Kungl. May.ts proposition nr 238.
1
Nr 238.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av förslag till visst avtal mellan kronan
och Vänersborgs stad m. m.; given Stockholms slott
den 20 mars 1928.
Kungl. Maj:t Till liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande t. f. departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Carl Ekman.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden1 hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
ä Stockholms slott den 20 mars 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
ItiBBiNG, Gärde, Pettersson, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.
Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet och t. f.
chefen för kommunikationsdepartementet anför t. f. chefen för försvarsdepartementet,
statsministern Ekman följande.
Genom brev den 16 november 1906 förordnade Kungl. Maj:t, att Västgöta
regemente skulle förläggas till Vänersborg, så snart kasernetablissemang
för regementet blivit därstädes uppfört. I anledning härav träffades
mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement och Vänersborgs stad
ett den 25 och den 28 november 1906 dagtecknat kontrakt, enligt vilket
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 203 häft. (Nr 238.) 279 as 1
Kasernkommittén
.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
staden i ocli för militärförläggningen överlät till kronan ett markområdeävensom
förband sig att fullgöra vissa prestationer. Kontraktet torde få
fogas såsom bilaga (Bil. C) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.
År 1916 blev det för Yästgöta regemente avsedda kasernetablissemanget
färdigställt och togs i bruk av regementet.
Sedan i samband med försvarsväsendets omorganisation beslut fattats om
att militärförläggningen till staden skulle upphöra, har kasernkommittén i
skrivelse den 15 oktober 1927 framlagt förslag angående omändring av
kasemetablissemanget i Vänersborg till en anstalt för vård av sinnessjuka
och sinnesslöa. Beträffande den närmare innebörden av detta förslag hänvisar
jag till vad chefen för socialdepartementet förut denna dag därutinnan
till statsrådsprotokollet anfört vid anmälan av frågan om avlåtande till riksdagen
av proposition (nr 165) i ämnet. Planen på en dylik ändrad disposition
av nämnda etablissemang sammanhänger med frågan om åvägabringande
av en uppgörelse med Vänersborgs stad i anledning av militärförläggningens
upphörande. I nyssberörda skrivelse den 15 oktober 1927 har kasemkommittén
framlagt resultatet av de förhandlingar, som i sådant hänseende förts
mellan kommittén och Vänersborgs stad. Dessa förhandlingar hava lett till
avslutandet av ett den 4 och den 12 januari 1927 dagtecknat preliminärt avtal,
vilket torde få såsom bilaga (Bil. B) fogas vid statsrådsprotokollet rörande
detta ärende. Kommittén har hemställt, att därest kasernetablissemangets
utnyttjande för det föreslagna nya ändamålet vunne godkännande,
ifrågavarande avtal måtte bliva föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens
prövning.
Kasernkommittén yttrar sig till en början om betydelsen för Vänersborgs
stad av 1925 års beslut i försvarsfrågan och stadens uppoffringar i anledning
av Västgöta regementes förläggning till staden. Härutinnan anför
kommittén:
Västgöta regemente hade sedan år 1916, då det för regementet avsedda
kasemetablissemanget i Vänersborg blivit fullt färdigt, varit förlagt till
staden.
Till belysning av Västgöta regementes personalstyrka enligt 1901 och
1914 års härordningar samt avlöningsförmåner m. m. hänvisade kommittén
till nedanstående tablå.
i Härord-ning av |
A n |
t a 1 |
Summa | |
Årskon- |
Utbild- |
||||
1 Officerare | i |
Under- officerare |
Manskap |
Musik- personal |
Civil- militär personal |
Summa |
beräknade avlönings- förmåner |
tingent värnplik- tiga |
ningstid |
|
1901 ... |
47 | |
38 |
267 |
33 |
4 |
389 |
590,000 ; |
630 |
240 |
1914 ... |
53 1 |
39 |
204 |
33 |
4 |
333 |
806,000 |
630 |
1 340 1 165*) |
*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.
Det mellan kronan och Vänersborgs stad upprättade avtalet angående
Västgöta regementes förläggning till staden vore grundat å 1901 års här
-
Kunyl. Maj:ta proposition nr 238.
3
ordning. Avlöningsförmånerna till regementets fast anställda personal enligt
nämnda härordning — utan det tillägg av 75 procent, varmed jämlikt
de av kommittén antagna grunder höjning skett i tablån — kunde beräknas
hava uppgått till i runt tal 337,000 kronor.
Vad anginge Vänersborgs stads uppoffringar för Västgöta regemente,
hade staden åtagit sig vissa förpliktelser i ett med kronan den 25 och den 28
november 1906 upprättat kontrakt angående regementets förläggning till
staden (se Bil. C).
Staden hade i ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande uppskattat
sina prestationer på grund av ifrågavarande kontrakt på följande
sätt:
Värdet av staden förut tillhörig, till kronan upplåten mark om 445,594,4 5
kvm....................................................... kronor 65,000: —
Kostnad för förvärv av till kronan upplåten
mark om 671,376,76 kvm.......... » 183,408:80
Summa kronor 248,408: 80
Härifrån avginge dock inkomst å försåld
överflödig mark.......................... kronor 9,000: — kl.onor 239,408: SO
Härtill komme kostnader för:
grässådd å den överlämnade marken •................................. » 4,000: —
utläggning av gata........................... » 4,800: —
anläggning » vattenledning................................................... » 3,765: —
» » gasledning ...............:.................;.................... » 3,735: —
» » avloppsledning............................................... » 650: —
flyttning » ett hus .......... » 500: —
byggande » ny fattiggård......................... » 67,000: —
lagfart m. m.................................... » 15,000: —
Summa kronor 338,858
80
Vidkommande stadens vederlag för de prestationer, staden på sätt ovan
berörts lämnat kronan för Västgöta regementes förläggning till staden, borde
nämnas, att staden i främsta rummet kunnat tillgodogöra sig skatteintäkter
från regementets befattningshavare under en tid av mer än tio år.
Folkmängden i Vänersborg hade vid slutet av år 1926 uppgått till omkring
9,100 personer. Den inkomst, varå utskylder för år 1926 utdebiterats
i staden, hade uppgått till 8,919,000 kronor och det samma år utdebiterade
beloppet till 833,011 kronor. Kommunalskatten hade de senaste åren, 1925
och 1926, varit 8 kronor 34 öre, respektive 9 kronor 34 öre per bevillningskrona.
I fråga om kasernetablissemanget i Vänersborg samt de markområden,
som ställts till Västgöta regementes disposition, anför kommittén följande.
Den mark, som Vänersborgs stad genom kontraktet den 25 och 28 november
1906 upplåtit till kronan till plats för kasernetablissemang och såsom
övningsfält för Västgöta regemente, innehölle enligt av regementets
kasernofficer lämnad uppgift i areal omkring 111 hektar. Marken, som vore
belägen inom stadens område, hade vid upplåtelsen beräknats betinga ett
värde av cirka 240,000 kronor. Den 16 februari 1925 hade kronan på grund
av 1906 års kontrakt vid rådstuvurätten i Vänersborg erhållit lagfart å markområdet,
vilket omfattade de å en av mätningsmannen Sven Mångberg år
1925 upprättad karta med nr 1—22 betecknade områden, tillsammans ut
-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
görande enligt stadens fastighetsregister och registerkarta stadsägorna nr
169o och 170.
Å en skrivelsen bilagd av mätningsmannen Mångberg upprättad karta
över de fastigheter, som inginge i det av Vänersborgs stad till kronans förfogande
ställda markområdet, hade fastigheternas gränser närmare utmärkts.
Enligt av mätningsmannen lämnad arealuppgift skulle fastigheterna i areal
innehålla tillhopa omkring 121 hektar.
Det av Västgöta regemente disponerade kasernetablissemanget vore beläget
å det område öster om Vänersborg, som staden för ändamålet upplåtit
till kronan såsom kaserntomt. Etablissemanget bestode av ett flertal byggnader.
Två kasernhus med kanslibyggnaden mellan dem hade förlagts i
etablissemangets huvudfront med huvudfasaderna mot väster och den närbelägna
staden, från vilken Södergatan utdragits mot kanslibyggnaden. Det
tredje kasernhuset låge placerat vinkelrätt mot förenämnda huvudbyggnader
å kaserngårdens södra sida. Utmed kaserngårdens östra sida hade uppförts
kokinrättningsbyggnad, ångpannelius, varmbad och tvättinrättning samt
gymnastikhus och bakom dessa byggnader vakt- och arrestbyggnad samt
förrådsbyggnader. Stallbyggnaderna ävensom vissa förrådsbyggnader bildade
en särskild avdelning omedelbart öster om det tredje kasernhuset.
A norra delen av etablissemanget funnes belägna mässbyggnad samt
trenne underofficersbyggnader. Sjukhuset vore uppfört helt fristående öster
om etablissemangets övriga byggnader.
Förutom huvudvägen till kanslibyggnaden förmedlades förbindelse med
staden medelst eu utfartsväg från etablissemangets östra del till den allmänna
landsväg, som ledde från Råunum till staden.
Det av Västgöta regemente disponerade övningsfältet omfattade icke blott
den mark, som för ändamålet upplåtits av staden enligt 1906 års kontrakt,
utan jämväl en del av kronan genom köp förvärvade jordområden. För utvidgning
av övningsfältet hade på grund av kungl. brev den 11 mars 1909
från vattenfallsstyrelsen till arméförvaltningen överlämnats större delen av
de år 1907 utav kronan inköpta fastigheterna, landeriet Källshagen och
landeriet Fredrikslund. De till regementets förfogande ställda delarna av
dessa fastigheter, vilka gränsade intill varandra, utgjordes av stadsägorna
nr 166 och 167. I areal innehölle dessa delar tillhopa 29,5223 hektar. Kronan
hade den 27 maj 1907 och den 7 februari 1910 vid rådstuvurätten i
Vänersborg erhållit lagfart å dessa fastigheter.
Regementets övningsfält omfattade slutligen en av kronan enligt köpeavhandling
den 11 maj 1918 för 25,000 kronor inköpt fastighet, landeriet
Petersberg. Denna egendom, varå kronan den 13 maj 1918 vid rådstuvurätten
i Vänersborg erhållit lagfart, bestode av de till Vänersborgs stads
donationsjorcl hörande åker- och ängslyckorna nr 163, 164, 165, 167 och 168
samt innehölle enligt av regementets kasernofficer lämnad uppgift i areal
5 hektar 50 ar 66,2 kvadratmeter.
Belägenheten av de olika markområdena framginge närmare av eu vid
skrivelsen fogad kopia av »karta över Kungl. Västgöta regementes övningsfält
efter inköp av landeriet Petersberg», år 1919 reviderad av Ivar Bemhardt.
A denna kartkopia hade mätningsmannen i Vänersborg på begäran
angivit gränserna för de olika fastigheterna, varjämte approximativa arealuppgifter
lämnats i fråga om de markområden, staden ställt till kronans
förfogande.
Beträffande det med Vänersborgs stad ingångna preliminära avtalet anför
kasernkommittén följande.
Kanyl. Maj:ts proposition nr 2*‘JS. •''>
För åt! utnyttja kasernetablissemanget i Vänersborg för annat ändamål
än militärförläggning lmde det varit nöilvilndigt att härom träffa uppgörelse
med staden.
Sedan vidlyftiga förhandlingar ägt rum med representanter för staden,
hade slutligen ett skriftligt avtal upprättats rörande det framtida användandet
av Västgöta regementes ledigblivande kaserner i Vänersborg. Avtalet, som
den 17 maj och den 30 november 1926 varit föremål för behandling hos
stadsfullmäktige i Vänersborg, hade den 4 januari 1927 blivit av staden
undertecknat.
Avtalet utginge från den förutsättningen, att en statsinstitution av i det
föregående antytt slag skulle förläggas till kasernetablissemanget samt att
Vänersborgs stad skulle av kronan återfå en del av det markområde, som
staden enligt 1906 års kontrakt upplåtit till kronan för Västgöta regementes
räkning, men som det numera icke kunde anses vara erforderligt att bibehålla i
kronans hand.
Att staden komme att beredas vissa fördelar, genom att kasernetablissemanget
toges i anspråk såsom en statlig sjukvårdsanstalt, vore otvivelaktigt.
Befattningshavarna vid hospitalen vore numera jämförelsevis val avlönade.
Do skatteintäkter, som kunde beriiknas inflyta till staden från personalen
vid den ifrågasatta anstalten i Vänersborg, torde i stort sett komma att
motsvara vad den fast anställda personalen vid regementet i dylikt hänseende
haft att erlägga. Då anstalten enligt kommitténs förslag skulle komma att
inrymma iiver 800 vårdplatser, torde den personal, som bleve nödvändig för
vård och tillsyn av patienterna ävensom för anstaltens drift, (läkarpersonal,
kontorspersonal, sjukvårdspersonal och ekonomipersonal) komma att uppgå
till mer än 230 personer, inberäknat extra befattningshavare.
Vid förhandlingarna liade stadens representanter framställt begäran om
att i avtalet med staden måtte intagas eu bestämmelse om personalens antal
vid den ifrågasatta sinnessjukanstalten. Under hänvisning till att i § 4 av
avtalet angivits antalet vårdplatser vid anstalten samt att behovet av befattningshavare
vid hospitalen för närvarande beräknades i genomsnitt uppgå till
eu befattningshavare på tre patienter, hade kommittén funnit denna framställning
icke böra vinna beaktande. Vidare hade begärts, att staden i avtalet
måtte i en eller annan form tillförsäkras garanti, att befattningshavarna vid
anstalten i största möjliga utsträckning komme att bosätta sig inom staden
för att bliva skattskyldiga till staden. Som bostäder komme att inredas
inom anstaltens område för större delen av personalen, komme ett stort
antal befattningshavare att bliva skyldiga bo på platsen. Stadens delegerades
hemställan, att i avtalet måtte införas eu generell bestämmelse om att anstaltens
personal skulle vara bosatt i Vänersborg, hade kommittén icke ansett
sig kunna biträda.
Därest en sinnessjukanstalt skulle förläggas till kasernetablissemanget i
Vänersborg, syntes det av regementet disponerade markområdet icke i sin
helhet behöva tagas i anspråk för anstalten. Eu del av den mark, som
staden för regementets räkning ställt till kronans förfogande, syntes kunna
återställas till staden. Förutom den mark, varå själva kasernetablissemanget
vore uppfört, torde ett område för trädgårds- och parkanläggning m. m. böra
bibehållas för den nya anstaltens räkning. Genom det av staden upplåtna
markområdet framginge en allmän landsväg, som skilde området i två delar.
Den södra delen av markområdet, varå etablissemanget i sin helhet vore
beläget, syntes vara lämpligt att bibehålla för anstaltens behov. Denna del
av markområdet innehölle i areal omkring 35 hektar. Om för anstaltens
räkning jämväl toges i anspråk det kronan tillhöriga landeriet Peter sberg,
beläget öster om nyss angivna markområde och i areal innehållande omkring
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
5,5 hektär, bleve den ägofigur, som skulle disponeras av hospitalet, val
avskild och av tillräcklig storlek. Skulle ytterligare mark befinnas bliva
erfoideilig föi anstalten, funnes sådan att tillgå i närheten av kasernetablissemånget.
Kronan ägde nämligen — förutom landerierna Källsliagen och
hrednksluud, vilka staden begärt att få inköpa av kronan till den del dessa
fastigheter stocle under vårdnad av arméförvaltningen — bland annat den
s. k. Hafvenströmska lyckan. Denna fastighet, i areal innehållande omkring
b hektar, stode under vattenfallsstyrelsens förvaltning och vore belägen
söder om järnvägslinjen Vänersborg—Herrljunga i närheten av landeriet
Jretersberg.
I § 1 av det mellan kasernkommittén och Vänersborgs stad upprättade
avtalet hade stadgats, att södra delen av det markområde, som enligt 1906
års kontrakt upplåtits till kronan, alltjämt skulle med full och oinskränkt
äganderätt tillhöra kronan. Hörande områdets läge och gränser finge kommittén
hänvisa till de i ärendet ingivna kartorna.
Det norr om landsvägen från Vänersborg till Råunum belägna markområde,
som staden upplåtit till kronan för regementets räkning, skulle med visst
undantag återställas till staden. Härom meddelades bestämmelser i § 2 av
avtalet. Staden återfinge på detta sätt mer än två tredjedelar av den mark,
staden tidigare upplåtit. Denna del av marken måste anses äga mindre
värde än den del, som kronan beliölle söder om landsvägen.
A det jordområde, som kronan sålunda skulle återställa till staden, funnes
belägen en större byggnad, inrymmande landstormsförråd. Som denna byggnad
torde vara nödvändig att bibehålla för försvarets räkning, hade i avtalet
intagits föreskrift om att byggnaden jämte erforderligt markområde och väg
till detsamma alltjämt skulle tillhöra kronan.
Vid besök å platsen hade kommittén undersökt, huru stort markområde,
som för ändamålet borde undantagas. I § 2 av avtalet hade intagits närmare
stadgande härom. Sedan vederbörliga avstyckningsförrättningar ägt rum,
borde särskild a\ handling upprättas mellan kronan ocli staden för närmare
angivande av de jordområden, staden skulle återbekomma. De utgifter, som
bleve förbundna med dessa förrättningars vidtagande, ävensom kostnaderna
för lagfart hade staden åtagit sig att ensam gälda.
Det för landstormsförrådet avsedda markområdet syntes på lämpligt sätt
böra inhägnas genom kronans försorg.
Den byggnad, vari förrådet vore inrymt, vore uppförd av sten i två våningar
jämte en frontespisvåning, inredd till bostad för tillsyningsmannen
vid förrådet. För erhållande av vatten vore denna befattningshavare hänvisad
till en brunn, belägen ett stycke från byggnaden å den mark, staden skulle
återbekomma. Kronan borde lämpligen förbehålla sig rätt att ur denna
brunn taga vatten ävensom att härför begagna väg till brunnen. Staden
hade lamnat sitt medgivande härtill samt därjämte förklarat sig icke hava
något att erinra mot att kronan för rättighetens bestånd finge söka och
erhålla inteckning i den fastighet, staden återbekomme.
Därest landstormsförradsbyggnaden, vilken funnits å platsen uppförd redan
vid den tid, då staden jämlikt 1906 års kontrakt överlåtit marken till kronan,
icke vidare skulle bliva erforderlig för försvarets räkning, hade staden hemställt,
att såväl byggnaden som det till kronan upplåtna mark- och vägområdet
norr om allmänna landsvägen måtte utan ersättning återställas till staden.
Enär varken denna mark eller byggnaden i en framtid torde vara erforderlig
för den anstalt, som kunde komina att inrymmas i kasernetablissemanget,
samt kronan icke heller för annat ändamål torde behöva desamma, hade
kommittén ansett sig böra tillmötesgå denna framställning.
^ id de förda förhandlingarna hade stadens representanter med styrka
Kung t. Maj:ts •proposition nr 238. <
framhållit, att förlusten av regementet för stadens vidkommande kunde förväntas
bliva mycket ödesdiger. Till följd liärav vore det för staden ur
ekonomisk synpunkt av största vikt, att den nya anstalten snarast möjligt
kunde komma till stånd och träda i verksamhet. För att erhålla eu garanti,
att kasernetablissemanget inom eu snar framtid av kronan utnyttjades för
det avsedda nya ändamålet, hade staden hemställt, att kronan måtte förbinda
sig att inom viss tid hava vidtagit erforderliga omändringsarbeten inom
etablissemanget samt att den nya institutionen därefter ofördröjligen kunde
påbörja sin verksamhet.
Jämväl för kronan syntes det vara av intresse, att ett ledigblivet kasernetablissemang
utan större tidsutdräkt kunde komma till användning för annat
ändamål. Behovet av ökat antal platser för vård av sinnessjuka och sinnesslöa
vore ju synnerligen trängande. På grund härav och då de erforderliga
omändringsarbetena inom förevarande etablissemang torde kunna påbörjas
under år 1928, syntes den nya anstalten kunna beräknas bliva färdig under
början av år 1930.
I det med Vänersborgs stad upprättade avtalet hade kronan, för den handelse
etablissemanget icke före den 1 juli 1930 tagits i bruk för sitt nya
ändamål, förbundit sig att från nämnda dag intill dess sa bleve fallet till
staden utgiva viss ersättning. Denna garantibestämmelse utginge från samma
förutsättningar, som i liknande fall intagits i överenskommelser med städer,
där fråga varit om att för annat ändamål utnyttja ett ledigblivet kasernetablissemang.
De direkta kostnader, som Vänersborgs stad iklätt sig for V astgota regementes
förläggning till staden, hade enligt stadens egen uppgift uppgått till
338,858 kronor 80 öre. Dessutom hade stadens vattenverk för tillgodoseende
av ökat krav å vattenleverans efter regementets inflyttning utbyggts
för eu kostnad av 40,000 kronor.
Värdet av den mark, som staden enligt det med kronan träffade avtalet
skulle äga återbekomma, borde givetvis avdragas från det belopp, som staden
kunde anses hava utgivit för regementsförläggningen. Denna mark syntes
lågt räknat kunna värderas till 80,000 kronor. Stadens övriga direkta utgifter
i omförmälda hänseende skulle alltså kunna beräknas hava uppgått till
omkring 300,000 kronor.
På grund härav hade den ersättning, kronan skulle utgiva till Vänersborgs
stad för den händelse etablissemanget därstädes icke före den 1 juli
1930 tagits i bruk för sitt nya ändamål, fastställts till fem procent ränta å
300,000 "kronor eller sålunda "till 15,000 kronor för helt kalenderår. Därest
etablissemanget icke före den 1 juli 1933 blivit omändrat och den nya anstaltens
verksamhet blivit påbörjad, hade det ansetts skäligt, att ersättning,
för helt kalenderår räknat, skulle utgå med ett till 25,000 kronor förhöjt
belopp. ....
I § 7 av avtalet med Vänersborgs stad hade slutligen mtagits bestämmelser
om skyldighet för kronan att till staden för ordnande av en del trafikfrågor
upplåta vissa mindre markområden av den fastighet, söder om landsvägen,
som kronan skulle behålla. Sålunda hade kronan utfäst sig att tillhandahålla
staden mark för att giva en vid fastighetens östra gräns befintlig,
staden tillhörig utfartsväg ökad bredd ävensom för att anlägga en viadukt
över den här framgående järnvägslinjen mellan Vänersborg och Herrljunga.
Dessutom hade staden tillerkänts rätt att tillsvidare för sitt renhållningsverks
räkning begagna eu över kronans berörda fastighet ledande väg.
Enligt stadgande i § 2 av det upprättade avtalet med staden skulle den
mark. som staden skulle återbekomma, senast den 1 juli 1928 i befintligt
skick utan ersättning återställas till staden. Som den av Västgöta rege
-
Myndigheternas
yttranden.
Departe
mentschefen.
Avtal med
Vänersborgs
stad.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
mente disponerade skjut banan vore belägen inom detta markområde, hade
staden hemställt, att de av kronan utförda anläggningar vid skjutbanan ävensom
tvenne mindre byggnader, vilka blivit där uppförda, måtte få kvarstå
orubbade och alltså medfölja i stadens ägo. Anläggningarna kunde nämligen
i sitt nuvarande skick användas av staden. Då det icke torde kunna ifrågakomma,
att de vid skjutbanan verkställda anordningarna skulle raseras, och
då de där belägna byggnaderna i och för sig icke kunde anses äga något
egentligt värde, hade kommittén utgått från den förutsättningen, att de militära
myndigheterna icke skulle vidtaga några åtgärder för skjutbaneområdets
raserande eller byggnadernas bortflyttande. Allt vad som vore att hänföra
till fast egendom skulle sålunda tillfalla staden i samband med att markområdet
återginge i stadens ägo.
Över kasernkommitténs förslag till avtal hava yttranden avgivits av chefen
för tredje arméfördelningen samt av arméförvaltningens fortifikations- och
intendentsdepartement.
Chefen för tredje arméfördelningen har anfört, att det för landstormsförrådsbyggnaden
undantagna området såväl med hänsyn till nödvändigheten,
att disponera erforderligt utomhusutrymme som ur brandfaresynpunkt enligt
hans mening vore för knappt tillmätt, samt föreslagit, att byggnadstomten
måtte erhålla ett till 30 meter åt alla håll ökat område. Vidare har arméfördelningschefen
uttalat, att såväl de två skjutbodar, som funnes uppförda
å den mark, vilken staden skulle återbekomma, som ock de å ifrågavarande
mark befintliga tavelställningarna endast mot ersättning syntes böra avhändas
kronan.
Fortifikations- och intendentsdepartementen hava anslutit sig till vad
arméfördelningschefen i berörda hänseenden anfört samt förklarat sig i övrigt
icke hava något att erinra mot det föreliggande förslaget till avtal mellan
kronan och Vänersborgs stad.
Av det föregående framgår, att Västgöta regementes förläggning till Vänersborg
efter genomförandet av 1925 års härorganisation upphört. Enligt
det av kasernkommittén upprättade förslaget skall det ledigblivna kasernetablissemanget
i Vänersborg tagas i anspråk för inredande av en anstalt
för vård av sinnessjuka och sinnesslöa. Det förslag till avtal med staden
Vänersborg, som kommittén framlagt angående bland annat etablissemangets
framtida utnyttjande, har inom socialdepartementet underkastats granskning
i samband med behandling av frågan om inrättande av dylik anstalt. Härvid
har befunnits, att vissa ändringar och tillägg till avtalet, särskilt i fråga
om de markområden, som böra avses för den tilltänkta anstalten, lämpligen
böra komma till stånd.
Under hänvisning till vad chefen för socialdepartementet tidigare anfört
till statsrådsprotokollet vid anmälan av frågan om avlåtande till riksdagen
av proposition angående omändring bland annat av Västgöta regementes
kasernetablissemang i Vänersborg till sinnessjukanstalt ävensom till den av
honom åberopade, vid nyssnämnda proposition fogade kartan får jag rörande
avtalet med Vänersborgs stad erinra om följande.
Enligt kasernkommitténs förslag skulle för den planerade sinnessjuk -
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
9
anstalten tagas i anspråk en del av det markområde, som tidigare disponerats
av Västgöta regemente. Av den mark, som staden enligt 190G års avtal
upplåtit till kronan, skulle för anstaltens behov alltjämt bibehållas den söder
om landsvägen från staden till Itånnum belägna delen. Å detta markområde,
vilket i areal beräknats innehålla omkring 35 hektar, äro samtliga till kasernetablissemanget
hörande byggnader förlagda. Återstoden av det markområde,
staden upplåtit, med en areal av omkring 85.6 hektar, skulle, med ett mindre
undantag, återställas till staden. Denna del av området är belägen på norra
sidan om landsvägen.
För anstaltens räkning skulle vidare tagas i anspråk det kronan tillhöriga
landeriet Petersberg, innehållande omkring 5.4 hektar. Denna fastighet är
emellertid belägen på ömse sidor om järnvägslinjen Uddevalla—Vänersborg
—Herrljunga. Den norra delen omfattar cirka 3 hektar och den söder om
järnvägslinjen belägna delen omkring 2.4 hektar.
Därest ytterligare mark, utöver de sålunda för anstalten avsedda områdena
om tillhopa 40.4 hektar, skulle befinnas bliva erforderlig, funnes, enligt
vad kommittén framhållit, sådan att tillgå i närheten av kasernetablissemanget.
Kommittén syftade härvid på den kronan tillhöriga s. k. Hafvenströmska
lyckan, i areal innehållande omkring 8 hektar och belägen söder
om förenämnda järnvägslinje i närheten av landeriet Petersberg. Denna
fastighet står under vattenfallsstyrelsens förvaltning.
Förutom det markområde, Vänersborgs stad upplåtit såsom kaserntomt
och övningsfält för Västgöta regemente, samt landeriet Petersberg har regementet
haft till sitt förfogande större delen av landerierna Källshagen och
Fredrikslund. Sedan staden Vänersborg hos Kungl. Maj:t gjort framställning
om medgivande att få inköpa de delar av dessa fastigheter, som varit
upplåtna till regementet, har kasernkommittén tillstyrkt fastigheternas försäljning
till staden mot viss köpeskilling.
På sätt framgår av förberörda utav chefen för socialdepartementet avgivna
yttrande, hava allvarliga anmärkningar från medicinalstyrelsens sida framställts
beträffande det för anstalten enligt kasernkommitténs förslag avsedda markområdet.
Såväl områdets storlek och form som markens belägenhet hava
föranlett erinringar.
Med anledning härav hava, såsom nyss antytts, vissa ganska betydelsefulla
ändringar av förslaget beträffande markområdet för anstalten ansetts
påkallade.
I första hand har det synts lämpligt att för anstaltens räkning behålla
de delar av landerierna Källshagen och Fredrikslund, som varit upplåtna
till regementet. Dessa delar innehålla i areal tillhopa omkring 31 hektar.
Någon försäljning till staden av dessa fastigheter bör alltså icke komma till
stånd. För att erhålla en bekväm förbindelse över allmänna landsvägen
mellan å ena sidan det söder om denna belägna egentliga anstaltsområdet
och landeriet Petersberg samt å andra sidan landerierna Källshagen och
Fredrikslund har det synts vara nödvändigt att i kronans hand behålla östligaste
delen av det område norr om landsvägen, som enligt kasernkommit
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 238.
téns förslag skulle återlämnas till staden. Härigenom skulle anstalten komma
att på tillräcklig sträcka disponera mark å båda sidor om landsvägen.
För att kunna genomföra den sålunda såsom önskvärd ansedda utvidgningen
av anstaltens område hava förnyade förhandlingar upptagits med
ombud för Vänersborgs stad. Härvid hava jämväl representanter för medicinalstyrelsen
och kasernkommittén biträtt.
Under dessa förhandlingar har staden förklarat sig avstå från sin begäran
att inköpa de till regementets disposition ställda delarna av landerierna
Källshagen och Fredrikslund. Vidare har staden medgivit, att kronan av
den utav staden enligt 1906 års avtal upplåtna marken norr om landsvägen
behölle omkring 5 hektar av den östligaste delen, gränsande intill landeriet
Fredrikslund. Detta område har av staden värderats till 6,000 kronor. I
stället för detta markområde har staden begärt att utan ersättning med
äganderätt bekomma den del av landeriet Petersberg, som är belägen söder
om järnvägslinjen, i areal innehållande omkring 2A hektar. Enligt av domänintendenten
i Älvsborgs län verkställd uppskattning kan detta jordområde,
som är obebyggt, värderas till 2,400 kronor. Slutligen har staden för att
tillmötesgå ett från medicinalstyrelsens sida härom framställt krav frånträtt
den rätt, som kunde tillkomma staden att nyttja en i § 7 andra stycket av
kasernkommitténs avtalsförslag omförmäld väg, avsedd att utgöra förbindelse
mellan allmänna landsvägen och stadens renhållningsverk.
Stadens delegerade hava vid förhandlingarna å andra sidan framställt vissa
önskemål. Sålunda har hemställts, att vid lösning av markfrågan för anstalten
i enlighet med vad ovan antytts måtte från kronans sida dels lämnas
utfästelse, att antalet vårdplatser i den blivande sinnessjukanstalten skulle
utgöra minst 800, dels ock medgivas rätt för staden att utan ersättning få
framdraga en avloppsledning från ett söder om järnvägslinjen, emellan landeriet
Petersberg och Hafvenströmska lyckan beläget förstadssamhälle, benämnt
Mariero, över mark tillhörande landeriet Källshagen och fram emot
Yänem.
Yid sammanträde den 14 februari 1928 hava stadsfullmäktige i Yänersborg
fattat beslut, innebärande godkännande av de huvudgrunder, som i det
föregående berörts, samt innefattande bemyndigande för stadens drätselkammare
att godkänna och å stadens vägnar underteckna det förändrade
avtal, som vid ett beslut i överensstämmelse med nämnda huvudgrunder
borde upprättas mellan kronan och staden.
På grundval av det resultat, som ernåtts vid de nya förhandlingarna med
staden, har ett nytt förslag till avtal med staden utarbetats. Angående
innehållet i detta förslag får jag hänvisa till en vid statsrådsprotokollet röTande
detta ärende fogad bilaga (Sil. A.).
I åtskilliga hänseenden ansluter sig det nya förslagsavtalet till det av
kasernkommittén upprättade förslaget. Under hänvisning till den motivering,
som av kommittén lämnats till de olika bestämmelserna, torde jag
kunna inskränka mig till att i korthet redogöra för skiljaktigheterna mellan
å ena sidan det nya förslaget och å andra sidan kasernkommitténs förslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 238. 11
I samband härmed vill jag beröra de erinringar, som av de i ärendet liörda
militära myndigheterna framställts mot kasernkommitténs förslag.
Med hänsyn till att Västgöta regementes förläggning till Vänersborg numera
upphört, har en mindre jämkning av ordalydelsen i avtalets ingress
ansetts påkallad.
§ 1 i de båda förslagen är av samma innehåll.
§ 2 i det av kasernkommittén upprättade förslaget har i det nya avtalet
uppdelats i två paragrafer, betecknade § 2 och § 3. Innehållet i dessa två
paragrafer är dock med någon jämkning, föranledd av den förändrade markdispositionen,
detsamma som i kommitténs förslag.
I avseende å omfattningen av det för landstorm sförrådet undantagna markområdet
har chefen för tredje arméfördelningen framställt viss erinran, som
biträtts av arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement. Med
anledning härav får jag framhålla, att området, som i areal innehåller omkring
45 ar, näppeligen torde kunna anses vara för snävt tillmätt för ifrågakommande
behov. Vidkommande brandfaran för byggnaden synas mig de
härutinnan framförda betänkligheterna vara överdrivna. Beträffande frågan
huruvida kronan, såsom de militära mydigheterna ansett, bör av staden fordra
ersättning för skjutbodar och anläggningar, befintliga å den mark, som staden
skall återbekomma, synes mig någon ändring i den av kommittén föreslagna
formuleringen icke vara erforderlig. Enligt avtalets bestämmelser
skall allt som är att hänföra till fast egendom tillfalla staden i samband
med markområdets återställande till staden.
§§ 4 och 5 i det nya avtalsförslaget innehålla föreskrifter om markdispositioner,
vilka sammanhänga med frågan om utvidgning av det för sinnessjukanstalten
avsedda området.
§ 6 i det nya förslaget är av samma lydelse som § 3 i kasernkommitténs
förslag.
Beträffande antalet vårdplatser har detta i det nya avtalet kunnat höjas
till 800. Innehållet i § 7 överensstämmer i övrigt med § 4 i kommitténs
förslag.
§§ 8, 9 och 10 i det nya förslaget äro av samma innehåll som §§ 5, 6
och 7 första stycket i kommitténs förslag.
§ 7 andra stycket i sistberörda förslag bär helt utgått.
Slutligen hava i § 11 av det nya förslaget intagits föreskrifter om rätt för
staden att framdraga avloppsledning över östra delen av landeriet Källshagen.
Börande det närmare innehållet av dessa bestämmelser får jag hänvisa
till avtalsförslaget.
För lantförsvarets vidkommande innebär det avtalsförslag, som sålunda
föreligger till prövning, att kronan skall utan vederlag med äganderätt återställa
till Vänersborgs stad omkring 80 hektar av den mark, som staden
tidigare överlåtit till kronan för Västgöta regementes räkning. Därjämte skall
kronan, likaledes utan vederlag, till staden överlämna den del av landeriet
Petersberg, som är belägen söder om järnvägslinjen Uddevalla—Vänersborg—
12
Kanyl. Maj:ts proposition nr 238.
Herrljunga, meden areal av cirka 2,4 hektar. I betraktande av de i ärendet
föreliggande omständigheterna liar jag ansett, att avtalet i denna del kan av
kronan biträdas. Ej heller finner jag anledning att motsätta mig, att landstormsförrådsbyggnaden
med tillhörande markområde och väg till detsamma
framdeles, i händelse byggnaden icke vidare erfordras för försvarets räkning,
utan ersättning övergår i stadens ägo.
De i det nya förslagsavtalet intagna bestämmelser, som sammanhänga med
frågan om inredande av en sinnessjukanstalt i det ledigblivna kasernetablissemanget,
hava av chefen för socialdepartementet lämnats utan erinran. Såsom
bemälde departementschef i annat sammanhang föreslagit, torde kasernetablissemanget
tillika med de markområden, som skola tillhöra anstalten,
från och med den 1 juli 1928 böra överföras från försvarsväsendet. Vidkommande
den byggnad, vari landstormsförrådet är inrymt, torde denna
med tillhörande tomtområde fortfarande böra tillhöra försvarsväsendet samt
genom dess försorg underhållas.
Som det av mig förordade avtalsförslaget icke blivit å stadens vägnar
undertecknat, torde detsamma böra av kronan godkännas under förutsättning
att avtalet med de smärre formella jämkningar i lydelsen, som kunna ifrågasättas,
jämväl biträdes av staden.
Frågan om Enligt det av kasernkommittén framlagda förslaget skulle den i det föreförsäljmngtill
„ående omförmälda, kronan tillhöriga s. k. Hafvenströmska lyckan tagas i
Vänersborgs n .. . .... P
stad av fastig- anspråk för utvidgning av det tor sinnessjukanstalten avsedda jordområdet,
httTtrfmllT därest detta ansåges vara för knappt tilltaget. På grund av sitt läge synes
lyckan. dock — såsom chefen för socialdepartementet i förut omförmälda sammanhang
framhållit — nämnda fastighet icke lämpligen kunna utnyttjas för berörda
ändamål. På grund härav och då annan mark i erforderlig utsträckning,
såsom av det föregående torde framgå, kunnat erhållas för att tillgodose anstaltens
behov, har anledning icke ansetts föreligga att ställa jämväl Hafvenströmska
lyckan till anstaltens förfogande.
Innan de förenämnda förnyade förhandlingarna med Vänersborgs stad
blevo igångsatta, avgav vattenfallsstyrelsen på anmodan utlåtande i anledning
av vad kasernkommittén yttrat rörande möjligheten att till den föreslagna
nya anstalten upplåta berörda fastighet.
I sitt den 9 december 1927 dagtecknade yttrande i ärendet meddelade
vattenfallsstyrelsen, att fastigheten, utgörande stadsägan nr 87 i Vänersborgs
stad, för närvarande vore av styrelsen utarrenderad till staden intill den 14
mars 1929, att fastigheten brukades såsom jordbruksfastighet, samt att styrelsen
icke hade något att erinra mot att fastigheten ställdes under förvaltning
av annan statens myndighet. I samband härmed framhöll styrelsen, att ett
genomförande av nu föreliggande förslag till reglering av Vänerns vattenstånd
enligt styrelsens mening ej kunde innebära eller medföra någon olägenhet
för fastigheten. Då det ju emellertid vore tänkbart, att t. ex. efter
någon justering av planerna för regleringen skadeståndsanspråk kunde uppstå,
borde, om fastigheten framdeles skulle komma att av kronan avyttras,
13
Kung t. Maj.ts proposition nr
den blivande ägaren avfordras förbindelse att icke i egenskap av fastighetens
ägare föra nägon som helst talan i mål angående Vänerns reglering.
Vid de i det föregående omförmälda nya förhandlingarna med Vänersborgs
stad har staden i samband med de erbjudanden, som från stadens
sida lämnats beträffande ordnandet av den planerade sinnessjukanstaltens
markfråga, hemställt, att kronan måtte till staden överlåta Hafvenströmska
lyckan. Härvid har staden särskilt framhållit, att fastigheten framdeles kunde
komma att bliva föremål för bebyggelse. Då staden hade intresse av att
den framtida byggnadsverksamheten'' inom området skedde på ett ur stadsplanesynpunkt
lämpligt sätt, samt staden ställt sig tillmötesgående mot
kronans krav i fråga om utvidgning av anstaltens markområden, borde
staden beredas möjlighet att på förmånliga villkor förvärva fastigheten.
Till närmare utredning rörande Hafvenströmska lyckan har staden åberopat
ett av domänintendenten i Älvsborgs län den 10 februari 1928 upprättat
värderingsinstrument. Av detta inhämtas bland annat följande. Hafvenströmska
lyckan är helt och hållet obebyggd och består till ungefär två
tredjedelar av åker och en tredjedel av bergbackar och starkt bergbunden
skogsmark. Skogsmarken är beväxt med 15- till 25-årig gles, marig skog.
Ägoområdet ligger cirka 2 km. öster ut från torget i Vänersborg. Jorden
har svag lutning mot norr, mot en gren av Göta älv. Den är svår att fullständigt
torrlägga. Efter Vänerns reglering torde vissa delar av området
ej kunna torrläggas till fullt täckdikesdjup, 1.2 meter. Taxeringsvärdet är
8,500 kronor. Den årliga avgälden utgår med 200 kronor, varjämte arrendatorn
har skyldighet att betala utgående skatter. Saluvärdet å området
har uppskattats sålunda
cirka 5A hektar åker ä 1,500 kr............................................. kronor 8,100: —-
>.■ 2.7 » skogsmark med växande skog ä 500 kr.......... » 1,350: —
Summa kronor 9,450
I avrundat tal har domänintendenten ansett värdet å fastigheten kunna
uppskattas till 9,500 kronor.
T skrivelse den 14 februari 1928 hava därefter stadsfullmäktige i Vänersborg
hos Kungl. Maj.t gjort framställning om, att staden — därest Hafvenströmska
lyckan icke komme att tagas i anspråk för den ifrågasatta sinnessjukanstaltens
räkning — måtte få inköpa densamma för eu köpeskilling av
7,125 kronor, motsvarande 75 procent av det å fastigheten satta värdet.
Till närmare motivering av den köpeskilling, som sålunda erbjudits, hava
stadsfullmäktige bland annat erinrat om, att det markområde, som staden
vid de förnyade förhandlingarna förklarat sig vilja ställa till sinnessjukanstaltens
förfogande utöver det av kasernkommittén avsedda området, i
areal innekölle 5 hektar med ett uppskattat värde av 6,000 kronor, under
det att den del av landeriet Petersberg, som kronan erbjudit staden i utbyte
häremot, innehölle i areal allenast 2.4 hektar med ett värde av 2,400 kronor.
Med anledning av sistberörda framställning från Vänersborgs stad bär förnyat
utlåtande i ärendet infordrats från vattenfallsstyrelsen.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
I detta yttrande, dagtecknat den 23 februari 1928, bär styrelsen anfört
bland annat följande. Da numera fråga uppkommit om försäljning till Vänersborgs
stad av Hafvenströmska lyckan, hade styrelsen tagit under förnyat
övervägande, i vad män det för kronan kunde bliva olägligt att avhända sig
denna fastighet. Styrelsen hade därvid, med hänsyn till de sannolikt under
en nära framtid förestående arbetena i närheten av Hafvenströmska lyckan
för ytterligare utnyttjande av vattenkraften i Göta älv och vad därmed sammanhängde,
kommit till den övertygelsen, att fastigheten borde bibehållas i
statens ägo.
Styrelsen har därför hemställt, att stadens framställning icke måtte bifallas.
Det har synts mig vara angeläget att i förevarande sammanhang till
slutlig prövning upptaga stadens framställning att med äganderätt förvärva
Hafvenströmska lyckan. Denna framställning synes nämligen — eliuru formellt
ej sammankopplad med den förut behandlade avtalsfrågan - närmast
vara att anse såsom ett led i den omförmälda nya överenskommelsen angående
ordnandet av markförhållandena för den avsedda nya sinnessjukanstalten.
Särskilt bör härvid tagas i betraktande, att värdet av den mark,
kronan enligt denna överenskommelse skulle ytterligare bekomma av staden,
avsevärt överstiger värdet å den del av landeriet Petersberg, som av kronan
skulle överlämnas till staden. Med hänsyn härtill synas mig starka skäl
tala för att tillmötesgå stadens hemställan. På grund av vad nu angivits
har efter samråd med chefen för socialdepartementet och t, f. chefen för
kommunikationsdepartementet närmare undersökning skett av möjligheterna
att tillgodose stadens önskemål utan att åsidosätta det syfte, som av vattenfallsstyrelsen
särskilt åberopats såsom avgörande skäl för att äganderätten
till fastigheten borde bevaras i kronans hand.
Vid de överläggningar, som ägt rum i ämnet, har från vattenfallsstyrelsens
sida under hand framhållits, att fastigheten kunde av styrelsen behöva
disponeras under den tid, då arbeten för Vänerns reglering komme att utföras.
I följd härav kunde en omedelbar försäljning av fastigheten vara för
styrelsen olämplig. Enär fastigheten, sedan dessa arbeten slutförts, med
relativt mindre olägenhet för styrelsen kunde avvaras, har styrelsen alternativt
ansett sig kunna godtaga, att staden redan nu skulle tillerkännas rätt
att förvärva Hafvenströmska lyckan, men att staden icke skulle äga tillträda
fastigheten förrän ett år efter det Vänerns reglering blivit genomförd eller,
om detta icke skett före år 1938, under nämnda år. Köpeskillingen borde
bestämmas till det vid den omförmälda värderingen angivna värdet, 9,500
kronor. Vidare borde staden i samband med överlåtelsen tillförbindas att
i egenskap av ägare till denna fastighet icke göra någon invändning eller
fordra någon ersättning för arbeten eller olägenheter, som eventuellt kunde
uppkomma i sammanhang med genomförandet av nämnda reglering av
Vänern.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då det icke torde föreligga
något intresse för kronan att efter genomförandet av Vänerns reglering i
15
Kungl. Maj-As proposition nr 238.
sin ägo behålla fastigheten, liar jag, efter samråd med förenämnda två departementschefer,
funnit mig böra förorda, att beslut om Hafvenströmska
lyckans överlåtande till Vänersborgs stad redan nu fattas. Härvid har jag
ansett, att följande huvudgrunder för överlåtelsen böra bliva gällande. Som
det mellan vattenfallsstyrelsen och staden upprättade nyttjanderättsavtalet
rörande Hafvenströmska lyckan utlöper den 14 mars 1929, bör styrelsen berättigas
att efter nämnda dag disponera fastigheten. Vattenfallsstyrelsen
skall därefter utan ersättning äga att nyttja fastigheten, intill dess densamma
skall tillträdas av staden, vilket bör ske å den laga fardag, som infaller ett
år efter det Vänerns reglering blivit genomförd, dock senast den 14 mars
1938. Under den tid vattenfallsstyrelsen sålunda skall hava fastigheten i
sin besittning, skall styrelsen vara skyldig att betala för fastigheten utgående
skatter ävensom tillse, att fastigheten icke försämras. Staden skall
förbinda sig att icke i egenskap av ägare till denna fastighet göra någon
invändning eller fordra någon ersättning för arbeten eller olägenheter,
som eventuellt kunna uppkomma i samband med genomförandet av Vänerns
reglering. Vidkommande köpeskillingen torde staden visserligen böra erhålla
rätt att förvärva fastigheten för det av staden föreslagna beloppet, 7,125
kronor. Med hänsyn till vattenfallsverkets ställning såsom affärsdrivande
verk synes emellertid ett avhändande av fastigheten till lägre pris än det
åsatta värdet, 9,500 kronor, icke böra medföra förlust för vattenfallsverket.
I följd härav lärer den köpeskilling, som staden skall erlägga till vattenfallsstyrelsen,
böra bestämmas till 9,500 kronor att av staden erläggas vid tillträdet.
Skillnaden mellan sistberörda belopp och det av staden erbjudna
beloppet 7,125 kronor, eller 2,375 kronor, torde, såsom chefen för socialdepartementet
i förenämnda proposition nr 165 förutsatt, böra utgå till staden
från medel under femte huvudtiteln.
Enligt vad jag under hand erfarit, torde det nu angivna förslaget i stort
sett tillfredsställa stadens önskemål.
De närmare villkoren för den ifrågasatta överlåtelsen torde böra fastställas
av Kungl. Maj:t.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels godkänna det av mig förordade och såsom bilaga A vid detta protokoll
fogade förslag till avtal med staden Vänersborg rörande det framtida
disponerandet av Västgöta regementes förutvarande kasernetablissemang
m. m., under förutsättning att avtalet med de smärre formella jämkningar
i lydelsen, som kunna ifrågasättas, jämväl biträdes av staden;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att — i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som av mig i det föregående angivits, och på de villkor i
övrigt, som må bestämmas av Kungl. Maj:t — trätfa avtal med Vänersborgs
stad om överlåtande till staden av den s. k. Hafvenströmska lyckan.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 238.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
ställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsenlämna
bifall samt förordnar, att proposition av den 1
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till
. Ur protokollet:
Georg Z. Topelius.
Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
17
Bil. A.
T. f. departementschefens avtalsförslag.
Med anledning av att Västgöta regementes förläggning till Vänersborg
upphört träffas härmed mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan, samt
Vänersborgs stad, å andra sidan, följande avtal:
§ !■
_ Staden förklarar, att av det markområde, som staden genom kontrakt den
25 och den 28 november 1906 med full äganderätt upplåtit till kronan och varå
kronan den 16 februari 1925 erhållit lagfart, den del, som är belägen söder
om den genom området gående allmänna landsvägen, alltjämt skall med
full och oinskränkt äganderätt tillhöra kronan.
§ 2.
Den del av nämnda markområde, som är belägen norr om allmänna landsvägen,
skall, med de undantag varom i §§ 3 och 4 här nedan förmäles, av
kronan senast den 1 juli 1928 i befintligt skick utan ersättning återställas
till staden.
§
Den landstormsförrådsbyggnad, som är belägen å det i § 2 omförmälda
område, skall jämte erforderligt markområde och väg till detsamma alltjämt
tillhöra kronan.
Det för nämnda byggnad erforderliga markområdet skall, förutom själva
byggnadsgrunden, omfatta ett jordområde sträckande sig åt öster intill den
till byggnaden från allmänna landsvägen ledande vägen, åt norr 15 meter
från byggnadens yttre grundmur, åt väster 10 meter från grundmuren samt
åt söder till det här befintliga parkområdets yttre gräns.
Därest byggnaden icke vidare kommer att bliva erforderlig för försvarets
räkning, skall såväl byggnaden som det enligt denna paragraf till kronan
upplåtna mark- och vägområdet utan ersättning återställas till staden.
Kronan skall äga rätt att begagna den brunn, som i närheten av landstorm
sförrådsbyggnaden finnes upptagen å den till staden återlämnade marken,
ävensom nödig väg till brunnen. För denna rättighets bestånd må kronan
söka och erhålla inteckning för servitut.
§4.
^ För att lämplig förbindelse över allmänna landsvägen skall kunna erhållas
från det i § 1 omförmälda området till de kronan tillhöriga landerierna
Fredrikslund och Källshagen, skall den del av det i § 2 angivna området,
som närmast gränsar till landeriet Fredrikslund, alltjämt med full och oinskränkt
äganderätt tillhöra kronan. Det område, som kronan sålunda skall
med äganderätt behålla, innehåller i areal omkring 5 hektar och har å en
av stadsingenjören O. A. Grude den 10 februari 1928 upprättad karta till
sina gränser närmare utmärkts med violett färgbeteckning.
§ 5.
Kronan skall utan ersättning med äganderätt till staden överlåta den
söder om järnvägslinjen Uddevalla—Vänersborg-Herrljunga belägna delen
av landeriet Petersberg, i areal innehållande omkring 2.4 hektar, vilken del
å förenämnda karta till sina gränser utmärkts med grön färgbeteckning.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 203 häft. (Nr 238.) 279 28 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
§ 6.
Sedan förrättningar för markens avstyckning ägt rum, skall särskild avhandling
upprättas mellan kronan och staden angående överlåtande till staden
av de markområden, som staden på sätt ovan sagts skall erhålla av kronan.
Kostnader för avstyckning och lagfart bestridas av staden.
§ 7.
I det etablissemang, som finnes uppfört å den i § 1 omförmälda mark,
skall, efter det erforderliga ombyggnader blivit verkställda, inredas en sinnessjukanstalt
med plats för minst 800 patienter.
§ 8.
Staden förbinder sig att tillhandahålla den institution, som kommer att
inrymmas i etablissemanget, vatten, gas och elektrisk ström till samma pris,
som därför betalas av större avnämare inom staden.
§9.
Om ifrågavarande etablissemang icke före den 1 juli 1930 tagits i bruk
för sitt nya ändamål, förbinder sig kronan att, intill dess så bliver fallet,
från sagda dag till staden utgiva ersättning, beräknad efter 15,000 kronor
för helt kalenderår.
Har etablissemanget icke tagits i anspråk för berörda ändamål före den
1 juli 1933, skall den årliga ersättningen därefter utgå efter ett belopp av
25,000 kronor för helt kalenderår.
§ io.
Vidkommande den utfartsväg om nio meters bredd, varom förmäles i 1906
års kontrakt § 1 sista stycket, skall densamma liksom hittills tillhöra staden;
och förbinder sig kronan att utan ersättning till staden upplåta erforderlig
mark för att denna väg må erhålla en ytterligare bredd av tre meter, varjämte
kronan skall, likaledes utan ersättning, tillhandahålla staden nödigt
markområde vid denna vägs korsning av järnvägslinjen för anläggande av
en viadukt över järnvägen.
§ 11.
Kronan medgiver, att staden utan ersättning skall äga rätt framdraga avloppsledning
från förstadssamhället Mariero över östra delen av det kronan
tillhöriga landeriet Källshagen till Vänern.
Sedan avloppsledningen framdragits, skall staden äga tillträde till landeriet
Källshagen, i den mån så är erforderligt för verkställande av tillsyn och utförande
av underhållsarbeten å ledningen.
Staden åtager sig att städse bekosta alla de arbeten, som finnas, erforderliga
för att — efter avslutande av företagna ledningsarbeten — återställa
marken i ordnat skick.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. Maj:t och
kronan erhållit det ena samt Vänersborgs stad det andra exemplaret.
Stockholm den
Å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande:
Vänersborg den
Kungl. MajUs proposition nr 238.
11)
Bil. B.
Kascrnkoimnitténs avtalsförslag.
Med anledning av att Västgöta regementes förläggning till Vänersborg
skall upphöra träffas härmed mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén,
under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande,
å ena sidan, samt Vänersborgs stad, å andra sidan, följande avtal:
§ 1-
Staden förklarar, att av det markområde, som staden genom kontrakt den
25 och den 28 november 1906 med full äganderätt upplåtit till kronan och
varå kronan den 16 februari 1925 erhållit lagfart, skall den del, som är belägen
söder om den genom området gående allmänna landsvägen, alltjämt
med full och oinskränkt äganderätt tillhöra kronan.
§
Den del av nämnda markområde, som är belägen norr om nämnda väg,
skall av kronan senast den 1 juli 1928 i befintligt skick utan ersättning
återställas till staden, dock att den inom samma område liggande landstormsförrådsbyggnad
jämte erforderligt markområde och väg till detsamma alltjämt
skall tillhöra kronan.
Det för nämnda byggnad erforderliga markområdet skall, förutom själva
byggnadsgrunden, omfatta ett jordområde sträckande sig åt öster intill den
till byggnaden från allmänna landsvägen ledande vägen, åt norr 15 meter
från byggnadens yttre grundmur, åt väster 10 meter från grundmuren samt
åt söder till det här befintliga parkområdets yttre gräns.
Därest byggnaden icke vidare kommer att bliva erforderlig för försvarets
räkning, skall såväl byggnaden som det enligt denna paragraf till kronan
upplåtna mark- och vägområdet utan ersättning återställas till staden.
Kronan skall äga rätt att begagna den brunn, som finnes upptagen å den
till staden återlämnade marken, ävensom nödig väg till brunnen. För denna
rättighets bestånd må kronan söka och erhålla inteckning för servitut.
§ 3.
Sedan förrättningar för markens avstyckning ägt rum, skall särskild avhandling
upprättas mellan kronan och staden angående överlåtande till staden
av den mark, som kronan på sätt ovan sagts skall återställa till staden.
Kostnader för avstyckning och lagfart bestridas av staden.
§ 4.
I det etablissemang, som finnes uppfört å den i § 1 omförmälda mark,
skall efter det erforderliga ombyggnader blivit verkställda inredas en sinnessjukanstalt
med plats för minst 600 patienter.
§ 5-
Staden förbinder sig att tillhandahålla den institution, som kommer att
inrymmas i etablissemanget, vatten, gas och elektrisk ström till samma pris,
som därför betalas av större avnämare inom staden.
§ 6.
Om ifrågavarande etablissemang icke före den 1 juli 1930 tagits i bruk
för sitt nya ändamål, förbinder sig kronan att, intill dess så bliver fallet,
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
från sagda dag till staden utgiva ersättning, beräknad efter 15,000 kronor
för lielt kalenderår.
Har etablissemanget icke tagits i anspråk för berörda ändamål före den
1 juli 1933, skall den årliga ersättningen därefter utgå efter ett belopp av
25,000 kronor för lielt kalenderår.
§ 7._
Vidkommande den utfartsväg om nio meters bredd, varom förmäles i
1906 års kontrakt § 1 sista stycket, skall densamma liksom hittills tillhöra
staden; och förbinder sig kronan att utan ersättning till staden upplåta
erforderlig mark för att denna väg eller gata må erhålla en ytterligare bredd
av tre meter, varjämte kronan skall likaledes utan ersättning tillhandahålla
staden nödigt markområde vid denna vägs korsning av järnvägslinjen för
anläggande av en viadukt över järnvägen.
Staden skall tillsvidare äga rätt att för stadens renhållningsverks räkning
begagna den väg, som över kronans område förbinder nämnda verk med
allmänna landsvägen. Sedan kasernetablissemanget tagits i bruk för sitt nya
ändamål, skall det ankomma på kronans vederbörande förvaltningsmyndighet
att med stadens myndigheter träffa närmare överenskommelse, huruvida och
i vilken omfattning denna väg må för renhållningsverkets räkning i framtiden
trafikeras.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. Maj:t och
kronan erhållit det ena samt Vänersborgs stad det andra exemplaret.
Stockholm den 12 januari 1927.
För kasernkommittén:
JOHAN JÖNSSON.
Vänersborg den 4 januari 1927.
/ Nils Berlin.
För stadsfullmäktige i Vänersborg:
HUGO JENNISCHE.
/ Max Behman.
Kontrakt.
Bil. C.
.§!•
Staden Vänersborg upplåter härigenom till Kungl. Maj:t och kronan utan
ersättning och med full äganderätt samt gravationsfritt, med undantag för
de aktiebolaget Skandinaviska Elektricitetsverk beviljade inteckningar, det
å härvid fogade karta med röda linjer omslutna ägoområdet jämte därå
befintlig skog att användas till plats för kasernetablissemang och till övningsfält
m. m. för det infanteriregemente, som kan varda förlagi till Vänersborg,
med rätt för kronan att tillträda den till plats för kasernetablissemang avsedda,
å kartan med grön linje omslutna marken genast efter detta avtals
avslutande, den enligt kartan till skjutbana avsedda, likaledes med grön
linje omgivna marken den 14 mars 1907 samt området i övrigt den 14
mars 1908.
21
Kurigl. Maj:ts proposition nr 238.
Staden förbehåller sig rätt till fiske uti det till det upplåtna området
hörande vattnet samt ägande- och dispositionsrätten till de i Vänern utanför
nämnda område belägna öar och holmar, men förbinder sig att vid utövandet
av dessa rättigheter icke lägga hinder i vägen för bedrivandet av skjutövningar
å det för skjutbana avsedda området.
Den genom angivna området gående allmänna landsvägen inbegripes givetvis
icke i upplåtelsen liksom icke heller eu i områdets östra gräns från
järnvägen till sagda allmänna landsväg gående, nio meter bred utfartsväg
från stadens söder om järnvägen belägna ägor.
§ 2.
Staden förbinder sig att tillhandahålla kronan alla erforderliga handlingar
för vinnande av lagfart å det upplåtna området. Kostnaden för lagfarten
bestrides av kronan allena.
§ 3.
Staden förbinder sig att innan utgången av 1908 hava på sin bekostnad
till kasernområdets gräns i fullt ordnat skick utdragit Södergatan.
§ 4.
Staden förbinder sig att ombesörja, att all odlad mark, som icke redan
vid detta kontrakts avslutande är igenlagd till gräsvall, samt nu bebyggda
tomter inom det till övningsfält avsedda området bliva utan kostnad för
kronan senast hösten 1907 till gräsvall igenlagda och besådda med fröblandning,
som av kronans ombud bestämmes.
§5.
Staden åtager sig att utan kostnad för kronan sex (6) månader efter därom
gjord tillsägelse hava till kaserntomtens gräns framdragit vatten-, avloppsoch
gasledningar ävensom att tillhandahålla regementet vatten och gas till
belysning till samma pris, som därför betalas av större avnämare inom
staden.
§ 6.
Staden förbinder sig att, så långt utrymmet medgiver, mot stadgad ersättning
till vård å sitt epidemisjukhus mottaga jämväl regementet tillhörande,
epidemiskt sjuke värnpliktige.
§ 7.
Staden skall, sedan regementet blivit dit förlagt, äga att vid inträffande
eldsvåda till dennas släckande erhålla all den hjälp, som kan lämnas av
regementets i eller invid garnisonsorten hemmavarande manskapsstyrka.
§ 8.
Staden medgiver, att militärövningar må utan annan ersättning än för
under övningarna möjligen förorsakad skada äga rum å de staden tillhöriga
utmark er, som ej nu äro upplåtna till enskilt bruk. Härifrån undantagas
dock helt och hållet den så kallade folkparken Dalaborg, som omslutes av
Yänern och Djupedalsbäcken, samt stadens gräns mot Wassända socken,
varjämte staden förbehåller sig full och fri dispositionsrätt till det norr om
Dalaborg belägna området, som begränsas i väster av allmänna landsvägen,
i öster av sjön Yänern och i norr av eu linje dragen i öster och väster
mellan landsvägen och Yänern på ett avstånd av 1,000 meter från Djupedalsbron,
dock så att beträdandet av sistnämnda område av trupp under övning
icke må hindras.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 203 häft. (Nr 238.)
279 28 3
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. armé -
förvaltningen å fortifikationsdepartementet erhållit det ena samt Vänersborgs
stad det andra.
Stockholm den 28 november 1906.
För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:
C. SÖDERBAUM. |
G. C:SON BERGMAN. |
/ Axel Göransson.
Vänersborg den 25 november 1906.
För stadsfullmäktige i Vänersborg:
KAKL BYLUND.
/ W. Silversparre.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.