Kungl. Maj.ts proposition nr 62.
5
Nr 62.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
förbättrings- och moderniseringsarbeten ä äldre undervattensbåtar;
given Stockholms slott den JO februari
1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Bosm.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 februari 1928.
N ärvarande: .
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Ltberg,
von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet Rosén anför:]
Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 januari 1928 har marinförvaltningen
gjort framställning om utförande av förbättrings- och moderniseringsarbeten
å vissa äldre undervattensbåtar samt därvid anfört följande.
I det betänkande och förslag rörande ersättningsbyggnad för flottan, som
avgivits av de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1925 tillkallade
sakkunniga, hade dessa beräknat undervattensbåtarnas normala livslängd
till 18 år.
333 ss
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
Enär undervattensbåtarna Hajen, Sälon, Valrossen, Bävern, Illem och
Uttern sålunda under ännu åtskilliga år framåt komme att ingå i kustflottan
eller i lokalstjrkor samt därefter avsåges såsom reservfartyg, så länge ackumulatorbatterierna
vore användbara, ansåge marinförvaltningen, att, bland
annat, dessa undervattensbåtars periskoputrustning borde moderniseras. Under
den tid, som förflutit sedan periskopen till dessa undervattensbåtar anskaffats,
hade tekniken på detta område gjort betydande framsteg. Flygvapnets utveckling
hade vidare gjort det nödvändigt att förfoga över åtminstone ett
periskop per undervattensbåt, varmed luftutkik kunde hållas. Undervattensbåtarna
Hajen, Sälen och Valrossen hade visserligen periskop med zenitvy,
men då denna vore utan förstoring, hade den endast ringa värde, enär flygare
blott kunde observeras å korta avstånd.
Hajen- och Bävern-divisionernas anfallsperiskop saknade förstoring, vilket
visat sig vara eu stor nackdel. Då numera förstoringsanordning kunde anbringas
även å smaltoppiga anfallsperiskop, vore det önskvärt, att nya sådana
anskaffades för de sex nämnda undervattensbåtarna.
Den högt uppdrivna motmedelstaktiken mot undervattensbåtarna gjorde
det allt svårare för dessa att komma till anfall. Bedan på stora avstånd
vore undervattensbåtscheferna tvingade att tillgripa det smaltoppiga anfallsperiskopet
för att säkrare kunna undandraga sig upptäckt. Ett anfallsperiskop
utan förstoring vore till ingen nytta på längre avstånd.
En undervattensbåts stridsvärde vore i hög grad beroende på periskopens
goda beskaffenhet, och fartygets fulla stridsvärde kunde ej utnyttjas, därest
det saknade verkligt goda periskop. Möjligheterna till observationer vore
uppenbarligen helt olika från övervattens- och undervattensfartyg. Det måste
nämligen vara avsevärt lättare att göra kurs- och fartbestämningar från en
punkt belägen högt över vattenytan än från en punkt, som praktiskt taget
låge i vattenytan. Från övervattensfartyg kunde fiendens rörelser ständigt
observeras, på undervattensbåten endast med långa mellanrum och under ett
fåtal sekunder. Det vore därför nödvändigt att förse undervattensbåtarna
med de bästa hjälpmedel, d. v. s. de bästa periskop, som kunde anskaffas.
Men periskoputrustningen, sådan den för närvarande vore å ovannämnda
undervattensbåtar, kunde icke anses tillfredsställande. För eu modernisering
av densamma erfordrades nyanskaffning av sex anfalls- och sex observationsperiskop.
De hittillsvarande periskopen skulle efter nyanskaffningen förvaras
såsom reservperiskop.
Vid nybyggnad av undervattensbåtarna Bävern, Illern och Uttern hade,
vad beträffade rodermaskinerierna, en specialkonstruktion efter tyskt mönster
kommit till användning. Denna konstruktion hade sedermera visat sig vara
så till vida olämplig, som den vid rodrets manövrerande åstadkomme mycket
buller, vilket dels försvårade kommunikationen mellan närbelägna rum, dels
gjorde det omöjligt för vissa underofficerare att i det för dem avsedda
rummet intill styrmaskineriet under gång erhålla nödig vila, dels även vid
gång i undervattensläge verkade röjande för med lyssnarapparater utrustad
motståndare. Marinförvaltningen hade därför låtit å undervattensbåten Uttern
utföra en förändring av ifrågavarande maskineri, varigenom den anmärkta
olägenheten borteliminerats. Inspektören för undervattensbåtvapnet hade
hos ämbetsverket anhållit om vidtagande av liknande ändring jämväl beträffande
undervattensbåtarna Illern och Biivern.
Yidare hade samme inspektör hemställt, att Hajen- och Bäverndivisionernas
undervattensbåtar måtte förses med eu utåt öppnande ventil i tornets underkant
för att möjliggöra självlänsning av tornet vid uppdykning efter läckslagning,
orsakad av påsegling, artilleri träff eller dylikt, att samma undervattensbåtar
måtte förses med utskjutningsanordning för fallod, och slut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
ligen att reservlöskölar måtte anskaffas i sådan utsträckning, att ungefär en
reservköl komme att finnas för tre undervattensbåtar, varigenom personalen
ej ur krigsberedskapssynpunkt beliövde tveka att vid ett kritiskt tillfälle
begagna den säkerhetsanordning, som löskölens fällande innebure.
Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för de nu berörda förbättringarna
och moderniseringarna av den äldre undervattensbåtmaterielen
uppgå till
för anskaffning av nya periskop .................................
» förbättring av rodermaskinerierna.......................
» vissa undervattensbåtars förseende med ventil i
tornet .................................................................
» anordnande av fallod .............................................
» anskaffande av reservlöskölar .............................
cirka kronor 250,000:
» » 10,000:
5,000
12,000
23,000
Summa cirka kronor 300,000
För bestridande av ifrågavarande kostnader disponerade marinförvaltningen
icke några medel, då den till ämbetsverkets förfogande ställda delen av
flottans underhållsanslag icke ens till någon del kunde anlitas för bestridande
av dylika opåräknade kostnader, därest icke andra redan planerade,
nödvändiga arbeten skulle eftersättas. Däremot förefunnes å de medel, tillhopa
4,500,000 kronor, som genom kungl. brev den 17 juni 1921 och den
4 maj 1923 ställts till ämbetsverkets förfogande för nybyggnad av undervattensbåten
Yalen, en avsevärd behållning, beroende därpå, att byggandet
av undervattensbåten Yalen, som ursprungligen planerats att äga rum å
enskilt varv, men som sedermera försiggått å Karlskrona varv, på grund av
gynnsamma omständigheter kommit att draga lägre kostnad, än som ursprungligen
beräknats.
Av den sålunda förefintliga behållningen syntes lämpligen erforderliga
medel kunna disponeras för utförandet av ovan omförmälda förbättringar
och moderniseringar av den äldre undervattensbåtmaterielen, vartill emellertid
riksdagens medgivande måste inhämtas. Ett dylikt medgivande skulle ådagalägga,
att riksdagen nu liksom tillförene behjärtade behovet av, att undervattensbåtvapnet
hölles i tidsenligt skick, så att de risker, som personalen
ombord utsattes för, med alla till buds stående medel nedbringades till de
minsta möjliga.
På grund av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att av förefintlig behållning å de till
nybyggnad av undervattensbåten Yalen anvisade medlen ett belopp av 300,000
kronor finge användas till förbättringar och moderniseringar av den äldre
undervattensbåtmaterielen.
Av vad i ärendet anförts torde framgå, att den föreslagna moderniseringen
av periskoputrustningen å de i Hajen- och Bäverndivisionerna ingående
undervattensbåtarna är av synnerlig betydelse för ökandet av dessa båtars
stridsvärde. Även de övriga förbättrings- och moderniseringsarbeten, som i
detta sammanhang av marinförvaltningen ifrågasatts, synas vara ägnade att
medföra fördelar särskilt ur säkerhetssynpunkt. På grund härav och då jag
icke har något att erinra mot den av marinförvaltningen uppgjorda kostnadsberäkningen,
finner jag mig böra tillstyrka de sålunda föreslagna arbetenas
utförande.
Med anledning av marinförvaltningens förslag, att det för ifrågavarande
ändamål erforderliga beloppet, 300,000 kronor, måtte få utgå av förefintlig
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
behållning å till nybyggnad av undervattensbåten Yalen anvisade medel, får
jag erinra om att 1921 års riksdag dels medgivit, att för anskaffning av
undervattensbåtmateriel finge tagas i anspråk 2,000,000 kronor av reserverade
medel, som ursprungligen anvisats för byggande av två jagare, dels ock för
samma ändamål beviljat 2,500,000 kronor, vilket sistnämnda belopp sedermera
såsom extra reservationsanslag anvisats av 1923 års riksdag. För dessa
medel har sedermera undervattensbåten Yalen blivit byggd. Emellertid
hava kostnaderna för nämnda undervattensbåt visat sig avsevärt understiga
den summa, som härför ursprungligen beräknats, vilket medfört, att en betydande
behållning förefinnes å de för ändamålet anvisade medlen. Enligt
vad jag inhämtat, erfordras visserligen ännu för fartygets slutliga färdigställande
en del arbeten, varjämte försök med periskopinstallation ännu pågå,
men förutom för dessa ändamål beräknas den förefintliga behållningen vara
fullt tillräcklig jämväl för täckande av de till 300,000 kronor beräknade kostnaderna
för nu ifrågavarande ändrings- och moderniseringsarbeten å äldre
undervattensbåtar. Jag anser mig vid sådant förhållande böra tillstyrka
marinförvaltningens förslag även i denna del.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till förbättrings- och moderniseringsarbeten å vissa äldre undervattensbåtar
må tagas i anspråk ett belopp av högst 300,000 kronor av uppkommen
behållning å förut omförmälda, för anskaffning av undervattensbåtmateriel
anvisade medel.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik von Horn.