Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
1
Nr 70.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar
med avseende å fortsättning sskolans anordnande; given
Stockholms slott den 10 februari 1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj ds
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. J. F. Almkvist.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 10 februari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Ltberg, von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet Almkvist anför:
Såsom jag erinrade under punkten 192 i åttonde huvudtiteln av 1928 Vissa ändrinårs
statsverksproposition föreligga för närvarande hos Kungl. Maj:t till yggnJ^fort
prövning två särskdda framställningar från skolöverstyrelsen, avseende vissa sättningsskoändrade
bestämmelser i fråga om fortsättningsskolans anordnande, bland laij|,J|jj°r<1’
annat utsträckt rätt för skoldistrikten att, där folkskolan är sjuårig, inrätta
fortsättningsskola med endast en årskurs ävensom rätt att på vissa villkor
förlägga en del av fortsättningsskolkursen till det läsår, under vilket lärjungarna
avgått från folkskolan. Jag anhåller att nu få anmäla ifrågavarande
ärende för Kungl. Maj:t.
Det torde då först tillåtas mig att med några ord erinra om de allBihang
till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 57 höft. (Nr 70i) 1
2
Nu gällande
bestämmelser.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
männa grunder, som av 1918 års riksdag fastställdes för den då beslutade
nya typen av fortsättningsskola, så vitt dessa grunder äga betydelse för nu
föreliggande spörsmål.
Enligt berörda grunder gäller bland annat att i varje skoldistrikt skall för
de lärjungar, som med fullständigt avgångsbetyg lämnat folkskolan eller på
annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, finnas en eller, där förhållandena
sådant påkalla och medgiva, flera fortsättningsskölor. Kursen i fortsättningsskola
skall för lärjungarna omfatta sammanlagt minst 360 undervisningstiimnar,
förlagda utom folkskolans ordinarie undervisningstid, och fördelas på minst 2,
i särskilda undantagsfall och efter vederbörlig prövning, högst 3 år. Lärjunge
skall vara pliktig att, i den mån han icke enligt gällande föreskrifter skall
vara därifrån befriad eller i vederbörlig ordning därifrån erhållit befrielse
eller skoldistrikt i visst fall erhållit vederbörligt tillstånd att träffa annan
anordning, inträda i fortsättningsskola vid början av den årskurs, som anordnas
närmast efter det läsår, då avgångsbetyg från folkskola eller vitsord
om motsvarande kunskaper erhållits. För lärjungar, som avgått från egentlig
folkskola utan att erhålla fullständigt avgångsbetyg, ävensom för lärjungar,
som avgått från mindre folkskola, må i stället för fortsättningsskola anordnas
ersättningsskola eller enligt vederbörligt beprövande annan däremot
svarande, efter förhållandena lämpad undervisning.
De närmare bestämmelserna angående fortsättningsskolans organisation
utformades sedermera i kungl. stadgan den 16 september 1918 (nr 1001)
för fortsättningsskolan. Enligt dessa bestämmelser skall varje årskurs omfatta
minst 120 timmar. Kursen kan allt efter olika orters särskilda förhållanden
och behov antingen samlas på ett mindre antal veckor årligen
med olika antal timmar i veckan, dock icke överstigande trettio, och fortgå
i en följd eller fördelas på två terminer eller också utbredas över en längre
tid av året, vare sig lärjungarna sysselsättas en hel arbetsdag i veckan eller
veckans undervisningstimmar fördelas på två eller flera dagar med minst
två timmar varje dag eller slutligen under eu del av arbetsåret hållas mer
samlad och under den övriga delen mera utbredd.
Sedan dessa allmänna grunder för organisationen av fortsättningsskolan
fastställdes hava de i allt väsentligt lämnats orubbade utom på en punkt,
nämligen i fråga om lärotidens längd, beträffande vilken 1924 års riksdag
med anledning av väckt motion hos Kungl. Maj:t i skrivelse den 6 juni
1924, nr 307, anhöll, att Kungl. Maj:t måtte efter nödig utredning vidtaga
åtgärder för sådan ändring i stadgan för fortsättningsskolan, att skoldistrikt
med obligatorisk sjunde folkskoleklass måtte kunna anordna fortsättningsskola
med ettårig kurs.
Sedan utredning i ärendet verkställts, föreslog Kungl. Maj:t i propositionen
nr 73 till 1925 års riksdag, att riksdagen måtte besluta, att i skoldistrikt,
som vid folkskola, tillhörande någon av folkskolans huvudformer, eller vid
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
mindre folkskola av Dl-form anordnat obligatorisk sjunde årsklass, fortsättningsskolekursen
måtte under de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna gott
föreskriva, kunna omfatta allenast en årskurs med minst 180 undervisningstimmar,
ävensom att den tid, under vilken skolpliktig skulle vara skyldig
att deltaga i undervisningen vid fortsättningsskola med endast en årskurs,
måtte kunna av skoldistrikt utsträckas intill 540 undervisningstimmar. Enligt
förslaget skulle rätten till anordnande av ettårig fortsättningsskola göras
beroende av en genom skolöverstyrelsen verkställd prövning från fall till
fall med hänsyn tagen till skolväsendets tillstånd i varje särskilt skoldistrikt.
Riksdagen biföll detta Kungl. Maj:ts förslag. I sin skrivelse i ämnet, nr
145, framhöll riksdagen emellertid, att inom riksdagen en viss tvekan gjorts
gällande, huruvida den föreslagna anordningen lämpligen borde komina till
någon större tillämpning beträffande distrikt, där de minst gynnsamma
bland de i Kungl. Maj:ts förslag ifrågasatta skolformer blivit införda. Men
då det enligt riksdagens mening framstode såsom önskvärt, att på det föreliggande
området en viss erfarenhet vunnes, hade riksdagen icke velat motsätta
sig vad Kungl. Maj:t i nämnda hänseende föreslagit. Dock förutsatte
riksdagen, att vid prövning i de särskilda fallen om medgivande att inrätta
en ettårig fortsättningsskolkurs av vederbörande myndighet noggrant tillsåges,
att undervisningen under sjunde folkskolåret så ordnades, att under
detsamma inhämtades minst så mycket av det för ifrågakommande typ av
fortsättningsskola särskilt föieskrivna kunskapsmått, som eljest skulle hava
inhämtats under det första året i fortsättningsskolan. I överensstämmelse
med det sålunda fattade beslutet utfärdades sedermera av Kungl. Maj:t den
20 juli 1925 kungörelse (nr 352) om ändring av stadgan för fortsättningsskolan.
Härutöver hava inom riksdagen motionsvis framförts åtskilliga förslag om
ändrad anordning av fortsättningsskolan, i flertalet fall åsyftande en begränsning
av lärotiden till endast en årskurs. Jag skall här i korthet erinra
om innebörden av dessa förslag.
Sålunda väcktes vid 1925 års riksdag i första kammaren motion (nr 187)
om utredning rörande sådan ändring i stadgan för fortsättningsskolan, att
fortsättningsskola på landet måtte kunna anordnas på det sätt, att den omfattade
endast en årskurs och minst 180 undervisningstimmar. Motionen
avstyrktes av vederbörande utskott, som framhöll att det vore mindre välbetänkt
att på det tidiga utvecklingsstadium, där fortsättningsskolan för
närvarande befunne sig, vidtaga åtgärder i enlighet med motionen, då därigenom
fortsättningsskolans karaktär och uppgift skulle förryckas och dess
utveckling i avsedd riktning och omfattning äventyras. I en annan motion
inom samma kammare (nr 37) och vid samma riksdag påyrkades en sådan
ändring, att kursen i allmän fortsättningsskola måtte kunna begränsas till
ett arbetsår, omfattande minst 300 alternativt 360 undervisningstimmar.
Inom riksda
gen framkomna
förslag
till änd
ringar med
avseende å
fortsättnings
skolans anordning.
4
Kunyl. May.ts proposition Nr 70.
Ytterligare hemställdes i en inom andra kammaren vid nämnda riksdag väckt
motion (nr 62), att snar utredning måtte verkställas beträffande fortsättningsskolans
alternativa anordning med en årskurs. Statsutskottet, som till
behandling förehade sistnämnda två motioner, erinrade i sitt utlåtande om
att vid 1924 års riksdag motioner förelegat med begäran, att fortsättningsskola
på landet måtte kunna anordnas genom en ettårig kurs, och att utskottet
ansett sig icke kunna biträda dessa förslag, då härigenom fortsättningsskolans
karaktär och uppgift skulle förryckas, och utskottets uppfattning
hade delats jämväl av riksdagen. Utskottet hade fortfarande samma
åskådning i denna fråga. Ifrågavarande skolform befunne sig i en jämn
och stark tillväxt, och utskottet hölle före, att det vore för fortsättningsskolans
utveckling i hög grad olyckligt att då vidtaga åtgärder, som kunde
vara ägnade att rubba det syftemål denna skola ville vinna. I enlighet med
statsutskottets hemställan avslog riksdagen de nu nämnda motionerna.
Vid 1926 års riksdag kom frågan ånyo upp motionsvägen. I första kammaren
yrkades (motion nr 174), att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla
om sådan ändring av bestämmelserna rörande fortsättniugsskolväsendet,
att den allmänna fortsättningsskolan måtte kunna, där vederbörande
skoldistrikt så beslutade, anordnas såsom ettårig. I en motion inom andra
kammaren (nr 90) hemställdes om sådan ändring av bestämmelserna rörande
fortsättningsskolväsendet, att den allmänna fortsättningsskolan måtte
kunna, där vederbörande skoldistrikt så beslutade, anordnas såsom ettårig
och omfattande minst 240 undervisningstimmar, vilken förkortning skulle
gälla även i det fall, då två årskurser förlädes i nära sammanhang med
varandra. Jämväl dessa motioner handlades av statsutskottet, som erinrade
om 1925 års beslut om anordnande av ettårig fortsättningsskola i skoldistrikt,
som inrättat ett sjunde obligatoriskt skolår. Då de i anledning härav utfärdade
bestämmelserna nyligen trätt i kraft, fann utskottet det icke tillrådligt
att nu förorda åtgärder, ägnade att ytterligare rubba den hittillsvarande
organisationen. I intet av sistnämnda fall föranledde de väckta förslagen
någon riksdagens åtgärd.
Däremot har 1927 års riksdag i anledning av väckta motioner avlåtit två
särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t rörande fortsättningsskolans anordning
I den första skrivelsen (nr 112) hemställdes om utredning i fråga om ändring
i'' gällande bestämmelser rörande förläggning av fortsättningsskolans
lärotid, i syfte att i sådan repetitionsskola, som avses i § 56 fortsättningsskolestadgan,
skolans båda årskurser måtte kunna förläggas till det läsår,
som följer omedelbart efter barnens avgång från den egentliga folkskolan.
I den andra skrivelsen (nr 255) anhålles, att Kungl. Maj:t måtte taga under
omprövning, huruvida sådana ändringar böra vidtagas i folkskolans undervisningsplan,
att det sjunde skolårets kursplan kommer att inrymma jämväl
den kurs, som nu tillhör den tvååriga fortsättningsskolans undervisning.
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
Båda dessa skrivelser hava remitterats till skolöverstyrelsen, som dock ännu
icke inkommit med utlåtande i ämnet.
Jämväl på annat sätt kom frågan om fortsättningsskolans anordning under
debatt vid 19z7 års riksdag. I båda kamrarna framställdes till chefen för
ecklesiastikdepartementet interpellationer, som berörde dels frågan om rätten
för skoldistrikt att förlägga fortsättningsskolkurs i omedelbar eller nära anslutning
till den termin, under vilken lärjungarna avgått från folkskolans
sista klass, dels ock ett speciellt fall, fortsättningsskoleväsendet inom Hyssna
församling, som har halvtidsläsande åttaklassig folkskola och som begärt Kungl.
Maj:ts tillstånd att anordna fortsättningsskolan såsom ettårig men å denna ansökning
erhållit avslag med hänsyn därtill, att ett medgivande av eu sådan anordning
ansetts strida mot de av riksdagen fastställda grunderna för fortsättningsskolans
organisation. I de svar jag avgav å dessa interpellationer, framhöll jag,
att de spörsmål, som i interpellationerna avsågos, vore föremål för prövning
inom ecklesiastikdepartementet med anledning av en framställning från skolöverstyrelsen,
som inkommit till Kungl. Maj:t i februari 1927 och däri
överstyrelsen upptagit åtskilliga förslag till ändringar i nu gällande bestämmelser
rörande fortsättningsskolan. Det är just denna överstyrelsens framställning,
som jag här närmast har att behandla, och jag övergår nu till att
redogöra för innehållet i densamma. Dessförinnan vill jag dock nämna,
att den andra av de framställningar från skolöverstyrelsen rörande fortsättningsskolan,
om vilka jag ovan talat, gäller dels anordnande i vissa fall av
vanlig fortsättningsskola för lärjungar, som avgått från mindre folkskola,
dels rätt för lärare vid folk- och småskolor att för lönetur tillgodoräkna sig
föregående fast anställning vid fortsättningsskola, dels beredande av ålderstillägg
åt fast anställda lärare vid fortsättningsskolor, dels beredande av
statsbidrag till avlönande av sjuklediga lärare vid fortsättningsskolor, dels
och slutligen medgivande av rätt till resekostnads- och traktamentsersättning
åt ambulerande lärare vid fortsättningsskola. Alla dessa spörsmål anser jag
ej nu vara mogna för avgörande. Särskilt synes det mig att en närmare utredning
tarvas rörande de ekonomiska konsekvenserna för statsverket av överstyrelsens
berörda förslag. Jag ber därför att i annat sammanhang få återkomma
till överstyrelsens sistberörda framställning, som jag alltså i det följande
lämnar å sido.
Överstyrelsens nu ifrågavarande framställning, som är dagtecknad den 18
januari 1927, berör fyra särskilda spörsmål. För det första framställes förslag
om sådan ändring i nu gällande bestämmelser, att ettårig fortsättningsskola med
minst 360 undervisningstimmar må kunna anordnas för lärjungar, som avgått
från sjunde klassen i folkskolan, oavsett om denna är hel- eller halvlidsläsande.
För det andra ifrågasätles beredande av möjlighet för skoldistrikt
att förlägga någon del av fortsättningsskolkursen till samma läsår som det,
under vilket lärjungarna avgått från folkskolan. Det tredje spörsmålet avser
Skolöverstyrelsens
framställningar
i
januari 1927.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
rätt för lärjungar, som genomgått en årskurs i folkskolans högre avdelning
ävensom för lärjungar, som avgått från sjunde årsklassen i heltidsläsande
folkskola med betyg enligt § 48 folkskolestadgan, att fullgöra sin fortsättningsskolplikt
i ettårig fortsättningsskola med ett mindre antal undervisningstim
mar än 360, dock minst 180. Slutligen föreslås, att under vissa
förutsättningar lärjungar, som avgått från folkskola, vars organisation mer
eller mindre avviker från de fastställda huvudformerna, må kunna, där det
är fråga om ett mindre antal barn, hänvisas till ettårig fortsättningsskola,
även om denna har kortare kurs än 360 timmar.
Beträffande den första frågan, anordnande av ettårig fortsättningsskola på
grundval av genomgången halvtidsläsande folkskola, anför överstyrelsen
följande.
Vissa skoldistrikt, inom vilka folkskolorna anordnats med halvtidsläsning,
hava sökt förbättra sitt skolväsen genom att införa sjuårig folkskoleplikt.
Givetvis uppvägas i någon mån halvtidsläsningens olägenheter av eu sådan
anordning, och dess genomförande synes därför böra underlättas. Sedan
den obligatoriska fortsättningsskolplikten nu trätt i kraft, kunna med anledning
därav vissa svårigheter uppstå för skoldistrikt med halvtidsläsande
folkskolor att införa eller, om så redan skett, att bibehålla sjuårig folkskola.
Den för folkskola och fortsättningsskola obligatoriska undervisningstiden
skulle nämligen enligt nu gällande bestämmelser komma att omfatta sammanlagt
nio år, vilket särskilt å landsbygden anses medföra alltför sen avgång
från fortsättningsskolan. Det har därför visat sig, att införandet av
den tvååriga fortsättningsskolan i vissa skoldistrikt utgör hinder för en på
ovan angivet sätt förbättrad organisation av folkskolan eller rent av medför
försämring av folkskolan, sådan den redan anordnats.
Överstyrelsen har tagit dessa och närliggande förhållanden under övervägande
och sökt finna utvägar till avhjälpande av de påpekade olägenheterna.
Överstyrelsen vill emellertid framhålla, att överstyrelsen givetvis
icke velat genom sina förelag till underlättande av halvtidsläsande folkskolas
anordnande som sjuårig på något sätt befrämja förekomsten av folkskolans
undantagsformer, där dessa icke betingas av de förhållanden, som i gällande
författningar angivas. Överstyrelsen har vidare vid sina överväganden helt
utgått ifrån, att icke någon som helst rubbning bör ifrågakomma beträffande
de för den fortsatta undervisningen grundläggande, av riksdagen vid flera
tillfällen hävdade principerna, att den för folkskola och fortsättningsskola
sammanlagda undervisningstiden skall omfatta minst åtta år och att fortsättniugsskolans
lärokurs skall motsvara eu kurs om minst 360 timmar utöver
folkskolans kurs.
Enligt överstyrelsens mening är den i halvtidsläsande folkskolor inhämtade
lärokursen, även då den är sjuårig, så knapphändig, att den ej kan anses
innefatta eller motsvara någon del av fortsättningsskolans kurs. Därför bör
under alla förhållanden såsom överbyggnad å dessa folkskolor krävas en
fortsättningsskolkurs om minst 360 timmar. Men då lärjungarna redan
under första läsåret efter det de avgått från sjunde folkskoleklassen uppnå
den ålder, vid vilken fortsättningsskolans andra årskurs i allmänhet genomgås
av de lärjungar, som avgått från sexårig folkskola, kan det ifrågasättas,
om icke även skoldistrikt, inom vilka folkskolan är anordnad såsom halvtidsläsande
med obligatorisk sjunde årsklass, borde beredas rätt att låta
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70. 7
fortsättningsskolkursen omfatta allenast en årskurs, dock med minst 360
timmar.
I vissa fall skulle måhända svårighet att erhålla lärare eller andra lokala
förhållanden utgöra hinder för en sådan anordning av fortsättningsskolan.
Men där den kunde komma till stånd, skulle helt säkert den förbättring av
den halvtidsläsande folkskolan, som införandet av en sjunde årsklass innebär,
betydligt underlättas. Vad den fortsatta undervisningen beträffar skulle
åt densamma ägnas lika många timmar som i den tvååriga fortsättningsskolan,
varjämte lärjungarna komme att genomgå hela kursen vid eu ålder,
då de nått eu något högre grad av förståndsmognad, än vad som är fallet
i på sexårig folkskola byggd tvåårig fortsättningsskola. Den för folkskola
och fortsättningsskola sammanlagda lärotiden komme även med denna anordning
att omfatta åtta år.
Givetvis bör fortsättningsskola med två årskurser alltjämt utgöra den normala
fortsättningsskoltypen och sålunda helst införas såsom överbyggnad
även å sjuårig folkskola. Måste emellertid lärotiden begränsas till åtta skolår,
så är det påtagligt, att eu skolorganisation, som består av sju'' folkskolår
med heltidsläsning och 360 timmars ettårig fortsättningsskolkurs, är värdefullare
än den, som utgöres av sex folkskolår och eu fortsättningsskolkurs
om 360 timmar, fördelade på två år. Men även om folkskolorna äro halvtidsläsande,
så måste organisationen anses värdefullare, om den omfattar
sju årsklasser i folkskolan och en årskurs om 360 timmar i fortsättningsskolan,
än om den består av sex årsklasser i folkskolan samt fortsättningsskolans
360 timmar, fördelade på två årskurser. Därför finner sig överstyrelsen
böra föreslå sådan ändring i nu gällande bestämmelser angående ettårig
fortsättningsskolkurs, att skoldistrikt, som icke anse sig kunna införa
både sjuårig folkskola och tvåårig fortsättningsskola, må kunna erhålla rätt
att för lärjungar, som vid läsårets slut avgå från folkskolans sjunde årsklass,
sammanföra kursen såväl i fortsättningsskola som i ersättningsskola
till eu årskurs om minst 360 timmar, oavsett om folkskolan är anordnad
enligt huvudform eller undantagsform.
Icke sällan förekommer, att även folkskola med sju årsklasser är anordnad
enligt någon variant av olika skolformer. Så finnas t. ex. folkskolor,
som inrättas på det sättet, att folkskolestadiet visserligen omfattar fem årsklasser
men med heltidsläsning i blott en eller ett par av dessa klasser,
medan halvtidsläsning tillämpas i de övriga. Eller också omfattar folkskolestadiet
endast fyra årsklasser, under det att småskolans lärokurs fördelats
på tre i regel halvtidsläsande årsklasser. Som överbyggnad å folkskolor,
anordnade enligt de här anförda eller liknande varianter av eljest vanliga
skolformer, skola enligt nu gällande bestämmelser alltid inrättas fortsättningsskulor
med minst 360 timmar fördelade på två årskurser. Enligt den
av överstyrelsen här föreslagna organisationen skulle dessa fortsättningsskolor
alltjämt omfatta minst 360 timmar, men denna tid skulle kunna sammanföras
till en årskurs.
Beträffande den andra punkten, förläggandet av en del av fortsättningsskolkursen
till det läsår, då lärjungarna avgått från folkskolan, heter det i
överstyrelsens framställning.
Av riksdagens beslut 1918, att fortsättningsskolkursen skall fördelas på
minst två år, och även därav att riksdagen därefter avslagit vissa motioner,
vari ifrågasatts kursens sammanförande till ett år, framgår, att den tvååriga
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
fortsättningsskolkursen skall fördelas på två läsår efter det, under vilket
lärjungarna avgå från folkskolan. I enlighet härmed kommer fortsättningsskolaus
läsår, liksom fallet är med folkskolans, att börja under kalenderårets
senare hälft, och lärjungarnas inträde i fortsättuingsskolans första årskurs
skall sålunda ske tidigast under senare hälften av det kalenderår under
vilket de vid slutet av vårterminen avgått från folkskolan, medan fortsättnmgsskolans
andra årskurs skall förläggas ett år senare. Därför har också
överstyrelsen ansett sig förhindrad att godkänna förslag till fortsättningsskolreglementen,
då bägge årskurserna förlagts till samma läsår med första årskursen
under höstterminen och den andra årskursen under den därpå följande
vårterminen. Icke heller har överstyrelsen kunnat godtaga reglementen,
enligt vilka första årskursen förlagts till den vårtermin, under vilken
lärjungarna avgått från folkskolan, och den andra årskursen till det därpå
följande läsåret med kursen eventuellt samlad å sex veckor i början av höstterminen.
Med denna a,nordning skulle nämligen lärjungarna komma att
genomgå de två fortsättningsskolåren redan före utgången av det kalenderår
under vilket de lämna folkskolan.
Enär uttrycken »år», »läsår» och »årskurs» giva anledning till olika tolkningar,
har överstyrelsen funnit det önskvärt, att hithörande bestämmelser i
fortsättnmgsskolestadgan förtydligas i enlighet med den ovan angivna innebörden
av riksdagens beslut. Lokala förhållanden kunna emellertid påkalla
att någon mindre jämkning i den angivna allmänna regeln kunde i undantagsiall
vidtagas. Det synes därför önskvärt, att av riksdagen kunde utverkas
tillstånd för skolöverstyrelsen eller, därest så befinnes lämpligare, för
Kungl. Maj:t att inom vissa gränser medgiva undantag från de allmänna
bestämmelserna. Hänsyn till ortens arbetsliv och till svårigheterna att erhaila
lärare och lokal, särskilt beträffande undervisning i hushållsgöromål
och arbetskunskap, synas nämligen böra kunna medföra, att första årskursen
undantagsvis finge efter särskilt medgivande helt eller delvis förläggas till
den vårtermin, under vilken lärjungarna avgått från folkskolan.
Till förekommande av lärjungarnas avgång från fortsättningsskolan, innan
de ännu nått sådan ålder, att de kunna tillfredsställande tillgodogöra sig
undervisningen i fortsättningsskolan, synes sådant medgivande alltid oöra
förknippas med det villkoret, att den andra årskursen skulle taga sin början
tidigast ett år efter den första. Även beträffande fortsättningsskola
med ettårig kurs kunna undantagsvis sådana förhållanden inträda, att medgivande
att förlägga någon del av kursen till den vårtermin, under vilken
lärjungarna avgått från folkskolan, torde böra kunna ifrågakomma, särskilt
om kursen omfattade minst 360 timmar, i vilket fall svårigheter att erhålla
lokal och lärare kunna nödvändiggöra eu sådan anordning. Vid bedömandet
av frågor av detta slag torde av den prövande myndigheten ävenledes
böra beaktas, att icke undervisningstiden i folkskolan och den därefter följande
fortsättningsskolan komma att under terminen omfatta alltför lång
tid för samma lärjungar.
Förslaget om medgivande av rätt för lärjungar, som avgått från sjunde
årsklassen i heltidsläsande folkskola med betyg enligt § 48 folkskolestadgan
ävensom för lärjungar, som genomgått en årskurs av folkskolans högre avdelning
att fullgöra fortsättningsskolplikten i ettårig fortsättningsskola med
mindre antal uudervisningstimmar än 360, utvecklar överstyrelsen på följande
sätt.
9
Kungl. Maj ds proposition Nr 70.
Såsom förut omnämnts kan skoldistrikt, som vid heltidsläsande folkskola
anordnat sjunde årsklass, begränsa fortsättningsskolkursen för de lärjungar,
som med godkänt avgångsbetyg enligt § 47 folkskolestadgan lämnat dylik
folkskolas sjunde årsklass, till att omfatta allenast en årskurs med minst
180 timmar. De lärjungar däremot, som vid avgången från samma sjunde
årsklass endast kunnat erhålla betyg enligt § 48 i folkskolestadgan, äro
skyldiga att genomgå repetitionsskola med tvåårig kurs. Dessa lärjungar,
som under åtminstone ett år tillhört sjunde klassen men likväl icke kunna
erhålla avgångsbetyg enligt § 47, äro på grund av kvarsittning och andra
omständigheter i regel äldre än klasskamraterna men sakna till stor del
nödiga förutsättningar att kunna på tillfredsställande sätt tillgodogöra sig
undervisningen i skolans teoretiska läroämnen. Däremot visa de sig ofta
besitta större duglighet, då det gäller praktiska sysselsättningar. Antalet
sådana minderåriga vid varje skola är så ringa, att särskild repetitionsskola
endast kan inrättas i större samhällen, varför de i regel undervisas tillsammans
med lärjungarna i fortsättningsskolan. Men då denna omfattar allenast
en årskurs, möter på grund härav stora svårigheter att ordna undervisningen
för repetitionsskolans jämförelsevis vuxna lärjungar så. att önskat
resultat vinnes av deras tvååriga kurs. Det har därför från såväl folkskolinspektörer
som skoldistriktens målsmän ifrågasatts, om icke fortsättningsskolplikten
för dessa från folkskolans sjunde årsklass enligt § 48 i folkskolestadgan
avgångna lärjungar borde begränsas till en årskurs om minst 180
timmar, där fortsättningsskolan inom skoldistriktet omfattar blott en sådan
årskurs. Överstyrelsen anser, att goda skäl tala för eu sådan anordning
men vill framhålla, att det vid bifall härtill med hänsyn till konsekvenserna
måste fastslås, att fortsättningsskolpliktens begränsning till eu årskurs endast
bör få avse lärjungar, som först vid läsårets slut avgå från folkskolans
sjunde årsklass, medan för dem som avgå tidigare kursen i repetitionsskolan
bör omfatta två år. Erinras bör, att inrättandet av här avsedd kurs i repetitionsskola
alltid komme att ske efter prövning av överstyrelsen.
En del skoldistrikt hava såsom överbyggnad å folkskolan inrättat en folkskolans
högre avdelning med en eller flera årsklasser, och hava dessa skolor
flerstädes vunnit stor anslutning. Där högre avdelningen grundats på sexårig
folkskola motsvarar densamma, om den är ettårig, och i annat fall dess
första årskurs i stort sett folkskolans sjunde årsklass, dock med bland annat
den skillnaden, att deltagandet i undervisningen alltid är frivilligt i den
högre avdelningen men obligatoriskt i folkskolans sjunde årsklass, där sådan
inrättats. Det synes vara självfallet, att lärjungarna böra beträffande det
antal skolår, den för folkskola och fortsättningsskola sammanlagda undervisningstiden
omfattar, vara fullt likställda, vare sig de fullgjort sitt sjunde
skolår i den frivilliga eller i den obligatoriska skolklassen. De lärjungar,
som genomgått blott en årskurs i högre avdelningen, hava också i allmänhet
därefter deltagit i fortsättningsskolans andra årskurs, om dylik skola varit
inrättad inom skoldistriktet, men i åtskilliga fall har man låtit den ettåriga
kursen i folkskolans högre avdelning ersätta bägge årskurserna i fortsättningsskolan.
Mot detta förfaringssätt har hittills föga kunnat invändas,
enär det enligt till fortsättningsskolestadgan fogade övergående stadganden
ankommit på skoldistriktet självt att besluta, huruvida och i vilken utsträckning
den fortsatta undervisningen inom distriktet skulle anordnas i överensstämmelse
med föreskrifterna i fortsättningsskolestadgan. Efter ingången
av år 1927 måste emellertid den allmänna fortsättningsskolplikten fullstän
-
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
digt införas även i de senast här ovan avsedda skoldistrikten. Detta innebär
enligt § 27 moment 1 fortsättningsskolestadgan, att lärjungar, som i
skoldistrikt med sexårig folkskola och tvåårig fortsättningsskola under ett år
åtnjuta undervisning i folkskolans högre avdelning, visserligen därmed fullgöra
sin fortsättningsskolplikt för det året men äro skyldiga att det följande
året genomgå andra årskursen i fortsättningsskolan. Det kan enligt överstyrelsens
mening icke hava varit riksdagens avsikt att bereda skoldistrikten
möjlighet att genom anordnande av ettårig högre avdelning såsom överbyggnad
på sexårig folkskola reducera den sammanlagda skolpliktstiden för
ifrågavarande lärjungar till sju år, medan den eljest omfattar minst åtta år.
Överstyrelsen vid i detta sammanhang erinra därom, att vederbörande departementschef,
då Kungl. Maj:t för 1925 års riksdag framlade förslag om
medgivande för skoldistrikt att anordna fortsättningsskola med ettårig kurs
för lärjungar, som avgått från obligatorisk sjunde årsklass i folkskola, särskilt
betonade, att den för folkskola och fortsättningsskola fastställda obligatoriska
undervisningstiden av sammanlagt minst åtta år icke må minskas,
och uttalade riksdagen sin anslutning i huvudsak till vad statsrådet anfört.
För lärjungar, som genomgått obligatorisk sjunde årsklass i folkskola,
kvarstår minst 360 timmars fortsättningsskolplikt, om icke skoldistriktet erhållit
överstyrelsens medgivande att på vissa villkor inrätta fortsättningsskola
med eu årskurs om minst 180 timmar. Det kan vid jämförelse härmed
näppeligen anföras sakliga skäl för en sådan anordning av skolväsendet,
att de lärjungar, som fullgjort sitt sjunde skolår i folkskolans högre
avdelning med dess frivilliga karaktär, skulle vara helt befriade från fortsättningsskolplikt.
Det är också att befara, att om en sådan skolorganisation
skulle befinnas tillåten, så skulle på vissa orter den nu införda obligatoriska
sjunde årsklassen i folkskola med därpå följande ettårig fortsättningsskola
komma att utbytas mot ett frivilligt sjunde skolår utan fortsättningsskola
som överbyggnad.
De skoldistrikt, som på nu angivet sätt sökt undgå att införa den åttaåriga
skolplikten, hava i allmänhet trott sig kunna finna stöd för den föreslagna
skolorganisationen i den i moment 3 av § 27 fortsättningsskolestadgan
intagna bestämmelsen, att på prövning i varje särskilt fall av vederbörande
skolstyrelse skall bero, huruvida skolplikt^, som tillhört annan läroanstalt
än egentlig folkskola, men icke längre åtnjuter skolundervisning, må
anses hava inhämtat kunskaper, som kunna berättiga honom till befrielse
från skyldigheten att deltaga i undervisning i fortsättningsskola. Överstyrelsen
finner det uppenbart, att den i momentet omnämnda prövningen
måste gälla enskilda lärjungar och icke kan avse eu hel skolorganisation.
Att grunda inrättandet av en folkskolans högre avdelning på den förutsättningen,
att den i författningen anbefallda prövningen alltid skall leda till
att alla lärjungar i skolan bliva befriade från fortsättningsskolplikten, måste
betecknas såsom försök att kringgå gällande bestämmelser och göra riksdagens
beslut angående fortsättningsskolplikten i viss mån illusoriskt. Överstyrelsen
anser det vara av vikt, att momentet i fråga erhåller en sådan lydelse,
att misstolkning förhindras. Folkskolans högre avdelning är rätteligen
en del av folkskolan, ehuru den ej ingår i begreppet egentlig folkskola, och
bör därför helt uteslutas från den i ovan angivna moment 3 omförmälda
prövningen. Genom bestämmelsen i moment 1 av samma paragraf regleras
i alla händelser skolplikten för dessa lärjungar, så att den ej kommer att
omfatta flera år än för folkskolans övriga lärjungar.
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
I skoldistrikt där man velat lojalt införa ettårig fortsättningsskolkurs för
de lärjungar, som ett år undervisats i folkskolans högre avdelning, har man
funnit detta vara förenat med vissa svårigheter av formell art. Skoldistriktet
kan visserligen icke av dessa lärjungar kräva deltagande i undervisningen
i fortsättningsskola under längre tid än en årskurs, som i allmänhet
omfattar 180 timmar, men vid sträng tillämpning av författningen synes
det ej kunna medgivas fastställelse i detta fall av bestämmelser om ettårig
kurs, utan får man nöja sig med att hänvisa lärjungarna till att genomgå
andra årskursen i tvåårig fortsättningsskola. Dessa olägenheter böra avhjälpas,
så att fortsättningsskola med en årskurs kan inrättas och kursplan, som
direkt ansluter sig till ettårig högre avdelning, fastställas för lärjungar, som
avgått från sådan avdelning. Ett sådant medgivande skulle göra det lättare
än vad nu är fallet att anpassa fortsättningsskolkursen efter den av lärjungarna
i högre avdelningen genomgångna kursen.
Vad angår förslaget att lärjungar, som avgått från folkskola, ej tillhörande
någon av huvudformerna, måtte kunna i särskilda fall hänvisas till
ettårig fortsättningsskola, även om denna har kortare kurs än 360 timmar,
yttrar överstyrelsen följande.
Vid handläggning av ärenden rörande fortsättningsskolor med ettårig kurs
jämlikt § 6 moment 2 fortsättningsskolestadgan har överstyrelsen funnit, att
en konsekvent tillämpning av bestämmelserna i författningen i vissa fall kan
medföra stora svårigheter, då det gäller att på ett ändamålsenligt sätt ordna
fortsättuingsskolorna inom ett skoldistrikt. Särskilt kan detta bliva fallet
beträffande skoldistrikt, inom vilka finnas dels sjuåriga folkskolor, anordnade
enligt någon av folkskolans huvudformer, och dels sjuåriga folkskolor enligt
undautagsform eller varianter av dessa skolformer. Såväl för nedbringande
av kostnaderna för fortsättningsskolväsendet som för vinnande av möjlighet
att anordna yrkesbestämda fortsättningsskolor åtminstone för flickorna är
det ofta ändamålsenligt att inom ett skoldistrikt inrätta fortsättningsskolor
blott vid de barnrikare och mera centralt belägna folkskolorna. T eu sådan
fortsättningsskola kunna då komma att undervisas icke blott lärjungar, som
avgått från sjunde klassen i folkskola, anordnad enligt huvudform, utan
även ett fåtal lärjungar, som genomgått sjunde årsklassen i helt eller delvis
halvtidsläsande folkskola. Har nu skoldistriktet jämlikt § 6 moment 2 av
fortsättningsskolestadgan erhållit tillstånd att anordna fortsättningsskolan
med allenast eu årskurs om t. ex. 200 timmar, så är det i vissa fall förenat
med stora svårigheter att i enlighet med nu gällande bestämmelser bereda
de från sjunde årsklassen i halvtidsläsande folkskola avgångna lärjungarna
fortsatt undervisning minst 360 timmar, fördelade på två årskurser. Ett
vidhållande av kravet på denna fullständigare fortsättningsskolkurs skulle i
många fall medföra, att särskild fortsättningsskola vid varje folkskola komme
att inrättas, även om barnantalet vore ytterst ringa, och möjligheten att anordna
yrkesbestämd fortsättningsskola ginge förlorad. Gäller det i sådant
fall blott ett fåtal lärjungar, för vilka särskild fortsättningsskola ej lämpligen
bör upprättas, och isynnerhet om dessa minderåriga avgått från sjunde
årsklassen i folkskola, anordnad enligt skolform, som närmar sig någon av
folkskolans huvudformer, borde enligt överstyrelsens mening dessa minderåriga
av praktiska skäl kunna tillåtas att fullgöra sin fortsättningsskolplikt
i fortsättningsskola med blott en årskurs om minst 180 timmar.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
Det torde icke. vara lämpligt eller ens möjligt att i författning införa detaljerade
föreskrifter om under vilka förhållanden nyss omnämnda undantagsfall
böra kunna medgivas. Men överstyrelsen skulle finna det lämpligt,
att det åt överstyrelsen, som har att pröva, i vilka fall fortsättningsskola
med en årskurs om minst 180 timmar må införas för lärjungar, som avgått
från sjunde årsklassen i folkskola, anordnad enligt huvudform, anförtroddes
att ävenledes pröva, huruvida till sådan fortsättningsskola må hänvisas även
lärjungar, som genomgått sju årsklasser i folkskola, anordnad enligt skolform,
som mer eller mindre avviker från folkskolans huvudformer. Givetvis
kommer överstyrelsen att vid prövningen tillse, att anordningen bleve
medgiven endast i undantagsfall, då det vore förenat med särskilda svårigheter
att bereda ifrågavarande lärjungar undervisning i fortsättningsskola
med 360 timmars kurs.
Slutligen gör överstyrelsen följande sammanfattning och hemställan i avseende
å de olika förslagen.
De förslag rörande den fortsatta undervisningens organisation, överstyrelsen
här framfört, avse att möjliggöra ett ändamålsenligt anpassande av fortsättningsskolan
efter folkskolans mångskiftande organisationsformer, så att
skolväsendets utveckling i dess helhet främjas. Därvid har överstyrelsen
även sökt beakta önskemålet, att skolväsendet anordnas så, att skolplikten
komme att i fråga om antal skolår i samma utsträckning påvila de minderåriga.
. Ett genomförande av förslagen skulle i huvudsak innebära, att fortsättningsskolkursen
komme att såsom hittills omfatta minst 360 undervisningstimmar,
vilka skulle fördelas på minst två år, om folkskolan är sexårig,
inen kunde utan särskilt medgivande av central myndighet sammanföras
till ett år för lärjungar, som vid läsårets slut avgått från folkskolans sjunde
årsklass, oavsett folkskolans organisation i övrigt.
För lärjungar, som i folkskola, anordnad enligt någon av folkskolans huvudformer,
eller i mindre folkskola av Di form genomgått sjunde årsklassen,
skulle efter medgivande av överstyrelsen fortsättningsskolkursen kunna omfatta
kortare tid än 360 timmar, dock minst 180 timmar. Undantagsvis
skulle detta, kunna ske även beträffande lärjungar, vilka avgått från sjunde
årsklassen i folkskola, som icke tillhör folkskolans huvudformer, nämligen
om lärjungarna för fullgörandet av sin fortsättningsskolplikt hänvisas till
fortsättningsskola med kortare kurs än 360 timmar.
Fortsättningsskolplikten för lärjungarna i ersättningsskola (repetitionsskola
eller mindre fortsättningsskola) skulle i fråga om antal årskurser och timmar
kunna erhålla samma begränsning som för lärjungarna i fortsättningsskola.
Lärjungar, som avgått från sjätte årsklassen i folkskola och därefter fullständigt
genomgått en årskurs i folkskolans högre avdelning, skulle beträffande
fortsättningsskolplikten fullt likställas med de lärjungar, som med
betyg enligt § 47 folkskolestadgan avgått från sjunde årsklassen i folkskola,
anordnad enligt någon av folkskolans huvudformer.
Efter särskilt medgivande av överstyrelsen skulle undantagsvis någon del
av fortsättningsskolkursen kunna förläggas till slutet av det läsår, under
vilket lärjungarna avgått från folkskolan.
Vad beträffar de ändringar i gällande författningar, som kunna befinnas
erforderliga för genomförandet av här framförda förslag, torde frågan om
13
Kungl. May.ts proposition Nr 70.
deras slutliga avfattning böra anstå till dess riksdagen fattat beslut i de
delar av ärendet, som äro av den beskaffenhet, att de böra föreläggas riksdagen,
och förutsätter överstyrelsen, att överstyrelsen framdeles beredes tillfälle
att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag därutinnan.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer överstyrelsen att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att i fråga om de för fortsättningsskolan
gällande huvudsakliga grunder och bestämmelser besluta följande
ändringar med rätt för Kungl. Maj:t att föreskriva de villkor och utfärda
de bestämmelser, som för beslutets tillämpning befinnas erforderliga,
nämligen:
dels att fortsättningsskolkursen må kunna sammanföras till en årskurs
med minst 360 undervisningstimmar för sådana lärjungar, som vid läsårets
slut avgått från folkskolans sjunde årsklass,
dels att efter medgivande i varje fall av skolöverstyrelsen fortsättningsskolkursen
må kunna omfatta en årskurs med lägre antal undervisningstimmar
än 360, dock minst 180, för såväl lärjungar, som genomgått en årskurs
i folkskolans högre avdelning, som ock sådana lärjungar, vilka vid
läsårets slut med betyg enligt § 48 folkskoles>adgan avgått från sjunde årsklassen
i folkskola, anordnad enligt någon av folkskolans huvudformer,
eller i mindre folkskola av Diform,
dels att där till ettårig fortsättningsskola med kortare kurs än 360 timmar
hänvisas ett mindre antal lärjungar, vilka vid slutet av läsåret avgått
från sjunde årsklassen i folkskola, anordnad enligt från folkskolans huvudform
mer eller mindre avvikande skolform, fortsättningsskolkursen må kunna
även för dessa lärjungar begränsas till den för ifrågavarande fortsättningsskola
bestämda lärotiden, därest överstyrelsen vid prövning finner, att undervisning
i fortsättningsskola med minst 360 undervisningstimmar ej lämpligen
kan beredas dem,
dels ock att någon del av fortsättningsskolkursen må efter medgivande i
varje särskilt fall av överstyrelsen kunna förläggas till senare delen av det
läsår, under vilket lärjungarna avgått från folkskolan, varvid dock andra
årskursen, där sådan förekommer, må taga sin början tidigast ett år efter
första årskursens början.
Innan jag övergår till att angiva min egen uppfattning i de föreliggande
frågorna, torde jag böra anmäla, att hos Kungl. Maj:t föreligger en ny framställning
från Hyssna församling, i vilken församlingen anhåller om medgivande
att anordna ettårig fortsättningsskola eller, därest Kungl. Maj:t
anser sig under nuvarande förhållandena förhindrad att lämna sådant tillstånd,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att församlingen må
beredas möjlighet att anordna ettårig fortsättningsskola.
Av de olika förslag till ändringar i bestämmelserna om fortsättningsskolan,
som här av överstyrelsen framlagts, är det egentligen blott ett, som kan
sägas innebära ett mera väsentligt avsteg från de hittills gällande reglerna
för denna skolas anordnande, nämligen förslaget om rätt för skoldistrikten
att, oavsett om folkskolan är hel- eller halvtidsläsande, inrätta fortsättningsskolan
såsom ettårig. De övriga förslagen åsyfta blott smärre jämkningar,
Framställning
från
Hyssna
församling.
Departe mentschefen -
14
Kun yl. Maj:ts proposition Nr 70.
om vilkas behövlighet och lämplighet överstyrelsen efter hand vunnit klarhet
genom de praktiska erfarenheter, överstyrelsen gjort under de år, de nya
bestämmelserna varit i tillämpning.
Det förstnämnda förslaget har givetvis tillkommit med tanke på de skoldistrikt,
där folkskolan är anordnad såsom halvtidsläsande. Där folkskolan
är heltidsläsande och sjuårig kan redan för närvarande, på grund av 1925
års riksdagsbeslut, ettårig fortsättningsskola anordnas. Kursen kan i dessa fall
inskränkas till 180 timmar. Enligt överstyrelsens föreliggande förslag skulle
nu ett generellt medgivande lämnas för skoldistrikt med sjuåriga folkskolor
att inrätta fortsättningsskola med endast en årskurs, varvid dock det villkoret
skulle stadgas, att kursen omfattar minst 360 timmar, alltså samma timantal,
som gäller såsom minimum för den sammanlagda tvååriga lärokursen.
Enligt min mening är det lämpligt att denna ändring vidtages. De skäl,
som tala härför, äro följande. I åtskilliga skoldistrikt i vårt land öro förhållandena
med avseende å bebyggelse, vägarnas beskaffenhet och barnantal
sådana, att en övergång från halvtidsläsande till heltidsläsande folkskolor
därstädes är förbunden med stora svårigheter. I dessa distrikt måste man
därför nöja sig med att alltjämt bibehålla den halvtidsläsande skoltypen.
Om nu ett dylikt distrikt för att stärka skolformen vidtager den välbetänkta
åtgärden, att utöka lärotiden med ett sjunde skolår, varigenom kunskapsresultatet
förbättras, skolan får tillfälle att ytterligare ett år öva sitt fostrande
inflytande på barnen samt lärjungarnas förståndsmognad vid inträdet
i fortsättningsskolan kommer att betinna sig på ett högre utvecklingsstadium,
blir med nuvarande bestämmelser rörande fortsättningsskolan skolplikten
utsträckt över nio år. Lärjungarnas utträde i det praktiska livet eller deras
övergång till de på fortsättningsskolan byggande praktiska ungdomsskolorna
blir härigenom framskjuten till eu alltför sen tidpunkt. Detta förhållande
avskräcker många skoldistrikt från att genomföra den ur undervisnings- och
uppfostringssynpunkt förmånliga anordningen med sjuklassig folkskola.
Kunde däremot i berörda fall lärotiden i fortsättningsskolan inskränkas till
ett år, bleve den sammanlagda skolpliktstiden densamma som vid sexårig
folkskola och tvåårig fortsättningsskola eller åtta år. En dylik ändring
skulle naturligtvis verka stimulerande på strävandena att vidga lärotiden i
de halvtidsläsande folkskolorna med ett sjunde år. Jag finner i likhet med
skolöverstyrelsen dessa strävanden värda att uppmuntras och instämmer
med överstyrelsen i dess uppfattning, att sju folkskoleår med halvtidsläsning
och en årskurs i fortsättningsskolan om 360 timmar representerar
en värdefullare skolorganisation än sex år med halvtidsläsning och eu fortsättningsskolkurs
om 360 timmar, uppdelade på två år. Givetvis bör det
även tillkomma ett skoldistrikt med heltidsläsande sjuåriga folkskolor rätt
att anordna ettårig fortsättningsskola med minst 360 timmar, om distriktet
så önskar.
Jag vill särskilt fästa uppmärksamheten på att den föreslagna ändringen
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
icke innebär någon som helst avprutning på omfattningen av lärokursen i
fortsättningsskolan, som bibehålies vid stadgat minimum av B60 timmar,
och ej heller bryter med den grundläggande, av statsmakterna godtagna
regeln, att den sammanlagda undervisningstiden i folk- och fortsättningsskola
skall omfatta minst åtta år. Några betänkligheter av principiell art
torde förslaget därför icke behöva ingiva. Jag anser det helt uteslutet, att
ett medgivande av nu föreslagen innebörd skulle kunna få en sådan verkan,
att därigenom främjades fortvaron eller uppkomsten av halvtidsläsande
skolformer i fall, där dessa ej äro fullt försvarade på grund av föreliggande
förhållanden. Härför borgar den ständiga tillsyn, som i sådant hänseende
utövas i främsta rummet av folkskolinspektörerna och ytterligare av domkapitlen
och skolöverstyrelsen.
Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle särskilt medgivande av myndighet
ej erfordras för anordnande av ettårig fortsättningsskola med minst 360
undervisningstimmar. Härutinnan skiljer sig förslaget från vad som gäller
i motsvarande avseende beträffande ettårig fortsättningsskola med 180 undervisningstimmar,
för vars anordnande förutsättningen är, att tillstånd i det
särskilda fallet lämnas av skolöverstyrelsen. Jag har varit något tveksam
om, huruvida ej samma fordran borde uppställas i nu omhandlade fall,
men med hänsyn till att här lärokursens omfattning skall fullt motsvara de
tvååriga fortsättningsskolornas torde det icke vara behövligt med den kontroll,
som ligger i en sådan föreskrift. Jag har därför ansett mig kunna
biträda överstyrelsens förslag även på denna punkt.
Det kan i detta sammanhang vara av intresse att veta, att sjuåriga halvtidsläsande
folkskolor redan nu förekomma på rätt många håll. Sammanlagt
finnas 789 sådana skolor, de flesta i Göteborgs och Bohus län, Alvsborgs
län, Värmlands län, Gävleborgs län, Kronobergs län och Jönköpings län.
I flera fall har det förekommit, att skoldistrikten med hänsyn till fortsättningsskolans
utsträckning över två år varit betänkta på att återgå till sexklassig
halvtidsläsande folkskola. Jag hoppas, att den nu av mig förordade
ändringen skall förhindra eu sådan försämring av skolväsendet och bidraga
till en ytterligare utbreduing av den sjuåriga folkskolan.
Skolöverstyrelsen har formulerat sitt ändringsförslag så, att fortsättningsskolkursen
må kunna sammanföras till eu årskurs med minst 360 undervisningstimmar
för sådana lärjungar, som vid läsårets slut avgått från folkskolans
sjunde årsklass. Bokstavligen innefattar denna formulering icke
fallet Hyssna, där, såsom förut nämnts, folkskolkursen är åttaårig. Detta
fall är emellertid enastående i sitt slag, och det synes mig med hänsyn
därtill, som om överstyrelsens förslag kunde godtagas, om man därmed
underförstår vad jag finner självklart, nämligen att om sjuårig folkskola
berättigar till anordnande av ettårig fortsättningsskola, detta desto hellre bör
gälla det fall, att folkskolan är åttaårig. Erfordras beträffande Ilyssna
något förtydligande besked, torde sådant kunna lämnas av Kungl. Maj:t.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
Jag övergår härefter till överstyrelsens förslag om fortsättningsskolkursens
förläggning delvis till det läsår, under vilket vederbörande lärjungar avgått
från folkskolan.
Skolöverstyrelsen utgår från att gällande bestämmelser om tvåårig fortsättningsskola
skola så tolkas, att den första årskursen skall förläggas helt
till det läsår, som inträffar närmast efter det, under vilket lärjungarna avgått
från folkskolan, och vidare att de två årskurserna icke få förläggas till
samma läsår. Att jag delar överstyrelsens uppfattning om riktigheten av
denna tolkning av nuvarande föreskrifter har jag redan tidigare varit i tillfälle
att tillkännagiva, nämligen då jag vid 1927 års riksdag besvarade den
förut omtalade interpellationen rörande fortsättningsskolkursens förläggning.
Likaledes antydde jag då, att föreskrifterna om ettårig fortsättningsskola
måste givas den innebörden, att kursen i denna skola icke får förläggas
vare sig helt eller delvis till det läsår, varunder eleverna avgått från folkskolan.
Hos överstyrelsen hava emellertid åtskilliga framställningar förekommit
om rätt att anordna fortsättningsskolans första årskurs i omedelbar eller
nära anslutning till vårterminens avslutning d. v. s. i regel i maj, och den
andra årskursen under påföljande hösttermin. Likaså hava förslag framställts
om båda årskursernas förläggande till läsåret närmast efter det, då
lärjungarna lämnat folkskolan med första årskursen under höstterminen och
den andra under vårterminen. Dylika framställningar har överstyrelsen
med den tolkning, den givit gällande stadganden, funnit sig icke kunna
kunna bifalla. Enligt överstyrelsens mening kunna dock i vissa fall sådana
förhållanden föreligga, som giva fog för ett undaqtag från regeln att fortsättningsskolan
icke får anordnas under samma läsår, som det, då avgången
från folkskolan ägt rum. Avsevärda svårigheter att iakttaga denna regel
hava stundom yppat sig, härrörande av arbetsförhållandena på orten eller
bristande tillgång på lämpliga undervisningslokaler eller på lärarkrafter.
Överstyrelsen anser sig på grund härav böra föreslå, att första årskursen
måtte få efter särskild prövning av skolöverstyrelsen eller Kungl. Maj:t helt
eller delvis förläggas till den vårtermin, under vilken lärjungarna lämnat
folkskolan. Såsom villkor härför skulle dock gälla, att den andra årskursen
icke finge börja tidigare än ett år efter den första. Överstyrelsens förslag
innebär vidare, att vid ettårig fortsättningsskola någon del av kursen skulle
få likaledes efter medgivande i varje särskilt fall förläggas till folkskolans
avgångstermin.
Då jag besvarade nyssnämnda interpellation, framhöll jag, att mot det
ifrågasatta anordnandet av fortsättningsskola i omedelbar anslutning till
genomgången folkskola, så att fortsättningsskolan skulle påbörjas i maj
samma år som avgång skedde från folkskolan, kunde framställas den anmärkningen,
att eftersom vårterminen i folkskolan omfattade 19 veckor, de
från sjätte klassen avgående lärjungarna skulle få en sammanhängande
IT
Kungl. May.ts proposition Nr 70.
undervisningstid under terminen av cirka 25 veckor. En sådan anhopning
av lärotiden — yttrade jag — medför ofta för såväl lärare som lärjungar
en så väsentligt minskad duglighet för skolarbetet och fara för överansträngning,
att anordningen redan av detta skäl får anses mindre önskvärd. Härutöver
kan den allvarliga erinran göras mot yrkandena på ett sammanpressande
av fortsättningsskolundervisningen på ovan angivet sätt, att därigenom
fortsättningsskolans fostrande uppgift löper fara att förfelas, och att
lärjungarna vid avgången från fortsättningsskolan äro för unga att övergå
till de på fortsättningsskolan byggande skolformerna eller, om sådan övergång
ej kommer i fråga, i allt fall vid för tidig ålder undandragas skolans
inflytande.
A andra sidan vill jag icke förneka, att, såsom överstyrelsen gör gällande,
i undantagsfall det kan vara berättigat att medgiva jämkningar i den riktning,
överstyrelsen ifrågasatt. Men man får därvid gå fram med stor försiktighet,
så att resultatet ej blir ett förryckande av fortsättningsskolans
mening och mål.
Sålunda kan jag näppeligen finna det vara i god överensstämmelse med
de grundläggande principerna för fortsättningsskolan att någon större del
av eu ettårig fortsättningsskolkurs, kanske blott med undantag av ett fåtal
timmar, förlägges i omedelbar eller nära anslutning till folkskolans vårtermin.
Därigenom kan fortsättningsskolan komma att te sig såsom blott
och bart en förlängd sista termin i folkskolan. En sådan anordning kan
ock leda till att undervisningstiden under vårterminen blir längre, än som
med hänsyn till lärjungarnas och lärarnas krafter kan anses lämpbgt. Detsamma
gäller, såsom ovan framhållits, om hela den första årskursen anknytes
till slutterminen i folkskolan. Jag hyser av nu anförda skäl en viss
tvekan, om det kan vara lämpligt att godkänna överstyrelsens förslag i förejvarande
del. Men med tanke på att i enstaka fall stora svårigheter kunna
möta att få till stånd en fortsatt undervisning, om ej medgivanden av berörda
art göras, vill jag ej motsätta mig förslaget, under förutsättning, att
det i vederbörande författning kommer till klart uttryck, att det här gäller
undantagsfall och att avgörandet av frågor om anordnande av fortsättningsskolkurs
delvis i anslutning till sista terminen i folkskolan lägges i Kungl.
Maj:ts händer.
I fråga om överstyrelsens förslag att ettårig fortsättningsskola med minst 180
timmars undervisning skulle kunna anordnas även för sådana lärjungar, vilka
vid läsårets slut icke erhållit fullt avgångsbetyg enligt § 47 folkskolestadgan
från folkskolans sjunde årsklass utan utexaminerats med betyg enligt stadgans
§ 48, torde böra framhållas, att ett medgivande av detta innehåll icke
lärer behöva underställas riksdagen, enär 1925 års riksdags beslut om sådan
ettårig fortsättningsskola, som nyss nämnts,^cke innefattade någon uttrycklig
fordran på att vederbörande lärjungar skulle hava avgått från folkskolans
sjunde årsklass med betyg enligt § 47 utan allenast innehöll, att ettårig
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 57 käft. (Nr 70.) 2
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
fortsättningsskola med minst 180 timmar finge i vissa skoldistrikt anordnas
»under de villkor Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva». Det torde alltså
stå Kungl. Maj:t öppet att i denna del utan riksdagens hörande fatta beslut.
Jag har intet att erinra mot förslaget men anhåller att framdeles få förelägga
Kungl. Maj:t en definitiv hemställan i ämnet.
Överstyrelsen föreslår vidare, att till ettårig fortsättningsskola med minst 180
timmars undervisning skulle få, efter prövning av överstyrelsen i varje särskilt
fall, hänvisas jämväl sådana lärjungar, som genomgått en årskurs i folkskolans
högre avdelning. Dylika högre avdelningar förekomma i rätt stor utsträckning
antingen såsom ettåriga eller såsom tvååriga. Enligt statistiska uppgifter
funnos för läsåret 1925—1926 inrättade högre avdelningar vid sammanlagt ett
90-tal skolor, därav flertalet i städer. Såsom överstyrelsen framhållit torde dessa
avdelningar i stort sett kunna sägas motsvara folkskolans sjunde årsklass, där
de äro ettåriga, och där de äro tvååriga, gäller detsamma om avdelningens
första årsklass. Skillnaden ligger väsentligen däri, att någon skolplikt icke föreligger
med avseende å den högre avdelningen. I likhet med överstyrelsen
anser jag det vara uppenbart, att ettårig högre avdelning, grundad på sexårig
folkskola, under inga omständigheter får ersätta fortsättningsskola, så att
skoldistrikten skulle hava möjlighet att genom inrättande av sådan högre avdelning
inskränka den sammanlagda skolpliktstiden för lärjungarna till sju år.
Men jag anser det vara rimligt, att där överstyrelsen efter särskild prövning
finner, att undervisningen i eu årskurs av folkskolans högre avdelning är
av beskaffenhet att kunna anses motsvara genomgången sjunde årsklass i
folkskola, överstyrelsen må kunna medgiva, att lärjungar, som genomgått
sådan årskurs, få deltaga i ettårig fortsättningsskola, vare sig denna omfattar
minst 360 eller minst 180 timmars undervisning.
Slutligen har överstyrelsen hemställt, att, om till ettårig fortsättningsskola
med kortare kurs än 360 timmar hänvisas ett mindre antal lärjungar, vilka
vid slutet av läsåret avgått från sjunde årsklassen i folkskolan, anordnad
enligt någon av undantagsformerna, även för dessa lärjungar fortsättningsskolkursen
må kunna begränsas till den för den ettåriga fortsättningsskolan
bestämda lärotiden, under förutsättning att överstyrelsen efter särskild prövning
finner, att undervisning i fortsättningsskola med minst 360 undervisningstimmar
ej lämpligen kan beredas dem. Detta förslag har föranletts
av de svårigheter, som visat sig uppkomma vid ordnandet av den fortsatta
undervisningen särskilt i sådana skoldistrikt, inom vilka finnas dels heltidsläsande
sjuåriga folkskolor och dels halvtidsläsande sådana folkskolor. Då
man i många fall funnit det lämpligt att centralisera fortsättningsskolväsendet
till en eller ett par folkskolor, komma i sådana fall med blandade typer
av sjuåriga folkskolor att till fortsättningsskolan sammanföras lärjungar, av
vilka blott en del äro berättigade^ att genomgå ettårig fortsättningsskola med
mindre timantal än 360. Lärjungarna från de halvtidsläsande folkskolorna
skola enligt hittills gällande bestämmelser undervisas i fortsättningsskola
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
med minst 360 timmar, fördelade på två årskurser, eller ock, enligt ovan
föreslagen ändring, i ettårig fortsättningsskola med minst 360 timmar. Det
synes mig klart, att det i åtskilliga fall kan möta hinder att på lämpligt
sätt genomföra en dylik uppdelning av fortsättningsskolundervisningen på
olika linjer, i synnerhet när det gäller endast ett mindre antal barn. Jag
vill därför förorda bifall till överstyrelsens förslag, som ju endast innebär
en mindre modifikation av 1925 års beslut om ettåriga fortsättningskolor.
De närmare föreskrifter eller ändringar i gällande författningar, som erfordras
i händelse riksdagen godkänner nu ifrågavarande olika förslag, torde
det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela, efter det skolöverstyrelsen i
sådant hänseende avgivit yttrande.
Slutligen vill jag framhålla att nu berörda ändringar synas mig kunna
utan olägenhet genomföras, oavsett vad som kan bliva resultatet av de två
skrivelser, som 1927 års riksdag avlåtit till Kungl. Maj:t angående repetitionsskolans
anordning och det sjundo skolårets kursplan. Jag kan nämligen
icke finna att ett ställningstagande till här ifrågavarande ändringsförslag på
något sätt behöver innebära ett förgripande av prövningen av omförmälda
av 1927 års riksdag upptagna spörsmål.
På grund av vad jag ovan anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen,
att besluta följande ändringar av de för fortsättningsskolan
gällande huvudsakliga grunder och bestämmelser,
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som för deras tillämpning må befinnas erforderliga:
1) I skoldistrikt, som vid folkskola anordnat obligatorisk
sjunde årsklass, må för lärjungar, som vid läsårets slut avgått
från sistnämnda klass, fortsättningsskolan kunna anordnas
med allenast en årskurs, dock under villkor att årskursen
omfattar minst 360 undervisningstimmar.
2) För lärjungar, som genomgått en årskurs i folkskolans
högre avdelning, må, efter prövning av skolöverstyrelsen i
varje särskilt fall, fortsättningsskolan kunna anordnas med
allenast eu årskurs, dock under villkor att denna årskurs
omfattar minst 180 undervisningstimmar.
3) För lärjungar, som vid slutet av läsåret avgått från
sjunde årsklassen i folkskola, anordnad enligt någon av folkskolans
undantagsformer och som undervisas i ettårig fortsättningsskola,
inrättad på grundval av heltidsläsande folkskola,
må, efter prövning av skolöverstyrelsen samt under
förutsättning att fråga är om ett mindre antal elever och att
undervisning i fortsättningsskola med minst 360 undervisningstimmar
ej lämpligen kan beredas nämnda lärjungar,
fortsättningsskolkursen kunna omfatta ett mindre antal undervisningstimmar
än 360, dock minst 180 timmar.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.
4) Där Kungl. Maj:t i särskilda undantagsfall finner skäligt
sådant medgiva, må undervisningen i fortsättningsskola
till någon mindre del kunna förläggas till det läsår, under
vilket lärjungarna avgått från folkskolan, dock, där fortsättningsskolau
är tvåårig, under villkor att andra årskursen
icke må begynna tidigare än ett år efter första årskursens
början.
Vad departementschefen sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet
I. A. Hedenlund.
Stockholm 1928, Ivar Hroggströms Boktryckeri A. B.