Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

1

Nr 88.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse
till lantförsvaret av den till kronoegendomen
Gudhem nr 1—9 med Holmäng nr 1 Hulegård i
Gudhems socken av Skaraborgs län hörande utgården
Knype; given Stockholms slott den 11 februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 17 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Garde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Rosén:

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom avlåtna proposition (nr 255) medgav
1913 års riksdag, att av förra majorsbostället Gudhem nr 1—9 om 6
mantal jämte V2 mantal Holmäng nr 1 Hulegård i Skaraborgs län huvudgården
finge vid utgången av då löpande arrendetid den 14 mars 1914 överlåtas
från domänstyrelsen till lantförsvaret för att användas till remontdepå.
Från överlåtelsen undantogs emellertid, utom annat, den till bostället
hörande utgården Knype, vilken sålunda fortfarande skulle kvarbliva
under domänstyrelsens förvaltning.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 73 häft. (Nr 88.)

353 2S

2

Kungl. Maj:ls proposition nr 88.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 april 1927 kar arméförvaltningens fortifikationsdepartement
gjort framställning angående vidtagande av åtgärder för
utvidgande av betesmarken vid Gudhems remontdepå samt därvid anfört i
huvudsak följande.

I skrivelse den 20 november 1926 hade chefen för Gudhems remontdepå
anmält, att betesarealen vid depån vore otillräcklig till sommarbete för 400
remonter, samt framhållit, att ehuru det visserligen vore möjligt att genom
konstgödning driva upp avkastningen av den nuvarande arealen, så att därå
kunde födas det avsedda antalet djur, ett sådant förfarande likväl i längden
skulle giva ett i ekonomiskt hänseende dåligt resultat. För utnyttjandet av
permanenta betesvallar fordrades — förutom gödning — en jämn avbetning
av häst och nötkreatur, ju större antal av de senare dess bättre. Under
nuvarande omständigheter kunde emellertid på grund av arealens knapphet
endast ett fåtal nötkreatur emottagas, vilket förhållande både direkt och indirekt
verkade ekonomiskt ofördelaktigt. På grund härav ansåge depåcliefen,
att genom arrende eller på annat sätt ytterligare betesmarker borde ställas
till depåns förfogande, varvid det synts honom ligga närmast till hands, att
gården Knype, eu utgård till Gudhem om cirka 60 hektar, finge införlivas
med depån. Då emellertid Knype gård vore utarrenderad jämlikt kontrakt,
som utlöpte först 1934, och nuvarande arrendatorn fordrat 10,000 kronor i
avträde, hade depåchefen i stället föreslagit, att ett område om 40 hektar
av gården Åkatorp skulle arrenderas, enär nämnda område väl passade till
betesmark, och då mot den begärda arrendesumman, omkring 2,000 kronor
per år, samt övriga villkor icke synts vara något att erinra.

Chefen för tredje arméfördelningen hade i häröver avgivet yttrande anfört,
att vid senare förda underhandlingar med arrendatorn av Knype gård denne
förklarat sig villig att avstå från sitt nu gällande arrendekontrakt mot en
engångsersättning av 1,000 kronor för varje återstående arrendeår. Då Knype
gård väl lämpade sig för avsett ändamål, borde inköp eller arrende av Åkatorp,
enligt arméfördelningschefens åsikt, icke äga rum, utan överenskommelse
med arrendatorn av Knype gård på sagda villkor träffas. Kostnaderna
för Knypemarkernas omdaning till uteslutande betesmark hade av arméfördelningschefen
beräknats sålunda: I

inhägnad........................

.......................... kronor

1,000: —

utsäde ...........................

.......................... »

5,160: —

gödningsämnen............

........................ »

4,800: —

Summa kronor

10,960: —

I avgivet yttrande i ärendet hade arméförvaltningens domän tjänsteman
framhållit, att enligt under sommaren 1926 vunnen erfarenhet remontdepåerna
behövde utvidgas, och att, vad Gudhems remontdepå anginge, detta lättast
syntes kunna ske genom överlåtande av gården Knype, som nu förvaltades
av domänstyrelsen, till förvaltning av fortifxkationsdepartementet. Domäntjänstemannen
hade tillstyrkt, att nämnda gård måtte överlämnas till fortifikationsdepartementet
att tilläggas Gudhems remontdepå på sådana villkor,
att departementet erhölle full dispositionsrätt över gården från och med den
14 mars 1928.

Slutligen hade chefen för remonteringsstyrelsen i skrivelse till fortifikationsdepartementet
den 15 februari 1927, under erinran att styrelsen för
departementet redan förut framhållit nödvändigheten av utvidgande av betesmöjligheterna
vid Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer, föreslagit,
att Knype gård, som tidigare tillhört Gudhems remontdepå, måtte så snart
ske kunde eller senast den 14 mars 1928 tilläggas nämnda remontdepå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 3

Med anledning av vad sålunda förekommit hemställde fortitikationsdepartementet,
att Kungl. Maj:t måtte förordna, att gården Knype så snart ske
kunde och senast den 14 mars 1928 överflyttades till förvaltning av fortifikationsdepartementet
för att tilläggas Gudhems remontdepå, utan skyldighet
för departementet att erlägga arrende till domänstyrelsen, samt med rätt att
eventuellt redan år 1927 vidtaga åtgärder för uppsättande av stängsel, igensåning
av jorden till betesvallar m. in.

I händelse av bifall till denna framställning, vore det departementets avsikt
att upptaga de för gottgörelse till den avträdande arren datorn erforderliga
medel, 1,000 kronor för vart och ett av åren 1928—1933, i förslag
till stat för lantförsvarets jordbruks- och skogsfastigheter. Intill dess medel
på detta sätt kunde bliva för ändamålet disponibla, kunde den årliga ersättningen
till arrendatorn bekostas av medel under byggnadsanslaget, som för
dylika ändamål stode till fortifikationsdepartementets disposition.

I ärendet har domänstyrelsen den 17 juni 1927 avgivit infordrat utlåtande
och därvid anfört följande.

Ifrågavarande egendom, utgården Knype till den enligt särskilda kungl.
brev den 3 oktober 1913, den 25 september 1914 och den 9 oktober 1914
med riksdagens medgivande från styrelsens till lantförsvarets förvaltning
överflyttade kronoegendomen Gudhem nr 1—9 om 6 mantal jämte 1 ''2 mantal
Holmäng nr 1 Hulegård i Gudhems socken av Skaraborgs län vore genom
domänstyrelsens arrendekontrakt den 21 november 1913 och transportresolution
den 28 juni 1918 upplåten på arrende till H. Fredriksson för tiden till
den 14 mars 1934 mot ett årligt arrende av 1,770 kronor. Egendomen innehölle
enligt instrumentet över senast hållen uppskattningsförrättning 57.9 3 5
hektar åker samt l.ioi hektar ängar och vallar. Bemälde Fredriksson, som
tidigare gjort ansökning hos styrelsen om överlåtelse av arrenderätten till
ifrågavarande arrendelott på sin son, John Henriksson, hade, på sätt en styrelsens
förevarande utlåtande bifogad skrift utvisade, i anledning av förevarande
framställning från arméförvaltningens fortifikationsdepartement återkallat
berörda ansökning, under förmälan att preliminärt avtal träffats om
arrenderättens avstående.

I likhet med länsstyrelsen, vars yttrande i ärendet bifogades, hade styrelsen
ej något att erinra mot bifall till ifrågavarande framställning. Vid
det förhållande, att ersättning för det att egendomen frånginge domänfonden
ej skulle tillföras densamma, komme fonden att nedskrivas med belopp,
motsvarande egendomens taxeringsvärde, som för närvarande utgjorde 53,000
kronor.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i sitt i domänstyrelsens utlåtande omförmälda
yttrande i ärendet anfört, att länsstyrelsen icke hade något att
erinra mot bifall till den gjorda framställningen under vissa av vederbörande
domänintendent föreslagna villkor rörande ersättning till gårdens arrendator.

Sedan de båda remontdepåerna vid Utnäslöt och å Frösön i enlighet med
1925 års härordningsbeslut indragits, finnas numera endast två dylika depåer,
nämligen vid Herrevadskloster och Gudhem. Till följd härav har det vid
dessa depåer förefintliga remontantalet under de senaste åren rätt väsentligt
ökats trots den minskning av remontantalet i dess helhet, som den nya härordningen
medfört. Sålunda uppgick, enligt vad remonteringsstyrelsen med -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

delat, antalet remonter vid Gudliem,s remontdepå i juli 1925 till 239, under
det att motsvarande antal i mars 1927 utgjorde 396. För år 1928 och därefter
torde man hava att räkna med att omkring 400 remonter komma att
finnas vid nämnda depå. För beredande av sommarbete åt detta antal remonter
är emellertid den till depån hörande betesarealen ej tillräcklig, och torde
det ej heller visa sig ekonomiskt genomförbart att kunna genom vissa åtgärders
vidtagande i erforderlig grad uppdriva dess avkastning. Med hänsyn härtill
finner jag mig böra tillstyrka, att ytterligare betesmarker ställas till depåns förfogande.
För detta ändamål synes det vara ändamålsenligast, att, såsom arméförvaltningens
fortifikation sdepartement föreslagit, den under domänstyrelsens
förvaltning stående, till kronoegendomen Gudhem hörande utgården Knype,
vilken väl lämpar sig för utläggning till betesområde, från och med den 14
mars 1928 överföres till lantförsvarets förvaltning för att tilläggas depån.
Visserligen är ifrågavarande gård, enligt vad domänstyrelsen meddelat, utarrenderad
till den 14 mars 1934, men såsom av handlingarna i ärendet
framgår, har arrendatorn förklarat sig villig att mot en ersättning • av 1,000
kronor för varje återstående arrendeår avstå från arrenderätten. Emot
den sålunda ifrågasatta gottgörelsen synes icke vara något att erinra. Såsom
fortifikationsdepartementet framhållit, torde för denna gottgörelse erforderliga
medel kunna utgå av arméns byggnadsanslag, varför någon framställning
om särskild medelsanvisning för ändamålet icke behöver göras hos
riksdagen.

Beträffande det värde, vartill gården vid överflyttandet till lantförsvaret
bör uppskattas, ansluter jag mig till domänstyrelsens förslag, att värdet
måtte bestämmas till samma belopp som egendomens nuvarande taxeringsvärde
eller 53,000 kronor, med vilket belopp statens domäners fond i samband
med överlåtelsen sålunda bör nedskrivas.

På grund av vad nu anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att den till kronoegendomen 6 mantal Gudhem nr 1—9 med V2 mantal
Holmäng nr 1 Hulegård i Gudhems socken av Skaraborgs län hörande utgården
Knype må från och med den 14 mars 1928 överflyttas från domänstyrelsens
till lantförsvarets förvaltning och statens domäners fond därvid
nedskrivas med 53,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1 928.