliga tre intecknin-gar försedda med på-
	sl/5 20 § 426		2,590 (6 %)	d:o	skrift om makulering i akademiräntkamttia-rens kassavalv i av-vaktan på att de på grund av bristande för-nyelse skola självdö
8T/j 22	”/s 18	9/e 25	100,000 (6 %)	Österby nr 1 3/s	Enligt påskrift å grava-
§ 22	§ 167	§ 458	Österby nr 2—7,	tionsbevis förvaras in-
	vartdera 1 mtl, Väs-	teckningen med på-
			-■!	terby nr 5, 1 mtl	skrift om makulering
				j äm te Vä sterby kvarn	i akademiräntkamma-
				och såg, allt i Ålands	rens kassavalv i av-
			.	socken, samt Holm-bro nr 1 (I2) s/s mtl, i Skogstibble socken	vaktan på att den på grund av bristande för-nyelse skall självdö j
7« 87	7/i 85	4/* 21	90,000	Samma fastighet	Fastigheten graverades
§ 105-110 24/s 85	vid förvärvet av ett amor-
	d:o	45,000 med		teringslån å 145,000 kr.
	§ 65—67 !8/9 85 § 102		ränta 10,000		ouppsägbart från såväl långivarens som lån-tagarens sida. Lånet skall vara till fullo gul-det den 4/s 1961.
o« "oT~ O 00	11/s 08	18/i 26	2,000 (4 %)	16/26S mtl Obbola nr 3	'' • |
§ 64 j (Obs. efter expropria-	§ 2	§ 77	m. m.		i ...
tion)
,6/s 08	9/9 22	2e/io 20	1,000 (6 %) ■ i	u/266 mtl Holmön nr 6	.
§ 1922 1	§ 33 . • ■ •	§ 119	1/ie mtl Holmön nr 7 .	.... i ■

— 138

Lots- ]
styrelsen

(Tabell nr 15)

d:o

d:o

(bo

från Segerstad Nedra
nr 1 Segerstad Övra nr
1, 2, 3 och 4 och Segerstads
prästgård

En från ''/i mtl Gällnö nr
1 eller Gällnö 48 och
416 i Yärmdö socken
avs. läg. om 132 kvm.

Lag. Erikören om 2 4815
har, avs. från Vånafjärdens
by i Nederkalix
socken

Lag. Björnö l9 om 144
kvfot av Skäret Yttre
Svartören, avs. fr. 1 mtl
Björnö i Mönsterås
socken

3	4	5
Segerstads	Köpeav-	Köpeskilling
fyr	handlingen	500. Bygg-
	av år 1883	nadernas
	o. 1884.	värde jämte
	Hemmans-	fasta inven-
	ägare i	tarier torde
	Segerstad	uppgå till omkring 61,611 kr.
Gällnöports	19/s 86 C. J. Köpeskilling
fyr	Andersson	50. A områ-det är upp-fört ett mindre fyr-hus av järn för 1,000 kr. samt ett för-rådshus som i byggnads kostnad be-tingat 250 kr.
Erikörens	n/9 18 Våna-	Köpeskilling
fyr	fjärdens bya-	1,500. Å lag.
	män	fintias upp-förda ett lotsuppass-ningshus för en byggnads kostnad av 23.528 kr. samt en båt-brygga för en kostnad av 2,000 kr.
Björnö fyr	28/* 78.0. 18/6	Köpeskilling
	81 j. G.	50
	Andersson m. fl.

från gravationer. B
männen fritaga sig f
varje kostnad för lag
fart och inteckning

ArmGbrvalt- Från arméförvaltningen hava vid olika tillfällen under revisionsarbe“‘"s,
e,n- , tets gång överlämnats åtskilliga gravationsbevis. Bevisen åtföljdes icke

(Se tabell nr 1) . i .

av någon förteckning ock voro om man undantager en mindre del äldre
gravationsbevis icke ens ordnade arméfördelningsvis. Revisorerna bava
med ledning av den till riksdagens år 1926 församlade revisorer lämnade
uppgiften å kronans under arméförvaltningens vård stående fasta egendom
sökt erbålla förvissning om huruvida gravationsbevis rörande all
den i nämnda förteckning upptagna egendomen överlämnades till revisorerna.
Av undersökningen synes emellertid framgå att överensstämmelse
icke råder emellan nämnda uppgift och de nu inkomna gravationsbevisen.
Vid sådant förhållande är det ovisst, om förestående översikt rörande förekomsten
av inteckningarna i nu ifrågavarande egendom är uttömmande.

139

7	8	9	10	u	12
,5/j 85	s/ia 74	e/e 21	2,500 (6 %)’	‘*28/14on mtl Segerstad
	§ 159			Nedru nr 1
''	8/o 84	’/o 20	3,000 jämte ränta	d:o
	§ 137
	ia/* 82	16/* 18	3,000 jämte ränta	l/a mtl Segerstad Övra
				nr 2
leh 86	16/.i 82	,6/i 18	4,000 (6 %)	^2 mtl Gällnö nr 1 eller
§ 40	§ 55	§ 36		Gftllnö 48 och 416
*"/« 19	1!/a 10	““/j 19	1,500 (6 %)	1/is mtl Vånafjärden nr
	§ 131	§ 100		1 0. 8/äia mtl Lant-
				järv nr 1
	8/< 05	»Va 23	500 (6 %)	1/ia mtl Vånafjärden
	§ 27	§ 128		nr 2
	l3/a 10	‘°/l 19	1,500 (6 %)	V12 mtl Vånafjärden
	§ 130	101		nr 2
	30/i 10	28/io 19	300 (6 %)	‘/loa mtl Vånafjärden	.
	§ 87	§ 9		nr 2
	se/io 18		800 (6 %)	1/7j mtl Vånafjärden
	§ 5			nr 2
f • v3/« 81	8/s 76	I2/i 22	3,500 med ränta	1/i mtl Björnö
§ 134 • • ,	§ 62	§ 4	m. in.

En grupp av de i sammanställningen upptagna intecknade egendomarna
utgöres av åtskilliga i äldre tid inköpta fastigheter å Gotland. Beträffande
dessa fastigheter föreligger det egendomliga förhållandet, att kronan
vid köpet övertagit ansvaret för hypoteksinteckningar samt betalar ränta
å och amorterar skulden. Medel till årliga räntor och amorteringar betalas
av fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel, som
numera benämnas jordbruks- och skogsfastigheter. Härför erforderliga
medel pläga upptagas å de av Kungl. Maj:t för varje år fastställda stater
för nämnda medel.

Några av de intecknade fastigheterna hava såsom gåva överlämnats till
arméförvaltningen. I ett av dessa fall har till följd av dröjsmål med
lagfartsansöknings ingivande fastigheten under mellantiden blivit be -

140

lastad med penning inteckning. Beträffande en fastighet synes arméförvaltningen
hava utbetalat köpeskillingen utan att villkoret om gravationsfrihet
uppfyllts.

Enligt ovan framlagda sammanställning besväras lägenheten Sannahed,
som av kronan inköptes åren 1815—1816, men beträffande vilken lägenhet
lagfart för kronans räkning sökts först år 1906 och beviljats först år 1916,
av åtskilliga inteckningar, vilka samtliga beviljats efter nu gällande lagfartsförordnings
tillkomst under åren 1886—1897. Visserligen äger kronan
av förutvarande lägerplatsen numera endast ett grustag och ett område,
varå eu minnessten är uppsatt, under det att övriga delen av lägerplatsen
av kronan försålts, men då revisorerna ansett det äga intresse att inhämta
vilken uppgörelse beträffande gravationer, som av kronan träffats
med köparen till de från kronans lägenhet avskilda områdena, hava revisorerna
från arméförvaltningen införskaffat en promemoria i ärendet. I
promemorian anföres från arméförvaltningens sida bland annat följande.

Sedan riksdagen i skrivelse den 8 maj 1915 bifallit Kungl. Maj:ts proposition
den 19 februari samma år, nr 42, angående försäljning av förutvarande
mötesplatsen Sannahed, anbefallde Kungl. Maj:t genom brev den
11 juni 1915 arméförvaltningens fortifikationsdepartement att, med vissa
angivna undantag, enligt plan och villkor i övrigt, som av riksdagen godkändes,
försälja ej mindre av övningsfältet de delar därav, som icke besvärades
av betesservitut, omedelbart, samt övriga delar av fältet, i den
mån därå vilande servitut avlöstes, än även den till övningsfältet hörande
skjutbanan jämte de å övningsfältet och skjutbanan befintliga byggnader
och övriga anläggningar.

I anledning härav har fortifikationsdepartementet genom köpekontrakt
den 15 maj 1916 försålt huvuddelen av mötesplatsen Sannahed till Kumla
kommun för eu köpeskilling av 40,000 kronor, därav 18,000 kronor erlades
kontant och återstoden 22,000 kronor skulle betalas, så snart de försålda
fastigheterna befriats från ett desamma besvärande betesservitut samt
fortifikationsdepartementet tillika styrkt, att fastigheterna ej voro
besvärade av inteckningar för fordran. Å ogulden del av köpeskillingen
skulle kommunen erlägga viss ränta från dagen för köpekontraktets avslutande
eller den 15 maj 1916. Denna ränta är betald till den 15 maj 1927,
men har av köpeskillingens kapitalbelopp hittills ej betalts mera än det
belopp, 18,000 kronor, som erlades vid köpets avslutande. Återstoden,

22,000 kronor, har ej guldits, då fortifikationsdepartementet ej kunnat visa,
att den del av försålda fastigheterna, som utgöres av den ursprungliga
mötesplatsen eller avsöndrade lägenheten Sannahed, befriats från ett flertal
densamma besvärande inteckningar, som meddelats i lägenhetens stamfastigheter.
Under åren 1926 och 1927 hava emellertid av fortifikationsdepartementet
förhandlingar förts angående möjligheten av att komma
till slutuppgörelse med kommunen om köpet, och hava dessa förhandlingar
nu fortskridit så långt, att grundad anledning finnes att förmoda, att
kommunen, utan att villkoret i köpekontraktet om försålda fastigheternas
befriande från inteckningar uopfylles, före innevarande års utgång kommer
att betala den ännu oguldna delen av köpeskillingen.

Vad angår den mark, som enligt Kungl. Maj:ts förenämnda proposi -

— 1*41

tion skullo försäljas till s. k. kronotorpare, anmodade fortifikationsdopartementet
länsstyrelsen i Örebro län att ombesörja denna försäljning,
och blev i anledning härav nämnda mark efter uppdelning i 26 olika
lotter genom landsfogden i länet i augusti 1920 försåld till personer, som
i propositionen avsetts, för tillhopa 21,635 kronor, som till fullo guldits.
Sedan fortifikationsdepartementet i anledning härav å de sålunda försålda
imarkområdena utfärdat köpebrev samt översänt dessa till länsstyrelsen
för att tillställas vederbörande köpare, meddelade emellertid länsstyrelsen
i skrivelse till departinentet den 21 september 1922 att styrelsen i aniodning
av uppkommen fråga om fastsiällelse å avsöndring av de genom köpebreven
upplåtna områdena inhämtat yttrande i ärendet från överlantmätaren
i länet och att denne uti ett den 13 september 1922 till styrelsen
inkommet utlåtande påvisat sä avsevärda felaktigheter beträffande den
karta, som tjänat till ledning vid försäljningarna och som upprättats av
distriktslantmätaren H. Aspling, att styrelsen funnit samma karta icke
kunna läggas till grund för meddelande av fastställelse å de försålda avsöndringarna.
Länsstyrelsen återställde därför de av departementet utfärdade
köpebreven samt framhöll, att det syntes styrelsen lämpligt, att,
sedan lantmätare efter framställning från fortifikationsdepartementet av
styrelsen förordnats att verkställa vissa lantmäteriåtgärder, som överlantmätaren
i sitt utlåtande föreslagit, och dylikt uppdrag slutförts, nya
köpehandlingar, grundade å nämnda lantmäteriförrättning, bleve upprättade.
Först sedan så skett, torde det vara möjligt meddela för lagfarts
vinnande erforderlig fastställelse å ifrågavarande jordavsöndringar.

Med anledning av länsstyrelsens förenämnda skrivelse anhöll fortifikationsdepartementet
i skrivelse den 23 september 1922, att styrelsen ville
förordna dels lantmätare att verkställa de lantmäteriåtgärder, som överlantmätaren
i länet i sitt utlåtande föreslagit, dels ock lämplig person
att lämna departementet nödigt biträde för upprättande av nya köpehandlingar
angående de försålda områdena, varjämte fortifikationsdepartementet,
som funnit, de förekomna felaktigheterna å den av distriktslantmätaren
Aspling upprättade kartan synnerligen anmärkningsvärda, underställde
länsstyrelsens prövning, huruvida de kunde anses vara av sådan
beskaffenhet, att de borde för förrättningsmannen medföra ansvar eller
ersättningsskyldighet för därigenom för kronan ökade kostnader.

Efter av fortifikationsdepartementet därefter till länsstyrelsen avsända
upprepade skrivelser med förfrågningar, huruvida icke de av departe
mentet begärda lantmäteriåtgärderna snart kunde väntas slutförda, har
styrelsen slutligen i skrivelse till departementet den 8 nästlidne oktober
meddelat, att ärendet den 4 juli 1927 återkommit från överlantmätaren i
länet, att handlingarna därefter överlämnats till landsfogden i länet för
upprättande av köpeavhandlingar samt att styrelsen icke med bestämdhet
kunde uttala sig om, när arbetet därmed kunde vara slutfört, men
.skulle i görligaste mån söka påskynda, detsamma.

Revisorerna hava i detta sammanhang fått anledning undersöka varför
gravationsbevis icke avlämnats beträffande det område i Växjö stad, varå
Kronobergs regementets kaserner äro uppförda. Genom kontrakt av år
1908 upplät Växjö stad till kronan, därest Kungl. Maj:ts tillstånd därtill
kunde erhållas, med full äganderätt och gravationsfritt för Kronobergs
regemente ifrågavarande markområde om cirka 382 tunnland. Kontraktet

— 142 —

Revisorernas

uttalande.

innehåller bestämmelse om att, därest regementet i framtiden skulle permanent
förflyttas från Växjö, det upplåtna området skulle, med undantag
av kaserntomten, utan ersättning i då befintligt skick återlämnas. Å
kasemtomten har kronan numera uppfört ett modem kasernetablisser
ment, som blev färdigbyggt under år 1921 och vilket i kostnader dragit
något mer än sex miljoner.

Efter framställning av riksdagens revisorer bär från arméförvaltningens
sida hos rådhusrätten i Växjö anhållits om gravationsbevis å
ifrågavarande område. Till svar härå har rådhusrätten i skrivelse den SO
november 1927 anfört följande:

Med föranledande av Eder skrivelse den 9 innevarande november med
begäran om äganderätts- och gravationsbevis rörande det område av omkring
382 tunnland, som enligt avtal den 12 juni 1907 samt den 31 januari
1908 av Växjö stad öveiåtits till Kungl. Maj:t och kronan, får rådhusrätten
härigenom meddela, att det icke synes möjligt att utfärda de begärda
bevisen. Såsom i magistratens svarsskrivelse å Eder skrivelse den
16 juli 1914 påpekats angiver nämligen den avtalet tillhörande kartan icke
vilken mark, som staden överlåtit, eller på ett fullständigt sätt gränserna
för samma mark jämte dess areals innehåll.

Enligt vad upplyst blivit, har ännu icke lagfart för kronan sökts å
ifrågavarande område.

Såsom betecknande för den ordning, som är rådande i arméförvaltningens
fastighetsväsen kan vidare anföras följande.

I skrivelse till borgmästarämbetet i Malmö den 8 oktober 1927 anhöll
vederbörande tjänsteman inom arméförvaltningen om gravationsbevis å
vissa i en skrivelsen bilagd förteckning närmare angivna fastigheter. Till
svar härå anfördes av borgmästarämbetet följande.

I Eder förteckning hava jämväl upptagits fastigheterna 5 tunnland, 7 a
kappland av den s. k. Skjutsstallyckan, och den s. k. Beritta Gurrislyckan
om 75,941.70 kvadratmeter, men gravationsbevis å dessa har ej utfärdats,
enär kronan överlåtit sistnämnda två fastigheter å Malmö stad, Skjutsstallyckan
genom köpehandling den 4 december 1895, och Beritta Gurrislyckan
genom byteskontrakt den 15 juni 1910; och har Malmö stad erhållit
lagfart å berörda två fastigheter den 7 maj 1900 respektive den 5 september
1910.

Såsom av ovanstående tabell framgår har arméförvaltningen i ett fall,
då uttryckligt villkor om gravationsfrihet stadgats i överlåtelsehandlingen
till kronan underlåtit tillse att villkoret också uppfyllts.

I ett par andra fall har genom ämbetsverkets försummande att söka
lagfart å det förvärvade området detta kommit att belastas med inteckning
lör gäld till avsevärt belopp.

I fråga om försäljningen av förutvarande lägerplatsen vid Sannahsd sy
nes av Kungl. Maj :ts proposition i ämnet framgå, att vederbörande inom

143 —

arméförvaltningen saknat kännedom om att fastigheten besvärades av
penninginteckningar eller i varje fall underlåtit att därom meddela
Kungl. Maj:t upplysning. I propositionen i ämnet nämnes intet om förekomsten
av penninginteckningar och vid beräknande av vad som vid försäljningen
skulle inflyta har hänsyn ej tagits till dessa inteckningar. En
följd av att fastigheten i själva verket belastades av inteckningar för gäid
har blivit, att köpeskillingen för det till Kumla kommun försålda området
icke till fullo till kronan utbetalats. Icke heller uppdelningen av de till
försäljning till kronotorpare föreslagna områdena synes hava av arméförvaltningen
på tillbörligt sätt övervakats.

Å kaserntomten i Växjö har såsom ovan erinrats uppförts ett modernt
ka so rn e t a b li ssem en t, vilket i kostnader dragit mer än sex miljoner kronor.
På sätt i rådhusrättens i Växjö ovan återgivna skrivelse meddelats
l^an icke ens gravationsbevis å kaserntomten meddelas, emedan i den till
avtalet om marköverlåtelsen hörande kartan icke angivits, vilken mark
som staden överlåtit, ej heller gränserna för samma mark jämte dess
areal på ett fullständigt sätt angivits. Det torde vara tvivelaktigt, huru
vida, på grundval av dylika överlåtelsehandlingar, lagfart kan för kronans
räkning meddelas å ifrågavarande kaserntomt.

Vad sålunda förekommit i avseende å ämbetsverkets handhavande av
den rättsliga vården om kronan tillhörig fast egendom synes revisorerna
giva vid handen, att hithörande frågor av ämbetsverket icke handlagts
med tillbörlig omsorg.

Av marinförvaltningen överlämnades med skrivelse den 14 oktober Marintörvait1927
gravationsbevis rörande ett större antal fastigheter, som stå under (se "äbfiTnr 2)
ämbetsverkets förvaltning.. Gravationsbevis rörande återstoden av fastigheterna
överlämnades först med skrivelse den 24 november 1927. Samtliga
rekvirerade gravationsbevis överlämnades dock icke med sistnämnda skrivelse
utan återstå ännu åtskilliga gravationsbevis, vilka enligt uppgift i
sistnämnda skrivelse ännu icke inkommit till ämbetsverket.

Rörande de inteckningar, som av revisorerna upptagits i ovan intagna
sammanställning har ämbetsverket i sistnämnda skrivelse anfört följande.

Anledningarna därtill att ifrågakomna nio kronans lägenheter besväras
av penninginteckningar äro i några fall att söka i ouppmärksamhet vid
verkställande av köpelikvid och i andra fall beroende därpå att inteckning
i stam fastigheten blivit meddelad efter kronans köp, men innan lagfart
åkommit. Det torde härvid böra erinras att en förutvarande advokatfiskal
hos ämbetsverket för försummelser i tjänsten blivit ådömd bestraffning.

Vid nuvarande advokatfiskalens tillträde år 1923 förelågo ett avsevärt antal
icke avslutade fastighetsärenden, varjämte fastighetsfrågorna i allmänhet
voro i outrett skick. Ämbetsverket har vidtagit härav påkallade
åtgärder. Det har i detta hänseende varit advokatfiskalens avsikt att, jämlikt
honom åvilande tjänsteåligganden, verkställa undersökning angående
inteckningsförhållandena, men som andra, först nyligen avslutade åtgär -

— 144 —

•der synts böra föregå, hade nämnda undersökning ännu icke påbörjats,
när ämbetsverket erhöll riksdagens revisorers uppdrag att införskaffa gravationsbevis
över fastigheterna. Kungl. marinförvaltningen har gått i
författning om åtgärder för dödande av ifrågavarande inteckningar såvitt
de besvära de kronan tillhöriga lägenheterna.

Frågan huruvida fastigheterna kunna befrias från ansvar för inteckningarna
är emellertid beroende av samtycke från nuvarande rättsägare.
Det har hittills icke visat sig svårighet att erhålla dylika medgivanden.
Sålunda har medverkan för inteckningarnas relaxerande utfästs från innehavarna
av de inteckningar, vilka besvära lägenheterna Åbord nr l27 och
Herrgården nr 1 (Vestby 543) i Högsjö socken samt Björnhuvud nr 1
(Bjömö l2) i Ingarö socken. Vad beträffar den inteckning, som besvärar
Ljusterö huvud (Bolby 321) i Ljusterö socken, hade skriftligt medgivande
till relaxering lämnats samtidigt med köpet, men av förbiseende
icke utnyttjats. Det är givet att någon tid nu måste åtgå, innan de påbörjade
dödningsåtgärderna hinna bliva fullbordade.

evisorernas De missförhållanden, som framgå av revisorernas sammanställning röuttaiande.
ran ävensom vad ämbetsverket självt i denna sak anfört, synes revisorerna
giva vid handen, att marinförvaltningen på ett anmärkningsvärt sätt
försummat vården av här ifrågavarande ärenden.

Flygfältet vid Hägernäs besväras såsom ovan anförts av inteckningar
till ett belopp av sammanlagt 80,000 riksdaler banco. Åtgärder för dessa
inteckningars dödande böra enligt revisorernas mening snarast möjligt
vidtagas.

Angående ovanberörda inteckning i Hälsingborgs hospitals område har
från medicinalstyrelsens sida i en den 2 december 1927 avgiven promemoria
anförts följande.

Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 266 till 1917 års riksdag
bestod det område, varå Hälsingborgs hospital sedermera uppfördes,
av tre huvuddelar, nämligen

ett inom Hälsingborgs landsförsamling liggande, å Pålsjö nya gård beläget
område (på karta bifogad propositionen betecknat med A),
ett inom Allerums församling liggande område — Laröd nr 1 — beläget
norr om det förra, bevuxet med halvvuxen granskog (på kartan betecknat
med B), samt

ett likaledes inom Allerums socken liggande område — Laröd nr 2
(på kartan betecknat med C).

Nämnda områden upplätos av Hälsingborgs stad utan ersättning till
Kungl. Maj:t och kronan enligt preliminärt kontrakt den 7 mars 1917 och
definitivt kontrakt den 7 december 1918, varvid arealen uppgavs för
området A till 42.91 hektar,
området B till 22.57 hektar och
området C till 19.2830 hektar.

Det upplåtna området i sin helhet skulle enligt kontraktet överlämnas
fritt från inteckningar.

Flygstyrelsen.
(Se tabell nr 3)

Medicinalstyrelsen.

(Se tabell nr 4)

— 145 —

Därjämte liar sedermera för hospitalets rökning enligt, kungl. brev den
13 juni 1919 inköpts en hemmansdel (•*/„ mantal Litt. Eb) under Laröd nr 4
(om 8.1150 hektar).

Anstaltens byggnader äro uppförda på det med A betecknade området
och till eu mindre del även på området C. Området E har avsetts att
användas såsom skogspark. En del av detta område kommer dock möjligen
att framdeles disponeras för anstaltens kyrkogård samt för obduktionsbus
med gravkapell.

Det med B betecknade området utgör en del av den mark om 30 hektar
av hemmanet nr 1 Laröd, som änkegrevinnan Elisabeth Waohtmeister genom
gåvobrev den 10 februari 1917 skänkt Hälsingborgs stad under förutsättning
att eu frisäng å det blivande hospitalet upplätes till Allerums
kommun. Av ifrågavarande mark var en del om 7.42 hektar avsedd såsom
parkområde för tuberkulossjukhemmet vid Hälsingborg och återstoden
22.58 hektar — området B — avsedd för det nya hospitalet.

Sedan grevinnan Wachtmeister därefter avlidit, erhöll hennes son greve
Axel Wachtmeister den 15 maj 1918 lagfart å hela hemmanet Laröd nr 1
(med undantag av därifrån avsöndrad jord) som han erhållit dels i arv
och dels genom köp av moderns övriga arvingar.

Samma dag den 15 maj 1918 erhöll han inteckning i bland annat 1 mantal
Laröd nr 1 (med undantag av avsöndrad jord) till säkerhet för tillhopa

150,000 kronor med 6 procent ränta enligt tre särskilda skuldebrev.

Sedan ägostyckning verkställts å det till Hälsingborgs stad donerade
området av Laröd nr 1, varvid området B åsattes 3/u. mantal och betecknades
såsom Litt. Abb, fastställdes ägostyckningen av Luggude häradsrätt
den 30 december 1918.

Häradsrätten beviljade sedermera den 25 november 1919 lagfart för
Kungl. Maj:t och kronan på ifrågavarande område.

Då lagfarten meddelades först efter sedan ifrågavarande inteckningar
fastställts i hela hemmanet Laröd nr 1, lära desamma besvära jämväl den
för Kiungl. Maj:t och kronan lagfarna delen av hemmanet.

Som dels det av Hälsingborgs stad skänkta området och således även
den ifrågavarande hemmansdelen enligt ovan angivna bestämmelse i det
med staden upprättade kontraktet skulle överlämnas fritt från inteckningar,
åligger det staden att vidtaga åtgärder för de ifrågavarande inteckningarnas
dödande i vad de besvära hemmansdelen i fråga. Med hänsyn
till upplåtelsens natur av gåva, kan det emellertid anses föreligga viss
anledning att i godo söka ordna frågan direkt med greve Wachtmeister,
vilket torde möta någon svårighet endast i följande avseende. Denne har
vid ett tillfälle hos styrelsen muntligen framhållit, att i det av hans moder
donerade området B inginge (såsom framgår av ovannämnda karta) en
smal remsa åkerjord om 2—3 hektar i areal. Denna hade enligt hans uppfattning
icke varit avsedd att ingå i donationen, som haft till ändamål
att bereda hospitalet skogsmark för hospitalets skyddande mot havsvindarna
och för anordnande av en park, varför han ifrågasatte, att denna
åkerremsa skulle återgå till huvudfastigheten. Då emellertid vid undersökning
av områdets areal befanns att denna icke var större än vad vid
donationen angivits, fann sig styrelsen vid nämnda tillfälle icke hava anledning
att vidtaga någon åtgärd för den ifrågavarande åkermarkens återställande.
Därest förhandlingar skulle upptagas angående områdets befriande
från de ifrågavarande inteckningarna, är det emellertid icke uteslutet
att frågan om åkerremsan ånyo väckes till liv. Det kan nämnas,

10 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. I.

— 146 —

att den ifrågavarande åkerremsan, som skiljes från hospitalets övriga
åkerareal av den skog, varmed största delen av området B är bevuixen, har
föga värde för hospitalet och kan utan olägenhet undvaras av detsamma.

Revisorernas Vad i ärendet framkommit synes utvisa att med avseende å förefintliguttalande.
heten av här ifrågavarande inteckningar intet kan läggas medicinalstyrelsen
till last. Med anledning av vad ämbetsverket anfört, vilja emellertid
revisorerna framhålla, att tillräckligt starka skäl icke synas förefinnas
för att Kungl. Maj:t och kronan skulle vidkännas någon minskning
i de kronan beträffande ifrågavarande jord tillerkända rättigheter.

Telegrafsty relsen.

(Se tabell nr 6)

Fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren med adress nr 2 vid Brunkebergstorg
i Stockholm, har tidigare för tillgodoseende av styrelsens behov
av nya lokaler förvärvats av telegrafverkets pensionsinrättning under garanti
från styrelsens sida av viss ränta å köpeskillingen. Genom överenskommelse
mellan staten och fullmäktige för delägarna i telegrafverkets
pensionsinrättning har sedermera ifrågavarande fastighet från och med
den 1 juli 1920 tillförts styrelsen med äganderätt samt ingått i den uti § 7
av lagen den 4 juni 1920 (S. F. S. 254, 20) angående rätt till tjänstepension
för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk omförmälda telegrafverkets pensionsfond.

De fastigheter, vilka ingingo i det riksdagen förelagda köpet av aktiebolaget
Stockholmstelefons telefonnät, häfta, såsom bevisen utvisa för inteckningar
till ett sammanlagt belopp av 6,000,000 kronor, vilka icke innehavas
av telegrafstyrelsen utan fortfarande ligga såsom säkerhet för ett
bolagets obligationslån. Vid köpeskillingslikviden — som skedde genom
att telegrafstyrelsen å svenska statens vägnar till bolaget eller order utställde
reverser å tillhopa köpesummans belopp — hava emellertid, till
säkerhet för att inteckningarna komma att till telegrafverket överlämnas,
innehållits dylika reverser å sammanlagt ovannämnda belopp 6,000,000
kronor och med förfallodag den 1 juli 1925. Enligt Kungl. Maj:ts den 1
april 1927 lämnade medgivande må med den slutliga uppgörelsen anstå
till den 1 april 1928, då allmänna telefonaktiebolaget L. M. Ericsson, som
övertagit förenämnda bolags rättigheter och skyldigheter, beräknas bliva
i tillfälle att, i samband med inlösen av ovanberörda obligationslån genom
ett av detta bolag nyligen upplagt större obligationslån, utlämna inteckningarna.

Jäinvägssty- Sedan Kungl. Maj:t med anledning av riksdagens revisorers begäran
s -) om gravationsbevis genom beslut den 23 september 1927 anbefallt järnvägs Seta

e nr .) s^yrejsen a^. ^]] finansdepartementet inkomma med dylika bevis, anförde
järnvägsstyrelsen i skrivelse till finansdepartementet den 4 oktober 1927
bland annat följande.

För statens järnvägars vidkommande uppgår antalet olika fastigheter,
vilka enligt sakens natur vid inköp av mark för de olika bandelarna

— 147 —

mestadels exp rop r ia t i ons vis förvärvats, till approximativt beräknat

20,000 och torde med hänsyn härtill ej vara avsett att anskaffa begärda
bevis, dä det dels ej är möjligt inom den stipulerade tiden erhålla dem
från respektive domhavande, dels kostnaden för dessa bevis kommer att
uppgå till mycket avsevärda belopp.

Till vidare upplysning i ärendet tillåter sig styrelsen anföra följande.

Gravationer i expropriationsvis förvärvade lägenheter förfalla automatiskt
genom expropriationsersättningens nedsättande.

I de fall järnvägsstyrelsen förvärvat fast egendom under hand, approximativt
beräknat till åtskilliga tusental fastigheter, har styrelsen i samband
med utbetalning av köpeskillingen anskaffat gravationsbevis, vilket
sedan markförvärvet slutförts, lagts till den akt, vari övriga handlingar
rörande förvärvet sammanförts för att registreras och förvaras i
styrelsens äganderättsarkiv.

Då det är fråga om penninginteckningar, gäller däremot som allmän
regel, att dessa skola dödas före eller överlämnas till statens järnvägar vid
likvid av förvärvet. Detta gäller särskilt rena penninginteckningar, och
händer det ofta, att järnvägsstyrelsen måste förskaffa sig expropriationsrätt
till för statens järnvägar behövliga områden, varom underhand uppgörelse
rörande köp redan träffats, därför att detta är enda sättet, ja, ofta
billigaste sättet att bliva fri gravationerna.

I något enstaka fall har dock styrelsen ansett risken med intecknings
bibehållande vara så ringa, att styrelsen avstått från dödandet av densamma,
då detta varit förenat med särskilt stora kostnader och besvär.

Då i av styrelsen fastställt formulär till köpeavtal såsom köpevillkor
angives, dels att staten järnvägar äga att omedelbart efter tillträdet söka
lagfart å den inköpta fastigheten, dels ock att köpeskillingen erlägges först
sedan säljaren visat, att den försålda marken är fri från inteckning, föreliger
ingen risk för att penninginteckningar skulle kunna gravera statens
järnvägars under hand förvärvade fastigheter, utan att järnvägsstyrelsen
har kännedom därom.

Med hänsyn till av järnvägsstyrelsen i förestående skrivelse anförda förhållanden
hava revisorerna åtnöjt sig med att i kontrollsyfte från styrelsen
infordra gravationsbevis beträffande några enstaka fastigheter. Huru
dessa stickprov utfallit, framgår av tabellen här ovan.

Angående den i sammanställningen omförmälta lägenheten i Boden har
tillställts revisorerna en av vederbörande distriktssekreterare avfattad
promemoria, i vilken anförts huvudsakligen följande.

Köpeskillingen för det försålda området fick av Westerberg uppbäras,
sedan han under våren 1919 — handlingarna inkommo till undertecknad
den 21 mars samma år —- avlämnat två inteckningar, vilka skulle dödas,
i vad som försålts. Dessa inteckningar blevo av Westerberg och hans
hustru försedda med påskrift, att de medgåve inteckningarnas relaxation
uti ovan omförmälda områden.

För att såvitt möjligt på en gång bringa ärendet i slutgiltigt skick,
d. v. s. erhålla de fösålda områdena såsom avstyckning skilda från stamfastigheten,
så att lagfart kunde i ett sammanhang sökas och beviljas, avlämnade
jag i mars 1919 ansökan om avstyckning av områdena till byggnadsnämnden
i Boden. Vid ansökningen var fogad en av dåvarande extra

— 148 —

Revisorernas

uttalande.

lantmätaren vid statens järnvägar Sven E. Lindner upprättad karta, vilken
tyvärr senare visade sig vara i viss mån oriktig. Ehuru jag gång
efter annan påminde om ärendet, drog detsamma avsevärt ut på tiden
bland annat till följd av svårigheter vid lantmäteriförrättningen, som
nödgade mig att hos länsstyrelsen anföra besvär över viss åtgärd av förrättningsmännen.
Den i Boden då tjänstgörande mätningsmannen hade,
såvitt jag kan förstå, skjutit ärendet ifrån sig och dåvarande distriktslantmätaren
i Överluleå distrikt torde även hava ägnat mindre uppmärksamhet
åt saken, enär han skulle avflytta från orten (i sammanhang med
befordran till tjänst söderut). Först sedan dåvarande distriktslantmätaren
Filip Granlund övertagit ärendet, bragtes detsamma till slut och avstyckningen
blev av länsstyrelsen fastställd den 11 januari 1921, därvid
det befanns, att arealen rätteligen utgjorde 3.2620 hektar och således något
mera än det ursprungligen försålda området.

Sedan därefter eu del förhandlingar förts med Westerberg, försågs köpebrevet
med påskrift den 12 december samma år, varefter lagfart söktes,
men beviljades först den 1 november 1922 å 3.2620 hektar och lägenheten
Lakis nr 6. Samtidigt begärdes gravationsbevis, vilket erhölls i början
av 1923. Beviset utvisade, att Westerberg låtit vid flere tilllfällen efter
den första upplåtelsen måhända i illojalt syfte inteckma sitt hemman för
gäld utan att göra något undantag för det till statens järnvägar försålda
området. Hänvändelse gjordes av mig omedelbart till de personer, som
av Westerberg uppgivits innehava inteckningar, men vissa av dessa begagnade
nn tillfället att vägra tillmötesgå framställning om relaxation
av inteckningarna, då de tydligen vädrade en möjlighet att förskaffa sig
en förut opåräknad förtjänst.

Då två av inteckningshavarna voro omöjliga att tala till rätta, uttogs
å dem stämning med yrkande om inteckningarnas förklarande för ogiltiga
i avstyckningen (utlämnande av de intecknade skuldebreven för dödning),
enär de måste anses hava varit i ond tro vid skuldebrevens mottagande.
Detta yrkande bifölls av häradsrätten, beträffande den ene inteckningshavaren,
men icke beträffande den andre (som innehar den sista inteckningen
på 54,000 kronor med ränta, vilket belopp dock är fingerat, i det
att inteckningskavaren vid exekutiv auktion å stamfastigheten med undantag
av statens järnvägars avstyckning anmälde sin fordran på grund
av skuldebrev till 15,000 kronor). Kungl. Svea hovrätt har i meddelad dom
i huvudsak fastställt häradsrättens utslag. Mot hovrättens dom är talan
av järnvägsstyrelsen fullföljd eller kommer att fullföljas enligt till mig
ingånget meddelande.

Såsom av det förestående inhämtas har järnvägsstyrelsen gjort gällande,
att den låtit inteckningar kvarstå i statens järnvägar tillhöriga fastigheter
allenast, där detta vore förbundet med ringa ekonomisk risk, ävensom
utalat att någon risk icke förelåge att penninginteckningar skulle
kunna gravera statens järnvägars under hand förvärvade fastigheter
utan att järnvägsstyrelsen hade kännedom därom. Vad som framkommit
vid de av revisorerna undersökta enstaka fallen ställer detta järnvägsstyrelsens
uttalande i en egendomlig dager. De återgivna fallen synas
revisorerna häntyda på att styrelsens fastighetsväsen, i vad angår fastigheterna
åvilande gravationer, icke befinner sig i det skick, som från järn -

— 149

vägsstyrelsens sida gjorts gällande. I varje fall har det passerade givit
revisorerna anledning framhålla, att en närmare granskning i nu berörda
hänseende av de rättsliga förhållandena med avseende å statens järnvägar
tillhöriga fastigheter är av behovet påkallad.

Revisorerna vilja till en början erinra om att riksdagens år 1926 församlade
revisorer behandlade frågan om lagfarandet för kronans räkning
av de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning stående hamnområdena.
Revisorerna erinrade därvid om att enligt de av Kungl. Maj:t
och riksdagen fastställda villkoren för anslag till fiskehamnsbyggnader
skulle för hamnen erforderligt område kostnads- och gravationsfritt
överlämnas till statsverket. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upplyste
på förfrågan av 1926 år revisorer, att styrelsen, innan en hamnbyggnad påbörjades,
från vederbörande kommun införskaffade förbindelse att till
statsverket överlämna hamnområde enligt fastställd ritning samt att det
av styrelsen ansetts vara kommunens sak att ombestyra områdets förvärvande
och lagfarande för kronans räkning. I händelse av dröjsmål erinradé
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vederbörande om, deras skyldighet i
detta avseende. Dylika erinringar utginge enligt vad ämbetsverket upplyst
i regel halvårsvis från styrelsen. I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
uppgift till 1926 års revisorer redovisades 26 hamnområden. Av dessa syntes
lagfart i 15 fall hava beviljats å hela områdena och i ett fall å en del
av hamnområdet. Beträffande övriga 10 fall var lagfart, såvitt revisorerna
kunde inhämta av de från styrelsen lämnade uppgifterna, då ännu icke
meddelad.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava nu införskaffats gravationsbevis
beträffande samtliga de fiskehamnar, vilka redan äro för kronans
räkning lagfarna. Av gravationsbevisen jämte åtföljande skrivelser synes
framgå, att sedan ovannämnda utlåtande av 1926 års revisorer avgavs,
lagfart för kronans räkning erhållits endast å en ytterligare fiskehamn.

Beträffande ovannämnda med inteckning för gäld belastade fastigheter
med undantag av Glommens fiskehamn har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat, att styrelsen innehar vederbörande fångesmäns förbindelse,
att till statsverket överlåta områdena gravationsfria, och att styrelsen
ånyo erinrat dem att fullgöra denna deras förbindelse. I fråga om
Glommens fiskehamn innehar styrelsen ingen sådan förbindelse.

Vidare har styrelsen i en till revisorerna ingiven promemoria lämnat
vissa uppgifter rörande de hamnar, å vilka lagfart för kronans räkning
ännu ej erhållits. En sammanställning rörande samtliga dessa hamnar utvisar,
att å dem hittills nedlagts eller i ett fall beräknatsi nedläggas följande
kostnader:

Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.

(Se tabell nr 8)

— 150 —

Revisorernas

uttalande.

Hamnområde: Nedlagda kostnader:

.................................................... kronor 211,677: 34

..................................................... » 136,000: —

................................................... » 476,839:09

..................................................... » 264,000: —

..................................................... » 467,104: 8 2

..................................................... » 46,801: 2 8

..................................................... » 21,997: 6 5

..................................................... » 13,658:8 7

..................................................... » -

................................................... » 54,368: 9 8

kronor 1,692,448: 03

Ifråga om dessa hamnar har i skrivelse den 30 november 1927 från styrelsens
hamnavdelning framhållits, att de ännu ej tillhöra statsverket, emedan
vederbörande allenast avlämnat förbindelse, »att så fort ske kan kostnadsfritt
och gravation sfritt överlåta vederbörligt hamnområde på Kungl.
Maj:t och kronan».

Av ovan intagna sammanställning och den i övrigt lämnade redogörelsen
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens handläggning av vissa statens fiskehamnsbyggnader
berörande ärenden torde framgå, att styrelsen ej med
tillbörlig omsorg beaktat en del med dessa ärenden sammanhängande rättsliga
frågor. Beträffande Glommens fiskehamn har sålunda på grund av
förbiseende icke tillsetts, att i förbindelsen från intressenterna kommit att
intagas den sedvanliga bestämmelsen om överlämnandet av det till fiskehamn
avsedda området gravationsfritt. I ett annat fall har styrelsen dröjt
med ingivande av vederbörlig lagfartsansökning, varigenom fastigheten
under mellantiden kommit att intecknas för gäld. I ett flertal fall har av
styrelsen ej tillsetts, att den lämnade förbindelsen om markområdenas överlämnande
gravationsfritt i verkligheten av intressenterna kommit att iakttagas.

Enligt revisorernas mening är det en allvarlig olägenhet, att ifrågavarande
hamnbyggnader, å vilka så betydande kostnader av staten nedlagts,
äro belastade med gäld i den utsträckning här visats vara fallet. Det torde
nämligen icke kunna förnekas, att kronan genom styrelsens vårdslösa
handhavande av dessa ärenden kan komma att löpa en avsevärd ekonomisk
risk.

I hög grad betänkligt måste ock anses vara, att, såsom av ovanstående
inhämtas, stora kapitalutlägg skett å ett flertal fiskehamnar, utan att
dessa ännu genom vederbörliga åtkomsthandlingar övergått i kronans ägo.
Härav kunna förluster uppenbarligen komma att tillskyndas statsverket.

Vad sålunda framkommit beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
handläggning av ett flertal statens fiskehamnsbyggnader berörande

Smögenholmarne ....

Baskemölla ............

Skemshamn ............

Byxelkrok.................

Herrevik .................

Fågelsundet ............

Agö ........................

Våtnäs ....................

Bergö ....................

Lörudden ................

— 151 —

rättsliga frågor måste revisorerna beteckna såsom synnerligen anmärkningsvärt.

Av vattenfallsstyrelsen har avlämnats gravationsbevis rörande samtliga
av styrelsen förvaltade, kronan tillhöriga fastigheter. Gravationsbevisen
voro ordnade enligt förteckningar, uppgjorda i överensstämmelse
med de till riksdagens år 1926 församlade revisorer överlämnade uppgifter
angående vattenfallsstyrelsens fastighetsförvärv för kronans räkning.

Vad till en början angår den i revisorernas sammanställning upptagna
fastigheten 1/0ä0 mantal Oppåsen torde här böra erinras, att ifrågavarande
hemmansdel ingår i det komplex av vattenfallsfastigheter i Indalsälvens
flodområden, som på sin tid inköptes för vattenfallsstyrelsens räkning genom
S. A. Webjörn och O. Webjörn, vilka fastighetsaffärer avhandlats av
riksdagens år 1923 församlade revisorer (sid. 156—162 i nämnda revisorers
berättelse). Beträffande nu ifrågavarande fastighet har i en från
vattenfallsstyrelsens sida till revisorerna avgiven promemoria anförts följande.

Lidberg hade inköpt sin fastighet av Gust. H. Fjellgren, varvid icke utlovats
gravationsfrihet. Fjellgren i sin tur hade förvärvat fastigheten
från Sunds Aktiebolag, utan att bolaget därvid utfäst, att fastigheten
skulle vara fri från stamfastigheten graverande penninginteckningar.
Lidberg, som numera är avliden, lyckades aldrig verkställa de erforderliga
relaxerna. Lidbergs stärbhus är i synnerligen betryckta ekonomiska
omständigheter och har ingen möjlighet att ordna saken.

Den inköpta fastigheten ingick i ett helt komplex av vattenfallsfastigheter,
vilka i ett sammanhang likviderades. Emellertid har vattenfallsstyrelsen
icke tagit den från Joel Lidberg inköpta fastigheten på något sätt i
bruk, och någon byggnad är icke där uppförd.

Då Sunds Aktiebolags övriga fastigheter med visshet kunna antagas utgöra
tillräcklig säkerhet för bolagets ifrågavarande lån, torde icke någon
risk för närvarande föreligga, att den inköpta fastigheten tages i anspråk
för skuldens gäldande. Emellertid har styrelsen givetvis gjort framställning
till Sunds Aktiebolag och de banker, där inteckningarna belånats,
om medgivande till relaxering. Sådant medgivande har också av dem
lämnats, ehuru försöken att få inteckningarna relaxerade hittills strandat
på grund av bristande medgivande till åtgärdens företagande från vissa
andra fastighetsägare.

Beträffande den ovanberörda inteckningen i Nynäs egendom har vattenfallsstyrelsen
meddelat huvudsakligen följande.

Denna inteckning hade av ägaren till Nynäs egendom lämnats såsom
säkerhet till Visnums Andelselektricitetsförening m. b. p. a. för de andelar
å tillhopa 4,500 kronor, varmed Nynäs egendom ingått i föreningen. Föreningen
å sin sida har lagt inteckningen tillsammans med av andra föreningsmedlemmar
lämnade säkerheter såsom borgen för det lån, föreningen
upptagit i bank. Vattenfallsstyrelsen förfrågade vid sitt inköp av
Nynäs, huruvida det vore möjligt för vattenfallsstyrelsen att utfå före -

Vattenfallsstyrelsen.

Se tabell nr 9

— 152 —

nämnda inteckning. Från föreningen meddelades, att detta vore möjligt,
under förutsättning att vattenfallsstyrelsen inlämnade förbindelse eller
annan säkerhet, som kunde innebära motsvarande säkerhet för banklånet.
I valet mellan att utlämna borgensförbindelse å de andelar å tillhopa 4,500
kronor, som belöpte å Nynäs, eller att låta inteckningen kvarstå, syntes
det vattenfallsstyrelsen mest praktiskt, att inteckningen lämnades såsom
säkerhet.

Huvudparten av de i förteckningen rörande vattenfallsstyrelsen anmärkta
inteckningarna åvila vattenfallsstyrelsens tertiärstationer. Beträffande
dessa fastigheter har vattenfallsstyrelsens administrativa byrå
i en till revisorerna avgiven promemoria anfört bland annat följande.

Vid förvärv av dessa tomter tillgår det vanligen så, att, sedan styrelsen
förbundit sig att till viss ort framdraga en elektrisk kraftledning, någon
av de större abonnenterna (distributionsförening, storindustri) åtager sig
att för en markeringsavgift av 30, 50 å 100 kronor tillhandahålla styrelsen
lämplig tomt för tertiärstation. Sedan denna tomt med hänsyn till teknisk-ekonomiska
förhållanden blivit till sitt läge bestämd, upprättas köpeavhandling
och påbörjas omedelbart byggandet av tertiärstationen. Regeringen
av eventuella penninginteckningar måste anstå, ty den kan nämligen
ofta draga en avsevärd tid, beroende i första hand på underhandlingar
med banker och andra rättsägare.

Rörande särskilt ovannämnda Äkersberga tertiärstation har byrån i eu
promemoria meddelat följande uppgifter, som synas äga ett visst intresse
i detta sammanhang.

Enligt gravationsbevis den 29 oktober 1921 besvärades Åkersberga tertiärstation,
avsöndrad från 1 mantal Hacksta nr 1 litt. A (11) i Öster-Äkers
socken, av 27 penninginteckningar, meddelade i stamfastigheten m. fl. fastigheter.
Vid exekutiv försäljning av stamfastigheten den 21 augusti 1922
förföllo elva av penninginteckningarna och sedermera dödades de återstående,
i den mån de besvärade 1 mantal Hacksta nr 1 m. fl. fastigheter. Vid
ovannämnda exekutiva försäljning påfordrades icke försäljning av vattenfallsstyrelsens
område.

Efter den exekutiva försäljningen begärde administrativa byrån påskrift
å berörda gravationsbevis. Av påskriften framgick, att lägenheten
antagligen var fri från penninginteckningar. För att få full klarhet, begärde
administrativa byrån nytt gravationsbevis å lägenheten. Enligt
detta senare gravationsbevis, daterat den 6 juni 1924, besväras lägenheten
av tre inteckningar, meddelade den 1 december 1920, §§ 285—287, för femtiotusen
kronor vardera. Dessa inteckningar förföllo beträffande stamfastigheten
jämte åtta nästföregående för vardera tiotusen kronor vid den
exekutiva försäljningen. Men som vattenfallsstyrelsens lägenhet ej försåldes
exekutivt samtidigt med stamfastigheten, oaktat lägenheten besvärades
av stamfastighetens inteckningar, har domhavanden ansett det möjligt,
att lägenheten fortfarande besväras av de inteckningar, som förföllo
beträffande stamfastigheten vid den exekutiva försäljningen. Riktigheten
härav är diskutabel.

— 153 —

Vad till en början angår hemmansdelen Voeo mantal Oppåsen synes det
revisorerna uppenbart, att köpeskillingen för nämnda fastighet icke borde
hava utbetalats innan gravationsbevis företetts, utvisande att fastigheten
åtminstone icke besvärades av penninginteckningar. Det torde härvidlag
böra anmärkas, att det ansvar för gäld, vilket åvilar denna fastighet, vid
eventuell utbyggnad av vattenfallet genom beslut av vederbörande vattendomstol
kan komma att uppgå till belopp, som överstiger den erlagda köpeskillingen.

Vidkommande tertiärstationerna åvilande inteckningar finna revisorerna
visserligen, att skäli kunna hava förelegat för att icke låta framdragandet
av elektriska kraftledningar fördröjas av relaxeringsåtgärder. Med
hänsyn till den risk, som kronan i varje fall kan komma att löpa genom
ifrågavarande inteckningar, hålla revisorerna dock före, att relaxeringen
av ifrågavarande inteckningar bör av vattenfallsstyrelsen påskyndas.

Av ovanstående sammanställning framgår, att i vissa fall åtskillig tid,
i ett fall ända till omkring fyra år, förflutit från det fastigheten börjat bebyggas
och tiden för fångeshandlingens upprättande. Detta förhållande
finna revisorerna anmärkningsvärt. Det bör givetvis icke få ifrågakomma
att anläggningar utföras å fastigheter, som ännu icke kommit i kronans
ägo. Att så likväl skett, synes revisorerna tyda på att vederbörligt samarbete
icke ägt rum inom styrelsen mellan dem, som haft ansvaret för
kraftledningarnas utbyggande och dem, vilka den rättsliga vården om styrelsens
fasta egendom ålegat.

Då revisorerna funnit det märkligt, att de av byggnadsstyrelsen förvaltade
fastigheterna nr 9 i kvarteret Ladugårdsbron och nr 5 i kvarteret Rosenbad
beviljade inteckningarna ännu icke dödats, ehuru inteckningarna i
enlighet med respektive köpeavtal överlämnats till staten, förstnämnda två
inteckningar den 1 juli 1926 och inteckningarna i Rosenbadsfastigheten den
1 juli 1924, hava revisorerna från kammarkollegiets advokatfiskalsämbete
införskaffat handlingarna i dessa två ärenden.

Ärendet angående fastigheten i kvarteret Ladugårdsbron har av byggnadsstyrelsen
med skrivelse den 20 augusti 1926 överlämnats till kammaradvokatfiskalsämbetet.
Av akten framgår icke att några åtgärder från
advokatfiskalsämbetets sida vidtagits för inteckningarnas dödande. Ifrågavarande
skuldebrev å tillhopa 50,000 kronor voro bilagda den till revisorerna
överlämnade akten.

Ärendet angående fastigheten i kvarteret Rosenbad har av riksgäldskontoret
med skrivelse den 27 februari 1926 överlämnats till kammaradvokatfiskalsämbetet.
Såvitt av den till revisorerna överlämnade akten framgår,
hava varken av riksgäldskontoret eller advokatfiskalsämbetet några åtgärder
ännu vidtagits för inteckningarnas dödande. Omförmälda skuldebrev
å tillhopa 300,000 kronor voro bilagda den till revisorerna överlämnade
akten.

Revisorernas

uttalandp.

Kammarkollegiet.

Byggnadsstyrelsen.

Riksgäldskontoret.

(Se tabell nris
10 och 11)

— 154 —

Revisorernas

uttalande.

Länsstyrelsen

Umeå.

(Setabellnr 11)

Revisorerna vilja i detta sammanhang omnämna, att advokatfiskalsämbetet
hos kammarkollegiet med memorial den 11 oktober 1927 till kollegiet
avlämnat gravationsbevis rörande åtskilliga kronan tillhöriga fastigheter,
vilka gravationsbevis sedermera kommit revisorerna tillhanda. Ämbetet
anförde därvid bland annat följande.

Sedan lång tid tillbaka hava de äganderättshandlingar, som överlämnats
till ämbetet, härstädes underkastats granskning, avseende bland annat,
konstaterandet huruvida inteckningar häftade vid respektive fastigheter.
Först sedan så befunnits icke vara förhållandet, bar ärendet avförts ur
ämbetets diarier samt äganderättsakten införlivats med äganderättsarkivet.
Erfarenheten bar visat, att ett avsevärt antal fastigheter äro behäftade
med gravationer vid tidpunkten, då äganderättshandlingarna inkomma
till ämbetet. Anledningen till berörda förhållande, varför knappast
någon myndighet, allra minst ämbetet, som allenast mottager,
granskar och förvarar äganderättsakterna, kan göras ansvarig, är av skiftande
beskaffenhet såsom att inteckningshavare kunna tveka att utlämna
inteckningshandlingarna för relaxering m. m. Emellertid har det i samtliga
för ämbetet nu kända fall lyckats ämbetet att, visserligen understundom
efter årslånga bemödanden, på ett eller annat sätt befria fastigheterna
från berörda inteckningar utan rättsförlust för kronan. Det kan
sålunda sägas att samtliga fastigheter, omförmälda i ämbetets ur diarierna
avförda äganderättsärenden, icke behäftas av intecknade gravationer.

På förfrågan från riksdagens revisorer har av advokatfiskalsämbetet
meddelats, att ärendena angående de båda här närmast omförmälda fastigheterna
vore avförda ur ämbetets diarium.

Såsom av utredningen framgår, gälla de i fastigheterna Rosenbad och
Ladugårdsbron befintliga, hos kammarkollegiet förvarade inteckningarna
allt fortfarande. Advokatfiskalsämbetets uppgift, att de ur ämbetets diarium
avförda äganderättsärendena icke behäftades av intecknade gravationer
är alltså icke riktig.

Revisorerna vilja vidare framhålla, att det enligt revisorernas mening
borde ha ålegat de ämbetsverk, som haft ifrågavarande skuldebrev i sin
hand att snarast möjligt ombesörja dödning av inteckningarna.

Enligt den av revisorerna från kammarkollegiet infordrade akten angående
Åskilje 216 i Stensele socken har den i sammanställningen upptagna
den 3 mars 1923 beviljade inteckningen å 5,000 kronor jämte medgivande
av ägaren till stamfastigheten av landsfiskalen i orten insänts till kammarkollegiet
och dit inkommit den 23 mars 1927. Åtgärder för dödning
av inteckningen hade ännu icke vidtagits. Den ännu icke dödade inteckningen
återfanns i den av revisorerna från kollegiet lånade äganderättsakten.

Av de av kammarkollegiet redovisade fastigheterna, som besväras av inteckningar,
utgöras större delen av s. k. ströängar. Revisorerna, som funnit
det märkligt, att man icke, innan inköp av dessa ströängar för kronans

— 155 —

räkning skett, förvissat sig om att de till inköp föreslagna områdena vore
gravationsfria, har från domänstyrelsen infordrat eu promemoria i detta
ämne. I denna promemoria anföres följande:

Vid förvärvandet av ströängar inom Västerbottens och Norrbottens län
för kronans räkning har i regel hembud från vederbörande markägare
förelegat. Efter utredning genom vederbörande jägmästare och
överjägmästare har kungl. domänstyrelsen överlämnat ärendet till Kungl.
Maj:ts prövning. Kungl. Maj:ts beslut har innehållit medgivande för
kungl. domänstyrelsen att för kronans räkning inköpa ströängar mot begärda
köpeskillingar, under följande villkor:

att ängarna säljas fria från inteckningar för fordran eller födoråd,

att kostnaderna för lösen av gravationsbevis, för fastställande av avsöndring
och lagfart å fånget skola gäldas ensamt av köparen,

att nödiga åtkomsthandlingar skola vid anfordran kostnadsfritt tillhandahållas
av! säljaren, samt

att köpeskillingarna erläggas av kronan, så snart lagfart erhållits.

Därefter har kungl. styrelsen till vederbörande länsstyrelse avlåtit skrivelse
med anhållan, att länsstyrelsen skulle avsluta köpet enligt bilagt formulär
till köpekontrakt, i vilket de av Kungl. Maj:t angivna försäljningsvillkoren
intagits.

Beträffande inköpet av den till kronojägarbostad i Gunnarsbäckens revir
använda lägenheten Brännholm har från domänstyrelsens sida anförts
följande.

Sedan kungl. domänstyrelsen jämlikt fastställt statförslag för år 1924
bemyndigats föranstalta om uppförande av bostad för kronojägaren i
Gunnarsbäckens bevakningstrakt av Mellersta Stensele revir, har genom
vederbörande jägmästares försorg med ägarna av hemmanet 3/12s mantal
Brännholm litt F. i Stensele socken upprättats preliminärt kontrakt rörande
inköp till tomt för nämnda bostad av ett cirka 2 hektar stort område
av förenämnda hemman. I det sedermera av länsstyrelsen i Västerbottens
län den 8 december 1925 godkända köpeavtalet, enligt vilket köpesumman
fastställts till 1,020 kronor, stadgades, att området såldes fritt från inteckningar
för fordran och födoråd. Lagfart har beviljats den 4 maj 1926. Av
en från kronans ombud i lagfartsärendet inkommen skrivelse den 20 december
1926 framgår, att den i gravationsbeviset omförmälda inteckningen
icke kunnat tillrättaskaffas, vadan dödning icke kunnat verkställas. Köpeskillingen
har efter länsstyrelsens yttrande i ärendet av den 17, januari
1927 blivit utbetalad.

Länsstyrelsen i Umeå har vid avslutande, av köp rörande ifrågavarande
fastigheter icke tillsett att de förvärvade fastigheterna i enlighet med
Kungl. Maj :ts beslut och i fångeshandlingarna stadgade villkor varit fria
från inteckningar. Denna länsstyrelsens försummelse finna revisorerna
anmärkningsvärd.

De tullverkets fastighet åvilande inteckningarna kvarstå alltjämt, trots
att styrelsens fångesmän jämlikt köpeavtalet haft att överlåta fastigheten
fri från gravationer. Kevisorerna finna det anmärkningsvärt, att styrelsen
ännu icke ombesörjt, att ifrågavarande villkor blivit uppfyllt.

Revisorernas

uttalande.

Generallullstyrelsen.

(Se tabell
nr 12)

— 156 —

Uppsala universitet.

(Se tabell
nr 13)

Lotsstyrelsen.
(Se tabell
nr 15)

Allmänt uttalande
av
revisorerna.

Enligt revisorernas mening bör universitetet för avlägsnande av varje
riskmoment låta döda de inteckningar, som enligt vad av ovanstående
framgår, universitetet självt innehar och nu förvarar i sitt kassavalv.

Enligt från lotsstyrelsen inkomna gravationsbevis besväras sex av de
under styrelsens förvaltning stående fastigheterna av penninginteckningar.
Av de till revisorerna inkomna handlingarna framgår icke, att lotsstyrelsen
företagit några som helst åtgärder för inteckningarnas dödande
eller att ämbetsverket ens haft kännedom om deras förekomst. Särskilt
anmärkningsvärt är det ovan antecknade fall, där trots att i köpekontraktet
av år 1918 bestämts, att fastigheten såldes fri från gravationer, densamma
belastades och alltfortfarande belastas av fem olika inteckningar
för gäld.

Såsom en regel har städse ansetts, att vid förvärvande av fastighet för
kronans räkning noga borde tillses, att ej egendomen vore besvärad av inteckning
för gäld. Till grund för denna uppfattning torde ligga stadgandet
i § 77 regeringsformen att kronans fasta egendom icke må utan riksdagens
samtycke genom förvaltning kronan avhändas och säkerligen även
rent praktiska skäl. Nästan undantagslöst hava därför ock plägat i avtal
om överlåtelse till statsverket av fast egendom intagas förbehåll om egendomens
gravationsfrihet. Att fast egendom, efter det den kommit i kronans
ägo, skulle kunna bliva belastad med inteckning för gäld, utan att
därtill medgivande lämnats av Kungl. Maj:t och riksdagen, har med hänsyn
till nyssnämnda stadgande i regeringsformen ansetts uteslutet.

I belysning av det nu sagda ter sig onekligen resultatet av den utav revisorerna
företagna undersökningen överraskande. Utredningen visar
nämligen, att inteckningar för gäld i ett avsevärt antal fall förekomma i
kronans fastigheter utan att inteckningarna äro i kronans händer. Femton
fastighetsförvaltande myndigheter hava redovisat intecknade fastigheter
eller fastighetskomplex till ett antal av sjuttiosex. I detta sammanhang
hör emellertid nämnas, att, enligt vad som framgått av en jämförelse mellan
de av nästföregående års revisorer införskaffade lagfartsförteckningarna
och de nu inlämnade gravationsbevisen, för ett. antal av de i arméförvaltningens
lagfartsförteckning upptagna fastigheterna, vilka voro sådana,
som förvärvats efter år 1900, gravationsbevis icke blivit av nämnda
verk företedda. Detta avser egendom, som ej förvärvats genom expropriation
och som är av beskaffenhet att kunna vara belastad med inteckning.
Revisorerna hava sig icke bekant vad orsaken härtill kan vara. Sannolikt
har förhållandet sin grund i den oreda, som i allmänhet råder beträffande
denna myndighets fastighetsförvaltning i rättsligt hänseende. Nu berörda
omständighet gör emellertid, att det icke kan anses uteslutet, att inteckningar
förefinnas i långt större utsträckning, än utredningen visar.

I flertalet fall hava inteckningarna belastat egendomen, redan då den

— 157 —

övergick i kronans ägo, ock detta ofta trots det att överlåtelsehandlingen
stadgar såsom villkor, att egendomen skolat överlämnas gravationsfri. 1
åtskilliga av dessa fall har därtill köpeskillingen guldits oavkortad, utan
avräkning med hänsyn till inteckningarna. Men även sådana fall förekomma,
då fastigheten intecknats efter det den övergått i kronans ägo.
Härvid har merendels tillgått så, att vederbörande myndighet underlåtit
att söka lagfart i avbidan på slutförandet av åtgärden för egendomens
frånskiljande från stamfastigheten eller närmare bestämmande av egendomens
gränser och under tiden har inteckning beviljats i stamfastigheten
och sålunda kommit att besvära även den till kronan överlåtna lägenheten.

Man finner alltså, att den omtalade regeln om gravationsfrihet för kronans
egendom långt ifrån alltid upprätthållits. Att i så många fall avvikelser
från denna regel förekommit, finna revisorerna vara en betänklig
sak. Det skall visserligen icke förnekas, att många av de intecknade fastigheterna
hava ett relativt ringa värde, att viktiga praktiska hänsyn
kunna hava talat för fastighetens övertagande trots inteckningarnas förekomst
och att, då det gäller inteckningar i avsöndrade lägenheter, och
dessa gälla jämväl i stamfastigheten, denna i första rummet får svara för
gälden. Men å andra sidan är det i flera fall fråga om kronan tillhörig
värdefull egendom, som häftar för intecknad gäld, såsom ifråga om fiskehamnarna,
vissa till statens järnvägar och försvarsväsendet hörande fastigheter
m. fl., och vidare är stamfastighetens solvens något, som det är
mycket svårt att med bestämdhet yttra sig om. Här föreligger obestridligen
ett riskmoment, och det är risker av denna art, som för kronans del
icke böra ifrågakomma. Det har i de från myndigheterna inkomna uppgifterna
icke saknats antydningar om att man velat bagatellisera denna
sida av saken, men sådana försök måste tillbakavisas, ty ett tummande från
myndigheternas sida på regeln gravationsfrihet, när det gäller kronans
fastigheter, kan medföra mycket allvarliga följder.

Av vad som vid utredningen framkommit, är det uppenbart, att myndigheterna
i flera fall icke ägnat detta spörsmål tillbörlig omsorg. Såsom en
ren försummelse måste det betecknas, då myndigheterna underlåtit att
omedelbart efter fånget söka lagfart för att därigenom trygga fastigheten
mot möjligheten av sedermera påkommande inteckning. Att avsöndringsförfarande
icke slutförts eller oklarhet förelegat om ägogränser torde icke
kunna i detta hänseende åberopas som ursäkt, ty vanlig praxis lärer vara,
att lagfartsansökning i dylika fall ej avslås utan förklaras vilande och därigenom
är skyddet vunnet. Att märka är även att enligt 37 § 3 mom. inteckningsförordningen
tiden för lagfarts sökande, i händelse flera lägenheter
blivit avsöndrade, är avgörande för den ordning, i vilken de avsöndrade
lägenheterna hava att svara för guld, som ej kan utgå ur stamfastigheten.
Uppenbar försummelse har ock förelupit i de fall, där villkor om
gravationsfrihet ej iakttagits av vederbörande myndighet och köpeskilling
utbetalats utan avseende å förefintliga inteckningar.

— 158

I det hela har utredningen visat, att mycket brister ifråga om noggrannhet
och reda vid myndigheternas handhavande av dessa ärenden. Av ovan
anförda skäl är det nödvändigt, att en ändring häri snarligen kommer till
stånd. Enligt revisorernas mening hör en första åtgärd vara att de olika
fastighetsförvaltande myndigheterna åläggas att årligen, omedelbart till
Kungl. Maj:t eller till kammarkollegiet, som sedermera hade att härom
inberätta till Kungl. Maj:t, lämna redogörelse för resp. fastigheters ställning
i nu förevarande avseende och de åtgärder, som av myndigheten därutinnan
vidtagits. Vad som i övrigt i nu förevarande avseende skall åtgöras,
torde utan uppskov böra bliva föremål för ett närmare övervägande.

§ 39.

Visst slag av I 16 § 1 mom. avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattinom^ämbets-
ningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den civila
verken. statsförvaltningen stadgas, att därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom,
i andra fall än uti 2 mom. av samma paragraf avses (olycksfall i tjänsten),
hindras att tjänstgöra, han äger åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma kalenderår,
att ledigheten för sjukdom tillika med semester eller därmed jämförlig
ledighet icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej Kungl.
Maj:t för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å
lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som
framgår av en i paragrafen intagen tabell.

Revisorerna hava uppmärksammat, att i fråga om befattningshavares
tjänstledighet för sjukdom de olika statsmyndigheterna tillämpa en mycket
växlande praxis, då det gäller frågan, huruvida för sjukdomens styrkande
läkarintyg skall företes eller icke. I vissa verk fordras vid varje fall av
sjukledighet intyg av legitimerad läkare, i andra åter har vid kortare ledigheter
såsom behörigt intyg godkänts en av den sjuke befattningshavaren
själv eller honom närstående personer avgiven försäkran, att frånvaron förorsakats
av angiven sjukdom. I det senare fallet har den tidrymd, varför
läkarintyg icke ansetts erforderligt, för de olika ämbetsverken i hög grad
varierat — enligt vad revisorerna inhämtat — mellan 1 och 7 dagar och
i något fall även längre tid.

Revisorerna hava även funnit, att den omfattning, i vilken nämnda art
av kortare sjukledighet förekommit, ställer sig rätt olika inom olika verk.
En i sådant hänseende av revisorerna verkställd undersökning beträffande
medicinalstyrelsen, pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, socialstyrelsen,
kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket har utvisat, att om antalet dagar
kortare sjukledighet fördelas på antalet samtliga befattningshavare inom
verket följande siffror erhållas för år 1926:

— 159 —

Medicinalstyrelsen .........................	............... 0.8	dagar för befattningshavare
Pensionsstyrelsen .............................	............... 2.7	» » »
Riksförsäkringsanstalten................	............... 2.5	» » »
Socialstyrelsen ................................	............... 2.7	» » »
Kontrollstyrelsen .............................	............... 1.7	» » »
Riksräkenskapsverket.....................	............... 4	» » »

Av det anförda framgår att tillämpningen av 16 § i avlöningsreglementet
är i hög grad godtycklig. Enligt revisorernas mening måste det anses önskvärt,
att kompletterande bestämmelser meddelas i syfte att för framtiden
den osäkerhet, som tydligen vidlåder tolkningen av ifrågavarande författningsföreskrift
undanröjes. Det torde nämligen icke kunna anses vare sig
mot befattningshavarne rättvist eller med god ordning förenligt att avsevärt
olika förfaringssätt tillämpas inom de statsinstitutioner, för vilka samma
bestämmelser äga giltighet. Men reglerande bestämmelser i detta hänseende
äro även ur den synpunkten påkallade, att den i nämnda paragraf
stadgade rätten till avdragsfri ledighet lätt kan fresta till missbruk, därest
icke kontrollen över orsakerna till uteblivande från tjänstgöring upprätthålles
på ett enhetligt och effektivt sätt.

§ 40.

Revisorerna hava besökt tullkammaren i Västervik.

Västerviks stad, som för budgetåret 1926—1927 uppbar tolagsersättning
med 14,161 kronor 15 öre, tillhandahåller tullkammaren lokaler, inrymda
i en bostadsfastighet. Lokalerna bestå av ett flertal kontorsrum samt ett
gemensamt uppacknings- och magasinsrum. I ett av kontorsrummen förvarades
tullkammarens kassaskåp. Kassaskåpet, som icke har större dimensioner
än 60 x 49 x 45 centimeter och enligt uppgift i början av 1890-talet
av staden ställts till tullkammarens förfogande, rymde endast en kassalåda.

Revisorerna, som funno uppacknings- och magasinslokalen mindre tidsenlig,
vilja i övrigt med anledning av besöket framhålla behovet av att tullkammaren
utrustas med ett för ändamålet mera lämpligt kassaskåp, i vilket
kan förvaras såväl tullkammarens å bank ej insatta uppbördsmedel som till
tullkammaren hörande viktigare handlingar.

§ 41.

Revisorerna hava besökt tullkammaren i Uddevalla.

Den sedan flera år pågående utredningen för anordnande av lämpligare
tullokaler i Uddevalla synes nu vara slutförd. Stadsfullmäktige i Uddevalla
hava nämligen, enligt vad revisorerna inhämtat, den 14 juni 1927 beslutat
dels att för ett pris av 25,000 kronor inköpa ett område av cirka 1,430

Revisorernas

uttalande.

Tullkammaren
i Västervik.

Revisorernas

uttalande.

Tullkammaren
i Uddevalla.

— 160

Tullkammaren
i Hudiksvall.

Tull behandling
av varor
hos A. B.
Vin- och spritcentralen.

kvadratmeter, dels att för en beräknad kostnad av 70,000 kronor å
tomtområde uppföra ett nytt tullhus.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 42.

Revisorerna hava besökt tullkammaren i Hudiksvall.

Frågan om ökat lokalutrymme för tullkammaren är för närvarande under
utredning men har enligt vad revisorerna inhämtat icke ännu föranlett
någon åtgärd.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 43.

Revisorerna hava beretts tillfälle att besöka och genomgå aktiebolaget
Vin- och spritcentralens lagerhus vid Solnavägen i Stockholm. Vid besöket
lade revisorerna märke till att inom lagerhuset funnos ett flertal nederlag
av oförtullat gods, för vilket särskild tullbevakning anordnats inom lagerhuset.
I allmänhet tjänstgöra inom lagerhuset 3 tulltjänstemän.

Revisorerna anse önskvärt att en undersökning verkställes huruvida icke
förtullning av varor för aktiebolaget Vin- och spritcentralens räkning kan
ske utan de vidlyftiga kontrollanordningar, som nu tillämpas. Bn förenkling
av tullbehandlingssystemet torde vara motiverad även med hänsyn till
bolagets särskilda ställning i förhållande till statsverket.

— 161 —

ÅTTONDE HUVUDTITELN.
Ecklesiastikdepartementet.

§ 44.

Revisorerna hava besökt riksarkivets lokaler å Riddarholmen och i gamla Riksarkivet,
riksbankshuset.

Riksarkivet har numera sina samlingar förvarade i icke mindre än åtta
olika från varandra åtskilda lokaler, nämligen

1) Riksarkivets nya hus (Arkivgatan 3) och dess gamla byggnad (Stenbockska
huset, Birger Jarlstorg 4), dessa båda, ehuru olika fastigheter, här
räknade såsom en lokal, eftersom de hava inomhusförbindelse;

2) riksarkivets lokal i en källare under slottet (det s. k. »slotts val vet»);

3) kammararkivets huvudlokal (Birger Jarlstorg 13);

4) kammararkivets filial i två källarrum (det s. k. »Tornet») under ett
av Gamla kungshusets torn (Birger Jarlstorg 16);

5) kammararkivets filial i norra gamla riksbankshuset vid Järntorget
(österlånggatan 53);

6) källaren under Storkyrkobrinken 7 (Folkhushållningskommissionens
arkiv);

7) lokal i St. Gråmunkegränd 6 (Bränslekommissionens arkiv) samt

8) lokalerna i Östermalmsavdelningen (Östermalmsgatan 65).

I anledning av en av vice brandchefen i Stockholm förrättad brandsyn
inom riksarkivets nya hus (Arkivgatan 3) och dess gamla byggnad (Stenbockska
huset, Birger Jarlstorg 4) har Överståthållarämbetet genom resolution
den 28 mars 1927 föreskrivit vissa åtgärder i nämnda lokaler till förekommande
av elds uppkomst och spridning samt svårigheten vid räddning
av människoliv vid eldskada. Vid revisorernas besök voro de av överståthållarämbetet
föreskrivna åtgärderna verkställda.

I riksarkivets nya byggnad vid Arkivgatan 3 äro i källarvåningen tre
lokaler avsedda för bostäder åt i verket anställda förste expeditionsvakten,
maskinisten och portvakten, med skyldighet för dessa att förhyra lägenheterna.
I förste expeditionsvaktens bostad ligga två av rummen åt gatan,
det tredje rummet liksom köket inåt gården men utan fönster till denna.
Sistnämnda rum ävensom köket hava endast sekundär dager, som insläppes
från det större gaturummet. Fönstren mot gatan äro försedda med galler.

Enligt vad revisorerna inhämtat har lägenheten alltid varit svårt besvärad
av fukt. De tjocka grundmurarna och läget i gatans nivå torde hava varit
en bidragande orsak härtill. En under fjolåret vidtagen reparation av av11
— Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. I.

— 162 —

Revisorernas

uttalande.

Riksarkivets

medelsförvalt

ning.

loppsrör visade, att den rörstam, som gick under denna lokal, var bruten
så att enligt uppgift av dem, som utförde reparationen, avloppsvattnet icke
under många år kunnat avrinna utan sugits upp av jorden under lägenheten.
Detta har givetvis bidragit till lägenhetens osundhet. Anmärkningar
över fukten i lägenheten och över svårigheten att hålla den varm
hava gjorts icke blott vid byggnadsstyrelsens årliga återkommande besiktningar
utan även vid andra tillfällen. Många försök till bättring i nyssnämnda
avseende hava gjorts men hittills utan resultat. Dock torde man
hava rätt att vänta avsevärd förbättring sedan byggnadsstyrelsen låtit borttaga
den gamla avloppsledningen under bostadslägenheten och lett avloppet
så att det numera ej går under någon bostad.

Till vänster om husets stora port ligga maskinistens och portvaktens
lägenheter. Dessa hava varit mindre besvärade av fukt än förste expeditionsvaktens
lägenhet. Gemensamt för dessa lägenheter är emellertid att de
äro lågt belägna samt att fönstren äro små och försedda med ljusskymmande
galler, sittande i de mycket djupa fönsteröppningarna.

Yad angår maskinistens bostad består den av två rum och kök. Boningsrummen,
som äro stora och djupa, hava vart och ett endast ett fönster åt
gatan. Köket är utan dagsljus, varför här alltid måste användas elektrisk
belysning. Ingångarna till lägenheten äro genom en källargång åt gården.

Stockholms stads bostadsinspektör har i yttrande över lägenheternas beskaffenhet
i sanitärt avseende anfört bland annat följande:

»På grund av de gjorda undersökningarna får jag meddela, dels att köken
i maskinist- och vaktmästarbostaden samt ett rum i den senare lägenheten
såsom saknande direkt dager från det fria ej enligt gällande hälsovårdsstadga
äro tillåtna till bostad (kök jämställes nämligen enligt samma stadga
här med bostadsrum), dels att fönstren, som vetta mot det fria, i de övriga
rummen i alla lägenheterna ävenledes ej äro så anordnade, att hälsovårdsstadgans
krav på god dager till bostaden tillgodoses.»

Revisorerna vilja på grund av sina vid besöket gjorda iakttagelser vitsorda,
att ifrågavarande bostadslägenheter i sitt nuvarande skick måste anses
för sitt ändamål mindre tillfredsställande. Utan att närmare ingå på vilka
anordningar, som kunna vara de lämpligaste för avhjälpande av ovan berörda
missförhållanden, vilja revisorerna dock framhålla önskvärdheten av
att spörsmålet, huruvida ifrågavarande lokaler, sådana de nu befinnas,
längre böra användas till bostadslägenheter, med det snaraste upptages till
prövning.

§ 45.

Revisorerna hava vid granskning av riksarkivets räkenskaper för budgetåret
1926—1927 uppmärksammat, att vederbörande redogörare gång efter
annan från statskontoret rekvirerat medel till större belopp, än som motsvarats
av förestående utgifter, och att fördenskull vid utgången av de sär -

— 163 —

skilda månaderna av nämnda budgetår bokförts behållningar till jämförelsevis
stora belopp. Vid en av revisorerna i anledning härav företagen inventering
av riksarkivets kassa har utrönts följande.

Redogöraren har vid verkställandet av likvider regelbundet tillämpat det
förfaringsättet, att inneliggande räkningar likviderats utan att formellt anordningsbeslut
förelegat. Med hänsyn härtill har redogöraren ansett sig
icke böra bokföra räkningarna i samband med likviden. Utbetalningarna
hava först sedermera avförts såsom utgifter i riksarkivets räkenskaper,
efter det dylikt anordningsbeslut meddelats, vilket i regel icke skett förrän
åtskilliga dagar förflutit. Genom den förskjutning, som sålunda uppkommit
mellan tidpunkten för verkställd utbetalning och utgiftens bokförande, hava
de vid utgången av de särskilda månaderna redovisade kassabehållningarna
endast delvis motsvarats av hos redogöraren vid samma tidpunkt innestående
kontanta tillgångar.

Revisorerna vilja framhålla önskvärdheten av att hos statskontoret gjorda
medelsrekvisitioner bättre anpassas efter föreliggande behov.

Vidare finna revisorerna ovan påpekade förfarande med avseende å bokföringen
av gjorda utbetalningar mindre lämpligt, då härigenom räkenskaperna
bliva i viss mån missvisande. Vad beträffar de kontanta kassabehållningar,
som i verkligheten förelegat, synas dessa revisorerna allt för
stora i förhållande till omfattningen av verkets medelsförvaltning. Enligt
revisorernas mening hade större delen av dessa behållningar jämlikt i ämnet
gällande författning bort insättas å giroräkning i riksbanken.

Då revisorerna iakttagit, att årsinventering av riksarkivets kassa ägt rum
icke, såsom vederbort, den 30 juni eller 1 juli utan först den 6 juli 1927,
vilja revisorerna slutligen påpeka vikten av att gällande bestämmelser rörande
tidpunkten för sådan inventerings verkställande iakttagas.

§ 46.

Revisorerna hava avlagt besök i nationalmuseum samt genomgått utställningssalarna,
tjänstemannarummen ävensom källarlokalerna och vindarna,
å vilka senare ett mycket stort antal konstverk förvaras inpackade
i lårar. Vid besöket lade revisorerna märke till att värmeledningsanläggningen
är av föråldrad konstruktion och enligt vad revisorerna inhämtat
icke funktionerar på ett fullt tillfredsställande sätt. Anläggningen
i fråga lär därjämte vara av den beskaffenhet att ökad brandrisk vid
densammas användande uppstår. Revisorerna erforo vidare, att vid en år
1925 vid nationalmuseum förrättad brandsyn gjorts anmärkning på åtskilliga
andra anordningar inom lokalerna. Genom av byggnadsstyrelsen
under liden därefter vidtagna åtgärder hava emellertid de anmärkta missförhållandena
i den mån detta kunnat ske, blivit avhjälpta.

Revisorernas

uttalande.

National museum.

— 164

Rörande utlåningen av staten tillhöriga konstverk har intendenten vid
nationalmusei depositionsavdelning medtdelat följande:

»Som direktiv för ämbetslokalernas smyckande med konstverk har nationalmusei
depositionsavdelning fattat den av riksdagen uttalade önskan
att estetiskt höja vår offentliga miljö.

Vid depositioner tages därför hänsyn både till att lokalen bär offentlig
eller representativ karaktär och att verkligt behov av dess prydande med
lösa konstverk förefinnes.

I första hand tillgodoses sålunda chefs- och sessionsrummen, festvåningarna
i ministerhotell och länsresidens; i andra hand och i mån av behov
och tillgång avdelningschefers rum.

Förutsättningen för nationalmusei relativt frikostiga utlåning till ämbetslokaler
och tjänstebostäder under de senare åren har emellertid varit
att muséets förrådssamlingar varit nog stora att räcka både till sådana depositioner
av företrädesvis dekorativ art och till att avsätta reserver av
konst av den höga kvalitet att den bör vara förbehållen offentliga muséer.
Under de tio år, som denna vidsträckta utlåning pågått, ha omkring 2,000
konstverk deponerats i ämbetsrum och liknande lokaler, medan cirka 1,500
nummer utlånats till muséer. I nationalmusei förrådssamlingar finnas
därför ej mycket mera kvar än för offentliga konstsamlingar reserverade
föremål eller sådana konstverk, som genom sitt ämne eller sin kvalitet ej
lämpa sig för offentligt utställande.

I den mån som landsortens konstliv utvecklas och behov av nya konstmuséer
framväxa, komma också dessa reserver att tagas i anspråk; inte
nog därmed, även flera konstverk, som under de sista åren deponerats i
ämbetslokaler, komma helt visst att behöva återfordras av nationalmuseum
för att placeras i muséer, där de självfallet kunna på ett långt betydelsefullare
vis komma till användning än i vanliga ämbetsrum.»

Revisorernas Beträffande museilokalerna fingo revisorerna vid sitt besök det intrycuttaiande.
a+^ utrymmena äro alltför små i förhållande till det rikliga utställ ningsmaterialet,

varjämte en del lokaler sakna lämpligt ljus. Detta gör
att en mängd värdefulla utställningsföremål icke kunna hållas tillgängliga
för allmänheten.

Som av ovanstående framgår hava genom den av nationalmuseum utövade
depositionsverksambeten såväl landsortsmuséer som statens byggnader
och institutioner fått mottaga konstverk ur nationalmusei samlingar
i avsevärd omfattning. Revisorerna vilja understryka önskvärdheten
av att även i fortsättningen de konstverk, som därtill äro lämpliga,
i möjligaste mån och med säkerhet för betryggande vård genom depositioner
i lokaler i landsorten göras tillgängliga för allmänheten.

§ 47.

Vissa kost- I anledning av en utav överintendenten och chefen för nationalmuseum
nband ''med'' sj°rd framställning ställde Kungl. Maj:t genom beslut den 16 maj 1924
kulturmässan högst 2,500 kronor till museichefens förfogande till bestridande av kosti
Kalmar. na(jer f;jr vetenskapliga forskningar och förarbeten till den utställning av
svenska porträtt från vasatiden, som skulle anordnas i samband med en

165

kulturmässa i Kalmar. Vidare anvisade Kungl. Maj:t den 21 november

1925 5,000 kronor till bestridande av kostnaderna för nationalmusei deltagande
i mässan. För resor i samband med mässan bar därutöver enligt
vad revisorerna inhämtat till befattningshavare i nationalmuseum utbetalts
rese- och traktamentsersättning med cirka 5,000 kronor från åttonde huvudtitelns
anslag till rese- och traktamentsersättningar. Dessutom har nedsättning
i fraktavgifter för transport å statens järnvägar av konstföremål till
och från mässan medgivits med cirka 850 kronor.

Revisorerna äro av den uppfattningen, att kostnaderna för de resor, som
företagits av befattningshavare vid nationalmuseum i samband med kulturmässan
i Kalmar äro synnerligen höga. Detta framstår med tydlighet, om
man beaktar proportionen mellan dessa kostnader och statens bidrag i övrigt
för mässans anordnande.

Revisorerna hava jämväl lagt märke till att vid utbetalandet av rese- och
traktamentsersättning till en befattningshavare vid nationalmuseum för resa
i samband med mässan, traktamentsersättning utgått för tiden 31 maj—
25 juni 1926 utan sådan reducering av traktamentsersättningen, som föreskrives
i § 5 i tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglementet för civila
statsförvaltningen. Vederbörande reseräkning har utan erinran i denna del
handlagts av statskontoret såsom utbetalande myndighet, och utbetalningen
har icke föranlett någon anmärkning från riksräkenskapsverkets sida.

§ 48.

Revisorerna hava besökt Visingsborgs slottsruin.

Enligt kungl. brev den 24 april 1914 är Visingsborgs slottsruin ställd
under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens vård. Konserveringsarbeten
å slottsruinen hava påbörjats under innevarande år och beräknas
komma att fortgå under ytterligare två år. Arbetena torde enligt vad revisorerna
inhämtat komma att draga eu sammanlagd kostnad av cirka 7,200
kronor att utgå av statsmedel, som ställts till akademiens förfogande.

Besöket har icke föranlett något särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 49.

Med hänsyn till det otillfredsställande ekonomiska resultat, som de kungl.
teatrarna (Operan och Dramatiska teatern) lämna, hava revisorerna ansett
sig böra ägna hithörande förhållanden uppmärksamhet.

Enligt vad revisorerna av Kungl. teaterns (Operan) årsberättelse för spelåret
1926—1927 inhämtat, hava utgifterna under nämnda verksamhetsår
belöpt sig till kronor 2,373,166: 29 (inberäknat ett saldo från spelåret 1925—

1926 å kronor 56,889: 0 6). Inkomsterna under sagda räkenskapsår framgå
av nedanstående sammanställning:

Revisorernas

uttalande.

Visingsborgs

slottsruin.

Kungl. teatrarnas
verksamhet.

— 166 —

Inkomster från teaterverksamheten.

Recettmedel ...................................................................... kronor 683,376: 5 8

Garderobsavgifter m. m..................................................... » 71,695: 4o

Andra inkomstkällor.

Anslag av staten ............................................................... » 150,000: —

Bidrag från Stockholms stad ........................................... » 100,000: —

Hyresmedel ............................................................................ » 181,486: 2 7

Räntor ............................................................................. » 194,539: 6 6

Av Kungl. Maj:t beviljat bidrag från lotterimedel .... » 868,093: 67

Nöjesskatt .. » 67,085: 6 5

Saldo till spelåret 1927—1928 ............................................ » 56,889: o 6

Summa kronor 2,373,166: 29.

För Dramatiska teaterns del hava utgifterna för 1926—1927 belöpt sig
till kronor 927,746: 8 7. Inkomsterna under samma tid framgå av följande
tablå:

Balans från föregående år (lotterimedel) ............................ kronor 187,963: 01

Av reserverade brandersättningsmedel för dekorationer » 11,461: 35

Hyror ..................................................... kr. 32,850: —

Recettmedel.................................................. » 421,562: 54

Garderobsavgifter........................................ » 31,202: 50

Programarrende........................................... » 1,000: —

Räntor ...................................................... » 21,063: 04

Diverse inkomster........................................ » 1: 10

Nöjesskatt ....................................................49,809: j>5 » 557,488: 73

Medel av Kungl. Maj:t anvisade:

För brandskada ....................................... » 82,145: 21

För verksamheten.................................._»_—: — » 82,145: 21

Balans (avsedd att täckas av lotterimedel) ...................... » 88,688: 57

Summa kronor 927,746: 8 7.

Då under år 1924 en omläggning av operans verksamhet beslöts i enlighet
med de riktlinjer, som i besparingssyfte framlagts av särskilt tillkallade
sakkunniga, skedde detta i förhoppning om att en effektiv förbättring av
teaterns ekonomi skulle kunna åstadkommas. Att också sedermera förlustsiffrorna
från den ekonomiskt sett synnerligen ogynnsamma tidigare perioden
1920—1923 väsentligt nedgått bör rättvisligen icke förbises; mot utgifter
till ett sammanlagt belopp av 2,776,700 kronor för spelåret 1922—1923 står
sålunda ett omkostnadsbelopp av i runt tal 2,375,000 kronor för senast
tilländalupna verksamhetsperioden 1926—1927. Det otillfredsställande ekonomiska
resultatet av operaverksamheten är dock alltjämt ägnat att tilldraga
sig den största uppmärksamhet, och detta i all synnerhet på grund av det
ekonomiska bistånd, som ej endast i form av statsanslag utan dessutom och
i ännu högre grad årligen i extraordinär väg för verksamhetens upprätthållande
kräves, i viss utsträckning till förfång för andra kulturella
ändamål.

Vad nu spelåret 1926—1927 närmast beträffar hava inkomsterna från själva

— 167 -

operaverksamheten utgjort cirka 750,000 kronor, medan, såsom nyss nämnts
utgifterna uppgått till i runt tal 2,375,000 kronor; från andra inkomstkällor,
framförallt lotterimedel, har sålunda måst anskaffas ett så betydande belopp
som cirka 1.5 miljoner kronor. Ifrågavarande utgiftssumma företer en
stegring i förhållande till de närmast föregående båda spelåren, då utgifterna
uppgingo till 2,206,000 kronor för 1924-1925 och 2,324,000 kronor för
1925-1926. Med nära nog en halv miljon kronor överstiga också ifrågavarande
utgifter den normalstat, som 1924 uppgjordes. Inom ett belopp av
cirka 1,860,000 kronor beräknade nämligen ovannämnda sakkunniga — bland
vilka befunno sig förutom nuvarande operachefen ytterligare två av medlemmarna
av nuvarande operastyrelsen -— att kostnaderna för framtiden
skulle kunna begränsas, allt under förutsättning att en del av de sakkunniga
föreslagna besparingsåtgärder inom operaverksamhetens olika områden genomfördes.
Enligt den uppgjorda normalstaten beräknades exempelvis åtgå för
solister 275,000 (310,000), orkester 442,000 (500,000), balett 125,000 (139,000),
kör 175,000 (245,000 samt 25,000 för statister), tillfälliga engagement 40,000

(84.000) , teknisk personal, vaktmästare, hantverkare m. fl. arbetare 330,000

(450.000) , kostymer och dekorationer 75,000 (210,000) kronor. (Siffrorna inom
parentes angiva motsvarande ungefärliga utgifter för 1926 —1927).

Såsom härav framgår ligga de nuvarande kostnadsposterna genomgående
väsentligt högre än vad som år 1924 normalt förutsattes. Beträffande själva
personalkostnaderna är det anmärkningsvärt vilken hög lönestandard, som
trots operainstitutionens dåliga ekonomi upprätthålles.

Ifråga om utgifterna för teknisk utstyrsel står emot den år 1924 angivna
siffran 75,000 kronor ett belopp av i runt tal 210,000 kronor för 1926—1927,
nämligen 135,000 kronor för dekorationer och 75,000 kronor för kostymer
m. m.; till dessa utgifter måste emellertid läggas en väsentlig del av de
personalutgifter, som redovisas under posten teknisk personal. Ensamt kostnaderna
för kostymateljén uppgingo senaste spelåret till cirka 110,000 kronor
och de å dekorations- och scenmaskineriets konto bokförda avlöningarna till

187,000 kronor. Om man tager i betraktande all den nyanskaffning, som
tidigare i samband med vissa nyuppsättningar ägt rum, vill det förefalla
anmärkningsvärt att icke större försiktighet på detta område iakttagits.

Bet vill synas revisorerna — och detta i all synnerhet under den brydsamma
situation, vari operan befinner sig — som om operans huvuduppgift
»att på ett konsten i allo värdigt sätt utöva musikalisk scenisk verksamhet»
bort kunna fullföljas utan att så stora kostnader för den rent sceniska yttre
utstyrseln behövt förekomma. Det bör fasthållas att av tidigare omnämnda
sakkunniga såsom en av huvudorsakerna till föregående årens mindre lyckliga
ekonomiska resultat av operaverksamheten just angavs överdrifterna
ifråga om scenisk utstyrsel med nyuppsättningar av Simson och Delila,
Carmen o. s. v. Utan att i övrigt underkänna värdet av en god yttre utstyrsel
framhävde de sakkunniga betydelsen av att de rent musikaliska
elementen inom operakonsten bättre kommo till sin rätt.

— 168

Bidragande till det minskade intresset för operan, hade också, framhöllo
de sakkunniga, sannolikt varit dels bristen på sångkonstnärer, som i särskilt
hög grad varit uppburna av publiken, dels ock frånvaron av nya betydande
operaverk, tillräckligt starka att införlivas med den fasta repertoaren. Därjämte
klandrades den alltför framträdande plats, som operettkonsten givits
å repertoaren. Ser man mot bakgrunden av denna kritik de allra Benaste
årens arbete bör till en början konstateras att kungl. teaterns föreställningar
haft att uppvisa alltjämt stegrade publiksiffror. Från ett besökandeantal
av i medeltal 641 personer under 1923—1924 hava publiksiffrorna
stegrats till 785 besökande per föreställning under 1926—1927. Främst
med avseende å antalet föreställningar å reportoaren samt också sannolikt
beträffande publikfrekvens står emellertid med 23 föreställningar Ibsens
skådespel Per Gynt, vilket uppförts under samverkan med dramatiska teatern.
Närmast följa operan Carmen med 20 samt operetterna Tiggarstudenten
och Den sköna Helena med respektive 14 och 10 uppföranden. De
nyinstuderade operorna Gioconda, Romeo och Julia samt På Sicilien hava
uppförts respektive 6, 9 och 9 gånger. Med undantag för den 9 gånger
givna operan En maskeradbal samt ovannämnda operett — Tiggarstudenten
— är det påfallande, vilket ringa intresse, som från den musikintresserade
allmänhetens sida visats de operor, som i övrigt framförts för första
gången, nämligen Humperdinck: Kungabarnen (2 gånger), Richard Strauss -Ariadne på Naxos (3 gånger), Madetoja: Österbottningar (3 gånger) samt
Peter son-Berg er: Adils och Elisiv (5 gånger). Uppmärksammas må de betydande
förarbeten med rollinstudering, kör- och orkesterrepetitioner samt
också stora kostnader för dräkter och dekorationer, som varje dylikt framförande
av en ny opera kräver.

Det skall visserligen icke förnekas, att de sista årens operaverksamhet
kännetecknats av en berömvärd konstnärlig livaktighet och samtidigt en
allvarlig strävan att upprätthålla kungl. teaterns traditioner som en lyriskdramatisk
scen av internationella mått. Att beklaga är dock, att detta
delvis kommit att ske under ödslande med teaterns krafter på arbetsuppgifter,
vars resultat åtminstone ur publiksynpunkt icke motsvarat förväntningarna,
och i övrigt utan att de ekonomiska synpunkterna tillmätts
den vikt, som lägets allvar krävt. Skall överhuvud ett operaverksamhetens
fortsättande med statssubvention kunna anses ekonomiskt försvarligt,
måste enligt revisorernas mening ett väsentligt nedbringande av det
allmännas omkostnader åstadkommas. Ett strängare aktgivande på att sparsamhet
och försiktighet iakttagas ifråga om alla utgifter torde i första hand
vara nödvändigt. Vad de enskilda kostnadsposterna angår vilja revisorerna
med hänsyn till de betydande utgifter, som hovkapellet betingar, ifrågasätta
huruvida icke ett samarbete med den jämväl statsunderstödda konsertföreningen
skulle kunna åvägabringas. Detta uppslag har redan tidigar
framförts av förutnämnda sakkunniga, dock utan att hittills hava lett ti
resultat. Likaledes bör undersökas, huruvida icke en utsträckning av opera -

- 169 —

verksamheten till andra orter exempelvis i form av gästspel under längre
eller kortare tidsperioder, eventuellt med visst lokalt understid, vore en
ekonomiskt genomförbar tanke. Revisorerna vilja erinra, att bidrag från
lotterimedel för närvarande lämnas för lyrisk teaterverksamhet i Göteborg;
detta bidrag har för 1927 utgått med ett så betydande belopp som 385,000
kronor, varjämte ytterligare 181,125 kronor beviljats för 1928. Att märka
är ock hurusom eu av svårigheterna att göra operainstitutionen bättre bärig
ansetts vara den i förhållande till huvudstadens folkmängd alltför utsträckta
spelsäsongen med därav följande stora antal föreställningar.

Även möjligheterna till ett bättre utnyttjande av operainstitutionen, enkannerligen
orkestern, i rundradions tjänst, torde vara förtjänta av beaktande.
Det lyckliga resultat, som det inledda samarbetet med dramatiska
teatern medfört, torde inbjuda till ett fortsättande på denna inslagna väg
exempelvis genom uppförande av större dramatiska skådespel, som kräva
beledsagning av orkestermusik. Med tillfredsställelse hava revisorerna iakt
tagit den ökade utsträckning, i vilken skol- och folkföreställningar på sista
tiden börjat ingå i repertoaren. Förutom att de kulturella värden operakonsten
representerar härigenom komma en större allmänhet till godo, torde
befogade förhoppningar'' kunna hysas att på detta sätt grunden skall kunna
läggas för en betydlig utökning av den permanenta publikstock, varmed
teatern har att räkna.

Även för Dramatiska teaterns del är det ekonomiska resultatet mycket
otillfredsställande. Verksamhetens bedrivande är endast möjligt tack vare
stora årliga tillskott av lotterimedel. Vad spelåret 1926—1927 beträffar har
trots att för nyanskaffning av dekorationer m. m. kunnat disponeras tidigare
brandersättningsmedel till belopp av cirka 93,000 kronor, en förlust av i
runt tal 275,000 kronor uppkommit. Påfallande är vilken väsentlig del av
utgifterna, som utgöras av kostnader för dekorationer och kostymer, vad
1926—1927 beträffar sammanlagt nära 160,000 kronor.

Med vad sålunda anförts hava revisorerna avsett att närmare belysa de
mycket otillfredsställande ekonomiska resultaten av de båda kungl. teatrarnas
verksamhet. Enligt revisorernas mening måste starkare garantier skapas
för en bättre ekonomisk förvaltning av dessa båda teatrar under en
mera framträdande känsla av att uppkommande förluster icke kunna i
alltför hög grad övervältras på det allmänna. Av synnerlig vikt är överhuvud
att de båda teatrarnas verksamhet omlägges på ett sådant sätt, att
behoven av tillskott från stats- eller lotterimedel väsentligt minskas.

§ 50.

Revisorerna hava från universiteten i Uppsala och Lund samt Karolin- Avgiftsbeiagda
ska institutet införskaffat uppgifter rörande de vid nämnda institutioner
under läsåret 1926—1927 hållna kurser, som belagts med avgift för de och?Karoiinstuderande
till vederbörande lärare. ska institutet.

— 170 —

De inkomna uppgifterna utvisa, att dylika avgiftsbelagda kurser förekommit
i »ätt betydande omfattning. Beloppen av de utav vederbörande
lärare uppburna kursavgifterna uppgå vid universitetet i Uppsala till omkring
55,000 kronor, vid universitetet i Lund till omkring 59,000 kronor och
vid Karolinska institutet till omkring 19,000 kronor. Det är väsentligen
inom de juridiska och medicinska fakulteterna samt de humanistiska sektionerna
av filosofiska fakulteterna, som avgifter utgått, dock i mindre
omfattning vid medicinska fakulteterna än vid de övriga. För åtskilliga
lärare har sammanlagda avgiftsbeloppet uppgått till jämförelsevis höga
belopp, i några fall mellan 6,000—7,000 kronor. Avgifternas storlek har,
bortsett från kompletteringskurser i latin för realstudenter, växlat vid
universitetet i Uppsala mellan 15—40 kronor, vid universitetet i Lund
mellan 10—50 kronor och vid Karolinska institutet mellan 10—60 kronor.
Vid universitetet i Uppsala överstiger avgiften 25 kronor för deltagare i
samtliga 34 uppgivna fall utom 6, vid universitetet i Lund i samtliga
27 fall utom 4 och vid Karolinska institutet i samtliga 11 fall utom 2. Mer
än halva antalet kurser har betingat en avgift av 35 kronor eller högre
belopp.

I vissa fall har icke, på sätt i gällande examiensstadga är föreskrivet,
universitetskanslerns medgivande till avgiftens upptagande inhämtats.

Revisorernas Revisorerna vilja på grund av vad sålunda upplysts betona angelägenuttalande.
heten av att vid utkrävande av särskilda avgifter för åtnjutandet av undervisning
vid ovannämnda statliga inrättningar den största hänsyn
tages till att de studerande icke över hövan betungas med kostnader för
sin utbildning. Särskilt må framhållas, att avgifter av mindre bemedlade
studenter icke böra få ifrågakomma. Av de inkomna uppgifterna vill
det synas, som om flertalet av de betalda kurserna omfattat vederbörande
ämnes allmänna delar och ej avsetts för ett inträngande i mera speciella
grenar av detsamma. Detta förhållande har givit revisorerna anledning
ifrågasätta, huruvida ej en undersökning borde verkställas rörande möjligheterna
att på ett sådant sätt anordna undervisningen i de obligatoriska
delarna av ämnena, att de studerande icke behövde betungas med extra
kostnader för sin utbildning av det slag, varom här är fråga.

§ 51.

Vissa av influtna
inskrivnings-
och terminsavgifter -

I samband med sin undersökning rörande statens-1 expensutgifter hava
revisorerna uppmärksammat de avsevärda belopp, som vid de allmänna
läroverken, de tekniska läroverken och folkskoleseminarierna utbetalts för

m. m. bestridda jnhöp av vjssa undervisningsmateriell. För ändamålet hava anlitats vid

kostnader vid . .......

de allmänna läroverken influtna inskrivnings- och terminsavgifter och vid Övriga laro -

^läroverken anstalter särskilt anvisade statsanslagsmedel.

anstalter. Revisorerna hava sålunda funnit, att undervisningsmateriell för den

Viss under- naturvetenskapliga undervisningen under budgetåret 1926—1927 vid nämnda

visnings materiell.

171 —

läroanstalter inköpts för en summa av omkring 110,000 kronor. Av nämnda
belopp hava till tre särskilda firmor utbetalts omkring 61,000 kronor samt
till andra leverantörer sammanlagt omkring 49,000 kronor. Till två av de
förstnämnda leverantörerna har utbetalts 56,376 kronor eller mera än hälften
av den summa, som sammanlagt åtgått för ändamålet. Någon rabatt har
trots de avsevärda belopp, varom inköpen rört sig, icke ifrågakommit annat
än i rena undantagsfall.

Det vill förefalla revisorerna, som om fördelaktigare inköpspris borde
kunna erhållas, för den händelse inköp av dylik materiell ordnades under
medverkan av skolöverstyrelsen på exempelvis sådant sätt, att kontrakt
rörande inköp av den vid läroanstalterna mera allmänt använda undervisningsmateriellen
efter infordrande av anbud upprättades av överstyrelsen
för läroanstalternas räkning med en eller flera leverantörer. Med hänsyn
till de stora belopp, som det här gäller, synes det under alla förhållanden
önskvärt, att närmare kontroll över inköpen ordnades genom överstyrelsens
försorg.

Med anlitande av förutnämnda medel hava jämväl vid dessa läroanstalter
utförts tryckning av kataloger, redogörelser och arbetsordningar för en sammanlagd
summa av 102,630 kronor 39 öre enligt följande sammanställning:

Kataloger................................................ kronor 32,578: 3 8

Redogörelser........................................... » 57,398: 8 6

Arbetsordningar.................................... » 12,653: 15

kronor 102,630: 3 9.

Revisorerna hava beträffande ifrågavarande tryck iakttagit, att någon
enhetlighet ifråga om uppställning och dylikt icke förekommer. I många
fall hava upplagorna givits en storlek, som näppeligen kan vara betingad
av ett förefintligt behov, och ofta hava publikationerna erhållit en utstyrsel,
som måste anses onödigt dyrbar.

Revisorerna anse det angeläget, att åtgärder vidtagas till vinnande av
större enhetlighet och enkelhet ifråga om här berörda tryckalster. En
undersökning i detta hänseende borde lämpligen komma till stånd genom
samverkan mellan skolöverstyrelsen och statens tryekerisakkunnige.

De medel, vilka för ovan angivna ändamål tagits i anspråk, hava, såsom
nämnts, vid de allmänna läroverken varit inskrivnings- och terminsavgifter,
som influtit vid läroverken ifråga och enligt gällande bestämmelser tillförts
olika vid läroverken redovisade kassor. På åtskilliga håll synes vid läroverken
hava insmugit sig den uppfattningen, att dessa medel vore av en
mera enskild natur och därför underkastade ett mera fritt förfogande från
läroverkens sida. Då dessa avgifter emellertid äro att hänföra till allmänna,
i statsverket ingående medel och följaktligen skola disponeras efter samma

Revisorernas

uttalande.

Vissa tryckningskostnader.

Revisorernas

uttalande.

— 172

Realskolan i
Uddevalla.

Privatläroverkens
räkenskaper.

Statens småskoleseminarium
i Hagaström.

principer som andra statsmedel, hava revisorerna slutligen velat fästa uppmärksamheten
på det angelägna i att en noggrann kontroll utövas därå,
att dessa medel användas med sparsamhet och nödig omtanke.

§ 52.

Revisorerna hava besökt realskolan i Uddevalla.

Enligt beslut av innevarande års riksdag skall realskolan från och med
den 1 juli 1928 genom successivt övertagande av det med nämnda läroanstalt
förenade kommunala gymnasiet utvidgas till högre allmänt läroverk
med treårigt gymnasium för gossar och flickor, under förutsättning att
staden åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och
bostad eller hyresersättning åt rektor. Lokalfrågan för det blivande högre allmänna
läroverket har enligt vad revisorerna inhämtat icke ännu blivit löst.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 53.

Av riksdagens skrivelse den 25 maj 1925 (nr 206) framgår att riksdagen
för privatläroverkens erhållande av statsbidrag uppställt bland annat det
villkoret att vederbörande läroverk skulle på anfordran tillhandahålla riksdagens
revisorer sina räkenskaper.

Revisorerna, som ansett sig böra ägna uppmärksamhet åt privatläroverkens
förvaltning, hava infordrat räkenskaperna för vissa sådana läroverk. Därvid
har från Linköpings elementarläroverk för flickor meddelats, att, då
läroverkets räkenskaper och verifikationer voro sammanförda med räkenskaperna
och verifikationerna för Linköpings stad, vederbörande voro ur
stånd att efterkomma revisorernas begäran om översändande av räkenskaperna
för läroverket ifråga.

I anledning av vad som sålunda förekommit, och då det icke torde vara
enbart ovannämnda läroverk, som av sagda eller liknande skäl saknar möjlighet
att uppfylla de ovan angivna villkoren för statsbidrags erhållande,
hava revisorerna ansett sig böra fästa riksdagens uppmärksamhet på berörda
förhållande. Enligt revisorernas mening torde det vara nödvändigt att
ifrågavarande föreskrift kompletteras med sådana bestämmelser att räkenskaper
och verifikationer för kommunala läroverk skola så föras, att det
angivna villkoret för statsbidrags erhållande kan av vederbörande uppfyllas.

§ 54.

Revisorerna hava besökt statens småskoleseminarium i Hagaström.

I skrivelse den 26 april 1919 anhöll seminarieföreståndaren J. Wockatz
att såsom gåva till svenska staten få överlämna det av honom grundade
och dittills ledda seminariet i Hagaström, omfattande skolhusbyggnad, föreståndarebostad,
uthusbyggnader och skolträdgård m. m. jämte tillhörande

inventarier och undervisningsmaterialier, allt beläget på fri tomt om 3.045
hektar; och förklarade han sig därvid förvänta, dels att seminariet fortfarande
måtte få arheta för att i främsta rummet utbilda lärarinnor i de;
mindre folkskolorna och biträdande lärarinnor i de egentliga folkskolorna
åtminstone så länge sådana mindre folkskolor funnos till avsevärt antal,
t. ex. mellan 500 och 1,000, dels att han under sin återstående livstid, dock
högst i 10 år, skulle få uppbära en årlig ränta av 4 1/2 procent å det vid
överlämnandet å seminariet nedlagda kapitalet, omkring 107,000 kronor.
Sedermera tillkännagav Wockatz, att han med hänsyn till sin hustrus timade
frånfälle såsom ensamstående person kunde reda sig med lägre ränta än
den förut nämnda 4 1/2 procent, nämligen med 2 */2 procent å det kapital
och för den tid, som i föregående skrivelse angivits.

Vid nämnda skrivelse var fogat ett av byggmästarna C. Aug. Eklund
och Johan Lund vik upprättat värderingsinstrument, innehållande bland
annat, att alla byggnader befunno sig i gott skick.

I skrivelse den 31 december 1919 avgav skolöverstyrelsen utlåtande över
Wockatz framställning, varvid skolöverstyrelsen uttalade sig för att staten
skulle övertaga ifrågavarande seminarium. På förslag av Kungl. Maj:t
antog 1920 års riksdag det av Wockatz gjorda erbjudandet om överlämnande
av seminariet till staten på de i nämnda skrivelser angivna villkor,
varvid överlämnandet bestämdes till den 1 januari 1921.

Redan år 1922 anmäldes hos Kungl. Maj:t, att de till statens småskoleseminarium
i Hagaström hörande byggnaderna voro behäftade med stora
brister. Skolöverstyrelsen meddelade nämligen i skrivelse den 4 mars 1922,
att till överstyrelsens kännedom kommit, att seminariebyggnaderna snarast
möjligt behövde undergå en mera genomgripande reparation. Byggnadsstyrelsen
gjorde därefter i ett den 19 september 1922 i ärendet avgivet utlåtande
framställning om att förslag måtte avlåtas till 1923 års riksdag att
till utförande av reparationsarbeten å ifrågavarande byggnader i enlighet
med av intendenten C. Lindholm utarbetat förslag för budgetåret 1923—
1924 bevilja ett reservationsanslag å 39,000 kronor. Denna framställning
föranledde emellertid icke något förslag till riksdagen. I skrivelse den 23
september 1924 hemställde byggnadsstyrelsen om förslag till 1925 års riksdag
att till utförande av vissa ändrings- och reparationsarbeten vid ifrågavarande
seminarium för budgetåret 1925—1926 bevilja ett reservationsanslag
å 35,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen meddelade därvid, att, då en del av de i styrelsens
berörda utlåtande den 19 september 1922 närmare angivna reparationsarbeten
å seminariebyggnaden oundgängligen måst genomföras, för att icke
densamma skulle skadas och för att lokalerna i fråga skulle kunna användas
för sitt ändamål, byggnadsstyrelsen låtit utföra dessa nödvändiga
arbeten under år 1923 med anlitande av de till styrelsens förfogande ställda
anslagsmedel till byggnader och reparationer. Styrelsen framhöll emellertid,
hurusom ifrågavarande seminarieanläggning jämväl efter genomförandet av

— 174 —

Revisorernas

uttalande.

ovan omförmälda reparationsarbeten vore behäftad med högst avsevärda
brister, ävensom att seminariet saknade särskild gymnastiksal, och anförde
i sådant hänseende bland annat att med hänsyn till de väsentliga fel och
brister, som vidlådde seminarieanläggningen, densamma måste anses mindervärdig
såsom skolbyggnad, och att det utan tvivel torde bliva nödvändigt
att snarast vidtaga sådana förändringar i densamma, att de framhållna
olägenheterna i möjligaste mån avhjälptes.

På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1927 års riksdag för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor till vissa ändringsoch
reparationsarbeten vid seminariet.

Sedan Kungl. Maj:t härefter anbefallt byggnadsstyrelsen att inkomma
med förslag till de arbeten, som å seminariet borde utföras med anlitande
av sistnämnda anslag å 20,000 kronor, hemställde byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 24 augusti 1927 om bemyndigande att låta utföra ifrågavarande
arbeten i enlighet med av arkitekten hos styrelsen G. Wetterling utarbetat
förslag jämte kostnadsberäkning, slutande å ett belopp av 40,000 kronor.
Emellertid beslöt Kungl. Maj:t den 4 november 1927 att ändrings- och
reparationsarbeten å seminariet skulle utföras inom ramen för det av riksdagen
år 1927 anvisade anslaget och i enlighet med den plan, som legat
till grund för Kungl. Maj:ts framställning i ämnet till samma års riksdag.

Enligt kungl. brev den 9 mars 1923 ställdes seminariets byggnader under
byggnadsstyrelsens vård och förvaltning. Enligt av byggnadsstyrelsen lämnad
uppgift hava ändrings- och reparationsarbeten vid seminariet genom
styrelsens försorg utförts för nedan angivna belopp.

Under budgetåret 1923—1924 för kr. 38,824: 8 8

» » 1924-1925 » » 2,983: 7 6

» » 1925—1926 » » 666: 9 9

» » 1926—1927 » » 4,030: 5 9

Summa kronor 46,506: 22.

Nämnda kostnader hava utgått från de till styrelsens förfogande ställda
anslagsmedel till byggnader och reparationer.

Antalet elever vid seminariet var under läsåret 1926—1927 35 samt vid
övningsskolan 54. Kostnaderna för uppehållande av verksamheten vid seminariet
under nämnda läsår hava uppgått till cirka 45,000 kronor.

Revisorerna tingo vid sitt besök det intrycket, att seminariebyggnaden är
behäftad med så väsentliga brister att, om verksamheten vid seminariet
jämväl i framtiden skall uppehållas, statsverket har att emotse avsevärda
ytterligare utgifter för byggnadens försättande i sådant skick, att den blir
fullt lämplig för sitt ändamål. Med hänsyn härtill synes det revisorerna
vara skäl att i samband med den pågående utredningen rörande småskoleseminarieorganisationen
taga under övervägande, om ej någon utväg kunde
erbjudas, varigenom staten frigjordes från sina förpliktelser med avseende

— 175 —

å användandet av berörda seminarium. Ett sådant övervägande synes
desto mera påkallat, som fråga föreligger att med hänsyn till rådande överflöd
av småskollärare nedlägga ett antal av de hittillsvarande småskoleseminarierna.

I detta sammanhang hava revisorerna icke kunnat underlåta att framhålla
det anmärkningsvärda förhållandet, att någon grundlig undersökning
rörande seminariebyggnadens tillstånd icke synes hava kommit till stånd,
innan seminariet övertogs av staten. Den enda utredning, som i detta hänseende
förekommit, är den besiktning av två enskilda byggmästare, varom
intyg vidfogats Wockatz’ ovannämnda erbjudande. Det torde få antagas,
att, om de upplysningar redan då förelegat, som sedermera framkommit
rörande seminariebyggnadens beskaffenhet, statsmakterna skulle hava ställt
sig betänksamma mot att på sätt som skedde övertaga ansvaret för seminarieverksamheten.

§ 55.

Revisorerna hava besökt bergsskolorna i Filipstad och Falun.

Till upprätthållande av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och
Falun har riksdagen alltsedan år 1873 lämnat bidrag, vilka från och med
1917 utgått med 3/s av kostnaderna, under det att övriga kostnader avsetts
skola bestridas av järnkontorets medel. Enligt det i propositionen nr 225
till 1922 års riksdag framlagda, av riksdagen godkända förslaget till omorganisation
av bergsskolorna skulle statens årliga bidrag till deras upprätthållande
från och med genomförandet vid ingången av läsåret 1923—1924
av omorganisationen utgöra 45,210 kronor, frånsett statens andel i ålderstillägg
och dyrtidstillägg.

Efter nämnda omorganisations genomförande är vid bergsskolan i Filipstad
anordnad endast en metallurgisk linje för bögst 15 elever samt i Falun
en metallurgisk linje och en gruvlinje för tillsammans högst 20 elever, varjämte
lärotiden i var och en av kurserna utsträckts att omfatta en tid av
två år. I Filipstad finnas anställda, utom rektor, två ordinarie lärare samt
i Falun, utom rektor, tre ordinarie lärare.

En inom skolöverstyrelsen gjord sammanställning över antalet ordinarie
lärjungar vid bergsskolorna under läsåren 1922—1927 utvisar följande:

Bergsskolorna
i Filipstad
och Falun.

Revisorernas

uttalande.

— 176 —

	Klass	H. T. 1922	V. T. 1923	H.T. 1923	V.T. 1924	H. T. 1924	V.T. 1925	H. T. 1925	V.T. 1926	H. T. 1926	V.T. 1927
Bergsskolan	I.	13	13	6	6	7	7	3	3	3	3
i Filipstad	II.	—	—	13	13	7	7	7	7	3	3
Summa		13	13	19	19	14	14	10	10	6	6
| Bergsskolan	I M l	9	8	2	2	3	3	2	2	5	6
i Falun	1.6 2	7	7	4	4	1	1		—	—	—
	II.M	—	—	9	9	2	2	2	2	2	2
	II a	—	—	5	5	5	5	1	1	—	- j
Summa1	16	15	20	20	ii	11	5	5	7	8

Kostnaden för upprätthållande av verksamheten vid bergsskolan i Filipstad
under läsåret 1926—1927 uppgick, inberäknat ålderstillägg och dyrtidstillägg,
till sammanlagt cirka 42,000 kronor, vartill staten bidragit med
25,155 kronor. Motsvarande poster för bergsskolan i Falun voro cirka 54,000
kronor och 32,500 kronor.

Det obetydliga elevantalet vid ifrågavarande läroanstalter synes giva anledning
till en viss tvekan, huruvida dessa skolor äro betingade av ett
verkligt, konstant behov hos de industrigrenar, som den vid skolorna meddelade
undervisningen är avsedd att tillgodose. Denna tvekan stärkes ytterligare, om
man tar i betraktande det förhållandet, att av de från skolan under de senaste fem
läsåren utexaminerade eleverna enligt vad revisorerna inhämtat endast omkring
hälften erhållit anställning inom landet. I allt fall synes ingen
rimlig proportion föreligga mellan behovet av ifrågavarande undervisning,
såvitt den kommit till synes i elevantalet vid skolorna, och de kostnader
staten iklätt sig för skolornas upprätthållande.

Väl hava revisorerna sig bekant, att berörda förhållanden varit föremål
för uppmärksamhet från skolöverstyrelsens sida, och att vissa åtgärder ifrågasatts
till deras avhjälpande. Revisorerna anse sig dock utan att närmare
ingå på frågan om vilka anordningar, som i detta hänseende kunna vara
de lämpligaste, böra framhålla önskvärdheten av att på grundval av de
hittills gjorda erfarenheterna på förevarande område spörsmålet om i vilken
omfattning staten bör ekonomiskt stödja ifrågavarande skolor med det snaraste
tages under allsidig omprövning. 1 2

1 = metallurgiska linjen.

2 = gruvlinjen.

— 177

NIONDE HUVUDTITELN.
Jordbruksdepartementet.

§ 56.

Revisorernas uppmärksamhet har fästs på ett flertal fall, då av statens Yissa förrattlantbruks
ingenjörer handlagda förrättningar för vattemavledningsföretag tensiantbrafes"
företett anmärkningsvärda brister. För de särskilda fallen redogöres här ingenjörer,
nedan.

I.

I anledning av uppkommen fråga om reglering av Vingåkersån mellan Vingåkersån.
Spånga fabrik och sjön Kolsnaren för torrläggning av vattensjuka marker,
tillhörande Sävstaholm m. fl. egendomar i Södermanlands län har,
efter vederbörligt förordnande, dåvarande lantbruksingenjören i orten G.

Sandström under åren 1917—1918 verkställt laga syn.

Uti ett den 2 april 1918 avgivet betänkande, däri föreslogs till utförande
en av dåvarande kaptenen C. J. Insu länder utarbetad plan för företaget,
upptog Sandström värdet av den jordförbättring, som genom företagets
utförande vore att emotse för ägorna kring Vingåkersån till 157,231 kronor
50 öre samt kostnaderna för utförandet av arbetena i ån till 85,000
kronor, vilket senare belopp framkommit genom cirka 25 procents av arbetsprisens
stegring föranlett tillägg till kostnaden enligt Insulanders förslag.
För torrläggningsföretagets genomförande vore emellertid erforderligt,
att de nedanför liggande sjöarna Kolsnaren och Viren sänktes. Härav
föranledda arbeten, i huvudsak bestående dels i vidgning och upprensning
av utloppet vid Morjanå från Kolsnaren till Viren jämte ombyggnad
av där befintlig landsvägsbro, dels ock sänkning av ett av Virens utlopp
vid Krämbol jämte ny bro där skulle enligt Sandströms även i denna del
på Insulanders beräkning grundade mening gå till 30,000 kronor. Angående
kostnadsfördelningen borde enligt betänkandet utgifterna för åregleringen
fördelas å ägorna till marken kring ån i proportion till den för respektive
ägor uppskattade båtnaden samt kostnaden för sjösänkningen
slås ut jämväl på ägarna av mark kring sjöarna i förhållande till deras
båtnad, vilken borde beräknas till det värde, som vid en tidigare (år 1879)
hållen förrättning åsatts respektive ägor.

Efter det majoriteten av intressenterna enat sig om att företaget skulle
utföras i enlighet med Sandströms betänkande, dock så att sjöarnas sänkande
i avvaktan på bättre tider borde uppskjutas några år, hava veder 12

— Sev.-berältelse ang. statsverket för år 1927. I.

— 178 —

börande synemän 1 i den 3 april 1918 avgivet utlåtande bestämt, att företaget
skulle utföras i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda betänkande
samt beträffande såväl åregleringen som sjösänkningen påbörjas
inom 6 månader efter det förrättningen vunnit laga kraft och vara avslutat
inom 4 år från igångsättningen; därjämte utlät sig synemännen bland
annat angående grunderna för ersättningar för skador i följd av företaget.

Arbetena påbörjades härefter, därvid, i avbidan på erhållande av statsunderstöd,
kostnaderna förskotterades av intressenterna.

Gjord ansökan om statsunderstöd avstyrktes emellertid av lantbruksstyrelsen
bland annat enär sådan utredning, som erfordrades för dylikt
understöd, ej företetts, och genom beslut den 19 januari 1923 avslog Kungl.
Maj:t ansökningen.

Redan tidigare hade emellertid företagets styrelse under hand erhållit
det besked från lantbruksstyrelsen, att Sandströms förrättning icke vore
så beskaffad, att den kunde läggas till grund för beviljande av statsunderstöd,
och i anledning härav gjort framställning om ny förrättning i samma
sak. Sådan ägde också rum med första sammanträde den 4 augusti 1922.
Förrättningen handlades enligt nya vattenlagen och med dåvarande lantbruksingenjören
A. Palm2 som ledare. De nu tillsatta synemännen komma
till det resultat, att de av Insulander föreslagna och delvis redan utförda
arbetena ej kunde anses tillräckliga utan måste i åtskilliga avseenden utvidgas.
Härvid vore bland annat att märka, att läget av en fixpunkt vid
det av Insulander till sänkning föreslagna utloppet från Viren angivits
ligga 55 centimeter högre i vertikalplan än som överensstämde med verkligheten,
och att, till följd härav, den nya bottnen i utloppet låge 53 centimeter
högre än avsett varit. Ytterligare sänkning av denna botten vore
därför erforderlig. Därjämte borde även ett andra utlopp vid Krämbol
sänkas och förses med regleringsdamm. Även i övrigt påkallades kompletteringar
av den äldre planen. — Kostnaderna, som beträffande redan utförda
arbeten visat sig avsevärt överstiga Insulanders beräkning, uppskattades
till 244,080 kronor, av vilket belopp 45,850 kronor (i verkligheten voro
dessa kostnader vida högre, varom mera nedan) belöpte på de enligt Insulanders
förslag redan utförda arbetena och 198,230 kronor på enligt nämnda
förslag eller eljest ytterligare erforderliga arbeten, därav 18,000 kronor
på den av Sandström ej beräknade sänkningen av det andra avloppet från
Viren jämte regleringsdamm, den senare kostnadsberäknad till 3,580 kronor.
Härtill komme ersättning för skador i enlighet med vid den föregående
förrättningen angivna grunder. — Båtnaden beräknades till 202,004
kronor 8 öre för ägorna kring Vingåkersån. Därjämte beräknades emellertid
även båtnad för ägorna kring Kolsnaren och Viren till 105,568 kro -

1 Synemännen skola enligt 1879 års dikningslag bestå av förrättningsmannen jämte två,
i vissa lall tre, gode män. Enligt 1918 års vattenlag utgöras synemännen av förrättningsmannen
och två gode män. I vissa fall skall även biträdande förrättningsman deltaga.

■ Denne är numera avliden.

— 179 —

liov 77 öre, för en kvarnaniäggning till 4,500 kronor och för Vingåkers
munieipalsamhälle genom förbättrat fall för dess avlopp, till 15,000 kronor.
Sammanlagda båtnaden skattades sålunda till 327,162 kronor 85 öre.
Kostnaden skulle fördelas på intressenterna i proportion till båtnaden.

Genom underställning och besvär kom förrättningen härefter under prövning
av österbygdens vattendomstol. I utslag den 16 juli 1927 har vattendomstolen
konstaterat den tekniska ofullständigheten av Sandströms förrättning.
Den av Palm verkställda förrättningen funne domstolen i fråga
om planläggningen för företaget i stort sett ändamålsenlig, varför den i
huvudsak fastställdes för genomförande.— 1 fråga om kostnadsberäkningen
höjde domstolen beloppet 198,230 kronor för outförda arbeten till 216,550
kronor, exklusive kostnaden för regleringsdammen, vilken anläggning enligt
särskilt åtagande skulle bekostas av Wermbolils Fabriks Aktiebolag.
Av synemännen upptagen kostnad för utförda arbeten, 45,850 kronor, godkändes.
Kostnad för skadeersättningar och åtgärder för hindrande av skador
(av synemännen ej upptagen till fixt belopp) beräknade domstolen till
9,575 kronor. Från den sålunda beräknade sammanräknade kostnaden,
271,975 kronor, borde emellertid avdragas 6,000 kronor, utgörande bidrag
från ett vägdistrikt till kostnaden för ombyggnaden av en bro, vadan
kostnadens slutsumma av domstolen upptogs till 265,975 kronor. — Beträffande
värdet av båtnaden instämde domstolen med synemännen liksom
även i fråga om kostnadsfördelningen, dock i senare fallet med vissa undantag,
bland annat att båtnaden för Vingåkers munieipalsamhälle ej
kunde omedelbart läggas till grund för bidragsskyldighet för samhället
utan finge därom framdeles tvistas.

I anledning av talan, som fullföljts av Wermbohls Fabriks Aktiebolag
i fråga om vissa av vattendomstolen meddelade bestämmelser rörande vattenhushållningen
vid Ivrämbols regleringsdamm, är målet för närvarande
beroende på vattenöverdomstolens prövning.

Vad sålunda förekommit synes revisorerna tydligt utvisa, att den förrättning,
som omhänderhafts av Sandström, icke handlagts med den omsorg,
som vederbort, utan i fråga om såväl planläggningen som båtnadsoch
kostnadsuppskattning lidit av högst avsevärda brister. Företagets omfattning
har sålunda måst vid den senare förrättningen utvidgas. Båtnaden
har Sandström beräknat allenast för ägorna kring ån — även denna
beräkning vid senare förrättningen underkänd — och beträffande ägorna
kring sjöarna nöjt sig med en inemot 40 år gammal uppskattning. Kostnaderna
hava av vattendomstolen beräknats till mer än det dubbla av,
det belopp, vartill Sandström kommit, och då är ändå att märka att arbetsprisen
fallit sedan år 1918.

Till följd av nu anmärkta brister i den av Sandström verkställda utredningen
hava intressenterna icke kunnat erhålla påräknat statsunderstöd,
och måst föranstalta om ny dyrbar utredning såväl för ernående härav.

Revisorernas

uttalande.

li .i

Kilaån.

— 180 —

som för att skaffa erforderligt tekniskt underlag för företagets fullföljande
och slutförande.

Visserligen kan sägas, att intressenterna kunnat vänta med arbetets
igångsättande tills frågan om statsunderstöd avgjorts, men det lärer dock
ej kunna förtänkas dem, att de utgått ifrån, att förrättningsmannen fullgjort
sitt uppdrag på ett sätt, som kunde av vederbörande överordnade
myndighet godkännas, samt att det alltså ej skulle innebära någon risk
för dem att, då förrättningen vunnit laga kraft, påbörja arbetet. Enligt
vad revisorerna inhämtat är det icke heller något ovanligt att vid företag
av denna art arbetet omedelbart påbörjas i förlitan på statsunderstöds erhållande,
och i förevarande fall har för revisorerna framhållits, att särskilt
stora skäl till sådant förfarande vore för handen i anledning av stor
arbetslöshet i förening med angelägenheten .att under rådande kristid
snarast möjligt få bördiga åkermarker skyddade för vattenskador.

Givetvis hava intressenterna genom angivna förhållanden förorsakats
allvarliga olägenheter, som ökats genom att ikraftträdandet av nya vattenlagen
mellankommit förrättningarna och komplicerat ärendet. Enligt företedda
räkenskaper hava intressentena sålunda av i bank upplånade medel
förskjutit till företaget icke mindre än 120,000 kronor, redan innan den nya
förrättningen kommit till stånd,1 och därefter 48,000 kronor, utan att dock
ännu hava kommit i åtnjutande av med företaget avsedd nytta. De äro
fortfarande utan statsunderstöd och ovisst torde vara, om eller när sådant
kan beviljas. Emellertid är, enligt vad för revisorerna från trovärdigt håll
uppgivits, gränsen för intressenternas förmåga att påtaga sig utgifter för
företaget nu nådd. Kan statsunderstöd i en eller annan form ej erhållas
inom närmaste tid, måste därför förutses att företaget nedlägges, i vilket
fall redan gjorda utgifter äro tillspillogivna. En sådan utgång vore så
mycket mer att beklaga som revisorerna genom besök på platsen övertygat
sig om att företagets fullbordande skulle vara av synnerligen stor
betydelse för trakten.

n.

I anledning av uppkommen fråga att för torrläggning av vattensjuk
mark inom Kila, Lunda, Tuna, Bergshammars och Nikolai socknar i Södermanlands
län reglera Kilaån på en sträcka av 27 kilometer, från utloppet
räknat, höll, på grund av vederbörligt förordnande, dåvarande lantbruksingenjören
i orten G. Sandström åren 1905—1906 laga syn. Enligt
en den 28 augusti 1906 dagtecknad värderingslängd upptog Sandström båtnaden
av företaget till 174,266 kronor, och uti kostnadsförslag samma dag

1 Vid denna siffras jämförande med av Palm för utförda arbeten upptagna beloppet 45,850
kronor bör emellertid bemärkas att däri ingår i runt tal 38,000 kronor för anskaffande av
ett för företaget i dess helhet behövligt och efter dess avslutande väl icke helt värdelöst
mudderverk

— 181

upptog han kostnaderna till 173,01)0 kronor. Kos tnadsför slaget upptog, förutom
vissa broförbindelser, beräknade till 18,875 kronor, endast grävningsarbeten.
Med hänsyn till disproportionen mellan båtnad och kostnad hade
Sandström tidigare förklarat sig icke kunna förorda företaget, därest ej
kostnaderna kunde nedbringas genom avtal med en av Sandström känd
entreprenör, som, i besittning av nytt patenterat ltostnadsbesparande inudderverk,
möjligen kunde utföra arbetet för ett pris, understigande den beräknade
kostnaden. I ett vid slutsammanträde förenämnda den 28 augusti
1906 avgivet, samma dag dagtecknat betänkande förklarade sig synemännen,
enär förbindelse förelåge från ovannämnda entreprenör om muddringsarbetets
utförande för 80,000 kronor, i följd varav kostnaden för företaget
i dess helhet kunde antagas ej komma att överstiga 135,000 kronor, kunna
förorda företagets utförande; och träffades också härom vid sammanträdet
mellan de därvid närvarande intressenterna en förening, i vilken bland
annat föreskrevs, att kontrakt med entreprenören skulle avslutas angående
muddringsar betet.

Företaget kom likväl icke till utförande — möjligen beroende på att ett
slutligt avtal ej kom till stånd med entreprenören.

År 1918, sedan frågan om regleringen ånyo blivit aktuell genom ifrågasatt
reglering för kraftändamål av Fläten och Virlången, källsjöar till
Kilaån, begärde emellertid intressenterna i företaget ny syneförrättning;
och ägde sådan under ledning av dåvarande lantbruksingenjören i orten
O. Fredholm rum med början den 14 maj 1919. I protokollet över förrättningen
nämnda dag heter det, efter antecknande av att plan-, profil- och
sektionsritningarna från Sandströms förrättning överlämnats till Fredholm:
»På därom av förrättningsmannen framställd förfrågan hemställde
de närvarande intressenterna, att nämnda ritningar måtte till undvikande
av kostnaderna för nya mätningar och avvägningar av förrättningsmannen
läggas till grund för den utredning rörande åregleringen, som komme att
utarbetas.» Därjämte »meddelade förrättningsmannen, att upprensning av
ån under järnvägsbron vid Jönåker» — belägen å statsbanan mellan Nyköping
och Norrköping och tillkommen efter Sandströms förrättning —
»måste ske för regleringens genomförande».

Uti utlåtande den 22 december 1920 föreskrevo synemännen, att företaget
skulle utföras i samband med samtidig reglering av ovannämnda
källsjöar — till vilkas reglering tillstånd dåmera lämnats. Enär sjöregleringen
komme att medföra en med 3.4 kubikmeter per sekund minskad flodvattenmängd
i ån, samt i följd härav åns dimensioner kunde minskas,1 beräknades
nämligen företaget, på så sätt utfört, bliva ekonomiskt mest förmånligt.
Båtnaden genom förbättring av ägorna kring ån uppskattades

1 Salunda skulle, linjer det Sandströms förslag innebar en ny bottenbredd av för km.
I-V 9 m„ för km- VI-XIII, 10.5 m., för km. XIV-XX 9.5 m„ för km. XXI-XXIV, 8.5 m."
och för km. XXV—XXVII 6.5 m., motsvarande dimension nu bli: för km. 0.S—XIV 4.7 m.,
för km. XIV4—XVIISa 5.5 m.. för km. XVIIsa—XXVs 6.5 m. och för km. XXVS—XXVII3 2 m.

— 182 —

till 618,048 kronor 65 öre samt kostnaden till 498,800 kronor för niuddrings-,
schaktnings- och brobyggnadsarbeten i oob vid ån ävensom skadeersättningar
åt vissa broägare där, och 58,383 kronor 13 öre för på åregleringsintressentema
belöpande andel i sjösänkningsföretaget. Utarbetandet av
planen för åregleringen hade skett på basis av Sandströms förenämnda
ritningar.

Sedan företaget härefter igångsatts, tillstötte emellertid många motigheter,
beroende på att marken befanns vara av mycket lösare beskaffenhet
än vad vid planläggningen beräknats. Upprepade ras inträffade sålunda
på olika platser vid regleringsarbetets utförande. På sina ställen var marken
till och med så lös, att ej ens strandskoning med kraftiga, åtta meter
långa pålar — pålning ingick överhuvud ej i planen — sammanfogade
med tvärslåar över strömmen, kunde förhindra fortsatta ras. Flytlager
på ända till 20 meters djup påträffades. Även nedslagningen av pålarna
mötte svårigheter på grund av jordlagrens egenartade beskaffenhet,1 vaTom
revisorerna själva varit i tillfälle att övertyga sig vid besök å platsen
för ett cirka 1 kilometer långt ras vid Bergshammar, vilket för närvarande
repareras genom strandskoning med 14 meter långa pålar. Senast i höst
har ett ras på cirka 400 meters sträcka inträffat vid Sjukälla, vilket också
av revisorerna besökts. Ävenså har tidigare under innevarande år ett 270
meter långt ras ägt rum vid Åby.

Härtill kommer att de massor, som skolat bortmuddras, visat sig vara
större än på grundval av Sandströms förrättning beräknats, detta sannolikt
till följd av sedan dess inträffad uppslamning, till vilken ej tagits hänsyn
vid den senaste förrättningen.

Slutligen har det befunnits nödvändigt att för tryggande av järnvägsbanken
intill järnvägsbron över ån vid Jönåker företaga en dyrbar omläggning
av strömfåran, innan muddringsarbetena kunde föras förbi detta
ställe. Tillstånd till omläggningen meddelades på ansökning av intressen-!
terna genom Österbygdens vattendomstols utslag den 11 mars 1922, var
jämte vattendomstolen, i anledning av ras under arbetet, uti nytt utslag
den 4 juli 1925 föreskrev vissa mindre ändringar i planen för arbetets utförande.
Vem slutligen skall drabbas av de av omförmälda förhållanden
föranledda skadorna och kostnaderna är ej ännu avgjort. Intressenterna
hava vid vattendomstolen yrkat ersättning av järnvägsstyrelsen för arbetena
med 80,995 kronor 85 öre jämte ränta och rättegångskostnad, under
det järnvägsstyrelsen å sin sida yrkat ersättning av intressenterna med
78,496 kronor 95 öre för kostnader för trafiksäkerhetens bevarande; och

1 Markens konsistens är sådan, att en under nedslagning varande påle efter varje hejarslag
skjuter upp igen ett stycke, varigenom en stor del av vad som vunnits vid slaget åter förloras.
Det bär uppgivits att sedan en påle slutligen neddrivits till avsett djup, den måste
hållas belastad under minst en halvtimme för att man skall kunna vara någorlunda säker
på, att den fastnat. Ändock lär det förekommit att så behandlade pålar efter längre eller
kortare tid tryckts upp ett stycke.

183 —

har vattendomstolen uti utslag den 9 mars 1927, med ogillande av järnvägsstyrelsens
yrkande bifallit intressenternas talan för ett belopp av
75,008 kronor 53 öre jämte ränta å ett belopp av 66,436 kronor 51 öre, var
efter saken, efter å ömse sidor fullföljd talan, för närvarande är beroende
på vattenöverdomstolens prövning.

Allt detta har gjort, att arbetena dels ännu ej kunnat färdigställas, dels
ook dragit och än vidare komma att draga kostnader, sammanlagt överstigande
en miljon kronor.

Intressenterna liava genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 november 1922,
den 26 september 1926 och den 1 april 1927 tilldelats dels statsbidrag med
185,220 kronor, dels ock statslån med 432,180 kronor. Härav beviljades genom
1922 års beslut 140,610 kronor som bidrag och 281,240 kronor som lån,
därvid Fredhalms kostnadsförslag å 498,800 kronor med hänsyn till arbetsprisernas
nedgång omräknats till 360,000 kronor, innan det lades till
grund för beräknande av understöden.

Det har sedan visat sig att de i sagda kostnadsförslag upptagna arbetena
kostat 486,500 kronor. Härtill komma kostnaderna för de arheten,
som härutöver blivit erforderliga. Dessa, som motiverat de senare lämnade
understöden — 1925: 21,350 kronor i bidrag och 88,840 kronor i lån
samt 1927 : 23,260 kronor i bidrag och 62,100 kronor i lån — hava av lanthruksstyrelsen
i yttrande till Kungl. Maj:t den 24 februari 1927 över framställning
från intressenterna om ytterligare understöd beräknats sålunda:
pålning på cirka 5 kilometers sträcka — 1927 års ras hade då ännu
ej inträffat — och uppmuddring av nedrasade massor 200,100 kronor, uppfordring
av jordmassor utöver de i Sandströms kalkyl förutsatta, 27,000
kronor, skadeersättningar 79,317 kronor 60 öre, och regleringen vid Jönåkersbron
84,155 kronor 53 öre. Med inberäknande av förrättningskostnadema
3,910 kronor 82 öre samt den numera till 41,783 kronor 9 öre reducerade
anparlen i kostnaden för sjöregleringen, fann lantbruksstyrelsen sålunda
kostnaden för företaget — bortsett från räntor till belopp av 92,898
kronor och 91 öre och ett förskott för sjöregleringen å 30,285 kronor 13 öre
— kunna beräknas till 922,767 kronor 4 öre.

Enligt av nuvarande lantbruksingenjören i orten H. Lingström verkställd
beräkning komme reparationen av rasen vid Sjukälla och Åby att
betinga en kostnad av 21,940 kronor, vadan den av lantbruksstyrelsen beräknade
slutkostnaden bör — förutsatt att intet nytt olyckstillbud tillstöter
— höjas till 944,707 kronor 4 öre eller, inberäknat räntor, i runt tal
1,037,700 kronor. Denna summa kan visserligen komma att minskas med
det belopp, varpå järnvägsstyrelsen krävts, men kan också komma att
ökas med det av järnvägsstyrelsen fordrade beloppet.

I den framställning till Kungl. Maj:t, som resulterade i Kungl. Maj:ts
förutberörda beslut den 1 april 1927, hava intressenterna hemställt om proposition
till riksdagen om ett bidrag utan återbetalningsskyldighet av
322,573 kronor 65 öre. Detta belopp skulle erfordras för företagets förande

— 184 —

Revisorernas

uttalande.

till slut utan ytterligare betungande av intressenterna, å vilka redan kontant
utdebiterats 195,000 kronor, och av vilka de flesta vore i den belägenhet,
att de redan förut till det yttersta pressats av kostnaderna för företaget,
så att en förnyad utdebitering för deras vidkommande skulle betyda
ruin och förlust av frukterna av kanske livslångt träget arbete. Lantbruksstyrelsen
har också på så sätt behjärtat läget, att styrelsen i sitt förenämnda
yttrande den 24 februari 1927 föreslagit, (förutom ovan angivna
bidrag och lån å respektive 23,260 och 62,100 kronor), att pålningsarbeten
för beräknad kostnad av 90,000 kronor måtte få utföras genom arbetslöshetskommissionens
försorg samt att hos riksdagen måtte äskas ett anslag
åt intressenterna av 142,650 kronor, därifrån dock skulle avräknas, vad
järnvägsstyrelsen eventuellt kunde varda slutligen dömd att gälda. Saken
har emellertid ännu ej föranlett till annan Kungl. Maj:ts åtgärd än beviljande
av förenämnda understöd.

För revisorerna står det uppenbart, att skulden till företagets iråkade
nödläge är att i väsentlig mån tillskriva brister i de av förrättningsmännen
Sandström och Fredholm företagna undersökningarna. Härvid förtjänar
framhållas, att lantbruksstyrelsen i sitt ofta berörda yttrande vitsordat,
att någon erinran icke skäligen syntes kunna framställas mot ändamålsenligheten
av de vid företaget vidtagna dispositionerna för arbetets
bedrivmide eller företagets skötsel i övrigt. Att Sandströms förrättning
varit i hög grad otillförlitlig lärer ej kunna bestridas. Antingen har ingen
som helst verklig undersökning av jordlagrens beskaffenhet och inverkan
på företaget gjorts, eller också har förrättningsmannen ej förstått draga
konsekvenserna av undersökningsresultaten. Vad än orsaken kan hava
varit till undersökningens bristfällighet, måste den anses så mycket mera
betänklig som företaget, enligt Sandströms plan, vilken förutsatte regleringens
genomförande utan sjöreglering och därför med större dimensioner
än de för det senare beslutade företaget, givetvis i än högre grad än detta
var beroende av anmärkta naturförhållanden. Även den senare förrättningen
måste emellertid betecknas såsom mycket otillfredsställande. Visserligen
upplyser protokollet, att intressenterna hemställt om användande
av Sandsröms ritningar, men det torde dock rimligen kunna ställas det
kravet på vederbörande förrättningsman, att han, såsom sakkunnig, icke
utan vidare åtnöjt sig härmed utan framhållit nödvändigheten av grundlig
undersökning. Han synes härtill hava haft så mycket större skäl som
de erfarenheter, som gjorts vid tillkomsten av järnvägsbron vid Jönåker,
vars anläggning på grund av botten- och strandförhållandena i ån visat
sig förenad med svårigheter och påkallat speciella anordningar, bort utgöra
en maning att gå fram med försiktighet. En noggrann undersökning
vid bron hade kanske också uppenbarat, att det ej varit tillfyllest med
upprensning under densamma, såsom synemännen ansett, utan att helt
andra åtgärder där krävdes, i vilket fall tid och kostnader kunnat sparas.

185 -

Huru behövlig en verklig undersökning frän Fredholms utgångspunkt
varit, belyses för övrigt av det förhållandet, att, enligt vad revisorerna
inhämtat, ras på vissa ställen inträffat, trots att den verkställda uppmuddringen
därstädes varit en halv meter grundare än enligt Fredholms
plan.

in.

I anledning av uppkommen fråga om reglering av Tidan i dess lopp
genom Lekeberga, Ullervads, Utby, Ekby, Eks och Tidavads socknar ävensom
dess sidokanal, den s. k. Kräftkanalen (Kräftån), inom Böja, Låstads,
Timmersdala, Berga och Lerdala socknar, allt i Skaraborgs län, i ändamål
att genom vattenavledning förbättra kringliggande vattensjuka marker,
erhöll dåvarande lantbruksingenjören i orten G. Sjöberg1 den 3 februari
1913 förordnande att verkställa härav påkallad förrättning.

Efter en del undersökningar hölls den 23 september 1918 ett sammanträde
med intressenterna. Därvid meddelade Sjöberg, att han låtit avväga
och undersöka större delen av ifrågakomna del av Tidan och även
utföra vissa andra uppmätningar, dock utan att ännu hava kommit
till bestämt resultat angående hur företaget, vad Tidan anginge,
borde lämpligast utföras. Beträffande Kräftkanalen vore nödiga undersökningar
verkställda, och hade två olika alternativ uppgjorts för
detta företag, det ena avseende endast en grundlig upprensning och delvis
utvidgning av den befintliga strömfåran, och det andra en grundligare
uppgrävning särskilt av kanalens nedre till Tidan anslutande del.
Det förra alternativet borde komma till utförande, om regleringen av Tidan
ej komme att inverka på dess högvatten, det senare om regleringen
komme att medföra sänkning härav. En del av de av kanalens reglering
berörda markerna hade också uppmätts och avvägts.

Efter det ytterligare utredningar verkställts, varunder ett sammanträde
den 18 augusti 1921 ägt rum med intressenterna, insjuknade Sjöberg — vilken,
enligt uppgift, redan tidigare lidit av ohälsa — år 1925, i anledning
varav och då hans vikarie var upptagen med andra brådskande förrättningar,
det genom beslut den 20 juli 1925 uppdrogs åt lantbruksingenjören
C. H. Wallér i Visby att fortsätta ärendets handläggning. Det visade sig
nu att Sjöbergs och hans medhjälpares utredningar voro i åtskilliga punkter
otillförlitliga och omöjliga att lägga till grund för ett fortsatt arbete,
vilket härigenom försenades och försvårades. Den 23 februari 1926 hölls
sammanträde med intressenterna. Någon värdering av båtnaden var då
ännu ej gjord. Wallér beräknade den emellertid överslagsvis till 700,000
kronor. Kostnaderna beräknade Wallér till 550,000 kronor, förutom kostnad
för eu regleringsdamm och ersättning till vattenverksägare.

Sedan Wallér härefter förordnats till vattenrättsingenjör och i anled- *

Tidan—Kräftan.

* Denne är numera avliden.

— 186 —

ning härav förhindrats slutföra ärendet, övertogs detta enligt förordnande
den 11 juni 1926 av nuvarande lantbruksingenjören i orten S. Hallin. På
grund av de av Wallér upptäckta felaktigheterna såg sig Hallin, enligt
vad han meddelat i skrivelse till länsstyrelsen i Mariestad, nödsakad att,
till en början kontrollera alla Sjöbergs mätningar av betydelse. Därvid
fann Hallin, att avvägningarna å större delen av torrläggningsområdet
voro fullständigt felaktiga, att vattenskadan var beräknad efter grunder,
som ej kunde godkännas, att vissa delar av den uppgjorda plankartan
v°ro felmätta, att tillförlitliga uppgifter om vattenstånd och vattenmängd
saknades samt att jordundersökningar och sektioneringar in. m. måste
kompletteras. Även det av Wallér utförda arbetet måste med hänsyn härtill
göras om. Slutsammanträdet kan, enligt Hallins beräkning, hållas
tidigast i februari 1928.

^nttlumtT I)et bÖr visserligei1 e-j bortses från, att tidsutdräkten med ärendets
aan e handläggning, torde, åtminstone i vad angår tiden intill 1918, i viss män
vara att tillskriva intressenterna själva, men för tiden därefter måste ansvaret
härför i huvudsak tillskrivas det sätt, varpå den ursprunglige
förrättningsmannen bedrivit sitt arbete. Även om denne av hälsoskäl varit
förhindrad att på egen band utföra arbetet med tillbörlig skyndsamhet,
kan detta dock icke utgöra tillräckligt försvar för de olägenheter,
dröjsmålet vållat intressenterna, utan i stället bort föranleda att förrättningen
överlämnats till annan förrättningsman eller att erforderligt biträde
bereddes förrättningsmannen. Härtill är så aft lägga de direkta
felaktigheter och ofullständigheter, som i utredningshänseende förekommit,
och som föranlett, att arbetet sedermera måst göras om så gott som
helt från början. Att detta, förutom därmed förenad ytterligare tidsutdräkt
med åtföljande indirekta förluster — vilkas omfattning man kan
i någon mån förstå därav att de åkermarker, som här vänta på torrläggning,
utgöra icke mindre än cirka 5,000 tunnland — medfört och kommer
att medföra avsevärda kontanta utlägg för intressenterna utan något deras
förvållande, ligger i öppen dag. IV.

IV.

Hidinge I anledning av uppkommen fråga om torrläggning av de s. k. Hidinge bpångakarren.

Spångakärren inom Vintrosa, Hidinge och Knista socknar av Örebro län
har dåvarande lantbruksingenjören i orten Aug. Palm åren 1918—1919 hållit
laga syneförrättning.

Uti en den 26 februari 1919 dagtecknad värderingslängd upptog Palm
båtnaden av företaget till 765,799 kronor 73 öre och uti kostnadsförslag
av samma dag angav han kostnaderna för arbetet — bestående i reglering
av Svartån med dess tillflöde Knistaån jämte upptagande av ett flertal
avloppsgravar — till 755,360 kronor, däri inberäknat lösen med 115,000 kro -

187

uor för ett vattenfall vid Backs kvarn i Svartån. 1 en ävenledes samma
dag dagtecknad arbetsbeskrivning anförde Palm bland annat: »Möjligheten
av att berg kan påträffas, diir marken betecknats som stenbunden
alv, är ej utesluten, enär det varit omöjligt att med vanligt jordborr överallt
genomtränga det hårda bottenlagret.» Synemännen hava i utlåtande
samma dag föreskrivit, hur företaget i enlighet med Palms förslag skulle
utföras. I utlåtandet framhölls bland annat, att kostnaderna vore svåra
att beräkna med hänsyn dels till möjligheterna för olika arbetsmetoders
användande och dels till det högt uppdrivna priset på arbete och bräns.e,
att hydrografiska byrån utfört en vattenmängdsmätning vid Hidingebro i
Svartån vid ett vattenstånd av 251 centimeter, vilken givit till resultat en
avrinning av 25.9 kubikmeter per seKund, att direkta mätningar vid högre
vattenstånd tyvärr ej företagits, men att hydrografiska byrån antoge, att
vanlig flodvattenmängd kunde uppskattas till 40 å 50 kubikmeter per sekund,
och den exceptionella till 80, samt att synemännen räknat med vanlig
flodvattenmängd av 60 kubikmeter per sekund. Tiden för arbetets utförande
beräknades i utlåtandet till 5 år. Värderingslängden, kostnadsförslaget,
arbetsbeskrivningen och utlåtandet förelädes intressenterna vid
slutsammanträde förenämnda den 26 februari 1919 och föranledde ingen
erinran.

I och för tilldelande av statsunderstöd åt företaget avgav Palm härefter
på begäran av dess styrelse betänkande den 30 november 1920. Häii framhölls,
att kostnaderna för företaget numera måste, ehuru gjorda undersökningar
utvisade, att av honom förut beräknade schaktningsmassor varit
för stora och borde reduceras från 499,800 kubikmeter till 479,550 kubikmeter
— på grund av höjda arbets- och bränslepris uppskattas till 939,450
kronor (vartill är att lägga förrättningskostnad 9,449 kronor 67 öre och
odlingskostnad 61,634 kronor). Oaktat kostnaden således icke obetydligt
överskred båtnaden (denna höjdes sedermera enligt ny, den 2 i augusti
1921 dagtecknad, av Palm uppgjord värderingslängd till 842,379 kronor
70 öre eller med 10 procent å förut uppskattat värde) funne han emellertid
företaget vara värt att utföras och av staten understödjas.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 november 1921 beviljades företaget
dels odlingslån med 554,770 kronor, dels och statsbidrag med 277,380 kronor.

Emellertid visade sig arbetets utförande vara förenat med avsevärt
större svårigheter än beräknats. Arbetsstyrelsen pakallade däiför ny
syneförrättning för ernående av behövliga förändringar i arbetsplanen,
och ägde sådan syneförrättning rum den 29 maj 1922 under Palms ledning.
Uti härvid avgivet, samma dag dagtecknat utlåtande anförde synemännen
bland annat: Sedan det visat sig att betydande ras inträffat, samt att den
bergmassa, som måste bortsprängas, med 9,000 kubikmeter översteg den
först antagna — volymen av hela den bortsprängda bergmassan visade
sig sedermera enligt en av Palm den 15 april 1923 uppgjord specifikation
utgöra 10,486 kubikmeter — hade förnyade beräkningar verkställts, och

— 188 —

-Revisorernas

uttalande.

hade därvid visat sig att förenklingar kunde företagas utan men för torrläggningsändamålet.
Sålunda kunde, enär normala högvattensavrinningen
visat sig utgöra allenast 32.7 kubikmeter per sekund, och den exceptionella
43.6 bottenbredden minskas. Genom rätning av ett dike kunde 80 meter
sparas, och på ett ställe med två ågrenar kunde man begränsa sig till
utvidgning av endast den ena. Å andra sidan krävde dessa inskränkningar
mvallning av ett område vid Knistaåns inflöde i Svartån. Genom dessa
ändringar, vilka synemännen föreskrevo att tillämpas, kunde arbetet enligt
nytt den 1 maj 1922 dagteoknat, av Palm uppgjort kostnadsförslag utföras
för den i betänkandet den 30 november 1920 beräknade kostnaden av
939,450 kronor. (Uti nytt kostnadsförslag av den 31 januari 1923 beräknade
Palm kostnaden för utförande av arbetet enligt den 29 maj 1922 bestämda
planen till 807,399 kronor 67 öre).

De den 29 maj 1922 bestämda ändringarna hade emellertid till följd att
lantbruksstyrelsen genom beslut den 15 februari 1923 nedsatte odlingslånet
till 532,360 kronor och statsbidraget till 266,180 kronor, ehuru Palm i
betänkandet den 2 augusti 1922, under hänvisning till att ändringarna
ej betydde någon försämring, hemställt, att understöden måtte lämnas
orubbade.1 Visserligen har Kungl. Maj:t på tillstyrkan av lantbruksst.yrelsen,
sedan kostnaderna för bergsprängningen visat sig motivera understöd
åt företaget till ursprungligen avsett belopp, genom beslut den 11 juli

1924, tilldelat företaget det genom lantbruksstyrelsens nyssberörda beslut
innehållna beloppet 33,610 kronor, men med den modifikation att hela
beloppet lämnades endast såsom lån.1 2 3

Slutavsyning av det färdiga arbetet verkställdes av Palm den 22 augusti

1925, och arbetet godkändes av lantbruksstyrelsen den 12 oktober samma
år. Företaget har, enligt vad företedda räkenskaper utvisa, i färdigt skick
betingat *en kostnad av sammanlagt 1,003,767 kronor 82 öre.

_ Även i detta fall föreligger enligt revisorernas mening bristande grundlighet
vid de ursprungliga undersökningarna för arbetet, varom även
synemännens utlåtanden bära vittne. Hade de undersökningar, som av
förhållandenas tryck sedan framtvingades, och som alltså ingalunda voro
omöjliga att verkställa, gjorts från början och därav föranledda kostnadsbesparande
förenklingar redan vid arbetets igångsättande ingått i planen,
så hade uppenbarligen både tid och pengar kunnat sparas. Bland annat
hade man då undgått kostnaden för reparation av de ras, som inträffat i

1 Anledningen till lantbruksstyrelsens reduktion av bidrag och lån var den, att lantbruksstyrelsen
vid beräknande av ändringarnas verkan endast tog hänsyn till den minskade sektionsarean
och alltså ej till markens dåmera utredda, i förhållande till den först antagna, mindre
gynnsamma beskaffenhet.

2 Slutligen erhöll företaget i anledning av tillkomsten av ännu en intressent genom Kungl.

Maj:ts beslut den 19 december 1924 dels 600 kronor i bidrag och dels 1,760 kronor i lån.

189 —

anledning av den ursprungliga, mera omfattande planen, varförutom intressenterna
då icke behövt, såsom skett, gå miste om 11,200 kronor i statsbidrag.

V.

I anledning av uppkommen fråga att genom reglering av Hornborgasjöns
avlopp, Fliaån, samt uppgrävning av tillflödena till sjön sänka
denna för ernående av torrläggning av kringliggande vattensjuka marker
inom Skaraborgs län har, efter vederbörligt förordnande, dåvarande
lantbruksingenjören i orten G. Sjöberg hållit laga syn åren 1900—1902.

Vid sammanträde den 25 april förstnämnda år beslöts att företaget
skulle komma till stånd i enlighet med ett av Sjöberg upprättat förslag,
varemot — enligt protokollet från sammanträdet — laga hinder ej förelåge.

Uti vid slutsammanträde den 30 september 1902 avgivet utlåtande, däri
meddelades föreskrifter angående sättet för arbetets utförande, anförde
synemännen dessutom bland annat: För företaget vore ej nödvändigt
utriva eller förändra något av de nedanför liggande verken. Ej heller
förorsakades rubbning i dessa verks lagliga dämningsrätt. Såsom vattenreservoar
för nedanför liggande verk skulle sjön snarare förbättras
än försämras genom företaget. Högvattenytan liksom medelvattenytan
komme visserligen att nedbringas med cirka 1 meter, men i stället medförde
avloppets reglering, att skillnaden mellan hög- och lågvatten ökades.
Under det att sjön förut med en dylik skillnad av 1 meter och en
areal av 2,680 har utgjorde reservoar för 26,800,000 kubikmeter vatten,
komme den efter sänkningen att med en differens mellan hög- och lågvattenytorna
av 1.21 meter och en areal av 2,000 har utgöra en reservoar
för »30,000,000» kubikmeter vatten2. Båtnaden värderade synemännen
till 602,789 kronor, men bestämde tillika, med hänsyn till att den mark,
som skulle förbättras, delvis utgjordes av sjöbotten, att jämlikt 42 och 62
§§ av dikningslagen ny uppskattning finge verkställas efter företagets
slutförande. Kostnaden för arbetet upptogs uti en av Sjöberg
uppgjord, den 30 september 1902 dagtecknad kostnadsberäkning till —
inklusive jordersättningar med 9,376 kronor — 332,343 kronor, vartill
komme förrättningskostnader med 18,483 kronor 23 öre. Arbetet skulle
påbörjas inom ett år efter det förrättningen vunnit laga kraft samt till- * *

1 Enligt en uppgitt skulle denna siffra bero på felskrivning och den rätta vara 1.5. Detta
är också nödvändigt för att produkten skall bli 30,000,000. År siffran 1.2 den rätta blir produkten
24,000,000 och reservoaren således mindre än före sänkningen.

* Synemännens uppfattning i fråga om företagets inverkan på vattenkraften i Fliaån delades
emellertid ej av ett par av de vid förrättningen närvarande sakägarna, som, resultatlöst, begärde
ersättning för dem tillhörigt fall i ån.

Hornborgs

sjön

— 190 —

stånd från det allmännas sida lämnats och odlingslån beviljats; det skulle
vara slutfört inom tre år från igångsättandet.

Tillstånd till företaget meddelades den 27 mars 1903 av länsstyrelsen i
Mariestad. Den 31 december samma år fastställde Kungl. Majrt arbetsplan
för företaget — varför kostnaden dåmera beräknades till 355,766
kronor1 inklusive jordersättningar och förrättningskostnader — samt
beviljade odlingslån å 257,000 kronor. Sedermera beviljade Kungl. Majrt
den 30 december 1910 ytterligare ett odlingslån å 15,000 kronor. Lånesumman,
tillhopa 272,000 kronor, reducerades emellertid enligt Kungl.
Majrt beslut den 22 december 1919 med 2,070 kronor till 269,930 kronor i
anledning av vissa av Kungl. Majrt medgivna avvikelser från den fastställda
planen. Statslånen lyftes i olika omgångar under åren 1904—1920
i mån av arbetets fortgång 2.

Arbetet skulle enligt ursprungligt kontrakt av den 2/12 juli 1904 med
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vara slutfört den 1 september 1908.
Emellertid kom det att draga ut med dess färdigställande vida utöver
den beräknade tiden, varför uppskov beviljades, först till den 1 september
1913, därefter till den 1 september 1917 och slutligen till den 1 september
1919.

Anledningen till förseningen med arbetet är att söka i motigbeter, som
allt ifrån början följt företaget. I enlighet med anvisning av Sjöberg
hade sålunda företagets förste entreprenör dämt upp Fliaån i och för
arbetets utförande, men på yrkande av en vattenverksägare ålade länsstyrelsen
i Mariestad företaget att bortriva fördämningen, vilket vållade
arbetets avbrytande och fördröjande, varjämte i anledning av att entreprenören
icke önskade att under förhandenvarande omständigheter fullfölja
sitt uppdrag ny entreprenör måste anskaffas. Denne — föreslagen
av Sjöberg — lärer emellertid visat sig sakna nödig förmåga och resurser
och därför måste skiljas från företaget, sedan dessförinnan arbetet
ytterligare försenats, bland annat genom arbetsnedläggelser och blockader.

I allt fall hade arbetet i februari månad 1913 framskridit så långt, att
ledningen ansåg detsamma klart för avsyning, enär blott mindre kompletteringsarbeten
återstode, och enligt protokoll från sammanträde den IS
december 1913 med företagets styrelse har Sjöberg den 26 november samma
år besiktigat arbetet och utfärdat intyg att detsamma med nämnda
undantag vore klart.

Sedan arbetsstyrelsen i december 1915 funnit arbetet klart att slutavsynas,
verkställdes slutsyn av Sjöberg, som den 23 augusti 1916 utfärdade
bevis att arbetet var färdigt. Lantbruksingenjören A. Palm, som av lant- 1 2

1 Lantbrukstyrelsens uppgift i underdånigt yttrande den 2 februari 1927.

2 150,000 kronor lyftes den 4 augusti 1904, 40,000 kronor den 6 juni 1907, 0,100 kronor
den 23 december 1910, 6,000 kronor den 29 juni 1911, 16,000 kronor den 9 februari 1914,
32,000 kronor den 15 februari 1917 och 19,830 kronor den 29 januari 1920.

— 191

bruksstyrelsen förordnats att också avsyna arbetet, anförde emellertid
uti promemoria den 18 september och rapport den 14 oktober 1916, att
vissa kompletter ingsarbeten borde utföras b Dessa verkställdes också,
varefter Palm den 25 november 1917 förklarade arbetet vara i det skick,
att det kunde »förklaras avsynat och godkänt». Trots att sålunda både
Sjöberg och Palm godkänt arbetet, föreskrev Sjöberg den 17 augusti 1918
vissa kompletteringsarbeten *. Först sedan även dessa verkställts, blev
arbetet den 16 september 1919 slutavsynat av Palm samt den 31 december
samma år godkänt av lantbruksstyrelsen.

Härefter återstod fullgörandet av den nya båtnadsuppskattningen och
upprättande av därtill hörande kostnadsfördelningslängd. Redan den 21
oktober 1916 — arbetet hade ju då slutavsynats och godkänts av Sjöberg
— hade Sjöberg fått förordnande att verkställa denna förrättning, men
först år 1920 kunde förrättningen påbörjas och avslutades den 30 december
1921, då vid sammanträde med intressenterna avlämnades av Sjöberg
och godemän uppgjorda, samma dag dagtecknade båtnadsuppskattnings-
och kostnadsfördelningslängder, den förra utvisande en sammanlagd
båtnad av 706,229 kronor 65 öre. I anledning av felaktigheter i kostnadsfördelningslängden
kunde denna emellertid ej godkännas utan måste
upprepade gånger omarbetas av Sjöberg. Sedan den slutligen den 24
maj 1923 godkänts av länsstyrelsen i Mariestad 3 överklagades detta länsstyrelsens
beslut hos kammarkollegium av kammaradvokatfiskalsämbetet,
och genom utslag den 24 november 1926 blev ärendet på grund av
fortfarande förefintliga felaktigheter i fördelningsberäkningen av kammarkollegium
återförvisat till länsstyrelsen, på vars prövning det för
närvarande är beroende.

Även på annat sätt har emellertid företaget drabbats av motgångar.

Såsom ovan antytts hade vid 1900—1902 års förrättning intressenterna
i nedanför Hornborgasjön liggande vattenverk ansetts oberörda av företaget.
De hade därför ej heller av förrättningsmannen kallats till förrättningen.
Denna underlåtenhet resulterade bland annat i ett år 1910
av Kristinedals Nya Ullspinneriaktiebolag in. fl. ägare av vattenverk i
Fliaån vid Gudhems häradsrätt anliängiggjort mål.

Sedan häri å ömse sidor förebragts vidlyftig utredning rörande företagets
inverkan på sjöns magasineringsförmåga och vattenavrinningen
i Fliaån, avgjordes målet av häradsrätten genom utslag den 6 september
1915 på så sätt att syneutlåtandet av den 30 september 1902 förklarades
icke mot kärandena bindande, enär det vore styrkt att sänkningen kunde
inverka på deras rätt samt de vid sådant förhållande hade hort kallas till 1 2 3

1 Huvudkanalen borde färdigmuddras, hålldammen däröver bortrivas, bottnen jämnas och
ett par i kanalen befintliga bankar bortschaktas.

2 Upprensningar skulle vidtagas på vissa ställen i Fliaån in. in.

3 Statskontoret hade år 1H21 anmodat länsstyrelsen att genom utslag fastställa de belopp,
som årligen skulle gäldas av odlingslånen.

— 192

förrättningen angående sjösänkningen. Detta utslag fastställdes av Göta
hovrätt den 8 juni 1917 och av Kungl. Maj:t den 3 december 1920.

Härefter anhängiggjorde vattenverksintressenterna år 1921 vid Västerbygdens
vattendomstol mål mot sänkningsföretaget med yrkande om
åläggande för detta att på egen bekostnad antingen återställa sjöns avlopp
i dess skick före sänkningen eller vidtaga andra åtgärder av beskaffenhet
att förhindra uppkomsten av skada genom sänkningen för vattenverken.
Härjämte förbehöll sig kärandena rätt att föra särskild talan
angående skadestånd. Vattendomstolen har visserligen genom dom den
4 april 1925 ogillat vattenverksintressenternas ovanherörda yrkanden,
men sedan målet av vattenöverdomstolen genom dom den 30 april 1926 —
enär utrett blivit att sänkningen av sjön tillskyndade vattenverksägarna
avsevärd skada, samt att sagda skada kunde i betydande grad förminskas
genom åtgärder till rubbning av torrläggningsföretaget — återförvisats
till vattendomstolen, varest det för närvarande ånyo är anbängigt, är
det alltfort ovisst, hurudan den slutliga utgången kan bliva.

Jämväl angående en del detaljer vid arbetets utförande synes företaget
hava nödgats föra processer, vilka dock, om de ock kostat pengar, lära
hava utfallit lyckligt för sänkningsintressenterna.

Under arbetets gång och jämväl efter dess fullbordan har företagets
ekonomi alltmera försämrats. Redan rättegångarna uppgivas sålunda
hava vid 1926 års utgång kostat icke mindre än 69,752 kronor 33 öre1.
Den på Sjöbergs inrådan gjorda fördämningen i Fliaån lärer också hava
medfört avsevärda utlägg för skadestånd åt entreprenören och vederbörande
vattenverksägare. Emellertid är den i berörda avseende avgörande
posten räntorna å för företaget upplånade medel, vilka räntor under
årens lopp stigit till enorma belopp och vid 1926 års utgång uppgingo
till icke mindre än 512,077 kronor 69 öre. Ehuru de direkt i företaget
nedlagda medlen uppgått till allenast 460,239 kronor 17 öre 1 2, och de härför
beräknade kostnaderna alltså överskridits med endast cirka 100,000
kronor, uppgingo sålunda sammanlagda kostnaderna vid 1926 års utgång
till 1,042,069 kronor 19 öre.

Företagets ledning har också gång efter annan vänt sig till statsmakterna
med begäran om hjälp. I underdånig skrivelse den 8 maj 1922
söktes sålunda statsbidrag — företaget hade ej tidigare kommit i åtnjutande
av dylikt3 — till belopp av 237,665 kronor 90 öre för täckande av
dels räntor med 203,558 kronor 79 öre, dels ock rättegångskostnader med

1 Endast för gäldande av motparternas rättegångskostnader i det av Kungl. Maj:t den 3

december 1920 avdömda målet åtgingo över 16,000 kronor.

3 Häri torde för övrigt ingå kostnader jämväl för lantmäteriförrättningar m. m. vid sidan
av arbetsplanen.

3 Allmänna avdikningsanslaget, varifrån statsbidragen utgå, tillkom genom beslut av 1912
års riksdag. Företag, som fått sin understödsfråga ordnad genom lån enligt tidigare bestämmelser
hava ej ansetts kunna erhålla bidrag.

193

34,107 kronor 11 öre. 1 yttrande häröver den 1 november 1922 anförde
lantbruksstyrelsen bland annat, att det syntes böra tagas under särskilt
övervägande, huruvida statsbidrag borde beviljas för företaget, innan
rättsförhållandet till vattenverksägarna ordnats. Skulle emellertid statsbidrag
anses böra utgå, ansåge styrelsen detta böra sättas till 58,370 kronor
och avse andel i andra kostnader än räntor, vilka senare styrelsen
funne vara av beskaffenhet att icke böra till någon del kunna gäldas
med statsmedel.

I ny underdånig framställning den 25 maj 1923 hemställde intressenterna
om beviljande utöver förut begärda 237,665 kronor 90 öre, av ytterligare
ett bidrag av 50,000 kronor för täckande av ränteutgifterna för år 1922.

Dessa framställningar hava ännu ej föranlett till någon Kungl. Maj:ts
slutliga åtgärd.

Den 28 december 1925 inkom till Kungl. Maj:t ännu en framställning
från intressenterna i företaget, i vilken begärdes ett nu till 315,000 kronor
höjt statsbidrag för betalning av företagets ofonderade skulder. Över
denna framställning har lantbruksstyrelsen, som erhållit densamma på
remiss, ännu ej avgivit yttrande av den anledning — enligt vad styrelsen
i annat sammanhang meddelat — att styrelsen först ville avvakta resultatet
av den vid Västerbygdens vattendomstol pågående rättegången.

Slutligen inkommo intressenterna till Kungl. Maj:t med en den 30 december
1926 dagtecknad skrift, vari begärdes ett räntefritt statslån å

345,000 kronor under tre år. Som skäl anfördes att företagets ställning
enligt bokslut den 30 november 1926 vore den, att sedan 337,207 kronor utdebiterats
å jordägarna samt alla tillgångar realiserats, kvarstode, frånsett
odlingslånen, ett skuldbelopp av 345,748 kronor, samt att, innan tvisterna
med vattenverksägarna och om kostnadsfördelningen avslutats —
något som emellertid beräknades inträffa om tre år — möjlighet saknades
anskaffa medel till ränta och amortering å nämnda skuld. Härjämte
framhölls, att det iråkade nödläget ej hade sin orsak i åtgöranden från
intressenternas sida utan vore att tillskriva försummelser från förrättningsmännen.

Lantbruksstyrelsen har i yttrande den 2 februari 1927 på så sätt behjärtat
läget, att styrelsen tillstyrkt att företaget måtte mot av statskontoret
godkänd säkerhet beviljas räntefria statslån till belopp, som vederbörande
visade vara, efter en räntefot av högst 8 procent, erforderliga
för likvidering av under tiden från och med den 1 januari 1927 till och
med den 31 december 1929 å ifrågaAmrande skuldsumma, högst 345,000
kronor, förfallande räntor. Vidkommande orsaken till de ekonomiska
svårigheterna bär styrelsen i samma yttrande som sin mening framhållit,
att den vore att söka huvudsakligen i intressenternas sätt att begagna
sig av bankkredit med därav föranledda höga räntor i stället för att
verkställa utdebitering vid lämpliga tidpunkter. I detta sammanhang
har styrelsen jämväl påpekat att intressenterna kunnat på framställning

13 — liev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. I.

— 194 —

B*yisorei''nas

uttalande.

erhålla ytterligare statslån till företaget till sådant belopp, att sammanlagda
statsunderstödet uppgått till 420,000 kronor.

Gentemot vad lantbruksstyrelsen i nyssnämnda yttrande anfört hava
intressenterna i ny den 5 mars 1927 dagtecknad inlaga till Kungl. Maj:t
framhållit, att företaget ej vore hjälpt med styrelsens förslag, enär fordringsägarna
fordrade betalt för de lösa skulderna och möjlighet att på
annat sätt än genom statslån placera dessa ej funnes. Ett framgående
lagsökningsvägen skulle under nuvarande konjunkturer och särskilt i
betraktande av svårigheten att under rådande ovissa rättsförhållanden
få ut något rimligt belopp vid försäljning av i företaget ingående mark
inedföra en krasch, som skulle sänka hela trakten i nöd och elände. Dessutom
vore lantbruksstyrelsens förslag även i så måtto utan värde, att
möjlighet saknades för intressenterna att åstadkomma den ifrågasatta
säkerheten för statslånen. Vad anginge lantbruksstyrelsens anmärkningar
mot den ekonomiska ledningen av företaget vore dessa obefogade.
De uppkomna tvisterna hade redan från början gjort utdebiteringsförfarandet
svårt att tillämpa. Från kronans sida hade också vid begäran om
bidrag för dess i företaget ingående mark uppställts villkor härför, som
ej kunnat fyllas. Slutligen hade man ständigt hoppats, att företaget
inom kort skulle vara färdigt, så att kostnaderna på en gång kunde debiteras
ut efter den nya kostnadsfördelningen.

Enligt revisorernas mening är det uppenbart, att den huvudsakliga
direkta anledningen till företagets nuvarande ekonomiska läge är att
söka i arbetsledningens åtgärd att låna upp medel i öppna marknaden i
stället för att, då de beviljade statslånen ej längre förslogo, verkställa
effektiv utdebitering på deltagarna och eventuellt vid sidan härav
göra framställning om ytterligare statsunderstöd. Men vid bedömande
av denna försummelse bör beaktas att ledningen genom åtgöranden från
vederbörande lantbruksingenjörer gång efter annan gäckades i sin förhoppning
att få företaget färdigförklarat och avslutat, samt att dessa
åtgärder till den del de ej, såsom den på nya båtnadsuppskattningen
grundade kostnadsfördelningsuträkningen, vore direkt felaktig, antingen
voro ofullständiga och i behov av senare komplettering eller ock föranledda
av ofullständighet hos tidigare förrättningar. Det synes revisorerna
därför å ena sidan i viss mån förklarligt, att arbetsledningen undan
för undan uppsköt att verkställa en utdebitering, som dock endast kunde
bli av provisorisk karaktär, och å den andra ofrånkomligt att härav förorsakade
förluster i väsentlig grad äro att tillskriva bristfälligheter vid
såväl den ursprungliga som senare förrättningar. Att den av förrättningsmannens
underlåtenhet att till den ursprungliga syneförrättningen
kalla vederbörande vattenverksintressenter föranledda, ännu pågående
rättegången lagt hinder i vägen för företaget att på ett tidigare stadium

— 195 —

erhålla behövlig statshjälp, framgår ju också av ovan refererade uttalanden
av lantbruksstyrelsen.

Bortser man emellertid från det nuvarande ekonomiska läget och tager
företaget som helhet i betraktande, ligger det i öppen dag, att ett högst
betänkligt, för att ej säga ett för företagets hela framtid riskabelt fel
1''örelupit från vederbörande lanthruksingenjörs sida genom underlåtenheten
att kalla vattenverksintressenterna till den ursprungliga syneförrättningen.
Denna försummelse har nämligen blivit upprinnelsen till
en process, vilken, förutom att den dragit omfattande utgifter, kan medföra,
måhända ej företagets omintetgörande, men dock att särskilda, vattenverksägarnas
intressen skyddande, anläggningar anbefallas, vilka
jämte därmed förenade företaget betungande kostnader kunna föranleda
minskning av den nytta, företaget varit avsett att bringa. Ytterligare
kunna befaras eventuella skadeståndskrav från vattenverksägarna för
den tid, de haft olägenhet av nuvarande förhållanden, och förefinnes givetvis
även härvid möjlighet för en för intressenterna i torrläggningsföretaget
ogynnsam utgång.

VI.

Åren 1903—1910 har i enlighet med en av dåvarande lantbruksingenjören
i Gotlands län O. A. Sylvan år 1899 uppgjord plan Mästermyr på
Gotland avdikats.

I planen, som avsåg upptagande av dels ett 11.3 kilometer långt huvudavlopp
och dels vissa sidoavlopp om sammanlagt 19.i kilometers längd,
hade båtnaden beräknats till 791,266 kronor 8 öre och kostnaden till
396,800 kronor. Till företaget beviljades statslån med 540,000 kronor.

Redan från början synes företaget hava mötts med misstro, i det icke
mindre än cirka 40 procent av jordägarna avstodo från deltagande och
avsade sig båtnaden.

Betänkligheterna visade sig ej heller ogrundade. Verkliga kostnaden
uppgick sålunda till omkring 700,000 kronor. Icke heller värdeförbättringen
visade sig motsvara den beräknade. Av den mark, som skulle
förbättras, 2,641.84 har, befanns nämligen mot förrättningsmannens förmodan
cirka 400 har träskhotten vara steril och fullkomligt värdelös.

Det skulle emellertid komma att visa sig, att företaget än mindre motsvarade
förväntningarna. Snart nog började nämligen de upptagna avloppen
slamma igen. Denna process har numera pågått så länge, att,
enligt vad lantbruksingenjören i orten, C. H. Wallér, uti ett den 12 november
1925 avgivet yttrande uttalat, hela utdikningsarbetet inom en ej
alltför avlägsen framtid torde vara tillspillogivet, därest ej motåtgärder
i tid vidtagas. Anledningen till uppslamningen är enligt Wallérs mening,
vilken bestyrkes av ett av Sveriges geologiska undersökning den
29 januari 1926 avgivet utlåtande, den, att kanterna till avloppsdiken (ka -

Mästermyr.

— 196 —

nalerna) pa grund av vattnets inverkan (erosion) rasa igen, vartill kommer
dels den i avloppen förefintliga sumpvegetationen, dels ock det sig
där samlande »Meket»1

Under hänvisning till nödvändigheten av åtgärder till förhindrande
av de genom utdikningen vunna värdenas tillspillogivande har länsstyrelsen
i Visby nti skrivelse den 17 november 1925 till arbetslöshetskommissionen
hemställt, att genom dess försorg och på statsverkets bekostnad
måtte företagas upprensning av huvudkanalen och möjligen några
sidokanaler. Länsstyrelsen bär i denna skrivelse framhållit, att delägarna
i dikningsföretaget saknade förmåga att utöver för företaget redan
gjorda utlägg påtaga sig kostnader för arbetet med upprensningen eller
att ens bidraga därtill, samt att, då av statsmedel cirka 400,000 kronor 1 2
utgivits för vägar inom myrområdet och cirka 75,000 kronor för områdets
uppodling, jämväl statens intressen av företagets bestånd motiverade
ett dylikt ingripande.

I ny skrivelse till kommissionen den 17 november 1926 anförde länsstyrelsen
i saken ytterligare: Den 5 november samma år hade hållits
möte med intressenterna, vilka till ett antal av BO å 40 därvid närvarit.
Intressenterna hade vid mötet framhållit, hurusom de blivit vilseledda
genom för lågt beräknade kostnader för utdikningen och av denna anledning
blivit i hög grad betungade med annuiteter å statslånen, ett förhållande,
som skärpts genom att, då eu avsevärd procent av markägarna
avsagt sig båtnaden, de övriga måst påtaga sig ansvaret jämväl för å
deras mark belöpande kostnader; härtill komme att företaget ingalunda
medfört påräknad vinst i jordbruksavseende. Riktigheten av vad intressenterna
sålunda anfört kunde enligt länsstyrelsens mening icke bestridas.
Då dessutom statsbidrag ej tidigare medgivits företaget samt arbetslöshet
vore rådande i länet, hemställde länsstyrelsen om bifall till
sitt tidigare förslag.

Lantbruksstyrelsen, som av kommissionen anmodats att låta upprätta
föl-slag- till arbetets utförande, överlämnade med skrivelse den 1 oktober
1926 till kommissionen ett sådant av extra lantbruksingenjören C. Berner
uppgjort förslag. Detta, dagtecknat den 20 september 1926, upptog två
alternativ, det ena avseende avloppens upprensning till deras vid avdikningsföretagets
planläggning bestämda dimensioner och kostnadsberäknat
till 71,700 kronor, samt det andra avseende en upprensning i samband
med minskning i viss utsträckning av de ursprungligen bestämda bottenbredderna
i kanalerna, vilket senare alternativ beräknades kosta
58,200 kronor. I sin berörda skrivelse anförde lantbruksstyrelsen, att omedelbart
vidtagande av åtgärder för kanalernas upprensning vore i högsta

1 Härmed förstås ett fint kalkstoft, som kommer från de vid avdikningen blottade sterila
markerna och av vinden föres vida omkring.

2 Knligt uppgift av Wallér i hans ovanberörda yttrande skulle beloppet utgöra minst
450.000 kronor. Härtill kommer beviljade odlingslån.

197

»rad av behovet påkallat, då eljest ansenliga jordbruksvärden — i jämförelse
varmed kostnaderna för arbetena vore obetydliga — sattes pa
spel, varförutom statens utsikt att återfå utestående del av odlingslånen1
minskades i händelse av avdikningslöretagets tillintetgörande. För
sin del rekommenderade styrelsen det billigare av de av Berner föreslagna
alternativen till utförande.

I underdånig skrivelse den 31 maj 1927 anmälde komissionen hos Kungl.
Maj:t, att kommissionen visserligen funnit sig förhindrad bifalla länsstyrelsens
framställning, men att det med hänsyn bland annat till betydelsen
för delägarna av avdikningens upprätthållande, dessas bristande
ekonomiska bärkraft och statens intresse att bibehållas vid säkerhet för
betalningen av lämnade odlingslån, syntes kommissionen kunna sättas i
fråga, huruvida ej i annan ordning åtgärder borde av staten vidtagas
för säkerställande av markförvärven.

Sedermera har länsstyrelsen med underdånig skrivelse den 16 september
1927 till Kungl. Majtt översänt ett antal från delägare i företaget
inkomna framställningar, däri dessa, under uttalande av sin besvikelse
över kommissionens beslut, hemställt att Kungl. Maj:t måtte beakta sakens
vikt och deras beträngda ställning samt, om annan utväg ej funnes,
avgiva proposition till riksdagen om anslags beviljande för arbetets utförande;
och har länsstyrelsen i sin skrivelse för egen del hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt arbetslösketskommissionen att i sin
arbetsplan upptaga och med till kommissionens förfogande ställda medel
utföra ifrågavarande arbete, eller, därest Kungl. Maj:t ej funne skäl därtill,
på annat sätt tillmötesgå de gjorda framställningarna.

Statskontoret har i infordrat den 12 november 1927 avgivet underdånigt
utlåtande anfört, att arbetets utförande med statsmedel förutsatte
särskilt anslags beviljande av riksdagen.

Yad i detta ärende förekommit synes revisorerna giva vid handen, att
den undersökning, som skett vid företagets planläggning, icke varit tillräckligt
grundlig. Huruvida vid den ursprungliga förrättningen kunnat
helt klarläggas alla de faktorer, som sedermera visat sig olycksbringande
för företaget, torde härvid spela mindre roll, ty redan en med verkligheten
mera överensstämmande uppskattning av kostnaderna, än som
skett, lärer med all sannolikhet hava medfört att vederbörande avstått
från tanken på utdikningen. I stället har det missvisande undersökningsresultatet
föranlett såväl intressenterna som statsverket att i och
för företaget åtaga sig kostnader, som ingalunda motsvara den nytta.

1 Denna de] utgjorde den 30 juni 1926, enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat hos statskontoret,
inklusive räntor och annuiteter, som jordägarna ej mäktat erlägga, 532,505 kronor
4 öre, under det skulden vid sagda tidpunkt rätteligen bort varit nedbragt till 377,272
kronor 42 öre.

Kevisoremas

uttalande.

— 198 —

Slututtalande
»v revisorerna.

det medfört, och som dessutom, för att ej bli utan värde, nu av allt att
döma kräva ytterligare uppoffringar.

Såsom av förestående redogörelser framgår hava vederbörande lantbruksingenjörer
i här omnämnda fall icke iakttagit den omsorg och
grundlighet vid handläggningen av de dem anförtrodda viktiga uppdragen,
som varit påkallad för att intressenterna från början skolat erhålla
någorlunda riktig utgångspunkt för bedömande av företagets ekonomiska
förutsättningar och lämpligaste sättet för dess utförande. Det
må lämnas därhän, huruvida dessa brister äro att tillskriva vårdslöshet
eller otillräckliga insikter i facket; ofrånkomligt är enligt revisorernas
mening att intressenterna uti företag av denna natur hava befogade anspråk
på att, när de i dylika frågor hänvända sig till statens för ändamålet
tillsatta befattningshavare, saken också av dessa utredes på ett
så vederhäftigt sätt, att intressenterna ej genom felbedömningar eller
slarv av förrättningsmannen föranledas till oräntabla eller illa planlagda
företag och därigenom utsättas för allvarliga ekonomiska risker.
Det har förekommit att såsom förklaring till att utredningen varit ofullständig
anförts, att intressenterna låtit sig därmed nöja eller att de ej
velat kosta på en fullständigare. Revisorerna vilja framhålla, att i dylika
fall man åtminstone måste kräva, att förrättningsmannen för intressenterna
klarlägger vikten av en god grund för företaget och riskerna
av åsidosättande av sådana undersökningar, som erfarenheten
visat vara behövliga för företagets rätta bedömande.

Det bör även ihågkommas, att viktiga statsintressen här äro berörda.
Det allmänintresse, som ligger i jordförbättringar genom vattenavledningar,
och som staten för sin del manifesterat bland annat genom bidrag
och lån till sådana företag, lider nämligen givetvis, i händelse av
deras misslyckande, allvarligt avbräck, icke blott i det speciella fallet,
utan även generellt genom misskrediterandet av detta slags företag.
Därtill kommer att storleken av de belopp, med vilka staten engagerar
sig i företagen och som stå i visst förhållande till de beräknade kostnaderna
härför, röner avsevärd inverkan av det sätt, varpå respektive företag
av vederbörande förrättningsman planlagts. I detta sammanhang
bör jämväl beaktas, att intressenter, som genom bristfällig utredning
lockats in på ett företag, vilket sedan visat sig omöjligt för dem att gå
i land med, kunna, på sätt även skett, komma att mot staten rikta svåravvisbara
krav på att staten, såsom i viss mån moraliskt ansvarig för
deras olycka, måtte träda emellan med hjälp utöver den normala. Bortses
bör slutligen ej från att olika statsorgan kunna komma att till förfång
för annan deras verksamhet tagas i anspråk för skiftande åtgärder
till följd av ofullständiga eller felaktiga förrättningar, eller att staten
i särskilda fall kan bli som part lidande på dylika förrättningar.

Till anmärkta brister torde i sin mån hava medverkat att lantbruks -

— 199 —

styrelsen icke i den utsträckning, som uppenbarligen varit av behovet
påkallad, utövat kontroll på sina underordnade organ.

Enligt revisorernas mening är det av ovan anförda skäl synnerligen
viktigt att sådana anordningar träffas, som för framtiden utesluta möjligheten
av att brister av den art och omfattning, varpå bär lämnats
exempel, skola kunna förekomma. I sådant avseende synes det revisorerna
ligga närmast till hands, att lantbruksstyrelsen och andra överordnade
myndigheter på ett kraftigare sätt än hittills öva kontroll över förrättningarna,
och därvid söka hos förrättningsmännen inskärpa en ökad
känsla av det ansvar såväl emot det allmänna som emot de enskilda intressenterna,
varunder de hava att fullgöra sina uppdrag.

Möjligen kan det härjämte vara anledning taga under övervägande,
huruvida lantbruksingenjörernas kompetens enligt nuvai’ande bestämmelser
är tillräcklig för bedömande av alla de frågor, som vid torrläggningsföretag
influera på resultatet. Skulle så till äventyrs ej vara fallet,
synes det nämligen revisorerna vara en angelägenhet av vikt att i
detta hänseende gällande föreskrifter kompletteras på sådant sätt, att
do komma att innebära garantier för en nöjaktig utbildning hos ifrågavarande
befattningshavare.

Det torde till sist kunna ifrågasättas, huruvida de för lantbruksingenjörerna
gällande avlöningsbestämmelserna äro ur här berörda synpunkter
ändamålsenliga. Ett lönesystem, som gör vederbörande tjänsteman
i inkomstavseende till väsentlig del beroende av mångfalden av de förrättningar,
han kan förskaffa sig och hinna avverka, är givetvis ägnat
att fresta såväl till alltför optimistiska kostnadsberäkningar och båtnadsuppskattningar,
som till mindre noggrann handläggning i övrigt av förrättningarna.
Åven denna sidan av saken synes därför värd beaktande.

§ 57.

För den lägre lantbruksundervisningen finnas dels lantmannaskolor och
lantbruksskolor, avseende utbildning av manlig ungdom, dels lanthushållsskolor,
avseende utbildning av kvinnlig ungdom.

Lantmannaskolorna hava till ändamål att bibringa huvudsakligen teoretisk
kunskap i grunderna för lanthushållningens utövande med huvudsakligt
avseende å förhållandena vid medelstora och mindre jordbruk, under det att
lantbruksskolornas egentliga ändamål är att bibringa praktisk och teoretisk
utbildning åt sådana personer, som avse att ägna sig åt det något större
jordbruket — oftast i form av arbetsledare vid detta slag av jordbruk.

Under det första skedet av sin tillvaro voro lantmannaskolorna anslutna
till folkhögskolorna och anordnade som en påbyggnad på dessa eller med
andra ord, för genomgång av lantmannaskolan fordrades förut genomgången
folkhögskolekurs. Detta villkor kunde dock såsom undantag fyllas genom
avlagda prov i vissa allmänbildande ämnen före inträdet i skolan. Villkoret

Lantmanna skolorna.

— 200 —

om högre förkunskaper än vanlig folkskolebildning medförde
svårigheter av ekonomisk art för sådan ungdom, som hade svårt att
tvenne vinterhalvår till sin förutbildning och medförde att inträdesprövning
blev allt mera allmän och ofta av mera formell natur.

Vid omorganisationen av lantmannaskolorna år 1912 fastställdes därför
två former av lantmannaskolor, en, den s. k. A-skolan, med krav på högre
förkunskaper, en annan, den s. k. B-skolan, för vilken inträdesfordringarna
endast voro med goda vitsord genomgången folkskola. Till en början efter
omorganisationen bibehölls A-skolan som regel vid de skolor, som voro
förenade med folkhögskola, under det att fristående skolor anordnades enligt
B-formen. På grund av konkurrensen skolorna emellan hava emellertid inträdesprövningarna
till A-skolorna blivit av allt mera formell natur, och
många med folkhögskolor förenade lantmannaskolor hava helt övergått till
B-skoleformen. På grund härav torde med undantag för ett mycket ringa
fåtal skolor någon egentlig skillnad mellan A-skola och B-skola icke föreligga.

Rörande nu förefintliga antalet skolor betecknade med A eller B ävensom
rörande antalet elever i skolorna hänvisas till nedanstående tablå:

— 201 —

Uppgifter angående lantmannaskolorna lUs&ret 1026—1927.

Skola	Typ litt.	Förenad med folkhög- skola	Elev- antal 1926- 1927
.. 1		3	4
Uppsala län
Wik (Tierp) ............	B	ia	16
Södermanlands län
Åsa........................	A	ja	1 33
Strängnäs ...............	B	ne]	24
Östergötlands län
Hamra .................	B	ne]	'' 36
I.unnevad ...............	A	i»	11
Jönköpings län
	B		18
St. Segerstad............	B	ne]	22
Kronobergs län
Grimslöv .......... ...	A	ia	15
Markaryd ...............	B	ne]	19
Kalmar län
Gamleby..................	A	ja	14
Högalid ..................	B	ja	18
Högsby ..................	B	nej	26
Gotlands län
Hemse.....................	A	ia	8
Blekinge län
Bräkne-Hoby............	A	i»	17
Kristianstads län
Önnestad:	A	ja
huvudkurs............			1 39
längre kurs .........			24
i Hammenhög:	B	ne]
huvudkurs ..........			1 41
längre kurs .........			30
Tomelilla ...............	A	ia	24
Osbv:	B	ne]
huvudkurs............			1 60
2:a årskurs ...........			18
fortsättningskurs ..			23
Munka-Ljungby ......	A	i»	16
Malmöhus län
Vilan:	A	ia
huvudkurs............		,	1 47
fortsättningskurs ...			15
Fridhem:	A	ia
huvudkurs ...........			23
längre kurs .........			17
Skurup ..................	B	ja	16

Förenad med folkhög- skola	Elev-antal 1926 — 1927
3	4
	15 ;
nej	1 33 |
ia	12 |
ia	17
ne]	n
nej	29 !
ja	14 1
nej	20
ne]	19 I
Ja	1 31 j
ia	25 j
nej	'' |
	1 36 ''
	16
1 nej	12
1 ^	20
i ia	24
1 ja	11
i»	18
ne]	20
nej	27
ia	16 1
nej	12
1 ja	17
1927 uppgick

Skola

Typ

litt.

Hallands län

Katrineberg ............! A

Göteborgs och Iiohns län
Dingle.....................|

B

Älvsborgs län

Färgelanda...............I A

Fristad ..................I B

Sätila .....................j B

Skaraborgs län

Skara .....................j B

Värmlands län

Molkom..................| A

Kristinehamn .........j B

Kyrkerud ...............j B

Örebro län

Kävesta ..................j A

Fellingsbro ............1 B

Västmanlands län
Sala:

huvudkurs............

fortsättningskurs ...
Kolbäck..................

Kopparbergs län

Mora .....................

B

Gävleborgs län

Bollnäs ..................| B

Västerberg...............| A

Västernorrlands län

Hampnäs ...........

Hussborg ...........

B

B

Jämtlands län

Törsta.....................j B

Västerbottens län

Degerlors ...............| A

Norrbottens län
Gran ..................

...j B

Matarengi ...............'' B

till sammanlagt omkring 575,000 kronor.

Betyder att parallellkurs vid huvudkurs har varit anordnad.

202 —

Kevisorernas Av det anförda framgår dels att någon egentlig skillnad mellan lantuttaUnde.
mannaskolor av A- och B typ för närvarande endast föreligger beträffande
ett ytterst ringa antal skolor, dels ock att elevantalet vid vissa skolor måste
anses jämförelsevis lågt. Revisorerna hava sig bekant, att berörda frågor
varit föremål för uppmärksamhet från lantbruksstyrelsens sida, men att eu
indragning av eventuellt mindre behövliga skolor i de flesta fall strandat
på att de lokala myndigheterna, som, när statsbidrag sökes, skola intyga
behovet av skolan ur ortssynpunkt, ofta kanske underkastat denna fråga en
mindre sträng undersökning. Lantbruksstyrelsen lärer för så vitt icke alldeles
särskilda skäl förelegat funnit sig förhindrad att förorda indragning
av statsunderstöd till skola, även om detta — utan eftersättande av en orts
berättigade krav på nöjaktig undervisning — ansetts kunna ske.

Nu berörda förhållanden synas revisorerna påkalla närmare utredning
rörande en omorganisation av ifrågavarande skolor, därvid särskilt synes
böra tagas under övervägande möjligheterna att genom en indragning av
mindre behövliga sådana, eventuellt genom sammanslagning av flera skolor
nedbringa statsverkets utgifter till förevarande ändamål.

§ 58.

Revisorerna hava besökt centralfryshuset i Hallsberg.

Centralfryshuset i Hallsberg uppfördes under åren 1917—1919. Anläggningskostnaderna
uppginge, inberäknat kostnaderna för bostadshus för fryshusdirektören
och viss annan personal, till 4,315,900 kronor. Inkomsterna
av verksamheten vid fryshuset hava till den 1 juli 1927 uppgått till sammanlagt
968,263 kronor samt utgifterna för samma tid 990,469 kronor.

Sedan lagerhus- och fryshusstyrelsen efter fruktlösa försök icke funnit
någon möjlighet att inom överskådlig tid nyttiggöra centralfryshuset, och
då omkostnaderna för detsamma årligen uppgingo till icke obetydliga belopp,
hemställde styrelsen hos Kungl. Maj: t om bemyndigande att på de för
staten förmånligaste villkor, som kunde betingas, få försälja centralfryshusets
inventarier. I anledning härav bemyndigade Kungl. Maj:t den 8 maj
1925 (se prop. 223; r. skr. 162/1925) lagerhus- och fryshusstyrelsen att i
överensstämmelse med ett av aktiebolaget svenska fryserierna, Göteborg, avgivet
anbud å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar träffa slutligt avtal rörande
försäljning av visst till statens centralfryshus i Hallsberg hörande maskineri.
Vidare har Kungl. Maj:t den 29 maj och den 10 juli 1925 dels medgivit
styrelsen tillstånd att till statens centrala frökontrollanstalt överlämna
vissa vid centralfryshuset befintliga särskilt förtecknade kontors- och laboratorieinventarier
ävensom hela den vid centralfryshuset befintliga laborationsutrustningen
i övrigt, dels ock bemyndigat samma styrelse att avsluta
avtal om försäljning av en utav de vid nämnda fryshus befintliga ångpannorna.
Den 2 oktober 1925 har Kungl. Maj:t — jämte förmälan att
Kungl. Maj:t framdeles ville meddela beslut rörande försäljning av lägen -

Centralfrrshuset
i
Hallsberg.

— 203 —

heten Backstugan nr 1 (bostadshus för direktören) — bemyndigat rneranämnda
styrelse att vidtaga åtgärder för indelande i till försäljning lämpliga
tomtområden av till fryshusanläggningen hörande lägenheterna Nyttorp
ur 1 och Nyttorp nr 2 samt lägenheten Vägen ävensom att låta värdera
och på de för staten förmånligaste villkor, som kunna betingas, försälja
vid centralfryshuset ännu befintliga maskiner och övriga inventarier. Sedermera
har Kungl. Maj:t genom beslut den 22 juli 1927 bemyndigat styrelsen
att till Hallsbergs församling försälja lägenheten Backstugan nr 1 mot eu
köpeskilling av 33,000 kronor.

Enligt vad revisorerna inhämtat hava vid försäljning av inventarierna
influtit följande belopp:

för kylmaskineriet ..........

» 1 ångpanna..................

» diverse inventarier ..
» maskiner och verktyg
» diverse brandmaterial

.............. kronor 65,000: —

............. » 1,500: —

.............. » 211: —

............. » 5,500: —

............. » 405:7 5

Summa kronor 72,616: 7 5.

Av anläggningen återstår för närvarande endast själva fryshusbyggnaden,
bostadsbyggnaderna för personalen, vissa tomtområden samt mindre betydande
inventarier, som ännu icke kunnat avyttras. Oaktat kostnaderna för
underhåll och tillsyn genom nyssnämnda försäljningar avsevärt nedbringats,
hava dock vissa utgifter för anläggningen icke kunnat undvikas. Under
budgetåret 1926—1927 uppgingo utgifterna sålunda till följande belopp:

en tillsyningsman............................................................

elektrisk energi................................................................

underhåll av byggnader, maskiner och inventarier

utskylder............................................................................

diverse utgifter................................................................

kronor 525: —
» 9,146: 3 3

» 1,518:81

» 5,483:oi

» 1,093: 7 7

Utgifter summa kronor 17,766: 92.

Härvid är dock att märka, att under nämnda budgetår någon förbrukning
av elektrisk energi för fryshusets räkning icke ägt rum. Posten för
elektrisk energi har uppkommit på grund av ett mellan statens fryshusstyrelse
och vattenfallsstyrelsen i juli månad 1919 avslutat kontrakt om
leverans av elektrisk energi med senare tillägg, som gäller till år 1935,
enligt vilket kontrakt lagerhus- och fryshusstyrelsen är skyldig erlägga en
årlig grundavgift för viss effekt, oavsett denna effekt uttages eller icke.

I hyror från bostäder vid centralfryshuset har under nämnda budgetår
influtit kronor 4,232: 34.

Som av det anförda framgår, är verksamheten vid centralfryshuset i
Hallsberg numera nedlagd. Revisorerna funno vid sitt besök fryshusbyggnadens
yttre behäftat med åtskilliga brister, för vilkas avhjälpande nöd -

Revisorernas

uttalande.

204 —

Distriktslantmätares
stationeringsort

utom sitt distrikt.

Revisorernas

uttalande.

torftiga reparationer äro påkallade. Då emellertid byggnadens underhåll och
tillsyn årligen kommer att medföra kostnader för statsverket, synes revisorerna
alla skäl tala för att, därest byggnaden ej lämpligen kan användas
för något statens ändamål eller på nöjaktiga villkor uthyras, densamma försäljes.
Beträffande det mellan statens fryshusstyrelse och vattenfallsstyrelsen
på sin tid avslutade kontraktet av elektrisk energi synes det revisorerna
önskvärt, att detta mellanhavande ordnades så, att avtal om upphävande av
berörda kontrakt träffades snarast möjligt mellan styrelserna.

§ 59.

Enligt vad revisorerna funnit hava åtskilliga distriktslantmätare erhållit
vederbörligt tillstånd att hava sin stationeringsort förlagd utom sitt tjänstgöringsdistrikt.
Följande mera iögonenfallande exempel förtjäna anförast

Län	Distrikt	Stationeringsort
Stockholms	Östhammars 1	Stockholm
Kalmar	Kalmar norra	Högsby
Skaraborgs	Vara	Lidköping
Västernorrlands	Hotings	Sollefteå
Jämtlands	Hammerdals	Östersund
»	Ragunda	»
»	Undersåkers	»
Västerbottens	Byskeä	Umeå
»	Norsjö	»

Som av ovanstående framgår äro i de berörda fallen distriktslantmätarna
stationerade på ett avsevärt avstånd från sitt tjänstgöringsdistrikt. Givetvis
måste ett sådant förhållande mången gång bereda ortsbefolkningen stora
svårigheter att komma i förbindelse med vederbörande distriktslantmätare
samt vålla statsverket ökade rese- och traktamentskostnader, särskilt som i
de flesta fall sådana kostnader utgå jämväl för resor mellan stationeringsorten
och distriktsgränsen. Väl hava revisorerna sig bekant, att berörda
missförhållanden varit föremål för lantmäteristyrelsens uppmärksamhet, och
att styrelsen i anledning härav vidtagit vissa åtgärder för rättelses vinnande.
Utan att närmare ingå på frågan om vilka stationeringsorter, som
i varje särskilt fall kunna befinnas lämpligast, anse sig revisorerna dock böra
framhålla önskvärdheten av att, spörsmålet om och i vilken omfattning
distriktslantmätarna böra få vara bosatta utom tjänstgöringsdistriktet alltfort
ägnas den största uppmärksamhet.

1 Distriktslantmätarna i de söder om nämnda distrikt belägna Norrtälje norra och södra
distrikt äro stationerade i Norrtälje.

! Distriktslantmätarna i de söder om nämnda distrikt belägna Skellefteå norra och södra
distrikt äro stationerade i Skellefteå.

205

TIONDE HUVUDTITELN.

Handelsdepartementet.

§ 60.

Revisorerna hava med lotsverkets tjänstefartyg »Kalmar» befarit lederna
genom Kalmarsunds djupränna samt mellan Kalmar och Färjestaden på
Öland.

Beträffande farleden genom Kalmarsunds djupränna är att märka, att
sedan åtskilliga år tillbaka olika förslag förelegat om utbytandet av de nu
för farledens utprickning och belysning använda lysbojarna mot fasta sjömärken
och fasta fyrar. Dessa förslag hava förorsakats av den ofta starka
strömsättningen i sundet samt svårigheten för fartyg att vintertid vid isbildning
begagna sig av lysbojarna. Med hänsyn till de ganska avsevärda
kostnader, som förslagens genomförande skulle medföra, hava desamma ännu
icke förelagts Kungl. Maj:t och riksdagen. I anledning av år 1926 i ärendet
väckt motion uttalade statsutskottet (uti. nr 10 punkt 10), att utskottet vore
övertygat om att lotsstyrelsen hade uppmärksamheten riktad på dessa förhållanden.

Vad angår farleden mellan Kalmar och Färjestaden på Öland har sedan
länge tillbaka klagomål upprepade gånger framställts rörande utprickningen
av farleden i fråga. Vid stark strömsättning i sundet hava svårigheter för
sjöfarten uppkommit, enär prickarna därvid dragits under vattnet. Särskilt
vintertiden föreligga betydande risker för sjöfarten i leden mellan Kalmar
och Färjestaden, vilken vid denna tid på året ej sällan är den enda förbindelsen
mellan Öland och fastlandet. Farleden trafikeras då av den kronan
tillhöriga postångaren Öland. Upprepade olyckstillbud hava under de gångna
åren förekommit.

Lotsstyrelsen har i skrivelse den 27 augusti 1927 framlagt förslag om
uppförande till en början av ett fast sjömärke å Norra Midsundsgrundets
Knöl, varigenom säkerheten för fartyg vintertiden skulle avsevärt ökas.
Kostnaderna för ifrågavarande sjömärke hava beräknats uppgå till 5,000
kronor och anvisning av detta belopp har av styrelsen begärts i riksstaten
för budgetåret 1928—1929.

Då denna fråga på grund av lotsstyrelsens framställning inom en nära
framtid torde bliva föremål för övervägande hos Kungl. Maj:t, hava revisorerna
icke funnit sig böra närmare ingå på berörda spörsmål.

Farlederna
genom Kalmarsunds
djupränna
och
mellan Kalmar
och Färjestaden
på Öland.

Lotsverkets

tjänstefartyg

»Kalmar».

Patent- och
registreringsverket.

Kevisoreruas

uttalande.

— 206 —

§ 61.

Revisorerna hava med lotsverkets tjänstefartyg »Kalmar» befarit Kalmarsund
mellan Borgholm och Kalmar.

Ifrågavarande fartyg, som är det enda större tjänstefartyget inom östra
lotsdistriktet, har av lotskapten i distriktet föreslagits att utbytas mot ett
nytt fartyg av större dimensioner, som mera motsvarade behovet, särskilt
med hänsyn till den utveckling, som fyrmaterielen numera undergått och
de krav, som numera måste ställas på ett tjänstefartyg för att kunna ombordtaga
lysbojar och andra flytande sjömärken.

§ 62.

Revisorerna hava avlagt besök å patent- och registreringsverket och
genomgått de av ämbetsverket disponerade lokalerna.

I fråga om patent- och registreringsverkets arbetsresultat vilja revisorerna
meddela följande från ämbetsverket införskaffade uppgifter å under de
senaste åren inkomna och avgjorda patentärenden samt beträffande det antal
tjänstemän, som är sysselsatt med patentgranskningen.

Å I-	Antal med patent-granskning syssel-satta tjänstemän1	Ingående balans	Inkomna	Slutligt avgjorda	Utgäende balans
1920 ..............................		56		11,904	6,065	4,756	13,213
1921 ..............................		56		13,213	4,478	4,881	12,810
1922 ............................		52		12,810	3,792	5,832	10,770
1923 ..............................		2 42		10,770	3,713	»5,107	9,376
1924 ..............................		Hl		9,376	4,042	»4,354	9,064
1925 .............................		»43		9,064	4,394	3,973	9,485
1926 ..............................		44		9,485	4,408	4,400	9,493
1927 t. o. in. oktober ......		45		9,493	3,927	3,684	9,736

Av ovanstående framgår, att en högst betydande balans alltfortfarande
förefinnes i fråga om patentärenden.

Revisorerna anse sig böra framhålla önskvärdheten av att genom ett
fullt rationellt utnyttjande av tillgängliga arbetskrafter för patentgranskningen
och genom noggrann kontroll över att fastställd tjänstgöringstid behörigen
iakttages, balansen av patentärenden nedbringas i möjligaste mån. 1 2 3 *

1 Häri äro icke byråcheferna inräknade.

2 Utöver den minskning av arbetskrafter, som framgår av tabellen, skedde en ytterligare
reducering därigenom att den dagliga arbetstiden nedsattes för de e. o. tjänstemännen (cirka
15 stycken) fr. Oi m. V* 1923 t. o. m. 81/s 1923 till 5 timmar och fr. o. m. ''/9 1923 t. o. in.
Mle 1925 till 6 timmar.

3 Anledningen att antalet avgjorda ärenden under dessa år är så pass stort, äi'' att eu hel

del förut utfört arbete först under dessa år kommit till statistiskt uttryck.

— 207 —

§ 63.

Såsom revisorerna i unnat sammanhang omförmält hava de besökt patentoch
registreringsverkets ämbetslokaler.

Å den för verket uppförda ämbetsbyggnaden, som avsynades i juni 1921
och invigdes den 30 september samma år, hava sedan denna tidpunkt följande
reparationer och andra arbeten utförts genom byggnadsstyrelsen.

Enligt beslut den 22 oktober 1922:

1) Gårdarnas stensättning ....................................	kr.	10,788: —
2) Fönster i källaren ...........................................	»	1,914: —
3) Takrännor och stuprör ....................................	»	5,218: —
4) Betong i pelare åt gårdar................................	»	2,605: —	kr.
Enligt beslut den 5 juli 1923: 5) Förstärkning av grunden under pannorna...			»
Enligt beslut den 30 augusti 1923: 6) Schaktning, spåntning m. m. för grundför-stärkning under pannor samt i pannrummet	kr.	2,768: —
7) Ändring av tvättstuga med därtill hörande arbeten ............................................................	»	3,035: —	»
Enligt beslut den 31 december 1923: 8) Diverse arbeten i pannrummet.....................			»
Enligt beslut den 15 oktober 1921: 9) Reparation av stensättning av kalkstensplaner å gårdarna	»
Enligt beslut den 27 oktober 1927: 10) Lagning av fogar i norra yttertrappan........	kr.	371: —
11) Asfaltstrykning å tegel väggar, förstoring av öppning i betongmur i utrymmet under norra yttertrappan ........................................	»	361: -
12) Bilning för 2 st. ventilationsöppningar där-städes ..............................................................	»	200:
13) Bortbilning av gammal bakmur av tegel samt gjutning av ny av betong ................	»	4,078: -	»

20,525:

7,790:

5,803:

412: 7 0

1,580: 03

5^010: —
Summa kr. 41,120: 7 3

Dessutom ha genom patentverket under de gångna åren utförts mindre
reparationsarbeten.

Enligt vad revisorerna från byggnadsstyrelsen inhämtat hava grundförstärkningsarbetena
samt gårdarnas stensättning visat sig nödvändiga att
utföra, då sättningar och förskjutningar hava ägt rum i det lerlager, som
ligger på sex meters djup under gårdarna och varpå dessa äro utförda med
påförd fyllning. Sättningarna hava i huvudsak föranletts av grundläggningsarbetena
för nybyggnaderna uti de närliggande kvarteren Kandidaten
och Kornetten.

Patent- och
registreringsverkets

iimbetsbyggnad.

— 208 —

Revisorernas

uttalande.

Takrännor och stuprör hade ej upptagits i entreprenaden, emedan kostnaderna
för dessa arheten vid dåvarande tidpunkt blivit avsevärt höga.

Ett av byggnadsstyrelsen framställt förslag om uppdragande av betongen
i pelarna till större höjd avböjdes av estetiska skäl av arkitekten, vilken
ansåg, att då takrännor och stuprör blivit uppsatta, någon fara för teglets
sönderfrysning icke förelåg. Då plåtarbetena med anledning av det höga
kopparpriset icke kunde utföras förrän år 1922, blev teglet delvis frostskadat
under tiden, varför särskilda reparationsåtgärder måste vidtagas.

Ändringsarbetena i tvättstugan hava vidtagits på grund av framställning
av patentverket.

Den sist upptagna utgiften å 4,078 kronor har föranletts av att bakmurning
av trappfasaden varit utförd av tegelmurverk i cementblandat kalkbruk.
Då vatten bär inträngt, hade murverket skadats. För avhjälpandet
härav hade murverket blivit ersatt med betong.

Medel till täckande av kostnader för ovannämnda arbeten hava varit
reserverade av byggnadsanslaget förutom ett belopp av 6,590 kronor 3 öre,
vilket utbetalats av verkets egna medel och avsett de under åren 1924 och
1927 beslutade arbetena.

Enligt revisorernas mening är det ägnat att väcka förvåning att å ifrågavarande
byggnad måst så jämförelsevis kort tid efter dess färdigställande
nedläggas reparationskostnader i den betydande omfattning, som framgår av
de lämnade uppgifterna. Till en del torde denna omständighet hava sin
grund i att man vid byggnadens planläggning med bortseende från praktiska
och ekonomiska synpunkter tagit alltför stor hänsyn till vissa estetiska
krav. Beträffande dispositionen av lokalutrymmet inom byggnaden synes
det revisorerna påfallande i vilken grad frågan om utrymmets ändamålsenliga
tillvaratagande lämnats å sido.

— 209 —

Statens affärsverksamhet.

§ 64.

I anslutning till de undersökningar om möjligheterna till besparingar
inom statsförvaltningens olika grenar, som för närvarande pågå, hava revisorerna
ansett frågan om en eventuell sammanslagning av post- och telegrafverken
förtjäna närmare belysning. Förevarande spörsmål har redan tidigare
vid skilda tillfällen varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.

Sedan 1867 års statsrevisorer uttalat sig för en utredning om fördelarna
och olägenheterna av post- och telegrafverkens förening under en gemensam
styrelse, kom på framställning av 1868 års riksdag en dylik utredning till
stånd. Denna utredning medförde dock allenast ett bemyndigande från
Kungl. Maj:t till verkstyrelserna att vid inträffande ledigheter beakta möjligheterna
till sammanslagning av postexpeditör- och telegrafföreståndarbefattningar.
Av 1871 och 1880 års riksdagar gjordes därefter ånyo framställningar
i ämnet, vilka framställningar emellertid icke föranledde någon
Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedermera hemställde 1888 års riksdag om ny utredning »så fort ske
kunde» av frågan; riksdagen framhöll bland annat, att alltsedan år 1880
endast tre postanstalter förenats med telegrafstationer under gemensam föreståndare,
vadan alltså besannat sig riktigheten av ett utav 1871 års riksdag
gjort uttalande att en mera omfattande förening av post- och telegrafanstalter
svårligen skulle varda åvägabragt så länge överstyrelsen för post- och telegrafverken
icke vore gemensam. I anledning härav tillsattes en kommitté
för ändamålet. Kommitténs den 2 mars 1892 avgivna betänkande utmynnade
i ett omfattande förslag till de båda verkens sammanslagning, vilket
förslag Kungl. Maj:t emellertid den 15 september 1893 fann icke föranleda
någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Från senare tid märkes departementalkommitterades den 31 december 1912
avgivna betänkande, vari på anförda skäl framhålles vikten av att »hela det
vidgade området för den ideella kommunikationen ordnades och förvaltades
som ett helt», i vilket syfte en sammanslagning av post- och telegrafverken
borde komma till stånd; om kommitterade ändock tvekade att framkomma
med förslag härom berodde detta på det omfattande nydaningsarbete, som
för det dåvarande påginge på telefonnätets område med inköp av enskilda
telefonnät m. m. Förvisso, framhöllo departementalkommitterade, komme
det emellertid att i Sverige liksom i det övervägande antalet av främmande
länder att gå så, att en gång de båda verken föras tillsammans.

Till sist bör antecknas, hurusom Kungl. Maj:t den 22 oktober 1927 — i

14 — JRev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. I.

Sammanslagning
av post
och telegrafverken.

— 210 —

samband med förordnande av ny generaldirektör och chef för telegrafverket
för en tid av fyra år, räknat från den 1 januari 1928 — anbefallt generalpoststyrelsen
och telegrafstyrelsen att gemensamt verkställa utredning rörande
möjligheten att genom ökad användning av för post- och telegrafverket
gemensamma lokaler samt anlitande av gemensam personal åstadkomma
kostnadsbesparing för statsverket och större bekvämlighet för allmänheten
ävensom att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen
kan giva anledning.

Vid en granskning av ifrågavarande båda verks organisation och de arbetsuppgifter,
som åvila dem, kan beträffande själva verkstyrelserna en åtskillnad
göras mellan å ena sidan allmänna administrativa och ekonomiska
uppgifter såsom organisations- och personalfrågor, ärenden rörande räkenskapsväsen
och revision o. s. v. samt å andra sidan de tekniska ärendena
såsom trafik- och taxeärenden samt frågor rörande linje- och stationsanläggningar
jämte annan dylik utrustning. Påfallande är vilken betydande del
av personalen, som är avsedd för den förstnämnda gruppen göromål. Av
generalpoststyrelsens fem byråer kunna i stort sett allenast författnings-,
reklamations- och taxebyrån, trafikavdelningen inom första byrån samt postsparbanksbyrån
sägas vara avsedda för de tekniska uppgifterna. Å de
övriga tre byråerna falla i huvudsak personalfrågor samt räkenskaps- och
revisionsärenden ävensom andra liknande allmänna ekonomiska och administrativa
ärenden. Av telegrafverkets fem byråer är en avsedd för administrativa
och en för kamerala ärenden. Inom vartdera av de båda verken
finnas också särskilda avdelningar för räkenskapernas revision och statistiskt
arbete. Det lärer enligt revisorernas mening knappast råda något tvivel
om att en betydande koncentration och personalbesparing skulle vinnas vid
en sammanslagning av de båda verkstyrelserna med gemensam organisation
för rent administrativa uppgifter, fastighetsförvaltning, upphandling m. m.,
ävensom enhetligt revisions- och räkenskapsväsen men med i övrigt de olika
tekniska byråerna i stort sett oförändrade.

Vidkommande därefter den lokala förvaltningen torde den nuvarande
organisationen av postverket i och för sig få sägas vara ganska ändamålsenlig.
Vad däremot telegrafverket beträffar är det mindre tillfredsställande
resultatet av själva telegrafrörelsen — alltså bortsett från telefonnätet —
iögonenfallande. Enligt föreliggande statistiska uppgifter för 1926 uppgingo
driftkostnaderna för telegrafrörelsen under sagda år, avsättningar till förnyelsefond
och ränta å nedlagt kapital oberäknat, till 9,109,306 kronor.
Mot dessa utgifter svarar ett inkomstbelopp av allenast 7,641,268 kronor
eller alltså ett underskott av cirka 1.5 miljon kronor; om det oaktat det
finansiella resultatet fi''ån telegrafverket ställer sig jämförelsevis tillfredsställande
beror detta på telefonrörelsen, som ger betydande överskott. De
ansträngningar, som tvivelsutan gjorts att genom besparingar i fråga om
personal och andra organisatoriska förenklingar åstadkomma ett gynnsammare
resultat av telegrafdriften böra icke underskattas. Att trots dessa an -

211

strängningar denna verksamhetsgren utvisar förlust torde enligt revisorernas
mening boro på svårigheterna att överhuvud kunna inom ramen av den
nuvarande organisationen åstadkomma en lämplig förvaltning. Detta bestyrkes
av de iakttagelser revisorerna varit i tillfälle göra vid skilda telegrafanstalter.
I förhållande till den på många platser tämligen begränsade
trafiken måste telegrafpersonalen bliva till storleken rätt omfattande, vilket
bland annat beror på den utsträckta tid stationerna måste hållas öppna.
Aven om vederbörande telegraf kommissarie också förestår telefonstationen
a platsen är att märka att sistnämnda rörelsegren oftast synes arbeta relativt
självständigt med egen personal och särskilda föreståndarinnor. Vederbörande
telegrafkommissarier torde oek i regel sakna erforderlig teknisk
sakkunskap för att kunna på något mera verksamt siitt ingripa i fråga om
telefonstationens skötsel.

I detta sammanhang bör även uppmärksammas den betydande personalorganisation,
som bortsett från telegrafi ster, telefonister, reparatörer och
annan fackutbildad teknisk personal, fordras för de administrativa och ekonomiska
uppgifternas bestridande. Enligt föreliggande statistiska uppgifter
för 1926 funnos inom telegrafverket anställda 50 kansliskrivare, 59 kassörer270
kansli biträden och 112 kontorsbiträden. För telegramdistributionen
krävdes 430 telegrambärare, vartill kom erforderlig inkasserings- och vaktraästarepersonal.
I mycket stor utsträckning äro göromålen vid telegrafverket
av icke-teknisk natur. Till en icke ringa del synas de oek vara
likartade med vissa postverkets arbetsuppgifter såsom exempelvis i fråga om
allmänhetens betjänande vid avsändning av telegram och dessas distribution
å mottagningsorten, redovisning och räkenskapsväsen m. m.

Man torde därför på goda grunder kunna antaga, att vad revisorerna
ovan anfört om fördelarna av en sammanslagning av själva verkstyrelserna
också kan utsträckas till förvaltningarna i övrigt. Sålunda torde föreningen
av de båda verken komma att medföra att å ett stort antal platser, där för
närvarande finnas såväl postmästare som telegrafkommissarie, dessa båda
befattningar kunna sammanslås till en enda dylik chefspost. Men icke
endast utgiftsminskningar i fråga om personalkostnader kan väntas uppstå
utan jämväl i fråga om lokaler och expenser torde betydande kostnadsbesparingar
kunna vinnas. För närvarande hava postkontoren och telegrafstationerna
skilda lokaler, som dock på vissa platser äro inrymda inom
samma fastighet. Vad telegrafanstalterna beträffar kräves även på orter
med tämligen begränsad telegramtrafik för själva telegramexpeditionen ett
särskilt allmänhetens rum samt dessutom expeditionsrum och ett rum för
telegrafkommissarien. I direkt anslutning till dessa lokaler är oftast förlagd
en telefonsal med telefonbord och övriga maskinella anordningar för
telefonstationen i orten. Även efter en sammanslagning erfordras självklart
alltjämt dylika särskilda lokaler för de maskinella anordningarna å stationerna,
men i övrigt torde ansenliga inskränkningar i fråga om lokaler
kunna göras. Detta gäller såväl det för allmänheten avsedda utrymmet

— 212 —

som expeditionslokalerna i övrigt. I den mån en sammanslagning av själva
chefsposterna för postkontor och telegrafstation äger rum kan också härigenom
visst lokalutrymme besparas. Till belysning av vad ifrågavarande
förändring kan betyda ur ekonomisk synpunkt må erinras, att värdet av
fastigheter, disponerade vid 1926 års utgång, uppgick för postverkets del
till cirka 25 miljoner och för telegrafverkets del till cirka 30 miljoner
kronor. Enligt den för 1927 fastställda kostnadsstaten beräknas postverkets
lokalhyror under sagda år till 1,450,000 kronor och telegrafverkets till
1,000,000 kronor. Beträffande expensutgifterna må endast nämnas, att den
i 1927 års driftkostnadsstat för telegrafverket upptagna posten för tjänstelokalers
uppvärmning, belysning och städning uppgår till 800,000 kronor;
för blanketter, skrivmaterialier, tryckningskostnad m. m. har räknats med
ett belopp av 875,000 kronor.

Ett förhållande, som i hög grad synes tala för genomförbarheten av eu
sammanslagning av här angiven beskaffenhet är såsom redan förut antytts att
i det stora flertalet främmande länder post- och telegrafverken på detta sätt
förenats under gemensam förvaltning. Vad Europa beträffar äro post- och
telegrafverken sammanslagna i samtliga länder utom Sverige, Norge, Island
och Belgien. I den mån telefonväsendet är av statlig natur är jämväl detta
inordnat i samma organisation. Så är exempelvis fallet i Storbritannien,
Frankrike och Nederländerna. För Danmarks och Finlands del härleder
sig sammanslagningen mellan post- och telegrafverken från den allra senaste
tiden. Jämväl i Schweiz, där post- och telegrafväsendet tidigare varit åtskilda,
har man ansett en dylik sammanslagning ändamålsenlig. Då det
gällt att i de nybildade staterna Polen, Tjeckoslovakiet, Österrike o. s. v.
åstadkomma en nyorganisation av kommunikationsväsendet, bär ock en förening
av post-, telegraf- och telefonväsendet ansetts utgöra den gynnsammaste
förvaltningsformen.

Sammanfattningsvis vilja revisorerna erinra att medan postverkets ledning
i allmänhet visat förståelse för tanken på en förening av ifrågavarande
båda kommunikationsverk, telegrafverket visade sig obenäget härtill.
Denna hållning från telegrafstyrelsen kan visserligen anses förklarlig såsom
härledande från omsorgen om det egna verkets fortsatta självständiga bestånd
och ett upprätthållande av den höga standard, som i vårt land obestridligen
utmärker såväl telegraf- som telefonväsendet. Det ogynnsamma
resultat, som telegrafrörelsen såsom sådan under nuvarande organisation
lämnar, torde dock giva verkets ledning befogad anledning överväga, huruvida
icke det sålunda tidigare resta motståndet mot sammanslagningstanken
bör uppgivas. Från ett stort antal främmande länder föreligga erfarenheter
icke blott om den praktiska genomförbarheten av en dylik förening utan
ock dess fördelar med avseende på drift och förvaltning; ifrågavarande
samorganisation har sålunda gjort en bättre hushållning med personal och
lokaler möjlig samt i övrigt lett till besparingar i fråga om administration

— 213 —

och ekonomisk förvaltning. För Sveriges del har åtgärdens lämplighet vitsordats
av skilda sakkunnigberedningar.

Revisorerna anse sig ock böra bringa i erinran de ansträngningar, som
på senaste tiden gjorts i syfte att förenkla och förbilliga den statliga förvaltningsapparaten.
Omfattande undersökningar, i stor utsträckning genom
särskilt tillkallade sakkunniga, hava i sådant syfte verkställts. Att resultaten
av besparingsarbetet dock hittills i stort sett blivit en missräkning,
torde måhända kunna tillskrivas den omständigheten att detta så gott som
helt kommit att inriktas på organisatoriska detaljer inom de enskilda verken,
varav i allmänhet på sin höjd kommit att följa indragning av någon
enstaka byrå eller tjänsteman.

De båda statliga verksamhetsgrenar, varom här är fråga, äro med avseende
å anställd personal och lönebudget bland de största inom statsförvaltningen.
Postverket räknar för närvarande cirka 13,000 anställda personer;
för telegrafverkets del är motsvarande siffra omkring 15,000. Postverkets
personalkostnader kunna för närvarande räknas till cirka 35 miljoner och
telegrafverkets till 38 miljoner kronor årligen. Under sådana förhållanden
är det av synnerlig vikt att icke den ovan förordade föreningen av postoch
telegrafverken kommer att undanskjutas genom ett på enskilda detaljer
inriktat reformarbete av ovan antytt slag, som dock aldrig torde kunna
undanröja den nuvarande dubbelorganisationen eller åstadkomma den eftersträvade
förenklingen eller effektiva minskningen i utgifter.

Revisorerna, som alltså måste finna eu förening av post- och telegrafverken
till en gemensam förvaltning nyttig och därjämte ur besparingssynpunkt
synnerligen önskvärd, vilja påyrka att en skyndsam och objektiv utredning
företages rörande de former, under vilka en dylik sammanslagning

✓

lämpligen bör äga rum.

Postverket.

§ 65.

Revisorerna hava besökt postkontoret i Västanfors.

Sedan under år 1918 i samband med öppnandet av postkontor i samhället
lokal förhyrts för ändamålet i en till järnvägsstationen belägen fastighet,
har sagda fastighet sedermera med riksdagens år 1919 inhämtade medgivande
inköpts av postverket för ett pris av 45,000 kronor. Å fastigheten,
som har en areal av 1,354 kvadratmeter, finnes uppfört ett tvåvåningars trähus
jämte vindsvåning. I bottenvåningen hava tidigare till en banklokal
disponerade utrymmen tagits i anspråk som postkontorslokal. I övrigt är
byggnaden använd som bostäder för postverkets personal. Huset har under
år 1922 ombyggts och tillbyggts för en kostnad av cirka 10,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande fastighetsinköp hänvisas till vad som i berättelsen
anförts i samband med besöket å statens järnvägars station i Västanfors.

Postkontoret

Västanfors,

— 214 —

Postkontoret i
Borlänge.

Kevisorernas

uttalande.

Telegrafstationen
i Söderhamn.

Kevisorernas

uttalande.

Telegrafverkets
station
i Yästanfors.

§ 66.

Revisorerna hava besökt postkontoret i Borlänge.

Ifragavarande postkontor är inrymt i en fastighet, som av postverket inköpts
enligt riksdagens år 1920 lämnade medgivande. Köpeskillingen utgjorde
90,000 kronor, vartill bör läggas ett av riksdagen beviljat belopp av

35,000 kronor för reparationer. Den inköpta byggnaden består av ett boningshus
av tegel i tre våningar.

Revisorerna, som allenast besago de till bottenvåningen förlagda postkontorslokalerna,
flngo det intrycket, att dessa voro mindre väl underhållna.
I ett av rummen hade sålunda uppstått sättningar i golvet, vilka fordra
eftersyn.

T elegraf verket.

§ 67.

Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Söderhamn. Ifrågavarande
station är inrymd i en år 1905 av telegrafverket inköpt fastighet. I bottenvåningen
disponeras vissa lokaler av postverket. Själva telegrafstationen
är belägen i våningen en trappa upp. Våningen två trappor upp har tidigare
intill den 1 oktober 1925 varit uthyrd till en privat sammanslutning, men
står numera oanvänd. Sedan ett tidigare fattat beslut om tillbyggnad av
huset förfallit, är, enligt vad som vid besöket upplystes, meningen att framdeles
disponera denna lokal för anläggning av en modern centralbatteristation.
I avvaktan härpå är visst utrymme avsett att tagas i anspråk för
kapp- och frukostrum åt personalen, varvid förutsatts att återstående delen
av lokalen eventuellt uthyres.

I anledning av det avlagda besöket vilja revisorerna framhålla angelägenheten
av snara åtgärders vidtagande för att våningen två trappor upp inom
fastigheten, vilken stått oanvänd sedan hösten 1925, åter måtte tagas i bruk.
Även under förutsättning att lämplig mindre del av utrymmet disponeras
för kapp- och frukostrum torde återstoden kunna med fördel uthyras som
bostad.

§ 68.

Revisorerna hava besökt telegrafverkets station i Västanfors.

För telegrafverkets räkning har enligt medgivande av 1921 års riksdag
inköpts en söder om samhället belägen mindre fastighet för ett pris av 20,000
kronor. Tomten har en areal av 1,444 kvadratmeter. Själva bostadshuset
är av timmer under tak av tegel; detsamma rymmer i bottenvåningen växelrum
och väntrum för allmänheten ävensom hostad om ett rum och kök för
stationens föreståndarinna. I våningen en trappa upp finnes en lägenhet

om två rum och kök. Enligt vad som angavs i telegrafverkets framställning
om inköpet av fastigheten skulle nämnda lägenhet lämpligen kunna disponeras
för en till Västanfors stationerad verkets reparatör; emellertid uthyres
lägenheten för härvarande till en enskild person.

Beträffande ifrågavarande fastighetsinköp hänvisas till vad som i berättelsen
anförts i samband med besöket å statens järnvägars station i Västanfors.

§ 69.

Revisorerna hava till granskning upptagit vissa av telegrafverkets verkstad
i Nynäshamn under åren 1916—1927 verkställda inköp av telefonlampor
(signallampor för telefonbord) samt vacuumåskledare. Av de för
revisorerna tillgängliga handlingarna i ärendet hava revisorerna inhämtat
bland annat följande.

Tillverkningen av telefonlampor och vacuumåskledare synas åren 1915 —
1921 bedrivits av endast två svenska företag, nämligen glödlampfabriken
Eriksson & C:o och aktiebolaget Excelsior, vilken senare firma nedlades hösten
1921. Sedan därefter Excelsiors inventarier övertagits av Svenska radioaktiebolaget
öppnade sagda bolag i juni 1922 en avdelning för tillverkning
av fabrikaten i fråga.

Vad först leveranserna av telefonlampor angår, har av glödlampfabriken
Eriksson & C:o anförts, att, medan aktiebolaget Excelsior och sedermera
Svenska radioaktiebolaget på allt sätt gynnats med stora beställningar av
dylika lampor, Eriksson & C:o varit utsatt för en ihållande och systematisk
bojkott, trots att firman kunde erbjuda ett överlägset och prisbilligare fabrikat.
Under år 1916 hade Eriksson & C:o trots ett i upprepade offerter erbjudet
försäljningspris av 38 öre per lampa icke erhållit några beställningar;
Excelsior hade samma år fått leverera 17,055 lampor till pris växlande
mellan 50—60 öre. Under år 1917 hade Eriksson & C:o levererat 5,427
lampor till ett pris av 42 öre; Excelsiors lampleveranser detta år hade uppgått
till 33,024, varav 19,864 till ett pris av 60 öre och 13,160 till 70 öre.
Under år 1918, då Erikssons & C:o försäljningspris varit 48 öre, hade beställningarna
— omfattande sammanlagt 37,384 lampor — uteslutande gått
till Excelsior, som erhållit ett pris av 70 öre, för en viss post SO öre per
lampa. Under år 1919 hade Eriksson & C:o fått leverera 5,038 lampor till
60 öre och 1,623 till 70 öre; motsvarande leveranssiffror för Excelsior hade
varit 48,830 till SO öre och 5,405 till 70 öre. Medan alltså Eriksson & C:o
under 1916—1919 levererat allenast 12,088 lampor, uppgick Excelsiors motsvarande
leveranssiffra till 141,698 lampor. Såsom belysande för telegrafverkets
ensidiga gynnande av aktiebolaget Excelsior har av Eriksson & C:o
anförts, hurusom i eu av telegrafstyrelsen i januari 1917 till chefen för
civildepartementet avlåten skrivelse rörande svårigheterna för erforderliga
utvidgningar av telefonnätet, såsom orsak härtill bland annat åberopats, att
den enda fabrik (Excelsior), som i Sverige tillverkade telefonbordslampor,

Inköp av
telefonlainpor
m. m. till
telegrafverkets
verkstad i Nynäshamn.

— 216

ej kunnat förmås att i tid fullgöra kontraktsenlig leverans utan att resterande
4,000 lampor först i sista ögonblicket kunnat anskaffas från aktiebolaget
L. M. Ericsson. I anledning härav tillskrev Eriksson & C:o den 11
januari 1917 telegrafverkets verkstad och erinrade om att deras firma —
som sedan flera år tillbaka levererat betydande poster telefonbordslampor
till L. M. Ericsson m. fl. firmor utan några som helst anmärkningar —
vid skilda tillfällen åren 1915 och 1916 såväl genom skriftliga offerter som
brev erbjudit telegrafverket dylika lampor till lägre pris, än verket på annat
håll fått betala. Något skriftligt svar på dessa erbjudanden hade dock icke
av telegrafverket lämnats. Efter detta påpekande erhöll, såsom ovan angivits,
Eriksson & C:o några smärre beställningar under år 1917.

Sedan Eriksson & C:o under år 1919 hos telegrafverkets chef muntligen
anfört klagomål över att firman missgynnades i fråga om leveranser av
telefonlampor, företogs en utredning i ärendet. På firmans begäran anställdes
jämförande prov vid statens provningsanstalt mellan Excelsiors och
Erikssons & C:o fabrikat.

De utförda proven gåvo vid handen, att vid en spänning av 30 volt (eller
den å lamporna angivna och den vid vilken provet av telegrafverket begärts
utfört) bränntiden för de av Excelsior levererade lamporna var allenast
10 timmar, medan Erikssons & C:o fabrikat hade minst 450 timmars
livslängd. Även i övrigt framginge av proven, att Erikssons & C:o fabrikat
vore hållbarast och mest ekonomiskt i drift. Först efter anlitande av riksdagens
justitieombudsman hade det lyckats Eriksson & C:o att få del av
provningsanstaltens protokoll.

Under åren 1920 och 1921 hade Eriksson & C:o erhållit leveranser jämsides
med Excelsior.

I början av år 1922 ägde en överlåtelse rum av Excelsiors inventarier
till Svenska radioaktiebolaget. Förhandlingarna synas för Excelsiors räkning
hava förts av telefondirektören i telegrafverket A. W. Hultman och
direktören för telegrafverkets verkstad i Nynäshamn K. Weman. Rörande
dessa förhandlingar föreligger ett intyg, lämnat av en hos Excelsior vid
denna tidpunkt anställd verkmästare, som varit närvarande vid en förevisning
för radiobolagets chef av Excelsiors inventarier. Under påpekande av
inventariernas bristfälliga beskaffenhet hade nämnda chef framhållit, att ett
löfte om framtida leveranser till telegrafverket av telefonlampor och åskledare
finge anses vara förutsättning för att radiobolaget övertoge inventarierna.
I anledning härav hade av såväl Hultman som Weman dylika
leveranser ställts i utsikt.

Under åren 1922—1927 hade Eriksson & C:o fått beställningar på allenast
vissa mindre poster lampor, varav sammanlagt 8,938 under 1923 och 4,487
under 1924. De av Svenska radioaktiebolaget beställda lamporna uppgingo
under 1922—1925 till 95,713 och under 1926—1927 till 97,448.

Ännu i december 1925 hade, enligt vad Eriksson & C:o framhåller, verkstadens
direktör försäkrat firmans ombud, att den strängaste opartiskhet

— 217

iakttoges vid fördelningen av leveranser mellan de båda nu konkurrerande
företagen, samt att de minimala rekvisitionerna hos firman enbart berodde
på telegrafverkets minimala behov av telefon lam por. Genom ett dylikt hemlighållande
beträffande arten oeli storleken av sina inköp vore verkstaden
givetvis i stånd att undandraga sig all fri konkurrens vid leveranser.

Rörande kvaliteten å de av Eriksson & C:o tillverkade lamporna åberopas
två intyg, nämligen ett av den 8 augusti 1919 från allmänna telefonaktiebolaget
av innehåll, att nämnda bolag sedan flera år tillbaka så gott
som uteslutande använde Erikssons & C:o lampor, samt ett av den 15 augusti
1919 av stationsingenjören vid telegrafverket, Stockholmstelefon, C. G. Ohrling,
som vitsordat, att Eriksson & C:o sedan flera år tillbaka levererat telefonlampor
till Stockholmstelefon, samt att under nämnda tid inga som helst
anledningar funnits till anmärkningar på lamporna, vilka tvärtom uppfyllt
alla de fordringar, som ställts på desamma beträffande såväl bränntid som
dimensioner och hållbarhet.

Vad vacuumåskledarna beträffar hade Erikssons & C:o sedan 12 år tillbaka
skriftligen ingivna offerter å åskledare regelbundet avböjts under motiveringen
att telegrafverket icke hade behov av dylika. Verkstaden hade emellertid
i verkligheten under sagda tid inköpt 24,517 åskledare från Excelsior,
respektive radioaktiebolaget. Prisen för de sålunda inköpta åskledarna hade
växlat mellan kronor 1:75—3: — per styck, så gott som genomgående ett
avsevärt överpris i förhållande till det av Eriksson & C:o erbjudna.

I sitt avgivna yttrande bär verkstadsdirektören Weman anfört bland
annat följande:

Den förste, som i Sverige tillverkade signallampor för telefonändamål,
torde hava varit eu verkmästare Engström. Från dennes fabrik inköptes
även telegrafverkets dåvarande obetydliga behov fram till år 1909. Kvaliteten
hade emellertid varit i hög grad ojämn, och då dessutom leveranserna
skötts synnerligen slarvigt, hade det blivit nödvändigt att taga en del av
lamporna från utlandet.

Trots att Engströms leveranser blivit alltmera otillförlitliga och klagomålen
från distrikten allt skarpare, hade från telegrafverkets sida gjorts
allt vad som rimligtvis kan begäras för att Engström skulle få tillfälle att
fortsätta leveranserna. Sedan prov utförts av telegrafstyrelsens materialprovningsanstalt
hade han därför måst lämnas ur räkningen. Från och med
1912 hade hela behovet måst fyllas från firman Watt i Wien.

Under tiden hade Engström lyckats intressera grosshandlaren A. Kjellgren
för sin lamptillverkning. Firman kallades Excelsior. Verkstaden hade,
på grund av tidigare erfarenheter, ställt sig avvisande tills garanti ställdes
för både kvalitet och leveransförmåga. Under år 1914 började Excelsior
med leveranser, och då dessa sköttes på ett fullt tillfredsställande sätt, fick
firman sedan leverera vad som behövdes.

Såväl koltråden som glaser för signallampor tillverkas ej i Sverige utan
måste importeras. Då det efter krigsutbrottet blev allt svårare att anskaffa
dessa produkter, anmodades firman Excelsior att för telegrafverkets räkning
säkerställa sig med material för en längre tid framåt.

Efter någon tid lämnade Engström firman Excelsior och började återigen

— 218 —

egen tillverkning. På grund av erfarenhet av dels Engströms opålitlighet,
beträffande tillverkning och leveranser, när han på egen hand skötte tillverkningen,
och dels svårigheterna vid import av råmaterial lämnades han
ej någon beställning.

I slutet av år 1915 övertog firman Eriksson & C:o Engströms fabrik. Avovan
angivna skäl ansågs det ej tillrådligt att då lämna andra beställningar
än några provorder 1917.

Sedan Excelsior utnyttjat det material, som anskaffats för telegrafverkets
räkning, och dessutom fördelaktiga uppgifter angående Erikssons & C:o
lampor erhållits från andra förbrukare och detta konstaterats, börjades 1919
återigen fördelning av beställningarna.

För att då, vid övergång till ett annat fabrikat, vara säker om att fullgoda
lampor levereradas till distrikten, insändes för provning till tekniska
högskolans materialprovningsanstalt 5 st. lampor av respektive fabrikat.
Lamporna köpas och lagerföras som 30-volts lampor men deras driftspänning
i bruk är 24 volt. Genom en missuppfattning blev livslängdsprovet
utfört vid lampornas benämningsspänning, 30 volt. Intygets siffror i den
mån de gälla livslängden ha därför inget praktiskt värde. Lampornas livslängd
vid 24 volt vore i medeltal över 5,000 timmar, enligt telegrafverkets
provningsanstalts protokoll av den 29 november 1922. De övriga siffrorna,
angivande ljusstyrka och specifik effektförbrukning, tiro icke till förmån
för Erikssons & C:o lampor.

I slutet av år 1919 — tydligen i samband med personskifte i den tekniska
ledningen — började Excelsiors lampor att bliva ojämna vad kvaliteten beträffar.
Detta reklamerades, alla kasserade lampor ersattes och bättring
lovades, men det visade sig icke vara någon säkerhet för att icke felet återigen
kunde visa sig. Felet bestod i ömtålighet mot stötar, så att lamporna
dels icke höllo under transporterna, dels senare gingo sönder i växelborden.
Då lamporna, trots alla löften blevo sämre och sämre, måste man, trots att
firman hjälpt verkstaden under kristiden, i början av 1921 helt övergå till
Eriksson & C:o, oaktat Excelsiors priser voro lägre. Under övergångsåren
1919—1921 fördelades beställningarna enligt följande tabell:

	Excelsior	Eriksson & C:o
År 1919.................	............... 21,000 st.	28,000 st.
» 1920 ................	............... 22,000 »	30,575 »
» 1921.................	.............. 15,200 »	42,050 »

Firman Erikssons & C:o representants uppträdande var synnerligen pockande
och oförsynt.

På grund av de otillfredsställande förhållandena med leveranser av lampor,
och då detta gällde såväl Eriksson & C:o som Excelsior, blev det nödvändigt,
ifall telefonlampor över huvud taget skulle erhållas inom landet,
att taga ställning till frågan, huruvida telegrafverket skulle igångsätta egen
fabrikation av dylika lampor eller söka medverka till att en firma, som
besatt de härför nödiga förutsättningarna, påbörjade lamptillverkning.

Fabriken Excelsiors inventarier och lager erbjöds telegrafverket till inköp;
man reflekterade även allvarligt härpå. Emellertid ansågs det klokast att
först försöka den andra vägen, nämligen medverkan till att Svenska radioaktiebolaget
övertog firman Excelsiors rörelse.

Hade den tjänsteman, vilkens intyg åberopats av Eriksson & C:o, lyssnat
något bättre vid sammankomsten i Excelsiors lokaler, skulle han hava iakt -

219

tagit, att Weman ej endast nickade instämmande pa kommendörkapten Wiboms
förfrågan om Svenska Radioaktiebolaget kunde påräkna leveranser till
telegrafverket, utan även framhållit, att ifall radioaktiebolaget icke gick in
för tillverkningen ifråga, komme åtgärder att vidtagas för att telegrafverket
skulle göra det.

Weman vore fortfarande övertygad om, att hans medverkan till denna
lösning av frågan varit för telegrafverket den riktigaste.

När radioaktiebolaget sålunda 1922 började lamptillverkningen, överflyttades
därvid större delen av beställningarna dit, dock icke förrän man övertyget
sig om kvaliteten. Under framhållande av att detta i ekonomiskt hänseende
varit för telegrafverket förmånligt, åberopas en översikt av Erikssons
& C:o prispolitik.

Beträffande vacuumåskledare hade verkstaden icke vågat taga risken av
inköp av dessa från Glödlampfabriken Eriksson & C:o, emedan man mycket
väl kände till att firman ifråga, för tillverkning av denna svårframställda
produkt, saknade såväl tillräcklig utrustning som behövligt teoretiskt underlag.
Att denna bedömning var riktig, framginge med all önskvärd tydlighet
av ett intyg från telefonaktiebolaget L. M. Ericsson om en kasserad åskledarleverans.

I anledning av Wemans yttrande har firman Eriksson & C:o anfört bland
annat följande:

Det vore sant att verkmästaren Engström varit anställd hos Eriksson & C:o
åren 1915—1922. Från och med 1922 hade emellertid denne gått i Svenska
radioaktiebolagets tjänst.

Med avseende å vad från verkstadsdirektörens sida uppgivits om riskerna
och svårigheterna för Excelsiors tillverkningar under kristiden vore uppgiften
om att glas måste importeras under krigsåren oriktig. Det enda råmaterial,
som ej fanns i landet vore koltrådar, men även dessa voro med litet
förutseende dock ej svåråtkomliga. Till innehavet av ett mindre lager koltrådar
inskränkte sig alltså Excelsiors under åratal åberopade riskmoment.
Av verkstadsdirektören hade förtigits att tvärtom verkstaden varit den som
fått hjälpa Excelsior med en verkligt dyrbar vara, nämligen platina. Under
åren 1915—1919 hade Excelsior erhållit hela sitt platinabehov från telegrafverkets
verkstad till ett pris, som försiktigt räknat uppginge till halva det
eljest gängse marknadspriset.

Till bemötande av vad som anförts rörande de av Eriksson & C:o tillverkade
vacuumåskledarnas undermålighet ville firman framhålla, att firman
ifråga om dylika åskledare räknat statens järnvägar och holländska rikstelegrafen
som kunder. En av firmans leveranser åskledare till L. M. Ericsson
hade visserligen, som av verkstadsdirektören framhållits, under 1921
returnerats, men samtidigt hade L. M. Ericsson måst underkänna ett liknande
större parti åskledare från telegrafverkets mångårige leverantör Excelsior.
Omedelbart efter denna kassation var det som Excelsior nedlade sin
verksamhet.

I anledning av påståendena om att Eriksson & C:o saknade såväl tillräcklig
utrustning som teoretiskt underlag för en tillverkning ville firman erinra,
att den i alla år haft till sitt förfogande en från tekn. högskolans 3:dje avd.
utgången ingenjör, tillika fil. kand. Fabrikatens goda kvalitet vittnade ock
om den tekniskt oklanderliga utrustningen. Beträffande ekonomin, var denna
i likhet med många andra firmors under efterkrigsåren i hög grad ansträngd,
vartill telegrafverkets bojkott av denna landets enda specialfirma på området

Revisorernas

uttalande.

— 220 —

icke minst bidrog. Aktiebolaget Excelsiors ställning vid dess upphörande,
hade emellertid varit sådan, att hade icke direktörerna Weman och Hultman
animerat radioaktiebolaget till inköp av dess inventarier med en summa,
som ungefär täckte bolagets bankskuld, hade konkurs varit ofrånkomlig.
Att direktör Weman öppet erkände sig ha reflekterat på inköp för telegrafverkets
räkning av Excelsiors inventarier och lager vore egentligen häpnadsväckande.
Vad för användning skulle telegrafverket haft av Excelsiors utslitna
motorer samt lagret, utgörande 10,600 stycken av L. M. Ericsson kasserade
åskledare? Med ensamrätten till telegrafverkets samtliga telefonlampleveranser
under en oöverskådlig tid framåt till överpriser var radioaktiebolaget
däremot snart kompenserat för sitt inköp av de värdelösa inventarierna.

■ Av införskaffade verifikationer från telegrafverket hava revisorerna beträffande
år 1917 iakttagit två av elektriska aktiebolaget Excelsior utfärdade
räkningar, nämligen dels eu av den 2 februari å 3,483 kronor, från vilket
belopp av telegrafverket fråndragits kronor 2,088:9 0 för 189.9 gram platina
(11 kronor för gram) dels en av den 2 november 1917 å kronor 2,681: to,
från vilket belopp på liknande sätt fråndragits kronor 1,098:35 för 99.85
gram platina (11 kronor för gram). Även före och efter denna tidpunkt
synes såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, platina utlämnats
till Excelsior.

Beträffande de bestämmelser, som gälla för telegrafverkets upphandling,
bör till sist antecknas, att i telegrafstyrelsens den 30 juni 1920 fastställda
instruktion finnes intaget ett medgivande att utan hinder av gällande förordning
angående upphandling och arbeten för statens behov m. m., styrelsen
och, i den utsträckning styrelsen finner skäligt medgiva, jämväl underlydande
myndighet må infordra anbud, på sätt i varje fall befinnes lämpligt,
och så ofta sådant anses vara fördelaktigt, träffa uppgörelse under hand.
Något särskilt beslut, varigenom dylikt medgivande lämnats verkstaden,
förekomme visserligen icke. Sedan gammalt hade dock verkstaden ansetts
hava rätt att i lämplig utsträckning under hand verkställa inköp av materiel
och effekter för belopp intill 50,000 kronor.

Vad först angår de av materialprovningsanstalten under år 1919 verkställda
jämförande proven mellan lampor från Excelsior och Eriksson & C:o
har av verkstadsledningen gjorts gällande att dessa prov i verkligheten saknade
praktiskt värde, emedan desamma av missuppfattning blivit utförda
vid lampornas benämningsspänning 30 volt, medan deras driftspänning i
bruk varit 24 volt. Gentemot detta vilja revisorerna framhålla, att provets
tagande på detta sätt torde hava begärts av verkstaden samt att provtagningen
vid en driftspänning av 30 volt synes överensstämma med vad som
tidigare inom telegrafverket har tillämpats, varom bland annat vittnar ett
bland bilagorna till verkstadschefens yttrande befintligt besiktningsprotokoll
från 1910; i de den 6 februari 1922 från verkstaden utfärdade provningsbestämmelserna
för signallampor angives ock att strömstyrkan skall uppmätas
vid den spänning lampan är stämplad med. Det torde ej heller få anses

rättvist att vid ett dylikt provs anställande — liksom överhuvud vid utförda
leveranser — en firma skall vid sidan av gällande leveransvillkor kunna
tillgodoräknas den kunskap, firman möjligen förskaffat sig om att lamporna
i verkligheten komme att användas vid en lägre driftspänning än som vid
leveransen förutsatts.

Det sätt, varpå Excelsior under krisåren gynnats genom att erhålla platina
från verkstadens förråd är ägnat att väcka uppmärksamhet. Enligt
vad revisorerna inhämtat var det beträffande 1917 antecknade priset 11 kronor
för gram mycket lågt; allmänna marknadspriset vid denna tidpunkt
utgjorde 14—15 kronor för gram.

På grund av vad i denna sak förekommit, förutsätta revisorerna, att eu
opartisk och grundlig undersökning igångsättes för utrönande, huruvida med
avseende å de av telegrafverkets verkstad under de gångna åren verkställda
upphandlingarna av telefonlampor och åskledare ett obehörigt gynnande av
viss leverantör förekommit. Det synes revisorerna vara av synnerlig vikt,
att här blir på ett objektivt sätt fastställt, huruvida firman Erikssons & C:o
uppgifter, att den genom verkstadsledningens åtgöranden under långa tider
befunnit sig i stort sett utestängd från möjligheterna att deltaga i tävlan
om de betydande leveranser, som förekommit till verkstaden av ovannämnda
båda varuslag, äro riktiga, och huruvida alltså med åsidosättande av allmänt
gällande, för möjliggörande av kontroll och öppen konkurrens fastslagna
normer, verkstadsledningen genom obehöriga underhandslöften och utfästelser
bundit sig vid de förstnämnda båda firmorna, medan samtidigt Eriksson
& C:o hållits i okunnighet om föreliggande leveransbehovs provningsresultat
m. m.

För egen del hava revisorerna fått det intrycket att vid ifrågavarande
leveranser statsnyttan icke tillbörligen tillgodosetts. Särskilt anmärkningsvärd
förefaller den medverkan, som verkstadsdirektören jämte annan telegrafverkets
tjänsteman i framskjuten ställning lämnat vid överlåtelsen av
Excelsiors inventarier till Svenska radioaktiebolaget. Den dubbelställning,
som de båda tjänstemännen vid ifrågavarande förhandlingar intagit, kan
enligt revisorernas mening näppeligen anses tillfyllest förklarad av vad som
från verkstadsledningen anförts om vikten av lamptillverkningens fortsättande.

Som angeläget framstår ock att normerna för verkstadens inköp av effekter
och persedlar av olika slag bringas till närmare överensstämmelse med
de allmänna grunder, som i övrigt gälla för statens upphandling.

§ 70.

I samband med elektrifieringen av de Mellersta Östei’götlands järnvägsaktiebolag
tillhöriga järnvägslinjerna Fågelsta—Linköping och Fornåsa—
Motala — till vilken elektrifiering Kungl. Maj:t den 1 oktober 1914 meddelade
tillstånd — måste vissa ändringar och flyttningar av telegrafverkets
ledningar verkställas utmed banan.

Angående en
telegrafverkets
fordran å Mellersta
Östergötlands
järnvägsaktiebolag.

— 222 —

Revisorernas

uttalande.

Dessa ändrings- och flyttningsarbeten, som enligt Kungl. Maj:ts förenämnda
beslut skulle bekostas av järnvägsbolaget, voro helt slutförda den 23 maj
1916. Enligt en av telegrafstyrelsens linjebyrå den 9 juni 1920 utfärdad
räkning utgjorde kostnaderna för arbetena 39,283 kronor 15 öre. Efter det
sedei mera mot slutet av 1924 ärendet överlämnats från styrelsens linjebyrå
för indrivning, uttog telegrafstyrelsen den 2 december samma år stämning
å bolaget. Den anhängiggjorda rättegången slöts med förlikning, som av
rådhusrätten fastställdes den 25 maj 1925. Enligt förlikningsavtalet skulle
ifrågavarande belopp jämte viss ränta erläggas i årliga avbetalningar under
åren 1927--1936, varav den första avbetalningen 1,283 kronor 15 öre den
1 april 1927. Efter krav från telegrafstyrelsen den 7 april 1927 har bolaget
i skrivelse den 16 i samma månad meddelat, att bolagets affärsställning
omöjliggjorde förlikningens fullföljande samt att emellertid undersökningar
pågingo rörande möjligheten av bolagets rekonstruktion.

Till förklaring varför man så länge dröjt med ifrågavarande fordrans indrivning
har från telegrafstyrelsen uppgivits, att järnvägsaktiebolaget år
1914 i samband med det lämnade medgivandet till elektrifiering ingått till
Kungl. Maj:t med en framställning om befrielse från ifrågavarande ersättningsskyldighet;
i avvaktan på Kungl. Maj:ts prövning av denna ansökan
hade vederbörande inom telegrafstyrelsen ansett sig tillsvidare icke böra uttaga
stämning å bolaget.

Rörande bolagets ifrågavarande ansökan hava revisorerna ytterligare inhämtat,
att telegrafstyrelsen i anledning av densamma i skrivelse den 21
maj 1915 hemställt, att järnvägsbolaget måtte befrias från att erlägga två
tredjedelar av flyttningskostnaderna mot att telegrafverket berättigades att
vid bolagets elektriska järnväg verkställa undersökning rörande telefon- och
telegrafstörningar från järnvägsdriften. Emellertid meddelade telegrafstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 november 1920 att några dylika
undersökningar icke kommit att göras, emedan styrelsen funnit lämpligare
att förlägga undersökningarna till Riksgränsbanan; i enlighet härmed återkallade
telegrafstyrelsen sin hemställan om befrielse för järnvägsbolaget att
gälda viss del av flyttningskostnaderna.

Något beslut i ärendet har icke sedermera meddelats av Kungl. Maj:t,
vilket enligt uppgift berott på att järnvägsbolagets förevarande ansökan, liksom
ock en av svenska järnvägsföreningen gjord framställning om allmän
befrielse för enskilda järnvägsföretag från att gälda flyttningskostnader av
ifrågavarande slag, ansetts böra vila i avvaktan på tillkomsten av en ny
koncessionslag.

Enligt revisorerna meddelad uppgift har ifrågavarande järnvägsföretags
iråkade obestånd närmast berott på dels den ökade konkurrensen från automobiltrafiken
dels ock minskade frakter av sockerbetor eller alltså förhållanden,
som äro i tiden hänförliga till de senaste åren. I detta hänseende
förtjänar ock erinras, att sedan elektrifieringen av en annan bolaget till -

90Q _

éUtU* J -

hörig järnväg (bansträckan Vadstena—Fågelsta) enligt Kungl. Maj:ts den
15 juli 1921 lämnade medgivande genomförts, telegrafverkets kostnader för
flyttning av därvarande ledningar in. in., cirka 30,000 kronor, samma år
helt kunnat av verket uttagas lios bolaget.

Under nu angivna förhållanden måste revisorerna finna anmärkningsvärt,
att sedan ovannämnda flyttnings- och ändringsarbeten av telegrafverkets
linjer slutförts på våren 1916, inga åtgärder för den uppkomna fordrans indrivning
vidtagits förrän mot slutet av 1924.

Visserligen har från telegrafverkets sida såsom förklaring till denna underlåtenhet
att verkställa vederbörliga indrivningsåtgärder åberopats den omständigheten
att en bolagets anhållan om befrielse från fordringsanspråken
alltjämt vilat oavgjord hos Kungl. Maj:t. Men även med tagen hänsyn till
detta förhållande måste dock fastslås att staten genom det förelupna dröjsmålet
med kravs framställande tillskyndats en ekonomisk förlust, som sannolikt
kunnat undvikas, därest statens rätt tillvaratagits som sig vederbort.

Statens järnvägar.

§ 71.

Revisorerna hava besökt statens järnvägars station i Västanfors.

Stationshuset, ett större tvåvånings stenhus, har uppförts år 1899 i samband
med anläggningen av stadsbanan Krylbo—Örebro. Byggnadskostnaderna
uppgingo till 96,571 kronor 54 öre.

Enligt vad revisorerna vid besöket erforo hava vissa av lokalerna inom
stationshuset visat sig överflödiga. För närvarande stå sålunda tredje klass
väntsal och ett innanför denna beläget rum oanvända; i våningen en trappa
upp har en lägenhet om två rum, varav det ena är avsett till kök, icke
tagits i bruk.

Beträffande de försök, som gjorts att disponera de sålunda oanvända
lokalerna för annat statligt ändamål, må nämnas, att då under år 1917
fråga uppkommit om anskaffning av postkontorslokaler i Västanfors, förhandlingar
visserligen synas hava inletts mellan postverket och statens järnvägar
om detta lokalbehovs tillgodoseende i stationsbyggnaden; ett i detta
avseende från statens järnvägars distriktsförvaltning framlagt ritningsförslag
vann också under år 1917 järnvägsstyrelsens godkännande. Det framförda
uppslaget synes emellertid sedermera fått förfalla, i det lokaler för det
år 1918 nyöppnade postkontoret anskaffades i annan fastighet. I den till
1919 års riksdag avlåtna propositionen om inköp av den nuvarande postkontorsfastigheten
anfördes — utan omnämnande av den tidigare framförda
tanken på postkontorets förläggning till järnvägsstationen — att någon
annan lämplig postkontorslokal än den sålunda till inköp föreslagna icke
syntes kunna erhållas. I propositionen till 1921 års riksdag om inköpet av
telegraf byggnaden uppgav telegrafstyrelsen likaledes, att någon annan utväg
än sagda inköp knappast förelåge till lösning av verkets »stations- och
bostadsfråga.»

Västanfors

järnvägs station.

— 224 —

Revisorernas

uttalande.

Statens järnvägars
station
i Hudiksvall.

Revisorernas

uttalande.

Ångfärjelinjen
Malmö—
Köpenhamn.

Såsom revisorerna i annat sammanhang omförmält, hava såväl post- som
telegrafverket på senare tid förvärvat egna fastigheter i Västanfors. Utan
att närmare ingå på de skäl, som kunna hava motiverat de båda fastighetsförvärven
för post- och telegrafverken inom samhället, måste dock revisorerna
finna anmärkningsvärt, att de föreliggande möjligheterna att tillgodose åtminstone
det ena av dessa verks lokalbehov inom järnvägsfastigheten icke
alls synas hava beaktats i de framställningar från myndigheterna, som
förelädes riksdagen. Vad särskilt telegrafverket angår, torde mera tillfredsställande
stationslokaler kunna hava beretts i järnvägens hus än i den nuvarande
mindre fördelaktigt belägna telegraffastigheten.

§ 72.

Revisorerna hava besökt statens järnvägars station i Hudiksvall.

I samband med Ostkustbanans byggnad hava på sista tiden utförts vissa
utvidgningsarbeten på ifrågavarande station, bestående i — förutom anordnande
av två nya huvudplattformar m. m. — anläggning av en ny lastkaj
om 75 meters längd, varvid dock förutsatts bibehållande till 30 meters längd
av den vid godsmagasinet redan förut befintliga lastkajen.

Enligt ett mellan järnvägsstyrelsen och Ostkustbanans aktiebolag upprättat
kontrakt bekostas dessa arbeten helt av bolaget. Kostnaderna för framtida
nyanläggningar skola däremot uppdelas mellan statens järnvägar och bolaget
enligt fastställda allmänna grunder för enskild banas anslutning till statens
järnvägars station.

1 anledning av sina under besöket gjorda iakttagelser vilja revisorerna
ifrågasätta, huruvida de utförda nyanläggningarna i verkligheten skola visa
sig tillfyllest för att nöjaktigt tillgodose den väsentligt ökade trafik, som
Ostkustbanans inledning å stationen måste medföra. Revisorernas uppmärksamhet
fästes särskilt vid de nya lastkajanordningarna, vilka föreföllo väl
knappt tilltagna.

Tvivelsutan kan, i all synnerhet under nuvarande lågkonjunktur, fog föreligga
för en dylik försiktighet i fråga om nyanläggningar. Å andra sidan
borde dock vid kontraktsbestämmelsernas uppgörande hava bättre beaktats
statens järnvägars intresse av att kunna framdeles erhålla kostnaderna täckta
jämväl för ytterligare arbeten, som av Ostkustbanans tillkomst kan hava
betingats å stationen, men vars utförande tillsvidare kommit att undanskjutas.

§ 73.

Revisorerna hava med ångfärjan Malmö berest färjelinjen Malmö—Köpenhamn.

Ångfärjetjänsten å linjen Malmö—Köpenhamn uppehälles jämlikt överenskommelse
av år 1922 av svenska samt danska statsbanornas ångfärjor i

— 225

alternerande turer. Trafikinkomsterna å linjen Malmö—Köpenhamn delas
enligt nu gällande överenskommelse lika mellan svenska och danska statsbanorna;
därest endera parten under ett kalenderkvartal utfört mer än halva
antalet färjeturer, erhålles ersättning för enkel färjetur med 75 kronor jämte
kostnaden för 3 ton kol.

I avseende å anordningarna för manskapets mathållning fästes revisorernas
uppmärksamhet vid att besättningen har att uttaga vissa proviantartiklar
såsom smör, socker och andra livsförnödenheter på en gång för flera
dagar framåt; i brist på andra utrymmen måste denna proviant sedermera
förvaras tillsammans med klädespersedlar m. m. i skåpen i skansen. Utlämningen
av matportionerna måste jämväl anses mindre lämpligt anordnad.
Den försiggick nämligen från en av passagerarna livligt trafikerad plats å
mellandäck. Enligt vad revisorerna iakttogo torde utrymmen finnas ombord,
där maten kan serveras besättningen på ett mera tilltalande och hygieniskt
sätt.

§ 74.

Genom statens järnvägars försorg hava under de senaste åren i Bohuslän
anlagts vissa automobilvägar, av vilka följande äro fullt färdigställda:

	Dingle—	Dingle—	Hällevadsholm—	Dingle—
	— Gravarne	Fjällbacka	Bullaren	Hedekas
	(36.8 km )	(24.3 km.)	(5.4 km.)	(25.7 km.)
Totalkostnad......	...... kronor 1,935,000	1,110,000	240,000	813,000

Därjämte har av en planerad väganläggning Svanesund—Strömsholms
brygga — Ellös—Hälleviksstrand sträckan Svanesund - Ellös helt färdigställts.
I färdigt skick beräknas denna väganläggning (38 km.) kosta cirka

810,000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande väganläggningar kunna alltså
beräknas komma att uppgå till omkring 4,900,000 kronor, vilket belopp så
gott som helt täckts av arbetslöshetsmedel.

Av ifrågavarande automobillinjer hava revisorerna berest sträckorna
Dingle—Hunnehostrand och Dingle—Fjällbacka.

Rörande driftresultatet å de statligt drivna automobillederna i Bohuslän
under tiden juli 1926—juni 1927, hava revisorerna från järnvägsstyrelsen
införskaffat följande sammanställning, innefattande även uppgift om trafiken
för månaderna juli, augusti och september 1927.

Bevisorernas

uttalande.

Statens järnvägars
automobillinjer
i
Bohuslän.

15 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. I.

226 —

Statens järnvägars automobiltratik i Bohuslän under tiden
juli 1926—september 1927.

Bilkilometer ...................................

Trafik.

Resor ..........................................

Gods............................................

Personkilometer ..........................

Godstonkilometer ..........................

Inkomster.

Persontrafik .................................

Posttransport................................

Resgodstrafik.................................

Godstrafik ....................................

Extra inkomster ...... ...................

Vägunderhållsbidrag.......................

Summa inkomster

Utgifter.

Allmän förvaltning ......................

Bilskatt m. ................................

Underhållskostnader:

vägarna ....................................

byggnader ................................

vagnar .......................................

Trafikplatstjänst.............................

Tågtjänst......................................

Avsättning till fömyelsefonder .........

Summa utgifter

Överskott (+), underskott (—)..........

Nettoinkomst.

Medeltal.

Inkomst pr bilkilometer..................

Utgift » » ..................

Inkomst pr personbilkilometer.......

Utgift » » ..................

	Juli 1926 —jnni 1927	Juli 1927	Aug. 1927	Sept. 1927
	214,593	22,463	19,018	16,240
antal	46,699	I 5,885	5,509	3,902
kg-	3,463,920	551,210	235,490	209,190
antal	970,379	129,452	120,415	86,078
»	88,565	14,128	6,299	4,635
kr.	88,623	12,419	11,358	7,801
»	10,333	1,083	1,083	1,083
»	957	138	133	93
»	36,120	4,825	3,384	3,040
»	1,510	105	8	289
»	31,389	1,446	4,978	8,435
>	168,932	20,016	20,944	20,741
kr.	27,321	996	612	90
*	3,296	—	—	—
»	42,687	2,528	2,574	2,651
»	4,019	3	10	—
»	34,100	1,761	1,771	7,765
	7,359	571	662	673
	54,804	5,461	4,574	4,524
j>	30.415	2,773	2,773	2.773
»	204,001	14,093	12,976	18,476
	— 35,069	+ 5,923	+ 7,968	+ 2,265
öre	79	89	no	128
»	95	63	68	114
»	17	15	17	24
»	21	11	11	21

227

Av sammanställningen framgår att det ekonomiska resultatet för tiden
juli 1926—juni 1927 visar ett underskott på 35,069 kronor. Anledningen
till detta mindre gynnsamma resultat iir emellertid, enligt vad från järnvägsstyrelsen
upplysts, att styrelsen under december månad 1926 ansett sig böra
på en gång avskriva en del engångskostnader, som det ursprungligen var
avsett att långsammare amortera. Ifrågavarande kostnader äro bokförda
med 19,875 kronor på allmän förvaltning (telefonanläggningar), 7,150 kronor
på underhållskostnad för vägar, 3,250 kronor på underhållskostnad för byggnader
samt 600 kronor på trafikplatstjänst. Av kostnaderna härrör sig 21,275
kronor från själva igångsättningen av trafiken på Orustlinjen; ett belopp
av 9,600 kronor utgör återstående engångskostnader för Dinglelinjerna.
Även dessa utgifter frånräknat blir dock nettoresultatet för perioden en
förlust av 4,194 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava de av statens järnvägar
drivna automobillinjerna i Bohuslän hittills visat ett ekonomiskt resultat,
som måste sägas vara mindre gynnsamt. Enligt vad av järnvägsstyrelsen
påvisats har emellertid trafiken å billinjerna under innevarande år fått ett
ökat uppsving med överskott för varje månad oaktat de avsättningar, som
göras för underhållet. Fog torde alltså finnas för antagande att det ekonomiska
utfallet av driften för framtiden skall ställa sig tämligen tillfredsställande.
Härvid måste dock frånses de högst betydande kapitalutlägg av
statsmedel, som krävts för själva väganläggningarna.

Det vill synas revisorerna som om dylika i direkt samtrafik med landets
järnvägssystem drivna automobillinjer skulle — under given förutsättning
att desamma åstadkommas med måttliga ekonomiska uppoffringar från statens
sida — kunna ifrågakomma som en lämplig lösning av vissa föreliggande
trafikprojekt i landets olika delar.

Statens vattenfallsverk.

§ 75.

Vid sin granskning av vattenfallsstyrelsens räkenskaper hava revisorerna
iakttagit, att till ett flertal byamän inom Dacke by enligt utanordning den
15 januari 1926 utbetalats ett belopp av, 5,424 kronor 84 öre, utgörande
»ersättning för avheställd elektrisk energi».

Enligt vad revisorerna inhämtat, har ifrågavarande utanordning verkställts
på grund av två kontrakt, det ena den 16 mars och den 4 april
1919 mellan vissa byamän i Dacke by och vattenfallsstyrelsen och det
andra av den 15 november 1918 och den 4 april 1919 mellan åtskilliga
byamän i Dacke by såsom »ägare av s. k. Dacke-Sillre elektriska aktiebolag»
och vattenfallsstyrelsen. Ifrågavarande kontrakt hava av Kungl.
Maj:t godkänts den 11 april 1919.

Kontraktet den 16 mars 1919 avser försäljning av vissa ovannämnda
byamän tillhöriga fastigheter jämte åtföljande vattenrätt i Sillreån. Köpe -

llevisorernas

uttalande.

Vissa av
vattenfallsstyrelsen
ingångna
avtal
rörande vattenrätt
vid Sillreån
m. m.

— 228 —

skillingen skall enligt kontraktet utgå dels med ett kontant belopp av 60,000
kronor, beräknat för hela byn eller 36 skattemål, vilket på kronans upplåtare
tillhöriga 28 x/«4 skattemål utgör 46,692 kronor 70 öre, dels ock med
en likaledes efter hela skattetalet i byn beräknad avgiftsfri energileverans
av 125 elektriska hästkrafter, eller alltså cirka 100 hästkrafter.

Därest säljarna önska disponera ett mindre kraftbelopp än som sålunda
kostnadsfritt tillkommer dem, äro de berättigade att efter skedd avbeställning
i stället erhålla kontant ersättning beräknad efter 90 kronor för hästkraft
och år å vad som sålunda icke uttages.

Kontraktet den 15 november 1918 avser inköp av en Dacke-Sillre elektriska
aktiebolag tillhörig, med en turbin av 40 hästkrafters kapacitet försedd
kraftstation vid Indalsälvens biflod Sillreån för en köpeskilling av

50,000 kronor. Säljarna tillförsäkras rätt att för ett pris av 90 kronor
per hästkraft och år från den sålda kraftanläggningen köpa »för säljarnas
eget behov och för säljarnas distribution» erforderlig kraft i den mån sådan
kan alstras vid kraftstationen.

Enligt kontraktet är vattenfallsstyrelsen därjämte förpliktigad vidmakthålla
anläggningen och uppehålla driften i samma omfattning, som före
köpet skett, till dess kraft kan tillhandahållas byamännen i Dacke och
Sillre byar enligt bestämmelserna i det »mellan kronan och Dacke byamän
den 17 oktober 1918 upprättade kontraktet angående vattenrätten i Sillreån
m. m.» Från vattenfallsstyrelsen har vid muntlig förfrågan upplysts, att
härmed avsåges förutnämnda kontrakt den 16 mars 1919 och den 4 april
1919, vilket felaktigt angivits vara dagtecknat den 17 oktober 1918.

Vad angår kraftuttagningen på grund av ifrågavarande båda kontrakt
är att märka, hurusom ingen leverans av elektrisk energi synes hava skett
enligt kontraktet den 16 mars 1919 med byamännen, i det dessa för varje
år använt sig av den rätt, som i kontraktet medgivits dem att efter skedd
avbeställning i stället erhålla kontant ersättning. Denna har årligen utanordnats
med ett belopp av 8,754 kronor 84 öre, från vilket belopp dock
avdrag gjorts för den elektriska energi, som levererats enligt det andra
kontraktet den 15 november 1918 med Dacke-Sillre elektriska bolag.

I anledning av upptagna förhandlingar om inköp av återstående vattenrätt
i Sillreån har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 1 december 1926
gjort framställning hos Dacke-Sillre elektriska bolag om ändring i kontraktet
den 15 november 1918 i fråga om den medgivna företrädesrätten
att uttaga kraft från kraftstationen. För att vid de sålunda öppnade förhandlingarna
kunna tillmötesgå framställda önskemål att erhålla 15 hästkrafter
energi från kraftstationen i Sillreån har vattenfallsstyrelsen anhållit,
att bolaget måtte begränsa den bolaget tillkommande effekten (omkring 40
hästkrafter) till 25 hästkrafter. Enligt vad byamännen i skrivelse den 14
december 1926 meddelat, hava dessa icke ansett sig kunna tillmötesgå
denna vattenfallsstyrelsens anhållan.

Av införskaffat gravationsbevis framgår, att ifrågavarande av vattenfalls -

— 22!)

styrelsen inköpta fastigheter besväras bland annat av en inteckning, beviljad
den 13 oktober 1843, för rättighet för Oxsjö sågverksägare att »vid
Stora Vallsjöns utlopp på tjänligaste ställe uppföra en dammbyggnad så
hög som erforderligt synes till vattnets besparande såväl för timmerlossning
i Vallsjöå som till sågvatten för Oxsjö såg».

Beträffande nämnda inteckning har från vattenfallsstyrelsen i en den 15
oktober 1927 till revisorerna överlämnad promemoria meddelats, att Oxsjö
såg allenast vore en mindre husbeliovssåg, för vars drift icke tarvades
någon för vattenfallsstyrelsen hinderlig reglering av Vallsjön. Den i inteckningen
medgivna rätten i vad denna avsåge flottningen finge styrelsen
under alla omständigheter respektera.

Av ytterligare i ärendet införskaffade handlingar hava emellertid revisorerna
i fråga om förevarande servitutsinteckning inhämtat följande.

Under erinran att enligt köpekontraktet de inköpta fastigheterna ej finge
besväras med några inteckningar, som kunde »hindra kronan att utnyttja
vattenkraften i Sillreån» fäste vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 14 maj
1919 säljarnas uppmärksamhet på tillvaron av bland annat sagda inteckning.
Till svar härå framhölls av säljarnas ombud, att ifrågavarande inteckning
avsåge dämning och flottning i Vallsjöån och således ej i Sillreån;
enligt köpekontraktet med vattenfallsstyrelsen kunde således ej nämnda inteckning
utgöra hinder för köpeskillingens erläggande. Samtidigt meddelades
av säljarnas ombud, att Oxsjö sågverksägares ifrågavarande rätt övergått
på Skönviks aktiebolag.

Trots denna inteckning har slutlikvid med säljarna skett den 16 juli 1924.

Enligt vad av handlingarna inhämtas har dock sedermera tvivel inom
vattenfallsstyrelsen uppkommit, huruvida icke ifrågavarande inteckning utgjorde
hinder för det fria förfogande över vattnet i Vallsjön och Vallsjöån,
vilket utgjorde en förutsättning för en rationell användning av Sillrefallet.

I detta avseende märkas två från vattenfallsstyrelsens administrativa hyrå
till styrelsens tidigare vid inköpen anlitade ombud avlåtna skrivelser den
19 oktober 1925 och den 17 mars 1926, vari bland annat framhålles vikten
för vattenfallsstyrelsen av att kunna fritt reglera vattenavloppet ur Vallsjön;
till hinders vore ifall härvidlag hänsyn måste tagas till det behov,
som förelåge för Oxsjö såg.

Beträffande ovannämnda båda kontrakt — av vilka det ena avser för- Revisorernas
värv av vissa fastigheter vid Sillreån jämte tillhörande vattenrätt och det uttalande,
andra inköp av en vid sagda å anlagd mindre kraftstation — hava revisorernas
uppmärksamhet fästs å de vidsträckta medgivanden, som från
vattenfallsstyrelsens sida gjorts i fråga om leveranser av elektrisk energi
från kraftstationen. I det förstnämnda av kontrakten har sålunda intagits
rätt för byamännen att efter gottfinnande och i övrigt i den utsträckning,
de kunna finna lämpligt, i stället för den i kontraktet angivna kraftkvantiteten
av cirka 100 hästkrafter uppbära kontant ersättning, beräknad efter

— 230 —

90 kronor för hästkraft. Med begagnande av denna sin rätt ha byamännen
under de gångna åren avbeställt hela den betingade kraftkvantiteten och i
stället uppburit ersättning med i runt tal 8,750 kronor årligen. Att märka
är att för säljarnas ifrågavarande rätt att uttaga kontant ersättning i stället
för elektrisk energi ingen tidsbegränsning finnes stadgad.

Från vattenfallsstyrelsen har visserligen upplysts att ifrågavarande medgivande
finge betraktas som en undantagsbestämmelse, som knappast förekomme
i något annat av styrelsen avslutat liknande kontrakt. För egen
del vilja revisorerna ej heller förneka, att skäl kan hava förelegat för att
byamännen i samband med överlåtelsen av kraftstationen erhållit sitt framtida
kraftbehov tryggat. Men även med tagen hänsyn härtill kan det
ifrågasättas, huruvida det varit nödvändigt att giva hithörande bestämmelser
en sådan utformning att vattenfallsstyrelsen för all framtid kan komma
att få utbetala en årlig avgäld, uppgående till ett belopp, som kapitaliserat
mer än tre gånger överstiger hela den i kontraktet betingade köpeskillingen.

Att byamännen på detta sätt kunnat år från år avstå från sin rätt till
kraft enligt detta kontrakt och i stället utnyttja kontraktets bestämmelse
om kontant ersättning beror i själva verket på att byamännens hela behov
av elektrisk energi blivit säkerställt enligt det andra tidigare ingångna
kontraktet rörande själva inköpet av kraftstationen. Genom detta kontrakt
hava säljarna tillförsäkrats rätt att köpa för eget behov och i övrigt »för
säljarnas distribution» erforderlig kraft, i den mån sådan kan alstras från
kraftstationen. Denna bestämmelse torde i själva verket innebära så gott
som ett monopol på distribution av kraft från den nuvarande kraftstationen.
Olägenheterna härav hava — såsom av den ovan lämnade redogörelsen
framgår — redan hunnit framträda, i det vattenfallsstyrelsen för genomförande
av tidigare planerade inköp av övrig vattenrätt i Sillreån måst
vända sig till säljarna av kraftstationen med anhållan att dessa måtte avstå
från viss del av kraftbeloppet, en anhållan, som dessa emellertid icke ansett
sig kunna tillmötesgå.

Beträffande det servitut rörande rätt att disponera viss del av vattentillgången
från Vallsjön för Oxsjö såg är vidare enligt revisorernas mening
anmärkningsvärt att den i köpekontraktet betingade köpeskillingen utbetalats,
oaktat de försålda fastigheterna belastats av detta servitut. Det torde
ligga i sakens natur, att en inteckning sådan som den här angivna kan
innebära en väsentlig inskränkning i möjligheterna att reglera vattentillloppet
vid Sillreån. Oavsett den ur vattenfallsstyrelsens synpunkt mindre
lyckliga formulering, som kontraktet i denna punkt erhållit, borde inom
vattenfallsstyrelsen hava undersökts, huruvida icke från styrelsens sida
kunde påfordras att före köpeskillingslikviden de inköpta fastigheterna befriades
från ifrågavarande servitut och detta i all synnerhet i betraktande
av de bestämmelser rörande förfoganderätt över vattnet i Vallsjön, som
vattenfallsstyrelsen i övrigt i kontraktet betingat sig.

Med hänsyn till att Kungl. Maj:t godkänt de båda träffade avtalen samt

— 231

också på grund av den jämförelsevis långa tid, som förgått efter avslutandet
av desamma, anse sig visserligen revisorerna icke i vidare omfattning
än vad ovan skett böra ingå på spörsmålet i vad män bristande affärsmässig
omsikt vid kontraktens avslutande kan läggas vattenfallsstyrelsen
till last. Men oavsett detta synes det revisorerna uppenbart, att ifrågavarande
överenskommelser i den utformning desamma i ovan anmärkta
punkter erhållit och sådana förhållandena utvecklat sig, visat sig för statsverkets
del mindre gynnsamma.

§ 76.

Vid sin granskning av vattenfallsstyrelsens förvaltning hava revisorernas Taxeringen

uppmärksamhet fästs vid de jämförelsevis betydande taxeringsvärden, som
åsatts vissa av nämnda styrelse tidigare förvärvade vattenfallsfastigheter
inom landets olika delar, trots att tillhörande vattenfall icke utbyggts. Den
avkastning dessa fastigheter för närvarande lämnar är synnerligen ringa
och en avsevärd tid kan i allmänhet väntas förflyta innan en utbyggnad
av desamma torde komma till stånd.

Revisorerna förutsätta, att vattenfallsstyrelsen har sin uppmärksamhet
riktad på hithörande förhållanden och i samband med pågående nya fastighetstaxering
vidtager åtgärder till vinnande av rättelse i beslut, som kunna
anses innebära en alltför hög uppskattning av ifrågavarande outbyggda
vattenfallsfastigheter.

vissa vattenfallsfastigheter.

Statens domäner.

§ 77.

Revisorerna hava besökt följande inom Östergötlands län belägna krono- Besök å vissa
egendomar, nämligen Berga lillegård, Bråborgs kungsgård (i samband varmed
även besökts ecklesiastika bostället Stenbro i Dagsbergs socken), Eneby belägna kronoäng,
även kallad Fredriksdal, Johannisborgs slottsvallar, Kulla, Råberga egendomar,
hospitalsgård, Styrstad, (varvid jämväl besöktes Styrstads sockens ecklesiastika
boställe), öster Ullälva, Varby och Viggeby.

I avseende å de särskilda egendomarna må meddelas följande uppgifter:

10 mantal Bråborgs kungsgård i Dagsbergs och Johannes socknar. Ifrågavarande
egendom, som består av 235 hektar tomt och åker samt 90 hektar
ängs- och odlingsmark, är utarrenderad för tiden 1908—1928 för en årlig
avgäld av 7,540 kronor. Taxeringsvärdet å egendomen är 298,400 kronor.

Med hänsyn till förestående ny utarrendering har den 20 augusti 1925
domänintendenten jämte vederbörande båda uppskattningsmän hållit uppskattningsförrättning
å egendomen. Det årliga arrendevärdet har uppskattats
till 13,520 kronor. Därvid har förutsatts vissa nybyggnader å egendomen.
Emellertid hava kronojordstyckningssakkunniga i sitt år 1926 avgivna
utlåtande föreslagit vissa inskränkningar i den sålunda ifrågasatta
nybyggnadsskyldigheten.

— 232 —

Eneby äng, även kallad Fredriksdal. Ifrågavarande inom Norrköpings
stad belägna fastighet har en areal av 16 hektar, till övervägande del bestående
av dåligt hävdad och på grund av bristfällig dränering vattensjuk
åkermark. Taxeringsvärdet å egendomen uppgår till 183,500 kronor. Egendomen
gränsar till bebyggt stadsområde och gator äro framdragna utmed
egendomen.

Sedan egendomen tidigare varit utarrenderad för ett årligt arrende av

3,000 kronor, har densamma — efter det arrenderätten i samband med
mellankommen konkurs förverkats — utarrenderats till annan person för
tiden till den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld av 2,000 kronor.

Johannisborgs slottsruin. Denna likaledes inom Norrköpings stad belägna
fastighet omfattar 9 hektar tomt och aker. Fastigheten är för närvarande
såsom jordbruksegendom utarrenderad för tiden till den 14 mars 1930 för
ett årligt arrende av 1,000 kronor. Taxeringsvärdet är 14,500 kronor. Å
egendomen kvarstå ännu slottsvallarna och ett porttorn efter det av hertig
Johan år 1613 uppförda slottet. Med hänsyn till fastighetens karaktär av
fornminne har efter framställning från riksantikvarien i senaste arrendekontraktet
av den 13 februari 1925 intagits vissa inskränkande bestämmelser,
avseende användningen av fastigheten; sålunda har föreskrivits, att en
vedgård och en lådfabrik, som under senare tid uppförts å området före
den 1 juli 1928 skola avlägsnas.

1 mantal Kulla i Gistads socken. Ifrågavarande egendom, som är utarrenderad
för tiden 1913—1933 för ett årligt arrende av 1,000 kronor, omfattar
omkring 30 hektar tomt och åker. Taxeringsvärdet är 40,500 kronor.

Vs mantal Råberga hospitalsgård (Linköpings stad). Ifrågavarande egendom,
som har en areal av 38 hektar tomt och åker, är utarrenderad för
tiden 1909—1929 för ett årligt arrende av 1,222 kronor, inberäknat årlig
ersättning för elektrisk lednings framdragande.

1 mantal nr 1 Styrstad i Styrstads socken. Egendomen, som består av
40 hektar tomt och åker, är utarrenderad för tiden 1912 — 1932 för ett arrende
av 1,200 kronor. Taxeringsvärdet uppgår till 50,000 kronor. I avseende å
ekonomibyggnaderna lade revisorerna märke till, att svinstall saknas å
egendomen.

1 mantal Öster Ullälva i Törnevalla socken. Ifrågavarande egendom med
en areal av 33 hektar tomt och åker är utarrenderad för tiden 1912 — 1932
för ett årligt arrende av 1,000 kronor. Taxeringsvärdet är 40,700 kronor.
Byggnaderna å egendomen voro dåligt underhållna, och hävden å ägorna
föreföll att vara mindre god.

7/g mantal Varby (Berga) i Drothems socken. Egendomen, som är utarrenderad
för tiden 1921—1928 för ett årligt arrende av 2,100 kronor, omfattar
50 hektar tomt och åker. Taxeringsvärdet är 60,000 kronor. Egendomen
är i motsats till omkringliggande fastigheter ej elektrifierad. Ekonomibyggnaderna
voro mycket föråldrade; ladugården, som uppförts år 1898,
var ej cementerad.

— 233 —

V* mantal Viggeby i Skärkinds socken. Fastigheten, som har en areal
av 53 hektar tomt och åker, är utarrenderad för åren 1918—1938 för ett
årligt arrende av 1,430 kronor, inberäknat årlig avgäld å odlingslån. Taxeringsvärdet
uppgår till 62,500 kronor.

Vad till en början angår de båda inom Norrköping belägna kronoegendomarna
Eneby äng och Johannisborgs slottsruin är påtagligt, att dessa,
utarrenderade som jordbruksfastigheter, icke kunna lämna en mot deras
verkliga värde svarande skälig avkastning. Med hänsyn till ifrågavarande
jordområdens gynnsamma belägenhet tätt intill de bebyggda delarna av
Norrköpings stad torde böra undersökas lämpligheten av områdenas styckning
och exploatering som byggnadstomter. Med avseende å den framtida
användningen av det vid Johannisborgs slottsruin belägna markområdet har
av riksantikvarien ifrågasatts vissa inskränkande föreskrifter. I anledning
härav föranlåtas revisorerna framhålla såsom önskvärt att de föreskrifter i
fornvårdssyfte, som i detta avseende kunna komma att meddelas, icke givas
en så vid omfattning, att möjligheterna till områdets praktiska nyttiggörande
i alltför hög grad kringskäras. Enligt revisorernas mening torde
de fornvårdande åtgärderna i huvudsak böra inskränkas till själva porttornet
jämte närmast liggande del av slottsvallen, i den mån denna ännu
tinnes bevarad.

Beträffande de besökta egendomarna i övrigt var, såsom ovan angivits,
i några fall hävden av ägorna mindre god, varjämte kan anmärkas, att
husens underhåll å några av de besökta egendomarna var eftersatt. Iögonfallande
var ock på vissa egendomar de otillfredsställande anordningarna
för kreatursspillningens tillvaratagande; av vikt är enligt revisorernas mening
att anläggning av lämpliga gödselstäder på allt sätt underlättas och att
arrendatorerna härvid lämnas erforderlig handledning och hjälp.

Som en allmän iakttagelse måste revisorerna uttala, att skötseln av ett
flertal av de besökta egendomarna lämnade rum för vissa erinringar. I anslutning
härtill föranlåtas revisorerna framhålla angelägenheten av att från
domänstyrelsens och domänintendenternas sida tillses att vederbörande arrendator
vid brukningen av den till honom upplåtna fastigheten visar ordning,
omtanke och driftighet och vinnlägger sig om den goda skötsel av egendomen,
som bland annat bör vara en huvudbetingelse för att vid arrendetidens
utgång fortsatt upplåtelse skall medgivas honom.

Genom särskilt tillkallade sakkunniga pågår för närvarande, i enlighet
med Kungl. Maj:ts den 27 maj 1927 givna bemyndigande, utredning rörande
ändrat förfaringssätt vid upplåtelser och försäljningar från kronans jordbruksdomäner.
Denna utredning avser i första hand att ernå en erforderlig
större enkelhet och affärsmässighet vid verksamhetens bedrivande. I samband
med nämnda utredning, vid vilken även frågan om optionsrätten till

Revisorernas

uttalande.

— 234 —

arrenderade kronoegendomar skall göras till föremål för övervägande, torde
jämväl böra vinna beaktande vad revisorerna ovan anfört rörande egendomarnas
rationella skötsel.

Ett annat förhållande, som revisorerna i detta sammanhang icke ansett
sig kunna helt förbigå, är de jämförelsevis höga taxeringsvärden, som icke
sällan åsättas kronans utarrenderade jordbruksegendomar (liksom ock kronans
skogar). Enligt vad revisorerna inhämtat, har emellertid domänstyrelsen
sin uppmärksamhet riktad på denna angelägenhet; i allt större utsträckning
har styrelsen sålunda på senare tid sökt vinna rättelse i enligt styrelsens
mening för höga upptaxeringar genom att anföra besvär över de meddelade
besluten. Inför den instundande nya fastighetstaxeringen har också genom
meddelade instruktioner till domänintendenterna och på annat sätt åtgärder
vidtagits för att vinna en rättvis uppskattning av kronans jordegendomar.

§ 78.

Klotens revir. Revisorerna hava besökt Klotens revir.

Ifrågavarande inom Örebro län belägna revir har uppkommit genom
markinköp, som år 1899 gjorts från Klotens bruk. Reviret har en areal
av cirka 15,000 hektar, varav cirka 13,000 hektar skogsmark. Taxeringsvärdet
uppgår till 1,825,100 kronor.

Rörande det ekonomiska utbytet från Klotens revir under vart och ett
av åren 1922 — 1926 hava revisorerna från domänstyrelsen införskaffat vidstående
tabell:

Klotens revir.

År	Inkomster	Värde å utlämnat virke m. m.	Summa	Utgifter	Andel i löner m. m.	Summa	Behållning
1922 ..................	106,640	1,131	107,771	174,019	34,650	208,669	— 100,898
		1,104
1923 ................	230,533	— 35,094	196,543	230,458	30,990	261,448	— 64,905
		1,296
1924 ................	282,008	— 28,837	254,467	196,903	32,300	229,203	25,264
		120
1925 ..................	204,578	— 33,107	171,591	214,770	35,095	249,865	- 78,274
		494
1926 (appr.) .........	396,798	— 26,201	371,091	298,416	31,235	329,651	41,440

— 235 —

Såsom härav framgår redovisas förlust å reviret under vissa år. Från
domänstyrelsen har emellertid meddelats, att nämnda sammanställning ej
gåve en rättvisande bild av revirets verkliga affärsresultat, emedan vid
tablåns uppgörande hänsyn icke tagits till värdet av in- eller utgående
lager av virke. Domänverkets statistik vore i detta avseende föråldrad.
Tages även hänsyn till in- eller utgående balanser är det allenast år 1924,
som visar förlust med ett belopp av kronor 42,777: 3 7. Denna förlust har
förklarats med nedgången i avverkningarna på grund av skogsarbetarstrejken.
För åren 1923, 1925 och 1926 redovisas vinst med respektive kronor
23,639:22, 23,619:47 och 9,373:55. För 1922 saknas uppgift, emedan dylika
specialbokslut för reviren icke då ännu börjat upprättas.

För bearbetningen av virke från Klotens och Malingsbo revir finnes en såg
anlagd vid Kloten. Med hänsyn till den dyra järnvägsfrakten från Kloten
till exporthamn (Göteborg eller Gävle), vilken frakt enligt vad från domänstyrelsen
uppgivits anses vara den högsta, som betalas av något sågverk
här i landet, har domänstyrelsen redan för två år sedan beslutat omläggning
av driften vid Klotens såg till uteslutande s. k. hyvlingssågning. Härigenom
beräknas en inbesparing i järnvägsfrakten av omkring 17 kronor
per standard. Genom hyvlingen kan också det stora utfallet av visst undermåligt
virke, s. k. femte sort (V), och blåvaror minskas, i det att i
stället erhållas större poster hyvlat virke i den högre kvalitet, som benämnes
osorterad. Härigenom beräknas nettoinkomsten komma att ökas med
något tiotusental kronor per år. Med de senast inmonterade maskinerna är
hyvlingskapaciteten vid Kloten nu uppe i 20 standards per dygn. Domänstyrelsen
har ansett, att kapaciteten efter en för nästa år planerad ytterligare
mindre omplacering i spårsystemet möjligen kan komma att höjas
ännu något.

Som förklaring till det mindre goda ekonomiska resultat, som skogarna
å Klotens revir lämna, har åberopats dels den ogynnsamma lokala belägenheten
med därav följande höga järnvägsfrakter, dels ock den omständigheten
att den grövre skogen avverkats under den föregående bolagstiden,
varigenom nuvarande virkesuttag komma att omfatta yngre klenare skog;
omkring tredjedelen av avverkningarna hava också uppgivits utgöra kolved.

Även om dessa omständigheter tagas i betraktande, måste dock avkastningen
från ifrågavarande skogar inom Klotens revir anses otillfredställande.
Även om utfrakterna från Kloten äro höga, måste dock beaktas
den fördel, som, enligt vad från sakkunnigt håll påvisats, de billiga transporterna
inom reviret, särskilt å flottlederna, utgöra.

Revisorerna hava uppmärksammat, att försäljningen av virke från Klotens
såg hittills till en mycket stor del utgjorts av s. k. femte kvalitet (V) och
blåvirke. I all synnerhet påfallande är den avsevärda procent blå virke, som

llevisorernas

uttalande.

— 236 —

synes förekomma. Till en del torde detta bero på brädgårdens
gynnsamma belägenhet. Revisorerna finna angeläget att åtgärder vid
till förhindrande av blåvirkets förekomst. En noggrannare och mera lämp
stabbläggning i brädgården torde sålunda vara erforderlig.

Revisorerna hava icke förbisett de åtgärder, som domänstyrelsen på
tiden vidtagit i syfte att modernisera sågverksdriften vid Kloten. I avseende
på själva virkesförsäljningarna vilja revisorerna likväl framhålla angelägenheten
av ett affärsmässigt tillvaratagande av alla föreliggande möjligheter
att erhålla en gynnsam avsättning av virket.

— 237 —

§ 79.

Särskilt uttalande beträffande de affärsdrivande verken ni. in.

Å sid. 211 och följande i del I av sin år 1926 avgivna berättelse framlade
revisorerna en översikt av bland annat de anslag av lånemedel, som
av riksdagen beviljats för olika ändamål, samt de beslutade anläggningar,
företag och anordningar för statens affärsdrivande verk, för vilka medel
återstode att anvisa; och meddelade revisorerna en på grund av berörda
översikt verkställd beräkning av beloppet av de medel, som skulle behöva
upplånas under de närmaste åren.

Till fullföljande av nämnda redogörelse anse sig revisorna böra även i
denna revisionsberättelse meddela vissa uppgifter i ifrågavarande hänseenden.

Till en början få revisorerna lämna nedanstående i tabellform uppställda
»Översikt av för åren 1855—3% 19528 anvisade lånemedel».

I tabellen äro ej upptagna de tillfälliga lånemedel å respektive 27,000,000
kronor till täckning av neutralitetskostnader och 135,648,300 kronor till
täckning av brist i 1918 års riksstat, som voro uppförda bland inkomsterna
i respektive 1917 och 1918 års riksstater, liksom ej heller de anslag av
tillfälliga lånemedel, vilka anvisats såsom rörelsekapital för kristidskommissionerna.

Samtliga i tabellen upptagna anslag till verkliga utgifter hava anvisats
till utgående av tillfälliga lånemedel. Så är ock fallet med förlaget till
statsverket till täckande av vissa förskjutna kostnader, anslagen till rörelsekapital
och varukredit, ävensom vissa belopp av låneunderstöden och av
anslagen till utlåningsfonderna samt statens affärsverksamhet.

Anslagen av tillfälliga lånemedel, anvisade t. o. m. riksstaten för
budgetåret 1927—1928 uppgå sammanlagt till ett belopp av 185,137,440
kronor, därav för verkliga utgifter 43,688,581 kronor och för utgifter till
kapitalökning 141,448,859 kronor, vilka belopp böra ökas med de summor,
varmed vissa förslagsanslag, anvisade att utgå av tillfälliga lånemedel,
överskridits. Härav hava från riksgäldskontoret utbetalts inalles 160,752,885
kronor 30 öre och till riksgäldskontoret intill den 1 innevarande december
återbetalats sammanlagt 111,546,740 kronor 27 öre, vadan riksgäldskontorets
fordran å ifrågavarande anslag nämnda dag utgjorde 49,206,145
kronor 3 öre.

— 238 —

Översikt av lör åren 1855—

Anvisat för år						Till utgift	er för
	Statens affärs	verksam	het		Statens aktier kr.	Statens utlånings- fonder kr.
Post- verket kr.	Telegraf- verket kr.	Statens järnvägar kr.	Statens vattenfalls- verk kr.	Statens repro- duk- tions- anstalt kr.	Summa sta-tens affärs-verksamhet kr.
1855-1911		45,064,400	402,033,243	49,232,248	—	496,329,891	5,000,000	143,432,511
1912	—	4,000,000	15,684,900	13,950,000		33,634,900	—	10,155,000
1913	—	4,000,000	15,437,300	13,705,000	—	33,142,300	—	11,663,000
1914	—	4,600,000	17,084,000	9,123,000	—	30,807,000	—	11,507,000
1915	—	4,975,000	20,278,600	7,410,000	-	32,663,600	—	9,775,000
1916	—	5,800,000	19,000,000	7,175,000		31,975,000	—	1,500,000
1917	1,493,400	7,250,000	37,624,400	10,386,500	—	56,754,300	—	11,910,000
1918	2,515,000	30,021,700	111,216,700	23,745,000	—	167,498,400	1,010,000	17,850,
1919	1,173,600	28,442,300	111,442,400	24,449,260	—	165,507,560	—	21,780,
1920	3,714,600	33,127,600	1 83,543,100	40,323,050	—	160,708,350	—	18,840,000
1921	5,925,500	35,598,900	2101,134,100	45,742,300	—	188,400,800	1,250,000	22,580,
1922	1,289,900	20,885,000	3 32,782,000	21,437,530	—	76,394,430	750,000	19,420,000
Vi—3% 1923	400,000	15,000,000	5,043,100	3,750,000	—	24,193,100	—	11,250,
1923—1924	800,000	16,200,000	414,212,500	9,889,000	—	41,101,500	15,000,000	31,390,000
1924—1925	971,000	7,000,000	5,524,900	4,150,000	—	17,645,900	4,000,000	15,550,
1925—1926	700,000	600,000	12,946,000	7,450,000	—	21,696,000	—	17,200.000
1926—1927	847,000	11,459,700	6,900,000	4,170,000	—	23,376,700	—	12,590,000
1927—1928	1,133,975	9,347,000	6,805,000	2,100,000	41,000	19,426,975	—	8,625,000
Summa	20,963,975	283,371,600 1,018,692,243 298,187,888	41,000	1,621,256,706	27,010,000 397,017,511

1 Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfalls

2 Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfalls
verket samt statens järnvägar och vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten å 9,000,000 kronor

3 Häri ingår gemensamt anslag för telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk fö

4 Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfalls
6 Härav återbetalningar kr. 3,203,213: —, i anspråk tagna reservationer kr. 10,786,648: — och n

Anm. 1- Av de i denna tabell upptagna anslagen komma följande belopp ej att disponeras: Telegraf
Statens aktier 125,000 kronor, Kostnader för tobaksmonopolet 303,239 kronor, Låneunderstöd 4,470,
Anm. 2. A riksstaterna för budgetåren 1924—1927 hava för telegrafverket och statens vattenfallsver
visats att utgå på tidigare riksstater men ej tagits i anspråk för sitt ursprungliga ändamål.

30/o 1928 anvisade lånemedel.

k a p i t a	1 ö k n i n	g
Kostnader för tobaks- monopolet	Spannmåls- lagerhus och fryshus	Förlag till stats-verket	Låne- under- stöd	Rörelse- kapital	Varu- kredit	Summa utgifter för kapital-ökning	I Till verkliga utgifter 1	Summa anvisade lånemedel
kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.
						644,762,402	~	644,762,402
—	—	—	—	—	—	43,789,900	-	43,789,900
—	—	—	—	—	—	44,805,300	_	44,805,300
—	—	—	—	—	—	42,314,000	—	42,314,000
100,000	—	—	—	—	—	42,538,600	—	42,538,600
20,200,000	—	—	—	—	—	53,675,000	—	53,675,000
8,650,000	—	—	—	—	—	77,314,300	—	77,314,300
—	10,500,000	20,502,949	3,350,000	—	—	220,711,349	28,280,612	248,991,961
—	—	—	65,000	—	—	187,352,560	7,132,000	194,484,560
—	1,300,000	—	—	—	—	180,84S,350	5,013,669	185,862,019
—	—	—	5,909,780	50,000	10,000,000	228,190,580	1,255,300	229,445,880
—	—	—	3,020,000	—	—	99,584,430	7,000	99,591,430
—	—	—	—	—	—	35,443,100	—	35,443,100
—	—	—	6,710,000	—	—	94,201,500	—	94,201,500
—	—	—	2,000,000	—	—	39,195,900	2,000,000	41,195,900
—	—	—	11,710,000	—	—	50,606,000	—	50,606,000
—	—	—	12,366,455	—	—	48,333,155	—	48,333,155
—	—	—	2,282,180	—	—	30,334,155	—	6 30,334,155
28,950,000	11,800,000	20,502,949	47,413,415	50,000	10,000,000|2,164,000,581 43,688,581	2,207,689,162

verk lör uppförande av bostadshus å 7,500,000 kronor.

verk lör uppförande av bostadshus å 10,000,000 kronor samt gemensamt anslag till arbeten vid telegraf bekämpande

av arbetslösheten å 5,000,000 kronor,
verk å 2,000,000 kronor för uppförande av bostadshus,
upplåning kr. 16,344,294: —.

verket 15,000,000 kronor, Statens järnvägar 15,001,885 kronor, Statens vattenfallsverk 30,000 kronor,
kronor och Verkliga utgifter 43 kronor. Summa 34,930,167 kronor.

anvisats respektive 21,805,300 kronor och 1,500,000 kronor att täckas av fasta lånemedel, som an -

— 240 —

På grundval av från statens affärsd rivande verk införskaffade uppgifter
har upprättats följande tablå över av riksdagen beslutade anläggningar,
företag och anordningar för nämnda affärsverk, för vilka de erforderliga
anslagen icke före den 1 oktober 1927 i sin helhet beviljats av riksdagen,
anvisats av Kungl. Maj:t eller disponerats av vederbörande verk.

			Beviljat
	Beräknad kostnad. kr. 1	Beviljat av riksdagen till och med s0/6 1928 kr. 2	Därav anvisat av Knngl. Maj:t kr. 8	Därav dispo-nerat genom beslut av vederbörande verk kr. 4	Återstår att bevilja kr. 5
Om- och tillbyggnad av centralpost-huset i Stockholm .....................	11,272,235: 26	2 973,000		973,000	s799,235: 26	4 _
Posthus i Umeå ...........................	269,000: —	6 209,000	—	9,000	6 9,000: -	60,000
» i Sandviken .....................	108,975: —	108,975	—	108,975	50,000: -	—
Inköp av fastigheter .....................	—	7 851,894	37	720,525	717,150: —	—
Telegrafverket. Stationsbyggnad i Limhamn............	103,000: —	103,000: —	103,000
Inköp av tomt för och uppförande av stationsbyggnad i Kalix .........	82,000: —	82,000: —	82,000	—	—
Tillbyggnad av stationsbyggnaden vid Kaserntorget i Göteborg ............	380,000: —	380,000	—	380,000	—	—
Stationsbyggnad i Alingsås ............	230,000: —	230,000	—	230,000	60,000: —	—
Inköp av riksbankshuset i Umeå ...	232,000: —	232,000	—	232,000	—	—
Inköp av tomt för och uppförande av stationsbyggnad i Lycksele......	85,000: —	85,000: —	85,000	—	_
Inköp av tomt för och uppförande av en telefonstationsbyggnad i kvar-teret Pelarbacken Större i Stock-holm ......................................	819,000: —	300,000: —	300,000		519,000
Fortsatt utveckling av statens telefon-och telegrafväsende.....................	816,500,000: —	916,500,000	_	16,500,000

Kostnaden tidigare beräknad till kr. 848,000.

2 Därutöver hava anvisats kr. 150,000, att utgå av postverkets förnyelsefond.

3 Därav för tillbyggnad kr. 785,269: 26.

4 Återstående beloppet, kr. 149,235:26, är avsett att anvisas från postverkets förnyelsefond.

6 Därav skola kr. 9,000 utgå av vissa besparade anslagsmedel.

6 Kostnad för tomt.

7 Därav kr. 156,894:3 7 av odisponerade behållningar å för uppförande av posthus i Krylbo
tidigare beviljade anslag samt kr. 95,000 tidigare beviljade medel för tillbyggnad av postverkets
fastighet i Västervik.

8 Enär ifrågavarande anslag är avsett för ett flertal anläggningar, vilka successive fullbordas,
har detsamma i denna tablå upptagits med allenast det belopp, som den 1 oktober
1927 kvarstod olyftat.

9 Därutöver hava anvisats dels kr. 2,236,000 av de å tilläggsstat för åren 1921 och 1922
samt å riksstaten för budgetåret 1923—1924 uppförda anslagen till arbeten för telegrafverkets

241 —

1	1	2	8	4	5
Statens järnvägar. Omläggning av västra stambanans in-gångslinje över Hammarbyleden samt förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation m. m. ■■■	112,250,000	10,850,000	'' 10,850,000	9,145,000	1,400,000
Ordnande av bangårdsförhållandena	2,275,000
i Göteborg............................	600,000	600,000	—	1,675,000
Huvudrangerbangård vid Hallsberg
m. m. .....................................	3 5,670,000	5,670,000	5,670,000	5,320,000	—
Spåranordningar i anslutning till före-
fintliga spårsystem .....................	3112,000	4,6 112.000	112,000	—	—
Gångbroar och gångtunnlar ............	3 50,000	50,000	50,000	—	—
Ny malmvagnsverkstad vid Notviken	825,000	400,000	400,000	—	425,000
Hjulverkstad vid Tomteboda .........	60,000	60,000	60,000	—	—
Anläggningar vid kol- och vatten-
stationer ...................................	3100,000	8 100,000	100,000	—	—
Dubbelspår Tranås—Aneby och Sand-
sjö —Sävsjö.................................	7 5,375,000	8 5,375,000	5,375,000	4,700,000	—
Dubbelspår Norrköping—Mjölby ......	11,550,000	11,550,000	11,550,000	11,500,000	—
Omläggning av linjen Kållered—Lin-
dome .......................................	9 1,200,000	1,125,000	1,125,000	950,000	10 _
Anordningar för förbättrad drifts-
ekonomi vid vissalokomotivstationer	3 200,000	200,000	200,000	—	—
Driftverkstad vid Hagalund övre	60,000	60,000	60,000	—	—
Skenfria vägkorsningar m. m..........	3 462,900	11 462,900	462,900	—	—
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar	3 185,000	185,000	185,000	—	—
Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten...........................	3 800,000	800,000	800,000	—	_

samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten å
tillhopa kr. 16,000,000 dels kr. 614,000 av nedanstående anslag till bostadshus för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk dels ock kr. 1,000,000
av det å 1922 års tilläggsstat under lemte huvudtiteln uppförda anslaget till bekämpande
av arbetslösheten å kr. 85,000,000.

I Kostnaden tidigare beräknad till 11,550,000.

3 » » » 6,550,000.

3 Se not 8 å föregående sida.

4 Därutöver beviljade kr. 525,700 skola enligt riksdagens beslut användas för andra arbeten.

5 Beloppet skall utgå av vissa besparade anslagsmedel.

6 Därutöver beviljade kr. 155,000 skola enligt riksdagens beslut användas för andra arbeten.

! Kostnaden tidigare beräknad till kr. 5,010,000.

8 Därav kr. 750,000 av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tillsvidare
anstå, samt kr. 1,605,000 av överskott å anslag till andra byggnadsföretag.

9 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 1,500,000.

10 Återstående kostnad kr. 75,000 beräknas skola täckas genom överflyttning av överskottsmedel
å andra arbeten.

II Därav skola kr. 212,900 utgå av vissa besparade anslagsmedel.

16 — Sev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. I.

— 242 —

1	1	2	3	4	5
Statsbanan Hällnäs—Stensele .........	1 19,875,000	5 13,575,000	13,375,000	13,055,000	3 5,500,000 ;
Statsbanan Jörn—Gubblijaure .........	4 7,150,000	5,500,000	5,500,000	3,960,000	1,650,000
Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare....................................	6 38,050,000	6,7 34,850,000	34,850,000	32,140,000	3 2,900,000
Markförvärv .................................	8 580,000	580.000	580,000	—	- |
Genomgående tryckluftbroms beträf-fande statens järnvägars rullande materiel ....................................	9 18,100,000	10 13,600,000	13,600,000	12,969,000	u _ 1
Statens uatlenfallsuerl;. Första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet ...........................	12 14,700,000	13 11,200,000	11,200,000	Säger 10,700,000	13,550,000 ; i i — |
Förberedande åtgärder för Vänerns reglering...................................	14 3,550,000	3,250,000	3,250,000	3,250,000	300,000

1 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 18,875,000.

2 Därutöver hava anvisats kr. 1,000,000 av de å tilläggsstat för åren 1921 och 1922 samt
å riksstaten för budgetåret 1923—1924 uppförda anslagen till arbeten för telegrafverkets samt
statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten å tillhopa
kr. 16,000,000.

3 Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

4 Kostnad för bandelen Jörn—Arvidsjaur. Kostnaden för banan i sin helhet har tidigare
beräknats till kr. 8,180,000.

5 Kostnaden endast beräknad för under byggnad varande delar av banan, nämligen Volgsjön—Sorsele
och Gällivare—Jokkmokk. Kostnaden för banan i sin helhet har tidigare beräknats
till kr. 30,150,000.

8 Därutöver hava anvisats kr. 200,000 av de å tilläggsstat för åren 1921 och 1922 samt
å riksstaten för budgetåret 1923—1924 uppförda anslagen till arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten å
tillhopa kr. 16,000,000, ävensom kr. 150,000 av de å 1921 års tilläggsstat under femte
huvudtiteln uppförda anslagen till bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd å
tillhopa kr. 34,500,000. Av berörda belopp å kr. 150,000 hava enligt senare meddelad
föreskrift kr. 3,200 använts till automobilvägbyggnad i Bohuslän och kr. 46,800 till täckande
av merkostnad genom beställning hos svenskt industriföretag av järnöverbyggnaden till stora
bågspannet för bron över Hammarbyleden vid Årsta holmar.

7 Därav kr. 1,200,000 av överskott å anslag till andra statsbanebyggnader.

8 Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det belopp,
som den 1 oktober 1927 kvarstod olyftat.

9 Kostnadsräkningarna äro grundade på förutsättningen, att de under andra kvartalet 1925
kalkylerade priserna icke komma att för den återstående monteringen avsevärt överskridas.
Kostnaden tidigare beräknad till kr 17,500,000.

10 Därutöver beviljade kr. 1,200,000 skola enligt riksdagens beslut användas för vissa
andra ändamål.

11 Återstående beloppet, kr. 4,500,000, skall enligt järnvägsstyrelsens beslut utgå av tillgängliga
förnyelsefondsmedel.

18 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 13,850,000.

13 Därutöver har Kungl. Maj:t anvisat kr. 3,500,000 av det å 1922 års tilläggsstat under
femte huvudtiteln uppförda anslaget till bekämpande av arbetslösheten å kr. 85,000,000.

14 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 3,350,000.

— 243 —

	1	2	H	4	5
Kraftstationen vid Norrforsen i Ume älv ..........................................	1 7,740,000	0,690,000	6,690,000: —	6,690,000: —
Iteglering och upprensning av Motala ström mellan sjöarna boxen och Glan .......................................	» 1,205,000	100,000			4 1,105,000
Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar	—	21,500,000	20,530,682: 4 7	20,490,682: 4 7	_
Gemensamt anslag för postverket, tele-grafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk. Bostadshus för tjänstemän vid post-verket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk.........		17,500,000	15,036,391: 50	Säger 14,326,541: 50	1.405,000 _
Statens domäner. Jägmästarebostäder i vissa revir......	2.228,384	6, "1,823,384	1,711.216:78	1,563,660: —
				Summa	15,534,000

1 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 6,690,000.

2 Återstående beloppet, kr. 1,050,000, har föreslagits att utgå av vissa besparade anslagsmedel.

3 Statens andel i kostnaden.

4 Ifrågavarande belopp kommer ej att äskas av 1928 års riksdag.

5 Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

8 Därutöver beviljade kr. 400,000 hava såsom obehövliga för anslagsändamålet tagits i
anspråk för finansiering av riksstaten för budgetåret 1927—1928.

Enligt förestående tablå skulle för fullföljandet av de å densamma upptagna
anläggningar, företag och anordningar i överensstämmelse med före
den 1 oktober 1927 uppgjorda planer och kostnadsberäkningar erfordras,
att riksdagen beviljade ytterligare anslag till ett sammanlagt belopp av

15.534.000 kronor. Härav äro emellertid de för statsbanan Hällnäs—Stensele
samt inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare beräknade beloppen,
tillhopa 8,400,000 kronor, avsedda att täckas av andra statsinkomster än
lånemedel.

Under förutsättning av oförändrat medelsanskaffningssätt skulle alltså för
ifrågavarande anläggningar m. m. återstå att upplåna 7,134,000 kronor.

Av de anslag av lånemedel för utgifter till kapitalökning, som riksdagen
anvisat för tiden till och med den 30 juni 1928, återstodo den 1 innevarande
december att utbetala 76,474,000 kronor. Då härtill lägges det belopp av

7.134.000 kronor, som enligt vad ovan meddelats återstår att anvisa för
beslutade företag, anläggningar och anordningar, därest dessa komma att

— 244 —

enligt hittills uppgjorda kostnadsberäkningar fullbordas och medlen
anskaffas genom upplåning, kommer man till ett belopp av 83,608,000
som inom de närmaste åren skulle behöva utbetalas av upplånade medel.

§ 80.

Kristidskommissionernas avveckling.

På grund av insända räkenskaper och räkenskapsuppgifter hava revisorerna
låtit uppsätta nedanstående tabeller till belysande av kristidskommissionernas
fortsatta avveckling.

Bränslekommissionen i likvidation.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar .........................................................

Inkomster:

Anmärkningsmedel ..........................................

Efter rättegångar m. m. influtna medel......

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar........................................................................

Resekostnader...................................................................

Inkasso- och rättegångskostnader ..............................

Diverse omkostnader........................................................

Vedkonto:

Ersättningar för utstämplad, men ej

avverkad skog....................................... 82,498: 3 3

Restersättningar för avverkad ved........ 42,473: 2 4

Diverse ersättningar ...........................

5,220: 64
84,713: —

Utförda kulturarbeten
Avskrivningar ............

13,163: 8 2 138,135:39
................. 3,643:43

Balans den 30 juni 1927.

Tillgångar:

Kassabehållning..................................

Innestående i bank ...................................................

Fordringar ....................................................................

Värde å inventarier m. m., som överlämnats till
byggnadsstyrelsen m. fl. ämbetsverk...................

100: —
33,731: 4 7
58,858: 75

809,926:10

89,933: 6 4

Summa 899,859:74

34,789: 4i
19,548: 74
14,330: 12
792: 10

A50 211,244:6 9

595,924:8 3 688,615:0 5

Summa 899,859: 74

— 245 —

Tillgångar
Inom linjen

Statens industrikoimnissions fond.

Debet.

Balans den 1 juli 1926.

3,799,104^24

Summa

Kredit. ''

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank................................................... 50,351: 15

Fordringar ............................................................... 2,056: 9 5

Inom linjen:

Lager av metaller i Leningrad 3,750,856:48
Fordran hos naftaindustri- och
handelsbolaget Mazout i Leningrad.
................................... 48,247:7 6 3,799,104: 24

52,408: i o

52,408: i o

52,408: i o

Summa 52,408: io

Statens folkhushållningskommissions fond.

Debet.

Tillgångar

Ersättningsmedel

Skulder:

I allmänhet.....

Skulder .....................

Arvoden till ombud ..
Expeditionskostnader
Avskrivning ..............

Tillgångar:

Innestående i bank
Fordringar ..............

Balans den 1 juli 1926:
Inkomster:

Balans den 30 juni 1927:

1,051,881: o v
259,162:17

1,843: 5 6
Summa 1,312,886: so

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

.................................................................. 1,843: 5 6

Utgifter:

................................................ 1,735: —

................................................ 17:35

................................................ 35,300: — 37,052: 3 5

Balans den 30 juni 1927:

335,674: n

938,316: 7 8 1,273,990: 8 9

Summa 1,312,886: so

246

Angående ökad
användning av
svenskt motorbränsle
inom
statens verk.

Statens krlgsförsäkringskonunjssion.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

.................................................................................. 1,335: 74

Inkomster:

................................................................ 309:03

..................-........................................... 1.289: 7 6 1,598:79

Summa 2,934:5 3

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder....................................................................................................... 1,289: 7 c

Leverering:

Till statskontoret..................................................................................... 1,644: 7 7

Summa 2,934:5 3

Tillgångar ...........

Räntemedel m. m.
Frigiven garanti

§ 81.

Revisorerna hava ansett sig böra ägna uppmärksamhet åt frågan om
sulfitspritens användning som motorbränsle inom statens verk.

Till belysning av den utsträckning, i vilken behov av motorolja inom
statens olika förvaltningsgrenar förekommer, må nämnas att de armén tillhöriga
motorfordonen för närvarande torde uppgå till omkring 250—300.
Motsvarande siffror för telegrafstyrelsens och vattenfallsstyrelsens del hava
uppgivits vara cirka 250 respektive 60 — 70. Vid statens järnvägar förekomma
för närvarande över 100 med olja som bränsle framdrivna dressiner.
Vid flottan användes i stor utsträckning olja för driften av marinens fartyg.
Åven för driften av tullverkets bevakningsfartyg åtgå stora kvantiteter
flytande bränsle.

Den inom landet tillverkade sulfitspriten användes för närvarande huvudsakligen
som motorbränsle i form av lättbentyl. Detta bränsle består av
25 procent sprit och 75 procent bensin. Varan tillhandahålles genom ett
för cellulosaindustrien gemensamt försäljningsbolag. Tillverkningen inom
landet uppgick under år 1926 till cirka 14 miljoner liter 50-procentig sprit.
De anlagda sulfitspritfabrikernas kapacitet utgjorde emellertid 38 miljoner
liter; skulle all avfallsluten från sulfitfabrikerna tillvaratagas, komme man
upp till en årlig tillverkningssiffra av över 100 miljoner liter. Till jämförelse
må erinras att importen av bensin under år 1926 uppgick till över
150 miljoner liter med ett uppskattat importvärde av omkring 34 miljoner
kronor. Även under förutsättning alltjämt av en så ringa tillsats som 25
procent sulfitsprit skulle alltså landets förbrukning av lättbentyl kunna
stegras till cirka 37 miljoner liter. Härtill bör läggas vad som åtgår för
andra ändamål exempelvis tekniskt bruk.

Enligt vad revisorerna från olika statens myndigheter inhämtat hava
vissa därstädes anställda försök med lättbentyl som bränsle för motorfordon

247

utfallit mycket gynnsamt. Sålunda liava inom telegrafverket 11 fordon av
olika storlek och typ och av skilda märken under en längre tid med gott
resultat provkörts med detta bränsle. Någon skadlig inverkan på motorerna
eller annan olägenhet har ej kunnat konstateras. Tvärtom har något större
effekt kunnat förmärkas. Bränsleförbrukningen har i genomsnitt visat sig
vara densamma som vid bensindrift. Liknande goda erfarenheter hava gjorts
vid andra statens verk.

Post- och telegrafverken hava i sina kontrakt med vederbörande bensinleverantör
intagit en bestämmelse om att uttagen må omfatta bensin eller
lättbentyl i fritt val, varvid det senare bränslet användes på alla orter, där
detta föres i marknaden av leverantören. Även inom andra förvaltningsgrenar
har lättbentylen börjat tagas i bruk för driftsändamål.

Då numera i handeln linnes att tillgå ett motorbränsle, delvis utgörande
en svensk produkt och i prishänseende konkurrenskraftigt med bensin, synes
önskligt att detta i möjligaste mån må komma till användning vid förekommande
förbrukning av brännolja inom landet. I särskilt hög grad torde
detta gälla de statens verk och myndigheter, som hava behov av dylikt
bränsle.

Revisorernas

uttalande.

— 248

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande eller
någon erinran från revisorernas sida.

Av revisorerna avlagda besök vid nedannämnda statens verk och inrättningar
m. m. hava icke föranlett något uttalande eller någon erinran från
revisorernas sida, nämligen vid

tullkammaren i Norrköping, allmänna läroverket i Norrköping, allmänna
läroverket i Västervik, högre läroanstalten för flickor i Västervik,
allmänna läroverket i Jönköping, kemiska stationen i Jönköping, tullkammaren
i Jönköping, lantmäterikontoret i Jönköping, kommunala mellanskolan
i Eslöv, tullexpeditionen å ångfärjan »Drottning Victoria», Sunnervikens
domsagas kansli i Uddevalla, samskolan i Strömstad, tullkammaren
i Strömstad, gränstullstationen i Hälle, kommunala mellanskolan i Sunne,
samskolan i Filipstad, tullkammaren i Gävle, högre allmänna läroverket i
Gävle, straffängelset i Gävle, yrkesinspektionens åttonde distrikt i Gävle,
landsfiskalsexpeditionen i Älvkarleby distrikt, tullkammaren i Söderhamn,
realskolan i Söderhamn, högre allmänna läroverket i Hudiksvall, kronohäktet
i Hudiksvall, tullkammaren i Sundsvall, kronohäktet i Sundsvall,
kommunala mellanskolan i Orsa, distriktslantmätarexpeditionen i Orsa
distrikt, distriktslantmätarexpeditionen i Mora södra distrikt, tullkammaren
i Falun, folkskoleseminariet i Falun, fängelset i Falun, kommunala
mellanskolan i Västanfors, kommunala mellanskolan i Ludvika, fortsättningsskolan
i Kloten, kronohäktet i Västervik, Kumlaby ödekyrka, Västerviks
hospital, Ornässtugan, kronohäktet i Uddevalla, distriktslantmätaren
i Sunne, landsfiskalsexpeditionen i Sunne, högre allmänna läroverket i Falun,
centralfängelset å Långholmen, spannmålslagerhuset i Eslöv, spannmålslagerhuset
i Hallsberg, större tulljagaren T. V. II, Strömstad, mindre
tulljagaren, Strömstad, statskontoret, pensionsstyrelsen, statens biografbyrå,
mosskulturföreningen, Jönköping, landstormsförrådet i Söderköping,
Jönköpings regemente i Jönköping, Smålands artilleri i Jönköping, landstormsförråden
i Norrköping, landstormsförrådet i Uddevalla, förplägnadsanstalten
i Hässleholm, skånska trängkårens fordons- m. fl. förråd i
Hässleholm, jagaren Nils Ehrenskjöld, Dalregementets kasernetablissemang
i Falun, landstormsförrådet i Mora, landstormsförrådet i Ludvika,
Bohusläns regementes kasernetablissemang i Uddevalla, nedre norra lotsdistriktets
expedition i Gävle, av ingenjörstrupp utförd brobyggnad över
Dalälven vid Överboda i Älvkarleby socken, fartygsinspektionen i Sundsvall,
bergmästarens expedition i Falun, arméns intendenturförråds i Stock -

24!)

holm bageri- och magasinsavdelningar, Drottningholms slott och kungsgård,
lotsstyrelsens lokaler, lotskaptensexpeditionen i Stockholm, postkontoret
i Norrköping, telegrafstationen i Norrköping, postkontoret i
Söderköping, telegrafstationen i Söderköping, postkontoret och telegrafstationen
i Åtvidaberg, telegrafstationen i Garnleby, postkontoret
i Västervik, telegrafstationen i Västervik, Kalmar slott, postkontoret
i Borgholm, telegrafstationen i Borgholm, slottsruinen i
Borgholm, stationshus och bangård i Jönköping, postkontoret i Jönköping,
telegrafstationen i Jönköping, länsstyrelsens lokaler i Jönköping,
Adalsvägen, Huskvarna, telegrafstationen i Huskvarna, postkontoret
i Huskvarna, postkontoret i Gränna, telegrafstationen i Gränna, telefonoch
telegrafstationen å Visingsö, järnvägsstation och bangård i Hässleholm,
postkontoret i Hässleholm, telegrafstationen i Hässleholm, postkontoret
i Eslöv, telegrafstationen i Eslöv, postkupén å färjan Malmö—Köpenhamn,
sjöposten nr 141 Sassnitz—Trälleborg, postkupé nr 142 Sassnitz—
Trälleborg, ångfärjan »Drottning Victoria», telegrafstationen i Uddevalla,
postkontoret i Uddevalla, postkontoret i Fjällbacka, telegrafstationen i
Fjällbacka, telegraf- och telefonstationen i Hunnebostrand, postkontoret i
Hunnebostrand, telegrafstationen i Strömstad, postkontoret i Strömstad,
järnvägsstation och bangård i Strömstad, postkontoret i Hälle, telegrafoch
rikstelefonstationen i Hälle, postkontoret i Näsinge, postkontoret i Lidköping,
telegrafstationen i Lidköping, postkontoret i Sunne, telegrafstationen
i Sunne, postkontoret i Deje, telegraf- och telefonstationen i Deje, postkontoret
i Molkom, telegrafstationen i Molkom, postkontoret i Filipstad,
telegrafstationen i Filipstad, Filipstads östra järnvägsstation, länsstyrelsen
och lantmäterikontoret i Gävle, postdirektionen i mellersta distriktet i
Gävle, poststationen i Gävle, telegrafstationen i Gävle, jägmästarexpeditionen
i Gästriklands revir i Gävle, kraftstationen i Älvkarleby, telegrafstationen
i Älvkarleby, postkontoret i Söderhamn, postkontoret i Hudiksvall,
telegrafstationen i Hudiksvall, postkontoret och postdirektionen i norra
distriktet i Sundsvall, telegrafstationen i Sundsvall, postkontoret i Orsa,
telefonstationen i Orsa, järnvägsstationen i Orsa, postkontoret i Mora, telegrafstationen
i Mora, järnvägsstationen i Mora, postkontoret i Kättvik,
telefonstationen i Kättvik, postkontoret i Leksand, telegrafstationen i
Leksand, telefonstationen i Gagnef, telefonstationen i Djurås, telefonstationen
i Borlänge, postkontoret i Falun, telegrafstationen i Falun, överjägmästarexpeditionen
i Falun, jägmästarexpeditionen i Falun, postkontoret
i Smedjebacken, telefonstationen i Smedjebacken, telefonstationen vid
Baggå bruk, telefonstationen i Fagersta, postkontoret i Ludvika, telegrafstationen
i Ludvika, postkontoret i Grängesberg, telefonstationen i Grängesberg,
poststationen i Kloten, Färjestadens hamn, Borgholms hamn, Jönköpings
revirexpedition, fiskehamnen i Hunnebostrand, poststationen i
Saltsjöbaden, telegrafverkets station i Saltsjöbaden.

250 —

Under revisionens gång hava besök avlagts å nedan nämndaj platser och
hava i dessa besök deltagit följande revisorer, nämligen:

vid central!ängelset i Norrköping: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N.
E. Nilsson och Olsson;

vid tullkammaren i Norrköping: undertecknade ödström, Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid allmänna läroverket i Norrköping: undertecknade J. Nilsson, Bärg,
Frändén, Svensson, Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid landstormsförråden nr 26 B och 27 A i Norrköping: undertecknade
ödström, Bärg, Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid postverkets lokaler i Norrköping: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Norrköping: undertecknade J. Nilsson,
Frändén, Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid lantbruks- och mejeriskolan i Bjärka-Säby: undertecknade J. Nilsson,
Ödström, Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Borg, Magnusson, N.
E. Nilsson och Olsson;

vid landstormsförrådet i Söderköping: undertecknade Ödström, Bärg,
Larson, Ericson, Magnusson, N. E. Nilsson;

vid postverkets lokaler i Söderköping: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Söderköping: undertecknade J. Nilsson,
Frändén, Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid post- och telegrafverkens lokaler i Åtvidaberg: undertecknade J.
Nilsson, Ödström, Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Sävström,
Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Gamleby: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid hospitalet i Västervik: undertecknade Ödström, Bärg, Larson, Ericson,
Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson.

vid kronohäktet i Västervik: undertecknade J. Nilsson, Frändén, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;

vid tullkammaren i Västervik: undertecknade Ödström, Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid allmänna läroverket i Västervik: undertecknade Ödström, Bärg,
Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid högre läroanstalten för flickor i Västervik: undertecknade Bärg,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid postverkets lokaler i Västervik: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Västervik: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;
vid arbetslöshets förläggningen vid Falerum: undertecknade J. Nilsson,

— 251

Ödström, Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson,
N. E. Nilsson och Olsson;

vid arbetslöshetsförläggningen vid Glabo: undertecknade .1. Nilsson, öd
ström, Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson,
N. E. Nilsson och Olsson;

vid arbetslöshetsförläggningen vid Kaler sebo (ödhult): undertecknade

J. Nilsson, Bär??, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg,
Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;
vid Kalmar slott: undertecknade Ericson och N. E. Nilsson;
vid lotsverkets tjänstefartyg »Kalmar»: undertecknade J. Nilsson, ödström,
Bärg, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E.
Nilsson och Olsson;

vid farleden genom Kalmarsunds djupränna: desamme;
vid farleden Kalmar—Färjestaden: desamme;
vid Färjestadens hamn: desamme;
vid Borgholms hamn: desamme;

vid postverkets lokaler i Borgholm: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Bärg, Larson, Svensson, Borg, Magnusson och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Borgholm: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Bärg, Larson, Svensson, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid slottsruinen i Borgholm: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg,
Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och
Olsson;

vid allmänna läroverket i Jönköping: undertecknade Ödström, Bärg,
Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid hovrätten i Jönköping: undertecknade Ödström, Bärg, Larson och
Borg;

vid kemiska stationen i Jönköping: undertecknade Ödström, Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid tullverkets lokaler i Jönköping: undertecknade Ödström, Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid straffängelset i Jönköping: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid lantmäterikontoret i Jönköping: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid mosskulturföreningen i Jönköping: undertecknade J. Nilsson, Fränden,
Svensson och Borg;

vid Jönköpings regemente i Jönköping: undertecknade Ödström, Bärg,
Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid Smålands artilleriregemente i Jönköping: undertecknade ,T. Nilsson,
Frändén, Svensson, Ericson, Borg och Magnusson;

vid postverkets lokaler i Jönköping: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;
vid telegrafverkets lokaler i Jönköping: desamme;

— 252 —

vid länsstyrelsens lokaler i Jönköping: undertecknade J. Nilsson, ödström,
Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson,
N. E. Nilsson och Olsson;
vid Ådalsvägen, Huskvarna: desamme; f

vid telegrafverkets lokaler i Huskvarna: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid postverkets lokaler i Huskvarna: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson och
Olsson;

vid postverkets lokaler i Gränna: undertecknade J. Nilsson, ödström,
Frändén, Larson, Svensson, Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Gränna: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid Kumlaby ödekyrka å Visingsö: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Larson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid Visingsborgs ruin: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Larson, Ericson,
Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler å Visingsö: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Larson, Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid kronojägarbostaden å Visingsö: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Larson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid kronoegendomar i Östergötland: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N.
E. Nilsson och Olsson;

vid förplägnadsanstalten i Hässleholm: undertecknade Ödström och
Larson;

vid skånska trängkårens fordons- m. fl. förråd: undertecknade Ödström.
Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid järnvägsstation och bangård i Hässleholm : undertecknade J. Nilsson,
Frändén, Svensson, Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid postverkets lokaler i Hässleholm: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Hässleholm: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid spannmålslagerhuset i Eslöv: undertecknade Ödström, Larson, Ericson,
Magnusson och N. E. Nilsson;

vid kommunala mellanskolan i Eslöv: undertecknade Ödström, Larson,
Ericson, Borg och N. E. Nilsson;

vid postverkets lokaler i Eslöv: undertecknade J. Nilsson, Frändén, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;
vid telegrafverkets lokaler i Eslöv: desamme;

vid arbetslöshetsförläggningen vid Tormestorp: undertecknade J. Nilsson,
Ödström, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Borg, Magnusson och
N. E. Nilsson;

— 253

vid ångfärjan »Malmö»: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Frändén, Larson,
Ericson, Magnusson och Olsson;
vid postkupén å färjan Malmö—Köpenhamn: desamme;
vid flygstationen i Malmö: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson och Olsson;

vid nödhjälpsarbetena å Bulltoftafältet: undertecknade J. Nilsson, Bärg,
Larson, Borg, Magnusson och Olsson;

vid tullen å ångfärjeleden Sassnitz—Trälleborg: undertecknade Ödström,
Svensson, Sävström, Borg och N. E. Nilsson;
vid sjöposten nr 141 Sassnitz—Trälleborg, desamme;
vid postkupé 142 Sassnitz—Trälleborg: desamme;

vid ång färjan »Drottning Victoria»: undertecknade Ödström, Svensson,
Sävström, Borg, N. E. Nilsson och Olsson;

vid kronohäktet i Uddevalla: undertecknade J. Nilsson, Frändén, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;

vid tullkammaren i Uddevalla: undertecknade ödström, Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;
vid realskolan i Uddevalla: desamme;

vid Sunnervikens domsagas kansli: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström och Borg;

vid Bohusläns regemente: undertecknade Ödström, Bärg, Larson, Ericson,
Magnusson och N. E. Nilsson;

vid telegrafverkets lokaler i Uddevalla: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid postverkets lokaler i Uddevalla: undertecknade J. Nilsson, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;

vid jägmästarexpeditionen i Uddevalla revir: undertecknade J. Nilsson,
Frändén, Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid postverkets lokaler i Fjällbacka: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Sävström, Borg, Magnusson, Nilsson och
Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Fjällbacka: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Bärg, Larson, Svensson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson
och Olsson;

vid statens järnvägars busslinjer Dingle—Fjällbacka, Dingle—Gravarne:
undertecknade J. Nilsson, Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Sävström,
Borg, Magnusson och Olsson;

vid statens järnvägar, väganläggningarna till nämnda orter: undertecknade
J. Nilsson, Ödström, Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Ericson, Sävström,
Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid järnvägsstationen i Dingle: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg,
Frändén, Larson, Svensson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och
Olsson;

vid fiskehamnen i Hunnébostrand: undertecknade J. Nilsson, ödström,

— 254 —

Bärg, Frändén, Larson, Svensson Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N.
E. Nilsson och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Hunnebostrand: undertecknade J. Nilsson,
Ödström, Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Borg, N. E. Nilsson och Olsson;

vid postverkets lokaler i Hunnebostrand: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Borg, Magnusson och Olsson;

vid Hunnebo kronopark: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid samskolan i Strömstad: undertecknade Ödström, Bärg, Larson, Svensson,
Magnusson och N. E. Nilsson;

vid tullkammaren i Strömstad: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg,
Frändén, Larson, Ericson, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid större tulljagare T. V. II, Strömstad: undertecknade J. Nilsson, Bärg,
Frändén, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid mindre tulljagare, Strömstad: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Frändén,
Sävström, Borg, Magnusson, ,N. E. Nilsson och Olsson;

vid landstorms förråd et i Strömstad: undertecknade Ödström, Bärg, Larson,
Svensson och N. E. Nilsson;

vid telegrafverkets lokaler i Strömstad: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Borg och Olsson;

vid postverkets lokalei'' i Strömstad: desamme;

vid statens järnvägars järnvägsstation och bangård: undertecknade J.
Nilsson, Ödström, Bärg, Frändén, Larson, Svensson, Borg, Magnusson, N.
E. Nilsson och Olsson;

vid gränstullstationen i Hälle: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Frändén,
Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid postverkets lokaler i Hälle: undertecknade J. Nilsson, Frändén, Borg,
Magnusson och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Hälle: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Borg och Olsson;

vid vägen Strömstad—Hälle: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Frändén,
Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid svenska legationshuset i Köpenhamn: undertecknade J. Nilsson,
Bärg, Frändén, Larson,, Ericson, Magnusson och Olsson;
vid konsulatet i Köpenhamn: desamme;

vid postverkets lokaler i Näsinge: undertecknade J. Nilsson och Borg;
vid Läckö slott: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg, Larson, Svensson,
Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilson och Olsson;

vid Läckö kungsgård: undertecknade Ödström, Bärg, Larson, Svensson,
Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid postverkets lokaler i Lidköping: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Bärg, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson
och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Lidköping: desamme;

255 —

vid arbetslöshets förläggningen, Fåglavik: undertecknade ,J. Nilsson, ödström,
Bärg, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson och
N. E. Nilsson;

vid arbetslöshets förlägyninyen, Annefors: undertecknade J. Nilsson,
Bärg, Larson, Svensson, Sävström, Borg och Magnusson;

vid vägarbete Sunne—Annefors—Munkfors: undertecknade J. Nilsson,
Bärg, Larson, Svensson, Sävström, Borg och Magnusson;

vid postverkets lokaler i Sunne: undertecknade J. Nilsson, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;
vid telegrafverkets lokaler i Sunne: desamme;

vid distriktslantmätarexpeditionen i Sunne: undertecknade J. Nilsson,
Svensson, Sävström och Olsson;

vid lands fiskalsexpeditionen i Sunne distrikt: undertecknade J. Nilsson,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid kommunala mellanskolan i Sunne: undertecknade Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid postverkets lokaler i Deje: undertecknade J. Nilsson, Svensson, Sävström,
Borg, Magnusson och Olsson;
vid telegrafverkets lokaler i Deje: desamme:

vid lantmannaskolan i Molkom: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Larson,
Svensson, Ericson, Magnusson och Olsson;
vid folkhögskolan i Molkom: desamme;

vid postverkets lokaler i Molkom: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Svensson,
Sävström, Magnusson och Olsson;

vid telegrafverkets lokaler i Molkom: undertecknade J. Nilsson, Bärg,
Svensson, Sävström och Olsson;

vid bergsskolan i Filmstöd: undertecknade Bärg, Larson, Ericson, Magnusson
och N. E. Nilsson;
vid samskolan i Filipstad: desamme;

vid postverkets lokaler i Filipstad: undertecknade J. Nilsson, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;
vid telegrafverkets lokaler i Filipstad: desamme;

vid statens järnvägar — Filipstads östra: undertecknade J. Nilsson, Bärg,
Larson, Svensson, Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid jagaren Ehrenskjöld: undertecknade J. Nilsson, ödström, Bärg, Frändén,
Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och
Olsson;

vid postkontoret, Saltsjöbaden: undertecknade J. Nilsson, ödström, Bärg,
Frändén, Svensson, Sävström, Magnusson och Olsson;

vid telegrafstationen, Saltsjöbaden: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid Drottningholms slott och kungsgård: undertecknade Ödström, Bärg,
Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, Nilsson och Olsson;

— 256

vid tullkammaren i Gävle: undertecknade ödström, Bärg, Larson, Ericson,
Magnusson och N. E. Nilsson;

vid högre allmänna läroverket i Gävle: undertecknade Ödström, Bärg,
Larson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid straffängelset i Gävle: undertecknade J. Nilsson, Frändén, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;

vid yrkesinspektionens åttonde distrikt: undertecknade Bärg, Ericson
och Magnusson;

vid Hälsinge regemente i Gävle: undertecknade Ödström, Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid lotsdistriktets expedition i Gävle: undertecknade Ödström, Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid länsstyrelsen och lantmäter ikontor et i Gävle: undertecknade J. Nilsson,
Frändén, Svensson, Ericson, Sävström, Borg och Olsson;

vid postdirektionen i mellersta distriktet, Gävle: undertecknade J. Nilsson,
Frändén, Svensson, Sävström, Borg och Olsson;
vid poststationen i Gävle: desamme;
vid telegrafstationen i Gävle: desamme;

vid jägmäst ar expeditionen i Gästriklands revir, Gävle: desamme;
vid den av ingenjörstrupp utförda brobyggnaden över Dalälven vid
Överboda: undertecknade J. Nilsson, ödström, Bärg, Larson, Svensson,
Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid ostkustbanan med dithörande anläggningar: undertecknade Bärg,
Larson, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid Älvkarleby landsfiskalsdistrikt: undertecknade J. Nilsson, Sävström
och Olsson;

vid Älvkarleby kraftstation: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg,
Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, Nilsson och Olsson;

vid telegrafstationen, Älvkarleö: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;

vid statens småskoleseminarium i Hagaström: undertecknade J. Nilsson,
Bärg, Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Magnusson, N. E. Nilsson och
Olsson;

vid tullkammaren i Söderhamn: undertecknade Ödström, Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid postkontoret i Söderhamn: undertecknade J. Nilsson, Svensson, Sävström,
Borg och Olsson;
vid telegraf stativmen i Söderhamn: desamme;

vid högre allmänna läroverket, Hudiksvall: undertecknade Ödström,
Bärg, Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;
vid Tullkammaren i Hudiksvall: desamme;

vid kronohäktet i Hudiksvall: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Svensson,
Ericson, Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

257

vid postkontoret i Hudiksvall: undertecknade J. Nilsson, Svensson, Sävström,
Borg och Olsson;

vid telegrafstationen i Hudiksvall: undertecknade J. Nilsson, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;

vid kronohäktet i Sundsvall: undertecknade J. Nilsson, Svensson, Sävströin,
Borg och Olsson;

vid tullkammaren i Sundsvall: undertecknade ödström, Bärg, Larson,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid fartygsinspektionen i Sundsvalls distrikt: undertecknade ödström,
Bärg, Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid postkontoret och postdirektionen i norra distriktet, Sundsvall: undertecknade
J. Nilsson, Svensson, Sävström, Borg och Olsson;
vid telegrafstationen i Sundsvall: desamme;

vid kommunala mellanskolan i Orsa: undertecknade ödström, Bärg, Larsson,
Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid distriktslantmätarexpeditionen i Orsa distrikt: underteckn"de Ödström,
Bärg, Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid postkontoret i Orsa: undertecknade J. Nilsson, Svensson, Sävström,
Borg och Olsson;

vid telefonstationen i Orsa: desamme;

vid järnvägsstationen i Orsa: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg,
Larson, Svensson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid lantmannaskolan i Mora: undertecknade J. Nilsson, ödström, Bärg,
Larson, Svensson, Ericson, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid kommunala mellanskolan i Mora: undertecknade Ödström, Bärg,
Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid distriktslantmätarexpeditionen i Mora södra distrikt: undertecknade
J. Nilsson, Bärg, Svensson, Borg och Olsson;

vid landstormsförrådet i Mora: undertecknade Ödström, Bärg, Larson,
och N. E. Nilsson;

vid postkontoret i Mora: undertecknade J. Nilsson, Svensson, Sävström
och Olsson;

vid telegrafstationen i Mora: undertecknade J. Nilsson, Svensson, Sävström,
Borg och Olsson;

vid järnvägsstationen i Mora: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Svensson,
Sävström och Olsson;

vid Ornässtugan: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg, Larson,
Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och Olsson;

vid tullkammaren i Falun: undertecknade Ödström, Bärg, Larson, Ericson,
Magnusson och N. E. Nilsson;

vid allmänna läroverket i Falun: desamme;
vid folkskoleseminariet i Falun: desamme;
vid bergsskolan i Falun: desamme;

vid länsstyrelsen i Falun: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Frändén, Lar17
— Mev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. T.

— 258 —

son, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson, N. E. Nilsson och
Olsson;

vid lantmäter ikontor et i Falun: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Frändén,
Larson, Svensson, Ericson, Sävström, Borg, Magnusson och Olsson;

vid fängelset i Falun: undertecknade J. Nilsson, Frändén, Svensson, Sävström,
Borg och Olsson;

vid bergmästarens expedition i Falun: undertecknade Ödström, Bärg,
Larson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid Dalregementets kasernetablissement i Falun: undertecknade Ödström,
Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid postkontoret i Falun: undertecknade J. Nilsson, Frändén, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;
vid telegrafstationen i Falun: desamme;

vid överjägmästarexpeditionen i Falun: undertecknade J. Nilsson,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;
vid jägmästarexpeditionen i Falun: densamme;

vid postkontoret i Rättvik: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg,
Larson, Svensson, Magnusson och Olsson;

vid telefonstationen i Rättvik: undertecknade J. Nilsson, Svensson, Borg
och Olsson;

vid postkontoret i Leksand: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg,
Larson, Svensson, Sävström, Magnusson och Olsson;

vid telegrafstationen i Leksand: undertecknade J. Nilsson, Svensson,
Borg och Olsson;

vid telefonstationen i Gagnef: undertecknade J. Nilsson, ödström, Svensson,
Borg och N. E. Nilsson;

vid telefonstationen i Djuras: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Svensson,
Sävström och N. E. Nilsson;

vid postkontoret i Rorlänge: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Larson,
Svensson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid telefonstationen i Rorlänge: undertecknade J. Nilsson, Svensson, Borg
och Magnusson;

vid kommunala mellanskolan (Norrbärke), Smedjebacken: undertecknade
Ödström, Bärg, Larson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid postkontoret i Smedjebacken, undertecknade J. Nilsson, Svensson,
Sävström, Borg och Magnusson;

vid telefonstationen i Smedjebacken: undertecknade J. Nilsson, Svensson,
Sävström och Borg;

vid telefonstationen vid Raggå bruk: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Frändén och Svensson;

vid telefonstationen i Fagersta: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Magnusson;

vid kommunala mellanskolan i Västanfors: undertecknade Ödström,
Bärg, Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

— 259 —

vid postkontoret i Västanfors: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström och Borg;

vid telefonstationen i Västanfors: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Magnusson;

vid järnvägsstationen i Västanfors: undertecknade J. Nilsson, ödström,
Bärg, Frändén, Larson, Svensson och N. E. Nilsson;

vid kommunala mellanskolan i Ludvika: undertecknade ödström, Bärg,
Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;
vid landstormsförrådet i Ludvika: desamme;

vid postkontoret i Ludvika: undertecknade J. Nilsson, Frändén, Svensson,
Sävström, Borg och Olsson;
vid telegrafstationen i Ludvika: desamme;

vid postkontoret i Grängesberg: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg,
Frändén, Larson, Svensson, Sävström, Magnusson och Olsson;

vid telefonstationen i Grängesberg: undertecknade J. Nilsson, Frändén,
Svensson, Sävström, Borg och Olsson;

vid fortsättningsskolan i Kloten: undertecknade Ödström, Bärg, Frändén,
Larson, Ericson, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid poststationen i Kloten: undertecknade J. Nilsson, Frändén, Svensson,
Sävström, Borg, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid domänverkets såg i Kloten: undertecknade Ödström, Frändén, Svensson,
Ericson och N. E. Nilsson;

vid nödhjälpsarbetenas förläggning och den utförda lastkajen vid Kloten:
undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg, Larson, Svensson, Ericson,
Sävström, Borg, Magnusson och N. E. Nilsson;

vid riksarkivet, Stockholm: undertecknade Bärg, Larsson, Magnusson
och Olsson;

vid djur går d sk ommissionen, Stockholm: undertecknade Ödström, Svensson,
Ericson och Borg;
vid kronobageriet, Stockholm: desamme;

vid pensionsstyrelsen, Stockholm: undertecknade J. Nilsson, Svensson,
Frändén, Sävström och Borg;

vid riksförsäkringsanstalten, Stockholm: undertecknade Ödström, Ericson,
Bärg, Larsson och Magnusson;

vid statskontoret, Stockholm: undertecknade J. Nilsson, Frändén, Sävström
och Olsson;

vid patent- och registreringsverket: undertecknade J. Nilsson, Ödström,
Bärg, Larson, Svensson, Ericson, Borg och Magnusson;

vid statens pensionsanstalt, Stockholm: undertecknade J. Nilsson, ödström,
Frändén, Sävström, Svensson och Borg;

vid central fängelset å Långholmen: undertecknade Ödström, Bärg, Frändén,
Larson, Svensson, Ericson, Magnusson och Olsson;

vid vattenregleringsföretagen vid Kilaån och Vingåkersån: undertecknade
Bärg, Larson, Svensson och Magnusson;

— 260 —

vid lagerhuset och fryshuset i Hallsberg: undertecknade Bärg, Larson,
Svensson och Magnusson;

vid nationalmuseum: undertecknade J. Nilsson, Bärg, Larson, Magnusson
och Olsson;

vid statens biografbyrå: undertecknade J. Nilsson, Ödström, Bärg, Frändén,
Larson, Svensson, Ericson, Borg, Magnusson och Olsson;

vid krigsskolan å Karlberg: undertecknade J. Nilsson, Larson, Magnusson
och Olsson;

vid arméförvaltningens ämbetslokaler, Stockholm: undertecknade J.
Nilsson, Frändén, Svensson, Ericson, Sävström och N. E. Nilsson;

vid kungl. operan och dramatiska teatern: undertecknade J. Nilsson,
Bärg, Frändén, Larson, Borg, Sävström, Magnusson, N. E. Nilsson och
Olsson.

Stockholm den 15 decemher 1927.

JOH. NILSSON.

A. O. FRÄNDÉN.
OSCAR ERICSON.
KARL MAGNUSSON.

P. ÖDSTRÖM.
EDW. LARSON.
AUG. SÄVSTRÖM.
N. E. NILSSON.

A. J. BÄRG.

M. SVENSSON.

K. A. BORG.

P. VALERIUS OLSSON.

Nils Löwbeer.

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1927 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JULI 192(1—30 JUNI 1927

DEL II

TABELLER

STOCKHOLM 1927
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

:

Innehållsförteckning-,

Sicl. Sid.

Första huvudtiteln. Centrala skiljenämnden ..................... 40

Reparationer it Stockholms slott m. fl. för Statens tvångsarbetsanstalt och statens

de kungl. hoven upplåtna byggnader 1 vårdanstalt för alkoholister å Svartsjö 41

Polis-, lys- och renhållning vid Stock- Statens tvångsarbetsanstalt och statens

holms slott .................................... 1 vårdanstalt för alkoholister i Lands Brandväsendet

och yttre lyshållningen krona............................................. 42

vid Stockholms slott........................ 2 Statens vårdanstalt å Venngarn för alko Drottningholms

slott........................... 2 holister........................................ 43

Gripsholms d:o ........................ 3 Arbetsrådet ...................................... 44

Ulriksdals d:o ........................... 3 Pensionsstyrelsen .............................. 44

Haga lustslott och park .................... 4 Allmänna barnhuset i Stockholm......... 46

Strömsholms slott............................. 5 Medicinalstyrelsen med underlydande

Rosersbergs d:o ................. 6 anstalter ....................................... 47

Statens uppfostringsanstalt å Salbohed

Andra, huvudtiteln. för Sinnesslöa gossar........................ 31

Justitiedepartementet ....................... 7 Statens uppfostringsanstalt i Vänersborg

Justitiekanslersexpeditionen ............... 8 för sinnesslöa flickor ..................... 52

Högsta domstolen och nedre justitierevi- Danviks hospital ............................ 53

sionen .......................................... 8 Överståthållarämbetet och länsstyrel Svea

hovrätt .................................. 9 serna.......................................... 55

Göta d:o .................................... 10 Statens byggnadsbyrå ........................ 58

Hovrätten över Skåne och Blekinge...... 10

Fångvårdsstyrelsen.............................. 11 Sjätte huvudtiteln.

Statens uppfostringsanstalt å Bona ...... 12 Kommunikationsdepartementet ............ 59

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen......... 59

Tredje huvudtiteln. Byggnadsstyrelsen.............................. 62

Utrikesdepartementet........................... 13

Sjunde huvudtiteln.

Fjärde huvudtiteln. Finansdepartementet.......................... 66

Arméförvaltningen............................ 15 Kammarkollegium .............................. 67

Arméns totalkostnader....................... 17 Statskontoret .................................... 67

Krigshögskolan ............................... 20 Mynt- och justeringsverket.................. 69

Artilleri- och ingenjörhögskolan ......... 21 Kammarrätten.................................... 70

Ridskolan.......................................... 22 Statistiska centralbyrån ..................... 70

Infanteriskjutskolan ........................... 23 Bank- och fondinspektionen ............... 71

Krigsskolan...................................... 24 Riksräkenskapsverket ....................... 72

Marinförvaltningen .......................... 26 Allmänna civilförvaltningens lönenämnd 72

Sjökrigshögskolan ............................. 28 Statens bostadsnämnd ........................ 74

Sjökrigsskolan.................................... 29 Statens tryckerisakkunnige ................. 74

Sjökarteverket.................................... 30 Tullverket........................................ 75

Flygstyrelsen .................. 31 Kontrollstyrelsen ............................. 77

Femte huvudtiteln. Åttonde huvudtiteln.

Socialdepartementet ........................... 32 Ecklesiastikdepartementet .................. 78

Riksförsäkringsanstalten ..................... 33 Riks- och landsarkiven........................ 78

Försäkringsrådet................................ 37 Kungl. biblioteket.............. 84

Socialstyrelsen ................................. 38 Stifts- och landsbiblioteket i Linköping 85

- IV -

Pedagogiska biblioteket .....................

Nationalmuseet ................................

Livrustkammaren ..............................

Kulturhistoriska museet i Lund............

Musikhistoriska museet .....................

Konsistorier, domkyrkor m. m............

Svenska akademien ...........................

Vetenskapsakademien med naturhistoriska
riksmuseet.............................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
...................................

Akademien för de fria konsterna .........

Musikaliska akademien.......................

Uppsala universitet ...........................

Lunds universitet ..............................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Serafimerlasarettet.............................

Allmänna bambördshuset med asylen för
fattiga barnaföderskor och deras barn

i Stockholm...............................

Rasbiologiska institutet .....................

Farmaceutiska institutet ....................

Tekniska högskolan ..........................

Chalmers tekniska institut ..................

D:o d:o, materialprovningsan stalten

.........................................

Skolöverstyrelsen ..............................

Allmänna läroverken m. m................

Statens folk- och småskoleseminarier...

Tysta skolan å Lidingön....................

Institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda ....................................

Läroanstalterna för blinda ..................

Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte.............................

Tekniska läroverk..............................

Särskilda anstalter för yrkesundervisning

Statens biografbyrå ..........................

Gymnastiska centralinstitutet..............

Aug. Abrahamsons stiftelse..................

Nionde huvudtiteln.

Jordbruksdepartementet ....................

Lantbruksstyrelsen..............................

Lantbruksakademien....................... ...

Centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet ...........................

Lantbruksinstitutet vid Ultuna ............

Ultuna egendom jämte lantbruksskolan

vid Ultuna ...................................

Lantbruks- och mejeriinstitutet jämte hovbeslagsskolan
vid Aluarp ...............

Sid.

Alnarps egendom jämte lantbruksskolan

vid Alnarp ................................... 147

Alnarps trädgårdar ........................... 148

Övriga undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar ............ 150

Stuteriväsendet ............ 153

Veterinärhögskolan ........................... 155

Veterinärinrättningen i Skara............... 156

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse ... 156

Statens centrala frökontrollanstalt ...... 157

Statens lokala fiskeriadministration och

fiskerinäringens understöd .............. 158

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
.......................................... 159

Skogshögskolan ................................. 160

Statens skogsförsöksanstalt.................. 161

Statens skogsskolor och fortsättnings skolan

vid Kloten.......................... 162

Lantmäteristyrelsen ......................... 164

Rikets allmänna kartverk..................... 166

Sveriges geologiska undersökning......... 168

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
............................................ 169

Tionde huvudtiteln.

Handelsdepartementet ........................ 171

Kommerskollegium............................ 172

Navigationsskolorna .......................... 174

Lotsstyrelsen .................................... 176

Patent- och registreringsverket............ 177

Försäkringsinspektionen ..................... 179

Statens provningsanstalt..................... 180

Ingenjörsvetenskapsakademien ............ 181

Elfte huvudtiteln.

Statsunderstödda pensionsanstalter ...... 182

Statens affärsdrivande verk.

Postverket ....................................... 184

Telegrafverket................................... 188

Statens järnvägar ............................. 190

» vattenfallsverk....................... 192

» domänverk .......................... 194

» utarrenderade jordbruksdomäner 198

» reproduktionsanstalt ............... 198

Statsverkets inkomster och utgifter...... 200

Kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga m. m....... 202

Sid.

85

86

88

89

89

90

94

95

98

100

101

101

104

105

108

109

110

no

in

112

113

114

116

120

122

123

124

126

128

132

134

134

135

137

138

142

143

144

145

146

— 1

FÖRSTA HUVUDTITELN.

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven

upplåtna byggnader.

Debet.

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna

byggnader ................................................................................. 03,000: —

2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för

de kungl. hoven upplåtna byggnader ............................................. 50,000: —

Från hovförvaltningen.................................................................................... 23,000: —

Försäljningsmedel........................................................ ■ ..................^^^^^0,925^68

Summa 141,925: «s

Kredit.

Utgifter:

Böner och arvoden....................................................................................... 10,450: —

Reparations- och underhållskostnader ........................................................-••• 131,475: 6S

Summa 141,925: B s

Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

Debet.

Inkomster

Första huvudtiteln:

B. 3. Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott ............................... 22,500: —

4. Täckande av under budgetåret 1924—1925 uppkommen brist å anslag

till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott .............. ......... 8,500: —

5. Täckande av motsedd brist å anslaget till polis-, lys- och renhållning vid

Stockholms slott ........................................................................... 22,500: —

Rabatt å elektrisk ström................................................................................. 119: 16

Från hovförvaltningen.........................................................................——j_2d>33^20

Summa 56,252: 36

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. .......................................................................................... 34,260: öts

Beklädnad, belysning, renhållning m. m....................................................13,491:68

Till hovförvaltningen återbetalt förskott ..........................................—8,481:65

Leverering till statskontoret......................................................................18:85

Summa 56,252: 3(5

1 — It ev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. II.

— 2 —

Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slo

Debet.

Inkomster -

Första huvudtiteln:

B. 6. Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott..................

7. Täckande av motsedd brist å anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen
vid Stockholms slott .................................................

11,250: —
3,000: —

Summa 14,250: —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m........................................................................................... 9,589: 0 2

Beklädnad, lyshållning m. m......................................................................... 4,600: 98

Summa 14,250: —

Drottningholms slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................... 82,293: 7 8

Inkomster.

Första huvudtiteln:

B. 8. Drottningholms slott......................................................... 24,600: —

9. Förstärkning av anslaget till Drottningholms slott............... 50,000: -—

Vinst å fastigheten ....................................................................... 16,336: 85

» » jordbruket och skogen ...................................................... 11,156:03 102 092:88

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1927:

.................................................................... 6,127:17

Summa 190,513: 38

Kredit.

Balans den 1 juli 1926

Skulder...................................................................................................... 4,216: 58

Utgifter:

....................................... 34,457:14

........................................ 31,420: o i

........................................ 4,029:03

........................................ 3,357:81

........................................ 36,569:18 109,833:7 2

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabeh&llning ........................................................................ 62: 04

Innestående i bank..................................................................... 15,312:6 7

Inventarier, materialier och förråd................................................ 61,088:8 7 76,463:08

Slottsförval tningen:

Avlöningar och pensioner m. m............

Underhåll av byggnader ....................

Övriga utgifter...................................

Upprensning av parkdammarna m. m......

Förlust å parken och trädgården ...........

Summa 190,513: 38

Gripsholms slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................... 20,252: 17

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 10. Gripsholms slott .......................................................... 6,000: —

11. Förstärkning av anslaget till Gripsholms slott .................. 3,000: —

12. Vissa anordningar vid Gripsholms slott till skydd mot eldfara 45,000: —

Intressemedel ............................................................................. 893:59

Hyres- och arrendemedel............................................................. 6,104: —

Slottets andel av förevisningsmedel ............................................... 4,592: 83

Vinst å skogen ........................................................................... 15,905: 03

Diverse .....................................................................................- 100:- »1,595:45

Summa 101,847: 62

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ..................................................................................................... 3,763: 71

Utgifter:

Löner, pensioner m. m................................................... 13,920:_

Slottets underhåll ............... ........................................................ 2,362:42

Underhåll av övriga byggnader och inventarier ............................. 3,384: 70

Avskrivning å inventarier ............................................................ 318: 39

Förlust å jordbruket .................................................................. 774: 6 8

» » parken och trädgården ................................................... 3,367: 57

Vattenledningsanläggning............................................................... 43,488: 53

Övriga utgifter............................................................................. 8’492: 83 76 109. 12

Balans den SO juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank......................... ........................................... 6,367: 78

Förskott...................... 1,941:88

Inventarier, materialier och förråd................................................ 12,565:13

Fordringar............................................................................. 1,100:— 21,974: 79

Summa 101,847: 62

Ulriksdals slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ...................................................................

17,921: 88

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 13. Ulriksdals slott .............................................................. 8,250: —

14. Förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott ..................... 4,200: —

Bidrag av Djurgårdskassan............................................................... 6,000: —

Arrende- och hyresmedel .............................................................. 28,090: —

— 4 —

Ersättnings- och försäljningsmedel

Intressemedel.............................

Ökat värde å inventarier ...........

Diverse......................................

Skulder:

Amorterings) än för vissa

Balans den 30 juni 1927:

reparationsarbeten å lägenheten Beylon

... 12,590: 75
114:12
240:12

166:35 59,651:3 4

.. 20,000:-

Summa 97,573: 22

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden m. m...............................

Byggnads- och underhållskostnader........................

Belysning, renhållning, expenser m. m...................

Avskrivning å inventarier ....................................

12,105: —

65,811: 63
9,989: 28

297: 67 87,703:58

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ....................................................

Inventarier ................................................................

1,329: 09
2,644: 63

5,895:9 2 9,859:64

Summa 97,573: 32

Haga lustslott och park.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Inkomster :

Första huvudtiteln:

B. 15. Haga lustslott och park.........................................

16. Förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park

Bidrag från Djurgårdskassan ...............................................

» » Stockholms stad ...............................................

Arrende- och hyresmedel......................................................

Intressemedel .........................................................-........

Ökat värde å inventarier......................................................

Diverse .............................................................................

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden m. m.............................

Underhållskostnader ..........................................

Belysning, renhållning, expenser m. m...............,.

Avskrivning å inventarier.....................................

Balans den 30 juni 1927

Tillgångar:

Kassabehållning .......................................................

Innestående i bank.....................................................

Obligationer.............................................................

Inventarier.................................................................

100,130: 92

8,000: —

3,500: -1,500: —

6,500: —

26,157: 52
8,315: 1»

10: so

17: 10 54,000: 80
Svimma 154,131: 22

16,037: —

26,999: 8 7
7,528: 82

69: 56 50,635: 2 4

101: 66
14,892: so
87,170: —

1,332: 02 103.495:98

Summa 154,131: 22

Sandförsäljningen vid Haga.
Debet.

Inkomster:

Försäljningsmedel.

Kredit.

Utgifter:

Omkostnader för kontroll .....................................

Lever ering :

Till statskontoret

Strömsholms slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar .....................................................................

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 17. Strömsholms slott..........................................

18. Förstärkning av anslaget till Strömsholms slott

Hyres- och arrendemedel.............................................

Försäljningsmedel ......................................................

Intressemedel m. m....................................................

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar..........................................................

Byggnads- och underhållskostnader ......................

Bränsle, renhållning, expenser m. m....................

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank......................................................

.......... 3,800: —

Summa	3,800: —
	200: —
	3,fi00: —
Summa	3,800: —

	3,903: 65
3,000: —
2,500: —
1,615: —
133:61
128: 39	7,377: —
Summa	11,280:65

2,315:	—
4,524:	16
2,044:	64	8,883: 80
16:	84
2,380:	01	2,396: 85

Summa 11,280:6 5

— 6 —

Rosersbergs slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................... 14,232: 50

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 19. Bosersbergs slott .......................................................... 3,000:_

Hyres- och arrendemedel.............................................................. 7 935;_

Intressemedel ............................................................................. 60:8 5

Vinst å skogen ........................................................................... 13,400:5 8 24,396: 48

Summa 38,628: 98

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar, pensioner m. m.......................................................... 9 539._

Underhållskostnader .................................................................... 9165: 08

Avskrivning å inventarier............................................................... 46g; 7S

Övriga utgifter...........................................................2,514: 69 21,726:55

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning ...................................................................... 1301:80

Innestående i bank.................................................................... 5 698:28

Inventarier och förråd ............................................................... 9,902: 85 jfi 902. g8

Summa 38,628: 93

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

	Debet	Kredit		:
	Till-gångar den x/7 1926	Leverering från stats-kontoret	Utgifter	Levere-ring till stats-kontoret	Summa	I
Andra huvudtiteln:
A. 1. Lönefyllnad åt statsministern	—	—	6,000	—	6,000	—	—	—	6,000	—
2. Statsråden utan departement	-	—	72,000	-	72,000	—	—	—	72,000	—
3. Departementschefen............ 4. Departementets avdelning av	-	—	24,000	—	24,000	—		—	24,000	—
Kungl. Maj:ts kansli ......	_	—	148,627	09	148,527	09	100	—	148,627	09
5. Extra ledamöter å lagavdel-
	....	_	23,857	50	23,857	50	_	_	23,857	50
6. Departementschefens ombud
för tillsyn å tryckta skrif-ters allmängörande .........		_	14,933	3 9	14,933	3 9		_	14,933	39
7. Handsekreterare åt statsmi-
	_	_	4,000 153,427	_	4,000	_	_	_	4,000	—
D. 2. Regeringsrätten .............	—	—	65	153,427	65	—	—	153,427 2,643	65
I. 5. Internationella byrån i Bern	—	—	2,643	36	2,643	36	—	—	36
8. Skrivmaterialier och expen-
	6,396 3 006	0 6	53,250 14,800	_	58,483 17,805	40	1,162 1	66	59,646 17,806	06
	5 1		30	*21	51
10. Kommittéer och utredningar
	„	_	2,281	50	2,281	50	_	_	2,281	50
11. Extra utgifter ................. 13. Dyrtidstillägg åt befattnings-	—	—	1,875		1,875				1,875 49,259
havare i statens tjänst.....	—	—	49,259	—	49,259	—	—	—	—1
Summa	9,402^ 5 7	570,954	49	579,093	19	1,263! 8 7	580,357! 0 6

— 8

Justitiekanslersexpeditionen.

	Debet	Kredit
		Levere-			Levere-
1	Upp- börd	ring från stats-	Utgifte	r	ring till stats-
		kontoret			kontoret
Andra huvudtiteln:
C. 1. Justitiekanslersexpeditionen...... X. 8. Skrivmaterialier och expenser,	— !—	48,030	55	48,030	56	- .-
	_ _	10,615	35	10,615	35	_ l_
13. Dyrtidstillägg åt befattningsha-
vare i statens tjänst ...........	— i—	6,120	74	6,120	7 4	- |-
Hyresmedel ... ......................................	5041—	—	—	—	—	5041—

Summa 504 — 64,766; 6 4

64,766!s4! 5041-

Summa

48,030

10,615

6,120

504

65,270

64

Högsta domstolen och nedre justitierevisionen.

	Debet	Kredit
	Till-gångar den l/j	Levere-ring från stats-	Utgifte		Levere-ring till stats-	Summa
	1926	kontoret			kontoret
Andra huvudtiteln:
Högsta domstolen och regerings-
rätten:
		512,362183	512,362	33		519.369 sa
3. Extra expeditionsvakt vid
högsta domstolen.........	- —	2,208 —	2,208	—	— !—	2,208	—
Nedre justitierevisionen:	i
D. 4. Nedre justitierevisionen...		440,017 49	440,017	49	— i—	440,017	49
5. Tillfällig förstärkning av
arbetskrafterna............	- -	54,314|47	54,314	47	— i—	54,314	47
6. Extra expeditionsvakt ...	- —	2,2081 —	2,208	—	_ 1—	2,208	—
I. 8. Skrivmaterialier och expen-
		66.300j —	66,376 1,779			66,733 1,779	25
9. Tryckningskostnader ......... 13. Dyrtidstillägg åt befattnings-		1,779 so	80	i	30
kavare i statens tjänst ..	- 1-	122,91185	122,911	35	— —	122,911	35
Sjunde huvudtiteln:
D. 24. Avlöningsförhöjningar åt
vissa ieke-ordinarie be-
fattningshavare inom den civila statsförvaltningen...	_ j -	4,373 3 7	4,373	37	_ ! —	4,373	i 37
Summa	433! 2 5	1,206,474 31	1,206,550131	357 25	1,206,907156!

9

Svea hovrätt.

Tillgångar

ilen */j
192G

Debet

LevereUpp-
ring från
börd 1 statskontoret -

Utgifter

Kredit

'' Leverc- j
1 ring till
statskontoret -

Tillgångar

den 30/o
1927

Andra huvudtiteln:
Svea hovrätt:
D. 7. Hovrätten ......	1,914168;	550i — | 840,000	—	843,102j 321
8. Extra ledamot..		— — 8,580	—	8,580) —
9. Förste amanu-
ens å krigshov-
rättsavdelnin-
gen...............	- —	*— —| 4,596	—	4,596 —''
10. Extra expedi-				_ |
tionsvakt ......		— j— 2,208	—	2,208! — !
D. 13. Tillfällig förstärk-
ning av hov-
rätternas arhets-
krafter ............	82 o o	4821 sot 103,000	—	102,971:64!
I. 6. Ålderstillägg ......	- 1—	— —1 1,000	—	1,000! —
8. Skrivmaterialier		I 1		i
och expenser,				ÄJ 1
ved m. m.......	1,887 j—	— 1—] 47,900	—	47,293 4G|
9. Tryckningskost-
nader ............	144 76	— —I 2,000	—	1,627—|
13. Ilyrtidstillägg åt				,
befattningsliava-
re i statens tjänst	1,041 —	— , —j 160,800	—	159,747 99;
Sjunde huvudtiteln:
D. 24. Avlöningsförhöj-
ningar åt vissa
icke-ordinarie
befattningsliava-
re inom den ci-				;
vila statsförvalt-
ningen ...........	njsa	72—; 9,000	!—	9,0:34:26:
Elfte huvudtiteln:
Allmänna indragnings-	j
staten:
C. 1. Diverse föremål .	| _ |	— | 5,348ji 7	5,348; it''
Summa	5,087 36	l,l04''.'')o! 1,190,432] 17	|l, 185,568 84

82

141

oc

3,387 6 s

510

— 60(5

75 373

—! 1,052

60

54

Öl

S u in m a

848,464

8,580

4,596

2,208

103,564

1,000

49,787

2,144

161,841

56

9,089|92

5,348 17

1,196,624103

1 Tillgångarna den 30/e 1927 utgjordes av kassabehållning, som inlevererats till statskontoret
i juli samma år.

10 —

Göta hovrätt.

	Debet	Kredit
	Leverering	Skulder	Skulder			Summa
	från läns-	den 30/s	den 1	h	Utgifter
	styrelsen	1927	1926
Andra huvudtiteln:
D. 11. Gröta hovrfttt.....................	424,128	83	16	11	166	88	423,978	ii	424,144	94
13. Tillfällig förstärkning av
hovrätternas arbetskrafter	40,500	—	—	—	—	—	40,500	_	40,500	_
I. 7. Rese- och traktamentspen-										1
ningar........................	1.705	15	—	—	—	—	1,705	15	1.705	15
8. Skrivmaterialier och expen-
ser, ved m. m...............	23,000	—	39	37	43	28	22,996	09	23,039	37
11. Extra utgifter ................	639	—	—	—	—	—	639		639	_
13. Dyrtidstillägg åt befattnings-
havare i statens tjänst ...	78,399	24	—	—	—	—	78,399	24	78,399	2 4
Sjunde huvudtiteln:
D. 24. Avlöningsförhöjningar åt
vissa icke-ordinarie befatt-
ningshavare inom den ci-
vila statsförvaltningen ...	3,738						3,738	—	3,738	1
Elfte huvudtiteln:
Allmänna indragningsstaten:
C. 1. Diverse föremål...............	394	62	—	—	-	-	394	62	394	62
Summa	572,504	84	55	4 8	21o!u	572,350 21	572,560	■ 32''

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

	Debet	Kredit
	Leverering	Skulder	Skulder		Summa
	från läns-	den S0/6	den 1i 7	Utgifter
	styrelsen	192r		1926
Andra huvudtiteln:						i
D. 12. Hovrätten över Skåne och
Blekinge ...........................	211,560; 16		_	— 20	211,559196	211,560	15
13. Tillfällig förstärkning av hov-
rätternas arbetskrafter .........	12,800		_	_	_ !_	12,800| —	12,800	_
I. 8. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.........................	10,490		41	8 3	12 06	10,519)77	10,531
13. Dyrtidstillägg åt befattnings-					!
havare i statens tjänst.........	36,699	—	—	—	— j_	36,699 —	36,699	_
Sjunde huvudtiteln:
D. 24. Avlöningsförhöjningar åt vissa
icke-ordinarie befattningsha-vare inom den civila stats-
förvaltningen ............... .....	1,944)68	-	-	— 1—	1,944|68	1,944	681
Summa	273,493|s8	41^83	12)26	273,52314 o|	273,535	66|

11

Fångvårdsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................. 2,106,129: 47

Inkomster

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

P. 1. Fångvården........................................................... 559,741: S8

2. Övergångsstat för fångvården ................................. 271: 12

I. 9. Tryckningskostnader ............................................. 2: 35

12. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen....................................... —: 20

13. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 1,092: 95

E. 5/1922. Bostadshus för bevakningspersonal vid vartdera

av centralfängelserna å Långholmen och å Här landa

m. m.................................................... 60: —

7/1922. Hygieniska anordningar i fängelserna .................. 47: 78 ggj glö- 98

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .......................................... 4,248,268: 97

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ................................. 932,077:14

Skulder:

Utgiftsrester...
Diverse medel

Balans den 30 juni 1927:

.......... 56,784: 66

........647,498:14 704,282:79

Summa 8,551,974: 35

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

729,720: ei

Utgifter.

Andra huvudtiteln:

F. 1. Fångvården........................................................... 4,235,615: 91

2. Övergångsstat för fångvården.................................... 9,231: 59

3. Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor 9,966: -—

4. Hägnadsmur vid centralfängelset i Växjö .................. 9,928: —

5. Understöd åt verksamheten till frigivna fångars skydd 23,000: —

I. 9. Tryckningskostnader................................................ 1,322: 97

12. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ....................................... 1,145: 84

13. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 469,616: 49

E. 7/1922. Hygieniska anordningar i fängelserna .............. 19,455:25

9/1920. Byggnads- och ändringsarbeten vid centralfängelset

å Långholmen ............................................. 1,260:40

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken....................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ................................

4,780,542: 45
686,647: 02
61,767: 29

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I fångvårdsanstalternas kassor.............................. 8,352: 41

Bemissor under transport.............................. ..... 200: —

8,552: 41

12

Innestående i bank .......................................

Förskott ......................................................

Proviant, bränsle och materialförråd ...............

Obligationer ................................................

Inkomstrester................................................

Övriga fordringar..........................................

36,391: 30
207,326: 47
1,047,751: so
629,260: —

349,012: 90

15,002: — 2,293,296: 98
Summa 8,551,974: 3 5

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................... 156,662:4 8

Inkomster:

Andra huvudtiteln:

G. 1. Statens uppfostringsanstalt å Bona ................................ 283,576: 05

2. Provisorisk förläggning till statens uppfostringsanstalt å

Bona av statens uppfostringsanstalt å Venngarn............ 20,000:—-

3. Torrläggning av vattensjuk mark vid statens uppfostrings anstalt

å Bona ........................................................ 15,000: —

I. 13. Ilyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 29,523: o 6

F. 3/1925—6. Inredningsarbeten m. m. vid statens uppfostringsanstalt
å Bona ......................................................... 3,500: —

Hyres- och arrendemedel m. m.................................................... 23,360: 39

Inkomst av jordbruket ..................................................... ...... 44,163:8 7

» > verkstadsdriften........................................................ 3,249:08

» » bageriet ................................................................ 2,150: 09 424,521: 53

Balans den 30 juni 1927 :

Skulder:

Diverse medel ...................................................................................... 3,168: 43

Summa 584,352: 44

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ........................................................ .......................................... 3,318:51

Utgifter:

Avlöningar................................................................................ 189,148: 10

Byggnader och reparationer......................................................... 18,913: 92

Torrläggning av vattensjuk mark ................................................ 9,993: 00

Jordbruket................................................................................. 50,049: 41

Verkstadsdriften ....................................................................... 37,392: 73

Bageriet.................................................................................... 4.879:30

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m.............................................. 60,927: 40

Omkostnader för elever utom anstalten ....................................... 7,416:41

Inköp av inventarier .................................................................. 6,188: 05

Allmänna omkostnader ............................................................... 34,424: 9 7

Minskat värde å inventarier och förråd ...................................... 4,398:4 0 423 731: si

Balans den 30 juni 1927

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank.....................................................

Fordringar.................................................................

Inventarier och förråd ...............................................

477: ce
5,330: 5 o
100: oo

151,393:30 157,302:12
Summa 584,352:4 4

I

TREDJE HUVUDTITELN.

Utrikesdepartementet.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................

Inkomster;

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ................................................... 392,049: so

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tredje huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret 1926—

1927, sid. 20—23 ............................................ 41,724: 88

Eemte huvudtiteln:

B. 40. Fattigvården i allmänhet........................... 7,737: SS

Sjunde huvudtiteln:

D. 11. Yissa utskylder för främmande makters be skickningshus

i Stockholm................................. 435: 86 49,897:57

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken.............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Diverse medel ..................................................................... 394,990:7 4

Övriga skulder ..................................................................... 123,141:89

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter:

För riksstatens inkomsttitlar:

A. III. Diverse inkomster................................................... 665: —

För riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

E. 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter 353:2 7

I. 11. Extra utgifter .................................... 2,028: ou

Tredje huvudtiteln:

Fjärde huvudtiteln:

2. H. 2. Extra utgifter ................................. 395: 7 3

Femte huvudtiteln:

B. 40. Fattigvården i allmänhet..................... 51,357:24

C. 68. Internationella hälsovårdsbyrån i Paris 6,750: —

F. 4. Extra utgifter ................................... 2,408:02

Sjätte huvudtiteln:

B. 10. Yägar och kommunikationer .............. 74: 26

1,822,295: it

441,947: 8 7
7,570,387: 99
2,480,087: 88

518,132: 68
12,832,850: 46

716,988: 58

— 14 —

Sjunde huvudtiteln:

D. 11. Vissa utskylder för främmande makters

beskickningshus i Stockholm ......... 8 918:47

14. Internationella statistiska institutets per .

manenta byrå i Haag ..................... 1,500:_

Åttonde huvudtiteln:

B. 21. Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Greneviévebiblio teket

i Paris.................................... j 500:_

C. 6. Pastor vid svenska Gustafsförsaralingen i

Köpenhamn ......... 6,000: —

7. Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen

i Berlin.......................................... 6,000: —

8. Pastorn vid svenska Olaus Petriförsam lingen

i Helsingfors ....................... 6,000: —

17. Svenska kyrkan i Paris ..................... 4 119:_

D. 6. Sveriges anslutning till den baltisk-geo detiska

kommissionen m. m................ 1,871: 25

Akademien för de fria konsterna:

D. 20. Undervisningsmateriel m. m............. 1,000: —

E. 42. Institut d''études scandinaves vid Paris

universitet ................................... 2,000:_

I. 40. Svensk undervisning för svenska barn i

utlandet.......................................... 12,800: —

41. Svenska skolan i Kina................. 4,000: —

51. Understöd åt svenska folkhögskolan i

Birkas inom republiken Estland ...... 6,000: —

M. 17. Statistiska tabeller över Öresundstullen 1,500: —

20. Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial
Fund.................................... 5,449: so

22. Understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff .................................... 3,000: —

N. 3. Extra utgifter .............................. 4,972: 50

I. 38/1925—6. Svensk undervisning för svenska

barn i utlandet................. 4,350: —

39/1925—6. Svenska skolan i Kina............ 4,000: —

Nionde huvudtiteln:

C. 10. Internationella lantbruksinstitutet i Rom 6,105: —

J. 8. Sveriges andel i kostnaderna för en inter nationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium .................. 9,900: —

O. 6. Extra utgifter .................................... 22: 50

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer
.................................... 90: —

5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl............. 48: —

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål................................. 74: so

Oförutsedda utgifter...........''............................... 30,449: 10 7,162,476: 84

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...................................

7,163,141: 84
3,638,919: IG
66,642: 8 7

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Förskott ................................................................

Utlånta medel ...........................................................

Fordringar ...............................................................

3,708: —
1,223,861: go
16,193: öo
3,395: 4«

1,247,158: 56

Summa 12,832,850: 46

— 15

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Arméförvaltningen.

Debet.

Bulans den 1 juli 1926:

Tillgångar............................................................................................. 24,416,733: 64

Inkomster :

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster............................................... 55,943: 0 2

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för budgetåret 1926—1927:

sid. 24—27................................................ 8,548,839:2 9

Avgår:

I statskontoret redovisad uppbörd å anslaget
»2. H. 2. Extra utgifter» 3,000:

1 marinförvaltningen redovisad
uppbörd å anslaget »2. D. 13.

Luftförsvarsövningar» ......... 1,737: 62

I länen redovisad uppbörd å
anslagen:

»2. H. 1. Ersättning för rustning
och rotering»............ 1,097:17

»2. II. 2. Extra utgifter».....• 100: —__5.934: 7:) 8)542j904:öo

sid. 34—39 ..............................................................

5. 1. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga......

2. Försvars väsendets lönenämnd ..............................

Elfte huvudtiteln:

B. 8. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap.........

9. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
........................................................

20. Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas under stndstagare

..................................................

23. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas under stödstagare

...................................................

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret

1926—1927, sid. 118—119 .......................................

Remisser från statskontoret .................................................................... 99,776,439: 79

598,957: 08
56,321: 9 7
198: 3 8

161: 33

314: 17

733:3 7

2,700: —

65,320: 18 9.323.554: 25

Skulder:

Overlevereringar
Diverse medel .

Balans den 30 juni 1927:

373,119: 61

2,430,993: o 9 2,804,112:7 0

Summa 136,320,840: 88

— 16 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ................................................................................................ 4.760,541: 48

Utgifter

För riksstatens inkomsttitlar:

A. III. Diverse inkomster ................................................

För riksstatens utgiftstitlar:

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för budgetåret 1926—1927:

sid. 24—27 ............................................. 98,799,362:12

Avgår:

I utrikesdepartementet redovisad utgift
å anslaget »2. H. 2. Extra

utgifter» ........................ 395: 7 8

I flygstyrelsen redovisade utgifter
å anslagen:

>:2. G. 1. Byggnader, övningsfält
och skjutbanor» 88,314: S8
»2. G. 9. Ingenjörmateriel» 29,545: 67
»2. H. 2. Extra utgifter» 10,227: 21
I länen redovisade utgifter å
anslagen:

»2. H. 1. Ersättning för
rustning och ro tering» 398,458: SO
»2. H. 2. Extra utgifter» 20,231: 50 547,173: 74

sid. 34—39 ....................................................

5. 1. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga......

2. Försvarsväsendets lönenämnd ............................

2. G. 6/1925—6. Förbättrade anordningar för rening av
avloppsvattnet från flygkompaniets etablissemang &

Malmslätt ...............................................................

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
Elfte huvudtiteln:

B. 8. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap .........

9. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
............................................................

19. Fensionsreglering för f. d. militära befattningshavare

20. Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marin soldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
...................................................

21. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare...

23. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
..................................................

C. 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål ......

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1926-1927, sid. 118—119 .......................................

1,250: —

98,252,188: ss
5,070,743: 81
186,714:8 0
10,477: 50

6,035: 43

2,134: 25

517,680: 71

569,855:4»
11,669: o i

244,896:31
58,568: —

1,178,298: —
4,971: 64

2,083,092: 52 108,198,575: 77

Remisser:

Till statskontoret ........................................................... 10,644,511: 4 6

» flygstyrelsen ............................................................ 208,200:92 10,852,712:88

— 17 —

Balans ilen 30 juni 1027:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ..................................................................... 11,315: tio

Remissor under transport ................................ ............ 7,915,000: —

lnnestfiendo i bank ........................................................ 2,785,888: 1»

Förskott ........................................................................ 1,328,601:74

Fropriebalans.................................................................. 120,997: 4o

Fordringar ..................................................................... 346^207:8 5 12,509,010:80

Summa 136,320,840: 8»

Arméns totalkostnader.1

Artnéförcaltningens huvudkassa ............................................................ 8,946,486: os

Arméfördelningsstaber •

I arméfördelningens stab..................................................................... 606,801: 61

Il » » ..................................................................... 432,702: sb

III » » ..................................................................... 194,961:87

IV » » 412,907:89

V » » ..................................................................... 190,403:42

VI » » .................................................................. 434,478:68

Militärbefälet på Gotland .................................................................... 268,772: so

Kommendantskapet i Boden .................................................................. 536,809: 20

Säger 3,077,837: os

Infanteriet.

Svea livgarde....................................................................................... 1,701,030: 67

Göta » ...................................................................................... 1,672,963:6 2

Livregementets grenadjärer .................................................................. 1,408,446: 12

Första livgrenadjärregementet ............................................................... 1,410,903: So

Andra » ............................................................... 1,439,034: 89

Västgöta regemente .............................................................................. 1,256,035: 58

Karlskrona grenadjärregemente...............................................:.............. 1,148,576:85

Upplands infanteriregemente.................................................................. 1,487,159: 98

Skaraborgs regemente ..................................................................... 1,360,597: 25

Södermanlands » ..................................................................... 1,436,702:24

Kronobergs » ..................................................................... 1,343,791:4 0

Jönköpings » .................................................................. 1,287,391: 47

Dalregementet .................................................................................... 1,454,921:64

Hälsinge regemente ....................................................................... 1,493,455:68

Älvsborgs » 1,402,081:42

Hallands » .......,............................................................... 1,344,863:15

Bohusläns » ........................................................................ 1,401,827:60

Västmanlands » 1,315,470:20

Norrbottens » 1,557,119:73

Västerbottens » ........................................................................ 1,396,000:26

Kalmar » ........................................................................ 1,289,750:66

Värmlands » ........................................................................ 1,459,849:41

Jämtlands fältjägarregemente .............................................................. 1,458,995:04

Norra skånska infanteriregementet ......................................................... 1,323,009: 96

Södra » » ......................................................... 1,345,063: 73

Vaxholms grenadjärregemente ............................................................... 1,124,012: 7 9

Gotlands infanteriregemente .................................................................. 1,123,116: 54

Västernorrlands regemente..................................................................... 1,471,761: 83

Säger 38,913,930: 96

1 Tabellen upprättad inom arméförvaltningen.

2 — Kev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. II.

- 18 —

Kavalleriet:

Livgardet till häst .............................................................................. 1,058,678: 05

Livregementets dragoner ..................................................................... 1,070,390: 62

»• husarer........................................................................ 976,209:4»

Smålands husarregemente..................................................................... 1,005,974:18

Skånska husarregementet i Hälsingborg ................................................ 1,170,571: 85

» » i Landskrona .......................................... ..... 189,144:7 4

» dragonregementet ..........................................,..................... 1,555,902: 85

Kronprinsens husarregemente ................................................................ 924,265; 88

Norrlands dragonregemente.................................................................. 1,128,247: 97

Säger 9,079,385: 07

Artilleriet:

Svea artilleriregemente ....................................................................... 1,583,856:91

Gröta » ........................................................................ 1,569,037:05

Yendes » 1,665,662:32

Norrlands •» i Östersund ...................................................... 1,451,647:68

■» » i Boden............................................................ 367,866:82

Upplands artilleriregemente.................................................................. 1,667,937:7 2

Smålands » ................................................................. 1,362,759:56

Gotlands artillerikår ........................................................................... 540,982: 3 5

Bodens artilleriregemente .................................................................. 1,021,443: 88

Positionsartilleriregementet ............................................................... 992,063: lo

Karlsborgs artillerikår ....................................................................... 504,076: 2 7

Säger 12,727,333:17

Fortifikationen:

Svea ingenjörkår............................................................................... 1,226,504:16

Göta » ................................................................................. 810,736: 52

Fälttelegrafkåren................................................................................. 1,341,557:31

Bodens ingenjörkår.............................................................................. 718,897:16

Säger 4,097,695: is

Trängen:

Svea trängkår ................................................................................. 572,646: 06

Göta » ................................................................................. 583,844: 58

Norrlands » ................................................................................. 555,950:57

Skånska trängkåren .......................... 520,714:81

Västmanlands trängkår ........................................................................ 491,769: 37

Östgöta » ........................................................................ 477,559:48

Säger 3,202,484:82

Övriga staber, skolor, förråd, sjukhus ni. »it. :

Generalstaben ............................................................................ ...... 1,100,959:57

Fortifikationen................................................................................... 788,350: 94

Intendenturstaben ............................................................................ 470,356: 08

Remonteringsstyrelsen .................... ................................................... 632,804:13

Fortifikationsbefälhavaren i Boden —.................................................. 472,413: 32

Kommendantskapet å Karlsborg............................................................ 1,549,491:79

Krigshögskolan ................................................................................... 135,757: 38

Artilleri- och ingenjörhögskolan............................................................ 210,669: 7 7

Infanteriskjutskolan.............................................................................. 287,939: 2 o

Ridskolan ...................................... 168,394:20

Krigsskolan ....................................................................................... 442,842: 38

Infanteriets skolor å Karlsborg ............................................................ 139,846:0 2

Gamisonssjukhuset i Stockholm............................................................ 439,222:91

» i Boden....................... 174,247:12

Arméns centrala beklädnadsverkstad ..................................................... 489,133: 86

» intendenturförråd i Stockholm.................................................. 938,188: 43

» »i Boden ...................................................... 1,214,005:34

Karl Gustaf» stads gevärsfaktori ..............

Tygstationen i Stockholm .......................

» It Karlsborg .......................

» i Boden.............................

Åkers krutbruk.....................................

Ammunitionsfabriken å Marieberg ...........

» & Karlsborg ...........

Skytteförbundens överstyrelse .................

Högkvarteret vid fälttjänstövningama 1926

........ 1,956,280:15

........ 1,106,000: —

........ 394,410: 06

........ 354,066:4 7

........ 1,220,362:85

........ 1,486,124:38

........ 1,614,058:0»

........ 88,039:98

........ 69,110:6»

Säger 17,943,075: Öl

Summa 97,988,226: 7 9

Anmärkningar:

1) I de härovan upptagna genom armé förvaltningens huvudkassa bestridda kostnaderna
ingå icke utgifterna för försvarsdepartementet och lantförsvarets kommandoexpedition samt
vissa till flygvapnet utgivna medel.

2) Anledningen till att kostnaderna vid arméfördelningsstaberna uppgå till så avsevärt olika
belopp är att söka däri, att vid dessa staber gäldas kostnader för centralupphandlingar av
furage och bränsle samt för fält- och fälttjänstövningår ävensom ibland för byggnadsföretag
vid underlydande truppförband.

3) Från militärbefälets på Gotland stabskassa utbetalas betydande belopp för kronobageriet
i Visby.

4) Vid kommendantskapets i Boden kassa gäldas kostnader för bränsleupphandlingen för
Bodens fästning.

5) Det höga kostnadsbeloppet för Norrbottens regemente har föranletts av skidlöparbataljonens
och vinterkommenderingarnas förläggning vid regementet.

6) Det höga kostnadsbeloppet för Västernorrlands regemente har förorsakats av vissa
vinterskolors samt IV intendenturkompaniets förläggning till regementet.

— 20 -

Krigshögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................... 12,841: 16

Inkomster

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 14. Flyttningsersättning................................................... 558:80

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser .............................. 403: 50 962:3 0

Av arméförvaltningen anvisad kredit ............................................................ 130,000: —

Likvider med särskilda myndigheter ............................................................ 2,124: 50

Summa 145.92T: 9«

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 71,445: 68

14. Flyttningsersättning ................................................ 15,885:93

0. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser ................................. 39,964:16

7. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m................ 437: 8G

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................... 2,012: 55

H. 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...... 9,098: — J3g 344. 18

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank..................................................................... 6,083: 78

Förskott.................................................................................... 1,000:— 7,083:78

Summa 145,927: 96

Antalet till skolan under budgetåret 1926—1927 kommenderade elever utgjorde 45.

— 21

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1936:

Tillgångar .....................................................................................

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband ni. fl. 1,502: —

14. Flyttningsersättning ................................................ 319: SO

C. 1. Undervisnings-och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildniugskurser .............................. 708: 4 o

7. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m..............4,163: 15

H. 2. Extra utgifter ......................................................... 2,256: —

4. Yissa kostnader i samband med generalstabens samt

artilleri- och ingenjörhögskolans inflyttning i nyj lokaler 350: so

Av arméförvaltningen anvisad kredit ............................................................

Likvider med särskilda myndigheter ............................................................

Summa

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 66,936: 94

14. Flyttningsersättning ................................................... 8,400: 28

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser ........................ ........ 54,121:88

3. Studiestipendier......................................................... 3,150: —

7. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m................ 8,932: 84

D. 9. Truppförbandens övningar .......................................... 1,684: —

H. 2. Extra utgifter ............................................................ 19,693: 64

4. Vissa kostnader i samband med generalstabens samt artil leri-

och ingenjörhögskolans inflyttning i nya lokaler 65,350: G6

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret...... 10,369: —

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank..................................................................... 10,155: 2 s

Förskott.................................................................................... 500: —

Summa

16,325: 0 5

9,299: ti
205,000: —
18,669: 7f,

249,294: 52

238,639: 24

10,655: 28
249,294: 52

Antalet till skolan under budgetåret 1926—1927 kommenderade elever utgjorde 67.

— 22 —

Ridskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar.................................................................................................. 7,870: 5 s

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 366: —

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis ningsanstalter

och utbildningskurser ........................ 10,503: 7 9

D. 1. Mathållniog........................................................ 3,283:68

2. Munderingsutrustning ............................................... 24: so

7. Furagering ..................... 6,425:11

9. Truppförbandens övningar.......................................... 12,023: 40

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m..................................... 2,333: 99

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor ....................... 794: 22

H. 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret...... 221: 48

A. 11/1925—6. Höjning av dagtraktamenten ........................ 14: 40

Allmänna lägerkassan ............................................... 894. g 2

Försträckning.....................................................wiib 37(196:5a

Av arméförvaltningen anvisad kredit ............................................................ 180 000:_-

Likvider med särskilda myndigheter ........................................................ 9 994. 96

Summa 234,992: 07

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl____ 56,122:4 0

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser.................................... 71,324: 82

D. 1. Mathållning................................................................ 13,337:8 7

2. Munderingsutrustning................................................... 446: —

3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m...................... 952: 96

7. Furagering................................................................. 35,843: 81

9. Truppförbandens övningar..............;.............................. 2,393:10

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m........................................ 6,832: 12

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor ........................... 13,772: 22

H. 2. Extra utgifter ........................................................... 2,000: —

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret......... 10,822: —

Allmänna lägerkassan ..................................................... . ......... 1 037:7 6

Försträckning .............................................................................. ’l36: so 215,021:16

Likvider med särskilda myndigheter ......................................................///.T... 494:66

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank.................................................................... 18,476: 2 6

P0r8kott.................................................................................... 1,000: — 19,476:26

Summa 234,992: 07

Antalet till skolan under budgetåret 1926—1927 kommenderade elever utgjorde 14.

— 23 —

Infanteriskjutskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................... 12,178: —

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslageu:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 229: —

C. 1. Undervisnings-och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser ............................. 7,435: 80

2. Vissa utbildningkurser vid skjutskolan för infanteriet och

kavalleriet............................................................ 156: 7 o

D. 1. Mathållning ......................................................... 4,949: 80

8. Kasernutredning, intendenturfordon m. m................... 207: 6:t

5. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp förbanden

............................................................ 150: —

9. Truppförbandens övningar ...................................... 135: —

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m..................................... 33: 2»

F. 1. Vapen och ammunition m. m..................................... 1,451: 82

A. 11/1925—6. Höjning av dagtraktamenten........................ 36:2 5

Allmänna lägerkassan ................................................................. 214: Öl

Försträckning............................................................................. 1,994: 17 16,992: 9»

Av arméförvaltningen anvisad kredit ........................................................... 300,000: —

Likvider med särskilda myndigheter .................................................■

Summa 347,287: o 2

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 100,812: s 4

12. Bese- och traktamentspenningar................................... 532: —

14. Flyttningsersättning ................................................... 2,438: 7 7

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser ................................. 58,974: 02

2. Vissa utbildningskurser vid skjutskolan för infanteriet och

kavalleriet............................................................... 47,329: 81

D. 1. Mathållning............................................................... 45,378: 24

3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m...................... 5,947:21

5. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
.................................................................. 6,794:

7. Furagering ............................................................... 4,740: so

E. 1. Sjuk- oeh veterinärvård m. ......................................... 2,392: sv

F. 1. Vapen och ammunition m. m........................................ 6,315:0 7

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................... 19,348: 68

2. Förbättringar å vissa skjutbanor ................................. 10,000: —

H. 2. Extra utgifter ............................................................ 1,332: so

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...... 6,217: —

Allmänna lägerkassan .................................................................. 290:

Försträckning...........................................................................___320,954: 08

Likvider med särskilda myndigheter ............................................................ 2,094:14

- 24 —

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank.................................................................... 23,238:80

Förskott.................................................................................... 1,000: — 24,238: 80

Summa 347,287: o1.’

Antalet till skolan under budgetåret 1926-—1927 kommenderade elever utgjorde 87.

Krigsskolan.

A) Statsmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................... 1,942:88

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A.14. Flyttningsersättning ................................................ 86: lo

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis ningsanstalter

och utbildningskurser........................ 5,784:94

D. 1. Mathållning ............................................................ 27,458: »5

3. Kasemutredning, intendenturfordon m. m................... 195: —

5. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp förbanden

........................................................... 27,442: 3 2

6. Eemontering......................................... 297: öo

7. Furagering.............................................................. 569: 17

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m.................................. 3,500:68

F. 1. Vapen och ammunition in. m..................................... 140: 02

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................ 2,974: 08

Allmänna lägerkassan .................................................................. 543: 88

Försträckning............................................................................. 142:7 7 f,9 135; 31

Av arméförvaltningen anvisad kredit ............................................................ 450,000: —

Likvider med särskilda myndigheter............................................................... 18,357: 82

Summa 539,435: 51

Kredit Utgifter: Fjärde

huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband ni. fl. 149,799: 89

4. Avlöning till personal å övergångsstat vid armén ......... 4,913: 25

14. Flyttningsersättning .................................................. 7,543:48

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser ................................. 97,499: 39

3. Studiestipendier ....................................................... 10,000: —

5. Befrämjande av den andliga vården vid armén............... 600: —

II. 1. Mathållning .................... 83,975:30

2. Munderingsutrustning................................................... 373: 00

3. Kasernutredning, intendenturfordon m. in...................... 6,302: 08

5. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
............................................................. 48,651:86

— 25 —

2. D. (i. Remontering............................................................... 2,143: —

7. Furagering ............................................................... 12,383: 2 i

12. Fält- och fälttjänstövningar......................................... 147:5-1

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. in...................................... 10,253:2 0

F. 1. Vapen och ammunition m. m....................................... 3,349: 51

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor.................''— 51,964:62

H. 2. Extra utgifter ............................................................ 8,615: 71

3. Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare ............ 792: —

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret ...... 28,036: 2S

Allmänna lägerkassan .................................................................. 741: 14

Försträckning............................................................................ 115:52 528,499:0 0

Eikvider med särskilda myndigheter............................................................... 1,835: —

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank .................................................................. 8,100: 55

Förskott ................................................................................. 1,000: — 9,100:55

Summa 539,435: 61

B) Elevmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................... 22,908: -

Inkomster:

Elevavgifter................................................................................ 108,788: 90

Försäljningsmedel m. m................................................................ 4,035: 04

Diverse..................................................................................... 2,378: 54 j ^ 5,202: 4 s

Summa 138,110: 48

Kredit.

Utgifter:

Böcker, instrument och ritmateriel................................................. 15,574: ll

Sablar, floretter m. m................................................................... 8,073: 28

Ridhästars och ridtygs underhåll................................................... 95: ÖB

Mathållning................................................ ................................ 19,333:19

Tvätt och lagning....................................................................... 4,594: 8 7

Medikamenter m. m...................................................................... 291:25

Övningar m. m........................................................................... 38,082: 50

Diverse....................................................................................... 8,172: 42

Återbetalda elevavgifter ............................................................... 1,694:30 95911:08

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank .................................................................. 37,923: 55

Förskott ............................................................... 4,275:40 42,198:95

Summa 138,110: 48

Antalet till skolan under budgetåret 1926—1927 kommenderade elever utgjorde 258.

— 26

Marinförvaltningen.

Debet.

Balans den 1 juli 1026:

Tillgångar ............................................................................................. 6,498,695: 21

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. D. 13. Luftförsvarsövningar .......................................

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret

1926-1927:

sid. 28—31 ...............................................................

sid. 38—43 ............................................................

5. 1. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ......

3. H. 14/1925—6. Underhåll av flygmaterielen ...............

Tionde huvudtiteln:

C. 11. Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar fartyg

............................................................

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för sjöförsvaret:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret

1926—1927, sid. 118—119..........................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................

1,737: 6 2

2,167,032: 74
17,735: 52
755: 06

22,078: 4 8

9,062: 71

12,296: 31

2,230,698: 3 o
47,296,709:12
38,564: io

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Utgiftsrester ................................................................... 1,360,546:08

Diverse medel ................................................................. 16,780,217: 19 18,140,763:2 2

Summa 74,205,430:85

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder................................................................................................... 19,435,882:8*

Utgifter:

För riksstatens inkomsttitlar:

A. III. Diverse inkomster ...............................................

Eör riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

E. 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter ...............

Fjärde huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1926—1927:

sid. 28—31 ............................................ 47,241,105: 66

Avgår:

I flygstyrelsen redovisad utgift å anslaget

»3. J. 2. Extra utgifter»......... 2,77é: 95

I byggnadsstyrelsen redovisad utgift
å anslaget »3. D. 4. Bränsle,
lyse, vatten, renhållning och

tvätt m. m.» ........................ 2,733: 3 6

I länen redovisade utgifter å anslaget
»3. J. 3. Ersättning för
rustning och rotering» ......... 580: 85

sid. 38—43...............................................

39: —

10,449: 25

6>090: 68 47,235,015: —
............ 1,278,014:19

5. 1. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga...... 13,735: 82

3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen....................................... 9,358: 12

3. H. 14/1925—6. Underhåll av flygmaterielen.................. 127,731:15

15/1925—6. Fallskärmar ....................................... 4,800: —

Nionde huvudtiteln:

J. 12. Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets kuster 33,707:6 8

Tionde huvudtiteln:

C. 11. Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar fartyg

............................................................ 397,269: 08

Elfte huvudtiteln:

B. 19. Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare 10,347: 48
21. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ... 4,540:78

Oförutsedda utgifter ......................................................... 14,300: —

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för sjöförsvaret:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret

1926—1927, sid. 118—119 ......................................... 257,671: 71

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken....................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................

Remisser till flygstyrelsen................................................................:......

49,396,979: 6 7
739,528:48
8,529: 25
121,621: 70

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållningar ......................................................

Innestående i bank och å postgiroräkning ....................

Förskott....................................................................

Inkomstrester ...........................................................

638,324:21
1,873,737: 21
1,934,526: 88

56,300: 6 2 4,509,888: 9 ä

Summa 74,205,430: 85

— 28 —

Sjökrigshögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ................................................................................................... 6,001: 24

Inkomster:

Leverering från marinförvaltningen................................................. 50,000: —

Hyresmedel.................................................................................... 175:— B0J75; —

Summa 56,176: 24

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

3. A. 3. Avlöning till personal vid kårer ock stater m. fl............. 26,936: —

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. ... 2,929: 45

4. Skrivmaterialier ock expenser m. m.................................. 6,334: 20

5. Tryckningskostnader ........................ ............................ 149:30

D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning ock tvätt m. m............. 3,876: 48

J. 2. Extra utgifter ............................................................... 4,175:40

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret............ 305: 97

B. 1/1921. Sjökrigshögskolan ................................................... 3,931: 61 4g q38: 41

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 1,037: S3

Innestående i bank ..................................................................... 6,500: — 7 537. 88

Summa 56,176: 24

Antalet elever i skolan vid undervisningsårets början i oktober 1926 utgjorde 25.

— 29 —

Sjökrigsskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1926

Tillgångar ................................................................................................... 4,204: 02

Inkomster:

Leverering från marinförvaltningen................................................... 80,000: —

Terminsavgifter m. m.................................................................... 1,106: 88 81,106: 38

Summa 85,310: so

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

3. A. 3. Avlöning till personal vid kårer och stater ni. fl............... 45,007:6 7

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. ... 13,342: 68

4. Skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 3,999: 68

5. Tryckningskostnader ...................................................... 560: 50

D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. ni............. 8,270: 98

J. 2. Extra utgifter ............................................................... 360: —

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret............ 4,410: so

5.. 3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
................................................................. 768:32

3. B. 2/1921. Sjökrigsskolan......................................................... 540: —

Diverse......................................................................................... 488:j70 77,73g; 43

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 2,570: 92

Innestående i bank ..................................................................... 5,000: — 7,570: 92

Summa 85,310: 85

Antalet i skolan under budgetåret 1926—1927 undervisade elever utgjorde 77.

— 30 —

Sjökarteverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:
Tillgångar....................................................................

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

3. I. 1. Avlöning till sj ökarte verkets personal ........................ 419: ga

2. Omkostnader för sjömätningsväsendet........................... 9,364: 99

4. Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet ... 13,403: —

5. Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» ................. 25:82

J. 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret...... 67: —

Försäljningsmedel för sjökort m. m.............................................. 57 023: 7 7

Inbetalda pensionsavgifter ............................................................ 3,496: 28

Ersatta försträckningar m. m...................................................... 18,040: 7 0

Likvider med särskilda myndigheter

Summa

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

3. G. 1. Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m......

I. 1. Avlöning till sjökarteverkets personal .......................

2. Omkostnader för sjömätningsväsendet .......................

4. Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet..

5. Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande».................

6. Internationella hydrografiska byrån ..........................

J. 4. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare..........

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret

Utbetalda försträckningar m. m...........................................

Levererade pensionsavgifter ................................................

Likvider med särskilda myndigheter ...................................

350: 68
181,809: 58
275,306: so
31,806:17
38,559: 56
8,630: 7 7
1,031: 58
31,437: —
30,020: o a
3,496: 28

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning....................................................................... j 994. - ä

Innestående i bank ............................ ................................... 4] 578:19

78,453:18

101,840: 8»
500,000: —
140,011:57

820,305: 5»

602,448: J 7
175,184: 4 8

42,672: 94

Summa 820,305:59

- 31

Flygstyrelsen.

Debet.

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret 1926

—1927 sid. 32—33 ........................................................ 326.891: ds

Remisser:

Från statskontoret ............................................................... 4,425,724: 10

» arméförvaltningen......................................................... 208,200:92

» marinförvaltningen ................................................... 121,621: 70 4,755546; -3

Skulder:

Overlevereringar
Diverse medel ...

Balans den 30 juni 1927.

7,212: i 3

1,278,028:60 1,285,241:08
Summa 6,367,679: 88

Kredit.

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

2. G-. 1.. Byggnader, övningsfält och skjutbanor .....................

9. Ingenjörmateriel.................................. ..................

H. 2. Extra utgifter.........................................................

3. J. 2. Extra utgifter........................................................

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret 1926

—1927, sid. 32—33............................................................

2. d. 6/1925—6. Förbättrade anordningar för rening av avloppsvattnet
från flygkompaniets etablissemang å Malmslätt ...

10/1925—6. Underhåll av flygmaterielen ........................

13/1923—4. Anskaffning av fallskärmar...........................

Oförutsedda utgifter ...............................................................

88,314: 88
29,545:6 7
10,227: 21
2,776: 96

5,296,425:16

24,881: 7t
18,950: 28
4,057: 4 4
20,724: 10

5,495,903: 88

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank och å postgiroräkning .............................. 831,793: 28

Förskott............................................................................. 39,955: —

Fordringar............................................................................27: 72 874,776; —

Summa 6,367,679: 88

32

FEMTE HUVUDTITELN.
Socialdepartementet.

	Debet	Kredit
	Leverering	Skulder	Skulder		! Leverering	Summa
	från stats-	den		den	TJtgifte	r	till stats-
	kontoret	s% 1927	V? 1926			kontoret
Femte huvudtiteln:	24,000
A. 1. Departementschefen ...	—		—	—	—	24,000	—	—	—	24,000	—
2. Departementets avdel-
ning av Xungl. Maj:ts	244,617 2,171				25		244,591 2,171				244,617 2,171	2 0
	08				08			08
5. Skrivmaterialier och ex-
penser, ved m. m. ...	35,471	26	2	—	2	—	35,449	71	21	65	35,473	26
7. Dyrtidstillägg åt befatt-
ningshavare i statens tjänst .....................	39,956	_		_	4	_	39,952				39,956	_
8. Tryckningskostnader...	26,950	6>»	—	—	—	—	26.950	68		--	26,950	68
Summa1 373,16(5	22	2	—	31	sol 373,115	17	21166	373,168	22

Riksförsäkringsanstalten.

A. Statsmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................ 140,544: o»

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 1. Riksförsäkringsanstalten .............................................

2. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet ...........................

3. Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete ...................................................

4. Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning

av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond
.........................................................

5. Statens bidrag till fiskares försäkring ...........................

F. 4. Extra utgifter ............................................................

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........

Elfte huvudtiteln:

A. 10. Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersätt ningar

i anledning av olycksfall i arbete..................

26. Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats
av krigsförhållandena under 1914—1919 års
världskrig ...........................................................

B. 17. Förhöjning av ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring ...........................

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond...........................

Olycksfallsförsäkringsfondens bidrag till förvaltningskostnaderna...

Återdebiteringar m. m.............................................................

Införselmedel ........................................................................

214,222: 8 6
1,326,000: —

621,571: 03

500: —
27,222:78
1,100: —
179,000: —

225,968: 84

110,000: —

170,000: —

910,000: -18,500: —

3,088: 46

3,739: 91 3,810,913: 83

Summa 3,951,457:88

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................ •

Kostnader för ombud...............................................................

Läkarintyg .................. .......................................................

Hyra för ämbetslokal ...........................................................

Resekostnader ........................................................................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader, lyse, värme och expenser...

Nordiska arbetarförsäkringsmötena............................................

Olycksfallsförsäkringsfonden för redovisning ..............................

Fiskareförsäkringsfonden för redovisning....................................

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i

anledning av olycksfall i arbete..........................................

Ersättning åt vissa personer, som drabbats av olycksfall, uppkomna

i följd av förhållandena under 1914—1919 års världskrig .........

Ersättning enligt 1909 års militärersättningsförordning ...............

Införselmedel ....................................................................... 3

1,226,709:84
274,539: 98
324: —

125,700: —

4,262: 24
90,684: 5 i
1,000: —

615,002: 66
27,222: 78

206,321: 84

102,440: 45
1,006,823: 55

3,915: 69 3t684,947: 36

3 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. II.

- 34 —

Leverering :

Till statskontoret..................................................................... 141,920: 81

» länsstyrelserna.................................................................. 6,868:97 148,789:78

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning .................................................................. 1,188: 70

Innestående i bank ......................................................... 116,632: 04 jjy 730- 74

Summa 3,951,457: 88

B. Olycksfallsförsäkringsfonden.

Kassasammandrag för år 1926:
Inkomster:

Innestående i bank den 1 januari 1926 ...................................................... 602,751: 98

Försäkringsavgifter enligt 15 och 35 §§ i olycksfallsförsäkringslagen ............ 1 6,403,185: 52

Tilläggsavgifter enligt 16 § i samma lag ................................................... 1 2 3 347,504: 9 7

Engångspremier för inköpta livräntor...................................................... 96,777: 99

Statsbidrag för förhöjning av livräntor åt i statens tjänst skadade arbetare ... 1,006:85

Skadestånd enligt 12 § i olycksfallsförsäkringslagen.................................... 22,438: 75

Bötesmedel enligt 34 § i samma lag ......................................................... 170: —

Räntor.................................................................................................. 2,565,429: 89

Utlottade eller försålda obligationer och återbetalade lån ........................... 2,895,756: 01

Av ombud redovisade förskott.................................................................. 253,665: 04

Summa 13,188,685: 95

Utgifter:

Utbetalade ersättningar .....................................

Aterreglerade försäkringsavgifter .........................

Till statskontoret inlevererade tilläggsavgifter .......

Aterreglerade tilläggsavgifter............................

Fasta placeringar ...........................................

Vid obligationsköp utgivna, upplupna räntor .......

Courtage m. m.............................................

Olycksfallsförsäkringsfondens förvaltningskostnader

Till ombud utlämnade förskott............................

Innestående i bank den 31 december 1926 ...........

........... 5,803,065:49

........... 3 98,391: 04

........... 338,872:48

........... 44,987: 29

........... 6,003,973:88

........... 56,676: 31

........... 6,256: 89

........... 18,500: —

........... 253,665: 04

........... 604,298: 08

Summa 13,188,685: 95

Tillgångar:

Innestående i bank

Förskott ..............

Obligationer ........

Utlånta medel........

Fordringar ...........

Fondens ställning den 31 december 1926

604,298: 08

..................................... 44,000: —

..................................... 39,585,785:46

..................................... 8,204,820: 02

..................................... 5,718,467:07

Summa 54,157,370: 5S

1 Häri ingå av statsverket förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 466,871: 5 7.

2 Häri ingå av statsverket förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 23,435: 9 7.

3 Häri ingå till statsverket återbetalade förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 10,240: 47.

4 Häri ingå till statsverket återbetalade förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 512: 92.

- 35 —

Skulder:

Till statskontoret ej inlevererade tilläggsavgifter....................................... 16,390: 90

Influten, men ej upplupen kapitalrabatt ............................................... 3,400: —

Livräntereserv .................................................................................... 43,302,623: —

Ersättningsreserv ................................................................................. 6,200,000: —

Premieutjämnings- och säkerhetsfond .................................................... 4,634,950: 68

Summa 54,157,370: 58

C. Ponden för olycksfallsförsäkring för fiskare.

Kassasammandrag för år 1926:

Inkomster:

Innestående i bank den 1 januari 1926........................................................ 77,998: 14

Försäkringsavgifter.................................................................................... 59,644: —

Räntor ............................................................................................. 17,927: 74

Utlottade obligationer ........................................................................... 2,400: —

Statsbidrag ......................................................... 26,259: 8 7

Summa 184,229: 7 5

Utgifter:

Utbetalade ersättningar.............................................................................. 89,027:84

Återreglerade försäkringsavgifter ......................................................1........ 21:20

Fasta placeringar....................................................................................... 65,675: —

Vid obligationsköp utgivna, upplupna räntor................................................ 843:17

Courtage m. m....................................................................................... 65: 68

Innestående i bank den 31 december 1926 ................................................... 28,597: 86

Summa 184,229: 76

Fondens ställning den 31 december 1926:

Tillgångar:

Innestående i bank............................................................................. 28,597:36

Obligationer........................................................................................ 318,610: 38

Fordringar........................................................................................ 3,504: 16

Brist, att täckas av statsmedel ............................................................... 67,103: 6 7

Summa 417,815:4 6

Skulder:

Premiereserv.......................................................................................... 26,600: —

Livräntereserv ........................................................ 331,288: —

Ersättningsreserv.................................................................................... 40,000: —

Säkerhetsfond ...................................................................................... 19,927:46

Summa 417,815: 46

D. Ponden för livförsäkring i samband med egnahemslån.

Kassasammandrag för år 1926:

Inkomster:

Innestående i bank den 1 januari 1926 ...................................................... 10,395: 7 7

Försäkringsavgifter................................................................................. 16,972: 60

Räntor ................................................................................................... 434: 06

Summa 27,802: 43

— 36 —

Utgifter:

Utbetalda dödsfallsersättningar .............

Återbetalda försäkringsavgifter................

Innestående i bank den 31 december 1926

26,650: —
36: 03
1,116: 40

Summa 27,802: 43

Fondens ställning den 31 december 1926:

Tillgångar:

Innestående i bank................................................................

Fordringar..........................................................................

Skulder:

Ej utbetald ersättning på grund av dödsfall år 1926

Premiereserv......................................................

Säkerhetsfond ....................................................

Summa

Summa

1,116: 40
18.944: 11

20,060: 51

1,500: —
1,448: —
17,112: 61

20,060: 51

E. Fonden för livräntor till barn utom äktenskap.

Kassasammandrag för år 1926:

Inkomster:

Innestående i bank den 1 januari 1926 ........................

Engångspremier för inköpta livräntor ...........................

Räntor .....................................................................

Utlottade obligationer och återbetalda lån.....................

.......... 10,700: 9»

.......... 86,724: 14

.......... 32,234: 78

.......... 24,944: 08

Summa 154,603: 93

Utgifter:

Utbetalda livräntebelopp ...................................

Fasta placeringar ............................................

Vid obligationsköp utgivna, upplupna räntor........

Courtage m. ................................................

Innestående i bank den 31 december 1926 ...........

.......... 84,964: 60

.......... 40,366:67

.......... 504:88

.......... 40: 3 7

......... 28,727:46

Summa 154,603: 98

Fondens ställning den 31 december 1926:

Tillgångar:

Innestående i bank.................................................................

Obligationer .....................................................................

Utlånta medel .....................................................................

Fordringar.............................................................................

Skulder:

Upplupna, ej förfallna livräntebelopp

Livräntereserv ................................

Säkerhetsfond ...............................

Summa

28,727: 46
578,887: 4 7
27,650:14
7,164: 12

642,429: 19

569: 06
612,788: —
29,072:18

Summa 642,429: 19

- 37 —

Försäkringsrådet.

Debet.

Balans den 1 juli 1926

Tillgångar......................................................................

Inkomster :

Femte huvudtiteln:

B. 6. Försäkringsrådet ............................................................ 86,983: 81

7. Försäkringsrådets verksamhet .......................................... 29,100:

F. 4. Extra utgifter ............................................................... 1,000:

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 12,500: — 129,583: 81

Summa 130,167: 7 6

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. .......................................................................... 120,461: 69

Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser ......................~__ 7,943: 96 128,405: 64

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Leverering -

584: 4 5

Tillgångar:

Kassabehållning ..

Balans den 30 juni 1927:

.......... 11,177: 67

Summa 130,167: 7 6

1 Kassabehållningen den 30 juni 1927, kr. 1,177: 67, inlevererades den 2 juli samma år
till statskontoret.

Social

Fjärde huvudtiteln:

2. H. 2. Extra utgifter.........................................................................................

Femte huvudtiteln:

B. 8. Socialstyrelsen ..........................................................................................

9. Socialstyrelsens verksamhet ........................................................................

10. Ersättning åt förlikningsman m. m. för medling i arbetstvister.......................

13. Offentliga arbetsförmedlingen i riket ........................................................

14. Medellösa arbetssökandes resor ..................................................................

17. Yrkesinspektionen ....................................................................................

18. Yrkesinspektionens verksamhet ................................................................

26. Främjande av nykterhetsnämndemas verksamhet m. m.................................

27. Erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader ..............................

29. Anordnande av erkända alkoholistanstalter...................................................

30. Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården ...

31. Sjukkasseväsendets befrämjande ..................................................................

32. Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd .............................................

F. 2. Hese- och traktamentspenningar..................................................................

4. Extra utgifter ..........................................................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

8. Tryckningskostnader .................................................................................

B. 34/1922. Understöd åt nykterhetsnämnderna m. m..............................................

T. Yl. G. 3/1920. Besestipendier åt arkitekter m. fl. för studier i utlandet av bostadsfrågan

Sjätte huvudtiteln:

E. 12. Extra utgifter ..........................................................................................

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Extra utgifter ..........................................................................................

24. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen...........................................................................

Åttonde huvudtiteln:

N. 3. Extra utgifter.............................................................................................

Diverse medel:

Införselmedel ..............................................

Summa

Tillgångarna den ao/6 1927 utgjordes av tillgodohavande i bank.

39

styrelse!!.

		Debet			Kredit	Summa i
Till-gångar den l/j 1926	Uppbörd	Lererering från stats-kontoret	Utgifter	Leverering till stats-kontoret	Tillgångar den 30/o 1927
284	17					4	78	279	39			284	17
_	_	249	99	317,100		316,538	45	1,111	54	—	_	317,649	99
5,219	25	—	—	124,600	—	124,144	20	273	75	5,401	3 0	129,819	25
3,134	19	—	—	72,176	83	74,856	Öl	454	51	—	—	75,310	521
—	—	—	—	234,707	48	234,707	48	—	—	—	—	234,707	48
—	—	—	—	1,027	<*6	1,027	06	—	—	—	—	1,027	06
—	—	17	75	291,500	—	290,281	24	1,236	51	—	—	291,517	75
4,169	13	100	—	78,500	—	75,723	22	7,045	91	—	—	82,769	13
—	-	—	—	22,357	27	22,300	44	56	83	—	—	22,357	27
—	—	—	—	125,323	5 0	125,323	50	—	—	—	—	125,323	5 01
—	—	—	—	3,500	—	3,500	—	—	—	—	—	3,500	|
—	—	—	—	3,600	—	3,600	—	—	—	—	—	3,600
—	—	19	75	3,424,898	86	3,424,898	86	19	7 5	—	—	3,424,918	61
—	—	—	—	198,647	40	198,647	40	—	—	—	—	198,647	4 01
—	—	—	—	6,836	80	6,836	80	—	—	—	—	6,836	80
284	16	—	—	10,340	50	5,802	16	279	38	4,543	12	10,624	66!
—	—	859	14	58,975	—	59,311	73	522	41	—	—	59,834	14
—	—	_	—	135,500	—	135,324	14	175	86	—	—	135,500	—
—	—	1,528	18	49,633	60	51,161	68	—	—	—	—	51,161	68
1,000	—	—	—	10,135	81	11,135	Öl	—	—	—	—	11,135	81!
750	—	—	—	3,750	—	4,500	—	—	—	—	—	4,500	_1
284	17	—	—	—	-	4	78	279	39	—	—	284	17
284	17	—	—	5,000	-	4	78	279	39	5,000	—	5,284	17
—	—	—	—	2,067	60	2,067	60	—	—	—	—	2,067	60 j
284	17	—	—	—	-	4	78	279	39	—	—	284	17
565	62	1,136	90	—	—	1,214	74	—	—	487	78	1,702	52
'' 16,259	03	3,911	71	5,180,477	11	5,172,921	64	12,294	Öl	115,432	,20	5,200,647 s 5

— 40 —

Centrala skiljenämnden.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgängar ................................................................................................... 855: 35

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 11. Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister.................................... 15,254: 7 9

Summa 16,110: 14

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar..,................................................................................. 11,900: —

Hyra, skrivmaterialier, expenser m. m.............................................. 3,354: 79 15 254-7 9

Leverering:

Till statskontoret:

Överskottsmedel ....................................................................................... 855: 35

Summa 16,110: 14

- 41 —

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för

alkoholister å Svartsjö.

Debet.

Balans den l juli 1926:

Tillgångar................................................................................................ 645,994:05

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 20. Statens tvångsarbetsanstalter ...................................... 380,822:8 0

F. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 46,300: —

Vårdavgifter m. m. för alkoholister ............................................. 8,40o: 48

Hyres- och ersättningsmedel m. m............................................. 29,424: 94

Försålda jordbruksprodukter ...................................................... 131,235: 49

Diverse ................................................................................... 8,496: 604,684: 71

Summa 1,250,679: 86

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .................................................... ........................ 293,918:11

Förplägnad .............................................................................. 51,455: 07

Beklädnad m. ....................................................................... 24,994: 82

Byggnader................................................................................. 26,559:44

Inventarier, hälso- och sjukvård m. m........................................ 7,440: 75

Värme, lyse, renhållning och expenser ...................................... 39,431: 89

Omkostnader för frigivna ......................................................... 4,766: 66

Jordbruket och verkstadsdriften ............................................... 110,421: 08

Arbetspremier m. .................................................................... 40,404: 71

Minskat värde å inventarier och förråd...................................... 4,030: 05 603,422: 08

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 1,686:16

Innestående i bank.................................................................. 35,043: 52

Fastigheter ........................................................................... 441,700: —

levande och döda inventarier ................................................ 146,741: —

Förråd ................................................................................. 22,086:6 0 647,257:28

Summa 1,250,679: 36

— 42 —

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för

alkoholister i Landskrona.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar.

13,933: 10

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 20. Statens tvångsarbetsanstalter .......................................... 219 176:_

23. Driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister i

Landskrona .............................................................. 2 000: —

F. 4. Extra utgifter .............................................................. 300:_

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 16,600: —

Yårdavgifter för alkoholister ...................................................... §33:_

Hyres- och ersättningsmedel m. m................................................. 22 963:84

Vinst å verkstadsdriften............................................................... 3 373: 11

265,245: 95

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1927:

.......... 5,147:4 0

Summa 284,326: 4 5

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder..................................................................................................... 3 995. 32

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 118,005:17

Förplägnad................................................................................. 33,096:9 9

Beklädnad, hälso- och sjukvård ................................................... 13,509: 48

Inventarier ................................................................................. 9,586:94

Värme, lyse, renhållning, expenser ............................................... 61,128: 24

Omkostnader för frigivna ............................................................ 9,967:8 0

Byggnader ................................................................................. 16^260: 74

Förlust å jordbruket..................................................................... 1,032: 05 262,587: 41

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 1,005: 08

Innestående i bank..................................................................... 4 721:19

Fordringar............................................................................... ö!344: 4 0

Värde å levande och döda inventarier m. m.................................. 6,673:05 17743-72

Summa 284,326: 45

43

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister.

Debet.

Balans den 1 juli 1926-

Tillgångar................................................................................................... 168,026: 4 6

Inkomster:

Andra huvudtiteln:

T. F. 4/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten vid statens uppfostringsanstalt

å Venngarn ...................................................... 1,245: 2 6

Femte huvudtiteln:

B. 24. Avlöningar och vikariatsersättningar vid statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholister.......................................... 40,283:8 2

25. Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholister .................................... 55,000: —

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ................................................. 8,025: —

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 18,789: —

Vård- och beklädnadsavgifter......................................................... 47,696: —

Vinst å jordbruksdriften .............................................................. 15,562: 64

Vinst & verkstadsdriften ............................................................... 3,259: 64 189,860: 86

Skulder:

Diverse medel...

Balans den 30 juni 1927:

.................................................................... 3,319: 56

Summa 361,206: 88

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder.......................................................................

Utgifter:

Avlöningar....................................................................

Förplägnad ................................................................

Beklädnad....................................................................

Byggnader...................................................................

Inventarier...................................................................

Värme, lyse, expenser m. m........................................

2,889: 8 7

67,097: 8 2
42,002: 24
15,087: 74
11,214: 06
4,029: 0 7

46,821: 6 2 186,252: 04

Balans den 30 juni 1927.

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank ...................................................

Fordringar ...............................................................

Levande och döda inventarier .....................................

Förråd ......................................................................

1: 60
13,558: 99
10,005: 9S
126,181:0 7

22,317:88 172,064:97

Summa 361,206: 88

— 44 —

Tillgångar

Arbetsrådet.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

4,003: 98

Inkomster.

Femte huvudtiteln:

B. 33. Arbetsrådet .................... 48,657: —

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
.............................................................. 1,000: —

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 5,554: —

Hyresmedel....................................................................... 533: 8 8

Aterburna medel ........................................................................... 56:86 55 801:18

Summa 59,805:11

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................... 47,974:16

Hyra, lyse och värme m. m............................................................. 5,539: 38

Tryckningskostnader, skrivmaterialier och expenser ........................... 5,113:03 58 626’5 7

Leverering:

Till statskontoret.......................................................................................... 1,178: 54

Summa 59,805: ll

Pensionsstyrelsen.

A. Statsmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1926-

Tillgångar................................................................................................ 18,348: 54

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 34. Pensionsstyrelsen...................................................... 619,038: 2 4

35. Pensionsstyrelsens verksamhet m. m................... ........ 524,552: 2 5

36. Statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt

lagen om allmän pensionsförsäkring.......................... 1,750,000: —

37. Ersättning till postverket för dess bestyr med pensions _

utbetalningar ........................................................ 186,800: —

F. 1. Ålderstillägg ......................................................... 392:50

3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga............ 669:15

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 160,000: —

Från pensionsförsäkringsfonden:

Ersättning för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen 50,000: —
Till bestridande av kostnader för sjukvårdande uppgifter ......... 1,096,049: o«

— 45

Ersättning av kommuner och enskilda för andel i sjukvårdskostnader
................................................................................

Ersättning för bostad och värme................................................

Aterdebiterade medel..............................................................

Införselmedel...........................................................................

17,<184: 4 5
1,958: oa
23,028: 9 6

2,222: i t 4,432,094: 7 7
Summa 4,450,443: a 1

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.......................................... 1,135,405:66

Besekostnader för styrelsen..................................................... 2,893:2 0

Kostnader för ombud............................................................ 79,908:84

Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet ............... 1,212,566: 97

Barntillägg................................. 1,653,423:60

Skrivmaterialier, tryckningskostnader, inventarier, värme m. m. ... 114,615:90

Underhåll av fastigheterna .................................................. 11,020: os

Ersättning till postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar 186,800: —

Utredning angående understöd åt vissa behövande personer med

minderåriga barn.................................. 869: 15

Införselmedel.......................................................................... 2,006: 86

4,399,369: 71

Till statskontoret

Lev erer ing:

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående å postgiroräkning.......................................

14,397: 60

8.146: 8 2

28,529; 68 36,676: -

Summa 4,450,443: 31

B. Pensionsförsäkringsfonden.

Kassasammandrag.

.......... 11,298,375:4 6

.......... 24,095,863: 7 6

.......... 617,254:54

.......... 16,623,752: 89

.......... 3,923,572: 24

Summa 55,558,818: 87

Inkomster:

Innestående i banker och å giroräkning den 1 juli 1926

Obligatoriska pensionsavgifter .................................

Frivilliga pensionsavgifter .........................................

Bäntor och utdelningar ............................................

Återbetalda lån och utlottade obligationer ................

Utgifter

Fasta placeringar ............................................

Pensioner på grund av obligatoriska avgifter .....

Pensioner på grund av frivilliga avgifter ...........

Understöd enligt lagen den 8 juni 1915.............

Bestituerade pensionsavgifter............................

Fonden för sjukvårdande uppgifter....................

Förvaltningskostnader......................................

Innestående den 30 juni 1927:

i riksgäldskontoret ......................................

i banker och å postgiroräkning ....................

32,638,598: 42
2,151,383: 6 2
12,877: 28
1,235.739:10
294,558: 70
1,096,049: 06
81,877; 52

5,000,000: —
13,047,735: IT

Summa 55,558,818:87

— 46 —

Fondens ställning den 30 juni 1927.

Tillgångar:

Innestående i riksgäldskontoret ............................................................ 5 000 000:_

Iunestående i banker och å postgiroräkning ......................................... 13 047 735:17

Förskott............................................................................................. 18!565306:''90

Inkomstrester .................................................................................. 6,659,710:6 7

Obligationer....................................................................................... 111,534,082:88

Utlånta medel .................................................................................... 190,014,963: 96

Aktier................................................................................................ 16,172,000: —

Fastigheter................................................................................ 1,820,000: —

Summa 362,814,299: 5 8

Skulder:

Frivilliga försäkringens fond ............................................................... 7 689,120:80

Särskilda till förvaltning överlämnade fonder...................................... ’ 20,058: 71

Fonden för sjukvårdande uppgifter ...................................................... 5,941 521: 76

Allmänna fonden................................................................................ 349,163,598:81

Summa 362,814,299: 58

Allmänna barnhuset i Stockholm.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................ 8,368,445:4 5

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 45. Barnhusen............................................................... 111,450:_

Intressemedel ........................................................................ 271,144: 86

Anslag av riksbankens vinst.................................................. 4,500:_

Överskotts- och danaarvsmedel från förmyndarkammaren i Stockholm
................................................................................ 258,129: l«

Bötesmedel........................................................................... 4,502: 01

Tolagsmedel ........................................................................ 61,211: 07

Fattigpenningar..................................................................... 18,183:15

Vårdavgifter ...................................................................... 153,404: _

Avgifter för inlösta barn ..................................................... 56,135: 7 9

Ersättningar för förplägnad, värme och lyse m. m................... 236,001: 40

Fastigheternas avkastning ...................................................... 99,365" 52

Diverse................................................................................ 1^548: 05 !,285,574: 53

Skulder:

Utgiftsrester ................................................................... 32,730:69

Diverse medel..................................................................... 964,768:4 4 997499-13

Summa 10,651,519: 11

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder................................................................................................... 1,031,822: 31

Utgifter:

Gemensamma administrations- m. fl. kostnader ........................... 107,091: 19

Kostnader för barnhuset ......................................................... 303,654: 7 9

— 47 —

Kostnader för .sjukvårdsanstalten ..........

» » Rålambshovs barnhem....

» » smfthemmet i Äppelviken

» » utackorderade barn .......

Understöd till upptagningshem.............

Sällskapet Pro Patria .........................

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ....................................................

Förskott ..................................................................

Obligationer...............................................................

Utlånta medel.............................................................

Fordringar ................................................................

Fastigheter................................................................

201,579: 98
23,534: 8»
13,350: »4
292,748: B l
12,279: 16
300: —

954,538: 98

4,511: 66
515,033: 03
6,689: so
1,959,740: 60
4,024,950: —

114,883: 15

2,039,350: — 8.665,157: 84
Summa 10,651,519: 11

Under räkenskapsåret har av allmänna barnhuset vårdats följande antal barn:

inom barnhuset................................................ 776: —

å Rålambshovs barnhem ................................... 54: —

å småhemmet i Äppelviken ................................. 8: —

i fosterhem eller å andra anstalter........................ 1,632: —

Summa 2,470

Medicinalstyrelsen med underlydande anstalter.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................ 6,659,235:40

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. in. Diverse inkomster ................................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

E. 5. Medikolegala besiktningar.................. 38: —

Femte huvudtiteln:

C. 1. Medicinalstyrelsen ........................... 1,519: 33

3. Statens bakteriologiska laboratorium ... 120,009:4 7

4. Statens rättskemiska laboratorium ...... 815: —

5. Statens farmaceutiska laboratorium...... 289: 7 2

14. Hospital och asyler ..........................''9,361,750:60

20. Hospital vid Hälsingborg .................. 19,870: 88

23. Anstalter för obildbara sinnesslöa ...... 28: 13

33. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska 592:40

45. Bidrag till resor för vissa patienter vid

radiumhemmet i Stockholm ............ 41: 30

47. Bidrag för driften av epidemisjukhus... 40: —

48. Kliniker vid vauföreanstalterna i Stock holm,

Göteborg och Hälsingborg...... 10,700:30

54. Allmän hälso- och sjukvård............ 84,187: 65

56. Statens skola för utbildning av distriktssköterskor
................................... 1:3 6

62. Barnmorskeundervisningen och bam bördshusen.

................................... 7: 40

64. Skyddskoppympningen ..................... 102: 50

100: -

— 48 —

C. 65. Karantänsanstalten på Känsö ...........

F. 2. Rese- och trattamentspenningar .........

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.................................

8. Tryckningskostnader ........................

C. 20/1921. Bostadshus för hospitalspersonal
Förutvarande sjätte huvudtiteln;

F. 16/1920. Paviljonger för oroliga sjuka vid

Östersunds hospital...............

Nionde huvudtiteln;

G. 5. Statens veterinärbakteriologiska anstalt

6. Statens veterinärbakteriologiska anstalts

verksamhet....................................

13. Övriga utgifter till förekommande och
hämmande av smittsamma sjukdomar

bland husdjuren ...........................

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.................................

Elfte huvudtiteln;

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.

pensionärer....................................

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer.
............................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

731; 94
1,312: lo
2,234: 81

3,212: 43
3,612: 5 2
—: oi

726: 66
18,521: 71
124,915: 26

487,762: 4 4

342: —

66: 4 2

417; — 10,243,849: 18

Skulder:

Utgiftsrester ...
Diverse medel
Införselmedel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1927:

........................................... 15,075: —

............................................ 6,064,680: 2 7

........................................... 2.187:67

............................................. 36,926: is

Summa

Skulder..

Kredit.

Balans den 1 juli 1926

Utgifter:

Andra huvudtiteln:

E. 5. Medikolegala besiktningar....................................... 4,918: —

Femte huvudtiteln:

C. 1. Medicinalstyrelsen ............................................... 351,569: 16

2. Medicinalstyrelsens verksamhet .............................. 21,089: 68

3. Statens bakteriologiska laboratorium........................ 269,565: 98

4. Statens rättskemiska laboratorium ........................... 25,827:01

5. Statens farmaceutiska laboratorium.......................... 24,158: 2 2

9. Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare ............... 821: 7 5

10. Resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.......... 500: —

11. Avlöning åt civila läkarstipendiater ........................ 2,500: —

14. Hospital och asyler............................................... 18,990,902: 92

15. Övergångsstat för hospital och asyler ..................... 11,529: 58

17. Utvidgning av köksbyggnaden vid Uppsala hospital och

asyl.............................................................. 1,023:80

18. Vissa lantbruksbyggnader vid Strängnäs hospital...... 61,900: 13

19. Ändringsarbeten i de s. k. C-paviljongema vid Lunds

hospital och asyl ............................................ 118,395: 08

20. Hospital vid Hälsingborg ............. ........................ 2,694,329: 7 4

10,243.949:18
25,121,016: 86
6,709,302: 6 5

6,118,869: 09

54,852,373:17

5,060,079: 5 0

— 49

C. 21. Stallbyggnad och bostadshus vid Hälsingborgs hospital

22. Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg

23. Anstalter för obildbara sinnesslöa ...........................

24. Anstalter lör bildbara sinnesslöa, som icke äro fallande sjuka

...............................................................

25. Epileptikeranstalter...............................................

33. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska ...............

37. Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjulcvårds anstalter.

...........................................................

39. Resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjuk vård.

.................................................................

40. Folksanatorierna ...................................................

41. Understödjande av dispensärverksamhet ..................

42. Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten

43. Radiumhemmets i Stockholm poliklinik ..................

44. Radiumhemmets i Stockholm klinik ........................

45. Bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet

i Stockholm ......................................................

46. Bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus...................................................

47. Bidrag för driften av epidemisjukhus........................

48. Kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg ............ ...................................

49. Polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göte borg

och Hälsingborg ...................................

50. Underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra...

51. Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare...............

52. De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra m. m.............

54. Allmän hälso- och sjukvård ....................................

56. Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ...

57. Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av statens

skola för utbildning av distriktssköterskor ............

59. Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor ...........................

62. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ........

63. Repetitionskurser för barnmorskor ...........................

64. Skyddskoppympningen ..........................................

65. Karantänsanstalten på Känsö .................................

66. Svenska läkarsällskapet..........................................

67. Resestipendier åt civila läkare................................

69. Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden ...

F. 1. Ålderstillägg .........................................................

2. Rese- och traktamentspenningar..............................

3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.........

4. Extra utgifter ....................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................

6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen..................................

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...

8. Tryckningskostnader .............................................

C. 62/1925—6. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen

63/1925—6. Repetitionskurser för barnmorskor ...............

23/1923—4. Ny ekonomibyggnad och vissa påbyggnads arbeten

vid Göteborgs hospital ..............

24/1922. Vattenreningsverk vid Östersunds hospital.........

19/1921. Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och

Västerviks hospital.......................................

21/1921. Bostadshus för personal vid Stockholms hospital
Förutvarande sjätte huvudtiteln:

F. 15/1920. Bostadshus för viss betjäning vid Säters och

Västerviks hospital ...............................

16/1920. Paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds

hospital..................................................

19/1916. Till stipendier för läkare, som genomgå utbildningskurser
i tuberkulossjukvård .............

4 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1937. fl.

69: 02
913,618: 87
515,455: it

552,528: o«
135,810: —
22,745: -

3,207,204: 9 o

300:-150,000: —
393,455: 6 9
70,454:]7 4
15,000: —
31,491: —

43,873: 9 5

835,425:98
887,776: —

130,448: SB

15,000: —
62,202: —
110,593:16

132,076: no
947,381: 11
8,000: —

16,000: —
927:75
85,489: 48
15,142: 67
212,808: 66
15,751: 50
1,500: —
2,625: —
2,452:0 7
2,038: 52
71,964: 29
489: 70
3,285: 74
55,806: —

450: —
1,852,044: 65
29,978: 3 o
1,330:13
225: —

5,847:4 5
1,916:95

144:50
—: oi

666: 6 6
495,281: 81
200: —

— 50 —

Nionde huvudtiteln:

G. 5. Statens veterinärbakteriologiska anstalt..................... 92,260:83

6. Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet 151,346:58

9. Vet,erinärstipendiater ............................................. 7,048:39

13. Övriga utgifter till förekommande och hämmande av

smittsamma sjukdomar bland husdjuren ............... 6,076,806: 2 o

14. Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur ............ 2,933: 62

O. 6. Extra utgifter .................................................... 347: 08

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 19,569: —

G. 12/1925—6. Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur... 112: Öl

Tionde huvudtiteln:

C. 8. Läkarundersökning av sjöfolk................................... 49,762: —

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer................................. 29,867:65

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ..................................— 18,448: —

8. Bidrag till sjuksköterskors pensionering...... ..................975: —

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning hos medicinalstyrelsen underlydande anstalter 62,691:0 2

Inuestående i banker och å postgiroräkning ....................... 2,025,847: 90

Förskott.......................................................................... 79,804:88

Inkomstrester .................................................................. 50,518: 80

Obligationer..................................................................... 5,755,322: 65

Summa

41,083,784: 94
500,719:2 8
233,604: 2 o

7,974,185: 25
54,852,373: 17

Statens uppfostringsanstalt å Salbohed för sinnesslöa gossar,

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ................................................................................................ 24,428: so

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

C. 26. Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ......................... 29,255: —

27. Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostrings anstalt

för sinnesslöa gossar....................................... 26,200: —

28. Täckdikningsarbeten vid det med statens uppfostrings anstalt

för sinnesslöa gossar förenade jordbruket ......... 1,875: —

F. 4. Extra utgifter............................................................... 880: 68

6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen...................................................... 1,000: —

7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 11,000: —

Vårdavgifter .............................................................................. 21,922: 84

Försäljningsmedel m. m................................................................ 4,412: 20

Vinst å jordbruket ..................................................................... 3,160:42 99 706:04

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Diverse medel .............................................................................._174: 88

Summa 124,309:82

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ................................................................................................. 142: 61

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 41,199: 52

Förplägnad............................................................................... 19,745: 02

Beklädnad och hälsovård m. m................................................... 9,036: 8 7

Bränsle, lyse, renhållning och expenser.......................................... 18,198:56

Inventarier och materiel............................................................... 1,734: 18

Byggnaders underhåll .................................................................. 3,346: 6 0

Elevbelöningar ........................................................................... 473: 75

Täckdikning ............................................................................. 1,875: — 95,609:56

Lever er ing:

Till länsstyrelsen i Västmanlands län ......................................................... 623: 25

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 223: 65

Innestående i bank .................................................................. 886: 7 9

Värde å levande och döda inventarier samt förråd........................ 26,823:66 27 934:_

Summa 124,309: 82

— 52 —

Statens uppfostringsanstalt i Vänersborg för sinnesslöa

flickor.

Debet.

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

C. 29. Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ............................. 9,992: 5 o

30. Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ......................................... 7,000: —

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................... 1,862: 95

7. Dyrtidstillägg ät befattningshavare i statens tjänst............... 3,866: —

Elevavgifter.................................................................................... 11,180: Vi

Diverse.......................................................................................- 2,548:60 36|460: „

Summa 36,450: 6 7

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .................................................................................... 15,713:59

Förplägnad.................................................................................... 6,135: 47

Beklädnad, hälso- och sjukvård samt renhållning .............................. 3,557: 51

Värme och lyse............................................................................. 3,469:6 7

Elevbelöningar .............................................................................. 250:_

Fastigheten................................................................................... 1,760: 76

Diverse.......................................................................................... 2,966: 47

Återbetalda elevavgifter .................................................................. 116:55 33 970-o •>

Balans den 30 juni 1927

Tillgångar:

Kassabehållning...................................*....................................... 58:7 7

Innestående i bank .................................................................... 2,421:88 9 480-65

Summa 36,450: 67

53 —

Danviks hospital.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................. 13,129,955: 84

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

C. 31. Lasaretts underhåll................................

Hemmansräntor, arrenden och hyresmedel ...........

Underhållsmedel..................................................

Tolagsmedel .....................................................

Danvikspenningar ...............................................

Rekognitionsmedel ............................................

Medgiftsmedel.....................................................

Intressemedel.....................................................

Skogsförsäljningsmedel.........................................

Försålda trädgårdsprodukter ................................

Diverse..............................................................

3,670: —
56,532: 8»
122,868: 6 o
30,605: 58
7,574: Öl
35,851: 48
9,802: 78
246,187: oi
14,720: 0 7
1,428: 4 0
8,596: 42

537,837: 14

Skulder:

Diverse medel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1927:

4,398,709: 49

17,754:45 4,416,463:94

Summa 18,084,256: 42

54

, Kredit.

. ■ «j. .. .V : O i. V [l •> - ■

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ................................................................................... 4,373,269:45

Utgifter:

Avlöningar ......................................................................... 135,780:0 7

Förplägnad.......................................................................... 126,292: 92

Bränsle och lyse ................................... 34,961: 09

Beklädnad m. m................................................................... 21,041: 47

Utskylder m. m..................................................................... 12,488: 60

Underhåll av egendomar m. m.............................. 52,307: 68

Stockholms hospital..,........................................... 14,000: —

Livräntor............................................................................... 4,312: 5 o

Diverse............................................................................... 5,776:88

Avkortningar och avskrivningar ............................................. 4,708:86

Minskning av frälseräntors taxeringsvärden.............................. 1,100:— 392 769''52

Balans den 30 juni 1927

Tillgångar:

Innestående i bank .........

Obligationer ..................

Utlånta medel.................

Fastigheter.....................

Förråd...........................

Fordringar .....................

55,268: 20
.... 5,503,000:16
... 311,000: —

.... 7,400,125:88
2,409:7 5

46,414:01 13,318,217:45
Summa 18,084,256: 42

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna.

Debet

		Tillgångar den l/7 1926	Inkomster		Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter	Uttag å stats-verkets giro-räkning i riksbanken	Skulder den 3% 1927
Överståthållarämbetet..................	126,203	14	61,772,342	43	1,879,176	61	12,901,546	56	982,289	1 521
Stockholms	län ...............	2,294,502	75	7,702,891	61	355112	97	14,156,556	83	572,576	02
Uppsala	» ...............	726,551	90	3,267,297	24	242,440	61	10,333,006	61	138,076	19|
Södermanlands	» ...............	1,330,621	93	4.128,030	70	266,068	24	9,963,334	94	371,664	33!
Östergötlands	» ...............	3,546,272	63	6,375,996	12	403,735	30	14,362,854	08	872,521	59
Jönköpings	»	1,399,485	81	3,847,930	08	241,968	39	10,400,247	23	338,644	13 i
Kronobergs	» ...............	939,580	16	1,647,530	16	153,565	29	7,131,986	73	384,193	52:
Kalmar	»	132,115	78	2,794,908	88	229,536	96	10,659,005	87	293,727	011
Gotlands	» ...............	451,272	2 0	767,216	21	151,195	26	2,834,708	44	270,841
Blekinge	» ...............	122,392	66	2,722,607	17	80,455	31	6,631,976	37	279,858	60
Kristianstads	» ...............	1,642,056	83	5,495,740	04	254,624	40	11,967,386	46	561,448	551
Malmöhus	*	3,532,609	67	20,034,610	25	888,087	42	28,299,396	68	649,757	92(
Hallands	3> ...............	1,148,437	63	2,374,328	99	148,310	45	8,240,152	43	176,936	12
Göteborgs o. Bohus	» ...............	6,142,735	42	17,702,199	05	622,878	25	25,101,968	46	449,930	97)
Alvsborgs	»	2,256,463	23	4,990,967	56	307,054	99	12,454,064	07	808,108	0 71
Skaraborgs	» ...............	1,406,294	14	3,399,927	96	232,484	27	10,893,836	03	423,239	15
Värmlands		1,775,640	54	3,672,079	32	307,884	35	13,633,124	32	713,894	24 j
Örebro	» ..............	1,324,945	44	4,563,377	09	337,618	63	9,921,632	19	230,781	03
Västmanlands	» ...............	1,304,601	78	2,905,152	67	237,618	—	8,363,328	14	573,724	65 j
Kopparbergs	» ...............	1,749,598	71	3,818,704	28	266,545	47	12,727,989	48	308,892	18!
Gävleborgs	» ...............	1,569,398	62	4,785,552	9 2	329,542	30	11,778,464	60	399,109	42 j
Västernorrlands	»	1,811,670	68	4,537,412	12	296,852	81	14,532,543	59	524,853	0 9!
Jämtlands	» ...............	1,099,178	56	1,647,702	50	290,388	49	8,273,239	96	381,518	77
Västerbottens	» ...............	1,494,418	52	1,732,630	27	173,233	83	13,177,157	95	736,132	80j
Norrbottens	» ...............	1,619,687	64	1,929.730	04	110,525	26	15,597,959	03	543,621	17
	Summa	40,946,73o|9l	178,616,865|bb	8,806,903 8 51304,337,4671 o 5	ll,986,34ojo4

56

Överståthållarämbetet och

K p e -

		Skulder den V? 1926	Utgifter	Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter	Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
Kontant be-hållning och innestående i bank
Överståthållarämbetet...	1,033,875	67	3,943,261	14	283,125	41	72,351,885	43	138	84
btockholms	län	•579,006	27	7,096,989	66	565,618	76	14,499,147	09	94,379	85
Uppsala	»	138,726	98	6,760,423	74	359,519	63	6,702,312	78	17,282	99
Södermanlands	»	535,085	26	4,776,378	7 7	885,196	46	8,580,330	52	109,992	57
Östergötlands	»	571,353	86	7,923,813	22	1,202,506	70	12,172,559	77	95,049	75
Jönköpings	»	329,903	86	6,152,348	88	851,866	12	7,411,173	26	133,156	62
Kronobergs	»	224,566	44	3,959,594	54	595,702	78	4,350,809	87	193,492	99
Kalmar	»	244,354	16	5,669,048	04	1,028,431	70	7,004.029	12	70,368	29
Grotlands	>	208,767	88	1,554,584	10	269,572	17	1,907,291	70	194,800	10
Blekinge	»	175,613	83	3,557,551	41	506,309	76	5,398,846	41	115,647	82
Kristianstads	»	245,670	55	5,865,579	60	2,342,195	01	9,866,733	46	224,125	69
Malmöhus	»	555,502	99	16,973,796	68	1,034,242	88	31,207,316	22	141,260	69
Hallands	2>	158,323	90	3,631,135	24	1,803,966	94	5,442,875	21	74,479	06
tioteborgs o. Bohus »	940,103	81	21,039,075	43	1,265,863	37	22,707,418	42	109,869	06
Alvsborgs	»	637,124	84	6,996,617	18	1,130,126	94	9,885,749	41	97,790	59
Skaraborgs	»	324,413	78	5,708,147	30	1,168,730	29	7,599,632	47	100,847	18
Värmlands		517,904	89	7,404,996	28	1,063,439	61	9,072,920	98	320,967	21
Örebro	»	281,865	24	5,374,230	81	361,000	33	9,086,681	58	15,776	68
Västmanlands	»	536,963	10	4,372,734	26	385,837	24	6,713,163	55	226,902	18
Kopparbergs	»	385,088	73	6,944,889	28	697,255	66	9,052,013	16	31,788	58
Gävleborgs	»	338,711	72	6,265,803	Öl	745,757	95	9,876,698	88	76,682	79
Västernorrlands	»	695,961	8 6	7,579,824	01	873,654	39	10,773,824	86	142J599	«4
Jämtlands	>	422,051	08	4,106,922	21	835,541	05	5,194,139	40	85,427	47
Västerbottens	»	699,561	94	6,091,764	03	944,452	23	7,826,627	22	140,749	64
Norrbottens	» |	496,815	19	7,743,122	56	1,977,971	51	7,753,471	26	66,404	78
	Summa!	11,276,817178	167,492,631 8 3	23,177,8841	S 91	302,437,652|os	2,880,0801st

- 57 —

länsstyrelserna (forts.).

		T i	1 g a n g a r	d e	n »®/e	19 2 7					-	Summa
Förskott	Fastig- heter	Inkomst- rester	Proprie- balans	Utlånta medel	Övriga fordringar	Summa
47,018	90									2,253	87	49,410	61	77,661,558	26
1,507,995	69	—	—	704,275	42	16,753	36	—	—	17,473	98	2,340,878	30	25,081,640	08
728,456	43									650	—	746,389	42	14,707,372	55
1,074,901	89	39,400	—	37,196	84	—	—	5,000	—	16,237	83	1.282,729	13	16,059,720	14
1,768,839	9G	—	—	1,759,976	83	—	—	—	—	67,279	63	3,691,146	07	25,561,379	62
1.312,899	Öl	—	—	627	99	—	—	—	—	36,300	—	1,482,983	52	16,228,275	64
932,689	24											1,126,182	2 3	10,256,855	86
52,188	19	—	—	—	—	—	—	40,875	—	—	—	163,431	4 ►	14,109,294	50
331,175	05									9,042	1 5	535,017	so	4,475,233	10
26,464	61	—	—	5,183	23	—	—	—	—	51,672	93	198,968	59	9,837,290	—
1,351,329	43	—	—	25,622	64	—	—	—	—	—		1,601,077	66	19,921,256	28
2,899,283	31	—	—	593,059	17	—	—	—		—	—	3,633,603	17	53,404,461	94
895,107	26	—	—	82,277	31	—	—	—		—	—	1,051,864	28	12,088,165	52
2,335,112	79		—	1,506,322	66	—	—	40,575	60	75,371	Öl	4,067,251	12	50,019,712	15
2,069,248	95											2,167,039	54	20,816,657	91
1,355,411	72	—	—	—	—	, -r-	—	91,300	—	7,298	86	1,554,857	71	16,355,781	55
1,660,877	92	—	—	—	—	—	—	60,000	—	1,515	88	2.043,361	01	20,102,622	77
1.251,931	68	—	—	7,016	90	—	—	—	—	351	31	1,275,076	42	16,378,354	38
987,349	41	—	—	136,002	12	—	—	25,200	—	273	88	1,375,727	09	13,384,425	24
1,760,182	76						--			512	—	1,792,483	34	18,871,730	12
1,545,061	41	—	—	8,409	88	—	—	—	—	4,942	22	1,635,096	30	18,862,067	86
1,574,879	24	—	—	9,890	91	—	—	—	—	52,597	23	1,780,067	02	21,703,332	14
985,969	73	—	—	27.474	22	—	—	—	—	34,503	12	1,133,374	54	11,692,028	28
1,326,598	—	—	—	506	77	—	—	258,279	25	25,034	2 9	1,751,167	95	17,313,573	87
1,688,664	30	—	—	17,417	62	—	—	—	—	57,656 0 2	1,830,142	6 2	19,801,523	14
31,469,636	88	39,400	—	4,921,26oUi( 16,753186	521,229	85	460,965 u ko,309,326	37	544,694,312	40

58 —

Statens byggnadsbyrå. i

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ................................................................................................... 1,331: 91

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

F. 1/1922. Statsbidrag åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader
:

Till bestridande av kostnaderna för statens byggnads -

byrås verksamhet m. m........................................ 50,000: —

Försäljningsmedel........................................................................... 4,852:76 54 852:

75

Summa 56,184: c 6

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.........................................................

Utarbetande m. m. av typritningar........................

Hyra, värme, lyse och städning ...........................

Skrivmaterialier, blankettryck m. m......................

37,942: si
5,542: 96
4,350: —

1.942: 61 49,778:37

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning................,.........................................

Innestående i bank ....................................................

206:29

6,200:— 6,406:39

Summa 56,184: 6 ti

Anmärkning: Genom statens byggnadsbyrås förmedling hava under tiden 1 juli 1926—
30 juni 1927 i byggnadslån från statens bostadslånefond utlämnats sammanlagt kronor
7,576,777:60.

SJÄTTE HUVUDTITELN.
Kommunikationsdepartementet,

Debet

Kredit

	Till-gångar den */’ 1926	Upp- börd	Leverering från stats- kontoret	Utgifter	Levere- ring till stats- kontoret	Summa j
Sjätte huvudtiteln:
A. 1. Departementschefen .........	—	—	—	—	24,000	—	24,000	—		—	24,000	—
2. Departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli ......	—	—	—	—	182,789	03	181,932	97	856	06	182,789	03
3. Extra byråchef för tekniska
ärenden .......................	—	—	—	—	12.000	—	12,000	—	—	—	12,000	— i
E. 7. Biträde vid handläggning av
ärenden rörande luftfart...	—	—	-T		2,292	—	2,292	—	—	—	2,292	— i
12. Extra utgifter ..................	—	—	—	—	822	50	822	50		—	822	50
13. Skrivmaterialier och expen-
ser, ved m. m................	818	97	_	—	29,300	—	26,593	48	3,525	49	30,118	97
15. Dyrtidstillägg åt befattnings-
havare i statens tjänst ...	—	—	—	—	34,395	—	34,395	—	—	—	34,395	—
16. Trvckningskostnader .........	986	41	lön	—	11,000	-	10.506	26	1,581	15	12,086	41
Summa	1,805	88	100	—	296,598	58	292,541	21	5,962| 7 o	298,503^91

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................. 391,205: 38

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ................................................ 509:—

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ......... 16,721: 8»

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verk
15

samhet........................................... 4,064: 16

6. Expenser för allmänna arbeten ............ 20,249: 5 7

8. Vägundersökningar ............................. 365:89

12. Förbättring och underhåll av för auto mobiltrafiken

viktiga vägar och broar
å landsbygden m. m.............,........... 96,338: 48

13. Undersökningar av mindre hamnar och

farleder m. m. .................................. 429: 55

14. Anläggning eller förbättring av vägar

m. m.............................................. 12,212: 35,

15. Understödjande av brobyggnader och,
företrädesvis mindre, hamnbyggnader
m. m.............................................. 1,551: 89

— 60 —

B. 16. Anläggning av enklare vägar ............... 30,092: 85

17. Anläggning av enklare väg mellan Muo doslombolo

och Saivomuotka i Norrbottens
län .......................................... 5: G 5

18. Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbot tens,

Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands samt vissa delar av
Kopparbergs län .............................. 102,709: 04

23. Statsunderstödda fiskehamnar ............... 40,770: o 7

24. Undersökningar m. m. för statsunder stödda

fiskehamnar........................... 5,582:ig

25. Större reparations- och muddriagsarbe ten

å statens fiskehamnar och statsunderstödda
fiskehamnar .................. 5: so

C. 6. Registrering av automo biler m. m.......... 5,994: 44

E. 14. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen 937: 60

15. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst................................... 4,771:28

B. 21/1923—4. Utförande av vissa fiskehamnar 163,206: 91
23/‘/i—s% 1923. Utförande av vissa hamnförbättringar
i de norrländska
kustlänen och

Uppsala län.................. 22,479: 05

24J/i—S0/6 1923. Undersökningar m. m. av
vissa fiskehamnsanlägg DiDgar

....................... - 39:08 _ 528,527: 37 529,036: 3 7

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken............................................. 25,265,514: 4»

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ................................. 428,099: 63

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Diverse medel..............................................................

Övriga skulder ........................................................

25,819,405: 17

1,416: 65 25,820,821:82

Summa 52,434,677:6 9

Skulder.

Kredit,

Balans den 1 juli 1926:

94,828: 84

Utgifter

För riksstatens inkomsttitlar:

Egentliga statsinkomster:

A. I. 4. Automobilskattemedel ..................

För riksstatens utgiftstitlar:

Femte huvudtiteln:

B. 15. Bekämpande av arbetslösheten ......... 248,796: 08

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen...... 188,206:80

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet ................................. 48,064: 16

3. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens di striktstjänstemän.

.......................... 29,685:50

4. Ytterligare medel till avlöning av väg och

vattenbyggnadsstyrelsens di striktstjänstemän.

........... 4,500: —

6. Expenser för allmänna arbeten ......... 91,959: 91

8. Vägundersökningar........................... 99,595:36

10. Vägar och kommunikationer ............ 1; 05

11. Förbättring och underhåll av städernas

för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar.................................... 5,285,616:68

354: 59

— 61 —

B. 12. Förbättring och underhåll av för auto mobiltrafiken

viktiga vägar och broar
å landsbygden m. in...................... 38,471,870: 7i

13. Undersökningar av mindre hamnar och

farleder m. m............................... 17,502: 2-1

14. Anläggning eller förbättring av vägar

m. m.......................................... 3,162,510: S8

15. Understödjande av brobyggnader och,

företrädesvis mindre, hamnbyggnader

m. m........................................... 1,269,198: 45

16. Anläggning av enklare vägar............ 928,211:37

17. Anläggning av enklare väg mellan Muo doslombolo

och Saivomuotka i Norrbottens
län ............ ............... 118,375: 4 2

18. Anläggning av ödebygdsvägar i Norr bottens,

Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands samt vissa delar
av Kopparbergs län .................. 497,356: 08

20. Tilläggsbidrag till vissa väganlägg nings-

och brobyggnads- m. fl. företag 381,700: —

21. Anläggning av väg mellan Tärna kyr koby

och Slussfors...................... 50,000: —

23. Statsunderstödda fiskehamnar............ 154,417:48

24. Undersökningar m. m. för statsunder stödda

fiskehamnar ................... 13,710: 85

25. Större reparations- och muddringsarbe ten

å statens fiskehamnar och statsunderstödda
fiskehamnar............... 5,786: 7 7

C. 6. Registrering av automobiler m. m. ... 28,147:65

E. 8. Utredning angående vattenförhållan dena

i Torne och Tärendö älvar vid
Junosuandoselet m. m................... 18,700: —

9. Rese- och traktamentspenningar......... 3,118: 2 5

12. Extra utgifter ................................. 10,000: —

14. Tillfällig löneförbättring för viss per sonal

inom den civila statsförvaltningen
....................................... 8,546:35

15. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst .............................. 56,465: —

16. Tryckningskostnader ........................ 2,505: 20

B. 21/1923—4. Utförande av vissa fiskehamnar 256,274:48

23/Vi—3% 1923. Utförande av vissa hamnförbättringar
i de norrländska
kustlänen och

Uppsala län ............... 311,708: 16

24/Vi— 30/c; 1923. Undersökningar m. m. av
vissa fiskehamnsanläggningar.
....................... 5,992: 54

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke ordinarie

befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen ............... 3,948: —

51,771,971:

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.

42

51,772,326: o i
139,164: 9 7
77,768: fio

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank och å postgiroräkning ...................

Obligationer ..............................................................

Förskott....................................................................

Fordringar................................................................

19,896: 3 7
9,700: —
294,829: 8 b
26,163: 52

350,589: 2 7

Summa 52,434,677: c 9

— 62 —

Byggnadsstyrelsen.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. IT 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
................................................... 476,134: 46

III. Diverse inkomster...................................... 6,082: 81 439 217: 2 7

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjätte huvudtiteln:

D. 1. Byggnadsstyrelsen................................... 135: —

2. Byggnadsstyrelsens verksamhet.................. 13,908: 39

3. Lokaler för vissa av byggnadsstyrelsens byråer^ 250: —

4. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga

byggnader........................................... 280: —

7. Byggnader och reparationer ..................... 46,917: 26

18. Konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin 5,000: —

E. 13. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. ... 3,771:3 6

16. Tryckningskostnader................................. 272: So

D. 6/1925—6. Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m................... 2,300: —

12/1925—6. Ambetsbyggnad i kvarteret Murmästaren
i Stockholm .................. 503:80

13/1925—6. Ambetsbyggnad i kvarteret Kandidaten
i Stockholm..................... 39,055: 6 9

15/1925—6. Lokaler för statens reproduktions anstalt

m. m............................ 5,000: —-

Åttonde huvudtiteln:

B. 14. Uppförande i samband med kungl. bibliotekets
nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader.
............................................ 194:50

D. 15. Yissa ändringsarbeten i de åt vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien upplåtna

lokalerna i nationalmuseibyggnaden......... 13,000: —

I. 8. Byggnader för ett dubbelseminarium i Linköping
....................... 2,013:50

I. 7/1923—4. Byggnader för dubbelseminarium i

Umeå...................................... 400: 50 133 002''_

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ...........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..

Skulder:

Diverse medel ...

Balans den 30 juni 1927:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter:

För riksstatens inkomsttitlar:

A. II 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar
.............................................................. 24,110:14

276,808: 45

615,219: 2 7
5,768,870: 86
445,680: 51

360,864: 4o
7,467,443: 49

357,899: ss

- 63 —

För riksstatexis utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

I. 8. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

11. Extra utgifter ......................................

Fjärde huvudtiteln:

3. D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och

tvätt m. m.....................................

Femte huvudtiteln:

B. 21. Sluten avdelning vid tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö.........................................

F. 4. Extra utgifter.......................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved in. in.
Sjätte huvudtiteln:

D. 1. Byggnadsstyrelsen —.........................

2. Byggnadsstyrelsens verksamhet ............

3. Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer

4. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märk liga

byggnader .................................

7. Byggnader och reparationer ..................

9. Yttre restaurering av Stockholms slott ...

10. Förstärkning av grunden under den södra

av riksbankens förra byggnader vid Järntorget
i Stockholm ...........................

11. Inköp för musikaliska akademien av fastig heten

nr 9 i kvarteret Ladugårdsbron i
Stockholm m. m...............................

12. Anordnande av lokaler i gamla riksdags huset

för vissa socialstyrelsens byråer
m. m..............................................

14. Värmeledning i Halmstads slott ............

15. Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret

i Skaraborgs län m. m.....................

16. Förändring och renovering av Göta hov rätts

byggnader m. m.........................

17. Restaurering av Malmöhus slott ...........

18. Konserveringsarbeten å Bohus fästnings ruin

................................................

E. 9. Rese- och traktamentspenningar ............

12. Extra utgifter .................................

13. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

15. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ...........................................

16. Tryckningskostnader ..........................

D. 4/1925—6. Möbler för byggnadsstyrelsens nya

ämbetslokaler m. m................

6/1925—6. Utredningar rörande tillämnade

byggnadsföretag m. m..........

12/1925—6. Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren
i Stockholm............

13/1925—6. Ämbetsbyggnad i kvarteret Kandidaten
i Stockholm...............

15/1925—6. Lokaler för statens reproduktions anstalt

m. m.........................

18/1925—6. Utvidgning av länsstyrelsens i
Västerbottens län ämbetslokaler
19/1925—6. Ändrings- och reparationsarbeten
inom fastigheterna nr 5 och 6 i
kvarteret Rosenbad i Stockholm
14/1924—5. Nybyggnad för lantmäterikontoret

i Västerbottens län ...............

13/1923—4. Ändringsarbeten i fastigheten nr 9
vid Svartmangatan i Stockholm
15/1923—4. Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset
i Karlstad m. m.......

642: 4 5
195: 2 7

2,733: so

138,276: 7 3
1,443: 03
7,214: 2 8

264,853: 48
82,129:83
6,625: —

2,861: o o
1,035,247: 04
223,397: 4 7

50,047: 26

329,775:16

12,234: 07
1,194: 45

1,510: —

3,880: —

668: 68

34,633: 55
25,801: Öl
6,741: 22
54,826: 19

69,579: —
2,104: so

35,710: 4 2

9,757: 07

307,316: 16

672,986: 74

33,500: —

20,102:16

422: 14
4,541: 3 2
125: —
291: 10

64 —

D. 16/1923—4. Tillbyggnad av länsresidenset i

Jönköping ........................... 52: 32

11/Vi—3% 1923. Uppmätningar av Stockholms

slott m. m...................... 3,084: o 1

10/1922. Om- och påhyggnadsarbeten å de i
kvaiteret Grönlandet norra i Stockholm
befintliga byggnaderna ...... 14,404: 06

13/1922. Om- och tillbyggnad av det s. k.

Preisiska huset i Stockholm......... 28,842: 30

13/1921. Om- och påbyggnad av landsstats huset

i I/uleå ........................... 548: so

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

T. F. 11/1920. Inrednings- och reparationsarbeten
i för statsdepartement
m. fl. statsinstitutioner avsedda

lokaler ......... 10,748: 7 7

5/1919. Reparations- och inredningsarbeten
i länsresidenset i Jönköping 2,733: 7 ö

Sjunde huvudtiteln:

D. 10. Staten åliggande kommunala och andra

utskylder.......................................... 40,063:01

19. Skrivmaterialier och expenser, ved in. m. 3,205: is

21. Kommittéer och utredningar genom sak kunniga

.......................................... 730: so

22. Extra utgifter....................................... 3,096: 28

Ättonde huvudtiteln:

B. 14. Uppförande i samband med kungl. bibliotekets
nuvarande huvudbyggnad av två
flygelbyggnader .............................. 452,867:81

D. 15. Vissa ändringsarbeten i de åt vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien upplåtnalokalernainationalmuseibyggnaden
100,294: 65

18. Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen m. m...................... 15,000: —

30. Brandförsäkring av operabyggnaden och

dramatiska teaterns byggnad m. m. ... 38,840:01

I. 8. Byggnader för ett dubbelseminarium i

Linköping ...................................... 680,158:8 7

30. Ny- och ombyggnader vid Skytteanska

lappfolkskolan i Tärna m. m............. 47,842: —

N. 4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
.......................................... 6,929: —

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 8,922: 40

E. 46/1925—6. Vissa ombyggnadsarbeten vid karo linska

mediko-kirurgiska institutet.
.................................. 15,295:14

I. 8/1925—6. Vissa ändringsarbeten å gymnastikhuset
vid folkskoleseminariet i

Göteborg............................. 44,416: oo

B. 36/1924—5. Brandsäkerhetsanordningar i nordiska
museets byggnad å Djurgården
i Stockholm............... 1,422:42

I. 7/1923—4. Byggnader för dubbelseminarium i

Umeå ................................. 5,852: 29

14/1923—4. Byggnader för småskoleseminariet

i Lycksele ........................... 7,914: 7 8

71/1922. Asylbyggnad vid vårdanstalten för

blinda med komplicerat lyte ...... 7,646: 79

75/1922. Inredning och möblering av de nya
byggnaderna för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat

lyte ...................... 5,001: —

7/1921. Nya byggnader för folkskoleseminariet
i Karlstad ........................... 550: s 3

65

I. 78/1921. Byggnader för en vårdanstalt för

blinda med komplicerat lyte........

F. 38/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten vid

folkskoleseminariet i Luleå .........

T. B. 6/1919. Ändringsarbeten i nationalmusei byggnaden.

.............................

H. 1/1919. Införande av elektrisk belysning i
vissa av institutets och förskolans
för blinda å Tomteboda lokaler
Nionde huvudtiteln:

C. 7. Byggnadsarbeten vid centralanstalten för
försöksväsendet å jordbruksområdet ...
O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

6. Extra utgifter.......................................

Tionde huvudtiteln:

F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .

3,598: tf 7
50: —
834: vi

4,394: 81

154,239: 91
1,720: 8i
195: 2tf

7.708: »2 5,162,634:84

5,186,744: 4tf
1,572,112: 03
61,818:51

Tillgångar:
Innestående i bank

Förskott .............

Obligationer .......

Aktier ................

Balans den 30 juni 1927:

.................................................. 9,948: 64

.................................................. 163,626:71

.......................................... 113,278:29

.................................................. 2,015:— 288,868:6 4

Summa 7,467,443: 4 9

5 — Rev.-berättelse ang. statsverket för

— 66

SJUNDE HUVUDTITELN.
Finansdepartementet.

		Debet		Kredit
	Tillgångar		Leverering			Leverering	Summa
	den		u pp	från stats-	Utgifter	till stats
	Vi 1926			kontoret			kontoret		!
Sjunde huvudtiteln:
A. 1. Departementschefen..	—	—		—	24,000	—	24,000	—	—	—	24,000
2. Departementets av-
delning av Kungl.
Maj:ts kansli.........	1,844	06	—	—	227,540	98	226,002	67	3,382	37	229,385	04!
D. 19. Skrivmaterialier och
expenser. ved m. m.	2,050	17	119	48	31,664	50	33,495	98	338	17	33,834	15i
20. Tryckningskostnader	578	98	38	—	34,039	68	26,509	86	8,146	75	34,656	61
22. Extra utgifter.........	59	58	—	—	9,917	96	9,917	96	59	58	9,977	54!
23. Dyrtidstillägg åt be-
f attningsh a vare i sta-
tens tjänst .........	133	—	—	—	38,994	—	38,994	—	133	—	39,127	—!
A. 3/1925—6. Departementets!
verksamhet .	49	2 0	—	—	—	—	—	—	49	20	49	20 j
Summal 4,714|s»9|157	48	366,157ioi	358,920	47	12,109l o 7	371,029! 54

67

Kammarkollegium.

''Andra huvudtiteln:

; E. 1. Ersättning åt domare, vittnen

och parter ..................

1. 3. Jordregister för landsbygden
jFemte huvudtiteln:

F. 3. Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga............

jSjunde huvudtiteln:

; B. 1. Kammarkollegium ............

2. Kammarkollegiiverksamhet..
D. 19. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m................

23. Dyrtidstillägg åt befattnings havare

i statens tjänst......

24. Avlöningsförhöjningar åt

vissa icke-ordinarie befatt:
ningshavare inom den ci vila

statsförvaltningen ...
jAttonde huvudtiteln:
j N. 4. Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga...

Summa

Debet	Kredit	i I Summa
Opp- börd	Leverering från stats-kontoret	Om- föring	Utgifter	Om- föring
22	50	1,188	27			1,230	77			1,210	7 7
—	—	6,519	—	—	—	6,519	—	—	—	6,519	—
—	—	813	48	—	-	813	48	—	-	813	48;
_	_	300,416	67	_	_	100,416	67		_	300,416	67
—	—	34,500	-	1,483	63	35,983	5 1	—	—	35,983	61
5	50	27,579	95	—	—	27,585	45	—	-	27,585	45
—	—	54,787			—	54,787	-	—	—	54,787	-i
—	—	1,483	Öl	—	-	—	-	1,483	Öl	1,483	51!
_	_	813	47	—	-	813	47	—	—	813	4 7
28	—	428,1 Olj 8 5	1,483151	428,129] 85	1,483	51	429,612	so

Statskontoret.

Debet.

Balans den 1 juli 1926.

Tillgångar .......................................................................................... 308,830,092: so

Inkomster:

Statsmedelsfonden ........................................................ 280,482,584: 99

Fonden för statens aktier............................................. 8,840,629: 7 ä

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ......... 127,160:09

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare
.....................................................t............ 3,341: —

Vattenkraftslånefonden ................................................... 331,022:52

Luftfartslånefonden........................................................ 48,537: 4«

Fonden för räntefria studielån......................................... 11,611:80

Statens avdikningslånefond ............................................. 1,039,385: 89

Egnahemslånefonden ...................................................... 6,053,443: 87

Fiskerilånefonden..................................................... 105,903: 7 8

Dräneringsfonden...........................................................

Norrländska nyodlingsfonden .......................................... 56,658: 18

Jordförmedlingsfonden ............................................ 63,143:80

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ........................... 338:68

Täckdikningslånefonden .................................................. 126,161:41

Allmänna nyodlingsfonden ............................................. 18,763: 90

— 68 —

Norrländska andelsmejerifonden ....................................... 11,005:47

Kraf tledningslånef onden................................................... 607,221:19

Gödselvårdslånefonden .................................................. 52,496:48

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter..................... 4,551: 78

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför bättringslånefond

......................................................... 1,060: 46

Lånefonden för inköp av renar ....................................... 29: 85

Kolonisternas kreaturs- och redskapislånefond..................... 275:28

Hautverkslånefonden ...................... 11,370: 77

Eederilånefonden ........................................................... 714,723:19

Torvindustrilånefonden.................................................... 182,393: 96

Statsverkets fond av rusdrycksmedel................................. 3,072,267:16

Uttag och remisser .

Balans den 30 juni 1927

Skulder:

Överlevereringar .......................................................

Utgiftsrester .............................................................

Diverse medel ..........................................................

Fonders skulder till andra fonder ...............................

Övriga skulder......................................................

3,510: 76
35,062:4 7
123,922,490: 57
74,452,335: 56
29,398,167:0 2

Summa

Kredit,

Balans den 1 juli 1926

Skulder ........................ ..........................................

Utgifter:

Statsmedelsfonden ......................................................... 200,660,908: 2 8

Vattenkraftslånefonden ................................................... 131: 91

Luftfartslånefonden ......................................................... 267: 50

Statens avdikningslånefond ............................................. 30,072: 78

Egnahemslänefonden ..................................................... 651,927: 88

Fiskerilånefonden,...............,....................................... 273: 60

Dräneringsfonden........................................................... 4,650: 54

Norrländska nyodlingsfonden ....................................... 979: 08

Jordförmedlingsfonden ................................................... 2,028: 89

Täckdikningslånefonden ................................................... 38,699: 61

Allmänna nyodlingsfonden ............................................. 5,945: 44

Kraftledningslånefonden ................................................. 598: 49

Gödselvårdslånefonden ................................................... 6,617: 39

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter..................... 2:68

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond............. 966: —

Eederilånefonden .......................................................... 490,359: 9 7

Torvindustrilånefonden .................................................. 55,205: 72

Statsverkets fond av rusdrycksmedel................................. 17,204:35

Insättningar och remisser.....................................................................

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank...................................................... 401,664: 96

Innestående i riksgäldskontoret .................................... 95,000,000: —

Förskott................ 3,469,196:80

Fastigheter..,,:............................................................. 3,512,400: —

Inkomstrester ............................................................ 2,980,925:5 7

Utlånta medel ...........i................................................ 451,206,528:06

Aktier................. 160,521,760: 76

Fonders fordringar hos andra fonder.............................. 74,496,470; 19

Övriga fordringar....................................................... 13,877,627: 75

301,971,592: 82
698,974,285: 30

227,811,566: 38
1,937,587,537: 33

228,253,542: 28

201,966,839: 96
701,900,581: -

805,466,674: 09

Summa 1,937,587,537: 33

69

Mynt- och justeringsverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 5. Inkomst av myntning och justering......

9. Kontroll stämpelmedel ........................

III. Diverse inkomster .................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

B. 5. Mynt- och justeringsverkets drift............

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

513,884: ty
476.362: 62
71: 68

2,860: 56

Skulder:

Diverse medel.
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1927•

81,257: 31

48: 41

Summa

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1926.

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

B. 5. Mynt- och justeringsverkets drift.................................... 622,628:42

6. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket ................33,693: —

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ........

Balans den 30 juni 1927

Tillgångar:

Utväxlingskassa ........................................................

Fastigheter ..............................................................

Inventarier ..............................................................

Metaller .................................................................

Bränsle och materialförråd.........................................

535,294: —
181,744:86
75,000: —
521,050: 03
10,694: 9 7

1,506,463: o»

993,179: 39
4,329,126: 4i
1,747: —

81.305: Vi

6,911,821: 61

77,096: 8 2

656,321: 42
4,853,584: 2 3
1,035: 28

1,323,783: 86

Summa 6,911,821: 61

— 70

Kammar -

!			De-
	Tillgångar den ‘/i 1926	Uppbörd
Sjunde huvudtiteln:
B. 7. Kammarrätten ...................................................	7,731	81	480	_
8. Kammarrättens verksamhet..................................
D. 19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........	_	_	_	_
22. Extra utgifter ................................................	80	85	_.	_
23 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......	595	82	_	_
Aktoratsmedel...................................................	803.351	8^	9,187	*7
Summa	811,758	84	9,667	2 7

1 Härav återlevererades den “/''t 1927 kronor 1,532:12.

2 Tillgångarna den *•/« 1927 utgjordes av:

Kassabehållning ....................... 4: il

Fordringar ............................ 812,539:18 $12,543:24

Statistiska centralbyrån.

Debet.

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egen -

domar.................................................................. 7g0: —

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

B. 9. Statistiska centralbyrån................................................. 3,407:25

D. 19. Skrivmaterislier och expenser, ved m. m......................... 101: 50

20. Tryckningskostnader................................................... 2,453: 48

23. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 2.0H3: 95 8 806''18

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ................................................ 472,94K: 6 9

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter........................................ 8,424:58

Kredit.

Summa 490,177: 4 0

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

Statistiska centralbyrån:

B. 9. Statistiska centralbyrån................................................ 281,100:75

10. Bibliotekets underhållande .......................................... 2,934: 04

11. Statistiska centralbyråns verksamhet ......................... 32,964:98

12. Personal vid 1920 års folkräkning................................ 22,243: 88

C. 6. Stämpelomkostnader................................................... 3,000: —

D. 19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................... 19,711:76

20. Tryckningskostnader................................................ 66,255: SO

23. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 56,859:60 485 130-7 6

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .................................... 5 016:64

Summa 490,177: 40

71

rätten.

bet			Kredit			Summa
Leverering från stal 8-kontoret	Skulder den 30/o 1927	Skulder den l/? 1926	Utgifter	Leverering till statskontoret	Tillgångar den s0/a 1927
369,779	7 8					369,775	62	i i 8,211,81	4	11	377,991	04
101,447	82	725	15	1,434	92	100,503	Öl	235 04	—	—	102,172	97
25,814	49	1,920	5-J	3,392	2 0	23,526	19	816''6 4	—	—	27,735	08
		_	_	_	_	—	—	80 35	—	—	80	85''
75,200	_	14	_	_	_	75,213	50	595 7 6	—	—	75,809	3 2
	—	—	-	—	—	—		— 1-	812,539	18	812,539	13
572,242	04	2,659 69	4,827ll2	569,018	8 8	1 9,939 lo	5 812,543	24	1.396,327	84 |

Bank- och fondinspektionen.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar.................................................................................

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

B. 13. Bank- och fondinspektionens verksamhet .....

14. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen

C. 6. Stämpelomkostnader ...................................

Försäljningsmedel m. m.............................................

118,000: —

14,975: —

10,508: —

_ 298:14 H3.781:l4

Summa 147,398:7 5

Kredit.

Utgifter:

För bankinspektionen:

Avlöningar ............................................................................

Besekostnader .........................................................................

Hyra. lyse och expenser ...........................................................

För fondinspektionen:

Avlöningar ............................................................................

Resekostnader ..........................................................................

Hyra, lyse och expenser ...........................................................

För tillsyn över stämpelbeläggning vid köp och byte av fondpapper:

Avlöningar ...........................................................................

Hyra, lyse och expenser ...........................................................

60,951: 2.i
4,470: —
13,753: 2 6

46,985: 2 5
636: —
5,273: 02

6,894: 98
3,613: 02

142,576: 78

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning.....................................•••••............................. 2,357:12

Innestående i bank .................................................................. 2,464: 85 4,821:97

Summa 147,398: 7 5

- 72

Riksräkenskaps -

Sjunde huvudtiteln:

B. 15. Riksräkenskapsverket ........................................

16. Riksräkenskapsverkets verksamhet ......................

C. 8. Observations- och uppbördsprocenter m. m........

D. 19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..............

20. Tryckningskostnader ........................................

23. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål ...............................................

Införselmedel ..........................................................

Anmärkningsarvoden ......................................................

Anmärkningsmedel.........................................................

Aktoratsmedel..................................

Summa

2

Beloppet utgör på grund av inleverering,
Tillgångarna den so/« 1927 utgjordes av:

Innestående i bank .......................

Fordringar ...................................

uppdebitering eller avskrivning ur räken .

..... 688: 81

...... 473,170:48 473,858: 7s>

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Debet.

Inkomster

Sjunde huvudtiteln:

B. 17. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd

.......... 20.000; —

Summa 20,000: —

73

verket.

Debet	Utgifter		Kredit			Sumina
Tillgånga den V? 192C		Uppbörd		Leverering från stats-kontoret		Leverering till stats-kontoret	Tillgångar den 30/e 1927
		46	05	463,052	3 7	463,098	42					463,098	4 2
—	—	—	—	22,411	—	22,411	—	—	—	—	—	22,411	—
	—	—	—	24	60	24	60	—	—	—	—	24	60
—	—	93	97	29,103	04	28,550	99	646	0 2	—	—	29,197	01
—	—	2	10	60,000	—	57,700	68	2,301	42	—	—	60,002	10
—	—	—	—	86,400	—	86,382	—	18	—	—	—	86,400	—
				19,196	15	19,196	15			_	_	19,196	15
882	31	5,827	94	—	—	6,021	94	—	—	688	31	6,710	25
—	—	425	70	—	—	425	70	—	—	—	—	425	70
_.	—	1,482	96	—	—	1,482	96	—	—	—	—	1,482	96
640,737	47	239,922	32	—	—	1 407.489	3 L	—	-	473,170	48	880,669	79
641,619| 78	247,801 04	680,187	16	1,092,783 7 6	2,965	44	’ 473,85817 0	1,569,607	98

skaperna avförda aktoratsmedel.

Kredit.

Utgifter:

Arvoden m. m............................................................................... 17,584: ÖB

Hyra, lyse och värme m. ............................................................ 1,812: 8 7

Skrivmaterialier m. .................................................................... 243: 88 19^40: ko

Leverering:

........................................................... 359: 7 0

Till statskontoret:
Överskottsmedel

r

Summa 20,000: —

74 —

Statens bostadsnämnd.

Debet.

"Tillgångar

Balans den 1 juli 1926:

Sjunde huvudtiteln:

B. 18. Statens bostadsnämnd ..

Inkomster:

.......... 3,000: —

.......... 7,000; —

Summa 10,000: —

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1926.

124:so

Utgifter:

Arvoden och reseersättningar m. m............................................... 8,922: 06

Hyra och expenser ........................................................................ 723:9 7 9346:06

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1927.

......... 229: 17

Summa 10,000: —

Statens tryckerisakkunnige.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Sjunde huvudtiteln:

B. 19. Statens tryckerisakkunnige

Inkomster:
m.....................

2,803: 6 4

.......... 22,001: 9 8

Summa 24,805: 62

Kredit.

Utgifter:

Arvoden m. m...................................................

Expenser ............................................................

Tillgångar:

Innestående i bank .

Balans den 30 juni 1927:

21,434:5 7

__627: 41 22,001: os

............ 2.803:6 4

Summa 24,865: 62

Tullverket

Debet.

Balans (len 1 juli 1926:

Tillgängar............................................................................................. 13,896,069: »4

Inkomster

Egentliga statsinkomster:

A. I. 3 e. Lastpenningar.................................

4. Automobilskattemedel .....................

5 a. Tullmedel......................................

b. Sookerskatt...................................

IT. 15. Fyr- och bäkmedel ........................

979,344: 2 9
14,788,199: 4 o
147,178,732: 42
951,421: os

3,025,925: c3 ififj,623,322: ro

Från statskontoret

Leverering.

3,119,329: «»

Skulder:

Overleverering
Diverse medel

Balans den 60 juni 1927:

15: 52

20,109: 02 20,121:54

Summa 183,658,843: !>«

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ............................................................................................... 20,481:99

Utgifter

För riksstatens inkomsttitlar:

Restitutioner och omkostnader:

A. I. 3 e. Lastpenningar ........................ 3,014: 96

4. Automobilskattemedel............... 266,152:5 9

5 a. Tullmedel .............................. 6,678,269: 68

b. Sockerskatt .......................... 3,004: 7 5

II. 15. Fyr- och bäkmedel.................. 69,351: 05

För riksstatens utgiftstitlar:

Sjunde huvudtiteln:

C. 1. Tullverket ................................... 15,909,664:94

D. 1. Ersättning till städerna för mistad tolag 6,079,116:92

23. DyrtidstiIlägg åt befattningshavare i

statens tjänst.............................. 2,408,679:64

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila be fattningshavare

i statens tjänst m. fl.

pensionärer.............................. 177,965: 73

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.
pensionärer................................ 171,194: —

7,019,792: 98

— 76 —

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. 128,520:2 2
21. Bidrag till handelsflottans pensions anstalt.

...................................... 122,000:— 24,997,141:46

Leverering:

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:

Lastpénningar ..................................................

Automobilskattemedel .....................................

Tullmedel ........................................................

Sockerskatt .....................................................

Pyr- och båkmedel............................................

675,000: —
14,375,000: —
114,700,000: —
1,055,000: —
2,915,000: —

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kontanta behållningar i tullverkets kassor samt innestående

i banker och å postgiroräkning .................................... 5,101,121: 59

Försköte........................................................................ 1,478,668: 81

Fordringar..................................................................... 11,321,637:19

Summa

32,016,934: 3»

133,720,000: —

17,901,427: 59
183,658,843: 96

- 77

Kontrollstyrelsen.

	Debet	Kredit
1			Leverering			Leverering	Summa
[	Uppbörd	från stats-	Utgittc		till stats-
i 1			kontoret			kontoret
Sjunde huvudtiteln:
C. 2. KontrollstyrelseD ............	1,386	90	191,077	31	191,715	29	748	98	192,464	2 7
3. Övergångsstat för kontroll-
styrelsen .....................	—	—	9,706	15	9,706	16	—	—	9,706	15
4. Kontrollstyrelsens verk-
samhet........................	—	—	18,625	57	18,625	57	—	—	18,625	5 7
5. Kontroll å tillverknings-
avgifter .....................	121	50	51,693	88	51,808	88	7	—	51,815	38
D. 23. Dyrtidstillägg åt befatt-
ningshavare i statens										1
tjänst ........................	—	-	46,620	—	46,620	—	-	-	46,620	-
Summa	1,608! 4 6	317,722	91	318,475ls9	755	98	319,231	J

— 78 —

ÅTTONDE

Ecklesiastik -

1	De-
	Tillgångar den 1/i 1926	Uppbörd
Åttonde huvudtiteln:
A. 1. Departementschefen .............................................
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ......	192	04	717	3 1
N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. in...................	188 33	74	40
6. Tryckningskostnader..............................................
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......	28		—	—
Summa	441	78	757	50

1 Tillgångarna (len 30/e 1927 utgjordes av förskott.

Riks- och

A. Riks -

	Tillgångar den */? 1926	Uppbörd
A. 111. Diverse inkomster....................................................			1,663	20
Åttonde huvudtiteln: Riksarkivet:
B. 1. Riksarkivet.........................................................	—	—	_	_
2. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet	o	21	—	—
3. Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana hand-
lingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia	9,094	87	_
B. 4. Expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalms-
gatan i Stockholm ................................................	—	—	—	_
N. 3. Extra utgifter .........................................................	1,742	4 9	—	__
5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................	306	35	13,253	02
0. Tryckningskostnader .............................................	125	01	58	8 2
10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......	—	—	—	_
Greve Erik Posses donationsfond:
Till utgivande av »Svenskt diplomatarium» ...........................	126	75	54	3 8
Summa	11,397	68	15,028	87

1 Tillgångarna den 3“/6 1927 utgjordes av 8,035 kronor 14 öre, kassabehållning, vilken in -

79

HUVUDTITELN.

departementet.

bet	Kredit	Summa
Leverering från statskontoret	Skulder den so/a 1927	Skulder den */j 1926	Utgifter	1 Leverering till j statskontoret	Tillgångar den 80/e 1927
24,000						24,000						24,000
240,504	03	—	74	—	74	247,221	34	192	04	—	—	247,414	12
40,002	—	336	90	—	—	40,288	74	339	15	—	-	40,627	89
12,950	—	—	—	—	—	12,904	45	18	55	—	—	12,983	—
42,302	-	28	—	—	-	42,170		28	—	154	—	42,358	—
305,818	03	305	64	—	74	366,650	58	OV /	74	1 154	_	367,383	Öl

landsarkiven.

arkivet.

bet	Kredit	Summa K !
; Leverering från statskontoret	Skulder den ao/« 1927	Skulder den1/? 1926	Utgifte		Leverering till statskontoret	Tillgångar den 3% 1927
—	-	—	-	—	-	—	-	1,663	2 0	—	-	1,663	20 j
174,168	13			424	56	172,647	0 5	1.096	52			174,168	18
1,000	—	—		—	—	1,001	49	—	—	—	72	1,002	21
—	-	—	-	_		2,710	2 0	—	—	6,384	6 7	9,094	S7
4,000	_	_	_	_ .	_	3,400	_	600	_	_	_	4,000	_
—	—	—	—	—	—	136	2 0	—		1,606	29	1,742	49
64,000	—	911	3 7	—		78,470	74	—			-	78,470	74
4,000	—	—	—	—	—	3,228	50	—	—	954	83	4,183	33
30,260	—	—	—	—	—	29,821	—	439	—	—	—	30,260	—
172	92	—	-	—	_	354	—	—	—	—	—	354	—
277,601	05	911	37	424	56	291,769	18	3,798	72	18,946	51	304,938	97

levererats till statskontoret den 9 juli samma år. samt 911 kronor 37 öre, förskott.

- 80 —

B. Lan

Åttonde huvudtiteln:

B. 5. Landsarkiven............................................................................................

7. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven .................................

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. in....................................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

Summa

1 Tillgångarna den 30/6 1927 utgjordes av tillgodohavande i bank

O. Landsarkivet

huvudtiteln:

Landsarkiven.............................................................................................

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven ..............................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..................................................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

Summa

1 Tillgångarna den 30/e 1927 utgjordes av:

Kassabehållning . ........................................................................ 475: 51

Innestående å postgirokonto ....................................................... 382:0 5 857-Sfi

Åttonde
B. 5.
7.

N. 5.

10.

D. Landsarkivet * 1

Åttonde huvudtiteln:

B. 5. Landsarkiven.............................................................................................

7. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven ..............................

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

Summa

1 Tillgångarna den 30/« 1927 utgjordes av:

Kassabehållning........................................................................... I:i7

Innestående i bank ..................................................................... 274:78 07g. ..

81

i Uppsala.

Debet	Kredit	Summa
Tillgångar den l/i 1926	Uppbörd	Leverering från länsstyrelsen	Utgifter	Leverering till länsstyrelsen	Tillgångar den 80/e 1927
4 643 -	97 99	12 878	30	22,017 250 12,575 4,650	43 22	21,519 192 13,355 4,650	24 85 77	498 1	19 50 _	74 740	12 24	22,017 266 14,097 4,650	43 97 Öl
648	96 | 890 j 80	39,492	66	39,717 86	499	69	1 814	36	41,031 | 91

i Vadstena.

D	e	bet		K r e	d i t
Tillgångar den V? 1926	Leverering från länsstyrelsen	Utgifter	Tillgångar den s0/6 1927	Summa
		17,971	70	17,971	70			17,971	70
5	43	250	—	245	30	10	13	255	43
322	71	8,500	—	7,975	28	847	43	8,822	71
—	—	3,031	—	3,031	—	—	—	3,031	—
328	14	29,752	70	29,223	28	1857	56	30,080	84

i Lund.

Debet	Kredit	Summa
Tillgångar den Vt 1926	Uppbörd	Leverering från länsstyrelsen	Utgifter	Leverering till länsstyrelsen	Tillgångar den ““/e 1927
102	05 96	O 1 ~ 1 1	62	23,494 250 8,400 4.509	05	23,494 259 8,146 4,509	05 40 94	81 -	29 -	1 274	27 73	23,494 260 8,502 4,509	05 67 96
103	Öl	10	62	36,653 | 05	36,409	39	81	29	*276 J —	36,766	68

6 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. IX.

E. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

B. 5. Landsarkiven...........................................................................................

7. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven ..............................

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

Summa

1 Tillgångarna den 80/e 1927 utgjordes av tillgodohavande i bank.

P. Arkivdepån i Visby.

Åttonde huvudtiteln: B. 6. Övergångsstat för landsarkiven............... 7. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven................................. N. 1. Ålderstillägg ........................ 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...... 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-tens tjänst ..................................	Debet	Kredit	Summa
Leverering från länsstyrelsen	Utgifter
2,400 100 700 3,289 300 1.06?	8;.	2,400 100 700 3,289 300 1,062	36	2,400 100 700 3,289 300 1,062	35
Summa	7,851	36	7,85l|s6	7,851	35

i Göteborg

D	e	bet			K r e d i	t			Summa
Tillgångar den l/7 1926	Leverering från länsstyrelsen	Utgifter	Leverering till länsstyrelsen	Tillgångar den 80/e 1927
		21,139	67	21,104	2 6	35	42			21,139	67
6	87	250	—	253	16	—	—	3	72	256	87
486	—	11,200	—	10,813	86	—	—	872	64	11,686	—
—	—	4,322	—	4,322	—	—	—	—	—	4,322	—
492	87	36,911	67	36,492	7 ti	35	42	1 876	3 6	37,404	54

84

Kungl. biblioteket.

			Debet		Kredit
	Till- gångar	Uppbörd	Leverering från stats-	Utgifter	Till- gångar	Summa
	1926			kontoret			1927
Åttonde huvudtiteln:				•
B. 8. Kungl. biblioteket ......	—	—	—	—	251,514	46	251,514145	—	—	251,514	45
9. Ökning av kungl. biblio-
tekets arbetskrafter ...	—	—	—	—	9,762	45	9,762|45	—	—	9,762	45
10. Katalogiseringsarbeten
inom kungl. biblioteket	—	—	—	—	29,000	—	29,000	—	—	—	29,000	—
11. Sveriges offentliga bib-
lioteks gemensamma aceessionskatalog ......	_	_	_	_	5,000	_	5,000	_	_	_	5,000	_
12. Tioårsregister till Sveri-
ges offentliga biblioteks gemensamma acces-					3,000		2,200		800		3,000
13. Bokinköp och bokbind-
ning för kungl. biblio-					20,000		20,000				20,000
Tf. 5. Skrivmaterialier och ex-
penser, ved m. m.......	—	—	2,370	—	33,200	—	35,570	—	—	—	35,570	—
6. Tryckningskostnader ... 10. Dyrtidstillägg åt befatt-	—	—	250	26	22,096	93	22,347	19	—	—	22,347	19
ningsbavare i statens					37,971		37,971				37,971
Peter och Malin Beijers dona-
tionsfond till kungl. biblio-	151	22			2,500		2,327 119	68	323	54	2,651 832	22
Gustaf Bergmans testamentsfond	832	59	—	—	-	56	713	03	59
	842	08	33	80	_	_	_	_	875	88	875	88
Summa) l,82ö| 8 9	2,654 06	414,044	83	415,812	33	12,712	46	418,524	78

Tillgångarna den so/e 1927 utgjordes av tillgodohavande i bank.

— 85 —

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping.

Debet.

Inkomster:

Uppdebiteras stifts- och landsbibliotekets tillgångar den 1 juli 1926 .................. 21,156: 94

Åttonde huvudtiteln:

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

B. 15. Avlöningar ................................................... 12,499: 70

16. Bokinköp, inbindning och vissa expenser..................................... 8,000: —

17. Ytterligare medel till bokinköp, inbindning och vissa expenser......... 2,000: —

18. Vissa konserveringsarbeten............................................................ 3,000:

N. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ........................ 2,105: —

Intressemedel m. ........................................................................ 8117: 51

Summa 49,599: 15

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m............................................................................ 15,246: 70

Bibliotek och inventarier ............................................................... 8,009: 74

Diverse expenser ........................................................................ 857:39 24,113: 83

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning........................ ................................................ 352: 20

Innestående i bank .................................................................... 22,133: 06

Fordringar ................................................................................. 3,000: — 25,485: 3 2

Summa 49,599: lä

Pedagogiska biblioteket.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ................................................................................................... 5,073: 60

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Pedagogiska biblioteket:

B. 19. Bibliotekets verksamhet ................................................ 5,000: —

20. Extra biträde vid bibliotekets ordnande i samband med den

förestående flyttningen m. m....................................... 1,500: —

Stockholms stads anslag................................................................. 2,300: —

Intressemedel................................................................................. 234: 97 9,034: 97

Summa 14,108: 57

— 86 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Avlöningar m. m........

Böcker och tidskrifter.
Bibliotekets flyttning .
Allmänna omkostnader

Utgifter:

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning.........................................................

Innestående i bank ..................................................

482: so

5,763: —

2,266: 86
3,879: 82

M28:69 13,037: 86

223: 88

364:38 588:21

Summa 14,108:5 7

Nationalmuseet.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:
Tillgångar ....................................................................

739.934: 5 7

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster...................................................... 2,255: —

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

Museet:

B. 22 a. Förslagsanslag .................................. 801:7 7

Reservationsanslag:

B. 22 b. Målnings- och skulptursamlingarnas

ökande......................................... 16,896: 38

d. Handtecknings och gravyrsamlingarnas

ökande....................................... 2,726: 66

e. Samlingarnas vård och underhåll samt

expenser............................. 1,953:0 7

f. Okande av samlingen av konsthantverk 8,555: 63

g. Boksamlingen ................................. 889: 90

B. 26. Vandringsutställningar m. m...................... 1,179: 85

27. Försäkring och transport av konstföremål... 182:66

28. Konservering av handtecknings- och gravyr samlingar

inom museet ......................... 900: —

N. 3. Extra utgifter.......................................... 869: 6."

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m m....... 957: 63

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

^anst................................................... —3(^033298 38,288:93

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................. 401.975: 37

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 2.571: 94

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Diverse medel........................................................................ 525,463: 08

Övriga skulder .................................................................... 238,878:20 734,341:28

Summa 1,947,112: 09

— 87 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1926
Skulder .....................................................................

B. 23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

N. 3.

5.

6.
10.

c.

d.

e.

f.
g -

Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

N ation almuseet:

Museet:

B. 22 a. Förslagsanslag ...................................................

Reservationsanslag:

B. 22 b. Målnings- och skulptursamlingarnas ökande ......

Inlösen av levande svenska konstnärers arbeten ...
Handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande ...
Samlingarnas vård och underhåll samt expenser

Ökande av samlingen av konsthantverk ............

Boksamlingen ................................................

Förstärkning av reservationsanslaget till samlingarnas

vård och underhåll samt expenser...........................

Etikettering av samlingen av konsthantverk ...............

Ökning av arbetskrafterna vid avdelningen för depositioner
och slottssamlingar......................................

Vandringsutställningar m. m.....................................

Försäkring och transport av konstföremål ..................

Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom museet.........................................................

Konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar å Grips holms

och Drottningholms slott..............................

Extra utgifter...............................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......................

Tryckningskostnader.....................................................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

161,002: 40

46,905: o 7
26,479: 69
9,526: 66
12,953: 0 7
15,900: 5 7
2,986: 32

5,000: —
3,089: so

3,850: —
8,754: 66

2,682: 69

3,378: o 7

9,495: 30
17,598: 28
18,648: 16
1,000: —
29,351: —

T. B. 5/1918. Fullbordande av beslutade inredningsarbeten i na tionalmuseibyggnaden

m. m......................... 5,288: —

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank................................................................. 16,165:49

Förskott .............................................................................. 240: —

Fastigheter .......................................................................... 415,000:

Obligationer ..................................................................... 81,880: so

TJtlånta medel ....................................................................... 130,000:

Aktier ............................................................................... 108,035:

747,294: 10

383,889: 0 9
64,607: 91

751,320: 9 9

Summa 1,947,112: 09

88 —

Livrustkammaren.

Debet.

Balans clen 1 juli 1926:

Tillgångar ................................................................................................ 6,418:19

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Livrustkammaren:

B. 30. Avlöningar .................................................................. 11,000:_

31. Avlöningar till ioke-ordinarie befattningshavare vid livrust kammaren.

................................................................ 23,900: —

32. Underhåll och vård av livrustkammarens samlingar............ 22,100: —

N. 10. Dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 5,596: —

Intressemedel ................................................................ 234; gg

Gåvomedel .................................................................................... 13 475;_

Försäljningsmedel ........................................................................... 2|o25: 2 4 79,230: 92

Summa 85,649: 11

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ..................................................................................................... 793:7 5

Utgifter:

Avlöningar m. m............................................................................ 43,073: 20

Samlingarnas ökande ..................................................................... 8,186: 85

Vård och expenser m. m.............................................................. 25|360: 61 76 620-66

Leverering:

Till statskontoret ......................................................................................... 709:8 0

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 1 602: 10

Innestående i bank ................................................................... ö’922: 80 7524:90

Summa 85,649: 11

Kulturhistoriska museet i Lund

Debet.

Inkomster.

Åttonde huvudtiteln:

B. 48. Kulturhistoriska museet i Lund ...................................................... 25,000: —

Museets egna medel ....................................................................... Il,7n0: 53

Summa 30,750: 68

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar................................................................................................... 22,788: 6 2

Reparationer och konservering............................................................. 13,962: o i

Summa 36,750: 63

Musikhistoriska museet.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................ 13,152: 56

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

B. 49 Musikhistoriska museet..................................................... 4,000: —

Inträdesavgifter m. m...................................................................... 169: 85

Intressemedel................................................................................ ■ 132: 4 8 4,302: 83

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Diverse medel ............................................................................ 4,639: 96

Övriga skulder .......................................................................... 4,828:30 9,4(58: 26

Summa 26,923: 15

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ...................................................................................................... 9,961: 7 5

Utgifter:

Avlöningar .................................................................................... 978: —

Hyror ........................................................................................ 2,640: —

Allmänna omkostnader ............................................................. 771 i 98 4,389: 98

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 99: 48

Innestående i bank ..................................................... — ......... 209: 43

Inventarier m. m......................................................................... 11,602: 61

Förskott .................................................................................. 660:— 12,571:47

Summa 26,923:15

— 90 —

Konsistorier, dom -

	Debet
	Tillgångar den V? 1926	Inkomster	Skulder den 30/e
					1927
	1	2	3
Uppsala ärkestift:
	683,939 341,488	46	68,430 85,004	2 2	230	60
Uppsala domkyrka ............................................	92	81	86,109	17
Summa	1,025,428	38	153,435	03	86,339	77
Linköpings stift:
	582,128 117,544		208,386 24,627	07
Stiftsbiblioteket...............................................	50	29	_	_
Linköpings domkyrka 1 .......................................	2 6,681	73	10,284	75	2 36,979	67
Leonard och Ida Westmans fonder1 .....................	2 27,191	80	1,675	21	—	—
Summa	733,546	03	244,973	32	36,979	67
Skara stift:
Konsistorium i Skara ........................................	117,910	37	29,588	02	7	86
Skara domkyrka 8.............................................	7,046	14	9,535|s8	4 48,966	53
Mariestads kyrkas stora kista 1 .........................	2 4,357	13	3,15ö! 50	—	—
Summa	129,313	64	42,278	90	48,974	39
Strängnäs stift:
Konsistorium i Strängnäs ....................................	58,281	34	25,994	87	179	85
Strängnäs domkyrka ......................................	138,712	99	21,245	96	—	—
Summa	196,994	33	47,240	82	179	85
Västerås stift:
Konsistorium i Västerås ......................................	528,140 53,993		106,010 12.192		186 128,325	08 54
Västerås domkyrka .............................................	14	36
Summa	582,133	96	118,202	40	128,511	62
Växjö stift:
Konsistorium i Växjö ..........................................	131,220	28	45,428	25	_	_
Växjö domkyrka ................................................	9,165	22	10,862	19	29,750	_
Kalmar t> ..................................	138,887	15	19,559	12	—	—
Summa	279,272	65	75,849	56	29,750	—

1 Räkenskaperna avse kalenderåret 1926.

2 Utgör tillgångar, respektive skulder den l/i, respektive 81/ii 1926.

3 Räkenskaperna avse tiden den */7—sl/i, 1926.

4 Utgör skulder, respektive tillgångar den 81/u 1926.

91

kyrkor m. m.

				K r	e	d i t						Summa
Skulder den 1/i 1926	Utgifter	T i	llgångar den 80/o 19 2 7
Kassa- behållning	Utlånta medel	Ford- ringar	Summa
4	6	6	7		8		9	10
187	04	63,034	Öl	245	94	687,530	95	1,601	84	689,378	7 a	752,B00	28
85,448	20	89,034	14	61	44	254,191	81	83,867	Sl	338,120	56	512,602	90
85,635	24	152,068	65	307	38	941,722	76	85,469	15	1,027,499	29	1,265,203	18
		104,780	36			683,095	15	2,638	56	685,733	71	790,514	07
—	—	119,686	47	352	2 6	22,133	06	—	—	22,485	32	142,171	79
37,808	70	8,235	75	—	—	7,901	70	—	—	2 7,901	70	53,946	15
—	—	507!oi	—	—	28,360	—	—	-	2 28,360	-	28,867	Öl
37,808	70	233,209	59	352	26	741,489	91	2,638	56	744,480	73	1,015,499	02
		32,701	71			112,530	86	2,273	68	114,804	64	147,506	2 5
50,529	91	4,557	24	650	77	9,115	79	694	84	4 10,460	9«»	65,548	06
—	—	2,373	92	—	—	5,138	71	_	—	2 5,138	71	7.512	63
50,529	91	39,632	87	650	7 7	126,785	36	2,968	02	130,404	16	220,566	93
178	63	23,312	67	514	36	59,996	91	453	50	60,964	76	84,456	06
—	—	11,146	14	92	16	146,435	39	2.285	25	148,812	80	159,958	94
178	63	34,458	81	606	51	206,432	30	2,738	75	209,777	56	244,415	—
		69,894	30	263	90	558,947	73	5,231	Öl	564,442	64	634,336	94
128,325	64	19,078	62	146	83	46,960	05	—	—	47,106	88	194,511	04
128,325	54	88,972	92	410	73	605,907	78	5,231	Öl	611,549	5 2	828,847	98
		45,669	19	1,545	6 0	127,900		1,533	74	130,979	34	176,648	53
29,750	_	6,004	57	—	—	12,116	51	1,906	3 8	14,022	84	49,777	41
—	—	6,734	89	503	06	148,647	85	2,560	47	151,711	88	158,446	27
29,750	-	58,408	65	2,048(66	288,664	36	6,000	54	296,713|o6	384,872	21

— 92

Lunds stift: Konsistorium i Lund .......................................... Lunds domkyrka1...............................................	1	2	3
335,008 *1,355,640	13	79,644 286,409	07 91	68 2 106,822	11 18
Summa	1,690,648	13	366,053	98	106,890	2 9
Göteborgs stift:
Konsistorium i Göteborg ....................................	355,270	05	45,394	46	—	—
Göteborgs domkyrka ..........................................	5,370	3 2	75,232	12	—	—
Summa	360,640	37	120,626	58	—	—
Karlstads stift:
Konsistorium i Karlstad.......................................	383,137	84	60,682	91	558	11
Karlstads domkyrka............................................	46,906	72	10,747	61	61,087	31
Lidbackska stipendiefonden .................................	24,871	44	1,289	03	—	—
Summa	454,916	—	72,719	55	61,645	42
Härnösands stift:
Konsistorium i Härnösand....................................	1,188,758	32	147,693	59	39,077	75
Härnösands domkyrka..........................................	34,482	46	4,109	28	—	—
Summa	1,223,240	78	151,802 8 7	39,077	75
Luleå stift:
Konsistorium i Luleå ..........................................	97,859	13	81,617	59	267	43
Visby stift:
Konsistorium i Visby..........................................	13,378	25	16,938	05	—	—
Visby domkyrka ................................................	—	57	11,000	—	—	—
Summa	13,378	82	27,938	05	—	—
Stockholms stad:
Stockholms stads konsistorium..............................	612,835	98	140,568	22	—	—

1 Räkenskaperna avse kalenderåret 1926.

2 Utgör tillgångar, respektive skulder den 1/i, respektive sl/i2 1926.

— 93 —

4	5		6	7	8	9	10
102	94	75,271	54	57	36	332,279	42	7,009	05	339,345	83	414,72olsi
2 119,009	81	355,473	7 1	2,285	19	1,032,154	86	239,949 02	21,274.389	07	1,748,872 09
119,112	2 5	430,745	2 5	2,342	65	1,364,434	28	246,958	07	1,613,734	90	2,163,592	40
		46,006	60	642	88	341,619	03	12,396		354,657	91	400,664''51
—	—	74,673	44	45	6“	5.883	50	—	—	5,929	—	80,602 4 4
—	—	120,680	04	688	38	347,502	53	12,396	—	360,586	91	481,266	95
514	15	52,816	50	1,668	97	386,465	28	2,913	96	391,048	21	444,378	86
63,155	36	14,828	62	374	29	40,383	37	—	—	40,757	66	118,741	64
—	—	1,214129	—	—	24,946	18	—	—	24,946	18	26.160	47
63,669	51	68,859	41	2,043	26	451,794	83	2,913	96	456,752	05	589,280	97
40,688	52	139,484	21			1,186,441	58	8,915	35	1,195,356	93	1,375,529	66
—	—	24,077	73	—	15	14,513	86	—	—	14,514	01	38,591	74
40,688	52	163,561	94	—	15	1,200,955	44	8,915	35	1,209,870	94	1,414,121	40
428	69	69,597	40	3,507	04	105,943	59	267	43	109,718	06	179,744	15
		17,098	18			13,218	- 12			13,218	12	30,316	30
257	60	10,066	Öl	—	-	677	06	—	—	677	06	11,000	57
257	50	27,164	19	—	—	13,895	18	—	—	13,895	18	41,316	87
1		38,001	97	324	98	705,069	39	10,006	86	715,401	2 3	753,404	20

— 94 —

Svenska akademien.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar....................................... ................................

Inkomster

Åttonde huvudtiteln:

D. 1. Svenska akademien...................................................... 8,250: —

Arrendemedel för Post- och inrikes tidningar............................. 260,321: 0 6

Intressemedel ..................................................................... 48,132: 65

Försäijningsmedel för svenska akademiens ordbok........................ 10,101: 45

Uppdebiteras värdet å vissa obligationer .................................... 51,000: —

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1927:

Summa

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder

Utgifter:

För ordboksarbetet ........ ........................................................ 192,432: —

» Post- och inrikes tidningar................................................... 5,258: 80

Pensioner, understöd m. m....................................................... 93,691: 02

Omkostnader för högtidsdagen m. m........................................... 2,618: 71

På grund av förändrad bokföring överföras till enskilda fonder ... 8,955: —

Tillgångar:

Innestående i bank

Obligationer ........

Fordringar ..........

Balans den 30 juni 1927.

17,113: oe
874,437: 50
123,260: 15

982,359: 22

377,805:16

3,422: 4 0
1,363,586: 78

45,820: 54

302,955: 58

1,014,810:71

Summa 1,363,586: 78

95 —

Vetenskapsakademien med naturhistoriska riksmuseet.

A. Under akademiens överinseende.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................ 4,287,180: 86

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Naturhistoriska riksmuseet:

B. 33. Avlöningar m. ..................................................... 260,739: 86

34—43, anslag enligt riksstaten ................................. 124,145: —

N. 1. Ålderstillägg............................................................... 388: —

3. Extra utgifter ..................... 7,667: —

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 40,253: 7 6

Bidrag från Sveriges geologiska undersökning .............................. 7,215: 06

Gåvomedel .............................................................................. 7,422: -

Hyresmedel.............................................................................. 2,000: —

Inträdesavgifter ........................................................................ 1,919: 81

Intressemedel ........ 1,161: —

Försäljningsmedel ..................................................................... 584: 2 2

Återdebiterade medel.................................................................. 16,011: 86

Ökade värden å samlingar m. m................................................. 47,568:7 0 517,075: 7 6

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

I allmänhet ........................................................................................ 37,939: 4 9

Summa 4,842,195: 61

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder .............................................................................................. 44,262: 4 9

Utgifter:

Avlöningar m. m...................................................................... 317,353: 61

Ritningar och fotografier............................................................ 7,375: —

Vård och underhåll m. m. av museets samlingar........................... 128,767: 09 453,495: 70

Leverering:

Till statskontoret ...................................................................................... 16,011:36

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank............................................................... 34,030: 99

Förskott............................................................................ 1,410:2 7

Samlingar, inventarier m. m.............................................. 4,290,486: 5 7

Fordringar......................................................................... 2,498: 2 3 4,328,426: 06

Summa 4,842,195:61

— 96 —

B. Under akademiens omedelbara förvaltning.

I. Statsmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar.................................................................................................

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Vetenskapsakademien:

D. 2—4, anslag enligt riksstaten.............................................. 27,500: —

5. Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar ...................................................... 1,011: 45

M. 18. Tidskriften »Acta mathematica» ...................................... 12,000: —

21. Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen

i Neapel.................................................................. 1,800: —

N. 3. Extra utgifter .............................................................. 1,795: —

Nionde huvudtiteln:

K. 24. Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden ... 1,500: —

Arrendemedel ............................................................................ 100: —

Intressemedel .............................................................................. 3,090:2 0

Diverse ..................................................................................... 995:6 4

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1927 :

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter:

Planscher för akademiens tryckta skrifter ....................................... 7,687: 24

Underhåll av zoologiska stationen Kristineberg................................ 4,000: 39

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur.............................. 2,500: —

Acta mathematica ............... 12,000: —

Makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse ............................... 15,799: 03

Professor A. Hambergs undersökningar rörande högfjällsområden mellan

Kvickjokk och Stora sjöfallet ...................................................... 1,900: —

Professor A. Hamberg för bearbetning av vetenskapligt materiel ...... 1,288: 12

Vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen i Sverige

den 21 augusti 1914 .................................................................. 162: —

Tyko Brahe-jubileet ..................................................................... 511: 48

Internationella unionerna............................................................ 1,308: 45

Arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel ................................. 1,800: —

Naturslcyddsärenden ..................................................................... 6,091: 02

Nationalparker............................................................................. 3,081: 86

Diverse ....................................................................................... 674: —

81,019: 22

49,792: 2 9

2,573: 38
133,384: 8 9

222:12

58,803: 54

Till statskontoret

Leverering :

—: 18

97

Tillgångar:

Innestående i bank
Förskott...............

Balans den SO juni 1927

71,785: m

-’578;''1* 74,1159: or.

Summa 133,384: ds»

II. Arrendemedel för almanacksprivilegiet m. m.1

Debet.

Baluns från år 1920:

Tillgångar................................................................................................ 0,881,160: ii

Inkomster:

Almanacksarrendet.....................................................

Intressemedel m. m..................................................

Diverse besparingar ...................................................

Gåvor........................................................................

Okade värden å fastigheter, inventarier och böcker m. in.

Skulder:

Diverse medel

Balans till år 1927

266,04(1: —

277,063: o c
5,047: 8#

137,649: lä

08,685: n> 755,085: 2 8

............ 3,590,192: 3 tf

Summa 10,626,437: 8 8

Skulder.

Kredit.

Balans från år 192ö

3,204,553: i*

Utgifter:

Förvaltningskostnad ..........................................

Akademiens publikationer..............................................................

» sammankomster.......................................................

Observatorium......................................................

Fysiska kabinettet ..................................................................

Biblioteket.......................................................................

Zoologiska stationen Kristineberg .............................................

Fastigheterna ....................................................................

Diverse understöd m. m..........................................................

» omkostnader ......................................................... ...

Fonder tillgodoförda ...............................................................

Avskrivningar .................................................

Tillgångar:

Innestående i bank

Fastigheter .........

Inventarier m. m____

Obligationer.........

Utlånta medel ......

Aktier..................

Fordringar.............

Balans till år 1927:

51,279: 3 7
57,550: —

4,100: —

30,119: 2 i
14,000: -63,730: 38
19,947: it
13,270: 84
293,111: 88
2,228: sa !

134,546: 21

4,337:50 688,220:91

266,227: ««

1,172,382: 58
1,971,088: so
2,505,649: 6 7
514,500: —

200,000: —

103,815: o« ö,7,ij3,t)63; a 2
Summa 10,626,437: 8n

Räkenskaperna avse kalenderåret 1926.

Rev .-berättelse ang. statsverket för Av 1927. 11

— 98 —

Vitterhets-, historie- och

Åttonde huvudtiteln:

Yitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Akademien:

D. 7 a. Förslagsanslag............................

Reservationsanslag:

I). 7 b.

de under akademiens inseende ställda sam -

d.

e.

f.

tr

ö*

h.

D.

Underhåll och förökande av

lingar ......................................................................................j

Tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker och!

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m..........|

Underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska museumi

och myntkabinett............ j

Undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar.........

Fornlämningars vård .................................................................j

Transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter .....................;

Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken!

Ökade medel för fornminnesvården............................................................

Omedelbara iståudsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken...............i

Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid akademien!
Inventering och konservering av vissa samlingar inom statens historiska mu-!

seum m. m........................................................................................;

Vård och underhåll av biblioteket ...........................................................i

Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet ......................................i

Täckande av brist i akademiens räkenskaper för budgetåret 1924—1925.........

Nya montrer för myntkabinettet........................................................:

Inredningsarbeten m. m. för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ............i

Lokalhyra för den östasiatiska arkeologiska samlingen m. m......................

Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker ....................................

Extra utgifter..........................................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tiänst ....................................

M. 19/1922. Arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur.............................

T. C. 6/1921. Konservering av Hemmesjö ödekyrka ........................................ i

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

'' C. 1. Diverse föremål .......................................................................................1

Medel till undersökning av Gotska Sandön.................................................................

Införselmedel.............................................................................................................

Akademiens förskott ...............................................................................................i

Summa

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.
16.

17.

18.

M. 23.

N. 3.
5.

10.

1 Tillgångarna den 30/V, 1927 utgjordes av tillgodohavande i bank

antikvitetsakademien

____ i Tillgång 1 den */j 1926		Debet				Kredit	Summa |
ar	Uppbörd	Levercring från stats-kontoret	Skulder den so/6 1927	Skulder den 1/j 1926	Utgifter	Tillgångar den 80/o 1927
—		267	58	100,066	95	—		—	_	• 100,334	53		_	100,334	5 8
-	—	—		18,000	—	—		—	—	18,000	—	_	—	18,000	—
395	31	239	38	14,000	—	—	-	—	—	14,634	G9; —	-	14.634	6 0 j
| _	—	—	—	4,000	—	—	—	_	_	3,999	63		37	4,000
o9	07	1,358	90	0,000	—	—	—	525	44	6,426 5 2	466	Öl	7,417	97
27	76	—	—	4,000	—	—	—	—		4,027	76	—	_	4,027	76
—	—	—	—	10,000	—	—	—			10,000	—	_	—	10,000	_
—	—	—	—	5,00( i	—	1,000	—	1,000		5,000	—	_	_	6,000
9	78	—	—	10,000	—	—	—	—	—	10,009	73	_		10,009	73
		—	—	15,000	—	—	—	—	—	10,912	93	4,087	07	15,000	_
				42,250	—	—	—	—	—	42,250	—	—	—	42,250	-
—	—	—	-	15,000	—	—	—	—	—	14,995	48	4	52	15,000
—		—	—	3,000	—	—	—	—	—	2,999''38	—	6 7	3,000	__
	-	—	—	1,500	—	—	—	—	—	1,499	75	—	25	1,500	_
—	—	—	—	7,663	—	—	—	—	—	7,663	—	—	_	7,663	_
—	—	—	—	10,000	—	—	—	—«	—	—	—	10,000	—	10,000	_
—		''	—	25,000	—	—	—	—	—	20,881	80	4,118	2 0	25,000	_
—	77	1,062	71	18,000	—	—	—	—	—	19.043	98	18	73	19,062	71
7,148	45	—	—	—	—	—	—	—	—	6	18	7,142	27	7,148	45
1,000	—	—	—	8,800	—	—	—	—	—	7,833	60	1,966	*<	9,800	_
—	—	—	—	17,660	85	—	—	—	—	14,472	06	3,188	79	17,660	8&
—	—	—	—	32,757	—	—	—	—	—	32,757	—	—	_	32,757
9,581	48	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	9,581	48	9,581	48
2,045	50									2,045	50	—	—	2,045	50
—	—	—	—	12,000	_	_	_	_		12,000				12,000	_
603	2S	—	—	—	—	—	—	—	—	451	—	152	28	603	23''
185	—	1,307	94	—	—	—	—	—	—	1,092	94	400	_	1,492	941
—	—	50,349	91	—	—	—	—	900	—	49,449	91	—	—	50,349	91
21,055 58	■»f ce .T iQ	379,697|so	1,000	-1	2,425	44	412,787	32	1 41,127	04	45ti,33i*	80!

100

Akademien för de fria konsterna.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................... 8,246: c 1

Inkomster.

Åttonde huvudtiteln:

Akademien för de fria konsterna:

Akademien:

D. 19. Avlöningar m. m................................................... 123,319: 61

20. Undervisningsmateriel m. m.................................... 46,300: —

1). 21. Ökade medel för vissa i staten för akademien uppförda

ändamål.................................................................. 12,300: —

22. Skolan för dekorativ konst.......................................... 18,400: —

23. Uppehållande av vaktmästargöromål vid de åt konsthög skolan

upplåtna lokalerna vid Sergelgatan i Stockholm 2,200: —

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................ 14,833: —

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 19,915: —

Diverse...................................................................................... 1,179: 9 7 233.447; 53

Summa 246,694:19

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m......................................................................... 144,922: 4 2

Belysning, undervisningsmateriel m. m........................................... 13,734: 99

•Levande modeller..................................................................... 8,113: 78

Samlingarnas ökande och underhåll ............................................. 5,541: 2 9

Bese- och studiestipendier m. m.................................................... 25,046: 64

Skrivmaterialier, expenser, ved m. m.............................................. 25,051: 68

Skolan för dekorativ konst ......................................................... 18,400:— 240,810:52

Leverering:

Till statskontoret ....................................................................................... 512:2 4

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i hank .................................................. ............................... 5,371:43

Summa 246,694: 19

Antalet elever och aspiranter i konsthögskolan utgjorde:

Under höstterminen 1926 ................................. 114

> vårterminen 1927.................................... 115.

101

Musikaliska akademien.

Debet.

Inkomster:

Attonile huvudtiteln:

Musikaliska akademien:

Akademien:

J). 24. Avlöningar m. ....................................................................

25. Materiel och expenser m. ....................................................

26. Stipendier m. .................................................................

]). 28. Inventarier m. m. i vissa för akademien avsedda lokaler...............

K. 10. Föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten in. in. ...

N. ii. Extra utgifter...........................................................................

8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
..............................................................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...........................

Ersättning för två försålda taffelpianon .. ............................

147,

23,

23,

20

1.

,977: 85
,240: —
090: —
000: —
,500: —
130: 58

424: 99
26,184: 08

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m.........................................................

Stipendier m. m. åt svenska tonsättare ..........................

Inventarier m. m. i vissa för akademien avsedda lokaler..

Inköp för biblioteket ..................................................

Diverse expenser .......................................................

Till statskontoret.....

Leverering :

Summa	242,672: 80
179,472:30 23.000: — 20,000: — 3,000: — 16,985: —	242,457: so
	215: 50
Summa	242,672: 8 o

Vid det under akademiens inseende ställda musikkonservatoriet har meddelats undervisning
under höstterminen 1926 åt 141 manliga och 51 kvinnliga elever samt under vårterminen
1927 åt 139 manliga och 51 kvinnliga elever.

Uppsala universitet.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................ 17,064.067: 70

Inkomster

Statsanslag:

Femte huvudtiteln:

C. 37, Bidrag till driftkostnaderna för tuber kulossjukvårdsanstalter

.................

Åttonde huvudtiteln:

Uppsala universitet:

E. 2. Universitetsstaten ........................i..

3. Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m................

18,960: —

1,345,420: —

352,898: 5 2

— 102 —

E. 4. Avlöningar åt vissa extra ordinarie
lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m........................................

Akademiska sjukhuset.....................

Materiel för vissa institutioner m. m.
Materiel m. m. för hygieniska institutionen
.....................................

Täckande av motsedd hrist för budgetåret
1925—1926 i räkenskaperna
för farmakologiska institutionen
Materielutrustning för farmakologiska

institutionen ..........................

Instrument, modeller och preparat för
den geologisk-mineralogiska institutionen
..............................

Räknebiträde vid astronomiska obser vatoriet

...................................

Driftkostnaderna för Klubbans biologiska
station ...........................

Ytterligare medel till materiel m. m.

för vissa institutioner..................

Gemensamma universitetsändamål:

E. 37. Klinisk undervisning i epidemiologi

åt medicine kandidater .. ............

Tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet....................................

Kurser i skyddskoppympning .........

Utgivande i tryck av anteckningar
efter juridiska föreläsningar vid rikets
universitet...........................

Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare
vid universiteten i Upp ,

sala och Lund ...........................

A. 1. Alderstillägg ...............................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst..............................

E. 61/1925—6. Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer ...............

Elfte huvudtiteln:

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. ...
Bidrag till universitetets i Uppsala pensionsinrättning
för tjänstemäns änkor

och barn .......................................

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål ...........................

Universitetets egna medel:

Inkomst av jordegendom .................................

» » skogar .........................................

Intressemedel ...........................................

Hyres- och arrendemedel .................................

Diverse fonders inkomst av fastigheter...............

Pensionsavgifter ...........................................

Till institutioner m. fl. influtna medel...............

Diverse inkomster ............

o.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

38.

40.

43.

45.

13.

34,061: os
101,331: —
107,350: —

8,500: —

2,870: —

2,000: —

10,000: —
1,500: —
5,000: —
25,000: —

1,500: —

17,250: —

202: 8 5

6,750; —

7,500: —

35,351: 6 5

313,759: so

550: —

19,301: —

4,500: —

59,938: sa o,481,494: 71

400,524: so
509,287: 70
634,046: sb
33,493: 4 4
52,467: 09
76,897: 52
36,708: BO

15,277: so 1,758,703: 21

Skulder i allmänhet

Balans clen 30 juni 1927:

4,240,197: os

17,371,738:42

Summa 38,676,004: 10

Skulder...

17,064 fOK7: 7 o

— lOtf -

Kredit.

Bulans den 1 juli 1926:

Utgifter:

Avlöningar, pensioner och. gratial .........................................

Institutionernas materiel m. ..................................................

Kungl. och riksstatens stipendier............................................

Stipendier, pensioner, livräntor m. m., utgående av donationers

och fonders avkastning ......................................................

Utgifter för jordegendom ....................................................

» » skogar ...............................................................

Universitetsbiblioteket, inköp och bindning av böcker m. m.......

Universitetets årsskrift .........................................................

Tryckningskostnader ..........................................................

Reparationer .......................................................................

Expenser ...........................................................................

Diverse utgifter....................................................................

Avskrivningar .................................................. .................

Reservfonden påföres överskottet.............................................

2,003,075: sv
524,134: 85
13,700: —

708,332: t:
191,714: 04
348,660: ll
47,150: —
15,000: —
24,000: —
57,025: 88
78,283: 4 9
10,750: 08
1,371: 57
216,999: so

4,240,197: 98

Balans den SO juni 1927:

282,800: —

554,476: 52
4,312,185: 68
4,066,109: 84
7,243,108: 9 5
534,479: 5 7

378,323:42 17,371.738:42
Summa 38,676,004: lo

Anmärkning. I de i förestående tablå utbalanserade tillgångar och skulder iugår jämväl
behållningen å universitetets reservfond, utgörande kronor 208,309:9 2.

Antalet studerande utgjorde:

Under höstterminen 1926 ............... 3,023

» vårterminen 1927.................. 2,971.

Tillgångar:

Kassabehållning.....

Innestående i bank

Förskott ..............

Fastigheter..........

Utlånta medel .....

Obligationer ........

Aktier .................

Fordringar...........

104

Lunds universitet.

Debet.

Tillgångar

Balans (len 1 juli 11)26:

............. 5,808,083: 2

E. 16.

17.

19.

■JO.

21.

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Lunds universitet:

E. 14. Universitetsstaten..............................

15. Avlöningar till vissa tjänstemän och
hetjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m ..................

Avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m.......

Materiel för vissa institutioner m. m.......

Förstärkning och ersättning av elektromaskinell
utrustning för fysiska institutionen
..........................................

Röntgeninstrumentarium för geologiskmineralogiska
institutionen m. m.......

Ytterligare medel till materiel m. m. för

vissa institutioner ...........................

Gemensamma universitetsändamål:

E. 37. Klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater .....................

Tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet.
.....................................

Kurser i skyddskoppympning ...........

Resestipendier åt obefordrade veten•skapsidkare
vid universiteten i Uppsala
och Lund ..............................

1. Alderstillägg.......................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst.......................................

E. 61/1925—6. Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer ..................

Elfte huvudtiteln:

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl........................

14. Bidrag till pensionsinrättningen för änkor
och barn efter ämbets- och tjänstemän

vid universitetet i Lund ..................

Oförutsedda utgifter .........................................

Universitetets egna medel:

Hyres- och arrendemedel m. m............................

Intressemedel m. m..........

Donations- och gåvomedel
Inkomst av prebendepastorat

FörsäljniDgsmedel ........

Laborations- m. fl. avgifter ...

Köpeskilling för tomten 104

Diverse inkomster ........

Okat värde å vissa obligationer____

38.

40.

45.

X.

E i Lund

1,220,200:

229,573: 04

53,146: ä»
78,225: —

5,000: —
19,457: —
63,000: —

1,500: —

9,750: —
200: —

6,000: —

41,762: 14

213,258: 84

300: —

17,022: —

3,600: —

12,228: — 1,074,222: o

89,662: —

282,833: 91
149,960: 7 o
6,000: —

4,233: 38
41,061: o i
ti,000: —

2,105: 82

161,J91: 80 743,048: ö 2 u 717,27J: 22

Skulder i allmänhet

Balans den 30 juni 1927:

150,880: »s

Summa 8,676,235: 41

Skulde i1

168,008: ms

105

Kredit.

tialans (lön 1 juli 1920

Utgifter

Avlöningar, pensioner ocli livräntor ...................

Institutionernas materiel m. m..........................

Stipendier och premier ..................................

Inköp och bindning av böcker .......................

Reparationer....................................................

Utskylder och avgälder in. m.............................

Inlösen av åbyggnader å universitetshemman.......

Bidrag till studenthem in. m...........................

Diverse utgifter .............................................

Minskat värde å vissa aktier och obligationer ____

1,061,209: oo
086,491: 82
92,487: so
81,911: os
51,381: so
12,091: 68
18,000: —

5,450: —

12,220: so

102,446: 40 0,423,689: so

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank och å postgiroräkning ................ ...

Utlånta medel ............................................................

Obligationer ...............................................................

Aktier......................................................................

Fordringar ..............................................................

244,387: 71
1,948,719: —

3,695,759: 60
139,380: —

56,291: Öl 6,084,537: 82
Summa 8,676,235: 41

Antalet studerande utgjorde:

Under höstterminen 1926 ............... 2,155

» vårterminen 1927.................. 2,273.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Debet.

Balans den 1 juli 1920:

Tillgångar ............................................................................................ 7,357,773:62

Inkomster

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 24. Avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m. ... 4,230: —

25. Materiel m. m. för vissa institutioner

och kliniker.................................... 91,193:21

E. 30. Tandläkarinstitutet ...................... 259,150: 5 5

K. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst...................................... 381: 4S

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 45/1925—6. Ytterligare medel till materiel i

allmänhet........................... 7: 84

37/1923—4. Inredning av nödiga undervisningslokaler
å S:t Eriks sjuk och

vårdhem i Stockholm m.m. 1,800:— 356,763:2 8

— 106 —

Institutets enskilda medel:

Inbetalda inteckningsl&n och utlottade obligationer 25,066: 6"

Intressemedel..................................................... 414,175:76

Hyresmedel ...................................................... 34,375: —

Donationsmedel................................................... 53,789:75

885,325: 71

1,985,338: 37
27,930: so

Diverse ...................................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........

» » bankräkningar i enskilda banker..............

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

■_M5o: 528,562: 48

................. 1,094,080: —

.......... 891,258:8 7

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1927:

.......... 8,003,100:37

Summa 18,259,468: 57

Skulder.

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Institutet:

E. 22. Avlöningar för professorer och lärare

m. fl.............................................. 453,091: ss

23. Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte
vid institutet och dess institutioner.
............................................ 89,577:71

E. 24. Avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m....... 91,014: SO

25. Materiel m. m. för vissa institutioner och

kliniker ....................................... 168,665: os

26. Undervisning i medicinsk rörelsebehand ling.

................................................. 3,150: —

27. Materiel för vissa institutioner m. m....... 54,313: 62

28. Biträdande lärare i histologi .................. 4,200: -—

29. Vissa anordningar för undervisningen vid

	röntgeninstitutet................................	4,772: —
E. 30.	Tandläkarinstitutet................................	221,133:9»
37.	Klinisk undervisning i epidemiologi åt me-
	dicine kandidater .................................	6,000: —
38.	Tryckning av doktorsavhandlingar vid uni-versiteten i Uppsala och Lund. samt karo-
	linska mediko-kirurgiska institutet .........	3,000: —
40.	Kurser i skyddskoppympning .................	400: —
K. 1.	Ålderstillägg.............................................	18,000: —
3.	Extra utgifter .......................................	385: »8
10.	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst............................................... 117,043: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 34/1925 — 6. Avlöningar åt vissa extra ordinarie
lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m............................ 8,423: 78

42/1925—6. Mikroskop för medicinska kliniken

å serafimerlasarettet............... 886: 66

45/1925—6. Ytterligare medel till materiel i

allmänhet............................. 9,717:48

E. 47/1925—6. Tandläkarinstitutet........................ 13,264:91

37/1923—4. Inredning av nödiga undervisningslokaler
å S:t Eriks sjuk- och
vårdhem i Stockholm m. m....... 1,888:6 4

7,357,420: 7 s

107

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 38/1922. Instrumentell utrustning till rättsmedicinska
institutionen ................. 397: oo

70/1920. Utrustning av on ny laboratorielokal
vid medicinska kliniken å serafimer lasarettet.

.................................. 149: lo

07/1917. Till mikroskop för kliniska laboratoriet
ä serafimerlasarettet............... 89: so

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål .................................... 13,000: — 1,282,504: 78

nstitutets enskilda medel:

Avlöningar, stipendier, understöd m. m................ 327,213: it

Obligationsköp ............................................... 201,005: 66

Bäntor och annuiteter.......................................... 8,342: 76

Omkostnader m. m. för fastigheten nr 23 vid Nybrogatan
............................................. 13,868: 2 6

Täckande av brist i anslag till poliklinik för barnsjukdomar
...................................................... 2,341: 08

Diverse ............................................................ 4,487: 61 557,258:87

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ................. 196,623: 06

» » bankräkningar i enskilda banker.......... ............ 862,562: 48

1,839,823:10
1,059,185: 4 8

Baluns (len 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank .....................................................

Fastighet .................................................................

Inkomstrester..............................................................

Obligationer .............................................................

TJtlånta medel................................. ...........................

Aktier .....................................................................

Fordringar ................................................................

322,740: 82
317,382: —

476: 25
1,600,151: SO
1,851,425: —

3,893,509: —

17,355:84 8,003,039: 21

Summa 18,259,468: 57

Antalet studerande utgjorde:

Under höstterminen 1926......................... 817

» vårterminen 1927.......................... 909.

108

Serafimerlasarettet.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar............................................................................................... 2,047,311:0»

Inom linjen ........................................................................ 5,421,000: —

, Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Serafimerlasarettet:

E. 31. Understöd och ersättningar .................................... 120,000: —

32. Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet ... 750: —

33. Okade medel för serafimerlasarettets verksamhet under

budgetåren 1925—1926 och 1926—1927.................. 288,000: —

X. 4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga............ 1,650: —

Intressemedel m. m.............................. ................................ 33,942: SS

Sjukvårdsavgifter................................................................... 671,522: 7»

Donationsmedel ..................................................................... 2,220: —

Försäljningsmedel ............................. 9,988: so

Ersättningsmedel.............................................................. 21,877:40

Inkomster av fastigheten Pilträdet 2, 3 och 4 i Stockholm ......... 32,418:45 j 182,369- :i t

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Överlevereringar .................................................................. 22,364: 05

Utgiftsrester ........................................................................ 106,802: 7 »

Övriga skulder.................................................................... 559,696: o l 088,863: 4 5

Inom linjen:

Diverse medel ................................................ 1,357,480:07

Summa 3,918,544:4*

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ................................................................................................... 722,361: 44

Inom linjen ........................................................................ 1,392,538: 24

Utgifter:

Avlöningar in. m.................................................................. 340,541: 19

Pensioner och understöd m. m................................................. 17,025: 46

Driftkostnader m. m................................................................ 807,179:48 1,164,746:1»

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning .................................................................. 1,025:98

Innestående i bank............................................................... 180,301: o«

Fastighet ........................................................................... 1,125,000: —

Obligationer........................................................................ 469,566: so

Utlånta medel .................................................................... 2,200: —

Aktier och banklotter ..................... 80,060: —

Fordringar.............................................................. 173,283: 59 2,031,436: »x

Inom linjen ...................................................... 5,421,000: —

Summa 3,918,544: 48

Enligt från lasarettet lämnad uppgift hava under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 därstädes
vårdats 5,933 patienter, därav 2,437 på medicinska och 3,496 på kirurgiska avdelningarna.

109

Allmänna barnbördshuset med asylen för fattiga barnaföderskor
och deras barn i Stockholm.

Debet.

Balam den 1 juli 1920:

Allmänna barnbördshuset -

Tillgångar .................................................. 2,091,754; 10

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln;

E. 35. Allmänna barnbördshuset i Stockholm
.......................................

36. Verksamheten vid allmänna bam bördshuset

i Stockholm ...............

Bidrag från Stockholms stad ........................

» » » län..........................

Intressemedei m. .....................................

Ersättning för kost, städning m. m................

Legosängsavgifter .......................................

Från fonderna överförda ..............................

Säger

Balans den 30 juni 1927:
Skulder;

Utgiftsrester...........................

Fonder m. m..........................

Kredit.

Asylen för fattiga
barnaföderskor Summa

och deras barn

977,353:25 3,069,107:85

24,853: —	—	24,853: —
127,104: — 48,639: 48 41,522: so 17,"43: 42 98,155: sb 125,955: —	43,087: 4 5 9,443: 4 tf	127,104: — 48,639: 48 41,522:3 6 60,130: 8 7 98,155: 35 125,955: — 9,443: 46
483,272: 61	52,530: 91	535,803: 82
40,367: 59	6,777: öl	47,145: to

......... 2,039,937: 3»

Säger 2,080,304: 3 8

974,993:7 2 3,014,931:11

981,771:23 3,0*2,076:21

Summa 4,655,331:8 2 2,011,655:3 9 6,666,987:08

Skulder .......................................................	2,085,170: 37	977,353: *2 5	3,062,523: 6 2
Utgifter:
Avlöningar...................................................	134,200: 12	10,334: 5 7	144,534: 6!>
Driftkostnader.............................................	251,648: 8 4	24,216: 7 7	275,865:11
Inventariers anskaffning och underhåll ........	27,908: 82	2,459: so	30,368: 62
Fastighetens underhåll och omkostnader........	39,004: 70	2,079: 90	41,084: 6 0
Ändringsarbeten inom norra asylbyggnaden ...	- — .	11,684: 7 7	11,684: 7 7
Diverse ......................................................	11,553: so	1,755: lo	13,308: 7 o
Fonderna tillgodoförda ................................	12,795: 12	- -	12,795:12
Säger	477,110: 76	52,530: 91	529,641: 6 7
Levereriny:
Till statskontoret ......................................	6,583: 7 3	- -	6,583: 78
Balans den 30 juni 1927:
Tillgångar:
Innest&endé i bank...................................	17,994: 38	33,4 71: <»>	51,466: o o
Obligationer .............................................	146,368: is	834,112: so	980,480: 43
Utlånta medel ..........................................	120,000: -	- -	120,000: —
Fordringar........................ .......................	65,684: 48	10,738: 7«	76,423: 16
Fastigheter................................................	1,728,919: 9 4	103,443:44	1,832,368: 88
Inventarier ......................................... • ■	7,500: —	—: —	7,500: —
Säger 2,086,466: 83	981,771: 23	3,068,238: 06
Summa 4.655,331: 69	2,011,655: 89	6,666,987: 08

Antalet av de å allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 vårdade
patienter haT utgjort 3,386.

— no —

Rasbiologiska institutet.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

3,906: 18

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Rasbiologiska institutet:

E. 48. Avlöning åt chefen för institutet ..............................

49. Institutets verksamhet ................................

SO-, Tryckning av »Anthropologia Suecica».......................

N. 1. Älderstillägg .....................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ....
Bidrag från enskilda till tryckning av »Anthropologia Suecica.......

11,999: 9 7
66,025: eu
18,000: —

999: 99
8,715: —

1,051: 40 |0ö,791: »6
Summa 110,698: 14

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m......................................

Reseersättningar ..................................

Instrument och annan utrustning samt bibliotek

Expenser m. m................................

Tryckning av »Anthropologia Suecica»...................

......... 63,147: 88

......... 9,686: 20

......... 6,819:85

......... 8,087: is

......... 22,957:58

Summa 110,698:14

Farmaceutiska institutet.

Tillgångar
Inom linjen

Debet.

Balans den 1 juli 1926

.................. 19.417:78

.. 137,744: os

Ättonde huvudtiteln:

Farmaceutiska institutet:

E. 51. Avlöningar ............................

52. Materialier m. m....................

r N. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
Termins- och kursavgifter m. m..................

Inkomster:

statens tjärn

81,547: jo
22,900: —

11,370: —

14,856; 22 130,673; 73

Summa 150,091:50

in

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. in...................................................... ................ 85,669: x 2

Materialier, instrument, böcker och samlingar................................. 20,907:7 1

Uppvärmning, belysning, vattenförbrukning m. m........................... 5,259:26

Egendomens underhåll, renhållning och diverse ............................. 7,731:88 119,567: 42

Lever ering:

Till statskontoret ....................................................................................... 10,162:88

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank ................................................................................. 20,361:70

Inom linjen:

Diverse medel ..................................................................... 139,252: 91

Summa 150,091:50

Under läsåret 1926—1927 hava vid institutet varit inskrivna 86 farmacie kandidater, varjämte
21 farmacie studerande deltagit i den för dem anordnade kursen.

Tekniska högskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar.............................................................................................. 1,655,431:68

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Tekniska högskolan:

P. 1. Avlöningar ...........................................................

2—7, anslag enligt riksstaten.........................................

H. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......

Elevavgifter m. m.................................................................

Donations- och gåvomedel .....................................................

Intressemedel ............................^..........................................

Ersättningsmedel m. m.........................................................

Införselmedel ........................................................................

Hyresmedel ...........................................................................

672,434: 58
426,000: —

129,236: so
150,430: —

34,086: is
71,136: 24
12,375: 58
2,434: 22

8,800: — 1,506,933:62

Skulder:

Inom linjen; Diverse medel

Balans den 30 juni 1927:

1,426,699: 44

Summa 3,162,365:18

— 112 —

Skulder:

Inom linjen ............

Kredit.

Balans den t juli 1926:
.............................................. 1,403,642: 64

Utgifter:

Avlöningar in. in.............................................

Stipendier......................................................

Samlingar och laborationer................................

Biblioteket .....................................................

Stipendie- och gåvomedel...................................

Allmänna omkostnader......................................

Införselmedel ..................................................

969,947: 43
5,226: 45
207,101:6 7
27,421: 30
79,663: 58
182,359: og

2,144: 22 1,473,863: 77

Lever ering:

Till statskontoret...................................................................................... 245,967: 10

"Tillgångar:

Kassabehållning ...
Inneståendé i bank

Förskott...............

Fastigheter .........

Obligationer..........

Utlånta medel ......

Kommanditlotter ..
Fordringar............

Balans den 30 juni 1927

4,418: »4
50,454:41 .

4,735: —

11,000: —

1,235,294: 89
90,585: 52
45,000: —

1,045:5 5 1,442,534:8!
Summa 3,162,365:18

Elevernas antal utgjorde 793 under höstterminen 1928 och 756 under vårterminen 1927.

Chalmers tekniska institut.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar .............................................................................................. 23,502:4 8

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Chalmers tekniska institut:

Institutet:

F. 8. Avlöningar ........................................................... 260,608: 94

9. Stipendier och premier åt elever .............................. 600: —

10. Materiel m. m....................................................... 62.000:_;

F. 18. Okade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter..................... 9,000: —

K. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 45,924: —

Inträdes- och terminsavgifter......................................................... 28,645;_

Hyresmedel.............................................................................. 1.620:_

Intressemedel m. m...................... 22^309: 06

430,707: -

Summa 454,209:48

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar, in. in......................................................................... 332,659:61

Stipendier och premier ............................................................... 11,654: 08

Bibliotek, samlingar och laborationer in. m.................................. 27,226: it

Verkstaden................................................................................. 1,939: so

Allmänna omkostnader ............................................................... 52,795:20 426,275:22

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning....................................................................... 1,420: 7 2

Innestftende i bank .................................................................. 26,513:64 27,934:2 6

Summa 454,209: 48

Antalet elever uppgick uuder höstterminen 1926 till 435 samt under vårterminen 1927
till 415.

Chalmers tekniska institut, materialprovningsanstalten.

Debet.

Baluns den 1 juli 1926:

Tillgångar ................................................................................................... 16,028: 45

Inkomster:

Tionde huvudtiteln:

Befrämjande av slöjderna:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

D. 2. Manufakturernas befrämjande ....................................... 3,000: —

Avgifter för materialprovningar m. m.............................................. 28,950: 14

Intressemedel.............................................................................__HHbjiS ,32.149:42

Summa 48,177: 87

Kredit.

Utgifter.

Omkostnader för materialprovningsanstalten ................................................... 31,340:4 1

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 667: 58

Innestående i bank ..................................................................... 16,169: 98 16,837:4 6

Summa 48,177: 87

8 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. IX.

114

Skolöver -

■

i

Femte huvudtiteln:

F. 4. Extra utgifter ..........................................................................................

Åttonde huvudtiteln:

Skolöverstyrelsen:

Q-. 1. Skolöverstyrelsen...................................................................................

2. Övergångsstat för skolöverstyrelsen .........................................................

31 Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen...........................

4. Byggnadssakkuunigt biträde hos skolöverstyrelsen ....................................

5. Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen ..........................................

6. Möblering av skolöverstyrelsens nya lokaler m. m.....................................

H. 15. Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska vid de allmänna läro verken

m. fl. läroanstalter........................................................................

I. 1 a. Folkskoleseminarierna.................................................................................

4. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m......

12. Utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn .........

15. Verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström.........

24. Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter .....................

38. Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor...................................................

47. Understöd åt folkhögskolor ......................................................................

52. Befrämjande av dövstumundervisningen .....................................................

J. 18. Yrkespedagogisk centralanstalt ..................................................................

K. 1. Understöd åt folkbibliotek ......................................................................

2. Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar.
...............................................................................................

7. Undervisnings- och upplysningsverksamhet, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel......................................................................................

L. ti. Understödjande av skididrotten bland ungdomen .........................................

7. Gratifikationer åt inspektörerna för gymnastikundervisningen vid vissa skolor

N. 3. Extra utgifter ..........................................................................................

8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .....................................

I. 50/1925—6. Befrämjande av dövstumundervisningen ..........................................

G. 5/1920. Handbok i nykterhetsfrågan m. m..........................................................i

Elfte huvudtiteln:

C. 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål ................................................i

Studentexamensavgifter.............................................................................................j

Realskolexamensavgifter ..........................................................................................•

Summa* 1

1 Tillgångarna den ““/o 1927 utgjordes av tillgodohavande i bank.

styrelsen,

Debet	Kredit	Summa
Tillgångar den V? 192G	Uppbörd	Lcvercring från stats-kontoret	Skulder den lh 1926	Utgifter	Leverering till stats-kontoret	Tillgångar den 30/e 1927
j —	—	119	45 J 2,880	56	—	—	3,000	—	—	—	—	—	3,000	-
_		1,252	08	519,522	75		_	519,059	43	1,715	40			520,774	83
—	—	—	—	1,900	—	—	—	1,900	—	—	—	—	—	1,900	—
—	—	—	-	10,500	—	—	—	6,115	60	4,384	50	—	—	10,500	—
—	—	—	—	4,800	—	—	—	4,800	—	—	—	—	—	4,800	—
—	—	32	50	1,702	50	—	—	1,735	—	—	—	—	—	1,735	—
	—	—	*	10,000	—	—	—	10,000	—	—	—	—	—	10,000	—
_	—	_	_	7,000	_	_	_	7,000	_	_	_	_	_	7,000	_
—	—	193	34	8,191	—	—	—	8,191	—	193	34	—	—	8,384	34
—	02	—	—	185,614	27	—	—	182,614	29	3,000	—	—	-	185,614	29
—	—	—	—	4,900	—	—	—	3,512	50	1,387	50	—	—	4,900	—
—	—	—	—	91,321	92	—	—	90,721	92	600	-	—	—	91,321	92
12,981	57	2,827	68	42,500	—	—	—	33,613	03	5,353	22	19,343	—	58,309	2 5
—	—	—	—	6,944	03	—	—	6,944	03	—	—	—	—	6,944	03
—	—	—	—	3,000	—	—	—	3,000	—	—	—	—	—	3,000	—
—	—	—	—	2,000	—	—	—	—	—	1,000	—	1,000	—	2,000	—
—	-	7,211	54	60,301	88	—	—	63,793	74	201	88	3,517	80	67,513	4 2
—	—	—	—	17,592	67	—	—	17,592	67	—	—	—	—	17,592	67
—	-	—	—	3,000	-	—	—	3,000	-	—	—	—	—	3,000	—
—	—	_	_	3,000	—	_	_	3,000	_	_	_	_	_	3,000	_
482	12	3,893	22	30,000	—	—	—	31,546	45	321	34	2,507	55	34,375	34
—	—	—	—	18,820	—	—	—	18,820	—	—	—	—	—	18,820	—
109	10	120	—	7,800	—	—	-	6,882	10	120	—	1,027	—	8,029	10
—	—	—	—	14,402	95	—	—	14,171	71	231	24	—	—	14,402	95
—	—	—	—	105,752	—	—	—	105,669	12	82	88	—	—	105,752	—
1,000	—	—	—	—	—	—	—	1,000	—	—	—	—	—	1,000	—
916	47											916	47	916	47
_	—	_	_	6,660	_	_	_	6,660	_	_	_	_	_	6,660	_
2,644	2 0	—	—	11,633	—	303	—	7,088	13	—	67	6,885	40	14,277	20
13,026	2 8	—	—	13.050	-	—	-	13,049	83	26	45	13,000	-	26,076	28
31,159	76	15,649(81	1,194,789	62	303	—	l,174,48o|45	18,618	42	1 48,197	22	1,241,599 09

Allmänna

	Antalet lärjungar	Debet
■	Höst- terminen 1926	Vår- terminen 1927	Tillgångar den l/7 1926	Inkomster
Uppsala ärkestift: Uppsala högre allmänna läroverk.............. Gävle » » » ............... Hudiksvalls högre » » ............... Enköpings realskola................................. Söderhamns » ................................. Norrtälje samskola....................................	1	2	3	4
607 5J5 196 130 187 159	601 501 196 127 186 151	104,394 241,593 89,472 26,478 35,232 17,834	43 23 77 29 39 91	388,098 322,542 159,206 80,550 88,377 79,552	09 02 SO 71 11 14 87 99 76 71 78 45 67
Säger Linköpings stift: Linköpings högre allmänna läroverk ......... Norrköpings » > » ......... Västerviks » » » ......... Eksjö realskola ...................................... Vimmerby samskola................................. Vadstena » ............................	1,794 629 590 195 268 124 106	1,769 625 589 194 269 128 106	515,006 254,708 192,599 134,612 33,973 22,683 17,474	02 63 78 61 01 68 67	1,118,326 434,706 374,344 149,475 83,054 80,837 68,353
Säger Skara stift: Skara högre allmänna läroverk....... ...... Vänersborgs högre allmänna läroverk......... , Borås » » » ......... Mariestads realskola................................. Lidköpings » ................................. Skövde » ................................. Alingsås samskola.................................... Falköpings » ....................................	1,912 328 372 522 96 123 225 222 265	1,911 321 366 510 96 ISO 221 223 253	656,052 207,484 79,940 105,860 47,998 100,210 25,327 32,749 15,466	38 80 99 3 5 3 L 09 76 41 50	1,190,773 280,184 219,812 277,027 80,120 81,446 87,617 103,171 114,671	3 6 78 91 35 1 0 83 46 41 46
, Säger	2,153	2,110	615,038	21	1,244,052	30
j Strängnäs stift:
Strängnäs högre allmänna läroverk............	169	169	398,461	74	170,277	15
Örebro » » » .i..........	752	746	206,932	97	426,089	89
| Nyköpings » j> » ............	297	291	80,063	46	223,511	13
Eskilstuna realskola .................................	338	339	37,627	72	130,495	68
i Södertälje » .................................	344	336	59,986	28	222,562	47
Äskersunds samskola.................................	91	89	26,034	04	64,369	3 0
Säger	1,991	1,970	809,106	21	1,237,305	62
1 Västerås stift:
Västerås högre allmänna läroverk ............	524	522	102,696	74	301,655	96
Falu » » » ............	417	415	158,025	57	335,365	76
Arboga samskola ....................................	89	88	21,779	17	72,535	77
Sala » ....................................	136	134	9,445	83	73,448	88
Köpings » ...................................	136	136	21,023	64	74,580	3 8
Sägerl 1,302	1,295	312,970:95	857,586	75

läroverken m. m

Skulder den 30/e 1927	Skuldei den l/i 192G	1 ■j	Utgifter 7	1	Kredit Tillgångar Kassa- I Utlånta behållning | medel	de	n 30/« 19 Fordringi	27 ir |	Summa 11	S u in in a 1 i 1 * 12
5	6		8	i	9	10
2,067	>9	1,995!	901	1 i ! | 378,994101	55	I 37	111,175;	73	2,338	53	113,569|88	494,559	74
5,224		5.157 691	319,850 08	813	95	236,498	04	7,040	4 4	244,352148	;)69,36U	10
		_	_	155,990	95:	130	2 8	92,558	-i 4	—		92,688 02	248,6i 9	57
346	31		79,334127 (	85	82	27,264	95	346	31	27,697|o8	107,375	31
2,393	IG	1,976 10	91,535 81;	1,393	37	28,610	93	2,487	95	32,492-2 6	126,002	661
1,486	5 7	• —	— I	80,4h5 441	230	16	16.691	4 5	1,48H	57	18,40811 b	98,873	62
S ll,518|ll	9,472|66| 1,106,170106	2,709	15|	512,799	44	18,699j	80	529,2081		1,644,851	:
				421,780	68	1	73	265,863	86	1,769	35	267,634	94	689,415 02
		1,110	44	366,290	4 5	612	77	198,930	88	—	—	199,543	65	566,944	54
		__	_	149,938	63	349	2 5	132,454	til	1,345	So	134,149	»9	284,088	82
		_	_	85,960	97	43	79	31,023	03	—	—	31,066	82	117,027	79
	_	128	25	82,152	72	123	2 2	21,116	94	—		21,240	16	103,521	13
i * -	—		—	70,239	42	226	09	15,362	83	—		15,588	9 2	85,828	34
! —	—	1,238169	1,176,362	87	1,356	86	664,752	15	3,115	18	669,224,18	1,846,825)74
	94	535	70	276,211	Öl	50		209,156	64	2,252	17	211,458	81	488,205	1 52
986	70		_	216,394	17	—	—	83,146	50	1,199	93	84,346	43	300,740; BO;
5,239	95	8,069	18	275,753	76	61	94	98,826	56	5,416	21	104,304	71	388,127	6 5''
	_	_	_	80,004	14	—	—	48,024	•2 7	90	—	48,114	2 7	128,118 Ur
	_	_	_	79,841	23	—	—	99,554	17	2,261	62	101,815	69	181,656 92|
	_	331	41	87,572	24	237	91	24,803	66	—	—	25,041	57	112,945	2 2!
568	07	851	18	103,300	47	260	28	31,508	89	568	07	32,337	24	136,488(89
	—	—	—	114,035	56	130	72	15,971	68	—	—	16,102	40	130,137)96
| 7,330	66	9,787	47	1,233,112158	740	85	610,992(37	11,787	90	623,521! 12	1,866,42.1)17
806	Öl	687	56	163,886	4 7	1 545	79	397,474 36	6,950	73	404,970	87	569,544	j 90 j
890	80	__	—	421.461	5 5	—	—	210,920 08	1,532	03	212,452	11	633,913	GC]
	99	499	85	223,144	81	—	—	79,804	93	881	99	80,686	92	304,331	58
	_	_	—	132.099	33	801	66	35,22-4	41	—	—	36,024	07	168,123	4 0,
378	43	51	58	218,800	41	—	—	64,075	19	—	—	64,075	19	282,927	18;
1,406	46	1,940	69	64,218	47	1 —	—	24,293	69	| 1,356	95	25,650)64	91,809	SO j
i 4,238160	3,179|68 1	11,223,611	04 i	! 1,347	Uä	| 811,790)66	| 10,721	70 :	823,859)80	2,050,650 52; 1 1
3,803	98	3,769128	299,034	08	687 73	i 99,588	99	5,076	61	105,353	3 2	408,156 08
48	27	243!	330,483	30	88 91	161,831	35	792	64	162,712	90	493,439(00
	_	_	—	71,777	27	24‘>	j 16	22,295	52			22,537	67	94,314)94
202	48	444 56	73,209	•>ö	1	16	9,236	65	202	48	9,443	■n	83,09719)
_	—	—	las	73,941	26	39‘-	Ilo	20,773	34	496	99	21,662	43	95,604''02
4,05478	4,4571571 848,445126 i 1,416108	313,725186	! 6,5681721 321,709(60	1,174,612148

1 Växjö stift:		|
Växjö högre allmänna läroverk..................	392	385	112,407	08	278,617	9 4
Jönköpings högre allmänna läroverk .........	621	612	181,482	07	355,696	30
Kalmar » » > .........	459	461	17,200	14	272,883	76
Kalmar högre allmänna läroverks donations-
fonds delegation....................................	—	—	287,077	54	15,666	74
Oskarshamns realskola..............................	113	in	15,632	39	79,971	57
Säger	1,585	1,569	613,800,12	1,002,83b	31
i Lunds stift:
Lunds högre allmänna läroverk..................	506	491	115,638	10	339,795	21
Malmö > » » ..................	902	886	190.530	38	466,835	48
Kristianstads högre allmänna läroverk ......	456	448	457,214	47	308,344	24
i Karlskrona » » » ......	507	501	300,893	44	292,666	45
Hälsingborgs » » » ......	625	628	120,486	2 0	388,133	7 9
Ystads » » »	323	313	116,334	56	182,109	63
Malmö realskola.......................................	520	522	23.396	69	227,201	70
Karlshamns realskola ..............................	171	167	25,315	90	87,044	47
Landskrona » ..............................	196	195	76,235	14	126,427	83
Ängelholms samskola ...........................	209	205	36,540	10	102,1/57	3 5
Trälleborgs » ..............................	245	242	42,616	42	119,563	90

	Säger	4,660	4,603	1,505,001	70	2,640,180	05
i Göteborgs stift:
Högre latinläroverket i Göteborg.....		982	971	216,692	05	448.597	49
» realläroverket i » .....		652	644	162,456	05	417,187	45
Halmstads högre allmänna läroverk..		516	511	111.869	56	293,221	96
Varbergs realskola..........................		142	142	17,483	84	86,686	16
Uddevalla > ..........................		291	289	21,987	72	106,492	98
Göteborgs västra realskola..............		519	5IC	75,599	27	226,449	71
» östra » ..............		541	534	28,780	49	216,914	44
j Strömstads samskola......................		102	100	6,515	48	73,286	12
	Säger	3.745	3,701	641,384	it	1,868,836	31
! Karlstads stift:
Karlstads högre allmänna läroverk ..		581	559	182,381	19	360,572	53,
Arvika realskola.............................		135	13t	14,707	08	79,910	19
I Kristinehamns realskola ................		257	251	28,659	02	119,380	67;
’ Åmåls samskola..........................		196	188	37,368	82	91,422	62!
Filipstads » ..................	.........	166	164	64,899	12	84,642	25
	Säger	1,365	1,294	328,015	23	735,928	26;
Härnösands stift:
Härnösands högre allmänna läroverk : Östersunds » * »	.........	323 422	32? 418	161,341 53,022	57 15	250,235 260,686	55 02
Sundsvalls s- > >		436	436	170,951	81	285,311	01
Ornsköldsviks samskola ...............		262	261	37,376	11	112,991	2 9
	Säger	1,443	1,437	422,691	64	909.223	87
Luleå stift:
Luleå högre allmänna läroverk.......		317	318	55,169	92	215,861	90}
Umeå » s »		342	339	82,440	35	235,004	23
Piteå samskola .....................		134	128	37,586	24	75,183	74!
Haparanda samskola...........		120	117	49,497	72	110,754	4b
Skellefteå »		2021	201	37,011	''9	107,570	82
	Säger!	1,115!	1,103	261,706112	744,375| 17

119

5	6	1	7	i	8	|	9	"1	10	1	11	1	12
10,501 j	8 9	12,080	29	275,214	63			113,281	081	950!	J	• 114,231	J 9	401,526	91
		_	_	362,128	ls!	4	16	175,016	98	—	—	175,051	11	■ 537,179	27
4,000	—	4,000	—	274,270	2 5	—		15,656	49j	1571	lol	15,813	6 5	294,083	JO''
				12,904	4 1,	_ j	_j	283,031	_j	6,808	J	289,839	8 7	302,744	28;
-	—	—	-|	80,784	6 11	— 1		14,596	i 51	223|	— 1	11,819	85	95,603	9 6 |
14,5011 1	89	16,080	2 9	1,005,302	U 3 j	4	lrt| :	601.61a	5 0 j	8,13»|	04 j	609,756,		1,631,1 Höj	<*2{
47,035	6 9	47,925	21	338,606				115,937	73			115,937	78	502,468	r 94 i
			_	460,333	17	1,206	21	195,826	78	—	—	197,032	9 9	657,36ö	16!
239	70	2,126	06	308,163	6 0	538	57	454,969	38	- ■		455,507	95	765,798	4 l
78	86	2,840	31	282,231	98	—	—	304,903	7 7	3,462	19	308,365	96	593,438	26
33,250		33,250	_	389,985	92	120	46	118,513	Öl	—	—	118,634	07	541,869	9 9
			_	184,790	46	_	—	111,049	90	2,603	77	113,653	73	298,444	19
C ce	2 8	2,176	75	227,730	63	399	72	20,541	71	2,776	86	23,718	2 9	253,625	67
			_	85,723	50	395	04	26,241	83	—	—	26,636	87	112,360	37
75		75	_	118,818	37	—	_	83,761	00	75	—	83,844	60	202,737	97
			_	101,552	70	113	84	36,930	91			37,044	75	138,597	45
—	—	—	—	117,150	80	749	0 5	44,280	47			45,029	62	162,180	32
83,705 97 t	88,394	13	2,615,087	13	3,522	8y	1,512,965	75	8,917	82	1,525,406	46	4,228,867	72
i 2,086	52			449,836	36	129	38	214,009	45	3,400	87	217,539	70	667,376	06;
j 2,100		177	20	419,587	12	1,058	53	158,820	65	2,100	—	161,979	18	581,743	50
	_	16	71	291,503	19	437	54	112,089	97	1,044	11	113,571	62	405,091	5 2
20	_	332	58	86,311	55	248	17	16,951	80	345	90	17,545	87	104,190	—!
_	_		_	106,409	83	—	—	21,693	40	377	47	22,070	87	128,480	7 0
i 262	96	262	96	249,376	47	527	17	51,882	88	262	96	52,672	Öl	302,311	94}
		_		215,315	71	—	—	30,379	22	—	—	30,379	22	245,694	93;
—	—	1,431	7 *	72,862	28	319	50	3,421	78	1,766	23	5.507	Öl	79,801	55''
4,469 J	48	2,221 |2i	1,891,202	Öl	2,720	29	609,248	65	9,297(54 ■	621,266	4b	2,514,690^20;
i 779	19	348	31	361,346	15	112	14	180,781	32	1 144	99	182,038	45	543,732	91!
j			_	78,704	60	235	98	15,676	69	—	—	15,912	67	94,617	271
j 185	31	194	10	115,457	26	1,661	41	30,726	92	185	31	32,573	64	148,225	— j
		_	_	90,648	54	257	58	37,768	52	116	80	38,142	MO	128,791	44
701	61	872	5 5	81,648	34	—	—	66.685	98	1,036	11	67,722	09	150,242	98. - 1
1,666	11	1.414(96	727,804	ö 9	2,267	n	331,639	43	2.483	21	336,389	75	1,065,609	80
274	93	303	90	242,422	27			167,204 16	1,921	72	169,125	8b	411,852	05!
3,001	03	1,509	12	258,985	—	114	71	53,066(01	3,034	36	56,215	08	316,709	20
		_	_	295,270	54	355	52	158,353 43	2,283	38	160,992	2 b	456,262	8 2|
—	—	—	—	120,571	37	10	89	29,652^ 8 9	132	75	29,796	03	150,367	4 Öl —
3,275	96	1,813	0 2	917,249	18	| 481	12	408,275	j 99	7,372116	416,129	2 7	1,335,191	i47
383	18	8,716	33	214,444	57	11	25	47,859	67	383	18	48,254	H	271,415	— i
i -		1,136	87	231,711	48 —	—	84,596	23	—	—	84,596	2 3	317,444 58
			_	77,010	89	113	4 1	35,645	68	j -	—	35,759	09	112,769	981
O 00 o\	OH	2,484	95	110,231	83	806	35	46,729	07	2,810	06	50,345	4b	163,062	26!
i —		—	—	107,358	72	689	85	36,531	14	1 —	—	37,223		144,582	71
3,193|24| 12,338(15	1 740,757149	1,620.86! 251,364	! 7 91 3,1931241 256,178!ö9	1.009,274153

120

	i	t 2	8		* •
Visby stift:
Visby hpgre allmänna läroverk..................	241	234	101,400	48	189,327	18
Stockholms stad:						!
Högre lärarinneseminariet jämte därmed för-
enade undervisningsanstalter..................	1 462	1 464	218,461	83	111,758	G oj
Högre latinläroverket å Norrmalm ............	817	809	92,015	18	92,924	38
» allmänna läroverket å Södermalm.....	929	931	62,412	32	102,698	7 l|
» realläroverket å Norrmalm...............	737	733	70,615		77,359	3ö|
» » å Östermalm ............	835	837	56,607	52	102,211	2 91
Vasa realskola (f. d. Jakobs realskola)......	485	489	38,624	62	61,692	2 5
Katarina » .......................................	511	506	82,096	59	51,669	39
Kungsholms realskola ..............................	510	517	22,752	62	45,637	45
Nya elementarskolan.................................	465	460	36,474	21	58,882	40
Direktionen över Stockholms stads under-
visningsverk .......................................	—	—	661,424	49	2,591,347	30
Säger	5,751	5,746	1,341.483	SS	3,299,181	07
Summa	229,027	»28,742	8,123,657	30	17,037,933	12

1 Endast kvinnliga elever.

2 Härav utgör antalet flickor: i högre läroverk 836, i realskolor 77 och i samskolorna

3 >. » » ;> » » » 332, » » 74 » »

Statens folk- och

	1	2	3		*
Folkskoleseminariet i: Stockholm (för lärarinnor) ........................	149	149	10,991	21	216,618	38
Uppsala ............. .................................	186	185	3,156	93	263,965	84,
Strängnäs................................................	106	106	5,275	52	180,395	06
Linköping................................................	172	170	4,223	78	354,574	77
Växjö ...................................................	129	129	9,652	69	182,324	781
Kalmar (för lärarinnor).............................	97	96	144	11	149,799	74
Lund.................................................	203	203	19,964	79	272,060	34
Landskrona (för lärarinnor!........................	130	129	_	_	200,850	65,
Göteborg ...................................	228	227	6,408	17	318,616	66;
Skara (för lärarinnor) ............................	120	120	14,195		181,661
Karlstad ................................................	188	188	10,543	67	266,190	90!
Falun (för lärarinnor) ............ ................	188	194	19,768	77	255,628	2 i!
Härnösand ..................................	101	101	4,420	71	157,25!	874
Umeå (för lärarinnor) ..............................	162	160	66,422	12	233,018	771
Luleå...........................	205	204	959	43	281.950	35
Småskoleseminariet i: Haparanda .............................................	47	47	8,082	79	82,232	211
Murjek ..........................	51	51	9,818	13	77,126	48*
Hagaström ........................................	36	36	528	18	45,831	29
Lycksele ......................	45	45	9,746	5 5	82,753	•3
Summa	2.543	2,546	204,303	13	3,802,851	25

1 Tillgångsbalansen ej specificerad i räkenskaperna.

121

5	6		7		8		»	10	11	12
		-		1 bl é	48	495	27	100,512	0 2	170	8 4	101,178|lfl	1 290,727|
24,246	20	26,246	62	109,314	as	2,670	64	197,691	20	18,512	78	218,904	62	354,466	13
1,114	0 8	4,669	0 8	82,642	63	—	—	96,604	70	2,137	28	98,741	98	186,054	19
97	89	87	88	105,570	Öl	219	07	59,192	41	139	65	59,551	03	165,208	92
1,805	29	3,344	77	75,665	16	126	80	68,784	16	1,858	6 9	70,769	7 1	149.779	64
2,813	90	2,525	90	98,550	60	727	72	56,723	53	3,101	9 6	60,556	2]	161,632	71
__	_	_	_	68,910	46	—	—	31,032	78	373	09	31406	42	100,316	87
_	_	_	_	46,057	14	—	—	87,708	ö4		_	87,708	84	133,765	98
1,466	2 0	1,617	88	49.288	77	549	61	16,862	36	1,538	15	18,950	12	69,856	27
55,000		60,500	—	59,482	55	240	71	29,938	48	194	87	30,374	06	Io0,d56 61
4,782	00	4,770	26	2,601,8321 it	383	33	640,900	8 8	12,667	2 8	653,951	3 P	3,260,554 3 9
91,326	7h	103,762	K 9	3,297.314|»4	4,917	9 4 | 1,285.439! 2 4	40,567 2 0	1,3.-0,914	ap	| 4,731,991171
229,281	60	254,160	11	16,971,969i4«	23,598	9 718,015,11 s|r s	126,024loöl8,164.742	45	|25,390,872	''02

1,421 eller tillsammans 1,834.
1,392 » » 1,798.

småskoleseminarier.

5	1	6	''	7		8		9		10		ii		12
				217,751	26	304	45	9,553	88			9,858	3 3	1 | 227,609(591
_	_	_	_	263,669	7 5	240	06	3,212	96	—	—	3,453	02	267,122	77
1.599	29	_	_	180,788	93	3,789	77	1,092	38	1,598	79	6,480	94	187,269	87
	_	_	_	331,651	60	296	91	26,850	04	—	—	27.146	95	358,798	55
_	_	3	92	181,278	60	567	95	9,941	04	185	96	10,694	95	191,977	47
_	__	_	_	149,920	08	23	77	—	—	—	—	23	7 7	149,943; 85
! _		_	_	274,172	89	457	35	17,394	89	—	—	17,852	24	292,025(13
2,052	37	2,892	64	200,010	38	—	—		-	—	-	—	—	202,903(02
| _	_	■ _	_	317,157	56	162	79	7,704	38	—	—	7,867	17	325,024! 73
5,279	61	7,018	IG	181,232	79	1,475	—	11,410	30	—	—	12,885	36	201,136 si
	_	_	_	265,703	23	482	4 2	10,548	92	—	—	11,031	34	276,734 57
	_	_	_	256,359	91	--	—	18,852	07	185	—	19,037	07	275,396(98
126	49	360	75	156.612	2 8	—	—	4,826	04	—	—	4,826	04	161,799|o7
_	_	_	—	236,903	94	284	21	62,252	74	—	—	62,536	95	299,440(89
—	—	—	—	282,293	6 5	616	10	—			03	616	13	282,909	78
				89,547	92	84	07	683	Öl	—	—	767	08	90,315	__
_	_	_	—	76,325	08	1 10,619	53	—	—	—	—	10,619	53	86,944 o i
1		_	_	45,291	27	1,068	20	—	—	—	—	1,068	20	46,359(4 7
| —	—	—	—	86,369	84		-	6,140	64	_	-	6,140	64	99,500(48
9,057	76	10,275^7	3,793,030	se! 20,472	58	190,46313 5	l,969l7s	1 212,905	71	4,016,212)i4

122

Tysta skolan å Lidingön.1

Debet.

Balans från år 1925:

Tillgångar............................................................................................... 1,601.110: 10

Inkomster

Ättonde huvudtiteln:

I. 55. Tysta skolan å Lidingön................................... ......... 20,000: —

Inkomster av egendomarna nr 38 Karlavägen och nr 96 Sveavägen

i Stockholm.................... 94,927: 76

Intressemedel ........................................................................ 17,776: 89

Ersättning för bostad och kosthåll .......................................... 5,077: 68

Gåvomedel............................................................................. 1,000: —

Försäljningsmedel ................................................................. 885:24 139 667:52

Balans till år 1927:

Skulder:

Diverse medel ..................................................................... 4,784: 68

Övriga skulder..................................................................... 647,403: 53 652,188:06

Summa 2,392,965: 68

Kredit.

Skulder

Balans från år 1925:

.............................................................. 671,410:82

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................... 31,268:68

Pensioner m. m.................................................................... 1,044: 99

Undervisningsmateriel och inventarier....................................... 2,159: 49

Kosthåll, sjukvård m. m......................................................... 13,374: 35

Utgifter för egendomarna nr 38 Karlavägen och nr 96 Sveavägen

i Stockholm........................................................................ 55,090: o»

Dito för fastigheten å Lidingön................................................ 7,765: 92

Allmänna omkostnader ............................................................ 11,183:84

Nedskrivning av värdet å fastigheten å Lidingön........................ 17,000:— 138 887:31

Balans till år 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning ...

Innestående i bank

Obligationer ........

Fastigheter .........

Inventarier............

Summa 2,392,965: 68

51: 88

19,029: 67
333,585: —

1,230,000: —

1:~ 1,582,667:56

Antalet elever uppgick under vårterminen 1926 till 34 samt under höstterminen samma
år till 33.

1 Räkenskaperna avse kalenderåret 1926.

123 -

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................ 1,046,488: 84

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

I. 57. Institutet och förskolan .................................... 120,927:66

I 71. Järnvägsresor för bJindskolelever jämte åtföljande vårdare
.................................................................. 24:40

72. Tryckning av blindskrifter.......................................... 1,062:42 122 014:47

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .............................................. 280,470: 88

. Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 6,844: 6 4

Skulder:

Utgiftsrester ..
Diverse medel

Balans den 30 juni 1927

46,350:84

• 1>01*M43: 48 1,062,494: n
Summa 2,518,312: bo

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926

1,041,937: 90

Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

I. 57. Institutet och förskolan............................................

59. Omläggning av vatten- och avloppsledningar vid institutet
och förskolan .................................. ............

I. 70. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter
......................................................

71. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare

72. Tryckning av blindskrifter............................................

N. 1. Ålderstillägg ...............................................................

3. Extra utgifter...............................................................

8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen......................................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

I. 56/1925—6. Förstärkning av anslaget till institutet och för skolan

för blinda å Tomteboda............ .......................

65/1924—5. Understöd åt blindlärarelever ...........................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .....................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.....................

255,221: 8"
9,493: 22
101:61 3,816: so 8,062: 4 2 11,049: 9b 1,268: io
13,697: 7 9 37,429: 8 7
4,646: 6 2 423: 88	345,211: it
	76,775: 98 4,582: 54

124

Tillgångar:

Innestående i bank

Fastigheter ..........

Iukomstrester .......

Obligationer..........

Balans den 30 juni 1927:

... 17,958: 87

... 58,000: —

... 36,007:1 b

... 937,839:0 9 1,049,805: 12

Summa 2,518,312: 65

Lärjungarnas antal uppgick under höstterminen 1926 till 163, därav 99 gossar och 64
flickor, samt under vårterminen 1927 till 162, därav 98 gossar och 64 flickor.

Läroanstalterna för blinda.

Debet.

Balans den 1 juli 1920

Tillgångar.................................

Växjö Kristinehamn Uppsala Summa

i 2 3 4

168,104:92 94,126:41 -- 262,231:88

Inkomster.

Attoude huvudtiteln:

Förskolan för blinda i Växjö:

I. 60. Förskolan..............................

Hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda:

I. 62. Avlöningar .............................

63. Materialier, expenser m. m.......

64. Förstärkning av reservations anslaget

till materialier, expenser
m. m............................

65. Uppehållande av ytterligare en

korgmakeriavdelning ............

66. Beredande av fria frakter för

arbetsmaterialier till blinda

hantverkare .......................

I. 69. Hantverksskolan i Uppsala för
blinda kvinnor........................

70. Bidrag till avlönande av vikarier

för lärare vid blindundervisningsanstalter.
...............................

71. Järnvägsresor för blindskolelever

Jämte åtföljande vårdare .........

N. 1. Alderstillägg ...........................

8. Tillfällig löneförbättring för viss
personal inom den civila statsförvaltningen
..................... .....

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst........................

27,480: —	— —	—	27,480: —
—	17,300: — 11,000: -	—	17,300: — 11,000: —
—	9,800: —	—	9,800: —
— —	6,600: —	—	6,600: —
—	7,500: —	—	7,500: —
— —	—	20,(100: —	20,000: —
—	370: --	—	370: —
544: 75 2.100: —	1,925: —	1 1 1 !	544: 75 4,025: —
2,335: —	3,675: 12	—	6,010: 12
7,816: —	14,061: —	— —	21,877: —

125

Hantverksskoiau i Kristinehamn för
blinda:

T. 58/1924—5. Fraktbidrag för arbetsmatérialier
till blinda hantverkare

Elevavgifter ..........................................

Intressemedel .......................................

Försäljningsmedel .................................

Ersättningsmedel in. ni............................

Bidrag från Anna Wikströms stiftelse ......

Okat värde å inventarier.........................

Säger

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ..........................................

Utackorderingsbidrag till behövande elever

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m..........

Undervisnings- och arbetsmaterialier samt

inventarier..........................................

Bidrag till fria frakter för arbetsmaterialier
för blinda ....................................

Förvaltningsbidrag till diakonissanstalten i

Stockholm .........................................

Allmänna omkostnader...........................

Säger

Leverering •

Till länsstyrelserna i Kronobergs och Värmlands
län .........................................

Balans den 30 juni 1927:
Tillgångar:

Kassabehållning .................................

Innestående i bank..............................

Förskott ..........................................

Fastigheter .......................................

Inventarier m. m................................

Fordringar..........................................

Säger

Summa

1	“	3	A
14,800: — 218: is 438: 98 1,144: lo	581:o« 1,109: 87 147,468: 2 6 2,738: 9 7	3,162: 18 4,876:98	581: 56 14,800: — 1,109: 37 150,848: 54 438: 98 4,876: 98 3,883: 18
56,877: 04	224,129: 28	28,039: o 6	309,045: 38
224,981: of.	318,255: 69	28,039: oe	571,276: 71
30,653: — 13,147: 12	50,454: — 6,967: so	12,670: — 6,656: 0 7	93,777: — 6,967: so 19,803:19
1,457: 40	145,559: 79	2,788: 90	149,806: o 9
—	6,570: 76	—	6,570: 7 6
10.262: 67	9,417: 72	1,000: — 4,924: 09	1,000: — 24,604: 48
55,520: 19	218,969: 7 7	28,039: 06	302,529: 02
212: 69	1,720: 26		1,932: 94
150,000: — 19,249: 08	382: 66 20,596: 91 5,078: 02 69,765: 86 1,742: 22	| 1 1 1 1 II 1 1 1 1 1 1	382: 66 20,596: 91 5,078: 02 150,000: — 89,014: 94 1,742: 22
169.249: 08	97,565: 67	—	266,814: 76

224,981:90 318,255:69 28,039:06 571,276:71

Antalet elever under arbetsåret 1926—1927 utgjorde:
vid förskolan för blinda i Växjö:

under höstterminen 1926 ..................................................... 38

» vårterminen 1927 ...................................................... 38

vid hantverksskoiau i Kristinehamn för blinda:

under höstterminen 1926 ...................................................... 63

» vårterminen 1927 ...................................................... 61

vid hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor:

under höstterminen 1926 ..................................................... 22

» vårterminen 1927 ...................................................... 20.

126 —

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Debet.

Balans den 1 juli 1923:

Tillgångar.................................................................................................. 58,234: 27

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Vårdanstalten i hund för blinda med komplicerat lyte:

I. 67. Anstalten.................................................................... 70 ] go-_

68. Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare.................. 9,300:_

I. 70. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter
......................................................... 98:_

71. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare ... 1,807:4 0

Jf. 1. Älderstillägg .......................................;......................... j 950:_

8, Tillfällig löneförbättiing för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ........................................................ 6 810:_

9. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jäm förliga

befattningshavare................................................ 900:_

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .............. 25,070: —

Ersättning för kost, värme m. m.................................................... 9 041:39

Donationsmedel ........................................................................... 10 286:11

Uppburna pensionstillägg.............................................................. 3,623: so

Elevavgifter m. m......................................................................... 72!391: 95

Intressemedel ............................................................................. 2105: 02

Försäljningsmedel ................. . 14370- os

Diverse................................................Wto

Summa 281,650: 07

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m......................................................................... 96,700: 49

Gratifikationer m. m..................................................................... 2 4. j g. 14

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m................................................. 68,862: 40

Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier........................ 12,021- 10

Allmänna omkostnader......................................................38^424:''25 227,436:38

Leverering:

Till länsstyrelsen i Malmöhus län.

6,204: 24

127

Balans den 30 juni J927:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 5: as

Innestående i bank och å postgiroräkning .................................... 43,014: 06

Obligationer.............................................................................. 15,000: — 58,019:45

• Summa 281,050: 07

Antalet skyddslingar utgjorde vid arbetsårets början 178, fördelade på följande sätt

48 i skolan,

51 i arbetshemmet,

79 i asylen.

Vid arbetsårets slut utgjorde antalet skyddslingar 182, fördelade sålunda:

49 i skolan,

53 i arbetshemmet,

80 i asylen.

— 128 —

Tekniska

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

J. 1. Tekniska läroverk .............................................

3. Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i

Örebro...........................................................

4. Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid tekniska fackskoloma........................

It. 1. Ålderstillägg.....................................................

8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen..................................

9. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare........................

10. DyrtidstiIlägg åt befattningshavare i statens tjänst

11. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter...........................

J. 4/1925—6. Laboratorieutrustning och undervisningsmateriel
till tekniska elementarskolan i Borås......

Norrköpings stads hyresanslag åt rektor ...........................

Donations- och gåvomedel ................................................

Inträdes- och terminsavgifter . .........................................

Intressemedel m. m..........................................................

Försäljningsmedel ...........................................................

Ersättningsmedel m. m....................................................

Tekniska L
gymnasiet i |
Örebro

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

I allmänhet .

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

104,908 68

134,000

24,000

6,325

21,165

51,849

3,598

6,321

4,691

7

1,539

18

70

Sägerj 253,497(50

1,410(35

Summa 359,816(48

Tekniska

Malmö

110,381 68

104,930

1,550

6,441

13,858

930

36,555

100

2,780

4,966

1

2,354

174,469

284,850 68

448 »7

Skulder

läroverk

läroverket i		Elektrotek		Tekniska elementarskolan		Tekniska fack-
Härnösand		skolan i Västerås		Norrköping	Borås		maskinindustri i Eskilstuna	Summa
3		4		5		«		7		8
o	61	19,958	43	121,952	28	243,794	62	51,908	96	670,645	21
62,405		37,622	72	52,469	58	52,216	08	34,386	93	478,031	40
—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	24,000	—
900	_	800	_	_	_	_	_	1,750	_	5,000	_
3,383	33	—	—	—	—	3,300	—	—	—	19,450	—
7,120	83	3,900	49	5,562	61	5,691	52	3,870	46	61,170	66
760	_	__	_	_	_	_	_	_	_	1,690	_
20,037	—	—	—	13,396	—	14,247	—	9,355	—	145,439	—
—	—	11,194	—	—	—	—	—	. —	-	11,194	—
_	_	_	_	—	_	12,000	_	_	_	12,000	_
—	—	—	—	2,000	—	—	—	—	—	2,000	—
50	—	—	—	1,315	—	—	—	900	—	5,963	34
1,117	50	825	—	1,230	—	1,010	—	—	—	13,283	60
366	82	5	35	5,187	31	6,763	03	2,093	41	24,073	34
—	—	19	20	—	—	—	—	—	—	27	95
1,028	50	18	70	854	23	2,445	81	—	-	8,241	82
97,16»	98	54,385	46	82,014	73	97,673	44	52,355	80	811,564	91
-						1,830	66	750		3,990	91
114,909	59	74,343	89	203,967	01	343,298	62	105,014	76	O Öl CD 00 T*	03
		-	-			2,239	..	1,250		3,938	94

9 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. IT

130

	1		2
Utgifter:
Avlöningar ...................................................................	200,361	99	141,916	53
Stipendier, premier, livräntor m. m....................................	7,490	Ö3	7,626	15
Bibliotek, samlingar, undervisningsmateriel och inventarier...	2,707	83	5,366	83
Laborationer .............................................................	5,591	60	3,328	6 T
Verkstaden ..................................................			■ __	_
Allmänna omkostnader.......................................	18,560	95	13,883	11
Avskrivning å inventarier .............................	—	—	—	—
Säger	234,712	SO	172,121	19
Leverering:
Till länsstyrelserna i Södermanlands, Örebro och Västernorr-lands län ....,................................................................	395	60	_	_
Balans den 30 juni 1927: Tillgångar:
Kassabehållning............................................................	1,583	61	344	69
Innestående i bank ..................................................	83,657	—	68,664	80
Fastigheter .........................................
Inventarier ............................................................	_	_	_	_
Obligationer ...........................................................	37,608	65	18,720	_
Utlånta medel..,..........................	_	_	_	_
Aktier .............................................................	—	—	25,000	_
Fordringar ................................................	1,410	3 5	—
Säger	124,259j61	112,729	49
Summa	359,816(48	284,85o|e8

Antalet lärjungar under läsåret 1926—1927 utgjorde:

vid tekniska gymnasiet i Örebro:

under höstterminen 1926.....................................................

» vårterminen 1927......................................................

vid tekniska läroverket i Malmö:

under höstterminen 1926 .....................................................

* vårterminen 1927 ..........................!.........................

vid tekniska läroverket i Härnösand:

under höstterminen 1926.....................................................

» vårterminen 1927 .....................................................

vid elektrotekniska fackskolan i Västerås:

under höstterminen 1926.....................................................

» vårterminen 1927 .....................................................

208

203

93

94

44

43

19

20

131

•	4	5	6	7	8
80,896	IG	41,967	21	56,870	49	60,426	6 0	37,234	01	619,672	99
1,984	95	995	8 0	4,988	6 5	3,949	—	4,078	88	31,112	96
1,96ti	913	5,245	14	7,669	82	1,951	77	2,527	72	27,435	54
1,504	88	—	—	1,023	85	2,045	08	—	—	13,493	88
_	—	—	—	584	64	944	70	- ''	—	1,529	84
8,119	G 7	6,120	82	6,577	69	9,863	16	7,159	si	70,284	61
—	—		—	13,404	14	—	—	—	-	13.404	14
94,472	69	54,327	97	91,119	2 8	79,180	81	50,999	7 2	776,933|86
3,984	70	-		-		—		368	88	4,748	68
'' 250	68			848	41					3,027	39
15,201	62	20,015	92	17,303	0 2	41,164	26	23,148	66	269,155	28
_	_	_	_	—	—	40,000	—	—	—	40,000	—
_	_	_	—	—	—	63,800	—	—	—	63,800	—
1,000	_	—	—	94,696	80	49,000	—	—	—	201,024	95
_	_	_	_	_	—	65,850	—	29,248	—	95,098	—
	_	_	_	—	—	—	—	—	—	25,000	__
_	—	—	—	—	—	2,064	08	—	-	3,474	43
16.452	SO	20,015]92	112,847	73	261,878	84	52,396	66	700,5«n	05
114,909'' ö 9	74,343! 89	203,967	01	343,298	62	105,014	76	1,486,201	08

vid tekniska elementarskolan i Norrköping:

under höstterminen 1926 .......... 57

» vårterminen 1927 ................................................................................. 54

vid tekniska elementarskolan i Borås:

under höstterminen 1926 ................................................................................. 44

» vårterminen 1927 ................................................................................ 44

vid tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna:

under höstterminen 1926 .........................................

» vårterminen 1927 .........................................

132

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

	Tekniska skolan i Stockholm	Bergsskolorna i		Vävskolan
	Filipstad	Falun	i Borås
	1		2		3		4		5
Debet. Balans den 1 juli 1926: Tillgångar....................................	808,056	95	101,507	5 1	19,557	64	166,303	64	1,095,425	74
Inkomster: Åttonde huvudtiteln: Tekniska skolan i Stockholm:
J. 12—13, anslag enligt riksstaten	131,575	—	—	—	—	—	—	—	131,575	—
Bergsskolornai Filipstad och Falun: J. 14. Bidrag till verksamheten
vid skolorna ............	—	—	19,590	—	25,620	—	—	—	45,210	—
15. Särskilt bidrag till ålders-tillägg åt lärare och
vaktmästare ...........	—	—	450	—	780	—	—	—	1,230	—
J. 16. Vävskolan i Borås ........	—	—	—	—	—	—	9,850	—	9,850	—
17. Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs-skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i
Borås .......................	26,362	—	5,115	—	6,105	60	2,301	—	39,883	60
Stockholms stads anslag ...............	66,526								66,526	—
Bidrag från järnkontoret ...............	—	—	16,770	02	21,720	39	—	—	38,490	41
Filipstads stads anslag..................	—	—	120	13	—	—	—	—	120	13
Älvsborgs läns landstings bidrag	—	—	—	—	—	—	9,288	50	9,288	50
Elevavgifter .................................	29,570	—	300	—	452	50	2,420	—	32,742	50
Ititressemedel .............................	39,225	18	6	18	125	71	1,260	12	40,617	19
Försäljningsmedel ........................	208	25	6	—	—	—	1,496	13	1,710	3 8
Hyresmedel .................................	3,000	—	—	—	950	—	—	—	3,950	—
Ersättningsmedel m. m..................	—	—	48	35	311	69	450	—	809	94
Säger	296,466	43	42,405	68	56,065	1	27,065	75	422,003	65
Balans den 30 juni 1927:
Skulder: Diverse medel...........................			21,405	90	7,583 54			28,989	44
Övriga skulder...........................	—	—	34,194	02	—	_	—	—	34,194	62
Säger	—	—	55,600 5?	7,583	5 4	—	—	63,184	0«
Summa	1,104,523	38	199,513| 7 x	83,206 97	193,369	39	1,580,613	45

133 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:
j Skalder .......................................

Utgifter:

\ Avlöningar ........................... .....

! Stipendier m. in............................

Bibliotek, samlingar, undervisningsmateriel
och inventarier ............

| Laborationer.................................

| Allmänna omkostnader in. m.........

j Avskrivning å inventarier.

208,495

40,815

9,392

315

37,256

Säger 296,274

Balans den 30 juni 1927:
I Tillgångar:

Kassabehållning ..............

Innestående i bank...........

Fastigheter ...................

Inventarier och materiel ..

Obligationer....................

Utlånta medel.................

Aktier.............................

Fordringar.......................

Säger

Summa

175

55,293

638,867

2,000

66,200

45,714

55,460

32,490

12b

1,023

4,371

7,412

38,012

719

70,566

34,754

96

43,754

495

806

2,537

5,626

1,273

54,492

200

9,094

12,007

08 — —

62,872

18,302

950

3,995

3,805

27,052

808,249| 151 106,040|12 21,302|8i

1,104,523(38! 199,513171 83,206(97

26,769

98.900

32.900
5,000
2,650

303,042

42,388

14,193

3,876

51,058

1,273

415,832

7 1

97 91

166,316| 9 8

193,369(8 9

375

91,875

169,466

79,661

643,867

4,650

66,200

45,811

1,101,908

1,580,613

Antalet lärjungar under läsåret 1926—1927 utgjorde:
vid tekniska skolan i Stockholm:

under höstterminen 1926 ...................................................

» vårterminen 1927 .......................................................

vid bergsskolan i Filipstad:

under höstterminen 1926......................................................

» vårterminen 1927 .......................................................

vid bergsskolan i Falun:

under höstterminen 1926......................................................

» vårterminen 1927 ......................................................

vid vävskolan i Borås:

under höstterminen 1926.......................................................

r> vårterminen 1927 .......................................................

1,192

1,192

6

6

8

8

63

52.

— i34 —

Tillgångar..

Statens biografbyrå.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

...... 21,467:41

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

K. 12. Statens biografbyrå ..................................................... 5,347:86

Granskningsavgifter..................................................................... 157,223: — 162,770:86

Summa 184,238: 27

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar..........................................................

Hyra ...............................................................

Allmänna omkostnader ........................................

Till statskontoret

Leverering

Balans den 30 juni 1927

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank.....................................................

Inventarier..............................................

55,279: 88

6,000: —

4''522:84 65,802:6 7

97,269: so

669: 59
5,634:6 7

14,861:44 2ij65:70

Summa 184,238: 27

Gymnastiska centralinstitutet.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar.................................................................................................. 94,404: te

Inkomster:

Ättonde huvudtiteln:

H. 4. Allmänna läroverken ...................................................... 1 200:_

Gymnastiska centralinstitutet:

L. 1. Avlöningar ................................................................ 97,150:39

2. Materiel m. m............................................................. 9.600:_

L. 3. Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m....... 5,810:_

4. Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets anslag till

ved, ljus, materiel, samlingar m. m............................... 2,743:_

N. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 15,214: —

Ersättning från diverse föreningar och personer för hyra av lokal samt

för lyse och dusch..................................................................... 11,823:98

Ersättning för sjukgymnastik ......................................................... 843:_

Intressemedel m. m...................................................................... 3,544:58 147,928:90

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1927:

2,016: 21

Summa 244,349: 57

135 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder..................................................................................................... 3,898! 1 4

Utgifter

Avlöningar m. in.............................................

Stipendier .....................................................

Ved, ljus, materiel och samlingar.......................

Diverse expenser ...........................................

Leverering

Till statskontoret ...............................................

....... 120,470: :i si

....... 4,600: —

...... 10,980:97

....... 11,092: 96 147,144: 81

Balans den 30 juni 1927

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank.......................•..............................

Förskott....................................................................

Obligationer.............................................................

Antalet elever under undervisningsåret 1926—1927 utgjorde 198, därav 103 manliga och 95
kvinnliga. Därjämte har undervisning i gymnastik åtnjutits av skolungdom till ett antal av
1,292. Antalet med sjukgymnastik behandlade patienter uppgick till 1,056, därav 521 manliga
och 535 kvinnliga. Antalet patienter vid sommarpolikliniken uppgick till 277, därav 150
manliga och 127 kvinnliga.

148: 6 o
17,392: 2 6
2,016: 21

73,844:9 9 93,402:12
Summa 244,349:6 7

Au g. Abrahamsons stiftelse.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................ 752,997: 1 ■

Inkomster:

Intressemedel ........................................................................... 17,56/: 02

Hyres- och frälseräntemedel ...................................................... 23,524: 45

Inskrivnings- och undervisningsavgifter ....................................... 5,343: —

Vinst å hushållet ..................................................................... 10,074: 12

Dito å skogsdriften .................................................................. 5,099: 98

Dito å trädgården ..................................................................... 1,251: 40

Dito å lantbruket ..................................................................... 70: 78

Dito å verktygs- och skolmöbelfabriken....................................... 4,447:28

Dito å butiken ..................................................................... 437: 6 7

Försäljningsmedel för ritningar m. m........................................... 3,615:13 71,430:6»

Balans den 30 juni 1927.

Skulder:

Utgiftsrester........................................................................... 21,953:4 7

Övriga skulder ..................................................................... 446,211: 59

I statskontoret........................................................................ o,637: 40 473,802: 46

Summa 1,298,230:31

- 186 -

Kredit.

Skulder ............

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter:

Avlöningar ......................................................

Omkostnader för undervisningen ........................

Dito för park, planteringar och vägar..................

Nybyggnader och reparationer ...........................

Understöd och pensioner m. m............................

Skatter m. m.....................................

30,750: 9 7
13,571: 26
3,038: —
11,847: 15
3,429: 05
4,670: 58

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning..................................;.............

Innestående i bank ..................................................

Fastigheter ...............................................-........

Inventarier m. m.....................................

Utlånta medel.....................................................

Aktier ..................................................................

Fordringar ....................................................

I statskontoret .................................

1,577: 58
18,573:10
180,100: —
174,322: 89
500: —
10: —
4,446: 95
393,042: 08

Summa

458,551: s 5

67,107:oi

r 1

772,572:, 05
1,298,230: 81

i

— 137

NIONDE HUVUDTITELN.
Jordbruksdepartementet.

			Debet	Kredit
			hevcrering			Tillgångar	Summa
			stats-		Utgifter		den 8% 1927
			kontoret
Nionde huvudtiteln:
A.	1.	Departementschefen............	24,000	—	24,000	—	—	—	24,000	—
	2.	Departementets avdelning av
		Kungl. Maj:ts kansli.........	173,798	25	173,753	47	44	78	173,798	25
	3.	Egnahemsavdelning inom de-
		partementet......................	17,892	55	17,892	55	—	—	17,892	5 51
O.	3.	Skrivmaterialier och expenser,
		ved m. m......................	20,925	—	20,885	77	39	28	20,925	—
	4.	Tryckningskostnader...........	10,890	83	10,890	88	—	—	10,890	88
	9.	Dyrtidstillägg åt befattnings-
		ha vare i statens tjänst ...	30,195	—	30,195	—	—	—	80,195	—
Elfte huvudtiteln:
A.	4.	Dyrtidstillägg åt f. d. civila
		befattningshavare i statens
		tjänst m. fl. pensionärer...	1,644	—	1,644	—	—	—	1,644	—
C.	1.	Allmänna indragningsstaten:
		Diverse föremål...............	9,540	-r-	9,540	—	—	—	9,540	—
		Summa	288,885|«s	288,801	62	‘84	Öl	288,885	63

1 Tillgångarna den 80/« 1927 utgjordes av kassabehållning, som inlevererats till statskontoret
den I/j samma år.

— 138 —

Lantbruks -

			D e-
	Tillgångar
i	den		| Uppbörd
i	V? 1926
	1		2
1 Egentliga statsinkomster:
A. III. Diverse inkomster ...................................................			140
1 Åttonde huvudtiteln:
K. 12. Statens biografbyrå............................................	_	_	1,117	3 0 j
! Nionde huvudtiteln:
1 B. 1. Lantbruksstyrelsen ...................................................	_	_	235	38j
2. Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater ............	—	—
3. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och
lantbruksstipendiater .............................................	_	_	_	1
4. Assistenter hos lantbruksingenjörer..............................	_	_	50	_
5. Statskonsulenter .................................................
6. Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m.	_	_
D. 17. Lägre mejeriskolor för kvinnor .................................	_	_
18. Utbildningskurser för kontrollassistenter .....................	_	_
19. Utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare...	_	_	_
20. Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norr-
land och Dalarna ...................................................	_		__
21. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel............	_	_	_
23. Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-
anstalter............................................................	_	_	1,087	50!
31. Kurser i trädgårdsskötsel ..........................................	_	_
E. 1. Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln ...............	66,791	73	17,743	4 91
3. Avelscentra för nötboskap.......................................	_	_	_
4. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos				1
nötkreaturen .......................................................	_	_	370	20
5. Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd
mjölk m. m..........................................................	_	_•	26	2 0
6. Befrämjande i allmänhet av svinaveln ........................	8,088	48	3,800	1
8. Fåravelns befrämjande ...........................................	7,815	_	2,592	_
H. B. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-
näringar .......................................................	—	—	2,262	50j
6. Höjande av det mindre jordbruket ..........................	541	22	_
7. Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m................		_	_	_i
10. Utbildningskurser för vandringsrättare ........................	_	_	_
13. Maskin- och redskapsprovningsanstaltema vid Ultuna och
Alnarp.................................................	—	—	9,001	071
14. Personligt ålderstillägg åt vissa befattningshavare vid
maskin- och redskapsprovningsanstaltema vid Ultuna
och Alnarp...................................................	_	_	_	__
31. Lantbrukskousulenter i London och Riga.....................	_	_
32. Smörprovningar m. m......................................	19	65	_
I. 4. Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsom-
råde .....................................................	700
J. 1. Statens lokala fiskeriadministration ...........................
3. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen ...............	—	_	255	30:
11. Fartyget Eystrasalt..................................................	1,463	87	_	_
K. 25. Belöningar för rovdjurs dödande.................................	—	_	_	_!
0. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................	_	_	_	_j
4. Tryckningskostnader ...............................................	_	_	959	68!
6. Extra utgifter ....................................................	—	—1

139

styrelsen.

bet			K r	e	dit				Sumina
Leverering från statskontoret	Skalder den 80/c 1927	Skulder den V» 1926	Utgifter	Leverering till stats-kontoret	Tillgångar don »“/e 1927
8	4	5	6	7	8	9
								140	96			140	1 961
555	95	—	—	—		1,673	2 5	—	—	—	-	1,673	26 i
1 207,963	04	_	_	_	_	206,055	89	2,142	53	—	—	208,198	42''
23,377	86	—	—	—	—	23,377	36	—	—	—	-	23,377	36,
3,321	_	_	_	_	_	3,321	_	_	_	—	—	3,321
36,000	—	—	—	—	—	36,040	16	9	84	—	—	36,050	“|
| 30,632	—	—	—	—	—	30,632	—	—		—	—	30,632	—
416	67	—	—	—	—	416	67	—		—	—	416	67
27,021	—	—	—	—	—	27,021	—	—		—	—	27,021	—i
12,113	33	—	—	—	—	12,113	33	—		—	—	12,113	33
j 23,650	—	—	—	''—	—	23,650	—	—	—	—	—	23,650
3,420	_	_	_	—	_	3,420	_	_	—	—	—	3,420	—
2,954	58	—	—	—	—	2,954	58	—	—	—	—	2,954	58
123,474	__	_	_	—	_	124,561	60	_	—	—	—	124,561	50
| 18,301	56	—	-	—	—	18,301	56	—	—	—	—	18,301	56
-.	—	. —	—	—	—	14,674	57	—	—	69,860	65	84,535	22
19,251	74	—	—	—	—	19,251	74	—	—	—	—	19,251	74
105,557	50	—.	-	—	—	105,927	70	—	—	—	-	105,927	70
40,000	_	_	_	_	_	39,347	37	678	83	—	_	40,026	20
_	__	_	—	—	—	2,433	80	—	—	9,454	68	11,888	48
—	—	—	—	—	—	1,933	05	—	—	8,473	95	10,407	—
10,429	53	_	_	—	_	12,692	03	_	—	—	—	12,692	03
—	—	—	—	—	—	141	76	399	46	'' -	—	541	22
10,354	90	—	—	—	—	10,354	90	—	—	—	—	10,354	90
2,792	35	—	—	—	—	2,792	35	—	—	—	—	2,792	35
j 47,000	—	—	-	—	—	56,001	07	—	—	—	-	56,001	07
2,400				_		2,400				_	_	2,400	_
36,750	—	—	—	—	—	36,750	—	—	—	—	—	36,750	—
2,075	67	—	—	—	—	2,095	32	—	—	—	—	2,095	32
	_	_	_	_	_	700	12	_	_	_	_	700	12
15,200	—	—	—	—	—	14,834	92	365	08	—	—	15,200	—
23,918	67	—	—	—	—	22,600	20	1,573	77	—	—	24,173	97
12,400	—	—	—	—	—	13,743	3 6	120	52	—	—	13,863	87
20,001»	_	_	—	—	—	17,698	66	2,301	34	—	—	20,000	—
20,960	—	—	—	—	—	19,878	30	1,081	70	—	—	20,960	—
7,684	69			—	—	7,851	57	792	70	—	—	8,644	27
739	75			—	—	739	7 5	—	—	—	—	739	75

— 140 —

0. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila	1		2
statsförvaltningen................................................	—	—	—	—
8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......	—	—	46
D. 23/1925—6. Understöd åt elever vid lägre lantbruksunder-
visningsanstalter ...................................................	—	—	1,245	—
H. 5/Vi —80/e 1923. Utbildningskurser för förrättningsmän vid
täckdikningsföretag ävensom för täckdikningsfönnän...	—	—	—	—
Ålyngeluppsamlingsstation vid Trollhättan.................................	595	43	3,618	—
Särskilda av statskontoret förvaltade medel:
Vissa fiskeförsök m. m.........................................................	_	_	_	_
Fiskodlingsanstalten vid Kälame ..........................................	—	—	1,233	50
Ersättning för skada å fisket i Öresjön och Tolken ..............	—	—	—	_
För byggande i kungsådran i Indalsälven (fiskodlingsanstalten
i Kvarnbäcken) .............................................................	1,533	08	—	—
För fiskets befrämjande i Gullspångsälven..............................	—	—	—	—
För byggande i kungsådran i Dalälven (fiskodlingsanstalten i
Älvkarleby) .............................................................	94		1,500
Övriga särskilda medel:
För befrämjande av fisket inom Dalälvens vattensystem .........	16,500	—	4,900	—
» byggande i kungsådran i Motala ström vid Du v edals kvarn	—	—	11,360	62
» » » »i Gavleån vid Strömdalen ...........	769	73	—	__
» » » »i Klarälven vid Krakerudsforsen ...	_	_	_	_
» » » »i Pite älv vid Sikforsen ...............	_	_	_	_
» flottning i sjön Hovran ................................................	2,400	—	300	—
» betryggande av fiskets bestånd i Norr Mogen och Sör Mogen	5,637	04	—	—
» fiskets förkovran i sjön Tolken i As härad .................	—	_	8,000	—
» underhåll och drift av en laxodlingsanstalt för Ljunga älv	—	—	—	—
Ersättning för genom tyska örlogsfartyg förstörda fiskredskap, ut-
lagda i Öresund av svenska fiskare .......................................	—	_	965	_
Lantbruksstyrelsens förskott:
Till belöningar för dödande av sälar ....................................	—	—	14,436	75
» andra ändamål...............................................................			93 440
Summa	112,949	35	180,686	95

1 Tillgångarna den ao/6 1927 utgjordes av:

Tillgodohavande i bank »...................

Förskott .........................................

101,607*: 60

19,368: 22 120,975: 82,

— 141 —

8	4	5	6	7	8	9
11,192	77					11,192	77					11,192	77
80,000	—	—		—	—	75,142	—	4,904	—	—	—	80,046
29,625	—	—	—	—	—	30,870	—	—	—	—	-	30,870
11,964	75			_	_	11,964	75	—	—	—	—	11,964	76
	—	—	—	—	—	2,303	99	—	—	1,909	44	4,213	43
201	60			___	_	201	60	_	—	—	—	201	60
3,735	14	_	__	3,892	39	1,076	25	—		—	—	4,968	64
584	90	—	—	—	—	584	90	—	—	—	—	584	90
					_	986	75	_	—	546	33	1,533	08
675	—	—	-	—	—	675	—	—	—	—	—	675	—
	—	—	—	—	—	942	90	—	—	651	10	1,594	—
							_	_	_	21,400	_	21,400	—
		5,396	54	4,217	98	12,539	18	—	—	—	—	16,757	16
				_	_	177	10	—	—	592	63	769	78
	_	436	_	_	_	436	—	—	—	—	—	436	—
5,812	07		_	_	—	—	—	5,812	07	—	—	5,812	07
				_	_	_	—	—	—	2,700	—	2,700	—
				_	_	250	—	—	—	6,387	04	5,637	04
	_	_	_	_	_	• _	—	8,000	—	—	—	8,000	—
—	—	191	18	—	—	191	18	—	—	—	—	191	18
—	—	—	—	—		965	—	—	—	—	—	965	—
		13,344	5<	15,727	2 5	12,054	_	_	_	—	—	27,781	25
—			-	2,052	79	91,887	81	—	-	—	—	93,440	60
1,034,506	|ö2	19,368	\22	25,890	41	l,172,322|oi	28,322	80	1 120,97s|82	l,347,51l|o4

142 —

Lantbruksakademien.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar.........................................................................

Inkomster.

Nionde huvudtiteln:

C. 1. Lantbruksakademien...................................................... 11,789:61

2. Lantbruksakademiens lantbruks- och fiskerimuseum ......... 8,000:_

3. Lantbruksakademiens tidskrift m. m............................... 4,000:_

4. Lantbruksakademiens bibliotek ...................................... 4,000:_

10. Internationella lantbruksinstitutet i Rom ........................ 4,000: —

D. 25. Lantbruksakademiens trädgårdsskola ............................. 10,000: —

H. 5. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar 6,000: —

O. 9, Dyrtidstillägg åt befattningshavare _i statens tjänst............ 1,978: —

Intressemedel ...........................................''................................. 45,191: 94

Hyresmedel .............................................................................. 19,005: 60

Diverse .................................................................................. 341- 9S

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1927.

Skulder ......

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter:

Avlöningar ...................................................................

Utredningsarbeten .............................................................

Akademiens hus .............................................................

» museum..........................................................

» bibliotek ........................................................

» tidskrift...........................................................

Expenser......................................................................

Internationella lantbruksinstitutet i Rom .............................

Sveriges deltagande i den internationella skogskongressen 1926

Experimentalfältets trädgårdsavdelning ................................

Diverse........................................................................

Avsättning till donationsfonden............................................

■» » kapitalfonden..............................................

Summa

23,836: so
5,700: —
3,106: 90
10,902: 98
8,410: 6 9
7,445: 63
8,216: io
378: lo
129: 68
16,000: —
1,605: —
6,500: —
1,000: —

Till statskontoret.

Leverering:

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank ...................................................

Förskott ..................................................................

Obligationer................................................................

Aktier ...................................................................

Utlånta medel.............................................................

Fastigheter ................................................................

Förråd .....................................................................

Fordringar ................................................................

43,458: lo
1,585: jo
545,310: 3 2
3,000: —
194,000: —
154,922: 65
1 256: —
17,207: 71

944,648: 59

114,306: 9i

771,251: 34
1,830,206: 8 4

763,479: 2 5

93,231: 7 0
12,755: 41

960,740: 4 8

Summa 1,830,206: 8 4

— 148 —

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................... 197,132: 26

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

C. 5. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet 365,243: 34

6. Forskningsverksamhet på biodlingens område................. 5,500: —

8. Anskaffande av instrument m. m. för laboratoriet vid cen tralanstaltens

för försöksväsendet på jordbruksområdet

avdelning för lantbrukskemi.................................... 20,000: -—

F. 7. Avkastningsbedömning rörande avelssvin ........................ 14,000: —

H. 29. Ogräsens bekämpande................................................... 3,500: —

O. 5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga............... 5,000: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 43,233: 5 0

Inkomster från experimentalfältet ............................................... 33,832: 28

Försäljningsmedel för baljväxtkulturer m. m...............,,................. 7,944:98

Avgifter för potatisinspektionen m. m........................................... 7,512: 40

» » prövning av betningsmedel m. m............................... 698: 86

Donerade medel ........................................................................ 62,617: 50

Diverse ............................................................................... 3,702:42 572 785:28

Summa 769,917: 49

Kredit.

Utgifter •''

Avlöningar .............................................................. 281,078: 09

Jordbruksavdelningen .................................................................. 38,304: ds

Kemiska avdelningen ................................................................. 32,800: 6 5

Husdjursavdelningen..................................................................... 19,096: 21

Mejeriavdelningen........................................................................ 9,162: 0 7

Botaniska avdelningen.................................................................. 9,227: 5 7

Entomologiska avdelningen ......................................................... 9,513: 76

Bakteriologiska avdelningen ......................................................... 5,780:4 2

Allmänna avdelningen.................................................................. 44,562: 74

Avkastningsbedömning rörande avelssvin ....................................... 16,302:68

Bekämpande av rönnbärsmalen och ogräsen... ............„....!........... 5,050: —

Tillverkning av baljväxtkulturer .............. 7,927: 2 7

Potatisinspektionen................................ 2,807: 4 2

Utredningar och försöksarbeten...................................................... 76,999:18 558 612:64

Leverering:

Till statskontoret .................................................................................... 18,412: 69

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning.........................................................

Innestående i bank och å postgiroräkning.......................

Förskott ....................................................................

Fordringar .................................................................

63: 71
188,579: 88
4,202: 42

46: 20 192,892: 16
Summa 769,917: 49

— 144

Lantbruksinstitutet vid Ultuna.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar.................................................................................................. 189,386: B 8

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

D. 1. Lantbruksinstitutet vid Ultuna.......................................... 97,060: —

2. Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna............... 22,500: —

3. Täckande av brist å till byggnadsarbete vid Ultuna anvisade

. medel ....................................................................... 3,000: —

O. 1. Ålders tillägg .................................................................. 3,925: —

6. Extra utgifter ............................................................... 600: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ..................................................... 8,000: —

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jäm förliga

befattningshavare ............................................ 620: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 27,197: —

Elevavgifter ................................................................................ 7,675: —

Diverse ..................................................................................- 2,188: »o 172,705:80

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Utgiftsrester .............................................................................. 6,501: 38

Diverse medel ........................................................................... 26,479: 25

Övriga skulder........................................................................... 15,658:8 3 48,638:91

Summa 410,730: 94

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter:

Avlöningar.......................................................

Frielever..........................................................

Undervisningsmateriel m, m...............................

Underhåll av byggnader och inventarier m. m.....

Stallet ............................................................

Diverse expenser ..............................................

Minskat värde å inventarier och samlingar ..........

Till statskontoret

Leverering :

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning...........................................................

Innestående i bank ....................................................

Inventarier och samlingar ............................................

Förråd.......................................................................

Fordringar .................................................................

Antalet elever har under läsåret 1926—1927 utgjort:

Vid agronomkursen ........................ 46

» konsulentkursen........................ 2.

57,640: 2 7

102,801: —

4,115: —

13,154: 17
32,613: 92
2,753: 71
9,591: 70

1’9tl: ~ 166,940: 50

7,920: 84

173: 62
56,500: —

114,202: —

1,603: 25

6-750: 46 178,229:88

Summa 410,730: 94

145 -

Ultuna egendom jämte lantbruksskolan vid Ultuna.

Tillgångar.

Debet.

Balans den 1 juli 1926

230,193: »4

Inkomster

Nionde huvudtiteln:

D. 15. Lantbruksskolan vid Ultuna ....................................

19. Utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......

Elevavgifter .......................................................................

Jordbruket .........................................................................

Kreatursskötseln .................................................................

Arrenden..............................................................................

Skogsprodukter .....................................................................

Kör- och arbetsförtjänster ......................................... ...........

6,850: —
1,800: —
5,643: —
2,450: —
45,790: 12
101,136:26
5,838: 63
1,261: 10
6,701: os

177,470: 19

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1927:

........................... 34,407: oa

Summa 442,070: 82

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder......................................................................

33,161: 7 4

Utgifter :

Avlöningar och understöd............. 58,413:86

Kost för elever och diverse utgifter för lantbruks- och ladugårds skötarskoloma

......................... 10,922:58

Foder, utsäde, gödselmedel............................................................ 2o,772: 93

Kreatur m. ............................................................................. 19,037: 65

Bränsle, lyse m. m.................................................................... 10,560:95

Underhåll av byggnader och inventarier ....................................... 29,303: 80

Skatter och diverse expenser......................................................... 23,128:20 177,139:67

Balans den

Tillgångar:

Kassabehållning.....................................

Innestående i bank ................................

Fordringar ............................................

Inventarier och förråd.............................

Fastighet..............................................

Antalet elever har under läsåret 1926—

Vid lantbruksskolan....................

» ladugårdsskötarskolan ..........

10 — Rev .-berättelse ang. statsverket för år 1937.

30 jum 1927:

........................... 2,431: 24

........................... 32,554:84

........................... 6,148:01

........................... 181,103:80

......................... 9,531: 09 231,768:91

Summa 442,070: 82

'' utgjort:

34

7.

— 146 —

Lantbruks- ocji mejeriinstitutet jämte hovbeslagsskolan

vid Alnarp.

D e b e U

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar............................................................................................... 1,196,180: so

Inkomster:

För institutet:

Nionde huvudtiteln:

D. 4. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp... 112,849: 98
5. Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp .............................. 8,500: —

O. 1. Ålderstillägg ............................................. 4,900: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen ............ 17,051:2 6

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare ...... 480: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ...................:.............................. 41,224: —

Elevavgifter............................................................ 75,094:19

Hyres- och ersättningsmedel.................................... 4,047:05 264146:17

För mejeriet:

Nionde huvudtiteln:

D. 4. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp ... 5,000: —

Försålda produkter m. m........................................ 271,204:08 276 204'' 08

För hovbeslagsskolan:

Nionde huvudtiteln:

D. 22. Hovbeslagsskolan vid Alnarp .................... 4,500: —

Elevavgifter............................... 6,104:50 10,604: 5o

550,955: —

Skulder:

Utgiftsrester.........

Diverse medel......

Övriga skulder ...

Balans den 30 juni 1927:

................................................ 16,958:02

................................................. 407: 07

............................................... • 74,798: is 92,163: 2T

Summa 1,839,299:17

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ................................................................................................... 72,293:18

Utgifter:

För institutet:

Avlöningar m. m.................................................... 144,991: 10

Laboratorier och avdelningar.................................... 7,029: 65

Uppvärmning, belysning och renhållning ................. 11,726: 56

Underhåll av byggnader, stall, inventarier m. m....... 24,644: 58

Elevernas kosthåll................................................... 66,048: 25

Diverse expenser ................................................... 7,692: 78 262,132- 8 7

147

För mejeriet:

Avlöningar .................................................

Bränsle och belysning ..................................

Underhåll av byggnader och inventarier ........

Förbrukningsartiklar, dagsverken och expenser

Inköp av mjölk och smör .............................

För hovbeslagsskolan:

Avlöningar .................................................

Kosthåll ...................................................

Underhåll av byggnader och inventarier ........

Diverse expenser .........................................

Avskrivningar.................................................

11,052:

10,744: 7 4
2,204: 88
18,903: 8 8

230,818: so 273,724; i f>

3,950: —

5,029: 2ö
906: 2 4

1131: 88 1„,817: 32

.............. 14,677: c 2

561,352: -

Leverering:

Till statskontoret ...........................

Balans den 30 juni 1927

Tillgångar:

Kassabehållning ................................................

hmestående i bank ...................................................

Förskott .............................................................

Fastigheter ....................................................

Inventarier och förråd ................................................

Fordringar .................................................

Summa 1,839,299: IT

Antalet elever liar under läsåret 1926—1927 utgjort:

vid agronomkursen 58, vid konsulentkursen 5, vid mejeriskolan 23 och vid hovbesla«rsskolan
24.

700: o l
3,000: —

.. 3,808: —

.. 988,335: 5-:

. 179,014: 7 5

• 20’495: 70 1,195,353:08

Alnarps egendom jämte lantbruksskolan vid Alnarp.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar................................................................................................ 729,527:7 4

Inkomster :

Jordbruket .............................................................................. 131,521:04

Kreatursskötseln........................................................................ 158 632-2»

Arrendemedel ............................................................... 4 020'' so

Lärlingsavgifter ................................................................... 15 800''_

Från institutet för utfodring, dagsverken och körslor .................. 2,898: 51 312 879''2"

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Utgiftsrester........................................................................... 6,060:6 8

Övriga skulder....................................................................... 5,266:6 2 n.337;

Summa 1,053,727:31

148 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder ................................................................................................... 13,7(35:4,

Utgifter:

Avlöniugar och understöd ......................................................... 84,590: no

Kost för lärlingar .................................................................. 31,834: 4o

Foder, utsäde, gödselmedel m. m................................................. 75,173: ?i

Mjölk och vassle ..................................................................... 24,277: l o

Bränsle och förbrukningsartiklar m. in........................................ 21,561: 92

Underhåll av byggnader och inventarier....................................... 35,176: 76

Skatter och diverse expenser...................................................... 19,566: 8 ,

Avskrivningar......................................................................... 4,941:40 297,123:11

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning..................................................................... _ _ 229: 09

Innestående i bank ............................................................... 35,000:

Fastigheter ........................................................................... 405,393: o 8

Inventarier och förråd ............................................................ 22a,271: 84

Fordringar .......................................................................... 76,944: 2 9 742,838: 78

Summa 1,053,727: si

Antalet elever vid lantbruksskolan har under läsåret 1926—1927 utgjort 44.

Alnarps trädgårdar.

Debet.

Balans den l juli 1926 :

Tillgångar.................................................................................................. 230,913: 54

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

J). 26. Trädgårdsskolan vid Alnarp .......................................... 8,872: vo

27. Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar 17,500: —

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ...................................................... 7,151: 39

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 14,865: —

Försålda trädgårdsprodukter m. m................................................ 115,945:86

Bidrag för underhåll av parken ................................................... 1,200: —

» till fruktodlingsförsök ...................................................... 2,951:2 4 168,486:39

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Utgiftsrester ........................................................................... 2,815:4 4

Övriga skulder ....................................................................... 13,748: 97 16,564:41

Summa 415,964: 3 4

149

Kredit.

Balans den 1 juli 1920:

Skulder...................................................................................................... 18,615:8»

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................ 58,782: 12

Kost för elever ........................................................................... 17,472: —

Extra arbeten, körslor m. m......................................................... 29,868: 6 7

Växter, frö och spannmål............................................................... 12,096: 9»

Underhåll av byggnader och inventarier.......................................... 10,154: 54

Bränsle, förbrukningsartiklar och expenser....................................... 26,326: 69

Försöksverksamheten..................................................................... 18,785:88 168,486:3 9

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 990: 03

Fastigheter............................................................................. 164,000: —

Inventarier och förråd............................................................... 47,701:96

Fordringar .............................................................................. 16,140: 0 7 228,832: 06

Summa 415,964: 34

Antalet elever vid trädgårdsskolan har under läsåret 1926—1927 utgjort 24.

150

Övriga undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

1 i	IX. C. 0. Fast försöks-verksamhet vid statsunder-stödda lant-bruks- och lantmanna-skolor	1 IX. I>. 8. i Understöd åt | lantmanna-skolor	IX. 1). 9. Ökat under-stöd åt lant-manna-skolor	IX. D. 13. Ålderstillägg åt förestån-dare och lä-rare vid lant-manna-,lant-hushålls- och lantbruks-skolor	IX. D. 14. Dyrtidstill -lägg åt före-ståndare och lärare vid : lantmanna-, lanthushåll s-och lant-bruksskolor	1 ; Summa 1
.Lantmannaskolor: Vik (Tierp) i Uppsala län ...			6,255	50					1,082		7,337	50
Åsa i Södermanlands län ...	—	—	7,801	—	385	06	1,000	—	1,842	—	11,028	08
Strängnäs i dito ...............	—	—	6,255	50	700	—	1,000	—	1,517	—	9,472	50
Lunnevad i Östergötlands län	—	—	5,301	—	700	—	1,500	_	1,043	_	8,544	_
Hamra i dito.....................	—		7,801	—	800	92	1,250 750		1,595	_	11,446	92
Tenhult i Jönköpings län .	—		6,301	—	—	—		1.172	—	8.223	_
Stora Segerstad i dito.........	—	_	6,301	—	654	04	1,000	—	1,456	—	9.411	04
Grimslöv i Kronobergs län...	—	—	6,301	—		—	2.250	—	1,886	_	10,437	_
Markaryd i dito..................	—	_	6,301	—	700	—	2,500	—	1.904	—	11.405
Högalid i Kalmar län.........	—	—	6,301	—	530	50	1.750		1,862	—	10.443 bo
Gamleby i dito..................	—	—	6,255	50	700	—	500	—	1,254	—	8,709160
Högsby i dito ..................	—		6,252	—	600	—	500	—	1,665	—	9,017	—
Hemse i Gotlands län.........	—	_	5,801	—	142	13	1,500	—	2,416	—	9,859 18
Bräkne-Hoby i Blekinge län	—	—	5,801	—	650	—	2.250	—	1,979	—	10,680! —
Önnestad i Kristianstads län	—	—	13,778	—	1,500	—	2.250	—	3,264	_	20,7921 —
Hammenhög i dito ............	—	—	14,323	—	1,500	—	2,000	—	3,320	—	21,143	—,
Tommelilla i dito...............	—	—	6,301	—	464	92	500	—	1.437	_	8,702	92
Osby i dito.......................	—	—	13,659	—	1,450	—	1,750		2,678	—	19,537	_
Mun ka-Lj ungby i dito.........	—	—	6,301	—	700	—	1.000		1,746	—	9,747	_
Vilan i Malmöhus län.........	500	—	11,108	60	850	—	500		1,796	_	14,754	6 0
Fridhem (Svalöv) i dito ......	—	—	12,659	—	1.500	—	1,500		2,766	_	18,425	_!
Skurup i dito....................	—	—	6,255	50	—	—	500	—	1.365	_	8,120	50!
Katrineberg i Hallands län...	—	—	6,301	—	670	—	2,000		869	_	9.840	—1
Dingle i Göteborgs och Bohus län .................................	500		7,755	50			1,500		1,875		11,630	50;
Fristad i Alvsborgs län......	—	—	6,301	—	15	78	500	—	1.635	_	8,451	78
Färgelanda i dito ............	—	—	5,252 6,255	—	—	—	500	—	1,759	_	7,511	_
Sätila i dito ....................	—	—	50	700	—	500	—	1,602	_	9,057	50
Skara i Skaraborgs län ......	—	—	6,301	—	850	—	1.500	—	1,804	_	10,455	_
Molkom i Värmlands län ...	—	—	6,255	50	—	—	1,250	—	1,609	_	9,114	50
Kristinehamn i dito............	—	—	8,134	33	650	—	1,500	—	1,784	_	12,068	33
Kyrkerud i dito..................	—	—	6.206	50	671	90	—	1,525	_	8.403	40
Kävesta i Örebro län .........	—	—	7,801	—	—	—	2,500	—	1,954	—	12,255	_
Fellingsbro i dito...............	500	—	6,301	—	—	—	1,000	—	1,649	_	9,450	_
Sala i Västmanlands län......	—	—	7.755	50	—	—	1,000	—	1.921	_	10,676	50
Kolbäck i dito ..................	—	—	5,301	—	—	—	1,000	—	1,985	_	8,286	_
Mora i Kopparbergs län......	500	—	6,301	—	700	—	1,500	—	1,886	_	10,887	_|
Västerberg i Gävleborgs län	500	—	9,511	—	500	—	—	—	1,284	_	11,795	_
Säverstalund (Bollnäs) i dito	—	—	—	—	—	—	1,000	—	2,081	—	3,081	_
Hampnäs i Västernorrlan ds län	—	—	6,252	—	500	—	1,750	—	1,533	_	10.035	_
Hussborg i dito..................	—	—	6,301	—	—	—	—	—	896	_	7.197	_
Törsta i Jämtlands län ......	500	—	6,301	_	—	—	1.500	—	1,711	_	10,012	_
Degerfors i Västerbottens län	500	—	11,602	—	591	70	2,000	—	1,923	_	16,616	70
Gran i Norrbottens län ......	—	—	5,301	—	500	—	1,500	—	1,671	_	8,972	_
Matarengi i dito..................	—	—	6,301	—	587	50	2,250	—	1,788	—	10,926	50
Pensionsavgifter ...............	—	—	32,886	-	—	—	-	—	—	32,8861	—
Säger	3,500l	-!	350,090j43''	21,464l	4 5 j	54.000	_!	77,789	I	- |

506,843

88

151 — IX.

		IX. 1). 7.	IX. D. 14. Dyrtidstill-lägg åt före-
	IX. D. 6.	Ålderstillägg
	Avlöningar	åt lärarinne-personalcn	lantmanna-, j lanthushålls-: och lant-bruksskolor
Lanthusliållningsseminariet å Rimforsa............	17,50o| —	1,500	—	I 3,696 —

, IX. D. 10.
Understöd åt
lanthushållsskolor -

..IX. D. 11.
Ökat understöd
åt lanthushållsskolor -

IX. D. 13. I IX. D. 14.
Ålderstillägg | Uyrtidstlll- :
åt förestän- jlägg åt före-|
dare och lä-1ståndare och
raro vid lant-l lärare vid Summa
manna-,lant-j lantmanna-,

! hushålls- och! lanthushållslantbruks-
1 och lantskolor
; bruksskolor |

Lanthushåll sskolor: Vackstanäs i Stockholms l.än	4,148	90			300		569		5,017	90
Kumlan i Uppsala län.........	7,619	70	—	—	1,050	—	1,597	—	10,266 12,919	70
Benninge i Södermanlands län	10,348	90	630	—	900	—	1,041	—	90
Rimforsa i Östergötlands län	11,348	90	810	—	—	—	644	—	12,802	90
Borghamn i dito ...............	7,748	90	—	—	150	—	577	—	8,475	90
Värnamo i Jönköpings län...	3,019	15	—	—	900	—	696	—	4,615	15
Tenhult i dito ..................	4,262	50	—	—	300	—	786	—	5,348	50
Stora Segerstad i dito.........	3,988	SO	736	46	300	—	1,263	—	6,288	26
Markaryd i Krqnobergs län...	5,536	45	580	—	1,050	—	994	—	8,160	45
Bräkne-Hoby i Blekinge län	5,536	45	580	—	300	—	852	—	7,268 8,592	45
Tollarp i Kristianstads län...	7,464	35	—	—	150	—	978	—	35
Hammenhög i dito ...........	7,588	80	781	20	600	—	1,659	—	10,629	—
Osby i dito......................	7,464	85	780	—	900	—	932	—	10.076	35
Fridhem (S valö v) i Malmöhus 1.	—	—	—	1,350	—	611	—	1,961	—
Akersberg i dito ...............	6,779	SO	—	—	300	—	917	—	7,996	80
Östra Grevie i dito ............	3,184	23	320	—	. -	—	524	—	4.028	23
Katrineberg i Hallands län...	5,536	45	580	—	300	—	482	—	6,898	45
Vendelsberg i Göteborgs och Bohus län........................	7,846	4 5			600		786		9,232	45
Dingle i dito.................	4,262	50	—	—	—	—	454	—	4,716	50
Färgelanda i Alvsborgs län...	3,019	15	—	—	600	—	300	—	3,919	15
Sätila i dito ....................	5,619	15	370	74	:«X)	—	709	—	6,998	89
Bjärtorp i Skaraborgs län ...	4,262	50	—	—	450	—	579	—	5,291	50
Stenstorp (Axvall) i dito......	3,019	15	—	—	—	—	482	—	3,501	15
Uddeholm (Nygård) i Värm-lands län ........................	7,748	90			600		1,412		9.760	90
Kävesta i Örebro län .........	5,536	45	—	—	300	—	981	—	6,817	45
Fellingsbro i dito..............	3,019	15	—	—	1,500	—	526	—	5,045	15
Tärna i Västmanlands län ...	12,878		—	—	4,500	—	2,092	—	19,470	—
Mora i Kopparbergs län......	3,019	15	—	—	450	—	490	—	3,959	15
Snöån i dito .....................	2,600	—	—	—	—	—	1,250	—	3,850	—
Hälsinggården i Gävleborgs län .................................	7,588	80	810		750		1.637 1,258		10,785	80
HussborgiVästernorrlands län	4,892	40	—	—	600	—	—	6,750	40
Offer i dito .....................	3,019	15	—	—	—	—	440	—	3,459	15
Birka i Jämtlands län.........	3,019	15	—	—	—	—	676	—	3,695 3,815	15
Degerfors i Västerbottens län	3,019	15	—	—	300	—	496	—	16
Strömsör i dito..................	7,748	90	_	—	150	—	1,015	—	8,913	90
Gran i Norrbottens län ......	4,262	50	450	—	300	—	635	—	5,647	50
Matarengi i dito ...............	3,019	15	320	—	300	—	580	—	4,219	15
Pensionsavgifter..................	10,614	45	—	—	—	—	—	—	10,614	45
Säger!211,590!88	! 7,74-8''4 o! 20,550	—	31,92o! —	_

22,696

271,809

— 152 —

Lantbruksskolor:

Berga i Stockholms län
Ulvhäll i Södermanlands län|
Bjärka-Säby i Östergötlands i

län .................................

Bollernp i Kristianstads län
Klagstorp i Skaraborgs län...
Yarpnäs i Värmlands län ...
Tomta i Västmanlands län...
Vassbo i Kopparbergs län ...
Nordvik i Västernorrlands län
Brattby i Västerbotteas län

Pensionsavgifter.............

Sägerj

IX. C. 9. Fast försöks-verksamhet vid stats-understödda lantbrnks-och lant-mannaskolor	IX. B. 12. Understöd åt lant-bruks-skolor	IX. D. 13.] Ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthushåll s-och lantbruks-skolor	IX. 1). 14. Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthusbålls-och lantbruks-skolor	Summa
		10,549	80	1,250		1,628	_	13,427	80
500	—	10,549	80	1,000	—	1,331	—	13,880	80
	_	10,549	80	1,250	_	1,472	—	13,271	80
500	_	10,549	80	1,500	—	1,464	—	14,013	80
500	_	10,549	80	500	—	1,403	—	12,952	80
500	_	10,549	80	1,500	—	824	—	13,373	80
500		10,549	80	2,000	—	1,498	—	14,547	80
500	_	10,549	80	500	—	1,281	—	12,830	80
500	—	8,049	80	1,500	—	1,428	—	11,477	80
500	_	8,049	80	500	—	1,260	—	10,309	80
—	—	9,502	-	—	—	—	—	9,502	—
| 4,000	—	110,000	—	11,500	—	13,589	—	—	—

IMejeriskolor:

Oppeby i Södermanlands län
| Bjärka-Säby i Östergötlands län

i Ljungbyholm i Kalmar län ......

Blomberg i Skaraborgs län .....

Änge i Jämtlands län..............

Flarken i Västerbottens län ..
Nederkalix i Norrbottens län ..

IX. 1). 17.
Lägre
mejeriskolor
för
kvinnor

3,790	_
3,893	50 j
3,925	—
3,850	—!
3,832	—
3,787	—
3,943	j 0

Trädgårdsskolor: Adelsnäs i Östergötlands län............ Apelryd i Kristianstads län ............ Härnösand i Västernorrlands län ......	IX. D. 28. Trädgårds-skolorna i mellersta och norra Sverige	IX. 1). 29. Ökat anslag till trädgårds-skolorna i mellersta och norra Sverige	IX. 1). 30.’ Trädgårds-skola för | kvinnor	Summa
12,000 8,813	80	8,000 4,000	—	15,000		20,000 15,000 12,813	j 80
Säger	20,813	80	12,000	—| 15,000 |-	— 1 —

Summa!

139,089 —

27,0-21 —

47,813|80
1,015,272191

Stuteriväsendet

	Stuteriöver- styrelsen	Strömsholms hingstdepå	Flyinge Uingstdepå och stuteri	Summa
Debet.	1		2		3		4
Balans den 1 juli 1926: Tillgångar .........................................!	99,712|		1 7,9411	16;	1,595		109,248)	16
Inkomster: Särskilda uppbördsmedel för utgiftsan-slagen: Nionde huvudtiteln: E. 3. Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet..................... 4. Prisbelöningar av hästar ...... 0. 9. Dyrtidstillägg åt befattnings-havare i statens tjänst......	1 8,030 81,616	61 19	19,799 3	35	41,771 15	51	69,601 81,616 18	4 7 19 ■
Säger	89,646	80	19,802	35	41,786	51	151,235	66
Uttag å statsverkets giroräkning i riks-	570,387 1,357	Öl					570,387	01
Likvider med särskilda ämbetsverk och	05					1,357	06
Balans den 30 juni 1927: Skulder: Diverse medel .................................	56,593|85	7,649	90			64,243	75
Summa							896,471	63
Kredit.								’ 1
Balans den 1 juli 1926: 1 Skulder ...........................................	56,863	» 65	7,241	85			64,105	50
Utgifter: \ Nionde huvudtiteln: E. 1. Stuteriöverstyrelsen ............... Hingstdepåer och stuteri:	35,504	84	15,491 92,791	20	23,780 200,313	—	35,504 39,271	84 20
3. Hingstdepåernas och stuteriets	26,874 153,833 700	88	25	36	319,979	44
	70		_	153,833	70
i 0. 3. Skrivmaterialier och expenser,	i —					700	—
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats-		1	175	—			Ilo	j — .•
9. Dyrtidstillägg åt befattnings-havare i statens tjänst .....	| 6,555	L	7,135	In	I 15,128	|»6	28,819	10

— 154 —

-	1		2		3		4	■ -
Elfte huvudtiteln:
A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila				'' 1
befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer ......			457	50			457	50
5. Dyrtidstillftgg åt pensionerade änkor och barn efter civila be-fattningshavare i statens tjänst
m. fl............................	—	—	333		—	—	333	—
Säger	223,468|3 7	116,383	09	239,222	32	579,073	78
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.....................	9,259	02					9,259	02
Likvider med särskilda ämbetsverk och
myndigheter ...................	131,407	43		—	—	—	131,407	48
Balans den 30 juni 1927:
Tillgångar:
Kassabehållning ..............................	—	—	219	57	6,331	58	6,551	löt
Innestående i bank.........................	44,000	_l	7,649	90	_	51,649	90
Förråd av medaljer.......................	27,901		_	_	_	_	27,901
Förskott....................	26,523	8 5!	—	—	__	—	26,523	85
Säger	98,424	85	7,869	47	6,331	58	112,625	90
Summa							896,471	63

155 —

V eterinärhögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ........................................................................................... 22,925: 2 o

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster......................................................... 236:_

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Nionde huvudtiteln:

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 26:— 19 480-61

----I__*_ It/) / Ib. 61

Uttag k statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................... 503,987: Ti

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...................................... 3,346:78

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Utgiftsrester ............................................................................. 4,767: 90

Diverse medel .......................................................................... 27,443: 59 s2,211: 49

Summa 582,187: 79

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder.................................................................................................... 42,736:7 4

Utgifter:

Nionde huvudtiteln:

G. 1. Yeterinärhögskolan ......................................................... 345,657:86

3. Personligt ålders tillägg åt laboratorn vid veterinärhögskolan

N. O. Engfeldt ............................................................ 1,599: 9 c

O. 6. Extra utgifter .............................................................. 2,804:3 7

S. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 35,014:96 385 077-14

Insättningax å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................... 85,874: 2 r

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................... 43,764:83

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank..................................................................... 1,138:4 0

Förskott .................................................................................. 1,000: —

Obligationer.............................................................................. 18,356: 41

Inventarier ...................................................... 193: ce

Inkomstrester ........................................................................... 4,046:35 24,734: 81

Summa 582,187: 7»

Antalet elever bär under höstterminen 1926 utgjort vid veterinärhögskolan 115 och vid
hovbeslagsskolan 6 samt under vårterminen 1927 respektive 114 och 8.

— 156 —

Veterinärinrättningen i Skara.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar .................................................................................

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

G. 4. Veterinärinrättningen i Skara ............................................. 8,500: —

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................... 818: 94

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............... 4,923: —

Arrende- och hyresmedel ............................................................... 6,103: —

Räntemedel................................................................................... 2,249: 81

Försäljnings- m. fl. medel ............................................................... 2,417: 25

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 18,536: 48

Underhåll av byggnader m. in.......................................................... 2,193: 37

Inventarier ........... 860: 6 6

Värme, lyse, renhållning och expenser ............................................. 2,085: 47

Diverse............................................. ......................................... 1,331:7 2

Inom linjen föres inbalanserad osäker fordran.................................... 6,434: 63

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Innestående i bank ..................................................................... 32,104: 72

Utlånta medel ........................................................................... 3,000: —

Obligationer .............................................................................. 9,663:87

Inom linjen: Osäker fordran ....................................... 6,434:58

Summa

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ..........................................................................................

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

H. 12. Statens lagerhus och fryshus ................

Vinst å lagerhuset:

i Eskilstuna ....................................................

i Eslöv ..........................................................

i Linköping ..................................................

i Åstorp..........................................................

Försäljningsmedel ........V...........................

23,000: -

500: —
873: os
2,661: 56
1,699: 02
971: —

51,534: 31

25,012: -76,546: 31

335: 54

31,442: 18

44,768: so

76,546: 31

22,209: 86

29,704: cl

157 -

balans den 30 juni 1937

Skulder:

Utgiftsrester ...
Övriga skulder

Kredit.

9,165: so

386: 57 9,551: 83

Summa 61,466: 3o

balans den 1 juli 1926:

Skulder...................................................................................................... 8,775: 8R

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 13,283: ro

Reseersättningar ........................................................................... 843: 95

Hyra och expenser m. m................................................................ 1,988: lo

Gemensamma utgifter för lagerhusen ............................................. 424: 51

Förlust å fryshuset i Hallsberg...................................................... 13,534: 68

Förlust å lagerhuset:

i Hallsberg .............................................................................. 2,077: 9 8

i Klagstorp ............................................................................. 3,990: 89

i Tomelilla .............................................................................. 1,567: 82

i Vara...................................................................................... 1,675: 3 6

Omkostnader för fastigheten litt. A i kvarteret nr 56 Sälen i Malmö 300: —
Avskrivning ................................................................................. 172^S2 39,858:96

Leverering:

Till riksgäldskontoret ................................................................................ 971: —

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning ...................................................................... 277: 31

Innestående i bank .................................................................. 3,317: 29

Fastigheter .............................................................................. f ,250: 21

Fordringar.............................................................................. 7,015: 66 i j 860: 4s

Summa 61,466: 3»

Statens centrala frökontrollanstalt.

Debet.

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

H. 14. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt
Nionde huvudtiteln:

H. 20. Statens centrala frökontrollanstalt» verksamhet

Kredit.

Utgifter -

Avlöningar.................................................................................... 82,558: S3

Omkostnader för styrelsen ............................................................ 1,243: 46

Värme och elektrisk ström ............................................................ 5,470: 60

Underhåll av laboratorium och bibliotek.......................................... 5,215: 85

Förbrukningsartiklar ..................................................................... 3,390: 18

Fältkontrollverksamheten ............................................................... 5,443: 62

Plomberingar och provtagningar ........... ....................................... 3,802:48

Analyser vid Sveriges utsädesförening, Svalöv ................................. 51,833: 19

Försöksverksamhet vid Alnarps trädgårdar....................................... 3,798: —

Expenser .................................................................................... 11,120: 16 173,876:81

Leverering:

........................................................ 4,496: 18

85,931: 16

92,441:38 178,372:4 9
Summa 178,372: 4 9

Till statskontoret ...

Summa 178,372: 4»

158

Statens lokala fiskeriadministration och fiskerinäringens

understöd.

68,328: —
20,241: 63
3,834: 92

92,404: 65

Statens lokala fiskeriadministration:

Av nionde huvudtitelns anslag till statens lokala fiskeriadministration (J. 1.) befrämjande
i allmänhet av fiskerinäringen (J. 3.), rese- och traktamentspenningar (O. 2.) samt dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (O. 9.):

Sex fiskeriintendenter:

Avlöningar ...................................................

Rese- och traktamentsersättningar...............................

Renskrivning och andra kontorskostnader ....................

Fiskeriingenjören:

Avlöning ..................................................

Rese- och traktamentsersättning..................................

Två fiskeristipendiater:

Avlöningar ..................................................

Rese- och traktamentsersättningar................................

Två extra fiskeristipendiater:

Avlöningar ...................................................

Rese- och traktamentsersättningar..............................

.... 4,873:
893:	65	5,766:	65
.... 9,541:
.... 4,619:	45	14,160:	45
.... 7,879:	_
.... 7,711:	15	15,590:	15

Säger 127,821: so

Fiskerinäringens understöd:

Av nionde huvudtitelns anslag till fiskets befrämjande i de särskilda orterna
(J. 2.) och befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen (J. 3.):

Stockholms läns hushållningssällskap ...............................................

Uppsala » »

Södermanlands » »

Östergötlands » »

Jönköpings » »

Kronobergs » »

Kalmar läns norra »

» » södra »

Blekinge läns hushållningssällskap ..........

Kristianstads » »

Malmöhus » *

Hallands » ,>

Göteborgs och Bohus » »

Alvsborgs läns norra »

» » södra »

Skaraborgs läns »

Yärmlands » x

Örebro » x

Västmanlands » *

Kopparbergs » >,

Gävleborgs » »

Västernorrlands » »

Jämtlands » »

Västerbottens » »

Norrbottens » ;>

Tillsyningsman över Torne älvs regala laxfiske

Driftkostnader för fiskodlingsanstalten vid Borenshult

Rapporter rörande sillfisket vid rikets västkust ...... ....

Belöningar åt föreståndare för fiskeribokföringsstationer

Svenska fiskareförbundet..................................

Diverse........................

2,500: —
1,900: —
2,400: —
1,809: 36
2,400: —
1,700: —
2,793: 72
2,500: —
1,845: 52
1,700: —
4,100: —
1,211:40
4,800: —
3,400: —
1,800: —
4,000: —
4,000: —
2,897:12
1,200: —
1,800: —
1,800: —
4,000: —
2,700: —
3,200: —
2,800: —
2,367: —
9,621: 23
2,587: 81
2,140: —
2,000: —
4,062: 8»

Säger 88.035: 98
Summa 215,957: 7 8

159

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen

Debet.

Balans den 1 juli 1926

Tillgångar ..................................................................

Inkomster.

Nionde huvudtiteln:

J. 6. Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar......... 28,000: —

7. Vissa havshydrografiska mätningar .................................... 8,000: —

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 1,413: —

O. 7/1915. Till hydrografisk-biologiska undersökningar i Atlantiska

oceanen ............................................................ 11,000: —

Diverse......................................................................................... 64:75

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter.

Avlöningar................................................................................... 14,351: 29

Besekostnader................................................................................. 4,097: 68

Statistiska undersökningar och materiel .......................................... 2,655: 42

Hyresutgifter................................................................................. 1,800: —

Eyrskeppsundersökningar ............................................................... 7,853: 84

Tryckningskostnader m. m............................................................. 4,904:61

Expenser m. m.............................................................................. 8,785: 7 2

Tillgångar:

fnnestående i bank

Balans den 30 juni 1927:

108: 88

48,477: 7 5
48,586: 18

1,449: 7 7

44,447: 96

2,688: 40

Summa 48,586: 18

— 160 —

Skogshögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................... 15,249: 21

Inkomster

Nionde huvudtiteln:

K. 1. Skogshögskolan ............................................................ 224,029: 72

2. Diverse behov vid skogshögskolan ................................ 25,924: —

3. Personligt ålderstillägg åt extra läraren vid skogshögskolan

G. Grönberg............................................................... 600: —

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 25,300: —

Diverse....................................................................................... 287: 55 276,141; t-,

Summa 291,390: *8

Kredit.

Utgifter

Avlöningar in. in..............................................

Stipendier och studieunderstöd...........................

Jägmästarkursens praktiska övningar..................

Forstmästarkursens praktiska övningar ...............

Bränsle, lyse, böcker och övriga expenser .........

Diverse............................................................

156,795: 95
17,200: —

41,328: 7 8
13,683:7 8
43,711:88

1,134: — 273,853: 7 9

Leverering:

Till statskontoret ...................................................................................... 2,712: 54

Balans den 30 juni 1927:

.............................. ........... ......... 1,036: 47

.................................................... 13,787: 68 14,824: is

Summa 291,390: 48

Antalet elever vid skogshögskolan utgjorde vid jägmästarkursen under höstterminen 1926
52 och under vårterminen 1927 51, vid förberedande jägmästarkursen respektive 19 och 19
samt vid forstmästarkursen respektive 24 och 24.

Tillgångar:

Kassabehållning____

Förskott .............

Statens skogsförsöksanstalt,

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............................................................................................... 9,075: 49

Inkomster.

Nionde huvudtiteln:

K. 4. Statens skogsförsöksanstalt............................................. 153,997: 53

5. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt .................. 46,883: 20

6. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas för yngring

..........................................................,......... 24,756: so

O. 1. Ålderstillägg.................................................................. 2,700: —

6. Extra utgifter ............................................................ 3,608: 50

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 22,350: —

8/1925—6. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer ........ 420: —

Diverse....................................................................................... 1,249: 82 255,965:85

Summa 265,040: 84

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m........................................................................ 158,781: 44

Publikationer........................................................................ 10,811: 74

Bränsle, lyse och övriga expenser ................................................ 11,016: 70

Besekostnader m. m................................................................ 26,265: 55

Hantlangnings- och undersökningskostnader.................................... 32,015: 16

Bostadsbyggnad m. m. å Tönnersjöhedens försökspark ................... 2,416: 76

Diverse..................................................................................... 2,144: 50 243,451; 84

Leverering:

Till statskontoret ....................................................................................... 53: 88

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 7,618: 58

Innestående i bank..................................................................... 1,187:83

Förskott ................................................................................ 12,026: 51

Fordringar........................................................................... 702: 75 21,535; 6 7

Summa 265,040: 84 11

11 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. Ii.

— 162 —

Statens skogsskolor och fort -

Debet.

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för statens skogsskolor:

K. 7. Avlöningar ...........................................................................

8. Övriga utgifter....................... .............................................

9. Genom dyrtidstillägg ökade utgifter............... ..........................

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för fortsättningsskolan vid

Kloten:

K. 10. Avlöningar m. m.....................................................................

11. Övriga utgifter..........................................................................

12. Genom dyrtidstillägg ökade utgifter............................

Hällnäs

11,820

8,559

2,343

Avlöningar......

Övriga utgifter .

Kredit.

Utgifter:

Antalet i september 1926 utexaminerade elever.

Summa	22,722	15
	14,163 8,559
	15
Summa	22,722	15
	10

15

1 Tabellen, som avser kalenderåret 1926, är upprättad inom domänstyrelsen.

såttningsskolan vid Kloten.1

Skogsskolor

1 jBispgården	Grönsinka	Baggå	Bjurfors	Omberg	Ham- marsebo	Kolle- berga	Fortsätt-nings-skolan vid Kloten	Summa
14,084	04			9,536	29	12,649	50	14,796	48	13,903	50	11,544	14			88,333	95
10,063	33	762	15	5,135	94	6,984	71	7,016 66	5,715	7 1	6,552	2 2	—	—	50,789	87
2,708	10	—	—	1,867	29	2,527	—	2,749	Öl	2,482	—	2,165	—	—	—	16,841	40
														15,327	3 6	15,327	36
														6,163	60	6,163	60
—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	2,536	-	2,536	—
26,855	47	762	15	16,539	52	22,161	2 1	24,562	15	22,101	21	20,261	36	24,026	96	179,992	18
16,792	14			11,403	58	15,176	50	17,545	19	16,385	50	13,709	14	17,863	36	123,038	71
10,063 3 3	762	15	5,135	94	6,984	71	7,016	66	5,715	71	6,552	22	6,163	60	56,959	47
26,855	47	762	15	16,53952	22,161	21	24,562	15	22,101	21	20,261j36	24,026	96	179,992	18
11				9		9		10		9		10		6		74

— 164 —

Lantmäteri -

Andra huvudtiteln:

I. 3. Jordregister för landsbygden ........................................................................

Nionde huvudtiteln:

L. 1. Lantmäteristyrelsen ....................................................................................

2. Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring........................

3. Lantmäteriundervisningen ...........................................................................

4. Lantmäterikontoren i länen ........................................................................

6. Avlöningar åt förste assistenter och assistenter .............................................

7. Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen.......................................

8. Inbindning av handlingar i lautmäterikontoren i länen...................................

9. Anskaffande för lantmäterikoutoret i Vänersborg av kopior av vissa kartor m. m.
Lantmäteripersonal, som sysselsattes med utförande av lantmäteriförrättningar:

L. 10. Avlöningar ................................. ........................................................

11. Ersättning för publik renovation ..............................................................

12. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare .........................................

L. 13. Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar ..........................................

14. Bidrag till skiften, hemmansklyvningar och rågångsförrättningar .....................

15. Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang med

skiften och hemmansklyvningar ............................................................

17. Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar .................................

O. 2. Rese- och traktamentspenningar ................................................................

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......................................................

4. Tryckningskostnader...................................................................................

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............................................

6. Extra utgifter ...........................................................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................

L. 10/1925--6. Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen................................

Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av lantmäteriförrättningar:

L. 13/1925—6. Avlöningar ...............................................................................

Bötesmedel..........................................................................................................

Ersättningsmedel ..................................................................................................

Införselmedel.........................................................................................................

Summa

1 Tillgångarna den 50/e 1927 utgjordes av:

Kassabehållning............... .......................................................... 433: 37

Tillgodohavande i bank ............................................................... 360:— 793:8 7

styrelsen

Debet	Kredit	Summa
i Tillgångar den V? 1926	Uppbörd	Leyerering från stats-kontoret	Utgifter	Leverering till stats-kontoret	Tillgångar den a% 1927
1,770	39	—	—	12,000		12,459	99	1,310	40	—	—	13,770	39
			_	170,090	3b	168,050 03	2,040	35	—	—	170,090	38
__	_	—	—	6,500	—	6,500		—	—	—	-	6,5( >0	—
595	88	—	—	48,704	12	47,960,80	1,339	70	—	-	49,300	—
	_	—	—	110,000	—	92,850 92	17,149	08	—	—	110,000	—
_	_	—		48,600		48,600	—	—	—	—	—	48,600	—
2,187	Öl	—	—	6,000	—	6,379	—	1,808	Öl	—	—	8,187	01
187	49	—	—	5,000	—	3,410 55	1,776	94	—	—	5,187	49
	—	—	—	7,000	—	6,772*48	227	52	—	—	7,000	—
		_	_	146,000	_	145,074	7 4	925	26	—	—	146,000	—
_	_	—	—	51,000	—	49,800	48	1,199	62	—	—	51,000	—
_	_	—	—	85 000	—	82,750	—	2,250	—	—	—	85,000	—
_	_	—	—	46,110	52	46,010	58	99	94	—	—	46,110	52
—	—	—	—	105,000	—	92,014 n	12,985	53	—	—	105,000	—
		_		463,059	48	463,059	48	_	—	—	—	463,059	48
_	_	—	—	2,000	—	152	25	1,847	75	—	—	2,000	—
_	_	—	—	5,500	—	5,328	15	171	85	—	—	5,500	—
_	_	867	07	93,516	44	92,279	55	2,103	96	—	—	94,383	51
_	_	307	50	4,000	—	3,556	20	751	30	—	—	4,307	50
_	_	_	—	1,150	—	1,150	—	—	—	—	—	1,150	—
_	_	_	—	630	—	196	21	433	79	—	—	630	—
_	_	—	—	15,000	—	13,653	81	1,346	19	—	—	15,000	—
_	_	—	—	140,000	—	137,208	90	2.791	10	—	—	140,000	—
1,881	96	—	—	6,400	-	8,281	96	—		—	—	8,281	96
				83	34	83	34	_	_	_	—	83	34
533	37									533 37	533	87
_	_	610	97	—	—	610	97	—	—	—		610	97
—	—	1,960	81	—	-	1,700	81	—	—	260		1,960	81
7,156	10	3,746|s5	1,578,344	28	1,535,895	17	52,558|i9	1 793	37	1,589,246	73

Rikets allmänna kartverk

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ............. ...................................................

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Rikets allmänna kartverk:

M. 1. Avlöningsstat ......................................................... 366,741:92

2. Övergångsstat............................................................ 24,000: —

3. .Kartarbeten m. m....................................................... 223,700: —

M. 4. Diverse behov vid rikets allmänna kartverk .................... 29,800: —

O. 6. Extra utgifter............................................................... 4,580: —

9. Dyrtidstillftgg åt befattningshavare i statens tjänst ........... 70,687: —

XII. Oförutsedda utgifter ......................................................... 12,105: 70

Ersättnings- och försälj ningsmedel m. m..................................... 64,460: 96

131,746: 08

796,075: 58

Summa 927,821:66

167 —

Kredit.

Utgifter

Avlöningar ........................................................................... 449,976: I 2

Kartarbeten:

Geodetiska avdelningen:

Fältarbeten ......................................... 85,905: 91

Utgivnings- och byräarbeten .................. 14,249: 0 7

Städning, värme och lyse .................... 3,084:8 4 103 239:82

Topografiska avdelningen:

Fältarbeten....................................... .. 75,044:4 7

Utgivnings- och byråarbeten m. m.......... 56,113:90

Städning, värme och lyse ..................... 4,829: 9 7 135,988: 84

Ekonomiska avdelningen:

Fältarbeten...................................... 59,244:37

Utgivnings- och byråarbeten .................. 11,775:39

Städning, värme och lyse .................... 2,444: 18 73 463:94

Förberedande arbeten vid gränsuppgång mellan Sverige

och Finland ...................................................... 11,305: 71

Ortnamnsgranskning................................................ 2,932: 15 326,929: 96

Anskaffning av möbler............................................................... 39,600:11

Lokalhyror .............................................................................. 5,087:50

Till statskontoret.

Leverering:

Tillgångar:
Förskott.

Balans den 30 juni 1927:

Summa

821,593: 69

20,427: 97

85,800: —
927,821: 66

t

— 168 —

Tillgångar

Sveriges geologiska undersökning.

Debet.

Balans den 1 juli 1926

6,322: 81

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen ....................................... 2 322: 7 7

Nionde huvudtiteln :

N. 1. Sveriges geologiska undersökning...................................

Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning ...

Expenser m. m. för Sveriges geologiska undersökning .....

Anskaffande av inventarier för Sveriges geologiska undersökning.
.......................................................

Undersökning av torvmarker i södra Sverige.....................

Hydrogeologiska specialundersökningar ...........................

O. 6. Extra utgifter ..............................................................

Dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

Tionde huvudtiteln:

D. 17. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom
Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna

varda för kronans räkning inmutade ........................... 100 000:__

försäljnings- och gåvomedel......................................................... 4 845:4 7

Undersökningar på andra statsinstitutioners eller enskildas bekostnad 18*778: 21

2.

3.

4.

5.
14.

6.

9.

174,348: —
121,938: 74
20,000: —

13,500

26,600

12,100

500

36,276

531,209: 19

Summa 537,531: 50

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ............................................................

Fältarbeten och tryck ..............................................

Expenser...............................................................

Hydrogeologiska specialundersökningar .......................

Anskaffande av inventarier.......................................

Undersökning av torvmarker i södra Sverige .............

Undersöknings- och försvarsarbeten å kronoinmutningar
Diverse undersökningar m. m....................................

201,124: —

123,184: 28
30,000: —

12,472: —

13,371: 56
27,305: 28
100,000: —

10,006: aa 517,463: so

Till statskontoret

Leverering :

4,345:47

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1927:

........... 15,722; 64

Summa 537,531: 50

169 —

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar.................................................................................................. 81,619:97

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen..................... 630: 8 8

Nionde huvudtiteln:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

N. 6. Avlöningar ............................................................... 214,308: 29

7. Arvoden åt observatörer ............................................. 90,000: —

8. Expenser .................................................................. 8,000: —

N. 9. Telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar vid

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt .................. 106,000: —

10. Vattenfallsförteckningens avslutande................................. 22,500: —

11. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska an stalt

................................................................ 80,200: —

12. Meteorologiska telegram från Färöarna och Island............ 6,101: 21

13. Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m...................... 19,500: —

O. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 38,600: —

Handels- och sjöfartsfonden:

Bidrag till anordnande av stormvarningar.................................... 6,000: —

Försäljningsmedel ........................................................................ 12,851: 94

Bidrag från diverse intressenter ................................................... 1,418: 9 8

Diverse..................................................................................... 9,016: ll 615,126: 86

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

I allmänhet ............................................................................................. 11,183:10

Summa 707,929: 98

170 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter.

Avlöningar ................................................................................. 345,507:62

Expenser m. m........... ............................................................... 17 927:07

Publikationer.............................................................................. 34 293; 0 8

Resekostnader.............................................................................. 23 127:18

Biblioteket ................................................................ 4 244:68

Utrustning ................................................................................. 23,566: 84

Observationer av de högre luftlagren............................................. 17,489:96

Telegramkostnader m. m............................................................. 110 683:85

Vattenfallsförteckningens avslutande ............................................. 14 740:06

Meteorologiska telegram från Eäröarna och Island........................... 3,307: 96

Meteorologiska iakttagelser i Abisko ............................................. 19 K22: 69

Väderlekstjänsten i Malmö för luftfarten ....................................... 2|397: 88

Anskaffande av möbler m. m....................................................... 35 662: 64

Diverse.........................................................................4’226: 9 0

Till statskontoret

Leverering:

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning...........................................................

Innestående i bank .....................................................

Förskott ....................................................

1,168: 20
26,629:17
11,183: to

Summa

11,940: 67

656,797:15

211:64

38,980: 47
707,929: 93

171

TIONDE HUVUDTITELN.

Handelsdepartementet.

	Debet	Kredit		|
j	Tillgångar			Leverering			Leverering	Tillgångar	Summa
	den 1/		Uppbörd	från stats-	Utgifter	till stats-	den 80/e
	1926			kontoret			kontoret	1927
Tionde huvudtiteln:													24,000
A. 1. Departementschefen	—	—	—	—	24,000	—	24,000	—	—	—	—	—	—
2. Departementets av-
delning av Kungl. Maj:ts kansli ......		_	_	_	130,878	34	130,878	3 4	—	—	—	—	130,878	34
3. Departementets verk-													14,940
samhet ...............	—	—	—	—	14,940	—	14,940	—	—	—	—	—	—
F. 3. Skrivmaterialier och													18,905
expenser, ved m. m.	1,041	17	234	90	17,629	42	18,866	74	38	75			49
4. Tryckningskostnader 8. Dyrtidstillägg åt be-		—	—	—	3,763	63	3,763	63					3,763	63
fattningshavare i statens tjänst ......					26,597	_	26,597	_	_		_	—	26,597	—
Exportlicensavgifter ........	23,945	24	1,547	—	—	—	— *	—	24,000	—	1,492	2 4	25,492	24
Summa	24,986	41	1,781	90	217,808|as	| 219,045| 71	24,038	7 5	11,492,2 4	244,576	70

Tillgångarna den 30/6 1927 utgjordes av tillgodohavande i bank.

— 172 —

Kommerskollegium.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar .....................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ...................................................... 20: 0 7

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen .................. 1,947: 86

Tionde huvudtiteln:

B. 1. Kommerskollegium...................................................... 7:50

2. Kommerskollegii verksamhet ....................................... 54: —

8. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet ....................... 104:17

12. Skeppsmätningskostnad ............................................... 528:9»

D. 3. Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena ... 798: 76

6. Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,

som icke ägna sig åt bergshanteringen........................ 1,500: —

F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................... 479: 81

4. Tryckningskostnader .................................................. 7,255: 72

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 238: 92

D. 12/1925—6. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande

av lärlingar m. m........................................ 120: —

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

. Balans den 30 juni 1927.

Skulder:

Utgiftsrester.......................................................................... 952; 4 o

Diverse medel........................................................................ 384,945:95

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926

Utgifter:

Riksstatsutgif ter:

Sjunde huvudtiteln:

D. 24. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen ...............

Nionde huvudtiteln:

T. H. 2/1919. Undersökning av vissa mineralfyndigheter.........

Tionde huvudtiteln:

B. 1. Kommerskollegium ...................................................

2. Kommerskollegii verksamhet......................................

3. Bergsstaten .........................................................

Sprängämnesinstitutionen:

B. 4. Inspektionen .......................................................

5. Arvode åt en assistent.............................................

Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller
arbetsöverföring:

B. 6. Inspektionen ........................................................

7. Arvoden åt två assistenter.......................................

6,512: 82

95: 51

509,694: 15
56,154: —
6,213: 55

13,635: 6 7
4,043: 88

33,819: 84
11,312: 66

256,758:73

13,055:2 9
2,634,340: 91
250,514: 02

385,898: 85
3,540,567: 30

480,297: 09

— 173 —

B. 8. Förhandskontroll il fartygs sjövärdighet ..................... 82,808: 96

9. Navigationsskolorna .............................................. 159,617: 22

11. Ålderstillägg fiir personalen vid undervisningsanstalter

för sjöfart ........................................................... 20,780: 6 7

12. Skeppsmätningskostnad ............................................. 37,099: 88

G. 1. Handelshögskolan i Stockholm ................................ 40,000: —

2. Exportstipendier.................................................... 8,275: —

3. Auktoriserade handelskammare i riket........................ 24,000: —

4. Svenska handelskammare i utlandet ........................... 52,500: —

5. Sveriges allmänna exportförening .............................. 20,000: —

6. Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik......... 458: 9 2

7. Ersättning åt sjömanshusen .................................... 162,000: —

jo. Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten......... 24,529:7 6

D. 1. Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder
förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hör........................................................ 1,400: —

2. Manufakturernas befrämjande .................................. 250: —

3. Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena 25,863:75

4. Reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre

industri ............................................................ 4,497: 50

5. Reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien 4,183: 76

6. Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,

som icke ägna sig åt bergshanteringen.................... 11,300: —

7. Befrämjande av hemslöjden....................................... 3,000: —

8. Avlönande av en förste torvingenjör och tre torvingen jörer

.................................................................. 23,295:86

9. Skrivhjälp åt förste torvingenjören.............................. 1,499: 61

10. Personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och

torvingenjörerna ................................................... 4,000: —•

11. Sveriges hantverksorganisation ................................. 2,500: —

13. Föreningen för svensk hemslöjd................................. 8,000: —

14. Svenska slöjdföreningen............................................. 10,000: —

16. Industriella standardiseringsverksamheten ................. 25,000: —

F. 2. Rese- och traktamentspenningar................................. 35,183:66

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 55,852: 92

4. Tryckningskostnader ................................................ 83,102:4S

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ......... 27,312: 84

6. Extra utgifter ........................................................ 7,128: 17

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen................................................... 45,107:61

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 200,944: —

B. 3/1925—6. Bergsstaten................................................... 93:7 6

D. 12/1925—6. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande

av lärlingar m. m..................................... 1,005: —

12/1924—5. Understöd för utbildande av lärlingar m. m. ... 1,235: —

17/1924—5. Tillvaratagande i övrigt av kronans gruvegendom
........................................................ 481: 82

12/1923—4. Statsunderstöd för utbildande av lärlingar m. m. 120: —
ll/1/!—«•/# 1923. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande
av lärlingar m. m. ............... 100: —

C. 2/1922. Export- och handelsstudiestipendier..................... 9,750: —

D. 12/1922. Undersökning av staten tillhöriga mossar ............ 405: 78

7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande ...... 95: 68

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...

Balans den 30 juni 1927.

Tillgångar:

Innestående i bank ............................................................... 14,811: 86

Förskott ................................................................ 5,632: 45

Obligationer.......................................................................... 220,573: —

Fordringar ........................................................................... 14,779:24

1,846,260: 9 o
632,016: 8 7
326,196: 89

255,796: 5 5

Summa 3,540,567: 8 o

— 174 -

Navigations -

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar

Inkomster.

Leverering från kommerskollegium ....................

Inskrivnings-, termins- och examensavgifter ........

Intressemedel ..................................................

Extra uppbörd...................................................

Kredit.

Säger

Summa

Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

B. 9. Navigationsskolorna.................................................................................

11. Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart .................

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ..

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......................................

Expensutgifter, bestridda av inskrivnings- m. fl. avgifter ............................................

Säger

j Tillgångar:

Kassabehållning
Innestående i bank.
Obligationer..........

Balans den 30 juni 1927.

Säger

Summa

Antalet ordinarie elever har under läsåret 1926—1927 utgjort:

	Vid n a v i	gationsskolan i
Stock- holm	Göteborg	Malmö	Härnö- sand	Kalmar
I sjökaptensklassen	24	35	25	17	19
» styrmans »	37	45	29	20	17
» skeppar »	13	24	—	19	12
» l:a maskinist»	5	17	6	6	—
» 2: a » »	12	19	14	7	—
* 3:e » »	3	—	—	15	—
Summa	94	140	74	84	48

175

skolorna.

Examens- förrättaren			N a v i g	a	t i o n s	k	o 1 a n	i
i maskinist-klasserna	Stockholm	Göteborg	Malmö	Härnösand	Kalmar		i
		2,321	70	3,250		5,697	66	1,873	57	6,671	78	19,814	66''
1,500		63,247	81	91,565	94	64,226	20	43,850	92	22,944	63	287,335	so!
—	—	4,008	—	6,222	—	3,645	—	3,077	—	2,046 180 145	—	18,998 180 1,086	—
—	—	16	90	806	99	118	—	—	—	—	89-
1,500	—	67,272	71	96,594	98	67,9x9	2 o	46,927	9 2	25,315	R8	307,600 3 9
1,500	—	69,594	41	101,841	98	73,686	86	48,801	49	31,987	3 6	327,415	05
1,200		35,715	3 9	49,969	89	32,399	45	26,663	61	13,368	88	159,317 20,780	22
—	—	5,583	34	6,947	35	6,500	—	749	98	1,000	—	67
300	—	8,807	08	12,336	70	8,263	75	6,381	33	3,118	75	39,207	61
—	-	13,142	—	22,312	—	17,063	—	10,056	—	5,457	—	68,030	—
—	—	4,629	74	6,041	15	3,119	82	2,688	90	2,102	Oi	18,581	20
1,500	—	67,877	56	97,607	09	67,345	52	46,539	82	25,046)7 2	305,916	70
						91	34			40	64	131	98
—	—	1,716	86	4,237	84	6,250	—	2,261	67	1,900	—	16,366,37
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5,000	—	5,000
—	-	1,716	861 4,237	•S4	6.341	3 4	2,261 >6;	6,94(110 4	21,49K|35
1,500	—	69,594	41	101,844	98	73,686	86	48,801149	31,987 86	327,415|o5

176 —

Tillgångar

Lotsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1926

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 16. Lotspenningar ................................................... 2,537,116: 86

Särskilda uppbördsmedei för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 13. Lots- och fyrinrättningen .................................... 122 718:2 7

14. Säkerhetsanstalter för sjöfarten............................. 7 341:99

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 75: _

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer.............................. 55:_

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl pensionärer .................................... 30;_

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken............................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1927:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1926

Utgifter:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 16. Lotspenningar ...........................................

Femte huvudtiteln:

B. 15. Bekämpande av arbetslösheten .................................

Sjätte huvudtiteln:

B, 27/1925 -6. Upprensning av och fyrbelysning i vissa farleder

i Mälaren...................................................

Tionde huvudtiteln:

B. 13. Lots- och fyrinrättningen..........................................

14. Säkerhetsanstalter för sjöfarten .................................

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ......................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...
Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer.................................

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ... ...................................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken...................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ................

78: SO
2,550: 68

17,364: 88

6,328,675:6i
736,075: 76

750:-623,313: 49

71,819: 96
66,480: —

431,613: 86

2,667,337:12
6,745,637: 65
63,868:18

32,905:10
9,941,361: 26

29,098: 2 7

7,847,108:6 7
1,550,381: 89
56,111: 07

— 177

halans den SO juni 1927:

Tillgångar:

Kontanta behållningar i lotsverkets kassor ........................... 5,808: 92

Innestående i bank ............................................................ 68,785: 80

Förskott ........................................................................... 378,941: 64

Obligationer ..................................................................... 5,125: 04

Summa

Patent- och registreringsverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1926:

Tillgångar ....................................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 17. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter:

Avgifter för patentansökningar............ 223,150: —

Årsavgifter för patent........................ 577,299: —

Avgifter för registrering av varumärken 165,500: —

Avgifter för förnyad registrering av

varumärken.................................... 40,260: —

Avgifter för registrering av mönster och

modeller ....................................... 1,320: —

Avgifter för registrering av aktie- och

eu bankbolag .................................... 305,787:4 0

Försålda publikationer........................ 13,944: 96

Expeditionslösen .............................. 23,946: 25

Utfärdningsavgifter ........................... 108,350: —

Fotografiska reproduktioner och blåkopior
........................................6,312:85 1,465,869:9 5

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 15. Patent- och registreringsverkets verksamhet 26,297: 66
16. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket
................................................ 18:— 26,309:66

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................

Eikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1927:

Summa

12 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. II.

458,661: 46

9,941,361:26

6,597: 7»

1,492,179: 51
1,076,348: 68
15,464: 81

12,942: SO

2,603,532: 48

178 —

Skulder .....

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

B. 15. Patent- och registreringsverkets verksamhet:

Avlöningar m. m..................................... 668,994: 7 7

Benskrivning, skrivmaterialier m. m.......... 72*323: o 6

Böcker och tidskrifter, tryckningskostnader

m. m................ ................................ 162,501:38

Återställda registrerings- och utfärdningsav gifter.

................................................. 16.011: 30

Bidrag till patentunionens internationella byrå

i Bern ................................................ 2,314: 16

Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare ... 24,449: 99

Beproduktionskostnader .......................... 4,046:21

16. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket............

17. Kostnaderna för den överståthållarämbetet och länsstyrel serna

åliggande befattning med registreringar och anmälningar
till förenings- m. fl. register ...........................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................

950,640: 82
116,546: —

19,700: 55

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Inkomstrester ........................................................................ 6,895: 54

Övriga fordringar .................................................................. 1,650: —

Summa

12,626: 2 4

1,086,887: 37
1,494,336: o g
1,237: 2 7

8,445: 64
2,603,532: 48

179 —

Försäkringsinspektionen.

Debet.

Balans den 1 juli 1926.

Tillgångar ................................................................................................... 5,213: 18

Inkomster.

Tionde huvudtiteln:

B. 18. Försäkringsinspektionens verksamhet .............................. 115,186: 20

19. Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen........................ 13,075: —

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ................................................. 898: 87

Registreringsavgifter..................................................................... 678: —

Expeditionslösen ........................................................................ 342: 2 5

Hyresmedel................................................................................. 637: 6 8

Anmärkningsmedel .................................................. 98: 88

Försäljningsmedel........................................................................ 98:85 l3lf014:64

Summa 136,227: 82

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m......................................................................... 94,215: 98

Reseersättningar........................................................................... 3,329: 9 o

Hyra, städning, belysning och uppvärmning.................................... 20,136: 54

Övriga omkostnader................ 13,899:81 131582:28

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabeh&llning........................................................................ 699: 7 6

Förskott ................................................................................. 3,945:88 4,645:59

Summa 136,227: 82

— 180 -

Statens provningsanstalt.

Debet.

Balans den 1 juli 1926.

Tillgångar................................................................................................... 40,703: 98

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 19. Inkomster av statens provningsanstalt ...................... 258,037: 02

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 20. Statens provningsanstalts verksamhet ........................... 3,938: 10

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 95:56 262 070‘67

Remisser från statskontoret........................................................................... 105,000: —

Balans den 30 juni 1927:

Skulder:

Diverse medel. ........................................................................................ 28,669:37

Summa 436,444: 02

Kredit.

Balans den 1 juli 1926:

Skulder...................................................................................................... 22,289: 4 s

Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

B. 20. Statens provningsanstalts verksamhet .............................. 326,806: c 9

P. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 37,916: 47

B. 19/1922. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt med

tekniska hjälpmedel ............................................ 4,241: 13 368 964'' 20

Bulans dtn 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 1,600: 02

Innestående i bank och å postgiroräkning ................................. 42,251: 88

Förskott ................................................................................. 1,338: 30 45,190; so

Summa 436,444: 02

181

Tillgångar.

Ingenjörsvetenskapsakademien.

Debet.

Balans den I juli 1026:

.................................................... 110,761: so

Inkomster

Tionde huvudtiteln:

D. 15. Tekniskt-vetenskap lig forskningsverksamhet inom kraft-och

bränsleområdet ........................................................

E. 1. Ingenjörsvetenskapsakademien..........................................

T. C. 1/1922. Försök med framställning ur alunskiffer av olja m. m.

Manufakturförlagslånefonden.........................................................

Intressemedel .............................................................................

Gåvomedel ..................................................;..............................

Diverse............................................................................

100,000: —

40,000: —

1,348: 7 0
5,000: —

74,931: 7 4
3,101: so

156:85 224,53a-79

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1927:

.......... 68,692:41

Summa 403,993: —

Skulder

Kredit.

Balam den 1 juli 1926:

Utgifter:

Avlöningar och föreläsningar...............................

Undersökningar m. ..........................................

Hyror och övriga omkostnader............................

Skifferforskning................................................

Kraft- och bränsleforskning ...............................

Elektrovärmeforskning.......................................

Flygteknisk forskning........................................

Balans den 30 juni 1927:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i hank ....................................................

Förskott ..................................................................

Obligationer .............................................................

Utlånta medel.............................................................

Fordringar ................................................................

Inventarier in. ......................................................

38,352: 36

59,088: 4 o
29,962: 21
34,993: 56
1,348: 70
90,000: —

10,000: —

5,000: — 230,392: 87

2,952: 6 7
8,680: 49
4,314: it
10,075: —

16,002: —

5,388:14

87,835: 18 135,247: 57
Summa 403,993: —

182 -

ELFTE

Statsunderstödda

Nettobeliållning vid
räkenskapsårets

| Civilstatens änke- och pupillkassa 1

Hovkapellets pensionsinrättning 2 ......

Statens pensionsanstalt 5 ..................

; Extra provinsialläkarnas pensionskassa3

i Lärarinnornas pensionsanstalt8 .........

j Prästerskapets änke- och pupillkassa 4

'' Handelsflottans pensionsanstalt 8.........

Arméns pensionskassa8 .....................

flottans pensionskassa8.....................

j Telegrafverkets pensionsanstalter 2......

; Statens järnvägars änke- och pupillkassa2
.............................

2 Räkenskapsåret = kalenderåret.

» =1 juli—30 juni.

» =1 maj—30 april.

6 Härav avskrivning å kassans fastighets bokföringsvärde 15,000 kronor.

ingång	åtgång	Statsbidrag eller därmed jämförlig förmån	Delägarnas tillskott
43,222,457	07	45,955,087	59	50,000		1,971,052	01
1,318,263	53	1,351,859	21	3,000	—	15,767	26
120,004,545	85	129,273,858	50	13,544,236	99	3,315,150	32
274,911	59	313,672	38	8,526	G7	18,478	11
4,436,400	39	4,900,098	89	479,299	50	219,111	84
15,774,101	85	15,878,300	55	72,677	G1	262,202	28
1,351,091	01	1,374,542	14	, 290,770	09	_	_
28,178,134	91	29,102,703	25	9,777,196	63	830,659	28
7,106,254	38	7,411,037	66	2,558,852	22	356,789	84
22,595,491	23	24,283,115	77	59,034	21	914,070	76
51,801,859	27	54,676,254	20	413,101	02	2,136,778	16
räkenskaper	redovisade	enskilda fonder äro från

183

HUVUDTITELN.

pensionsanstalter.

k o m s t e r

Utgifter

Intressemedel och avkast-ning av fastigheter	Annan inkomst	Summa	Förvaltnings- kostnader	Pensioner m . m.	Andra utgifter		Summa
2,253,393	64	5,421	30	4,279,866	95	128,940	97	1.372,961	89''	45,334	07	1,547,236	43
68,141	79	6,564	84	93,473	89	5,788	78	54,012	6o|	76	93	59,878	21
6,140,857	32	8,712	89	23,008,957	52	142,060	68	13,582,562	99;	15,021	20	13,739,644	87
14,689	39	—	—	41,694	17	2,933	38	—	— j	—	—	2,933	38
231,394	93	140	_	929,946	27	13,606	35	452,641	42,	—	—	466,247	77
810,087	68	112	50	1,145,080	07	100,983	51	934,039	99	5,857	87	1,040,881	37
58,753	10	1,669	58	351,192	77	11,457	40	316,284	24	—	—	327,741	64
1,439,536	47	12,262	50	12,059,654	88	123,697	94	11,009,400	031	1,988	57	11,135,086	54
372,783	39	2,874	86	3,291,300	31	58,087	80	2,912,714	29|	615,715	—	2,986,517	09
1,073,087	61	330	14	2,046,522	72	7,939	78	350,958	40	—	—	358,898	18
2,672,913	93	10,174	4 0	5,232,967	51	65,317	07	2,293,255	Öl	—	—	2,358,572	58

förestående tabell uteslutna. Räkenskapsåret = kalenderåret.

— 184 —

STATENS AFFÄRSPost -

Debet. Ingående balans: | Tillgångar....................	1917	1918 1^19	1920 r '' * •• ■. . 1
| 34,820,548j c	2; 46,988,8371	'' 2j 50,716,191|GO| 47,332,505|3ij
Inkomster: | Postverket ...........................	1 36,606,744 9	8 j 46,283,769j — j |	7 55,471,799164 64,706,667 2 9
J Postsparbanken .......................
Postgirokontoret......................
Säger
36,606,744|981 46,283,769|l	7! 55,471,799 6	i\ 64,706,667|29|
| Uppdebiteras ökat värde å inventarier \ Postverket ....................................... Riksstatsanslag till utgifter för kapitalökning: Postverket ...........,.......... Driftförlust: Postverket .............			-| 254,092| 7	| 6| - i —
. | 1,400,0001-	[ 1,798,400 -	j • 848,600,-	-| 2,069,025|—j
1-	_ L	“1 I-	4,774,040 28
Postgirokontoret.........
Säger Omföringar. Postsparbanken ............ Postgirokontoret.........	— |~	— |—	-! - 1-	4,774,Ö40|23
— -	-i — -	[ 1 - i-	1
Sägerj Utgående balans: Skulder: Postverket ................	- —	_ i_ !	-1 - 1-	- 1-
22,745,529 u	31,881,344(4 _ I 1	1 1 2 '' 28,178,799171	31,462,582(5 2:
Postsparbanken ........ Postgirokontoret.......
Säger	22,745,529| u	! 31,881,344|4	i| 28,178,799171	| 31,462,582|52;
Summa! 95,572,822|i4 Kredit. Ingående balans: 8kulder............................................ 14,368,512| le	j 126,952,35112 I 22,745,529(14	l 135,469,483| 71 31,881,344|42	!l50,344,820|85( 28,178,799(71!
Utgifter: Postverket: Driftkostnader i allmänhet ............. 27 259 249 58 Avsättning till förnyelsefonden.........| 308 800	44,116,035|o7 335,9001—	1 I ! 54,064,199(88 1 359,600l—	68,880,707(52 600,000:—l

Tabellema upprättade på, grund av uppgifter från vederbörande affärsverksstyrelser
Hän ingå postsparbankens tillgångar vid 1922 års utgång kronor 124,860,834: 68.

185

DRIVANDE VERK.1

verket.

1921		1922	1923		1924	1925		'' 1926
52,685,313	12	61,290,671 42	2 199,523,692 20	| 218,460,227)61	.. 233,603,745	0 1	264,165,040	52
76,294,251	2 5	69,421,767 51	64,808,454	80	64,968,687	SO	63,395,360	27!	4 65,641,922	49)
_		_ ;_	6,917,706	50	7,704,062	IT	8,374,228	20!	9,503,443	58|
—	—	— i —	-		—	—	588,632	311	1,578,958	05
76,294,251)25	69,421,767)51	71,726,161)89	72,672,749:58	72,358,220	7 S	76,724,324	121
			—					-1
4,078,030	85	| 6,373,27oj—	2,052,591	15	2,199,625	_	636,000	1 -1	1,921,000	-
—		1	-	_	—	-	1 | 136,325b i|	—
-	-	~ 1-	-	_	-	-	136,325|oij	—	i
			1,110,000	_	) 799,480b i	829,807	1 88 j	| 904,101 jo ii
—	—	— 1-			-	—	685,473	061	583,995	98''
—	—	— I”	1,110,000	-	799,480)91	1,515,280)94	1,488,096) 99 j
26,890,25964	28,994,597185	26,401,598 97	25,745,262	46	29,556,740		28,912,609	66!
. '' . ‘_	_		142,892,1461*3	159,409,514	85	171,258,683	29|	194,312,596	93 j
—	—	- | —	—	—	—	•—	15,455,286	4 7j,	23,171,605	7 5
26,890,259| 6 4	28,994,597| s 5	169,293,745|80	185,154,776	81	216,270,710|3 71	246,396,812	34
159,947,854be	166,080,306178	443,706,190''54	479,286,859	86	524,520,282)i i|	590,995,273	97
31,462,582	52	26,890,259164	3 153,019,612)92	169,293,745)80	185,154,776) si	216,270,710 37
65,082.507 S 9 o	1 53,305,01515 7	I 47,806,99610 4	49,941,443	04	49,208,754	|	51,938,558	02
810,000	—	790,0001—	830,000	!—	1,170,000	—	1,220,000''—)	1,260,000	|_

s Häri ingå postsparbankens skulder vid 1922 års utgång, kronor 124,025,015:07.
4 HSri ingår vinst å postgirorörelsen för år 1926, kronor 213,355: 28.

— 186 —

. Postsparbanken: Omkostnader i allmänhet.................. Avsättning till reservfonden ............ Postgirokontoret.................................	1917	1918	1919	1920
	-	1 1 !		1 1 1
Säger	27,568,049|5S	44,451,935	07	54,423,799	88	69,480,707	53,
Leverering till statsverket av drift-överskott : Postverket .......................................	6,647,422	78	9,038,695	40	00 00 00 OO 4*	: ! 10
Till statsverket inlevererad reservation å 1922 ärs anslag >VII B. 14. Upp-rätthållande av postsparbankens verk-samhet»: Postsparbanken ................................. Leverering till riksgäldskontoret av anslagsö ver skott: Postverket ...... ................................				-	—	—		_i
		| i	-			i ;
Avföres minskat värde å inventarier. Postverket ....................................... Om föringar ■ Postverket ....................................... Utgående balans Tillgångar: Postverket .................................... Postsparbanken .............................. Postgirokontoret............................. Säger			i -			—
-	-					—
46,988,837 —	G2	50,716,191	60 — -	47,332,505	81	52,685,313 —	12 ,
46,988,837	62	50,716,191	60	47,332,505	81	52,685,313	12)

Summa) 95,572,822) 14) 126,952,351 j 211135,469,483) 711150,344,820! Sfi I

1 Häri ingår av postverkets driftöverskott för år 1926, kronor 12,443,364: 47, ett belopfp av
Anmdrtdniitg. I de å förestående tabell för postsparbanken utbalanserade tillgångar och skulder
vid 1926 års utgåhg 1,800,000 ktonor.

— 187 —

									|
1921		1922		1923		1924		1925	1	1926
				7,150,602	03	j 6,868,242 56	7,977,152	! 28]	8,703,443	58
_	_	_	_			602,924 os	397,075	92	800,000	—
—	—	—	_			-	-	724,957	82	1,365,602	77
65,892,507	90	54,095,015	57	55,787,598	07	58,582,609|68	59,527,939	52	64,067,604	37
1,047,999	76	10,401,743 3 5	1 15,326,75l|94	16,171,458	85	13,857,244	8 2	14,966,606	27
-				_		835,819	61	—			■ 1
	-	30,430,7 0	2,000	-					| i 1 “1
254,092	7 C		—			—					■
	-	-		1,110,000	-	799,480	91	'' ! 1,515,280(94	i 1,488,096|99
61,290,671	42	74.662,857	52	74,965,156	70	74,194,230	6G	77,751,070	76	1 76,504,698|oi
_	_	_	_	143,495,070	91	159,409.514185	171,258,683	29	194,312,596 93
—	—	—	—	—	—	—	—	15,455,286	47	23,384,96ljos
61,290,67114 2	74,662,857	52	218,460,227|ol	233,603,745	Öl	264,465,040|52	294,202,255|97
159,947,854''ac	166,080,3061:8! 443,706,190:54	479,286,859|86| S24,5ÖÖ’,ÖMll! 590,995,273|o7

kronor 10,443,364: 47, som inlevererats till statsverket först år 1927.

vid Slutet av åren 1924—1926 ingär jämväl behållningen & postsparbankens reservfond, uegftstide

188 —

Telegraf -

	1 1917	1918		1919	1920
Debet.
Ingående balans:
Tillgångar.........................................	120,341,955	13	139,877,768	2 5	173,886,043	66	239,372,183	74
Inkomster:
Telefoninkomster ..............................	26,662,603	66	41,444,616	50	57,525,792	59	77,233,783	56
Telegrafinkomster ..............................	8,351,523	35	10,856,740	70	12,327,332	86	12,898,567	57
Radioinkomster .................................	_	_	_	_	_	_	_
Inkomster av fastigheterna..................	—	—	-	—	—	—	—
Säger	35,014,127loi	52,301,357	20	69,853,125	45	90,132,351	13
Riksstatsanslag till utgifter för kapi-
talökning......................................	9,863,668	78	21,950,966|20	26,665,179	32	23,311,179|2S
Ökat kassaförlag..............................	_	_		_	_	_		•
Utgående balans:
Skulder........................	23,420,027		35,477,336)58	74,298,297	84	77,517,548jl«
Summa	188,639,778	2 9''249,607,428	23	344,702,645	77	430,333,262	2G
Kredit.								‘|
Ingående balans:
Skulder...........................	13,747,883	03	23,420,027	37	35,477.336|ö8	74,298,297	34
Utgifter:
Avlöningar, pensioner och dyrtidstill-
lägg m. m..............................	11,628,921	26	29,382,488	70!	46,435,754	39	50,807,553	97
Övriga omkostnader.....................	8,888,326	59	14,842,323	17	22,486,152	46	28,742,278	45!
Avsättning till förnyelsefonden......	_	—	_		_	_	_	_
Avskrivningar........................		—		—1		—		—i
Säger	20,517,247	85	44,224,811	87 j	68,921,906	85	79,549,832	42i
Driftöverskott, att till statsverket in-
levereras.................................	14,496,879	16	8,076,545	3 31	931,218	60	10,582,518	71 j
Minskat kassaförlag ........................				-	—	- -	_:
Utgående balans;				1	.
Tillgångar..........................................j 139,877,768	25	173,886,043	66 239,372,183	74	265,902,613	7 9i

Summa| 188,639,778| 291249,607,428|281344,702,645! 771430,333,262| 2 e

1 Häri ingår ett belopp av kronor 7,419,279:11, utgörande förskotterat kassaförlag, som icke

2 » » » » > » 3,087,833:87, » till kassaförlag avsatta vinstme 8

Driftöverskott för år 1926, varav kronor 1,779,827: SO inlevererats till statsverket först år 1927.

verket

mai	1922	1923	1	1924		1925		1926
| j i 265,902,613 7öj	297,048,138	82	317,566,266	: : ™l	1 328,759,890[	i : 10]	1 ! 334,440,014j I5i	336,891,495|	28j
88,677,397 j	7 2j	75.977,765:55	72,893,368!	77:	69,541,641	32	1 1 ! 69,389,009! 92	72,311,861	4 9
10,887,0111	49	9,603,7351	90’	8.531,923(99,	7,672,536!	08	8,077,451	89	8,518,165	46
				624,068	64!	653,183j	79	2,033,703131	2,094,228	—
_	—	- 1		—	-1	—	—	82,210| 2 5	8,426	25
99,564,409121] 1 ]	85,581,491	45	82,049,361|40i	77,867,361	64	79,582,374	87	82,982,681	2 0
24,071,379! it	27,511,660	99	20,386,360	79	20,627,600|68	8,211,675	57	10,501,462|l7
	-			-		- !	-		—	397,886	84
84,591,694 08	77,598,171	1 —i 60,986,154	47	1 1 1 55,097,773| 13| 51,344,153|0i	53,968,067	17
474,130,096119 i ''	487,739,452	26	480,988,143! 3 9	482,352,625] 6 5 1	473,578,218] 20 ■	-184,691,592|ei i i
77,517,548! le	; 84,591,694|os	77,598,171	—	s 64,073,988|34	55,097,773; 13	51,344,153	61
% 46,072,471	4 5	37,898,898	09	34,633,237	47	33,503,867	19	35,025,675	94	35,861,424	59
29.545,386	06	21,933,106	20	, 22,604,527	40	21,611,872	21	24,895,514	28	26,491,429	81
		—	—	2,200,000	—	2,200,000	—	2,800,000	|—	2,800,000
4,995,713	84	—	—	1 -	—	—	—	—	—	—	1—
80,613,570	85	59,832,004! 2 9	59,437,764187	57,315,739	40	62,721,190	122	65,152,853190 •
18,950,838 86	25,749,487| 16	] 22,611,596|bs	20,551,622	i 2*	16,861,184)65	j 5 17,779,827|80
	-	i	-	- i-	5,971,261	42	2,006,574	97	'' -	1—
I 1 297,048,138|82	[ 1 317,566,26b	i 1 | i ! ! 73| 321,340,610199	| 334,440,014	lin	1 ] i 336,891,495)28 ] 350,414,757	1 |80
; 474,130,096|19| 487,739,452	’2C	480,988,143! 3 9	482.352,625'' s 5	! 473,578,218''20	! 484,691.592l«l

förut upptagits i balansen.

del, som icke förut upptagits i balansen.

— 190 —

Statens

1917		| 1918		1919	1920	—
723,203,065	66	782,750,604	25	941,722,961	55	1,013,023,381	98
161,943,053	60	1 254,934,891 js 9	297,418,575	11	3 341,959,230	11
494,298	79	489,056; 2 9	549,665	19	1,058,638	81
—		—	—	11,070,939	50	_	_
162,437,352	89	255,423,947168	309,039,179	so	343,017,868	42
-	-	60,298,170! so		-	—
47,993,100		67,606,800	-	79,426,300		B 66,588,146	88
	_	49,000,000	_	11,298,170	96
30,872.257	22	73,237,814	52	53,813,804 46''	90,989,581	68

Debet.

Ingående balans Tillgångar

..............................

Inkomster:

Trafikinkomster ........................

Inkomster av hushyror och arrenden

m. m.....................................

Riksstatsanslag för täckande av driftförlust
...............................

Säger

Driftförlust....................................

Riksstatsanslag till utgifter för
kapitalökning:

Verklig kapitaliseripg .....................

Tillfällig försträckning för täckande av
driftförlust ..........................

Utgående balans:

Skulder.

Skulder

Kredit.

Ingående balans:

19,317,818

2,377,221
1 8,427,986
134,698,624
9,676,000

,288,317,337	41	l,395,300,416j7 7|
30,872,257	2 2	73,237,814 52]
4,096,696	68	5,139,925 14
35,416,658	97	14,926,075 43
266,243,762	99	271,814,179 28
9,965,000		17,159,000 —

7 71 1,513,618,978

53,813,804

9 61

155,179,832|»3

7,257,519^6]

- I—T

i

- I-I

315,722,1181641 309,039,179

5,693,067

10,002.209

278,857,611

18,882,000

313,434,888
29,582,979|80

Utgifter:

Styrelsen .................................

Gemensamma utgifter ...............

Linjeförvaltningarna..................

Avsättning till fömyelsefoud......

Säger

Driftöverskott, att till statsverket inlevererar
....................................

Avskrivning .................................

Från kapitalkontot avfört:

Försträckning till täckande av driftförlust
enligt riksdagens beslut...

Värdet å försåld järnväg och rullande
materiel ...............

Aterleverering av riksstatsanslag ...

Utgående balans:

Tillgångar ....................................1782,750, G04| 2b| 941,722.961 jösj 1,013,023,381 jas! 1,091,762,306

40 J 4 71 25,000,000

- I-I

25,000

Summa[964,505,775| 2 71 1,288,317,337] 411 1,395,300,41ö|77| 1,513,618,978

* Häri iögår krigstidshjälp för år 1916 ......................... kronor 2,214 522-20

» 2 kngstidstillfigg för år 1917 ...... kronor 8,259,072- 9 9

samt kngstidshjälp för åren 1917 och 1918 » 10,262,697: 76 770. -.

4 Harav kronor 13,519,032: 91 å Luossavaara—Kirunavaara aktiebolag''uppdebiterad fordran
3 » 13,470,943: 7 9 2 » •> „

6 » -> 3,778,599:38 » » :>

15 2 från statsbanan Rönninge—Södertälje—Jama överlämnade vinstmedel enligt kungl. brev

_ .,9i0............................................................... kronor 82,246:88

samt värdet å den av nksgäldskontoret å exekutiv auktion in -

ropade Skara—Timmersdala järnväg .

408,000: — 490,246:

88.

191

järnvägar.

	"T3C	. ujygrgjL. -J-jl	—	—:----		—	—		1
1321		1922		1923		1924		1925	''	192.6
1,091,762,306	08	1,127,172,648	06 |	1,151,449,975	17	1,133,682,423	39	1 1,160,050,521	1 81;	1 1,182,783,732	02
4 252,979,709|	90	6 202,463,721	59	180,654,285	i 7öi	174,500,964	9 2	| 181,604,305	1 211 |	186,222,202	: 78 j
4,264,688''	94	4,577,499	24	4,276,796	831 1	4,386,916	48	5,048,785	86! i -1	5,037,194	621
257,244,398,84	207,041,220	74 -	184,930,082	6D| —	178,887,881	40	186,653,091	07 j	191,259,397 '' __	351 — 1
43,765,931	60	7 37,456,200		8 22,962,300	|	35,923,000		1 ! , j 28,480,117i64|	19,673,000	; _
						—	—	—	—	_	—
87,440,692	06	104,569,107	77	116,370,820	11	118,fil 1,353	56	113,472,446	08	109,254,439	95 j
1,480,213,328	58	1,476,239,176	57	1,475,713,177	87	1,467,304,658	36	1,488,656,176	65	1,502,970,569	32!
90,989,581	68	87,440,692	06	104,569,107	77	116,370,820	11	118,811,353	56	113,472,446	08
5,801,594	88	4,466,980	05	3,705,456	93	3,338,482	37	3,681,631	8 4	3,639,918	29
11,851,132	79	10,698,438	20	11,191,591	53	12,292,994	76	13,992,338	56	14,247,137	44
207,572,937	27	148,175.094	85	121,309,782	17	116,309,447	82	124,126,029	17	126,585,656	09
24^790,000	—	19,425,300	—	14,561,995	24	10,685,655	14	13,802,000	—	13,926,400	— |
j 250,015,6(54	94	182,765,813	10	150,768,825 87	142,626,580	09	155,601,999	57	158,399,111	82
7,228,733	90	24,275,407	6 4	34,161,256 72	36,261,301	31	31,051,091	50	32,860,285	53
—	—	—		900,000	—	—	—	—	—	—	—
_	-			35,298,170	96			_	_	—	:
			_	_	_	—		408,000	—	1,444,545	—|
4,806,700|—	30,307,288 60	16,333,398	16	11,995,434	9 8		—	340,000
1 1,127,172,648^06	1,151,449,975	17	1,133,682,423	39	1,160,050,521	86	1,182,783,732	02	»1,196,454,180	89
1,480,213,328|58	| 1,476,239,176|öV	! 1,475,713,177187	1,467,304,658	36	1,488,656,176|65	| 1,502,970,569	32

v Härav kronor 9,764,200:— under åren 1912—1921 för dubbelspåret Rönningo—Ström lyftade

8 Härav kronor 44,300: — överförda från statens vattenfallsverk jämlikt kungl. brev den s*/s 1923.

9 Häri ingå av statens järnvägars driftöverskott för åren 1920—1922 kronor 24,476,366: 19

» » » » » '' » sår 1926 »___2,360,28ö: 58 26,836,651: 72.

192 -

Statens vatten -

	1917		1918		1919		1920
Debet.
Ingående balans:
Tillgångar ....................................	129,802,313	26	151,362,953	69	181,177,654	97	224,393,326	24
Inkomster: Statens kanalverk ..............................	| 709,049 21	977,174	84	1,035,935	41	1,333,433	51
Dito kraftverk ....................................	7,393,332''8ö	9,634,130	07	12,491,807	91	15,374,062	63
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	441,100*3 2	395,680	14	363,494	15	405,720	81
Säger	8,543,481	88	ll,006,985!or,	13,891,237147	17,113,216	95
Driftförlust:
Statens kanalverk................................ ‘	—	—	''	—	29,391109	74,371	17

Riksstatsanslag till utgifter för
kapitalökning:

I Statens, kanalverk ........ l 515,000j—

; Dito kraftverk ....................................j 11,649,000!—

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning! 586,37ö| —

| Centralförrådet....................................j 400.000J_

Säger! 18,150,375!—| 19,702,308

1,700.000 —
12,990,000''—''
4,712,308! —

2,449,000!— 2,320,000 —

19,056,760!—! 29,278,366 e 7
1,579,602! 70 j 5,085,834102
1,000,000;-| 775,000 -

Omföringar:

f Statens kanalverk.................................

1 Dito kraftverk ....................................i

j Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning!

Säger!

I-''

Utgående balans:

Skulder:

Vattenfallsstyrelsen..................... | 3,243,575 02

Statens kanalverk ........................... 1,214,536 S 9

Dito kraftverk ................................ 1,580^229 8?j

Dito vattenfallsverks f astighetsförvalt-(

ning.............................................| 667,912 —|

Centralförrådet.................................| 863,818 04,''

24,085,362!70! 37,(59,200:69

148,608l?o
— ! — ; 350,000:-

— — "~!—f'' 498,608170

6,040,850!o5: 13,251,869192! 15,136,964(09
1,383,097!—| 759,882147 884,37086!

2,865,544! 2 8 i 1 ] ,933,471 j 6 2 13,841,430! 41

2,148,289|si
1,279,684 eii

l,832,892ill

4,399,41lji5

Sägerj 7,560,070!82| 13,717,465|7öj 32,177,527!27

3,884,107; 2 4
1,248,461 4 1

Utgifter:

| Statens kanalverk................................. 499 207!98

! Dito kraftverk ............ .................;..... 2,069356 Öl!

; Dito vattenfallsverks fastighets förvaltning 59,925|os!

,560,070(82] 13,717,465(7 5! 32.177.527 2 7

Summall 59,056,240| 9 6 |l95,789,712)4 9j251,361,173| 5 01317,534,057179;

Kredit.

Ingående balans:

1 Skulder .............................................j. 2,420,953(2 71

908,582
3,989,238
99,289
4,997.110 n4

1,065,326 öoi 1,407,804(68''
6,328,890 97! 8,944,862|94
_ 204,792|l8; 279,943! fi?.

7,599,009(6 0 ( 10,632,6111181

Säger] 2,628,489(02

1 Härav kronor 485,000: — överföring från hyggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge

193

fallsverk.

1 1921		1922		1923	1924	1925	1926	''
I 265,342,697	67	293,614,796	02	318,479,668	61	» 317,873,308	47	325,687,370 0 3	335,945,192	88
j 1,046,292	29	1,288,935	58	1,353,811	28	1,402,927	50	1,416,129	88	1,475,076	59
14,936,895	48	16,248,013	59	17,012,957	14	18,255,384	67	20,403,772	21	22,362,185	21
470,263	04	514,637	55	469,557	93	507,500	19	498,084	26	484,904	08
16,453,450	81	18,051,586	72	18,836,326	86	20,165,812	36	22,317,986	80	24,322,165	SB
140,596	21	_	-	_	_		_	_		_
3,402,000		1 3,615,000		1,751,000		1,750,000		400,000
39,144,317	50	14,336,052	80	7,119,000	—	6,182,888	—	10,064,450	—	10,049,000	—
4,806,384	08	1,601,358	09	155,937	75	163,600	—	64,300	—	—	_
| 3,025,000	—	1,300,000	—	100,000	—	—	—	—	—	—	—
1 50,377,701	58	20,852,410	89	9,125,937	75	8,096,488	—	10,528,750	—	10,049,000	—
_		10,000						1,142,977	67	647,200
117,554	65	2,324,572	74	500,000	—	2,439,391	94	7,652,105	55	15,068,930	67
3,020	—	20,000	—	56,350	—	—	—	131,960	75	—	—
120,574	65	2,354,572	74	556,350	_	2,439,891	94	8,927,043	97	15,716,130	67
[ 5,805,208	86	13,281,703	66	4,126,715	29	3,628,614	89	3,553,138	09	3,683,432	87
1,118,014	31	283,335	73	407,027	88	622,267	63	403,811	88	762,009	80
7,856,469	11	11,635,091	98	13,564,895	02	14,234,662	99	15,514,562	31	17,385,955	48
743,919	10	319,624	44	301,720	32	160,925	73	96,187	67	143,130	30
446,296	38	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
15,969,907	26	25,519,755	76	18,400,358	61	18,646,470	74	19,567,699	96	21,974,527	46
348,404,928	13	360,393,122	18	365,398,641	22	367,221,471	51	387,028,850	25	408,007,016	88
37,995,334	04	15,969,907	26	25,519,755	76	18,400,358	51	18,646,470	74	19,567,699	95
1,186,888	50	984,173	41	983,481	73	1,001,573	88	1,048,008	77	1,142,781	74
8,751,623	88	8,492,271	09	8,367,151	08	8,038,200	40	8,789,429	97	9,676,243
444,669	73	346,583	46	411,735	42	455,618	68	452,284	97	402,123	80
10,383,181	61	9,823,027	96	9,762,368	28	9,495,392	91	10,289,723	71	11,221,148	54

Ström av 1915—1916 års anslag till utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön.
13 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1937. II.

194

	1917		1918		1919		1920
Leverering till statsverket av
driftöverskott:
Statens kanalverk.................................	160,132	33	209,841	28	68,592	03	—	- ■
Dito kraftverk ...................................	2,362,944	86	1,650,205	79	5,381,388	99	8,723,910	94
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	120,767	79	194,829	09	201,390	89	158,702	02
Säger	2,643,844	98	2,054,876	16	5,651,371	91	8,882,612	96
Återleverering av riksstatsanslag:
Statens kanalverk.................................	—	—	—	—	—	—	—	—
Dito kraftverk ...................................	—	—	—	—	—	—	—	—
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	—	—	—	—	—	—	--	—
Säger		—	—		—	-	—	—
Omföringar:
Statens kanalverk.................................	—	—	—		—
Dito kraftverk ...................................	—	—	—	—	—	—	350,000	—
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning	—	—	—	—	—	—	148,608	70
Säger	—	—	—	—	—	-	498,608	70
Utgående balans:
Tillgångar:
Vattenfallsstyrelsen...........................	3,243,575	02	6,040,850	05	13,251,869	92	15,136,964	09
Statens kanalverk.....-.........................	30,385,957	24	32,113,268	60	33,870,462	04	36,314,950	43
Dito kraftverk .................................	95,779,008	32	114,049,009	03	142,955,224	32	171,645,447	23
Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt-								j
ning.............................................	20,700,595	07	26,994,842	68	28,216,358	81	35,521,874	48
Centralförrådet.................................	1,253,818	04	1,979,684	61	6,099,411	15	6,723,461	44
Säger| 151,362,953	6 »1181,177,654	97	224,393,326	24	265,342,697	67
Summal 159,056,240	96	195,789,712	49	251,361,173! 5o|317,534,057	7 9

Statens

Debet. Ingående balans.	1917		1918		1919		1920
Tillgångar (netto).................................	241,257,892	24	257,078,854	92|280,299,930	30	450,045,703	59
Inkomster: Skogsdomänerna .................................	55,011,728	86	61,562,441	02	49,026,577	12	54,220,819	66
Jordbraksdomänerna ...........................	1,820,624	15	1,765,788	65	1,868,107	82	2,122,998	40
Förnyelsefonden för återväxtkostnader...	—	—	—	—	—	—	—
Återbetalda pensionsmedel ..................	1,248	50	1,419	28	2,083	85	2,965	56
Riksstatsanslag:
Nionde huvudtiteln...........................	308,775	22	435,000	—	410,000	—	847,000	—
Självkostnader å domänfondens virkes-lager .............................................	_		_	_	4,883,913	48	7,440,068	12
Säger	57,142,376	78	63,764,648	95	56,190,682	27	64,633,851	74
Driftförlust ......................................	—		—	-	—	—	—	-

1 Häri ingår av driftöverskottet för år 1936, kr. 13,101,017: 34, ett belopp av kronor 6,301,017: 84,

195

1921	1922	1923	1924	1925	192G
_				304,762	1 7	370,329	55	401,353	67	618,121	06
6,165,264	57	13,740,352	25	7,756,742	50	7,445,806	06	10,617,184	27	12,914,342	24
125,777	24	25,593	81	168,054	09	57,822	51	51,881	Öl	95,799	29
6,291,041	81	13,765,945	56	8,228,558	76	7,873,958	12	11,070,419	45	13,628,262	59
				147,000		725,000
	—	—	—	1,969,300	—	2,300,000	—	1,200,000	—	1.000,000	—
—	—	—	—	267,000	—	—	—	450,000	—	79,026	26
—	—	—	—	1,076,000	—	300,000		500,000			—
—		—	—	3,458,300		3,325,000	—	2,150,000	—	1,079,026	2 5
3,020		20,000						1,137,245	78	100,000
_	—	—	—	56,350	—	—	—	105,307	40	—	—
117,554	65	199,572	74	—	—	2,439,391	94	7,684,490	79	13,226,130	67
—	-	2,135,000	—	500,000		—	—	—	—	2,390,000	—
120,574	65	2,354,572	74	556,350	—	2,439,391	94	8,927,048	97	15,716,130	67
5,805,208	36	13,281,703	66	4,126,715	29	3,628,614	39	3,553,138	09	3,683,432	87
39,947,573	88	43,022,657	47	44,815,917	—	46,087,180	87	46,241,224	40	46,860,795	61
204,942,365	61	219,397,004	22	227,810,220	87	237,573,646	99	256,261,952	48	282,022,876	24
36,973,351	79	38,113,303	26	37,930,455	31	35,507,927	78	27.498,877	46	14,227,644	16
5,946,296	38	4,665,000	-	3,190.000	—	2,890,000	—	2,390,000	—	—	—
293.614,796	02	318,479,668	61	317,873,308	47	325,687,370	OH	3.35,945,192! 8»	1 346,794,748	88
348,404,928	13	360,393,122	18	365,398,641	22	367,221,471	Öl	387,028,850	26	408,007,016	38

domänverk.

1921	1922	1923		1924	1925	1926
445,259,694	28	457,070,307	48	441,129,036	16	429,110,953	42	424,916,510	24	423,469,418	70
23,171,257	17	27,445,610	83	28,720,836	26	26,374,832	67	27,612,067	51	32,290,906 2,724,858	19
2,371,264	15	2,570,700	16	2,568,232	94	2,578,180	41	2,621,517	90	Öl
2,918,156	39	1,246,052	61	—	—	1,688,285	99	1,812,301	70	1,802,743	60
4,776	67	—	—	20,224	12	12,164	63	15,145	64	—	—
1,339,000	—	1,341,200	—	1,310,032	—	1,280,048	—	938,602	—	609,371	—
9,932,406	16	5,378,731	22	4,819,091	48	4,069,628	89	4,296,738	62	3,592,769	57
39,736,860	54	37,982,294	82	37,438,416	80	36,003,140	59	37,296,373	17	41,020,648	37
5,097,541	92	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—

varav kronor 4,995,494: 68 inlevererats till statsverket under år 1927.

1918

1919

Ökat värde å domänfondens fastigheter
och inventarier:

Skogsdomänerna ...............................

Jordbruksdomänerna ........................

Inventarier.......................................

Säger

till skogsbärd tjänlig mark

Flottleds fonden ................................

Biksstatsanslag till utgifter för kapitalökning
.........................................

Summa

Kredit.

Utgifter:

Styrelsen ..........................................

Skogsdomänerna .................................

Jordbruksdomänerna ...........................

Fömyelsefonden för återväxtkostnader ...
Domänfondens virkeslager.....................

1917

1920

lust

Säger

Leverering till statsverket av driftöverskott
.......................................

Minskat värde å domänfondens
fastigheter:

Skogsdomänerna ..............................

Jordbruksdomänerna ........................

Inventarier.......................................

Sägerj

Medel till inköp av skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark ......

Flottledsfonden ...........................

Utgående balans:

Tillgångar (netto) ..............................1257,078,854

		311,751	03	135,235,934	02	1,344,400
—	—	—	—	26,612,278	26	731,100	—
—	—	—	—	—	—	878,516	33
		311,751	03	161,848,212	28	2,954,016	83
9,128,365	04	10,563,330	35	12,758,435	85	14,184,033	07
—	—	—	—	_	_	_	I
—■	—	—	—	191,628	27	427,384	_
307,528,634	Öl	331,718,585	2 61511,288,888,9 7 1 \	532,244,988	73
; 272,686	43	485,712	70	675,967	16	600,776	88
16,330,959	63	21,450,888	76	24,401,469^8	28,723,742	83
256,702	47	202,208	25	505,046 85	1 2,486,566	98
2,415,461	54	2,214,472	88	1,218,840:42	1,503,597	14
	—	—	—	—	—	4,883,913	48
—	—	-		-	-	-
19,275,810	07	24,353,282	09	26,801,323(61	38,198,596	81
23,015,903	45	17,937,007	82	1 23,878,531 L 2	25,947,484	8 9j
						1,929,840
—		—	—	—	—	8,089,235	—
—	—	—	—	—	—	61,702	40
-	—		—		—	10,080,777	40
8,158,065	57	9,128,365	04''	10,563,330	35	12,758,435	85}
-	-1	-	_1 i	— |		—	—J
257,078,854	92	1 | 280,299,9301	| 3 0 j	| 450,045,703	l 59(445,259,694	! 28!

Summai307,528,634j I

331,718,58512 51511,288,888''9 71532,244,988| 7 si

Häri ingar ett belopp å kr. 2,0o8,270: 68, utgörande under tidigare år för mycket redovisade
1 Häri driftöverskottet för år 1926, kr. 9,832,337: 19, som först år 1927 inlevererats

— 197 —

1921	1922	I 1	1923		I 19*24	I 1925	1926
1 2,013,874	86					4,257,212)	!			273,340
3,986,700	_	6,506,185	—	1,675,100	—	357,500	-1	—	—	1,311,900
256,883!	44	49,974	91	66,899	09	79,810]	*i|	91,720	84	29,984	6 3
6,257,458;	80	6,556,1591	9i!	1,741,999	091	4,694,522	21|	91,720;	841	1,615,2241	68
15,047,713	80	15,694,605	1	16,860,509	11	12,936,610	0 7 i	13,436,190	2 7	14,206,932	09
4,647,255	10	5,134,370	42	5,312,137	20	5,657,604	0 71	5,478,915		5,371,317	12
579,689	48	78,398	82	10,000,000	—	—	_		—	|
i~- • ~ 516,626,212	92	522,516,135	95	512,482,098	85	488,402,830	36	481,219,710	06	485,683,540	91
780,916	89	818,389	75	953,839	54	909,279	86	945,548	54	914,863	53
32,585,326	28	20,140,695	28	18,396,498	31	22,497,604	72	22,917,142	24	23,531,853	59
757,044	26	1,033,630	46	1,017,304	05	1,018,419	79	1,131,138	20	1,127,047	15
1,597,302	93	1,634,742	91	1,700,303	99	1,061,042	41	1,130,123	02	1,317,808	39
9,113,812	15	8,258,662	18	5,378,731	22	4,819,091	48	4,069,628	89	4,296,738	52
—	—	5,097,541	92		—	—	—	—	-	—	—
44,834,402|46	36,983,662	40	27,446,677	11	30,305,438	26	30,193,580	89	rSl, l»8,311	18
		10,000,000		34,339,355	40	9,990,539	69	5,697,702	33	7,102,792	28
		14,708,469		756,137		1,017,695	86	2,557,194
487,600	—		—	—	—	i	—	707,600		—	—
49,869	91	—	—	—	—	—	—	—	—		—
537,469	91	14,708,469	—	756,137	—	| 1,017,695	86	3,264,794
14,184,033	07	15,047,713	30	15,694,605	1-	16,860,509	11	12,936,610	07	j 13,436,190	[27
—	-	4,647,255	10	5,134,370	42	5,312,137	20	5,657,604	07	5,478,915	54
457,070,307	(48	441,129,036	1 I15	429,110,953	42	424,916,510	24	423,469,418	70	8 428,477,331	j 64
516,626,212	|92	| 522,516,135	19 5	512,482,098! 8 5	488,402,830j 3 6	481,219,710	06	485,683,540191

inkomster av jordbruksdomänerna.
till statsverket.

198

Statens utarrenderade

	1	n	k 0 m 8	t	e r
	Arrende-		Diverse
	medel		1 inkomster		Summa
! Stockholms län.......................	150.164	33	901	14	151,065	47
Uppsala » ........................	77.420	—	4,607	93	82,027	93
1 Södermanlands » ........................	141,852	08	11,110	31	152,962	39
Östergötlands » .......................	285,119	25	28,824	50	313,943	75
Jönköpings » ........................	99,451	—	25,067	74	124,518	74
i Kronobergs » .....................	27,520	—	56	61	27,576	61
! Kalmar » ......................	132,916	37	3,655	06	136,571	43
j Gotlands s> ........................	8,971	—	_	_	8,971
Blekinge » ........................	23,676	42	2,240	74	25,917	16
Kristianstads » .......................	209,467	83	5,044	27	214,512	10
| Malmöhus » .......................	550,356	51	4,544	22	554,900	73,
Hallands x, .......................	55,213	08	1,576	92	56,790	_
j Göteborgs och Bohus » ................. ......	113,306	76	5,172	58	118,479	34
j Alvsborgs » ........................	82,678	—	13,646	59	96,324	59
Skaraborgs » .....................	329,044	66	20,758	25	349,802	91
i Värmlands » .....................	43,569	50	2,267	51	45,837	01
1 Örebro » ..................	100,500	50	11,529	01	112,029	51
Västmanlands > .................. .....	114,163	09	2,437	38	116,600	47
| Kopparbergs » ........................	2,610	—	22	50	2,632
[ Gävleborgs » .......................	2,850	—	_	— I	2,850
Västerno rrlands » ........................	800	_	_		800
Jämtlands » ........................	3,974	81	9,553	14	13,527	Säl
Västerbottens » .......................|	4,505		_		4,505
Norrbottens » ........................	14,005	7ö|	—	—	14,005	76
Summa |	2,574,135	95!	153,016	40l	2,727,152	85

Statens reproduktionsanstalt.1

Debet.

Ingående balam

Tillgångar............................................................................................... 3 252,915: 2 8

Inkomster.

Inkomster av litografiska avdelningen .......................................... 151,865: 47

» » typografiska * .......................................... 131,816: 9»

» » pappers- » .......................................... 5,911:4 0

» » blankett- » .......................................... 8,388: 83

Ränta å av riksgäldskontoret förvaltade medel .............................. 1,187:08 299 169-77

Utgående balans Skulder.

..................................................................................................... 49,388: so

Summa 601,473: 85 1 2

1 Räkenskapsåret = 1 juli—30 juni.

2 Statens reproduktionsanstalts tillgångar den 1 juli 1926 hava till beloppet fastställts
genom kungl. brev den 27 juni 1927.

199 —

jordbruksdomäner.

U t g i f t e

Avkort- ningar	Avlöning åt domän-intendenter	Besekostnader 1 vid domän-förvaltningen |
7,753	74	5,136		3,114	1 05 j
26,177 !	9 6	4,615	—	1,832	7 0 j
20,935	33	4,902	—	2,729	44 |
66,589	58	6.117	—	4,510	1 4,
13,898	60	9,025	—	3,395	0 7 J
2,723	98	—	—	—	—
36,325	2 0	3,740	—	2,816	65
6,500	—	—	—	69	—
850	—	—	—	33	85
58,405	28	5,836	—	2,588	75
110,650	41	6,187	—	5,810	29
7,196	53	1,632	—	394	35
34,215	68	4,896	—	3,872	74
20,957	6 3	5,776	—	2,838	60
75,237	—	6,237	—	8,556	79
4,230	—	—	—	—	—
8,873	2 7	4,257	—	1,676	81
63,618	97	5,588	66	4,339	31
1,100		—	—	440	05
215	-	—	—	107	25
	_	—		1	—
566,454	|ie	73,944	(sel 49,125	84

„ i Övriga ostnader	Summa		Överskott eller underskott (-J-) |
19,704	.«!	35,708	14	115,357	88]
9,633	9o:	42,259	56	39,768	37
39,563	8 |	68,130	65	84,831	74
36,485	51	113,702	28	200,241	52
15,324	30	41,642	97	82,875	77
4,540	6 2	7,264	60	20,312	01
20,632	17	63,514	02	73,057	41
1,605	87	8,174	87	796	1 s;
	_	883	85	25,033	31
33,696	41	100,526	44	113,985	66
57,616	82	180,264	52	374,636	21
6,823	64	16,046	52	40,743	48
31,808	G5	74,793	07	43,686	2 7
16,463	96	46,036	19	50,288	40
82,010	81	172,041	60	177,761	81
9,021	76	13,251	76	32,585	25
20,337	2 2	35,144	30	76,885	21
18,542	14	92,089	08	24,511	39
2,672	10	2,672	10	-f 39	60
2,567	27	4,107	32	-fl ,257	32
4	09	4	09	795	91
4,985	60	5,307	86	8,220	10
264	66	264	66	4,240	34
5,511	10	5,511	Ilo	8,494	«6
439,816	! 8 3	1 1,129,341	I49	1,697,810	86

Kredit.

Utgifter.

Avlöningar ..............................................................

•Övriga omkostnader..................................................

Avsättning till förnyelsefonden ................................

Driftöverskott att till statsverket inlevereras ...........

Utgående balans:

Tillgångar

148,724: 26
122,891:14

10,000: — 281,615: 4 0
........... »17,554:87

...... 302,303:58

Summa 601,473: 85

Beloppet inlevererat till statsverket under budgetåret 1927—1928.

— 200 —

Statsverkets inkomster

Revisorerna, som på grund av stadgandet i 16 § i gällande instruktion hava att upprätta
året 1926—1927 samt mellan de i riksstaten uppförda anslagen och utgifterna å dessa under
rättade budgetredovisningen för meranämnda budgetår grundade tabeller.

i j Statsverkets inkomster: j Egentliga statsinkomster ......... Inkomster av statens produktiva fonder........................ Andel i riksbankens vinst........ I anspråk tagna kapitaltillgångar Lånemedel ...............	I '' Inkomster	Utgifter	Behållen inkomst	I riksstaten beräknad in-komst
571,338,950 109,526,900 16,000,000 54.654,638 48.333,155	75 40 52	23,927,591	18	547,411,359 109,526,900 16,000,000 54,654,638 48,333,155	57 40 52	516,572,600 110,167,500 16,000,000 54,757,545 48.333,155	:
Summa	799,853,644	67	23,927,591 |is	775,926,053	4 91745,830,800	— |

; ’ j j Statsverkets utgifter: ; Verkliga utgifter ....................... ! Utgifter för kapitalökning ...........	Tillgång
Anvisat på 1926-1927 års riksstat	Reservation den V? 1926	Inkomster Från andra anslag eller inkomsttitlar	för anslaget j Särskilda uppbörds- medel
634,306,647 111,524,153	-	100,507,589178 85,212,890|28	15,681,641 11,478,252	04 75	70,121,291 1,879,026	22 25
Summa	745,830,800	—	185,720,48o|oi	27,159,893	79	72,000,317	47

20]

och utgifter.

tabeller till jämförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under budgetsamma
budgetår, få i sådant avseende avgiva följande på den av riksräkenskapsverket upp -

Underskott, som ersatts av:		Överskott, som tillförts:	1
Utgiftsanslag	Kassafonden	Summa		Utgiftsanslag	Kassafonden	Summa	1
7,524,086	åt	2,390,502	88	9,914,589	05	15,954.074	34	24,799,274	28	40,753,348	62
_	—	9,468,521	76	9,468,521	75	335 342	—	8,492,580	15	8,827,922	15
_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-*	—
2,650	58	142,125	67	144,776	25	—	12	41,869	65	41,869	77
—	—	—	—	—	—	—	—	—		—
7,526,737	25	12,001,149	80	19,527,887 05	16,289,416	46	38,333,724|o8	49,623,140	54

*—''	Disposition	-	Merutgift, som ersatts av kassa-fonden
Samma	Utgifter för anslaget	Reservation den s0/e 1927		Besparing, som tillförts kassa-fonden
Direkta utgifter	Till andra anslag eller inkomsttitlar	Summa
820,617,169 210,094,322	04 23	752,636,824! 2 5 129,297,080] 9 6	19,744,188 2,194,140	84 97	71,083,407 55 78,581,208|96	843,464,420 210,072.430	64 8i	34,051,748	72	11,204,497 21,891	12 86
1,030,711,491	27	881,933,90512 0121,938,329	81	149,664,616 50	1,053,536,851	Öl	34,051,748	72	11,226,388	48

— 202

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m.

Med ledning av vederbörande räkenskaper samt från vissa ämbetsmyndigheter lämnade uppgifter
hava revisorerna låtit upprätta nedanstående tabell över kostnader för kommittéer och
utredningar genom sakkunniga m. m., vilka bestritts från vederbörande huvudtitlars allmänna
kommittéanslag.

Kungl.

brev m. m

j A) Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, vilkas uppdrag
avslutats eller förklarats vilande.

Justitiedepartementet.

| 1910 u/s j Försäkringslagstiftningskommittén (förut ob

ligationsrättskommittén) ......................

i 1924 2% | Sakkunnig vid fortsatt utredning rörande

social arrendelagstiftning m. fl. lagfrågor...

! 1924 -9/s I Sakkunnig vid fortsatt beredning av frågor
om lagstiftningsåtgärder rörande vissa förbrytare
.............................................

1924 6/12 Fil. doktor N. Herlitz för utredning rörande

allmänna handlingars offentlighet ............

| 1925 ,3/s Hovrättsassessorn P. Santesson för biträde
vid vissa utredningar ...........................

1925 ,0/t i Sakkunniga angående lagstiftningsåtgärder i

fråga om behandlingen av samhällsfarliga

återfallsförbrytare m. m.........................

1925 ’% Hovrättsrådet Q-. Siljeström för biträde med

vissa utredningsuppdrag .................

1925 Vid Revisionssekreteraren S. Dahlqvist för dito

dito ...................................................

1925 16/io Sakkunniga i fråga om ändrade lagbestämmelser
till motverkande av fylleri och

dryckenskap ....................................

1925 •/•• Sakkunnig angående ändrad ordning för samarbete
mellan regering och riksdag i utrikespolitiska
angelägenheter..................

1925 2,/n Sakkunniga angående de icke rättsbildade
domsagobiträdenas ställning i avlönings hänseende

m. m..................................

1925 u/i2 Presidenten A. Östergren för biträde vid behandling
av vissa ärenden .....................

1925 18/is Utredning om åtgärder för möjliggörande av

snabbare rättsskipning å landet .............

1926 8/''i Andre kanslisekreteraren S. Matz för biträde

med vissa lagstiftningsuppdrag ...............

1926 16/i Biträde beträffande revision av gällande lagbestämmelser
rörande patent och varumärken
m. m.......................................

1926 29/i Riksdagsmannen S. Bengtsson i Norup för
deltagande i överläggning angående visst
lagstiftningsärende.................................

u	t	bet	a	i t
före revisionsåret	under revision såret	Totalkostnad
1		2		3
413,756	43	7,794	82	421,551	25
35,324	75	14,944	92	50,269	67
9,272	44		—	9,272	44
—	_	9,555	53	9,555	63
8,219	10	—	—	8,219	10
860	40	—	-	860	40.
11,289	—	—		11,289	-j
8,188	95	—	—	8,188	9 5 j
7,518		7,521	82	15,039	82'', ''
500	_	300	—	800	—i
2,928	45	500	-	3,428	4 5 j
1,814	50	—	—	1,814	5 o!
400	—	—	—	400	—
4,703	25	—	-	4,703	25
750	_	—		750	—|
147	30	_	_	147	30

— 203 —

1926 ,0/i
1926 “/»
1926 la/t

1926 •■ie/2

1926 ”/«

1926 “/•

j 1926 ,6/«

:

| 1926 30/j

j 1926 M/u
i 1926 10/i*
i 1926 ”/h

| 1927 n/i
| 1927 4/»

1927 7*

i

1927 7«
1927 «/s

|

1925 ''jio

1927 “/t

I 1925 “/«

Biträde vid utarbetande av förslag till lag
om delning av jord pä. landet m. m.
Granskning av lagstiftningsutkast rörande inteckningar
i stamfastighet ...............

Revisionssekreterare -V. Gärde för biträde

lagen m. m..

rättegång i hovrätten

ändrade bestämmelser om handelsböoker...
Revisionssekreterare H. Forsman för föredragning
i lagrådet av vissa lagförslag.....

Utredning angående vissa åtgärder till för

mutningsrätt

vid utredning av vissa processlagstiftningsfrågor
................................................

vid vissa utredningsuppdrag ............

f. revisionssekreteraren R. Gyllensvärd
biträde med vissa utredningsuppdrag

sammanhängande frågor
Irsättning för deltagande i sj

i Oslo ........................

Irsättning för biträde me
vissa propositioner ......

råde

socialdepartementet).

utredningsuppdrag.

Säger för justitiedepartementet

Utrikesdepartementet.

Sakkunniga i fråga om ändring av kon
tionen med Norge den 26 oktober
angående gemensamma sjöar och vattendrag
............................................

Svenska ombuden vid konferens melli

å fartyg

Säger för utrikesdepartementet!

Försvarsdepartementet.

Sakkunniga rörande förvaltningsorganisatio -

1		2		3	1
1,600!	—	—		1,500	—
100	1	—		100	—!
1		300		300	—
700	i	—	—	700	— i
300	-	—	—	300	—1
	_	895	30	895	30
ISO		—	—	150	—j
—	—	5,218	75	5,218	75
	_	2,181	89	2,181	3 9 j
	—	1,722	89	1,722	39
	—	1,235	65	1,235	i 65
	_	574	77	574	77
		200	_	200
	—	550	—	550
	—	400	_	400	—
1	-	1,291	98	1,291	93
t| 508,42215?	55.187	2 7	| 563,609|S4
		12,625	07	12,625	1 107
ä 1 .1 -		4,338	65	4,338	Gö
tj —	—	! 16,963	7 2	| 16,96317 2
		|	1	-	|
-j -| i) 7,96$	21	i 2,601	150	I ! 10,563:71

— 204 —

	1	1 1	2	3
1925 18/e	Sakkunniga för utredning av frågan om er		!
	sättningsbyggnad för flottan (1925 års flottkommitté)..................................	14,991	30	29,178		44,171
1925 18/e	Dito för utredning rörande förenkling av
	i organisation och förvaltning å flottans stationer och varv (flottans organisations-
	sakkunniga).................................	18,734		19,975
1925 9/.o	Dito för utarbetande av förslag till erforder-
''	liga ändringar i gällande förordning an-gående arméns reserver av befäl och civil-
!	militär personal...........................			4,764
1925 o/io	Dito för utarbetande av förslag till bestäm-
1 1926 le/4	melser rörande reservpersonalens vid flottan utbildning m. m. (flottreservsakkunniga)..	3,166		636		3,802	_
Dito för utarbetande av plan för den all-
1926 23/4	männa ekonomiska krigsberedskapsorgani-sationen ......................................			5,259	33	5,259	33
Dito för prövning av ansökningar rörande
	uppskov för värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering ............			3,216		3,216
1926 */,	Sakkunnig för utarbetande av bestämmelser
1926 ‘»/b	rörande manskapsutbildningen vid armén Ersättning till överstelöjtnanterna C. E.	—		900	—	900	—
1926 4/9	Herslow och C. G. Warberg för viss ut-redning .........................................		_	930		930
Sakkunniga för verkställande av utredning
	rörande den framtida dispositionen av an-slag till befrämjande av den andliga vården vid armén ..............................			5,415	12	5,415
i 1926 "/io	Sakkunnig för verkställande av utredning,
1 |	huruvida ett system med jordavlönat underbefäl lämpligen kan komma till an-vändning å Gotland......................			817		817
j 1926 6/n	Ersättning till marinintendenten C. Jacobson
	för särskilt uppdrag; .........................			1,000		1,000
1 1927 88/i	Dito till kommendörkaptenen J. Schenström
1 1927 6/b	för biträde med utarbetande av förslag till ändringar i inskrivningsförordningen ......			240		240
Kommendören H. Eneström, befrielse från
	viss återbetalningsskyldighet såsom ord-förande hos sakkunniga angående månads-
i i	lönamas vid marinen anställande m. m....		-	72	-	72	—
[	Säger för försvarsdepartementet	44,854	0 8	75,006|6ö|	119,860	74
	Socialdepartementet.
1920 9/t	Utredning i indelningsärenden m. m.........	24,712	6 C			24,712
Förhandlingar med Finland rörande vissa
I 1925 "/i
	renbetesfrågor.....................................	6,513	50			6,513
| 1925 I8/e	Ersättning till en ledamot av arbetsrådet för
	studieresa rörande lagstiftningen om arbets-tidens begränsning m. m......................	9,762	05			9,762	05
I 1925 96/c	Konferens för behandling av ett av revisions-
1925 "/ 7	sekreteraren N. R. von Koch utarbetat för-slag till reviderad lösdrivarlagstiftning ...	817	10			817	40
Granskning av utarbetade förslag rörande
1925 4/i>	organisation av sjukförsäkringen ......... Viss utredning rörande Älvgårdens alkoholist-	28,210	38	1,196		29,406	58
	anstalt .............................	1,252				1,252
1925 4/i2	Dito rörande av kammarrätten avdömda fat-
	tigvårdsmål..................................	1,000-		- -	J	i,ooo!

— 205 —

1925 18/u

1925 l8/i,

1926 *‘/i

1926 29/i
1926 6/s

1926 4/e

1926 ll/e

1926 16/io

1926 *s/is

1927 4/s
1927 "/»

1927 s/« i

i 1923 »/«
i 1923 le/n
| 1924 ,9/3

| 1924 ,6/s

1924 ”/•

! 1924 n/n

1925 4/is

1926 16/<

! 1926 äl/6

1926 17/n

1927 28/i

	1		2		3
Sammanställning av i utlandet gällande be-stämmelser rörande arbetslöshetsförsäkring Utredning angående lagstiftning om intagande & sinnessjukhus för observation på grund av samhäl Isfarlighet.............................. Dito inom pensionsstyrelsen rörande under-stöd åt vissa behövande personer med min-deråriga barn ..................................... Delegation för viss undersökning i fråga om åtgärder till arbetsfredens främjande ..... Byråchefen B. Hammarskjöld för studier rörande pensionsförsäkringen i Frankrike och Italien ......................................... Biträde med bearbetning av vissa uppgifter rörande apotekens omsättning, nettovinst m. m.................................................... Sakkunnig för beredning av ärende angående ny lönestat för provinsialläkare ............ 1926 års lasarettsstadgesakkunniga ............ T. f. revisionssekreteraren P. H. Forsman för biträde vid vissa utredningar.................. Farmakopékommittén ........................... Biträde vid utarbetande av vissa proposi-tioner ............................................... Utredning i fråga om inskränkning i kungö-relsers uppläsande i kyrkorna (Se jämväl justitiedepartementet) ....................... Yissa uppmätningar i Västerås slott jämlikt länsstyrelsens i Västmanlands län beslut den 10 december 1926 ........................... Undersökning och förslag till strandskydd vid Korpikylä jämlikt länsstyrelsens i Norrbot-tens län beslut den 23 april 1927 .........	200 600 4,748 1,559 1,000	1 1 ! 1 1 1 II 1 S 5 1________1_____L______|	| i — i 3,753 19,416 112 9,683 861 125 700 400 75 260	_t 15 08 40 39 54	200 600 3,753 24,164 1,559 1,000 112 9,683 861 125 700 400 75 260	1 15 18; 8 01 4 0 j 89; 64! ”"1
Säger för socialdepartementet	80,376	14	36,582151	116,958	65 1
Kommunikationsdepartementet. Byggnadsstyrelsesakkunniga .....................	13,439	81			13,439	i 81
Mälarens regleringskommission..................	12,000	—	—	—	12,000	—
Sakkunniga i fråga om enhetlighet i föran-
det av väghållningsdistriktens räkenskaper	6,193	95	1,737	50	7,931	45
Upprättandet av normaltyper till brandord-
nio gar ................................................	3,000	—	—	—	3,000	—
Biträde vid behandling av järnvägsstyrelsens förslag till ändringar i gällande järnvägs-trafikstadga ..........................................	5,340	2 0			5,340	20
Dito med bearbetande av förslag till lag om
enskilda vägar m. m............................	15,134	—	200	—	15,334	—
Garagesakkunniga ....................................	1,100	—	—	—	1,100	—
Sakkunniga i fråga om obligatorisk ansvars-försäkring för motorfordon m. m..........	2,002	50	4,699	38	6,701	88
Granskning av lagförslag rörande enskilda					1 10,258
järnvägars bokföring..............................	184	18	10,074		13
Biträde vid förhandlingar rörande villkoren för statens eventuella övertagande av Dala-
Hälsinglands järnväg...........................	—		500	—	500
Biträde vid utarbetande av förslag till änd-ring i vissa delar av väglagen ...............	-	—	2,392		2,392
Säger för kommunikationsdepartementet	58,394	j59	19,602	88	j 77,997	47

!		1	2	3
1911 11/a 1921 ,9/6 1924 ,7/»	Mjöltypskommissionen......................	7,996 79,252	55 40	1,977 4,787		9,973 84,040
1921 års pensionskommitté.......................	9b
Sakkunniga i fråga om ekonomiska föreningars
	sparkasserörelse .............................	6,799	94	93
1925 6/«	Upprättande av författningsförslag angående
	den statliga inkomst- och förmögenhets-beskattningen .......................	3,689	52			3,689
1925 18/«	Sakkunniga i fråga om åtgärder för vinnande			0 ä
	av förenklingar och besparingar i statsför-valtningen ...................	22,973	50	2,249
1925 «/n	Utredning angående verkan av gällande be-
	stämmelse om tullrestitution å mjöl.........	250				250
1926 ,e/4	Sakkunnig för vissa skattefrågor vid handels-
1926 m/4	traktatförhandlingarna med Tyskland......	654	45	1,122	40	1,776	85
1926 års pensionssakkunniga...............	2,703	57	1,436		4,139
1926 !1/s	Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan
	om beskattning av bolags besparade vinst-medel.............................................			5,085 8,499
j 1926 4/em.fl.	Biträden vid utarbetande av vissapropositioner	150	_	28	8,649	2 8
1 1926 4/e	Biträde vid utarbetande av förslag till fonde-
1 1926 26/o	rings- och upplösnipgsskatt för vissa bolag Utredning angående åbos rätt till skog å kro-	150	—	—	—	150	—
	nohemman under stadgad åborätt...........	__		400		400
| 1926 ls/7	Sakkunniga för utredning av frågan om even-
	tuell avveckling av fullmäktigesystemet inom statsförvaltningen ........................			2,169	81	2,169
1926 2e/n
Sakkunnig för utredning om ordning för full-
1927 20/6	följd av talan i fastighetstaxeringsmål...... Byråchefen B. Vide för biträde med resereg-	—	—	3,782 •	04	3,782	04
	lementsutredning ...................			1,461	01	1,461
1927 2,/s	Professorn P. E. Fagerholm för viss utred-
	ning rörande civila pensionsfonden .........	—	—	2.000	—	2,000	—
	Säger för finansdepartementet	124,619	93	35,064	67	159,684	60
	Ecklesiastikdepartementet.
1920 a/7	Utredning angående indelningsärenden m. m.	21,127				21,127	13
1923 S1/i2	Sakkunniga i fråga om gymnastiska central-
	institutets verksamhet m. m..............	33,328	39	9,307		42,636
1924 20/e	Dito för ytterligare bearbetning av frågan
	om det svenska skolväsendets organisa-tion .................................	120,185		Q 7X7		129,942
{ 1924 9/«	Dito i fråga om inträdesfordringar m. m. vid
	särskild utbildningskurs för småskollära-rinnor för vinnande av folkskollärarkompe-
	tens ............................	2,772	50			2,772	50
1925 23/,	Sakkunnig i fråga om det ecklesiastika ar-
	rendeväsendet.............................	8,208				8,208	60
1925 92/6	Dito i fråga om grunderna för bidrag från
	statens sida till uppehållande av serafimer-lasarettets verksamhet..................	745		2,000		2,745
1925 *7n	Sakkunniga för utarbetande av förslag till
	reviderad kyrkohandbok m. m.......	2,007	50	9,579	75	11,587
1926 28/s	Ersättning åt vissa av 1919 års sjukhusbygg-
	nadssakkunniga anlitade biträden			40,591	74	40,591
1926 22/io	Täckande av brist å 1925—26 års anslag till
	kommittéer och utredningar genom sak-kunniga...............................			3,373		3,373	29
1926 27io	Sakkunnig för beredande av frågan om lärar-1
	tillgången vid folkskolorna....................J	—	—	3,051	76	3,051	76
	Säger för ecklesiastikdepartementet)	188,374 so|	77,661,3 7|	266,03t.|	17

1923 “/«

1925 ''/i

1925 21/h

1926 16/.

1926 16/i
1926 *»/.
1926 *s/7

1926 *1»

1926 ’3/»

| 1926 “/io

1926 ,8/n

1927 7<
1927 18/«

1921 9/t
1921 2e/«
1923 39/g

1925 28/8

1925 18/«

1926 9/7

1927 30/i

1927 9,/6

1909 ,9/
| 1923 30/

I 1924 *»/

— 207 —

Jordbruksdepartementet.

Sakkunnig i fråga om planläggning av landsbygdens
elektrifiering .....................

Mul- och klövsjukesakkunniga ............

1925 års undersökningskommission för upplåtelse
av jord........................... .........

Biträde vid behandling av mul- och klöv
sjukesakkunnigas betänkande m. m.........

Vetesakkunniga ......................................

1926 års kvarnundorsökning ....................

handeln med utsädesvaror m. m..........

Kommissionen för undersökning rörande soc
kerbetsfrågan ....................................

drag till skogsutdikning m. m...............

Sakkunnig vid utarbetandet av tillämpnings

åborätt av viss jord
Dito vid överarbetnine

åborätt av viss jord ...........

Biträde vid utarbetande av vissa
Biträden vid utarbetande av
rörande bidrag från statens sk(
anslag .............................

Säger för jordbruksdepartementet)

Handelsdepartementet.

Svenska hjälpkreditkommittén ...........

Sjöfartsavgiftssakkunniga....................

med pågående förhandlingar om handelstraktat
med Spanien och Tyskland ..

till idkande av kustfart ...................

iveringenjören A. F. Wahlberg för resa

Madrid .........................................

iiträde vid beredningen av vissa ären
rörande den industriella äganderätten

siva varor.,

Säger för handelsdepartementet|

Summa

B) Kommittéer och utredning-ar
g-enom sakkunniga, vilkas uppdrag
fortfar.

Justitiedepartementet.

sjörättens område .........................

1924 års strafflagstiftningssakkunniga

1	2	3
2,585	54	7,164	10	9,749	64
23,114	86		—	23,114	861
17,629		20,030	34	37,659	34 ■
1,688	50	_		1,688	50
4,563	»0	1,710	8 5	6,274	15
7,898	74	7,881	59	15,780	33
—	—	945	70	945	7 0!
—	—	17,245	75	17,245	75!
—	—	7,409	56	7,409	56 i
	—	3,258	70	3,258	70
		886		886
	—	300	—	300	-
1	—	250		250	—
,| 57,480	44	67,082! 09	124,562	53
1 46,075	20	8,472		54,547	| 20
16,767	35	13,633	62	30,400	971
4,914 Z	87	—	—	4,914	87
466 1	80	—	—	466	SO
1,011 »	—	—	—	1,011	—
	—	2,222	—	2,222
r	—	300	—	300	—
—	—	1,800	—	1,800	—
t| 69,235	22	26,427	62	95 662	84
i 1,131,757	77	409,578	79	1,541,336	56
| . 174,172 å|	28	3,650	—	177,822	28
.1 10,346	60	20,538	85	30,884	8 5
5,637	92	2,637		8,274	92

— 208 —

		1	2	3
j 1925 so/i	j Sakkunniga i fråga om vissa ändringar i						1
i 1925 •/*	strafflagstiftningen för krigsmakten m. m } (1925 års krigslagstiftningssakkunniga) ..	22,978	05	9,311	89	32,28£	94''
| Dito i fråga om rätt till utträde ur svenska
j 1925 •/*	kyrkan m. m. (religionsfrihetssakkunniga] i Dito i fråga om revision av gällande lagstiftning	27,650	26	18,370	69	46,02C	94
! 1925 7/b	rörande stadsplan och tomtindelning m. m. J Dito för utredning av vissa internationella	32,013	27	25,930	67	57,943	9 4;
	| sjörättsfrågor ..........................	13 4^3				13,423 24,804
| 1926 ,6A	Dito angående hovrätternas löneförhållanden	4,980	45	19,824	30	75
! 1926 *s/9	Sakkunnig för verkställande av utredning och
''	avgivande av förslag rörande utländsk civil-doms rättskraft och exigibilitet.........			2,970 3,524		2,970 3,524
1926 20/io	1926 års första-kammarsakkunniga ____			55
1926 17/i2	Revisionssekreterare G. W. Marseliez för bi-
	träde med vissa utredningar ...........			5,685		5,685	i
'' 1927 e/4	Hovrättsrådet N. Vult von Steyern för bi-
j 1927 10/4	träde inom justitiedepartementet med vissa utredningsuppdrag......................	-		3,379	17	3,379	17
Sakkunniga för processreformens ekonomiska
1 1927 2%	förberedande ................... Hovrättsrådet T. Liljestrand för biträde vid		—	2,280	22	2,280	22}
I	vissa utredningsuppdrag ..............	—	—	1,775	42	1,775	4 2
	Säger för justitiedepartementet	291,201	7 2	119,878	01	411,079	78;
	Utrikesdepartementet.						i
. 1926 «/4	Svenska delegationen vid handelstraktatför-
	handlingar med Tyskland ....	2,500		20,481	n r	22,981	0 5 j
			0 O
	Försvarsdepartementet.
1919 la/n	Riksvärderingsnämnden och lokala värde-						I
	ringsnämnder rörande rekvisitioner för krigsmaktens behov ........	52,546 46,463		5,909 12,484	27	58,455 58,947	7 8 96!
1922 s/6	Marinreglementssakkunniga .........	c 6
1925 30/>	Sakkunniga för omarbetning av ltrigsförvalt-
	ningsreglementena m. m.............	4,2bb		* 1*7	° 0	9,424	18 i
1925 -,e/a	Dito för utarbetande av nytt exercisregle-
	mente för infanteriet ...............	16,512	1 5	20,710	20	37,222	35:
1925 ‘/it	Omarbetning av exercisreglementena för
	trängtrupperna ..............................	—	_	436	10	436	10;
1926 30/4	Utredning i fråga om skeppsgossekårens för-1
1	läggningsort........................	—	_	1,776	95;	1,776	95!
1926 7/«	Sakkunnig för verkställande av utredning!
1926 16/;	rörande med övergång till den nya försvars-1 organisationen sammanhängande frågor ...i	1,217	33	18,799	92.	20,017	25;
Sakkunniga för utarbetande av fältutrustnings-
	listor..................................					8,133
1926 so/« i	Sakkunnig för utarbetande av förslag till nyttj
1926 29/io |	hästhållDingsregleinente för armén .... 1926 års beredning rörande försvarsväsendets!	—	;	2,085	90	2,085	9 0
1927 “/« |	centralförvaltning ............ Omarbetning av vissa reglementen och in-i	—	— I |	11,745	30 ''	11,745	SO;
	struktioner inom arméförvaltningens ar-|		-
	tilleridepartement ........... Säger för försvarsdepartementet!	—	-I	1,896		1,896
	121,006]	E» 31	89,133	84|	210,140	77
	Socialdepartementet.	j	1
1923 */«	Utarbetande av förslag till utvidgning av
	Piteå hospital och asvl ........	712;		252i	BO	964	BO

209

1923 "/« 1923 31/ia 1924 20/o 1924 *°/« 1924 ''%o 1925 26/B ; 1926''*/. 1926 a/t ; 1926 le/< 1926 ls/j 1926 81/7 1927 “/» 1926 23/« 1927 4/s	Utarbetande av förslag till en specialanstalt vid Strängnäs hospital för asociala manliga sinnessjuka m. m.................................. 1924 års landsstatslönesakkunniga ........... Sakkunnig för revision av gällande förord-ningar om kommunalstyrelse på landet och i stad m. m....................................... Dito i fråga om upprättandet av anstalter för vuxna vanartade siunesslöa ävensom i fråga om ordnandet av austaltsvården för fallandesjuka ...................................... Sakkunniga i fråga om billigare tandvård (tandvårdssakkunniga) ........................... Sakkunnig för omarbetning av kungörelsen den 38/6 1886 angående anställande av kom-missionärer hos statsdepartement m. fl. myndigheter....................................... Sakkunniga för revision av gällande bestäm-melser angående sinnessjuka (1926 års sinnessjuksakkunniga) ........................ 1926 års arbetslöshetssakkunniga ............... Sakkunniga rörande ordnandet av kreditgiv-ningen för bostadsbyggande (bostadskredit- sakkunniga).......................................... Sakkunnig för biträde med överarbetning av 1919 års lappkommittés den 31 maj 1923 avlämnade förslag angående lapparnas ren-skötsel m. m. (lapputredningen) .............. Sakkuuniga för biträde med verkställan de av utredning och angivande av förslag be-träffande moderskapsunderstöd m. m. (mo- derskapsunderstödssakkunniga) ............... Arbetslöshetsutredningen....................	1	2	8
34 11,955 7,310 11,311 . 10,221 1,140 8,334 5,222 1,000 ’	30 44 08 55 55 90 _	2,634 2,400 3,880 4,994 802 14,947 40,084 4,653 14,447 4,810 8,738	- 11 86 89 94 10 96 85 01	34 14,589 9,710 15,191 15,215 1,943 23,282 45,306 5,653 14,447 4,810 8,738	3°; 44; 14 55i 411 7 9^ 94 10 96 85 01
Säger för socialdepartementet ■t Kommunt *finansdepartementet. Sakkunniga rörande ändamålsenligt ordnande av turistreklam- och upplysningsverksam-het i utlandht.............................. ....... Stockholms flygplatskommission ...............	57,241	77	102,646	02	159,887	79
		11,529 2,000	87	i ■ 11.529 2.000	87
	Säger för kommunikationsdepartementet	—	—	13,529	87	13,529	87
	Finansdepartementet.
1920 ”/g	Socialiseringsnämnden ..............................	596,315	45	77,573	76	673,889	21
1924 23/s	1924 års skatteuppbördssakkunniga............	43,344	98	18,255	0 9	61,600	02
1924 21/8	1924 års bankkommitté ...........................	22,646	82	2,830	—	25.476	82 •
1924 ”/sm. fl.	Sakkunniga i fråga om den direkta beskatt-
	ningen till stat och kommun m. m. (1924
	års skatteberedning)..............................	74,001	57	54,068	67	128,070	24|
1925 23/i	1925 års tulltaxerevision..........................	26,046	22	23,656	81	49,703	0 8 j
1925 22/«	Sakkunnig vid beredning av fråga om ny
	tullstadga...........................................	11,514	10	OjOOd	82	17,067	92 j
1925 12/o	Kronans fastighetskommission av år 1925...	12,971	68	16,759	75	29,731	43
1926 I8/«	Utredning angående statstjänstemännens bi-
	sysslor ................................................	—	—	2,016	70	2,016	70
1926 2“/6	Sakkunnig för utredning av vissa frågor an-
	gående överenskommelse med främmande	,
	stater till undvikande av eller lindring i
. ■ .	dubbelbeskattning.................................	—	-	12,185	87	12,185	87

14 — Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1927. H.

- 210 —

1926 ,6/-	1926 års besparingssakkunniga (se jämväl	1		2		3
	handelsdepartementet) ...........................	—	—	21,336	66	21,336	66
1926 7»	Sakkunniga för överarbetning av uppgjort
	förslag till civil tjänstepensionslag (1926
	års pensionsutredning)...........................	—	—	23,788	49	23,788	49
1926 n/9	Sakkunnig för biträde vid beredning av frå-
	gan om förändrad taxeringsorganisation...	—	_	10,174	30	10,174	30
1926 S3/8	Sakkunniga för utredning av vissa frågor,
	som äga samband med gällande rusdrycks-
	lagstiftning (1926 års rusdryckslagstift-
	ningsberedning) ....................................	—	—	21,347	35	21,347	35
1926 I2/n	Monopolkontrollutredningen .....................	—	-	4,199	88	4,199	88
	Säger föi; finansdepartementet	786,840	77	293,746	65	l,080,587j4 2
	Ecklesiastikdepartementet.
1902 */*	Ortnamnskommittén ................................	75,052	38	1,501	50	76,553	88
1925 la/6	Sakkunnig i fråga om vissa ecklesiastika
	jordfrågor...........................................	8,296	75	370	60	8,667	35
1925 18/e	Sakkunniga i fråga om gallring av verifika-
	tionerna till landskontorens kassaredo-		•
	görelser................................................	10,006	07	6,336	21	16,342	2 8
1926 “/*	Kommissionen för förnyad utredning rörande
	nya lokaler för den medicinska undervis-
	ningen i Stockholm m. m. (1926 års sjuk-
	huskommission) ....................................	—	—	15,047	46	15,047	4 5
	Säger för ecklesiastikdepartementet	93,355	20	23,255	76	116,610	96
	Jordbruksdepartementet.	.
1925 B/„	Sakkunniga rörande kolonisation å mark i
	enskild ägo (1925 års kolonisationssak-
	kunniga) .............................................	11,227	95	12,404	29	23,632	24
1925 8/e	Dito för utredning av frågor rörande upp-
	låtelse av skogstorp och odlingslägenheter		_	8,221	63	8,221	68
1926 ,5/6	Dito för utredning rörande upprättande av
	fasta jordbruksförsöksgårdar ..................	—	—	5,000	—	5,000	—
1926 *3/o	Dito för arbeten på grund av ny lagstiftning
	om delning av jord å landet m. m..........	—	—	9,017	85	9,017	85
1926 m/8	Dito för utredning rörande ordnandet av den	''
	högre lantbruksundervisningen ...............		—	25,955	87	25,955	87;
1926 19/''u	Hovrättsrådet Th. Sjöfors för utredning av
	skogslagstiftningsfrågor .......................	—	—	9,340	64	9,340	64
	Säger för jordbruksdepartementet	11,227	95	69,940	28	81,168	2 8
	Handelsdepartementet.						1
1919 27io\	Sakkunniga jämlikt § 4 i förordningen den
1926 ”/u/	24 oktober 1919 med närmare föreskrifter
	rörande tillämpningen av lagen om arbets-
	tiden å svenska fartyg........................	2,985 40	393	50	3.378190
1921 S/4, 81/l2	Dito för biträde åt kommerskollegium och
	socialstyrelsen vid upplysningsverksam-
	heten å de ekonomiska och sociala om-
	rådena .............................................	80,628	36	13,285	72	9B,914j 08,
1926 !u/7	1926 års besparingssakkunniga (se jämväl
	finansdepartementet)..............................		—	18	—	18	—!
1926 7»	Sakkunnig för utredning angående industri-
	ellt rättsskydd ..............................	-	—	14,932	3 8	14,932j38
	Säger för handelsdepartementet	83,6l3j 7 6	28,629	60	112 243(36
	Summa	1,446,988	10	761,241	08	2,208,22a 18
	Summa summarum	2,578,745|87| 1,170,819	87	3,749,565|74

— 211

J ustitiedepartementet:

Kostnader enligt A)...........

» » B) ...........

Utrikesdepartementet:

Kostnader enligt A) ..........

» » B) ...........

Försvarsdepartementet:

Kostnader enligt A) ........

» » B*) ........

Socialdepartementet:

Kostnader enligt A) ...........

» » B) ...........

Kommunikationsdepartementet

Kostnader enligt A) .......

» » B) .......

Finansdepartementet:

Kostnader enligt A) .......

» d B)......

Ecklesiastikdepartementet:

Kostnader enligt A) .......

> » B) .......

Jordbruksdepartementet:

Kostnader enligt A).......

» » B).......

Handelsdepartementet:
Kostnader enligt A) .......

» » B) .......

Kostnader under revi-sionsåret en-ligt förestå-ende tabell	Inkomster för respektive kommitté-anslag	Brutto -utgifter enligt budgetredo-visningen
55,187	2 7	\ -		175,065	28;
119,878	01	)
16,963	72	\ -		37,444	77
20,481	06	i
75,006	66	] 36,309	68	200,450	18
89,133	84	t
36,582	Öl	| 26,970	17	166,198	70
102,646	02
19,602	88	\ 1,320		34,452	75>
13,529	87	)
35,064	67	| 7,534	02	336,345	34
293,746	65
77,661	87	| 1,464	68	102,381	81
23,255	76
j 67,082	09	\ 816	73	137,839	10
| 69,940|2 8	/
26,427162	1		55,057	22
1 28,629	[KO	1
i| 1,170,819 st	74,415	28	! I,245,235|i6

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1927 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

S TA TS VERKE TS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JULI 1926—30 JUNI 1927

DEL III

FÖRKLARINGAR

STOCKHOLM 1928
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

— 3

Utrikesdepartementets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 5, § 4.

Till finansdepartementet.

Genom utdrag av protokollet över flnansärenden den 16 december 1927
har utrikesdepartementet erhållit förständigande att senast den 11 januari
1928 till finansdepartementet insända utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer i sin med skrivelse den 15 december 1927 överlämnade
berättelse anfört rörande behovet av vissa reparationer å beskickningsfastigheten
i Köpenhamn, särskilt sådana avseende målning och kittning av
fönstrens utsidor samt konservering av husets fasader.

Med anledning härav har jag äran meddela, att Kungl. Maj:ts minister
i Köpenhamn i skrivelse den 12 oktober 1927 beträffande frågan om reparationer
å ifrågavarande fastighet anmält, att han visserligen varit betänkt
på att inkomma med förslag rörande kittning och målning av fönstrens
utsidor, vilka arbeten enligt tidigare infordrat anbud skulle draga en kostnad
av omkring 600 kronor, men att, då det kunde ifrågasättas, om icke samtidigt
med denna reparation även husets fasader borde underkastas en behandling,
något som icke syntes kunna avgöras utan noggrant övervägande såväl
ur ekonomisk som konstnärlig synpunkt, han med hänsyn såväl härtill som
till kostnadsskäl ansett med saken kunna anstå tills genom byggnadsstyrelsens
försorg en besiktning av fastigheten komme till stånd. Då det emellertid
kunde ifrågasättas, om icke åtminstone för en stor del av fönstren ett
dylikt konserveringsarbete nu tarvades, men för avgörande härav opartisk
sakkunskap fordrades, funne ministern önskvärt, att byggnadsstyrelsen föranstaltade
om en undersökning av huset i sådant syfte, och ville ministern
samtidigt framhålla, att även i övrigt vore av vikt, att huset underkastades
en grundlig undersökning av byggnadsstyrelsen för uppgörande av en plan
för de reparationer, som efter hand borde företagas för dess underhåll och
hyreslägenheternas eventuella förseende med centralvärme.

Med anledning av det behov av reparationsarbeten å ifrågavarande
fastighet, som sålunda bragts till min kännedom, har jag anmodat byggnadsstyrelsen
att avgiva yttrande och förslag i ämnet.

Stockholm den 7 januari 1928.

ELIEL LÖFGKEN.

AXEL STRIDBECK.

Lantförsvarets kommandoexpeditions yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 6, § 5.

Till Konungen.

På våren 1924 meddelade dåvarande cliefen för krigsskolan att, enär
upplagorna av de då befintliga läroböckerna i Vapenlära och Krigsbyggnadskonst
voro i det närmaste utgångna, nya läroböcker måste utarbetas
för att kunna tillhandahållas eleverna vid 1924—1925 års och följande
kurser. Vid utarbetandet av dessa läroböcker skulle hänsyn tagas till erfarenheterna
från världskriget, vilka haft till följd, att nyutgivna upplagor
av de dåvarande läroböckerna icke kunde läggas till grund för undervisningen
i dessa ämnen, Emellertid voro vid denna tidpunkt krigserfarenheterna
icke slutgiltigt bearbetade. Någon stadga i uppfattningen
beträffande vapentekniken och de fortfikatoriska spörsmålen förefanns i
många fall icke, ehuru vissa huvudsynpunkter dock redan nu kunde sägas
vara fastslagna. Att under sådana förhållanden vid denna tidpunkt slutgiltigt
fastställa dessa läroböcker kunde givetvis icke komma i fråga. Ett
uppskjutande med desammas utgivande var emellertid uteslutet, detta med
hänsyn till att föregående upplagor, såsom ovan omnämnts, i det närmaste
förbrukats.

På grund härav heslöts, efter därom, av chefen för krigsskolan gjord
framställning, att ifrågavarande läroböcker skulle utdelas till eleverna såsom
korrekturupplagor till dess ett slutgiltigt fastställande av desamma
kunde ske. Härigenom ernåddes fördelen av, att varje årskurs kunde vid
undervisningen få begagna sig av i tryck förefintliga läroböcker, i vilka
de rön och erfarenheter, som under året hunnit slutgiltigt bearbetas, kunde
delgivas eleverna. Samtidigt komme, på grund av att stilarna för böckerna
voro stående inom vederbörligt tryckeri, kostnaderna att nedbringas
till de minsta möjliga. De anmärkta korrigeringskostnaderna voro sålunda
icke korrekturkostnader i vanlig mening.

En detaljgranskning av korrekturkostnaderna m. m. för ifrågavarande
böcker giver vid handen följande:

Beträffande Lurobok i vapenlära:

att manuskriptet inlämnades till bokdetaljen den 26 juli 1925 i så utarbetat
skick, att kostnaderna för korrigering kunde beräknas icke behöva
överstiga det normala, och även mottogs utan anmärkning;

att boken inkom sent med hänsyn till dess avsedda användning vid 1925
—1926 års kurs vid krigsskolan;

att 3:e korrekturet utgavs såsom häftad korrekturupplaga i 300 ex.
och begagnades i denna form såsom lärobok;

att på grund av under kursens lopp gjorda erfarenheter vissa ändringar
i detta korrektur vidtogos, varigenom i själva verket eu lärobok inbesparades,
enär eljest för denna lärokurs en helt ny sådan erfordrats; samt
att, sedan ytterligare två korrektur i ett fåtal avdrag tagits, boken kunde
slutgiltigt antagas och utgivas 1926.

— 5

Beträffande Lärobok i krigsbyggnadskonst:

att manuskriptet inlämnades till bokdetaljen under loppet av senare delen
av år 1924 och början av år 1925 i så utarbetat skick, att kostnaderna
för korrigering kunde beräknas icke behöva överstiga det normala, och
även mottogs utan anmärkning;

att boken inkom sent med hänsyn till dess avsedda användning vid 1924
—1925 års kurs vid krigsskolan;

att efter vederbörlig remittering 3:e korrekturet utgavs i januari 1925
såsom häftad korrekturupplaga i 150 ex. och begagnades i denna form såsom
lärobok;

att på grund av under år 1925 gjorda erfarenheter en ny häftad korrekturupplaga
utgavs i 250 ex. under februari månad 1926, varigenom i själva
verket en lärobok inbesparades, enär eljest för denna lärokurs en helt ny
sådan erfordrats; samt

att, sedan ytterligare två korrektur i ett fåtal avdrag tagits, boken kunde
slutgiltigt antagas och utgivas i början av år 1927.

Stockholm den 9 januari 1928.

Underdånigst:

BO BOTJSTEDT.

Chef för expeditionen.

Arméförvaltningens intendentsdepartements yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 6 § G;

sid. 8 § 9; sid. 22, §§ 22 och 23.

Till Konungen.

Till åtlydnad av nådig remiss den 28 december 1927 i ärende rörande
riksdagens revisorers den 15 december 1927 avgivna berättelse över verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1927, fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet,
får arméförvaltningens intendentsdepartement, i vad berättelsen
berör departementets förvaltningsområde, i underdånighet avgiva följande
utlåtande.

§ 6.

Under denna paragraf hava revisorerna, under relaterande av ett exempel
från en upphandling av halm vid Göta artilleriregemente, framhållit
önskvärdheten därav, att vid upphandling av större partier livsmedel och
fodervaror till prövning kunde upptagas även sådana anbud, som avsåge
del av leveransen, därest så utan svårare olägenheter kunde förekomma.
Härigenom skulle det bliva möjligt att undvika mellanhänder och ernå
direkt förbindelse med vedbörande producenter, varigenom i regel förmånligare
priser borde kunna erhållas.

Vad då först det av revisorerna relaterade konkreta fallet vid Göta artilleriregemente
beträffar, har intendentsdepartmentet över detsamma infordrat
regementschefens yttrande. Av detta yttrande, vilket härmed bi -

6 —

fogas (bil. 1), framgår — för den händelse revisorernas berättelse och
regementsbefälhavarens yttrande avse samma fall — att det anbud, som
vid första påseendet kunnat förefalla lägst, sedermera vid beaktande av
leveranssättet och övriga på frågan inverkande omständigheter ingalunda
varit det för statsverket förmånligaste, och att regementschefen och arméfördelningschefen,
såvitt departementet av tillgängliga handlingar kunnat
bedöma, torde hava förfarit riktigt.

Från detta enskilda fall tillåter sig intendentsdepartementet övergå till
en allmännare granskning av den utav revisorerna väckta frågan om delning
av leveranser. Därvid måste då undersökas, i vad mån gällande föreskrifter
i ämnet kunna anses tillfyllest, eller huruvida några kompletterande
bestämmelser kunna anses erforderliga. De föreskrifter, som redan
nu äro utfärdade, återfinnas i entreprenadreglementets § 10, vilken paragraf
innehåller det generella stadgandet, att, därest vid upphandling av
större myckenhet av visst gods leveransen lämpligen finnes kunna fördelas,
leveransen skall utbjudas både i sin helhet och i delar, och må därvid
delarnas storlek antingen bestämmas av myndigheten eller lämnas åt anbudgivares
val eller ock förbehållas till myndighetens avgörande vid anbudsprövningen.

Enligt vad departementet kan finna och erfarenheterna hittills givit
vid handen, måste dessa bestämmelser anses tillfyllest. Några längre i detalj
gående föreskrifter i detta ämne skulle enligt departementets mening
lätt kunna i allt för hög grad binda den upphandlande myndighetens
handlingsfrihet och därmed försvåra tillgodoseendet av statsverkets intressen.

I detta sammanhang tillåter sig också departementet erinra om de åtgärder,
vilka hittills av departementet vidtagits i det av revisorerna
framhållna syftet, nämligen att för arméns vidkommande åvägabringa
direkt förbindelse mellan producent och konsument. Sålunda har departementet
i de mindre jordbrukarnas intressen dels utverkat tillstånd
om upplagring av havre för arméns räkning i spannmålslagerhus, därvid
upphandlingen, för att även de minsta partier må kunna tillgodogöras,
får äga rum under hand, dels ock lämnat sin medverkan till anordnande
av försök vid Bodens garnison angående upphandling av potatis och hö
direkt från producenter inom Norrbottens län. Slutligen har departementet
utverkat Eders Kungl. Maj:ts tillstånd för arméns myndigheter att upphandla
fisk under hand i syfte, att, med undvikande av mellanhänder,
åvägabringa direkt förbindelse med fiskeriyrkets utövare.

_ Departementet har i det föregående redan uttalat den meningen, att
tillräckligt vägande skäl icke föreligga för en ändring av de i entreprenadreglementets
§ 10 meddelade bestämmelserna. Ändrade föreskrifter
i fråga om delning av leveranser och entreprenader torde nämligen icke
i nämnvärd mån bidraga till förverkligandet av det av revisorerna framhållna
önskemålet. Däremot håller departementet före, att ett frångående
av det i allmänhet tillämpade upphandlingsförfarandet, nämligen
utbjudande genom offentlig kungörelse, och ett tillämpande i större utsträckning
än hittills av underhandsförfarandet skulle i vissa fall, där
särskilda omständigheter föreligga, kunna föra till det av revisorerna anvisade
målet. Till ett sådant fall får departementet anledning att i det
följande (under § 22) återkomma.

Några generella bestämmelser för utsträckning av rätten till underhandsförfarande
böra likväl, enligt departementets mening, icke utfärdas,

7 -

enär fastheten i statens upphandlingsväsende därigenom skulle kunna
rubbas; utan torde det fortfarande liksom hittills böra från fall till fall
eller beträffande vissa speciella grupper av förnödenheter göras beroende
av Eders Kungl. Maj:ts prövning, huruvida avsteg från upphandlingsreglementets
föreskrifter skola anses böra äga rum.

Under samma paragraf hava revisorerna vidare uttalat, att de funnit
önskvärt, att frågan om en vidsträcktare användning vid arméns truppförband
av vetehalm i stället för den dyrare råghalmen ägnades någon
uppmärksamhet.

Till denna fråga har intendentsdepartementet för icke länge sedan haft
att taga ställning i anledning av en hos Eders Kungl. Maj:t i ämnet gjord
framställning. Av den utredning, som i sammanhang därmed företagits,
vilken utredning av departementet och ämbetsverkets sjukvårdsstyrelse
insänts till dåvarande statsrådet och chefen för försvarsdepartementet med
skrivelse den 13 mars 1923 (bil. 2), framgår med full tydlighet, att inom
så gott som hela armén den bestämda uppfattningen är rådande, att vetehalmen
i användningen icke är lika fördelaktig som råghalmen. Den anses
i fodervärde vara avgjort underlägsen råghalmen, en uppfattning
vars riktighet för övrigt ingalunda bestrides från lantbrukarhåll. Dess
användning till ströbäddar säges giva dåligt resultat, i det att halmen,
såsom varande mycket spröd, lätt trampas sönder och blandas med
gödseln.

Departementet, som beträffande iipphandling av halm föreskrivit, att
densamma skall »utgöras av den lialmsort, som av den upphandlande myndigheten
bestämmes», anser sig på grund av ovan berörda förhållande icke
för närvarande böra utfärda några ytterligare generella bestämmelser _ i
den av revisorerna antydda riktningen. Departementet skall emellertid
hava sin uppmärksamhet riktad på frågan, och — för den händelse ytterligare
vunnen erfarenhet skulle ådagalägga, att olägenheterna av vetehalmens
användande kunna i särskilda fall anses fullt kompenserade av
de lägre inköpsprisen — vidtaga av förhållandena påkallade åtgärder.

§ 9.

Under denna paragraf hava revisorerna anfört, att de uppmärksammat,
att vid Västmanlands regemente utbetalats hästlega med ett belopp av 11
kronor 90 öre per dag, vilken lega enligt revisorernas mening vore alldeles
för hög. Revisorerna hade lagt märke till, att vid andra truppförband
lejningskostnaderna varit avsevärt lägre.

Intendentsdepartementet skulle -— därest här vore fråga,endast om att
bedöma ett visst lejningspris utan hänsyn till särskilda på ärendet inverkande
omständigheter — icke tveka att giva revisorerna rätt i deras
uppfattning. Men problemet är i förevarande fall rätt så komplicerat.
Hänsyn måste tagas till de exceptionella omständigheter, som förelågo vid
upplejningen i fråga. Dessa voro följande.

De övningar, under vilka det av revisorerna relaterade fallet inträffade,
1926 års fälttjänstövningar, voro från början avsedda att äga rum inom
Skaraborgs län. På grund av därstädes utbruten mul- och klövsjukeepizoti
ändrades emellertid bestämmelserna, och förlädes området för övningarna
i stället till Stockholms och Uppsala län. Generalorder härom
utfärdades den 9 september 1926, och inryckningen till övningarna anbefalldes
äga rum redan den 28 i samma månad.

— 8 —

Bestämmelser om hastlejning m. m. meddelades av intendentsdepartementet
till vederbörande arméfördelningschefer m. fl. under band förstnämnda
dag och med skrivelser påföljande dag.

Det gällde alltså för vederbörande chef att på en tid av endast omkring
16 dagar hopbringa icke blott de 89 hästar, som av revisorerna omnämnts
utan därutöver ytterligare 329 eller sammanlagt 418 hästar, och att göra
detta utan att gå hindrande i vägen för andra myndigheters strävan att
samtidigt och i samma delar av landet fylla sina ungefär lika stora behov
av lejda hästar.

Självfallet är, att även med de största ansträngningar att hålla legan
nere vid normala gränser, kostnaderna under nämnda förhållanden så
småningom, allt efter som hästtillgången minskades, skulle överskrida
sagda gränser. Det synes också påtagligt, att det för de militära myndigheterna
föreliggande tvånget att under alla förhållanden och till viss dag
anskaffa de erforderliga hästarna, här utnyttjades av hästägarna till erhållande
av ökade lejningspriser.

Att de truppförband, som voro förlagda i hästrika trakter, betalade ett
efter omständigheterna lågt lejningspris, under det att andra fingo vidkännas
ett vida högre, synes under berörda förhållanden också vara ganska
naturligt.

Någon erinran mot den upphandlande myndighetens tillvägagångssätt
ansåg sig departementet därför icke böra uttala; och på grund av bristande
tid var det icke heller möjligt att genom förnyat utbjudande söka uppnå
gynnsammare pris. Departementet stannade därför vid den uppfattningen,
att anbuden med nödvändighet måste antagas.

De närmare detaljerna vid lejningen framgå av härtill fogade yttranden
från chefen för Västmanlands regemente och chefen för femte arméfördelningen
(bil. 3 och 4).

§ 22.

Under denna paragraf hava revisorerna riktat en erinran mot »de betydande
kostnader, som utbetalas för förhyrning av automobiler och motorcyklar
under övningar», samt uttalat, att det av de militära myndigheterna
tillämpade förfaringssättet att vid förhyrning av motorfordon anlita
entreprenör som mellanhand visserligen torde för de militära myndigheterna
vara ägnat att medföra någon lättnad i arbetet med fordonens
anskaffande, men icke syntes förenligt med statens ekonomiska intressen.

Revisorerna . ansåge fördenskull önskvärt, att en undersökning verkställdes,
huruvida icke förhyrning av för övningar erforderliga motorfordon
kunde äga rum på sådant sätt, att hyresavtal träffades direkt med
vederbörande fordonsägare i stället för genom särskild entreprenör.

I anledning härav tillåter sig intendentsdepartementet till en början uttala
den uppfattningen, att anledningen till de av revisorerna i denna paragraf
påtalade höga hyreskostnaderna med afl sannolikhet huvudsakligen
ar att söka i samma omständigheter, som i § 9 anförts såsom förklaringsgrund
för de där berörda höga hästlejningsprisen. Departementet tillåter
sig vidare papeka att — där icke kravet på stor skyndsamhet nödvändiggör
annat förfaringssätt -— anskaffningen av för övningar erforderliga fordon
liksom andra förnödenheter enligt gällande författningar alltid måste
ske genom offentligt utbjudande (kungörelse), varvid entreprenörer likaväl
som enskilda fordonsägare givetvis äga rätt avgiva anbud. Huru förhållandena
härvid gestaltat sig i den praktiska tillämpningen belyses av

den undersökning som departementet enligt revisorernas önskan nu låtit
verkställa i frågan. Av densamma framgår

att enskilda bilägare i allmänhet icke pläga i större utsträckning inkomma
med anbud direkt till den utbjudande myndigheten, och att det
därför, som eu följd av entreprenadförfarandet, slutligen bliver mellanhanden
(entreprenören), med vilken avtal om förhyrandet i regeln måste
slutas,

att omsorgen att bereda lättnad i arbetet med fordonens anskaffande
ingalunda varit motivet för anlitande av mellanhänder (entreprenörer),
där sådant skett, utan att det i stället varit det författningsenligt föreskrivna
sättet för utbjudandet, som resulterat i att dylikt anlitande kommit
till stånd,

att hyresprisen i vanliga fall icke på långt när uppgått till det anmärkta
beloppet, 45 kronor per dag, men att icke ens detta pris obetingat
kan anses oskäligt med hänsyn till de slitningar och påfrestningar, för
vilka fordonen särskilt under fälttjänstövningar utsättas genom körning i
hög fart på vägar av vida sämre beskaffenhet än de för biltrafik i allmänhet
upplåtna,

att den tid, som för anskaffningen står till buds, på grund av mellankommande
ändringar i dispositionerna understundom kan bliva så kort,
att den icke medgiver ett förkastande av i författningsenlig ordning inkomna
anbud i syfte att genom förnyat utbjudande möjligen erhålla fördelaktigare
villkor,

att, därest i stället för offentligt utbjudande underhandsförfarande finge
utan hinder av gällande författningar i större utsträckning tillämpas,
detta möjligen i vissa fall skulle kunna leda till direkta avtal med fordonsägarna
och därigenom medföra lägre hyrespris, samt slutligen

att det kan synas tvivelaktigt, huruvida det vore lämpligt att utfärda
föreskrifter, avseende att förhindra anlitandet av mellanhänder (entreprenörer),
enär anskaffningen härigenom mången gång skulle kunna även tyras.

o .

Den verkställda utredningen synes departementet alltså hava givit vid
handen, att förhyrningen av motorfordon i allmänhet och i stort sett varit
ordnad på det under förevarande omständigheter och med tillämpning
av gällande författningar lämpligaste sättet. Då undersökningen emellertid
även belyst en faktor, vilken under vissa omständigheter möjligen
skulle kunna leda till sänkta hyrespris, nämligen ett utsträckt underhandsförfarande,
torde departementet — därest en ytterligare undersökning i
ärendet skulle giva stöd härför -— komma att till Eders Kungl. Maj:t i
sinom tid ingå med underdånig framställning om medgivande, att icke
blott förhyrning av för vissa större övningar erforderliga bilar utan även
inlejning av för dylika övningar behövliga hästar måtte av vederbörande
myndighet få ombesörjas genom uppgörelser under hand.

§ 23.

Under denna paragraf hava revisorerna framhållit, att det vore önskvärt,
att vissa förändringar beträffande inköp och redovisning av motorfordon
vidtoges. Då betydande utgifter för bilmateriel vid försvarsväsendet
belastade de årliga underhållsanslagen, borde enligt revisorernas
mening frågan om inköp av dylik materiel för framtiden underställas riksdagens
prövning. Jämväl syntes böra undersökas, huruvida för fram -

— 10 —

tiden drifts- och underhållskostnaderna hor de proportionellt fördelas å de
anslag, för vilkas räkning körslorna utfördes.

Det av revisorerna uttalade önskemålet torde beträffande under intendentsdepartementets
förvaltning stående bilmateriel åsyfta de för ekononnkorslor
avsedda lastbilarna, för vilkas inköp, drift och underhåll några
särskilda medel hittills icke funnits anvisade. Intendentsdepartementet
vill redan från början framhålla, att departementet delar de av revisorerna
framförda åsikterna rörande såväl inköp av nämnda lastbilar som redovismng
av drifts- och underhållskostnaderna för ifrågavarande materiel,
till belysande harav tillåter sig departementet hänvisa till de framställningar
och uttalanden, som departementet vid upprepade tillfällen härutmnan
gjort i samband med avgivande av förslag rörande lantförsvarets
medelsbehov.

Vad först beträffar den av revisorerna uttalade meningen rörande inköp
för ekonomikörslor avsedda lastbilar, torde densamma innebära,
att for dylikt inköp endast borde komma till användning av riksdagen
härför anvisade medel. Intendentsdepartementet får härutinnan erinra
darom, att arméförvaltningen i sin underdåniga skrivelse den 31 augusti
1926 angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1927—1928 Hemställt
om särskilda medel för ändamålet. Ifrågavarande anslagsbehov
föranledde emellertid ej till någon Eders Kungl. Maj:ts framställning hos
riksdagen. Under sådana förhållanden har någon nyanskaffning av berörda
slag av lastbilar icke heller kunnat ske. I sin underdåniga skrivelse

den 31 sistlidne augusti rörande medelsbehovet för budgetåret 1928_1929

nar emellertid arméförvaltningen ånyo anmält, att behov av anslag för
ändamålet förelåge.

Vad beträffar redovisning av kostnaderna för drift och underhåll av
meromnämnda lastbilar, har arméförvaltningen redan i sin underdåniga
skrivelse den 31 augusti 1920 rörande lantförsvarets medelsbehov påtalat
olagenheterna av nuvarande system, enligt vilket drifts- och underhållskostnaderna
skola fördelas proportionellt till utfört arbete på de ansla^stitlar,
för vilkas räkning transporter verkställas. I praktiken hade det
namhgeii visat sig vara förenat med stora svårigheter att på ett exakt och
t. It tillfredsställande sätt verkställa en sådan omkostnadsfördelning.
Aven om omfattande och detaljerade bokförings- och kontrollåtgärder tilllampades,
vore det i många fall icke möjligt att åstadkomma en fullt rättvis
uppdelning av kostnaderna. Salunda kunde exempelvis kostnaderna för
reparation av en uppkommen större skada å en lastautomobil icke skäligen
täckas från anslagstitlar, avsedda för ändamål, som i endast ringa
omfattning och undantagsvis främjades genom användande av automobilen,
utan måste dylika kostnader i allmänhet mera summariskt och efter
vederbörande uppbördsmans subjektiva uppfattning fördelas på de anslagstitlar,
för vilkas räkning fordonet mera regelbundet och i större utsträckning
toges i anspråk. I löljd av dessa ävensom andra inverkande
omständigheter vore kontrollen över underhålls- och driftskostnadernas
riktiga fördelning icke möjligt att tillfredsställande verkställa. Det syntes
departementet alltså i hög grad önskvärt, att omkostnaderna för arméns
lastautomobiler finge bestridas efter andra grunder än de hittills
tillämpade. Därvid syntes lämpligen böra tillämpas samma principer,
som av riksdagen godkänts för arméns personautomobiler, nämligen att för
ändamålet särskilda medel ställdes till förfogande. Vid ärendets föredragning
i statsrådet den 7 januari 1921 anförde dåvarande statsrådet och che -

— 11 —

fen för försvarsdepartementet, att han visserligen funne, vad arméförvaltningen
anfört rörande önskvärdheten av att särskilda medel ställdes till
förfogande för lastautomobilernas underhåll och drift, i och för sig vara
värt beaktande, men att han med hänsyn till vikten utav att iakttaga
möjligaste begränsning av statsutgifterna icke ansåge sig kunna tillstyrka
framställningen.

Sedermera har arméförvaltningen vid flera tillfällen och senast i skrivelse
angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1928—1929 framhållit,
att olägenheter ur förvaltnings- och redovisningshänseende vidlåda
nuvarande system rörande bestridandet av kostnaderna för drift
och underhåll av för ekonomikörslor avsedda lastbilar, samt att de hårt
anlitade underhållsanslagen framdeles knappast torde kunna bära förevarande
kostnader. På grund av andra nu föreliggande jämförelsevis
betydande krav på medel till motormateriel, ansåg sig emelletid arméförvaltningen
icke denna gång böra göra framställning om särskilda medel
för ifrågavarande ändamål.

Intendentsdepartementet håller dock fortfarande före, i full överensstämmelse
med den av revisorerna uttalade meningen, att för vinnande
av en fullt tillfredsställande kontroll och redovisning av kostnaderna för
drift och underhåll av här ifrågavarande lastbilar särskilda medel höra
för ändamålet anvisas. Arméförvaltningen torde också komma att framdeles
ånyo upptaga frågan härom vid avgivande av förslag rörande lantförsvarets
medelsbehov.

Stockholm den 7 januari 1928.

RIKARD BOSTRÖM.

Underdånigst:

AXEL HULTKRANTZ.

Karl Knutsson Hall.

nu. 1.

Kungi. Göta Artilleriregemente.

Till kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement.

Med anledning av departementets skrivelse den 2 dennes, d.-nr 14, Und.,
angående viss upphandling av halm, har jag härmed äran anföra följande.

Den upphandling av halm, som av riksdagens revisorer avses, torde vara
den, som ägde rum i oktober 1926 för leveransåret 1 november 1926—31 oktober
1927. Av bilagda avskrift av förteckning över därvid inkomna anbud
framgår hland annat.

att lägsta anbudet nr 7 å 200 ton upptog ett pris av 3 kronor 79 öre per
kilogram, fritt banvagn (kaj), Göteborg, samt

att näst lägsta anbudet nr 9. å 700 ton upptog ett pris av 3 kronor 85
öre per kilogram fritt kasern och Vårgårda.

I fråga om anbudet nr 7 tillkommer alltså kostnaden för transporten
från Göteborg till Kviberg (5 kilometer), vilken betingar minst 3 kronor
50 öre per ton eller 35 öre per kilogram. Omräknat till leverans fritt ka -

— 12 —

sern innebär anbud nr 7 alltså ett totalpris av minst 4 kronor 14 öre per
kilogram eller 29 öre per kilogram dyrare än nr 9.

I Sämsta rummet denna omständighet — vilken synbarligen undgått
riksdagens revisorer — föranledde, att regementschefen hos arméfördelningschefen
foreslog anbudet nr 7 till förkastande och anbudet nr 9 till
antagande.

Därtill kom att anbudet nr 7 upptog som villkor leverans av 70 ton vetehalm
till samma pris som 130 ton råghalm, vilket — i betraktande av att
vetehalmen ar kvalitativt sämre till hästfoder och ströbäddar än råghal bjudandemaSte

anS6S SåS°m ^ ^ Staten * hÖg grad ofördelaktiSt er Vad

slutligen angår bedömningen av anbudet nr 7 i vad rör dess kvantitet
av endast 200 ton i stället för de erforderliga 700, är att anföra, att
om anbudet i fråga verkligen varit lägst fritt kasern, skulle ett eventuellt
antagande av detsamma kravt infordrande av nya anbud å 500 ton, enär
anbudsgivarna å 700 ton med all sannolikhet och efter uttalanden av åtminstone
två av dem att döma icke medgivit sådan i upphandlingsannonsen
ej kungjord leveransreduktion (utöver stipulerad 5 procent marginal),
i varje fall icke utan att erhålla kompenserande prisförhöjning. Då erfarenheten
visar hän på att ju större leveransparti, som får levereras
desto billigare å-pris ernås, kan det starkt ifrågasättas om genomsnittspriset
a totalkvantiteten i själva verket komme att undergå någon minskmng
genom antagande av ett lägre delanbud, då resten av partiet sannolikt
skulle ställa sig så mycket dyrare. Däremot kan det anses såsom ganska
visst, att betydande praktiska olägenheter skulle följa av ett system med
samtidigt flera leverantörer med olika priser och i många fall varierande
leveransterminer, i all synnerhet i fråga om en artikel, vilken — i likhet
med den nu ifrågavarande — skall tjäna såsom fix värdemätare i normalrationsstaten.

Götehorg den 5 januari 1928.

Sune Bergelin.

Kegementsbefälhavare.

P. Stendahl.

— 13 —

Bil. 1 a.

Kungl. Göta artilleriregemente.

Förteckning

över inkomna anbud vid upphandling av halm för Kungl. Göta artilleriregemente
den 7 oktober 1926 för tiden 1 november 1926—31 oktober 1927.

An- bu- dets Nr	Anbudsgivarens namn och adress	Leve-ran s- sätt	Kvan- titet: Ton	Pris (medel-pris) pr kg. öre	Anteckningar
1	Örebro läns Lantmäns central-förening, Örebro.	***	250	3.06	Poster om 50 ton å 3.68; 3.78; 3.88; 4.18 och 4.28 öre pr kg-
2	Gottfrid Jonsson, Moholm.	t	700	3.90
3	Bröderna Blomquist, Svenljunga.	*	700	4.22
4	J. A. Persson & C:o, Asker.	*	630	4.08
5	Ernst Sjöbeck, Inlag Kungsbacka.	*	700	4.67 4.oo	580 ton råghalm å 4.68, 70 ton kärvad d:o å 5.18, 50 ton havrehalm å 4.68.
6	Aktiebolaget Adolf Nilson, Kri-stinehamn.	*	700	3.95
7	Weinert & Carlsson, Skänninge.	***	200	3.79	2/s råg-, Vs vetehalm.
8	Kumla Foder- & Utsädesbolag, 1 Kumla.	*	700	4.28	580 ton råghalm å 3.94, 50 ton havrehalm å 4.44, 70 ton långhalm å 6.94.
9	1 Vimmerby Foder- & Spannmåls-affär, Vimmerby.	* ****	700	3.85

* Fritt Kviberg.

** Fritt Olskroken.

*** Fritt Göteborg.

**** Fritt Vårgårda.

Tid, då anbuden skolat vara inlämnade: kl. 12 middag.
Tid, då anbuden öppnades: kl. 2 e. m.

Göteborg den 7 oktober 1926.

R. Stenbeck.

B egementsinten dent.

Björn Malmström.

Skrivbiträde.

C. W. Cederberg.

Styckjunkare.

— 14 —

Bil. 2.

Kungl. arméförvaltningens
Intendentsdeparteinent
och

Sjukvårdsstyrelse.

herr statsrådet och chefen för kungl. försvarsdcpartcrnGntGt.

Sedan herr statsrådet genom remiss den 18 sistlidna december anmodat
kungl. arméförvaltningens intendentsdeparteinent att till herr statsrådet
inkomma med yttrande över en utav lantbrukaren J. Dahlqvist, Kjettinge,
gjord framställning angående vetehalms användning till ströbäddar vid
armén m. m., få departementet och sjukvårdsstyrelsen, vilka gemensamt
handlagt detta ärende, med remissaktens återställande samt med överlämnande
_ av från samtliga arméfördelningschefer, kommendanten i Boden
och militärbefälhavaren på Gotland, efter vederbörandes hörande, samt
från cheferna för arméns intendenturförråd i Karlsborg och Boden i ärendet
infordrade yttranden, härmed vördsamt anföra följande.

Departementet och styrelsen få först framhålla att ströbäddar numera
allmänt användas i arméns stallar, då de i flera avseenden och särskilt
ur hygienisk synpunkt visat sig förmånliga. Sådana bäddar läggas av
halm enbart eller tillsammans med torvströ. Beträffande framställningen i
vad den avser vetehalms användande framför råghalm till dylik ströbädd
har erfarenheten visat att vetehalmen lätt söndersmulas och på den grund
trampas ned i gödseln samt fort nog förruttnar. En sådan bädd blir därför
mindre hållbar och måste snart nog ersättas av ny. Råghalm däremot
är segare och motståndskraftigare, binder sig på tillfredsställande sätt
samt bildar därför en fastare och betydligt hållbarare bädd, vilken därjämte
även i hygieniskt avseende är bättre.

Sökandens påstående, att vetehalm är lika lämplig till ströhalm som råghalm,
är således icke med verkliga förhållandet överensstämmande.

Det torde också böra bemärkas, att den i rationen ingående halmen är
avsedd icke blott till strö utan också såsom foder.

Enär hästen i dietiskt avseende har behov av viss mängd stråfoder såsom.
fyllnadsfoder, och detta behov icke kan tillfredsställas av den ringa
mängd hö, han erhåller, måste följden härav bliva, att den halm, som ingår
i dagsrationen, delvis eller stundom helt och hållet behöver tagas i anspråk
såsom foder. Det är därför nödvändigt, att all halm, som upphandlas
för arméns behov, är av beskaffenhet att lämpa sig såsom foder åt
hästar. I sådant avseende är vetehalm icke blott mindre lämplig utan
även eljest icke så oväsentligt underlägsen råghalm.

Angående sökandens påstående, att vetehalmen kan erhållas för lägre
pris torde böra framhållas, att sökanden enligt chefens för femte arméfördelningen
utredning i ärendet endast en gång avgivit anbud på vetehalm
och då till ett pris av 28 kronor, under det att ett annat anbud lämnats å
råghalm till ett pris av 27 kronor 50 öre per 1,000 kilogram. Men även
om priset på vetehalm vore något lägre torde underhållet av ströbäddar
medelst vetehalm i längden bliva dyrare än om råghalm kommer till användning.

— 15

Vad därefter angår framställningen rörande förfarandet vid upphandling
av furage och strö för armén få departementet och styrelsen framhålla,
att i detta avseende fullt tydliga föreskrifter finnas meddelade i
gällande upphandlingsförordning. Sökanden anför, att han anser »både
rätt och billigt vara att vid lika anbud företräde lämnas åt dylikt, avgivet
av verklig jordbrukare eller sammanslutning av sådana».

Häremot få departementet och styrelsen invända, att huru önskligt det
än kan vara, att leverans sker direkt från producent till konsument —
något som man genom lämpliga föreskrifter vid utbjudandet på allt sätt
söker främja — vederbörande myndighet dock måste i avseende å likvärdiga
anbud förfara på sätt stadgas i § 30, mom. 3, av gällande upphandlingsförordning.

På grund av vad ovan anförts, få arméförvaltningens intendentsdepartement
och sjukvårdsstyrelse vördsamt hemställa, att lantbrukaren Dahlqvists
föreliggande framställning icke måtte till någon herr statsrådets
åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 mars 1923.

Kungl. Västmanlands regementes
avvecklingsorganisation.

På grund av departementets skrivelse den 3 innevarande månad, d.-nr 29
Utr., anmodad avgiva yttrande i anledning av riksdagens revisorers skrivelse
rörande kostnader för hästlejning vid kungl. Västmanlands regemente
under år 1926, får jag äran anföra följande.

Ifrågavarande hästlejning har företagits av chefen för V. arméfördelningen
och har kontraktet härför överlämnats till regementet med nämnde
chefs skrivelse den 21 september 1926, nr 1252, avd. IV.

I fråga om kostnaderna för hästlejningen föreskrevs bland annat i kungl.
arméförvaltningens intendentsdepartements skrivelse den 10 september
1926, d.-nr 5105 Underhållsbyrån, att, därest kostnaderna för hästlejningen
i medeltal skulle överstiga ett belopp av 10 kronor per häst och dygn,
lejningen icke finge ske utan att departementets medgivande härtill inhämtats.

Västerås den 5 januari 1928.

Fr. Frölich.
J. Hederstedt.

F. Bauer.
Aug. Bergh.

Fritz Björkman.

Bil. 3.

Axel Klingenstierna.

Chel för avvecklingsorganisationen.

P. Valder.

— 16 —

Bil. 4.

I. v. V. Arméfördelningen.
Stabsexpeditionen.

Till kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement Med

anledning av departementets till I. 18 ställda skrivelse den 3 dennes
d.-nr 29, Und., har jag äran anföra följande.

För ifrågavarande hästlejning stod ytterst kort tid till förfogande. På
g.rund av inträffad mul- och klövsjnkeepidemi kunde beslut om fälttjänstövningarna
i Uppland fattas först en knapp månad, innan de skulle
komma till stånd och inkom departementets bestämmelse om hästlejning
för V. arméfördelningen först den 11 september (I. D. skr. den 10 september
1926 d.-nr 5105 Und.). För arméfördelningens räkning skulle cirka 418
stycken hästar lejas från den 26, respektive 27 i samma månad.

Av denna anledning infordrades på grund av underhandsmeddelande från
departementet redan den 9 september 1927 genom särskilda skrivelser anbud
till den 14 i samma månad.

Resultatet meddelades departementet genom följande e. s. den 14 september
1926 nr 1202/IV:

»Vid anbudstidens å hästlejning utgång denna dag, hade två anbud inkommit
å respektive 13 kronor 60 öre och 12 kronor 60 öre, det sistnämnda
från herr E. Thorell, Frösunda.

Vid förd underhandling erbjuder sig Thorell sänka priset till 11 kronor
90 öre per dygn och häst, under förutsättning att till IV. arméfördelningen
avgivet förnyat lägre anbud å 13 kronor antages.

So_m lägsta hit avgivna anbudet överstiger av departementet fastställt
maximipris 10 kronor, har jag äran anhålla om föreskrift — såvitt möjligt
under dagens lopp eller senast i morgon före klockan 11 f. m. — huru
med lejningen skall förfaras.»

Härpå avgav departementet genom skrivelse den 14 september 1926 d.-nr
5214/1926, Und., nedanstående svar:

»Med anledning av Eder uti skrivelse den 14 innevarande månad nr 1202
avd. IV, gjorda anmälan, får kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement
härmed meddela, att departementet icke har något att erinra mot antagande
— efter samråd med chefen för fjärde arméfördelningen — av
hästar för genom generalorder nr 1575/1926 anbefallda fälttjänstövningar
för en kostnad av högst 11 kronor och 90 öre per häst och dygn.»

Stockholm den 7 januari 1928.

Georg Nyström.

f. v. Arméfördelningschef.

C. F. von Otter.

IT

Generalstabens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 7 § 7.

Till Konungen.

Med anledning av nådig remiss den 28 sistlidne december angående riksdagens
revisorers uttalande beträffande renskrivningskostnader vid generalstaben
får i underdånighet jag anföra:

På grund av förhållanden, vilka stå i samband med övergången till 1925
års härordning, har behovet av skrivarbeten vid generalstabens organisations-,
central- och kommunikationsavdelningar under sistförflutet budgetår
avsevärt stegrats; härtill har framförallt bidragit de arbeten å organisationsavdelningen,
som sammanhänga med upprättandet av det nya mobiliseringsverket.
Då ifrågavarande arbeten tillika varit brådskande har
övertidsarbete i stor utsträckning måst tillgripas.

Beträffande ersättningen för skrivarbetet, må framhållas att huvuddelen
av det skrivarbete, som utförts vid generalstaben under föregående budgetår,
varit av vida mer krävande art, än det som i allmänhet påvilar skrivbiträden
i statens verk. De skrivarbeten, som å organisations-, centraloch
kommunikationsavdelningarna utförts å mobiliseringsverket fordra
högt kvalificerad personal, varjämte arbetets art ställer stora krav å personalens
pålitlighet. En jämförelsevis hög avlöning kan därför anses berättigad.

Förutom å ovannämnda avdelningar finnes extra personal anställd vid
krigshistoriska och tekniska avdelningarna.

Vid krigshistoriska avdelningen åtnjuter en av de där anställda biträdena
en relativt hög ersättning (1 krona 90 öre i timmen). Detta är motiverat
av att hans arbete fordrar höga kvalifikationer, enär det är förenat
med tydning av äldre handskrifter.

Skrivarbetet för motorfordonsregistret å tekniska avdelningen kan däremot
jämnställas med sådant arbete vid statens verk i övrigt. De för
motorfordonsregistret anställda tre biträdena åtnjuta icke heller högre avlöning-
än 150—225 kronor i månaden, motsvarande 1 krona 28 öre—85 öre
i timmen.

Beträffande revisorernas uttalande, att besparingar skulle kunna vinnas,
om »för viss tid anställdes skrivbiträden i större utsträckning än som
för närvarande är fallet», må framhållas, att under det förflutna budgetåret
sådant anställande ej kunnat ske i större utsträckning än som verkligen
förekommit, då mängden av skrivarbete är mycket växlande och ej
heller alltid kan förutses. Genom att i större mängd anställa skrivbiträden
för viss tid skulle därför ej tillräcklig smidighet vinnas. I den mån
arbetena vid generalstaben i samband med övergången till den nya härordningen
avslutas, torde dock detta system med fördel kunna tillämpas i
större utsträckning. — Remisshandlingen återgår.

Stockholm den 10 januari 1928.

Underdånigst:

C. G. HAMMARSKJÖLD.

Chef för Generalstaben.

2 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. III.

M. Dyrssen.

— 18 —

Arméförvaltningens fortifikationsdepartements yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del 1, sid. 7 § 8
och sid. 10 § 11.

Till Konungen.

Enligt Eders Kungl. Majrts remissresolution den 28 december 1927 kar
arméförvaltningens fortifikationsdepartement att avgiva underdånigt utlåtande
i anledning av riksdagens revisorers berättelse den 15 december
1927 angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1927, »fjärde huvudtiteln,
försvarsdepartementet», §§ 8 och 11.

I anledning härav får fortifikationsdepartementet beträffande de anmärkningar,
som innefattas under nämnda paragrafer, i underdånighet
anföra följande.

§ 8.

Beträffande vad som under denna paragraf blivit omnämnt, har yttrande
infordrats från chefen för Hälsinge regemente.

Under hänvisning till detta yttrande, som jämte tillhörande bilagor härmed
överlämnas, får fortifikationsdepartementet anmäla, att departementet,
som av regementschefen väl erhållit underrättelse om dennes i hans
yttrande omnämnda skrivelse den 16 februari 1925 till Gävle stads drätselkammare
angående civil trafik å regementets vägar till det sydväst om
kaserntomten belägna, nybildade samhället, Kungskolonien, men ej om
drätselkammarens avvisande svar å denna skrivelse, i likhet med revisorerna
anser, att spörsmålet om underhållet av vägarna å Hälsinge regementes
övningsfält bör göras till föremål för en ingående undersökning
och att underhandlingar böra upptagas med Gävle stad beträffande det
framtida ordnandet av vägarnas underhåll. För detta ändamål har fortifikationsdepartementet
till en början uppdragit åt ämbetsverkets domäntjänsteman
att verkställa en förberedande undersökning angående denna
fråga och till departementet inkomma med förslag till de åtgärder, som enligt
hans åsikt lämpligen böra vidtagas. Sedan sådan utredning blivit
verkställd, har fortifikationsdepartementet för avsikt att upptaga förhandlingar
med Gävle stad.

§ 11.

I anledning av vad revisorerna anfört under denna paragraf angående
dispositionen av lantförsvaret tillhöriga lägenheterna Johanneshov och
Kvarnängen i Brännkyrka socken i Stockholm, har fortifikationsdepartementet
inhämtat yttrande av chefen för östra arméfördelningen.

Med överlämnande av detta yttrande får fortifikationsdepartementet,
som ansluter sig till vad arméfördelningschefen däri anfört, därutöver
framhålla, att vid den upplåtelse av delar av ifrågavarande lägenheter,
som enligt fortifikationsdepartementets bemyndigande till chefen för fjärde
arméfördelningen skulle ske till Stockholms idrottsförbund för tiden efter
den 14 mars 1927, skulle vara såsom villkor fästat, att, därest beslut om för -

— 19 —

säljning av de för upplåtelse avsedda områdena eller om deras användning
för något statens behov skulle fattas, idrottsförbundet skulle vara skyldigt
att avträda områdena sex månader efter uppsägning, att någon upplåtelse
enligt detta departements bemyndigande emellertid icke kommit till stånd
samt att frågan om upplåtelse till idrottsförbundet av nämnda markområden
nu är underställd Eders Kungl. Maj:ts prövning. I fråga om förvaltningen
av Johanneshov och Kvarnängen får fortifikationsdepartementet
anföra, att denna enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut angående
nämnda lägenheter den 28 maj 1926 nu under departementets överinseende
handhaves av Djurgårdskommissionen samt att departementet på skäl,
som arméfördelningschefen anfört, måste avstyrka, att för närvarande
beslut fattas, varigenom lägenheterna helt frånhändas försvaret.

Stockholm den 9 januari 1928.

Underdånigst:

IT. de CHAMPS.

L. NORRMAN.

Hj. Leth.

Bil. 1.

Kungl. Hälsinge regemente.

Till kungl. arméförvaltningens fortifikations departemen

t.

Med anledning av fortifikationsdepartementets skrivelse den 4 dennes,
d.-nr 3 C, med infordrande av yttrande över riksdagens revisorers beräU
telse den 15 december 1927 rörande vägförhållandena å regementets övningsfält,
får jag härmed äran insända:

1. P. M. rörande vägunderhållet å kungl. Hälsinge regementes övningsfält
med karta.

2. Utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde med drätselkammaren i
Gävle den 9 mars 1925.

3. Utdrag av kontrakt mellan kungl. arméförvaltningen och Gävle stad
angående upplåtelse av plats för kasernetablissementet.

4. Avskrift av regementschefens skrivelse den 16 februari 1925 till
Gävle stads drätselkammare angående civil trafik å regementets vägar till
den i ovanstående P. M. omnämnda Kungskolonien.

Ovan upptagna handlingar tillställdes riksdagens revisorer med anledning
av deras besök vid kasernetablissementet i oktober 1927.

Av ovanstående torde framgå, att ett reglerande av den civila trafiken
över regementets område är av behovet påkallat särskilt i betraktande
av att regementet för egen del har ett rätt så betungande vägunderhåll.

. Gävle den 7 januari 1928.

H. Stålhane.

Regementschef.

A. L. F. Masreliez.

— 20 —

Bil. 1 a.

Kungl. Hälsinge regemente.

P. M.

rörande vägunderhållet å kungl. Hälsinge regementes övningsfält.

De vägar, som gränsa intill eller ligga inom regementets övningsområde,
utgöras av:

1. Stora landsvägen Gävle—Valbo, som i norr utgör övningsfältets
gräns. Den underhålles genom vägstyrelsens försorg och är å kartan
betecknad med grova heldragna, rött och blått, streck.

2. Väg förbi (norr) kasernetablissementet till Vall. I samband med
Gävle stads upplåtande av mark till kasernetablissementet har kronan
kontraktsenligt förbundit sig att hålla denna väg öppen, varmed torde
följa skyldighet till vägunderhåll; våglängden är 400 meter. Å kartan
är den betecknad med heldraget blått streck.

3. Allmänna vägar (av byvägs karaktär, undantagna vid laga skifte): a)
från etablissementets västra gräns förbi Vall mot stora landsvägen, b)
från nämnda landsväg söderut, sammanlagt 1,350 meter. Å kartan äro de
betecknade med smala heldragna röda och blåa streck. Dessa vägar med
broar över Valbobäcken underhållas för närvarande av regementet.

4. Enskilda vägar, å kartan betecknade med antingen en streckad röd
linje eller ock tvenne streckade röda linjer. Dessa vägar, sammanlagt (i,900
meter, underhållas för närvarande av regementet å anslag kol. 762.

Trafikförhållandena.

Förutom trafiken av regementets personal och arrendatorer äro en del
av de av regementet underhållna vägarna utsatta för en ej ringa, alltjämt
tillväxande civil trafik. Den söder om och parallellt med Valbobäcken ledande
vägen trafikeras av invånarna i Backa by och egna hem vid färd
till och från staden. Den allmänna vägen från landsvägen vid Gustafsbro
över Vall mot kasernetablissementet och dess fortsättning till staden har
på senare tiden fått en synnerligen livlig motortrafik delvis på den grund,
att landsvägens förlängning från Gustafsbro mot staden har en med kullersten
belagd vägbana. Den med två streckade linjer betecknade vägen
leder till ett uppväxande samhälle, Kungskolonien, med livlig trafik av
fordon, lastade med byggnadsmateriel och dylikt.

Ny utfartsväg är för detta egnahemsområde utstakad söder om kasernetablissementet
i riktning mot staden, ehuru den ännu ej kommit till utförande.
Å bifogade översiktskarta är den utmärkt med rött streck.

Gävle den 26 oktober 3927.

A. L. F. Masreliez. ''

Kasernofficer.

Bil. 1 c.

Utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde med drätselkammaren
i Gävle den 9 mars 1925.

§ 99.

Föredrogs en så lydande skrivelse:

»Till Gävle stads drätselkammare.

Under sistförflutna höst har en för kungl. Hälsinge regemente besvärande
trafik uppstått å den väg, som mellan regementets förvaltarebostad

Kaser

etablisse

flacka by

mentet.

egrui hem

Kasern.

etablissement

ul/artsväg

Till Valbo

Till Grävte

Ö versiktskarta.

ulvlaarde.

utstakad utfixrteväg från
Kungskolonientid Gävle,
stad.

■ =■■= R&aernjenteds cxrr&ndetorp

= “ allmän. Lands väg
— —1 enlzgt koniraJit halten väg

—■ — allmän väg

— enskild väg

= utfarts väg för "Thngskjdnnzen”

— gräns for regementets område

O tis tals bro
Till dävle.

Karta.

ulv ta caide

Kungl. ffdlsinge regementes väga.r

hngs kolonien.

STATENS REPftCDUKTlOMSANSTAtT ia»

21 —

och västra förrådsbyggnaden leder fram över regementets område till dess
skjutbana. Denna trafik bär sin orsak i påbörjad tomtindelning och bebyggande
inom det sydväst om kasernområdet belägna, majoren m. m. E.
Th. Klingberg tillhöriga område, som å hilagda skiss utvisas. Då den trafikökning,
som sålunda börjat uppkomma, icke är med kronans fördel förenlig,
har jag härigenom velat bringa till drätselkammarens kännedom,
att någon skyldighet icke synes mig föreligga för regementet att hålla
ifrågavarande väg öppen såsom utfartsväg för bemälda byggnadsomräde
samt att nämnda väg, i den händelse att den civila trafiken skulle bliva för
besvärande — dels med hänsyn till tjänstens behöriga bedrivande inom
etablissementet, dels med hänsyn till vägbanans underhåll, och alltså medförande
allvarligare olägenheter för regementet — kan komma att stängas.
Otänkbart är dessutom icke, att den ovannämnda förrådsbyggnaden kan
eventuellt bliva indragen inom regementets staket, i vilket fall den här nu
existerande genomfarten avbrytes, varigenom visserligen icke regementets
tillgång till stora skjutbanan hindras, men den civila genomgångstrafiken
måste söka sig annan väg. För de inom förenämnda område belägna
fastigheterna torde därför en särskild, utanför kronans område belägen
utfartsväg i tid böra beredas.

Slutligen får jag äran meddela, att en avskrift av denna skrivelse tillställts
kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement ävensom majoren
m. m. Klingberg.

Gävle den 18 februari 1925.

H. Stålhane.

Hegementschef.

Ii. Högman.»

Med skrivelsen följde den i densamma åberopade kartskissen.

Enär omskrivna angelägenhet vore en staden ovidkommande fråga,
hade drätselkammarens beredning i ärendet föreslagit, att drätselkammaren
måtte meddela regementschefen, att skrivelsen i fråga icke föranledde
till någon drätselkammarens åtgärd. Trafikeringen av den i skrivelsen omförmälda
vägen syntes beredningen böra vara beroende av den överenskommelse,
som i berörda hänseende kunde träffas mellan regementet och
vederbörande bostadsbyggare.

Efter föredragning härav och sedan herr Lind yttrat sig i ärende^ beslöt
drätselkammaren vid framställd proposition på sätt beredningen sålunda
föreslagit.

Som OVan. In lidem:

Ale Höjer.

Bil. 1 rf.

Kontrakt.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 16 december 1904 förordnat,
att Kungl. Hälsinge regemente skall förläggas till staden Gäfle samt bemyndigat
Kungl. Arméförvaltningen å f orti fikati onsdepartementet att med
staden ingå aftal angående öfverlåtelse af mark till plats för kasernetablissemanget
m. m., har mellan Kungl. Arméförvaltningen och staden Gäfle
träffats följande överenskommelse:

22 —

§ 8.

Kronan förbinder sig att å det till Kronan upplåtna området hålla öppen
väg till förmedlande af vägförbindelse mellan staden Gäfle och kungsladugården
Vall.

Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättadde, av vilka
Kungl. Arméförvaltningen erhållit det ena samt Gäfle stad det andra.
Stockholm den 28 december 1904.

För Kungl. Arméförvaltningens fortifikationsdepartement:

G. C:son Bergman.

C. Söderbaum.

Gäfle den 6 mars 1905.

Axel Göransson1

För Gäfle stad:

På dess Drätselkammares vägnar:

Oscar Flensburg.

Oscar Lehman.

Herrar Oscar Flensburgs och Oscar Lehmans egenhändiga namnteckningar
bevittna:

Ale Höjer. £nut Malmlöf

Bil. 1 e.

Avskrift.

Kungl. Hälsinge regemente.

Till Gävle stads drätselkammare.

Under sistförflutna höst har en för kungl. Hälsinge regemente besvärande
trafik uppstått å den väg, som mellan regementets förvaltarebostad
och västra förrådsbyggnaden leder fram över regementets område till dess
skjutbana.. Denna trafik har sin orsak i påbörjad tomtindelning och bebyggande
inom det sydväst om kasernområdet belägna, majoren m. m. E.
Th. Klingberg tillhöriga område, som å bilagda skiss utvisas. Då den trafikökning,
som sålunda börjat uppkomma, icke är med kronans fördel förenlig,
har jag härigenom velat bringa till drätselkammarens kännedom,
att^ någon skyldighet icke synes mig föreligga för regementet att hålla
ifrågavarande väg öppen såsom utfartsväg för bemälda byggnadsområde
samt att nämnda väg, i den händelse att den civila trafiken skulle bliva för
besvärande dels med hänsyn till tjänstens behöriga bedrivande inom
etablissementet, dels med hänsyn till vägbanans underhåll, och alltså medförande
allvarligare olägenheter för regementet — kan komma att stängas.
Otänkbart är dessutom icke, att den ovannämnda förrådsbyggnaden kan
eventuellt bliva indragen inom regementets staket, i vilket fall den här nu
existerande genomfarten avbrytes, varigenom visserligen icke regementets
tillgång till stora skjutbanan hindras, men den civila genomgångstrafiken
måste söka sig annan väg. För de inom förenämnda område belägna

— 23 —

fastigheterna torde därför eu särskild, utanför kronans område belägen

utfartsväg i tid böra beredas. , , . ,

Slutligen får jag äran meddela, att en avskrilt av denna skrivelse tillställts
kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement ävensom majoren
m. m. Klingberg.

Gävle den 16 februari 1925.

H. Stålhane.

Regementschef.

R. Högman.

IV. Arméfördelningen. Stabsexpeditionens yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 10 § 11.

Till kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

I anledning av fortifikationsdepartementets skrivelse den 4 dennes, d.-nr
3 C, angående dispositionen av lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen
inom Brännkyrka socken får jag härmed äran anföra följande.

Genom skrivelse den 10 juli 1926, nr 274, bar chefen för IV. armefor le -ningen i överensstämmelse med fortifikationsdepartementets anmodan till
djurgårdskommissionen överlämnat inom härvarande stabs avdelning 111
befintliga, för djurgårdskommissionen erforderliga handlingar och kartor
rörande lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen. Med hansyn härtill
och till den omständigheten, att ytterst kort tid stått till mitt förfogande för
yttrandes avgivande rörande vid fortifikationsdepartementets ovan angivna
skrivelse fogad »transumt av riksdagens revisorers berättelse den 15
december 1927 angående verkställd granskning av statsverkets jamte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under ar 192/
fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet, §§ 6, 8, 9, 11, 22 och 23», ar det

mig ej möjligt att i detalj ingå i svaromål beträffande av statsrevisorerna

gjorda anmärkningar rörande förvaltning av lägenheterna Johanneshov

och Kvarnängen. . , ,, , ..

Riksdagsrevisorernas anmärkningar synas i stort sett kunna sammanlat tas

i följande punkter, nämligen: .,

att idrottsanläggningar i sten och betong av synnerligen stora matt bin it

inom de ifrågavarande lägenheterna utförda; . ...

att därstädes alltjämt pågå arbeten med idrottsplatsens planering, vilka
arbeten utföras av Stockholms stad såsom nödhjälpsarbeten,

att genom Stockholms stads försorg över kronans område framdragits

landsväg och spårväg till Enskede; samt .

att någon för framtiden bindande överenskommelse ej g.iorts betrallande

dessa dispositioner. . ,

I riksdagsrevisorernas berättelse hava vidare i huvudsak gjorts ioljan

AeJttdeUynes^somom^id handhavande av de ifrågavarande lägenheterna
statsverkets intressen tidigare icke alltid behörigen tillvaratagits,

— 24 —

att genom de militära myndigheterna vidtagna åtgärder och myndigheternas
underlåtenhet att ova kontroll över, på vad sätt arrendatorn begagnat
sig av omradena i fråga, hava kronans möjligheter att på ett ekonomiskt
satt för framtiden draga nytta av de ifrågavarande områdena avsevärt
kringskunts;

att av de till idrottsförbundet gjorda upplåtelserna, vilka enligt revisolcka
hade bort ske> med mindre Kungl. Maj:ts medgivande
iartllj mhamtats, har områdenas värde faktiskt för kronan kommit att i''
betänklig grad minskas;

att områdena i fråga icke längre erfordras för försvarsändamålatt
genom 1925 års härordning den militära organisationen avsevärt
“edskurits samt att med hänsyn härtill de militära förvaltningsmyndigheterna
framhållit de svårigheter, som föreligga att lösa de uppgifter som
sammanhanga med förvaltningen av de ifrågavarande områdena; samt
att pa grund av de ovan angivna skälen lägenheterna Johanneshov och
+-iTar^fnge? ,01''de skiljas från försvaret och utan inskränkningar

tillsvidare överlämnas till förvaltning av djnrgårdskommissionen.

Riksdagsrevisorernas anmärkningar.

De senaste viktigare avtal, som gjorts beträffande lägenheterna Jolianneshov
och Kvarnängen, äro:

arrendekontrakt av den 13 mars 1917 mellan chefen för IV. arméfördelningen
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar å den ena sidan samt Stockholms
stads lantegendomsnämnd såsom arrendator å den andra sidan; samt
. ko“t^akt av den 12 februari 1925 mellan Stockholms stad och Stockholms
idrottsförbund rörande upplåtelse av idrottsplats.

Bada.dessa kontrakt äro upprättade enligt fortifikationsdepartementets
föreskrifter, vilka lämnats genom skrivelse respektive den 16 mars 1916
d.-nr 1046 C, och den 19 mars 1924, d. nr 3128/23 C.

Dessutom har ändring eller utvidgning av kontrakten alltid underställts
fortifikationsdepartementets beprövande.

Den juridiska sidan av förvaltningen har städse bevakats av fortifikationsdepartementet,
då chefen för IV. arméfördelningen varit i avsaknad
av jurist för dylika ändamål.

Fortifikationsdepartmentets tillmötesgående gentemot Stockholms stads
lantegendomsnämnd och Stockholms idrottsförbund torde vara dikterad av
ilen omständigheten, dels att det ej vore skäligt att hämma en storstads
utveckling genom alltför snäva arrendevillkor, dels ock att idrottens utbredning
bland de bredare lagren måste anses vara ett militärt och därmed
även ett statsintresse, då genom idrotten nationens fysiska tillstånd
hojes och därmed ock bättre soldatmateriel erhålles, ett mål, som Stockholms
idrottsförbund måste anses hava gjort till sitt.

Kontrakten hava visserligen icke lagt några hinder i vägen varken för
stora anläggningars uppförande för Stockholms idrottsförbunds vidkommande
eller för vägars eller spårvägars framdragande för Stockholms
stads lantegendomsnämnds räkning, men innehålla de dock bland andra
följande föreskrifter, nämligen:

»De byggnader, som tillhöra arrendatorn, äger kronan rätt att vid arrendets
upphörande inlösa efter ett pris, som bestämmes av tre gode män,
vilka utses en av kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
en av lantegendomsnämnden och den tredje av dessa båda gode män gemensamt.
Om kronan ej begagnar sin lösningsrätt, är arrendatorn skyldig

2.'') —

:itt inom tre månader efter arrendets upphörande utan ersättning hava
borttagit byggnaderna och utjämnat byggnadsplatserna, detta äiven i vad
rörer kolonistugor oeli övriga anläggningar för och omkring dessa.» Vidare
heter det: »Om kronan före arrendetidens utgång behöver återtaga
egendomen, skall arrendatorn vara skyldig avträda densamma sex månader
efter uppsägning; dock med rätt för arrendatorn att bekomma ersättning
för arrenderättens förlust enligt uppskattning av gode män, utsedda
på sätt i tredje punkten av mom. 5 stadgas.» (Se citatet ovan.)

Da Stockholms stads lantegendomsnämnds och Stockholms idrottsförbunds
anläggningar och förslag till dylika började taga alltför stora dimensioner,
har fortifikationsdepartementet sökt träffa avtal om vissa
områdens avyttrande till Stockholms stad, vilken åtgärd framgår bland
annat av dess skrivelse den 7 februari 1925, d.-nr 364 C, och chefens för
IV. arméfördelningen skrivelse den 17 mars 1925. nr 132.

It i k sd a g sr ev isorer nas uttalanden.

Beträffande riksdagsrevisorernas uttalanden, att de militära förvaltningsmyndigheterna
genom sina mindre lämpliga dispositioner, skulle
hava tillhakasatt kronans intressen, saknar jag anledning att yttra mig,
då chefen för IV. arméfördelningen endast följt en högre förvaltningsmyndighets
direktiv.

Anmärkningen, att de militära myndigheterna skulle hava brustit i erforderlig
kontroll gentemot Stockholms stads lantegendomsnämnd och
Stockholms idrottsförbund, anser jag, vad chefen för TV. arméfördelningen
vidkommer, böra riktas mot annat håll. Sedan eu följd av år har härvarande
stabs avdelning III varit belastad långt utöver, vad en dylik organisation
skäligen kan bära. I medvetande härom har ock arméfördelningschefen
sökt att för medel från »byggnadsanslaget» — titel 757 — skaffa för
denna alltmer utsvällande förvaltningsorganisation hjälp genom anställande
av för dylik "tjänst användbara civila krafter, då ytterlig militär personal
ej kunde för ändamålet disponeras. Dessa arbetskrafters anställande
har emellertid på sin tid förbjudits och arméfördelningschefen jämte fortifikationsofficeren
ålagts återbetalning. Härigenom liar under en följd av
år avdelning III berövats det oundgängligen behövliga stödet för förvaltningstjänstens
effektiva bedrivande. Dessa minskade arbetskrafter hava
helt visst haft ett menligt inflytande på fortifikationsofficeren i dennes,
tjänst, vilket jämte allt annat skulle omfatta den av riksdagsrevisorerna
efterlysta kontrollen. Det föreliggande behovet av civila arbetskrafter
har emellertid av Kungl. Maj:t och fortifikationsdepartementet sistlidna
år tills vidare fyllts, vilket med all önskvärd tydlighet bevisar att behov
härav förelegat. Det synes mig därför, som om en anmärkning för bristande
kontroll hellre borde drabba dem, som mot arméfördelningschefens framställningar
just lagt hinder i vägen för nödtorftiga organisatoriska åtgärders
vidtagande.

Beträffande riksdagsrevisorernas påstående, att lägenheterna Johanneshov
och Kvarnängen numera skulle sakna militär betydelse, tillåter jag
mig bestrida detta. Områdena i fråga synas mig tvärt om hava stor militär
betydelse, nämligen i följande hänseenden.

Vissa områden torde bliva erforderliga såsom uppställningsplatser för
luftvärnsartilleri och luftvärnsstrålkastare, för vilka särskilda permanenta
anordningar så småningom måste vidtagas. Detta kan emellertid ske, först

— 26 —

sedan — efter fastställande av modeller för luftvärnsartilleripjäser — luftvärnsplanen
för Stockholm blivit slutgiltigt fastställd.

Övriga områden kunna tjäna som lämpliga bytesobjekt för erhållande av
erforderliga områden på annat håll för samma ändamål.

Som riksdagsrevisorerna i sin berättelse mycket riktigt framhållit förvärvades
på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1858 större delen
av de ifrågavarande områdena för anordningar för Stockholms direkta
skyddande. Det synes mig därför ej vara en obillig fordran, att de penningmedel,
som eventuellt kunna komma att inflyta genom dessa områdens
försäljande, ställdes till förfogande för Stockholms direkta skyddande
— under nuvarande förhållanden mot luftangepp.

Av det ovan anförda torde med all önskvärd tydlighet framgå, att de
militära myndigheterna nu kanske i än högre grad än tillförene hava
intressen att bevaka i avseende på lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen.
På grund härav får jag på det bestämdaste avstyrka riksdag srevisorernas
förslag, »att ifrågavarande områden helt avskiljas från försvaret
och utan inskränkningar tills vidare överlämnas Ull förvaltning av djurgårdskommissionem.
Tvärtom anser jag kungl. arméförvaltningen böra
insätta all sin kraft på, att de ifrågavarande områdena komma det direkta
försvaret av Stockholm till godo.

Att svårigheter förelegat och alltjämt föreligga för en militär förvaltningsmyndighet
att ombesörja ärenden rörande områdenas i fråga inrangering
i stadsplanen samt tomternas försäljning m. m. erkännes. Chefen för
IV, arméfördelningen har också haft detta förhållande fullt klart för
sig, vilket framgår av dennes skrivelse till fortifikationsdepartementet den
17 mars 1925, nr 132, genom vilken arméfördelningschefen begärt djurgårdskommissionens
biträde i angivna avseenden. Ett fullständigt avskiljande
av lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen kan däremot på ovan angivna
skäl icke tillstyrkas.

Stockholm den 9 januari 1928.

LUDVIG K. HAMMARSKIÖLD.

Arméfördelningschef.

Emil Fevrell.

Djurgårdskominissionens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 8 §§ 10
och 11.

Underdånigt utlåtande.

Vad beträffar revisorernas under § 10 gjorda uttalande, ansluter sig
djurgårdskommissionen i allo till de i detsamma framhållna synpunkterna.
Särskilt får kommissionen betona vikten av att kommissionen snarast möjligt
beredes tillfälle att försälja dem av de av armén s intendentur förråd
och intendenturkompaniet i Stockholm för närvarande disponerade tomterna
å Fredrikshovsområdet, vilka enligt riksdagens beslut skola säljas.
Upplysningsvis vill kommissionen meddela, att till nämnda tomter redan
hava anmält sig i medeltal 5 spekulanter per tomt.

Det är vidare synnerligen angeläget, att försäljningen av kvarteret

— 27 —

Fältöversten, vilken försäljning genom Eders Kungl. Majrts beslut den S
maj 1925 förklarats skola i fråga om de till försäljning redan upplåtna delarna
tills vidare anstå, blir i en nära framtid möjliggjord, samt att beslut
fattas rörande användningen av kvarteret Fältväbeln. Först sedan sistnämnda
två kvarter blivit definitivt reglerade, kan djurgårdskommissionen
med Stockholms stad träffa överenskommelse om överlåtande å staden
av äganderätten till den gatumark, som kronan enligt avtal är skyldig att
avstå till staden. Innan detta överlåtande skett, är kronan skyldig att
jämväl bekosta underhållet av de gator, som falla inom områden, som beröras
av sagda avtal. Kostnaderna för detta underhåll ökas naturligen
avsevärt för varje år.

Beträffande frågan om ytterligare exploatering av Norra Djurgården får
djurgårdskommissionen erinra, att kommissionen i underdånig skrivelse
den 27 januari 1925 gjort framställning i fråga om anordnande av pristävlan
om upprättande av en skelettplan för de genomgående trafiklederna
över Norra Djurgården m. m. Denna framställning bar, enligt vad djurgårdskommissionen
inhämtat, överlämnats till statens fastighetskommission.

Vidare får djurgårdskommissionen, i anslutning till vad revisorerna uttalat
under § 11, hemställa, att den genom nådigt brev den 28 maj 1926
för kommissionen stadgade skyldigheten att underställa arméförvaltningens
fortifikationsdepartement vissa förslag och framställningar måtte
upphävas.

Stockholm den 9 januari 1928.

På djurgårdskommissionens vägnar:

Underdånigst:

INGEM AB PETERSSON.

Axel Westin.

Marinförvaltningens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 13 §§

14 och 15-

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 28 december 1927 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
marinförvaltningen att senast den 10 innevarande januari till försvarsdepartementet
inkomma med utlåtande i anledning av ett tillika överlämnat
transumt av riksdagens revisorers berättelse av den 15 december
1927 om verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning, »fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet».
. §§ 14 och 15.

Med återställande av remissakten får marinförvaltningen med avseende
å de särskilda sålunda angivna paragraferna i berättelsen i underdånighet
anföra följande.

- 28 —

§ 34.

Revisorerna meddela till eu början, hurusom de lagt märke till att i budgetredovisningen
för budgetåret 1926—1927 återfinnas ett flertal reservationer
å för olika ändamål anvisade anslag, oaktat dessa ändamål redan
synas hava fyllts; och angives, att antalet av dylika i 1920 års och tidigare
riksstater upptagna reservations- och därmed jämställda anslag, vilka allt
fortfarande redovisas i 1926—1927 års budgetredovisning, uppgår till 39.

Revisorerna hava nu sökt göra gällande, att reservationer å de avsedda
anslagen använts för ändamål, vilka icke kunde anses hava legat inom
ramen för de ursprungligen anvisade anslagsbeloppen, vartill skulle komma
att marinförvaltningen å vissa av ifrågavarande reservationsanslag jämväl
uppdebiterat försäljningsmedel för kasserad materiel. Därpå yttra revisorerna:
»Till väsentlig del med anlitande av reservationer å dylika
äldre anslag upprätthållas särskilda ritavdelningar å marinförvaltningens
olika avdelningar, framför allt å artilleri- och ingenjöravdelningarna.
Kostnaderna för dessa ritavdelningar bestridas i övrigt av under senaste
år anvisade anskaffningsanslag för nybyggnad av krigsfartygsmateriel.»
Sedan revisorerna angivit en del anslag, som disponerats för avlönande av
å ritavdelningarna anställd personal, omnämna de, att även vissa förrådstitlar
belastats med utgifter för ifrågavarande ritarbeten, samt att dessutom
medel för samma ändamål till icke oväsentliga belopp utgått av ordinarie
reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader
in. m. Därpå meddela revisorerna, att de jämväl funnit, att endast viss
del av ersättningen till ritpersonalen utgått från anskaffnings- och underhållsanslagen
samt att en annan del av ersättningen utanordnats från det
under fjärde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst; och beträffande dyrtidstillägget påstå
revisorerna, att därvid icke tillämpats de i gällande kungörelser angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst av riksdagen godkända
allmänna grunderna. »Sålunda» — säga revisorerna — »utgår exempelvis
dyrtidstillägg åt personalen å ingenjöravdelningens ritkontor med ungefär
70 procent å avlöningen, medan detsamma till å artilleriavdelningens
ritkontor anställd personal utgör ungefär 35 procent å ersättningen i
övrigt».

Sedan revisorerna sålunda kommit till den uppfattningen, att marinförvaltningen
disponerat av dem angivna reservationsanslag för andra ändamål
än dem till vilka de anvisats, finna de denna marinförvaltningens åtgärd
jämte åtgärden att till den å ^avdelningen anställda personal utbetala
dyrtidstillägg på angivet sätt vara synnerligen anmärkningsvärd, och
göra i anslutning härtill ytterligare en del uttalanden till belysande av sin
uppfattning; framhållande därvid särskilt, bland annat, att marinförvaltningen
ansett sig kunna utbetala dyrtidstillägg å ersättningar, som u,tginge
från anslagen till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.,
ehuru, efter framställning av 1923 års riksdag anslaget från och med budgetåret
1924—1925 upptagits i riksstaten med sådant belopp, att kostnaden
för arbetslöner skulle i sin helhet bestridas av anslaget i fråga,

Innan marinförvaltningen upptager till bemötande vad revisorerna under
denna paragraf anmärkt vill — med avseende å revisorernas uttalande
angående behållningarna å de till ett antal av 39 i 1920 års och tidigare
riksstater upptagna reservations- och därmedi jämställda anslag, vilka allt
fortfarande redovisades i 1926—1927 års budgetredovisning och vilkas

— 29 —

ändamål syntes revisorerna, redan hava fyllts — marinlörvaltningen påpeka att

behållningarna å 9 av nämnda anslag blivit enligt 1927 års riksdags
beslut oeb Eders Kungl. Ma.j:ts särskilda nådiga brev den 11 mars och 12
augusti 1927 disponerade för särskilt ändamål;

att med stöd av Eders Kungl. Maj:ts nådiga brev till riksräkenskapsverket
den !) september 1927 behållningarna å 3 av de ifrågavarande anslagen
överförts till statsverkets kassafond;

att marinförvaltningen i sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1927
angående regleringen av utgifterna för sjöförsvaret för budgetåret 1928—
1929 hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att behållningen å ett av bär avsedda anslag — det i 1920 års riksstat uppförda
reservationsanslaget till merkostnader för färdigställande av torpeder
m. m. — måtte få användas för visst annat angivet ändamål; samt

att marinförvaltningen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober
1927 meddelat, att återstående behållningen å ett av de i förevarande
punkt av berättelsen avsedda anslagen icke vidare vore för anslagets ändamål
behövlig.

Behållningarna i övrigt å de ifrågavarande anslagen erfordrades vid
innevarande budgetårs ingång, ämbetsverket veterligt, helt eller delvis för
de med anslagen avsedda ändamål.

Revisorernas påståenden, att marinförvaltningen disponerat vissa reservationsanslag
för andra ändamål än dem, till vilka de anvisats, måste marinförvaltningen
tillbakavisa. Vidkommande revisorernas tillika gjorda
påstående att marinförvaltningen å vissa av ifrågavarande reservationsanslag
uppdebiterat försäljningsmedel för kasserad materiel, förhåller sig
härmed, på sätt framgår av ämbetsverkets inkomstjournal för budgetåret
1926—1927, så, att dylik uppdebitering ägt rum allenast på ett enda anslag,
1910 års anslag till kustsignalväsendet — vilket anslag omhänderhaves av
chefen för marinstaben — och med ett belopp av tjugu kronor, utgörande
influtna medel för försåld materiel för kustsignalväsendet. Denna uppdebitering
har ägt rum jämlikt föreskrift i Eders Kungl. Maj:ts nådiga
brev den 18 februari 1921 angående erforderliga förändringar i fråga om
kustsignalväsendets materiel.

I detta sammanhang vill marinförvaltningen emellertid omnämna, att å
vissa fondtitlar uppdebiterats influtna medel för utrangerade krigsfartyg,
kasserad krigsfartygsmateriel, utrangerade vedettbåtar, försåld artillerimateriel,
försålda kolskjul in. m. Samtliga dessa uppdebiteringar äro sakligt
och formellt riktiga.

Vad nu angår revisorernas anmärkningar mot marinförvaltningens förfaringssätt
i avseende å avlönandet av ritarpersonalen i ämbetsverket får
ämbetsverket gent emot revisorernas uttalanden erinra följande.

Ritarpersonalen i ämbetsverket bar av ålder uppburit sin avlöning av
de för respektive arbeten tillgängliga anslagsmedel. Detta bar givetvis
varit nödvändigt, då intet särskilt anslag är anvisat till ritarpersonalens
avlöning. Någon ändring i detta — för Eders Kungl. Maj:t och riksdagen
kända —. förhållande bar icke varit av Eders Kungl. Maj:t eller riksdagen
ifrågasatt. Väl hade de år 1907 tillkallade sakkunnige för omorganisation
av marinförvaltningen, under förmälan, att utgifter till betydande
belopp för renskrivning av kontrakt och dylika handlingar, avseende fartygsbyggnader,
under en längre följd av år blivit bestridda av anslagen till
dessa byggnader, uttalat att detta förfaringssätt syntes sakkunnige böra

— 30 —

upphora, och hade de därför ifrågasatt viss förhöjning av det för extra renskrivmngskostnader
i marinförvaltningen av ämbetsverket beräknade bef
oppe t. Detta uttalande gav vid föredragning i statsrådet av ärendet angående
ämbetsverkets omorganisation den 9 april 1908 anledning till följande
yttrande av föredragande departementschefen: »Någon anledning att
vidtaga ändring i det hittills brukliga förfarandet att gälda kostnaden för
renskrivning av kontrakt och dylika handlingar, avseende fartygsbyggnader,
av anslagen till dessa byggnader, synes mig icke föreligga. Jag
haller nämligen före, att berörda renskrivningsarbete har ett så nära samband
med fartygens byggande, att kostnaderna därför böra bestridas på
samma sätt som kostnaderna för vederbörande ritningar och kopiering av
ritningar, vilka kostnader alltid utgå av byggnadsanslaget. Härtill kom1?„ei-,
svårigheten att beräkna beloppet av utgifter av ifrågavarande slag,
da detta naturligtvis är beroende på omfattningen av under året förekommande
byggnadsarbeten.» Mot vad härutinnan i propositionen anfördes
förekom icke erinran frän riksdagens sida. Sedan har frågan om kostnader
föi i itningsarbetena i marinförvaltningen ytterligare en gång varit
under behandling i riksdagen i anledning av en av riksdagens revisorer
f''ör 1910 års förvaltning gjord anmärkning rörande ritningskostnader å
ämbetsverkets ingenjör-, torped- och minavdelningar m. m. Anmärkningen
bemöttes av marinförvaltningen, som därvid erinrade dels beträffande
ritningskostnaderna å ingenjöravdelningen, att dessa utgifter utgjordes
av arvoden till de ritare m. fl., som på grund av kungl. brev den 3 december
1898 antagits för att biträda marinöverdirektören vid behov, och att
avlöningen till ifrågavarande personal måste, då intet särskilt anslag funnes
för dess bestridande anvisat, nu som tillförcne utgå från de för respektive
arbeten anvisade anslag, dels beträffande a torped- och rninavdelnindaina
förekommande ritningsarbeten, att dessa arbeten varit nödvändiga
för på dessa avdelningar ankommande anskaffningar. Vid sådant förhållande
ansåg marinförvaltningen vad nämnde revisorer i ärendet anfört
icke böra föranleda vidare åtgärd. I statsutskottets utlåtande samt riksdagens
beslut i anledning av nämnda revisorers berättelse finnes anmärkningen
icke uttryckligen omnämnd, utan får den anses inbegripen under de
anmärkningar, vilka riksdagen funnit vara av vederbörande nöjaktigt
förklarade.

Vid nu påpekade förhållanden och da riksdagen ej heller sedermera anvisat
några särskilda medel för arvoden till den för fullgörande av marinförvaltningens
åligganden nödvändiga ritarpersonalen i ämbetsverket,
måste riksdagen oclc anses hava godkänt, att arvodena till denna personal
skola utgå av de medel, med vilka bestridas kostnaderna för de arbeten och
anskaffningar, som ritarbetena avse.

Vidkommande därefter frågan om dyrtidstillägg å dessa arvoden, så
hava dessa dyrtidstillägg,; tvärtemot vad revisorerna hålla före, utgått enligt
Eders Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den lä juni 1923 med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare, och detta på sådant
sätt, att till hela denna personal med undantag av eu ritare å artilleriavdelningen
dyrtidstillägget utgått enligt § 3 i kungörelsen, och till
nyssnämnde ritare på grund av särskilda därom träffade bestämmelser
enligt § 4 i kungörelsen. Revisorernas såsom exempel på att sagda grunder
icke följts meddelade uppgift att dyrtidstillägg åt personalen å ingenjöravdelningens
ritkontor utgår med ungefär 70 procent å avlöningen, medan
detsamma till å artilleriavdelningens ritkontor anställd personal ut -

gör ungefär 35 procent å ersättningen i övrigt, måste grumla sig pa ett,
Tent misstag från revisorernas sida. De synas nämligen lmva förbisett, att
ritarpersonalen å ingenjöravdelningen erhåller sin avlöning med ungefär
hälften av månadsavlöningen i mitten och andra hälften i slutet av manaden,
men dyrtidstillägg å hela månadsavlöningen först i slutet av manaden,
varemot ritarpersonalen å ämbetsverkets övriga avdelningar erhaller
hela månadsavlöningen med dyrtidstillägg först vid månadens slut. balunda
har dyrtidstillägget till ingenjöravdelningens ritarpersonal utgått
icke, såsom revisorerna påstått, med 70 procent utan i enlighet med gällande
bestämmelser med allenast 35 procent å avlöningen. ^

Nu hava revisorerna vidare sökt göra gällande, att i den män arvodena
till ifrågavarande personal utgått från reservationsanslaget till underhall
av flottans fartyg och byggnader m. fl. anslag och dyrtidstilläggen a denna
del av arvodena utgått från anslaget till dyrtidstillägg, detta skulle/ strida
mot 1923 års riksdags uttalanden samt de vid 1924 års statsverkspropositions
framläggande gjorda beräkningar i avseende å bestridande av kostnaderna
för arbetslöner å avsedda byggnads- och anskaffnmgsanslag.
Undersöker man vad riksdagens skrivelse i ämnet innehåller, finner man
emellertid, att den uteslutande avser dyrtidstillägg å avlöning till vid flottans
varv och verkstäder eller vid arméns verkstäder samt, ehuru de ej
uttryckligen nämnts, vid marinens övriga verkstäder anställd arbetarpersonal,
däremot alldeles icke den i det centrala ämbetsverket, mariniorvaitningen,
anställda ritarpersonalen. Till belägg härför anser marinlorvaltningen
sig böra citera riksdagens skrivelse i ämnet. Riksdagen yttrar
(riksdagens skrivelse n:r 4 A den 27 april 1923 sid. 33 o. f.) i hithörande delar
följande: , . , , „ , ,

»I sammanhang med beviljandet av förstärknmgsanslaget a tillaggsstat
har 1922 års riksdag ansett sig beträffande varvsdnftens ordnande i allmänhet
böra uttala önskvärdheten av, att därvid iakttoges samma ekonomiska
grunder, som tillämpades vid enskilda företag på motsvarande område.
I överensstämmelse härmed syntes enligt riksdagens mening materialkostnaderna
böra beräknas med hänsyn till gällande dagspriser och
arbetslönerna bestridas i sin helhet av förevarande anslag.

Med anledning av föregående riksdags uttalande i fråga om varvsdnftens
ordnande har departementschefen ansett sig böra framhålla, att i en
tid, då dyrtidsanslagen vore under avveckling, vore det enligt hans mening
förnuftigt att icke göra någon ändring i avseende på fördelningen a
olika anslag av till vid flottans varv anställd personal utgående loner och
dyrtidstillägg, utan i stället avvakta den tid, då man vid varven kunde
övergå till fasta lönesatser utan dyrtidstillägg. Den lämpliga tidpunkten
för en sådan övergång syntes emellertid departementschefen annu icke
vara inne. Med hänsyn härtill och under hänvisning till vad mariniorvaltningen
i anledning av riksdagens uttalande anfört hemställde han,
att riksdagens nämnda uttalande för närvarande icke måtte föranleda nå -

gon åtgärd.

Med anledning av departementschefens ovan berörda uttalande rörande
sättet för avlöningars bestridande vid flottans varv har riksdagen, 1 anslutning
till vad riksdagen år 1922 i samma fråga yttrat, ansett sig bora
framhålla, att den nuvarande anordningen i detta hänseende icke synes
riksdagen vara lämplig. Genom att dyrtidstillägg å avlöningarna till vid

— 32 —

ilottans varv och verkstader anställd personal utgår efter de för statstjänsteman
i allmänhet vållande grunderna försvåras givetvis realiserandet
av det av riksdagen framhållna önskemålet att varvsdriften organiseras
efter samma ekonomiska grunder, som tillämpas vid enskilda företag
pa motsvarande områden. Härtill kommer, att genom de föreskrifter, som
i fråga om dyrtidstillaggs beräknande gälla, avlöningarnas uträknande
bl.\r grad invecklat och drager oproportionerligt mycket arbete. Jämväl
därigenom att avlöningarna enligt det nuvarande systemet måste fördeias
pa ett underhalls- eller anskaffningsanslag samt dyrtidstilläggsansiaget,
förorsakas i bokföringshänseende ett betydande merarbete såväl vid
kalkylerandet av kostnader för varje i varvsrörelsen ingående arbete som
sedermera vid redovisningen av de vid arbetets utförande uppkommande
utgifterna. Med liansyn härtill har riksdagen efter eu ingående prövning
av detta spörsmål kommit till den bestämda, uppfattningen, att det för, beIramjande
av enkelhet och sparsamhet vid varvsrörelsens handhavande
maste anses önskvärt, att en omläggning av avlöningsväsendet snarast
möjligt sker i den riktningen, att samtliga avlöningskostnader bestridas
lor bär ltragavarande personals vidkommande från vederbörligt underhalls-
eller anskaffningsanslag. Riksdagen förbiser givetvis icke, att härigenom
ett överflyttande av vissa utgifter sker till nämnda anslag från anslagen
till dyrtidstillagg, varigenom följaktligen en ökning av anslagen
till underhall och anskaffning in. m. nödvändiggöres

. Riksdasen vill även uttala sin förväntan, att om möjligt redan i nästa
ais statsverksproposition anslagen beräknas enligt de sålunda föreslagna
andrade grunderna.

mai''inens del 1 nämnda hänseende av riksdagen beslutade omaggnmgen
i fråga om avlonmgskostnadernas bestridande torde jämväl
bora genomforas vid arméns verkstäder, i den mån motsvarande förhållanden
dar aro till finnandes.»

De citerade styckena giva tydligen vid handen, att riksdagens uttalande
och den i anledning darav gjorda omräkningen av anslagen endast avsett
omläggning av avlöningsförhållandena vid flottans varv och verkstäder
samt överhuvud verkstadsdriften, vid marinen och armén efter de ekonoräden
0rUnder’ SOm mämkades vid enskilda företag på motsvarande om Med

avseende a vad sålunda anförts torde revisorernas uttalanden under
denna paragraf ej böra föranleda vidare åtgärd.

§ 15.

Under denna paragraf hava revisorerna med anledning av att marinförvaltningen
inköpt en 70 hästkrafters 7-sitsig täckt automobil, som enligt
vad nn-isorerna inhämtat avsetts för befälhavande amiralen i Karlskrona,
smnt att kostnaderna for inköpet bestritts till lika delar av anslagen till
underhåll av Ilottans fartyg och byggnader in. in. samt till kustartilleriets
materiel m m. såsom sill åsikt framhållit, att dessa anslag icke bort tagas
i ansprak för en utgift av denna art, ävensom att då genom inköpet framtida
kostnader for underhall in. in. iippkomme, dot syntes hava varit mannforvaitnmgens
skyidighet att hos Kungl. Majrt göra framställning om
medel ioi andamalet, varigenom även riksdagen kunnat bliva i tillfälle att
prova behovet av inköpet.

följande m0t revis0rerna sålunda anfört får marinförvaltningen erinra

— 33 —

J)en ifrågavarande bilen är avsedd för befälhavande amiralens i Karlskrona
och stationsbefälhavarens vid flottans station i Karlskrona tjänstebruk.
Det har visat sig nödvändigt för tjänstens behöriga utövande att
dessa myndigheter äga tillgång till en dylik bil. Anskaffningen av såväl
last- som personbilar och motorcyklar, liksom andra fordon, har tillförene
ägt rum antingen genom marinförvaltningens eller vederbörande lokalinyndighets
försorg utan att därom hänvändelse till Kungl. Maj:t ansetts
vara påkallad. Det måste anses ligga inom marinförvaltningens ämbetsbefogenhet
att själv pröva behovet av anskaffningen samt, där detta är
styrkt, anvisa medel därtill. Anskaffningen är, enligt marinförvaltningens
förmenande, givetvis av den art, att den rätteligen bort bestridas av
de nämnda anslagen. Det har så mycket mindre förelegat någon anledning
att i ärendet göra framställning till Eders Kungl. Maj:t eller att föreslå
framställning till riksdagen som, på sätt framgår av det 1918 års statsverksproposition
bifogade protokollet över sjöförsvarsärenden den 14 januari
1918 och riksdagens skrivelse nr 5 A den 21 juni 1918, vad flottans
underhållsanslag angår, detta då blivit ökat med ett belopp av 50,000 kronor
för bestridande av mindre anskaffningar, samt denna ökning ägt rum
i uttryckligen angivet syfte att icke belasta budgeten med sådana mindre
utgiftsposter, vilka rätteligen ära av natur att böra bestridas av ordinarie
underhållsanslag.

Anmärkningen torde icke höra föranleda vidare åtgärd.

I ärendets handläggning deltagande: undertecknad, chef, Lindbeck,
Maijström, Wolff, Eklund, Bergmark, Bjurner och Blomberg, envar föredragande
i vad på honom ankommit.

Stockholm den 7 januari 1928.

Riksdagens revisorers uttalande i förevarande del av granskningsberättelsen
synes innebära:

1) att den gottgörelse av dels resetraktamentsersättning och dels flygtillägg,
som utgår i vissa fall vid flygtjänstgöring av kortare slag, är alltför
hög;

2) att de till tillfällig deltagare i flygning utgående särskilda förmånerna
böra begränsas att tillkomma endast för flygning erforderlig och därtill
avsedd personal; samt

3) att kommendering att flygledes företaga tjänsteresa icke bör äga rum
i andra fall, än då detta betingas av övningsändamål eller ärendenas
brådskande art.

Underdånigst:

På kungl. marinförvaltningens vägnar:
J. SCHNEIDLER.

E. A. Gräntz.

Försvarsväsendets lönenämnds

yttrande i anledning av rikdagens
revisorers uttalande del I, sid. 16 § 16.

Underdånigt utlåtande.

3 — Rev.-berältelse ang. statsverket för dr 1927. III.

— 34 —

Vad angår revisorernas uttalande i det under 1) angivna hänseende, får
lönenämnden såsom sin åsikt framhålla, att det näppeligen skulle överensstämma
med flygtilläggens syfte att vid bestämmande av dessa tilläggs
storlek taga hänsyn till den traktamentsersättning, som jämlikt allmänna
bestämmelser utgår vid tjänsteresa. En axman sak är, att tillämpningen
av berörda allmänna bestämmelser för i flygtjänstgöring sysselsatt personal
i vissa fall möjligen kan medföra större förmåner, än som torde vara
av förhållandena påkallat. En närmare undersökning av sistnämnda spörsmål
synes därför böra äga rum. Denna undersökning torde emellertid
böra företagas i samband med den utredning av frågan angående s. k. besparingsreglementen
för vissa grupper av befattningshavare m. m., med
vilken undertecknad ordförande i egenskap av särskilt tillkallad sakkunnig
för närvarande är sysselsatt inom finansdepartementet.

Beträffande revisorernas uttalande i det under 2) bär ovan omförmälda
avseende, vill lönenämnden erinra om, att de till tillfällig deltagare i flygning
utgående särskilda förmånerna icke tillkomma annan än den, som på
grund av honom åliggande inspektionsskyldighet eller särskild kommendering
deltager i flygning. Därest vid den hittills skedda tillämpningen
av bärutinnan gällande bestämmelser tillräcklig hänsyn icke tagits till
kostnadssynpunkten — en fråga, som det torde tillkomma flygstyrelsen att
besvara — och det på grund härav anses erforderligt att åtstrama ifrågavarande
bestämmelser, synes detta lämpligen kunna ske genom att åt Kungl.
Maj:t i kommandoväg förbehålla den befogenhet att meddela tillämpningsföreskrifter,
som för närvarande är anförtrodd åt flygstyrelsen.

Vidkommande slutligen revisorernas uttalande i det under 3) härovan
angivna avseende, torde något yttrande från lönenämndens sida i anledning
därav icke förväntas.

I handläggningen av detta ärende hava deltagit, förutom undertecknad,
ordförande, ledamöterna Afzelius, Jansson, P. Nilsson, Giron, Nyquist och
J. Nilson.

Stockholm den 9 januari 1928.

Underdånigst:

KARL LEVINSON.

Yngvar Månsson.

Marinförvaltningens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 21 § 20.

Underdånigt utlåtande.

Marinförvaltningen får hänvisa till sitt underdåniga utlåtande den 14
november 1925 å nådig remiss den 9 samma månad å chefens för flygvapnet
framställning om överflyttning av viss materiel till flygvapnet, varvid
ämbetsverket bland annat anförde:

»Av i den remitterade handlingens bil. 5 upptagen maskinell expensutredning
finnas endast fyra skrivmaskiner, som tillhöra marinens flygväsende,
och vilka äro avsedda för de olika flygstationerna, där de erfordras

— 35

jämväl efter det marinens flygväsende uppgått i flygvapnet. För anskaffning
av samtlig i denna bilaga upptagen maskinell utredning erfordras
fördenskull anvisning av 5,200 kronor.

I bil. 7 äro upptagna dels möbler och inventarier till flygstyrelsens och
2:a flygkårens expeditioner, dels sängar, sängservis, handdukar och manskapsskåp
för 2:a flygkåren vid Hägernäs. Några möbler och inventarier
för flygstyrelsens och 2:a flygkårens expeditioner kunna ej överlämnas
från marinen. Vid tillfällig förläggning av flygstation till Göteborg eller
Karlskrona torde däremot möbler och inventarier i samma utsträckning
som hittills kunna erhållas såsom lån från respektive Göteborgs örlogsdepå
och Karlskrona varv. Ett anslag av 19,000 kronor skulle alltså erfordras
för möbler och inventarier.

Sängar, sängservis och handdukar till det antal, som bil. 7 upptager,
kunna överlämnas till flygvapnet. Manskapsskåp finnas däremot ej tillgängliga.
För anskaffande av dylika skulle alltså erfordras ett anslag av
1,500 kronor.

Tillgång saknas att överföra till flygvapnet i bil. 8 upptagen förpläguadsutredning.
För anskaffning härav erfordras det beräknade anslaget
av 17,500 kronor.

Av ovanstående framgår sålunda att anslag erfordras för anskaffning
av dels

A.

dels

Maskinell expensutredning kronor 5,200

Möbler och inventarier till expeditioner m. fl. lokaler » 19,000

Summa kronor 24,200

B. Manskapsskåp ........................................................................... kronor 1,500

Förplägnadsutredning ............................................................ »__17,500

Summa kronor 19,000

Särskilt anslag synes böra av riksdagen äskas för bestridande av kostnaden
för dessa anskaffningar. Skulle Eders Kungl. Maj:t emellertid
finna detta icke vara lämpligt, föreslår marinförvaltningen, att kostnaderna
under grupp A, eller 24,200 kronor, få bestridas av befintlig reservation
från föregående budgetår å sjöförsvarets anslag till skrivmaterialier
och expenser m. m. samt kostnaderna under grupp B, eller 19,000 kronor,
av sjöförsvarets anslag till extra utgifter för innevarande budgetår.»

På sätt framgår av det statsverkspropositionen till 1926 års riksdag fogade
protokollet över försvarsärenden den 7 januari samma år anförde
föredragande departementschefen till protokollet, att enligt verkställd
undersökning för erforderlig engångsuppsättning av inventarier och förplägnadsutredning
för flygvapnet av riksdagen behövde äskas ett anslag
av 174,000 kronor, varav beräknats för möbler och inventarier till expeditions-
m. fl. lokaler 130,000 kronor och till förplägnadsutredning 44,000
kronor. I anslutning härtill föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen att
till bestridande av dessa engångskostnader anvisa ett extra reservationsanslag
av 174,000 kronor.

Riksdagen uttalade i anledning härav, att enligt dess mening flygvapnets
behov av inventarier och förplägnadsutredning borde i allt väsentligt
kunna tillgodoses från de truppförband, vilka på grund av 1925 års riksdags
beslut skulle indragas, dock att, intill dess dessa inventarier m. m.

— 36 —

bleve tillgängliga, det emellertid torde vara nödvändigt att i någon ringa
omfattning inköpa dylika, varvid det synts riksdagen, som om härvid den
allra största försiktighet hor de iakttagas; och anvisade riksdagen för ändamålet
ett belopp av allenast 50,000 kronor.

Sedermera förordnade, i anledning av chefens för flygvapnet särskilda
framställningar i ämnet, Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 29
juni 1926, att marinförvaltningen till flygstyrelsen ägde överlämna inventarier
till ett värde av högst 24,200 kronor.

Detta Eders Kungl. Maj:ts beslut föregicks av underhandlingar i ämnet
med statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, vilka utmynnade
däri, att marinförvaltningen skulle tillhandahålla flygstyrelsen inventarier
och till förplägnadsutredning hörande effekter i den mån sådana inventarier
m. m. kunde avstås samt därutöver av förefintlig reservation å sjöförsvarets
anslag till skrivmaterialier och expenser m. m. bestrida kostnaden
för ej mindre en del av flygstyrelsen redan anskaffade eller beställda omedelbart
erforderliga inventarier än även en del andra inventarier, vilkas
anskaffning icke tålde uppskov, allt med den begränsningen, att värdet av
dessa inventarier och effekter icke finge överstiga 24,200 kronor. Med stöd
av nämnda nådiga brev har marinförvaltningen efter överenskommelse
med flygstyrelsen dels till denna överlämnat ett flertal tillgängliga inventarier
och effekter till ett beräknat värde av 3,389 kronor dels bestritt kostnaden
för anskaffningen av övriga nyss avsedda inventarier med ett belopp
av 10,239 kronor. På av flygstyrelsen sedermera under förra delen av
år 1927 gjorda framställningar om att marinförvaltningen skulle bestrida
kostnaden för ytterligare för styrelsen erforderliga inventarier inom det i
förberörda nådiga brev angivna belopp meddelade marinförvaltningen, under
åberopande av bland annat 1926 års riksdags uttalanden i ämnet, till
svar, att ämbetsverket ansåge sig förhindrat att avse ytterligare medel för
inventarier för flygstyrelsens räkning.

I ärendets handläggning deltagande: undertecknad, chef, Maijström,
föredragande, Wolff och Eklund.

Stockholm den 10 januari 1928.

Underdånigst:

På kungl. marinförvaltningens vägnar:

J. SCHNEIDLER.

Axel Hammcirskiöld.

Flygstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del 1. sid. 16

§§ 16—23.

Till Konungen.

Flygstyrelsen får härmed överlämna underdånigt utlåtande med anledning
av nådig remiss den 28 december 1927 å riksdagens revisorers berättelse
angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1927, §§ 16, 17, 18, 19,
20, 21, 22 och 23.

— 37 —

§ in.

De av Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 23 december li)2(> meddelade
föreskrifter angående särskilda förmåner under flygtjänstgöring äro avvägda
med hänsyn till de rekryteringssvårigheter, som den riskfyllda
flygtjänsten innebär. Att redan nu, dä ifrågavarande föreskrifter ännu
endast tillämpats under ett år, ifrågasätta eu omarbetning av desamma,
synes flygstyrelsen icke påkallat, bland annat med hänsyn till den osäkerlietskänsla
med avseende på löneförmåner, som skulle komma att göra sig
gällande bland den flygande personalen och som för visso skulle vara ägnad
att ytterligare försämra den redan förut mindre tillfredsställande rekryteringen
av vapnet.

Flygstyrelsen anser sig i detta sammanhang böra framhålla, att jämväl
vid marinen på grund av rekryteringssvårigheter särskilda förmåner måst
tillerkännas personal vid u-båtsvapnet.

Ifråga om de fall, då enligt revisorernas uttalande gällande bestämmelser
icke anses fullt tillfredsställande, får flygstyrelsen i underdånighet anföra
följande:

För den hos chefen för flygvapnet och i flygstyrelsen tjänstgörande personal,
som före kommendering till sagda tjänstgöring fullgjort flygtjänst
vid flygförband, har under ledning av en av de hos chefen för flygvapnet
tjänstgörande officerarna anordnats regelbundna flygövningar, omfattande
övningsflygning, spaningsövningar, samövningar med truppförband å
marken in. m. Ifrågavarande personal liar sålunda fullgjort aktiv flygtjänst
och på grund därav varit berättigad uppbära flygtillägg enligt gällande
bestämmelser.

Kommendering till tjänstgöring hos cliefen för flygvapnet och i flygstyrelsen
är för denna personal att betrakta såsom mer eller mindre tillfällig,
varav följer, att personalen i fråga förr eller senare åter kommer att placeras
till tjänstgöring vid flygförband. Under sådana förhållanden har
det synts flygstyrelsen nödvändigt, att sagda personal jämväl under sin
tjänstgöring hos chefen för flygvapnet resp. i flygstyrelsen beredes tillfälle
underhålla den flygskicklighet, den tidigare förvärvat. I ifrågavarande
personals tjänst ingår bland annat inspektion av flygövningar, utredningar
angående flygning och flygolyckor samt flygmateriel in. in.,
vilka uppgifter oundgängligen förutsätta att vederbörande personal genom
personlig flygskicklighet och kännedom om all inom flygvapnet förekommande
flygmateriel bibehåller de kvalifikationer och den auktoritet,
som för denna del av tjänsten äro erforderliga.

Beträffande de flygfärder »för vinnande av luftvana», som företagits
av intendenten vid flygskolan, får flygstyrelsen anföra, att det för ett riktigt
handläggande av de ärenden av för flygvapnet säregen art, som falla
på en intendents vid flygförband lott, synes vara av vikt att denne besitter
åtminstone någon kännedom om praktisk flygning. Detta så mycket
mera, som intendenten jämväl tjänstgör såsom kasernofficer, och i denna
egenskap ofta har att yttra sig i frågor rörande flygfält samt byggnader
av för flygvapnet speciellt slag. Inom utländska flygvapen förekommer
också ofta, att personal av ifrågavarande kategori är flygutbildad. Detta
är jämväl fallet med kårintendenten vid 4. flygkåren.

I vad angår den erinran, som framställts mot att bataljonsläkaren vid
flygskolan jämväl »för erhållande av luftvana» beordrats företaga flygfärder,
får flygstyrelsen anföra, att det synes styrelsen erforderligt att vid
läkarundersökning av nyinkommande elever åtminstone någon av de lä -

— 38

kare, som utföra denna, bär erfarenhet angående praktisk flygning. Vid
sådant fall synes det styrelsen lämpligt, att denna erfarenhet besittes av
läkaien vid flygskolan, vilken undei’ den följande provtjänstgöringen kan
studera de vid läkarundersökningen godkända eleverna, och bilda sig eu
uppfattning om riktigheten av det läkarutlåtande, som vid undersökningen
om vederbörande avgivits och kommer att avgivas.

Styrelsen vill i detta sammanhang erinra om, att i med ifrågavarande
bataljonsläkare — den ende å stat vid vapnet — träffat avtal finnes intagen
en bestämmelse angående skyldighet att på anfordran företaga flygfärd.

Givet är emellertid, att flygning i större utsträckning icke avses att för
ovanberörda personalkategorier ifrägakomma.

Vad beträffar revisorernas erinran mot att tjänsteresor företagits med
flygplan jämväl när ärende icke varit av brådskande natur, får flygstyrelsen
framhålla, att såsom ett mycket viktigt led i flygutbildningen och
flygtranmgen ingår flygning under längre, sammanhängande tidsrymder
samt överlandsflygning, kombinerad med orienterings- och andra övningar.
Med hänsyn till vapnets natur, och alldenstund kostnaden för sagda
del av flygutbildningen resp. flygträningen i varje fall skolat drabba anslaget
till flygövningar, anser flygstyrelsen i motsats till revisorerna, att
det patalade förfarandet innebär en vinst, enär kostnaden för järnvägsresa
härigenom inbesparats.

Det av revisorerna påtalade förhållandet, att personal tillfälligt kommenderats
till tjänstgöring å annan ort och därvid ägt uppbära tjänstgöringstraktamente
utgör en nödvändig följd av uppsättningstiden, varvid
personal för utarbetande av instruktioner och reglementen måst uppkallas
till flygstyrelsen eller kommenderas till annan ort. Det anmärkta förhållandet
kommer emellertid att i framtiden endast i mindre omfattning behöva
förekomma.

\ a.d slutligen beträffar revisorernas ifrågasättande av lämpligheten, att
vid färder flygledes såväl fullt flygtillägg som full resetraktamentsersättning
utgått, får flygstyrelsen under åberopande av vad som ovan angående
ersättning under flygtjänstgöring anförts endast framhålla den stora olikheten
i karaktär mellan ovanberörda slag av ersättning, vilket jämväl just
varit anledning till att särskilda bestämmelser för ersättning under flygtjänstgöring
av Eders Kungl. Maj:t fastställts.

§ IT.

Enligt 1925 års försvarsbeslut beräknades för bestridande av kostnaderna
för rese- och traktamentspenningar efter fullbordad uppsättning av
fl^ Svapnet ett belopp av 50,000 kronor. Medel för detta ändamål uppfördes
å en särskild anslagspost under avlöningsanslaget. Enligt planen för
organisationens utveckling bestämdes sagda anslag för första uppsättningsåret
till 00 procent av det belopp, varmed det borde utgå efter det
vapnet till fullo uppsatts. Ifrågavarande anslagspost uppfördes därför
med 18,000 kronor.

. Huruvida ett belopp av allenast 30,000 kronor kommer att bliva tillräckligt
för avsett ändamål kan flygstyrelsen med visshet för närvarande icke
uttala sig om. Efter hittills vunnen erfarenhet anser sig emellertid flygstyrelsen
kunna ifrågasätta, huruvida icke en höjning i sinom tid blir
nödvändig för undvikande av överskridande. Flygstyrelsen har sig icke
bekant vilka grunder, som tillämpats vid beräknande av detta medelsbehov

— 39 —

för flygvapnet, men vill lialla för troligt, att hänsyn tagits till motsvarande
kostnader vid lorsvarsväsendet i övrigt. Diirest sa skett, hava de speciella
förhållandena vid flygvapnet icke kommit i betraktande. Enbart med
tanke på flygmaterielen, som kräver en betydligt noggrannare och mer
ofta förekommande tillsyn än materielen i allmänhet vid försvarsväsendet,
torde resekostnaderna vid flygvapnet komma att bliva högre iin vid övriga
försvarsgrenar. Frågan härom torde emellertid framdeles och i annat
sammanhang bliva föremål för flygstyrelsens prövning.

Då medelsbehovet för budgetåret 192(1—1927 bestämdes till ovan angivet
belopp, bär nödig hänsyn ej tagits till det förhållandet, att dessa kostnader
ej äro av den natur, att de låta sig påverka av flygvapnets utveckling
annat iin i mindre betydande omfattning samt de särskilda omständigheter,
som föranleda förhållandevis höga resekostnader under de första uppsättningsåren.
Därvidlag torde då först böra erinras om, att flygstyrelsen uppsatts
i full omfattning. Det hade sålunda varit anledning att för dess vidkommande
räkna med kostnader efter en annan än den nu tillämpade normen.
Därtill kommer, att pågående arbeten med byggnader och anläggningar
krävt resor, som efter dessas färdigställande ej komma att visa sig
erforderliga. Det torde böra bemärkas, att de bestridda kostnaderna till
övervägande del hänföra sig till flygstyrelsens personal.

Revisorerna hava gjort gällande, att överskridandet åtminstone till en
del har sin grund i att resorna icke alltid planlagts på ändamålsenligt sätt
samt att från flygstyrelsen kommenderats personal till tjänsteförrättningar
å samma orter tid efter annan med korta mellanrum, oaktat tjänsteförrättningarna
utan olägenhet torde kunna hava fullgjorts i ett sammanhang.
Utan kännedom om de åsyftade fallen är det för flygstyrelsen icke
möjligt att nu framlägga de skäl, som varit bestämmande för vidtagna
dispositioner i frågan om de resor och tjänsteförrättningar, som påkallat
revisorernas uppmärksamhet. Flygstyrelsen anser sig emellertid kunna
göra gällande, att, därest tillfälle beretts styrelsen att klarlägga de åsyftade
fallen, dessa då icke längre befunnits anmärkningsvärda. Till detta
uttalande vill flygstyrelsen särskilt fästa uppmärksamheten på de under
flygvapnets första uppsättningsår rådande säregna förhållandena, som i
många fall försvårat ett bedömande eller överblickande på förhand av erforderliga
resor samt deras omfattning. Vad särskilt beträffar av. flyghaverier
betingade, ofta nog förekommande resor äro dessa givetvis undandragna
planläggning, vilket även torde böra bemärkas.

Vad revisorerna anfört i fråga därom, att resans ändamål skall på ett
mera ingående sätt angivas, har flygstyrelsen funnit sig böra anteckna
till minnes.

Revisorerna hava uttalat önskvärdheten av att resekostnaderna utbrytas
från avlöningsanslaget och uppföras som ett riksstatsanslag, vilket förmenas
vara till fördel ur redovisningssynpunkt. Nu är det så, att i flygvapnets
räkenskaper upplagts en särskild redovisningstitel för anslagsposten
till rese- och traktamentspenningar. Det möter således ingen som
helst svårighet att ur räkenskapen utläsa till vilket belopp medel använts
för ifrågavarande ändamål. Däremot framgå dessa kostnader icke av
riksräkenskapsverkets budgetredovisning.

Flygstyrelsen har för sin del intet att erinra mot revisorernas förslag,
men finner sig böra framhålla, att i konsekvens med en dylik åtgärd jämväl
anslagsposterna »flyttningsersättning» samt »semester åt vid flygvapnet
anställda arbetare» böra utgå ur avlöningsanslaget och uppföras så -

— 40 —

som särskilda anslag. 1 orevarande spörsmål kar gjorts till föremål för behandling
av chefen för försvarsdepartementet enligt protokoll, bilagt nådiga
propositionen nr 20 till 1924 års riksdag (sid. 659), varom flygstvrelsen
tillåter sig erinra. ''

§ 18.

,if!wSr:reiS? ilar tiUfäHen för Eders Kungl. Majrt anmält,

att det foi budgetaret 1926—1927 i riksstaten under avdelningen IV flygvapnet
uppford förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
°eh tvätt m. m. förväntades bliva otillräckligt för sitt ändamål. Några
sakra hal punkter för ett tillförlitligt bedömande av medelsbehovet under
detta anslag hava emellertid hittills icke förelegat. För ifrågavarande
budgetar har anshiget uppforts med det belopp, som enligt propositionen
ars riksdag beräknades erforderligt under flygvapnets första
uppsattnmgsar Vid beräknande av medelsbehovet för budgetåret 1927—
1J2S framhöll llygstyrelsen, att ett anslag av allenast 50,000 kronor icke
!ynit€? £°rs!^ tor kostnadernas bestridande. Innevarande års riksdag
beslöt efter Eders Kungl. Maj :ts förslag höja anslaget för sistnämnda bud
getar med 10,000 kronor till 60,000 kronor, med vilket belopp det uppfördes
i riKsstaten.

.„ V ld avgivandet av behovsberäkningen för budgetåret 1928—1929 förelago
de definitiva kostnaderna för budgetåret 1926—1927, utvisande de avstatsrevisorerna
angivna beloppen. I sin underdåniga skrivelse den Öl
augusti 1927 angående medelsbehovet för instundande budgetår har flygstyrelsen
som skäl för anslagsöverskridandet framhållit dels de under’ en
,aiiaV4“ ^ragavarande budgetår rådande höga kolpriserna, dels de på sina
hall förefintliga mindre tillfredsställande uppvärmningsanordningarna
med onormalt stor bränsleförbrukning. De avsevärda kostnaderna äro
av den art, att de icke varit möjliga att förebygga. Det torde dock få
anses vara ett spörsmål av stor ekonomisk betydelse att söka nedbringa ut
giiterna under detta anslag. Detta synes också i viss man möjligt, nämligen
genom förbättring och modernisering av uppvärmningsanordningarna,
som på små håll icke äro nöjaktiga. Detta är förhållandet särskilt
vid flygskolan och 4. flygkåren. Vad 4. flygkåren beträffar hava
medel beviljats av riksdagen för anordnande av en ångcentral I och
med denna anläggnings färdigställande synes en minskad bränsleförbrukning
kunna förväntas. Enahanda torde bliva förhållandet vid flygskolan
därest en liknande anordning kommer till stånd därstädes, för vilket ändamal
flygstyrelsen beräknat medel i sin ovanberörda skrivelse angående
medelsbehovet under budgetåret 1928—1929.

Även kostnaderna för vatten hava vid 4. flygkåren blivit förhållandevis
hoga, enar tillförseln på grund av otillräcklig tillgång i befintliga
brunnar i stor utsträckning måst ombesörjas genom körning. För alt råda
bot mot denna olägenhet har flygstyrelsen jämväl hemställt om äskande av
medel för erforderliga vattenanläggningar vid sagda kår.

Enligt 1925 års riksdagsbeslut angående försvarsväsendets ordnande
beräknades kostnaderna under förevarande anslag för flygvapnet efter
fullbordad uppsättning till 78,000 kronor. Efter hittills vunnen erfarenhet
är det uppenbart, att detta belopp kommer att bliva för lågt. Det är
för flygstyrelsen okänt, vilka beräkningar som ligga till grund för fixerandet
av sagda belopp. Det vill emellertid synas, som om nödig hänsyn
icke tagits till det förhållandet, att de byggnader och lokaler, som avsetts

— 41 —

för hittills uppsatta flygtruppiorband, äro till övervägande delen för vinterbruk
ej avsedda byggnader, som visserligen underkastats ombyggnad
och nödiga reparationer, men som icke förty bliva förhållandevis dyrbara
att uppvärma. Denna omständighet kommer att allt framgent utöva en.
ogynnsam inverkan på flygvapnets bränslekostnader. För hävandet i
största möjliga utsträckning av berörda olägenhet är det av vikt, att förbättringar
vidtagas med avseende ä eldnings- och uppvärmningsanordningarna.

Revisorerna hava påyrkat eu ingående undersökning rörande grunderna
för anslagets framtida beräknande för vinnande av en bättre överensstämmelse
mellan beräknade och verkliga utgifter.

Alldenstund de beräkningar, som legat till grund för bestämmande av
medelsbehovet under detta anslag enligt 1925 års försvarsbeslut, visat sig
otillförlitliga, kunna dessa icke tjäna som rättesnöre för framtiden. Det.
kan emellertid ifrågasättas, huruvida det under uppsättningsåren kan vara
ändamålsenligt att verkställa den av revisorerna påyrkade undersökningen.
Det bör nämligen bemärkas, att frågan om 3. och 2. flygkårernas
förläggning ännu ej vunnit sin lösning, vilket åtminstone för närvarande
omöjliggör eu tillförlitlig beräkning av medelsbehovet för dessa kårer.
Därtill kommer dels att en del ändrings- och ombyggnadsarbeten ännu
icke slutförts, vilka givetvis komma att utöva inverkan på i synnerhet
bränslekostnaderna, dels att i och med ökningen av kårernas manskaps -numerär ytterligare kasernutrymme kommer att tagas i anspråk, vilket
förhållande kommer att medföra en för närvarande knappast fixerbar ökning
av kostnaderna under anslaget.

Flygstyrelsen vill på nu anförda skäl hava uttalat som sin mening, att
en mera ingående undersökning för närvarande rörande grunderna för
anslagets framtida beräknande knappast kan förväntas medföra åsyftat
resultat, utan torde därmed böra tills vidare anstå. Flygstyrelsen håller
även före, att en höjning av anslaget för budgetåret 1928—1929 till av
styrelsen beräknat belopp kommer att hava till följd en bättre överensstämmelse
mellan beräknade och verkliga utgifter under sagda budgetår,
än förhållandet varit under budgetåret 1926—1927 och som måste förväntas
bliva fallet under budgetåret 1927—1928.

§ 19.

Revisorerna hava erinrat om att en kontraktsanställd person med tek
nisk utbildning avlönats dels från anslaget till flygövningar, dels från
anslaget till flygmateriel, A-arjämte för dennes avlönande anslaget för
vissa försök anlitats.

Enär denna person tagits i anspråk för utarbetande av läroböcker och
instruktioner, hänförliga till undervisningsmateriel, ATilken anskaffning
jämlikt av Kungl. Maj:t fastställd stat den 18 juni 1926 skall bestridas av
ordinarie reservationsanslaget till flygövningar, har flygstyrelsen ansett
att avlöningens utbetalande till viss del med anlitande av detta anslag A?a
rit i överensstämmelse med givna föreskrifter.

Med avseende å den del av ifrågavarande avlöning, som avförts å anslaget
till flygmateriel, får flygstyrelsen framhålla, att denna avlöning
utgjort ersättning för arbete i samband med anskaffning och underhåll
av flygmateriel, varför dessa utgifter synas styrelsen ej kunnat debiteras
annat anslag.

Som nämnde person biträtt vid provs anställande med viss materiel, har

— 42 —

styrelsen ansett riktigt att kostnaderna för resor och traktamenten i samband
med dessa provs utförande bestritts av för anskaffning av ifrågavarande
materiel anvisade medel.

Revisorerna hava vidare erinrat om, att ett för renskrivning kontraktsanställt
biträde avlönats från anslagen till flygövningar, flygmateriel
och tryckningskostnader.

Enär nämnda biträde, som varit tillfälligt anställt vid styrelsen och
ej med kontrakt, tagits i anspråk för renskrivning av instruktioner, läroböcker
m. m., har det synts flygstyrelsen, att kostnaderna härför borde
proportioneras mellan de anslag, som härav berörts.

Med avseende å revisorernas erinran, att expensutgifter bestritts icke
blott med anlitande av det för detta ändamål för flygvapnet särskilt anvisade
anslaget, utan jämväl av flygvapnets byggnadsanslag samt av anslagen
till flygövningar och flygmateriel, får flygstyrelsen anföra följande.

Enligt vad flygstyrelsen kunnat finna, har endast en post å 5 kronor 70
öre för skrivmaterialier avförts å byggnadsanslaget. Dessa skrivmaterialier
hava erfordrats för tillsyningsmannen vid flygetablissementet å Fårösund
och borde rätteligen hava avförts å anslaget för expensutgifter.

Flygstyrelsen anser däremot, att å anslaget till flygmateriel avförda
kostnader för inköp av pärmar, papper och vissa böcker med rätta bestritts
av detta anslag, enär desamma erfordras vid utarbetande av vissa
instruktioner rörande materielens skötsel och vård samt för flygstyrelsens
ritkontor, varest för verkstadsdriften erforderliga konstruktioner utföras.

Som anskaffandet av ett flertal handböcker varit oundgängligen nödvändigt
för utarbetande av instruktioner berörande övningarna, hava
kostnaderna härför bestritts av anslaget till flygövningar, då sagda utgifter
föranletts av för övningar erforderlig materiel, som är av expensers
natur. (Enligt av Eders Kungl. Maj:t den 18 juni 1926 fastställd
stat för anslaget till flygövningar.)

Arvoden till personal, anställd för besiktning och kontroll av pågående
byggnadsarbeten för utförande av nyanläggningar för flygvapnets räkning
hava enligt revisorernas erinran utgått från såväl flygvapnets byggnadsanslag
(underhållsanslag), som från de till vissa engångskostnader för
byggnader anvisade medel.

Enär samtidigt med utförande av nybyggnadsarbetena vissa underhållsarbeten
å äldre byggnader besiktigats och kontrollerats av samma person,
innan byggnaderna överlämnats till truppförbandens förvaltning, hava
kostnaderna härför synts böra proportioneras mellan dessa anslag.

Revisorerna hava vidare erinrat om, att från anslaget till flygövningar
bland annat hava bestritts utgifter för översättningar, inköp av kassaskåp
och renskrivning.

Med avseende å sagda utgifter för översättningar och renskrivning, får
flygstyrelsen hävda den uppfattningen att desamma böra gäldas av
nämnda anslag, enär kostnader för översättningar äro att hänföra till sådana
av övningar förorsakade utgifter, som, då särskilt undervisningsanslag
saknas vid flygvapnet, skall bestridas av övningsanslaget.

Beträffande å flygövningsanslaget bestridd kostnad för inköp av kassaskåp
borde densamma hava belastat annan räkenskapstitel.

Revisorerna hava vidare erinrat om, att anslaget till flygmateriel bland
annat disponerats även för vissa engångskostnader, såsom bensinanläggningar
å flygplatser, för trakramentsersättningar samt för inköp av
kassaskåp.

Enär ifrågavarande bensinanläggningar icke medräknats i ursprungligen
beräknade utgifter för engångskostnader, men dylika anläggningar
i likhet med bensintankbilar och lösa bensinpumpar torde böra hänföras
till flygmateriel, synes utgiftens bestridande å sagda anslag vara berättigat.

Med avseende ä det förhållandet att traktamentsersättningar bestritts
av anslaget till flygmateriel, vill flygstyrelsen framhålla, att dylik ersättning
utgått från detta anslag till icke ordinarie personal vid resor,
förorsakade av besiktning eller dylikt i direkt samband med anskaffning
och underhåll av flygmateriel, varför flygstyrelsen anser sig i detta hänseende
hava förfarit enligt givna föreskrifter.

Kostnad för nyss berört kassaskåp har delvis bestritts av anslaget till
flygmateriel, enär kontrakts- och värdehandlingar berörande styrelsens
flygmaterielanskaffning, ävensom ritningar av hemlig natur avsetts att
däri förvaras.

Revisorerna hava vidare erinrat om, att hyran av ett garage för flygstyrelsens
bilar utbetalts av anslaget till flygmateriel.

Vid det förhållandet, att särskild kronan tillhörig lokal icke kunde uppdrivas
för förvaring av denna materiel och då denna materiel är att hänföra
till flygmaterielen, har det synts flygstyrelsen, att kostnaderna för
dess förvaring måst bestridas av sagda anslag. Av samma skäl har kostnaden
för skötsel och vård av dessa bilar bestritts av detta anslag.

Revisorerna hava vidare erinrat om, att grusning av vissa vägar bort
bestridas av underhållsanslag i stället för av anslaget till engångskostnader
för byggnadsändamål.

Med avseende å detta förhållande får flygstyrelsen framhålla, att ifrågavarande
grusning avsett iordningställandet av väg, som sönderkörts vid
framförande till byggnadsplats av materialier för nybyggnader, varför
styrelsen ansett, att kostnaderna bort belasta nyhyggnadsanslaget.

Att kostnader för delvis uppläggning av register för flygvapnets tekniska
revision drabbat engångskostnadsanslaget, har berott därpå, att
denna del av registret avsett just teknisk revision av utgifter för nybyggnaderna.

Med stöd av vad sålunda anförts anser sig flygstyrelsen hava påvisat,
att de anmärkta medelsdispositionerna hava stöd i för flygvapnet gällande
stater eller att berörda utgifter varit av den art att närmast vara hänförliga
till de anslag, från vilka medlen disponerats.

Flygstyrelsen anser sig även i detta sammanhang böra erinra om den
tidigare omnämnda begränsningen av antalet anslag vid flygvapnet, vilket
medför att utgiftsposter, som vid armén och marinen sortera under
särskilda anslag vid flygvapnet sammanförts under vissa huvudanslag.

§ 20.

Jämlikt nådigt beslut den 29 juni 1926 har Eders Kungl. Maj:t förordnat
bland annat, att inventarier till ett värde av högst 24,200 kronor skola enligt
överenskommelse mellan marinförvaltningen och flygstyrelsen överlämnas
från marinen till flygvapnet. Av revisorerna berörda inventarier
avse sådan i åberopade nådiga beslut avsedd materiel, som skolat överlämnas.

För anskaffning av för flygvapnet vid dess uppsättande erforderliga inventarier
och förplägnadsutredning beräknades erforderligt ett belopp
av 174.000 kronor. Av detta belopp, som Eders Kungl. Maj:t äskade av

— 44 —

1926 års riksdag, beviljades allenast 50,000 kronor, varvid riksdagen förutsatte,
att behovet i huvudsak skulle kunna tillgodoses genom överlämning
rån indragna truppförband. Erforderliga inventarier för 2. flygkåren
kunde vid tidpunkten för kårens uppsättande icke erhållas från armén
enar de truppförband som enligt försvarsbeslutet skulle indragas, då fortfarande
bibehollos. Ej heller kunde de för kårexpeditionerna oundgängligen
erforderliga inventarierna erhållas som lån från vare sig flottans
statmn i Stockholm eller byggnadsstyrelsen, varom framställning gjordes.

id sadant forhallande och alldenstund det av riksdagen anvisade ovan
berörda engångsanslaget beräknades bliva erforderligt för tillgodoseende
av det oundgängliga första materielbehovet vid de övriga flygtruppförbanden
traffades den i angivna nådiga beslut förutsatta överenskommelsen
med marinforvaltningen om tillhandahållande av den för 2. flygkåren
marin fly gk åren nödvändiga materielen, vars värde understiger det av
Eders Kungl. Maj:t angivna värdet å den materiel, som skolat överlämnas
från marinen.

Enligt revisorernas mening hade med ifrågavarande anskaffningar bort
vunna anstå, åtminstone intill dess närmare utredning: skett, i vad mån
från indragna truppförband inventarier kunde ställas till förfogande för
flygvapnet. Flygstyrelsen vill med anledning härav framhålla, att ifrågavarande
anskaffmng inskränker sig till allenast sådan materiel, som varit
nödvändig för expeditionstjänstens behöriga utförande i till kårens förfogande
stallda expeditionslokaler, för vilka behovet av expeditionsinventaner
icke kunnat annorledes tillgodoses, samt att den anskaffade materiefen
kommer att kräva ett betydande tillskott vid kårens förflyttning till
■den forläggning-sort, som må varda bestämd. Det i samband därmed uppkommande
ytterligare behovet avses att fyllas genom överlämning från
indragna truppförband.

§ 21.

Det av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag
askade anslaget till engångskostnader för anskaffning av inventarier och
torplägnadsutredning avsåg, i vad berör inventarier, anskaffning av
möbler och inventarier till expeditions- m. fl. lokaler. Såvitt flygstyrelsen
har sig bekant, har flygövningsanslaget ej anlitats för sådan anskaffning,
som skolat gäldas med medel från ovannämnda engångsanslag. Däremot
hava från flygövningsanslaget gäldats kostnader av expensers natur, i den
man dessa föranletts av övningarna, vilket står i god överensstämmelse
med av Eders Kungl. Maj:t fastställd stat för sagda anslag. Att inventarier
för den vid flygskolan befintliga flygverkstaden bekostats med medel
från anslaget till flygmateriel, bland annat kassaskåp för förvaring av
hemliga handlingar in. in., synes rätteligen ej böra göras till föremål för
anmärkning, da enligt staten för anslaget ifråga sådana utgifter upptagits
bland de kostnader, för vilka anslaget avsetts.

... bMoPP av 387 kronor, avseende mindre arbeten på

flygfältet, hava avförts å anslaget till flygövningar. Dessa arheten hava
va1rit oundgängligen nödvändiga för flygövningars bedrivande för att
sakerstalla start och landning av flygplan.

Utgifter för förhyrning av automobiler hava vid flygskolan avförts å
anslaget till flygmateriel, men efter påpekande från flygstyrelsens tekniska
revision har omföring under juni månad 1927 verkställts till anslaget för
flygövningar.

— 4.j —

Revisorerna hava ifrågasatt, huruvida ovannämnda engångsanslag för
anskaffning av inventarier ocli förplägnadsutredning bort anlitas för bestridande
av utgifter för vinglas för officers- och underofficersmässarna
vid flygskolan. Detta spörsmål har tidigare varit föremål för flygstyrelsens
prövning med anledning av vad vid den tekniska revisionen inom
styrelsen funnits böra uppmärksammas. Följande synpunkter kommo därvid
i betraktande.

På grund av flygskolans karaktär av skolförband utgöres officers- och
underofficerspersonalen dels av vid skolan ordinarie förlagd personal, dels
av dit för flygutbildning kommenderad personal. Den kommenderade personalen
uppehåller sig vid förbandet endast under relativt kort och av utbildningens
varaktighet begränsad tid. På grund av dels sagda omständighet,
dels att denna senare personal är till antalet avsevärd i förhållande
till antalet av 1''lygskolans ordinarie personal, kan det ej anses med rätt
och billighet förenligt, att vare sig den kommenderade personalen under
tiden för sin tjänstgöring vid skolan eller den fasta personalen skall gälda
för mässningen nödiga serviseffekter. Det torde således få anses tillkomma
kronan att bekosta vad som härför erfordras. Flygstyrelsen har
styrkts i denna sin uppfattning av det förhållandet, att såväl vid armén
som vid marinen enahanda kostnader i liknande fall plägat gäldas av kronan.
Därvid torde böra framhållas, att bland den materiel vid förutvarande
infanteriets skolor å Karlsborg, som numera överlämnats till flygvapnet,
ingår bland annat av kronan bekostade glas av olika slag, som för
övrigt delvis efter överlämnandet överförts till flygskolan för nödig
komplettering av den för flygskolans behov vid tidpunkten för anskaffningen
erforderliga uppsättningen.

Med hänsyn till åberopade omständigheter har flygstyrelsen icke kunnat
finna, att den påtalade utgiften icke bort bestridas med kronans medel.

§ 22.

Revisorerna hava erinrat om, att vid förhyrning av automobiler och
motorcyklar för övningar, av arméns och flygvapnets myndigheter anlitats
entreprenörer, varigenom kostnaden för förhyrandet ansetts bliva
högre än om förhyrandet skett direkt av fordonens ägare. Det anmärkta
förfaringssättet har icke vid flygvapnet använts. Att kostnaden för förhyrandet
ändock varit hög, har sin orsak i, att 1926 års fälttjänstövningar
voro förlagda till närheten av Stockholm och ägde rum under tiden för
höstflyttningen i sagda stad. På grund härav visade det sig liart när
omöjligt att över huvud taget få förhyra automobiler, och när detta sent
omsider lyckades, blev dagshyran givetvis högre, än vad den under normala
förhållanden skulle hava blivit.

§ 23.

Kostnaden för drift av flygvapnets person- och specialbilar har jämlikt
fastställd stat bestritts av anslaget till flygövningar. Så har jämväl skett
beträffande lastautomobiler vid de fall, då dessa använts för övningsändamål.
Vid körningar, som utförts för andra ändamål, har kostnaden däremot
utgått från det anslag, som rätteligen skolat bekosta transporten
ifråga, vilket förfaringssätt synes flygstyrelsen riktigt och på intet sätt
stridande mot gällande stater eller föreskrifter.

Flygstyrelsen kan, beträffande flygvapnets behov av automobiler, icke

46 —

dela revisorernas åsikt, att fråga om inköp bör underställas riksdagens
provning.

Vid flygvapnet förekomma nämligen i intim förbindelse med flygövningarna
så många slag av specialbilar såsom radio-, fotografi-, bensintank-,
stations- och bärgningsbilar, vid vilkas anskaffande speciella förhållanden
maste beaktas, att ett standardiserande och anskaffande genom för försvarsväsendet
gemensamt organ svårligen skulle låta sig göra.

Genom föreskriften angående svensk varas företräde framför utländsk,
synes dessutom vara väl sörjt för, att medel för inköp av automobiler, där
så ske kan, stanna inom landet.

I ärendets handläggning hava deltagit undertecknad, chef, Liibeck
Fjällbäck samt Fogman och Lychnell, de båda senare föredragande i vad
på envar av dem ankommit.

Stockholm den 10 januari 1928.

Underdånigst:

På flygstyrelsens vägnar:

KARL AMUNDSON.

ERNST FOGMAN.

Riksförsäkringsanstaltens

.yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 25, § 24.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. socialdepartementet.

Genom remiss den 20 december 1927 har riksförsäkringsanstalten anbefallts
till kungl. socialdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av vad
riksdagens senast församlade revisorer i sin berättelse under femte huvudtiteln,
socialdepartementet, § 24, yttrat rörande brandfaran i riksförsäkringsanstaltens
lokaler i fastigheten Vasagatan 23—25; och får riksförsäkringsanstalten
i anledning härav anföra följande.

Såsom revisorerna framhållit, torde effektivt brandskydd för riksförsäkringsanstaltens
material av handlingar svårligen stå att erhålla i de nuvarande
lokalerna, i varje fall icke utan mycket stora kostnader. I anledning
av revisorernas yttrande har riksförsäkringsanstalten emellertid till förnyad
prövning upptagit frågan om förbättrat brandskydd i lokalerna.

Till en början har riksförsäkringsanstalten i skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 28 december 1927 hemställt, att styrelsen ville snarast möjligt
vidtaga erforderliga åtgärder för avhjälpande av ännu återstående bristfälligheter
å de elektriska ledningarna inom anstaltens lokaler.

Vidare har anstalten igångsatt en undersökning, huruvida och i vilken
omfattning de av brandchefen i Stockholm i utlåtande den 17 juli 1923
föreslagna åtgärder, vilka av kostnadsskäl ännu ej kommit till utförande,
lämpligen nu böra vidtagas. Huvudsakligen avsågo ifrågavarande åtgärder,
att ett större antal dörrar med glasfyllningar och fönster ovanför dörrarna
skulle förses med brandsäkert glas, ävensom att viktiga akter, där så kunde
ske och ansåges erforderligt, skulle förvaras i skåp av mot eld betryggande

— 47 —

konstruktion. Sedan omförmälda undersökning avslutats, torde riksförsäkringsanstalten
1a till Kungl. Maj:t inkomma med den framställning i
ärendet, som därav må föranledas.

I detta sammanhang vill anstalten emellertid framhålla, att de förhyrda
lokalerna — förutom ur brandsäkerhetssynpunkt — i stor utsträckning
jämväl ur hälso vårdssynpunkt äro otillfredsställande, vartill kommer, att
desamma även med hänsyn till arbetets anordnande och övervakande måste
anses föga tjänliga för anstalten. På grund härav och då hyran vilken
för närvarande utgår med 130,680 kronor — måste anses förhållandevis
hög, synes det anstalten angeläget, att nya lokaler, så snart ske kan, beredas
anstalten i annan fastighet. Såvida någon staten tillhörig, lämplig fastighet
ej skulle kunna upplåtas till anstalten, torde härvid böra övervägas att för
tillgodoseende av anstaltens lokalbehov uppföra en särskild byggnad. En
del av anstaltens fondmedel skulle kunna placeras i sådan fastighet, om
erforderlig ändring skedde i reglementet angående förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens
olycksfallsförsäkringsfond den 29 juni 1917 (nr 473).
Riksförsäkringsanstalten vill erinra om att anstalten i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 31 oktober 1923 föreslagit visst tillägg till reglementet i syfte
att med Kungl. Maj:ts medgivande fondens medel skulle få användas till
förvärvande av fastighet för inrymmande av för anstaltens verksamhet
erforderliga lokaler. Detta förslag föranledde emellertid för det dåvarande
icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd (jmfr prop. nr 172 till 1924 års riksdag).

I detta ärendes handläggning hava deltagit riksförsäkringsanstaltens chef
och dess samtliga ledamöter.

Stockholm den 5 januari 1928.

KARL LEVINSON.

ALBERT EISEN.

Statens arbetslöshetskommissions yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 26, § 25.

Till Konungen.

Genom remiss av den 20 december 1927 anbefalld avgiva utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört rörande av statens arbetslöshetskommission
bedrivna nödhjälpsarbeten får kommissionen med remissaktens
återställande hänvisa till bifogade av kommissionens arbetschef i ärendet
utarbetade promemoria. Utöver vad däri anföres, har arbetslöshetskommissionen
intet att tillägga.

Stockholm den 7 januari 1928.

Underdånigst.

På arbetslöshetskommissionens vägnar:

ALLAN CEDERBORG.

It. Wikander.

— 48 —

P. M.

i anledning av riksdagens revisorers uttalande angående förhållandena å
vissa av arbetslöshetskommissionens arbetsplatser.

Revisorernas uttalande berör tre olika områden: bostäderna och ordningen
i och omkring desamma, mathållningen samt den tekniska kontrollen —
det senare särskilt beträffande sådana vägarbeten, som utföras åt väguistrikt.
Har nedan torde därför vara lämpligt att behandla dessa olika
områden var for sig.

Lnitenh. och'' Arbetarna förläggas vid arbetsplatserna förutom på av revisorerna anomkring
de- ^ j''11. övervägande delen i enstaka rum, som antingen i enlighet

samma. aie< gallande kontrakt ställas till förfogande av vederbörande arbetsgivare
(domänstyrelsen, vägstyrelser, kommuner etc.) eller förhyras av kommissionen.
Pa grund av den mångfald olika förläggningar, som sålunda finnas,
kan icke undvikas att en viss olikhet i bostadsstandarden måste uppstå. I
de tall, där enstaka rum förhyras i sådana bostäder, som i vanliga fall
utnyttjas av traktens befolkning, har i allmänhet obetydliga eller inga förändringar
alls vidtagits, då det icke kan anses lämpligt att för en tillfällig
förläggning av arbetslösa förändra den i trakten i allmänhet rådande bostadsstandarden.
I ett par avseenden hava dock väsentliga förbättringar
vidtagits. Så bär t. ex. i allmänhet innanfönster insatts på vintern även
där detta icke är brukligt i trakten, varjämte uppvärmnings- och matlagningsanordningarna
ordnats så tillfredsställande som förhållandena medgivit.
Där en hel bostadsbyggnad ställts till förfogande, ha alltid nödiga
reparationer vidtagits. Om andra lokaler, som tidigare icke använts för
bostadsändamål, tagits i bruk härför, ha dessa alltid underkastats så grundliga
omandringar som kunnat anses ekonomiskt försvarbara med hänsyn till
bostadens tillfälliga användning, dock utan att anspråken på hygien på
nagot satt åsidosatts. Kommissionen strävar alltid efter att hålla bostäderna

?np-en- Sådian!.. plan att desanl,na bliva fullt jämförliga med motsvarande
tilllalliga forlaggningslokaler vid liknande arbeten på den öppna arbetsmarknaden.
Vad utrymmet inom förläggningarna beträffar vill kommissionen
icke förneka att detta i något enstaka fall har kunnat bliva mindre
an som vant önskvärt. Men detta har i så fall endast gällt någon kortare
aeriod under den tid pa aret, då anspråken på platser vid de statliga arbetena
vant som störst, eller där arbetet på grund av tekniska skäl måst
forceras under en kortare tid med större arbetsstyrka och där möjlighet att
anskaffa ytterligare bostadslokaler icke förelegat. Vid byggande av nya föriaggmngslokaler
beräknas dessa numera så att de i genomsnitt innehålla
en luftkub av c:a 8 in1 per person. Det bör även bemärkas, att vid kommissionens
arbeten arbetarna hela dagen vistas i fria luften varför de
maste anses vara betydligt lyckligare lottade än sådana som vistas i en fabrik.
Vidare bor det observeras, att även om en förläggning är beräknad för ett
visst maximiantal personer, detta ofta icke uppnås, beroende på att arbeblr''la
Iainna resP- arbetsplatser av olika anledningar, och en viss tid måste
tortlyta innan nylianvisade hinna intaga de avgångnas platser. Den totala
omsättningen av arbetare per vecka i procent av arbetsstyrkan utgjorde

under ai\l925 12-7 Procent, under år 1926 ll.s och har under år 1927 uppgått
till 11 procent.

Vidare vill kommissionen framhålla, att vid under våren 1927 företagna
officiella inspektionsresor, varunder ett större antal förläggningar besökts
tramkommo endast erinringar av obetydlig omfattning. Dessa gingo i

— 49 —

huvudsak ut pa att eu viss trångboddhet pa enstaka platser förefanns, och
att vid nybyggnader av förläggningslokaler det borde tillses att ett nugot
ökat utrymme bereddes arbetarna, varjämte köken borde avskiljas från sovrummen
och särskilda torkrum anordnas. Dessa önskemal iakttagas numera
ocksä vid de förläggningsbyggnader, som uppföras. Vad torkrummen
beträffar har kommissionen tidigare ägnat denna fråga sin uppmärksamhet.

1 de fall, där dylika anordnats, ha dessa emellertid icke utnyttjats pa avsett
sätt av arbetarna, varför desamma icke synas tillräckligt uppskattas.
För små förläggningar i förhyrda bostadsrum är det dock icke möjligt att
vidtaga denna anordning, utan kan detta ske endast där större förläggningar
finnas.

Vad ordningen i och omkring förläggningarna angår beror denna på arbetarnas
eget mer eller mindre utpräglade sinne för ordning och renlighet.
Den lokala arbetsledningen har order att tillse att god ordning råder, men
står vanligen maktlös om arbetarna själva icke vilja härtill medverka.
Skurning av bostäderna bekostas av kommissionen 2 gånger i månaden,
vilket torde fa anses tillräckligt. Den dagliga tillsynen över att renlighet
och god ordning råder synes utan större svårigheter kunna utövas av arbetarna
själva.

Organisationen av arbetarnas mathållning är helt beroende pa huru dessa J
äro förlagda på respektive arbetsplatser. Det förhåller sig icke så att arbetslöshetskommissionen
tidigare genom marketenterier ombesörjde mathållningen
i sin helhet. Detta skedde endast i en viss utsträckning. Under
den tid verksamheten hade sin största omfattning, eller 1921—1922, hade
arbetarna s. k. självhushåll eller kooperativa matlag i stor utsträckning.

Endast på arbetsplatser, där större kontingenter äro förlagda, är det möjligt
organisera gemensamt matlag. Ofta strandar emellertid arbetsledningens
försök härtill på arbetarnas vägran. Många — i synnerhet äldre,
gifta arbetare — anse sig kunna leva billigare och göra större besparingar
för sina hemmavarande familjer om de få sköta sin mathållning själva
eller slå sig ihop i mindre matlag. Arbetsledningen medverkar emellertid
så mycket som möjligt med råd och hjälp vid mathållningens ordnande.

Revisorerna synas hava missförstått den paragraf i kontrakten beträffande
arbeten åt vägstyrelser, som behandlar frågan om kontrollen. Lydelsen av
denna framgår av §> 3 i bifogade kontrakt. Kommissionen sätter sålunda
icke som ett ofrånkomligt villkor att kontroll skall utövas. Arbetsgivaren
(vederbörande vägstyrelse) får helt och hållet själv bestämma i vad mån
dylik kan anses erforderlig och har att själv bekosta densamma.

Att den kontroll över arbetets tekniska utförande, som av arbetsgivaren
anses önskvärd, skall utövas av därtill kvalificerad, av kungl. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen godkänd person, innebär allenast att samma bestämmelser
tillämpas som sedan många år gälla för med statsmedel understödda
vägbyggnadsföretag inom landet. Det torde så mycket mindre få
anses som ett onödigt fördyrande av arbetet — då statens bidrag erhålles
i form av utfört arbete — att arbetsgivaren utövar kontroll å utförandet,
då han har att, i enlighet med kontraktets bestämmelser, erlägga ersättning
för viss del av alla övermassor och extraarbeten, som tillkomma utöver
kontraktssumman. Till grund för beräkningen av arbetsgivarens ersättningsbelopp
ligger nämligen kostnadsförslagets beräknade massor. Se vidare
§ 2, i bifogade kontrakt.

Slutligen ha revisorerna även missförstått § 3 i kontraktet i vad den rör
sig om kommissionens skyldighet att följa av arbetsgivarens kontrollant

4 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 102/. III.

atliållniiigen.

Teknisk

kontroll.

— 50

givna skriftliga föreskrifter rörande arbetets tekniska utförande. Dessa bestämmelser
avse ingalunda några tvister mellan arbetsgivaren och arbetstagaren,
utan avse allenast att för de fall att i kontrollantens föreskrifter
inrymmas arbetsuppgifter, som ligga utom ramen för det kontraktsenliga
åtagandet, åt kommissionen överlämna prövningen och avgörandet huruvida
dessa utökningar skola verkställas eller icke.

Stockholm den 7 januari 1928.

Statens arbetslöshetskommission
Arbetschefen

G unnar Jonsson.

Mellan statens arbetslöshetskommission, här benämnd arbetstagare, och
................, bär benämnd arbetsgivare, är denna dag följande avtal träffat

§ 1.

Arbetstagaren åtager sig att, enligt nedan angivna bestämmelser, åt arbets -

givaren utföra:

Anläggning av ............................, i enlighet med av ............................ uppgjorda
ritningar och kostnadsberäkning av den ........................, varigenom

totalkostnaden för vägen beräknas uppgå till kronor .....................

§ 2.

Atagandet avser endast de i kostnadsförslaget specificerade arbetsprestationerna
till art och storlek samt anskaffandet av erforderliga arbetsredskap
och verktyg, med undantag av de i bilagda förteckning upptagna, vilka av
arbetsgivaren kostnadsfritt ställas till arbetstagarens förfogande samt med
undantag av här nedan i § 8 omnämnda arbetsmaskiner.

Befinnes kostnadsförslagets mass- och enhetsräkning felaktig, skall den
till grund för ersättningen liggande totalsumman och därmed ersättningen
i motsvarande grad ändras.

Eventuella övermassor och extraarbeten betalas av arbetsgivaren med 1/3
av de i kostnadsförslaget angivna å-prisen, ökade med därå belöpande allmänna
omkostnader enligt i kostnadsförslaget angiven procent. Finnes motsvarande
arbetsprestation icke angiven i kostnadsförslaget betalar arbetsgivaren
Vs av kommissionens arbetskostnader, ökade med ovan nämnda
procent för allmänna omkostnader.

Ändring i arbetsplanen, respektive arbetets omfattning, erfordrar skriftlig
överenskommelse.

Arbetstagaren förbehåller sig rätt till de smärre ändringar av balanslinjen,
som under arbetets gång visa sig lämpliga eller erforderliga.

§ 3.

Den kontroll över arbetets tekniska utförande, som av arbetsgivaren anses
önskvärd, skall utövas av därtill kvalificerad, av kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
godkänd person och skall av arbetsgivaren bekostas. Vid
varje av kontrollanten företagen inspektion skall skriftlig rapport upprättas
över eventuella erinringar beträffande arbetets tekniska utförande, vilken

— 51 —

rapport, så snart ske kan, skall delgivas arbetstagaren. Kontrollantens
skriftliga föreskrifter rörande arbetets tekniska utförande är arbetstagaren
skyldig ställa sig till efterrättelse, såvida de ligga inom ramen för åtagandet.
Skulle så icke vara fallet hänskjutes frågan till statens arbetslöshetskommission,
som äger avgöra om arbetet skall utföras eller icke.

§ 4.

Renstakning skall före arbetets början ombestyras och bekostas av arbetsgivaren
och skola ritningar och erforderliga handlingar överlämnas till
arbetstagaren i 2 exemplar utom de detta kontrakt vidhäftade.

§ 5.

Det åligger arbetsgivaren, dels att svara för all jordlösen och därmed
förenade uppgörelser och kostnader beträffande själva vägen, erforderliga
sidotag, upplagsplatser och sidovägar för trafikens framsläppande, dels att
kostnadsfritt för arbetstagaren tillhandahålla för arbetets utförande erforderliga,
välbelägna grus- och stentag jämte tillfartsvägar.

§ 6.

Erforderlig avlysning av vägen skall ombesörjas och bekostas av arbetsgivaren.
Arbetsgivaren åligger att till vederbörande myndigheter göra alla
de anmälningar, som författningsenligt krävas för arbetets utförande, samt
ensamt bära ansvaret för att gällande stadgar eller av myndigheterna meddelade
föreskrifter i avseende på arbetena och vad därmed äger sammanhang
bevisligen meddelas arbetstagaren.

§ 7.

Det åligger arbetsgivaren att svara för all skada och intrång, som kan
uppkomma i anledning av ifrågavarande vägarbete och som icke har sin
grund i fel eller försumlighet av arbetstagaren vid arbetets utförande eller
kan hänföras till olycksfall i arbetet.

§ 8.

För den händelse någon del av vägen skulle behöva makadamiseras,
åligger det arbetsgivaren att på arbetstagarens anmodan kostnadsfritt tillhandahålla
stenkross med drivmotor, elevator och sorterare å arbetsplatsen.
Skötsel, drift och vård av ifrågavarande materiel åligger arbetsgivaren,
vilken likaledes är ansvarig för uppkomna skador å materielen och bekostar
alla erforderliga reparationer av vad slag de vara må.

§ 9.

Det åligger arbetsgivaren, att utan kostnad för arbetstagaren tillhandahålla
för arbetets utförande erforderliga, välbelägna, såväl kontors- och
förrådslokaler som bostäder åt arbetare och arbetsledning.

§ 10.

Avsyning skall äga rum senast en månad efter det arbetet anmälts färdigt
eller kontraktsenligt avbrutits och skall förrättas av kontrollanten samt
ombud för arbetsgivaren och arbetstagaren.

— 52 —

§ 11.

Arbetsgivaren erlägger, till arbetstagaren i ersättning för det utförda

arbetet kronor .................., utgörande 1/s av den beräknade kostnaden, eller

ändrat belopp enligt § 2 här ovan. Hälften av detta belopp skall inbetalas
när halva det kontraktsenliga åtagandet utförts och andra hälften när arbetet
slutförts och avsynats. Ersättningsbeloppen äro förfallna till betalning 30
dagar sedan räkning med allmänna posten avsänts från arbetstagaren till
arbetsgivaren. Å efter förfallodagen oguldet belopp är arbetsgivaren skyldig
erlägga ränta efter 6 procent per år, räknat från beloppets förfallodag.

§ 12.

Därest statens arbetslöshetskommission ej finner arbetets fullbordande påkallat,
skall arbetet slutlikvideras i befintligt skick, och bestämmes ersättningen
för det utförda arbetet med ledning av kostnadsförslagets mass- och
enhetsberäkning till en tredjedel (V3) av kostnadsförslagets å-priser jämte
därpå belöpande andel av kostnadsförslagets allmänna omkostnader. Eventuella
extraarbeten betalas enligt § 2. Ersättningsbeloppet är förfallet till
betalning i enlighet med vad i § 11 närmare angives.

§ 13.

Om arbetstagaren icke kommer att slutföra arbetet på grund därav att
statens arbetslöshetskommission enligt § 12 icke finner arbetets fullbordande
påkallat, förbinder sig arbetsgivaren, att, utan anspråk på ersättning från
statens arbetslöshetskommission, själv fortsätta och fullborda arbetet. Skulle
arbetsgivaren underlåta detta, är han skyldig att till statens arbetslöshetskommission
eller dess rättsinnehavare erlägga ett belopp, motsvarande alla
arbetstagarens självkostnader för den av arbetstagaren utförda delen av
arbetet.

§ 14.

Eventuellt uppkommande tvistigheter angående tolkningen och tillämpningen
av detta kontrakt skola avgöras av tre skiljemän enligt gällande
lag om skiljemän. Skiljenämnd äger icke till prövning upptaga fråga, huruvida
fog förefunnits för arbetets avbrytande enligt § 12 eller angående den
ersättning, som bör utgå vid i § 13 omförmäld underlåtenhet av arbetsgivaren.

Arbetet påbörjas under .................... månad ............

Härav äro tvenne lika lydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm och .................................... den ........................................

För statens arbetslöshetskommission

Arbetstagare. Arbetsgivare.

Bevittnas:

Lantmäteristyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del i, sid 20, S 2(>.

Till K O It It It g C 11.

Vid återställandet av denna nådiga remissakt tar lantmäteristyrelsen i
underdånighet anföra, titt styrelsen vid upprepade tillfällen framhållit nödvändigheten
av att bereda lantmäterikontoret i Kopparbergs län ökat lokalutrymme.
Sä har lantmäteristyrelsen i underdånig skrivelse den 17 september
1926 uttalat bland annat, att lantmäterikontoret i nämnda län vore
i trängande behov av utvidgning. Sedermera har styrelsen den 7 december
innevarande år i avgivet utlåtande över av 1927 års hespari ngsmimnd avgivet
underdånigt utlåtande i fråga om beredande av ökat utrymme för
lantmäterikontoret i Kopparbergs län bland annat funnit det vara dess
undersåtliga plikt att framhålla, att ordnandet av nämnda lantmäterikontors
lokalfråga icke kunde utan allvarlig våda undanskjutas utan tarvade
en omedelbar lösning.

Vid nu angivna förhållande torde riksdagens revisorers yttrande, att
lokalerna för lantmäterikontoret i Kopparbergs län äro otillräckliga och i
övrigt mindre tillfredsställande samt att frågan om ökat lokalutrymme bör
med det snaraste vinna sin lösning icke erfordra något ytterligare lantmäteristyrelsens
uttalande.

Stockholm den 30 december 1927.

Underdånigst:

TORSTEN NOTHIN.

ERIK SÖDERBERG.

Bil. 1.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län.

Resolution.

Återställes i underdånighet och får länsstyrelsen såsom eget underdånigt
utlåtande i ärendet åberopa bilagda protokoll vid den 29 december 1927
med ombud från vederbörande kommuner hållet sammanträde ävensom avskrift
av länsstyrelsens den 3 innevarande månad till herr statsrådet och
chefen för kungl. kommunikationsdepartementet avlåtna skrivelse i ämnet,
under tillkännagivande tillika att enligt länsstyrelsens uppfattning frågan
om nybyggnad för länets lantmäterikontor genom nu ifrågasatta anordning
på ett för statsverket synnerligen fördelaktigt sätt kommer att vinna sin
lösning.

Falun i landskontoret den 4 januari 1928.

Underdånigst:

S. H. Kvarnzelius.

Lars Fernqinst.

— 54 —

7 lii. 1 a.

Utdrag av protokoll, hållet hos länsstyrelsen i Kopparbergs
län å landskontoret i Falun den 29 december 1927 8

S. D. Sedan i anledning av framkommet förslag om uppförande å landsstatshusets
tomt i Falun av nybyggnad för lantmäterikontorets behov
iraga uppkommit om återförvärvande för kronans räkning av ett av länsstyrelsen
efter vederbörligt bemyndigande genom köpebrev den 12 juni
1890 till Orsa, Älvdalens, Särna, Lima, Transtrands, Vänjans, Svärdsjö
och Envikens socknars skogsmedelsfonder från landsstatshusets tomt up])-latet område, om 1,652 kvadratmeter i areal och efter verkställd tomtreglering
närmare angivet å en av stadsingenjören Edv. Johnsson den 21
november 1906 upprättad karta, ävensom därå uppförda byggnad, hade
lansstyrelsen genom skrivelse den 3 innevarande månad — under uttalande
att denna fråga lämpligen kunde lösas på det sätt att skogsmedelsfonderna
skulle förbinda sig att till kronan utan vederlag överlåta fastigheten ifråga
mot att kronan förbunde sig att i den blivande nybyggnaden för all framtid
kostnadsfritt tillhandahålla skogsmedelsfonderna eget modernt inrättat
kassavalv med ett därtill hörande rum för sammanträden med fondernas
styrelser med värme och ljus samt skilt från lantmäterikontorets övriga
lokaler och försett med egen ingång — genom ordförandena i vederbörande
kommunalstämmor föranstaltat om utseende av ombud för socknarnas jordägare
att vid sammanträde denna dag inför länsstyrelsen överlägga och å
socknemännens vägnar besluta i denna fråga.

''samrm|''ntJ''äilet * närvaro av landshövding Kvarnzelius, landssekretelare
Fahlroth, överlantmätare H. Malmberg samt undertecknad landskamrerare
a utsatt tid tog sin början, inställde sig under åberopande av nu företedda
utdrag av kommunalstämmornas protokoll, innefattande fullmakt att i
aiendet besluta, såsom ombud för vederbörande socknars jordägare följande
personer, nämligen:

för Orsa socken kommunalstämmoordföranden And. Hållen i Skattungbyn
samt förre nämndemannen Smids A. Andersson i Orsa, för Älvdalens
socken nämndemannen And. Kettisen och kommunalnämndsordföranden
Anders Andersson i Holen, för Särna och Idre socknar ordföranden i Särna
sockens kommunalnämnd, skogsförvaltaren Alfred Sundlöf, för Lima socken
ordföranden i socknens kommunalfullmäktige Bois Per Larsson i Biskopsbyn,
för Transtrands socken handlanden Olaus Nilsson i Berga, för Vänjans socken
kommunalstämmoordföranden And. Linell i Kättbo, för Svärdsjö socken
kommunalstämmoordföranden, landsfiskalen Axel Nylén och ordföranden
i styrelsen för Svärdsjö och Envikens socknars allmänning C. J. Eriksson
i Borgärde samt för Envikens socken kommunalnämndsordföranden P. Vilhelm
Olsson i Hedgårdarne.

Till eu början lämnade landshövdingen en redogörelse för frågans nuvarande
läge, varefter överlantmätaren Malmberg demonstrerade ritningar
över hos kungl. byggnadsstyrelsen uppgjorda tvenne alternativa förslag till
tragans lösning.

Efter överläggning, därunder — med framhållande av att vid vissa tillfallen
två ^ fondstyrelser samtidigt kunde behöva taga lokalerna i användning
från visst håll uttalades önskvärdheten av att fondstyrelserna i
den nya lantmäteribyggnaden kunde beredas tvenne sammanträdesrum
besloto de närvarande ombuden enhälligt att, därest fondstyrelserna i den

— 55 —

blivande lantmäteribyggnaden för all framtid kostnadsfritt tillförsäkrades
dels antingen ett sammanträdesrum om minst 25 kvadratmeters golvyta
eller två för samma ändamål avsedda rum om tillsammans minst 30
kvadratmeters golvyta, dels ock för förvaring av värdehandlingar med
mera ett därmed förbundet betryggande kassavalv om minst IS kvadratmeters
golvyta ävensom, likaledes för framtiden kostnadsfritt, ljus och
värme i dessa utrymmen, ifrågavarande markområde, om 1,652 kvadratmeter
i areal, med därå befintliga byggnad finge av kronan för all framtid
övertagas. Tillträdet till fondstyrelsernas lokaler ansågs lämpligen böra
beredas genom lantmäteribyggnadens huvudingång.

Slutligen beslöto de närvarande ombuden uppdraga åt landshövdingen att
hos vederbörande myndigheter verka för frågans lösning i enlighet med av
sockenombuden gjorda uttalanden.

Som ovan.

På tjänstens vägnar:

Lars Femqvist.

Bil. 1 b.

Till herr statsrådet och chefen för kungl.

kommunikationsdepartementet.

Sedan länsstyrelsen i anledning av uppkommen fråga att för länets
lantmäterikontors behov avsedd nybyggnad skulle uppföras å ett till Orsa
med flera socknars skogsmedelsfonder genom köpebrev den 12 juni 1890
från länsstyrelsens tomt upplåtet område med vederbörligen bemyndigade
sockenombud den 29 nästlidne december härstädes hållit sammanträde för
utrönande huruvida och under vilka förutsättningar kronan kunde från
nuvarande ägare återförvärva ifrågavarande markområde, har länsstyrelsen
härmed äran överlämna vid berörda sammanträde förda protokoll, handlingar,
utvisande fondernas äganderätt till området ifråga, ävensom däröver
upprättad karta. , „ 0 ...

För egen del får länsstyrelsen på det livligaste fororda, att tragan matte

vinna sin lösning på sätt av bilagda protokoll närmare framgår.

Falun i landskontoret den 3 januari 1928.

S. H. Kvarnzelius.

Lars Fernqmst.

— 56 -

Länsstyrelsens i Stockholms
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del i, sid. 32, § 29.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 20 december 1927 har länsstyrelsen anbefallts
att inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer aniort
ten remissen bifogad handling. Länsstyrelsen får såsom sådant utiatande
anföra följande.

A.

Revisorerna hava anmärkt, att under de två budgetåren 1 juli 1925—30
juni 1927 endast ett fåtal exekutiva auktioner hållits å landskansliet, metan
flertalet förrättats av en landsfiskal, bosatt i Stockholms närhet, vadan
denne uppburit de sportler, soin därest auktionerna hållits å landskansliet
skolat inlevereras till statsverket; och anföra revisorerna, att
enligt en av landssekreteraren på anmodan lämnad uppgift från och med
1 januari 1926 intill utgången av juni 1927 å landskansliet hållits endast
33 sådana auktioner, varemot 215 hållits av nämnda landsfiskal, samt att
»de belopp, som härigenom undanhållits statsverket», enligt av dem gjord
approximativ beräkning uppgå till omkring 30,000 kronor.

Länsstyrelsen erinrar till en början därom, att jämlikt utsökningslagens
98 § exekutiv auktion, varom här är fråga, kan hållas antingen å vederbörande
landskansli eller å annat ställe, och att, när den skall hållas å
annat ställe, särskild förrättningsman skall förordnas. Gäldenär å landet
äger påfordra auktion å tingsställe i orten; därest gäldenär önskar annat
ställe i orten, »nia auktionen där hållas, ifall överexekutor prövar stället
lämpligt»; för övrigt gäller såsom allmän regel, att överexekutor äger bestämma,
var auktionen skall hållas.

Att länsstyrelsen haft laga grund för det anmärkta förfarandet, är sålunda
uppenbart och av revisorerna icke bestritt. Anmärkningen måste
följaktligen gå ut på att länsstyrelsen missbrukat sin rätt att bestämma
annat förrättningsställe än landskansliet och förordna särskild förrättningsman.
Revisorerna hava i detta hänseende betonat, att när vid 1925
års lönereglering för länsstyrelserna sportlerna för exekutiva auktioner å
landskansliet indrogos till statsverket, men viss ersättning tillerkändes
vederbörande befattningshavare, »härmed givetvis varit meningen, att
ifrågavarande auktioner allt fortfarande skulle, i den mån så enligt bestämmelserna
i utsökningslagen kunde ske, hållas å landskansliet».

Revisorerna citerade uttalande har fått en tillspetsning, som gör detsamma
starkt missvisande. Så vitt länsstyrelsen känner, har varken vid
1925 års lönereglering eller efteråt varit tal om att reglerna för exekutiva
auktioner skulle på något sätt förändras — en förändring hade för övrigt
icke kunnat ske utan lagändring. Det motsvarar varken lagens bud eller
praxis, när revisorerna tala om att auktioner »fortfarande» skulle hållas
a landskansliet i alla de fall då »så enligt bestämmelserna i utsökningslagen
kunde ske». Lagen medger uttryckligen och praxis har utan all fråga
varit, att sådana auktioner kunna hållas å annat ställe även i fall, då de

— 57

-kunde ske» i landskansliet. l)ot iir just denna l)estänmianderätt, som tillkommer
överexekntor, och som lmde formellt och reellt kvarstår orubbad.
Vad år 1925 förutsattes och kunde förutsättas var säkerligen icke annat
eller mera än att överexekntor icke skulle förlägga exekutiva auktioner a
annat ställe än landskansliet i andra fall än dä giltiga skäl därtill förelåge,
alltså icke i syfte att därmed kringgå sportlernas indragning till
statsverket.

Frågan gäller sålunda i förevarande fall, om länsstyrelsen haft giltiga
skäl för att under den tid anmärkningen avser förordna särskild förrättningsman
i den utsträckning som skett. Denna fråga hava revisorerna
helt förbigått. Länsstyrelsen skall tillåta sig att upptaga den till vederbörlig
belysning.

När länsstyrelsen under senare halvåret 1925 började förordna särskild
förrättningsman, berodde det pa särskilda förhållanden, som efter länsstyrelsens
uppfattning gjorde ett sådant förfarande erforderligt. Sedan
flera år hade antalet inkommande ärenden oavlåtligt ökats och balansen
vid årsskiftena visat eu oroande tendens att stiga. Vad särskilt angar
landskansliet, varom nu är fråga, blev ökningen under hela året 1925 synnerligen
stark. Det visade sig också efter årsslutet, att antalet under
1925 inkomna ärenden stigit till 24,602, medan under 1924 inkommit 21,911;
stegringen från 1924 uppgick till ej mindre än 2,691 eller ungefär 12 procent.
Länsstyrelsen kunde icke undgå att med allvarligt bekymmer förutse,
att ärendenas behandling icke kunde hålla jämna steg med en så
våldsam ökning, i all synnerhet som Stockholms länsstyrelse på grund av
länets egenartade struktur i förhållande till andra länsstyrelser har en
extraordinärt hög proportion av ärenden med särskilt krävande och tidsödande
natur, såsom fattigvardsmål, stadsplane-, jordstycknings- och byggnadsfrågor,
vägärenden av olika slag, lagsökningsärenden och exekutiva
auktionei''. För att i möjligaste man motverka denna iara för administrationens
gilla gång fanns, jämte största möjliga intensifiering av arbetet,
endast två utvägar: antingen att utverka omedelbar förstärkning med
kvalificerad och annan arbetskraft eller att på något håll lätta arbetsbördan.
Det förra kunde utan tvivel motiveras, då landskansliet» ordinarie
tjänster icke utökats sedan 1918, under vilket år de inkomna ärendena
stannat vid ett antal av 12,173 eller ungefär hälften mot 1924, men man
ansåg, av skäl, som icke torde behöva utvecklas, åtminstone för det då-,
varande eu sådan lösning knappast genomförbar. Lättnad i arbetsbördan
äter kunde endast ske beträffande eu kategori av ärenden, nämligen de
exekutiva auktionerna, genom dessas överlämnande i större utsträckning
till särskild förrättningsman. På så sätt framtvangs detta förfarande.
Det kunde för övrigt icke förebygga, att balansen till 1926 i alla händelser
steg till 2,975 ärenden, och detta ehuru under 1925 slutbehandlats 2,298
ärenden mer än under 1924.

I detta sammanhang bör framhållas, att länsstyrelsen redan vid föregående
tillfällen, då det funnits erforderligt att avlyfta arbete från kansliet,
förfarit på samma sätt, utan att däremot gjorts någon erinran, feå hade
under åren 1912—1913 samt månaderna närmast förut och efteråt sammanlagt
382 exekutiva auktioner uppdragits till särskilda förrättningsman,
samt under 1917 jämte närmast föregående och efterföljande månader 259
exekutiva auktioner huvudsakligen till en förrättningsman, som prövats
iiga synnerlig kompetens för dessa krävande ärenden. Denne var samme
person, som förordnades 1925 och sedermera följande år och vilken nu om -

— 58 —

lormäles av revisorerna. Att förfarandet icke förekommit mellan 1918
och 1925, hade. berott på landskansliets förstärkning 1918.

Det hade givetvis varit länsstyrelsens förhoppning, att auktionernas
överlämnande i större utsträckning till särskild förrättningsman skulle
bliva av kortare varaktighet. Året 1926 medförde emellertid ännu större
belastning avjandskansliet. Inkommande ärenden ökades alltjämt — slutsiffran
blev 27,168 och den nya stegringen från 1925 alltså 11 procent. Härtill
kom med senare lialvåret 1926 en högst kännbar minskning i arbetskraft.
Dittillsvarande landssekreteraren avgick med pension den 1 augusti
1926 efter att hava åtnjutit semester från 16 juni. Till landssekreterare
utnämndes förutvarande länsassessorn den 28 januari 1927. varmed länsassessorstjänsten
blev ledig; den tillsattes den 4 juni 1927 med tjänsteman
från annat län, vilken inträdde i tjänstgöring den 16 samma månad. Under
senare hälften av 1926 och förra hälften av 1927 var sålunda eu av
landskansliets två främsta befattningar utan ordinarie innehavare. Denna
reduktion av den högst kvalificerade personalen kunde helt naturligt en-,
dast delvis ersättas genom förordnanden från lägre till högre grader och i
sista hand extra arbetskraft. Under sadana förhållanden fann länsstyrelsen,
då den vid skilda tillfällen under 1926 övervägde möjligheten att
återupptaga auktionerna å landskansliet i normal utsträckning, att detta
ännu icke kunde ske utan att äventyra övriga arbetsuppgifter. Alla ansträngningar
måste samlas på att förebygga ytterligare stegring av arbetsbalansen
och om möjligt nedbringa den.

Detta lyckades till mst När arbetsredogörelsen för 1926 sammanfattades
ett stycke in på 1927, visade det sig, att å landskansliet slutbehandlats
.1,875 ärenden mer än 1925, samt att balansen sjunkit till 2.16S.

Så snart det förbättrade läget konstaterats och därjämte kunde förutses,
att länsassessorstjänsten inom nära framtid komme att tillsättas, började
länsstyrelsen öka auktionerna å landskansliet. I slutet av mars och under
april 1927 utlystes ett flertal att förrättas i maj — revisorerna hava icke
uppmärksammat detta — och med juni upphörde den extraordinära användningen
av särskild förrättningsman. Därefter hava auktioner förlagts
t ill landskansliet i samma utsträckning som före 1925.

Nu relaterade fakta — vilka givetvis kunnat av revisorerna inhämtas —
torde ställa det anmärkta förfarandet i helt annan dager än revisorernas
framställning. Dänsstyrelsen tror sig hava framlagt fullgiltiga skäl för
sitt användande från hösten 1925 till våren 1927 av den möjlighet, som enligt
utsökningslagen står öppen och även tidigare använts, att förflytta
ett flertal auktioner från landskansliet till särskild förrättningsman. Det
fanns ingen annan utväg att förebygga en hotande stockning i landskansliets
arbete. Att utvägen togs i bruk. vågar länsstyrelsen anse icke
blott försvarligt, utan direkt påkallat av skyldig omsorg om administrationens
tillbörliga fortgång och skälig hänsyn till den mängd av myndigheter
och enskilda, för vilka det är angeläget att ärendenas behandling
icke över hövan fördröjes.

Revisorerna hava uteslutande fäst sig därvid, att statsverket gått miste
om vissa auktionssportler. Men detta är endast en sida av saken och enligt
lag och hävd icke den grundläggande. Länsstyrelsen har haft rätt
och plikt att utgå från eu annan synpunkt, nämligen den, att auktionerna
måste ordnas med hänsyn till det trängande behovet att i en för landskansliets
funktioner hotande situation något lätta dess arbetsbörda. Mot
behovet av denna lättnad och vad genom den vunnits må man sedan, om

så skall vara, väga minskningen i statens sportelintäkt. Länsstyrelsen
kan icke finna annat än att dess skäl för förfarandet måste väga tyngre.

Det bör för övrigt icke lämnas oanmärkt, att revisorernas »approximativa
beräkning» av de förlorade sportlerna — omkring 30,000 kronor för
tiden 1 januari 192(1—30 juni 1927 — icke håller streck. Den förordnade
förrättningsmannens sportler hava brutto uppgått till 19,241 kronor 2 öre
för auktioner under 1926 och 7,884 kronor 30 öre för tiden 1 januari—1 juli
1927 eller tillhopa 27,125 kronor 32 öre. Det är vidare oriktigt att förutsätta,
att hela det belopp, som förrättningsmannen under ifrågavarande
tid uppburit, under normala förhållanden skulle ingått till statsverkel.
Även normalt har nämligen länsstyrelsen, såsom här inledningsvis erinrats,
: vissa fail laga skyldighet alt utsätta auktion ä annat ställe lin landskansliet;
i vissa andra fall ger lagen anvisning, att så »må» ske på gäldeniirens
framställning; och dessutom kan uppenbarligen ej heller för övriga
fall överexekutors bestämmanderätt helt elimineras. Vad förrättningsmannen
uppburit får alltså ytterligare reduceras, — huru mycket, låter
sig givetvis icke fixeras. Slutligen skulle, såsom ovan påvisats, auktionernas
hållande å landskansliet under ifrågavarande tid hava nödvändiggjort
en förstärkning av sä väl kvalificerad som annan arbetskraft, vilken
måst draga avsevärd kostnad och än mera minska nettobehållningen av
sportler.

Vad än det sålunda reducerade sportelbeloppet för auktioner å landskansliet
må kunnat bliva, kan länsstyrelsen icke underlåta att inlägga
en bestämd gensaga mot revisorernas ordasätt, att detta belopp »undandragits
statsverket». Ett sådant uttryck antyder, att här skulle vara fråga
om någon manipulation med syfte att kringgå 1925 års bestämmelser om
att sportlerna för auktioner å landskansliet skola indragas till staten.
Länsstyrelsen behöver icke förklara, att en sådan tydning aA» dess för
farande är fullständigt orättmätig. Förestående redogörelse ådagalägger,
att länsstyrelsen helt enkelt sett sig ua* sin ämbetsplikt nödsakad att begagna
sin rätt enligt utsökningslagen på sätt som skett.

Revisorerna hava meddelat vissa uppgifter om exekutiva auktioner i
andra län och i sådant hänseende omförmält, att i tre namngivna län särskilda
förrättningsmän endast förordnats, då gäldenär enligt utsökningslagen
påfordrat aukton å tingsställe, samt att det A''isserligen »kommit till
revisorernas kännedom» att i andra län tillämpats »ett liknande förfaringssätt,
som det i Stockholms län», men att detta ägt rum »i mindre utsträckning».
Länsstyrelsen finner det icke angenämt att indraga andra länsstyrelser
i denna anmärkningsfråga. Men när det gäller tillämpning a\T
en befogenhet, som enligt lag tillkommer alla länsstyrelser, lärer dock
billighet och opartiskhet kräva, att en undersökning icke inriktas ensidigt
utan någorlunda likformigt sträcker sig ö\’er iänsför\''altningen i dess helhet.
Länsstyrelsen har under den för detta utlåtande utmätta tid icke
medhunnit någon fullständig undersökning, men anser sig pliktig att åtminstone
meddela vissa stickproA» från de upplysningar, som för tiden 1
januari 1926—30 juni 1927 äro att hämta ur länskungörelserna och Postoch
Inrikestidningar. Med reservation för av bradskan möjligen föranledda
mindre felaktigheter framgå dessa stickprov av följande tablå.

60 —

	'' Antal utlysta auktioner att hållas	■ —-—-
Län:	under tiden >/1 1926 —!0/e 1927 av:	Anmärkningar:
	Länsstyrelsen: | Förrättningsman: j

Kronobergs...

Kalmar ......

Kristianstads
Malmöhus ...

Hallands......

Kopparbergs

Gävleborgs

13

9

12

7

0

7

12

40 1
28
94
88
31
52
07

1 En auktionskungörelse avser 25 olika fastigheter
och två andra respektive 14 och 5.

A Ölestående siffror giva vid handen, att auktioner med särskild förrättningsman
i de lön, som upptagas å tablån, kommit till avsevärd och flerestädes
till proportionsvis mycket stor användning. Tablån bestyrker också
på ett slående sätt, huru extraordinärt stort antalet auktioner är i
»Stockholms län — enligt statsrevisorernas siffror för ifrågavarande tid
sammanlagt 284 hållna auktioner — jämfört med andra län: för de å
tablån upptagna växlar totalsiffran utlysta auktioner mellan 106 och 31,
och i intet av dessa län skulle sålunda auktionernas koncentrering till
landskansliet innebära en tillnärmelsevis så stor belastning som i Stockholms
län. Det må icke förvåna, om länsstyrelsen inför sådana fakta finner
anledning att fråga, varför anmärkning framställts endast mot Stockholms
län.

Revisorerna avsluta förevarande punkt med det starka uttalandet, att
det anmärkta förfarandet måste anses »vittna om en betänklig brist på
hänsyn till statens intressen». Länsstyrelsen vågar efter den utredning
som nu lämnats hävda, att detta omdöme ur alla synpunkter saknar fog,
samt att förfarandet tvärtom varit motiverat av ett avgörande statsintresse,
nämligen förvaltningens gilla gång.

B.

Revisorerna förmäla sig vid sin granskning hava funnit, att länsstyrelsen
icke ställt sig till efterrättelse den i kungl. kungörelsen den 26 september
1921 meddelade föreskrift, att räkning å tryckning för myndighet
i Stockholm skall underställas statens tryckerisakkunnige och icke må
betalas, innan denne tecknat godkännande.

Anmärkningens avfattning torde vara ägnad att ingiva den föreställningen,
att länsstyrelsen skulle utan vidare hava åsidosatt berörda föreskrift.
Det är så långt ifrån, att så skulle vara förhållandet, att länsstyrelsen
tvärtom — förutom det att givetvis generella kontrakt med tryckerifirma
regelmässigt underställts den tryckerisakkunnige — oförbehållsamt
gått in för underställning av alla tryckeriräkningar, även om det icke
synts alldeles klart att länsstyrelsen inbegreps under termen »myndighet i
Stockholm», samt givit order härom till vederbörande tjänstemän. Har
underställning någon gång underlåtits, kan den följaktligen endast bero
på oavsiktligt förbiseende.

Revisorerna angiva icke vilka fall av dem avses. Vid företagen eftergranskning
av samtliga räkningar, som gällt något slag av tryckning,
bar befunnits, att alla varit underställda och påtecknade med undantag
av fem. Bland dessa fem rör en (81 kronor) emellertid »övertryck» och
eu (118 kronor) mångfaldigande av maskinskrift; ingen av dessa torde
vara att hänföra under »tryckning» i kungörelsens mening. 1 ett tredje
lall (27 kronor 26 öre) är det fråga om registerkort av standardiserad typ,

som iörut godkänts. Endast två räkningar å respektive 283 kronor 75
öre och 53 kronor 25 öre av de fem icke underställda gälla tryckning i
vanlig mening. Beträffande dessa föreligger sålunda utan tvivel -— ett
förbiseende. Det må beklagas, men sådant torde kunna hända i varje verk.

Länsstyrelsen har för säkerhets skull nu underställt samtliga ovannämnda
räkningar den tryckerisakkunniges bedömande. Han har genom
påskrift (bilagor) vitsordat, att mot deras skälighet intet varit att erinra.
Några obehöriga utgifter för statsverket hava sålunda icke förekommit.

Länsstyrelsen tillåter sig ifrågasätta, huruvida de förbiseenden av vederbörande
tjänstemän, som beträffande ett par enstaka tryckeriräkningar
ägt rum, motivera en sådan anmärkning som revisorerna framställt.

C.

Det anmärkes under denna punkt, att för kontroll å tillverkning av
automobilgummiringar, för vilka skatt skall erläggas, till tjänsteman hos
länsstyrelsen utbetalats icke blott rese- och traktamentsersättning utan
jämväl särskilt arvode av automobilskattemedel. Revisorerna anse, att
arvode icke bort utbetalas i dylikt fall, enär det vore fråga om ett »tjänstcuppdrag».

Jämlikt förordningen den 2 juni .1922 om särskild skatt a automobilgummiringar
har länsstyrelsen att förordna tillsyningsman för granskning
av tillverkares bokföring och annan kontroll. Enligt 11 § av sagda
förordning äger tillsyningsman åtnjuta arvode med belopp, som bestämmes
av länsstyrelsen, dock högst 20 kronor. Såvitt länsstyrelsen kunnat
finna, åligger det icke någon tjänsteman hos länsstyrelsen att i och för
sin tjänst vara tillsyningsman enligt ifrågavarande förordning. Den avsedda
befattningshavaren har följaktligen icke uppburit något arvode för
fullgörande av »tjänsteuppdrag», utan författningsenligt gottgjorts . i
detta fall med 15 kronor — för arbete, som enligt länsstyrelsens föreskrifter
utförts utan eftersättande av vederbörandes tjänstgöring hos länsstyrelsen.
Anmärkningen lärer sålunda kunna betecknas såsom helt obe
fogad.

D.

Revisorerna förmäla sig hava lagt märke till, att vissa befattningshavare
hos länsstyrelsen under tid, då de arbetat såsom sekreterare i landstingsutskott,
icke behövt avstå någon avlöning hos länsstyrelsen eller ock a
samma avlöning fått vidkännas endast det i 16 § av avlöningsreglementet
angivna tjänstledighetsavdraget, medan de bort under berörda ledighet

avstå hela lönen. . 0

Länsstyrelsen liar beträffande befattningshavarnas uppdiag såsom utskottssekreterare
i landstinget under 1926 — vilket år statsrevisorerna synas
avse — utgått från den sedan gammalt i detta län tillämpade uppiattningen,
att med hänsyn till det nära sammanhanget mellan landstingets
arbete och länsstyrelsens egna ämbetsuppgifter för dessa ämbetsuppgifter
måste anses som en obestridlig fördel, att tjänstemän i länsstyrelsen vinna
en inblick i landstingets verksamhet. Genom deltagande i landstmgsarbetet
erhålles nämligen icke blott vidgad kunskap om många viktiga länsfrågor,
utan också en personkännedom, som är till stor nytta i tjänsten.
Länsstyrelsen har vidare ansett sig böra beakta att utskottsarbetet i landstinget
varat endast några få dagar och endast upptagit en del av dessa
dagar; utskottssekreterarna hava sålunda jämsides darmed ombesorjt sa -

— 62 —

dant dem avilande löpande arbete i länsstyrelsen, som icke kunnat för
nagon dag uppskjutas. I övrigt har den inom länsstyrelsen eftersatta
arbetstiden fatt kompenseras genom arbete på övertid. Ifrågavarande
tjänstemäns fungerande i landstingsutskotten har sålunda icke medfört
Jla8°n minskning i deras arbete inom länsstyrelsen. Under sådana förhallanden
har länsstyrelsen ansett sig hava goda sakliga skäl för ifrågavarande
förfarande.

Länsstyrelsen har styrkts i denna uppfattning därav, att även andra
länsstyrelser lära hava förfarit på liknande sätt. Jämväl statskontoret
har, enligt vad länsstyrelsen erfarit, tillämpat en i huvudsak motsvarande
grundsats beträffande en sekreterare i nämnda verk — vilken även varit
avdelningssekreterare hos statsrevisionen — med avseende å dennes tjänstgöring
i statsutskottets kansli.

Det bör måhända tilläggas, att sedan efter 1926 års landsting till länsstyrelsens
kännedom kommit, att det under 1926 tillämpade förfarandet
möjligen kunde föranleda erinran av formell art, länsstyrelsen under 1927
hänvisat de tjänstemän, vilka önskade mottaga uppdrag såsom utskottssekreterare
i landstinget, att antingen avräkna de dagar, som dessa uppdrag
avsåge, å sin semester eller ock taga full tjänstledighet.

Revisorerna omförmäla under nu behandlade punkt även att de funnit
hurusom i vederbörliga avlöningslistor i flera fall icke intagits uppgift å
av befattningshavare åtnjuten ledighet eller beviljad semester. Då inga
uppgifter om åsyftade fall meddelats, kan länsstyrelsen härtill endast
svara, att länsstyrelsen icke kunnat påträffa något sådant fall, då anteckning
om ledighet eller semester, som kort ske, icke blivit verkställd.

Revisorerna förklara sig avslutningsvis hava funnit, att länsstyrelsen
l ett flertal hänseenden underlåtit att ställa sig gällande författningar till
efterrättelse, samt att avsevärda brister föreligga i avseenden å länsstyrelsens
förvaltning.

Länsstyrelsen kan ej undgå att konstatera, att ett sådant generellt omdöme
icke rimligen borde anses motiverat av de fyra anmärkningspunkter,
som utgöra dess enda anförda grund, även om dessa anmärkningspunkter
vore hållbara. De förklaringar och bemötanden, som nu av länsstyrelsen
framlagts, giva emellertid vid handen, att förhållandet är det
motsatta. Anmärkning A. riktar sig mot ett Förfarande, som utan fråga
är lagligen grundat och varit av tvingande skäl nödvändiggjort samt
praktiserats även av andra länsstyrelser; anmärkningen röjer i skilda avseende
bristande utredning av den fråga den gäller. Av anmärkning B.
kvarstår endast ett par formella förbiseenden av ren detaljnatur och
utan saklig betydelse. Anmärkning C. har visats vara helt obefogad.
Anmärkning D. rör ett förfaringssätt, som i varje fall ur reella synpunkter
ej torde kunna anses förgripligt och än mindre länt staten eller dess intressen
till något förfång.

När det förhåller sig så med anmärkningarna, kan länsstyrelsen lugnt
tillbakavisa det förklenande allmänna omdömet såsom fullständigt oberättigat.

Stockholm å landskansliet och landskontoret den 7 januari 1928.

J. G. LÖWGREN.

Underdånigst:

NILS EDÉN.

A. M. BECKIUS.

— 63 —

uu. i.

Isaac Ma rems’ Boktryckeri-Aktiebolag
Regeringsg. 75 B

Stockholm deji 31 oktober 1926.

Stockholms Läns Landskontor. Debet.

An Tryckt att betalas per kontant Netto:

300 ex. Protokoll, 20 sidor

Enligt anbud för 16 sidor 212: so

Tillkommer för 4 sidor................................................ 53: 25

Korrigering ................................................................... 18: --

Kronor 283: 75
S. E. & O.

Diarienummer 3699
Statens tryekerisakkimnige
Stockholm den s“/i» 1927

Mot skäligheten av denna
erinra.

i avskrift lämnade räkning synes mig intet att
Per Palmquist.

Bil. 2.

Utdrag av protokoll, hållet inför länsstyrelsen i Stockholms län
å landskontoret den 19 oktober 1926.

S. D. För att tillhandahållas ordförandena i länets boställsnämnder till
hjälp vid uppsättandet av protokoll över arrendeuppskattningar, förrättade
jämlikt föreskrifterna i ecklesiastik boställsordning den 21 november 1925,
hade å landskontoret utarbetats ett formulär till blankett för sådana protokoll,
och hade länsstyrelsen under hand låtit från A.-B. Hasse W. Tullberg
och Isaac Marcus’ Boktryckeriaktiebolag, båda här i staden, infordra anbud
å tryckning av 300 exemplar av omförmäld blankett, beräknad att omfatta
cirka 16 trycksidor samt uppställd enligt företedda provsidor ur manuskriptet
och tryckt å papper av kvalitet, närmast motsvarande »Svenskt normal 4».

Därefter hade denna dag från de angivna firmorna till länsstyrelsen inkommit
följande anbud:

»Stockholm 1 den 19 oktober 1926.

Länsstyrelsen, Stockholm.

Härmed få vi offerera blanketter till protokoll vid arrendeuppskattning
av löneboställen, tryckta å prima skrivpapper och omfattande 16 foliosidor,
till ett pris av,

vid en upplaga om 300 ex................................. kr. 300: —

— 64

För den händelse vi komma att å lager upplägga och tillhandahålla
övriga länsstyrelser dessa protokollsblanketter, förbinda vi oss att lämna
ovan offererade antal till samma pris som lagerblanketten kommer att betinga.

En provblankett utvisande papperskvalitén bifogas.

Stockholm som ovan.

A.-B. Hasse W. Tullberg.

E. Boberg.»

»Stockholm den 19 oktober 1926.

Till Stockholms läns Landskontor.

Härmed hava vi äran lämna anbud å tryckning av Blankett omfattande
16 st. foliosidor:

Sättning, tryckning, papper och bokbinderiarbete i 300 ex..... kr. 212: »o.

Högaktningsf ul It

Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag
gm. K. G. StafUmd.

Bil. Pappersprov.»

Efter föredragning härav beslöt länsstyrelsen att antaga det av Isaac
Marcus’ Boktryckeriaktiebolag med 212 kronor 50 öre avgivna anbudet å
ifrågavarande blankett om 16 foliosidor.

Som ovan.

In fidera:

Johan Wallinder -

— 63 —

Bil. :t.

Protokoll, hullet vid sammanträde med hoställsnämnden för

vid arrendeuppskattning av lönebostället ............ rntl .................................

.................................................................. nr ............ i......................

.................................... socken och ................................. härad/skeppslag

av.................................................. län den ................................. 19......

Jämlikt länsstyrelsens förordnande den ................................. inställde sig lör angivet

ändamål å förenämnda boställe undertecknad, ordlörande i boställsnämnden samt ledamöterna

Vid förrättningen tillstädeskommo:

Tjänstinnehavaren ..................................................................................................

pastoratsombudet ......................................................................................................

arrendatorn ...............................................................................................................

samt på kallelse av länsstyrelsen: lantbruksingenjören...................................................,

revirförvaltaren..................................................................., byggnadskunniga biträdet

Till ledning för förrättningen företeddes följande handlingar rörande lönebostället:

1) Avskrift av Kungl. Maj:ts löneregleringsresolution den...............................................

2) instrument över husesyn jämlikt 64 § eckl. boställsordning, förrättad den.....................

3) » . » av- och tillträdessyn, förrättad den...................................................

4) » » laga syn, förrättad den..............................................................

5) d » ekonomisk besiktning, förrättad den................................................

6) » » arrendeuppskattning, » » ...............................................

7) arrendekontrakt för tiden / 19...... — / 19......

8) täckdickningsplaner med kostnadsförslag samt intyg om verkställd täckdikning och rör kostnaden

härför m. m.

9) skogshushållningsplan, fastställd den............................................................, gällande

för tiden.................................................................................

10) karta med arealbeskrivning över..............................................................................

upprättad år .................. av —.......................................................................

11) krono- och kommunaldebetsedlar för år 19......

12) brandförsäkringshandlingar.

I. Beskrivning.

Efter tagen del av dessa handlingar antecknades:

Lönebostället är beläget ......... mil/km. från .................................................... stad,

......... mil/km. från ................................................ järnvägsstation, ......... mil/km. från

....................................... ångbåtsbrygga, ......... mil/km. från......................................

kvarn, ......... mil/km. från ....................... mejeri/mjölkuppsamlingsställe, ......... mil/km.

från ................................. kyrka samt ......... mil/km. från .......................................

........................... predikolokal.

Prästgård för kyrkoherden/komministern i...............................................................

pastorat/församling är belägen å boställets mark./......... km. från bostället.

Jordavsöndrlngar:

(Angives: tillstånd av myndighet, avgäld och användning.)

Exproprierat eller annorledes frångånget område:

(Angives: dag för Kungl. Maj:ts tillstånd och områdets användning.)

Areal enligt.........................................................

tomt och trädgård........................ hektar

åker ............................................................ »

äng..................... »

avrösningsjord......................................................................

impediment.........................................................................

Summa:

5 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. III.

hektar

»•

hektar

— 66 —

Härifrån avräknas följande från bostället upplåtna områden, nämligen:

	Hektar tomt m. m.	Hektar åker	Hektar äng	Hektar avr.-jord	Hektar imp.	Summa hektar
eller tillhopa)...............

Av löneboställets återstående areal, ............... hektar, omfattar den under skogsstatens

omedelbara vård och förvaltning stående utmarken ............... hektar, därav.....................

..................................................................................................., vilken utmark har

följande belägenhet och gränser:....................................................................................

Ägornas beskaffenhet:

Inägor: ............................

Täckdikning: ...............

Brukningssätt:...............

Utsäde och skörd (vid huvudgården) beräknades med tillämpning av .........-årig växtföljd

i medeltal per år till:

Höstsäd: utsäde .................. kg. skörd ggr.;

vårsäd: » » » » ;

potatis: » » » » ;

hö: » .................. » ........... kg.

Utmarken (under skogsstatens vård och förvaltning) innehåller ............... hektar skogspro duktiv

mark. Den årliga skogsavkastningen beräknas enligt gällande skogshushållningsplan
till ............ kbm. fast mått.

Antal vinterfödda djur:

Vid huvudgården: ......... kor, ......... tjurar, ........ ungnöt, ......... oxar, ......... hästar.

Vid torpen: ..............................................................................................................

Arbetsstyrka:

Taxeringsvärde:

Utmark .....................................................................................

Inägor å huvudgården ...............................................................

Skatter och onera:

Belöpande å utmarken :..............................................................................

» » inägor: ................................................................................

Utdelning från ....................................................... häradsallmänning: ......... kbm.

......... kr. per år.

Diknings- eller annat vattenavledningsföretag:

Delaktighet: ..............................................................................................................

Odlingslån: ..............................................................................................................

Nuvarande arrende:

Ärlig arrendeavgift ........................ kr.

Årsbelopp för nybyggnad ............... kr.

Boställets avkastning uppbäres av kyrkorådet och ingår bland avlöningstillgångarna för

pastoratets prästerskap./uppbäres av domkapitlet i ....................................... och tillföres

kyrkofonden.

— 67 —

Nybyggnadskostnad:

Vid törenämnda husesyn enligt 04 § ecklesiastik boställsordning löreskrevos ny- och ombyggnader
m. m. å lönebostället för en sammanlagd kostnad av ............ kr., varav påförts

arrendatorn enligt arrendekontrakt tillhopa ............ kr., därav under löpande arrendeperiod
........... kr. Härutöver föreskrevs vid laga syn den........................................

............................................................................... för en kostnad av ............ kr.

och vid ekonomisk besiktning den ..............................................................................

................................................................ för en kostnad av ............ kr.

Vid arrendetidens utgång den 14 mars 19...... återstår av den arrendatorn påförda ny byggnadskostnaden

ett belopp av ............ kr., som ej gottgjorts arrendatorn.

Hos kyrkorådet/domkapitlet innestå ............ kr. nybyggnadsmedel, därav ............ kr.

räntemedel. ..............................................................................................................

•^byggnader:

Härefter skreds till besiktning av boställets åbyggnader, av vilka följande f. n. utgjorde
arrendators skyldiglietshus:

Å huvudgården:

1) Boningshus av ......................................................................................................

under tak av................................................................................., ............ m. langt,

............ m. brett, ............ m. högt, innehållande.........................................................

Brandförsäkrat för ........................ kr.

2) Drängstuga av ......................................................................................................

under tak av ........................................y......................................., ............ m. lång,

............ m. bred, ............ m. hög, innehållande .........................................................

Brandförsäkrad för

3) Visthus ............

Brandförsäkrat för

4) Hushållskällare ■ ■ ■
med överbyggnad ■ ■ ■

Brandförsäkrad för

5) Brygghus .........

Brandförsäkrat för ........................ kr.

6) Vedbod ...........................................

kr.

.......... kr.

kr.

Brandförsäkrad för ........................ kr.

7) Hemlighus ........................................

Brandförsäkrat för ....................... kr.

8) Ladugårdsbyggnad av.................................

under tak av .................................................

lång, ............ m. bred, .......... m. hög, inredd

Brandförsäkrad för ........................ kr.

9) Stallbyggnad av ........................................

under tak av .................................................

lång, ........... m. bred, ............ m. hög, inredd

Brandförsäkrad för ........................ kr.

10) Svinhus av .....................................

inrett med ............................................

brett, ............ m. högt .........................

Brandförsäkrat för ........................ kr.

11) Logbyggnad av..................................

under tak av ........................................

bred, ........... m. hög,............................

Brandförsäkrad för ........................ kr.

m. långt, ............ m.

...... m. lång, ............ m.

— 68 -

12) Spannmålsbod (magasin)

Brandförsäkrad lör ....................... kr.

13) Vagnshus, redskapslider......................

Brandförsäkrat lör ........................ kr.

Å torpen:

Förestående byggnader under mom.................................................... äro försäkrade

Brandlörsäkringsavgitter erläggas med .............. kr. lör år.

Byggnader under mom........................................ belunnos i mycket gott skick, under

mom. ............................................. i tämligen gott skick, övriga i dåligt skick.

Härutöver tunnos å bostället löljande överloppshus. tillhöriga:

Pastoratet/församlingen:

Nuvarande arrendatorn:

Lägenheter, tillhörande lönebostället och vilkas innehavare äga åbyggnaderna:

Lägenhet. Areal, hektar.

Torp:

Sten eller kalkbrott, sand-, grus-, sten-, eller lertag, torvmosse eller dylik lägenhet:
(antecknas skedda upplåtelser)

Slåtterlägenheter:

Fiske och jakt:

Elektriska kraftledningar, tillhörande

............................................................ äro jämlikt Kungl. Maj:ts resolution ......... den

Iramdragna över boställets inägor och utmark.

Lönebostället är elektrifierat med anslutning till.......................................................

elektriska distributionsföreningens ledningsnät.

II. Yttrande och förslag.

(Yttrande avgivcs i varje här nedan berört hänseende; om någon punkt för visst löneboställe icke är

tillämplig, angives sådant uttryckligen.)

A) Lönebostället bör:

alt. 1) utarrenderas särskilt lör sig i en enda lott.

alf, 2) „ i löljande lotter: ..........................................................................

alt. 3) upplåtas under ett arrende med ........................................................................

På särskilt arrende bör upplåtas:

Kvarn: .......................V.........................................................................................

Fiskelägenhet:.......................................................................... ..............................

Tomtområde eller upplagsplats, vattenkraft: ...............................................................

— 69 —

varom utförligare förslag upprättats I bil.......... till protokollet. ...................................

Hätten till jakt å bostället, med ett uppskattat arrendevärde av ............... kr., bör............

................................................ med ett uppskattat arrendevärde av

kr., bör ......................................................................■••••

I de i § 2 mom. 6, 7, 8 eckl. arrendeförordn. omförmälda hänseenden ar icke nagot särskilt

ltätten till fiske i

............... kr., be

I de i S 2 inom. (i
att iakttaga./föreslås

B) Arrendetiden föreslås till ............... år.

(''.) Nuvarande arrendatorn, som enligt sitt arrendekontrakt äger optionsrätt, och som vid

utgången av nu löpande arrendeperiod innehaft arrendet i...............ar, har val brukat boställe .

Nuvarande arrendatorn har vid utgången av nu löpande arrendeperiod innehaft arrendet

en(jast i .............. år. Bostället har under arrendetiden väl brukats.

Enär nuvarande arrendatorn ...................................................................................

kan boställsnämnden icke vitsorda, att arrendatorn väl brukat bostället.

Med hänsyn till ...................................................................................................

synes auktion för utarrendering ej erforderlig, utan föreslås............................................

(För A alt. 2). Åt nuvarande arrendatorn tillstyrkes optionsrätt till arrendelotten nr.,...-*-*
])\ Enär avsevärd svårighet anses möta för den å förenämnda prästgård bosatte tjänstinnehavaren
att mot pris, icke överstigande det i orten gängse, förskaffa sig vissa erforderliga
arbetsprestationer och förnödenheter, föreslås, att löneboställets arrendator/arrendatorn av

arrendelotten nr ......... ålägges att åt bemälte tjänstinnehavare utföra följande tjanstbarheter:

1 a) Skjuts verkställes i tjänstärenden, ävensom intill ett antal av högst ......... per ar,

därav högst ...... under tiden ...... april - ...................., andra för tjänstinnehavaren och

dennes familj erforderliga skjutsar. nt

Skjutsersättningen bör utgå efter den för orten faststallda allmänna skjuts- och akdons le

J ..........................., dock att ersättningen, där skjutskarl icke

medföljer, bör minskas med ............... % per nymil. Skjutsstadgans bestämmelser torde i

övrigt böra tillämpas .............................................;.........;........i och ska11 skJuts’

frånsett i brådskande fall, beställas minst .............. timmar i forvag.

Ortens pris är f. n. per ny mil å skjuts efter eu häst ............................ eller 2 Hästar

b) Foder lämnas till högst två av tjänstinnehavaren själv hållna hästar emot ersättning

......................... å halm

enligt markegangspris

Ortens pris är f. n.: å havre

a hö

Stall och foderrum och under varma årstiden bete upplates för likaledes högst tva hastar
jämte plats till förvaring av erforderliga åkdon och seldon, emot en ersättning i ett for allt
med ............... kr. per häst och år.

2 Intill ............ liter söt, oskummad mjölk dagligen och ............ kg. gott smör i veckan

avlämnas för tjänstinnehavarens hushåll å prästgården, beträffande mjölken emot gallande

inköpspris vid förenämnda mejeri/mjölkuppsamlingsstalle ••••■ ......... ■

emot det pris, som andra konsumenter å platsen erlägga, och beträffande smöret emot pri

enligt markegångstaxan. .. .

Ortens pris är f. n.: å mjölk ..................... per liter, a smör ..................... j ''

3 Av tjänstinnehavaren från bostället bekommen eller för husbehovet eljest anskaffad ved
beredes på erforderligt sätt, varjämte den från bostället bekomna veden hugges i skogen och

framföres, allt intill en myckenhet av högst .............,.....A „ .......i

(med famn avses s. k. meterfamn, 2 m. hög, 2 m. bred och veden 0.89 m. lang — 3. .*; kbm.)

Av tjänstinnehavaren å bostället bekommen bränntorv upjitages och framföres intill en
myckenhet av högst ...................... .............................................................

Ortens pris å omförmälda arbete är f. n. ..................................................................

4. Renhållning och snöskottning å prästgården verkställes, ävensom plöjning och likartat
arbete i den åt tjänstinnehavaren upplåtna trädgården med tillhörande potatisland.

Ortens pris å omförmälda arbete är f. n. ................................................................

5 Fåi- trädgården och potatislandet erforderlig, väl brunnen kreatursgödsel lämnas till en

myckenhet per år av ............... parlass, vartdera om .............. hl., samt kr.ngspr.des och

nedköres.

— 70 —

Ortens pris å kreatursgödsel är f. n.............................................

fö/åretdC * m°m'' 3’ 4 °Ch 5 omförmaltla arbeten bör betalning erläggas efter ortens pris

E) Arrendatorn bör tillförbindas att ansvara för all skatt och annan allmän tunga, som för den
arrenderade fastigheten utgar eller kommer att utgå, däri inbegripet/dock ej inbegripet utbe
vill ning taxerad*1 b°Sta et tillhörande skogs- och hagmarken, vilken är särskilt för sig till

F) Torpe ........................................................................

b°»atblblh?1IaS sasom torP och av arrendatorn upplåtas enligt kontrakt, vartill förslag upp rattats

i ml................... till protokollet.

(För A alt. 2.) Av förestående torp tillhöra •
lotten nr ............... och

arrendelotten nr

arrende -

u-i- j ... ...................................... aiieuuei

k) Följande personer vilka bebo dem själva tillhöriga, före den 1 januari 1915 uppförda
byggnader a nedannamnda, till lönebostället hörande lägenheter, böra emot nedan angivna av S?iÄWST,

,ritt tm samma lägenheterenIigt Kungl-kung den 15

Lägenhet

Innehavare

Avgäl d

(Föi A alt. 2.) Av förestående lägenheter äro...............................................

belägna inom arrendelotten nr ............... och.................................

inom arrendelotten nr ...............

E Lönehostället föreslås skola vara försett med följande såsom arrendators skvldighctshus
ansedda abyggnader: B

(Angivas särskilt för huvudgård och särskilt för varje torp ävensom, i händelse bostället föreslås
uppdelat i arrendelotter enligt A alt. 2, särskilt för varje arrendelott. Där lönebostället i sin helhet
eller viss arrendelott anses böra utarrenderas obebyggd, angives detta här nedan.)

förestående skyldighetshus böra följande av arrendatorn under arrendetiden inom tid
och pa satt, som har nedan för varje hus närmare angives, ny- eller ombyggas
rattade, protokollet bilagda ritningar med tillhörande kostnadsförslag samt virkes- o
förteckningar:

enligt upph
material -

Vidare torde arrendatorn åläggas att till vederbörande ägare vid tillträdet utgiva lösen
med nedan angivna belopp för följande, här ovan till skyldighetshus föreslagna överloppshus:

I) För de föreslagna nymed
följande belopp:

och ombyggnaderna torde arrendatorn tillerkännas gottgörelse

För inlösen av de därtill föreslagna byggnaderna bör arrendatorn gottgöras med belopp
motsvarande dessa byggnaders lösenvärden. 1 ’

J) Arrendatorn, vilken bör tillförbindas att uppföra och underhålla all den stängsel, som
i det arrenderade områdets gräns mot annan egendom efter lag bör finnas, bör jämväl åläggas
“t arrenderade området samt mellan detta och boställets skogs- och hagmark
halla följande hägnad: 6

(För A alt. 2 angives hägnaden särskilt för varje arrendelott.)

K) Angående ägornas hävd föreslås följande särskilda bestämmelser:

L) 1. Arrendatorn bör bebo och själv bruka bostället./må vara bosatt utom bostället

... 2'' Arrendatorn bör aläggas att året om å bostället föda minst ......... vuxna nötkreatur

jamte for boställets skötsel nödiga dragare./fritagas från skyldighet att å bostället föda nötkreatur
och dragare.

arrendatorn icke håller särskild kreatursstam å bostället, bör arrendatorn förpliktas
att ärligen tillföra boställets jord följande myckenhet gödselmedel:

— 71 —

och bör arrendatorn under samma betingelse medgivas rätt att föra strf.foder från boslallet
under villkor, att ..........................................................................

" M) 1. Beträffande arrendatorn åliggande''skyldighet att före boställets »vträd^nde därå verkställa
trädesbruk, höstplöjning, gräs-, frö- och höstsadessadd föreslås följande bestämmelser.

2. Vid boställets avträdande bör arrendatorn utan ersättning tillhandahålla sin efterträdare
följande myckenhct^strafo e........ kg i,ajm därav hälften höstsädes-och hälften vårsädeshalm.

3. Till bostället hörer ett inventarium om.................................................................

som arrendatorn torde böra medgivas rätt att under arrendetiden tillgodonjuta, under villkor

att ............................................................................... .................................

N''t
stående skogs- och hagmarken med därinom befintliga vatten och imped.ment tillgodogora

(lg Slet "förekommande nyttigheter överstrykas; där särskilda anvisningar anses böra förekomma,
angives sådant här nedan för varje särskilt fall.) .

Virke till bvggnad och underhåll av skyldighetshusen samt därutöver virke till hagnader
bränsle, slöjd m. m. för boställets och underlydande . .....torps behov till en myckenhet per
år av högst (enl. K. domänstyrelsens anvisning) ............ kbm. fast matt.

Bete för egna (i medeltal .........j och underlydande torpares (i medeltal .........) a bostallet

nterfödda nötkreatur.

Lövtäkt efter anvisning vid avverkning av lövträd./efter utsyning till en myckenhet av:

Slåtter: .................................................................................................................

Stenbrott, kalkbrott, sandtag, grustag, stentag, lertag, torvmosse: .................

Fiske: ......................................................................................

Jakt:

Ö) Arrendatorn torde utan men för bostället kunna medgivas rätt att, med iakttagande
av nedan angivna föreskrifter,

å bostället anlägga och driva tegelbruk..........................................................

» » företaga kalkbränning.........................

>, » svedja och verkställa bränning av jord

» » inhysa främmande personer ................

upplåta åt annan till brukande ............................

allmänning

(Vad som ej bör medgivas, överstrykes.)

P) Avkomsten av boställets andel i....................................................

t0rR^ Nu^arand^arrendatorn är berättigad att vid arrendeperiodens utgång erhalla ersättning
för — förutom ovannämnd nybyggnadskostnad —

odlingsföretag, enligt länsstyrelsens beslut den.................................. m“Q ......... s''

täckdikningsarb., » * * * .................................. * »

* -rör, » * » * ................................. ......... Ä

elektr. anläggn., > » * * *.........................V .V,’ ! ......... *

brandförsäkringsavgifter, erlagda för tid Överskjutande hans arrendetid, .........

deltagande i kostnad för byggnad av kyrka, prästgård, annat allmant hus » ^

» » » » uppförande av större bro ............ * .........

> » » v anläggning av ny väg, järnväg, kanal ............ * .........

» » laga skifte, ägoutbyte, annan lantmäteriförrättning ......... » ••••..... *

» » torrläggningsföretag......................................................

(Vad, som icke förekommer, överstrykes.)

— 72 —

III. ArrendeUppskattning.

Häre!ter skreds till uppskattning av löneboställets arrendevärde, och beräknades detsamma

säfir? saasr b"“,nh"- - «»ää

(Där bostället föreslås uppdelat i arrendelotter, uppgöres särskild beräkning för varje arrendelott t

A huvudgården:

Tomt och trädgård.
Aker ...................

hektar å ............... kr.

» ä ............... »

» å —........... »

» å ............... »

» å ............... »

Virkesutsyning å boställets utmark, värderad till ...............T

egna nötkreatur å ............... kr.

kr.

Ang

kr.

Bete å utmarken för _____ ____________ „

Slätter, lövtäkt o. dylikt å utmarken, värderad till...

Jakträtt, värderad till .....................................

Fiskerätt, » » ..................

Förekomst av grustäkt o. dylikt, värderad till
Virkesutsyning från allmänning, » »

Kontant utdeln. » >

För torpen utgående kontanta avgälder ................................

* * * dagsverken å ............... kr...........

* lägenheter utgående kontanta avgälder ......

Forman av rätt till upplåtelse åt annan person av brukningsrätt

Summa ............... kr

åliSdéeSghIt 6Staende beräkning 0Ch med hänsyn deSSUtom till arrendatorn

att utföra tjänstbarhet åt prästelige tjänstinnehavaren
utmarkeng0ra UtSky''der iämVä’ ^ den Under sko«sstate”s vård och förvaltning stående
att verkställa ovan föreslagen nybyggnad

5e!lÖruXSttät“Tämnden att.SåSOm Skäligt arrendevärde för det ifrågavarande lönebostället föreslå

....................................................................... kronor.

Fnligt ovan omnämnda, härvid bilagda förslag till nybyggnad in. m å lönebostället skulle
lagt‘belopp avder.1D Undande arrendePeriod hava att * nybyggnadskostnad utgiva ett

... Hara bor av.r^nas den husröteersättning, som arrendator enligt beslut vid
"v^raS^lfet §.''CU.^““g h^ husesyn ägerftt upplära
• förre boställshavaren, eller .................... ................ .............. kr

sam man -....... kr.

och återstår ............... kr.

Vidare har arrendator att utgiva gottgörelse till nuvarande arrendatorn för

denne paford, vid arrendeperiodens utgång icke gottgjord nybyggnadskostnad ...... >

ävensom enl. länsstyrelsens beslut den ............. .... ..... för odlincsföretaT

täckdikningsarbete, täckdikningsrör, elektr. anläggning Z g ............ „

belopp tagas*dande ^ deDna koStnad W,r * första ha»d av uppsamlade års varefter

återstående ......................................

föreslås uppdelat i annuiteter om ...............

För framdeles ifrågakommande nybyggnad å lönebostället ..........

torde dessutom böra avsättas ett årligt belopp av

kr.

kr.

Med ledning av denna beräkning föreslås årsbeloppet för nvbyggnad till'' ..........kronor

h återstår därefter såsom årli* .......... Kronor,

......................... kronor,

och återstår därefter sasom årlig arrendeavgift..................

varav hälften, eller ............... kronor, bör förvandlas till

.......att lösas med penningar efter det för länet för

markegangstaxan.

året fastställda pris enligt litt A

73

IV. Förskottsförslag

(Enligt lagen ecklesiastika löneboställen och K. kung. samma dag med villkor och bestämmelser angående

erhållande av sådant förskott.)

Av ovan i protokollet gjorda anteckningar framgår, att den kostnad för löneboställets
första bebyggande (ny- och ombyggnader, förbättringsarbeten, inlösen av överloppshus m. m.),
som beslutats vid husesyn enligt 64 § eckl. boställsordning, men som hittills icke blivit
arrendator i arrendekontraktet påförd, sammanlagt uppgår till ..................... kronor.

Koställsnämnden har i sitt förslag för löneboställets utarrendering tillstyrkt, att arrendator
skulle åläggas att dels utföra de/vissa av de byggnadsarbeten, dels inlösa de/vissa av de överloppshus,
som svara emot angivna återstående nybyggnadskostnad.

Denna kostnad, i den mån densamma icke avsåge inlösen, har vid omvärdering enligt nu

gällande priser uppskattats till ............................................................................ kr.,

vilken summa jämte lösenbeloppet ................................. ................................... »

ingår i den gottgörelse, som omnämnes under 1) i avd. II i protokollet, liksom
i den nybyggnadskostnad, som lagts till grund för beräkning av årsbelöpp
för nybyggnad för kommande arrendeperiod.

Den kostnad för löneboställets första bebyggande, som ålagts nuvarande
arrendatorn, men vid löpande arrendeperiodens utgång icke blivit denne

gottgjord, utgör................................................................................................. * ,

vilket belopp likaledes medtagits vid årsbeloppsberäkningen.

Av kostnaden för löneboställets första bebyggande belöper således sammanlagt
å instundande arrendeperiod........................................................................... kr.

Enär jämväl i övrigt förutsättningarna iöreligga för erhållande av byggnadsförskott ur kyrkofonden,
får boställsnämnden föreslå, att till bestridande av sistnämnda kostnad ............... kr.

måtte, efter frånräknande av dels den arrendator jämlikt beslut vid husesyn

enligt 64 § eckl. boställsordning tillkommande husröteersättningen ............ kr.

dels innestående uppsamlade årsbelöpp ............................................. » ............... »

åt arrendator ur kyrkofonden förskotteras ett belopp av ...................................... kr.,

vilket förskott jämte därå belöpande ränta efter 5 % om året bör återbetalas under loppet
av ......... år genom en annuitet av ............... kronor.

Beträffande förskottets amortering föreslås i övrigt följande bestämmelser:

Därest det tillstyrkta förskottet beviljas, torde det ovan under avd. III i protokollet upptagna
årsbelöpp för nybyggnad böra höjas med ............... kronor, motsvarande skillnaden

mellan förenämnda annuitet och det belopp, varmed den till förskotterande föreslagna nybyggnadskostnaden
ingår i detta årsbelöpp.

Under samma förutsättning bör ett motsvarande belopp avräknas å ovan föreslagna årliga

arrendeavgift, som således föreslås till ............... kronor att utgå med dels .....................

............................................................................................................ att lösas med

penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels kontant
............... kronor.

— 74 —

Bil. 4.

Åtvidabergs Utställning i Stockholm
Drottninggatan 41.

Stockholm den 2 december 1926.

Länsstyrelsen i Stockholm, Brunkebergstorg 6, Stockholm.

Order genom: Exp.-sätt: Konditioner:

tel- bud pr 30 dag. — 2 %

An 1,000 automobilkort

500 motorcykelkort ............................................... 28: 7 o

5 %'' 1: 4 4
Kronor 27:26

Diarienummer 3698
Statens tryckerisakkunnige
Stockholm den ”/n 1927

Mot skäligheten av denna i avskrift lämnade räkning synes mig intet
att erinra.

Per Palmquist.

Namn:

Adress:

Automobil B.

Typ

Anmärkningar

Namn:

Adress:

Motorcykel B.	T y p	Anmärkningar
........................ ........................

75 —

Ilil. 5.

Generalstabens Lit. Anstalt
A. Börtzells Tryckeriaktiebolag
Kungsbroplan 3.

Stockholms Länsstyrelse, Stockholm.

Stockholm 8, den 1 Februari 1927. Uebet.

3603 An Tryckning av 100 ex. »Vägkonsulentens berättelse» Kronor 118: —

Diarienummer 3697
Statens tryckerisakkunnige
Stockholm den !9/is 1927.

Mot skäligheten av denna i avskrift lämnade räkning synes mig intet
att erinra.

Per Palmquist.

Bil. (i.

Vägkonsulentens i Stockholms län berätttelse för år 1925.1

Inledning.

Till åtlydnad av föreskriften i instruktionen för vägkonsulenten fårundertecknad
härmed vördsamt avgiva nedanstående rapport över vägkonsulentverksamheten
för år 1925. Då nämnda år utgör det tionde, varunder
verksamhet i fråga fortgått, liar jag ansett lämpligt att göra en
sammanfattning över vägväsendets i Stockholms län utveckling under
den gångna tioårsperioden. En sådan sammanfattning torde så mycket
mera vara på sin plats, som det nu gångna decenniet kan kännetecknas i
många avseenden såsom en det moderna vägväsendets genombrottstid.
Så har först och främst trafiken å våra vägar helt omlagts. På grund
härav har icke blott vägunderhållet måst omläggas, utan också vägbyggandet
i tekniskt och geografiskt hänseende måst läggas över på andra
linjer. Vidare har väghållningen från att vara ett hantverk av enklaste
slag, som varje jordbrukare ansågs kompetent att fullgöra, höjts till att
bliva en teknisk vetenskap av en synnerligen svårarbetad beskaffenhet, som
dock glädjande nog dagligen gör stora landvinningar. Slutligen kännetecknas
den nu tilländalupna tioårsperioden av ett ivrigt lagstiftande på
området, ett lagstiftande, som sträckt sig så väl till väghållningens ekonomiska
sida — väghållningen då sedd som ett allmänt ekonomiskt onus
— som också till dess tekniska och administrativa sidor. I sist nämnda
avseende har under tioårsperioden en märklig omsvängning ägt rum i
åsikten om väghållningens allmänna administration, nu vilande på 1891
års lag om allmänna vägar på landet. Hyste man för ett tiotal år sedan
allmänt den tanken, att en helt ny väglag måste komma till stånd på en
gång för att bringa väghållningen till att motsvara tidens krav, så är man
numera ganska enhälligt på det klara med — efter en under senare år
lyckosam fortgående successiv omläggning av väglagstiftningen — att

1 Här åberopade tabellbilagor finnas tillgängliga hos länsstyrelsen.

— 76 —

man bäst gagnar vägväsendet genom att följa de partiella reformernas
rf.fj.fn. Prövade linje. Ännu stå olösta vissa viktiga avsnitt av väglagstiftnmgen,
nämligen frågorna om en rättvisare fördelning av vägskattebordan
samt om utformningen av statens vägadministrativa organ., I
övrigt erfordas givetvis en hel del smärre justeringar och kompletteringar
av gällande lagar och föreskrifter i fråga om väghållningen.

Av länsstyrelsen utgivna förordningar.

Forutom alla de under den gångna tioårsperioden av Kungl. Maj:t och
riksdag givna lagar och förordningar, om vilkas innebörd det här icke är
piatsen att lämna redogörelse, har i fråga om Stockholms län under perioden
tillkommit en betydande serie förordningar av allmän karaktär. Bland
dessa torde nedanstående utgöra de viktigaste:

P Kungörelse om automobiltrafiken inom länet, innehållande en fullständig
klassificering av länets allmänna vägar och broar å landet samt
av vägarna inom länets städer, köpingar och municipalsamhällén. 1923
och därefter utgiven årligen med fortgående ändringar i följd av vägarnas
förbättring.

2) Kungörelse om taxor för yrkesmässig trafik med personautomobiler
och automobilomnibussar. — 1923 och ändrad 1925.

3) Kungörelse om beskaffenheten av automobilomnibussar för reguljär
trafik samt för tillfälligt begagnande — 1923.

4) Kungörelse om beskaffenhet av lastautomobiler för yrkesmässig trafik.
1923.

5) Kungörelse om erläggandet av vägslitningSavgifter vid utövandet av
omnibusstrafik. 1924.

6) Kungörelse om beskaffenheten av personautomobiler i yrkesmässig
trafik. 1924.

7) Föreskrift om trafikräkningar. 1924 och förnyad 1925 och 1926.

8) Föreskrifter om trafikkontroll. 1924.

A. Trafikens omfattning.

Tioårsperioden är inom länet — liksom i hela världen — att betrakta
som automobiltrafikens segerrika frammarschår. Ett första uttryck härför
lämnar uppgiften å inom länet registrerade automöbiler av olika slag
Såsom tabell A visar, ha länets bilar ökats från 200 år 1915 till 5,099 år
192o eller sålunda mer än 25 gånger. Ökningen har Varit rätt ojämn och
har relativt varit störst 1919—1920, men absolut störst 1924. Det bör i detta
sammanhang framhållas, att länets läge omedelbart omkring huvudstaden
medför, att stadens automobiler i väsentlig utsträckning trafikera även länets
vägnät. Huru stor andel inom länet icfce-registrerade bilar och då främst
Stockholms stads bilar hava i trafiken inom länet fraihgår särskilt av
tablå B 1—2, som utgör ett sammandrag av de inom länet under åren 1924
och 1925 verkställda trafikräkningarna. Man finner ätt länets »egen»
trafik utgör blott respektive 50.7 och 44.» procent av trafiken, och att sålunda
den interprovinsiella trafiken under 1925 är större än den interna.
Föi ändringarna från 1924 till 1925 tyda på minskning av anspannstrafiken
samt en relativt större ökning av den interprovinsiella trafiken.

Ett särskilt slag av trafik — speciellt persontrafik - utgör den regul -

— 11 —

jära, som ombesörjas med bilar, som å vissa linjer gå eller turlista, medtagande
personer respektive gods och i vissa fall båda slagen av trafik.

Omnibusstrafiken, som under senaste två åren tagit en våldsam utveckling
inom länet, kan tack vare gällande biljettsystem på det noggrannaste
följas i statistiskt hänseende. Automobilomnibusslinjernas sammanlagda
längd var vid:

L923 års slut 207.5 kilometer av 20 företag

1924	»	»	401.3	»	» 26	»
1925	den	v7	501.3		» 31	»
»	års	slut	554.3	»	» 32	»
1926	den	1 ■ 7	679.3	»	» 43	»	(se tabell C).

Antalet resor och personkilometer samt medelreslängd och reseintensiteten
(personkilometer per dag och vägkilometer) framgår av tabell D.
Bland märkligare företeelser i fråga om omnibusstrafiken märkes, att trafiken
är störst andra halvåret, samt att på grund av tillkomsten av undan
för undan trafiksvagare och längre linjer, trafikintensiteten hitintills
minskats. Så uppgick trafikintensiteten år 1923 till 206, 1924 andra
halvåret och följande två halvår till respektive 116, 90 och 89 personkilometer
per dag och vägkilometer.

Den reguljära godstrafiken ombesörjes vid tioårsperiodens slut med
45 linjer. (Se tabell E.)

Förutom den nu omtalade linjetrafiken utövas inom länet eu mycket livlig
yrkesmässig trafik för såväl person- som godsbefordran. Antalet företagare
framgår av tabellerna F och G.

Detaljerad framställning av 1925 års trafik å olika trafikpunkter framgår
av tabellerna Ha, Hb och Hc, vilka givetvis också blivit använda vid
utarbetandet av den i det föregående omhandlade tabell Bi B».

(Tabellerna finnas tillgängliga hos länsstyrelsen.)

B. Väghållningens omfattning och kostnad.

Att den oerhörda stegringen av trafiken, som under tioårsperioden ägt
rum, med nödvändighet måst medföra en stegring av väghållningskostnaderna
är naturligt och detta bland annat av den orsaken, att man icke var
beredd på denna anstormning av trafik och sålunda icke förskaffat sig
de tekniska hjälpmedel, som. erfordrats för att möta trafikstegringen — en
brist, som nu under sista tiden emellertid håller pa att avhjälpas. Den
ökade kostnaden av väghållningen träffar såväl de väghållningsskyldige
i orterna som staten och under senare ar automobiltrafikanterna. Vad da
först angår de väghållningsskyldige, så vilar fördelningen av väghållningsbördan
på de i väglagen angivna grunderna för beräkningen av antalet
vägfyrkar. Huru denna fördelning varit under sista tioårsperiodens
olika år, jämförd med föregående tid, framgår av tabell I. Som en intressant
företeelse i fråga om fördelningens variation framgår av denna tablå,
att intill 1921 lindrades jordbruksfyrkarnas andel av väghållningsbördan
undan för undan. Efter sistnämnda ar har en viss återgång ägt mm, med
påföljd att jordbruksfyrkarnas andel nu är lika stor som år 1919. Anledningen
härtill är den, att antalet fyrkar av inkomst betj dligt minskats
efter år 1921, vilket förhållande ju är en av kristidens följder. Från och,
med 1924, då vägunderhållet började inom länet att mera allmänt över -

— 78 —

tagäs av vägkassorna, hava jordbruksfastigheternas fyrkar börjat överoras
i storre utsträckning till fyrkar utan natura underhåll. Beträffande
de vaghallnmgsdistrikt, som övertagit vägunderhållet på vägkassan, hänvisas
till en uppställning längre fram.

Storleken av väghållningsbördan i sin helhet samt dess uppdelning å

IvS+«Sir TalTT- vintervaghånning, förvaltning och vägbyggande framgår
av tabell J Har faller särskilt i ögonen, huru väghållningsbördan relativt
taget minskades intill år 1921, då den åter började stiga. En viktig och
avgörande anledning till detta förhållande utgör kristidens nödhjälpsarbeten,
som hart pressade de väghållningsskyldige. Omläggningen i större
skaia av vägunderhållet från och med 1924 höjer upp underhållningskostnaden
till den dubbla, en företeelse, som enligt mitt förmenande är av
°7+er„?aende aataj Underhållskostnaden kommer att sjunka i och med
att lorcgaende tiders försummelser äro återhämtade. Ett synnerligen betanldigt
forhallande innebär den ökade skuldsättningen hos väghållningsdistrikten.
Det ar nödvändigt att genom extraordinära åtgärder söka
hindra skuldsättningens fortsättning i samma hastiga tempo.

. Dnder tioårsperioden har, som tablå J visar, vägbyggnadsverksamheten
inom lanet undan for undan ökats. Av denna verksamhet utgöra vägomlaggningarna
den stora huvuddelen, under det att nybyggnaderna hava
vaJ.!t ,1 det st.ora hela ratt fåtaliga. Endast under nödhjälpsarbetenas tid
utfördes nybyggnader i större omfattning. Tabell K åskådliggör vägbyggnadsverksamheten
fördelad å väghållningsdistrikt och å olika anstagstitlar.
Det är en avsevärd kostnad, icke mindre än nära 13 miljoner
kronor, som under här omhandlade tioårsperiod nedlagts å vägbyggnader
ino™ lanet. Specifikation å de olika företagen återfinnes i tabell L.

Till avsnittet om väghållningsbördans fördelning höra också utgifterna
om vagslitningsavgifterna. Tablå M visar deras storlek och fördelning å
olikä väghållningsdistrikt. Som synes uppgå avgifterna nu totalt till
cirka 60,000 kronor per år.

(Tabellerna finnas tillgängliga hos länsstyrelsen.)

C. Vägkonaulentens verksamhet under 1925.

Jämlikt instruktionen har under året verksamheten omfattat följande:

1) Inspektion sresor.

2) Utredningar, verkställda åt länsstyrelsen eller andra myndigheter.

3) Skrivelser, avlåtna till Kungl. Maj:ts befallningshavande på grund
av remisser eller av andra anledningar.

79 —

4) Skrivelser, avlätnn till andra myndigheter än länsstyrelsen.

5) Biträde åt vägstyrelser, väghållare och landsfiskaler beträffande

väghållningen.

Biträde åt vägstyrelser liar i mycket stor utsträckning ägt rum under
året. I första hand har biträde lämnats för uppgörande av staterna inom
de distrikt, som övergått eller hava för avsikt att övergå till underhåll
medelst vägkassan. Vidare har biträde lämnats i fråga om inköp av redskap,
anställandet av personal, uppgörande av entreprenadkontrakt för
vägbyggnadsföretag m. m. Däremot ha konsultationer från enskilda väghållares
sida samt från landsfiskalernas sida varit ytterst få. En ny kategori,
som anlitat vägkonsulentens hjälp, är de mindre samhällen, som
icke hava egna tekniska tjänstemän. De frågor, som dessa konsultationer
gällt, hava varit dels vägbyggnader och vägunderhåll, dels stadsplanefrågor,
speciellt med hänsyn till §§ 34 och 35 i lagen om fastighetsbildning

De flesta konsultationerna hava emellertid avsett trafikfrågor, huvudsakligen
angående den reguljära trafiken med automobilomnibussar.
Härvid hava frågor om lämpligaste fordonstyper, om biljettpriser, om turlistor,
om försäkringar ni. in. varit uppe. Även automobilförsäkrmgsbolagen
hava anlitat vägkonsulentens biträde i fråga om bedömandet av bolagens
försäkringsrisker. ,

Ett särskilt slag av verksamhet bilda de uppdrag mot särskilt arvode,
som vägkonsulenten mottagit av vägstyrelserna i fråga om byggnadsföretag
nämligen uppgörande av arbetsplan, kontrollantskap samt uppdrag
att''vara ordförande i ar betsdirektion för större företag. Av dessa torde
för framtiden i mån av vägväsendets utveckling det huvudsakliga komma
att avvecklas och läggas på privatingenjörerna. ^ Endast ordförandeskapet
i arbetsdirektionen för administrativt sett svårare företag bor iramdeles
ankomma på vägkonsulenten.

D. Allmänt omdöme om väghållningen samt önskemål i fråga om
förbättring av densamma.

Det är odisputabelt, att väghållningen inom länet gått framåt under
det gångna året. Flertalet väghållningsdistrikt — ödistnkten oraknade
— hava nu övergått till underhåll medels vägkassan. Som framgar av
nedanstående uppställning återstå av fastlandsdistrikten endast de fem
smådistrikten omkring Norrtälje, och deras övergång till underhall genom
vägkassan har hitintills uteblivit huvudsakligen på grund av svårigheten
att inom så små samfälligheter, som här är fråga om, finansiera ett
modernt vägunderhåll. Vid 1925 års slut var sålunda underhållet oranat
som följer:

— 80 —

t äghailningsdistrikt med underhåll genom vägkcissun:

Danderyds skeppslags vägh

Svartlösa härads »

Värmdö skeppslags »

Sollentuna härads »

Sotholms » »

Seminghundra »

Ärlinghundra »

Börstils sockens »

Långhundra • »

Hargs och Edebo snrs »

Väddö och Häverö »

Färentuna härads »

öknebo » »

Frösunda m. fl. snrs »

Forsmarks m. fl. »

öster Åkers » » »

Närdinghundra härads »

-distr.

fullständigt fr. o.

» »
» »

* .....v............. » » »

» .................... delvis » »

» delvis 1924 fullständigt » »
» » » beslutat » » »

»

»

»

» »
» »

»

»

»

»

»

»

........... » » »

............ » » »

............ delvis » »

beslutat fullständigt » »

» » » »

» » » »

Väghållning sdistrikt med underhåll in natura:

Fastlandsdistrikt (vid Norrtälje) ....................................................

ö-distrikt (utan fast förbindelse med fastlandet) ..........................

m.	1923	1 st.
»	1924	1»
»	»	1»
»	»	1»
»	»	1»
»	1926	1»
»	1927	1»
»	1924	1»
»	1925	1»
»	»	1»
»	»	1»
»	»	1»
»	»	1»
»	»	1»
»	1926	1»
»	»	1»
»	»	1 »

5 »
7 »

Summa antal distrikt 29 st.

Dåliga vägar hava numera endast de distrikt, som fortfarande hålla
iast vid naturaväghallmngen.

i 1’esu^atet av väghållningen och speciellt nu underhållet

hava, bidragit dels en ökad insikt om att ett gott vägunderhåll ingalunda
ar ett dyrt underhåll, utan tvärtom ett billigt, dels förhållandet att arbetsbesparande
redskap av hög kvalité och till överkomligt pris kommit
i marknaden. Speciellt har motorväghyveln åstadkommit en fullständig
revolution i fråga om våra vägars underhåll. Förutom det att väghyveln
haller vagarna jämna och rationellt profilerade, har detta redskap‘medlort,
att åtgången av väglagningsämnen — oaktat en våldsam trafikökning
väsentligt minskats, vanligen till hälften, ja, stundom till en tredjedel
av förutvarande åtgång. Ett noggrannare val av väglagningsämnen
bär också bidragit att minska åtgången. En »sjukdom» hos vägarna, vare
sig de äro enbart grusvägar eller makadamvägar med övergrusning har
under året med den stigande trafiken betänkligt utbrett sig, nämligen
vagarnas korrugermg. Något botemedel mot denna »sjukdom» har hitintills
icke framkommit, om än inom vissa gränser olägenheten minskas
— men ej borttages — genom eu flitig hyvling och flyttning av det rörliga
gruset. En märklig företeelse är att korrugeringen synes vara svårast
efter långvarig torka. Under alla förhållanden är det då svårast att
med tillgängliga redskap hindra korrugeringen att hastigt komma igen.
A vissa vägar, såsom Södertäljevägen, återkommer korrugeringen på en
dag efter bortspolningen, ja, på vissa sträckor på några få timmar. Om
sålunda det rena slitlaget å vissa hårt trafikerade grusvägar icke är värre,
an att man förmår ekonomiskt underhålla vägarna, ha olägenheten
av korrugeringen samt dammbildningen skapat en situation, som nöd -

81

vändiggör grusbanans ersättande med annat slitlager, med beläggning av
material av större motständsförinäga mot sagda olägenheter. Kragan om
utförandet av varaktiga beläggningar bar alltså inträtt i ett annat läge
än förut, då man endast avsåg att genom dessa beläggningar erhålla en
större motståndsförmåga mot vägkroppens destruktion samt mot en alltför
stor åtgång av slitlagermaterial.

En i ökad grad känd olägenhet är den otillräckliga bredden av vägarna.
Vägarnas effektiva bredd kan siigas hava väsentligt minskats genom den
omständigheten, att den förefintliga totala vägbredden icke kan utnyttjas,
emedan vägkanterna äro för svaga. Den inom länet sedan fyra år införda
klassificeringen av vägarna bär visserligen — utom vägarnas sparande —
medfört att de smala (och svaga) vägarna i praktiken blivit mindre smala
än eljest skulle blivit fallet, men i samma mån som genom en rationell
vård vägarna blivit motståndskraftigare och av denna anledning medgivit
befarande med fordon med större hjultryck, har den otillräckliga vägbredden
framträtt tydligare. Det kan anses som ett synnerligen viktigt och i
rätt tid vidtaget steg, när det bestämts att huvudvägarna inom länet vid
omläggning skola givas en bredd av minst 7 meter. Att den inom liinet
hitintills fastställda minimibredden av 5 meter för mindre betydelsefulla
vägförbindelser är i allra minsta laget, torde också erfarenheten hava
visat. Vägkanternas förstärkande är ett tekniskt-ekonomiskt problem av
största betydelse, väntande på sin lösning. Enbart de öppna vägdikenas
förändring till täckdiken löser icke problemet i sin helhet, då ju de farligaste
platserna, nämligen de högre bankarna, icke genom denna åtgärd
bli förstärkta. Breddning av vägkroppens krönbredd å bankar samt utläggning
av svagare släntlutningar torde i första hand vara de åtgärder,
som måste tillgripas och detta fortast möjligt. Med en ökning av bankbredden
följer också möjligheten att minska längden av de s. k. skyddsvärnen
utmed vägarna. Det torde därför i många fall vid vägomläggningar
eller vid anläggning av nya vägar icke innebära någon ökning
av kostnaden, om handräckena ersättas i vissa fall med en ökad bredd
av hela vägkroppen. Denna fråga kräver emellertid en praktisk undersökning,
nämligen i vad mån trafiksäkerheten genom en sådan anordning
tillräckligt tillgodoses. Med minskad längd av handräcken följer även
en annan fördel, nämligen lättnader för en rationellare snöröjning av
vägarna. Handräckena äro nämligen till stort hinder i fråga om snömassornas
undanskaffande från vägplanet, i det att de moderna snöplogarna,
där räcken förekomma, icke kunna med erforderlig lätthet kasta undan
snön ut på omgivande marken.

Eu synnerligen stor olägenhet i fråga om framkomligheten å våra vägar
vintertid vid snö utgör den enligt väglagen gällande organisationen av
hela vinterväghållningen. Ploglagens inkompetens och bristande anpassningsförmåga
i fråga om ett rationellt utförande av dem åvilande onus ha''
under den gångna vintern till fullo konstaterats. En övergång till vinter-,
väghållning genom vägkassorna är en nödvändighet, som icke längre kan
skjutas åt sidan, vad beträffar Stockholms län med dess vissa år mycket
rikliga snömängd. Eu sådan organisatorisk förändring har uppfattats såsom
en ökad börda för de väghållningsskyldige. Detta är så långt ifrån
fallet, att alla hitintills gjorda erfarenhetsrön gå i motsatt riktning, nämligen
att vinterväghållning genom vägkassan blir billigare än genom
ploglagen.

Den efterblivenhet i fråga om väghållningen, som för ett fåtal år sedan
6 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. III.

— 82

var allmän inom liela landet, håller nu på att tagas igen och det med eu
ökad hastighet. Att detta extra arbete oaktat rikliga bidrag av allmänna
medel, dock verkar tryckande å de väghållningsskyldige, är givet. Emellertid
skönjas numera mycket tillförlitliga tecken för en minskning av
väghållningsbördan. Det numera lasta bidraget till vägunderhållet och
vinterväghållningen av automobilskattemedel, som från och med 1927
tillkommer, de moderna arbetsbesparande redskapen samt slutligen den
konstaterade minskade åtgången av väglagningsmaterialier bidraga till
en nedgång i de väghållningsskyldiges andel i väghållningsbördan. Den
ökade skuldbördan för vägdistrikten verkar dock i motsatt led och detta
i oroväckande grad. Det är nödvändigt att vidtaga åtgärder för att skulderna
icke måtte ökas, åtminstone icke med samma hastighet, som skett
under senaste åren. Till ett ytterligare förbilligande av vägunderhållsarbetet
föreligga många hitintills outnyttjade möjligheter. I första hand
hänföra sig dessa till en ännu intensivare maskinell drift med avveckling
av handarbetet. Lastnings- och lossningsmaskiner för väglagningsämnena
äro sålunda hitintills icke fullt utexperimenterade. Likaså tarva
sorteringsverken en förbättring. Viktigast är emellertid att i marknaden
införes en fint justerbar »harv», som kan luckra upp vågkammarna å den
korrugering, som bildas å grusvägarna. Verkställda primitiva försök
hava visat, att problemet kan lösas. (Se Sv. Vägföreningens tidskrift 1925:
uppsats i ämnet av F. Grange.)

Vad väglagstiftningen beträffar må framhållas, att densamma genom
partiella ändringar mer och mer anpassat sig efter tidens krav. Dock
kvarstå ytterligare ett antal ännu icke genomförda reformer. Främst
torde, vad Stockholms län beträffar, föreligga önskemålet om en lagändring,
innebärande rätt för Kungl. Maj:t att sammanslå små vägdistrikt
till större enheter.. Nuvarande stadganden på området hava vad länet beträffar,
icke lett till något resultat.

.De lagändringar, som omförmälas i årets riksdagsskrivelse nr 262. äro
givetvis också synnerligen önskvärda.

Slutligen föreligger behov av en ändring av nuvarande lag om fastighetsbildning
i stad med avseende å tillämpningen av §§ 34 och 35 (om allmän
vägs utläggande till gata) å köpingar och municipalsamhällen. Nuvarande
bestämmelser synas vara alltför summariska och betungande för
samhällena i fråga.

Bestämmelser om gångbanor (eventuellt cykelbanor) samt om renhållning
böra inflyta i väglagen. En annan kvistig fråga, som bör utredas,
är om följderna av allmän vägs flyttning vis ä vis enskild väg, som härigenom
förlänges.

_ Den segslitna frågan om ändrade bestämmelser för besittandet av mark
till allmän väg (vägrätten) kräver snarast sin lösning. Svårigheterna
med markförvärvet för omläggningar och breddningar av äldre vägar
ökas allt mera och Stockholms län med dess mängd av samhällsbildningar
är särskilt i behov av ändrade bestämmelser för säkrandet av markinnehavet,
I samband härmed bör uttryckligen i lagen inflyta bestämmelse
om vad som skall räknas till vägmärken. I detta avseende torde praxis
vara olika i skilda delar av landet. Att dike och dikesren höra till väg
bör utryckligen stadgas. Eätt att mot ersättning uppsätta snöskärmar å
mark utom vägområdet bör införas, liksom förfaringssätt för värdering av
skada angivas.

Det i föregående årsberättelse framställda behovet av bestämmelser

— 83

för vägarnas förseende med avståndsmärken (kilometerpålar) kvarstår.
I detta sammanhang bör påpekas, att gränsmärken mellan vägdistrikten
och länen saknas fortfarande å flertalet vägar inom länet. Endast inom
distrikten ikring Stockholms stad hava sådana hitintills uppsatts.

En större omsorg bör ägnas åt dränering av de ställen å vägarna,
där källsprång och vattenådror, som uppmjuka vägkroppen, förefinnas.
Härigenom minskas tjälskjutning och underhållet blir lättare. Likaså
bör genom täckdiken grundvatten ledas bort från öppna diken, där
vattnet visat sig vintertid bilda svall. Inläggning av en stock eller sparre
— med storändan med vattenriktningen — har visat sig i många fall göra
nytta i fråga om att få igensvallad trumma hastigt öppen vid snösmältningen
å våren.

Det torde icke kunna förnekas, att icke olyckorna vid järnvägsövergångarna
i plan fortfara i oförminskad utsträckning. De vid dessa enligt senast
utgivna bestämmelser vidtagna säkerhetsanordningarna äro icke tillfyllest
för att verka på den sorglösa, stundom av olika anledningar rent
av slöa automobilföraren. Enligt mitt förmenande torde alla säkerhetsanordningar,
som kräva särskild uppmärksamhet och som förorsaka uppehåll
för automobilen bli lika ineffektiva för sagda förare. Man måste
därför, som jag tidigare förordat, gå in för ett borttagande av de plana
järnvägsövergångarna, i första hand å mera livligt trafikerade vägar och
å platser, där icke fällbommar finnas. De plankorsningar, som inom
Stockholms län sålunda böra fortast förändras till vägbroar eller vägportar
äro utöver redan beslutade ändringar relativt få, nämligen:

vid Älgviken (Valsjö)

» Vallentuna (Veda)

» Eydbo ...................

» Eöö...........................

» Finsta (Björknäs)

» Eimbo (Bobacken)

» Eånäs........................

» Ma 1st a ...................

» Syninge ...................

» Länna (Eåberg) ....

» Trångdal ................

» Vagn ........................

» Edsbro (Asplund)...

» Schebo (Västertorp)

eller tillsammans 14 platser. Vid de flesta platserna kan också sikten betecknas
såsom synnerligen dålig. Det är alltså av vikt att de vägomläggningsföretag,
som innebära ett borttagande av plankorsningar, om möjligt
givas företräde.

Stockholm i juli 1926.

inom Sotholms ..........

» Seminghundra ......

» Danderyds .............

» Sjuhundra härads .

Lyhundra

nya vägh.-distr.

» Närdinghundra härads »

» Harg-Edebo socknars...

Ingemar Petersson.

— 84 —

Bil. 7.

Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag
Regeringsg. 75 B. Stockholm.

Den 31 mars 1927.

Stockholms länsstyrelse.

An Tryckt att betalas per kontant netto: Debet.

3526 15/3 300 ex. Blanketter: Uträkning enl. Stockholms läns
markegång staxor för åren etc.

Enligt anbud ............................................................ 49: 75

Korrigering ........................................................... 3:50

• Kronor 53: 25

S. E. & O.

Diarienummer 6
Statens tryckerisakkunnige
Stockholm den *A 1928.

Mot skäligheten av
att erinra.

denna i avskrift lämnade räkning synes mig intet
Per Palmquist.

Bil. 8.

Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag
Regeringsg. 75 B. Stockholm.

Stockholm den 7 mars 1927.

Stockholms länsstyrelse. Stockholm.

Härmed få vi på begäran lämna anbud å tryckning av Blankett: Ut
räkning enl. Stockholms läns markegång staxa. 1/1 ark:

För sättning, tryckning, papper och linjering i 100 exemplar

Kronor 33: 7 5

för ytterligare 100 ex. 8 kr.

Högaktningsfullt

Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag
gm. K. G. Sta/hind.

— 85 —

Bil. !).

Generalstabens Lit. Anstalt
A. Börtzells Tryckeriaktiebolag
Kungsbroplan 3.

Stockholms länsstyrelse, Brunkebergsgatan 6, Stockholm.

Stockholm 8, den 15 oktober 1926. Debet.

2987 An övertryck av resolution och tillståndsbevis och

tryckning i 500 och 600 ex. jämte papper ................ Kronor 81: —

Diarienummer 3696
Statens tryckerisakkunnige
Stockholm den 29/''n 1927.

Mot skäligheten av denna i avskrift lämnade
att erinra.

Per Palmquist.

räkning

synes mig intet

Bil. 10.

''A. D.

Resolution.

I anledning av därom gjord ansökning vill Kungl. Maj:ts befallningshavande,
som genom resolution den

tillåtit

att utöva yrkesmässig automobiltrafik

med stöd av § 27 kungl. förordningen om motorfordon den 15 juni 1923,
härigenom hava godkänt den härstädes under registrerade automobiler för
ifrågavarande yrkesmässiga trafik.

Därjämte aktar Kungl. Maj:ts befallningshavande skäligt bestämma, att
med automobilen samtidigt icke må befordras mer än

Stockholm å landskansliet den

Bil. 11.

NA D.

Tillståndsbevis.

Kungl. Maj:ts befallningshavande, som genom resolution den
tillåtit

att utöva yrkesmässig automobiltrafik

— 86 —

vill härigenom hava meddelat
vilken är född den

och innehar gällande körkort, tillstånd att tjänstgöra såsom automobilförare
i ifrågavarande yrkesmässiga trafik.

Stockholm å landskansliet den

Riksräkenskapsverkets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 32 § 29.

Underdånigt utlåtande.

Riksräkenskapsv er ket har i ärendet infordrat vederbörande revisionskontors
yttrande. Till däri meddelade sakliga upplysningar har riksräkenskapsverket
för egen del intet att tillägga.

I handläggningen av detta ärende har jämte undertecknade byråchefen
Litzén deltagit. •

Stockholm den 3 januari 1928.

Underdånigst:

ERIK STRIDSBERG.

RICHARD VIDE.

E. Norberg.

Till riksräkenskapsverket.

Såsom infordrat yttrande över vissa av riksdagens revisorer under § 29
framställda anmärkningar mot Stockholms läns räkenskaper för budgetåret
1926—1927 får tredje revisionskontoret vördsamt anföra följande.

Revisorerna hava till en början funnit det anmärkningsvärt, att länsstyrelsen
i mycket stor utsträckning överlämnat bestyret med hållande
av exekutiva auktioner åt en befattningshavare utom länsstyrelsen, vilket
förorsakat, att statsverket gått miste om huvuddelen av den inkomst, som
bort inflyta såsom auktionsprovision.

Den fråga, på vilken revisorerna här ingått, har tidigare varit föremål
för riksräkenskapsverkets uppmärksamhet och åtgärder, ett förhållande
som säkerligen varit revisorerna bekant, även om det icke kommit till uttryck
i deras revisionsberättelse. Vederbörande revisor i riksräkenskapsverket
har sålunda redan i april månad detta år inför landssekreteraren i
Stockholms län framhållit angelägenheten av, att de exekutiva auktionerna
åter måtte förläggas till landskansliet, där de också sedermera med få
undantag förrättats. I en till riksräkenskapsverket ställd den 22 i sistnämnda
månad dagtecknad skrivelse har revisionen vidare fäst ämbetsverkets
uppmärksamhet på det förhållandet, att jämväl beträffande åtskilliga
andra län provisionerna å exekutiva försäljningar nedgått i anmärkningsvärd
utsträckning, såsom framginge av en skrivelsen bilagd tablå.
Genom cirkulärskrivelse den 12 maj 1927, i avskrift här bifogad, har seder -

— 87 —

mera riksräkenskapsverket bringat revisionens uttalande i ämnet till länsstyrelsernas
kännedom, och får kontoret åberopa detta uttalande såsom
eget yttrande i frågan.

Revisorerna hava vidare funnit, att länsstyrelsen icke ställt sig till
efterrättelse i kungl. kungörelsen den 2(i september 1921 (nr 579) meddelad
föreskrift, att räkning å tryckning för myndighet i Stockholm skall, innan
den betalas, för godkännande underställas statens tryckerisakkunnige.
Det torde enligt kontorets mening kunna ifrågasättas, om sagda bestämmelse
är avsedd att tillämpas på länsstyrelsen i Stockholms län, som emellertid
införskaffat den sakkunniges godkännande av såväl kontrakt angående
tryckning av länsstyrelsens allmänna kungörelser som ock, i det
stora flertalet fall, av de räkningar på tryck, som betalats under nästlidet
budgetår. Revisorernas anmärkning synes då avse det förhållandet, att
sammanlagt fem tryckeriräkningar av någon anledning icke blivit försedda
med den sakkunniges attest, en omständighet som emellertid, jämväl
i betraktande av de ifrågavarande räkningarnas förhållandevis ringa
belopp, icke torde få tillmätas någon större betydelse.

I en tredje punkt påtala revisorerna utanordnandet till en länsstyrelsens
tjänsteman av arvode för kontroll å tillverkning av automobilgummiringar.
Med motiveringen, att det här gällde ett tjänsteuppdrag, betecknas
sålunda ifrågakomna utbetalning såsom oriktig. Kontoret får gentemot
detta revisorernas uttalande framhålla, att arvode intill 20 kronor
per dag författningsenligt tillkommer den, som fullgör uppdrag, varom
nu är fråga. (S. F. S. nr 261/1922, § 11). Vid sådant fall och da det icke
kan ifrågasättas, att vare sig den tjänsteman, som haft sig uppdraget anförtrott
— en extra länsbokhållare — eller annan länsstyrelsens befattningshavare
kan hava varit skyldig att i tjänsten utföra med dylikt uppdrag
förenat arbete, lärer utbetalningens riktighet stå utom varje tvivel.
Det torde böra framhållas, att riksräkenskapsverkets revision icke funnit
sig äga fog för framställande av anmärkning i förevarande fall.

Slutligen hava revisorerna beträffande tillämpningen av de i gällande
avlöningsreglemente intagna föreskrifterna funnit, att befattningshavare,
vilka varit anställda såsom sekreterare i olika utskott under sammanträde
med länets landsting, antingen icke alls behövt avstå någon avlöning
under tjänstledighet för berörda uppdrag eller ock fått vidkännas
allenast det i § 16 av avlöningsreglementet angiva tjänstledighetsavdraget.
Till sist angivna del lärer revisorernas påstående, vara att tillskriva
ett misstag. De i vederbörlig avlöningslista angivna ledigheter, som uppenbarligen
måste åsyftas, hava nämligen icke betingats av uppdrag för
landstinget utan av tjänstgöring vid röstsammanräkning för landstingsmannaval.
Någon anteckning i avlöningslistorna, som skulle giva vid
handen att tjänstledighet för landstingstjänstgöring meddelats, finnes sålunda
icke.

Stockholm i riksräkenskapsverkets tredje revisionskontor den Öl december
1927.

G. FALLSTEDT-UNDHOLM.

Torsten Bergenström.

— 88 —

Bil.

Till samtliga länsstyrelser (utom ö v e r s t å t li å 11 arämbetet).

Riksräkenskapsverket överlämnar denna avskrift till länsstyrelsen för
den åtgärd länsstyrelsen kan finna den gjorda framställningen föranleda.
Stockholm den 12 maj 1927.

Enligt riksräkenskapsverkets beslut:

Richard Vide.

Avskrift.

Till riksräkenskapsverket.

Jämlikt kungl. kungörelsen den 10 oktober 1890, sådan den lyder enligt
ungl. kungörelsen den 14 december 1917, ägde landssekreterare att för å
landskansliet forrattad exekutiv auktion uppbära visst arvode, medan,
därest auktionen förrättades annorstädes, arvodet skulle tillfalla vederborande
amktionsforrattare. I sammanhang med utfärdandet av de nya
avlonmgsbestammelser för länsstyrelsernas tjänstemän, som trädde i
kraft den 1 juli 1925, föreskrev Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 31
juli sagda ar beträffande ifrågakomna sportler, att de skulle redovisas
till lansstyrelserna och i lansräkenskaperna bokföras å titeln »Diverse inKomster».

Undertecknad har vid granskningen av ett läns kassaredogörelser funnit
anledning anställa jämförelse mellan storleken av, å ena sidan de provisioner
av forevarande slag, som före löneregleringens ikraftträdande uppburos
av vederbörande landssekreterare, och å andra sidan de motsvarande
belopp, som sedermera, efter det nämnda provisioner indragits till kronan,
influtit och redovisats i räkenskaperna.

Resultatet av denna undersökning framgår av nedanstående tablå:

Landssekreterarens provisioner:
för 1921 kr. 9.710: —

» 1922 » 26.232: —

» 1923 » 22.634: —

Till statsverket redovisade provisionsmedel:
budgetåret 1925/26 kr. 668: so
» 1926/27 » 519: —

Revisionen har hos vederbörande länsstyrelse gjort förfrågan i ämnet
och därvid erfarit, att förklaringen till den högst avsevärda skillnaden
Ti/1? iook lfragakomn,a Provisionernas belopp före och efter budgetårsskiftet
1925 vore att söka i den omständigheten, att de exekutiva auktionerna
efter namnda tidpunkt förrättats huvudsakligast utom länsstyrelsen
av en därtill utsedd landsfiskal. Denne har sålunda kommit i åtnjutande
av betydande provisioner, vilka givetvis skulle kommit statsverket
tillgodo, om auktionerna i likhet med vad förut varit fallit hållits på
landskansliet.

Enhgt revisionens förmenande måste det hava varit avsett att — även
om lagliga hinder icke möta för auktionernas förrättande utom länsstyrelsen
dessa auktioner alltfort skulle hållas på landskansliet i samma ut -

— 89

sträckning som tillförene. Under alla omständigheter synes det icke vara
med tillbörligt iakttagande av statens intresse förenligt att, såsom här
skett, nära nog fullständigt avlysa auktionerna från länsstyrelsen och
därigenom frändraga statsverket ingalunda obetydliga inkomster. Dessa
borde kunna påräknas så mycket mera, som landssekreterarna erhållit ett
efter sportelinkomsternas storlek avpassat personligt lönetillägg av statsmedel.

Vid samtal med vederbörande landssekreterare har denne utlovat att de
exekutiva auktionerna för framtiden i största möjliga utsträckning skola
hållas på landskansliet. Revisionen har emellertid ansett sig höra hringa
omhandlade förhållande till riksräkenskapsverkets kännedom för vidtagande
av de åtgärder, som må finnas påkallade. Det har nämligen vid
verkställd undersökning visat sig att jämväl vid åtskilliga andra länsstyrelser
de till statsverket redovisade provisionerna för exekutiva försäljningar
nedgått i anmärkningsvärd utsträckning.

Stockholm den 22 april 1927.

T or sien Bergenström.

Länsstyrelsens i Uppsala län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 35 § 30.

Underdånigt utlåtande.

Då riksdagens revisorer icke angivit några särskilda fall, då länsstyrelsen
skulle hava förfarit oriktigt, är det för länsstyrelsen icke möjligt att ingå
på något detaljerat bemötande av revisorernas anmärkning.

Även om en resa företages uteslutande med automobil, ehuru järnväg
kunnat delvis begagnas, behöver detta icke med nödvändighet medföra, att
resekostnaden blir högre än om blandat färdsätt kommit till användning.
Detta kan exempelvis bero därpå, att i förra fallet resan kunnat så planeras,
att taxeautomobil icke behövt anlitas eller att färden kunnat anordnas såsom
tur- och returresa eller rundresa, i vilka fall automobiltaxan avsevärt reduceras.
För övrigt torde landsfiskalerna liksom andra tjänstemän böra äga
viss frihet att med hänsyn till övriga dem åliggande göromål så anordna
sina tjänsteresor, att dessa må kunna inom något så när rimlig tid avslutas.
Härmed överensstämmer också resereglementets föreskrift, att vid val av färdsätt
avseende skall fästas icke uteslutande på kostnaden utan även på vad
som med hänsyn till resans ändamål eller eljest är lämpligast.

Länsstyrelsen får slutligen meddela, att mot dess anordningsbeslut under
senare halvåret 1926 i fråga om ersättning till landsfiskalerna för av dem
företagna tjänsteresor hittills endast två anmärkningar framställts av riksräkenskapsverkets
revision och att båda dessa anmärkningar sedermera av
revisionen frånträtts.

Uppsala slott i landskontoret den 7 januari 1928.

Underdånigst

På länsstyrelsens vägnar:

JACOB EKELUND. RICHARD BRING.

— 90 —

Länsstyrelsens i Jönköpings
län

yttrande 1 anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 35, § 31.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. socialdepartementet.

Genom remiss den 20 december 1927 har länsstyrelsen anbefallts inkomma
med utlåtande i anledning av vad statsrevisorerna anfört efter sin granskning
av räkenskaperna för Jönköpings län under budgetåret 1926—1927.

Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.

1) Statsrevisorerna hava anmärkt: »Vid länsstyrelsens granskning av
reseräkningar har icke alltid iakttagits, att förrättningsmännens resor kunnat
företagas med tåglägenhet i stället för med bil. Särskilt då det gällt
resor, företagna av landsfiskaler, vilka åtnjuta fribiljett å järnväg inom
sitt distrikt, hava merkostnader för statsverket uppstått.»

Som synes har åt denna anmärkning givits en helt generell avfattning.
Statsrevisorerna hava icke på något som helst sätt exemplifierat anmärkningen.
Ej. heller har till länsstyrelsens förfogande ställts något material,
varav kan inhämtas, vilka speciella fall anmärkningen avser. Vid sådant
förhållande och då 1926—1927 års räkenskaper redan äro överlämnade till
riksräkenskapsverket, saknar länsstyrelsen möjlighet att utfinna de fall, som
ligga till grund för ifrågavarande anmärkning, samt följaktligen också
möjlighet att ingå på ett sakligt bemötande av densamma. Länsstyrelsen
ser sig därför nödsakad att inskränka sig till det uttalande, att länsstyrelsen
vid reseräkningarnas granskning städse låter sig angeläget vara att tillse,
att statsverkets intresse i förevarande hänseende behörigen tillgodoses samt
att flera fall förekommit, då länsstyrelsen just på av statsrevisorerna angivet
skäl vägrat utbetala rekvirerade ersättningsbelopp. Vissa av dessa
fall hava av vederbörande dragits under kammarrättens prövning.

2) Statsrevisorerna hava vidare anfört: »I några fall hava revisorerna
uppmärksammat, att befattningshavare hos länsstyrelsen vid företagna
tjänsteresor åtnjutit ersättning efter högre rese - och traktamentsklass än
som bort förekomma med hänsyn till den i 3 §, sista stycket, resereglementet
givna bestämmelsen att till förrättning icke må förordnas någon
av högre tjänstegrad än ärendets vikt fordrar.»

Beträffande denna anmärkning gäller vad länsstyrelsen ovan anfört under
1). Då länsstyrelsen icke känner till något sådant fall, som statsrevisorerna
åsyftat, och då revisorerna här lika litet som under 1) exemplifierat
sin anmärkning, är det för länsstyrelsen icke möjligt att avgiva någon
förklaring, än mindre ingå på något sakligt bemötande.

Möjligt är, att statsrevisorerna med sin förenämnda anmärkning .avsett
det förhållandet, att länsnotarie i vissa fall närvarit vid sammanträden, där
det gällt att höra ortsbefolkningen beträffande väckt fråga om fastställande
av särskilda byggnadsföreskrifter för vissa samhällen, och därvid uppburit
reseersättningen såsom landssekreterare. Skulle anmärkningen avse dessa
fall, vill länsstyrelsen anföra följande:

Sammanträden av ifrågavarande slag hållas inför länsstyrelsen, d. v. s.
landshövdingen och den avdelningschef inom länsstyrelsen, vilken jämlikt
gällande bestämmelser har att bereda ocli föredraga ärenden rörande samhällsbildning,
d^ v. s. landssekreteraren. Med hänsyn till dennes strängt

— 91 —

upptagna, tid och för att icke åstadkomma stagnation i arbetet, liar det
emellertid ansetts lämpligt att förordna länsnotarien att såsom landssekreterare
bereda och föredraga ifrågavarande ärenden och vara landshövdingen
följaktig vid resor för hållande av sammanträde med ortsbefolkningen i
hithörande frågor. För dessa resor har han åtnjutit ersättning med enahanda
belopp som landssekreterare. Detta står också i tull överensstämmelse
med stadgandena i § 3 resereglementet. Någon merutgift bär därigenom
icke åsamkats statsverket. Hade ifrågavarande anordning icke vidtagits,
hade landssekreteraren själv måst resa och därvid uppburit enahanda
ersättning.

3) Statsrevisorerna anföra vidare följande: »Jämväl har förekommit, att
i vissa fall den i automohiltaxan för länet intagna bestämmelsen om lägre
ersättning vid resa fram och åter mellan en ort och en annan samt vid
s. k. rundresa icke behörigen iakttagits.»

Jämväl beträffande denna anmärkning gäller vad ovan under 1) andragits.
Anmärkningen är hållen i en sådan allmän form, att länsstyrelsen
icke är i stånd att avgiva annan förklaring, än att länsstyrelsen saknar varje
kännedom om sådana fall, som av statsrevisorerna åsyftas.

4) Det enda fall, där statsrevisorerna framställt en preciserad anmärkning
och följaktligen det enda, där länsstyrelsen är i stånd att avgiva förklaring,
avser att till en ordinarie befattningshavare hos länsstyrelsen utanordnats
särskild ersättning för olika taxeringsppdrag med 4,805 kronor.

Beträffande denna anmärkning får länsstyrelsen anföra följande:

Ordinarie länsbokhållaren i länet har under budgetåret 1926 1927 tidtals

innehaft förordnande såsom länsassessor och därjämte förordnande såsom
ordförande i taxeringsnämnd och protokollsförare hos länets prövningsnämnd
samt biträtt kronans ombud vid granskning av taxeringshandlingar.

För dessa sina taxeringsuppdrag har han uppburit det här ovan angivna
beloppet.

Därvid bör först framhållas, att i de flesta av rikets län ordinarie länsassessorn
å landskontoret plägar innehava förordnande såsom ordförande i
taxeringsnämnd. Vid sådant förhållande har länsstyrelsen icke ansett något
skäl föreligga att fråntaga länsbokhållaren här i länet honom förut meddelat
dylikt förordnande av den anledning, att han tidtals under året bestritt
länsassessorstjänsten; och detta så mycket mindre som den förhöjning
i avlöningsförmåner, som utgått till länsbokhållaren under tjänstgöring
såsom länsassessor, uppgått till allenast 1 krona 50 öre jämte dyrtidstillägg
för tjänstgöringsdag.

Med avseende å statsrevisorernas yttrande, att länsbokhållaren för fullgörande
av taxeringsuppdrag icke åtnjutit någon tjänstledighet, vill länsstyrelsen
framhålla, att länsbokhållaren under två veckor i mars månad år
1927, då det för taxeringsnämndsarbetet mest brådskande arbetet förekommer,
åtnjutit tjänstledighet (semester).

Arbetet såsom ordförande i taxeringsnämnd har av länsbokhållaren i
övrigt utförts med biträde av personal, som av honom själv avlönats, och
utan intrång på honom åliggande arbete såsom länsassessor.

Beträffande uppdraget att vara protokollsförare hos prövningsnämnden
har detta uppdrag, förutom under ett fåtal timmar, då prövningsnämnden
haft sammanträde in pleno å förmiddagar, av länsbokhållaren utförts utom
tjänstetiden. Detta har utan svårighet kunnat ske, då under sommarmånaderna
inskränkt arbetstid varit medgiven och protokollsuppsättandet ordnats

— 92 —

på det sätt, att, så fort ett besvärs- eller anmärkningsärende blivit berett
förslag till protokollsparagraf uppsatts.

Även det av länsbokhållaren lämnade biträde åt kronans ombud hos
provningsnämnden med granskningsarbete, vilket arbete avsett viss del av
länet, beträffande vilken länsbokhållaren haft särskild person- och ortskännedom,
har utförts utom den stadgade tjänstgöringstiden å ämbetsrummet.

Slutligen vill länsstyrelsen framhålla, att samtliga ersättningarna för
taxenngsarhetet till länsbokhållaren fastställts icke av länsstyrelsen utan
av provningsnämnden.

Jönköping i landskontoret den 7 januari 1928.

C. MALMROTH.

Filip Malmström.

Kungl. Maj:ts befallningshavandes
i Örebro län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 36, § 32.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 20 december 1927 har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
anbefallts att före den 8 januari 1928 inkomma med utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer anfört beträffande en utbetalning
av ersättning till advokaten juris doktorn Nils Söderqvist, vilken
den 25 november 1920 av länsstyrelsen förordnats att vid Nora tingslags
häradsrätt och vederbörande överdomstolar på sätt och under villkor, som
stadgades i nådiga kungörelsen den 26 september 1918 angående allmänna
villkor och bestämmelser för användning av anslaget till rättshjälp till vissa
åbor och lägenhetsinnehavare, vara rättegångsbiträde åt en åbo i mål mot
Hällefors bruks aktiebolag rörande besittningsrätt till viss lägenhet å ett
rekognitionshemman.

Till åtlydnad härav får Eders Kungl. Maj:ts hefallningshavande med
remissaktens återställande samt med bifogande av utdrag av befallningshavandens
vid utbetalningsärendets behandling den 14 februari 1927 förda
protokoll i underdånighet anföra följande.

Befallningshavanden åberopar de skäl, som enligt berörda protokoll legat
till grund för befallningshavandens beslut samt har därutöver endast att
anföra, att då någon överenskommelse på förhand om ersättningens belopp
icke kunnat ifrågakomma och närmare bestämmelser för dess beräknande
icke heller funnes givna samt vad av Söderqvist i ersättning fordrats icke
kunnat betecknas såsom oskäligt, befallningshavanden funnit sig icke kunna
förvägra utanordnande av räkningens belopp.

Örebro slott i landskontoret den 24 december 1927.

KNUT NORRSELL.

Underdånigst:

HENNING ELMQVIST.

— 93 —

Ilil.

Utdrag av protokoll, fört inför Kungl. Ma,j:ts befallninghavande
i Örebro lön å landskontoret den 14 februari 1927.

I skrivelse den 24 november 1926 liade advokaten, juris doktorn Nils
Siiderqvist, vilken den 25 november 1920 av Kungl. Maj:ts befallningshavande
förordnats att vid Nora tingslags häradsrätt och vederbörande överdomstolar,
på sätt och under villkor, som stadgades i nådiga kungörelsen
den 26 september 1918 angående allmänna villkor och bestämmelser för användningen
av anslaget till rättshjälp åt vissa åbor och lägenlietsinnehavare,
vara rättegångsbiträde åt Reinhold Sigfrid Aronsson i mål mot Hällefors
Bruks Aktiebolag rörande besittningsrätt till en lägenhet på rekognitionshemmanet
Gillershöjden nr 1 och 2 i Hällefors socken med rätt för Söderqvist
att då så erfordrades sätta annan lämplig person i sitt ställe, med
förmälan att Kungl. Maj:t den 13 samma månad meddelat dom i målet
och med bifogande av specificerad räkning, i vilken Söderqvist tillgodofört
sig gottgörelse för arbete och kostnader i och för berörda uppdrag med tillhopa
2,861 kronor 50 öre, varifrån emellertid skulle avräknas i förskott
eller restitutionsvis redan guldna 850 kronor, anhållit om utfående av allmänna
medel av räkningens saldo, utgörande 2,011 kronor 50 öre.

I räkningen hade Söderqvist debiterat ersättning, förutom för en del
kontanta utlägg bland annat för stämningsansökans uppsättande och stämningens
uttagande 20 kronor, för fem inställelser vid tinget i Nora efter
275 kronor för var och en med tillhopa 1,375 kronor, för utredningsarvode
och arkivforskning 500 kronor, för talans utförande i hovrätten och hos
Kungl. Maj:t tillhopa 350 kronor, samt för korrespondens, telefonavgifter
och papper 150 kronor.

Efter granskning av räkningen hade länsbokhållaren i avgivet tjänstememorial
på anförda skäl till avdrag från räkningens summa anmärkt
elva särskilt angivna belopp, tillhopa uppgående till 1,183 kronor 50 öre.

Sedan berörda tjänstememorial jämte de till ärendet hörande handlingar
blivit för yttrande överlämnat till sökanden, hade från honom den 9 innevarande
februari inkommit, jämte remissakten sådant yttrande, uti vilket
han, under framhållande därav att han ej vore löntagare, att kostnaderna
för utövande av advokatverksamhet i Stockholm vore synnerligen stora och
att de begärda beloppen stode i överensstämmelse med vad som vore gängse
inom advokatverksamhet, särskilt bemött var och en av de framställda anmärkningarna
samt hemställt att länsstyrelsen ville låta utan avdrag betala
räkningens hela belopp.

Vid ärendets föredragning denna dag prövade Kungl. Maj:ts befallningshavande,
enär de av sökanden äskade ersättningsbelopp med hänsyn till
hans utbildning och yrkesverksamhet, målets beskaffenhet och av rättsbildade
advokater i allmänhet begärda och erhållna ersättningar icke kunde
anses oskäliga, rättvist, med godkännande av räkningens belopp utan nedsättning,
förordna att till juris doktorn Söderqvist skulle såsom slutlikvid
för samma räkning av anslaget till rättshjälp åt vissa åbor och lägenhetsinneliavare
utanordnas 2,011 kronor 50 öre.

In fidem:

Knut Norrsell.

94 _

Kungl. Maj:ts befailningshavandes
i Västerbottens län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 37 § 33.

Till Konungen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts nådiga resolution den 20 december 1927 anmodad
före den 8 januari detta år till Eders Kungl. Maj :ts socialdepartement
inkomma med underdånigt utlåtande med anledning av framställda
anmärkningar av riksdagens revisorer angående debiterad och utbetald ersättning
för vissa av lappfogden i Västerbottens län Gust. Lindström företagna
resor (§ 33), får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet
anföra följande.

Lappfogden Lindström har i skrivelse den 29 december 1927 avgivit infordrad
förklaring över de framställda anmärkningarna, vilken skrivelse
i underdånighet bifogas.

Beträffande ändamålet med den av lappfogden Lindström under tiden
24—26 maj 1927 företagna resan från hans bostadsort i Vilhelmina över
Åsele, Risbäck, Brattfors, Kroksjö och åter till Vilhelmina, omfattande tillhopa
68.9 mil, får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet
hänvisa till vad Lindström härutinnan i sin skrivelse anfört. Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande kan ej finna annat än att Lindström, om än
motivet för resan å den av honom utfärdade kostnadsräkningen synes
mindre väl formulerat och ofullständigt angivet, dock numera på ett tillfredsställande
sätt lämnat förklaring angående resans närmare syftemål.

Revisorernas huvudsakliga anmärkning beträffande denna resa avser
dock det sätt, varpå debitering av reseersättning härför och dess likvidering
skett.

Enligt revisorernas förmenande hade nämligen lappfogden Lindströms
ersättning för ifrågavarande resa icke bort uppgå till det till honom härför
utbetalda beloppet, 564 kronor 75 öre, utan bort reduceras med 129 kronor
19 öre, då i stället för att ersättning enligt grundtaxan för länet för
resan utgått, densamma bort beräknas enligt bestämmelser, som gälla för
s. k. rundresa, d. v. s. reducerats med 25 procent av grundtaxan.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande får med anledning härav i
underdånighet framhålla att i förekommande fall vid likvidering av
tjänstemännens resekostnadsersättningar iakttagas de bestämmelser i automobiltaxan
för länet, som gälla beträffande s. k. återresa och rundresa.
Emellertid har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande funnit, att dessa
bestämmelser i allmänhet lämpligen icke böra tillämpas beträffande resor,
som räcka två eller flera dagar, vilket med hänsyn till de stora avstånden
inom länet ej sällan förekommer. § 12 i allmänna resereglementet medgiver
nämligen, att vid dessa resor ersättning för utgivna väntpenningar
under vissa förutsättningar får utgå. Då otvivelaktigt en hel del av den
ersättning, som vederbörande tjänstemän betala vederbörande automobilförare
för den företagna resan belöper å kostnad för därunder uppkommen
väntning, och tjänstemannen för väntningen äger uppbära ersättning intill
det belopp, som motsvarar den för återresan eller rundresan enligt automobiltaxan
lämnade rabatten, bör det enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes
förmenande i allmänhet vid dessa längre resor sakna betydelse,
huru debitering för reseersättning sker, blott den ej överstiger den

— 95 —

enligt grundtaxan utgående. Dock tages givetvis iöre ersättningens bebestämmande
hänsyn till den tid, varunder för varje särskilt iall väntning
kan antagas hava skett. „ „

Beträffande den reseersättning, varom här är fråga, håller Eders Kungl.
Majts befallningshavande i underdånighet före, att den bör utgå med det
belopp, som till lappfogden Lindström utanordnats, varjämte Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande anser sig i underdånighet böra påpeka, att förhöjd
ersättning för körning nattetid icke beträffande ifrågavarande resa
utgått, ehuru sådan förhöjning i ersättningen torde vid ifrågavarande resa
hava kunnat ifrågakomma.

Revisorerna hava vidare framställt anmärkning mot att lappfogden
Lindström i tvenne fall, nämligen eu gång under budgetåret 1925—1926
samt en gång under 1926—1927 debiterat och uppburit ersättning för en
och samma resa, för den först avsedda resan, företagen den^30 oktober 1925
till Skansholm, Lappmyren och Rönnäs, med respektive 87 kronor 25 öre
och 96 kronor 40 öre samt för den andra, som under tiden 2—7 juli 1926
företagits från Vilhelmina till Sorsele och Ammarnäs samt åter till Vilhelmina
med respektive 376 kronor 75 öre och 345 kronor 50 öre.

Anmärkningen är befogad, och har lappfogden Lindström denna dag anmodats
att till statsverket återleverera för dessa resor felaktigt uppburna
belopp, respektive 87 kronor 25 öre samt 345 kronor 50 öre. Förklaring över
att resorna debiterats med olika belopp, ehuru de gällt samma förrättning,
har lappfogden Lindström i sina avgivna förklaringar över anmärkningarna
själv lämnat, och har Eders Kungl. Maj ■ ts befallningshavande till
vad Lindström anfört ansett sig i underdånighet allenast böra framhålla
att Lindström beträffande ersättning för förstnämnda resa ej omedelbart
kunnat kontrollera om han för densamma erhållit ersättning, då denna ej
direkt till Lindström utbetalats utan använts till täckande av utav Lindström
uppburna reseförskott.

Såsom förklaring till att dessa dubbeldebiteringar icke uppmärksammats
vid räkningarnas granskning å landskontoret får Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande
i underdånighet framhalla, hurusom nu gällande bestämmelser
om verifikationernas till länsräkenskaperna manatliga leverering
till riksräkenskapsverket i väsentlig grad försvårar upptäckande av
feldebiteringar av den art, varom här är fråga. Då Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande, på grund av den korta tid, som stått till Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavandes förfogande för avgivande av det underdåniga
utlåtandet i detta ärende, ännu ej hunnit härutinnan verkställa närmare
utredning, kommer Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, att sa snart
sig göra låter, vidare undersöka, huruvida ytterligare felaktigheter av
ifrågavarande art förekomma.

Umeå i landskontoret den 4 januari 1928.

Underdånigst:

NILS G. RINGSTRAND.

ELOK HUSS.

— 96 —

Bil.

Kung 1. socialdepartementet.

Mig avfordrad förklaring över i härhos återgående handlingar omförmalda
anmärkningar mot vissa av mig avgivna räkningar å företagna
tjänsteresor får jag härmed ödmjukast avgiva och i sådant hänseende anföra.

Utan. att vilja här redogöra för orsakerna till missfälligheterna, tillåter
jag mig likväl erinra om huru för några år tillbaka länets renskötselidkande
lappar i stor omfattning försummade sina åligganden med avseende
på renarnas vård och bevakning. Mycket ofta för att icke säga nästan
för beständigt klagade bofasta över renskador å växande gröda på åker
och ang eller utängesslåtter, belägna såväl ovan som nedom odlingsgränsen
I klagan framhölls även, att lapparna vid uppflyttningarna kvarlämnade
å ymtervisten även å s. k. nedre landet en del renar, vilka först långt
fram på sommaren, när för djuren besvärlig värme gjorde sig gällande,
självmant och utan något som helst ingripande från lapparnas sida begavo
sig sent omsider till områden för högfjällsklimatet, därförinnan renarna
hunnit göra skador av betydande beskaffenhet å slåttesmarker, synnerligast
å sådana, där starrarter förekomma, likaså att förbättring ej
nämnvärt inträdde därav, att lapparna av domstol dömdes utgiva belopp
tusenfalt såsom ersättningar för renarnas skadegörelser, samt att lappfogden
syntes »obefintlig» för andra än för lappar. För att åstadkomma
en förändring till det bättre kunde därför ej gärna denne undgå att årligen
företaga resor till olika trakter både bland lappar och bofasta för att
genom samtal bringa eller meddela dem noggrann kännedom om varderas
i ättigheter och skyldigheter, till förekommande av övergrepp från ena
eller andra parten samt därjämte söka åstadkomma gott förhållande mellan
de bofasta och lapparna. Småningom inträdde också dem emellan under
årens lopp ett omvänt förhållande. Och för närvarande anse väl initierade
renskötseln och vad därmed sammanhänger här i länet vara den förnämsta
i riket från att hava varit den sämsta och mest förtalade, ett erkännande
som t. o. .in. lappfogden i Nordlands amf i Norge Egil Hawig, vars tjänstgöringsdistrikt
omfattar områden för riksgränsen för Norrbottens, Västerbottens
och del av Jämtlands län, gav mig vid ett opåräknat sammanträffande
i höstas under uppgift, att han hade för avsikt att om förhållandet
avlåta rapport till sitt departement. Med det nu relaterade torde av statsrevisorerna
omnämnda motiv för resan 24—26 maj 1927 icke kunna betecknas
såsom »egendomligt». Får i fortsättningen dylika tjänsteresor icke
företagas, så torde det ej dröja länge förrän för närvarande rådande goda
förhållandet mellan bofasta och lappar brister.

Vidkommande anmärkningen om räkningen i övrigt framställes först
frågan: vad menas med rundresa? Enligt min uppfattning är det en sådan,
som företages med en vanlig personautomobil, ställd i yrkesmässig
automobiltrafik, med beräkning att inom några timmar avslutas vid utgångspunkten
och att vederbörande härför tillkommande ersättning plus
inklusive tilläggsavgift för nattkörning och väntetaxa icke överstiga den
ersättning, som skolat utgå därest särskild bil till och från förrättningsställe
använts. Denna åskådning har jag alltid haft. Därigenom har vun -

97 —

nits ringaste kostnadsersättning. Så även i föreliggande fall. Detta framgår
om till räkningens — efter reducerade och anmärkta 129 kronor 19 öre
— resterande belopp 435 kronor 56 öre lägges exempelvis endast en väntetid
av 90 halvtimmar å 2 kronor, 180 kronor, så bliver ersättningen för
denna resa 615 kronor och 56 öre, 50 kronor 75 öre högre än vad begärts;
och dock ingår däri icke någon tilläggsavgift för nattkörning. Mitt debiteringssätt
synes mig icke därför böra anses förkastligt. Invändas kan att
eu rundresa kan omfatta längre tid än några timmar. Även om detta är
riktigt, torde anspråken till respektive avgifter icke kunna avvisas. Idén
med sådan resa är väl ändå, att resan skall bliva billigare och icke dyrare
än vanlig biltaxa för yrkesmässig automobiltrafik med vanlig personbil.

Beträffande anmärkningen i övrigt har jag för närvarande inga andra
siffror att tillgå än de i anmärkningsskriften befintliga. Omskrivna resorna
under juli månad 1926 avse räkningar för en och samma resa, vilket
är felaktigt. Räkningarna hava insänts å olika tider. När den senare avläts
var totalt avglömt, att en annan för samma resa förut avlämnats och
blivit gulden. Räkningen av 2—7 juli är den riktiga. Jag åkte nämligen
då av skäl, som jag vill minnas är å räkningen angivna, med bil direkt
från Vilhelmina till Sorsele. Denna räkning upptog taxameterautomobils
nr, tillfölje varav full biltaxa utgick eller 7 kronor 50 öre per mil. Den senare
räkningen angiver icke bilnummer. På grund därav nedsattes biltaxan
till 6 kronor per mil. Antalet traktamenten bliva flera genom uppehåll
i Storuman och Sorsele. Den verkliga resan gjordes direkt från Vilhelmina—Sorsele—Gillesnuole—Animarnäs,
utan påförande av stadgad tillläggsavgift
för nattkörning, 30 procent.

Vidkommande anmärkta resan den 30 oktober, så är det också
riktigt, att för denna resa påförts tvenne olika ersättningar per mil, först
efter 7 kronor 50 öre, 87 kronor 25 öre, sedan efter 9 kronor per mil,
Då gällande automobiltaxa medgiver körning efter den 15 oktober med
förhöjt belopp, höjdes genom tillägg å räkningen beloppet med 9 kronor 15
öre, tillhopa således 96 kronor 40 öre.

Av förestående redogörelse framgår, att ett fatalt misstag av mig begåtts.
Huru detta kunnat förekomma har jag grubblat över än i den ena,
än i den andra riktningen utan att kunna finna annat, än att en oförsvarlig
glömska därtill föreligger. Såsom ringa gottgörelse för genom densamma
för mycket uppburna medel, anhålles att med desammas återbärande
få därå erlägga 6 procents ränta från mottagningsdagen tills betalning
sker.

Det torde vidare framgå av redogörelsen att någon bedräglig avsikt med
det oriktiga förfarandet måste få anses uteslutet. Det vore helt enkelt
orimligt att ens försöka med hänsyn till den kontroll, som förefinnes, och
den påföljd sådant medförde.

Vilhelmina, i lappfogdekontoret, den 29 december 1927.

Gust. Lindström.

7

Rev -berättelse ang. statsverket för år 1927. III.

— 98 —

Kungl. Maj:ts befallnings havandes

i Västerbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 38 § 34.

Till Konungen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts nådiga resolution den 20 december 1927 anmodad
före den 8 januari detta år till Eders Kungl. Maj:ts socialdepartement
inkomma med underdånigt utlåtande med anledning av gjorda uttalanden
av riksdagens revisorer rörande kostnaderna för den verksamhet,
som på grund av gällande bestämmelse inom bland annat Västerbottens
län utövas av lappfogden och dennes medhjälpare (§ 34) får Eders
Kungl. Maj :ts befallningshavande i underdånighet anföra följande.

Lappfogden i länet Gust. Lindström bar med anledning av anmärkningarna
i skrivelse den 29 december 1927 avgivit infordrat yttrande, som härmed
i underdånighet bifogas.

Revisorerna hava i sitt uttalande framhållit att kostnaderna för lappfogdens
och dennes biträden uppgått till synnerligen högt belopp samt till
grund för sin åsikt om omfattningen av lappfogdens arbetsuppgifter åberopat
i 1919 års lappkommittés betänkande lämnade uppgifter angående
renskötande lappar och antalet renar den 1 januari 1921.

Eders Kungl Maj:ts befallningshavande får med anledning härav i underdånighet
framhålla, att dessa uppgifter icke lämna någon som helst
ledning vid bedömande av de åligganden, som ankomma på lappfogden
och dennes biträden. Antalet renskötande lappar och renar, som vid
nämnda tidpunkt enligt sagda uppgift utgjorde respektive 362 och 28,509,
torde numera kunna beräknas uppgå till respektive 350 och 33,500. Men
ej antalet härav är avgörande för bedömande av ifrågavarande tjänstemäns
arbetsuppgifter. Såsom lappfogden Lindström i sitt yttrande framhållit
har sedan en längre tid tillbaka pågått uppförande av renstängsel
och andra anordningar, soin tarva sin tillsyn. Antalet upplåtelser av
fjällägenheter samt utarrendering av jakt och fiske ovan odlingsgränsen
är ej heller beroende av antalet lappar och renar inom länet. Det bestyr
lappfogden och dennes biträden hava härmed fordra ofta resor, som med
hänsyn till de långa avstånden i länet draga stora kostnader.

På kostnaderna för den vid lappväsendet anställda personalens tjänsteutövning
inverkar även den mer eller mindre täta bebyggelsen. Anledning
till konflikter mellan den bofasta och den nomadiserande befolkningen står
i direkt förhållande till bebyggelsens täthet. Då det bland annat åligger
lappväsendets personal att vid uppkomna konflikter söka medla mellan
parterna, så medför en tätare bebyggelse större resekostnader än då bebyggelsen
är glesare. Detta är ytterligare en av orsakerna till att omkostnaderna
för Västerbottens län kunna synas alltför stora i jämförelse med
Norrbottens läns, ehuru detta senare har ett betydligt större renantal.

Revisorernas anmärkning över att resereglementets bestämmelser angående
ersättning vid s. k. samåkning icke behörigen iakttagas synes enligt
vad Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande numera inhämtat hava fog
för sig. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande kan dock icke underlåta
att i underdånighet framhålla, hurusom stadgandet, att vederbörande

— 99 —

skola för att samåkning skall anses äga rum vara i samma förrättning
deltagande lämnar möjlighet till meningsskiljaktighet om vad därmed avses.
Utan tvivel är doek den uppfattningen härom, som lappfogden Lindström
i sitt yttrande i ärendet hävdat, i det stora hela enligt Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavandes förmenande felaktig, oeli kommer Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande med anledning därav att giva Lindström del
av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes uppfattning i saken.

Svårigheterna för Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande att kontrollera
huruvida sådan samåkning, som i resereglementet avses, ägt rum eller
icke äro stora, då räkningarna till landskontoret i allmänhet inkomma under
olika tider och verifikationerna till länets räkenskaper i enlighet med
gällande bestämmelser, till riksräkenskapsverket månatligen överlämnas.
Det förhållande, att lappfogden Lindström alltid, innan likvid sker, attesterat
lapptillsyningsmännens reseräkningar, har ock ansetts giva garanti
för att debitering av ersättning skett i enlighet med gällande bestämmelser.
Emellertid kommer Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande att
för framtiden ägna ifrågavarande förhållande största uppmärksamhet.

På grund av den korta tid, som stått till Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes
förfogande för avgivande av detta underdåniga utlåtande,
har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande ej hunnit att verkställa närmare
utredning angående de ersättningar till lapptillsyningsmännen vid
samåkning, som redan utbetalats, men kommer Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande,
så snart sig göra låter, i saken göra den vidare undersökning,
som Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande kan åstadkomma.

Umeå i landskontoret den 5 januari 1928.

Underdånigst:

NILS G. RINGSTRAND.

ELOF HUSS.

Bil.

Till kungl. socialdepartementet.

Med återställande av bilagda handlingar rörande av riksdagens revisorer
framställda anmärkningar över resor i tjänsten får jag härmed ödmjukast
avgiva mig avfordrad förklaring och i sådant hänseende andraga
följande.

Den sammanställning som gjorts för belysande av lappfogdarna åliggande
arbetsuppgifter i olika länen synes mig hava bort få annan grund.
Till en början må påpekas, att i Jämtlands län finnes hitintills icke någon
lapptillsyningsman eller biträde åt lappfogden enligt lappfogdens därstädes
uppgift. Däremot äro anställda i Västerbottens län 4 och i Norrbottens
län 5 lapptillsyningsmän jämte två biträden åt lappfogde, ett i vartdera
länet. Avlöning åt dylika befattningshavare förekommer således
icke i Jämtland. Emellertid framgå icke lappfogdarnas arbetsuppgifter
allenast genom de siffror, som utvisa antalet renar och renskötande lappar
inom länen den 1 januari 1921. Till lappfogdarnas verksamhet höra även
anläggningar av allehanda slag, för mestadels inom den egentliga fjällvärlden,
till underlättande av renskötseln och till förhindrande av reninvasion
i Norge. I sådant hänseende må erinras om uppförande av renstäng -

— 100

sel, vägars anläggning, kåtors och vaktstugors uppförande in. in., allt enligt
årligen av Kungl. Maj:t anvisade medel. Nu förhåller det sig så, att
inget av övriga län kan uppvisa en sådan utveckling i sådant avseende
som Västerbottens län. Övriga synnerligen Jämtlands står mycket efter
Västerbotten därutinnan. Man kan nästan säga, att i övriga län ha dylika
arbeten i någon mån nu först kommit i gång under det att i Västerbottens
län dessa ägt rum minst ett årtionde, således långt före sina grannlän. Nödvändigheten
av nämnda arbetens tillkomst och utförande samt nytta för
renskötselidkande lapparna torde vara obestridlig, eftersom i Västerbottens
län renskötseln är att anse såsom den mest framstående i riket, till
vilket resultat man kommit just därav att lapparna genom utförandet av
sagda arbeten i avsevärt hänseende förringats eller underlättats. Men det
är också klart, att dylika företag fordra övervakande och tillsyn, medförande
härför oundvikliga kostnader. Närmast åligger tillsynen lappfogden
och dennes underlydande. Det bör under sådana förhållanden icke få
väcka förvåning, om kostnaderna för i lappväsendets tjänst i länet anställda
synes stora. En mera ingående granskning av befattningshavarnas
arbetsuppgifter jämfört med i övriga län förekommande torde komma att.
proportionellt sett, lämna motsatt slutresultat.

Lapptillsyningsmännens avlöning utgår månatligen med 100 kronor. Orsaken
till denna jämförelsevis ringa avlöning torde vara att man förmodat,
att en ej så obetydlig besparing för dem uppkommer av resekostnadsersättningar.
Enligt mitt förmenande är det orätt att söka i annat fall
än vid gemensam förrättning, för vilken alla äro medansvariga såsom
förrättningsmän, t. ex. vid en syneförrättning, förringa eller förminska
lapptillsyningsmännens resekostnadsersättning. Om jag håller ett sammanträde
för hörande av lapparna i dem rörande ärenden och lapptillsyningsman
inställer sig självmant till sammanträdet jämlikt bestämmelse
uti för honom fastställd instruktion eller passar tillfället för ordnande av
något sitt tjänsteärende med någon eller några av vid sammanträdet närvarande
lappar, så är väl under sådana förhållanden endast undertecknad,
i egenskap av förrättningsmän ansvarig för ärendenas behandling vid
sammanträdet, således lapptillsyningsmannen ej att anse såsom i förrättningen
deltagande. Sammanträdet är icke i någon mån beroende av honom,
hans närvaro eller frånvaro utgöra intet hinder för frågornas avgörande.
Lika litet kan det åligga mig ingripa util dennes spörsmål vid tillfället
med lapparna. Med hänsyn till dylika omständigheter har lapptillsyningsmannen
varit i god tro att samåkning, vilken icke, vidkommande
mig personligen, blivit dyrare för staten, icke utgjort något laga hinder
för denne att debitera fullt för tjänsteresa, även om kostnaden för denna
uppgått till det belopp revisorerna gjort anmärkning om. I alla händelser
åstundar ingen av oss att erhålla större ersättning än vad oss lagligen bör
tillkomma.

I fråga om uraktlåtenheten av att använda järnväg så är så vitt mig
känt är dylik även använd utom i de fall då större skyndsamhet varit av
nöden. Användning i största möjlighet av järnväg ökar antalet resedagar.
De resor som undertecknad företagit i anledning av vissa från länsstyrelsen
begärda utredningar eller upplysningar har jag ansett mig för
vinnande av tillförlitlig utredning skyldig vidtaga, och kontrakt angående
fjällägenheter hava upprättats samtidigt med förslag till fjällägenheter,
enligt nådigt beslut i förevarande fråga. Det har förekommit fall att kontraktförslag
om fjällägenheter ändrats på högre ort och därifrån återkom -

101

mit, för vilket ändamål vederbörande av mig uppsökts och erhållit nödiga
upplysningar om ändringen in. in. Kontrakt angående slåtter, bete in. in.
hava i regel sänts till vederbörande lapptillsyningsman för erhållande av
sökandenas underskrifter. Försök har jämväl gjorts att med allmänna
posten för enahanda syfte sända kontrakt till sökandena direkt, men hava
kontrakten i allmänhet felaktigt undertecknats.

På grund av vad sålunda andragits dristar jag mig hemställa att kungl.
socialdepartementet täcktes med hänsyn till denna min förklaring låta
bero med revisorernas anmärkningar.

Vilhelmina, i lappfogdekontoret, den 29 december 1927.

Gust. Lindström.

Riksräkenskapsverkets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 37 §§ 33
och 34.

Till Konungen.

Genom nådiga remisser den 20 december 1927 har Kungl. Maj:t anbefallt
riksräkenskapsverket att avgiva utlåtande över vad riksdagens år 1927 församlade
revisorer under §§ 33 och 34 i revisionsberättelsen anfört rörande
kostnaden för lappfogdarnas tjänsteresor och deras verksamhet i övrigt.

Riksräkenskapsverket har i anledning härav införskaffat närlagda yttrande
från vederbörande revisionskontor.

Vad först angår anmärkningen under § 33, har riksräkenskapsverket för
egen del intet att tillägga till de av revisionskontoret meddelade sakliga
upplysningarna angående anmärkta, av lappfogden i Västerbottens län
företagna tjänsteresor. Beträffande de förekomna dubbelutbetalningarna
för vissa resor anser sig riksräkenskapsverket böra framhålla följande.

Att under sådana omständigheter, som förelegat i de av riksdagens revisorer
anmärkta fallen, riksräkenskapsverkets revision skulle hava gjort
sig skyldig till någon anmärkningsvärd underlåtenhet genom att ej framställa
anmärkning, kan riksräkenskapsverket icke medgiva. Riksräkenskapsverket
saknar tillräcklig personal för att utföra en sådan specialundersökning
rörande utgifterna för en viss förvaltningsdetalj, som möjliggjort
de av statsrevisorerna framställda anmärkningarna.

Svårigheten att vid den månad för månad fortgående riikenskapsgranskningen
konstatera eventuellt förekommande dubbelutbetalningar skulle
givetvis minskas, därest utgiftsverifikationerna ordnades efter utgiftstitlarna
och ej allenast kronologiskt. En sådan omläggning kan val ej anses
ogenomförbar. Ben torde dock medföra något ökat arbete vid länsstyrelserna,
då verifikationerna finge vid varje månads slut omgrupperas efter
titlarna. En dylik åtgärd kompliceras ock i viss män på grund av att —
mot riksräkenskapsverkets avstyrkande — en uppdelning numera föreskrivits
beträffande länens utgiftsverifikationer å tvenne särskilda serier, avsedd
den ena att för all framtid bevaras och den andra att efter viss tid
förstöras. Riksräkenskapsverket har för avsikt att taga under närmare
övervägande möjligheten att övergå till antydda gruppering av verifikationerna
till länsräkenskapen men är för närvarande icke berett att taga
slutlig ställning till detta spörsmål.

Beträffande härefter den under § 34 framställda anmärkningen har riks -

— 102 —

rakcnskapsycrk(;t till vad från revisionskontorets sida anförts endast
f’ att. ämbetsverket dels i sin revisionsberättelse för år 1923
tsid. 59) dels ock i särskild underdånig skrivelse den 11 oktober 1921 fäst
uppmärksamheten på angelägenheten av att nödig omsorg från vederbörande
förvaltningsmyndigheters sida ägnas åt planläggningen av vederbörande
befattningshavares tjänsteresor. Frågan om bland annat, tjänsteresornas
ändamålsenliga planläggning lärer ock numera vara föremål för
undersökning genom särskild inom finansdepartementet tillkallad sakkunnig.

I handläggningen av detta ärende har jämte undertecknade bvråchefen
Eitzen deltagit.

Stockholm den 5 januari 1928.

Underdånigst:

ERIK STRIDSBERG.

RICHARD VIDE.

Bil.

E. Norberg.

Till riksräkenskapsverket.

Såsom infordrat yttrande över av riksdagens revisorer under §§ 33 och
34 framställda anmärkningar mot vissa av lappfogden i Västerbottens län
företagna tjänsteresor ävensom mot kostnaderna för lappfogdarnas verksamhet
m. m. får tredje revisionskontoret vördsamt anföra följande.

§ 33.

Den under tiden 24—26 maj 1927 företagna tjänsteresan från Vilhelmina
över Åsele, Risbäck, Brattfors, Kroksjö och åter till Vilhelmina har ej varit
föremål för kontorets granskning. Räkningen å nämnda resa ingår såsom
verifikation i Västerbottens läns räkenskaper för juni månad 1927.
och hade granskningen av berörda läns räkenskaper för budgetåret 1926—
1927 vid tidpunkten för riksdagens revisorers sammanträde, då länets samtliga
räkenskaper för sagda budgetår på begäran överlämnades till revisorerna,
fortskridit endast till och med mars månad 1927.

Revisorernas åsikt att ifrågavarande resa bort debiteras såsom för »rundresa»,
varigenom för statsverket uppkommit en besparing av 129 kronor 19
öre, kan emellertid ej delas av kontoret. Med uttrycket »rundresa» i för
länet gällande automobiltaxa torde ej kunna förstås annat än, att den resande
återvänder till utgångspunkten för resan och att detta sker samma
dag som avresan ägt rum. Skulle resan taga längre tid i anspråk, kan
»rundresa» ej komma ifråga, enär i så fall kostnaden för väntetid skulle
överstiga, vad som genom användande av »rundresa» besparats. Då enligt
den inom Västerbottens län gällande automobiltaxan ersättning för väntetid
vid resa, som avser bestämmelseort, belägen sex mil eller därutöver från
utgångspunkten, utgår med en avgift av 2 kronor för varje halvtimme,
varvid dock vid återresa ingen ersättning skall erläggas för väntetid intill
två timmar, hade i nu förevarande fall, där resan omfattat tre dagar, ersättningen
för väntetid överstigit, vad som enligt revisorernas uppfattning
skulle besparats statsverket genom användande av »rundresa».

Beträffande de av revisorerna angivna tvenne reseräkningarna från åren
1925—1926 och 1926—1927, för vilka lappfogden begärt och erhållit ersättning
två gånger, får kontoret anföra följande.

Såsom kassaverifikationerna numera iiro ordnaxle är det synnerligen
svårt för att icke säga omöjligt för en revisor att från den ena månaden
till den andra erinra sig, huruvida en föreliggande räkning vid någon
föregående tidpunkt likviderats, detta i all synnerhet när som i förevarande
fall »dubbelräkningarna» varken äro lika uppställda eller upptaga
samma slutsummor, eller såsom i det ena fallet, angiva samma tidpunkt
för de verkställda resorna. Därtill skulle fordras att föra anteckningar rörande
varje tjänstemans resor, något som i praktiken torde vara ogörligt
med den begränsade granskningstid som står en revisor till buds.

Beträffande det påtalade förhållandet vid resan den 30 oktober 1926 att
lappfogden å den ena räkningen begärt och erhållit ersättning för resa
med taxeautomobil, räknat efter 7 kronor 50 öre för mil och å den andra
räkningen efter 9 kronor för mil må anföras, att enligt den för Västerbottens
län gällande automobiltaxan ersättning för resa för en eller två personer
med automobil vägande över 800 kilogram utgår med 60 öre per kilometer,
vartill, förutom kilometerpenningar å 15 öre, kommer en tilläggsavgift
av 25 procent, när resan företages efter den 15 oktober. Den debiterade
ersättningen efter 9 kronor för mil synes därför, bortsett från dubbelutbetalningen,
vara riktig.

§ 34.

Riksdagens revisorer hava uppmärksammat »att lappfogden, biträdande
lappfogden och olika lapptillsyningsmän, såvitt av de avgivna reseräkningarna
framgår, samtidigt färdats samma vägsträckor med användande av
olika automobiler ävensom att i ett flertal fall resor företagits med automobil,
oaktat förrättningens art icke synes hava varit sådan, att icke järnväg
i stället kunnat komma till användning.» Revisorerna hava aven lagt
märke till, »att i ett flertal fall resor företagits, vilka icke, såvitt revisorerna
kunna bedöma, hava varit nödvändiga och vilkas värde i varje fall
ingalunda torde motsvara de kostnader, som resorna asamkat statsverket.»

De av lappfogden, biträdande lappfogden och lapptillsyningsmännen avgivna
reseräkningarna hava, inkommit å vitt skilda tidpunkter, varför beträffande
desammas granskning inom kontoret i fråga om räkningarnas
inbördes överensstämmelse i tider, orter och vägavstånd i stort sett gäller
vad som anförts under § 33 näst sista stycket här ovan rörande lappfogdens
dubbelräkningar. De i de skilda räkningarna angivna olika ändamålen
med resorna motsäga, att lappfogdens eller biträdande lappfogdens
och lapptillsyningsmännens resor samtidigt till en och samma plats avsett
samma förrättning, vilket torde utgöra en förutsättning för, att den av revisorerna
åberopade § 8 i resereglementet den 18 juni 1925 skall äga tilllämpning.
Huruvida resorna varit nödvändiga eller ej eller om för resorna
uppgivits oriktiga ändamål har kontoret icke kunnat pröva. Prövning
härutinnan har ansetts åligga länsstyrelsen.

Slutligen vill kontoret framhålla, att anmärkning från riksräkenskapsverkets
sida förut framställts beträffande vissa av lappfogdens i Västerbottens
län resor år 1924 och det färdsätt han därvid använt (skjuts i stället
för järnväg), och att kontoret städse haft sin uppmärksamhet fäst å
tjänstemännens i Västerbottens län reseräkningar, varom torde vittna de
anmärkningar, som under årens lopp framställts.

Stockholm i riksräkenskapsverkets tredje revisionskontor den 31 december
1927.

G. FaUstedt-Lindholm.

Ii. liegnér.

— 104 —

Byggnadsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden, del I, sid. 41,
§§ 35 och 36.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1927 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
byggnadsstyrelsen att före den 10 innevarande januari avgiva utlåtande
i anledning av vissa av riksdagens revisorer gjorda uttalanden,
och får styrelsen till åtlydnad härav i underdånighet anföra följande.

Under § 35 hava revisorerna, vilka besökt Läckö och Karlbergs slott,
uttalat önskvärdheten av, att de tavlor, som tidigare haft sin plats å Läckö
slott men som nu förvaras å Karlbergs slott, kunde återföras till Läckö
eller till den miljö, dit de ansåges höra. En sådan åtgärd måste enligt
revisorernas mening betraktas som ett viktigt led i det pågående, ur kulturell
synpunkt förtjänstfulla arbetet på iståndsättningen av sistnämnda
historiska minnesmärke. Kevisorerna framhålla, att det borde uppmärksammas,
hurusom tavlorna, spridda på andra håll, visserligen kunde vara
ganska värdefulla men dock, enligt vad från sakkunnigt håll belysts, icke märkligare
än en mängd andra liknande konstverk. Självklart finge dock icke
underskattas det berättigade intresse, som av de militära myndigheterna
företräddes i deras krav på tavlornas bibehållande på Karlberg såsom åskådningsmaterial
vid den krigshistoriska undervisningen, och detta i all synnerhet
som nämnda myndigheter till stöd för sina krav kunde åberopa, att
tavlorna obestridligen genom Eders Kungl. Maj:ts beslut skänkts dit. Ifrågavarande
intresse torde dock, såsom riksantikvarien framhållit, kunna tillgodoses
genom att kopior anskaffades till Karlberg. Med hänsyn till de
tämligen betydande kostnader, varmed ett dylikt arbete torde bliva förbundet,
borde dock, enligt revisorernas mening, undersökas, huruvida icke
krigsskolan på annat sätt kunde beredas ersättning för tavlorna, exempelvis
genom erhållande av likartade konstverk från annan statens konstsamling
eller ock genom anskaffning av reproduktioner, lämpade för undervisningen.

Revisorernas sålunda gjorda uttalande måste i första hand anses innebära
ett godkännande såväl av de genom byggnadsstyrelsen verkställda konserveringsarbetena
å Läckö slott som de av styrelsen vidtagna åtgärderna för
verkställande av undersökningar rörande möjligheten att till nämnda slott
återföra de delar av den äldre inredningen, som tid efter annan därifrån
bortförts, en fråga, som givetvis är av största betydelse för detta historiska
minnesmärkes försättande i värdigt skick.

Vad beträffar de av revisorerna framhållna synpunkterna i fråga om ett
eventuellt återförande till Läckö av ovan omförmälda, å Karlbergs slott
för närvarande förvarade tavlor kommer byggnadsstyrelsen, som genom
n^''". remiss den 18 mars 1927 anbefallts att avgiva utlåtande över en av
Läcköföreningens verkställande utskott gjord underdånig framställning i
denna fråga, givetvis att taga dessa synpunkter i övervägande vid den utredning
i frågan, som igångsatts av byggnadsstyrelsen, men ännu icke
avslutats.

Under § 36 hava revisorerna uttalat sig rörande statens hyresutgifter i
Stockholm och därvid anfört, bland annat, följande.

»Med hänsyn till de betydande hyresbelopp, som staten lör närvarande
lår utbetala fiir beredande av lokaler åt ämbetsverken i Stockholm, anse
sig revisorerna, särskilt med hänsyn till att åtskilliga hyreskontrakt utgå
under åren 1931 och 1932, böra framhålla önskvärdheten av att en ingående
undersökning vidtages, huruvida det icke kan anses vara ur ekonomisk
synpunkt fördelaktigt att fortsätta på den under de senaste åren inslagna
vägen att tillgodose statens lokalbehov genom nybyggnader ä staten tillhöriga
tomter i Stockholm.

Vad särskilt beträffar de nu för medicinalstyrelsens räkning förhyrda
stallarna i ‘fastigheten Norrtullsgatan nr 40, varest revisorerna avlagt besök,
vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida icke, med hänsyn till det jämförelsevis
höga hyresbelopp, som staten här bär att erlägga, det kan anses
ändamålsenligt i stället anordna stallutrymmen i någon staten tillhörig
byggnad, t. ex. veterinärhögskolan, där enligt vad revisorerna hava sig
bekant oanvänt utrymme förefinnes.

Slutligen anse revisorerna önskvärt att det tages under omprövning, huruvida
icke åt bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektionen, för
vilka ämbetsverk betalas jämförelsevis höga hyresbelopp, kunna anordnas
lokaler med användande av nu befintligt, odisponerat utrymme eller ock
förhyrning ske till lägre kostnad.»

Med anledning av vad revisorerna uttalat angående önskvärdheten av en
ingående undersökning, huruvida det icke vore ekonomiskt fördelaktigt att
i ytterligare utsträckning tillgodose statens lokalbehov genom nybyggnader
å staten tillhöriga tomter i Stockholm, tillåter sig byggnadsstyrelsen till en
början erinra om det av de s. k. byggnadssakkunniga i av dem år 1925
avgivet betänkande framlagda förslaget till en allmän plan för statens byggnadsverksamhet
inom Stockholm ävensom för användandet och tillgodogörandet
i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes. Sagda betänkande
innehåller även utredning i fråga om beredande av lokaler i nybyggnader
eller i kronans ägo varande byggnader för flertalet av de statsinstitutioner,
för vilkas räkning förhyrningar nu ske.

Byggnadsstyrelsen får därjämte framhålla, att från styrelsens sida en del
utredningar under de senare åren verkställts rörande lämpligheten och möjligheten
av att avveckla genom byggnadsstyrelsens försorg verkställda förhyrningar,
och får styrelsen i detta avseende lämna följande redogörelse,
däri samtliga dessa förhyrningar närmare beröras.

Armé förvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Förrådslokalerna i fastigheten nr 6 vid S:t Eriksplan torde måhända lämpligen
kunna ersättas med en för ändamålet uppförd nybyggnad, och har
denna fråga redan år 1920 varit föremål för utredning inom byggnadsstyrelsen
och sjukvårdsstyrelsen. Sålunda framlade byggnadsstyrelsen med
skrivelse till sjukvårdsstyrelsen den 9 december 1920 ett fullständigt förslag
till en sådan nybyggnad, varefter sjukvårdsstyrelsen i skrivelse den 18 mars
1921 förklarade sig icke hava något att erinra mot ifrågavarande förslag,
men fann saken böra tillsvidare anstå. Då uppförandet av den i förslaget
avsedda nybyggnaden, som tänktes förlagd till statens järnvägars trafikområde
vid Albano, icke skulle, i jämförelse med den nuvarande lokalförhyrningen,
medföra några direkta ekonomiska fördelar för statsverket utan i
främsta rummet vissa praktiska fördelar, såsom direkt anslutning till statens
järnvägars spårnät o. d., har byggnadsstyrelsen ansett att frågans återupptagande
bör ankomma på sjukvårdsstyrelsen.

Vad beträffar de för sjukvårdsstyrelsen förhyrda apotekslokalerna i fastig -

— 106

heten nr 4 och 6 i Kaplansbacken vill byggnadsstyrelsen endast framhålla,
att dessa lokaler, som äro förhyrda intill den 1 oktober 1936, blivit med
bidrag från statsverket iordningställda för ifrågavarande ändamål.

Bank- och fondinspektionen.

Beträffande detta ämbetsverks lokalfråga vill byggnadsstyrelsen till en
början framhålla, att inom nu bebntliga odisponerade lokalutrymmen icke,
såsom revisorerna ifrågasatt, finnas lokaler, som lämpligen skulle kunna
tagas i ansprak för här avsett ändamål. Ämbetsverket i fråga är nämligen
i behov av speciella anordningar, såsom kassavalv o. d., vilka icke förefinnas
i nu odisponerade utrymmen. Icke heller synes det byggnadsstyrelsen
möjligt att åvägabringa en lokalförhyrning till lägre kostnad än den
som den nuvarande betingar. Den av inspektionen nu innehavda lokalen i
fastigheten nr 16 vid Sturegatan iordningställdes till den 1 oktober 1923 i
samband med en genomgripande om- och tillbyggnad av fastigheten, och
genomfördes därvid en uppdelning av utrymmena i enlighet med inspektionens
önskemål, varjämte kassavalv anordnades och en vaktmästarlägenhet
inreddes. Med hänsyn härtill måste den för lokalen utgående hyran, vilken,
oberäknat ersättning för värme, utgör omkring 30 kronor per kvadratmeter,
anses vara fullt skälig.

Biografbyrån.

Den för byrån förhyrda lokalen i fastigheten nr 58 vid Drottninggatan är
särskilt iordningsställd för ifrågavarande ändamål, och är förhyrningen för
övrigt av så ringa omfattning, att dess avveckling lämpligen kan anstå, till
dess framdeles för byrån lämpade lokaler kunna bliva disponibla inom någon
av kronans egna fastigheter, för den händelse en dylik förläggning över
huvud kan anses lämplig med hänsyn till den eldfara, som byrån måste
anses medföra.

Fartyg sinspektionen.

Därest inspektionen skall förflyttas från sin nuvarande lokal i fastigheten
nr 5 vid Slussplan, torde detta böra ske till lokaler, som stå i direkt förbindelse
med kommerskollegii lokaler i gamla riksdagshuset. För närvarande
låter sig en sådan förflyttning icke göra, men skulle, därest staten
vid en blivande uppgörelse med Stockholms stad komme i besittning av de
s. k. gymnasiehusen, ett sammanförande av kommerskollegium och inspektionen
kanhända bliva möjlig.

Försäkringsinspektionen.

Beträffande detta ämbetsverks lokalfråga gäller i huvudsak vad som ovan
anförts beträffande bank- och fondinspektionen. I fråga om den för försäkringsinspektionens
nuvarande lokaler utgående hyran vill byggnadsstyrelsen
framhålla, att densamma på framställning av byggnadsstyrelsen från
och med den 1 oktober 1927 nedsatts från 16,000 kronor till 13,000 kronor,
vilken senare hyra motsvarar ett å-pris av 30 kronor per kvadratmeter.
Med hänsyn till att lokalen i fråga särskilt iordningställts för sitt ändamål
och att densamma är synnerligen lämplig både med avseende å sitt läge
och beskaffenhet i övrigt måste den sålunda utgående hyran anses rara
fullt skälig.

Nedre justitierevisionen.

Med underdånig skrivelse den 17 december 1927 har byggnadsstyrelsen
framlagt förslag om beredande av nya lokaler för revisionen inom fastigheten
nr 6 i kvarteret Rosenbad, i samband varmed styrelsen förutsatt, att
revisionens nuvarande lokalförhyrning skulle upphöra från och med den 1
oktober 1928.

107

Lan t in ii teris tyr elsen.

De i fastigheten nr 15 vid Brunkebergstorg förhyrda lokalerna disponeras
av lantmäterikontoret i Stockholms län. Uppförandet av eu nybyggnad
endast för lantmäterikontoret torde av ekonomiska skäl icke kunna ifrågasättas.

De i fastigheten nr 4 vid Västra Trädgårdsgatan förhyrda lokalerna
tagas i anspråk för lantmäteristyrelsen såsom en erforderlig utvidgning av
dess ämbetslokaler. En avveckling av denna förhyrning torde icke kunna
ske annat än i samband med beredande av nya lokaler åt sagda ämbetsverk
i dess helhet. I sammanhang härmed torde även böra upptagas till
övervägande möjligheten att tillgodose lantmäterikontorets i Stockholms län
lokalbehov på annat sätt än genom förhyrning.

Vad slutligen beträffar lantmäteriundervisningens och statens reproduktionsanstalts
lokalfråga tillåter sig byggnadsstyrelsen erinra, att styrelsen i
underdånig skrivelse den 21 september 1927 framhållit, att det enligt styrelsens
mening kunde ifrågasättas, huruvida nämnda institutioner erhållit
den fasta organisation och ställning inom statsförvaltningen, att frågan om
lokaler för desamma kunde anses böra lösas genom uppförande av en särskild
nybyggnad. Det syntes styrelsen i stället vara ur alla synpunkter
riktigare att förhyra lokaler för ändamålet, helst som läget å hyresmarknaden
under senare år väsentligt förbättrats. I anslutning härtill hemställde
byggnadsstyrelsen, att Eders Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt styrelsen
att i samråd med lantmäteristyrelsen undersöka möjligheterna och till
Eders Kungl. Maj:t inkomma med förslag till förhyrande för tiden efter
den 30 juni 1929 av lokaler för lantmäteriundervisningen och statens reproduktionsanstalt.
Nämnda framställning har emellertid ännu icke föranlett
något Eders Kungl. Maj:ts beslut.

Livrustkammaren.

Förhyrningen för ifrågavarande ändamål av lokaler i fastigheten nr 5
och 7 vid Hantverkaregatan är ett provisorium, som måste upphöra, sedan
uppgörelse efter nu pågående förhandlingar träffats mellan kronan och
Stockholms stad rörande disposition för gatuändamål av viss del av nämnda
fastighet. Sedermera torde för livrustkammarens räkning lämpliga lokaler
kunna erhållas inom patentverkets byggnad.

Medicinalstyrelsen.

Med anledning av det av revisorerna gjorda uttalandet, att det kunde
ifrågasättas, huruvida det icke vore ändamålsenligt att i stället för de för
statens bakteriologiska laboratorium förhyrda stallarna i fastigheten nr 40
vid Norrtullsgatan anordna stallutrymmen i någon staten tillhörig byggnad,
t. ex. veterinärhögskolan, får byggnadsstyrelsen meddela, att styrelsen
kommer att låta verkställa en undersökning rörande möjligheten för ett
genomförande av den sålunda föreslagna anordningen. Styrelsen vill emellertid
framhålla, att det enligt styrelsens mening kan ifrågasättas, huruvida
det icke kan anses ekonomiskt lämpligt att förlänga den nuvarande
förhyrningen utöver nu löpande hyrestid med hänsyn till de rätt avsevärda
kostnader statsverket nedlagt på ifrågavarande byggnader.

Vad beträffar de av statens bakteriologiska laboratorium innehavda lokalerna
i fastigheten nr 15 och 17 vid Vasagatan samt den för statens veterinärbakteriologiska
laboratorium förhyrda lokalen i fastigheten nr 131 vid
Birgerjarlsgatan får byggnadsstyrelsen framhålla, att statsverket jämväl i

— 108 —

avseende å dessa lokaler nedlagt förhållandevis stora belopp för erforderliga
inredningsarbeten, på grund varav en fortsatt förhyrning tillsvidare
torde få anses ekonomiskt lämplig.

Ostasiatiska samlingarna.

Frågan om beredande av lokaler för dessa samlingar i någon kronans
fastighet torde lämpligen böra lösas i samband med frågan om anordnande
av nya lokaler för statens historiska museum. Dessa samlingar böra nämligen
erhålla lokaler i omedelbar eller åtminstone nära anslutning till sagda
museum, och har i den utredning angående statens historiska museums
lokalfråga, som byggnadsstyrelsen står i begrepp att under den allra närmaste
tiden framlägga, hänsyn jämväl tagits till nämnda förhållanden.

Auditorium.

Beträffande denna lokalförhyrning, vilken på sin tid verkställdes av
bränslekommissionen och industrikommissionen och vars handhavande först
sedermera den 1 januari 1923 uppdrogs åt byggnadsstyrelsen, tillåter sig
styrelsen åberopa innehållet i en av styrelsen till statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet överlämnad, den 12 maj 1927 dagtecknad
P. M. i frågan. Styrelsen anför i nämnda P. M. i huvudsak följande.

Förhyrningen i Auditorium vore av den omfattning, att dess avveckling
måste anses önskvärd. Detta torde lämpligast ske genom uppförandet av en
nybyggnad, som förslagsvis skulle förläggas till de staten tillhöriga tomterna
nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra. Förutsättningen för att
ett sådant nybyggnadsföretag skulle kunna genomföras vore, att etnografiska
museet, vilket disponerade de nuvarande byggnaderna å tomterna, bereddes
andra lokaler. I Auditorium förhyrdes 281 rum för en sammanlagd
årshyra av 191,000 kronor. Av dessa rum användes 225 för statsverkets
räkning, 28 uthyrdes till privata och 28 vore disponibla. Uthyrningarna
till privatpersoner inbringade i runt tal 14,000 kronor per år, vadan staten
betalade 177,000 kronor för 225 tjänste- och 28 reservrum per år, motsvarande
i runt tal 700 kronor per år och rum.

En approximativ kalkyl beträffande ett ämbetslius i kvarteret Grönlandet
södra gåve följande resultat.

A) Kostnad.

Tomt 1,462 kvm. å 400: — ...................................................... 585,000 kr.

Byggnad. Bebyggd yta 1,100 kvm.

höjd 24 m.

volym 26,400 kbm.

Ungefärlig kostnad 26,400 » å 55: - 1,452,000 »

• Summa 2,037,000 kr.

Totalkostnad omkring 2,000,000 kronor.

B) Utvunna lokaler.

Bebyggd yta 1,100 kvm., härav nyttig golvyta 55 % = 600 kvm./vån.

Antal rum om i genomsnitt 17 kvm. = 35 st./vån.

Antal rum i 6 våningar 6 x 35 = 210 rum.

C) Ekonomiskt resultat.

Totalkostnaden enligt A

7 % härå .........................

omkring 2,000,000 kr.
................ liO,000 kr.

— 109 —

Räntekostnaden för år skulle alltså bliva omkring 140,000 kronor för
utrymme, motsvarande 210 normala tjänsterum eller i runt tal 680 kronor
per rum och år.

I den sålunda avsedda byggnaden skulle större delen av de nu till Auditorium
förlagda statsinstitutionerna kunna inrymmas och den största av
dessa, riksförsäkringsanstalten, vilken disponerade 147 rum, skulle erhålla
en permanent förläggning. För närvarande beräknades riksförsäkringsanstaltens
lokalhyra uppgå till 125,700 kronor. Erhölle anstalten ett utrymme,
motsvarande 150 rum i Grönlandet södra, skulle årskostnaderna för
dessa lokaler bliva 150 x 680 kronor = 102,000 kronor. Huru övriga omkring
60 rum skulle disponeras kunde byggnadsstyrelsen för närvarande
ej uttala sig om, då ett flertal av de till Auditorium förlagda institutionerna
hade karaktär av mer eller mindre tillfälliga kommissioner o. d.

Utöver vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen endast meddela, att
styrelsen ämnar att omedelbart igångsätta en undersökning rörande möjligheten
att bereda etnografiska museet nya lokaler eventuellt inom något
ledigt kasernetablissement i huvudstaden.

Med hänsyn till vad ovan framhållits rörande verkställda utredningar i
avseende å statens förhyrningar i Stockholm samt vad styrelsen i övrigt i
frågan anfört, torde det enligt styrelsens mening icke vara påkallat att,
såsom revisorerna synas avse, för närvarande igångsätta någon mera allmän
och ingående undersökning, huruvida det icke kunde anses vara ur
ekonomisk synpunkt fördelaktigt att i utsträckt omfattning tillgodose statens
lokalbehov genom nybyggnader å staten tillhöriga tomter i Stockholm.
De ytterligare undersökningar i berörda avseende, som äro erforderliga,
kunna lämpligen från fall till fall verkställas genom byggnadsstyrelsens
försorg, men böra dessa undersökningar enligt styrelsens mening icke inskränkas
till att avse allenast en utredning rörande den ekonomiska, sidan
av frågan, utan böra även andra på densamma inverkande omständigheter
härvid tagas i betraktande.

Remissakten återgår.

I ärendets handläggning hava jämväl deltagit byggnadsråden Hjorth och
Bergsten.

Stockholm den 7 januari 1928.

Underdånigst:

IVAR TENGBOM.

GEORG A. NILSSON.

Sten Zethelius.

Arméförvaltningens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 112
och 138, § 38.

Underdånigt utlåtande.

Arméförvaltningen får såsom utlåtande i förevarande avseende i underdånighet
åberopa innehållet i bilagda, av ämbetsverkets ombudsman avgivna
promemorior samt därutöver anföra följande i fråga om här nedan
angivna punkter.

— no —

Beträffande dödande av inteckningar i vissa fastigheter å Gotland har
arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 8 mars 1913 anmodat
konungens befallningshavande i Gotlands län att vidtaga åtgärder för att
det hypotekslån, som enligt två inteckningar besvärade av kronan inköpta
iMJ10000 mantal Trädgårds i Tingstäde socken, måtte bliva inlöst och inteckningarna
därefter dödade. Sedan emellertid Konungens befallningshavande
anmält, att Gotlands hypoteksförening, som emot de två inteckningarna å
9,000 kronor hade kvarstående fordran utom i kronans hemmansdel jämväl
i Övriga delar av den ursprungligen intecknade fastigheten mantal
Trädgårds, vägrade att mottaga särskild inbetalning av kronans andel i
lånet och blott medgav, att detta i sin helhet infriades, fann departementet
den 13 december 1913 skäligt att låta med dödningsåtgärden anstå.

I revisorernas berättelse återgives innehållet i en från fortifikationsdepartementet
avgiven promemoria, rörande inteckningar i lägenheten
Sannahed. Arméförvaltningen får i denna del därutöver allenast erinra,
hurusom departementet i underdånig skrivelse den 17 december 1927 anmält,
att Kumla kommun erbjudit sig att på vissa villkor, vilka syntes
departementet böra godtagas, erlägga slutlikvid för det i berättelsen omförmälda,
till kommunen försålda området, samt av anförd orsak anhållit
om Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande att med Kumla kommun träffa
överenskommelse därom. Eders Kungl. Maj:ts beslut i anledning av denna
framställning har icke kommit fortifikationsdepartementet tillhanda.

Stockholm den 9 januari 1928.

Underdånigst:

FRITZ BAUER. LARS C:son SPARRE. H. de CHAMPS.

LUDVIG WIDELL. AXEL HULTKRANTZ.

L. NORRMAN.

Föredragande.

Bil. 1.

Kungl. arméförvaltningens
ombudsman.

Carl Mörk.

T. P. M.

Såsom tillägg till memorial den 22 december 1927 i anledning av riksdagens
år 1927 församlade revisorers berättelse får jag härmed anföra följande.

^ Fastigheter å Gotland. Enligt köpebrev den 8 mars 1911 angående
,20/io.no mantal Trädgårds har köpeskillingen blivit till fullo gulden dels
medelst övertagande av ansvar för intecknad gäld och dels kontant. Något
köpekontrakt tinnes icke bland handlingarna, men däremot ett den 8 mars
1911 dagtecknat intyg från Gotlands hypoteksförening, att föreningens fordran
uti berörda fastighet då utgjorde 503 kronor 61 öre.

Såsom av ett visst intresse bifogas avskrift av en bland handlingarna
befintlig skrivelse den 5 december 1913 från Konungens befallningshavande
i Gotlands län till kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement, avseende
befriande av förenämnda fastighet från ansvar för inteckningar.

Revisorerna uttala, att beträffande en fastighet synes arméförvaltningen

— in —

hava utbetalat köpeskillingen, utan att villkoret om gravationsfrihet uppfyllts.
Därmed synes vara avsett lägenheten Skjutbanan nr 9 och ett område
om 6.h it 5 hektar, båda avsöndrade från Ytterhiske by. Angående anledningen
är det icke för mig möjligt att uttala någon mening. Jag vill
dock framhålla, att, då avsöndringarna skett från hela Ytterhiske by, den
del av inteckningarna, som kan belöpa på de ifrågavarande lägenheterna
torde vara ringa. Det kan även erinras, att lagfartsförhållandena i fråga
om Ytterhiske by synas vara invecklade, vilket givetvis verkat försvårande,
då det varit fråga om relaxation eller partiell dödning av inteckningar.

Växjö stad. Handlingarna angående kungl. Kronobergs regementes kasernoch
övningsområde äro för närvarande utlånade till den s. k. kasernkommittén.
Så snart handlingarna av kommittén återlämnats, kommer ärendet
att anmälas för fortifikationsdepartementet. Då det är fråga om donationsjord,
torde nämligen ärendet vara av beskaffenhet att behöva underställas
Kungl. Maj:t. I detta sammanhang må vidare framhållas, att 1 kap. 2 §
jordabalken enligt ordalydelsen avser köp och byte. I förevarande fall
torde emellertid, formellt sett, närmast vara fråga om gåva, vadan det alltså
synes vara åtminstone tvivelaktigt, huruvida här sagda bestämmelse är
tillämplig.

Stockholm den 5 januari 1928.

Carl Keiding.

Ombudsmän.

Bil. 1 a).

Till kungl. arméförvaltningens fortifikation sdepartement.

I skrivelse den 8 mars 1913 har Ni anmodat Konungens befallningshavande
att vidtaga åtgärder för att ett hypotekslån, som enligt två inteckningar
besvärade av kronan inköpta umm mantal Trädgårds i Tingstäde
socken, måtte bliva inlöst och inteckningarna därefter dödade. Sedan
Konungens befallningshavande i anledning härav uppdragit åt numera avlidne
kronofogden Wilhelm Cramér att vidtaga åtgärder i angivna riktning,
har t. f. kronofogden i norra fögderiet den 13 november anmält, att Gotlands
hypoteksförening, som emot de i Eder skrivelse angivna två inteckningarna
å tillhopa 9,000 kronor har kvarstående fordran utom i kronans
hemmansdel jämväl i övriga delen av den ursprungligen intecknade fastigheten
“/i,; mantal Trädgårds, vägrar att mottaga särskild inbetalning av
kronans andel i lånet och blott medger, att detta i sin helhet infrias. Enligt
efter gjord direkt framställning erhållet meddelande erfordras vid sådant
förhållande, för att lånet skall kunna dödas i kronans fastighet, att samtliga
övriga delägare medgiva denna åtgärd och emot uppbärande av den
andel i lånet, som skolat falla å denna fastighet, i stället själva för sina
hemmansdelar övertaga ansvaret för hela lånet och därom teckna förbindelse
å de intecknade skuldebreven. Då enligt införskaffat äganderättsbevis dessa
övriga delägare i det ursprungligen intecknade hemmanet utgöra ett tiotal
personer, kan ändamålet endast vinnas genom personliga förhandlingar med
dem, vilka med hänsyn jämväl till att de av hypoteksföreningen innehavda
skuldebreven ej få av annan än deras vederbörande disponeras, icke lämpligen
kunna anförtros åt någon annan än föreningens ombudsman. Denne
har förklarat sig villig att emot ersättning för resor och tidsspillan, som
förslagsvis angivits till 50 å 75 kronor, åtaga sig bestyret härmed.

Med anledning härav får Konungens befallningshavande anhålla om med -

— 112 —

delande, huruvida Ni vidhåller Eder avsikt att låta döda inteckningarna i
kronans fastighet och för sådant fall bemyndigar Konungens befallningshavande
att med hypoteksföreningens ombudsman uppgöra om bestyret härmed
emot ersättning, varom överenskommelse må kunna träffas till belopp,
ej överstigande 75 kronor.

De med Eder skrivelse följande handlingarna samt äganderättsbeviset
närslutas här, men torde i händelse av uppdragets förnyande få återförväntas.

Visby i landskontoret den 5 december 1913.

Bil. 2.

Gustaf V. Roos.

Gustaf Melin.

Kungl. arméförvaltningens
ombudsman.

T. P. M.

i anledning av riksdagens år 1927 församlade revisorers berättelse i vad
denna avser inteckningar i kronans, under förvaltning av kungl. arméförvaltningen
stående fasta egendom.

Undertecknad får härmed, i den mån det torde anses kunna ankomma på
mig att i förevarande avseende avgiva yttrande, anföra följande.

Sedan Kungl. Maj:t på framställning av riksdagens revisorer anbefallt
kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement att senast den 15 oktober
1927 till finansdepartementet inkomma med gravationsbevis rörande lantförsvarets
fastigheter,ordnades efter samråd med vederbörande tjänstemanhosstatsrevisionen
saken på det sätt, att redan befintliga gravationsbevis skulle överlämnas
till statsrevisionen och i övrigt rekvireras sådana bevis, för att
sedermera statsrevisionen tillställas. Efter forcerat arbete av en icke-ordinarie
befattningshavare hos kungl. arméförvaltningen samt en för ändamålet
särskilt engagerad, utanförstående yngre jurist, därvid arbete på övertid
i stor utsträckning måste tillgripas, blevo de ifrågavarande rekvisitionerna
till rådstuvurätter och domhavande expedierade under loppet av söndagen
den 9 oktober. Som bekant pågår för närvarande genomgång och granskning
av lantförsvarets fastighetshandlingar och i sammanhang därmed uppläggande
av en ny fastighetsförteckning. Detta arbete har emellertid visat
sig långt svårare och mera tidsödande än på förhand kunnat beräknas. På
grund härav och till följd därav, att den icke-ordinare befattningshavare,
som erhållit uppdrag i sådant avseende, i stor utsträckning tagits i anspråk
för tjänstgöring å fortifikationsdepartementet, hade arbetet vid tidpunkten
för nu avsedda rekvisitioners uppgörande ej fortskridit synnerligen långt. Det
fanns därför icke annan möjlighet för omförmälda båda personer än att
för rekvisitionerna lägga den befintliga fastighetsboken till grund. Ej heller
medgav den rådande brådskan att genomgå fastighetshandlingarna i detalj
eller att annat än mycket flyktigt verkställa kollationering av rekvisitionerna.
Det torde under sådana förhållanden vara förklarligt, därest i något fall
något misstag eller förbiseende ägt rum, synnerligast som det vid rekvisitionerna
var fråga om ett mycket stort antal fastigheter. Då det visat sig,
att fastighetsboken ej alltid är fullständig, följer därav, att man måste räkna
med, att det finnes fall, då gravationsbevis ej blivit rekvirerade. Detta är
i så fall en oundgänglig följd av de rådande förhållandena. Jag vill

emellertid i detta sammanhang erinra därom, att i de skriftliga riktlinjer,
som av mig utarbetats för den tjänsteman, som är sysselsatt med arbetet
att genomgå och granska fastighetshandlingarna, även frågan om anskaffande
av gravationsbevis uppmärksammats. Sådana böra givetvis finnas i fråga om
alla fastigheter, och avsikten bar från början varit, att, därest det skulle
visa sig, att någon fastighet var besvärad av inteckning, åtgärder skulle
vidtagas för att söka få fastigheten gravationsfri.

Såsom förut nämnts, blevo de befintliga gravationsbevisen utsorterade.
Enligt uppgift av förenämnda båda personer följde dessa vid utsorteringen
ordningen i fastiglietsboken. Dessa gravationsbevis, till antalet omkring 430,
samlades arméfördelningsvis i särskilda buntar och genomdrogos samt överlämnades
omedelbart till statsrevisionen. Dä det antogs, att statsrevisionens
tjänstemän önskade så snart som möjligt hava tillgång även till de rekvirerade
gravationsbevisen, överlämnades dessa till statsrevisionen undan för
undan, i den mån bevisen inkommo hit — bevisen hava av mig tillställts
fortifikationsdepartementet huvudsakligen i fem särskilda omgångar, första
gången med memorial den 14 oktober och sista gången med memorial den 7
november detta år. Antalet av de sålunda rekvirerade gravationsbevisen
har uppgått till sammanlagt cirka 415. Antalet av de omedelbart överlämnade
gravationsbevisen utgör således mer än hälften av hela antalet
gravationsbevis. Slutligen får jag erinra därom, att den år 1926 av fortifikationsdepartementet
avgivna förteckningen å lantförsvarets fastigheter
blott avser de fastigheter, som förvärvats från år 1900, men att lantförsvaret
disponerar ett stort antal fastigheter, vilka förvärvats före sagda
tidpunkt.

Revisorerna anföra, att i ett fall till följd av dröjsmål med lagfartsansöknings
ingivande en fastighet under mellantiden blivit belastad med
penninginteckning. Den ifrågavarande fastigheten är lägenheten Sundbyfortet
nr 1, om 0.1 765 hektar, avsöndrad från ett mantal Sundby och ett
mantal Gladö i Huddinge socken. De ifrågavarande inteckningarna äro beviljade
i stamfastigheterna. Orsaken till att desamma kommit att belasta
lägenheten Sundbyfortet nr 1 är följande. Lägenheten i fråga utgör en av
åtskilliga smärre fastigheter i Stockholms omgivningar, vilka i slutet av
år 1914 eller början av år 1915 skänktes till staten i och för det s. k.
Stockholms fasta försvar. Åtskilliga av dessa fastigheter hava vållat mycket
besvär, då det gällt att å desamma erhålla lagfart, oftast beroende på,
att de upprättade kartorna visat sig vara felaktiga. Handlingarna angående
ifrågavarande lägenhet överlämnades till ombudsmannen den 1 augusti
1917. Samma dag avläts av tjf. ombudsmannen skrivelse till domhavanden
i Södertörns domsaga med begäran om lagfart för kronan å lägenheten.
Fråga var emellertid om en avsöndring, och enligt 6 § 3 mom. av kungl.
förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom
må i sådant fall lagfart ej beviljas, förrän fastställelse å avsöndringen meddelats.
Då i förevarande fall avsöndringen ej var fastställd, har uppenbarligen
handlingarna av domliavanden återställts till ombudsmannen med
tillkännagivande, att det ej tjänade något till att söka lagfart, då ju ansökningen
blott kunde bliva förklarad vilande, utan att fastställelse av avsöndringen
först borde erhållas, ty den 10 september 1917 har tjf. ombudsmannen
i sistnämnda avseende tillskrivit Konungens befallningsliavande i
Stockholms län. Lagfartsansökningen fullföljdes därefter i sinom tid. Emellertid
söktes och beviljades den 29 augusti 1917 uti stamfastigheterna de
ifrågavarande inteckningarna, vilka alltså kommo att belasta även den av 8

— Rev.-berättclse ang. statsverket för år 1927. III.

— 114 —

söndrade lägenheten. Åtgärder komma i detta liksom i övriga liknande
fall att vidtagas för att få de ifrågavarande inteckningarna dödade i vad
de besvära lägenheten.

Ett markområde om cirka 382 tunnland i Växjö. Vad angår detta område
tillskrev jag den 16 juli 1914 enligt uppdrag av fortifikationsdepartementet
magistraten i Växjö med anhållan, att magistraten ville ombesörja,
att kronan erhölle lagfart därå. Såsom svar härå ingick den 24 i samma
månad en skrivelse från stadens borgmästare, innehållande i huvudsak, att,
då enligt kontraktet mellan staden och kronan staden förbehållit sig rätt
att, därest det upplåtna området framdeles icke skulle komma att användas
för avsett ändamål, vinna området åter med undantag dock av kaserntomten,
samt detsamma i allt fall bestode av donationsjord, lagfart å området
i fråga icke kunde meddelas. Efter skriftväxling med drätselkammaren i
Växjö återställdes samtliga handlingar i ärendet av mig med memorial
den 15 maj 1915 till fortiflkationsdepartementet.

Vad slutligen beträffar den s. k. Skjutsstallyckan och den s. k. Beritta
Gurrislyckan, så har det vid nu verkställd undersökning av fastighetsboken
visat sig, att beträffande den sistnämnda av dessa båda fastigheter i hoken
finnes anteckning, att densamma överlåtits till Malmö stad enligt kungl.
brev den 10 juni 1910. Möjligen har under den rådande brådskan denna
anteckning förbisetts av den, som uppgjorde rekvisitionen å gravationsbevis
rörande Malmö. Det kan dock även hända att, då tiden ej medgav att
eftersöka det kungl. brevet, det ansetts säkrast att i rekvisitionen medtaga
fastigheten för den händelse möjligen någon del av densamma fortfarande
skulle tillhöra kronan. Vad åter angår den förstnämnda fastigheten, så har
densamma icke upptagits i fastighetsboken, vilket även lärer vara alldeles
riktigt, då fastigheten överlåtits till Malmö stad långt före fastighetsbokens
uppläggande. Förklaringen till att fastigheten upptagits å rekvisitionen av
gravationsbevis är den, att kronan å sagda fastighet jämte en fastighet om
52 tunnland 26.6 kappland av den s. k. Västra betesmarken å Malmö stads
område — vilken fastighet återfinnes i fastighetsboken — erhållit laga fasta
den 13 september 1869. Då fastigheten 52 tunnland 26.6 kappland är så
allmänt angiven och lagfarten så gammal som år 1869, har det tydligen
av den, som uppgjorde rekvisitionen, ansetts säkrast att gå tillbaka till fastebrevet.
Därvid har han funnit jämväl den s. k. Skjutsstallyckan samt, när
han i rekvisitionen upptog fastigheten 52 tunnland 26.6 kappland, ansett
det vara riktigast att jämväl medtaga Skjutsstallyckan.

Stockholm den 22 december 1927.

Carl Keiding,

Ombudsmän.

Marinförvaltningens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 116 och
143, § 38.

Underdånigt utlåtande.

Marinförvaltningen får, utöver vad ämbetsverket i denna fråga anfört
till riksdagens revisorer, endast tillägga, att marinförvaltningen med hänsyn
till den möjliga om ock osannolika händelsen att kronan skulle komma
att få vidkännas utgift för något av de intecknade beloppen fäst advokat -

115 -

fiskalens uppmärksamhet på angelägenheten att bevaka kronans rätt gentemot
dem, som äro för förhållandet ansvariga.

I ärendets handläggning deltagande: undertecknad chef, Boalt, föredragande,
Lindbeck, Eklund och Frumerie.

Stockholm den 5 januari 1928.

Underdånigst

På kungl. marinförvaltningens vägnar:

J. SCHNE1DLER.

Johan Nilson.

Flygstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 120 och
144, § 38.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 16 december 1927 har flygstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande över vad riksdagens senast församlade revisorer i sin
berättelse över verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning yttrat rörande inteckningar i
kronans fasta egendom, såvitt angår flygstyrelsens förvaltningsområde.

Revisorerna hade härvid anmärkt, att flygfältet vid Hägernäs besvärades
av inteckningar till ett belopp av sammanlagt 80,000 riksdaler banco. Enligt
revisorernas mening borde åtgärder för dessa inteckningars dödande snarast
möjligt vidtagas.

I anledning härav får flygstyrelsen i underdånighet anföra följande:

Den av revisorerna avsedda fastigheten eller den från två mantal Hägernäs
nr 1 och 2 i Täby socken, Södra Roslags domsaga, avsöndrade lägenheten
Hägernäsområdet l1 eller Hägernäsområdet nr 1, inköptes för kronans räkning
av marinförvaltningen genom köpekontrakt den 5 februari 1919 från överstekammarherren
m. m. greve Magnus Brahe, därvid i kontraktet stadgades,
bland annat, »att de inteckningar, som besvärade inköpta lägenheten, skulle
genom köparens försorg utan något besvär för säljaren dödas, dock att
säljaren förbunde sig att underteckna för ändamålet erforderliga ansökningshandlingar
och medgivanden. Kostnaderna för dödningsåtgärderna skulle
gäldas av köparen».

Sedan flygvapnet den 1 juli 1926 uppsatts ställdes genom föreskrift i
nådigt brev den 30 juli 1926, d. nr 2737, ifrågavarande fastighet Hägernäsområdet
11 under vård och förvaltning av flygstyrelsen, och överlämnades i
anledning härav till styrelsen i marinförvaltningen förvarade till fastigheten
hörande åtkomsthandlingar. Härvid upplyste emellertid marinförvaltningen
styrelsen icke om, att de i köpekontraktet omnämnda dödningsåtgärderna
ännu ej blivit vidtagna. Sedan styrelsen numera blivit uppmärksamgjord
härå, har styrelsen satt sig i förbindelse med överstekammarherren, greve
Brahe, och under åberopande av köpekontraktets bestämmelser härutinnan
anhållit om hans medverkan till dödning av de i revisorernas berättelse
angivna inteckningarna, av vilka två äro meddelade i hälften av Rydboholms
gård med underlydande, däribland förberörda stamfastighet, två mantal
Hägernäs nr 1 och 2, och en tredje inteckning i hela Rydboholms gård,

— 116 —

såvitt de besvära Hägernäsområdet l1. Till svar härå har greve Brahe
meddelat, att samtliga de penninginteckningar, som besvärade hans egendom
Rydboholms gård blivit av honom inlösta, därav den sista den 30 juni
1927.

På grund härav har flygstyrelsen anledning antaga, att efter ytterligare
hänvändelse, som styrelsen har för avsikt att göra hos greve Brahe, något
hinder ej skall möta med verkställande inom den närmaste tiden av de av
revisorerna påpekade dödningsåtgärderna.

I ärendets handläggning hava deltagit undertecknad chef, Liibeck, Lychnell,
Fjällbäck och Fogman, föredragande.

Stockholm den 10 januari 1928.

Underdånigst

På flygstyrelsens vägnar:

KARL AMUNDSON.

Ernst Fogman.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens -

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 124
och 149, § 38.

TillKonungen.

Anbefalld avgiva yttrande över vad i statsrevisorernas berättelse yttrats
rörande inteckningar i kronans fasta egendom såvitt angår väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förvaltningsområde får styrelsen i underdånighet
anföra följande.

Vad först beträffar revisorernas erinran, att i fråga om Glommens fiskehamn
av förbiseende icke tillsetts att i förbindelsen från intressenterna
kommit att intagas den sedvanliga bestämmelsen om överlämnandet av
det till fiskehamn avsedda området gravationsfritt, vill styrelsen framhålla,
att riksdagen såsom villkor för anslags beviljande endast uppställt
att hamnområdet skall kostnadsfritt överlämnas till statsverket.

I överensstämmelse härmed formulerades förbindelsen angående Glommens
hamn.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutsatte härvid och anser fortfarande,
att uttrycket »kostnadsfritt överlämnas» innebär, att område
skall överlämnas gravationsfritt, men har styrelsen för undvikande av
missförstånd förtydligat senare förbindelser genom att tillägga ordet »gravationsfritt».

Revisorernas uppfattning, att det är en olägenhet att en del mark, som
tagits i anspråk för statens fiskehamnsbyggnader, för närvarande är belastad
med gäld, är utan tvivel riktig, men den ekonomiska betydelsen
härav är obetydlig, då marken i fråga vanligen har mycket litet eller intet
värde och hamnens nyttjande för sitt ändamål icke genom inteckningarnas
befintlighet torde hindras.

I alla händelser vill styrelsen tillse, att hamnområdena i enlighet med

— 117 —

avgivna förbindelser snarast möjligt frigöras från de dem belastande in
teckningarna.

Anledningen till dröjsmålet med markområdenas frigörande från inteckningar
torde huvudsakligen ligga i själva tillvägagångssättet vid an
slags beviljande till och igångsättningen av ifrågavarande hamnbyggnader.
Efter utredningar under åren 1906—1909 av fiskehamnskommissionen
beslöt riksdagen åren 1911—1912—1913 att en mängd fiskehamnar skulle
byggas, men beslöt sedermera under åren 1923—1924 väsentliga inskränkningar
i byggnadsprogrammet. Även därefter hava ändringar i byggnads
programmet blivit gjorda. Då ovisshet således varit rådande om, huru
vida en hamn skall komma till stånd eller ej, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
icke rimligtvis kunnat vidtaga några åtgärder för markförvärv,
förr än penningar blivit av riksdagen beviljade till hamnen i fråga och
slutgiltig plan blivit av Eders Kungl. Maj:t fastställd. Först härefter
har styrelsen med Eders Kungl. Maj:ts medgivande börjat arbetena, efter
det förbindelse om markupplåtelser, lagfart och befrielse från inteckningar
av vederbörande intressenter — vanligen kommuner eller municipalsamhällen
— avlämnats. Dessa förbindelser hava, då det gäller statsunderstödda
hamnar under de senaste åren gjorts mera omfattande och
numera före arbetenas påbörjande ersatts med kontrakt. Då erfarenheten
visat, att det ofta tager flera år för äganderättsförhållandenas ordnande,
kan det icke vara lämpligt att uppskjuta arbetena till den tid, då detta
genomförts, varigenom hela verksamheten skulle förryckas, utan det torde
vara nödvändigt att fortsätta på den inslagna vägen att utföra hamnarbetena,
så snart anslag blivit beviljade, samt att med stöd av förbindelser
ordna markfrågorna, så snart förhållandena det medgiva.

Tidsutdräkten torde ej kunna minskas genom några styrelsens ytterligare
åtgärder, utöver påminnelser och hjälp till vederbörande intressenter,
då styrelsen på förbindelserna icke kan grunda någon rätt att lagfara
eller från inteckningar befria hamnområdena, utan dessa åtgärder måste
åligga intressenterna — i regel kommun — vilka i första hand hava att
förvärva nödig mark.

Ett bättre och om möjligt enklare ordnande av markfrågorna vid allmänna
arheten, än som av ålder varit vanligt, har sedan länge varit ett
önskemål. För järnvägarna är denna fråga ordnad genom lag den 15 oktober
1880. För vägar torde motsvarande bestämmelser saknas. För hamnar
och farleder hava bestämmelser tidigare saknats, men bland villkoren
om statsbidrag till fiskehamnar finnas numera vissa föreskrifter, vilka enligt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga förslag av 3 november
1926 böra ändras samt göras tillämpliga även å handelshamnar och farleder.
I samband härmed torde även frågan om hamnområdenas befrielse
från inteckningar höra ordnas på tillfredsställande sätt.

Stockholm den 29 december 1927.

Underdånigst:

FR. ENBLOM.

(i. C. UINDENCRONA. (.ARI. J INSULANDER.

— 118 —

Vattenfallsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revitorers uttalande del I, sid. 128 och
151, § 38.

Till Konungen.

I skrivelse den 16 december 1927 kar Eders Kungl. Maj:t anbefallt
vattenfallsstyrelsen att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens
revisorer anfört angående inteckningar i kronans fasta egendom.

I anledning härav får vattenfallsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Det är riktigt, att vattenfallsstyrelsen icke varit skyldig att utbetala
köpeskillingen för hemmansdelen Vbo» mantal Oppåsen nr 1 i Fors socken,
innan säljaren med gravationsbevis styrkt, att fastigheten varit fri från
penninginteckningar. Det förbiseende, som i detta avseende ägt rum, har
emellertid icke medfört och kommer med all sannolikhet ej heller att medföra
någon förlust för statsverket.

Det torde för övrigt böra framhållas, att det anmärkta förbiseendet upptäcktes
på vattenfallsstyrelsens administrativa byrå 1923, varvid åtgärder
omedelbart vidtogos att rätta felet. Medgivande till relaxering av inteckningarna
lämnades villigt av vederbörande banker, men genomförandet av
åtgärden uppsköts av kostnadshänsyn till nästa inteckningsförnyelse. Då
ägarna till några, av samma inteckningar besvärade fastigheter, icke lämnat
sitt medgivande, kunde emellertid icke åtgärden vidtagas vid detta
tillfälle, såsom styrelsens avsikt varit. Vattenfallsstyrelsen hyser dock
gott hopp om att utan större tidsutdräkt kunna genomföra de önskvärda
relaxeringarna.

_När revisorerna rörande vissa av tertiärstationerna uttala, att relaxering
av de inteckningar, som besvära dessa fastigheter, bör av vattenfallsstyrelsen
påskyndas, bibringas man givetvis den uppfattningen, att något
härutinnan brustit från styrelsens sida. Detta är ingalunda fallet. Utgår
man från, att framdragandet av elektriska kraftledningar icke bör fördröjas
av relaxeringsåtgärder, synes det vara förklarligt, att det bland det
stora antal fastigheter, som tagits i anspråk för dylikt ändamål, skall
finnas sådana, beträffande vilka svårigheterna att frigöra stamfastighetens
inteckningar skola vara både betydande och förenade med tidsutdräkt
att övervinna. En granskning av de akter, som röra dessa förvärv,
torde utvisa, att vattenfallsstyrelsen icke lämnat sig någon möda ospard
att utan dröjsmål få en relaxering till stånd.

Revisorerna finna det anmärkningsvärt, att i några fall åtskillig tid
förflutit från det fastigheten börjat bebyggas och till dess fångeshandling
upprättats. Även där sådan tidsutdräkt förekommit, är likväl orsaken
icke den av revisorerna angivna eller ett mindre gott samarbete mellan
styrelsens olika avdelningar. Att det här dragit ut på tiden med köpeavtalens
undertecknande, är något, varför styrelsen icke kan göras ansvarig.
I ett fall har det berott på lantmätares underlåtenhet att inom
rimlig tid slutföra mätningsförrättning. I andra fall åter hava säljare,
oaktat någon meningsskiljaktighet icke rått, uraktlåtit besvara brev eller
återställa till dem överlämnade kontraktsförslag. Vattenfallsstyrelsen
vill även understryka, vad styrelsen i detta sammanhang hos revisorerna
anfört, nämligen att det i kraftkontrakten intagits en bestämmelse, avsedd

— 11!)

att, 6å länge tomtköpet ännu icke hunnit slutföras, skydda styrelsen för
all''den förlust, som eventuellt skulle kunna drabba vattenfallsstyrelsen såsom
ägare till den å tomten uppförda transformatorstationen.

Stockholm den 4 januari 1928.

Underdånigst:

FR. V. HANSEN.

l R. MALM.

Kammaradvokatfiskals ämbetets -

Axel Lindgren.

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 132
och 153, § 38.

TillKonungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 16 december 1927
anbefallt kammaradvokatfiskalsämbetet att avgiva utlåtande med anledning
av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats
rörande inteckningar i kronans fasta egendom, såvitt anginge advokatfiskalsämbetets
handliavande av sådana, får ämbetet med remissaktens
återställande i underdånighet anföra följande.

Redan i skrivelse den 12 december 1927 till nämnda revisorer har ämbetet
framhållit, att, då ämbetet i sitt memorial den 11 oktober 1927 anfört
att »det kan sålunda sägas att samtliga fastigheter, omformalda i
ämbetets ur diarierna avförda äganderättsärenden, icke behäftas av intecknade
gravationer», ämbetet givetvis icke avsåg sådana undantagsfall,
d.å Eders Kungl. Maj:t, föreskrivit att inteckning i någon kronans fastighet
icke skall inlösas eller inteckningshandlingarna överlämnats till kronan
vid kronans förvärv av fastigheten (ägarehypotek). Med citerade yttrandet
har ämbetet sålunda velat framhålla att ämbetet icke ur diarierna
avför ett äganderättsärende, innan förhållandena med fastighetens gravationer
befunnits vara i behörigt skick.

Däremot är det givetvis en lämplighetsfråga, ehuru såvitt ämbetet kan
förstå av underordnad om ens någon praktisk betydelse, huruvida till kronan
såsom ägarehypotek överlämnade inteckningar böra dödas. Att sa
icke skett lärer därjämte bero på att frågan om ämbetets behörighet till
dylik åtgärd icke ansetts alldeles klar. Vidare kan här anmärkas, att som
ett krav enligt skuldebrev å kronan är lika säkert vare sig inteckning darför
ägt rum eller ej, det icke är nog med inteckningens dödning utan erfordras
därjämte att själva skuldebrevet förstöres.

Vidkommande anmärkta förhållandet med en inteckning i lagenheten
Åskilje 218 må anföras att på grund av andra brådskande ämbetsuppgifter
åtgärd för inteckningens dödning måst något anstå, vilket kunnat äga
rum så mycket mer som någon kronans rätt därigenom knappast behövt
äventyras. Numera och långt innan nådiga remissen å revisorernas anmärkningar
kommit ämbetet tillhanda har ifrågavarande åtgärd blivit
vidtagen.

Stockholm och kammaradvokatfiskalskontoret den 10 januari 1928.

Underdånigst:

JOHN BJARME.

— 120 —

Universitetskanslersämbetets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 134
och 156, § 38.

Till Konungen.

Med åberopande av vad de i ärendet hörda akademiska myndigheterna
enligt bilagda två protokollsutdrag anfört, hemställer jag i underdånighet,
att statsrevisorernas ifrågavarande anmärkning icke måtte föranleda någon
åtgärd.

Stockholm den 11 januari 1928.

Underdånigst:

ERNST TRYGGER.

Bil. 1.

Otto Croneborg.

Större akademiska konsistoriet.

Med anledning av förestående remiss får det större akademiska konsistoriet
med åberopande av vad universitetets drätselnämnd i ärendet anfört
enligt bilagda utdrag av dess protokoll hemställa, att revisorernas ifrågavarande
anmärkning icke måtte föranleda någon åtgärd.

Uppsala den 7 januari 1928.

På det större akademiska konsistoriets vägnar:

Ludvig Stavenow.

Bil. la.

H. Sjöberg.

Utdrag av större akademiska konsistoriets i Uppsala protokoll
den 7 januari 1928.

§ 6.

Sedan genom remiss av den 19 december 1927 konsistoriet anmodats att
till kanslern för rikets universitet inkomma med yttrande i anledning av vad
i översänt transsumt av riksdagens revisorers berättelse av revisorerna yttrats
rörande inteckningar i kronans fasta egendom såvitt anginge Uppsala
universitet, samt universitetets drätselnämnd anmodats i ärendet avgiva
yttrande, hade från drätselnämnden inkommit följande yttrande:

''Utdrag av Uppsala universitets drätselnämnds protokoll den 4
januari 1928.

§ 1.

Sedan till drätselnämnden remitterats riksdagens revisorers skrivelse rörande
dödande av vissa inteckningar, i vilken skrivelse revisorerna förklarat såsom
niening att universitetet borde för avlägsnande av varje riskmoment låta
döda i vissa universitetets fastigheter fastställda inteckningar, som universitet
självt innehade och nu förvarade i sitt kassavalv, hade t. f. akademiräntmästaren
i ärendet avgivit följande yttrande:

— 121 —

»Till större akademiska konsistoriet.

Anbefalld att inkomma med yttrande över härmed återgående remiss vari
statsrevisorerna såsom sin mening uttalat, att universitetet bör för avlägsnande
av varje riskmoment låta döda vissa inteckningar som universitetet
självt innehar och nu förvarar i sitt kassavalv, får jag vördsamt anföra
följande.

Inteckningarna i fråga äro 4 stycken, nämligen dels tre i fastigheten
Hammarby nr 1 i Björklinge socken och dels en i fastigheterna österby och
Västerby i Ålands socken. Det torde i detta sammanhang böra påpekas,
att övriga i remisshandlingarna omförmälda inteckningar i universitetets
fastigheter, nämligen i Kamphav n:ris 5 och 6 samt Fågelsången nr 1, icke
inlösts av universitetet. Med Kungl. Maj:ts medgivande äro desamma fortfarande
belånade, och ingen som helst anledning förefinnes att nu inlösa
dem, helst som lånen löpa med en låg räntefot, i vissa fall understigande
5 procent.

Vad nu beträffar ovan förut nämnda 4 inteckningar äro de ej utställda
av universitetet utan av föregående ägare till respektive fastigheter, och universitetet
har naturligen aldrig å dem påtecknat något övertagande av betalningsansvaret.
Tvärtom äro inteckningarna, såsom också i remisshandlingarna
angives, försedda med påteckning om makulering. . På vad sätt
dessa 4 makulerade inteckningar i universitetet tillhöriga fastigheter skulle
innebära något riskmoment, där de, fullständigt värdelösa, ligga förvarade
i räntkammarens kassavalv, har jag svårt att fatta. Men om det skulle
anses önskvärt, att desamma formligen dödas i stället för att så småningom
självdö, är ju den därmed förenade kostnaden mycket måttlig, och universitetet
torde sakna anledning att motsätta sig en dylik åtgärd.

Uppsala den 30 december 1927.

Vördsamt

Thoralf Fries.»

Drätselnämnden beslöt, under åberopande av vad t. f. räntmästaren i
ärendet anfört förklara, att den ifrågavarande av revisorerna påtalade risken
icke torde kunna anses föreligga och att den av revisorerna föreslagna åtgärden
följaktligen icke kunde anses vara av behovet påkallad.

Utdrag av protokollet skulle till det större akademiska konsistoriet expedieras.

Ur protokollet:

Carl Häaaavist.’

Efter föredragning härav beslöt konsistoriet att med åberopande av vad
drätselnämnden i ärendet sålunda anfört hemställa, att revisorernas ifrågavarande
anmärkning icke måtte föranleda någon åtgärd.

Professor C. A. Reuterskiöld åberopade följande särskilda yttrande:

»Då universitetets fastigheter icke äro kronans, utan universitetets privata
egendom, faller deras förvaltning icke under statsrevisorernas granskning.
Anmärkningen bör därför icke föranleda annat yttrande från konsistoriet
än en erinran om detta faktiska rättsförhållande.»

Konsistoriets beslut skulle åtecknas remissakten med bifogande av utdrag
av konsistoriets i ärendet förda protokoll.

Ärendet förklarades omedelbart justerat.

Ur protokollet:

H. Sjöberg.

— 122 —

Kungl. Maj:ts befallningshavandes
i Västerbottens län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 134
och 154, § 38.

Till Konungen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts nådiga resolution den 16 december 1927 anmodad
avgiva underdånigt utlåtande över gjorda uttalanden av riksdagens
revisorer med anledning av alt vissa för kronans räkning inköpta fastigheter
inom Västerbottens län icke vore gravationsfria får Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande i underdånighet anföra följande.

Den inteckning å 400 kronor, som enligt revisorernas förmenande finnes
i lägenheten Umgransele l13, har redan den 2 maj 1921 dödats, såvitt
den besvärar denna lägenhet. Orsaken till att detta ej kommit att inflyta
i det för revisorerna tillgängliga gravationsbeviset är att vid anteckning
i inteckningsboken om nämnda dödningsåtgärd lägenhetens jordregisterbeteckning
felaktigt angivits. Bevis om dödningsåtgärden finnes
numera, hos Eders Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium. Eders
Kungl. Maj: ts befallningshavande finner därför att revisorernas anmärkning
beträffande denna lägenhet icke erfordrar förklaring från Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavandes sida.

Av de Övriga fem fastigheter, varom här är fråga, utgöras fyra stycken
av s. k. ströängar. Köpeskillingarna för dessa lägenheter äro högst 1,000
kronor och lägst 50 kronor 85 öre samt i medeltal 350 kronor. De av kronan
förvärvade fastigheterna äro således i allmänhet av ringa värde.

Såsom i anmärkningsakten framhålles har i regel vid inköp för kronans
räkning av ströängar hembud från vederbörande markägare förelegat.
Efter utredning genom revirförvaltare och överjägmästare har Eders
Kungl. Maj:ts domänstyrelse överlämnat ärendet till Eders Kungl. Maj:t,
varefter Eders Kungl. Maj:t i nåder medgivit att domänstyrelsen finge
för kronans räkning inköpa ströängen mot begärda köpeskillingen och under
villkor bland annat att ängen såldes fri från inteckningar för fordran
och födoråd samt att köpeskilling erlades av kronan så snart lagfart å
fånget erhållits. Därefter har domänstyrelsen till Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande överlämnat upprättat köpekontrakt å fånget samt
övriga därtill hörande handlingar samt hemställt att Eders Kungl. Majrts
befallningshavande måtte avsluta köpet och genom dess lagfarande befästa
kronans äganderätt till den inköpta ströängen.

Sedan ströängen därefter genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes
försorg på grund av köpekontraktet såsom jorda vsöndring avskilts
från stamhemmanet och lagfart å lägenheten meddelats kronan, har Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande enligt föreskrift i kontraktet utbetalt
köpeskillingen samt, därest stamhemmanet besvärades av inteckning för
fordran och födoråd, vidtagit till buds stående medel för dödande av inteckningarna,
såvitt de besvärade avsöndrade lägenheten, varefter samtliga
handlingar till Eders Kungl. kammarkollegium överlämnats. Därvid
har i några fall icke kunnat förhindras att lägenheter redovisats såsom
icke gravationsfria. Enligt Eders Kungl. Majrts befallningshavandes förmenande
har det dock ålegat Eders Kungl. Majrts kammarkollegium att

— 12.‘!

därefter, där så ansetts erforderligt, på grund av köpekontraktets bestäm
melser vidtaga laga åtgärd mot vederbörande säljare för bevakande av
kronans rätt ock intressen i förevarande avseende.

Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande kar sig ock bekant att kammarkollegium,
sedan handlingarna dit redovisats, du nämnda fastigheter
fortfarande besvärades av inteckning, vidtagit åtgärder lör dess dödande,

såvitt fastigheten därav besvärades.

Mot handläggningen av dessa ärenden i vad på Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
ankommit, riktar sig i anmärkningsakten riksdagens revisorer,
varvid de framhålla, att Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande
vid avslutande av köp rörande ilragavarande lustigheter icke tiliseit, att

de förvärvade fastigheterna i enlighet med Eders Kungl. Ma.j:ts beslöt
varit fria från inteckning.

Eders Kungl. Ma.jits befallningsliavande kan icke underlåta i underdånighet
framhålla, att anmärkningen är synnerligen knapphändigt formulerad.
Den lämnar i allt fall ej besked, huru Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
enligt revisorernas förmenande uti ifrågavarande avseende
rätteligen bort förfara. Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande bär på
grund härav ej heller kunnat sätta sig in i revisorernas tankegång. Dock
har Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande ej kunnat värja sig för misstanken,
att revisorerna förbisett den viktiga omständigheten, att fastigheterna,
innan de av kronan förvärvats, icke voro självständiga kamerala
enheter, utan först genom köpeavhandlingens utfärdande och deras fastställande
såsom jordavsöndring avskilts från stamhemmanen, varefter
möjlighet för deras lagfarande och dödande av stamlienimanets inteckningar,
i den mån fastigheterna därav besvärades, inträtt. Ty ej äro väl
revisorerna av den åsikten, att stamhemmanen hade bort göras gravationsfria,
innan försäljning av ifrågavarande fastigheter skett, då kostnaderna
för detta dödningsförfarande väl kunnat överstiga hela köpeskillingen. Ej
heller kan det vara revisorernas mening, att det ålegat Eders Kungl. Maj:ts
befallningsliavande att innan annan åtgärd från Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavandes sida vidtogs, undersöka, huruvida stamhemmanen
voro gravationsfria samt, där så ej vore fallet, tillse att köpet ej fullföljdes.
Om eu sådan undersökning ansetts erforderlig hade den naturligtvis
ej bort vidtagas av Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande utan långt
tidigare under ärendets handläggning.

Utöver av Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande använda förfaringssättet
synes det Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande icke finnas någon
framkomlig väg att göra de förvärvade fastigheterna gravationsfria.

Beträffande den av kronan till bostad åt kronojägaren i Gunnarbäckens
bevakningstrakt förvärvade lägenheten Brännholm 1* gäller i huvudsak
vad som ovan av Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande i underdånighet
anförts angående de fyra av ströängar bestående fastigheterna. Köpeskillingen
för denna fastighet. 1,020 kronor, har doek i första hand guldits
av vederbörande revirförvaltare, som sedan av Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande
genom anordning den 28 april 1927 erhållit ersättning
härför, varjämte upprättade köpekontraktet beträffande denna fastighet
försetts med Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes åtecknade godkännande,
vilket icke är fallet med avseende å de övriga fastigheterna.

Den inteckning, som besvärar denna fastighet ocli stamfastigheten 3/i:s
mantal Brännholm nr 1, är en penninginteckning å 500 kronor. Enligt vad
vederbörande landsfiskal upplyst har inteckningen med största sannolik

— 124 —

het förstörts. Inteckningen, som senast förnyades den 29 november 1919,
torde därför ej komma att vidare förnyas.

Emellertid har säljaren av denna fastighet avgivit särskild med
borgen försedd förbindelse att svara för den skada, som på grund av att
fastigheten ej kunnat säljas gravationsfri kan komma att tillskyndas kronan.
Förbindelsen, som här i avskrift bifogas, kommer Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande att översända till kammarkollegium.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande får under hänvisning till vad
ovan anförts i underdånighet såsom sin åsikt framhålla att riksdagens revisorer
i det avseende, varom här är fråga, icke anfört någon omständighet,
som kan anses utgöra befogad anmärkning mot av Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande vidtagna ämbetsåtgärder.

Umeå i landskontoret den 10 januari 1928.

Underdånigst:

NILS G. RINGSTRAND.

ELOF HUSS.

Bil.

Undertecknad, Arvid Jonsson, som från mitt hemman ''/m mantal
Brännholm nr 1 i Stensele socken till Kungl. Maj:t och kronan försålt
lägenheten Brännholm l5 till tomt för kronojägareboställe för Gunnar -bäckens bevakningstrakt inom Mellersta Stensele revir, å vilken lägenhet
Kungl. Maj:t och kronan erhållit lagfart den 4 maj 1926, ikläder mig härigenom
personligt betalningsansvar för den hemmanet och lägenheten
graverande inteckningen å femhundra kronor, som senast förnyats den
29 november 1919, för den händelse inteckningen i fråga, vilken på obe
kant sätt förkommit och därför icke kunnat dödas, skulle tillrättakomma
och göras gällande mot Kungl. Maj:t och kronan. Genom denna förbin
delse åtager jag mig jämväl att hålla Kungl. Maj:t och kronan fullständigt
skadeslös för alla de kostnader, som kunna uppkomma på grund därav att
kronans ifrågavarande lägenhet icke kunnat göras gravationsfri, försäkras.

Brännholm per Storuman den 3 januari 1928.

Arv. Jonsson.

Bevittnas:

Vikt. Johansson. Elsa Jakobsson.

.För fullgörandet av förestående förbindelse gå undertecknade, en för
båda och båda för en, i full borgen såsom för egen skuld, försäkras.

Storuman den 3 januari 1928.

Georg Stenvall. G. E. Jonsson.

Bevittnas:

P. Norberg. Tilda Persson.

Att såväl hemmansägaren Arvid Jonsson i Brännholm som hans löftes
män hemmansägarna G. E. Jonsson i Norrdal och Georg Stenvall i Storuman,
Stensele socken, anses var för sig fullt vederhäftiga för fullgörandet
av förestående förbindelse, betygas.

Stensele landsfiskalskontor den 4 januari 1928.

Lösen en krona.

W. Aström.

Lotsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 136
och 136, § 38.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 16 december 1927 har lotsstyrelsen fått sig anbefallt
att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer, enligt vid remissen fogat transumt av deras berättelse,
yttrat, rörande inteckningar i kronans fasta egendom, så vitt anginge lotsstyrelsens
förvaltningsområde. Till åtlydnad härav får lotsstyrelsen i underdånighet
anföra följande. . , .

Enligt till revisorerna överlämnade gravationsbevis och en med ledning
av dessa bevis upprättad, vid remissen fogad tablå häfta nedan angivna
lotsverkets fastigheter för penninginteckningar till följande belopp, nämligen: -

tomten för Fjärdgrundets fyr

» » Berguddens »

» » Segerstads »

» » Gällnöports »

» » Erikörens lotsuppassningsställe

» » Yttre Svartörens stenkummel

för kronor 2,000 med ränta

» » 1,000 » »

» » 8,500 » »

» » 4,000 » »

» » 4,600 » » samt

» » 3,500 » »

Fjärdgrundet (Obbola socken, Västerbottens län).

Enligt beslut av vederbörande expropriationsnämnd den 24 maj 1907
ålades lotsverket att för det exproprierade skäret till Obbola byamän utbetala
500 kronor den 1 juli 1907. Den 31 december 1907 meddelade Kungl.
Maj:ts befallningshavande i Västerbottens län resolution å det exproprierade
områdets avsöndrande från stamhemmanen.

Gravationsbevis rörande skäret utfärdades den 10 december 1908 av vederbörande
domhavande. , . „

I detta gravationsbevis finnes icke angivet, att skäret Fjärdgrundet skulle
vara besvärat av den i tablån angivna penninginteckningen å 2,000 kronor
med ränta m. m., vilken inteckning enligt 1927 års gravationsbevis skulle
hava beviljats den 11 maj 1908 i 15/»« mantal Obbola nr 3, och forstnamnda
gravationsbevis av den 10 december 1908 innehåller uttryckligt meddelande
därom, att det exproprierade skäret Fjärdgrundet, utom av särskilt
angivna nyttjanderättsinteckningar, icke besvärades av fastställd eller
sökt och på domstols prövning beroende inteckning.

— 126 —

Lagfart å skäret beviljades lotsverket den 15 augusti 1908.

Expropriationskostnaderna utbetalades enligt lotsstyrelseus beslut den
20 december 1910, och, sedan utredning verkställts angående skäret besvärande
inteckningar, beslöt lotsstyrelsen den 14 juli 1911 att icke några
vidare åtgärder, än de som då redan ägt rum, skulle vidtagas för dödande
av inteckningar.

Av det anförda framgår, att ifrågavarande inteckning å 2,000 kronor
beviljats efter tiden för skärets exproprierande och allenast omkring tre
månader, innan lotsverket erhöll lagfart å sitt fång, samt att lotsstyrelsen
icke, ehuru gravationsbevis begärts och erhållits, meddelats kännedom om
inteckningen.

Inteckningen gäller ett skuldebrev utfärdat den 9 maj 1908 till Norrlands
hypoteksförening; och har lotsstyrelsen för avsikt att vidtaga åtgärder
för att få densamma dödad i vad avser Fjärdgrundet.

Bergudden (Holmöns socken, Västerbottens län).

Genom köpeavliandling den 8 mars 1905 har lotsverket av samtliga hemmansägare
i Holmö by för 700 kronor köpt det »vid laga skifte såsom samfält
undantagna fiskeläget Bergudden jämte las kilometer lång väg till
detsamma». Köpesumman skulle erläggas den 1 augusti 1905. Säljarna
förbundo sig icke att avlämna området gravationsfritt. Köpeskillingen
utanordnades redan den 19 maj 1905. Lagfart söktes den 25 november
1905, avsöndringsresolution erhölls den 17 juni 1908 och lagfarten beviljades
den 15 augusti 1908. Området var före inköpet arrenderat av lotsverket.
Bland köpehandlingarna finnes ej något gravationsbevis.

Ifrågavarande inteckning å 1,000 kronor med ränta lär enligt nu företett
gravationsbevis hava beviljats i “A™ mantal Holmön nr 6 och i 7„
mantal Holmön nr 7 den 9 september 1902 och förnyats den 26 oktober
1920. Skuldebrevet av den 16 juli 1902 lär vara utfärdat till innehavaren.

Enligt utdrag av lagfartsboken synes Holmö by bestå av följande hemman: -

Holmön nr 1

» » 2

» »3

» »4

» » 5

» » 6

» » 7

» » 8

7J6 mantal kronoskatte

7, » »

74

78 » »

15/32 » »

^732 » »

15/S8 » »

V2 » »

Det inköpta området användes såsom tomt för Berguddens fyr.

Åtgärder komma att vidtagas för att söka utverka inteckningens do
dande i vad den avser den inköpta lägenheten.

Segerstad, (Segerstads socken, Öland, Kalmar län).

Genom köpebrev, som den 5 oktober 1883 utfärdats dels av ägare till
hemmanen nr 1, 2, 3 och 4 Övra Segerstad och en utjord under nr 1 Nedra
Segerstad samt dels av innehavaren av kyrkoherdebostället i Ölands
Segerstad, har lotsverket förvärvat 41 ar till tomt för en fyrinrättning
mot en betingad köpeskilling av 500 kronor. Säljarna förbundo sig icke
att lämna området gravationsfritt.

I ett vid köpehandlingarna fogat den 20 mars 1882 utfärdat gravationsbevis
omnämnes icke den inteckning å 2,500 kronor .iiimte ränta, som den
3 december 1874 skulle hava beviljats i 42“/i«o<, mantal Segerstad Nedra
nr J. De två övriga inteckningarna skulle hava beviljats den 3 juni 1884
och den 12 april 1882 och sålunda efter tiden för utfärdandet av nämnda
gravationsbevis. Köpeskillingen likviderades den 5 oktober 1883 eller
samma dag som köpet avslutades. Lagfart söktes den 1 oktober 1884 och
beviljades den 15 juli 1885.

Inteckningen av 1874 å 2,500 kronor avser skuldebrev till viss person eller
order.

Inteckningarna av 1882 och 1884, vilka meddelats den förstnämnda å
3,000 kronor jämte ränta i */» mantal Segerstad övra nr 2 och den senare
å 3,000 kronor jämte ränta i ‘20/noo mantal Segerstad Nedra nr 1, avse
skuldebrev utfärdade till Smålands m. fl. provinsers liypoteksförening.

Åtgärder komma att vidtagas för att söka erhålla dödande av ifrågavarande
tre inteckningar i vad avser lotsverkets förevarande tomt.

Gällnöport (Värmdö socken, Stockholms län).

Området är beläget å holmen Märsudden eller Fäkubben lydande under
Vs mantal Västerön i Gällnö by av Värmdö socken och inköptes 1886 på
grund av nådigt brev den 20 november 1885. Priset var 250 kronor och
bestämt enligt uppskattning av värderingsmän. Säljaren förband sig
ej vid försäljningen att lämna området fritt från gravationer och den erlagda
köpeskillingen torde kunna betraktas såsom en engångsavgift för
markens disponerande. Köpeskillingen kvitterades genom köpebrevet,
som är daterat den 19 februari 1886.

Vid granskningen i lotsstyrelsen av köpe- och lagfartshandlingarna fästes
uppmärksamhet vid att stamhemmanet, Vs mantal Gällnö nr 1, var graverat
av en penninginteckning å 4,000 kronor med 6 procent årlig ränta och
att denna inteckning ej blivit — såsom föreskreves i 24 och 26 §§ av förordningen
den 14 april 1866 angående jords och lägenhets avstående för
allmänt behov — dödad i vad anginge den lägenhet, som åt lotsverket förvärvats.
I anledning av detta påpekande resolverade emellertid lotsstyrel
sen den 21 september 1886 att. då expropriation av det förvärvade områ
det icke ägt rum, nämnda förhållande angående inteckningen icke föranledde
någon åtgärd. Inteckningen är enligt gravationsbeviset utställd till
viss man eller ordres och senast förnyad den 15 april 1918.

Åtgärder komma att vidtagas för att söka erhålla dödande av ifrågavarande
inteckning i vad avser lotsverkets förevarande tomt.

Erikören (Nederkalix socken, Norrbottens län).

Enär det vid Karlsborgs lastageplats belägna uppassningsstället för
Kalix lotsplats i Norrbottens län befunnits olämpligt och behövde utbytas
mot annan lämpligare belägen plats, fann, efter riksdagens medgivande,
Kungl. Maj:t gott att genom nådigt brev den 14 juni 1918 förordna, det
den gamla uppassningsplatsen, omfattande 13 ar 69 kvadratmeter, finge utbytas
mot annat lämpligt område, och genom nådigt brev den 26 juli 1918
uppdrog Kungl. Maj:t åt lotsstyrelsen att verkställa bytet i huvudsaklig
överensstämmelse med avgivna förslag till två särskilda kontrakt.

Utbytet var avsett att ske under följande förhållanden: Baltiska trä -

— 128 —

varuaktiebolaget i Karlsborg hade erbjudit sig att till lotsstyrelsens dispo
sition ställa ett belopp av högst 1,500 kronor för förvärvande under hand
av en tomt å Erikören, tillhörande Vånafjärdens byamän, ävensom att dit
förflytta det davarande uppassningshuset eller därstädes uppföra ett med
detta fullt likvärdigt hus, allt mot det att bolaget erhölle äganderätten till
lotsverkets ovanberörda tomt å Karlsborg.

Vid underhandlingar mellan lotsverket och Vånafjärdens byamän rörande
förvärvande av Erikören fordrade byamännen en ersättning av 3,000
kronor. Detta belopp nedsattes emellertid sedermera till 1,500 kronor, eller
samma belopp som Baltiska trävaruaktiebolaget erbjudit sig betala för
den gamla tomten vid Karlsborg. Bolaget inlevererade därefter till lotsverket
ett belopp av 1,500 kronor.

Kontrakt avslöts dels med Baltiska trävaruaktiebolaget, som å den vid
Karlsborgs lastageplats befintliga tomten berättigades erhålla köpebrev,
sedan köpet å Erikören blivit för kronans räkning lagfaret in. in., och
dels med Vånafjärdens byamän, som berättigades uppbära köpeskillingen
1,500 kronor, så snart visat blivit, att det försålda området. Erikören, vore
fritt från gravationer samt Kungl. Maj:t och kronan erhållit lagfart å
det inköpta området jämte inteckning för vägrätt.

Berörda avtal avslöts å lotsstyrelsens vägnar genom vederbörande lotskapten,
som i skrivelse den 20 augusti 1918 erhöll uppdrag ej blott att om
besörja utverkandet av vederbörlig lagfart och inteckning å lotsverkets
fång utan jämväl att till styrelsen insända gravationsbevis, som skulle
utvisa att Erikören vore fri från gravationer.

Lagfart å Erikören beviljades den 30 juli 1919, varjämte inteckning för
vägrätten hade beviljats redan den 1 november 1918.

Vånafjärdens byamän hava emellertid ännu ej visa'':, att lägenheten
Erikören är befriad från densamma åvilande gravationer, vadan köpeskillingen
för densamma ännu icke kunnat av lotsstyrelsen utbetalas.

Enligt det av riksdagens revisorer åberopade gravaiionsbeviset skulle
lägenheten besväras av fem penninginteckningar för till innehavare eller
till viss man eller order utfärdade skuldebrev å sammanlagt 4,G00 kronor,
vilka inteckningar beviljats i delar av hemmanen Vånafjärden n:ris 1 och 2.

Med skrivelse den 3 innevarande januari har nu lotskaptenen i övre
norra lotsdistriktet överlämnat ett av domhavanden i Kalix domsaga utfärdat
intyg, att lägenheten Erikören torde kunna befrias från samtliga
penninginteckningar samt inteckningar för undan tagsi or måner för en
kostnad av omkring 75 kronor, och har meddelats, att Vånafjärdens bya
män på grund härav komma att snarast vidtaga åtgärder för att befria
Erikören från sådana graverande inteckningar, som kunna bliva till men
för lotsverket.

Vid sist anförda förhållande, och under avvaktan på att byamännen
fullgöra det återstående kontraktsenliga villkoret för köpeskillingens utbetalande,
synas vidare åtgärder i ärendet icke böra för närvarande vidtagas.

Björnö [Yttre Svartören] (Mönsterås socken, Kalmar lön).

På grund av medgivande i nådigt brev den 30 november 1877 har loisstyrelsen
genom avhandling den 28 februari 1878 för 50 kronor förvärvat
144 kvadratfot mark å skäret Yttre Svartören, lydande under frälsehemmanet
Björnö, 1 mantal, i Mönsterås socken av Stranda härad, å vilket
markområde skulle uppföras ett stenkummel. Säljarna förbundo sig ej att

— 129 —

lämna området fritt från gravationer. Då de icke kunde förmås att godvilligt
lrigöra den inköpta platsen från å hemmanet vilande inteckningar,
erhöll vederbörande Kungl. Maj:ts befallningshavande, som ombesörjde
kiipet, det besked att vid likvidens verkställande borde förfaras på sätt
förordningen den 14 april 1866 angående jords och lägenhets avstående för
allmänt behov i 24 § 3 mom. föreskreve. Detta besked lämnades i skrivelse
den 28 oktober 1878. Härefter medelade Kungl. Maj:ts befallninghavande
i skrivelse den 5 augusti 1881, att likvid för köpet blivit med veder
börande upprättad, samt överlämnade, jämte köpebrevet med säljarnas
därå tecknade kvitto, protokoll angående å fånget meddelad lagfart jämte
lagfartbevis.

Stenkumlet uppfördes å platsen för en kostnad av 212 kronor 49 öre,
men är numera sedan år 1903 borttaget.

Då lotsverket nu icke äger något av värde å platsen, synes icke erforderligt
vidtaga åtgärder för att den inteckning å 3,500 kronor med ränta
m. m., som besvärar stamhemmanet, må bliva dödad i vad avser förevarande
tomtplats.

I handläggningen av detta ärende hava deltagit byråchefen Wirström,
föredragande, överfyringenjören Lundeberg och t. f. byråchefen Wadström.

Stockholm den 10 januari 1928.

Underdånigst:

ERIK HÄGG.

Axel Hill fors.

Generaltullstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del. I, sid. 134
och 155 § 38, sid. 159 § 40 och sid.

160, § 43.

Till Konungen.

Genom remiss den 16 december 1927 har Kungl. Maj:t anbefallt generaltullstyrelsen
att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagens senast
församlade revisorer uttalat rörande inteckningar i kronans fasta egendom,
såvitt angår generaltullstyrelsens förvaltningsområde, tullkammaren i Västervik
ävensom tullbehandling av varor hos aktiebolaget vin- och spritcentralen.

Till fullgörande härav får styrelsen, vad först beträffar revisorernas uttalande
rörande inteckningarna i den i remissen avsedda, tullverket tillhöriga
fastigheten, Medskogen 138, anföra följande.

Enligt köpekontrakt den 5 mars 1925 inköpte tullverket ett från registerfastigheten
Medskogen 129 avsöndrat område om 77 kvm., varefter, sedan
köpeskillingen, 150 kronor, erlagts, köpebrev utfärdades av säljaren den 11
juli 1925. Efter vederbörlig fastställelse av avsöndringen, vilken införts i
jordregistret under beteckningen Medskogen 138, beviljades tullverket lagfart
å fånget den 17 december 1925.

Vid köpeavtalets ingående besvärades stamfastigheten Medskogen 1 enligt
uppgift, icke av några inteckningar för fordran. Den 30 maj 1925 beviljades
emellertid tre inteckningar i fastigheten Medskogen 129 jämte annan fastighet,
varjämte, efter ansökning sistnämnda dag, berörda inteckningar den 17 december
1925 fastställdes i ytterligare tre fastigheter. Genom förbiseende av

9 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. III.

— 130 —

säljarna till den av tullverket inköpta fastigheten hade undantag i fråga
om denna fastighet icke gjorts vid utfärdandet av vederbörligt inteckningsmedgivande.

Så snart förhållandet blivit känt, vidtogos åtgärder för inteckningarnas
dödande, i vad de besvärade den av tullverket inköpta fastigheten.

På sätt närlagda avskrift av gravationsbevis utvisar, (bil. 1) häftar fastigheten
Medskogen l38 numera icke för några inteckningar för fordran.

Vad därefter angår de vid tullokalerna i Västervik anmärkta förhållandena
får styrelsen hänvisa till det från tullkammaren därstädes införskaffade
yttrande, som här bitogas, (bil. 2) ävensom meddela, att styrelsen denna dag
avlåter skrivelse till magistraten i Västervik med anhållan, att magistraten
ville vidtaga åtgärder i de av riksdagens revisorer angivna hänseenden.

Vidkommande slutligen revisorernas uttalande rörande tullbehandling av
varor för aktiebolaget vin- och spritcentralens räkning, vilket uttalande avser
önsvärdheten av att eu undersökning bleve verkställd, huruvida icke
förtullning av sådana varor kunde, även med hänsyn till bolagets särskilda
ställning i förhållande till statsverket, ske utan de nu tillämpade vidlyftiga
kontrollanordningarna, får styrelsen, med överlämnande av närlagda, av
tullkamera Ikontoret och tullbehandlingsinspektionen i Stockholm gemensamt
(bil. 4) samt av tulldirektören härstädes (bil. 3) avgivna yttranden, för egen
del anföra följande.

Dä styrelsen, i likhet med tulldirektören, förutsätter, att eu omläggning
av tullavgifterna för ifrågakomna varor, huvudsakligen spritdrycker och vin,
till skatteavgifter icke av revisorerna avsetts, finner även styrelsen den
åsyftade undersökningen närmast böra gälla frågan, huruvida några förenklingar
i hand 1mvandet av bolagens nederlagsrörelse kunna vidtagas. Det
av tulldirektören i sådant syfte givna uppslag synes styrelsen beaktansvärt.
Såsom tulldirektören framhållit, är dock en närmare undersökning av frågan
erforderlig, innan något beslut därom kan fattas; och uppdrager styrelsen
fördenskull nu åt tulldirektören att verkställa en sådan undersökning och
att till styrelsen inkomma med meddelande om resultatet därav och det
förslag, vartill undersökningen må föranleda. För den händelse beslut av
Kungl. Maj:t skulle visa sig behövligt för frågans lösning, kommer styrelsen
givetvis att göra framställning i ämnet; i varje fall skall styrelsen icke
underlåta att i sinom tid till Kungl. Maj:t inberätta undersökningens resultat
ävensom de åtgärder, som eventuellt kunna bliva vidtagna av styrelsen.

Remissakten återställes härmed.

I handläggningen av dessa ärenden hava deltagit, förutom undertecknad
generaltulldirektör, byråchefen Beyer, föredragande i ovan sist omförmälda
fråga, Ewerlöf och Nordström samt t. f. byråcheferna byråinspektören Olson
och revisorn Ström, föredragande i de övriga frågorna.

Stockholm den 9 januari 1928.

Bil. 1.

Underdunigst:

A. E. M. ERICSSON.

Ed. Linders.

Gravationsbevis.

Enligt Älvdals härads övre tingslags inteckningsbok besväras registerfastigheten
Medskogen 1 38 om O.0077 hektar, avsöndrad från registerfastigheten
Medskogen 129 om 3 öre 18.3r*/36 penningar skatt i Södra Finnskoga

— 131

socken, å vilken förstnämnda fastighet kung!, tullverket den 17 december
1925, § 86, erhållit lagfart, icke av andra inteckningar än den, som beviljats
187!) den 17 oktober, tf 70, efter ansökan 1878 den 17 oktober, § 46, i 37
öre 9 penningar skatt Medskogen till säkerhet för 5 års skogsavbrukning,
räknat från den 1 januari 1879, och 3 driftår enligt kontrakt den 16 augusti
1878 av Mattes Danielsson till G. Håkansson och Olof Mattsson i Djekneliden.

Karlstad den 4 januari 1928.

Av Domareämbetet:

Torsten X it sson.

Bil. ?.

Till kungl. generaltullstyrelsen.

I anledning av närslutna hit remitterade yttrande av riksdagens senast
församlade revisorer rörande’ tullkammaren i Västervik får tullkammaren
härmed vördsamt anföra.

Tullkammaren har intet att invända mot de av riksdagsrevisorerna gjorda
erinringarna och kommer tullkammaren i anledning härav att snarast hos
staden göra framställning om nytt kassaskåp.

Västerviks tullkammare den 28 december 1927.

K. A. Edenbrandt.
e. r.

Bil. :i.

Tulldirektören i Stockholm.

Till kungl. generaltullstyrelsen.

Genom remiss den 24 innevarande december (d.-nr 1275 III. 1134) anbefalld
avgiva yttrande rörande en av riksdagens revisorer uttalad önskan,
att undersökning måtte verkställas, huruvida icke förtullning av varor för
aktiebolaget Vin- & spritcentralens räkning kunde ske utan de vidlyftiga
kontrollanordningar, som nu tillämpas, får tulldirektören med återställande
av remisshandlingen med därå tecknat utlåtande från härvarande tullkameralkontor
samt tullbehandlingsinspektion vördsamt anföra följande.

Av sagda utlåtande framgår, att de lättnader, som av myndigheterna befunnits
förenliga med nu gällande bestämmelser, redan blivit praktiserade
och att myndigheterna ansett sig för närvarande sakna möjlighet att bedöma,
huruvida de ifrågakomna bolagens ställning till statsverket vore
sådan, att några ytterligare lättnader skulle kunna vidtagas.

Då tulldirektören förutsätter, att frågan om de trygghetsgarantier för ett
rätt tillvaratagande av statsverkets intressen, som redan nu kunna föreligga
såväl genom förefintliga författningsbestämmelser som genom avtal
med berörda bolag eller eventuellt kunna ernås genom kompletterande anordningar
och stadganden, göres till föremål för särskild undersökning,
finner tulldirektören sig böra för sin del endast framhålla, att ett försök
till förenkling av nu tillämpade förfaranden närmast torde böra inriktas

på liandhavandet av nederlagsrörelsen. En därhän gående förenkling, att
tullavgifterna för ifrågakommande varor — huvudsakligen Vin- och spritdrycker
— omläggas till skatteavgifter, i likhet med vad som skett beträffande
tobaksvaror, torde med hänsyn till därmed förenade omständigheter
få antagas icke vara för det närvarande avsedd.

Vidkommande liandhavandet av nederlagsrörelsen torde det böra tagas
under övervägande, huruvida icke skötseln av de nu under tullverkets och
bolagens lås gemensamt förvarade lagren kunde överlåtas åt bolagen ensamt.
Uå tullbehandlingen av de införda varorna liksom hittills komme att vara
uppdragen åt tullverket, skulle härför endast erfordras, att betryggande
säkerhet för tullen å de å nederlag förvarade varorna ställdes hos tullverket,
varjämte det borde åvila bolag dels att omedelbart hos vederbörande
tullmyndighet göra anmälan om till inhemsk förbrukning uttagna
kvantiteter, dels att vid bestämda tidpunkter — kvartalsvis eller halvårsvis
— ingiva uppgift över inneliggande lagerbehållning. Uå härigenom all
tullbevakning, som avsåge uttagning till inhemsk förbrukning, efter varans
utlämning från tullverket komme att bortfalla och sannolikt även viss
lättnad skulle vinnas i kontorsarbetet genom minskat arbete vid förandet
av nederlagsjournalen, synes genom eu sådan anordning en icke oväsentlig
besparing för statsverket kunna vinnas. Såvitt saken kan på nuvarande stadium
bedömas, torde dess realiserande icke möta några större vanskligheter.
Givetvis blir det dock nödvändigt att underkasta frågan en noggrannare
undersökning än den härvarande tullmyndigheter vid förevarande tillfälle
kunnat företaga.

Tulldirektören finner sig därför böra föreslå, att frågan om en omläggning
i enlighet med ovan antydda principer av aktiebolaget Vin- & spritcentralens
samt aktiebolaget J. D. Grönstedts & C:o nederlagsrörelse göres
till föremål för närmare utredning.

Stockholm den 31 december 1927.

e. f.

William Smith.

Bil. i.

Vördsamt utlåtande.

Genom avtal mellan å ena sidan Kungl. Maj:t och kronan och å andra sidan
dels aktiebolaget Vin- och spritcentralen dels aktiebolaget J. D. Grönstedt
& C:o av den 26 oktober 1923 respektive 16 oktober 1925 har Kungl. Maj:t
jämlikt § 12 i förordningen den 14 juni 1927 (nr 340) angående försäljning
av rusdrycker, sådant detta lagrum lyder enligt förordningen den 8 juni
1923 (nr 153), åt förenämnda bolag upplåtit rätt att såsom partihandelsbolag
inom riket bedriva handel med rusdrycker. Dessa avtal gälla till
utgången av år 1928.

Jämlikt 10 § 1 mom. av sagda förordning äga alltså omförmälda två
bolag även rätt att till riket införa rusdrycker.

Av bolagen härstädes införda rusdrycker pläga i allmänhet angivas till uppläggning
å nederlag. Efter verkställd tullbehandling i vanlig ordning uppläggas
desamma i bolagens nederlagsmagasin, belägna dels i kungl. slottet
dels vid Solnavägen och dels på Reymers holme i Stockholm. Forslingen
från tullbehandlingsstället till nederlagen sker enligt särskilt medgivande
utan tullbevakning, sedan bolagen hos tullkameralkontoret ställt säkerhet
för å varorna belöpande tullbelopp, till dess desamma anlänt till respektive

magasin, där tulltjänsteman emottager godset och bevakar dess inläggning.
Varje magasin är försett med två olika lås; till det ena av dessa bär tull
verket nyckeln och till det andra godsets ägare.

Den största nederlagsrörelsen bedrives av aktiebolaget J. D. Grönstedt &
C:o i det vid Solnavägen belägna lagerhuset, i vilket ett flertal nederlagsmagasin
äro inrymda. Förutom uttagningar och inläggningar försiggå
dagligen i dessa, som fördela sig på tre våningar, avtappningar av nederlagsvaror,
varför ständigt tre, vid vissa tillfällen flera tjänstemän erfordras
för nödig bevakning. Bolaget erlägger enligt gällande förrättningstaxa för
varje timme, varunder avtappningar försiggå, till tullverket en ersättning
av 1 krona. De avgifter, som sålunda tillföras tullverket, belöpa sig till c:a
700 kronor per månad. I bolagens båda övriga nederlagsmagasin är rörelsen
av betydligt mindre omfattning, och belöper sig av tullverket debiterad
ersättning för verkställd bevakning vid dessa till cirka 30 kronor per
månad.

Med nu gällande bestämmelser kunna några lättnader med avseende å
tullbehandlingen av rusdrycker eller i ovan angivna kontrollanordningar i
bolagens nederlagsmagasin icke medgivas.

Huruvida bolagens ställning till statsverket är sådan, att på denna grund
några särskilda lättnader i nu ifrågavarande avseenden med tillvaratagande
av statsverkets intressen anses kunna medgivas, sakna tullkameralkontoret
och tullbehandlingsinspektionen för närvarande möjlighet att bedöma.

Stockholm den 29 december 1927.

För tullkameralkontoret: För tullbehandlingsinspektionen:

,/. E. G. Kjellberg. G. E. Lindmark.

Riksarkivets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 161,

§ 44.

Underdånigt utlåtande.

I anledning av revisorernas uttalande, i vad det avser bostadslägenheterna
inom riksarkivets hus vid Arkivgatan 3, får riksarkivet upplysa, att dessa
lokaler visserligen upplåtits åt i riksarkivet anställd personal, nämligen
förste expeditionsvakten och maskinisten, men att lokalernas skick och
underhåll helt berott och bero av byggnadsstyrelsens åtgärder. Vid byggnadsstyrelsens
årliga besiktningar hava emellertid bostadslägenheternas
brister framhållits. Byggnadsstyrelsen har också på flera sätt sökt råda
bot på missförhållandena. Riksarkivet vill emellertid framhålla nödvändigheten
av att förste expeditionsvakten och framför allt maskinisten alltjämt
ha sin bostad inom egendomen. Emellertid förefaller det föga troligt, att
verkligen tillfredsställande bostäder över huvud kunna inredas i riksarkivets
hus, som ju även ur andra synpunkter illa motsvarar moderna krav
på en arkivbyggnad.

I ärendets behandling ha deltagit, utom riksarkivarien, arkivrådet Brulin
(föredragande) och t. f. arkivrådet Boethius.

Stockholm den 10 januari 1928.

Underdånigst:

HELGE ALMQUIST.

HKRMAN BRULIN.

Per Samzelius.

— 134 —

Riksarkivets

yttrande i anledning av riksdagens

revisorers uttalande del I, sid. 162,

§ 45.

Underdånigt utlåtande.

Redogöraren bär vid verkställande av likvider regelbundet tillämpat det
förfaringssättet, att inneliggande vederbörligen attesterade räkningar likviderats
utan att formellt anordningsbeslut förelegat. Detta förfaringssätt
bär berott på att riksarkivet icke haft bestämd s. k. kassadag. Sammanhängande
med detta har också varit det av revisorerna uppmärksammade
förhållandet, att från statskontoret rekvirerats medel till större belopp än
som motsvarats av omedelbart förestående utgifter. Detta tillvägagångssätt
bär under åratal tillämpats utan anmärkning.

Med anledning av revisorernas uttalande har såsom närslutna protokollsutdrag
visar, ändring i anslutning till de framställda anmärkningarna
omedelbart vidtagits. I fråga om årsinventering skall riksarkivet jämväl,
trots de svårigheter som kunna möta, söka iakttaga den påpekade bestämmelsen.’

I ärendets behandling ha deltagit, utom riksarkivarien, arkivrådet Brulin
(föredragande) och t. f. arkivrådet Boethius.

Stockholm den 10 januari 1928.

Underdånigst:

HELGE ALMQUIST.

HEHMAX BIU I.IN.

Per Samzelius.

Transsumt ur riksarkivet Byrå I
Föredragningslista 1921 —

1927.

Pa- Kärva-	j Anled-	Ämne	Åtgärd	Före-
tum rande	: ning	dra- gande	Just. |
10/ii 1 H. A.,		Angående	Beslöts att tillsvidare gälla beträffande riks-	—	_ _
It. B-		riks-	arkivets utbetalningar: ingen utbetalning av
E. IV.		arkivets	belopp överstigande tio kronor skulle ske.
		utbetal-	förrän motsvarande summa anordnats och an-
1		ningar.	ordningen kommit räkenskapslörerskan till handa; utbetalningarna skulle ske på viss kassadag (onsdag) i varje vecka, i regel genom postgiro men på därom framställd särskild önskan genom på riksarkivets girokonto i riks-banken dragen check; löner och arvoden skulle dock. under samma förutsättning beträffande anordningen, kontant utbetalas å de hittills
			vanliga avlöningsdagarna; förskott till löpande utgifter skulle, under samma förutsättning be-träffande anordningen, givas till Östermalms-avdelningen respektive bokbindaren Wahlström
		1	i samma utsträckning som hittills, men ome-delbart bokföras och senare i enlighet med		H. A.
		;	given redovisning omföras under respektive ''		B. B-s.
			utgiftstitlar.	H. A. |	E. W. j

— 135 —

Nationalmusei chefs

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. Ilili.

§ 4«-

Underdånigt utlåtande.

Med anledning av nådig remiss den 16 december 1921 av transumt av
riksdagens revisorers revisionsberättelse § 46, vilken berör vissa iakttagelser,
som av riksdagens revisorer gjorts vid besök i Nationalmuseum far jag i
underdånighet anföra följande.

Frågan om museets skyddande mot eldfara är oavlåtligt föremål för uppmärksamhet
från museets ledning.

Att utrymmesförhållandena inom museet såväl beträffande utställningssorn
arbetslokaler utgöra ett svårt hinder för museiledningens strävanden
att göra de till statens konstsamlingar hörande skatterna i största möjliga
utsträckning tillgängliga för allmänheten, har jag vid upprepade tillfällen
haft anledning att framhålla.

Även vad depositionsverksamheten beträffar utgör lokalbristen ett svart
hinder för arhetet inom den av museets avdelningar som har denna viktiga
del av museets verksamhet sig anförtrodd.

Vad åter den av mig i särskilda skrivelser till kungl. byggnadsstyrelsen
den 18 november 1924, den 5 augusti 1925, och den 20 augusti 1926 samt
i mina underdåniga årsberättelser alltifrån år 1924 påtalade värmeledningsanläggningen
beträffar och den därmed förenade brandrisken, far jag även
hänvisa till brandchefen Svinhufvuds utlåtande den 6 oktober 1926, varav
en avskrift här bifogas.

Stockholm den 9 januari 1928.

Underdånigst:

AXEL GAUFF1N.

Ernst Kjellberg.

Bil.

Stockholms stad, Brandkåren.

Till herr dr O. Frödin, Nationalmuseum.

Anmodad avgiva yttrande över den med den nuvarande värmeledningen
inom Nationalmuseum förenade brandrisken, får jag med hänvisning till
mitt yttrande till överintendenten av den 8 mars 1922 ytterligare framhålla,
att den befintliga värmeledningen på grund av att värmekällan i
rörledningen utgöres av överhettat vatten utgör en icke obetydlig brandrisk,
varom de förkolnade trästycken, som förevisats mig och vilka enligt uppgift
befunnit sig i omedelbar närhet av rörledningarna nogsamt bära vittne.

Stockholm den 8 oktober 1926.

A. Svinhufvud.

hrandchef.

J36 —

Nationalmusei chefs

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 164,
§ 47.

Underdånigt utlåtande

Jämlikt nådig remiss den 16 december 1927 av transumt av riksdagens
revisorers anmärkning § 47 beträffande vissa kostnader för kulturmässan i
Kalmar får jag härmed i underdånighet överlämna särskilt yttrande av
intendenten vid Nationalmuseum Strömbom, vilken å museichefens uppdrag
haft arbetet för kulturmässan om hand, samt uttala mitt gillande av de av
intendenten Strömbom framställda synpunkterna.

Stockholm den 5 januari 1928.

Underdånigst:

AXEL GAUFFIN.

Ernst Kjellberg.

Nationalmuseum.

Till Konungen.

Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts gjorda nådiga förfrågan på grund av
en av riksdagens revisorer i revisionsberättelse för tiden den 1 juli 1926 —
den 30 juni 1927 gjord framställning angående en av mig den 30 juli 1926
ingiven reseräkning, ber jag härmed underdånigst att få framhålla:

Beträffande den av revisorerna påpekade disproportionen mellan Nationalmusei
tjänstemäns resekostnader i samband med Kalmar-mässan och statens
bidrag i övrigt för mässans anordnande, synes mig denna sammanställning
något vilseledande.

Vid ett så stort företag som 5:te svenska kulturmässan i Kalmar, där
Nationalmuseum stod som konstnärlig ledare för det hela, synes mig mera
egentligt att ställa museitjänstemännens resekostnader i förhållande till
mässans totalkostnader, vilka belöpte sig till ungefär 75,000 kronor. Statens
bidrag, i allt belöpande sig till omkring 13,000 kronor, utgöra alltså endast
i runt tal 1/,, av mässans totalkostnader.

Beträffande reseräkningen av den 30 juli 1926 har vid utskrivande härav
ioljts då gällande resereglemente. Den i reseräkningen anförda resetiden
var dessutom splittrad av flere smärre resor, vilka i sagda handling ej
kommit till synes på grund därav att de bekostades av kulturmässans ledning.

Då undertecknad har sin fasta tjänsteutövning förlagd till Stockholm
och arbetet med Kalmar-mässans derigerande ingalunda torde få betraktas
som en tjänstgöring å annan ort utan ett uppdrag på tjänsteresa, (hela
arbetsorganisationen hade nämligen den rent mobila karaktär som sammanhänger
med ett reseuppdrag), anser jag ej att den till statskontoret inlämnade
reseräkningen borde upptagit ersättning för tjänstgöring å annat håll, utan
vågar jag vidhålla den gjorda formuleringen.

Stockholm den 4 januari 1928.

Underdånigst:

SIXTEN STRÖMBOM.

Statskontorets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del l. sid. 164,47.

U n d e r d å n i g t uti å t a 11 d e.

Statskontoret, som i anledning av förestående remiss infordrat yttranden i
ärendet från överintendenten och chefen för Nationalmuseum (bil. 1) från
den förrättningsman, som i en till statskontoret ingiven räkning debiterat
den i framställningen särskilt omförmälda traktamentsersättningen (bil. 2)
och från den revisionstjänsteman i statskontoret, som utan anmärkning
granskat berörda räkning, (bil. 3) får härmed överlämna berörda yttranden
och för egen del anföra följande.

Vad beträffar första punkten av revisorernas uttalande vill statskontoret
framhålla, att statskontoret beträffande ersättning för tjänsteresor åt befattningshavare
vid Nationalmuseum endast har att tillse, att de till ämbetsverket
inkomna reseräkningar äro upprättade i enlighet med gällande föi eskrifter,
men icke äger att anmärka på omfattningen av sagda befattningshavares
resor i tjänsten. Statskontoret får därför angående denna del av
revisorernas uttalande hänvisa till de från Nationalmuseum infordrade yttrandena.

Den i andra punkten av revisorernas uttalande gjorda anmärkningen avser
traktamentsersättning, utbetald i anledning av här i avskrift fogade
reseräkning. Som stöd för revisorernas anmärkning har åberopats § 5 av
tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglementet för civila statsförvaltningen.

I anledning härav får statskontoret framhålla, att det anförda törfattningsrummet
innehåller tilläggsbestämmelser till 26. § 3 mom. i avlöningsreglementet,
som innehåller föreskrift om rätt till tjänstgöringstraktamente
vid tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten. En tillämpning på
förevarande fall av berörda föreskrift förutsätter emellertid, att Kalmar
skulle kunna anses under den i anmärkningen omförmälda tiden hava varit
förrättningsmannens tjänstgöringsort. Detta torde dock ej vara fallet.

Enligt statskontorets förmenande måste ifrågavarande resa till Kalmar,
inberäknat vistelsen i sagda stad och återresan till Stockholm, vara sådan
till extra förrättning hänförlig tjänsteresa, som omförmäles i 26 $ 1 mom.
av avlöningsreglementet. För dylik tjänsteresa kan i sådana fall, där Eders
Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå lägre
ersättning än enligt gällande resereglemente. I nu förevarande fall hai
dock dylikt beslut om inskränkning i rätten till ersättning icke meddelats;
och har förrättningsmannen därför enligt statskontorets mening varit berättigad
till full traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet för
omförmälda tidsperiod 31 maj—25 juni 1926.

Statskontoret anser sig böra i detta sammanhang erinra, att Eders Kungl.
Maj:t genom nådigt beslut den 27 sistlidna juni bemyndigat chefen för
finansdepartementet att tillkalla en sakkunnig person att inom nämnda
departement verkställa utredning angående bland annat s. k. besparingsreglementen
för vissa grupper av befattningshavare.

Stockholm den 7 januari 1928.

GUSTAF A LVU.

Underdånigst:

PER SÖDERMARK.

Carl Peyron.

— 138 —

Bil. 1.

Nationalmuseum.

Till g ene ral direktör en och cli efen för kung 1. statskontoret.

Härmed får jag med anledning av kungl. statskontorets skrivelse den 23
december ang vissa av riksdagens revisorer framställda anmärkningar
oyerkmna intendenten Stromboms förklaring i ärendet1 samt uttala mitt
gillande av de dari framlagda synpunkterna.

Stockholm den 4 januari 1928.

Axel Gauffin.

Ernst Kjellberg.

Bil. 2.

Reseräkning.

Lönegrad: 26. Rese- och traktamentsklass: II C.

Resans ändamål: Den 30 maj till Kalmar för kulturmässans anordnande.

Åter till Stockholm den 26 juni.
Resan verkställd på grund av:

Färdsätt, förrättningsställen (understrukna) m. m.

Tid

1926
Maj 30

»

Spårvagn, resan börjad kl. 9.58 e. m.............

31 Stockholm—Kalmar via Nässjö, järnväg II kl.
1 sovvagnsbiljett................................................

Juni 25 26 förrättningsdagar ............................................

» 26 Kalmar —Stockholm via Nässjö, järnväg II kl.

1 snälltågsbiljett................................................

Spårvagn, resan avslutad kl. 6.11 e. m.........

Summa kronor

Summa rese- och traktamentsersättning ...........

Reseförskott ....................................

Kesoersätt-	TraktamonU-
ning	ersättning
—: 15	12: —
46: so
	468: —
36: 30
—: 15	12: —
82: so	492: —

574:90
300: —

Stockholm den 13 juli 1926.

Att utfå kronor 274: 90
Sixten Strömbom.

Ovan omförmälda tjänsteresa är företagen på mitt uppdrag och i Nationalmusei
ärender.

Stockholm"den 13 juli 1926.

Ragnar Hoppe
t. f. överintendent.

1 Finnes återgiven härovan å sidan 136.

— 139 —

Hil. T

V ö r (1 s ii in t ni e m o r i a 1.

Då Strömbom i egenskap av intendent vid Nationalmuseum har sin tjänstgöring
förlagd till Stockholms stad, lärer den omständigheten, sitt han beordrats
sitt företaga viss tjänsteresa till Kalmar, ej kunna anses innebära,
att hans tjänstgöring såsom intendent blivit förlagd till Kalmar, eller att
hans tillfälliga vistelse därstädes är att betrakta såsom om han där vore i
utövning av sin intendentsbefattning. Någon förflyttning av hans tjänst
från Stockholm till Kalmar har ej ägt rum, och i sa fall lära bestämmelserna
om tjänstgöringstraktamente vid utövning av tjänst å annan ort iiu
den vanliga förläggningsorten ej vara tillämpliga.

Någon skyldighet för intendent vid Nationalmuseum att låta sig förflyttas
till annan ort torde ej heller föreligga.

Strömboms ersättning för vistelse i Kalmar utgår således enligt revisionens
mening ej i form av tjänstgöringstraktamente utan såsom dagtraktamente
enligt resereglementet, i vilket ej finnes någon som helst föreskrii t
om avkortat traktamente vid tjänsteresa, som krävt längre tid än 15 dagars
vistelse å eu och samma plats.

Stockholm och kungl. statskontorets första utgiftsbyrå den 7 januari 1928.

Nils A. F. OdFn.

Styrelsens för Kungl. Teaterns
aktiebolag

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 1G5. § 49.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 16 december 1927 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag att senast den 11 januari
1928 till ecklesiastikdepartementet inkomma med underdånigt utlåtande i
anledning av en av riksdagens revisorer, på sätt remissen bilagt trausurnt
av revisionsberättelsen för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 utvisar,
gjord framställning beträffande kungl. teaterns verksamhet under spelåret
1926—1927.

Till åtlydnad härav får styrelsen i underdånighet anföra följande:

Under de senare åren hava riksdagens revisorer under hand anhållit,
att kungl. teaterns aktiebolags räkenskaper med tillhörande verifikationer
måtte ställas till revisorernas förfogande. Denna anhållan har styrelsen,
ehuru icke utan tvekan, ansett sig böra efterkomma. Revisorerna
torde hava ansett, att kungl. teaterns aktiebolag varit att hänföra till de
i nådiga kungörelsen den 14 oktober 1910 omförmälda verk och inrättningar,
för vilka stadgas skyldighet att för deras räkenskapers granskning
av riksdagens revisorer avgiva berättelser och räkenskapssammanclra<*.

Oavsett att för kungl. teaterns drift uppburits och alltjämt uppbäres
ett statsanslag å 150,000 kronor, tillåter sig styrelsen ifrågasätta, huru -

140 —

vida ovanberörda uppfattning, med avseende å för handen varande omständigheter,
kan anses fullt riktig. Härvid må erinras därom, att kungl.
teaterns verksamhet bedrives i aktiebolags form med stadgande i bolagets
ordning, att Eders Kungl. Maj:t utser tre av styrelsens fem ledamöter
ävensom att bolagets räkenskaper skola granskas av två revisorer, därav
den ene utses av Eders Ivnngl. Maj:t.

Då nu riksdagens revisorer, efter granskning av bolagets räkenskaper,
ansett sig oförhindrade att göra bolagets förvaltning, huvudsakligen i
ekonomiskt avseende, till föremål för särskild framställning, vågar styrelsen
för sin del uttala den meningen, att formell befogenhet för revisorerna
att, på sätt som skett, ingripa, möjligen icke förelegat; och vill styrelsen
redan nu hava framhållit, att, därest den av revisorerna inslagna,
bär ovan nämnda väg alltjämt skall beträdas, detta kommer att för styrelsen
leda till ett divisionsansvar av den allvarliga beskaffenhet, att
styrelsen svårligen kan påtaga sig de konsekvenser, som därav komma
att uppstå.

Beträffande den gjorda framställningens sakliga innebörd får styrelsen
anföra följande:

Revisorerna säga sig hava avsett att närmare belysa det mycket otillfredsställande
ekonomiska resultatet av kungl. teaterns verksamhet. Enligt
revisorernas mening måste starkare garantier skapas för en bättre
ekonomisk förvaltning av kungl. teatern under en mera framträdande
känsla av att uppkomna förluster icke kunde i allt för hög grad övervältras
på det allmänna. Av synnerlig vikt vore överhuvud — fortsätta
revisorerna — att kungl. teaterns verksamhet omlades på ett sådant sätt,
att behovet av tillskott från stats- eller lotterimedel väsenligt minskades.

Revisorernas framställning grundar sig huvudsakligen på den omständigheten,
att kungl. teaterns utgifter under spelaret 1926—1927 icke kunnat
hållas inom den ram, som angivits av de för verkställande av utred
ning av kungl. teaterns ekonomi av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet,
jämlikt nådigt bemyndigande, tillkallade sakkunniga.

De sakkunniga hava i sitt den 29 april 1924 avgivna betänkande angivit
vissa riktlinjer för kungl. teaterns verksamhet och därvid i ett upprättat
statförslag upptagit de utgifts- och inkomstbelopp, som enligt de
sakkunnigas mening kunde betraktas såsom för kungl. teatern normala.
Härvid må emellertid bemärkas, att de sakkunniga icke kunnat avse och
ej heller i verkligheten avsett, att de av dem beräknade normalbeloppen
skulle kunna bliva konstanta, utan måste det för de sakkunniga hava varit
uppenbart, att enligt sakens natur inkomster och utgifter under olika
spelår variera, understundom mera, understundom mindre.

Då revisorerna nu till stöd för sin mening, att kungl. teaterns utgifter
under spelåret 1926—1927 varit större än vederbort, åberopa sig på de sakkunniga,
anser sig styrelsen böra påpeka, att revisorerna icke synas tillbörligen
hava beaktat vad ovan sagts angående meningen i de sakkunnigas
uttalande i ämnet.

Vad styrelsen bär ovan uttalat angående variation av inkomster och utgifter,
vinner, åtminstone vad utgifterna beträffar, stöd i bestämmelsen i
§ ''5 av det av Eders Kungl. Maj:t den 23 april 1926 fastställda reglementet
för kungl. teatern, enligt vilken bestämmelse styrelsen tillerkänts befogenhet
att i de i upprättad stat för de särskilda titlarna upptagna utgiftssummorna
vidtaga de ändringar, som med en ändamålsenlig förvaltning
kunna vara förenliga. Man har härvid utgått från den utan tvivel

riktiga förutsättningen, att kungl. teaterns utgifter pa grund av omständigheter,
varöver styrelsen icke kunnat förfoga, kunna komma att uppgå
till högre belopp än vad vid tiden för statens uppgörande beräknats.

Emellertid finna sig undertecknade Forsell, Bernström och Morales -vilka, jämte andra, undertecknat de sakkunnigas betänkande —- föranlåtna
här meddela, hurusom de sakkunniga visserligen pa sin tid hyste lm
hoppningar, att kungl. teaterns omkostnader skulle kunna i åtskilliga
avseenden nedbringas, men att de senare årens erfarenhet, grundad pa
praktiska rön i fråga om kungl. teaterns förvaltning, tyvärr givit vid handen,
att de sakkunnigas anvisningar icke i beräknat omfång kunnat förverkligas.
. T Med

anledning av revisorernas yttrande att »under ar 1924 en omläggning
av operans verksamhet beslöts i enlighet med de riktlinjer, som i
besparingssyfte framlagts av särskilt tillkallade sakkunniga», vin styre -sen anmärka, att något sådant beslut icke meddelats vare sig av Eders
Kungl. Maj:t eller av styrelsen.

Riktlinjerna för kungl. teaterns verksamhet angivas i $ 1 av reglementet
huvudsakligen vara att på ett konsten i allo värdigt sätt utova musikalisk-scenisk
verksamhet. Innebörden i sagda bestämmelse torde kunna
betecknas sålunda, att i första rummet bör tillses, att sådana operaverk
komma till utförande, vilka fylla de krav i musikaliskt avseende, som av
den musikintresserade allmänheten rimligen kunna resas. Men barn orandet
av ett sådant verk utan konstnärlig utstyrsel är domt att misslyckas,
och det blir därför nödvändigt att — i andra rummet — alltjamt
ha uppmärksamheten riktad därpå, att de operaverk, som antagits till
utförande, bestås en värdig scenisk utstyrsel. Olika meningar kunna givetvis
råda därom, vilka kostnader skäligen kunna anses fa vara forbundna
med en sådan utstyrsel. Detta är närmast en omdömesfraga. Styrelsen
bestrider emellertid, att styrelsen i ovan angivna hänseenden brustit
i nödig varsamhet. Styrelsen — i första hand kungl. teaterns ehel —
har underkastat av vederbörande befattningshavare framlagda kostnaclsförslag
ingående granskning och, där så befunnits nödigt, hava de i lorslagen
upptagna kostnadsbeloppen vederbörligen beskurits. Likasa bär
noggrant tillsetts, att i kungl. teaterns förråd redan befintliga dekorationer,
kostymer och attributer i görligaste mån kommit till användning vid
uppsättandet av nya operaverk. Att det oaktat kostnaderna blivit avsevärda
är styrelsen den första att erkänna, men styrelsen kan icke vidga,
att berörda omständighet rättvisligen kan läggas styrelsen till last. _

Beträffande avlöningarna yttra revisorerna, att det ar »anmärkningsvärt,
vilken hög lönestandard, som trots operainstitutionens daliga ekonomi
upprätthålles». .. .

Med avlöningsstatens slutsumma för ögonen ar det icke lorvanansvart,

att lönestandarden kan synas hög. Men gör man sig moda med att närmare
undersöka de olika faktorer, som medverka till det lioga avlonmgsbeloppet,
ställer sig saken annorlunda. ...

För solisterna gäller — liksom för orkester, kor och balett f1'']; ^
början, att frågan om deras avlöning är beroende pa tillgång och efterfrågan
År exempelvis tillgången på framstående krafter inom tenorfacket
god — vilket tyvärr högst sällan inträffar — kan givetvis vederbörandes
avlöning sättas lägre än eljest blivit fallet. Fmah.anda ai fmhållandet
med solister inom andra rostfack. Hansyn maste, vid utmatande
av eu skälig lön, under alla förhållanden tagas dels till den korta tid,

— 142 —

under vilken en sångartist, i jämförelse med yrkesutövare på andra områden,
formår att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden,
dels och till den långvariga och dyrbara utbildning, nämnda artister nödgas
underkasta sig, därest de överhuvud skola kunna komma till varaktig
anvandnmg i kungl. teaterns tjänst. En mycket viktig faktor är jämväl
konkurrensen med utlandets scener, vilken konkurrens under de senare
åren — allt efter som kungl. teaterns rangplats såsom lyrisk-dramatisk
scen vunnit erkännande — vid bestämmande av solisternas löner vant
rätt besvärande. En jämförelse med motsvarande befattningshavare
vid andra teatrar inom landet torde giva vid handen, att kungl. teaterns
solister icke äro högre betalda än dylika befattningshavare. En jämförelse
med solister i andra länder — närmast musiklandet par préférence
yskJand ger till resultat, att dessas löner i regel ligga på ett avsevärt
högre plan an vid kungl. teatern. Bemärkas må ock, att till den av revisorerna
Patalade höga lönestaten bidrager jämväl den omständigheten,
att uppratthallandet av fastställd repertoar samt den alltid förefintliga
i isken av sjukdomsfall bland personalen nödvändiggör för styrelsen att
vid kungl. teatern hava anstallda solister till större antal än som eljest
behövt bliva fallet. I detta avseende är kungl. teatern sämre ställd än motsvarande
institutioner i utlandet, där — vid inträffat sjukdomsfall å eu
scenisk anstalt eller av annan anledning — eu sångare eller sångerska
omedelbart kan anskaffas från annan scen. Styrelsen kan icke medgiva
att solisternas avlöning överstigit skäliga belopp; och tillåter sig stvrelsen
papeka att man icke kan bilda sig ett tillförlitligt omdöme i nu förevarande
fråga genom beskådande av nakna siffror utan endast genom ett
ingående, studium av kungl. teaterns arbete, sådant detsamma numera
ar organiserat.

Beträffande orkestern må erinras därom, att orkestermedlemmarnas genomsnittliga
arsavlönmg uppgår — frånsett de två konsertmästarna -1 i runt tal 6,o70 kronor, iled hänsyn därtill att samtliga orkestermedlemmar
aro fullt kvalificerade musiei med årslånga studier, samt med avseende
a det arbete, som av dem numera kräves. vilket praktiskt taget helt
upptager deras tid, anser. styrelsen den till orkestern utgående avlöningen
icke kunna beskäras. Förbises bör icke den betydelse för lönefrågornas
behandling på detta område, som den moderna organisationen numera
bär och som innebär, att åtgärder, syftande till lönenedsättning innesluta
möjlighet till konflikter, som särskilt för den konstnärliga verksamheten
vm kungl. teatern måste betecknas såsom synnerligen allvarliga.

N åd slutligen angår kören och baletten, vill styrelsen framhålla,’att avlöningen
till kören utgår i genomsnitt med 3,540 kronor per år och person
samt till baletten likaledes genomsnittligt med 3,440 kronor per år och
person, h or dessa befattningshavare — isynnerhet för dem, som tillhöra
baletten — galler vad ovan sagts angående solisternas jämförelsevis korta
verksamhetstid. Med avseende härå och med hänsyn till andra på körens och
balettens avlöning inverkande faktorer kan enligt styrelsens uppfattning
den dem tillmätta avlöningen icke anses oskälig.

I känsla av, att en mera avsevärd allmän reducering av lönestaten vore
sarskik agnad att nedbringa kungl. teaterns av revisorerna anmärkta höga
\T..§1. ®1’’ lar ,st^lsen ägnat denna fråga särskild uppmärksamhet och
• kommit till det resultat, att en sådan reducering för närvarande

icke kan — därest kungl. teatern rätt skall fylla sin uppgift — komma till
stand.

m:; -

Revisorerna ifrågasätta, lniruvida icke, med hänsyn till de betydande
utgifter, som orkestern betingar, ett samarbete med konsertföreningen
skulle kunna åvägabringas. Härvid må till en början erinras, att — såsom
revisorerna påpeka — frågan redan pa sin tid upptagits av do ovannämnda
sakkunniga. Det av de sakkunniga då för konsertföreningens
styrelse framlagda förslaget innebar, att kungl. teatern skulle övertaga
konsertföreningens verksamhet om än i något begränsad utsträckning.
Konser tf öreningens styrelse ställde sig emellertid helt avvisande till förslaget
och detsamma måste därför förfalla. Kungl. teaterns styrelse vill
här inskränka sig ti 1L att påpeka, att konsekvensen av nämnda förslags
utförande skulle varit konsert föreningens upphörande och upplösning av
dess orkester.

Revisorerna förorda vidare undersökning, huruvida icke eu utsträckning
av verksamheten å kungl. teatern till andra orter, exempelvis i form
av gästspel, under längre eller kortare tidsperioder, eventuellt mot visst
lokalt understöd, vore »en ekonomiskt genomförbar tanke». Denna fråga
är icke ny. För åtskilliga år sedan gjordes ett försök att med kungl.
teaterns personal och dekorationer å Stora teatern i Göteborg under en
kortare tid uppföra några operaverk. Försöket slog ej särdeles väl ut.
Frågan är av den komplicerade beskaffenhet, att styrelsen icke anser sig
härutinnan böra avgiva annat yttrande än, att, därest inre och yttre betingelser
för sådana gästspel, som revisorerna ifrågasätta — om utsträckning
av verksamheten i annan form än genom gästspel kan icke vara tal
— efter sorgfällig prövning skulle visa sig föreligga, den nu ånyo framkastade
tanken allt fort skall komma att beaktas. Sådana betingelser föreligga
emellertid icke för närvarande.

Då revisorerna yttra, att en av svårigheterna att göra kungl. teatern
bättre bärig »ansetts» vara den i förhållande till huvudstadens folkmängd
allt för utsträckta spelsäsongen och därav följande stora antal föreställningar,
vill styrelsen erinra därom, att, i enlighet med vad de sakkunniga
förordat, antalet speldagar under de senare åren avsevärt minskats. För
avgörande av frågan, huruvida ytterligare minskning av antalet speldagar
bör äga rum, fordras längre tids erfarenhet än som nu står till buds.

Revisorernas yttrande, att möjligheten till ett bättre utnyttjande av
kungl. teatern, enkannerligen orkestern, i rundradion^ tjänst, torde vara
förtjänt av beaktande, avser ett ämne av tämligen allvarlig beskaffenhet.
Styrelsen, som icke har fullt klart för sig vad revisorerna med detta
yttrande avsett, tillåter sig framhålla, att styrelsen vid sina överenskommelser
med aktiebolaget radiotjänst så långt som möjligt sökt tillvarataga
de intressen, som styrelsen i detta avseende representerar.

Revisorerna anföra vidare, att med undantag för den 9 gånger givna
operan En maskeradbal och den 14 gånger uppförda operetten Tiggarstudenten
»är det påfallande» vilket ringa intresse, som från den musikintresserade
allmänhetens sida visats de operor, som i övrigt framförts för
första gången, nämligen Humperdincks Kungabarnen (''2 gånger), Richard
Strauss’ Ariadne på Naxos (3 gånger), Madetojas Österbottningar (3 gånger)
samt Peterson-Bergers Adils och Elisiv (5 gånger). Revisorerna
vilja visserligen icke förneka — heter det vidare — att de sista årens
operaverksamhet kännetecknats av en berömvärd konstnärlig livaktighet
och samtidigt en allvarlig strävan att upprätthålla kungl. teaterns traditioner
som en lyrisk-dramatisk scen av internationella mått. Att beklaga
vore dock — fortsätta revisorerna — att detta delvis kommit att ske

— 144 —

under ödslande med teaterns krafter på arbetsuppgifter, vars resultat åt
minstone ur publiksynpunkt icke motsvarat förväntningarna, och i övrigt
utan att de ekonomiska synpunkterna tillmätts den vikt, som lägets allvar
krävt. Om operaverksamhetens fortsättande med statssubvention
skulle kunna anses ekonomiskt försvarligt, måste, enligt revisorernas mening,
ett väsentligt nedbringande av det allmännas omkostnader åstadkommas.
Ett strängare aktgivande på, att sparsamhet och försiktighet
iakttages, vore i första hand nödvändigt.

Mot den beskyllning för bristande varsamhet vid kungl. teaterns ekonomiska
förvaltning, revisorerna sålunda uttalat mot styrelsen, måste styrelsen
inlägga eu lika bestämd som allvarlig gensaga. Styrelsen vet med
sig, att den alltid i görligaste mån sökt iakttaga nödig försiktighet i fråga
om kungl. teaterns utgifter. Att det oaktat kungl. teaterns verksamhet -nu liksom förut — visat ett avsevärt underskott får, såsom redan nämnts,
icke läggas styrelsen till last. Revisorerna synas mena, att — då det efter
de ovan angivna operaverkens upptagande på repertoaren visat sig, att
desamma icke från allmänhetens sida rönt nämnvärt intresse och således
icke motsvarat de förväntningar, som revisorerna förutsiitta måste hava
varit för handen vid verkens upptagande på repertoaren — det varit ekonomiskt
felaktigt att låta desamma komma till utförande. Endast uppförande
av sådana verk, beträffande vilka kan med någon grad av säkerhet
förutses, att de komma att av publiken omfattas med större intresse
och förty inbringa goda recetter torde enligt revisorernas mening vara
ekonomiskt försvarligt. En sådan uppfattning kan styrelsen ej biträda.
Den står helt i strid med de principer, som för styrelsen varit vägledande
i dess arbete med förvaltningen av kungl. teatern. Styrelsen anser sig
nämligen, jämlikt reglementets anda och mening, vara pliktig tillse, att
å kungl. teatern såsom vårt lands enda operascen upptagas till spelning ej
endast operaverk av de gamla mästarna — de s. k. repertoaroperorna -—
utan även verk av senare tiders kompositörer, såväl svenska som utländska.
Därvid har styrelsen letts jämväl av den tanken, att kungl. teatern
såsom en av staten subventionerad kulturanstalt måste anses pliktig att
hålla den musikintresserade allmänheten å jour med de nyheter i operaväg,
som tid efter annan framkomma såväl i vårt eget land som i utlandet,
självfallet do konstnärligt avseende hålla måttet. Härvid böra givetvis de ekonomiska
synpunkterna ägnas tillbörlig uppmärksamhet, men de få ej — såsom
revisorerna synas mena — vara de .så gott som allena avgörande. Skall
över huvud i vårt land finnas en lyrisk-dramatisk scen av kungl. teaterns
rang, så kräva, utom annat, gamla traditioner, att där bjudes god konst,
även om därmed äro förbundna stora kostnader. Om sådan konst ej får
bjudas å kungl. teatern, saknar kungl. teatern enligt styrelsens mening i
själva verket existensberättigande. Men vad ett nedläggande av verksamheten
vid Gustav den tredjes förnäma opera skulle innebära torde
utan vidare vara uppenbart.

Till sådan konsekvens, varom ovan nämnts, vill den nuvarande styrelsen
för kungl. teatern icke lämna sin medverkan.

Med avseende på de av revisorerna lämnade sifferuppgifterna tillåter
sig styrelsen göra följande erinringar:

Å sidan 166 ävensom senare upptages kungl. teaterns utgiftssumma för
spelåret 1926—1927 till 2,375,000 kronor mot rätteligen 2,316,200 kronor.

Längre ned angivas inkomsterna från operaverksamheten till 750,000-

14!) —

kronor mot rätteligen 822,000 kronor (däri inberäknat 07,000 kronor nöjesskattemedel,
influtna genom föreställningar).

Utgifterna för spelåret 1924—1925 äro upptagna till 2,206,000 kronor mot
rätteligen 2,149,000 kronor, liksom för spelåret 1925—1926 till 2,324,000 kronor
mot 2,267,000 kronor.

Bland de längre fram anförda detaljutgifterna vid jämförelse med den
s. k. normalplanen hava jämväl insmugit sig några felaktigheter.

Sålunda uppgår motsvarande siffra för soliststaten under spelåret 1926
—1927 till 275,000 kronor, för baletten till 124,000 kronor och för kören till
222,000 kronor.

Remissakten återgår.

Stockholm den 2 januari 1928.

Underdånigst:

HANS von STEDINCxK.

JOHN FORSELL.

ARTHUR THIEL.

ERIK RERNSTRÖM.

OLALLO MORALES.

Styrelsens för Kungl. Dramatiska
Teatern

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 165 § 49.

Till Konungen.

Genom remiss den 16 december 1927 har Kungl. Maj:t anbefallt styrelsen
för kungl. dramatiska teaterns aktiebolag att senast den 11 januari
1928 till ecklesiastikdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av
riksdagens år 1927 församlade revisorers i deras berättelse under § 49 gjorda
framställning rörande dramatiska teaterns verksamhet.

Till åtlydnad härav får styrelsen anföra följande.

Styrelsen vill då först anmäla, att på revisorernas därom framställda
begäran bolagets räkenskaper med tillhörande verifikationer för spelåret
1926—1927 hållits revisorerna till handa, ehuruväl skyldighet för bolaget
att efterkomma denna begäran veterligen icke förelegat. Styrelsen känner
icke någon föreskrift, som kan åberopas till stöd för en granskning
av bolagets räkenskaper i annan ordning än den, aktiebolagslagen och bolagsordningen
angiva.

Vad därefter angår revisorernas iakttagelser rörande det ekonomiska
utfallet av verksamheten vid dramatiska teatern under spelåret 1926—
1927, kan styrelsen vitsorda, att de av revisorerna lämnade sifferuppgifterna
äga sin riktighet. Det bör dock till ytterligare upplysning anmärkas,
dels att det av revisorerna angivna beloppet 160,000 kronor utgör
sammanlagda kostnaderna icke blott för dekorationer och kostymer utan
även för möbler och attributer, dels ock att i detsamma ingå såväl arvoden
åt anlitade dekorationskonstnärer som avlöning till personalen å respektive
verkstäder med tillhopa i avrundat tal 93,000 kronor.

10 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. III.

— 146 —

Beträffande den av revisorerna uttalade meningen, att starkare garantier
måste skapas för en bättre ekonomisk förvaltning av de kungl. teatrarna,
har angivits att detta skett i syfte, att deras behov av tillskott i
form av stats- eller lotterimedel kunde minskas. För dramatiska teaterns
vidkommande hava hitintills endast lotterimedel ställts till förfogande.
Såsom styrelsens till Kungl. Maj:t avlämnade förvaltningsberättelse för
nästförflutna spelår utvisar, hava från och med år 1911 och intill utgången
av spelåret 1926—1927 dylika medel influtit med tillhopa 2,277,022 kronor
59 öre. Kevisorerna hava emellertid icke ansett sig böra göra ens en
antydan om, varför lotterimedel icke skulle kunna framgent få i samma
utsträckning som hittills tillgripas för uppehållande av de kungl. scenernas
verksamhet. Tilläventyrs har också deras uttalande gjorts mest i
pedagogiskt syfte.

Det må vara styrelsen tillåtet att ifrågasätta, huruvida revisorerna haft
tid och tillfälle att fullt sätta sig in i de förhållanden, under vilka dramatiska
teatern arbetar. Enligt det av Kungl. Maj:t för teatern utfärdade
reglemente, vars föreskrifter styrelsen söker efter bästa förmåga ställa
sig till efterrättelse, skall den hava till uppgift att genom vidmakthållande
av en god skådespelarensemble och repertoar främja svensk dramatisk
konst. Denna uppgift ålägger teatern förvisso förpliktelser, på
grund av vilka ekonomiska hänsyn stundom måste träda något tillbaka.
Därtill kommer svårigheten för att icke säga omöjligheten att på förhand
bedöma ett styckes förmåga att tilltala den stora publiken. Missräkningar
i detta hänseende torde kunna konstateras vid varje teaterföretag och
höra till de ofrånkomliga vanskligheter, som äro förknippade med detta
slag av konstutövning.

Det synes icke utan visst fog kunna göras gällande, att de företag, åt
vilka anförtrotts att driva teaterrörelse inom de Kungl. Maj:t och kronan
tillhöriga teaterbyggnaderna i Stockholm, tillkommit på tillskyndan av
statsmakterna och med ändamål att i deras ställe övertaga ansvaret för
vidmakthållandet av traditionerna från den tid, då de kungl. scenerna såsom
kulturinstitutioner av högsta värde ännu ansågos böra hava plats
bland uppgifterna för den statliga verksamheten. Under sådana förhållanden
förefaller det icke blott förklarligt utan helt naturligt, att de kungl.
scenerna kommit att intaga en — om så verkligen kan sägas vara fallet
— framför andra sökande gynnad ställning vid meddelandet av penning
lotterikoncessioner, helst statsverket genom dessa koncessioner icke iklä,
der sig någon risk i form av garanti eller på annat sätt. De medel, som
genom lotterier till förmån för kungl. dramatiska teaterns verksamhet
uppsamlas från allmänheten, komma enligt styrelsens mening också ett
allmänt intresse till godo.

Det bör i detta sammanhang icke lämnas oanmärkt, att allt, som anskaffas
för teaterns räkning av dekorationer och kostymer m. m., omedelbart
blir en statsverkets tillhörighet. Brandförsäkringsvärdet å den inom teaterbyggnaden
och i en särskild förrådsbyggnad förvarade lösegendomen
uppgår för närvarande till 1,100,000 kronor. Likaledes bör uppmärksammas,
att därest medel icke skulle finnas tillgängliga till täckande av uppkomna
brister å teaterrörelsen, bolagets fortbestånd med dess i förhållande
till rörelsens omfattning synnerligen ringa aktiekapital omedelbart
äventyras.

Skulle revisorerna med sina uttalanden hava åsyftat att mot teaterns
ledning rikta anmärkning för bristande ansvarskänsla i fråga om teaterns

— 147 —

ekonomiska skötsel, anser sig styrelsen berättigad att däremot inlägga en
bestämd gensaga. Att vid en konstanstalt, sådan som kungl. dramatiska
teatern bör och väl även får anses vara, skapa garantier för ett tillräckligt
ekonomiskt utbyte, lär icke ligga inom möjlighetens griins. Den garan
tien skulle visserligen kunna tänkas ligga i ett till regel utsålt bus, men
den allmänhet, som om kvällarna söker underhållning eller förströelse,
har som bekant mycket att välja på, och hur den väljer, det är en kon
junkturfråga, där de mest olikartade, ofta tillfälliga faktorer spela in,
såsom ekonomi, personlig smak, personliga sympatier m. m.

Då Kungl. Maj:t med kännedom om de »mycket otillfredsställande resultaten»
av dramatiska teaterns verksamhet — för att tala med statsrevisorerna
— under en lång följd av år, likväl ansett sig böra förlänga det
mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt kungl. dramatiska teaterns
aktiebolag, å andra sidan, träffade avtal om upplåtande till bolaget av
teaterbyggnaden vid Nybroplanen i Stockholm att gälla under ytterligare
tio år från och med den 1 juli 1928, hyser bolagets styrelse den fasta tillförsikt,
att Kungl. Maj:t skall finna sig oförhindrad att, där så erfordras,
tilldela bolaget understöd av lotterimedel i enahanda utsträckning, som
under den gångna tiden möjliggjort rörelsens bedrivande på ett landets
främsta dramatiska scen värdigt sätt.

Remissakten återställes härjämte.

Stockholm den 9 januari 1928.

Underdånigst:

På styrelsens för kungl. dramatiska teaterns aktiebolag vägnar:

TORE SVENNBERG.

Gunnar Malmberg.

Universitetskanslerns

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 169 § 50.

Till Konungen.

Med åberopande av vad de i ärendet hörda akademiska myndigheterna
enligt bilagda av mig inhämtade yttranden anfört, hemställer jag i underdånighet,
att statsrevisorernas ifrågavarande anmärkning icke måtte föranleda
någon åtgärd.

Om i något fall vederbörande skulle hava i strid mot gällande bestämmelser
uraktlåtit att i föreskriven ordning underställa fråga om avgiftsbelopp
kanslerns prövning, bör uppenbarligen rättelse härutinnan för
framtiden ske.

Stockholm den 11 januari 1928.

Underdånigst:

ERNST TRYGGER.

Otto Croneborg.

148 —

Bil. a.

Större akademiska konsistoriet
i Uppsala.

Med anledning av remiss får det större akademiska konsistoriet överlämna
närlagda av juridiska och medicinska fakulteterna samt humanistiska
sektionen efter anmodan avgivna yttranden i ärendet.

Uppsala den 7 januari 1928.

På det större akademiska konsistoriets vägnar:
Ludvig Stavenow.

H. Sjöberg.

Bil. a 1.

Utdrag av juridiska fakultetens i Uppsala protokoll
den 28 december 1927.

§ 1.

Genom remiss från det akademiska kansliet hade fakulteten anmodats
avgiva yttrande i anledning av följande av riksdagens revisorer gjorda
uttalande rörande avgiftsbelagda kurser.

Vid nu företagen behandling av detta ärende beslöt fakulteten efter överläggning
avgiva följande yttrande:

»Fakulteten vill till en början erinra därom, att den tid, inom vilken den
haft att yttra sig i anledning av remissen, varit synnerligen kort tillmätt,
och att fakulteten därför icke varit i tillfälle att mera ingående behandla
den föreliggande frågan.

Det spörsmål, riksdagens revisorer i det remitterade ärendet upptagit är
i främsta rummet ett undervisningsspörsmål.

Beträffande den nuvarande ordningen för undervisning i de rättsvetenskapliga
ämnena, tillåter sig fakulteten hänvisa till de i ämnet gällande
föreskrifterna. Den grundläggande bestämmelsen finnes i Kungl. Maj:ts
stadga angående juridiska examina den 29 april 1904. Enligt § 2 i denna
stadga skall fakulteten tillse, att en med hänsyn till examina ordnad undervisning
finnes att för de studerande tillgå vid universitetet, för vilket
ändamål under varje läsår skola hållas vetenskapliga föreläsningar och,
där sådant prövas ändamålsenligt, vetenskapliga övningar, så ock anordnas
undervisningskurser, lämpade efter de kunskapsfordringar, som för
godkänd examen uppställts. Det föreskrives vidare, att i främsta rummet
skola undervisningskurser anordnas för dem, som förbereda sig till juris
kandidatexamen, och att examinator är pliktig offentligen giva sådan kurs
i examensämne, som av honom företrädes, där ej kursen av honom enskilt
eller av annan meddelas. I anslutning till dessa bestämmelser utgår den
av kanslern fastställda studieplanen för juris kandidatexamen från att
undervisningskurs, i varje ämne meddelas en gång under läsåret och att
de studerande därjämte skola begagna jämväl annan undervisning.

14!)

Den undervisning;, eu professor inom juridiska fakulteten sålunda skall
meddela, har han att fördela på offentliga föreläsningar, som han enligt
universitetsstatuterna är skyldig att giva till ett antal av lyra föreläsningstimmar
i veckan — eventuellt tre föreläsningstimmar i veckan
och två timmars övningar varannan vecka — och pål enskild undervisning.
Beträffande grunderna för denna fördelning hava riksdagens
revisorer nu ifrågasatt, att, som det heter, undervisningen i de obligatoriska
delarna av ämnena skulle anordnas så, att de studerande icke behövde
betungas med extra kostnader för sin utbildning, vilket torde
innebära, att den så karakteriserade undervisningen främst skulle givas
å de offentliga föreläsningarna.

Enligt fakultetens på erfarenhet grundade förmenande kunna några
dylika allmänna regler om fördelningen av den nödvändiga undervisningen
icke genomföras. Förhållandena i olika ämnen och inom skilda professurer
äro härför alltför olikartade. Detta framgår redan av de nu i
detta avsende rådande olikheterna i skilda ämnen. Den undervisningskurs,
som skall meddelas i ett ämne, är till sitt innehåll och till sin plan
och omfattning på det närmaste beroende av omständigheter, som variera
för skilda ämnen, såsom tillgången till lämplig litteratur, tidigare eller
samtidigt i samma ämne hållna föreläsningar över särskilda delar av ämnet,
tillkomsten av omfattande nya lagar och dylikt, Undervisningens
ordnande för en professor är naturligtvis också i hög grad beroende därav,
huruvida han företräder flera ämnen, i vilka undervisning sålunda skall
meddelas, eller allenast ett.

Förhållandena kunna sålunda såsom erfarenheten visar vara sådana, att
en, professor är i stånd att, åtminstone i regel, inom ramen för den undervisningsskyldighet,
som enligt universitetsstatuterna åligger honom, meddela
all den undervisning, som bör meddelas i lians ämne. I ett annat
ämne kan det vara omöjligt att med det innehåll och den omfattning professorn
anser sig böra giva åt kursen, inrymma densamma inom det antal
föreläsningstimmar, som enligt universitetsstatuterna åligger professorn i
ämnet. Han måste då förlägga behandlingen av vissa partier till en enskild
kurs. Vidare är det ofta synnerligen lämpligt att undervisningens
hållande koncentreras på ett sätt, som icke alltid står att nå om den förlägges
till de av statuterna föreskrivna offentliga föreläsningarna.

När både offentlig och enskild undervisning kräves, torde fördenskull
någon norm för fördelningen av undervisningen ej kunna vinnas genom
ett vägande av betydelsen av den ena eller den andra undervisningsformen
eller ämnesgrenen. För fakultetens del är det alltså icke möjligt att skilja
mellan de »obligatoriska» delarna av ett ämne, såsom ägnade att göras till
föremål för kurser å offentliga föreläsningar, och andra delar som eventuellt
skulle hänvisas till enskilda kollegier enligt statsrevisorernas tankegång.

Det må härutinnan framhållas, att i den rättsvetenskapliga utbildning,
som universitetet har att bibringa de juris studerande, åhörandet av föreläsningar
av mera vetenskaplig läggning och deltagandet i vetenskapliga
övningar i allmänhet torde vara ej mindre viktiga led än deltagandet, i
undervisningskurser. För övning av den förmaga av självständig andlig
verksamhet, utan vilken juristen, när han når sitt arbetsfält i livet, endast
bristfälligt är i stånd att fylla sin uppgift, är säkerligen den förra undervisningen
lika betydelsefull som kurserna för’ sitt ändamål.

För de studerande är deltagandet i enskilda avgiftsbelagda kurser icke

150 —

obligatoriskt. I den av fakulteten utgivna studiehandboken meddelas sålunda,
att endast den propedevtiska och den praktiska kursen äro obligatoziska.
I detta sammanhang anser sig fakulteten böra fästa uppmärksamheten
på att den, i syfte att för de studerande lätta de kostnader, som
kursavgifterna innebära, föregående år hos Kungl. Maj:t gjort framställning
om att ett statsanslag beviljas för hallande av propedevtiska kursen
i likhet med vad som hittills skett för den praktiska kursen. Om denna
framställning vinner statsmakternas bifall, skulle avgifter icke behöva
upptagas av de studerande för någon av dessa obligatoriska kurser.

Fakulteten vill slutligen tillägga att vid den undervisning inom fakulteten,
för vilken avgifter upptagas, mindre bemedlade studenter sedan
gammalt befrias från avgifters erläggande.»

Professoren Keuterskiöld anförde för sin del:

»Då frågan om universitetens undervisningskursers anordnande med
eller utan betalning icke är någon riksräkenskapsfråga och lika litet någon
fråga om budgetens tillämpning eller ens någon riksdagsfråga, utan
en ren universitetsfråga, torde det icke tillkomma statsrevisorerna att om
dessa kurser uttala någon mening. Ej heller torde det vara lämpligt, att
rena undervisningsfrågor betraktas ur statsrevisionssynpunkt. Någon
särskild förklaring synes därför obehövlig.

Da emelleitid fakulteten ingått på en redogörelse för kursernas anordning
och syfte, varom statsrevisorerna, såvitt av deras anmärkningars formulering
framgår, erhållit en fullständigt felaktig uppfattning, anser jag
m.ig’ uuder. instämmande i huvudsak i vad fakulteten anfört, för min del
böra särskilt betona, att, om revisorerna, skulle åsyfta, att även alla ickeobligatoriska
kurser, d. v. s. jämte den s. k. propedevtiska kursen alla övriga
skulle bliva kostnadsfria för de studerande, detta mål icke-kan nås
utan att motsvarande anslag ställas till förfogande för avgifternas avlösning.
Da kurserna äro obligatoriska, icke för de studerande, men för professorna,
ofta även om docenter finnas, har stadgan måste medgiva deras
förläggande till de obligatoriska föreläsningstimmarna, vilkas antal icke
kan utan allvarlig skada ökas, men naturligen lämnat professorerna frihet
att, om och när deras vetenskapliga arbete så medger, reservera de
offentliga föreläsningarna för deras egentliga, vetenskapliga syfte att vara
speciella, och i stället åtaga sig kurserna genom enskild undervisning, varmed
givetvis följer att detta extra arbete också måste särskilt ersättas.
Skulle kurserna alltid ges å offentliga föreläsningar, innebure detta för
professurer med flera ämnen, att vetenskapliga specialföreläsningar aldrig
kunde hållas i dessa, då i detta fall det därmed förenade särskilda arbetet
icke kunde behörigen ersättas, utan givetvis i stället helt ägnades det professorn
också åliggande vetenskapliga forsknings- och skriftställararbetet.

Härtill kommer, att då eljes med juridisk professur kan förenas annat
praktiskt-vetenskapligt, med statsmedel avlönat uppdrag, som ger en inkomst
överstigande vad de enskilda kurserna giva, och då vid den rätts-och
statsvetenskapliga avdelningen av Stockholms högskola professorernas där
för allenast två, i stället för fyra vid universiteten, offentliga veckoföreläsningar,
såsom skälig ansedda avlöning baserats bland annat på förutsättningen,
att den samma skall genom betald kursundervisning, om vederbörande
så önska och finna för sig möjligt, utfyllas till belopp, som gör
konkurrens med de högsta befattningarna inom statsadministrationen möjlig,
vore det för den fortsatta lyckliga rekryteringen av universitetens juridiska
fakulteter och därmed för det rättsvetenskapliga forskningsarbetet

151

i våri land ytterst ödesdigert, om den möjlighet till ersättning för ett
extra, men med professurens egentliga verksamhet så väl förenligt arbete,
som kursundervisningen, där den kan anordnas, ger, skulle minskas eller
borttagas — alldeles oavsett den skada, som därigenom tillfogades själva
studierna. Frågan om kursavgifternas avskaffande avvisades också vid
senaste lönereglering och borde förty ej nu åter upptagas, åtminstone icke

av statsrevisionen.»

Utdrag av protokollet skulle till det
pedieras.

större akademiska konsistoriet exUr
protokollet:

Carl Häggqvist.

nu. a 2.

Till större akademiska konsistoriet.

Såsom svar på remiss från riksdagens revisorer angående avgiftsbelagda
kurser vid universiteten får fakulteten anföra:

De kursavgifter, som förekomma inom medicinska fakulteten, utgå i ett
par fall till vederbörande lärare såsom ersättning för deras arbete, som ej
på annat sätt gottgöres, men i flertalet fall såsom ersättning till institutioner
för förbrukade varor etc.

Om en omläggning av nuvarande system skulle anses önsklig och kursavgifterna
helt eller delvis borttagas, skulle särskilda anslag bliva erforderliga
dels som ersättning åt vissa lärare och dels som förstärkning av institutionernas
materielanslag. I vilken utsträckning detta skulle komma
att fordras, kan först efter en närmare utredning bestämmas, och får fakulteten
därför förorda en dylik, innan en eventuell förändring av nuvarande
anordning vidtages.

Uppsala den 27 december 1927.

På medicinska fakultetens vägnar:

Carl Th. Mörner.

C. Henschen.

Bil. a 3.

Utdrag av humanistiska sektionens i Uppsala protokoll
den 3 januari 1928.

§ 1.

Genom remiss från det akademiska kansliet hade sektionen anmodats
avgiva yttrande i anledning av följande av riksdagens revisorer gjorda
uttalande rörande avgiftsbelagda kurser:

Vid nu företagen behandling av detta ärende beslöt sektionen avgiva

följande yttrande: . . ,, .

»Riksdagens revisorer framhålla som sm mening att kursavgifter ej
böra upptagas av mindre bemedlade studenter. Sa vitt sektionen har sig

— 152 —

bekant och till en noggrannare undersökning är den för remissens besvarande
utsatta tiden mitt i julferien ej tillräcklig — torde dylik lättnad
redan nu plaga medgivas vid styrkt medellöshet. Skulle emellertid en allman
föreskrift i amnet finnas önskvärd, vill sektionen i varje fall påpeka
att, för sa vitt kurserna i fråga givas av oavlönade lärare, skälig ersättning
för den genom dylika befrielser vållade minskningen i betalda avgifter
bor beredas på annat sätt. s

Revisorerna hava vidare ifrågasatt, huruvida ej undersökning borde

särskilda'' wj oiojlighotenatt så ordna undervisningen i de ämnen där
säl skilda avgifter utgar för kurser av propedeutisk natur, att de studerande
icke ma betungas med extra kostnad för utbildning av detta siaSektionen
vill principiellt framhålla, att avgörande hänsyn härvid måste
tagas till undervisningens krav och tillgången på för ändamålet lämpliga
lärarekrafter. Professorernas undervisningsskyldighet torde i regel och

vissa undantag icke mom denna sektion böra tagag i anspråk för dv.

lika uppgifter. Tillfalla de docenter med docentstipendium, ingå de enigt
galiande praxis i dessas stipendiatundervisning, men i andra fall
maste åt vederbörande i överensstämmelse med universitetsstatuiernas H
löo och 106 beredas annan skälig ersättning för arbetet, och ett fullständigt
genomforande av statsrevisorernas önskemål, därest det skulle vid
narmare utredning anses av omständigheterna påkallat, torde därför
krava nya anslag.

Sektionen vill slutligen påminna, att den i allmänhet goda tillgången på
(locentei i de ämnen, som falla inom dess läroområde, sedan längre tid har
tillåtit att ordna dess undervisning utaif att åt avlönade ordinarie lärare
uppdraga sadana med särskilda avgifter belagda kurser, som av riksdagens
revisorer avses.»

Professor Psilander anförde:

»Bakom det av riksdagens revisorer framställda kravet om upplysningar
angaende förekomsten av med avgifter belagd undervisning vid universiteten
och de erinringar de gjort efter införskaffandet av dessa upplysningar,
framskymtar med rätt stor tydlighet den uppfattningen, att de studerande
vid de svenska universiteten skulle vara i något avseende ogynnsamt
stallda och att universitetens lärare på deras bekostnad skulle ha
gjort sig oskaliga och oberättigade ekonomiska fördelar. Jag anmärker i
förbigående, att det varit mig obekant, att i statsrevisorernas uppdrag
avonmgattatt inhamta upplysning om sådana ting som huruvida given
föreskrift eller allmännare följd praxis i fråga om t. ex. kursavgifters
stallande av kansler blivit i varje särskilt fall iakttagen eller icke
fikasa, att nag ej vetat, att detta uppdrag omfattat även skyldigheten att
ge direktiv for universitetsundervisningens ordnande på det ena eller
andra sattet.

rPöi;.,f! k"nna ta,»a ställning till denna fråga och råda bot på denna
f"rr»tullnaIlg t0-r,c e flet °J vara ohälsosamt att äga någon kännedom om
torhallanaena vid andra universitet än de svenska. Vid de utländska universitet,
som .lag här närmast avser, d. v. s. de tyska, österrikiska och
schweiziska samt vissa andra, som upptagit samma system, är universitetsundervismngen
visst icke byggd på den principen, att den bör vara avgiftsfri.
De studerande äro tvärtom skyldiga att terminligen betala ett
visst antal offentliga föreläsningar vid äventyr av att eljes skiljas från
universitetet. Avgifterna, i storlek växlande vid olika universitet, erläggas
till universitetets räntekammare (Quaestur) och åtnjutas helt eller del -

vis av den ordinarie läraren utöver den egentliga lönen, som vid någorlunda
stora universitet i genomsnitt är densamma som i Sverige. Inkomster
av dessa s. k. Kollegiengelder överstiger åtminstone vid de större universiteten
vida de högsta belopp, som enligt statsrevisorerna under läsåret 1926
—1927 uppburits av eu och annan lärare vid Uppsala universitet. Det år
eller bar åtminstone ej varit ovanligt, att eu enda lärare, icke blott i den juridiska
fakulteten, utan undantagsvis även i den filosofiska, kunnat för sin
för de studerande obligatoriska undervisning åtnjuta en inkomst, som perläsår
närmat sig det sammanlagda belopp, som enligt statsrevisorerna under
året 1926—1927 med orätt uppburits av Uppsala universitets hela lärarekår
tillsammans. I enstaka fall har, åtminstone i de juridiska fakulteterna,
än större belopp tillfallit läraren. Även om på senare tid en viss
utjämning skett till förmån för lärare med mindre åhörareantal, är systemet
med »Kollegiengelder» utöver lönen ännu väsentligen orubbat. Den
som har en stor examensbörda och måste std många till tjänst, anses också
berättigad till en motsvarande förhöjning av sina ekonomiska förmåner.

Vid andra universitet än de här avsedda — åtminstone vid de holländska
— uppväges det förhållandet, att den offentliga undervisningen ej är belagd
med särskilda avgifter för åhörarna, av ett annat onus för de studerande,
en rätt avsevärd summa som för varje läsår erlägges till universitetet.
Vid den tidpunkt, från vilken min egen erfarenhet förskriver sig,
var denna avgift vid de holländska statsuniversiteten 200 gulden (således
300 kronor) per läsår.

De studerandes kostnader vid utländska universitet äro emellertid — jag
avser fortfarande närmast de tyska, österrikiska och schweiziska — icke
begränsade till avgiften för undervisning. Till dessa kostnader komma
nämligen bland annat även avsevärda examensavgifter, vilka delvis utgå
till examinatorerna. För att nämna ett enda exempel är enligt förordning
av den 20 maj 1908 examens- och promotionsavgiften vid universitetet
i Zurich 350 schweiziska francs. Samtidigt är den tunga, som vid dessa
universitet åvilar examinatorerna, i visst avseende vida mindre än hos oss.
En svensk examinators godkännande är i själva verket ofta slutresultatet
av upprepade misslyckade tentamensförsök, vilka ej framträda i statistiken,
som blott upptager det slutliga godkännandet — examensstadgan lämnar
en obegränsad möjlighet att gång på gång återkomma i samma ämne.
Vid tyska, österrikiska och schweiziska universitet är rätten till upprepade
examensprov strängt beskuren genom rigorösa examensförordningar, som
i regel förbjuda den studerande att återkomma i examen mer än två
gånger.

Av ovanstående summariska redogörelse för förhållandet i vissa främmande
länder torde följa, att frågan huruvida den högre undervisningen
i dess olika former bör avgiftsfritt tillhandahållas den växande ström av
studerande med olika förutsättningar för studier, som söker sig till universiteten,
icke är så enkel, som statsrevisorerna tänka sig — i alla händelser
att den i olika länder ses på olika sätt. Man är ju på många håll till
och med av den meningen, att en med avgifter belagd universitetsundervisning
är välgörande och att den befordrar studiearbetets intensitet och fart.

Vad angår undervisningen i mitt eget ämne, har den avgiftsbelagda undervisning,
som förekommit, enligt i humanistiska sektionen nästan undantagslöst
följd praxis alltid givits av docenterna i ämnet. Sedan många år
tillbaka har, enär docentstipendium kunnat tagas i anspråk, ingen av de
studerande betald undervisning förekommit. Det enda undantaget är, att

— 154 —

nästförflutna vårtermin en av de studerande önskad betald kurs kommit
till stånd. Den har givits av en ostipendierad docent — ostipendierad på
grund av att det vid ämnet fästa docentstipendiét på grund av föreskrifterna
för tiden för docentstipendiums åtnjutande övergått till annat ämne.
Antalet undervisningstimmar var cirka 30, den i vederbörlig ordning av
kansler fastställda kursavgiften var 15 kronor, i ett fall 10, i några ingen
alls. Docentens sammanlagda inkomst av kursen var något över 400 kronor.
Jag antager, att denna kurs ej över hövan betungat de studerandes
ekonomi, och att flertalet kursdeltagare på sina nöjen utgivit mera betydande
belopp. — I övrigt har i mitt ämne inga andra avgifter upptagits än
för universitetslektorns privata skrivkurser — en gratis skrivkurs har ingått
i hans offentliga undervisning på 6 timmar i veckan. Jag skulle visserligen
kunnat önska, att avgiften varit lägre (än 30 kronor), men den som
har någon erfarenhet av besväret att rätta skrivböcker, torde finna, att det
knappast skulle varit tillständigt att nedpressa den.

Slutligen vill jag med anledning av statsrevisorernas erinringar för egen
del anmärka, att jag aldrig vare sig som avlönad eller oavlönad mottagit
någon kontant ersättning för handledning av någon studerande vid universitetet.
Den undervisning, som jag vissa terminer givit utöver den mig
åliggande, har alltid varit kostnadsfri för de studerande. Jag har således
i förevarande fall intet att uppgöra eller redovisa. Häri ligger intet medgivande
av att jag icke kunnat vara berättigad till ett annat förfarande.
Det är ej uteslutande det politiska livets arbete, som bör erbjuda en tillräcklig
bärgning.»

Utdrag av protokollet skulle till det större akademiska konsistoriet expedieras.

Ur protokollet:

S. H. A. Kihlgren.

Bil. b.

Större akademiska konsistoriet
i Lund.

Med anledning av remiss får det större konsistoriet vid universitetet i
Lund vördsamt överlämna infordrade yttranden i ärendet av härvarande
juridiska, medicinska och filosofiska fakulteter.

För egen del vill konsistoriet under hänvisning till dessa yttranden uttala,
att konsistoriet förmenar, att någon ändring för närvarande icke
kan eller bör vidtagas i den av statsrevisorerna avsedda undervisningen,
utan att denna bör tillsvidare bibehållas som hittills.

Konsistoriet anser, att någon vidare utredning i denna fråga vad Lunds
universitet beträffar icke torde vara behövlig. Skulle dock en sådan befinnas
önskvärd, anhåller konsistoriet att bliva representerat bland dem,
åt vilka en sådan utredning kan komma att anförtros.

Lund den 5 januari 1928.

På det större konsistoriets vägnar:

Axel Moberg.

N. Linder.

— 155

Ml. It I.

Utdrag ur protokoll, hullet hos juridiska fakulteten
vid universitet i Lund den 28 december 1927.

Närvarande: Dekanus professorn Sonmiarin, professorerna Kallenberg,
IJjörling, Ernberg och Malmgren samt t. f. professorn Bergendal.

Vid protokollet undertecknad.

§ 197. Genom remiss den 24 innevarande december hade fakulteten anmodats
att före den 3 januari 1928 inkomma till det större konsistoriet
med yttrande i anledning av riksdagens revisorers i nedanstående transumt
av revisionberättelsen för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 gjorda
framställning:

Ȥ 50.

Revisorerna hava från universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
institutet införskaffat uppgifter rörande de vid nämnda institutioner
under läsåret 1926—1927 hållna kurser, som belagts med avgift för de
studerande till vederbörande lärare.

De inkomna uppgifterna utvisa, att dylika avgiftsbelagda kurser förekommit
i rätt betydande omfattning. Beloppen av de utav vederbörande
lärare uppburna kursavgifterna uppgå vid universitetet i Uppsala till omkring
55,000 kronor, vid universitetet i Lund till omkring 59,000 kronor
och vid karolinska institutet till omkring 19,000 kronor. Det är väsentligen
inom de juridiska och medicinska fakulteterna samt de humanistiska
sektionerna av filosofiska fakulteterna, som avgifter utgått, dock i mindre
omfattning vid medicinska fakulteterna än vid de övriga. För åtskilliga
lärare har sammanlagda avgiftsbeloppet utgått till jämförelsevis höga belopp,
i några fall mellan 6,000—7,000 kronor. Avgifternas storlek bär,
bortsett från kompletteringskurser i latin för realstudenter, växlat vid
universitetet i Uppsala mellan 15—40 kronor, vid universitetet i Lund mellan
io—50 kronor och vid karolinska institutet mellan 10—60 kronor. Vid
universitetet i Uppsala överstiger avgiften 25 kronor för deltagare i samtliga
34 uppgivna fall utom 6, vid universitetet i Lund i samtliga 27 fall
utom 4, och vid karolinska institutet i samtliga 11 fall utom 2. Mer än halva
antalet kurser har betingat en avgift av 35 kronor eller högre belopp.

I vissa fall har icke, på sätt i gällande examensstadga är föreskrivet,
universitetskanslerns medgivande till avgiftens upptagande inhämtats.

Revisorerna vilja på grund av vad sålunda upplysts betona angelägenheten
av att vid utkrävandet av särskilda avgifter för åtnjutandet av
undervisning vid ovannämnda statliga inrättningar den största hänsyn
tages till att de studerande icke över hövan betungas med kostnader för
sin utbildning. Särskilt må framhållas, att avgifter av mindre bemedlade
studenter icke böra få ifrågakomma. Av de inkomna uppgifterna vill
det synas, som om flertalet av de betalda kurserna omfatta vederbörande
ämnes allmänna delar och ej avsetts för ett inträngande i mera speciella
grenar av detsamma. Detta förhållande har givit revisorerna anledning
ifrågasätta, huruvida ej en undersökning borde verkställas rörande möjligheterna
att på ett sådant sätt anordna undervisningen i de obligatoriska
delarna av ämnena, att de studerande icke behövde betungas med extra
kostnader för sin utbildning av det slag varom här är fråga.»

156 —

^Ttl arande^ nu till behandling företogs, yttrade professorn Kal/enbcry:
■ • ^ av stad^an anSäende juridiska examina föreskrives, dels att

juridiska fakulteten skall tillse, att en med hänsyn till examina ordnad
undervisning finnes att för de studerande tillgå vid universitetet, dels
ock att föi sådant ändamål under varje läsår skola hållas vetenskapliga
föreläsningar och, där sådant prövas ändamålsenligt, vetenskapliga övningar,
så ock anordnas undervisningskurser, lämpade efter de kunskapsiordnngar,
som för godkänd examen uppställts. De krav på meddelande
av undervisning, som sålunda ställas på fakultetens lärare, kunna svårligen
av dem fyllas, med mindre den undervisningsbörda, som är i § 104
av universitetsstatuterna pålagd universitetets professorer i gemen ökas.
Emellertid kan det icke skäligen fordras av fakultetens lärare, att de
skola utan ersättning bestrida undervisning utöver det i nyssnämnda paragraf
av universitetsstatuerna stadgade måttet, detta så mycket mindre
som tentamensarbetet inom fakulteten överhuvud är tyngre än inom ilo
andra fakulteterna, ja, är mångfaldigt större än åtskilliga andra professorers
motsvarande arbete. 1/id sådant förhållande har systemet med
betald kollegieundervisning naturligen vunnit insteg och kommit att erhålla
en stadigvarande plats på fakultetens undervisningsschema.

Kollegieundervisningen utgöres av kurser, vid vilka huvuddelarna av
examensämne genomgås i den omfattning, som motsvarar kunskapsfordnngarna
för godkänd juris kandidatexamen. Jag anser för min del, att
undervisning av denna art är oundgänglig för upprätthållande av den
kunskapsnivå, som utgör förutsättning för en tillfredsställande ämbetsmannautbildning.

Riksdagens revisorer ha påpekat, hurusom av dem tillhandakomna uppgifter
synts framgå, att flertalet av de betalda kurserna omfattat vederbörande
ämnes allmänna delar och ej avsetts för ett inträngande i mera
speciella delar av detsamma, och har detta förhållande givit revisorerna
anledning ifrågasätta, huruvida ej en undersökning borde verkställas
rörande möjligheterna att pa ett sådant sätt anordna undervisningen i de
obligatoriska delarna av ämnena, att de studerande icke behövde betungas
med extra kostnader för sin utbildning av det slag, varom bär är fråga.
Jag förmenar, att en anordning av undervisningen efter sålunda antydda
grunder skulle medföra fara för ett betänkligt sjunkande av de studerandes
kunskapsnivå och kan därför ej förorda densamma. Av ålder har den
vetenskapliga, i särskilda delar av ämnet djupare inträngande undervisningen
meddelats genom föreläsningar, och häri bör ej ändring vidtagas.
Denna undervisning bör vara kostnadsfri och bevistandet av densamma
obligatoriskt: i annat fall blir resultatet efter afl sannolikhet det, att den
i högre mening vetenskapliga undervisningen måste av brist på åhörare
inställas. Däremot är kollegieundervisningen frivillig, och den bör vara
detta.

Vidkommande härefter avgifter för åtnjutandet av kollegieundervisning,
så bör uppenbarligen, såsom revisorerna betonat, den största hänsyn
tagas till, att de studerande icke över hövan betungas med kostnader för
sin utbildning, och böra avgifter icke avfordras mindre bemedlade studenter.
Vad det senare angår, vill jag framhålla, att den regeln städse
iakttagits, att studerande, som det begärt, fått kostnadsfritt åtnjuta undervisning.
Dessutom må nämnas, att avgift ej kräves av studerande, sem
önskar bevista ett kollegium i ämne, i vilket han tidigare åtnjutit sådan
undervisning.

Revisorerna ha vidare påpekat, hurusom för åtskilliga liirare sammanlagda
beloppet av uppburna kollegieavgifter uppgått till jämförelsevis
höga belopp.

Med anledning härav finner jag mig ej böra liimna oanmärkt, att det
är först under de senare åren med den starka tillströmningen av studerande
till juridiska fakulteten, som det ekonomiska utbytet av kollegieundervisningsverksambeten
blivit det sålunda antydda. Tidigare utgjorde
åtminstone vid detta universitet, där antalet juris studerande var jämförelsevis
lågt, de sammanlagda avgifterna för ett kollegium en skäligen
anspråkslös ersättning för lärarens ansträngande arbete. Det är att förvänta,
att tillströmningen kommer att ansenligt minskas — eu minskning
bär redan gjort sig märkbar — och därmed är det ock slut med de nuvarande
inkomstbeloppen.

Till sist anser jag mig böra fästa uppmärksamheten på ett förhållande,
som det vore synnerligen betänkligt, ja, från fakultetens synpunkt sett
ödesdigert att förbise. Den avlöning, som en juris professor åtnjuter,
liar hittills tidtals genom inkomsten på kollegieundervisning vunnit ett
ganska avsevärt tillskott. Och likväl är det förbundet med stora svårigheter
att på ett tillfredsställande sätt rekrytera lärarkåren vid fakulteten.
Det saknas erforderligt antal docenter till att biträda vid undervisningen
och vid förfall för professor eller vid ledighet i professur vikariera. Vid
detta universitets juridiska fakultet har sedau åtskilliga ar — frånräknat
docent i nationalekonomi, som ej är att påräkna för de juridiska ämnena

_ ej funnits mer än en docent. Denne upprätthåller sedan mer än ett

och ett halvt år den lediga professuren i straffrätt och juridisk encyklopedi.
Skulle han utnämnas till innehavare av nämnda professur eller av
annan anledning avgå, är fakulteten — fortfarande bortsett från docenten
i nationalekonomi — utan docent. Tillståndet måste betecknas såsom ett
nödtillstånd, som lätt kan försätta fakulteten i den belägenhet, att dess
verksamhet ej kan upprätthållas. Det är uppenbart, att universitetsbanan
icke erbjuder stora lockelser för jurister, som över huvud kunna ha någia
utsikter till framgång på denna bana. Om läget är sådant under nuvarande
omständigheter, då dock en professor städse kan räkna med en inkomst,
som i någon mån överskjuter statsavlöningen, är det. lätt att inse.
hur mycket svårare det skulle ställa sig, därest en dylik utsikt bortfölle.»

T. f. professorn Bergendal instämde i vad professorn Kallenberg anfört.

Professorn Malmgren anförde:

»De svårigheter, som i varje fall för nybörjaren påtagligen äro förenade
med juridiska studier — åhörandet av ett mindre antal tentamina
skulle otvivelaktigt vara ägnat att korrigera föreställningarna om de juris
studerandes förutsättningar att kunna bedriva sina studier på egen

hand__härröra väl i främsta rummet därav, att juridiken är för honom

ett alldeles nytt studieområde, för vilket gymnasiets undervisning icke, såsom
förhållandet är med språk, historia, naturvetenskap m. fl. ämnen, utgör
någon direkt förberedelse. Ett kursmässigt genomgående av respek
tive läroämnen framstår under sådana förhållanden som den närmast till
hands liggande undervisningsformen, vilken — i varje fall för det stora
flertalet studerande — icke torde kunna göras helt överflödigt genom
tryckta framställningar. Erfarenheten både hos oss och annorstädes ger
också grundad anledning att antaga, att studenterna, därest professorna
upphörde att erbjuda kollegieundervisning, i stor utsträckning skulle begagna
sig av privata manuduktörers handledning, något som icke torde

— 158 —

ställa sig mindre ''betungande’ i ekonomiskt avseende. Att förlägga kursundervisningen
till de offentliga föreläsningarna, såsom revisorerna ifrågasatta,
skulle — förutom den av professoren Kallenberg redan anmärkta
olagenheten — medföra antingen en ökning av antalet föreläsningar på
bekostnad av de för juristutbildningen synnerligen viktiga rättsfallsövningarna
eller ett kursens utsträckande över ett flertal terminer
Revisorerna betona angelägenheten av, att ''de studerande icke över hövan
betungas med kostnader för sin utbildning’. Härtill bör till en början
anmärkas, att med en beräknad studietid av fem år den årliga kostnaden
för kollegier, om sådana regelbundet begagnas, icke torde överstiga
ett hundra kronor, vilket icke kan sägas vara ’över hövan’ betungande,
då man känner de terminsavgifter, som måste erläggas av eleverna
vid statens allmänna läroverk. Vidare synes revisorernas citerade yttrande
förutsätta, att examen skulle kunna avläggas lika bra utan enskild
undervisning. Endast i sådant fall skulle man nämligen kunna tala om
ett betungande. Om däremot kollegieundervisningen innebär en hjälp
vid studiernas bedrivande — och det torde väl utan lorhävelse från professorernas
sida kunna förutsättas — så att kanske en eller annan termin
inbesparas, synes det vara riktigare att betrakta denna undervisning
som underlättande än som betungande. Slutligen är ju deltagandet i den
enskilda undervisningen, såsom redan professoren Kallenberg framhållit,
en frivillig sak. I den studiehandbok, som varje studerande erhåller vid
sin inskrivning i fakulteten, betonas det uttryckligen, att begagnandet av
enskilda kollegier icke är obligatoriskt. Skulle detta oaktat den uppfattningen
ha vunnit insteg hos de studerande, att bevistande av vederbörande
professors kollegium är en prestation, som — oberoende av ådagalagda
kunskaper — utgör ett nödvändigt villkor för godkänd tentamen, så bör
denna vanföreställning naturligtvis genom muntliga upplysningar utrotas.
För egen del har jag brukat, då lista för anteckning till deltagande i
kollegium utlämnats, bestämt framhålla, att detta deltagande är frivilligt,
och vid tentamen saknar jag i de allra flesta fall kännedom om, huruvida
tentanden bevistat mitt kollegium.

.Ännu en sak synes mig värd att påpekas. Det torde vara ganska vanligt,
att universitetets professorer bereda sig extra inkomster genom populär
föreläsningsverksamhet. Detta har icke veterligen givit anledning till
anmärkning. Näppeligen skulle heller -— lika litet som mot medicine professoiers
läkarepraktik nagon invändning kunna göras mot en juris
professor, som öppnar advokatpraktik. Det synes nu med skäl kunna
ifrågasättas, huruvida det icke är mera önskligt, att en professor använder
sin lediga tid till sådan verksamhet, som direkt kommer de vid universitetet
studerande till godo.

För övrigt instämmer jag med professoren Kallenberg.»

Professorn Ernberg förklarade sig i huvudsak instämma i professorn
Kallenbergs yttrande.

Professorn Björling anförde:

»I huvudsak instämmer jag i vad professorerna Kallenberg och Malmgren
anfört. Jag vill emellertid ytterligare understryka, att enligt min
erfarenhet muntlig undervisning i avsevärt större utsträckning än professorernas
normala fyra timmar i veckan är för det stora flertalet juris
studerande oundgängligen nödvändigt, om icke kunskapsfordringarna
skola högst väsentligt nedsättas under vad som nu anses skäligen motsvara
den kompetens, en juridisk universitetsexamen skall medföra. Er -

159

farenlieten i andra land synes bekräfta det samma: genomgående finner
man vid sidan av den offentliga akademiska undervisningen i de juridi
ska examensämnena enskild undervisning anlitad, i form av akademiska
kolleger såsom i Sverige och Tyskland, eller oek sasom manuduktion i
Danmark. Vem nu än meddelar denna undervisning, lär det icke kunna
undgås, att den betalas; och jag tvivlar på att betalningen skall kunna
göras för de studerande mindre betungande genom en annan anordning
än den nuvarande, som dels är ställd under offentlig kontroll icke minst
vad angår kursavgifternas belopp, dels ock allmänligen gör det möjligt
för de obemedlade att kostnadsfritt begagna den enskilda undervisningen.»

Dekanus professorn Sommarin förklarade sig vilja i huvudsak instämma
i vad professorn Kallenberg yttrat samt anförde vidare:

»I enlighet med gällande föreskrifter har jag varje hösttermin meddelat
ett kollegium i nationalekonomi och varje vårttermin ett kollegium i finansrätt,
vartdera beräknat till 30 timmar — vilket timantal i regel visat
sig otillräckligt och därför överskridits — mot eu avgift av 35 kronor.

Vid kollegiet i nationalekonomi genomgås och kommenteras de viktigaste
delarna av den av mig utgivna läroboken Ekonomilära (1923), delvis
efter framlidne professorn Knut Wicksells föreläsningar i nationalekonomi.
Kursen är avsedd att för nybörjare underlätta studiet av eleinenterna
i den teoretiska nationalekonomien samt att klargöra de teoretiska
synpunkternas härledning utur och tillämplighet pa det ekonomiska samhällslivet
i våra dagar. Eftersom kursen icke är obligatorisk och di ligen
ett antal studerande finner den obehövlig, har jag ansett mig kunna, bilda
mig ett visst omdöme om kursgivningens betydelse i undervisningen.
Ehuru det givetvis icke saknas exempel på att en icke-kursdeltagare i
tentamen visat sig behärska kursen bättre än en kursdeltagare, lider det
intet tvivel, att kursen i allmänhet förebygger ett själlöst och kritiklöst
inläsande, som utesluter verklig förståelse av den vetenskapliga tankebyggnaden
och dess grundläggande betydelse för en djupare uppfattning
av samtidens ekonomiska och sociala problem. Sålunda har jag blivit alltmera
övertygad om kursens behövlighet för flertalet studerande.

Möjligen skulle en docent i ämnet kunna meddela denna elementära undervisning
lika bra eller kanske bättre, men sasom examinator och i första
hand ansvarig för undervisningen har jag funnit det angeläget att själv
giva de anvisningar, som jag betraktat sasom viktiga vid kursens inlärande,
och docenten i ämnet torde även se en fördel uti att vara befriad
från denna betungande undervisningsform under år, som behövas för ve
tenskaplig speciminering.

Vid kollegiet i finansrätt, uti vilket ämne docent tyvärr rör narvarande
saknas, ha de studerande tillgång till ett kompendium i finansrätt, sammanställt
efter mina kurser och delvis efter mina föreläsningar under tidigare
år och tryckt såsom manuskript av juridiska föreningen (1927). I
anslutning därtill kommenterades under vårterminen 1927 vid kollegiet i
finansrätt de viktigaste gällande skattelagarna, under hänvisning till motiveringen
för, innebörden uti och syftet med reformförslag som förelagts
1927 års riksdag. Med den aktualitet, som skattefrågorna numera ständigt
äga, torde det icke vara möjligt att ägna dessa viktiga fiägoi tillräcklig
uppmärksamhet utom i samband med. ett kollegium i ämnet. Föreläsningarna
måste nämligen behandla den finansvetenskapliga huvuddelen
av ämnet, vilket 1927 skedde i anslutning till Adam Smith, Folkens välstånd,
Bok. V, och 1928 kommer att ske i anslutning till Rieardo’s Prmciples.

— 160 —

Vid kollegiet 1927 behandlades dessutom gällande deklarationsformulär
delvis med hjälp av erfarenheter som jag förvärvat såsom ordförande i’
taxeringsnämnd. Denna del av undervisningen synes mig även tillhöra
kollegium.

Den befrielse från avgift, som beviljats mindre bemedlade, har jag numera
gjort beroende av muntlig hemställan till kursgivaren, sedan erfarenheten
visat, att mycket godtycke i fråga om avgiftens er läggande tidigare
förekommit.

Slutligen ber jag att få tillägga, att undervisningen och examinationen
i nationalekonomi i den filosofiska fakulteten hittills bestritts utan ersättning.
En professur i nationalekonomi inom denna fakultet fanns redan
för ett tiotal år sedan behövlig, och det föreligger givetvis numera ännu
större behov av ökade ordinarie lärarekrafter i ett ämne, som icke sällan
medtagits i filosofisk ämbetsexamen och mycket ofta i filosofie kandidatexamen,
sedan ämnet vunnit en alltmera erkänd plats inom den högre
skolundervisningen. Statsmakternas omsorg om undervisningen i nationalekonomi
och finansrätt vid universitetet i Lund synes sålunda för närvarande
lämpligen kunna finna sitt uttryck i beslut om inrättande av
ytterligare en professur i nationalekonomi inom filosofiska fakulteten.»

Fakulteten ville slutligen framhålla, att universitetskanslerns medgivande
alltid utverkats såvitt gällde upptagande av kollegieavgifter av fakultetens
lärare.

Som svar å remissen skulle detta protokoll, som omedelbart justerades,
överlämnas till det större konsistoriet.

Ur protokollet:

Nils Hintze.

Bil. b 2.

Till det större akademiska konsistoriet vid kungl.
universitetet i Lund.

Inom medicinska fakulteten i Lund finnes, såsom förut av fakulteten
meddelats, endast en kurs, som beröres av den av riksdagens revisorer
gjorda framställningen, nämligen kursen i jämförande anatomi. Denna
kurs består såväl av föreläsningar med förhör som också av omfattande
dissektionsövningar, och fortgår omkring en månads tid. Avgiften utgör
40 kronor.

•^>r?*essorn * makroskopisk anatomi, till vilkens ämnesområde kursen i
anatomi hör, har sedan år 1911 på kanslers särskilda begäran
meddelat denna kurs. Medicinska fakulteten i Lund har endast en lärare
i makroskopisk anatomi och är denne på grund härav belastad med en
större officiell arbetsbörda, än han egentligen enligt statuterna är skyl
nig uppbära. Den ifragavarande kursen har därför ej såsom avgiftsfri
kunnat aläggas honom. I akulteten har för övrigt för närvarande ingen
annan lärare eller docent som kan upptaga denna undervisning. Fakul
teten kan därtill vitsorda att den nuvarande kursledaren utan tvivel är
den inom vårt land mest kompetente lärare för en kurs i jämförande anatomi,
som inledning till de medicinska studierna. Fakulteten vill därför
som sm mening framhålla, att undervisningen i jämförande anatomi vid
Lunds universitet, även om den är belagd med avgift från de studerande,

161 —

icke på lämpligare sätt kan meddelas, och finner det därför för alla parter
fördelaktigast, att ifrågavarande kurs må tillsvidare anordnas på samma
sätt, som under de nu gångna 17 åren.

Lund den 27 december 1927.

På medicinska fakultetens vägnar:

Torsten Hellman.

Dekanus.

Bil. b 3.

Utdrag ur protokoll, hållet hos filosofiska fakulteten i
Lund den 2 januari 1928.

Närvarande: dekanus, professorn Rydbeck, professorerna Wrangel,

Lindskog, Kock, Ekwall, Moberg, M. P:n Nilsson, Walberg, Carlgren. Grönwall,
Kylin, Olson, Agrell, Smith, Wicksell och Fries.

§ 46. Genom remiss från det större akademiska konsistoriet hade fakulteten
anmodats att före den 3 januari 1928 till konsistoriet inkomma med
yttrande i anledning av den framställning riksdagens revisorer, på sätt
bifogat transumt av revisionsberättelsen för tiden 1 juli 1926—30 juni
1927 utvisade, gjort beträffande de avgiftsbelagda kurserna vid universiteten
och karolinska institutet.

Ifrågavarande transumt av revisionsberättelsen var av följande lydelse*

»§ 50 — — — — — — — — — — — — — — — — — — —.»

Från fakultetens protokoll för den 31 oktober 1927, § 23, antecknades;
att fakulteten då, sedan riksdagens revisorer infordrat uppgifter angående
bland annat de under läsåret 1926—1927 inom fakulteten hållna avgiftsbelagda
kurser, till rektorsämbetet anmält, att under nämnda läsår

— med bortseende från kurser, för vilka utgått avgift till viss institution

— avgiftsbelagda kurser med kanslerns medgivande hållits inom fakulteten
i den utsträckning, som angåves i följande, å uppgifter från vederbörande
kursgivare grundade förteckning:

11 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927

in.

— 162

Kursgivare	.. Amne för kuraen	Timantal 1	Avgift för varje kars	Antal deltagare
Prof. Lindskog	Propedeutisk kurs över Platons Faidon och Nytestamentlig grammatik	52	50	kr.	01
Prof. Moberg	2 kurser i hebreiska för nybörjare	40 (eller några tim. därutöver)	40	>	Omkring 70 båda kurserna
Prof. Löfstedt	2 kurser i latin för komplettering av studentexamen	Resp. omkr. 75 och 80	Resp. 80 och 90 kr.	33 båda kurserna
Doc. E. Gertz	Experimentell psykologi med demon-strationer	25	30	kr.	15
Doc. Aspelin	Filosofiens historia	36	30	»	83
Doc. Briem	Allmän religionshistoria	48	50		37
Lektor Russell	4 kurser i engelsk stilskrivning	10	15	»	Resp. .30, 18, 23, 23
Lektor Poflak	5 kurser i tysk stilskrivning	10	15	»	Resp. 28, i 34, 29, 29, 19
Prof. Smith	Organisk kemi	12	10	K	45
Fil. lic. H. Sebelius	Propedeutisk kurs i kemi	40	35	»	44

Dessutom har doc. Anderberg under höstterminen 1926 lett laborationer i experimentell
psykologi under c:a 120 timmar med 10 deltagare emot ett arvode å 25 kronor för dem var.
vilket arvode i sin -helhet tillfallit den vid laborationerna tjänstgörande amanuensen.»

I anledning av nu förevarande remiss hade dekanus anmodat professorerna
Lindskog, Moberg, Löfstedt, Herrlin och Smith samt t. f. professorn
Nyman att avgiva yttrande i ärendet och hade dessa i särskilda skrivelser
till fakulteten anfört:

Professorn Lindskog:

»Den propedeutiska kursen i grekiska, som meddelats vid universitetet,
inrättades för omkring 20 år sedan på därom från en talrik grupp studenter
gjord hemställan. Den är närmast avsedd för dem, som bereda sig för
avläggande av teol.-fil.-examen. Ämnet grekiska är så vidlyftigt, att professorn
ej gärna kan inom det ordinarie läseschemat meddela undervisning
även för de blivande teologerna. En gång för åtskilliga år sedan gjordes
under ett läsår försöksvis en anordning i denna riktningen — således i
ungefärlig överensstämmelse med vad statsrevisorerna nu tänka sig —
men försöket utföll ej tillfredsställande, och unversitetskanslern gav också
under hand en anvisning om, att man borde återgå till den äldre ordningen
(med en särskild propedeutisk kurs för blivande teologer). Sedan
dess har undantagslöst varje hösttermin en dylik kurs givits: undertecknad
har skött den, när docent i ämnet ej funnits, och då mot en av kanslern
stadfästad avgift; när docent funnits, har denne i regel skött den, såvida
han ej av särskilda skäl önskat befrielse. När docent innehavt docentstipendium
har han vanligtvis givit den utan ersättning; så har exempelvis
varit fallet under sistförflutna läsår. Emellertid är den så pass betungande,
att man knappast kan tänka sig en dylik anordning permanent.

Om inom ämnet grekiska någon ändring med avseende på kurser är
önskvärd, är det snarast i riktning mot en utvidgning, ej en inskränkning

i(i;i -

uv densamma. Varje ur inkomma till mig förfrågningar, huruvida ej
kurser (givetvis mot betalning) kunde anordnas i grekiska för nybörjare;
men med för lmndenvarando lärarekrafter bär detta i regel varit omöjligt.
Följden bär blivit, att eu dylik kurs varje ar anordnas utanför universitetet.
Att eu dylik anordning ej är den för studenterna bästa, ligger
i öppen dag.

Vad slutligen angår själva avgifterna, sä torde säkerligen desamma
redan nu efterskänkas i sådana fall, där särskilda omständigheter föreligga.
Men en generell bestämmelse i den riktning, som statsrevisorerna
angiva, att den bör avskaffas för mindre bemedlade studenter, torde do
facto innebära avgifternas avskaffande. De studenter torde vara liitt räknade,
som i våra dagar icke behöva skuldsätta sig för sina studier. Däremot
borde det vara givet, att inga betalta kurser få vara obligatoriska.»

Professorn Moberg:

»Med anledning av den remiss, som nu föreligger till behandling, anser
jag mig böra lämna fakulteten följande uppgifter:

Den kurs i hebreiska, som årligen anordnas är en propedeutisk kurs, det
vill säga den avser att för de studerande, som så önska, underlätta inhämtandet
av de elementära förkunskaper i hebreiska språket, vilka äro nödvändiga
för dem som önska följa den egentliga akademiska undervisningen.
En sådan elementär handledning är givetvis, om icke obetingat nödvändig,
dock till stort gagn för de studerande, i de fall då det som här
gäller ett ämne, ett språkområde, inom vilket inga som helst kunskaper
meddelats genom skolundervisningen. Men kursen är intet annat än en
hjälp, som erbjudes de studerande. Den är på intet vis obligatorisk; studenter
som i studentexamen medhaft ämnet hebreiska (detta låter sig
göra vid Fjellstedtska skolan i Uppsala och vid den privata elementarskolan
i Lund) bruka av mig avrådas att begagna sig av den, och jag
brukar efter bästa förmåga med råd och anvisningar bistå dem, som
önska på annat sätt inhämta de nödiga elementära kunskaperna.

En motsvarande med avgift belagd kurs bär väl åtminstone under de
senaste femtio åren alltid givits vid universitetet och måste numera anses
vara av examensstadgan av 1 november 1907 § 3 föreskriven såsom en
den filosofiska fakulteten åliggande undervisningsform. I anledning härav
hänvisas också de studerande av fakultetens studiehandbok till begagnande
av densamma.

Kursen har givits av den lärare, som för detta ändamål funnits att tillgå.
Under den tid, då professuren i österländska språk från 1880-talet till
1908 uppehölls på förordnande, har den t. f. professorn i regel omhänderhaft
den. Sedan undertecknad sistnämnda år blev professurens innehavare
har den, under de tider då lämplig docent funnits att tillgå, omhänderhafts
av denne. Sedan år 1917 har emellertid ingen docent funnits i
ämnet — först i november 1927 har sådan återigen förordnats — och sedan
höstterminen 1919 har jag själv givit densamma. Den har under
hela denna tid aldrig fått inkräkta på den egentliga akademiska undervisningen
i ämnet semitiska språk och detta kan naturligtvis icke heller
i framtiden få ske. Kursen har således givits på tid utöver den ordinarie
undervisningstiden, och det har under sådana förhållanden varit naturligt,
att den sedan gammalt med kursen förbundna avgiften upptagits, i
den mån densamma av de studerande erlagts. Avgiftens storlek föreslås
i ungefärlig överensstämmelse med avgiften vid andra vid universitetet
förekommande kurser ocli fastställes för varje särskild termin av kanslern.

164

Den sista tidens starkt ökade tillströmning av studerande till universitetet
bär emellertid gjort den för kursen anslagna tiden alltför knapp.
Så länge jag ensam haft att ansvara för all undervisning i ämnet, har det
dock icke varit mig möjligt att för densamma avse ett större timantal.
Sedan nu som nämnts docent i ämnet förordnats och kan tagas i anspråk
för undervisningen, kommer även den tid, han kan avse för denna, genom
överenskommelse oss emellan att insättas på ett fullföljande och kompletterande
av här ifrågavarande propedeutiska undervisning. Denna undervisning
är ämnad att bliva avgiftsfri.»

Professorn Löfstedt:

»Med anledning av remiss från fakulteten angående avgiftsbelagda kurser
vid universiteten får jag härmed vördsamt anföra följande rörande
den av mig givna kursen i latin för komplettering av studentexamen.

Kursen, som hetingar en avgift av SO kronor under höstterminen och 90
kronor under vårterminen, omfattar under den förstnämnda terminen
cirka 75 timmar, under den sistnämnda cirka SO. I praktiken betyder
detta, att kursen pågår med en timme dagligen, dock så att mot slutet av
terminerna en del dubbeltimmar bruka få inläggas för att medhinna pensum.
Deltagarnas antal har varierat, men var under sistlidna hösttermin
nitton.

Kursen intager såtillvida en särställning inom universitetsundervisningen,
som det kunskapsstoff, den meddelar, icke är av vetenskaplig art
utan av mera elementär. Syftet är att bibringa blivande jurister, teologer,
språkmän, historia och andra, som avlagt studentexamen på reallinjen,
insikter i latin, ungefär motsvarande fordringarna för betyget godkänd
i mogenhetsexamen. Arbetet är icke lätt. Studiet måste starkt forceras,
och rätt stora krav måste ställas på deltagarnas hemarbete; redan
av dessa skäl är det nödvändigt att kursen ledes av en person med vana
vid arbetet och (vilket efter min erfarenhet är synnerligen viktigt) av en
person i så auktoritativ ställning som möjligt gentemot studenterna. Att
anförtro uppgiften åt en utanför de akademiska lärarnas krets stående
yngre person är, såsom också tidigare visat sig, icke lämpligt, bortsett
från att kostnaden för deltagarna blir densamma.

Men jag kan icke heller se att någon annan förändring i nu gällande ordning
skulle vara praktiskt genomförbar. Gratis lär ingen vilja giva en
så betungande kurs. Strykes den från universitetsschemat, så bli de studerande
i stället hänvisade till privata lektionsgivare, vilket betyder ekonomiskt
sett en fördyring och sakligt sett troligen icke eu förbättring av
resultatet. En annan sak vore, om kursen kunde givas av stipendierad
docent som vederlag för docentstipendium. Men därtill är den alldeles
för omfattande. Det antal undervisningstimmar, som kräves för innehavt
docentstipendium, är noga fastställt i gällande bestämmelser och understiger
som bekant högst väsentligt den ifrågavarande kursens timantal.
Dessutom behöves den stipendierade docentens undervisning synnerligen
väl för de vetenskapliga studierna i ämnet, ja, den är faktiskt oumbärlig
därför.

Jag vill till sist endast framhålla det självklara faktum, att kursen på
intet sätt är obligatorisk. Mer än en gång har jag, efter hållen tentamen,
utfärdat intyg om studentkunskaper i latin åt studerande, som inhämtat
sina kunskaper med hjälp av någon latinkunnig kamrat eller på annat
sätt.

Såvitt jag kan se, trädas alltså ingens berättigade intressen för nära,

— 165

om kursen på samma villkor som hittills ledes av professorn i latin eller
eventuellt av annan av honom vidtalad fullt kompetent och lämplig
person.»

Professorn Herrlin:

»Då jag genom skrivelse av den 27 december 1927 från fakultetens notarie
enligt decani uppdrag erhållit åliggande att avgiva yttrande med anledning
av remiss till fakulteten från akademikansliet av den 24 december
1927 rörande avgiftsbelagda kurser vid universiteten och karolinska institutet
under läsåret 1926—1927, får jag vördsamt anföra löljande:

Under nämnda läsår har höstterminen 1926 en kurs givits av docenten
Elof Gertz i experimentell psykologi med demonstrationer, omfattande 25
timmar och med 15 deltagare, emot en avgift av 30 kronor lör varje deltagare.
Denna kurs motsvarade fordringarna för betyget (jodkänd i ämnet
pedagogik i lil. ämb. och fil. kand.-examen. För de studerande, som icke
själva önskade att under höstterminen deltaga i sådan kurs, förefanus
emellertid möjlighet att i stället göra det kostnadsfritt under vårterminen,
såsom fallet varit alltsedan vårterminen 1921. I den kostnadsfria
psykologiundervisning, som meddelades under vårterminen 1927 av docenten
R. Anderberg, deltogo 140 studerande. I studiehandbokens Råd och
upplysningar i fråga om pedagogik-studierna heter det dock, att det
deltagande i den akademiska undervisningen, som erfordrats för betyget
godkänd i ämnet, lämpligast bör ske under vårterminen, såväl hos examinator,
som hos kursgivande docent.

Under höstterminen av läsåret 1926—1927 ledde docenten Anderberg laborationer
i experimentell psykologi under cirka 120 timmar med 10 deltagare
mot ett arvode av 25 kronor för varje deltagare, vilket arvode i sin
helhet tillföll e. o. amanuensen Mattias Olofson, vilken tjänstgjorde vid
laborationerna. Denna kurs var avsedd för betyget med beröm godkänd
eller högre betyg i fil. ämb. och fil. kand.-examen. Olofson åtnjöt då
varken lön eller anslag från universitetet. Sedan han i år erhållit den
nyinrättade ordinarie amanuenstjänsten vid psykologiska institutionen,
har hans tjänstgöring vid motsvarande kurs höstterminen 1927 kunnat bestridas
med de lönemedel, han numera i sådan egenskap uppbär från universitetet,
varigenom denna kurs blivit kostnadsfri för deltagarna.»

Professorn Smith:

»På grund .av riksdagsrevisorernas skrivelse om avgiftsbelagda kurser
har av mig begärts yttrande om huruvida de tvenne under år 1927 förekommande
avgiftsbelagda kurserna i kemi skulle kunna inordnas i den
obligatoriska undervisningen, så att avgifter för kurserna skulle kunna
undgås.

Nämnda kurser voro dels den propedeutiska kursen med en avgift av do
kronor för 40 timmar med 44 deltagare, dels en speciell kurs i organisk
kemi med en avgift av 10 kronor för 12 timmar med 45 deltagare.

Den propedeutiska kursen, som sedan gammalt varje höst gives här för
studenter, som söka inträde till kemiska laboratoriet, men sakna nödiga
förkunskaper, plägar hållas utan avgift av stipendierad docent, när djlik
linnes att för ändamålet tillgå. Den propedeutiska kursen omfattar skolkursen
i kemi och det synes enligt min mening därför ej föreligga något
särskilt skäl för universitetet att även i andra fall än ovan nämnts anordna
densamma avgiftsfri, detta så mycket mindre, som numera endast
ett ringa antal av kursdeltagarna efter avslutad kurs söka inträde till
laboratoriet.

166 —

• Den av undertecknad givna kursen i organisk kemi avsåg att i anslutning
till beimtlig lärobok ge eleverna en klar översikt över omfånget av
iordringarna för betyget med beröm godkänd i lägre examen. Dylik kurs
har ej givits förut och den är ej heller, som i ansökan om tillstånd till
densamma uttryckligen betonades, avsedd att upprepas, vilket enligt all
sannolikhet ej skall behövas, sedan genom kursen eu fixerad tradition om
iordringarna skapats. Frågan om huruvida denna kurs skulle kunna inarbetas
i den obligatoriska undervisningen behöver således (i detta fall)
ej upptagas till prövning.»

t. f. Professorn Nyman:

»Med anledning av remiss till filosofiska fakulteten rörande statsrevisorernas
anmärkningar mot förekomsten av betalda propedeutiska kurser
vid Lunds universitet och på grund av även av mig infordrat yttrande, får
undertecknad, i vad som angår examensämnet teoretisk filosofi, anföra
följande:

.1- långt tillbaka min personliga erfarenhet i denna fråga sträcker
S1S — till höstterminen 1902 —, så ha på vederbörande examinators såväl
som på de filosofistuderandes egen önskan betalda, av docent i ämnet meddelade
kurser givits, alltid dock endast inom omfånget av approbaturskursen
i fil. kand. och teoL fil. examen. Därvid har huvudvikten i regel
lagts vid filosofiens historia. Med kanslersämbetets gillande beräknades
därvid arvodet till 1 krona per deltagare och timma.

2. Dessa propedeutiska kurser, varav i regel en gavs på höstterminen
och en på våren vore emellertid icke obligatoriska för tentamen och examen
i ämnet. Men de rekommenderades ofta av examinator (professor
Hans Larsson), och i genomsnitt torde de ha besökts av en 70 å 75 procent
av samtliga filosofistuderandena. — Under en följd av år utgjorde de de
icke stipendierade docenternas enda inkomstkälla.

3. Då docentinstitutionen 1919—1920 delvis omorganiserades och även
docentstipendierna höjdes, förvandlades dessa elementära kurser i teoretisk
filosofi till kostnadsfria kollegier, därigenom att de numera fingo ingå
i docentens ordinarie undervisning sskyldighet och i samband därmed
inskränktes till en enda, något bredare anlagd kurs, på vårterminen.
Denna kurs omfattade da en 50 å 65 timmar och var förenad med förhör,

4. Dylika kostnadsfria kurser ha sedan årligen givits, så länge stipendierad
docent i detta ämne funnits att tillgå — det vill säga intill mars
månad 1927, då på grund av upprepad hemställan från de studerandes sida,
en betald kortare sådan kurs anordnades, denna gång av docenten i praktisk
filosofi d:r Gunnar Aspelin. Detta arrangemang träffades, enär undertecknad
på grund dels av professorsförordnande i ämnet, dels av speciminer
ing sarbete fann sig för tillfället förhindrad att åtaga sig denna
undervisning. Och då fortfarande ingen stipendierad docent finnes i ämnet
teoretisk filosofi, så har undertecknad med kanslersämbetets tillstånd
ställt i utsikt en sådan propedeutisk kurs, omfattande minst 50 timmar
(avgift: 50 kronor) för den nu instundande vårterminen 1928.

5. Så fort emellertid ånyo stipendierad docent står till förfogande, komma
dessa elementära och ur ämnesstudiets synpunkt synnerligen önskvärda
kurser att, såsom förut, givas som kostnadsfria, och som en integrerande
del av den ordinarie docenttjänstgöringen i ämnet.

6. Därjämte ha — mera sporadiskt — och på examinators tillstyrkan,
kortare repetitionskurser i psykologi och logik anordnats. De ha endast
omfattat 8 å 10 timmar, ha honorerats med 10 kronor, allt efter kanslers -

ämbetets medgivande, och ha närmast varit beräknade för sådana studerande,
vilka kommit till universitetet från läroverk, där andra läroböcker
i psykologi och logik användas än de vid universitetsstudiet förekommande,
liksom för sådana, som först flera år efter sin studentexamen börja
sina akademiska studier och därför önska en mera sammanträngd repetitionskurs
i dessa delar av ämnet. — Det sista året har ingen sådan repetitionskurs
förekommit; och av de studerande ha endast en 25 ä 30 procent
anlitat dessa kurser, vilka likaledes voro helt och hållet frivilliga.»

Fakulteten beslöt efter diskussion att med överlämnande av de sålunda
inkomna yttrandena till det större akademiska konsistoriet för sin del anföra,
att fakulteten delade den av riksdagen år 1925 uttalade uppfattningen,
att ett avskaffande av de avgiftsbelagda kurserna för närvarande ej
torde vara möjligt. En oundgänglig förutsättning för deras avskaffande
vore enligt fakultetens mening i varje fall, att medel beviljades för nya
lärarbefattningar inom fakulteten, så bland annat för en lektorsbefattning
i klassiska språk.

Ur protokollet:

Gunnar Lindskog.

Bil. c.

Till kanslern för rikets universitet.

Med anledning av Eder anmodan till kollegiet att inkomma med yttrande
i anledning av riksdagens revisorers uttalande rörande avgiftsbelagda
kurser vid universiteten och karolinska institutet får karolinska
institutets lärarkollegium anföra följande.

Till en början bör framhållas, att den undervisning, som av institutets
professorer meddelas under den för dem i stadgarna fastställda undervisningstiden
av fyra timmar i veckan, undantagslöst omfattar vederböraride
ämnens obligatoriska delar och alltså icke avser sådana specialiteter, vilka
för de studerande icke kunde sägas vara oundgängligen behövliga, samt att
institutets lärare i stor utsträckning utan särskild ersättning åtagit sig
undervisning utöver den dem stadgeenligt åliggande. Vidare bör bemärkas,
att den undervisning, som vid institutet är förlagd till kurser, vid vilka
de studerande hava att till vederbörande lärare erlägga avgift, likaledes
är nödvändig för de studerandes utbildning. Orsaken till de avgiftsbelagda
kurserna är alltså icke att söka i en bristfällig anordning av studierna
utan fastmera i bristande tillgång på av staten avlönade lärarkrafter. Enligt
kollegiets mening gives därför ingen annan utväg, varigenom de studerande
skulle kunna frigöras från ifrågavarande kostnader för deras utbildning,
än att statsmakterna ställa medel till förfogande för avlönande
av tillräckligt antal lärarkrafter för den undervisning, som, enligt vad
ovan sagts, måst förläggas till avgiftsbelagda kurser. Därest emellertid
en närmare undersökning rörande möjligheterna att ordna dessa förhållanden
på ett sådant sätt, att de studerande befriades från berörda kursavgifter,
skulle befinnas erforderlig, har kollegiet givetvis intet att erinra
emot,’att en sådan undersökning kommer till stånd.

Stockholm den 5 januari 1928.

På karolinska institutets lärarkollegii vägnar:

Gunnar Hedrén.

Nils Löwbeer.

— 168 —

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 170 §51.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 16 december 1927 har Eders Kungl. Maj:t anbeiallt
skoloverstyreisen att senast den 11 januari 1928 inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning av riksdagens revisorers, på sätt ett den nådig

remissen bilagt transumt av revisionsberättelsen för tiden 1 juli 1926_30

.juni 1927 utvisar, gjorda framställning. Med. anledning härav får överstyrelsen
i underdånighet anföra följande.

Sagda transumt av ifrågavarande revisionsberättelse innefattar trenne
olika uttalanden av revisorerna.

Det första av dessa uttalanden avser de inköp av viss undervisningsmateriel,
som ägt rum vid de allmänna läroverken, de tekniska läroverken och
lolkskoleseminarierna. Revisorerna hava uppmärksammat dels de avsela
belopp, som för dylika inköp utbetalts vid sagda läroanstalter, särskilt
i fråga om vissa ämnen och till vissa leverantörer, dels det förhållandet,
att rabatt ändock icke ifrågakommit annat än i rena undantagsfall
samt göra gällande, dels att fördelaktigare inköpspris borde kunna erhållas,
iöi den händelse inköp av dylik materiel ordnades under medverkan
av skolöverstyrelsen på exempelvis sådant sätt, att kontrakt rörande inköp
av den vid läroanstalterna mera allmänt använda undervisningsmaterielen
efter infordrande av anbud upprättades av överstyrelsen för läroanstalternas
rakning med en eller flera leverantörer, dels att det med hänsyn till de
stora belopp, som det här gäller, under alla förhållanden synes önskvärt,
att närmare kontroll över inköpen ordnades genom överstyrelsens försorg.

Det synes något oklart, vilka slag av undervisningsmateriel detta revisorernas
uttalande avser och särskilt huruvida i detsamma inneslutes jämväl
böcker för de olika läroanstalternas bibliotek. Emellertid vill överstyrelsen
till en början lämna en kort redogörelse för vad överstyrelsen åtgjort
för att bereda de under överstyrelsen sorterande läroanstalterna fördelaktigt
pris vid inköp av viss undervisningsmateriel.

Varje år^ utgiver överstyrelsen en förteckning över undervisningsmateriel,
som på grund av avtal med vissa leverantörer till i förteckningen angivna
priser tillhandahålles rikets folkskolor ävensom alla övriga av staten
inrättade eller av staten understödda eller genom särskilt beslut under
överstyrelsens inseende ställda undervisningsanstalter. Överstyrelsen bifogar
ett exemplar av senast utgivna förteckning av detta slag (bil. I)1 Den
här upptagna undervisningsmaterielen är visserligen i första hand avsedd
for folkskolorna men är i ganska stor utsträckning av värde även för undervisningsanstalter
av de slag, som statsrevisorernas uttalande avser
Såsom av meranämnda förteckning framgår, utgöres endast en mindre
del av den i densamma upptagna undervisningsmaterielen av böcker. Däremot
har överstyrelsen av vederbörande sammanslutningar av bokförläggare
respektive bokhandlare utverkat viss rabatt å böcker, på sätt som
framgår av bifogade av överstyrelsen den 8 januari 1926 utfärdade cirkulärskrivelse
(bil. 2).

1 Deniiä bilaga, omfattande 144 tryckta kvartsidor, har överlämnats till vederbörande

1(59 -

Vad särskilt angår laboratorieutrustning och annan dyrbar materiel lör
de tekniska läroverken, för vilkens anskaffning särskilda anslagsmedel beviljats,
bar vid medlens anvisande vanligen föreskrivits, att förslag till
inköp av dylik materiel skall underställas skolöverstyrelsen för godkännande,
innan inköpet får ske, och har skolöverstyrelsen vid prövning av
sådana förslag givetvis även beaktat kostnadsfrågan. Det ligger dock i
sakens natur, att någon sträng enhetlighet på detta område icke bör fordras
och vid ej heller skulle kunna genomföras.

Slutligen vill överstyrelsen i detta sammanhang omnämna, att den verksamhet
för framställande och levererande respektive förmedlande av viss
undervisningsmateriel, som för de praktiska ungdomsskolornas behov bedrives
av den med överstyrelsen nära förbundna yrkespedagogiska centralanstalten,
i någon mån anlitas även av de tekniska läroverken.

Utöver den sålunda omnämnda fortlöpande verksamhet, som överstyrelsen
bedriver på ifrågavarande område, har överstyrelsen någon gång vidtagit
jämväl mera t ill i älliga åtgärder i liknande syfte. Sålunda började
överstyrelsen under år 1922 förmedla köp av ritbestick, ritpapper, kalkerpapper
och kalkerväv i första hand för de tekniska läroverkens räkning
men med möjlighet jämväl för andra läroanstalter att betjäna sig av denna
förmedling. Den sålunda igångsatta verksamheten medförde emellertid
snart nog den verkan, att å ena sidan vederbörande läroanstalter koncentrerade
sina uppköp av ifrågavarande förnödenheter till vissa standardtyper,
å andra sidan priserna på dessa stabiliserades på en lägre nivå än den
tidigare. Under sådana omständigheter ansågs överstyrelsens aktion hava
nått sitt syfte och icke vidare behöva fortsättas, varför verksamheten nedlades.

Statsrevisorerna ifrågasätta nu, att överstyrelsen skulle dels i större utsträckning
förmedla materielköp, dels sörja för närmare kontroll över inköpen.

I båda dessa avseenden vill överstyrelsen framhålla, att ett dylikt utvidgande
av överstyrelsens verksamhet, med hänsyn till den omfattning överstyrelsens
arbetsbörda redan äger, är omöjligt under annan förutsättning,
än att överstyrelsens arbetskrafter ökas.

Vad särskilt vidkommer den ifrågasatta kontroll, som från överstyrelsens
sida skulle utövas över ifrågavarande läroanstalters materielköp, får
överstyrelsen hänvisa till den underdåniga framställning, som överstyrelsen
och riksräkenskapsverket den 10 december 1925 gjort angående allsidig
‘utredning av den för den ekonomiska förvaltningen vid de allmänna läroverken
med flera undervisningsanstalter gällande ordningen. I denna underdåniga
framställning framhålles bland annat, hurusom sagda ordning
vid de allmänna läroverken icke är präglad av någon enhetligt genomtänkt
planmässighet utan utgör ett historiskt framvuxet komplex av bestämmelser,
som icke stå i tillfredsställande överensstämmelse med varandra. Vad
som sålunda gäller de allmänna läroverkens ekonomiska förvaltning överhuvudtaget,
är tillämpligt även på kontrollen av denna förvaltning. I fråga
om de tekniska läroverken och folkskoleseminarierna framträda sagda
brister ej så bjärt, enär dessa institutioner äro av yngre datum och därför
icke äro tyngda av samma tradition som de allmänna läroverken; men å
andra sidan har deras förvaltning blivit ordnad i viss anslutning till den
för de allmänna läroverken gällande ordningen och lider därför delvis av
samma brister och svårigheter.

Skulle man nu rycka loss ett särskilt moment av den kontroll, som ut -

— 170 —

övas över ifrågavarande läroanstalters ekonomiska förvaltning, från sammanhanget
med denna förvaltning1 i det hela, så skulle man riskera att ytterligare
öka de med varandra icke tillräckligt sammanhängande momenten
i ordningen för denna förvaltning.

Överstyrelsen kan alltså med anledning av statsrevisorernas nu förevarande
uttalande icke tillstyrka annan åtgärd, än att Eders Kungl. Maj:t
Snarast möjligt måtte föranstalta ifrågavarande utredning samt därvid
anmoda dem, åt vilka densamma anförtros, att därvid jämväl taga hänsyn
till de av statsrevisorerna framhållna synpunkterna.

Revisorerna hava vidare beträffande kataloger, redogörelser och arbetsordningar
vid de allmänna läroverken, de tekniska läroverken och folkskoleseminarierna
gjort vissa iakttagelser, som föranlett revisorerna att
framhålla angelägenheten därav, att åtgärder vidtagas till vinnande av
större enhetlighet och enkelhet i fråga om dessa tryckalster, åtgärder,
vilka borde förberedas genom en undersökning, som borde komma till stånd
genom samverkan mellan skolöverstyrelsen och statens tryckerisakkunnige.

Med anledning härav får överstyrelsen till en början erinra om1 följande
förhållanden.

Genom särskilda nådiga beslut den 20 oktober 1916 har Eders Kungl.
Maj.t dels fastställt planer för årsredogörelser och kataloger för de allmänna
läroverken och vissa andra undervisningsanstalter, dels meddelat
vissa bestämmelser rörande insändandet till olika myndigheter av de allmänna
läroverkens arbetsordningar, årsredogörelser och ter minskataloger
m. m. I de sålunda givna bestämmelserna har Eders Kungl. Maj:t sedermera
vid olika tillfällen, till exempel den 16 april 1920 med anledning av
vissa, utav 1919 års riksdag gjorda uttalanden, vidtagit vissa förändringar
i samma syfte, som nu av statsrevisorerna angivits.

Vad beträffar de tekniska läroverken, har överstyrelsen, på grund av nådigt
bemyndigande den 3 februari 1922, samma år fastställt planer för årsredogörelser
och kataloger för tekniska fackskolor, tekniska gymnasier,
handelsgymnasier och därmed jämförliga läroanstalter samt därvid föreskrivit,
vilka format som skola komma till användning. Däremot har överstyrelsen
ansett svårigheter kunna uppstå genom att man föreskreve användningen
av viss papperssort eller vissa tryckstilar.

Vad beträffar folkskoleseminarierna, har överstyrelsen, jämlikt nådigt
bemyndigande, den 14 mars 1922 fastställt planer för dessa läroanstalters
årsredogörelser och kataloger samt därvid tillika föreskrivit, att av årsredogörelsen
40, av katalogen 20 och av arbetsordningen 10 exemplar årligen
skola insändas till överstyrelsen. Genom skrivelse den 30 september
1927 har härutinnan vidtagits den förändringen, att sagda antal reducerats
till respektive 15, 10 och 5 exemplar.

Huruvida man i här berörda avseenden lämpligen skulle kunna gå längre,
än som ledan skett, därom kan överstyrelsen för närvarande icke uttala
någon bestämd mening. Överstyrelsen tillåter sig emellertid framhålla,
att frågan om det erforderliga antalet exemplar av här ifrågavarande
tryckalster bland annat sammanhänger med frågan om utbyte av officiellt
tryck med vissa främmande länder, en fråga, som länge stått på dagordningen
inom överstyrelsen men som måst undanskjutas för andra ärenden,
som varit av mera omedelbart brådskande beskaffenhet. Överstyrelsen’
närmast dess läroverksavdelning, är på grund av 1927 års riksdags beslut
angående det högre skolväsendets omorganisation så arbetstyngd, att dess

i

— 171

arbetsförmåga icke tål vid någon ytterligare belastning med arbete av
icke alldeles oundgänglig natur. Då det emellertid vill förefalla överstyrelsen,
som om de ytterligare förenklingar, som skulle kunna uppnås i avseende
på läroanstalternas tryck, utom i vad gäller antalet exemplar, väsentligen
äro av typografiskt-teknisk natur och således närmast måste ankomma
på statens tryckerisakkunnige under samråd med överstyrelsen,
har överstyrelsen intet att erinra emot att en utredning i det av revisorerna
angivna syftet kommer till stånd.

Slutligen hava revisorerna i fråga särskilt om de allmänna läroverken
velat fästa uppmärksamheten på det angelägna i att en noggrann kontroll
utövas därå, att de vid läroverken inflytande inskrivnings- och terminsavgifter
användas med sparsamhet och nödig omtanke.

I detta avseende gäller detsamma, som överstyrelsen ovan anfört angående
kontroll i fråga om inköp av undervisningsmateriel, nämligen att frågan
icke kan bliva tillbörligen utredd annat än i sammanhang med sådan
allsidig utredning angående den för de allmänna läroverkens och vissa
andra läroanstalters ekonomiska förvaltning gällande ordningen som den,
angående vilken överstyrelsen och riksräkenskapsverket gjort gemensam
underdånig framställning.

På grund av vad sålunda anförts anser överstyrelsen, att de till överstyrelsen
remitterade uttalandena av statsrevisorerna giva ett kraftigt stöd
åt sagda underdåniga framställning, och hemställer i underdånighet, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt föranstalta en sådan utredning,
som i densamma avses.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit tillförordnade
generaldirektören överdirektören Falk, avdelningscheferna undervisningsråden
Fredriksson och Bruce, tillförordnade avdelningschefen undervisningsrådet
Rydberg samt undervisningsråden Johansson, föredragande,
Berglund och Björck.

Stockholm den 9 januari 1928.

AUGUST JOHANSSON.
Föredragande.

Underdånigst:

AUG. FALK.

Bell Kruse.

Bil. 2.

Kungl. skolöverstyrelsen.

. Kungl. skolöverstyrelsen får härmed meddela, att med anledning av skrivelser
från skolöverstyrelsen till å ena sidan svenska bokförläggareföreningen,
å andra sidan svenska bokhandlareföreningen med hemställan om
rabatt åt även icke hittills rabattberättigade skolbibliotek, från bägge håll
svar inkommit av det innehåll, att från respektive förenings sida hinder ej
möter, att säljarna lämna en rabatt om 10 procent vid leverans av böcker
till ej statsunderstödda bibliotek vid undervisningsanstalter av följande
slag:

— 172 —

a) beträffande den högre allmänna skolundervisningen:

1) rikets allmänna läroverk;

2) kommunala läroanstalter: kommunala gymnasier och kommunala mellanskolor; 3)

privatläroverk: sådana enskilda mellanskolor, flickskolor, högre
goss- och samskolor ävensom övriga enskilda läroverk, som genom beslut
av Kungl. Maj:t blivit ställda under överstyrelsens omedelbara inseende;
samt

4) statens högre lärarinneseminarium och enskilda högre lärarinneseminarier; b)

beträffande folkundervisningen:

1) folkskolor (småskolor och egentliga folkskolor);

2) anstalter för fortsatt undervisning: fortsättningsskolor och högre
folkskolor;

3) anstalter för abnormundervisningen: läroanstalter för dövstumma och
läroanstalter för blinda ävensom anstalter för bildbara sinnesslöa och för
fallandesjuka;

4) anstalter för utbildning av lärarkrafter för den i punkterna 1)—3) avsedda
undervisningen: folkskoleseminarier, småskoleseminarier och anstalter
för utbildning av dövstumlärare, blindlärare och sinnesslölärare;

5) folkhögskolor;

6) skolor vid kustsanatorier, vanföranstalter och med dem jämförliga anstalter; 7)

skyddshem och uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare;

c) beträffande yrkesundervisningen:

1) tekniska läroverk: tekniska elementarskolor, tekniska gymnasier och
tekniska fackskolor;

2) handelsläroverk: handelsgymnasier eller de läroanstalter som kunna
komma att ersätta dessa;

3) kommunala lärlings- och yrkesskolor ävensom statsunderstödda kommunala
eller enskilda anstalter av friare organisation för lärlings- och
yrkesutbildning med avseende på dels hantverks- och industriella yrken,
dels handelsyrket, dels husligt arbete;

4) särskilda anstalter för yrkesundervisning: tekniska skolan i Stockholm,
bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås eller de
anstalter, som kunna komma att ersätta dessa; samt

5) anstalter för utbildning av lärare för yrkesundervisningen.

För statsunderstödda bibliotek uppgår rabatten som hittills till 20 procent,
vartill kommer fraktfrihet.

Samtidigt vill överstyrelsen erinra om att upplysningar och råd angående
bibliotekens skötsel ingå i broschyren Bibliotek, deras betydelse och
skötsel (2 uppl., Norstedt 1924, pris 1: 75, nedsatt pris vid rekvisition genom
Sverige allmänna biblioteksförening, Stockholm, 1: 25) samt i tidskriften
Biblioteksbladet (pris för årgång för under skolöverstyrelsen stående
läroanstalters bibliotek 4 kronor vid rekvisition genom Sveriges allmänna
biblioteksförening, Stockholm).

Stockholm den 8 januari 1926.

B. J:n Bergqvist.

August Johansson.

— 173

Till domkapitlen samt till rektorer och föreståndare vid läroanstalter
tillhörande den högre allmänna skolundervisningen, folkundervisningen
och yrkesundervisningen angående viss rabatt vid leverans av böcker till
ej statsunderstödda bibliotek vid ovannämnda läroanstalter.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 172 5? »3.

Underdånigt utlåtande.

I anledning av förevarande nådiga remiss har skolöverstyrelsen från
styrelsen för Linköpings elementarläroverk för flickor infordrat förklaring
i ärendet genom skrivelse den 23 nästlidne december, av vilken skrivelse
avskrift här bifogas (bil. 1).

Från skolstyrelsen har inkommit närslutna, den 31 december 1927 dagtecknade
förklaring jämte avskrift av däri åberopat yttrande den 12 februari
1925 (bil. 2) av stadskamreraren i Linköping Ernst Tolf.

Vad angår den av riksdagens revisorer berörda frågan, så föreskrives i
nådiga cirkuläret den 19 augusti 1927 angående statsunderstöd till högre
flickskolor — vilket cirkulär är i förevarande fall tillämpligt, oavsett det
tillfälliga förhållandet att Linköpings stad övertagit nu avsedda privatläroverk
och att detta följaktligen, från viss synpunkt sett, är en kommunal
läroanstalt — bland annat, att läroanstalt är skyldig att pa anfordran
tillhandahålla riksdagens revisorer sina räkenskaper. Denna bestämmelse
synes i Linköping hava tolkats såsom icke med nödvändighet avseende
ett översändande av räkenskaperna, utan såsom eventuellt blott
bärande ett tillhandahållande av desamma på platsen åt revisorerna eller
deras tjänstemän. Kevisorerna ifrågasätta nu, att förenämnda stadgande
bör kompletteras med sådana bestämmelser, att räkenskaper och verifikationer
för kommunala läroverk — varmed i detta sammanhang torde avses
privatläroverk, på vilkas ledning vederbörande kommun är i tillfälle att
utöva ett bestämmande inflytande — skola så föras, att det angivna villkoret
för statsbidrags erhållande kan av vederbörande uppfyllas, och synas
revisorerna därvid närmast hava tänkt sig, att berörda kompletterande
föreskrift skulle införas i blivande nådiga cirkulär angående statsunderstöd
till privatläroverken. Emellertid kan det enligt överstyrelsens åsikt,
då sagda nådiga cirkulär avse samtliga läroanstalter av ifragavarande
slag ej anses vara lämpligt att däri upptaga en bestämmelse, som har avseende
blott på ett fåtal läroanstalter. I stället har överstyrelsen] for avsikt
att då nådiga cirkulär utfärdats angående statsunderstöd till pnvatlaroverken
för tid efter den 30 juni 1928, i särskild cirkulärskrivelse till vederbörande
läroanstalter framhålla nödvändigheten av att, på sätt av riksdagens
revisorer påpekats, läroanstalternas räkenskaper, i de fall da dessa
äga samband med andra, i främsta rummet vederbörande kommuns, räkenskaper
föras på ett sådant sätt, att räkenskaperna för läroanstalten med
tillhörande verifikationer kunna på anfordran översändas till riksdagens
revisorer.

— 174 —

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit tillförordnade
generaldirektören överdirektören Falk, tillförordnade avdelningschefen
undervisningsrådet Rydberg samt undervisningsrådet Åström föredragande.
t

Stockholm den 9 januari 1928.

Underdånigst:

AUG. FALK.

axel Aström.

Föredragande.

0. SeUgren.

Bil. i.

Till styrelsen för Linköpings elementarläroverk

för flickor.

rofled överlämnande av inneliggande nådiga remiss får kungl. skolöverstyrelsen
hai igenom anmoda Eder att senast den 5 januari 1928 till översty torde^äS^f"

Tdrf°nkn rin," 1 ärendet’ därvid en närmare redogörelse
toide lamnas för de förhållanden, som satt Eder ur stånd att efterkomma

läroanstalt revisorers hegaran om översändande av räkenskaperna för Eder

Samtidigt anhåller överstyrelsen, att Ni ville göra ett uttalande, huru Ni
för framtiden tänkt Eder berörda räkenskapers med därtill hörande verifikationer
uppställning och anordning i förhållande till kommunens räkenskaper,
allt med hansyn till fullgörandet av det, senast genom kungl. cirkuläret
den 19 augusti 1927 angående statsunderstöd till högre flickskolor, såsom
oeftergivligt for statsunderstöds åtnjutande uppställda villkoret, att
laroanstalt, varom nu ar fråga, är skyldig att på anfordran tillhandahålla
nksdagens revisorer små räkenskaper.

Stockholm den 23 december 1927.

På skolöverstyrelsens vägnar:
Axel Åström.

Bil. 2.

Till kungl. skolöverstyrelsen, läroverksavdelningen.

Stockholm.

Återställande närlagda remisshandlingar, rotel 1:671, får styrelsen för
®lenientarläroverk för flickor härmed vördsamt redogöra för
de /.oraallanden’ so“ hindrat översändandet till riksdagens revisorer av
de för läroverket under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 förda räkenskaperna
Läroverket ar en av Linköpings stads anstalter och staden har omhändertagit
dess bokföring ända sedan 1912, då drätselkontoret fick i uppdrag

— 175 —

att ombesörja kassa- och räkenskapsväsendet för alla stadens verk och inrättningar
samt därvid föra gemensam buvndbok och verkställa bokslut
för varje kalenderår.

Läroverkets styrelse har alltså icke hand om sina räkenskaper. Detta
förhållande har förut vederbörligen framhållits och Kungl. Maj:t har genom
nådigt beslut den 11 februari detta år medgivit läroverket rätt att,
utan hinder av nådiga cirkuläret den 23 juli 1926, tills vidare avsluta sina
räkenskaper för kalenderår. Styrelsen har vågat antaga, att detta medgivande
innebar tillåtelse att, intill dess nytt föreläggande befunnes erforderligt,
låta läroverkets bokföring ingå i stadens räkenskap.

Vid sådant förhållande och då riksdagens revisorers framställning avsåg
statens budgetår 1926—1927, som innefattade hälften av löpande kalenderår,
för vilket bokföringen fortfarande pågick, var det ej möjligt att efterkomma
begäran om räkenskapens översändande. Däremot hade densamma
gärna tillhandahållits, om herrar revisorer vid sitt besök här i staden
önskat å drätselkontoret taga del av bokföringen med tillhörande verifikationer.

Det må i förbigående erinras, att vederbörligen utsedd revisor för statens
vidkommande deltagit i senare årens revisioner av den del av stadens
räkenskaper, som avser elementarläroverket för flickor.

För framtiden måste styrelsen givetvis söka fullständigt iakttaga de
villkor för statsbidrags erhållande, som otvetydigt föreskrivas. Skulle
därvid ånyo fordras ett översändande och ej allenast ett tillhandahållande
av räkenskap med verifikationer och skulle, i så fall, icke ett bestyrkt utdrag
ur stadens räkenskap kunna godtagas, blir det tydligen tvång, att genom
hänvändelse till Linköpings stadsfullmäktige få läroverkets bokföring
utbruten ur stadens räkenskap och ordnad för egen del.

I så fall vågar styrelsen förvänta närmare besked därom.

Till belysande av skälen för den nuvarande bokföringsordningen härstädes,
tillåter styrelsen sig slutligen hänvisa till närlagda avskrift av stadskamreraren
Ernst Tolfs år 1925 gjorda erinringar mot de sakkunnigas förslag
beträffande privatläroverkens bokföring.

Linköping den 31 december 1927.

För styrelsen för Linköpings elementarläroverk för flickor:

Per Tollin.

Ordförande.

Bil. 3.

Till styrelsen för Linköpings elementarläroverk

för flickor.

Sedan styrelsen berett mig tillfälle att uttala mig angående en av sakkunnige
framlagd utredning av vissa frågor rörande privatläroverken, i
vad densamma avser bokföring och revision, får jag härmed äran anföra
följande.

Jag vill till en början framhålla, att jag på de timmar, som stått mig till

— 176 —

buds för att taga del av utredningen, icke är i tillfälle att närmare utveckla
mina synpunkter, utan måste inskränka mina uttalanden till knapphändiga
påpekanden.

De sakkunnige hava i kap. XIII föreslagit bland annat, att privatläroverkens
räkenskaper skola avslutas icke, såsom nu vanligen torde vara
fallet, med kalenderår, utan per den 30 juni med statens budgetår och föras
enligt ett vid utredningen fogat formulär. Då dessa förslag synas avse
icke blott de i egentlig mening privata läroverken, utan även de kommunala
läroanstalter, som märkligt nog innefattas i begreppet privatläroverk,
torde det icke vara ur vägen, att erinra därom, att jämlikt kungl. förordningen
om kommunalstyrelse i stad städernas budget för olika verk och
inrättningar och de för dem förda räkenskaperna skola avse kalenderår.
Detta är även förhållandet med finansstatistiska uppgifter, vilka skola av
städerna avlämnas till statistiska centralbyrån och vilka jämväl skola omfatta
»de kommunala privatläroverken».

Oavsett nyss åsyftade stadganden i kommunalförordningen, vilka ju, i
vad de beröra dessa läroverk, kunna bringas i överensstämmelse med de
sakkunniges nu ifrågavarande förslag, vågar jag ifrågasätta lämpligheten
av dessa förslag för städernas vidkommande.

I Linköping har som bekant genomförts en centralisation av stadens hela
kassa- och räkenskapsväsende, för vilket stadens drätselkontor är ansvarigt.
Bokföringen för samtliga styrelser, verk och inrättningar, till ett antal
av mera än 15, är sammanförd i en enda räkenskap. Vinna de sakkunniges
förslag statsmakternas godkännande, blir ett utbrytande av flickläroverket
en nödvändig följd. Detta å sin sida för med sig ökade utgifter och
ökat arbete utan motsvarande fördel. Något skäl för bibehållandet av läroverkets
räkenskapsföring å drätselkontoret torde sedermera ej förefinnas,
utan synes densamma i sådant fall lämpligen böra handhavas genom styrelsens
försorg.

Det är för mig svårt att inse, att något trängande behov av den föreslagna
omläggningen av privatläroverkens budgetår verkligen kan föreligga,
trots de ganska betydande, ekonomiska intressen, som staten har att
bevaka vid privatläroverken. De belopp, med vilka staten intresserar sig
i privatläroverken, torde vara av eu försvinnande liten betydelse i jämförelse
med de summor, som utbetalas för folkskolorna, fortsättningsskolorna
samt de kommunala mellanskolorna och gymnasierna. För dessa anstalter
äga kommunerna fortfarande rätt att uppgöra sina budgeter för
kalenderår och i enlighet därmed avsluta räkenskaperna, utan att behöva
följa några av statsmakterna meddelade lärokurser i bokföring.

Det må vara sant, såsom de sakkunnige yttra, att ett gott bokföringssystem
i sig självt innebär den bästa garanti för en god räkenskapskontroll,
men jag vågar likväl hysa den uppfattningen, att de sakkunnige lagt alltför
stor vikt vid bokföringsfrågan, då det gäller de kommunala privatläroverken.
Det torde beträffande dessa vara fullt tillräckligt att meddela
föreskrift om de olika titlar, å vilka inkomster och utgifter böra fördelas
och redovisas. Därvid kan ju beträffande redovisningen av inventarier,
vid vilken de sakkunnige synas hava lagt en oskäligt stor vikt, stipuleras,
att all nyanskaffning föres för sig utan sammanblandning med underhållskostnader
o. s. v. För redogörelsens verifierande kan ju densamma lämpligen
bestyrkas av vederbörande revisorer.

Huru kommunerna sedan uppställa sina räkenskaper, antingen de följa
den föreslagna, omarbetade amerikanska metoden eller någon annan, det

— 177

borde få vara deras ensak, så länge Kungl. Maj:t ej meddelat bestämmelser
om kommunal bokföring i allmänhet.

Slutligen vill jag angående den föreslagna ordningen för granskning av
privatläroverkens räkenskaper, varom kunde vara mycket att erinra, endast
framhålla, att de kommunala privatläroverkens räkenskaper undergå
granskning jämlikt kommunalförordningens bestämmelser, och att do av
vederbörande inspektor attesterade statsbidragsrekvisitionerna granskas
såväl hos vederbörande länsstyrelse som hos riksräkenskapsverket. Man
kan med skäl fråga sig, huruvida staten verkligen skulle erhålla valuta
för de kostnader, vilka skulle bliva förbundna med en ytterligare revision.

Med stöd av vad jag sålunda anfört får jag äran föreslå styrelsen, att
hos kungl. överstyrelsen hemställa om avstyrkande av bifall till de sakkunniges
förslag till bokföring och revision, i vad förslagen avse sådana
privatläroverk, som ägas av kommunen.

Linköping i drätselkontoret den 12 februari 1925.

Ernst Tolf.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 172 § 54.

Till Konungen.

Med anledning av härmed återgående nådiga remiss får skolöverstyrelsen
i underdånighet anföra följande.

Det torde icke kunna förnekas, att seminariebyggnaden i Hagaström vid
den tidpunkt, då staten mottog densamma såsom gåva av den förre ägaren,
seminarierektorn J. Wockatz, var behäftad med större bristfälligheter än
överlåtelsehandlingarna gåvo anledning att antaga. Emellertid hava dessa
bristfälligheter, såsom framgår av den av statsrevisorerna lämnade redogörelsen,
genom verkställda ändrings- och reparationsarbeten blivit i det
väsentliga avhjälpta. Även bristen på gymnastiklokal, vilken brist anmärktes
redan i propositionen nr 381 till 1920 års riksdag angående bland
annat statens övertagande av detta seminarium, kommer under den närmaste
tiden att avhjälpas i enlighet med den plan härför, som blivit godkänd
av 1927 års riksdag. I samband härmed kommer även en naturkunnighetssal
att inrättas. Enligt statsrevisorernas promemoria komma, kostnaderna
för samtliga dessa reparations- och ändringsarbeten, däri inbegripet
det senast beviljade beloppet av 20,000 kronor, att uppgå till omkring
66,500 kronor. I och för sig ett avsevärt belopp, utgör det dock blott en
mindre del av de skänkta fastigheternas verkliga värde. I den mån Hagaströms
stationssamhälle under de senaste åren utvecklats att bliva en verklig
förstad till Gävle med goda kommunikationer med denna stad, har givetvis
bland annat värdet av den stora och välbelägna seminarietomten
stegrats betydligt. I och med sagda utveckling försvinna också alltmer
olägenheterna av det ursprungliga isolerade läget.

Kärnpunkten av den nu föreliggande frågan om seminariet i Hagaström,
i den mån den bragts under diskussion av statsrevisorerna, torde
emellertid vara seminariets framtida ställning i seminarieorganisationen.

12 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. III.

— 178 —

Det har synts revisorerna vara skäl att i samband med utredningen rörande
småskoleseminarieorganisationen taga under övervägande, om ej
någon utväg kunde erbjudas, varigenom staten kunde frigöras från sina
förpliktelser med avseende å användandet av berörda seminarium. Ett
sådant övervägande har synts revisorerna desto mera påkallat, som fråga
föreligger att med hänsyn till rådande överflöd av småskollärare nedlägga
ett antal av de hittillsvarande småskoleseminarierna.

överstyrelsen får med anledning härav framhålla, att därest den nu pågående
utredningen angående ifrågavarande seminarieorganisation blott
avsåge att reglera lärarproduktionen, och det sålunda endast gällde nedläggandet
av verksamheten vid ett antal med hänsyn till den allmänna överproduktionen
av småskollärarinnor överflödiga seminarier, — likgiltigt
vilka —- så kunde ett dylikt övervägande beträffande seminariet i Hagaström
ligga nära till hands. Vad denna utredning emellertid i främsta
rummet gäller är enligt riksdagens eget initiativ och direktiv frågan om
statens övertagande av all småskollärarutbildning, sålunda statens övertagande
av de nuvarande landstingsseminarierna. Staten, som från
början ägt två småskoleseminarier, nämligen i Haparanda och Murjek,
har sedermera utvidgat den statliga småskollärarutbildningen genom
att övertaga landstingsseminariet i Lycksele och privatseminariet i Hagaström.
En fortsättning på den beträdda vägen måste i enlighet med riksdagens
egen anvisning bestå däri, att staten övertager ett erforderligt antal
av de nuvarande landstingsseminarierna. Så vitt den pågående utredningen
hittills givit vid handen, kräva flertalet landsting full ersättning
för sina seminariebyggnader m. m. vid ett eventuellt överlämnande av desamma
till statsverket. Att nedlägga verksamheten vid något av de statsseminarier,
som redan finnas, och såsom ersättning inköpa annat seminarium
vore emellertid enligt överstyrelsens mening synnerligen oekonomiskt
från statens synpunkt. Överstyrelsen har heller icke kunnat tillstyrka en
sådan åtgärd, varför överstyrelsen i den utredning angående omorganisation
av småskollärarutbildningen, som den 23 juni 1927 avlämnades till
Eders Kungl. Maj:t, räknat med ett framtida bibehållande av statsserninariet
i Hagaström.

Stockholm den 10 januari 1928.

Underdånigst:

AUG. FALK.

SVEN NYLUND.

Föredragande.

Gustaf Redelius. I

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit tillförordnade generaldirektören
överdirektören Falk, avdelningschefen undervisningsrådet
Bruce, undervisningsrådet Björck och föredraganden.

179

Byggnadsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 1 72 § 54.

Till Ko n u n sou.

Genom nådig remiss den 16 december 1927 bär byggnadsstyrelsen anbefallts
att senast den 11 innevarande januari till ecklesiastikdepartementet inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens revisorers
under § 54 i revisionsberättelsen för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 gjorda
framställning med avseende å statens småskoleseminarium i Hagaström;
och får byggnadsstyrelsen till åtlydnad härav i underdånighet anföra
följande.

Revisorerna hava, bland annat, framhållit, att de vid sitt hesök vid
ifrågavarande seminarium fått det intrycket, att seminariebyggnaden vore
behäftad med så väsentliga brister, att, om verksamheten vid seminariet
jämväl i framtiden skulle uppehållas, statsverket hade att emotse avsevärda
ytterligare utgifter för byggnadens försättande i sådant skick, att
den bleve fullt lämplig för sitt ändamål. Med hänsyn härtill syntes det
revisorerna vara skäl att i samband med den pågående utredningen rörande
småskoleseminarieorganisationen taga under övervägande möjligheten
att nedlägga seminariet i fråga. Vidare hava revisorerna i detta
sammanhang framhållit det anmärkningsvärda förhållandet, att någon
grundlig undersökning rörande seminariebyggnadens tillstånd icke syntes
hava kommit till stånd, innan seminariet övertogs av staten. Den enda utredning,
som i detta hänseende förekommit, vore den besiktning av två
enskilda byggmästare, varom intyg vidfogats erbjudandet om seminariets
övertagande. Det torde få antagas, att, om de upplysningar redan då förelegat,
som sedermera framkommit rörande seminariebyggnadens beskaffenhet,
statsmakterna skulle hava ställt sig betänksamma mot att på sätt,
som skedde, övertaga ansvaret för seminarieverksamheten.

Byggnadsstyrelsen får för sin del till en början framhålla, att styrelsen
icke bereddes tillfälle att, innan statsmakterna år 1920 fattade beslut om
seminariets övertagande av staten, yttra sig rörande seminariebyggnadens
beskaffenhet. Först sedan byggnadsstyrelsen genom nådig remiss den 10
mars 1922 anbefallts avgiva underdånigi utlåtande över en av skolöverstyrelsen
gjord framställning om seminariebyggnadens ställande under byggnadsstyrelsens
vård, hade byggnadsstyrelsen anledning att låta besiktiga
byggnaden i fråga.

I sitt den 19 september 1922 i ärendet avgivna utlåtande framhöll byggnadsstyrelsen,
att vid den sålunda verkställda besiktningen seminariebyggnaderna
befunnits vara behäftade med stora brister, som måste avhjälpas
för att byggnaderna skulle komma i någorlunda gott stånd. Sålunda vore
skolbyggnaden i behov av en genomgripande reparation,; vatten- och
värmeledningar behövde utökas och förbättras, varjämte det vore erforderligt
att omschakta och dränera seminariets område närmast skolbyggnaden.
Emellertid framhöll byggnadsstyrelsen, att även efter de sålunda angivna
åtgärderna seminarieanläggningen komme att vara behäftad med
högst avsevärda brister och felaktigheter, som icke utan stora ombyggnadsarbeten
skulle kunna avhjälpas. Sålunda behövde anordnas en särskild
gymnastiksal, varjämte de utrymmen, som för närvarande användes till

— ISO —

bostadsändamål, borde omändras till lärosalar samt tillfredsställande
trappförbindelser åstadkommas.

Då av byggnadsstyrelsen gjorda framställningar om anvisande av särskilda
medel för genomförandet av den första gruppen av de erforderliga
arbetena icke föranledde någon åtgärd, har byggnadsstyrelsen, då de sålunda
avsedda reparationsarbetena oundgängligen måst utföras för att
skolbygnaden icke skulle taga skada och för att densamma över huvud taget
skulle kunna användas för sitt ändamål, låtit verkställa dessa arbeten
med anlitande av anslaget till byggnader och reparationer. De åtgärder,
vilka jämlikt nådigt brev den 4 november 1927 skola komma, till utförande
med anlitande av det av 1927 års riksdag anvisade anslaget å 20,000 kronor,
avse ett genomförande på billigaste sätt av övriga ovan angivna arbeten,
nämligen anordnandet av en gymnastiksal samt förbättrade trappförbindelser
ävensom förändring av bostadslägenheterna. Efter genomförandet
av sistnämnda arbeten torde anläggningen kunna anses någorlunda tillfredsställande,
men skulle det, såsom revisorerna framhållit, komma att
medföra avsevärda ytterligare utgifter, därest anläggningen skall försättas
i sådant skick, att den blir fullt lämplig för sitt nuvarande ändamål.

Remissakten bifogas.

Stockholm den 7 januari 1928.

Underdånigst:

IVAR TENGBOM.

GEORG A. NIGSSON.

Sten Zetheliuu.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 175 § 55.

Till Konungen.

Genom härmed återgående nådiga remiss den 16 december 1927 har Eders
Kungl. Maj:t anbefallt skolöverstyrelsen att senast den 11 januari 1928 inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens revisorers
på sätt remissen bilagt transumt av revisionsberättelsen för tiden 1 juli
1926—30 juni 1927 utvisade gjorda uttalande angående bergsskolorna i Fi
lipstad och Falun.

I berörda uttalande hava riksdagens revisorer anfört, att det obetydliga
elevantalet vid ifrågavarande läroanstalter syntes giva anledning till en
viss tvekan, huruvida dessa skolor vore betingade av ett verkligt, konstant
behov hos de industrigrenar, som den vid skolorna meddelade undervisningen
vore avsedd att tillgodose. Denna tvekan stärktes ytterligare, om man
toge i betraktande det förhållandet, att av de under de senaste fem läsåren
utexaminerade eleverna enligt vad revisorerna inhämtat endast omkring
hälften erhållit anställning inom landet. I allt fall syntes ingen rimlig
proportion föreligga mellan behovet av ifrågavarande undervisning, såvitt
den kommit till synes i elevantalet vid skolorna, och de kostnader staten
iklätt sig för skolornas upprätthållande.

181

Viil hade revisorerna sik bekanl, alt berörda förhållanden varit föremal
för uppmärksamhet från skolöverstyrelsens sida, och att vissa åtgärder
ifrågasatts till deras avhjälpande, Revisorerna ansåge sig dock utan att
närmare ingå på frågan om vilka anordningar, som i detta hänseende
kunde vara de lämpligaste, böra framhålla önskvärdheten av att pa grundval
av do hittills gjorda erfarenheterna på förevarande område spörsmålet
om i vilken omfattning staten bör ekonomiskt stödja ifrågavarande skolor
med det snaraste tages under allsidig omprövning.

Med anledning av förevarande remiss har överstyrelsen anmodat fullmäktige
i järnkontoret att till överstyrelsen avgiva yttrande i ärendet.

Med överlämnande av det från fullmäktige i järnkontoret inkomna yttrandet
får överstyrelsen för egen del anföra följande.

I sin underdåniga framställning den 25 augusti 1927 angående anslagsbehov
beträffande yrkesundervisningen för budgetåret 1928—1929 uttalade
överstyrelsen med avseende å Irågan om statsbidraget till bergsskolorna i
Filipstad och Falun följande:

»Vid behandlingen av frågan om det föreliggande understödsbehovet har
skolöverstyrelsen uppmärksammat skolornas elevantal, vilket under de senaste
åren starkt sjunkit och under läsåret 1926—1927 utgjorde endast 8 i
vardera klassen i Filipstad samt 6 i första och 2 i andra klassen i Falun.
Redan i sin underdåniga skrivelse den 4 december 1919 angående framställning
från järnkontorets fullmäktige om ökat anslag till löneförbättring
åt skolornas lärare framhöll skolöverstyrelsen, att åtgärderna till
skolornas förbättring borde koncentreras till endera av dem. Förslag var
också å bane att i samband med den senare företagna omorganisationen
förlägga hela den ifrågavarande undervisningen till bergsskolan i Falun.
Detta förslag väckte emellertid starkt motstånd från vänner till skolan i
Filipstad, och för att trygga dennas bibehållande hade redan år 1918 tillskapats
en donation på ej mindre än 250,000 kronor. I anledning häiav
och då denna donation ansågs kunna anlitas för att i någon mån täcka de
särskilda kostnaderna för skolan i Filipstad exempelvis för anskaffande
av sådan laboratorieutrustning, som i händelse skolorna sammanslogos ej
bleve erforderlig, så ansåg skolöverstyrelsen i likhet med järnkontoret, att
sammanslagningstanken1 tills vidare kunde få vila (Kungl. Maj:ts proposition
225/1922 sid. 13). I anslutning härtill godkände riksdagen det framlagda
organisationsförslaget och anvisade bidrag till båda skolornas uppehållande
men för anskaffning av laboratorieutrustning endast i Falun.
Sedermera ha båda skolornas såväl byggnader som utrustning högst väsentligt
förbättrats, vad Filipstadsskolan beträffar utan bidrag av statsmedel.
Elevantalet hade också under en lång följd av år varit så stort,
att ett bibehållande av båda skolorna kunde anses någorlunda motiverat,
Om nu elevantalet skulle komma att stanna vid ovannämnda låga nivå, synes
sammanslagningstanken åter böra upptagas. Skolöverstyrelsen har sig
också bekant, att inom järnkontoret så redan skett, och då en indragning
av den ena eller andra skolan givetvis icke kan ske utan vidare men det
torde kunna förväntas, att förslag i sådan riktning skall föreligga till
nästa år, så anser sig överstyrelsen nu böra tillstyrka fullmäktiges hemställan,
att statsbidraget till båda skolornas uppehållande beviljas med
oförändrat belopp även för budgetåret 1928 1929.» ^

Såsom framgår av fullmäktiges i järnkontoret yttrande är fragan om
behovet av omorganisation av de båda ifrågavarande bergsskolorna av fullmäktige
genom beslut den 26 oktober 1927 överlämnad till utredning åt

— 182 —

särskiit tillkallade sakkunniga. När ifrågavarande utredning avslutats
och skolöverstyrelsen från fullmäktige erhållit i anslutning till densamma
framlagda förslag, skall överstyrelsen ånyo ägna frågan om bergsskolornas
statsunderstöd och rationella organisation en allsidig omprövning.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit tiilförordnade
generaldirektören överdirektören Falk, avdelningschefen undervisningsrådet
Fredriksson, föredragande, och undervisningsrådet Berglund.

Stockholm den 7 januari 1928.

NILS FREDIKSSON.

Underdånigst:

AUG. FALK.

Olof Wibelm*.

Bil.

Till kungl. skolöverstyrelsen.

Den 22 nästlidne december har Ni anmodat fullmäktige i järnkontoret att
senast den 5 januari till Eder inkomma med yttrande i anledning av Kungl.
Maj :ts remiss till Eder å riksdagens revisorers uttalande rörande bergsskolorna
i Filipstad och Falun, utmynnande i ett framhållande av önskvärdheten
av att på grundvalen av gjorda erfarenheter spörsmålet om i vilken
omfattning staten bör ekonomiskt stödja nämnda skolor tages under allsidig
omprövning.

I anledning härav få fullmäktige erinra, att, såsom under hand meddelats
Eder, fråga om ändring i gällande bestämmelser rörande omförmälda
båda bergsskolor redan länge varit på tal inom järnkontoret, men att, på
grund av den jämförelsevis korta period, som förflutit efter den nya organisationens
fastställande genom kungl. brevet den 24 november 1922, det
ansetts lämpligd att låta nagon tid gå, innan direkta åtgärder i ämnet företagas.

Under år 192/ har emellertid tanken på en närmare undersökning av
frågan mognat, och vid plenisammanträde den 26 oktober 1927 hava fullmäktige
i sådant hänseende uppdragit åt professorn Arvid Johansson och
bruksdisponenten Arvid Sjögren att verkställa utredning rörande behovet
av omorganisation av de båda ifrågavarande bergsskolorna samt att för
järnkontorets styrelse framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda,
med rätt för dem att, i den mån sådant för uppdragets fullgörande
erfordras, med sig förena andra sakkunnige.

Sedan berörda utredning avslutats, skola fullmäktige, sfi snart ske kan,
återkomma till frågan.

Stockholm den 5 januari 1928.

På fullmäktiges i järnkontoret vägnar:
Emil Kanan der.

Axel Koraen.

Lantbruksstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 177 § Sfi.

Till Ko n u n g e it.

Sedan Kungl. Maj:t genom remiss den l(i december 1927 anbefallt lant
bruksstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning av
vad i §§ 56 och 57 av 1927 års riksdags revisorers berättelse anförts, får
lantbruksstyrelsen, som i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 innevarande
januari yttrat sig beträffande nyssnämnda § 57, vilkommande
§ 56 anföra följande.

Revisorerna hava uti ifrågavarande del av berättelsen riktat anmärkningar
dels mot handläggningen av vissa till lantbruksingenjörer uppdragna
syneförrättningar, dels ock mot lantbruksstyrelsens handhavande
av kontrollen över lantbruksingenjörernas verksamhet.

Beträffande dessa anmärkningar, i vad desamma avse vissa lantbruksingenjörers
verksamhet, får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Åren 1917—1918 hade dåvarande lantbruksingenjören i Södermanlands
län, Gustaf Sandström, handlagt syneförrättning för reglering av Vingåkersån
i nämnda län. Förrättningen avslutades den 3 april 1918. Sandström
inträdde den 9 i nämnda månad i pensionsåldern och erhöll samma
dag begärt avsked ur tjänsten.

Anmärkningarna mot ifrågavarande förrättning avse dess såväl tekniska
som rättsliga handläggning. Av de upplysningar i ärendet, som lanlbruksstyrelsen
varit i tillfälle att inhämta, har jämväl lantbruksstyrelsen
bibragts den uppfattningen, att den vid förrättningen verkställda utredningen
varit i nämnda avseenden behäftad med vissa brister.

Vad förrättningsmannen sålunda låtit komma sig till last torde måhända
till viss grad vara att tillskriva bristande kompetens hos denne
för mera krävande tjänsteuppgifter. Det riskmoment för intressenterna
i det ifrågavarande företaget, som på grund av denna omständighet före
funnits, var av desto allvarligare natur som vid berörda tidpunkt bestämmelser
saknades om rättslig prövning av synemännens vid förrättning av
detta slag avgivna utlåtande. Härigenom blev det möjligt, att ifrågavarande
förrättning, som avsåg ett åreglerings- och sjösänkningsarbete av
relativt betydande omfattning, kunde, ehuru grundat på en i avgörande
delar bristfällig utredning, vinna laga kraft, något som emellertid numera
är uteslutet efter vattenlagens ikraftträdande. I fråga om den rättsliga
behandlingen av dylika vattenmål hava sålunda förhållandena helt förändrats
sedan den tidpunkt, då ifrågavarande förrättning handlades. Jämväl
må framhållas, att lantbruksingenjörernas tekniska kompetens till
följd av den högst väsentliga utökning av kompetensfordringarna i nämnde
avseende, som år 1911 genomförts, numera är vida högre än vid Sandströms
inträde å lantbruksingenjörsbanan för fyrtio år sedan.

Åren 1919—1920 hade dåvarande lantbruksingenjören i Södermanlands
län, O. Fredholm, som år 1918 efterträtt förenämnde Sandström, handlagt
syneförrättning för reglering av Kilaan i samma län. Vid syneförrätiningen
verkställd utredning hade på därom av intressenterna i företaget
gjord framställning grundats på redan befintligt, vid syneförrättning åren
1905_1906 av Sandström upprättat kartmaterial, bestående av plankarta

— 184 —

över de i regleringsföretaget ingående markerna ävensom profil- och sektionsritningar
över den sträcka av Kilaån, som var avsedd att regleras.

I den del ifrågavarande anmärkning riktats mot Fredholm, vilken numera
innehar befattningen som byråchef å lantbruksstyrelsens agrikulturtekniska
byrå, har densamma bemötts i här bifogat särskilt yttrande av
denne, (bil. 1), till vilket lantbruksstyrelsen tillåter sig hänvisa.

Mot Sandström hava revisorerna anmärkt, att antingen ingen som helst
verklig undersökning av jordlagrens beskaffenhet och inverkan på företaget
gjorts eller förrättningsmannen icke förstått draga konsekvenserna
av undersökningsresultaten.

Med avseende härå må framhållas, att marken vid arbetets utförande
visserligen befunnits vara av mycket lös konsistens, men att enbart denna
omständighet ingalunda torde vara i sig själv predestinerande för ras.
Faran därför inträder i regel lorst genom samverkan av denna och åtskilliga
andra faktorer, vilka endast genom ingående vetenskapliga undersökningar
kunna utrönas. Därvid numera tillämpade metoder leda sitt
ursprung endast omkring 10 år tillbaka i tiden. Vid den tidpunkt för
ungefär 25 år sedan, då de för upprättandet av förslaget till Kilaåns
reglering erforderliga förarbetena verkställdes av Sandström, voro salunda
dylika vetenskapliga undersökningar ännu okända. T övrigt må
anmärkas, att desamma endast kunna utföras av därför i vetenskapligt av
seende speciellt utbildade personer, och i viss mån torde få fortfarande betraktas
tillhöra experimentstadiet. Bland vetenskapsmännen lär nämligen
icke råda enhetlig uppfattning om deras ofelbarhet, när det gäller att
förutsäga varest, vid vilken tidpunkt och i vilken omfattning ras komma
att inträffa. Detta överensstämmer med den praktiskt utbildade ingenjörens
erfarenhet, att på platser, där man med stöd av verkställda borrningar
och andra undersökningar ansett sig kunna förvänta ras, sådana
ofta uteblivit, ävensom att tidpunkten för utlösningen av ett ras kan vara
i hög grad oberäknelig. Exempelvis kan dylikt ras inträffa ända till
flera månader efter grävningens avslutande.

Denna fråga innefattar sålunda för såväl den vetenskapligt som tekniskt
utbildade fackmannen eu mångfald ännu olösta problem. Det är därför
enligt lantbruksstyrelsens uppfattning ännu för tidigt att med bestämdhet
uttala sig om det praktiska utnyttjandet för här ifrågavarande grävningsarbeten
av de vetenskapliga undersökningsmetoder, som hittills blivit
utexperimenterade.

Vad i övrigt beträffar den ekonomiska sidan av denna fråga må framhållas,
att, enär ifrågavarande undersökningar såsom ovan nämnts endast
kunna utföras av särskilt sakkunniga, desamma givetvis måste medföra
betydande utgifter för intressenterna. På grund av svårigheten att i förväg
bedöma, huruvida undersökningarna kunna anses påkallade eller
icke, kan det därför bliva för förrättningsmannen svårt att avgöra, huruvida
han bör tillråda intressenterna att påtaga sig dessa utgifter. Frågan
kompliceras ytterligare av ovissheten, huruvida dylika utgifter äro att
räkna till kostnad, som skall fördelas på företagets intressenter enligt
vattenlagens bestämmelser, eller desamma skola gäldas av den, som påkallat
undersökningarna. Är detta senare händelsen, torde det kunna för
utsättas, att dylika undersökningar endast i undantagsfall komma till
stånd. Erfarenheten har nämligen visat, att igångsättandet av vattenavledningsföretag
ofta präglas av stark optimism från intressenternas
sida, i många fall härrörande därav, att dessa förmena sig, med ledning;

av tidigare verkställda grävnings eller rensningsarbeten i samma avlopp,
kunna själva bäst bedöma, huruvida benägenhet för ras förefinnes eller
icke.

Mot en av förutvarande lantbruksingenjören i Skaraborgs län. (lusta i
Sjöberg, handlagd syneförrättning, avseende reglering av Tidan oeh dess
sidokanal Kräftan, hava revisorerna anmärkt på den långa lid, som förrättningen
tagit i anspråk, utan att densamma ännu kunnat avslutas. 1
denna fråga får lantbruksstyrelsen framhålla, att berättigad anledning
till klagomål iiver förrättningens handläggning icke förefunnits, sedan
densamma är 1925 på grund av Sjöbergs ohälsa blivit genom lantbruks
styrelsens försorg överlämnad till annan förrättningsman, utan har fastmera
handläggningen av förrättningen från nämnda tidpunkt skett med
erkännansvärd raskhet i betraktande av företagets betydande omfattning
Det dröjsmål med förrättningens handläggning, som därförut onekligen
ägt rum, är att till huvudsaklig grad tillskriva Sjöbergs dåliga hälsa och
svårigheten att uppbringa annan för företaget kompetent förrättningsman.
Till förklaring i sistnämnda hänseende må anföras, att nyrekryteringen
till lantbruksingenjörsbanan var under kristiden till följd av då rådande
exceptionella förhållanden mycket försvagad.

Åren 1918—1919 har syneförrättning angående Hidinge—Spångakärrens
torrläggningsföretag i Örebro län handlagts av dåvarande lantbruksingenjören
i nämnda län, Axe! Palm, vilken numera avlidit. Revisorernas
anmärkning mot nämnda förrättning riktar sig huvudsakligen mot det förhållandet,
att vid arbetets utförande påträffats berg i större utsträckning,
än som förutsetts vid arbetsplanens upprättande.

Revisorerna hava här berört en fråga, som sedan länge varit föremål
för lantbruksstyrelsens uppmärksamhet. Uppställandet av en tillförlitlig
ekonomisk kalkyl för ett ifrågasatt torrläggningsföretag förutsätter givetvis,
att fältundersökningarna göras med största noggrannhet och omsorg.
Ehuru ett fullkomligt exakt bestämmande av schaktnings- eller sprängningsmassornas
storlek och art icke alltid är möjligt, särskilt när fråga
är om större vattendrag och djupa skärningar, måste i varje fall ett bibe
hållande av felmarginalen inom rimliga gränser eftersträvas. Jämväl
bör förrättningsmannen underrätta vederbörande intressenter om even
tuellt förefintlig osäkerhet i de undersökningsmetoder, som kunnat kom
ma till användning, och därav härrörande inverkan på beräkningarnas
tillförlitlighet. Lantbruksstyrelsen har också, såsom framgår av styrelsens
här i avskrift fogade cirkulärskrivelse (bil. 2), den 8 oktober 1924 till
statens lantbruksingenjörer, framhållit nödvändigheten att i högre grad.
än vad i vissa fall skett, ägna uppmärksamheten åt ett sorgfälligt verkställande
av ifrågavarande undersökningar.

Emellertid må framhållas, att dessa frågor nära sammanhänga med den
allmänna organisationen av lantbruksingenjörernas tjänsteförrättningar.
Genom den för varje år alltmera omfattande arbetsbörda, som tynger
lantbruksingenjörerna, hava sådana undersökningar, varom här är fråga
och vilka i regel äro av särdeles tidsödande natur, måst överlåtas på hos
lantbruksingenjörerna, med lantbruksstyrelsens tillstånd anställa tjånstemedhjälpare,
benämnda assistenter och tekniska biträden. På grund av
den rent privata natur av det löneavtal, som vid anställande av dylik
tjänstemedhjälpare träffas mellan lantbruksingenjören och denne, står
lantbruksingenjören personligen i ansvar för alla arbeten, som av tjänste
medhjälparen utföras. Någon effektiv kontroll av dessa arbeten, särskilt

— 1S6 —

i \ad desamma avse undersökningar för scliaktningsmassornas bestämmande
och dylikt, är i regel icke möjlig från lantbruksingenjörens sida
enar dennes tid är helt upptagen av andra viktigare tjänstegöromål
Givetvis måste en organisation, varigenom utförandet av omfattande areten
salunda lämnas i helt oansvariga händer, anses mindre tillfredsställande.
Lantbruksstyrelsen har också under de senare åren övervägt åtgärder
or astadkommande av en i nämnda avseende mera betryggande ordning,
öaiunda hai lantbruksstyrelsen vid upprepade tillfällen gjort framställning
om nojning av det månatliga bidrag av statsmedel, som utgör tillskott till
assistents avlöning utöver den av lantbruksingenjören utbetalade månads1
sylle att därigenom möjliggöra för lantbruksingenjörerna att an
stalla personer med högre kompetens och ansvarskänsla och sålunda
and annat, åstadkomma större trygghet i fråga om samvetsgrannheten
vid uGorandet av ifrågavarande arbeten. Samtliga styrelsens framställningar
i nämnda avseende hava emellertid förblivit obeaktade. Vidare har
styrelsen haft under övervägande, huruvida ifrågavarande tjänstemedhjaipare
borde beredas fast anställning i statens tjänst och tilläggas där
V-i ande ansvar, en lösning av frågan, som av lantbruksingenjörerna
vid olika tillfällen betecknats såsom önskvärd. Slutligen kan frågan ses
i samband med en allmän omorganisation av lantbruksingenjörsdistrikten,
avseende minskning av dessas omfattning och motsvarande ökning av antalet
lantbruksmgenjörer, varigenom möjlighet kunde beredas för dessa
senare att utan anlitande i nämnvärd grad av tjänstemedhjälpare själva
lagga handen vid alla förekommande arbeten.

Åren 1900—1902 hade förenämnde Sjöberg, dåvarande lantbruksingenjör
1 .kk;araborgs län, handlagt syneförrättning för sänkning av Hornborga1
^ samma län. Förrättningen avslutades den 30 september sistnämnda
. ’ Sjöbeig avgick ur tjänsten den 31 december 1925 vid inträde i pensionsåldern
och har sedermera avlidit.

Mot denna förrättning framställda anmärkningar äro huvudsakligen av
rättslig art och rikta sig mot förrättningsmannens uraktlåtenhet att till
syneförrättningen kalla ägarna till de i sjöns avlopp förefintliga vattenverken.

Såvitt det för lantbruksstyrelsen är möjligt att bedöma den rättsliga
sidan av denna sak, vilken fortfarande är beroende av domstols prövning
synes det styrelsen icke uteslutet, att Sjöberg i det anmärkta avseendet
gjort sig skyldig till felaktigt förfarande. I anslutning till vad ovan
nämnts om ändrad lagstiftning rörande vattenmål, torde emellertid full
garanti numera förefinnas mot upprepandet av dylikt fel vid handläggningen
av förrättning utav ifrågavarande slag.

Slutligen hava revisorerna riktat en anmärkning för bristande grundlighet
mot de undersökningar, som vid syneförrättning åren 1898—1899
verkställts av dåvarande lantbruksingenjören i Gotlands län, C. A. Sylvan,
för utdikning av Mästermyr i sagda län. Sylvan avgick år 1922 ur
tjänsten vid uppnådd pensionsålder och har sedermera avlidit.

Genom ifrågavarande anmärkning synas revisorerna vilja påvisa, att
anledningen till det mindre goda ekonomiska läge, vari intressenterna uti
nämnda företag numera lära hava råkat, vore i främsta rummet att söka
i en vid syneförrättningen framlagd felaktig beräkning av kostnaderna.
Någon närmare förklaring i fråga om arten av det fel, vartill förrättningsmannen
sålunda skulle gjort sig skyldig, har emellertid icke läm
nats förutom den upplysningen, att den beräknade kostnaden utgjort

187

396,800 kronor, medan verkliga kostnaden stigit till omkring 700,000 kro
nor. Emellertid torde enligt lantbrnksstyrelsens förmenande dessa belopp
icke vara ntan vidare jämförbara. Enligt hos lantbruksstyrelsen förva
rade besiktningsrapporter rörande företaget torde nämligen den sammanlagda
verkliga arbetskostnaden vid arbetets avslutande år 1910 kunna,
oberäknat räntekostnader och dylikt, beräknas till omkring 480,000 kro
nor, varigenom överskridandet av (ten vid syneförrättningen 10 år tidigare;
beräknade kostnaden inskriinkes till allenast 20 procent i stället för omkring
75 procent enligt revisorernas uppgift. Enär därjämte någon upplysning
icke lämnats angående orsaken till att arbetskostnaden sålunda
stigit med omkring 80,000 kronor, synes det knappast utan vidare kunna
göras gällande att lorrättningsmannen gjort sig skyldig till försummelse.
Det har heller icke visats, att lorrättningsmannen rimligen kan göras ansvarig
för de ytterligare utgifter, som företaget sedermera synes hava
medfört, och som uppgivas hava bringat upp totalkostnaden till omkring
700,000 kronor.

Enligt lantbrnksstyrelsens uppfattning torde den mest bidragande orsaken
till svårigheten för vissa intressenter att finansiera nämnda företag
vara att söka i den omständigheten, att båtnadsavsägelse ägt rum i osed
vanligt stor utsträckning. Detta har haft till följd, att kvarstående intressenters
utgifter för företaget blivit oproportionerligt stora. Emellertid
lär skulden till detta förhållande icke rimligen kunna påbördas förrättningsmannen.
Båtnadsavsägelse — som enligt nu gällande lagstiftning
icke längre är tillåten — kan nämligen mången gång hava skett av helt
andra orsaker än misstro till den verkställda båtnadsuppskattningen. För
övrigt må beträffande båtnadsuppskattningen vid bär ifrågavarande företag
framhållas, att även om hänsyn tages därtill, att träskbottnarna till
avsevärd del visat sig vara av sämre beskaffenhet än vad förrätningsmannen
antagit, jordbruk snyttan av företaget torde, därest densamma av
intressenterna tillgodogöres, kunna anses för företaget i dess helhet vara
av sådan betydelse, att dess värde fullt motsvarar det vid syneförrättningen
beräknade. I detta avseende må framhållas, att det vid nämnda förrättning
uppskattade båtnadsvärdet utgör i medeltal 360 kronor per hektar
torrlagd mark, sedan blekejorden frånräknats, ävensom att markens totalvärde
i fullt torrlagt skick icke synes hava för någon del av området vid
syneförrättningen uppskattats högre än till 450 kronor per hektar. Dessa
värden torde ingalunda, vare sig med hänsyn till 1899 års eller nuvarande
jordpriser, vara orimliga.

Utöver vad lantbruksstyrelsen här ovan anfört beträffande de särskilda
fallen, varuti anmärkningar av riksdagens revisorer framställts, vill styrelsen
här foga några uttalanden av mera allmän innebörd. I sådant hän
seende vill lantbruksstyrelsen sålunda framhålla, att styrelsen — såsom
jämväl av det redan anförda torde framgå — icke kan bestrida, att felaktigheter
hava kunnat begås och mindre tillfredsställande undersökningar
gjorts vid planläggningen av företag, varom här är fråga. Då emellertid
den kritik, som här riktats mot vissa lantbruksingenjörers verksamhet,
möjligen kan giva anledning till den uppfattningen, att lantbruksingenjörsverksamheten
i allmänhet bedrives på ett ansvarslöst och mindre
tillfredsställande sätt, måste lantbruksstyrelsen för sin del med största bestämdhet
göra gällande, att en dylik uppfattning saknar berättigande. För
ett närmare klarläggande av denna fråga, har lantbruksstyrelsen ansett
nödigt fästa uppmärksamheten därpå, att lantbruksingenjörsverksainhe -

— 188 —

ten understundom kan vara förenad med alldeles särskilda svårigheter och
ställa synnerligen stora fordringar på förrättningsmännen. Särskilt gäller
detta vid beräknande av de ekonomiska förutsättningarna för sjösänkningar
och andra omfattande vattenavledningslöretag. något som alltid»
är förenat med stora vanskligheter. Trots den största noggianniiet vid*
markundersökningarna är det nämligen, såsom redan förut antytts, icke alltid
möjligt att, bland annat, med säkerhet fastställa schaktnings- eller
sprängningsmassornas art och storlek eller förutse möjligheten av ras. I
nämnda avseenden förekommande osäkerhetsmoment måste sålunda Kiknas
till sådana företagarerisker, som i likhet med vad fallet är vid vissa
andra byggnadsarbeten, exempelvis väg- eller järnvägsbyggnader, få anses
oundvikliga.

Även omständigheter, vilka överhuvud ligga helt utanför lörrättningsmannens
räckvidd, kunna hava ett ödesdigert inflytande på ett företags
bärighet. Uppenbart torde sålunda vara, att ett företag, som kalkylerats
vid en tidpunkt med goda jordbrukskonjunkturer, måste genom ett omslag
till det sämre i dessa senare råka i en mindre gynnsam ekonomisk situation.
Med avseende härå vill lantbruksstyrelsen även erinra om den inverkan,
som kristidens extra ordinära förhållanden måste hava haft jämväl
på detta slags verksamhet. Otänkbart vore ju att antaga, att kristidens
våldsamma fluktuationer inom det ekonomiska livet skulle lämna
de större avdikningsföretagen oberörda. I själva verket torde det också
förhålla sig så, att flertalet av de företag, varemot anmärkningar här
riktats, ogynnsamt påverkats av kristidens exceptionella räntekostnader
eller arbetspriser. De ekonomiska svårigheter, som härigenom uppkommit
för företagens intressenter, hava ytterligare skärpts genom efterkristidens
vikande konjunkturer för särskilt jordbruksnäringen. Det bär icke varit
lantbruksstyrelsen möjligt att närmare utreda, i vad mån bär angivna förhållanden
påverkat det ekonomiska utfallet av meranämnda företag. Säkert
är emellertid, att kristiden i betydande grad medverkat till det nödläge,
vari företagens intressenter befinna sig, och det synes lantbruksstyrelsen
omöjligt att helt bortse härifrån vid framläggande av företagens
ekonomiska facit. Lantbruksstyrelsen tillåter sig ock med avseende härå
framställa den frågan, huruvida icke snart sagt all annan ekonomisk verksamhet,
statlig som enskild, hade till följd av kristidens inverkan att framvisa
liknande brister i de ekonomiska kalkylerna. Man synes över huvud
icke tillbörligen hava beaktat nu påpekade förhållanden, då man av lätt
insedda skäl söker att på den statliga förrättningsmännen överflytta allt
ansvar för ett företags ekonomiska misslyckande.

För bedömande utav betydelsen av här anmärkta brister synes även böra
tagas i betraktande den totala omfattningen av den verksamhet, varom
här är fråga. Till belysande härav må sålunda nämnas, att under det
trettiotal år, varifrån materialet till de nu framställda anmärkningarna
hopsamlats, hava lantbruksingenjörerna, bland annat, upprättat förslagtill
sammanlagt omkring 10,600 torrläggningsföretag, till vilka statsunderstöd
beviljats med cirka 70 miljoner kronor.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden tillåter sig lantbruksstyrelsen
framhålla, att det näppeligen kan anses befogat att ur det nu framkomna
anmärkningsmaterialet draga den slutsatsen — vartill revisorernas uttalanden
onekligen giva anledning — nämligen att lantbruksingenjörsverksamheten
i allmänhet icke utövades med den vederhäftighet och
omsikt samt under det ansvar, man har rätt att vänta av statens befatt -

18!)

ningshavare, ulan att särskilda åtgärder voro erlorderligu lö)‘ doss upp
li.jälpande på en högre nivå.

Med hänsyn till revisorernas i detta avseende gjorda uttalanden om
kompetensfordringarna för lantbruksingenjörstjänst vill lantbruksstyrelson
framhålla, att desamma numera torde fullt motsvara de krav, som rim
ligen kunna ställas på ifrågavarande tjänstemän. Sålunda skall lantbruksingenjör
hava genomgått treårig kurs vid väg- och vattenbyggnads
avdelningen å tekniska högskolan, ettårig kurs vid lantbruksinstitut även
som särskild kurs i rättskunskap, vars omfattning lantbruksstyrelsen äger
bestämma. Vidare skall lanthrulcsingenjör hava fullgjort praktiska
prestanda, nämligen, dels före antagandet till lantbruksstipendiat, eti
halvt års praktik vid lantbruk ävensom ett års tjänstgöring hos
lantbruksingenjör, dels oek efter antagandet till lantbruksstipendiat, två års
tjänstgöring i dylik egenskap hos någon statens lantbruksingenjör, ett
års anställning vid olika slag av vattenbyggnads- och torrläggningsarbeten
samt ett halvt års tjänstgöring å lantbruksstyrelsens agrikulturtekniska
hyrå. Den teoretiska utbildningen kräver sålunda en tid av minst
fyra år och den praktiska en tid av minst fem år, eller sammanlagt mins!
nio års utbildningstid. Någon ytterligare skärpning i dessa fordringar
eller ändring i desamma anser sig lantbruksstyrelsen icke hava anledning

ifrågasätta. ..........

Revisorerna hava jämväl ansett sig böra ifrågasätta ändamålsenligheten
av för lantbruksingenjör erna gällande avlöningsbestämmelser, under
framhållande, att dessa möjligen vore av beskaffenhet att fresta förrättningsmannen
till alltför optimistiska kostnadsberäkningar och bätnadsuppskattningar
ävensom till mindre noggrann handläggning i övrigt
av förekommande förrättningar.

Ehuru lantbruksingenjör er nas löner fortfarande äro oreglerade och enligt
lantbruksstyrelsens uppfattning alldeles otillräckliga, torde revisorernas
farhågor i angivna hänseenden sakna fog. Det torde nämligen icke
vara lantbruksingenjörens strävan att förskaffa sig största möjliga inkomst,
som kommer honom att till det yttersta spänna sin arbetsförmåga
för att medhinna så mycket som möjligt av årets arbetsprogram, utan det
är snarare rekvirenternas otålighet och iver att på kortaste tid erhålla nödiga
kartor och handlingar för igångsättande av arbetena, som framtvmgar
en forcering i tjänstegöromålens handläggning, vilken i och för sig
kan innebära eu svaghet i fråga om arbetets valör. Härifrån är emellertid
steget långt till ett av revisorerna antytt medvetet framlaggande av
alltför optimistiska kostnadsberäkningar och båtnadsuppskattnmgar An
märkas må ock, att lantbruksingenjör enligt bestämmelserna i gallande
taxa äger utfå sitt förrättningsarvode fullkomligt oberoende av huruvida
ett ifrågasatt företag kommer till utförande eller icke. Någon revision av
lantbruksingenjörstaxans bestämmelser av här antydd orsak är saluncia,
enligt lantbruksstyrelsens förmenande, icke påkallad.

I sammanhang med ifrågavarande spörsmål vill lantbruksstyrelsen dai -jämte framhålla, att det ingalunda får anses vara något fel utav en lautbruksingenjör
att inom sitt distrikt söka stimulera intresset for jordens
förbättring genom torrläggning — under förutsättning givetvis att det
sker på förståndigt och ansvarsmedvetet sätt — utan snarare måste en
dylik upplysningsverksamhet anses ingå i lians arbetsuppgiiter som lant
bruksingenjör.

— 190

I sammanhang med ovan omnämnda anmärkningar mot vissa lantbruksmgenjorer
hava revisorerna jämväl givit uttryck för den uppfattningen,
tVlR ,de ™arkta bristerna i fråga om handläggningen av de under
* 5o omformalda syneforrättningarna torde i sin mån hava medverkat att
iant bruksstyrelsen icke i den utsträckning som uppenbarligen varit av benovet
pakallat, utövat kontroll på sina underordnade organ

revisorernas mening vore det synnerligen viktigt att sådana andningar
traffades, som för framtiden uteslöte möjligheten av att brister
utav den art och omfattning, varpå här lämnats exempel, skulle kunna
orekomma. I sådant avseende syntes det revisorerna ligga närmast till
nands, att lantbrukstyrelsen och andra överordnade myndigheter på ett
kraftigare sätt än hittills övade kontroll och därvid sökte hos förrättnings -mannen inskärpa en ökad känsla av det ansvar såväl mot det allmänna
som emot de enskilda intressenterna, varunder de hade afl fullgöra sina
uppdrag.

Med avseende på dessa uttalanden vill lantbruksstyrelsen till en början
framhalla, att det med hänsyn till de svårigheter av olika art, som enligt
Vafi. .0V?n a,n „rt®’ äro förenade med förrättningar av ifrågavarande slag,
mähanda skulle kunna anses önskligt att effektivare kontroll av överordnade
myndigheter i vissa avseenden skulle kunna åvägabringas, men att
ett utförande av en sådan mera ingående kontroll möter stora svårigheter.

Såsom jämväl av det ovanstående torde framgå komma vissa viktigare
förrättningar numera efter vattenlagens ikraftträdande på grund av dess
bestämmelser automatiskt under vattendomstolarnas omprövning. Vidare
underkastas förrättningsmännens undersökningar till sådana företag, för
vilkas utförande statsbidrag begäres, en noggrann eftergranskning inom
lantbruksstyrelsen i alla de avseenden, där efterkontroll över huvud är
möjlig. Då de anmärkningar mot undersökningen och planläggningen av
ett företag, som härvid framkomma, i regel på ett eller annat sätt kommuniceras
vederbörande förrättningsman, som ej sällan på grund av
gjord anmärkning maste omarbeta sitt förslag i ett eller annat avseende,
torde vederbörande förrättningsman härigenom otvivelaktigt komma att
bibringas eu stark känsla av att han i sitt görande och låtande står under
oavlåten kontroll från styrelsens sida, något som i sin tur bör verka i rikt
n3ng.m°f ökad noggrannhet och ökat ansvarsmedvetande. Genom här omförmälda
eftergranskning kan givetvis någon närmare kontroll i allmänhet
icke erhållas beträffande förrättningsmännens åtgärder ute på fältet,
ehuru dock, å andra sidan, av förrättningsakten kan dragas slutsatser i
olika avseenden om hans förfarande under själva förrättningen. Åstadkommandet
av en närmare kontroll härutinnan förutsätter, synes det lantbrukstyrelsen,
närvaro av en styrelsens tjänsteman under själva förrättningens
gång eller i allt fall personligt besök å förrättningsstället. Med
avseende härå må anföras, att byråchefen å agrikulturtekniska byrån inom
lantbruksstyrelsen då och då företager inspektion av pågående viktigare
företag för utrönande av ändamålsenligheten utav gjorda dispositioner.
En utökning av denna inspektionsverksamhet från lantbruksstyrelsens
sida så, att därigenom en mera effektiv kontroll över lantbruksingenjörernas
synnerligen omfattande verksamhet skulle kunna tänkas bliva möjlig,
skulle emellertid förutsätta en helt annan utrustning av arbetskrafter
å nämnda byrå än vad styrelsen nu förfogar över. Arbetskrafterna på
styrelsens agrikulturtekniska byrå äro nämligen för närvarande icke rikligare
tillmätta, än som oavvisligen kräves för de löpande göromålen på

l!tl

tjänsterummet. Vissa .av tjänstemännen å hyran liava dock under eu kortare
tid varje år anlitats för avsyning utav dikningsföretag i övre Norrland,
varmed vunnits det dubbla syftet att dels, om än i nödtorftig mån, bereda
personalen tillfälle till närmare kontakt med det praktiska utförandet av
sådana dikningsföretag, med vilkas rent teoretiska granskning de äro sysselsatta
på byrån, och dels avlyfta någon del av den utomordentligt tyngande
arbetsbörda, som åvilar lantbruksingenjörerna i denna landsända.

Vad beträffar revisorernas i samband med frågan om lantbruksstyrelsens
kontrollerande verksamhet gjorda uttalande om önskvärdheten av atl
styrelsen måtte söka hos förrättningsmännen inskärpa ökad känsla av de!
ansvar såväl emot det allmänna som emot de enskilda intressenterna, varunder
de hava att fullgöra sina uppdrag, får styrelsen utöver vad nu anförts
framhålla, att styrelsen såsom redan antytts i särskild cirkulärskrivelse
till lantbruksingenjörerna den 8 oktober 1924 betonat nödvändigheten
för dem att vid upprättande av torrläggningsförslag erforderliga
markundersökningar verkställas med största noggrannhet och omsorg, så
att icke den jordbrukande befolkningens förtroende för lantbruksingenjören
och intresse för de allmännyttiga arbeten, varom här vore fråga, äventyrades.
Lantbruksstyrelsen anförde härvid vidare, att, därest det vid undersökningarna
icke kunnat med säkerhet avgöras, huruvida under lösare
jordlager påträffad fast botten utgjordes av sten eller berg, detta förhållande
borde angivas i kostnadsförslaget, Ararjämte i utlåtandet borde uttryckligen
angivas den härav eventuellt härflytande risken med hänsyn
till möjligheten att utföra företaget för beräknad kostnad.

Lantbruksstyrelsen kan i detta sammanhang icke underlåta att framhålla,
att lantbruksingenjörerna enligt styrelsens uppfattning visa stort
intresse för sina arbetsuppgifter, vilket bland annat kommit till uttryck
däruti, att de årligen på egen bekostnad sammankomma för att diskutera
och överlägga om deras verksamhet rörande frågor samt utbyta tankar
om gjorda rön och iakttagelser. Vid dessa sammankomster, som givetvis
måste anses vara till stor nytta för lantbruksingenjörernas verksamhet,
hava alltid representanter från lantbruksstyrelsen beretts tillfälle närvara
och har jämväl härvid, bland annat, styrelsens chef framhållit det stora
ansvar, som åvilar lantbruksingenjörerna, samt nödvändigheten att iakttaga
den största försiktighet vid beräknande av ett företags ekonomiska
förutsättningar.

Framhållas må jämväl, att lantbruksstyrelsen vid tillfällen, då viktigare
förändringar förestått i fråga om lantbruksingenjörernas verksamhet,
kallat dessa till överläggningar angående verksamhetens ordnande med
hänsyn till dessa ändrade förhållanden. Så har bland annat skett i an
ledning av den nya vattenlagen, som djupgående ingriper på ifrågavarande
verksamhet, Ehuru dessa sistnämnda sammankomster, som tillkom
mit på lantbruksstyrelsens initiativ, icke omedelbart sammanhänga med
kontrollen över lantbruksingenjörernas verksamhet, så hava desamma
dock en viss betydelse för bedömande av den tillsyn, styrelsen utövar på
samma verksamhet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts måste lantbruksstyrelsen för sin
del bestrida, att styrelsen eftersatt nödig kontroll över lantbruksingenjörernas
verksamhet, i den män sådan kontroll med hänsyn till förevarande
förhållanden över huvud taget varit möjlig åvägabringa.

— 192

Remissakten återställes härjämte.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
lnsuiander samt byråcheferna Bjurstedt och Fredholm.

Stockholm den 7 januari 1928.

Underdånigst:

ERIK INSELANDER.

OLOF FREDHOLM.

Bil. 1.

Y ttrande

öve?-'' av 1927 års riksdags revisorer mot undertecknad gjord anmärkning
t fråga om handläggningen av syneförrättning åren 1919—1920 angående
Kilaåns regleringsföretag i S öderm a niands län.

Vid nämnda förrättning användes, på därom av vederbörande intressenter
gjord framställning, det undersökningsmaterial, innefattande plan-,
profil- och sektionsrltmngar, som upprättats vid en åren 1905—1906 av dåvarande
lantbruksingenjören Gustaf Sandström handlagd syneförrättning
angaende samma regleringsföretag. Min uppgift som förrättningsman
pa grund av det mig meddelade förordnandet blev därigenom inskränkt
enbart till den tekniska utredningen av till regleringsföretaget hörande
iragor, omräkning av de vid föregående syneförrättning beräknade arbetskostnaderna
till år 1920 gällande prisnivå samt uppskattning av den genom
torrläggningen påräknade båtnaden med hänsyn till jordvärdena
sistnämnda år. Enär överlämnandet från intressenterna av det redan befintliga
kartmaterialet skedde i syfte att undvika kostnader för nya undersökningar
av jordartsförhållandena i ån m. in., hade jag uppenbarligen
icke befogenhet att verkställa sådana undersökningar.

Av anmärkningsmemorialet i föreliggande fråga framgår, att ovannamnda
omständigheter varit för revisorerna kända. Revisorernas anmarknmg
synes icke heller avse det förhållandet, att nya undersökningar
icke verkställts utan innehålla en mot mig riktad anklagelse för försummelse
därutinnan, a,tt jag icke bort utan vidare godtaga det till mig överlämnade
undersökningsmaterialet. Det hade nämligen enligt revisorernas
åsikt varit min skyldighet att för intressenterna framhålla vikten av att
en grundlig undersökning gjordes.

Vid framställandet av ifrågavarande anmärkning synas revisorerna

ava utgått ifrån, att ,iag under handläggningen av syneförrättningen
haft vetskap om de jordartsförhållanden m. m., som sedermera visat sig
vara predestinerande för uppkomsten av ras. Någon annan förklaringtill
denna utgångspunkt för revisorernas bedömande av frågan erhålles
emellertid icke än ett påpekande, att »de erfarenheter, som gjorts vid tillkomsten
av järnvägsbron vid .Tönåker, vars anläggning på grund av botten-
och strandförhållandena i ån, visat sig förenad med svårigheter och
påkallat speciella anordningar, bort utgöra en maning att gå fram med
försiktighet».

Enär anledningen till att revisorerna kunnat förklara den av mig hand -

lagdu syneförrättningen såsom »mycket otillfredsställande» sålunda tordo
vara att söka i nyssnämnda förhållande, får jag i saken anföra följande.

Vid mitt tillträde år 1918 till lantbruksingenjörsbefattningen i Söder
manlands län voro förhållandena därstädes för mig fullständigt obekanta.
•lag hade sålunda icke varit i tillfälle att erhålla vetskap om de arbetssvårigheter,
som vid uppförandet av järnvägsbron vid Jönåker hade gjort
sig gällande åtskilliga år före min ankomst till länet. Icke heller blev jag
vid den av revisorerna klandrade syneförrättningen av intressenterna
underrättad om att dylika arbetssvårigheter förekommit eller överhuvudtaget
om förefintligheten av sådana »botten- och strandförhållanden
i ån», som sedermera befunnos vara av beskaffenhet att påkalla speciella
anordningar.

Av dessa fakta torde med tydlighet framgå, att jag vid mottagandet
av det under syneförrättningen till mig överlämnade äldre undersökningsmaterialet
icke haft anledning att anse en komplettering av de!
samma i förevarande avseende nödig och sålunda icke heller kunnat tillråda
intressenterna att låta verkställa sådana nya undersökningar.

På grund av vad ovan anförts får jag på det bestämdast tillbakavisa revisorernas
mot mig riktade anmärkning såsom enligt mitt förmenande
ogrundad.

Stockholm den 7 januari 1928.

Olof Fredholm.

Bil. ?.

Kungl. lantbruksstyrelsens cirkulär till statens
lantbruksingenjörer, angående iakttagande av viss
bestämmelse i författningarna rörande odlingslånefonden
samt norrländska och allmänna avdikningsanslagen
in. in.

Enär vid upprepade tillfällen till lantbruksstyrelsen inkommit av lantbruksingenjör
upprättade förslag rörande lån eller bidrag från ovannämnda
lånefond och avdikningsanslag till dikningsarbeten av sådan beskaffenhet,
att desamma närmast borde vara att hänföra till teg- eller täckdikning,
vill lantbruksstyrelsen härmed fästa statens lantbruksingenjörers
uppmärksamhet därpå, att enligt de för nämnda lånefond och anslag gällande
författningar statsbidrag icke må beviljas till sådan teg- eller täckdikning.

På förekommen anledning vill lantbruksstyrelsen jämväl erinra om nödvändigheten
av att de för upprättandet av torrläggningsförslag erforderliga
markundersökningarna verkställas med största noggrannhet och omsorg.
Det har nämligen kommit till lantbruksstyrelsens kännedom, att
uraktlåtenhet i detta avseende i vissa fall orsakat vederbörande jordägare
kännbara ekonomiska förluster. Den jordbrukande befolkningens förtroende
för lantbruksingenjören och intresse för de allmännyttiga arbeten,
varom här är fråga, löpa därigenom fara att på allvarligaste sätt äventyras.

13

Itev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. III.

— 194 —

Därest vid undersökningarna det icke kunnat med säkerhet avgöras,
huruvida under lösare jordlager påträffad fast botten utgöres av
sten eller berg, bör detta förhållande angivas i kostnadslörslaget, varjämte
i utlåtandet bör uttryckligen angivas den härav eventuellt härflytande
risken med hänsyn till möjligheten att utföra företaget för beräknad
kostnad.

Stockholm den 8 oktober 1924.

Erik Insulander.

Olof Fredholm.

Lantbruksstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 199, § 57.

Till Konungen.

I 57 § av sin berättelse för år 1927 hava riksdagens revisorer anfört, dels
att någon egentlig skillnad mellan lantmannaskolor av A- och B-typ för
närvarande förelåge beträffande ett ytterst ringa antal skolor, dels ock att
elevantalet vid vissa skolor måste anses jämförelsevis lågt. Samtidigt hava
revisorerna framhållit de svårigheter, som vid nu gällande bestämmelser
förelåge för indragande av statsbidrag till mindre besökta och därför
mindre behövliga lantmannaskolor.

På grund härav finna revisorerna en utredning rörande omorganisation
av ifrågavarande skolor påkallad, varvid enligt revisorernas mening .särskilt
syntes böra tagas under övervägande möjligheterna att genom en indragning
av mindre behövliga skolor, eventuellt genom sammanslagning
av flera skolor, nedbringa statsverkets utgifter för ifrågavarande ändamål.

I anledning av vad riksdagens revisorer sålunda anfört har lantbruksstyrelsen
anbefallts att avgiva utlåtande, och får lantbruksstyrelsen till
åtlydnad härav anföra följande.

Lantbruksstyrelsen har sedan länge haft sin uppmärksamhet riktad på
de av riksdagens revisorer anmärkta förhållandena i fråga om lantmannaskolorna.
Därvid har lantbruksstyrelsen kommit till den uppfattningen,
att en omorganisation av dessa skolor är av behovet påkallad, ett förhållande,
som styrelsen vid upprepade tillfällen berört i skrivelser till Kungl.
Maj:t. Lantbruksstyrelsen har emellertid ansett sig böra avvakta resultatet
av nu pågående utredningar rörande den högre lantbruksundervisningens
ordnande, innan styrelsen själv företog eller hos Kungl. Maj:t
gjorde framställning om utredning angående den lägre lantbruksundervisningen.

Emellertid anser sig lantbruksstyrelsen med anledning av vad riksdagens
revisorer anfört rörande syftet med utredningen böra framhålla, att
enligt styrelsens förmenande berörda utredning icke i första hand bör avse
en begränsning av statens utgifter för omförmälda skolor utan fastmera
inriktas på att undervisningen vid skolorna blir effektiv och i största möjliga
utsträckning utnyttjas av den grupp jordbrukare, för vilken denna

form av undervisning är avsedd. Enligt lantbruksstyrelsens förmenande
bör därför utredningens huvudsyfte vara att söka ernå största möjliga
effekt av do statsmedel, som användas för ändamålet.

I detta sammanhang vill lantbruksstyrelsen meddela, att styrelsen senare
kommer att avgiva infordrat utlåtande över vad riksdagens revisorer
uti omförmälda berättelse, 56 §, anfört beträffande vissa förrättningar
av statens lantbruksingenjörer.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Insulander samt byråcheferna Bjurstedt och von Zweigbergk.

Stockholm den 5 januari 1928.

U nderdånigst:

ERIK INSULANDER.

G KO HG von ZWEIGBERGK.

Statens lagerhus- och fryshusstyrelses yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande de! I, sid. 202, § 58.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 16 december 1927 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
statens lagerhus- och fryshusstyrelse att avgiva underdånigt utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer anfört uti § 58 av sin år
1927 avgivna berättelse; och får styrelsen till åtlydnad härav i underdånighet
anföra följande.

Styrelsen delar till fullo revisorernas uttalade mening, såväl att fryshusbyggnaden
i Hallsberg bör försäljas, om den ej kan användas för annat
statens ändamål, som att avtal bör träffas angående upphävande av
det mellan styrelsen och vattenfallsstyrelsen på sin tid avslutade kontraktet
angående leverans av elektrisk energi. Styrelsen har också undersökt
olika möjligheter att få fryshusbyggnaden utnyttjad som magasin av annan
statens myndighet, men har styrelsen erhållit upplysning, att något
behov av nya magasinslokaler för vederbörande verk icke föreligger. Styrelsen
anser för den skull, att endast det andra alternativet, nämligen försäljning
av byggnaden, torde böra ifrågakomma; och styrelsen har också
haft uppmärksamheten riktad på de möjligheter att avyttra byggnaden,
som kunnat yppa sig. Styrelsen har också för avsikt att inom den närmaste
tiden inkomma med förslag i ärendet.

Beträffande kontraktet med vattenfallsstyrelsen har styrelsen haft upprepade
underhandlingar om ett upphävande av detta, utan att en överenskommelse
kunnat ernås. Redan år 1922 begärde styrelsen bliva befriad
från kontraktet, men frågan fick då falla, enär Motala kraftverk för ett
upphävande av kontraktet fordrade eu ersättning av 125,000 kronor, vilket
belopp styrelsen ansåg sig icke kunna betala. Sedan emellertid anbud

— 196

å ky lhu smaskineri et inkommit till styrelsen och frågan kommit i ett nytt
läge därigenom, att fryshuset, om Eders Kungl. Maj:t förordnade om försäljning
av maskinerna, ej skulle kunna utnyttja mera än en obetydlig
del av den kontrakterade elektriska energien, upptog styrelsen på nytt förhandlingar
med vattenfallsstyrelsen. I skrivelse den 30 mars 1925 föreslog
styrelsen, att det gällande kontraktet skulle ersättas med ett nytt
kontrakt, liknande det angående lagerhuset i Vara med Trollhätte kraftverk
avslutna, med en årseffekt av högst 20 kilowatt. På denna framställning
har emellertid vattenfallsstyrelsen ännu icke lämnat något svar. Styrelsen
har också vid olika tillfällen, senast i underdånig skrivelse den 1
september 1927, hos Eders Kungl. Maj:t framhållit vikten av att eu överenskommelse
med vattenfallsstyrelsen komme till stånd.

Kemissakten återgår härjämte.

Stockholm den 9 januari 1928.

Underdånigst:

GEORG von ZWEIGBKRGK.

G. Runnqvist.

Lantmäteristyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 204, § 59.

Till Konungen.

Genom nådig remiss, som den 29 nästlidne december inkommit till lantmäteristyrelsen,
har Eders Kungl. Maj:t anbefallt styrelsen att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer uti
§ 59 av sitt utlåtande anfört rörande distriktslantmätares stationsort utom
sitt distrikt.

Till åtlydnad härav får lantmäteristyrelsen i underdånighet anföra
följande.

Sedan åtskilliga år tillbaka har i gällande lantmäteriinstruktionen funnits
stadgat, att distriktslantmätare skall vara bosatt å stationsort, som
lantmäteristyrelsen på tjänstinnehavarens förslag samt efter vederbörande
länsstyrelses och överlantmätares hörande äger bestämma, samt att stationsorten
bör utväljas med hänsyn till att verksamheten inom distriktet
på bästa sätt främjas. Ifråga om var stationsorten lämpligast bör förläggas
hava tidigare tvenne meningsriktningar gjort sig gällande. Enligt
den ena vore det av vikt, att lantmätarna i största utsträckning stationerades
i residensstäderna, där de hade tillgång till lantmäterikontorens arkiv
och kunde före sina tjänsteresor göra erforderliga arkivundersökningar.
Enligt den andra borde lantmätaren bo å den plats, där han vore lättast
tillgänglig för ortsbefolkningen, vilket i regel även medförde något
lägre resekostnader än vid resa från residensstäderna. I detta sammanhang
torde böra erinras, att betydelsen av vare sig den ena eller den andra
synpunkten icke bör överskattas. Distriktslantmätaren, som under större
delen av året befinner sig å tjänsteförrättningar, är därunder i allt fall

icke anträffbar a stationsorten. Och da eu tjänsteresa ofta nog omfattar
längre sammanhängande tid, blir kostnadsökningen med residensstaden
som utgångspunkt ej allt för betydande och uppväges åtminstone; delvis
av de resor, som en å annan ort stationerad lantmätare allt som oftast
måste företaga in till residensstaden för arkivstudier.

Emellertid bär lantmäteristyrelsen vid övervägande av de olika synpunkterna
stannat vid den uppfattningen, att de starkare skälen talade
för att distriktslantmätarens stationsort i första band förlädes till sådan
plats, vare sig inom eller utom distriktet, som kunde anses vara den naturliga
huvudorten för distriktets befolkning, och där alltså vederbörande
sakägare, i samband med besök ä platsen för andra sina angelägenheter,
för upplysningars och råds erhållande kunde med minsta omgång vända
sig till vederbörande tjänstemän. Vidare är emellertid att beakta, att stationsorten
bör förläggas till eu ur resekostnadssynpunkt lämplig plats.
Härvid är, såsom nyss nämndes, att taga hänsyn till icke blott resekostnaderna
till olika förrättningsställen, utan jämväl till kostnaderna för
resor från hemvistet till länets lantmäterikontor för arkivundersökningar
ävensom därtill, att resorna kunna företagas med sådant iärdesätt och a
sådana tider, att minsta tidsspillan uppstår.

I ändamål att utreda huruvida nuvarande stationsorter äro utvalda på
ett ur allmän synpunkt lämpligt sätt, tillämpas sedan mera än ett ar tillbaka
i lantmäteristyrelsen den praxis, att så snart ny distriktslantmätare
blivit utnämnd, frågan om stationsorten för distriktet tages under förnyat
övervägande. I de fall, då denna varit belägen utom distriktet, så
ock när eljest tveksamhet synts kunna råda, om huruvida den eu gång bestämda
stationsorten varit den lämpligaste, har lantmäteristyrelsen hört
överlantmätaren och länsstyrelsen, varjämte lantmäteristyrelsen, när anledning
därtill synts förekomma, anmodat länsstyrelsen att lämna ortsbefolkningen
tillfälle framföra sin mening.

Lantmäteristyrelsen har delgivit riksdagens revisorer de principer, som
styrelsen sålunda följer, och då dessa riktlinjer icke föranlett något uttalande
från revisorerna, som tvärtom förklarat sig vilja framhålla önskvärdheten
av att spörsmålet om och i vilken omfattning distriktslantmätarna
böra få vara bosatta utom tjänstgöringsdistriktet alltfort ägnas den
största uppmärksamhet, anser sig lantmäteristyrelsen kunna utgå därifrån,
att ingen meningsskiljaktighet förefinnes mellan styrelsen och riksdagens
revisorer rörande de riktlinjer, som för framtiden böra följas.

Vid sådant förhållande, och då riksdagens revisorer, på satt .i deras utlåtande
också påpekats, givetvis ej avsett att ingå på granskning av styrelsens
beslut om bestämmande av stationsort i de särskilda fallen, skulle
den nådiga remissen icke erfordra något styrelsens vidare yttrande.

Som emellertid riksdagens revisorer andragit några enligt deras mening
»mera i ögonenfallande exempel» på stationsorter utom distriktet, anser
sig lantmäteristyrelsen höra framhålla, att i dessa, liksom i så många
andra fall, en närmare undersökning kan giva en något annan uppfattning
av sakläget. Styrelsen tillåter sig att i korthet beröra de två fall,
vid vilka revisorerna synas ha fästat största vikten, nämligen stationsorten
för Östhammars distrikt, som är bestämd till Stockholm, och stationsorten
för Byske distrikt, som är bestämd till Umeå. Härvid vill lantmäteristyrelsen
förutskicka, att enligt dess uppfattning kunna med avseende
å rubbning under löpande tjänstetid av tidigare bestämda stationsorter

— 198 —

olika meningar möjligen råda om lantmäteriinstruktionens innebörd. T
varje fall påkallas givetvis starkare skäl för en sådan ändring, än när’det
gäller att bestämma stationsort för en nytillträdande tjänstinnehavare.

Emellertid skedde under åren 1923—1924 en omprövning av de fall, där
i mera påtaglig grad kunde ifrågasättas, huruvida stationsorterna varit
utvalda enligt ovan givna principer. Därvid avläts skrivelser till vederbörande
länsstyrelser med begäran om utredning, i allmänhet efter ortsbefolkningens
börande, i fråga om 23 olika distrikt.

Sedan länsstyrelserna därefter inkommit med begärda utredningar, föreskrev
lantmäteristyrelsen att följande stationsorter skulle ändras, nämligen
i Norrtälje norra distrikt från Stockholm till Norrtälje; i Flens distrikt
från Nyköping till Flen; i Allbo distrikt från Växjö till Alvesta; i
Västbo distrikt från Jönköping till Reftele; i Sunnerbo östra distrikt från
Växjö till Ljungby; i Hörby distrikt från Lund till Eslöv; i Södersysslets
distrikt från Karlstad till Säffle; i Sunne distrikt från Karlstad till
Sunne; i Mora södra distrikt från Orsa till Morastrand; i Ströms distrikt
från Östersund till Strömsunds municipalsamhälle; i Hede distrikt från
Östersund till Hede kyrkoplats; i Svegs distrikt från Östersund till Svegsmons
municipalsamhälle; i Degerfors distrikt från Umeå till Vindeln; i
Vännäs distrikt från Umeå till Vännäs och i Arvika västra distrikt från
Köla kyrkoplats till Arvika.

Bland de distrikt,
men oeträffande vilka någon ändring ej skedde, voro Östhammars och
Byske distrikt, i vilka vederbörande tjänstinnehavare tillträtt sina befattningar
med 1921 års ingång.

Vad Östhammars distrikt angår, hade av de till distriktet hörande nio
socknarna blott två (jämte kommunalstämmoordföranden i en tredje) uttalat
sig för att Östhammar bestämdes till stationsort, under det att de
övriga antingen uttalat sig för Stockholms bibehållande som stationsort
eller uteblivit med yttrande. Länsstyrelsen i Stockholms län uttalade, att
vad i ärendet förekommit icke gåve stöd för antagandet, att behov av ombyte
av stationsort förelåge.

\ idkommande åter Byske distrikt uttalade länsstyrelsen i Västerbottens
län, att därest stationsorten bestämdes till huvudorten inom endera av de
hada kommuner, som detta distrikt omfattade, skulle detta medföra stora
olägenheter för befolkningen i den andra kommunen. Det syntes därför
länsstyrelsen lämpligast, att stationsorten bestiimdes till Skellefteå. Kommunalfullmäktige
i Jörns socken, som omfattade inemot en tredjedel av
distriktets folkmängd, uttalade emellertid, att distriktslantmäta ren borde
bo i Jorns municipalsamhälle, men att, om detta e.i kunde bifallas, Umea
stad vore att föredraga framför Skellefteå. Kommunalfullmäktige i Byske,
där något mera än två tredjedelar av distriktets befolkning bodde, uttalade
sig för att Umeå borde bibehållas såsom stationsort. En minoritet
ville ha densamma bestämd till Byske kyrkoplats.

Att i nu anförda och åtskilliga andra fall befolkningen i jiimföresevis
avlägsna distrikt önskat stationsorten förlagd till länsstaden bär sin naturliga
förklaring däri, att inom distriktet icke finnes någon för de särskilda
kommunerna gemensam huvudort, och att det vid sådant förhållande
synts sakägarna minst olägligt, att stationsorten bestämts till vederbörande
residensstad, dit de allt emellanåt inresa för andra sina angelägenheter,
under det att de sällan besöka mellanliggande mindre städer

199 —

och andra platser, som äro huvudorter blott för närmast liggande landsbygd.

Med hänsyn till vad i ovannämnda båda ärenden förekommit har lantmäteristyrelsen
låtit frågan om ändring av stationsorten för nu ifrågavarande
båda distrikt tillsvidare förfalla. Givet är däremot, att vid nuvarande
tjänstinnehavares avgång lantmäteristyrelsen i dessa som i andra
fall kommer att göra frågan till föremål för ny undersökning och nytt
övervägande.

Remissakten återgår.

Stockholm den 2 januari 1928.

Underdånigst:

TORSTEN NOTHIN.

AXEL SANDBERG.

Lotsstyrelsens

yttrande i anledning'' av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 205,
§§ 60 och 61.

Underdånigt utlåtande.

§ 60.

Beträffande fyrbelysningen av farleden genom Kalmarsunds djupränna
får lotsstyrelsen dels hänvisa till sin underdåniga skrivelse den 30 september
1920, vari lotsstyrelsen anhöll om medel till förbättring av fyrbelysningen
i Kalmarsund (se bilaga till 1921 års statsverksproposition, tionde
huvudtiteln, sid. 75 och 76), dels överlämna avskrift av en av riksdagens
revisorer från fyringenjörkontoret begärd och till dem den 20 september
1927 avgiven V. P. M., angående förslag till fyrbelysning av Kalmarsunds
djupränna.

Vad angår farleden mellan Kalmar och Färjestaden på Oland får lotsstyrelsen
hänvisa till sin underdåniga skrivelse den 27 augusti 1927, i vilken
medel begärts bland annat för anordnande av ett fast sjömärke å
Norra Midsundsgrundets knöl.

§ 61.

Rörande tjänstefartyget i östra lotsdistriktet »Kalmar» får lotsstyrelsen
erinra, att styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 29 augusti 1925 angående
anslag till lots- och fyrväsendet för budgetåret 1926—1927 under
avdelning B. »Säkerhetsanstalter för sjöfarten» anfört bland annat: »1
detta sammanhang får lotsstyrelsen framhålla, att behov av ett nytt,
särskilt för utläggning och intagning av lys- och ljudbojar av den inom
lotsverket använda största typen lämpligt arbetsfartyg föreligger, vilket
behov inom närmaste tiden bör tillgodoses. Med hänsyn dels till de stora
belopp för anskaffning och ändring av fyrskepp, varom framställning här

— 200

Nuvarande
fyrbelysning
djup ränn an.

ovän gjorts, dels ock till den kostnad, som ett nytt arbetsfartyg kommer

tib rf! styrelsen ansett sig icke böra framställa förslag om anslag

till ett dylikt fartyg under budgetåret 1926—1927, men dock velat om8
namna behovet i fråga.» Lotsstyrelsen gjorde visserligen vid tillfället
eke nagot uttalande om, inom vilket distrikt fartyget skulle stationeras,
... , fartyget -rar avsett att tilldelas östra lotsdistriktet i stället för

janstefartyget »Kalmar». I den av lotsstyrelsen till statsrådet och cheferi
lämSde^Isdepartementet under november månad 1925 på anforaran övern
“l de upPSift a bland annat erforderlig nybyggnad av tjänstefartyg
under aren narmast efter år 1925 upptogs såsom första åtgärd nybyggnad
av ett tjänstefartyg att ersätta tjänstefartyget »Kalmar». Lotlstyfelsen
fb,er?pa ?J niindre sin underdåniga skrivelse den 28 augusti
1926, i vilken lotsstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel till
bland annat nytt tjänstefartyg för östra lotsdistriktet (se bilaga till 19‘>7 års
statsyerksproposition tionde huvudtiteln, sid. 23 och 45), än även sin un svndtblSriPt

+ri-VelSe n eii 2J augusti 1927’ '' vilken lotsstyrelsen med hänsyn
till det trangande behovet av ombyggnad och ändring av befintliga

fyrskepp gjort framställning om anvisande av medel till bland annat halva

an,Skaflning av, nytt tjänstefartyg för östra lotsdistriktet
och till nytt maskineri och delvis ombyggnad av reservfyrskeppet nr 24
1 handläggningen av detta ärende hava deltagit byråchefen Curman
föredragande rörande $ 61, samt överfyringenjören Lundeberg föredra
gande beträffande § 60, och byråchefen Wirström.

Stockholm den 4 januari 1928.

Underdånigst:

ERIK HÄGG.

Axel Hillfors.

Bil.

V. P. M.

angående förslag till fyrbelysning av Kalmarsunds djupränna.

Lysbojar utlades i Kalmarsunds djupränna på grund av kungl. brev den
i 23 iebruan 1900.

För uärvärsmde har lotsverket vid djuprännan 9 stycken agalysbojar och
en aldre acetylénlys- och klockboj; sistnämnda har ifrågasatts till utbyte
mot modern lys- och ljudboj. Kalmar stad har därjämte två agalysbojar
utlagda, där lnseglingsrännaii till Kalmar utgår från djuprännan.

Olägenheter med lyshojar vid djuprännan:

Lysbojarnas förankringar hava visat sig ej alltid kunna motstå förekommande
harda ström. Olyckor kunna härav föranledas. Strömmen uppgives
uppgå till 6 knop och däröver.

Lysbojarna kunna icke ligga ute, då rännan är isbelagd, ty dels skju
ter isen över dem, lyktorna bliva förstörda och slockna, dels för isen lysbojarna
från deras stationeringspunkter.

. Lysbojarna äro av denna anledning intagna ungefär tre månader årligen,
under vilken tid fartyg icke utan risk under mörker kunna framföras
i djuprännan.

201

Även under dager under isvinter innebär det alltid risk att navigera i
rännan, onär såväl de ordinarie sjömärkena som de prickar, vilka
utsättas i stället för lysbojorna, pläga bliva skadade av isen, ofta
avbrutna och icke synliga, då de gått under isen.

Därest fasta fyrar anordnas, kunna dessa även tjäna som dagmärken,
Fördelarna med fasta fyrar i jämförelse med lysbojar äro för övrigt, bland
annat, följande: möjlighet att anordna olika lysvinklar, större driftsäkerhet,
större möjlighet att under svåra väderleksförhållanden tillse fyrappa
raten, icke något hinder för fyrens funktionerande på grund av isförhållandena
— eu lysboj måste intagas, innan isbildning uppstår i farvattnet.

Förslag år 1878 av major H. Ölinell (se plankarta):

Utfyllning skulle verkställas å Prästör och Skansgrundet. Fyren å
Grimskär skulle utflyttas till Prästör. Fyrbyggnaden skulle höjas och
ett lotsuppassningsrum anordnas i fyren. A Skansgrundet skulle uppföras
en mindre tmktstuga med fyrlykta. En väg skulle vidare anläggas mellan
Prästör och Skansgrundet. Fyrarna skulle, hållna överens, leda genom
rännan. — Detta förslag förutsatte en annan (krokig) sträckning av den
till fördjupning föreslagna rännan än den, som sedermera blev utförd.

Förslag år 1895 av kommendörkapten K. von Muhlenfels:

Fyrar (överensfyrar) skulle anordnas i den under utförande varande
rännans mitt på små stenkistor.

Fyrfästena skulle därvid, enligt lotsstyrelsens i underdånig skrivelse
den 14 februari 1900 uttalade åsikt bliva mycket osäkra. Rännan skulle
efter fördjupningen bliva rak.

Förslag år 1895 av lotsstyrelsen:

I underdånig skrivelse den 19 juli 1895 anföres att fyrbelysningen möjligen
kunde ske genom utläggning å ömse sidor av rännan av 6 å 8 lys

bojar.

Förslag år 1896, den 26 maj, av kommittén för avgivande av förslag till
nya eller förbättrade säker hetsanstalter för sjöfarten.

Två stycken överensfyrar i rännans mitt i förening med ett tillräckligt
antal lysbojar vid farliga punkter å rännans sidor.

I underdånig skrivelse, den 14 februari 1900 anför lotsstyrelsen, bland
annat, att de föreslagna överensfyrarna utan lysbojar icke kunna med
trygghet vägleda fartygen genom en ränna av så ringa bredd som den
ifrågavarande, varför större fartyg ej skulle kunna mötas under mörker,
om enbart överensfyrar anordnades.

Förslag år 1898 av lotsstyrelsen:

I underdånig skrivelse den 22 februari 1898 framhåller styrelsen, att
lysbojar enligt en av G. W. Lyth patenterad typ skulle kunna upplysa rännan
tillfredsställande och att de synnerligen dyrbara fyrbyggnaderna därigenom
skulle kunna undvaras.

Förslag år 1904, avseende anordnande av 2 stycken överensfyrar å
Skäggenäslandet norr om djuprännan.

I underdånig skrivelse den 24 april 1917 anför lotsstyrelsen att förslaget
med två överensfyrar är otillfredställande av det skäl, att överensfyrar å
Skäggenäslandet icke skulle kunna giva pålitlig ledning på grund av det
långa avståndet till desamma, cirka 17 kilometer från rännans södra ända,
och djuprännans relativt ringa bredd (80 meter). Rännans djup är minst
6 meter vid lägsta vattenstånd i Kalmar hamn. I varje fall bleve förslaget
otillfredsställande i djuprännans södra hälft, varförutom man kan förutse,

Föralay till
l''>jrbel>/*niv av djisrännan.

— 202 —

att fyrarna, på grund av deras belägenhet långt norr om rännan, vid
manga tillfällen, då mindre god sikt vore rådande, ej skulle komma att
synas på erforderligt avstånd.

I samma skrivelse anför även lotsstyrelsen beträffande förslaget att uppfora
två fasta fyrar i själva rännan, att detta förslag bleve dyrbart i utförande
och dessutom förenat med allvarsamma olägenheter och risker.

Förslag år 1912. Anordnande av 6 stycken fasta fyrar enligt underdånigt
förslag till nya eller förbättrade säkerhetsanstalter för sjöfarten avgivet
av lotsstyrelsen den 12 oktober 1912.

Förslag år 1916. Ersättning av lysbojarna med fasta fyrar.

I underdånig skrivelse den 24 april 1917 anför lotsstyrelsen bland annat
iölnande. För den händelse rännans belysning skulle utföras genom anordnande
av fasta fyrar, anbringade vid rännans kanter, erfordras 9 stycken
fyrar, .radan anläggningskostnaden bliver synnerligen hög. Visserligen
skulle den olägenhet beträffande för fartygen oundvikliga kursförändringar
såsom vidlådande förslaget med två i rännans mitt anbringade
fyrfundament vara avhjälpt genom fyrarnas placerande vid rännans kanter,
men faran för och risken av fyrarnas raserande vid svår isskiutning
kvarstode i allt fall.

Förslag år 1917. I förberörda underdåniga skrivelse den 24 april 1917
redogör lotsstyrelsen för ett inom styrelsen uppgjort förslag (se skiss) att
för rimlig kostnad belysa djuprännan medelst vid dess kanter anbringade
från bottnen uppbyggda fyrar. Enligt detta skulle fyrfundamenten utföras
ay betong med överkanten två meter under medelnivån, varigenom
skulle åstadkommas, att man med största sannolikhet kunde beräkna, att
fundamenten ej rubbades genom isskjutning. Å fyrfundamentet skulle
anbringas en dykdalbliknande ställning av järn, uppbärande själva fyren,
vilken ställning gives sådan form och sådana dimensioner, att den kan
motstå isskjutning, som ej är allt för svår, varemot å andra sidan ställningen
ej göres så stark, att den håller för så hård ispressning att risk
förefinnes för att hela fyrbyggnaden, häri inberäknat betongfundamentet,
kullstjälpes.

I skrivelsen framhålles, att därest djuprännan i en framtid skulle komma
att göras bredare, måste åtminstone samtliga de vid rännans ena sida
uppförda fyrarna borttagas och åter uppföras å annan plats.

Förslag år 1920. I underdånig skrivelse den 30 september 1920 har lotsstyrelsen
hemställt om anslag till anläggning av 9 stycken fasta fyrar vid
rännans kanter i enlighet med det år 1917 framlagda förslaget.

Förslag år 1920 av lotskaptenen i östra lotsdistriktet K. Sundholm.

Fyra stycken fasta fyrar skulle byggas, nämligen:

Två stycken överensfyrar, en å Skansgrundet och en intill Prästörs udde,
så att enslinjen faller mitt i djuprännan vid Krongrunden. Fyrarna skulle
visa rött sken i överenslinjen. Fyren å Skansgrundet skulle dessutom förses
med ledande sektor mellan Trädgårdsgrundet och Norra Hossmogrundet.

En fyr å Mellangrundet, anordnad cirka 10 meter från rännans kant. A
fyren skulle anordnas ledande sektor, omfattande rännans bredd vid Krongrunden.

En fyr vid Huvudets västra grund, anordnad cirka 10 meter från rännans
kant. Fyren skulle visa grönt sken.

Muddring till samma djup som rännan i övrigt (6 meter vid lågvatten)

• Öl TU/KT-|QNSP4-/\Ai • OVERT ■

: F/sF?LEbE:Ai : 6 E/\Q/~* • —_

• K/Vi-AA AR^U/NJE^ ----

5y tn

*eU*.njrund

Va.iT

Huvudet

y jQä Omboj ni ny in.

i®''laUA"un"1
&

•t''y rån

''““‘""L—I.II i J

©

tf a (tu

/ /
,o''

§ Avjtr férs/aq aren /9f6 - 20
i M.t • " L.K SundhoJm* förs/acj

* Jr /920

éZeufau<

STATENS REPROOUKTIONSANSTALT 1928

^ons/oy or /37&

tf

O

KALMAR5UnD5 EJUPRÄhMA.

FÖRESLAGEN TYP.

SKALA IsIOO.

ÄLDRE TYP.

M.V.Y.

ao. s

rsx^TiTT.

STATENS REPROOORTIONSANSTALT ig»

KALriAR5UnD5 DJUPPÄHMA. SVERieE FÖRE5LA6EM

TYP.

SKALA 1: 200.

M.V.Y.

KALnAR5UriD5 D3UPPÄnMA.

FÖRESLAGEN TYP.

5 KALA I; 200

År 1920

! « "

BETOMO tL ^ARH.

SVERIGE.

STATENS Rf PRODUKTIONS ANS T Al T 1W*

STÄLRÖR- ''.''.V

k\

KALMARSUNDS

DDUPRÄnnA.

FÖRESLAGET! TYP.
SKALA 1:100.

År 1926

5.5

ARJ1.BE.T0nG.

M.v.Y,

STATENS REPRODUKTIONSANSTAIT It»

203 —

skulle utföras vid Östra Omböjningen och Hällgrundet samt å yttersta delen
av Skansgrundet intill cirka 10 meter från föreslagna fyren därstädes.

Förslaget skulle enligt förslagsställaren medgiva indragandet av 3 stycken
lysbojar (Skansgrundet, Osvallsgrundet östra och Huvudet västra).

De två överensfyrarna och muddringen skulle medgiva fartygens införande
till och utförande från Kalmar under mörker södra vägen och giva
tillsammans med fyrarna å Mellangrundet och Huvudet ledning för gång
genom djuprännan, då lysbojarna äro intagna, varjämte fyrarna skulle
tjäna som dagmärken. Nedmuddringen av grunden Östra Omböjningen
och Hällgrundet är enligt förslagsställaren ett av sjöfarten livligt omfattat
önskemål och en utvidgning av djuprännans inlopp vid Skansgrundet
under alla förhållanden synnerligen fördelaktigt.

I skrivelsen den 31 juli 1926 har lotskaptenen Sundholm framhållit, att
muddringen vid Östra Omböjningen och Hällgrundet kan minskas, att det
är ett livligt önskemål att ett fast över vattnet väl synligt märke anordnas
på Mellangrundet, samt att en mindre utflyttning av fyrarna vid Skansgrundet
och Prästör enligt 1920 års förslag måhända vore ekonomiskt fördelaktigt
med hänsyn till motsvarande minskad muddring.

Efter år 1920 hava inom lotsstyrelsen uppgjorts diverse varianter av
lotskaptenen Sundholms förslag.

Exempelvis må omnämnas följande förslag:

1) Anordnande av två par överensfyrar nämligen fyrar (Skansgrundet
och Prästör respektive Östra Huvudet och Mellangrundet) samt fyrar å
Västra Huvudet och Skallörarna samt utförande av viss muddring. Å
fyren på Skallgrundet skulle anordnas vit sektor västerut för att angiva,
när övergång skulle ske mellan respektive överenslinjer vid seglation i
djuprännan.

2) Anordnande av överensfyrar å Prästör och Hällgrund i stället för i
lotskaptenen Sundholms förslag upptagna överensfyrarna å Skansgrundet
och Prästör.

Enligt denna variant skulle fyren å Prästör förses med ledande sektor
söderut förbi Skansgrundet, Genom att anordna ena överensfyren å Hällgrundet
skulle kostnaden för erforderlig muddring kunna avsevärt minskas,
och önskemålet i förevarande fall att erhålla stort avstånd mellan ensfyrarna
tillgodoses.

Spörsmålet om byggandet av fasta fyrar i Kalmarsunds djupränna är
alltjämt aktuellt, och ha inom lotsstyrelsen uppgjorts, bland annat, diverse
förslagsskisser till fyrfundament (se bifogade 3 skisser). Lotsstyrelsen
torde komma att ånyo göra underdånig framställning om medel till förbättrande
av fyrbelysningen i djuprännan.

Motioner i förevarande fråga hava väckts vid riksdagarna år 1917
(A. K. nr 269) och år 1926 (A. K. nr 46).

Stockholm den 20 september 1927.

Folke Lundéberg.

— 204 —

Patent- och registreringsverkets -

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 206,
§§ 62 och 63.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1927 anbefallt att avgiva utlåtande
över remissen bilagt utdrag av riksdagens revisorers år 1927 avgivna berättelse,
i vad det rörde patent- och registreringsverkets ämbetsförvaltning,
får patent- och registreringsverket i underdånighet anföra följande.

§ 62 i revisionsberättelsen.

I revisorernas framhållande av önskvärdheten av, att den betydande balansen
av patentärenden nedbringas i möjligaste mån, instämmer ämbetsverket livligt.
Det har, alltsedan överbalans under kristiden uppkom, varit ämbetsverkets
oavlåtliga strävan att bliva herre över balansen, varom ämbetsverkets
många framställningar i ämnet till Kungl. Maj:t nogsamt torde bära vittne.

Emellertid inskränka revisorerna sitt uttalande om önskvärdheten av balansens
nedbringande därhän, att detta skulle ske genom dels ett fullt rationellt
utnyttjande av tillgängliga arbetskrafter för patentgranskningen och dels
noggrann kontroll äver att fastställd tjänstgöringstid behörigen iakttages.

Revisorernas uttalande måste således fattas såsom åsyftande anmärkningar
i berörda avseenden.

Först anmärkes sålunda — utan den ringaste antydning om vari bristen
skulle ligga eller anvisning om vägen till ett bättre tillstånd — att tillgängliga
arbetskrafter för patentgranskningen icke fullt rationellt utnyttjas.
Denna anmärkning måste ämbetsverket bestämt avvisa såsom obefogad. För
organisationen av arbetet med handläggningen av patentärendena, vilka
otvivelaktigt utgöra en särkategori, kunna två huvudformer tänkas: antingen
ett minimum av självständiga föredragande, utrustade med erforderliga
biträden, eller ock uteslutande ensamt och självständigt arbetande föredragande.
Det fullt rationella utnyttjandet av tillgänglig arbetskraft kan tänkas
ske efter endera av dessa organisationsformer eller ock ligga å någon punkt
mellan dem. Ämbetsverket har under årens lopp varit i tillfälle pröva
olika dispositioner av arbetskraften. Härvid har ämbetsverket funnit, att
en organisation, som i möjligaste mån närmar sig den senare av ovan angivna
huvudformer, är den effektivaste, och i enlighet härmed användes nu
och hava de senare åren konsekvent använts för patentgranskningen tillgänglig
arbetskraft. Utom de sexton byrådirektörerna å patentavdelningarna
fungera sålunda för närvarande såsom föredragande av patentärenden dels
de fyra förste byrå ingenjörerna, åt vilka — med utnyttjande till det yttersta
av den i § 26 av ämbetsverkets instruktion beredda möjligheten att rationellt
begagna deras arbetskraft — uppdragits att med enahanda befogenhet och skyldighet,
som tillkommer byrådirektör, handlägga patentärenden, och dels tjugo
extra tekniska föredragande. Härigenom torde ämbetsverkets för teknisk
föredragning lämpliga och tillgängliga personal vara för sådant ändamål i
största möjliga omfattning utnyttjad.

För övrigt må i detta sammanhang omnämnas, att statens besparingskommitté
i sitt vidlyftiga, efter ingående undersökningar avgivna betänkande
av den 26 februari 1925 med utredning och förslag angående patent- och

205

registreringsverket uttalat sig för det av ämbetsverket tillämpade systemet
för användande av för patentgranskningen tillgängliga arbetskrafter.

Skulle emellertid någon antydan kunna givas om huru ämbetsverkets
tekniska arbetskrafter skulle kunna utnyttjas mera rationellt än nu sker,
vore ämbetsverket, med hänsyn bland annat just till olägenheterna av den
stora balansen av patentärenden, utomordentligt intresserat av att få del
därav och skulle icke'' underlåta att i möjligaste mån tillgodogöra sig eventuella
uppslag.

Vad vidare angår revisorernas uttalande angående noggrann kontroll över.
att den fastställda tjänstgöringstiden behörigen iakttages, synes därav framgå,
att revisorerna utgått från det antagandet, att en sådan kontroll saknades
inom ämbetsverket. Riktigheten av detta antagande bestrides. Då emellertid
revisorerna icke i någon som helst mån angivit, varpå de grunda detsamma,
är det svårt för ämbetsverket att ingå i något sakligt bemötande. Ämbetsverket
tillåter sig dock upplysa, att tjänstemännen ha frihet att förlägga de
dagliga sju arbetstimmarna å tjänsterummet mellan klockan halv tio f. m.
och halv sex e. m. och i undantagsfall även å andra tider å dagen. Dessa
undantagsfall gälla särskilt den extra personalen, av vilken en mindre del
berättigats att med sin tjänst i ämbetsverket förena annan därmed besläktad
verksamhet, såsom assistentskap vid tekniska högskolan eller annan teknisk
lärarebefattning. En förteckning över envar tjänstemans av ämbetsverket
godkända tjänstgöringstid upprättas årligen och länder till efterrättelse. De
sålunda i viss mån skiftande tjänstgöringstiderna föranleda, att eu tillfällig
besökare icke vid varje tidpunkt å dagen skall finna tjänstemannen tillstädes
ä sitt tjänsterum. Detta förhållande följer även därav, att granskningsarbetet
å patentavdelningarna utföres även utanför det egentliga tjänsterummet,
nämligen å litteratur, som finnes uppställd i stora bibliotekssalen, i tidskriftsmmmet,
i referensbiblioteket, å centralstället för amerikanska patentskrifter,
varförutom talrika konferenser förekomma mellan de olika tjänstemännen.

Givetvis låter sig ämbetsverket angeläget vara att tillse, det de fastställda
arbetstiderna hållas. Är det emellertid revisorernas mening att ifrågavarande
kontroll skall hava formen av ett skolmässigt övervakande, då måste ämbetsverket
taga bestämt avstånd därifrån. Det är ämbetsverkets övertygelse, att
en sådan kontroll är mera till skada än till gagn. Även om det vore möjligt
att kontrollera tjänstemannens närvaro å tjänsterummet under hela den
bestämda tiden, vore det dock uteslutet att kunna konstatera, huruvida han
begagnade hela tiden till nyttigt arbete. Utan ansvarskänsla och ambition
hos tjänstemännen och utan ledningens förtroende för sina tjänstemän kan
förvisso ett gott arbetsresultat icke uppnås.

Ämbetsverket kan icke underlåta att i detta sammanhang framhålla ifrågavarande
granskningsarbetes säregna beskaffenhet. Där möta sålunda vid
bedömandet av en uppfinnings nyhet och patenterbarhet ofta invecklade
problem, vilka först efter förnyat tankearbete finna sin lösning å tider, som
falla helt utanför den å papperet reglementerade tjänstetiden.

En synnerligen noggrann kontroll utövas för övrigt över det utförda arbetet.
Två gånger i månaden avgivas sålunda rapporter över envar tjänstemans
arbetsprestation under den gångna halvmånaden, och torde av dessa rapporter,
om man känner till arbetets beskaffenhet, kunna erhållas en god uppfattning
om tjänstemännens nit.

§ 63 i revisionsberättelsen.

Over revisorernas uttalande därom, att reparationskostnader i betydande

— 206 —

omfattning redan måst nedläggas å ämbetsverkets byggnad, vilket uttalande
berör ett ämne, som egentligen ligger utom patent- och registreringsverkets
ämbetsförvaltning, saknar ämbetsverket följaktligen anledning att yttra sig.
Ämbetsverket har emellertid berett byggnadsstyrelsen tillfälle att yttra sig
i ämnet och överlämnar härjämte en från styrelsen av denna anledning
inkommen skrivelse jämte bilagor.

Revisorernas övriga uttalanden under denna paragraf — nämligen att de
betydande reparationskostnaderna till en del haft sin grund i att man vid
byggnadens planläggning med bortseende från praktiska och ekonomiska
synpunkter tagit alltför stor hänsyn till vissa estetiska krav samt att det
beträffande dispositionen av lokalutrymmet inom byggnaden synts påfallande,
i vilken grad frågan om utrymmets ändamålsenliga tillvaratagande lämnats
å sido — torde emellertid beröra även ämbetsverket med hänsyn till den
del ämbetsverket haft i byggnadens tillkomst. Härvid har ämbetsverket
fattat även det senare uttalandet såsom en anmärkning mot byggnadens
planläggning och ej — såsom ordalagen möjligen skulle kunna giva vid
handen — emot ämbetsverkets sätt att använda befintligt utrymme, i vilket
sistberörda fall ämbetsverket ej skulle kunnat annat än stå fullständigt
oförstående inför anmärkningen.

Gent emot de nu mer än femton år efter byggnadens planläggning — och
år, under vilka uppfattningarna i olika ämnen, ej minst i ekonomiska frågor,
radikalt ändrats — framställda anmärkningarna mot planläggningen vill
ämbetsverket framhålla, att varje åtgärd rättvisligen bör bedömas efter de
förhållanden, som rådde vid tiden för dess vidtagande. Byggnaden planlädes,
som var man nogsamt torde inse, under helt andra förhållanden än
de, som nu råda, och att berättigad anledning till anmärkning mot planläggningen
då ej kan anses hava förelegat, därå torde tillfyllestgörande
belägg finnas att hämta t. ex. ur riksdagshandlingarna. Enligt propositionen
angående byggnadsföretaget (nr 177 år 1916, sid. 36), vid vilken såsom
bilagor fogats sex ritningar till den föreslagna nybyggnaden, anförde sålunda
departementschefen till statsrådsprotokollet bland annat: »Vad angår själva
förslaget till byggnad finner jag icke anledning att göra någon erinran
däremot. Det innehåller enligt min mening en väl genomtänkt plan för
tillgodoseendet av patent- och registreringsverkets lokalbehov; och synes mig
vid uppgörandet av förslaget hava iakttagits all den sparsamhet och enkelhet,
som utan åsidosättande av praktiska synpunkter och verkliga behov
kan genomföras». I sitt utlåtande (nr 112 år 1916) över propositionen anförde
statsutskottet, att »emot de framlagda ritningarna och kostnadsberäkningarna
har utskottet icke haft något att invända», varjämte utskottet
bland annat åberopade departementschefens anförande; och riksdagens uttalande
i dess skrivelse i ämnet (nr 7 år 1916 sid. 36) var identiskt med
utskottsutlåtandet. I

I ärendets avgörande hava deltagit, utom undertecknad generaldirektör,
byråcheferna Landin, Berg, Linroth (föredragande), Påhlson och Bergenstråhle
samt t. f. byråchefen Söderlund.

Stockholm den 9 januari 1928.

1''nderdånigst:

E. O. J. BJÖRKLUND.

Rudolf Hellberg.

207 —

Byggnjidsslyrclscns

yttrande i anledning av .riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 207, § 63.

Till kung 1. patent- och registreringsverket.

Genom skrivelse den 23 december 1927 har ni berett kungl. byggnadsstyrelsen
tillfälle yttra sig med anledning av vad riksdagens senast församlade
revisorer anfört rörande eder ämbetsbyggnad.

I anledning härav får styrelsen överlämna en P. M. i ämnet av intendenten
Gustaf Hermansson och byråingenjören John Telander, vilka i egenskap
av tjänstemän å styrelsens byggnadsbyrå på sin tid deltogo i handhavandet
av byggnadsföretaget i fråga, och får styrelsen meddela, att styrelsen
icke har något att erinra mot vad i denna P. M. anförts.

Stockholm den 7 januari 1928.

IVAR TENGBOM.

ERNST LINDH.

Sten Zethelius.

Bil. 1.

P. M.

angående statsrevisorernas anmärkning å patentverket.

Av styrelsen den 25 november 1927 till statsrevisorerna överlämnad P. M.,
vilken här i avskrift bifogas, framgår att de av styrelsen utförda arbetena
under åren 1922—1927 betingat en kostnad av sammanlagt 41,120 kronor
73 öre. Av denna kostnad hava endast 6,590 kronor 3 öre ersatts av medel,
som stått patentverket till förfogande, och övriga kostnader hava bestridits
ur det till styrelsens förfogande stående anslaget till uppförande ay byggnaden,
och avse dessa kostnader utgifter för arbeten, som ursprungligen beräknats
men ej utförts, förrän byggnaden tagits i bruk av skäl, som framgå
av ovannämnda P. M.

Enligt uppgift från patentverket har utbetalningar under åren 1922—1927,
avseende rena reparationsarbeten, verkställts till ett belopp av 10,100 kronor,
och skulle sålunda den sammanlagda summan av kostnader för reparationsarbeten
uppgå till 16,690 kronor 3 öre. Den totala byggnadskostnaden har
uppgått till 2,590,885 kronor, och utgör således den årliga procenten för
reparations- och underhållskostnaden O.107 procent.

Då byggnaden uppfördes under högkonjunkturen synas skäl föreligga för
nedskrivning av byggnadens värde med cirka 30 procent eller till det belopp,
som byggnaden skulle kosta, om densamma uppfördes under nuvarande tidpunkt.

Underhållsprocenten på det sålunda minskade värdet 2,590,885 — 30 procent
(777,285) 1,813,600 kronor utgör således 0.15 3 procent, vilken kan anses
mycket låg, då byggnader i allmänhet beräknas draga en kostnad av 0.3—
0.5 procent.

Statsrevisorerna yttra att alltför stor hänsyn tagits till vissa estetiska krav.

Härvid bör framhållas, att endast ett fall föreligger, som möjligen skulle
kunna berättiga ett dylikt yttrande, nämligen förhållandet med pelarna i
gårdarna. Hade emellertid hängrännor och stuprör, såsom då avsett var,
uppsatts samtidigt med färdiggörandet av yttertaken, hade detta betongarbete
säkerligen ej behöft utföras. Koppararbeten betingade likväl vid denna tidpunkt
sådana pris, att de ur ekonomisk synpunkt ej ansågos lämpliga att
då utföra. Under tiden inträffade likväl, att murverket i pelarna blev
skadat, så att betonggjutningen ansågs behöva verkställas.

— 208 —

Post

8

Had.6 koppararbetena utförts samtidigt med den övriga byggnaden skulle
kostnaden härför uppgått till 9,450 kronor.

Enligt den bifogade uppgiften utgör kostnaden för koppararbetena
............................................................................................... kronor 5,218

och kostnaden för betonggjutningen ............................................... » 2^605

» . kronor 7,823

varav tramgar, att en besparing på 1,627 kronor i verkligheten uppstått.

Stockholm den 3 januari 1928.

Bil. ?.

Gust. Hermansson,

John Telander.

P. M.

over sådana byggnadsarbeten, som blivit utförda inom patentverket, sedan

byggnaden tagits i bruk.

Byggnaden avsynades i juni 1921 och invigdes den 30 september samma år.
Sedan denna tidpunkt hava följande reparations- och andra arbeten utförts
genom byggnadsstyrelsen.

1)

2)

3)

4)

5)

6)

7)

9)

10)

11)

12)

13)

Enligt beslut den 22 oktober 1922:

Gårdarnas stensättning ...............................

Fönster i källaren ........................................

Takrännor och stuprör...................................

Betong i pelare åt gårdar ...........................

Enligt beslut den 5 juli 1923:
Förstärkning av grunden under pannorna

10,788: —

1,914: —

5,218: —

2,605: 20,525: —

................. 7,790: —

Enligt beslut den 30 augusti 1923:

Scbaktning, spåntning m. m. för grundförstärkning under pannor
samt i pannrummet ............... ............. 2,768:__

Ändring av tvättstuga med därtill hörande arbeten 3,035.'' - 5 S03.

Enligt beslut den 31 december 1923:

Diverse arbeten i pannrummet....................................................... 419.

Enligt beslut den 15 oktober 1924:

Reparation av stensättning och kalkstensplanen ä gårdarna 1,580: 03

Enligt beslut den 27 oktober 1927:

Lagning av fogar i norra yttertrappan .................... 371: —

Asfaltstrykning å tegelväggar, förstoring av öppning
i betongmur i utrymmet under norra yttertrappan
................................................................. 36i:

Bilning för 2 st. ventilationsöppningar därstädes ... 200: —

Bortbilning av gammal bakmur av tegel samt gjut ning

av ny av betong................................................... 4,078: — 5 010. _

Summa kronor 41,120: 73

Utförandet av dessa arbeten har betingats av följande orsaker.

1,1 ^esjSJJ arbeten hava visat sig nödvändiga att utföra, då sättningar och

förskjutningar hava ägt rum i det lerlager, som ligger på 6 meters djup
under gardarna och varpå dessa äro utförda med påförd fyllning. Sättnin -

— 209 —

garna hava i huvudsak föranletts av grundläggningsarbetena för nybyggnaderna
uti närliggande kvarteren Kandidaten och Kornetten.

Fönster i källaren utförda på grund av att dagvattnet nedrunnit i kallar- l''ost -•
utrymmena, vilka härigenom blevo fuktiga. Då de befintliga utsugningskanalerna
ej voro tillräckliga för att halla källaren torr upptogos 8 st.
mindre fönster och har sedermera dessa visat sig fullt effektiva.

Takrännor och stuprör blevo ej upptagna i entreprenaden, emedan kost- ''''ost 3-naderna för dessa arbeten vid dåvarande tidpunkt blivit avsevärt höga. Av
infordrad uppgift skulle det arbete, som nu är utfört för 5,218 kronor, vid
kontraktstiden 1917—1918 hava betingat eu kostnad av 9,450 kronor.

Ett av styrelsen framställt förslag om uppdragande av betongen i pelarna 1,ost 4-till större höjd avböjdes ur utseendesynpunkt av arkitekten, vilken ansåg
att, då takrännor och stuprör blivit uppsatta, någon fara för teglets sönderfrysning
icke förelåg. Då plåtarbetena, med anledning av det höga kopparpriset,
icke kunde utföras förrän år 1922, blev teglet delvis frostskadat under
tiden,''varför åtgärd måste vidtagas. Kostnaderna för arbetena under posterna
3 och 4 hava sammanlagt uppgått till 7,823 kronor. Post ?

Ändringsarbeten vidtagna på grund av framställning av patentverket. pogt jo

Kostnaden är att betrakta såsom rent underhållsarbete. Post n

Asfaltstrykningen är verkställd såsom en ytterligare säkerhet att förhindra
fuktighet intränga i bostads- och lunchrummen. Vidgning av öppningen
verkställd för underlättandet av arbeten, som upptagits under post 13. Post 12

Vatten har inträngt genom fogarna i yttertrappans stenarbete, så att utrymmet
därunder blivit fuktigt. Ett större manhal ledde till nämnda ut
rymme men har ej varit tillräckligt effektivt som ventilationsöppning, \arför
tvenne nya hål upptagits in till det stora källarutrymmet. Post

Bakmurning av trappfasaden var utförd av tegelmurverk i cementblandat
kalkbruk men hade som nyss nämnts vatten inträngt och murverket skadats.

För avhjälpandet härav har detta murverk blivit ersatt med betong.

Medel till täckande av kostnader för dylika arbeten hava varit reserverade
av byggnadsanslaget utom till de under posterna 9—13 upptagna, eller
6,590 kronor 3 öre, vilka utbetalats av verkets egna medel.

Då styrelsen började handlägga byggnadsföretaget i fråga voro alla ritningar
och beskrivningar upprättade och sedermera godkända av såväl överintendentsämbetet
som Kungl. Maj:t. Då några källarlokaler ej voro tänkta
att komma till utförande gjordes förfrågan om skälet varför dylika ej blivit
inredda, och förklarades det då att verket självt ej behövde några lokaler i
källaren samt att det icke vore önskligt att inom byggnaden lokaler inreddes
till uthyrning. Sedermera upptogs denna fråga ånyo inom byggnadsbyrån,
vilket resulterade i att tvenne olika förslag med ritningar framlades i mars
1919. Även dessa förslag förkastades med den motiveringen, att det anvisade
anslaget icke medgav en dylik inredning utan behövde i så fall medel härtill
begäras hos riksdagen och byggnaden därigenom bliva fördröjd ett eller
annat år. Kostnaden för inredandet av dessa källarlokaler beräknades då
att uppgå till c:a 150,000 kronor. Detta arbete torde, utfört nu, med all
säkerhet icke betinga större kostnad, utan snarare tvärtom.

Stockholm den 25 november 1927.

Gust. Hermansson.

John Veländer.

14 -- Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. III.

210 —

Sammanslatjning
av postoch
telegrafveriten.

Postkontoret
i Västanfors.

Generalpoststyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 209
§§ 64—66.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 december 1927 bär generalpoststyrelsen anbefallts
att före den 10 januari 1928 avgiva utlåtande i anledning av vad.
riksdagens senast församlade revisorer anfört beträffande vissa postala
förhållanden; och får generalpoststyrelsen i ärendet anföra följande.

Revisorerna, som funnit en förening av post- och telegrafverken till eu
gemensam förvaltning nyttig och därjämte ur besparingssynpunkt synnerligen
önskvärd, hava påyrkat, att en skyndsam och objektiv utredning
måtte företagas rörande de former, under vilka en dylik sammanslagning
lämpligen borde äga rum. Med anledning härav får generalpoststyrelsen
meddela, att, sedan styrelsen medelst kommunikationsdepartementets ämbetsskrivelse
den 22 oktober 1927 anbefallts att gemensamt med telegrafstyrelsen
verkställa utredning rörande möjligheten att genom ökad användning
av för post- och telegrafverken gemensamma lokaler samt anlitande
av gemensam personal åstadkomma kostnadsbesparing för statsverket
och större bekvämlighet för allmänheten, ävensom att till Kungl. Maj:t
inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, denna
utredning numera blivit igångsatt och kommer att bedrivas med all skyndsamhet.
Innan resultatet av eu sådan på förhållandena å varje ort byg''gd
utredning föreligger, är det givetvis icke möjligt att med någon grad av
säkerhet bedöma fördelarna och nackdelarna av en eventuell sammanslagning
av de båda verken eller de former, under vilka en dylik sammanslagning
eller ett vidgat samarbete mellan verken bör komma till stånd.

Revisorerna anmäla, att inom den statens järnvägar tillhöriga stationsbyggnaden
i Västanfors för närvarande finnas vissa lokaler, som stå oanvända,
samt att såväl postverket som telegrafverket på senare tid förvärvat
egna fastigheter i Västanfors. Revisorerna hava funnit anmärkningsvärt,
att de föreliggande möjligheterna att tillgodose åtminstone ettdera.
av sistnämnda båda verks lokalbehov inom järnvägsfastigheten icke alls
synts hava beaktats i de framställningar från myndigheterna angående
fastighetsförvärven, som förelagts riksdagen.

Beträffande frågan om fastighetsköpet för postverkets räkning i Västanfors
får generalpoststyrelsen meddela följande.

Postkontoret i Västanfors inrättades den 1 oktober 1918. Vid den tidpunkt,
då generalpoststyrelsen hade att taga ståndpunkt till frågan om
anskaffande av lokal för nämnda postkontor, undersökte generalpoststyrelsen
alla de olika möjligheter, som för lokalfrågans lösning stodo till
buds, därvid jämväl verkställdes utredning, huruvida lokal skulle kunna
beredas postkontoret i stationshuset därstädes. De förhandlingar, som i
denna fråga fördes med vederbörande distriktsförvaltning vid statens
järnvägar, resulterade däri, att från statens järnvägars sida hinder förklarades
icke möta för, att till postkontorslokal finge förhyras III klass,
väntsal samt det till II klass väntsal hörande damrum.

— 211 —

Förslag till dessa utrymmens omändring till postkontorslokal utarbetades
även. Kostnaden för omändringen vilken kostnad i förekommande
fall skulle bestridas av postverket, beräknades till 5,000 kronor.

Den postkontorslokal, som enligt förslaget skulle erhållas inom stationshuset,
kunde emellertid för postverkets vidkommande ej godkännas. Ett
huvudskäl härför var, att möjlighet till framtida utvidgning av postkontorslokalen
saknades. Det är att märka, att vid den tid, då generalpoststyrelsen
hade att besluta i lokalfrågan, posttrafiken i allmänhet företedde
en utomordentlig stegring. Erfarenheten vid denna tid gav vid handen,
att postkontorslokaler, som beräknats vara tillräckliga under avsevärd tid
framåt, blevo på grund av trafikökningen inom mycket kort tid helt otillräckliga.
Generalpoststyrelsen ansåg det därför ej förenligt med klok
omtänksamhet att i Västanfors, där frågan gällde anskaffande av en ny
lokal, binda sig för den i stationshuset tillgängliga lokalen, då för denna
med sin från början ringa golvyta, såsom redan uttalats, saknades möjlighet
till utvidgning. Härtill kom, att lokalen ej heller ansågs bliva lämplig.
På grund av att utrymmet ej medgav anordnande av tillräckliga
vindfång, befarades lokalen komma att bliva synnerligen dragig och kall.
Ehuru omändringskostnaderna beräknats till 5,000 kronor, ingingo häri
icke kostnaderna för anordnande av erforderligt kassavalv.

Då vidare, medan dessa utredningar angående lösningen av lokalfrågan
pågingo, tillfälle yppades att för postverkets räkning förvärva en fastighet
till pris, som måste anses skäligt, och denna fastighet hade ej mindre
ett för postkontoret mycket förmånligt läge samt innehöll till postkontorslokal
fullt lämpliga, med kassavalv försedda utrymmen i bottenvåningen,
än även erbjöd möjlighet till framtida utvidgning utan nämnvärda kostnader,
ansåg generalpoststyrelsen sig icke böra underlåta att göra framställning
om fastighetens förvärv för postverkets räkning. Ett ytterligare
skäl för generalpoststyrelsens hemställan förefanns i det förhållandet, att
vid nu berörda tidpunkt stor bostadsbrist rådde i Västanfors. Genom
fastighetsförvärvet bereddes postverket möjlighet att i byggnaden upplåta
bostäder åt personalen därstädes.

Det var på grund av nu anförda skäl generalpoststyrelsen hemställde
om fastighetsköpet, och hava sagda skäl gillats av Kungl. Maj:t och riksdagen
i och med av statsmakterna lämnat bifall till framställningen.

Beträffande postverkets fastighet i Borlänge hava revisorerna anmält,
att de besett de till bottenvåningen förlagda postkontorslokalerna, att de
fått det intrycket, att dessa voro mindre väl underhållna, samt att i ett av
rummen uppstått sättningar i golvet, vilka fordrade eftersyn.

Fastigheten ifråga tillträddes av postverket den 1 april 1920. Omedelbart
efter fastighetens tillträdande omändrades bottenvåningen till postkontorslokal.
I samband med denna omändring verkställdes fullständig
reparation av bottenvåningens lokaler, varvid även nya golv inlades i
samtliga rum utom ett.

Vid senaste från generalpoststyrelsens sida verkställda besiktning av
fastigheten (i maj 1925) ansåg''os icke några underhållsarbeten inom postkontorslokalen
behöva ifrågakomma. Från vice värden för fastigheten
har icke heller, sedan dess, till generalpoststyrelsen inkommit framställning
om vidtagandet av underhållsarbeten. Enligt uppgjord besiktningsplan
kommer generalpoststyrelsen att i vår låta besiktiga fastigheten, var -

Postkontoret
i Borlänge.

— 212

efter eventuellt erforderliga reparationsarbeten givetvis komma att utföras.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit
byråcheferna Pramberg, Hasselrot, Döss och Lager.

Stockholm den 7 januari 1928.

Underdånigst:

ANDERS ÖRNE.

GUSTAF KIHLMAHK.

Åke Eliceson.

T elegrafsty relsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 209 §

64, sid. 214 §§ 67—70.

Till Konungen.

Genom remiss den 19 december 1927 anbefalld att avgiva utlåtande över
vad riksdagens senast församlade revisorer anfört under §§ 64 och 67—70
i sin berättelse får telegrafstyrelsen härmed i 4 bilagor överlämna styrelsens
särskilda yttranden rörande §§ 64, 67, 68 och 70 samt tillika anmäla,
att styrelsen under morgondagen kommer att expediera yttrande beträffande
§ 69 i berättelsen.

§ 64.

Sammanslagning av post- och telegrafverken.

För jämnt sextio år sedan, då telegrafverket var ett uteslutande för telegraftrafik
i blygsam omfattning avsett företag med ett kapital av
omkring fyra miljoner kronor, uttalade sig statsrevisorerna för en utredning
om fördelarna och olägenheterna av post- och telegrafverkens förening
under en gemensam styrelse. Under ett kvarts sekel utreddes och
diskuterades denna fråga, varefter den—det är nu mera än trettio år sedan
det skedde — definitivt avfördes från dagordningen.

Nu, sedan telegrafverkets rörelse under årens lopp utvidgats att omfatta
in- och utländska telegraf-, telefon- och radiorörelse samt rundradioverksamhet,
nu sedan telegrafverket utvecklats till ett av vårt lands största
företag med ett kapital av omkring 300 miljoner kronor, framställa
1927 års statsrevisorer förslag om detta verks förening med postverket,
vilket, även det, utvuxit till en tidigare oanad omfattning med en mångfald
rörelsegrenar. Båda dessa stora företag erkännas från fullt kompetent
håll stå på höjden av teknisk fullkomning, båda företagen erbjuda
allmänheten sina tjänster mot — i jämförelse med utländska företag —
synnerligen moderata taxor, båda företagen förränta väl i dem investerade
kapital. Kan det under sådana förhållanden verkligen finnas någon som
helst anledning att ens ifrågasätta de båda verkens sammanförande? Sannerligen
borde det icke vilja utomordentligt tvingande skäl till för att
våga sig på att genom en sådan åtgärd äventyra två för statens budget,
för landets af färsväsen, ja, för hela vårt samhällsliv så betydelsefulla
företag!

För 1927 års statsrevisorer ställer sig emellertid saken icke så. De åberopa
utredningar, som verkställts för decennier tillbaka i tiden och under

helt andra förhållanden än de nu rådande, de konstatera det helt uatuiliga
förhållandet att hos både post- och telegrafstyrelsen samt dem underlydande
förvaltningar förekomma, vid sidan av de huvudsakliga uppgifterna,
även en betydande mängd allmänna administrativa och ekonomiska
ärenden såsom personalfrågor, räkenskapsväsen och revision, de pavisa
det allmänt kända förhållandet att själva telegrafrörelsen, denna
relativt ringa del av telegrafverkets verksamhetsområde, lämnar underskott,
som dock mångfaldigt uppväges av de Övriga rörelsegrenarnas
överskott, de besöka slutligen några telegraf- och postanstalter och aro sa
färdiga att fastslå, att det knappast kan råda något tvivel om att en betydande
koncentration och personalbesparing skulle vinnas vid eu sammanslagning
av post- och telegrafstyrelserna, att man pa goda grunt er
kan antaga att fördelarna av eu sammanslagning av själva styrelserna också
skola göra sig gällande beträffande post- och telegrafverkens iorvalt
ningar i övrigt, samt att man »alltså» måste finna en förening av postoch
telegrafverken till en gemensam förvaltning nyttig och därjämte ur
besparingssynpunkt önskvärd. Någon vidare undersökning av problemet
anse 1927 års statsrevisorer icke erforderlig, det är endast angående de
former, under vilka sammanslagningen lämpligen bör äga rum, som de
påkalla eu »skyndsam och objektiv utredning».

Det lärer icke kunnat förväntas av telegrafstyrelsen att den, under den
korta tid som stått till buds för avgivande av yttrande över statsrevisorernas
i förevarande och andra punkter rörande telegrafverket gjorda uttalanden
skall hava medhunnit att utarbeta ett utförligt yttrande o ver de,
vittomfattande problem, som statsrevisorerna berört, och ett sadant yttrande
torde icke heller vara påkallat. Då telegrafstyrelsen emellertid befarar,
att ett uttalande av riksdagens revisorer, oavsett halten av de skal,
på vilka det grundas, likväl och på grund av den publicitet, som gives ett
sådant uttalande, är ägnat att öva visst inflytande på opinionsbildningen
i landet, anser styrelsen nödigt att i någon mån belysa de motiv som av
statsrevisorerna anförts till stöd för deras mening i forevarande amne.
Härtill måste styrelsen inskränka sig. Vissa med fragan sammanhangande
spörsmål torde framdeles bliva föremål för styrelsens behandling i samband
med den av Kungl. Maj:t den 22 oktober 192, anbefallda och redan
igångsatta utredningen angående möjligheten av okad användning av toi
post- och telegrafverken gemensamma lokaler samt anlitande av gemen Revisorerna

vttra sig först angående sammanslagning av post- och telegrafverkens
styrelser. Intet annat skäl härför anföres an det ovan berörda
att inom båda styrelserna förekomma, förutom sa kallade tekniska
ärenden även allmänna administrativa och ekonomiska uppgifter. Revisorerna
finna det »påfallande» vilken betydande del av styrelsernas personal
är avsedd för dylika göromål samt förutse »en betydande koncentration
och personalbesparing» genom de båda verksstyrelsernas samman

Sl*Det borde icke vara ägnat att väcka förvåning hos revisorerna att ledningarna
av hela landets post-, telegraf-, telefon- och radiovasen med eu
personalstyrka av 28,000 man, spridda över hela landet, har behov av en
rätt betydande personal för administrativa och ekonomiska uppgifter. Men
att av denna enda anledning draga den slutsatsen att ett sammanförande
av de båda verksstyrelserna måste anses lämpligt, larer val vara förhastaMed
samma skäl skulle ett sammanförande av alla de affarsdrivande a er -

214 —

ken och många andra verk till eu gemensam styrelse kunna anses motiverat,
enär administrativa och ekonomiska ärenden i stor omfattning lära
förekomma inom dem alla. Visst kan man påstå att härigenom skulle
vinnas »koncentration», men sådan kan vara av ondo, om den sker med
asidosattande av andra, viktigare hänsyn. Då vidare arbetskvantiteten
icke skulle i nämnvärd grad minskas genom de båda styrelsernas san.
maniorande och då båda styrelsernas personal nu är väl utnyttjad, finnes
intet stöd för revisorernas förmodan att en betydande personalbesparing
skulle vinnas vid en sammanslagning av styrelserna.

Telegrafstyrelsen anser, att ledningen av de visserligen sammanhörande,
men dock artskilda kommunikationsgrenar, som nu äro föremål för telegrafverkets
verksamhet, utgör ett tillräckligt stort arbetsfält för en eeatralstyielse.
Telegrafstyrelsen kan icke inse fördelen av att med ledningen
a\ telegrafverket förena ledningen av postverket, som bedriver eu
fullkomligt väsenskild verksamhet och som lärer för detta verks styrelse
utgöra ett nog så omfattande verksamhetsområde. Telegrafstyrelsen befarar
att ett samorganiserande av de två verkens styrelser till en skulle tillskapa
en kostsam, otymplig och tungrodd förvaltning, som icke skulle
kunna med nödig smidighet bemästra de vitt skilda problem, som framställa
sig inom de båda verken. Telegrafstyrelsen har anledning antaga
att genom eu sådan förvaltning varken allmänhetens krav på en tidsenlig
utveckling av de ifrågavarande kommunikationsmedlen eller statens
fordran på dessas räntabilitet skulle kunna i önsklig utsträckning tillgodoses.

Revisorernas utgångspunkt vid framställandet av förslag om de lokala
förvaltningarnas vid post- och telegrafverken sammanslagning är den.
att telegrafrörelsen visar underskott, som för år 1926 angives till cirka eu
och en halv miljon kronor, och revisorerna säga sig genom besök vid
skilda telegrafanstalter hava fått den uppfattningen bestyrkt, att detta
ogynnsamma resultat av telegraf rörelsen i vårt land härrör av den nuvarande
organisationsformen.

Telegrafstyrelsen vill härtill genmäla, att det icke lärer finnas något
land i Europa, där icke telegrafrörelsen numera drives med betydande förlust,
och dock existerar i flertalet av dessa länder den av revisorerna såsom
botemedel mot underskott a telegrafrörelsen anvisade utvägen med
sammanslagning av post- och telegrafverken. Ett undantag har under
år 1926 varit Norge, där telegraf- och postverken icke äro förenade, men
där, till följd av valutaförhållandena under nämnda år. kunnat uppvisas
ett tillfälligt överskott av telegrafrörelsen. Går man exempelvis till Amerikas
Förenta Stater, skall man finna att telegrafrörelsen visar betydande
överskott, men där äro post- och telegraf rörelserna icke förenade. Anledningen
till att telegrafrörelsen i Europas länder går med underskott är i
huvudsak den, att den med telegrafen konkurrerande telefonen drives med
så låga taxor, att allmänheten funnit med sin fördel förenligt att allt mera
övergiva bruket av telegraf. Särskilt i Sverige hållas taxorna för telefonsamtal
synnerligt lågt, lägre än i något annat land i världen med ordnat
telefonväsen. I Amerikas Förenta Stater åter hållas telefontaxorna på
ett betydande högre plan — rent siffermässigt räknat 6 ä 10 gånger så högt
som i Sverige — och därför kan telegrafrörelsen därstädes utvisa vinst.
Telegrafstyrelsen har för övrigt redan i somras igångsatt en utredning
om vad som är att göra för att ernå gynnsammare resultat av telegrah

rörelsen, men hyser icke förhoppning om att denna utredning skull kunna
anvisa utvägar till att omedelbart ernå ett synnerligt förbättrat resultat.

Pörefintligheten av underskott å telegrafrörelsen kan således icke, såsom
revisorerna ansett, anlöras såsom skäl lör sammanslagning av post
och telegrafverken. Det är också naturligt att en rörelse icke kan vinna
pa att sammanföras med eu rörelse av helt annat slag. Mellan post- och
telegrafdrift existerar icke annat samband än att båda träda i kontakt
med allmänheten å avgångs- och adressorterna. Man kan emellertid förstå
att den utomstående, vilken allenast tänker på vad han ser, nämligen
att både post- och telegrafanstalterna hava till uppgift att emottaga av
allmänheten inlämnade postförsändelser respektive telegram samt att till
allmänheten utlämna ankomna postförsändelser respektive telegram, lätt
förledes att tro att en viss likhet i arbetssätt förefinnes mellan de båda
verken. Huvudsaken, det vitt skilda befordringsmaskineriet vid telegram
och vid postbefordran, förbiser man. Kndast denna felsyn pa frågan
torde kunna förklara, att revisorerna kunnat förorda eu sammanslagning
av telegrafrörelsen med poströrelsen.

Än mera måste det vara ägnat att väcka förvåning att revisorerna funnit
sig böra förorda ett sammanförande av telefonrörelsen med poströrelsen.
Revisorerna säga sig hava förmärkt att denna rörelsegren »ofta synes
arbeta relativt självständigt med egen personal och särskilda föreståndarinnor»,
att telegrafkommissarierna »i regel torde sakna erforderlig
teknisk sakkunskap för att kunna på något mera verksamt sätt ingripa
i fråga om telefonstationernas skötsel», att förutom den fackutbildade tekniska
personalen fordras en betydande personalorganisation för de administrativa
och ekonomiska uppgifternas handliavande, samt att göromålen
vid telegrafverket i mycket stor utsträckning äro av icke-teknisk natur och
till en icke ringa del synas vara likartade med vissa postverkets arbetsuppgifter.
Dessa äro de »goda grunder», pa vilka revisorerna bygga sitt
uttalande om fördelarna av de båda verkens sammanslagning. Man får
nästan det intrycket, att revisorerna hålla före att telefonrörelsen så att
säga ginge av sig själv och att, eftersom de funnit telegrafrörelsen böra
sammanslås med poströrelsen, även telefonrörelsen gärna kunde göra sällskap.
Och dock rör det sig här om en affärsdrift, i vilken finnes nedlagt
ett kapital av omkring 275 miljoner kronor eller således mer än 25 gånger
så stort kapital som i telegrafrörelsen, det gäller en affär, som visar
eu inkomstsiffra av över 70 miljoner kronor om året och ett nettoöverskott
av över 19 miljoner kronor, det är fråga om ett utomordentligt invecklat
tekniskt kommunikationsmedel, vilket saknar varje spår av likhet med
poströrelsen och som kräver den mest påpassliga och sakkunnigä tillsyn i
tekniskt och administrativt hänseende för att icke den nu uppkommande
vinsten skall äventyras.

De fördelar revisorerna påräkna av en sammanslagning av post- och
telegrafverken angivas vara, att pa ett stort antal platser postmästai nas
och telegrafkommissariernas befattningar då skulle kunna sammanslås till
en chefspost, varav även skulle följa minskat lokalutrymme, samt att så
väl de för allmänheten avsedda utrymmena som expeditionslokalerna i
övrigt skulle vid eu sammanslagning kunna inskränkas. Därjämte erinra
revisorerna om de betydande värden, som nedlagts i post- och telegiafverkens
fastigheter, om storleken av de lokalhyror, som de båda verken årligen
utbetala, samt om beloppet av telegrafverkets kostnader för lokalers
uppvärmning, belysning och städning, ävensom om det för år 1927 till

— 216 —

875,000 kronor beräknade beloppet av telegrafverkets utgifter för »expenser».

Telegrafstyrelsen vill icke föregripa den bär ovan omförmälda, av
Jvungl. Maj:t anbefallda utredningen angående möjligheten av att anlita
gemensamma lokaler och gemensam personal för post- och telegrafverken
och avstår därför nu från att mera ingående yttra sig om de besparingssyften
i avseende å lokaler och personal, som revisorerna anse skola ernås
genom en sammanslagning. Det må dock icke förtänkas styrelsen att den
redan nu framhåller, att divergerande ekonomiska intressen ofta diktera
avgörandet i fråga om belägenheten av post- och telegrafanstalterna,
-telegrafverket strävar nämligen att förlägga sina telefonstationer till sådan
plats inom varje ort, att telefonledningarnas längd blir den minsta
möjliga, under det att postverket måste förlägga sina kontor där allmänheten
har sm stråkväg och gärna i närheten av järnvägsstationerna. En
oriktig förläggning av eu telefonstation medför betydande förluster,
mångdubbelt uppvägande vad man genom förening av post- och telegrafkommissariebefattningarna
samt inskränkning i de för allmänheten avsedda
lokalerna skulle vinna. Betydande engångsutgifter och onödiga
arliga utgifter till betydande belopp måste i varje fall bliva följden av
post- och telefonanstalternas sammanförande i lokalt hänseende i de fall,
där de icke av naturliga skäl böra sammanföras och då också i regel redan
äro sammanförda. Det anförda är endast exempel på omständigheter, som
icke synas hava i någon mån tagits i betraktande av statsrevisorerna,
vilka också vid nämnandet av siffran 875,000 kronor för telegrafverkets
beraknade blankett-, skrivmaterialie- och tryckningskostnader under år
1J2/ underlåtit att betänka, hurusom exempelvis mera än hälften av denna
summa utgör nettokostnaden för rikstelefonkatalogens framställande
vara nagon besparing genom sammanslagning med postverket icke lärer
kunna ernas.

Att i det stora flertalet främmande länder post- och telegrafverken äro
förenade under gemensam förvaltning är, säga revisorerna vidare, »ett
forhallande, som i hög grad synes tala för genomförbarheten av en sammanslagning»
jamval i Sverige. De omnämna vidare, att i Danmark och
finland sammanslagning av post- och telegrafverken härleder sig från
den allra senaste tiden, att i Schweiz en sammanslagning av de tidigare
atskilda verken ansetts ändamålsenlig, samt att även i de nybildade staterna
lolen, Tjeckoslovakien, Österrike med flera eu förening av postteiegrai-
och telefonväsendet ansetts utgöra den gynnsammaste förvaltningsformen.

Anledningen till att i de flesta främmande länder i Europa de båda
verken a ro förenade torde vara rent historisk. Postverket fanns redan
ore telegrafens tillkomst, och då den nya rörelsen, som man icke visste
vad den skulle utveckla sig till, startades, såg man intet hinder att förlägga
den under postverket, där den fick förbliva. Sa tillkom telefonen och
som den syntes hora samman med telegrafen, lades den under samma
verk som telegrafrörelsen. I de nybildade staterna har givetvis förvaltningen
fatt ske enligt samma organisation, som gällt i dem före deras frigörande
Vad Danmark och Finland beträffar, är att märka att i intetaera
landet staten driver telefonrörelse i någon nämnvärd omfattning och
för ovngt aro varken därifrån eller från Schweiz några lärdomar att innamta,
enär, såsom revisorerna erinrat, sammanslagningen är av allde
Jes färskt datum.

— 217 —

Telegrafstyrelsen: tvivlar på att revisorerna, då de åberopa de utländska
förebilderna, också närmare undersökt, huruvida dessa förebilder äro
värda att efterlikna. Redan den ytligaste undersökning av denna fråga
ådagalägger, såsom telegrafstyrelsen här ovan påvisat, det ohållbara i revisorernas
huvudmotiv för sammanslagningen, nämligen antagandet att
ett förbättrat resultat av telegraf rörelsen därigenom skulle vinnas. Är det
icke även anledning antaga att telefonväsendets höga standard och låga
taxor i vårt land härröra just av det förhållandet, att telefonrörelsen haft
sin egen målsman? Kan icke postväsendets höga ståndpunkt i vårt land
bero på att denna rörelse fått utveckla sig utan samband med för densamma
helt främmande rörelsegrenar? Finnes det icke skäl förmoda, att
sämre betjäning av allmänheten och sämre ekonomiskt resultat för statsverket
skulle bliva en följd av den förordade sammanslagningen? Det vill
synas som om de självklara svaren på dylika spörsmål bort tillmätas avgörande
betydelse vid prövningen av frågan om sammanslagning av postoch
telegrafverken. I revisorernas uttalande framskymtar också en viss
farhåga, i det att de erkänna att telegrafstyrelsens obenägenhet för en förening
av de båda verken är »förklarlig» såsom härledande från omsorgen
om »ett upprätthållande av den höga standard, som i vårt land obestridligen
utmärker såväl telegraf- som telefonväsendet». Men trots detta rekommendera
revisorerna telegrafstyrelsen att uppgiva sitt motstånd mot
sammanslagningstanken. Deras resonemang är därvid följande: från ett
stort antal främmande länder föreligga erfarenheter icke blott om den
praktiska genomförbarheten av en förening mellan post- och telegrafverken
utan ock om dess fördelar med avseende på drift och förvaltning; samorganisationen
i dessa länder liar gjort en bättre hushållning med personal
och lokaler möjlig samt i övrigt lett till besparingar i fråga om administration
och ekonomisk förvaltning.

Telegrafstyrelsen har sig icke bekant, på vad sätt statsrevisorerna lyckats
förskaffa sig dessä synnerligen intressanta erfarenheter från ett stort
antal främmande länder, och måste beklaga att de handlingar, på vilka
revisorerna stödja sina påståenden härutinnan, icke stå till styrelsens förfogande.
Telegrafstyrelsen kan emellertid icke inse, huru det varit revisorerna
möjligt att av de upplysningar, som de sålunda inhämtat från länder,
där post- och telegrafverken i alla tider varit förenade, draga några
slutsatser i fråga om de fördelar, som samorganisation i dessa länder
skulle medfört i jämförelse med en av samma länder icke prövad organisation
på två förvaltningar. Telegrafstyrelsen kan icke heller förstå, huru
man ur de officiellt tillgängliga redogörelserna från andra länder om ständigt
ökade förluster på telegrafrörelsen, förluster som exempelvis i Tyskland
och Storbritannien belöpa sig till omkring 35 respektive 21 miljoner
kronor om året, kan utläsa, att den förlust på 1 % miljon kronor, som den
svenska telegrafrörelsen under år 1926 skulle medfört men som många gånger
om uppväges av överskottet å telefon- och radiorörelserna, skulle
kunna undgås genom att i vårt land införa den samorganisation, som lämnat
så nedslående resultat i de andra länderna och som, enligt revisorernas
indirekta medgivande och sakens natur, måste medföra ett nedsättande av
vårt telegraf- och telefonväsendes höga standard och därmed också av
dessa företags räntabilitet. Icke heller kan telegraf styrelsen följa revisorernas
tankegång, då de — som väl icke vid tillgodogörandet av sina erfarenheter
från utlandet helt förbisett det förhållandet att telegrafrörelsen
där går med betydande förlust — endast på grund av att samma förhål -

— 218 —

lande är rådande i värt land och oaktat telegrafrörelsen utgör eu så ringa
del av telegrafverkets hela verksamhet, omedelbart äro beredda att förorda
hela detta verks sammanförande med postverket. Den falska förespeglingen
att genom en sådan förening rädda något av det relativt obetydliga
underskottet å telegrafrörelsen borde väl icke förleda till att äventyra
även telefonväsendet och dess avkastningsförmåga.

»Sammanfattningsvis» säga sig revisorerna vilja »erinra att, medan
postverkets ledning i allmänhet visat förståelse för tanken på en förening
av ifrågavarande båda kommunikationsverk, telegrafverket visat sig obenäget
härtill». Telegrafstyrelsen har sig icke bekant att postverkets ledning,
men väl en enskild posttjänsteman, under senare tider gjort något
uttalande i ämnet. Det synes således knappast hava förelegat någon anledning
till att, på sätt revisorerna gjort, spela ut det ena verkets ledning
mot det andras. Telegrafstyrelsen tror sig snarare hava skäl förutsätta,
att båda verksledningarnas meningar peka åt samma håll.

Slutligen erinra revisorerna om att de båda verksamhetsgrenar, om
vilka är fråga, äro med avseende å anställd personal och lönebudget bland
de största inom statsförvaltningen, i det att postverket räknar cirka) 13,000
anställda och telegrafverket omkring 15,000 samt postverkets personalkostnader
belöpa sig till cirka 35 miljoner kronor årligen och telegrafverkets
till 38 miljoner kronor. Under sådana förhållanden, säga revisorerna, är
det av synnerlig vikt att icke den av dem förordade föreningen av postoch
telegrafverken kommer att undanskjutas genom ett på enskilda detaljer
inriktat reformarbete, som aldrig skulle komma att undanröja den
nuvarande dubbelorganisationen eller åstadkomma den eftersträvade förenklingen
eller effektiva minskningen i utgifter.

Just den av revisorerna nämnda omständigheten att det gäller två var
för sig så betydande verksamhetsgrenar borde, synes det, vara ägnad att
mana till försiktighet, enär ett felgrepp uppenbarligen måste komma att
draga med sig synnerligen allvarliga konsekvenser både i ekonomiskt och
andra hänseenden. Att ändock och på basen av de skäl, som statsrevisorerna
framfört, draga den slutsats, till vilken de kommit, måste betecknas
såsom ett misstag. Någon »dubbelorganisation» i betydelse av en onödigt
tyngande eller kostsam förvaltning, vars undanröjande skulle åstadkomma
»en eftersträvad förenkling eller .effektiv minskning i utgifter», existerar
icke, men däremot föreligger givetvis alltid anledning inom så stora förvaltningar,
som de ifrågavarande, att hålla blicken öppen för de möjligheter
till utgiftsbesparingar, som utan åsidosättande av vitala intressen
kunna ernås. Härtill är telegrafstyrelsen och förvisso varje man i telegrafverket
villig att medverka, men icke till att på grund av det ena eller
andra hugskottet rubba själva grunden för vårt lands genom en mansålders
målmedvetna och skickliga arbete uppbyggda telefonväsen.

§ 67.

Telegrafstationen i Söderhamn.

Såsom revisorerna påpekat har ifrågavarande lokal stått oanvänd från
och med den 1 oktober 1925 efter att dessförinnan alltsedan husets uppförande
av föregående ägare hava varit uthyrd till eu privat sammanslutning,
Odd Fellow logen Helsingia.

21!)

Telefonstationen i Söderhamn har under senare år varit trångbodd och
fråga om stationens ombyggnad har också stått på dagordningen. Redan
innan Odd Fellow logen lämnade lokalen hade liera olika förslag uppgjorts
för stationens ombyggnad oeli utvidgning bland annat baserade på inredning
av telefonstation i lokalen 2 trappor upp. När emellertid tidpunkten
för lokalens ledigblivande närmade sig, hade de förhållanden, som ansetts
påtinga stationens utvidgning, ändrat sig. Efter den hastiga utvecklingen
av telefonrörelsen i Söderhamn under kristiden hade inträtt eu minskning
i abonnenttillströmningen, som nära nog kan betecknas såsom ett stillastående
och som ännu icke upphört. Sålunda har i Söderhamn — underlydande
växelstationer icke medräknade — apparatstocken under de tre åren
1924—1926 ökats med endast 84 apparater.

Styrelsen beslöt därför att med omredningen av telefonstationen i Söderhamn,
vilken omredning skulle draga dryga kostnader, låta tills vidare anstå
-och inriktade sina planer på lokalens användning på annat sätt. En del
av utrymmet fann styrelsen lämpligen höra utnyttjas för stationens behov,
såsom till kapprum och frukostrum åt personalen, vilket kunnat ske utan
några större kostnader. Den återstående delen av lokalen borde om möjligt
uthyras.

Infordrat kostnadsförslag pa ifrågavarande utrymmes apterande till bostadslägenhet
slutade på närmare 7,000 kronor. Styrelsen måste då fråga
sig, om det vore lönt att nedlägga en så pass avsevärd kostnad på lokaler,
som inom en ganska nära framtid under alla förhållanden måste tagas i
anspråk för en ny station. Därvid hade styrelsen även att räkna med att,
då bostadsbrist icke råder i Söderhamn, någon säkerhet icke fanns för att
sedan bostadslägenheten väl blivit anordnad, densamma skulle kunna
bliva uthyrd mot skälig hyra. Telegrafkommissarien i Söderhamn har
också i en promemoria till statsrevisorerna av den 2 november 1927 yttrat,
att »utsikten att få den återstående delen av lokalen uthyrd är mycket
ringa och utan reparationer och förändringar av densamma ingen alls».
Styrelsen stannade därför vid att bemyndiga linjedirektören att uthyra
den återstående delen av lokalen, endast om det kunde ske utan att förändringar
eller nämnvärda reparationer behövde vidtagas och utan att
verket bunde sig för en längre hyrestid.

Även om i följd härav lokalen fortfarande komme att stå tom, kan styrelsen
icke finna annat än att styrelsen gjort rätt i att icke nu på lokalen
nedlägga avsevärda belopp, vilka skulle vara mer eller mindre bortkastade,
då lokalen inom några år måste omändras till stationslokal, och som vore
ägnade att göra de ändringsarbeten, vilka då måste vidtagas, mera omfattande
ocli därför också dyrbarare, än om man nu låter det vara som
det är.

§ 68.

Telegrafverkets station i Västanfors.

Revisorerna ha framhållit, att då telegrafverkets framställning om inköpet
av fastigheten i Västanfors avgavs, det sattes i utsikt att en lägenhet
om två rum och kök 1 trappa upp lämpligen skulle kunna disponeras
för en i Västanfors stationerad verkets reparatör, men att lägenheten för
närvarande uthyres till enskild person.

Härmed förhåller sig sålunda. Kontraktet angående den lägenhet, som
telegrafverket förut förhyrde som stationslokal, utgår icke förrän den 1

april 1929. Telegrafverket inflyttade i den nuvarande stationslokalen å
nedre botten redan den11 april 1920, varemot lägenheten 1 trappa npp, som
var avsedd som bostadslägenhet för reparatören, ej kunde få tillträdas
förrän 1 april 1921. Genom att telegrafverket flyttade från sin gamla lägenhet
blev emellertid denna ledig och reparatören kunde få använda den
som bostadslägenhet till den 1 april 1929.

Som hyran för denna lokal endast är 250 kronor per år samt telegrafverket
kunde hyra ut den för reparatören avsedda lägenheten 1 trappa upp
i verkets fastighet för 500 kronor (nu 400 kronor), kan telegrafstyrelsen
icke inse att det varit till någon skada för statsverket att reparatören fått
bo i den gamla stationslokalen.

Beträffande fastighetsköpet i Västanfors ha revisorerna hänvisat till
vad som anförts i samband med besöket å järnvägsstationen i Västanfors.
Revisorerna hava funnit det anmärkningsvärt, att varken i post- eller telegrafstyrelsernas
framställningar angående fastighetsförvärv inom samhället
för dessa verks räkning de föreliggande möjligheterna att å järnvägsstationen
tillgodose åtminstone det ena av dessa verks lokalbehov inom
järnvägsfastigheten synes hava beaktats. Vad särskilt telegrafverket anginge,
syntes mera tillfredsställande stationslokaler kunna hava beretts i
järnvägens hus än i den nuvarande mindre fördelaktigt belägna telegraffastigheten.
Härtill vill telegrafstyrelsen anföra följande. Den förutvarande
telefonstationen i Västanfors var belägen nära samhällets centralpunkt
och således icke invid samhällets gräns såsom fallet är med järnvägsstationen.
Den nuvarande stationen är belägen endast 75 meter från
den gamla och således även centralt. Telegrafstyrelsen vill framhålla vikten
av att telefonstationer ligga så centralt som möjligt i ett samhälle, enär
härigenom telefonledningarnas längd bliva kortare och telefonnätet således
även billigare. Likaledes bör vid flyttning av en telefonstation till en
annan lokal avståndet givetvis vara så kort som möjligt, enär härigenom
flyttningskostnaderna bliva mindre. Järnvägsstationen i Västanfors ligger
i periferin av samhället. En flyttning av telefonstation och ledningsnät
dit skulle år 1920 ha kostat cirka 10,000 kronor mera än till den lokal
telegrafverket inköpte. Som omändring av stationslokalerna i järnvägsstationen
även kostat åtskilliga tusen kronor vid den tidpunkten, hade tydligen
merkostnaden för flyttningen dit i enlighet med statsrevisorernas
förslag gått till nästan samma belopp som köpesumman för den inköpta
fastigheten, och då hade stationen ur lägessynpunkt legat sämre och lokalerna
varit olämpligare än de inköpta. Frånsett detta kan styrelsen icke
överhuvudtaget finna det lämpligt att, om icke särskilt tvingande skäl
föreligga, inreda en telefonstation i en järnvägsstation. Både järnväg och
telefon växa och behöva större utrymmen. Endera måste förr eller senare
flytta. Kostnaderna för flyttningar av en telefonstation med tillhörande
nät äro avsevärda och springa även vid mindre stationer lätt upp till
10,000-tals kronor. Telegrafstyrelsen har därför svårt att förstå statsrevisorernas
slutsats att det skulle varit särskilt ändamålsenligt för telegrafverket
att flytta till järnvägsstationen i stället för postverket, som ju doek
hade erhållit underrättelse om att lokaler i järnvägsstationen voro lediga.
Det är icke fullt så billigt att flytta en telefonstation med tillhörande nät
som att flytta ett mindre postkontor.

§ ti!).

Inköp av telefonlampor m. in. till telegrafverkets verkstad i Nynäshamn.

Under denna punkt liava statsrevisorerna påkallat undersökningar och
gjort uttalanden, vilka ställa ledningen av telegrafverkets verkstad och
särskilt verkstadsdirektören Weman i en synnerligen tvetydig dager. Det
är fråga om »obehörigt gynnande» av viss leverantör av varor till verkstaden,
om viss annan firmas utestängande från möjligheterna att deltaga
i tävlan om betydande leveranser till verkstaden, om »obehöriga underhandslöften
och utfästelser» till vissa firmor, om statsnyttans åsidosättande
vid leveranser till verkstaden, om en tvetydig »dubbelställning»,
som verkstadsdirektören och en annan tjänsteman vid telegrafverket skulle
hava intagit gent emot vissa firmor m. m.

Det är uppenbart att telegrafstyrelsen, vars chef och ledamöter under eu
lång följd av år skänkt verkstadsdirektören Weman ett synnerligt förtroende,
på det djupaste berörts av vad som sålunda förekommit, desto mera
som styrelsen icke, innan revisorernas uttalanden gjordes, fått medverka
till bemötandet av de till grund för revisorernas uttalanden liggande angivelser
från den firma, som ansett sig missgynnad med avseende å leveranser
till verkstaden. Det är visserligen sant att angivelseskriften överlämnades
till en byråchef hos styrelsen för införskaffande av verkstadsdirektörens
uttalande, men då nämnda byråchef icke kunde tänka sig att
en angivelse av dylik art skulle upptagas till allvarligt övervägande från
revisorernas sida, ansåg han icke nödigt att bringa ärendet till styrelsens
kännedom.

Då telegrafstyrelsen nu går att yttra sig i ärendet, vill styrelsen först
lämna en del allmänna upplysningar angående verkstaden och dess ledning.

Telegrafverkets verkstad var ända till början av detta århundrade av
ringa omfattning. Först sedan telefonväsendet vunnit en viss utveckling,
började större krav att ställas på verkstaden och det visade sig då omedelbart,
vilka stora svårigheter som möta att driva en statlig verkstadsrörelse
av större omfattning med gott resultat. Efter åtskilliga försök lyckades
emellertid telegrafstyrelsen att till chef för verkstaden förvärva en man,
som med de tekniska och administrativa förutsättningarna för drivande
av en telefonverkstad förenade en bestämd vilja att insätta all sin kraft på
att lösa det svåra problemet att rationellt driva en sådan verkstad för statens
räkning. Denne man var verkstadsdirektören Weman, vilken anställdes
såsom chef för verkstaden från och med år 1910.

Det var och är allt fortfarande av utomordentlig vikt för statens telefonväsende
att äga tillgång till en egen verkstad, som skall vara så beskaffad
att den icke enbart kan möta konkurrensen från den enskilda industrien
utan även tillfredsställande fylla de krav å framställandet av egna typer
av hög kvalitet och icke minst att tillförsäkra telegrafverket leveranstider,
som ovillkorligen måste bliva tillgodosedda. Redan från början av den
nuvarande verkstadens startande i Nynäshamn stod det klart för telegrafstyrelsen
att dessa mål skulle kunna vinnas endast genom att lämna verkstadens
ledning så fria händer som möjligt och låta verkstadsdirektören
i möjligast största utsträckning leda företaget så, som en privat verkstad
handhaves. Att detta icke var ett missgrepp och att Weman fullt motsvarat
det stora förtroende, som från styrelsens sida satts till honom, har till
fullo ådagalagts under den långa tid, åren 1910—april 1917 samt från och

222 —

med juli 1920, lian förestått telegrafverkets verkstad. Kesultatet har blivit
synnerligen gott och vid upprepade tillfällen hava såväl representanter för
riksdagen som ock privata experter på verkstadsdrift lämnat ampla vitsord
om verkstadens skötsel. Att sådant resultat icke skulle kunna ernåtts,
om telegrafstyrelsen klavbundit verkstadsdirektören i de stränga
former, som staten i allmänhet uppställer, är också visst.

Det Ur mot bakgrunden av nu omnämnda förhållanden, som de mot verkstadsledningen
gjorda angivelserna böra ses. Verkstadsdirektören har i
allt inrättat sin ledning av verkstaden efter mönster av den enskilda verkstadsdrift,
inom vilken han uppvuxit. Ursprungligen på grund av muntlig
överenskommelse och efter det Weman i juli 1920 återanställts såsom
chef för verkstaden, har telegrafstyrelsen genom skrivelse den 24 november
1920 bemyndigat verkstadsdirektören, att, med iakttagande av vissa
kontrollföreskrifter och utan hinder av gällande förordning angåendeupphandling
och arbeten för statens behov m. in., infordra anbud, på sätt
i varje fall befunnes lämpligt, samt så ofta sådant ansåges vara fördelaktigt,
träffa uppgörelse under hand intill ett visst högsta belopp. Härav
har verkstadsdirektören i stor utsträckning begagnat sig och låtit verkstadens
inköpsavdelning anskaffa för verkstaden behövliga varor efter
underhandsförfarande, givetvis under noggrant överinseende av verkstadsdirektören
själv. Telegrafstyrelsen tror sig våga påstå att verkstadens
inköp skulle vid eu sakkunnig granskning visa sig vara väl placerade.

Vad som av den angivande firman, Erikson & C:o, lägges verkstadsdirektören
till last är att verkstaden i stor utsträckning underlåtit att placera
sina beställningar av telefonlampor och vacuumåskledare hos firman
och i stället beställt från annan firma, nämligen först firman Excelsior,
tills denna år 1921 upphörde, och sedermera hos svenska radioaktiebolagetTelegrafstyrelsen
har ingående granskat såväl firman Erikson & C:os två
till statsrevisorerna ingivna skrivelser som ock från verkstadsdirektören
av styrelsen infordrade yttranden och uppgifter och får, vad först angår
upphandlingen av telefonlampor uttala, att det knappast är möjligt att
bilda sig en säker uppfattning om, huruvida någon mera nämnvärd besparing
skulle uppkommit i verkstadens inköp, om firman Erikson & C'':o anmodats
att i större utsträckning än som skett inkomma med anbud och erhålla
beställningar. Firmans uppgifter äro åtminstone på åtskilliga punkter
påvisbart oriktiga och dess nu lämnade prisuppgifter okontrollerbara -

Vad beträffar firman Excelsior vill styrelsen erinra om att nämnda firma
redan år 1914 började leverera telefonlampor till verkstaden. Samma
ar utbröt världskriget. De därigenom inträdda säregna förhållandena
samt den därefter inträffade kristiden tvingade telegrafverket att i tid
söka säkerställa sig såväl med materiel för verkstadens egna tillverkningar
som för do i dem ingående färdiga produkterna, vilka verkstaden från
olika håll måste inköpa. Såsom ett led i telegrafverkets allmänna strävan
att trygga tillgången på erforderlig materiel för den under kristiden ständigt
ökade telegraf- och telefontrafikens upprätthållande får man betrakta
den överenskommelse, som träffades mellan verkstaden och firman Excelsior.
Denna överenskommelse innebar att firman skulle inköpa erforderliga
råvaror för att eu tid framåt trygga leveranser av telefonlampor och
åskledare för telegrafverkets räkning. Att valet föll just på denna leverantör,
torde hava berott helt enkelt därpå, att ägaren av firman Excelsior,
grosshandlare A. Kellgren, var för telegrafverkets verkstad känd för
vederhäftighet och tillförlitlighet. Till följd av överenskommelsen kom

givetvis firman Excelsior att tillförsäkras större delen av beställningarna
under tidsperioden 1916—1919.

Vad vidare angår svenska radioaktiebolaget torde det för en var vara
självklart att man av två leverantörer väljer den, vars tekniska och ekonomiska
förutsättningar synas lämna eu större säkerhet för fullgörandet
av ingångna leveransantal. Man får icke förtänka eu verkstadsledning,
som med avseende å arten av och tiden för sina egna leveranser till telegrafverket
är utsatt för en synnerligen stark kontroll från hela landets
linjepersonal, undviker att uppköpa för dessa leveranser erforderliga varor
från eu firma, för vilken den anser sig icke kunna hysa förtroende på
grund av firmans affärsmetoder och dess representants uppträdande, utan
hellre hänvänder sig till leverantör, med vilken samarbetet visat sig gott.
Det torde bär vara på sin plats att framhålla att dessa synpunkter jämväl
legat till grund för verkstadens upphandlingar vid tider, då verkstadsdirektör
Weman icke omhänderhade ledningen av verkstadsdriften,
nämligen under åren 1 april 1917—1 juli 1920. På liknande sätt söker en
privat verkstad gärna hålla sig till en och samma leverantör för en viss
vara, så länge den vet att den där får den kvalitet den önskar och finner
priset skäligt, även om möjlighet skulle kunna förefinnas att spara någon
mindre summa genom att springa än till den ena och än till den andra
leverantören. Telegrafstyrelsen är icke villig medgiva att »statsnyttan»
blivit åsidosatt genom verkstadens ifrågavarande upphandlingar av telefonlampor.

I fråga om upphandlingarna av vacuumåskledare under tidsperioden
1916—1919 föreligga samma skäl, som anförts beträffande upphandlingarna
av lampor under samma tid. Att verkstaden haft anledning att icke inköpa
vacuumåskledare från Erikson & C:o under åren 1922—1927 stödes
av inhämtade upplysningar och intyg från annan statlig myndighet ävensom
privata firmor, vilka haft mindre angenäma erfarenheter av Erikson
& C:os åskledare. Upplysningsvis kan även framhållas att, enligt uppgift,
telefonaktiebolaget L. M. Ericsson sedan år 1921 icke inköpt några
åskledare från nämnda firma. De från Excelsior och svenska radioaktiebolaget
inköpta åskledarna ha varit i bruk å telegrafverkets ledningar intill
hösten år 1925, då åskledare av ny konstruktion kommit till användning.
Styrelsen vill framhålla att härvid ett antal av 26,800 stycken dylika
åskledare sedan år 1925 inköpts från aktiebolaget elektraverken, vilket
förhållande torde belysa det påtalade ensidiga gynnandet av vissa
leverantörer. Nyssnämnda beställning omfattar en kvantitet, som betydligt
överstiger antalet av de av Erikson & C:o under åren 1916—1927 angivna,
av verkstaden hos Excelsior och radiobolaget inköpta åskledarna.

Telegrafstyrelsen får härefter övergå till vissa med den nu behandlade
huvudfrågan samhörande uttalanden i statsrevisorernas berättelse.

Körande de av materialprovningsanstalten år 1919 verkställda proven av
lampor från firman Excelsior och firman Erikson & t! ro får telegrafstyrelsen
meddela att alltsedan centralbatteri-system (C B-system) börjat införas,
30 volts lampor använts för den i C B-systemet ifrågakommande
spänningen, vilken först valts till 20 volt men snart nog av vissa tekniska
skäl ökades till 24 volt. Genom att använda lampor fabricerade för eu
högre spänning än driftspänningen, vanns nämligen en avsevärt förlängd
livstid hos lamporna. Detta av revisorerna ur vissa synpunkter påtalade
förfaringssätt torde ha varit för alla leverantörer av växelbordslampor

_ 224 _

bekant. Att firman Erikson & C:o känt till detsamma framgår av en av
firman till verkstaden avlåten skrivelse den 20 augusti 1919, så lydande:

»Med tacksamhet erkännande av Eder v. order No 8447 å 500 st. metalltrådslampor
å 30 volt få vi härmed ytterligre bestyrka vad vi redan förut
framhållit, att denna nya typ måste beställas för den spänning för vilken
de verkligen utsättas i arbetsborden. Koltrådslamporna som beställas för
30 volt äro ju avsedda för 24 volt spänning, och vi hava skäl förmoda detsamma
är förhållandet med i denna order beställda metalltrådslampor.»

Om, såsom revisorerna göra gällande, förfaringssättet i fråga skulle
kunna verka orättvist mot vissa fabrikanter, som ej varit medvetna om
detsamma, har sålunda firman Erikson & C:o åtminstone ej blivit lidande
därpå.

Provningen vid statens provningsanstalt år 1919 har verkstaden låtit
vidtaga på begäran av firman Erikson & C:o. Att bränntidsprovet begärts
vid 30 volt har väl varit för att få ett resultat inom rimlig tid. Ett bränntidsprov
för 24 volt skulle sannolikt tagit något år i anspråk. Man brukar
därför inom provtekniken ofta använda sig av forcerade prov. Men för att
dessa skola vara berättigade fordras att de visa sig ge tillnärmelsevis samma
resultat som ett verkligt driftprov. I förevarande fall visar det orimliga
provningsresultatet att forceringen av provet genom dess utförande
vid den högre spänningen ej ger riktigt resultat. Detta är också den enda
slutsats som kan dragas av resultatet av bränntidsprovet. Senare år 1922
utförda prov å styrelsens provningsanstalt visa också att lamporna av de
båda fabrikaten äro i det stora hela likvärdiga vid prov med 24 volt och
att flertalet lampor härvid hade eu bränntid av minst 8,000 timmar. Firman
Erikson & C:o torde väl heller ej vilja på allvar hävda att ett prov
vid driftspänningen, 24 volt, vilken är för firman bekant, skulle kunna ge
samma relation mellan bränntiderna som 30-volts provet. Under sådana
förhållanden torde påståendet att firmans lampor borde anses ha ett värde
av 45 gånger värdet av Excelsiors lampor ej vara framställt på god tro.
Det synes tämligen uppenbart att överlägsenheten i bränntid vid 30 volt
hos firman Erikson & C:os lampor nära sammanhänger med deras låga ljusstyrka.
Jämförd med ljusstyrkan hos Excelsiors lampor är denna för
Erikson & C:os lampor vid 30 volt 35 procent och vid 20 volt endast 21
procent av motsvarande värden för Excelsiors lampor. Denna viktiga omständighet
förtiges fullkomligt i firmans skrivelse. Den är emellertid av
den betydelse, att firmans jämförelser mellan lampornas »ekonomi» i stället
bort utfalla till förmån för konkurrentens lampor. Det är väl även i
lekmannakretsar känt att ekonomien hos en lampa ej beror enbart på den
åtgångna effekten utan i lika hög grad på den därav alstrade ljusstyrkan.
Den riktiga jämförelsen mellan lampornas ekonomi hade för firman ej
behövt medföra några svårigheter att framleta. Den är nämligen direkt
uppgiven i materialprovningsanstaltens protokoll i kolumnen »spec. effektförbrukning,
watt/idj». Omräknad i nlj/watt blir lampornas ljusekonomi
i medeltal för lampor från:

Krikson & C:o Excelsior

vid 20 volt 0.0 51 0.17 7

» 30 » 0.55 0.80

Ljusstyrkan per watt (= ljusekonomien) är sålunda för Excelsiors lampor
vid 20 volt 247 procent och vid 30 volt 45 procent större än för Erikson
& C:os.

— 22.''» —

Anledningen till att styrelsen pa sill tid vägrade utlämna statens provningsanstalts
utlåtande var närmast ett förbud därom från den andra intresserade
partens sida. Att denna firmas farhågor för att firman Erik.
son & C:o skulle söka påvisa sitt fabrikats högre värde voro motiverade,
framgår nu med önskvärd tydlighet, då firman lyckats att till och med
vilseleda statsrevisorerna med stöd av ovannämnda utlåtande.

Nästa punkt i revisorernas uttalande avser telegrafverkets tillhandahållande
av platina åt tillverkare av lampor. Till de leverantörer, som därom
gjorde framställning under kristiden, tillhandahöll telegrafverket metaller,
såväl koppar som bly, zink, tenn och platina m. m., emedan i annat fall
leveranser icke kunde erhållas. Då firman Excelsior på grund av svårighet
att erhålla ren platina föreslog användning av platinalegering, kunde
detta icke godkännas, varför firman anhöll att genom telegrafverkets försorg
bli tillhandahållen ren platina. För tillverkning till telegrafverket
skedde detta och debiterades till samma pris som telegrafverket självt erlagt,
dock under den förutsättningen att lamppriset icke fick höjas på
grund av högre marknadspris å platina.

Sålunda har firman Excelsior under 1916 köpt platina till 6 kronor 28 öre,
$ kronor 80'' öre, 8 kronor, 10 kronor och 11 kronor, och därefter under 1917,
1918 och 1919 till 11 kronor per gram, eller telegrafverkets egen kostnad för
råvaran. Firman har själv fått bekosta förädlingen från tacka till fin
tråd. Samma rätt lämnades varje leverantör, som var beroende av rårraror
för leveranser till telegrafverket, i den mån telegrafverket kunde tillhandahålla
dessa. Att telegrafverket gjorde sina inköp av platina till lågt
pris och därför kunde tillhandahålla metallen till ett pris, som var lägre
än det ständigt stigande marknadspriset, torde få anses vara en fördel och
icke utgöra anledning till anmärkning.

Det återstår styrelsen nu att uttala sig angående den medverkan av otillbörlig
art, som statsrevisorerna synas förutsätta hava lämnats av Weman
och numera pensionerade överingenjören A. W. Hultman i Stockholm vid
överlåtelse från firman Excelsior til] svenska radioaktiebolaget av den
förstnämndas inventarier, samt om de obehöriga underhandslöften och utfästelser,
som firman Erikson & C:o uppgivit att därvid skulle hava lämnats
bolaget.

Telegrafstyrelsen är tämligen förvissad om att statsrevisorerna, lika litet
som den ovan omnämnde byråchefen hos styrelsen och verkstadsdirektören
själv, skulle hava ägnat firman Erikson & C ros i tydligt konkurrenssyfte
gjorda angivelser någon större uppmärksamhet, om det icke lyckats firman
att, genom försåtligt framförande av transaktionen med svenska radioaktiebolaget,
väcka revisorernas misstänksamhet att Weman och kanske
även Hultman kunde haft personliga fördelar av att bolaget gynnades med
beställningar.

Det är statsrevisorernas på denna angivelse grundade uttalanden, som
föranlett telegrafstyrelsen att inledningsvis under denna punkt yttra, att
styrelsen funnit sig djupt berörd av vad revisorerna anfört. Det behöves
endast ett naket påstående av en i konkurrensen utslagen firma, för att eu
sedan många år i ledningen av en stor statsinstitution anställd, högt förtjänt
man skall misstänkliggöras att missbruka denna sin ställning. Och
dock borde det vara tämligen tydligt för en var, att det här icke kan vara
fråga om annat än att denne man tvärtom genom sin ifrågavarande åtgärd
handlat så som statsnyttan» krävt. Enligt vad i ärendet blivit utrett har
transaktionen försiggått på följande sätt. Dåvarande överingenjören för

15 — Itev.-berättelse ang statsverket för år III.

Stockholms telefonanläggningar A. Hultman, som av ägaren till aktiebolaget
Excelsior, grosshandlare Kellgrens stärbhus, rådfrågats beträffande
lämpligaste sättet att avyttra bolagets tillgångar, hade av intresse för att
tillgången till telefonlampor inom landet säkerställdes vänt sig till verkstadsdirektören
och påpekat att nu förelåge ett lämpligt tillfälle att realisera
den sedan länge närda tanken för verkstaden att själv upptaga tillverkningen
av telefonlampor. Verkstaden reflekterade på inköpet, men
drog sig för startande av denna specialtillverkning. Sin ovillkorliga plikt
likmätigt, sökte verkstaden då intressera annan person, som kunde äga
förutsättningar för dylik fabrikation, att börja upptaga tillverkning av
lampor, på det att verkstaden icke åter skulle ställas inför den situationen,
att en enda fabrikant i branschen skulle erhålla monopolställning eller
verkstaden ock nödgas gå till utlandet för sina behovs fyllande. Den firma,
som syntes äga förutsättningar för upptagande av lamptillverkningen, var
svenska radioaktiebolaget, som redan förut sysslade med fabrikation av
audionlampor. Då det visade sig att möjligheter förefunnes att förmå
svenska radioaktiebolaget, att upptaga tillverkningen, ordnades ett sammanträffande
i Exeelsiors lokaler mellan verkstadsdirektör Weman, överingenjör
Hultman och chefen för svenska radioaktiebolaget, kommendörkapten
Wibom för att undersöka saken och besiktiga inventarierna. Det
påstås nu från firman Erikson & C:o att Hultman, på tillfrågan från radioaktiebolagets
direktör, huruvida bolaget kunde påräkna leveranser till
verkstaden av lampor, därest bolaget inlöste inventarierna och upptoge
lamptillverkning, skulle svarat bestämt »ja» och att Weman nickat bifallande.
Det är detta Hultmans »ja» och Wemans bifallsnick, som utgöra
de enda stöd firman Erikson & C:o haft att giva åt sin hos revisorerna
gjorda angivelse. Weman har själv meddelat revisorerna, att han icke
blott förklarat att radiobolaget kunde påräkna leveranser till verkstaden,
utan även framhållit för bolagets direktör vid samma tillfälle att, om bolaget
icke ginge in för tillverkningen, åtgärder komme att vidtagas för att
telegrafverket självt skulle göra det. Vidare har verkstadsdirektören nu
meddelat, att ovan omförmälda tillfälle vore det enda, vid vilket han talat
om lamptillverkning med bolagets direktör, som han förut ej ens kände till
namnet, att han således ej kunnat »föra underhandlingar» med denne i saken,
samt att någon senare diskussion eller »förhandling» i ärendet ej heller
förekommit dem emellan förrän nu.

Telegrafstyrelsen kan icke förstå, huru det är möjligt att se något otillbörligt
i ovan relaterade medverkan från telegrafverkets ifrågavarande
tjänstemän vid svenska radiobolagets övertagande av firman Exeelsiors
inventarier, ej heller huru denna medverkan kan tolkas på annat sätt än
såsom ett uttryck för verkstadsdirektörens strävan att tillförsäkra telegrafverket
tryggad leverans av en för telefondriftens uppehållande viktigdetalj.

Telegrafstyrelsen önskar också framhålla, att anmärkningar av sådant
slag och i den form, som den nu berörda, äro farliga ur den synpunkten,
att statens befattningshavare därigenom hart när tvingas att draga den
slutsatsen, att de böra endast strikt hålla sig till givna instruktioner och
reglementen, enär de måste riskera, att varje steg därutom, huru förnuftigt
och av den rena statsnyttan påkallat det än må vara, blir misstänkliggjort
såsom taget av mindre vackra motiv.

— 227

§ 70.

Angående en telegrafverkets fordran å Mellersta Östergötlands

järnviigsaktiebolag.

Genom Kungl. Maj:ts resolution den 1 oktober 1914 meddelades till
stånd för Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag att anordna elektrisk
drift å järnvägarna Fågelsta—Linköping oeh Fornåsa—Motala. Till
följd av elektrifieringen måste vissa ändringar och flyttningar av telegrafverkets
svagströmsledningar verkställas utmed banan. Kostnaderna
för dessa arbeten, vilka utfördes genom telegrafverkets försorg, uppgingo
till 39,283 kronor 15 öre.

Enligt koncessionsvillkoren skulle det åligga anläggningens ägare att
gälda kostnaderna för de anordningar eller förändringar av befintliga
svagströmsledningar, vilka på grund av starkströmsanläggningen kunde
bliva erforderliga till förekommande av skada å nämnda ledningar eller
hinder i deras drift. Härjämte föreskrevs, att anläggningens ägare i fråga
om tolkningen av resolutionens rätta mening skulle vara underkastad
Kungl. Maj:ts avgörande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 oktober 1914 har emellertid bolaget
anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föreskriva, att kostnaderna för ovannämnda
ändringsarbeten beträffande telegrafverkets ledningar skulle helt
betalas av telegrafverket. I avgivet utlåtande häröver den 10 november
1914 har telegrafstyrelsen, med hänvisning till § 5 i lagen om elektriska
anläggningar den 27 juni 1902, förklarat sig icke kunna finna annat än att
järnvägsbolaget vore skyldigt ersätta telegrafverket alla kostnader för
ändringsarbeten till följd av elektrifieringen.

Vidare har svenska järnvägsföreningen — under förmälan att det kommit
till föreningens kännedom, att, med avseende på införandet av elektrisk
drift å nu ifrågavarande järnväg, från telegrafverkets sida gjorts
gällande skyldighet för järnvägsbolaget att bekosta flyttning av telegrafverkets
inom järnvägsområdet framdragna telegraf- och telefonledningar
— hos Kungl. Maj:t den 1 juni 1915 gjort framställning om befrielse för
enskild järnväg från skyldighet att vid införande av elektrisk drift bekosta
flyttning av staten tillhöriga telegraf- och telefonledningar. I utlåtande
häröver den 5 oktober 1915 har telegrafstyrelsen hemställt, att
framställningen i fråga icke måtte föranleda någon åtgärd.

Sedermera har telegrafstyrelsen i skrivelse den 21 maj 1915 hos Kungl.
Maj:t hemställt om bemyndigande för styrelsen att bestrida viss del av
kostnaderna för ifrågakomna arbeten mot det att telegrafverket berättigades
att vid bolagets elektriska järnväg verkställa undersökningar rörande
störningar från elektrisk starkströmsanläggning å telegrafverkets svagströmsledningar.

I avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut över denna framställning vidtogs,
givetvis ingen åtgärd från telegrafstyrelsen för utbekommande av den
fordran, som kunde komma att slutligen påvila bolaget, så mycket mindre
som ovanberörda två framställningar, från bolaget och från svenska järnvägsföreningen,
allt jämt voro beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Sedan telegrafstyrelsen emellertid erbjudits tillfälle att utföra de nämnda
störningsundersökningarna vid riksgränsbanan oeh styrelsen således
kunde uppgiva sin tidigare plan att låta förlägga undersökningarna till
bolagets järnväg, utfärdade styrelsen den 9 juni 1920 räkning å kostnads -

beloppet, vilken överlämnades till bolaget med anhållan om likvid, varjämte
styrelsen avlät skrivelse till Kungl. Maj:t med återkallande av sin
hemställan den 21 maj 1915. Sedermera har styrelsen genom sin huvudkassör
vid upprepade tillfällen gjort förnyat krav. Bolaget har emellertid,
med hänvisning till sin och järnvägsföreningens ovannämnda framställningar
till Kungl. Maj:t och under åberopande av föreskriften i koncessionen
därom att koncessionshavaren i fråga om tolkningen av koneessionsvillkoren
skulle vara underkastad Kungl. Maj:ts avgörande, förklarat
sig sakna skäl att godvilligt betala, förrän Kungl. Maj:t meddelat
beslut rörande framställningarna.

För att eventuellt utfå sin fordran skulle telegrafstyrelsen således hava
nödgats anhängiggöra rättegång mot bolaget. Då en dylik åtgärd, enligt
styrelsens förmenande, i viss män skulle inneburit ett föregripande av
Kungl. Maj:ts beslut, ansåg styrelsen, som flera gånger hade frågan härom
uppe till diskussion mellan styrelsens ledamöter, det böra i det längsta
anstå med frågans dragande inför domstol.

Ett ytterligare skäl härtill fann styrelsen i den omständigheten att, då
Kungl. Maj:t den 15 juli 1921 lämnat medgivande till elektrifiering av den
bolaget tillhöriga bandelen Vadstena—Fågelsta, Kungl. Maj:t i koncessionen
uttryckligen skilt mellan telegrafverket tillhöriga och andra svagströmsledningar.
Erforderliga förändringar å de senare skulle utföras på
föranstaltande av koncessionshavaren, under det att förändringarna å
telegrafverkets ledningar skulle vidtagas av telegrafverket. Medel till bestridande
av kostnaden för sistnämnda arbeten skulle koncessionshavaren
förskjuta telegrafstyrelsen, och skulle Kungl. Maj:t sedermera träffa avgörande
i frågan, på vilken kostnaderna slutligen skulle stanna. Enahanda
föreskrifter hade för övrigt meddelats redan i Kungl. Maj:ts särskilda
resolutioner den 10 december 1920 angående tillstånd att anordna
elektrisk drift å järnvägen Filipstad—Nordmark samt Nordmark—Klarälvens
järnväg, Karlstad—Munkfors järnväg och Skymnäs—Munkfors
järnväg.

Det lag nära till hands för telegrafstyrelsen att antaga att då Kungl.
Maj:t för bolagets handel Vadstena—Fågelsta förbehållit sig rätten att
avgöra, på vilken kostnaden för ifrågakomna arbeten slutligen skulle
stanna, Kungl. Maj:t kunde vilja träffa enahanda avgörande i fråga om
de tidigare elektrifierade bandelarna Fågelsta—Linköping och Fornåsa—
Motala, särskilt med hänsyn till att bolaget redan genom sin framställning
den 27 oktober 1914 underställt frågan Kungl. Maj:ts prövning.

I detta sammanhang får styrelsen gent emot statsrevisorernas erinran,
att telegrafverkets kostnader för flyttning av verkets ledningar m. m. utmed
bandelen Vadstena—Fågelsta, vilka kostnader uppgingo till 29,904
kronor 62 öre, helt kunnat uttagas hos bolaget under år 1921, framhålla,
att telegrafverket av bolaget, i enlighet med koncessionen, påfordrade förskottsbetalning.
innan styrelsen beordrade arbetenas utförande.

I slutet av år 1924 erhöll emellertid telegrafverkets dåvarande chef genom
verkställande direktören i svenska järnvägsföreningen kännedom om
att, enligt vad den sistnämnde under hand erfarit, föreningens ovanberörda
framställning den 1 juni 1915 icke komme att föranleda någon Kungl.
Maj:ts åtgärd. Vid av telegrafstyrelsen i kommunikationsdepartementet
under hand gjord förfrågan bekräftades denna uppgift, varjämte meddelades,
att Kungl. Maj:ts beslut icke heller vore att förvänta i fråga om
de av vissa enskilda järnvägar i samband med dessas elektrifiering gjorda

framställningar rörande skyldigheten att helt eller delvis gälda kostna
derna för flyttning av telegrafverket tillhöriga ledningar.

I anledning härav ansåg sig styrelsen oförhindrad att, då järnvägsbolaget
fortfarande vägrade att godvilligt betala ifrågakomna kostnader, anhängiggöra
rättegång mot bolaget, vilken, som revisorerna redan framhållit,
slöts med förlikning. Det är emellertid härvid att märka, att mellan
telegrafstyrelsen och bolaget överenskommits att, därest bolagets
ovannämnda framställning till Kungl. Maj:t den 27 oktober 1914 skulle
vinna Kungl. Maj:ts bifall, det träffade förlikningsavtalet för sådant fall
skulle anses annullerat.

Enligt styrelsens förmenande torde näppeligen, såsom statsrevisorerna
velat göra gällande, någon anmärkning kunna riktas mot styrelsen för
underlåtenhet att i behörig ordning söka indriva sin förberörda fordran
hos bolaget. Det är visserligen riktigt, att styrelsen, sedan upprepade
krav hos bolaget om godvillig uppgörelse icke lett till något resultat, icke
förrän under år 1924 anhängiggjort talan mot bolaget vid domstol. Styrelsen
vill emellertid sätta i fråga, om icke klander med större fog kunnat
riktas mot styrelsen för ett ganska bryskt och obetänksamt tillvägagångssätt,
därest styrelsen under förhanden varande omständigheter icke tagit
tillbörlig hänsyn till bolagets hemställan att avvakta Kungl. Maj:ts beslut
i ämnet utan på egen hand vidtagit laga åtgärder i ett på Kungl. Maj:tsprövning
beroende ärende.

Vid behandlingen av detta ärende hava styrelsens samtliga ledamöter
närvarit.

Stockholm den 7 januari 1928.

K. E. LANDSTRÖM.

Underdånigst:

A. HAMILTON.

F. W. Funch.

Järnvägsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I sid. 122
och 146, § 38; sid. 223, §§ 71—74 samt
sid. 63, § 37.

Till Konungen.

Genom särskilda remisser den 16 och den 19 december 1927 har järnvägsstyrelsen
anbefallts att med anledning av vad i remisserna bifogade transsumt
av riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats berörande
statens järnvägar avgiva utlåtande, och får styrelsen till åtlydnad härav
anföra följande.

Inteckningar
graverande
statens järnvägars
fastigheter.

— 230
§ 38.

Uti skrivelse till riksdagens revisorer den 4 oktober 1927 har styrelsen
framhållit, att det beträffande under hand förvärvade fastigheter, beräknade
till åtskilliga tusental, gällde såsom allmän regel att i fastighet förefintliga
penningeinteckningar skola dödas före eller avlämnas till statens järnvägar
vid likvid av förvärvet, men att i något enstaka fall styrelsen ansett risken
med intecknings bibehållande vara så ringa, att styrelsen avstått från dödandet
av densamma, då detta varit förenat med särskilt stora kostnader och
besvär. Vidare har järnvägsstyrelsen i berörda skrivelse framhållit, att
med hänsyn till avfattningen av fastställt köpekontraktsformulär någon
risk icke förelåge, att penningeinteckningar kunde gravera statens järnvägars
under hand förvärvade fastigheter, utan att järnvägsstyrelsen hade
kännedom därom.

Riksdagens revisorer hava under åberopande av, att dels ett i Boden avstyckat
område, dels ock vissa från Aktiebolaget Skyllbergs Bruk förvärvade
mindre avsöndringar voro besvärade av inteckningar, framhållit, att berörda
fall, vilka ställde styrelsens uttalande i en egendomlig dager, syntes häntyda
på att styrelsens fastighetsväsen icke befunne sig i det skick, som från
styrelsens sida gjorts gällande, och funne revisorerna anledning att framhålla,
att en närmare granskning i nu berörda hänseende av de rättsliga
förhållandena med avseende å statens järnvägar tillhöriga fastigheter vore
av behovet påkallad.

För sin del kan ej styrelsen dela revisorernas uppfattning, att de av revisorerna
angivna två fallen skulle häntyda på, såsom revisorerna synas vilja
förmena, ett ej ordnat skick i avseende på styrelsens fastighetsväsen, omfattande
såsom anförts många tusentals fastigheter.

Båda de av revisorerna anmärkta fallen ha varit för styrelsen förut kända,
Vad det förra fallet angår, anhängiggjordes talan om gravat.ionens hävande
redan år 1924 eller långt innan styrelsen i skrivelse den 28 oktober 1927
på begäran tillhandahöll revisorerna gravationsbevis rörande all statens
järnvägar tillhörig mark i Boden. Beträffande det andra fallet har ock,
såsom nedan närmare utvecklas, sedan länge strävan inriktats på vederbörande
gravations hävande eller långt innan upplysning härom i november
1927 lämnades revisorernas sekretariat i samband med svar å framställd
förfrågan om de rättsliga förhållandena i förevarande avseende inom statens
järnvägars första distrikt.

Vad så i sak angår de två angivna fallen får styrelsen beträffande avstyckningen
inom Bodens stad framhålla, att frågan om giltigheten av de
omhandlade inteckningarna, i vad de avse avstyckningen ifråga, alltjämt
är beroende på domstols prövning. Vad resultatet av denna prövning må
bliva, därom anser styrelsen sig icke kunna eller för närvarande böra göra
något uttalande. Framhållas må dock, att den å tablån angivna inteckningen
å 54,000 kronor, beträffande vilken slutlig dom nu avvaktas, endast
är bevakad för ett belopp av 15,000 kronor.

Enligt vad statsrevisorerna företedd utredning och vederbörande distriktssekreterares
förklaring visar har denna inteckning å ett område av cirka
3.2 hektar tillkommit under synnerligen exceptionella förhållanden, därvid
även kan anses föreligga brist på god tro från motparts sida, beträffande
vilket förhållande dom i högsta instans nu är att avvakta. Innan sådan
dom avkunnats, föreligger ej möjlighet bedöma, huruvida i verkligheten
någon förlust för statens järnvägars vidkommande kan komma att uppstå.

— 2.‘il

Att ett helt egenartat fall, sådant som det i Boden, har inträffat, kan enligt
styrelsens mening ieke utgöra något bevis för, att det är mindre väl ordnat
beträffande styrelsens fastighetsväsen.

Vidkommande det andra fallet avseende de från Skyllbergs Bruk förvärvade
mindre avsöndringarna berör detta dels tre mindre avsöndringar
vid Mariedams station, dels två avsöndringar vid Lerbäcks station. Vad de
tre förstnämnda avsöndringarna angår är eu förvärvad genom köpebrev för
ett pris av 174 kronor under det att de två andra, i areal omfattande tillhopa
0.2o74 hektar, förvärvats genom gåvobrev. Ehuru för statens järnvägars
del icke ansetts föreligga någon risk i anledning av de inteckningar,
som påvilade dessa tre avsöndringar vid Mariedam, då den dem berörande
intecknade gälden väsentligt understiger värdet av de av inteckningarna
jämväl berörda stamfastigheterna — här är just ett sådant enstaka riskfritt
fall, som styrelsen ovan i sitt principiella uttalande åsyftat — har dock
från styrelsens sida sedan lång tid tillbaka åtgärder vidtagits för att få
ifrågavarande markområden befriade från de omhandlade inteckningarna.

Beträffande lägenheterna Lerbäcks stationsjord nr 1 och nr 2 med en
areal av respektive O.7220 och O.0075 hektar äro dessa att hänföra just till
sådana fall, beträffande vilka formellt kvarstående inteckningar anses icke
medföra någon sådan risk, att kostnader för att ordna med gravationsbevis
m. m. kunna vara motiverade.

I anslutning till det nu anförda får styrelsen uttala, att de av revisorerna
angivna fallen enligt styrelsens uppfattning icke kunna sägas giva vid handen,
att styrelsens fastighetsväsen icke skulle befinna sig i det skick, som från
styrelsens sida gjorts gällande; och då det allt fortfarande kommer att vara
styrelsens oavlåtliga strävan att noggrant övervaka verksamheten även inom
denna del av statens järnvägars förvaltningsområde granskningen av statens
järnvägars äganderättshandlingar i förevarande avseende är sedan. länge
anförtrodd särskild tjänsteman såsom föreståndare för äganderättsarkivet
håller styrelsen före, att en närmare granskning av de rättsliga förhållandena
med avseende å statens järnvägar tillhöriga fastigheter icke är av
behovet påkallad.

§ 71.

Beträffande Västanfors station uttala statsrevisorerna under § 71, att de
finna anmärkningsvärt, att föreliggande möjligheter att tillgodose åtminstone
endera post- eller telegrafverkets lokalbehov inom järnvägens stationshus
icke alls synas hava beaktats vid de framställningar från vederbörande
myndigheter om förvärv av egna fastigheter i Västanfors, som förelagts
riksdagen.

Såsom av revisorernas uttalande framgår, har under år 1917 förhandlingar
pågått mellan vederbörande järnvägs- och postmyndigheter om anordnande
av lokal för postens behov i stationshuset vid Västanfors. Sedan ett förslag
till sådan anordning underställts järnvägsstyrelsen, bemyndigade styrelsen
genom skrivelse den 27 juli 1917 statens järnvägars distriktsförvaltning i
Stockholm att på järnvägens bekostnad låta inreda postlokal i stationshuset
vid Västanfors.

Förhandlingarna mellan distriktsförvaltningen och postdirektionen i mellersta
distriktet fortsatte under år 1918, varvid nya förslag till lokalinredning
ävensom hyreskontrakt uppgjordes och översändes till postdirektionen,
sista gången den 12 augusti 1918.

Västanlora

station.

Hudiksvalls

station.

— 232 —

lill sval hära eihöll distriktsförvaltningen från postdirektionen eu skrivelse,
daterad den 27 i samma månad, så lydande:

»Sedan postverket numera förhyrt annan lokal för blivande postkontor i
Västanfors, har postdirektionen äran härigenom meddela, att postverket
salunda icke har behov av den i stationshuset i Västanfors för ändamålet
ifrågasatta lokalen och uttalar samtidigt sin tacksamhet för visat tillmötesgående
i denna sak.

Det har ansetts lämpligt att redan nu säkerställa sig för erforderligt utrymme
för postkontoret i Västanfors för längre tid framåt.»

Då av denna redogörelse för vad som från statens järnvägars sida förekommit
i detta ärende torde framgå, att statens järnvägar gjort allt vad
som på dem ankommit för att möjliggöra en användning för postverkets
behov av de överflödiga lokalerna i stationshuset vid Västanfors, anser sig
styrelsen sakna anledning att vidare ingå på förklaring eller bemötande av
revisorernas ifrågavarande anmärkning.

§ 72.

I anledning av under besök vid statens järnvägars station i Hudiksvall
gjorda iakttagelser hava revisorerna under § 72 ifrågasatt, huruvida de i
samband med. Ostkustbanans anslutning till stationen utförda nyanläggningarna
i verkligheten skola visa sig tillfyllest för att nöjaktigt tillgodose
dom väsentligt .ökade trafik, som Ostkustbanans inledning å stationen måste
medföra. Revisorerna hava särskilt fäst sin uppmärksamhet vid de nya
iastkajanordningarna, vilka föreföllo väl knappt tilltagna.

i...,¥ed1 anledninff av vad revisorerna sålunda uttalat, får styrelsen anföra
följande.

, YldtaSna ombyggnaden och utvidgningen av Hudiksvalls station har
utförts i enlighet med mellan styrelsen och Ostkustbanans aktiebolag i tekniskt
och ekonomiskt hänseende träffad överenskommelse. Vid ombyggnaden
hava de förutvarande stationsanläggningarna blivit utökade i följande omfattning: antalet

tågspår har utökats från 2 till 5,

tvenne nya personplattformer med fyra plattformskanter, vardera med
eu langd av respektive 206 och 128 meter och en bredd av 5 meter hava
anlagts, emot en förutvarande stamplattform av 73 meters längd och en l.s
meter bred mellanplattform av 75 meters längd,

den för tågexpediering och vagnuppställning nyttiga sammanlagda spårlängden
har utökats med cirka 1,200 meter,

godsmagasinets golvareal har ökats från 400 kvadratmeter till 650 kvadratmeter,

lastkajlängden har ökats från 60 meter till 125 meter,

125 meter nytt frilastspår har anordnats mot inget sådant förut.

Härutöver har bangårdens spårsystem genom ombyggnaden erhållit eu
utformning, som medgiver ett avsevärt rationellare ordnande av trafikarbetet
än de förutvarande spåranordningarna.

Da revisorerna hava ansett särskilt de nya lastkajanordningarna vara
val knappt tilltagna, anser sig styrelsen böra framhålla, att dä före stationens
utvidgning all lastning och lossning av vagnslastgods var hänvisad till eu
lastkaj av 60 meters längd, man nu för detta ändamål har att tillgå en
lastkajlangd av 125 meter samt dessutom ett vid rymlig lastplan beläget
frilastspår av 125 meters längd. Den för lastning och lossning av vagnslastgods
tillgängliga spårlängden har sålunda utökats till över det fyrdubbla.

Av här angivna uppgifter torde framgå, att trots att man velat hålla
byggnadskostnaderna så låga som möjligt, stationen genom de företagna
utvidgnings- och moderniseringsarbetena dock har vunnit eu avsevärd utökning
i kapacitet. Styrelsen är för sin del också förvissad om, att den
företagna omgestaltningen av stationsanläggningen skall visa sig vara
i regel fullt tillräcklig för att möta den genom Ostkustbanans tillkomst
förutsebara ökningen i trafiken vid stationen.

Vidare uttala revisorerna att, ehuru fog, särskilt under nuvarande lågkonjunktur,
kan föreligga för försiktighet i fråga om nyanläggningar, dock
vid kontraktsbestämmelsernas uppgörande borde hava bättre beaktats statens
järnvägars intresse av att kunna framdeles erhålla kostnaderna täckta
jämväl för ytterligare arbeten, som av Ostkustbanans tillkomst kan hava
betingats a stationen, men vars utförande tills vidare kommit att undanskjutas.

Med anledning av detta uttalande får styrelsen erinra om att Kungl.
Maj:t genom brev den 31 oktober 1896 förordnat, att såsom allmänna grunder
för bestämmande av de enskilda järnvägarnas avgifter för begagnande av
statsbanestationer skall gälla

att den ersättning, som eu enskild järnväg bör utgiva för rätten till
gemensamt begagnande av eu statsbanestation skall vara av tvåfaldig art,
nämligen dels eu ersättning för eu gång, motsvarande förmånen för järnvägen
att erhålla anslutning till stationen och dels en årligen återkommande
ersättning, motsvarande förmånen för järnvägen att få sin trafik a
stationen ombesörjd genom statsbaneförvaltningen,

att ersättningen för en gång skall utgå under den form, att privatbanan
tillförbindes att gälda samtliga av anslutningen föranledda kostnader med
skyldighet därjämte för banan, att vid blivande utvidgning av stationen
för gemensamt ändamål deltaga i fulla beloppet av de kostnader, som härav
förorsakas, efter det förhållande, vari den anslutande banans trafik vid
stationen står till hela trafiken därstädes.

Såsom av ovanstående framgår, har styrelsen efter bästa förmåga utrett,
vilka nyanläggningar och förändringsarbeten, som voro påkallade för Ostkustbanans
anslutning till Hudiksvalls station. Enligt styrelsens förmenande
hava icke heller några arbeten, som erfordrats för anslutningen, blivit tills,
vidare undanskjutna. Ostkustbanan har också kontraktsenligt fått gälda
dessa anslutningskostnader. Skulle framdeles utvidgningar krävas skall
jämlikt nyssnämnda Kungl. Maj:ts brev statens järnvägar och Ostkustbanan
gemensamt bestrida kostnaderna för sådana utvidgningar av stationen, som
kunna anses vara för gemensamt ändamal erforderliga. Skulle däremot
utvidgningar krävas för enbart endera banans räkning, skola dessa kostnader
gäldas av respektive järnväg.

Styrelsen kan därför icke finna annat än att styrelsen noga ställt sig till
efterrättelse av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter i fråga om anslutningsvillkoren
för den enskilda banan.

§ 73.

I sitt uttalande under § 73 om ångfärjelinjen Malmö—Köpenhamn säga
sig revisorerna i avseende å anordningarna för manskapets mathållning
hava fått uppmärksamheten fästad vid att besättningen har att uttaga vissa
proviantartiklar såsom smör, socker och andra livsförnödenheter på eu gång
för flera dagar framåt; i brist på andra utrymmen måste denna proviant
sedermera förvaras tillsammans med klädespersedlar med mera i skåpen i

Ångfärjelinjen
Malmö—
Köpenhamn.

Automobillinjer
i
Bohuslän.

— 234 —

skansen. Vidare hava revisorerna funnit, att utlämningen till besättningen
av matportionerna måste jämväl anses mindre lämpligt anordnad. Den
försiggick nämligen från en av passagerarna livligt trafikerad plats å
mellandäck. Enligt vad revisorerna iakttogo skulle utrymme finnas ombord,
där maten kunde serveras besättningen på ett mera tilltalande och
hygieniskt sätt.

I anledning av dessa revisorernas uttalanden får styrelsen till en början
framhålla, att det ifrågavarande utlämningssättet av vissa proviantartiklar
står i överensstämmelse med sjölagens bestämmelser. Enligt dessa skola
artiklarna ifråga utlämnas per vecka. Av tillmötesgående mot besättningen
har å ångfärjelinjen Malmö—Köpenhamn sådant utlämnande skett var femte
dag för att provianten icke skulle bliva onödigt gammal till tidpunkten
för förtärandet.

Då revisorerna anmärka, att denna proviant måste sedermera förvaras
tillsammans med klädespersedlar med mera i skåpen i skansen, vill styrelsen
meddela, att sedan länge finnas i mässen inredda särskilda hyllfack för
ransonerna. Dessa fack lära dock av besättningen ej ha använts på grund
av att de icke varit försedda med låsbara dörrar. Någon anmärkning häremot
har emellertid, enligt vad som av vederbörande distriktsbefäl uppgives,
aldrig av besättningen framförts vare sig till ångfärjebefälhavaren
eller till distriktsbefälet och än mindre till järnvägsstyrelsen. Om så skett,
hade givetvis denna ringa sak kunnat ordnas förut. Nu har, så fort distriktsmyndigheterna
genom den av besättningen till statsrevisorerna framförda
anmärkningen fått kännedom om förhållandet, order givits om att dyrkfria
lås och ordentliga dörrar skulle insättas för proviantfacken i mässen.

Vad beträffar anmärkningen mot sättet för utlämnandet av matportionerna
må följande framhållas. Å ångfärjan Malmö finnes icke mer än ett
kök, gemensamt för passagerare, befäl och besättning, och är detta rum
beläget i sidohusen på vagnsdäck. Mässrummet är rymligt och lämpligt
för sitt ändamål. Att anordna särskilt kök för besättningen i närheten av
mässen vore avgjort en försämring i hygieniskt avseende och en onödig
fördyring, då särskild kock skulle bliva nödvändig för den lilla besättningen.
Enligt gällande kontrakt mellan järnvägsstyrelsen och restaurangbolaget
skall besättningen själv avhämta sin mat i färjans kök. Mot detta förfaringssätt,
som är allmänt brukligt i sjöfart och även å statens järnvägars
färjor alltid tillämpats, ha så vitt färjebefälet och bolagets personal har
sig bekant, icke några klagomål avhörts vare sig från allmänhet eller personal,
och så vitt styrelsen kan finna äro icke heller några större olägenheter
vare sig för allmänheten eller besättningen förbundna med det sätt,
varpå mathämtningen för den senare hittills varit anordnad.

§ 74.

I sin redogörelse rörande statens järnvägars automobillinjer i Bohuslän
hava revisorerna under § 74 angivit, att det ekonomiska resultatet för tiden
juli 1926—juni 1927 visar ett underskott på 35,069 kronor, men att detta
ogynnsamma resultat till stor del förorsakats av vissa engångsutgifter.
Under år 1927 hade dock trafiken å billinjerna fått ett ökat uppsving,
varigenom, såsom ock av revisorerna angivna siffror för månaderna juli—
september 1927 utvisa, driften under dessa månader medfört överskott.

Sedan nu driftresultatet för hela kalenderåret 1927 föreligger, visar det
sig, att driften under detta år, efter det avsättningar till förnyelsefond gjorts,
utvisar ett överskott av 16,052 kronor, vilket styrelsen ansett sig böra omnämna.

§ 37 (del I, sid. 63.)

Järnvägsstyrelsen har slutligen tast sin uppmärksamhet vid ett uttalande
av statsrevisorerna i deras allmänna anmärkningar beträffande statsverkets
expensutgifter §, 37 nämligen att fångvårdsstyrelsen meddelat, att vid upphandling
av kol och koks för de större fångvårdsanstalternas behov hänvändelse
vid flera tillfällen gjorts till järnvägsstyrelsen och marinförvaltningen
för ernående av leverans till dessa fängelser, men att sistnämnda
ämbetsverk under de senare åren ställt sig avvisande gentemot fångvårdsstyrelsens
förfrågningar.

Då detta uttalande är missvisande, enär anledningen till styrelsens avslag
i de tvenne förekommande fallen icke samtidigt angives, vill styrelsen här
lämna en redogörelse för huru därmed förhöll sig.

Under åren 1915, 1916 och delvis 1917 erhöll fångvårdsstyrelsen, liksom
en del andra statsinstitutioner, behovet av stenkol för vissa fångvårdsanstalter
tillgodosett från statens järnvägars lager. På grund av de därefter
rådande svårigheterna med tillförseln av kolbränsle till landet, måste
styrelsen emellertid frampå året 1917 avsäga sig allt tillhandahållande av
kol och koks till andra statsinstitutioner. På senare tid har fångvårdsstyrelsen
två gånger gjort hemställan om att erhålla för fångvårdsanstalterna
erforderliga mängder stenkol och koks, nämligen den 26 april 1920
och den 31 augusti 1926.

Under första halvåret 1920 var emellertid kolsituationen för statens järnvägar
synnerligen bekymmersam, då på grund av ytterst ringa tillförsel
det inneliggande lagret minskades på ett oroande sätt, varför styrelsen med
stor oro motsåg den närmaste framtiden, huruvida stenkol skulle kunna
erhållas för driftens upprätthållande. Helt naturligt kunde styrelsen under
sådana förhållanden icke ytterligare minska lagret genom att tillhandahålla
kolbränsle till andra statsinstitutioner, varför styrelsen såg sig nödsakad att
avslå fångvårdsstyrelsens hemställan med framkallande att allt bränsle
måste reserveras för statens järnvägars eget behov.

På grund av kolgruvearbetarestrejken i England under år 1926, kunde
icke några leveranser av kol från England äga rum från strejkens början
den 1 maj, och leveranserna av de av styrelsen från andra länder under
året inköpta partierna blevo till följd av svårighet i anledning av strejken
mycket försenade, varför situationen under sommarmånaderna artade sig
till att bliva nog så bekymmersam. Under denna tid ingingo till styrelsen
en mängd framställningar från såväl statliga som enskilda förbrukare om
att få köpa stenkol från statens järnvägars lager. Till en början fann
styrelsen skäl att bifalla dessa framställningar, men då kolsituationen alltjämt
försämrades, såg sig styrelsen nödsakad att från och med augusti
månad avslå alla sådana framställningar från enskilda och senare även från
statsinstitutioner. Styrelsen framhöll i samtliga svarsskrivelser och sålunda
även till fångvårdsstyrelsen, att avslaget på framställningen var beroende
på att styrelsen med hänsyn till statens järnvägars egna ur landets allmänna
synpunkter så viktiga intressen icke ansåg sig under då rådande
förhållanden kunna minska sitt lager genom att tillhandahalla kolbränsle
till andra förbrukare.

Vid alla andra tillfällen har styrelsen allt sedan normala förhållanden
inträdde efter kriget i avseende på koltillförseln alltid ställt sig tillmötes -

— 236 —

gående att efter gjorda framställningar tillhandahålla stenkol till andra
statsinstitutioner.

I behandlingen av detta ärende hava jämväl deltagit överdirektörerna
Virgin och Flodin, byråcheferna Tausen, Svensson, Englund och Tydén.

Stockholm den 11 januari 1928.

Underdånigst:

AXEL GEANHOLM.

PER KJELLIX.

Vattenfallsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens revisorers
uttalanden del I, sid. 227, § 75
och 76.

Till Konungen.

I skrivelse den 19 december 1927 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt vattenfallsstyrelsen
att avgiva utlåtande över 1927 års riksdagsrevisorers berättelse,
i vad densamma rör statens vattenfallsverk.

Vattenfallsstyrelsen får i anledning härav i underdånighet anföra följande.

§ 75.

Statsrevisorerna hava framställt den anmärkningen, att bristande affärsmässig
omsikt vid avslutande av tvenne kontrakt år 1919 med vissa Dacke
byamän i viss mån kan läggas styrelsen till last, låt vara att Eders Kungl.
Maj:t godkänt dessa kontrakt och lång tid efter deras avslutande förgått.
Det må lämnas osagt, om denna anmärkning kan stå i överensstämmelse
med 107 § regeringsformen, att »allt vad riksdagen efter granskning godkänt
eller lämnat oanmärkt bör anses hava vunnit decharge i avseende å
det granskade och ingen ny, till ansvarighet förbindande granskning av ny
riksdag i samma mål vara tillåten.» Att på grund av samma kontrakt
årligen och alltså även år 1926 eller det år, revisionen omfattar, vissa utbetalningar
skola äga rum antingen i energi eller penningar, torde icke kunna
rubba det förhållandet, att riksdagen lämnat regeringens godkännande av
samma kontrakt utan anmärkning. Särskilt vill vattenfallsstyrelsen ur
affärsmässighetens synpunkt ifrågasätta lämpligheten av att för offentligheten
framlägga ett brev, som utgör en del av en pågående underhandling
om förvärv av fast egendom för statens räkning, vilken åtgärd i varje fall
icke är ägnad att främja underhandlingarnas lyckliga slutförande; enligt
det förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen, som för närvarande är
föremål för bearbetning, skulle sådant offentliggörande vara förbjudet.

Då emellertid statsrevisorernas anmärkningar även rent sakligt sett icke
kunna anses befogade, vill vattenfallsstyrelsen till frågans belysande anföra
följande.

Statsrevisorerna framhålla — med åberopande av bestämmelserna i det
mellan kronan och flertalet av Dacke byamän den 16 mars och den 4 april
1919 ingångna kontrakt — att byamännen med avbeställande årligen av den
kontraktsenliga gratisleveransen av elektrisk energi från vattenfallsstyrelsen

— 237 —

åtnjuta eu årlig avgäld av i runt till 8,750 kronor, >etl belopp, som kapi
taliserat, mer än tre gånger överstiger hela den i kontraktet betingade
köpeskillingen», 40,692 kronor 79 öre.

Statsrevisorerna synas alltså betrakta den kontrakterade gratisleveransen
eller dess vederlag som något slags förmån utöver eller vid sidan av den
kontanta köpeskillingen, vilken senare i och för sig skulle motsvarat, vad
säljarna skäligen kunnat betinga sig. Att så ingalunda varit förhållandet,
framgår av den underdåniga skrivelse av den 4 april 1919, vari vattenfallsstyrelsen
anhöll om godkännande av förvärvet och vilken jämväl finnes intagen
i den till statsrevisorerna utlånade akten i ärendet. Det heter i nämnda skrivelse,
att »köpeskillingen skall enligt kontraktet utgå dels med ett kontant belopp

av —--- dels ock med — — — energileverans av 125 hästkrafter».

Köpeskillingens sammanlagda belopp utgöres sålunda av kontantlikviden
och det kapitaliserade värdet av energileveransen eller med andra ord större
delen av köpeskillingen fick hos kronan innestå och räntan betalas antingen
genom energileverans eller årlig avgäld. Huruvida denna sammanlagda
köpeskilling får anses skälig eller icke, får väl — åtminstone för vattenfallsstyrelsens
del — anses slutligt avgjord genom Eders Kungl. Maj:ts beslut
i ärendet den 11 april 1919.

Statsrevisorerna framhålla vidare, att byamännen ännu icke uttagit någon
energileverans utan i stället »utnyttjat kontraktets bestämmelse om kontant
ersättning». Detta skulle berott pa, att i själva verket byamännens liela
behov av elektrisk energi blivit säkerställt genom det andra samtidigt (den
15 november 1918 och den 4 april 1919) ingångna kontraktet om förvärv
för kronans räkning av den redan färdigbyggda kraftstationen i Sillreån,
varigenom säljarna tillförsäkrades rätt att köpa för eget behov och i övrigt
för säljarnas distribution erforderlig kraft. Denna framställning av sakförhållandet
bör emellertid kompletteras med den ur sistnämnda kontrakt
likaledes hämtade bestämmelsen, att priset vid detta köp av energi från
kraftstationen bestämdes till exakt detsamma eller 90 kronor per hästkraft,
som vattenfallsstyrelsen hade att till byamännen erlägga, i den mån de ej
uttogo energi enligt det förstnämnda kontraktet. Till sist anmärka revisorerna,
att kontraktets anförda bestämmelser för byamännen medfört så gott
som monopol på distribution av kraft från kraftstationen, vilket enligt revisorernas
förmenande uppenbarligen vållat olägenhet för vattenfallsstyrelsen,
till bestyrkande varav revisorerna framlägga ovan åberopade brev av den
1 december 1926 i nu pågående, ännu ej slutförda underhandlingar angående
förvärv av ytterligare vattenkraft i Sillreån.

Dessa revisorernas anmärkningar äro emellertid byggda på obekantskap
med vissa sakförhållanden, som vid kontraktens avfattande voro kända för
de båda kontrahenterna och som helt förtaga verkan av revisorernas premisser.
Byamännen hava såsom del av köpeskillingen betingat sig i det
första kontraktet en gratisleverans av 125 hästkrafter, men, då den genom
det andra kontraktet till kronan försålda kraftstationen icke kunde leverera
mer än 30 å 40 hästkrafter med nu befintligt maskineri, var det för vattenfallsstyrelsen
nödvändigt att befria kronan från leveransskyldighet, intill
dess en större kraftstation blivit i Sillreån utbyggd. Bestämmelse därom
återfinnes i § 6 sista punkten i det första avtalet.

Då kraftstationens leveransförmåga obetydligt överstiger Dacke byamäns
energibehov, finnes näppeligen något över för vattenfallsstyrelsen att distribuera.
Att därjämte tala om monopol för Dacke byamän är sa mycket mera missvisande,
som det står kronan fritt att när som liälst utbygga maskininstalla -

— 238 —

tionen i kraftstationen och därigenom förskaffa sig ytterligare kraft, som kan
efter vattenfallsstyrelsens gottfinnande distribueras. Det av statsrevisorerna
åberopade brevet av den 1 december 1926 har alltså icke den betydelse, som
de velat däri inlägga.

Statsrevisorerna anmärka vidare, att den kontanta delen av köpeskillingen
blivit den 16 juli 1924 till byamännen utbetalad, trots att de inköpta fastigheterna
besväras av en servitutsinteckning, innefattande en sedan 1843 befintlig
rätt för Oxsjö sågverksägare att vid Stora Vallsjöns utlopp uppföra
en dambyggnad för vattnets besparande såväl för timmerlossning som till
sågvatten vid Oxsjö såg. Statsrevisorerna framhålla därvid, att enligt kontraktet
vattenfallsstyrelsen kunde fordra, att fastigheterna vore fria från
inteckningar, som »kunde hindra kronan att utnyttja vattenkraften i Sillreån»
— en formulering, som revisorerna finna mindre lycklig — samt att, enligt
revisorernas förmenande, det låge »i sakens natur, att en inteckning sådan
som den här angivna kan innebära en väsentlig inskränkning i möjligheterna
att reglera vattentilloppet vid Sillreån.»

Det är givetvis önskligt, att kronans fastigheter äro fria från alla inteckningar,
av vad slag de vara må. Det har emellertid visat sig, att det vid
de flesta fastighetsförvärv finnas inteckningar av olika slag, såsom för rätt
att nyttja torplägenheter och andra mindre jordlotter, för rätt till födoråd
och dylikt, vilka inteckningar av säljarna icke alls eller endast med mycket
stora kostnader och besvär kunna relaxeras och vilkas förefintlighet icke
kan sägas inverka på kronans rätt. Vattenfallstyrelsen har därför vid sina
fastighetsförvärv plägat betinga sig frihet från endast sådana »inteckningar,
som kunna hindra kronan från att utnyttja den förvärvade vattenkraften»,
en formulering, som säljarna anse sig kunna gå med på och som enligt
styrelsens mening väl tillgodoser kronans intressen.

Statsrevisorerna hava nu förklarat, att det ligger i sakens natur, att en
inteckning, sådan som den av dem anmärkta, kunde innebära en väsentlig
inskränkning i möjligheterna att reglera vattentilloppet vid Sillreån. Då
de intressen, som inteckningen avsåge att skydda, äro av den natur, att
styrelsen vid en blivande utbyggnad i Sillreån — vare sig inteckningen
fanns eller icke — skulle bliva skyldig att respektera dem, skulle det varit
önskligt, om statsrevisorerna något utförligare motiverat sitt påstående, än
att inteckningens hindrande verkan för kronan låge i sakens natur. Då
vattenfallsstyrelsen hyser en motsatt uppfattning, var det styrelsens kontraktsenliga
skyldighet att till säljarna utbetala köpeskillingen. Därmed är icke
sagt, att styrelsen — om tillfälle därtill erbjöde sig — skulle underlåta att
medverka till inteckningens dödande.

§ 76.

Revisorerna hava till sist meddelat, att deras uppmärksamhet fästs vid
de jämförelsevis betydande taxeringsvärden, som åsatts vissa av vattenfallsstyrelsen
förvärvade vattenfallsfastigheter, trots att tillhörande vattenfall
icke utbyggts. Den avkastning, dessa fastigheter för närvarande lämnade,
vore synnerligen ringa, och eu avsevärd tid kunde i allmänhet väntas förflyta,
innan utbyggnad av desamma torde komma till stånd.

Med anledning av detta uttalande får vattenfallsstyrelsen framhålla, att
styrelsen sedan många år årligen granskat de såväl obebyggda vattenfall
som andra fastigheter åsatta taxeringsvärdena och i de många fall, då dessa
icke varit i överensstämmelse med styrelsens egen uppskattning, i veder -

— 239 —

hörlie ordning fullföljt talan mot taxeringsbesluten. Det har också lyckats
styrelsen att för de flesta av de vattenfall och övriga fastigheter, som inköpts
under den tid, då prisnivån var särskilt hög, få fastställda taxeringsvärden,
som avsevärt understiga köpeskillingarna. Vattenfallsstyrelsen får
även framhålla, att styrelsen givetvis liksom hittills kommer att hava sin
uppmärksamhet riktad på taxeringen av de under styrelsens förvaltning
ställda fastigheterna och att sålunda vidtaga åtgärder till vinnande av
rättelse i beslut, som kunna anses innebära eu för hög uppskattning av
obebyggda vattenfall och övriga fastigheter.

Stockholm den 4 januari 1928.

Underdånigst:

F. V. HANSEN.

FR. MALM.

Olof Håkansson.

Domänstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 231
§§ 77 och 78.

Till Konungen.

Genom remiss den 16 december 1927 anbefalld att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört under
§§ 77 och 78 av sin berättelse för år 1927 får domänstyrelsen i underdånighet
anföra:

l:o) angående § 77. .

Revisorerna hava besökt tio olika kronoegendomar inom Östergötlands
län och funnit anledning till vissa uttalanden och erinringar rörande skötseln
av dessa egendomar.

Vad då först angår Bråborgs kungsgård hava revisorerna icke gjort
någon erinran av natur att framkalla något uttalande av domänstyrelsen.

Beträffande Eneby äng, belägen inom Norrköpings stad, framhålla revisorerna
att åkermarken är dåligt hävdad och vattensjuk på grund av
bristfällig dränering. Egendomen bör enligt revisorernas åsikt styckas
och exploateras till byggnadstomter. Med anledning härav vill domänstyrelsen
framhålla, att området ligger på så ringa höjd över vattenytan, att
det stöter på vissa svårigheter att exploatera detsamma genom försäljning
av byggnadstomter. Däremot har sedan längre tid tillbaka Norrköpings
stad anmält sig som spekulant på hela området och i avvaktan på att försäljning
till staden kan komma till stånd har egendomen utarrenderats
endast på kort tid. Underhandlingarna med Norrköpings stad pågå.

Även Johannisborg bör enligt domänstyrelsens åsikt försäljas. Då försäljning
sker, bör enligt revisorernas åsikt icke de föreskrifter i fornvårdssyfte,
som äro erforderliga för skyddande av Johannisborgs slottsruin,
givas en så vid omfattning att möjligheterna till områdets praktiska nyt -

240 —

tiggörande i allt för hög grad kringskäres. Häri vill domänstyrelsen instämma.

Beträffande egendomen Kulla i Gistads socken göres intet uttalande
beträffande egendomens tillstånd eller skötsel.

Detsamma gäller egendomen Rdberga hospitalsgård.

Å egendomen Styr stad hava revisorerna fäst sig vid att svinstall saknas
å egendomen. Med anledning därav må framhållas att egendomen under
nu löpande arrendeperiod täckdikats och att så gott som samtliga byggnader
nyuppförts. Av inflytande arrendemedel hava icke mindre än 15,583 kronor
tagits i anspråk för bestridande av kostnaderna härför, och med svinhusbyggnad
har således fått anstå.

Å egendomen Öster Ullälva hava revisorerna funnit byggnaderna dåligt
underhållna, varjämte hävden å ägorna föreföll att vara mindre god.
Med anledning av revisorernas något obestämda utlåtande på denna punkt
ämnar styrelsen vid lämplig årstid företaga en grundligare undersökning
av egendomens tillstånd.

På Varby hava revisorerna konstaterat, att egendomen ej är elektrifierad
och att ladugården, som uppförts för trettio år sedan, ej var cementerad.
Med anledning härav vill domänstyrelsen dels framhålla, att de av
domänstyrelsen tillkallade kronojordssakkunniga funnit byggnaderna
tillräckliga och i gott skick, dels att styrelsen strävar efter att efter hand
förbättra byggnadsbeståndet på kronoegendomarna, ehuru detta enligt
styrelsens åsikt icke bör ske i en så hastig takt, att den redan förut låga
nettoinkomsten från domänerna ytterligare försämras.

Därmed har styrelsen utlåtit sig över vad revisorerna anfört beträffande
de olika egendomarna och deras skötsel. Erinringarna utgöra enligt styrelsens
åsikt ingalunda något nöjaktigt bevismaterial för de relativt
stränga allmänna omdömen, varmed revisorerna avsluta redogörelsen för
sitt besök å egendomarna.

I vad det gäller gödselvården är styrelsen emellertid av samma uppfattning
som revisorerna, nämligen att åt densamma bör lämnas all möjlig
omvårdnad, och styrelsen beviljar fri cement till varje gödselstad i alla
de fall, då arrendatorerna bekosta övrig material och arbete.

Domänstyrelsen delar även revisorernas uppfattning att huvudbetingelsen
för optionsrätten till nytt arrende bör vara att vederbörande arrendator
visat ordning, omtanke och driftighet, samt att han överhuvudtaget
skött egendomen väl.

Till slut anser sig styrelsen, med anledning av vad revisorerna därom
anfört höra framhålla, att de av Kungl. Maj :t den 27 maj 1927 särskilt tillkallade
sakkunniga för utredning rörande ändrat förfaringssätt vid upplåtelser
och försäljningar från kronans jordbruksdomäner icke torde hava
fått bemyndigande att framlägga förslag rörande egendomarnas rationella
skötsel. Däremot föreligger ett av jämlikt nådigt bemyndigande den 15
december 1914 tillkallade sakkunniga den 29 oktober 1921 avgivet betänkande
med förslag till förändrade grunder för förvaltningen av kronans
jordbruksdomäner samt till nya reglementariska bestämmelser för samma
förvaltning, vilket förslag ännu icke föranlett åtgärd från Eders Kungl.
Maj:ts eller riksdagens sida.

2:o) angående § 78.

Efter att hava konstaterat att det bokförda årsresultatet för Klotens
revir år 1924 visar förlust med ett belopp av 42,777 kronor 37 öre, under

:241

det att för åren 1923, 1925 och 1926 redovisas bokförda vinster med respek
tive 23,639 kronor 22 öre, 23,619 kronor 47 öre och 9,373 kronor 53 öre redogöra
revisorerna för några av de omständigheter, som förklara det mindre
goda ekonomiska resultatet. Även om dessa av revisorerna omnämnda omständigheter
tagas i betraktande, måste dock enligt revisorernas åsikt
avkastningen från ifrågavarande skogar inom Klotens revir anses otillfredsställande.

Till ytterligare belysande av driftsresultaten vill emellertid domänstyrelsen
framhålla, dels att under år 1924, 1925 och 1926 i arbetslöshetskommissionens
regi utförts vägar, som kostat reviret i medeltal per år 17,368
kronor, dels att under är 1926 sågen vid Kloten utbyggts för eu kostnad av
cirka 23,000 kronor, vilket belopp bestritts med driftsmedel. T boksluten
föreligger således i själva verket eu dold kapitalökning.

Den viktigaste förklaringen till de obetydliga vinsterna är emellertid
att söka däri, att reviret, som ligger på eu högplatå, till största delen av
arealen utgöres av svaga skogsmarker. Den årliga tillväxten beräknas för
närvarande endast till 2.22 kubikmeter per hektar. På grund av att åldersklassfördelningen
i skogarna icke är normal, kan enligt skogsindelningsplanerna
icke denna tillväxt uttagas. I själva verket har icke ens hela
den beräknade årsavkastningen enligt skogsindelningsplanerna kunnat
uttagas, utan i slutet av år 1926 förefanns en besparing av 35,371 kubikmeter
utav de på åren 1922—1926 belöpande årsavkastningarna. Anledningen
härtill ligger till stor del i bristande avsättning på klenare sortiment.
Hittills har avsättning saknats exempelvis för sulfatved och props.
På de sortiment, som kunnat avsättas, ha såväl domänstyrelsen som jägmästaren
vid sina försäljningar uppnått priser, som måste betecknas som
relativt goda, vilket styrelsens försäljningschef haft tillfälle påvisa för
revisorerna.

Revisorerna framhålla angelägenheten av att åtgärder vidtagas till förhindrande
av blåvirkes förekomst vid sågen. Med anledning av detta
uttalande vill domänstyrelsen på denna punkt citera ett utlåtande av
jägmästaren i reviret, som fått tillfälle yttra sig över revisorernas uttalande.
Jägmästaren anför:

»Med anledning av detta uttalande får jag vördsamt anföra, att blåyteproblemet
allt från mitt första tillträdande av jägmästaretjänsten varit
föremål för min ständiga uppmärksamhet. Sågning har icke ägt rum
under l''U å 2 månader under den för blåyteskador farligaste tiden under
sommaren. Omfattande uthuggningar omkring brädgården hava verkställts,
stapelbäddarna hava omlagts med 5 meter breda gator mellan raderna
och stapelbäddarna ligga ingenstädes mindre än 0.5 meter från markytan.
Försök hava gjorts med kantställning av det grövre virket samt
med luftkanaler i staplarna, men resultatet har icke motsvarat olägenheterna,
varför Ari nu tillämpa samma staplingsmetoder, som tillämpas vid
flertalet större sågar i riket. Särningen är snarare större än vad i allmänhet
tillämpas. Mot bristande noggrannhet vid stabbläggningen måste
jag bestämt protestera, men huruvida någon lämpligare stabbläggningsmetod
skall kunna förhindra blåytans uppträdande är ännu en ouppklarad
sak både vid Kloten och andra sågar i riket. Med de lokala förhållanden,
som råda vid Kloten såväl i fråga om nederbörd och luftfuktighet
som brädgårdens läge samt värdelöst sågavfall i tillräcklig mängd för
bränsle, torde artificiell torkning av virket vara mest ekonomiskt, och
kungl. styrelsen har också medgivit uppförande av en mindre torkanlägg -

U

Ren.-berättelse ang. statsverket för ar 192/. III.

— 242 —

ning för det för blåyteskada mest känsliga småvirket, vilken anläggning
nu står färdig att tagas i bruk.»

Vid detta ärendes avgörande kava, förutom undertecknad, närvarit
överdirektören af Wåhlberg, byråcheferna Roos, föredragande, Söderlind,
friherre Hermelin, Cassel och Aminoff, t. f. byråcheferna Maass och
Wahlestedt samt försäljningschefen Norlin.

Stockholm den 9 januari 1928.

Underdånigst:

K. J. BESKOW.

C. J. M. HASSELGREN.

— 248 —

Register.

	Del	Del	Del		Del	Del! De!
	I	II	in		i ;	11 in
	sid.	sid.	sid.		sid.	sid. sid.
A.				D.
Abrahamsons, Aug., stiftelse ......	—	135	—	Danviks hospital .....................	—	53 -
Alfärsdrivande verken m. m.......	237	184	—	Distriktslantmätaresstationerings-
Akademien för de fria konsterna	—	100	—	ort utom sitt distrikt............	204	— 196
Allmänna barnbördshuset .......	—	109	—	Djurgårdskommissionen ............	8	— 26
Allmänna barnhuset i Stockholm	—	46	—
Allmänna civilförvaltningens löne-				1T
nämnd.................................	—	72	—
Allmänna läroverken m. in......	—	116	—	Ecklesiastikdepartementet .........	161	78 —
Alnarps egendom jämte lantbruks-				Expensutgifter, statsverkets, se
skolan .................................	_	147	—	Statsverkets expensutgifter.
Alnarps lantbruks- och mejeriinsti-
tut jämte hovbeslags-				|T
skolan........................	—	146	—
» trädgårdar ..................	—	148	—	Farmaceutiska institutet ............	_	no _
Arbetslöshetskommissionens ar-				Finansdepartementet..................	47	66 —
betsplatser, besök vid vissa ...	26	—	47	Flygvapnet:
Arbetsrådet.............................	—	44	—	Anskaffning av inventarier för
Arméförvaltningen.....................	—	15	—	andra flygkåren..................	21	“1 34
Armén:						43
Anbud å vissa leveranser ......	6	—	5	Anslag till bränsle, lyse, vatten,
Disposition av vissa lägenheter				renhållning och tvätt .........	19	—I 40
i Brännkyrka .....................	10	—	18	Ersättning under flygtjänst-
			23	göring ..............................	16	— 1 33
			26			37
Hälsinge regemente i Gävle	7	—	18	Flygskolans å Ljungbyhed räken-
Hästlejningskostnaden vid Väst-				skaper ..............................	22	—\ 44
manlands regemente............	8	—	7	Flygstyrelsen ........................	—	31 _
Korrigeringskostnader ............	6	—	4	Tjänsteresor .......................	18	-i 33
Renskrivningskostnader vid ge-						38
neralstaben........................	7	—	17	Vissa av fljTgstvrelsens medels-		;
Arméns totalkostnader...............	—	17	—	dispositioner .....................	20	— i 41
Artilleri- och ingeniörhögskolan-..	—	21	—	Fångvårdsstyrelsen ... ..............	—	11 _
				Försvaret, förhyrning av automo-
R				biler för dess räkning	22	— 45
				» inköp m. m. av motor-
Bank- och fondinspektionen ......	—	71	—	fordon.....................	23	- 45
Bergskolorna i Filipstad och Falun 1	—	180	Försvarsdepartementet...............	6	-'' —
Besök, av revisorerna avlagda, som				Försäkringsrådet .....................	—	37 —
ej föranlett uttalande eller er-				Försäkringsinspektionen ............	—	179: _
in rån...................................	248	—	—
Byggnadsstyrelsen.....................	—	62	—	O.
				Gymnastiska centralinstitutet......	__	134 —
				Göta hovrätt ...........................	4	10 —
Centrala skiljenämnden ............	—	40	—
Centralanstalten för försöksväsen-
det på jordbruksområdet ......	—	143	—	n.
Centralfryshuset i Hallsberg ......	202	—	195	Handelsdepartementet ...............	[205	171 —
Centralfängelset i Norrköping ...	4	—	—	Hovrätten över Skåne och Blekinge	1 -	10 —
Chalmers tekniska institut.........	—	112	—	Huvudtiteln, första .................	'' -	1 —
5 » » material-				» andra .................	4	7) —
provningsanstalten ...............	—	113	—	» tredje ..................	5	13] —

244

:	Del	Del	Del	De! |Del	Del
	I	II	III	: i	II	III
	sid.	sid.	sid.	sid.	sid.	sid.
Huvudtiteln, fjärde ..................	6	15	_	Klotens revir, se Statens domänerj —
» femte ..................	25	32	—	Kommerskollegium .................. —	172	— 1
» sjätte ..................	41	59	—	Kommittétabellen ............''......... —	202	_
» sjunde ...................	47	66	—	Kommunikationsdepartementet... 41	59	— ’
» åttonde ...............	161	/8	—	Konsistorier, domkvrkor m. in. • •• —	90	_
» nionde..................	177	137	—	Kontrollstyrelsen .....................; —	77	_
» tionde ..................	205	171	—	Krigshögskolan ........................ —	20	—
» elfte .....................	—	182	—	Krigsskolan..............................! —	24	_
Hyresutgifter i Stockholm, statens	44	—	104	Kristidskommissionernas avveck-
Hälsinge regemente, se Armén.				ling ....................................|244	—	—!
Högsta domstolen och nedre				Kulturhistoriska museet i Lund...'' —	89	—
justitierevisionen ..................		8	—	Kulturmässan i Kalmar ............ 164	—	136
I.				Kungl. biblioteket..................... —	84	lo/
				Kungl. teatrarnas verksamhet...... 165	—	139
Infanteriskjutskolan ................	—	23	—			14n
Ingenj örsvetenskapsakademien • • •		181	—	Kurser, avgittsbelagda, vid univer-
Institutet och förskolan för blinda				siteten och Karolinska institutet 169	—	147
å Tomteboda ........................	—	123	—
Inteckningar i kronans fasta egen-
dom ....................................	in	—	109	L, •
Arméförvaltningen .................	112			Landstatshuset i Falun .............. 29	—	53
	138	_	109	Lantbruksakademien.................. —	142	—
Flvgstyrelsen ........................	120	_		Lantbruksinstitutet vid Ultuna ... —	144	—
	144	—	115	Lantbruksstyrelsen ................ -*-	138	—
(ieneraltullstyrelsen ............	134	_		Lantmannaskolorna .................. 199	—	194
	155	_	129	Lantmäteristyrelsen .................. —	164	—
Järnvägsstyrelsen ..................	122	—		Lantbruksingenjörer, se Statens
	146	—	236	lantbruksingenjörer ...............; —	—	—
Kammarkollegium..................	132	—		Lappfogdarnas verksamhet, kost- —		—
	153	—	119	naderna för...........................j 38	—	98
Lotsstyrelsen ........................	136	—				101
	156	—	125	Lappfogden i Västerbottens län,:		94
Länsstyrelsen i Umeå ............	134			vissa resor ..........................1 37	—	101
	154	—	122	Livrustkammaren ..................... —	88	—
Marinförvaltningen ...............	116	—	—	Lotsstyrelsen .........................i —	176	—
	143	-j	114	Lotsverkets tjänstefartyg »Kalmar» 206	—	199:
Uppsala universitet ...............	134	—	—	Lunds universitet...................... —	104	— 1
	156	—	120	Läckö slott............................. 41	—	104
Vattenfallsstyrelsen .............	128	—	—	Länsstyrelserna, tillämpningen av
	151	-''	118	betämmelser om övertidsersätt-
Väg- och vattenbvggnadsstvrel-				ning m. m. ........................... 30	—
	1-M				124
SCI1	149		116
				M.
J*				Marinen: personbil för flottans
Justitiedepartementet ...............	4	7	--	station i Karlskrona............... 16	—	.32
Justitiekanslersexpeditionen ......	— j	8	—	Marinen: räkenskaperna för kom-
Jordbruksdepartementet ............	177	137	—	mandoexpeditionen ............... 12	— 1	—
Jönköpings läns räkenskaper......	35		90	Marinförvaltningen ..................1 —	26	—;
				Marin förvaltningen, vissa medels-
K.				dispositioner ........................ 13	— 1	27
				Medicinalstyrelsen med underly-i
Kalmar sunds djupränna m. m.,				dande anstalter.....................1 —	47	-.
farlederna emellan ................	205	---j	199	Motorbränsle, svenskt, ang. ökad:
Kammarkollegium.....................		67	—	användning av .....................(246	—!	-i
Kammarrätten ........................	— ■	70	—	Musikaliska akademien ............ —	101	—

Karolinska mediko-kirurgiska institutet
.................................

105 -

Musikhistoriska museet ..........

Mynt- och justeringsverket.......

— 89

— 69

N

245

	Del	Del	Del		Del	Del	Del
	1	II	III		l	II	III
	sid.	sid.	sid.		sid.	sid.	sid.
N.
Nationalmuseum ....................	163	86	135	Statens byggnadsbyrå ..............	—	58	—
Navigationsskolorna ..................	—	174	—	» centrala frökontrollanstalt	—	157	—
				» domänverk .................	231	194	239
				» » besök vid vissa
r.				kronoegendo-
Patent- och registreringsverket • • ■	206	177	204	mar ............	231	—	239
I):o, d:o, verkets ämbetsbyggnad...	207	—	205	» Klotens revir	234	—	240
			207	» folk- och småskolesemi-
Pedagogiska biblioteket ............	—	85	—	narier........................	—	120	—
Pensionsanstalter, statsunderstöd-				» hvresutgifter i Stockholm	44	—	104
da ....................................	—	182	—	» järnvägar .....................	223	190	229
Pensionsstyrelsen .....................	—	44	—	automobillinjer i Bohus
Postkontoret i Borlänge ............	214	—	211	län ........................	225	—	234
» i Västaniors .........	213	—	210	järnvägsstationen i Hu-
Post- och telegrafverkens samman-				diksvall ..................	224	—	232
slagning ..............................	209	—	210	Västanfors..................	223	—	231
			212	ängfärjelinjen Malmö —
Postverket ....................... ......	213	184	—	Köpenhamn ...........	224	—	233
Privatläroverkens räkenskaper ...	172	—	173	» lagerhus- och fryshussty-
				relse ........................	—	156	—
D				» lantbruksingenjörer, vissa
				förrättningar av .........	177	—	183
Hasbiologiska institutet ............	—	no	—	» lokala fiskeriadministra-
Realskolan i Uddevalla..............	172	—	—	tion och fiskerinäringens
Ridskolan.................................	—	22	—	understöd ..................	—	158	—
Rikets allmänna kartverk .........	—	166	~	* meteorologisk-hydrogra-
Riksarkivet• • • ..........................	161	—	133	fiska anstalt...............		169	—
Riksarkivets medelsförvaltning	162	—	134	» provningsanstalt............	—	180	—
Riksförsäkringsanstalten ...........	25	33	46	» reproduktionsanstalt ......	—	198	—
Riks- och landsarkiven ............	—	78	—	» skogsförsöksaustalt .......	-	161	—
Riksräkenskapsverket ..............	—	72	—	» skogsskolor och fortsätt-
				ningsskolan vid Kloten...	—	162	—
				» småskoleseminarium i Ha-
3.				gaström .....................	172	-•	177,
Serafimerlasarettet....................	—	108					179
Sjukledighet inom ämbetsverken •	158	—	—	» tryckerisakkunnige.........	—	74	—
Sjökarteverket...........................	—	30	—	» tvångsarbetsanstalt och
Sjökrigshistoriska samlingarna ■■■	13	—	—	statens vårdanstalt för
Sjökrigshögskolan .....................	'' -	28		alkoholister
Sjökrigsskolan...........................	—	29	—	i Landskrona .........	—	42	—
Skogshögskolan .......................	—	160	—	å Svartsjö ...............	—	41	—
Skolöverstyrelsen ...................	—	114	—	» uppfostringsanstalt
! Slott, Drottningholms ...............	—	2	—	ä Salbohed för sinnesslöa
» Gripsholms ...................	—	3	—	gossar .....................	—	51	—
» Haga lustslott och park	—	4	—	» d:o i Vänersborg för sin-
» Rosersbergs .....................	—	6	—	nesslöa flickor .........	—	52	—
						12	_
» Ulriksdals.......................	—	3	—	» utarrenderade jordbruks-
Slottet, kungl., polis-, lys- och				domäner;....................	—	198	—
		1			227	192	236
» brandväsendet...............	—	2	—	» d:o, avtal rörande vatten-
yttre lyrshållningen ......	—		—	rätt vid Sillreån in. m.	227	—	236
» och vissa övriga kungl.				» d:o, taxeringen av vissa
slott, reparationer.........	—	i	—	vattenfal 1 sfastigheter	231	—	238
Socialdepartementet..................	25	32	—	» vårdanstalt å Venngarn för
Socialstyrelsen ........................	—	38	—	alkoholister ...............	—	43	—
; Statens affärsverksamhet............	2091184	—	Statistiska centralbyrån ............	—	70	—
» biografbyrå ..................		134	_	Statskontoret ..........................	—	67	—
» bostadsnämnd ...............		74	—	Statsverkets expensutgifter.........	47	—	235
17 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1927. III.

17

— 246 —

	Del	Del	Del
	I	11	in
	sid.	sid.	sid.
Statsverkets inkomster och utgifter		200
Stifts- och landsbiblioteket i Lin-köping .................................	_	85	_
Stockholms läns räkenskaper......	32	—	56
Straffängelset i Jönköping ........	4	_	86
Stuteriväsendet ........................	—	153	—
Svea hovrätt ..........................	—	9	—
Svenska akademien ...............	—	94	—
Svenska beskickningsfastigheten i Köpenhamn...........................	5	_	3
Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen	_	159	_
Sveriges geologiska undersökning		168	—
T. Tekniska högskolan ..................		in
Tekniska läroverk.....................	—	128	—
Telegrafstationen i Söderhamn...........................	214		216
Västanfors ...........................	214	—	219
T elegrafverket...........................	214	188	—
Telegrafverkets fordran å Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag	221	_	227
Telegrafverkets verkstad i Nynäs-hamn, inköp av telefonlampor till................... ...........	215 170		221 168
Termins- och inskrivningsavgifter vid allmänna läroverken.........
Tullbehandling av varor hos Yin-och spritcentralen..................	160	_	129
Tullkammaren i Hudiksvall	160	—	—
» i Uddevalla.........	159	—	—
» i Västervik.........	159	—	129
Tullverket ...........................	—	75	—
Tysta skolan å Lidingö ............	—	122	—

U. Ultuna egendom jämte lantbruks-	Del I sid.	Del 11 sid.	Del III sid.
skola ................................... Undervisningsanstalter för jord-	—	145	—
bruk och lantmannanäringar Universiteten och Karolinska in-stitutet, avgiftsbelagda kurser vid, se Avgiftsbelagda kurser		150
Uppsala läns räkenskaper .........	35	—	89
Uppsala universitet ..................	—	101	—
Utrikesdepartementet ............... V. Val av landstingsman, koinmunal-och municipalfullmäktige i lä-	5	13
nen, vissa kostnader för......... Vetenskapsakademien med natur-	31		—
historiska riksmuseet ..........	—	95	—
Veterinärhögskolan ..................	—	155	—
Veterinärinrättningen i Skara......	—	156	—
Visingsborgs slottsruin .............. Vitterhets-, historie och antikvi-	165	—	—
tetsakademien ..................... Vårdanstalten i Lund för blinda	—	98	—
med komplicerat lyte ............	—	126	—
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Y. Yrkesundervisning, särskilda an-		59
stalter för .......................... Ö.		132
Örebro läns räkenskaper............ Översikt av statsverkets finansiella	36	—	92
ställning .............................. Överståthållareämbetet och läns-	2	—	—
styrelserna ...........................	—	55	—

Rättelse.

Del I sid. 68, rad 28 uppifrån står: B 2 kronor 60 öre;

skall vara: B 2. 60.

» 69, första stycket står: C 1 krona 60 öre;

skall vara: C 1. 60.