Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Nr 210.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa
kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar;
given Stockholms slott den 16 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt i punkterna l:o—76:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

TJtdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 16 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg,
von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anhåller att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar
och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka
ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom
följande:

l:o.

Kronoegendomen V4 mantal Skogsbo nr 1 i Tierps socken av Uppsala Skogsbo nr
län har utarrenderats till den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld av l,5u0 1 Uf?*ala

kronor. Efter nämnda tidpunkt är egendomen utarrenderad under ett år
mot en årlig avgäld av 1,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 177 häft. (Nr 210.) 1

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements chefen.

Å egendomen har under år 1925 hållits arrendeuppskattning. Av instrumentet
över förrättningen med tillhörande handlingar, däribland en
av förste lantmätaren F. W. Mossberg genom Fr. Enhörning år 1897 över
egendomens inägor upprättad karta jämte en år 1917 av distriktslantmätaren
H. J. Schönherg upprättad beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, fördelad i två varandra angränsande skiften, hemskiftet och
skogsskiftet, är belägen 6 kilometer från Tierps järnvägsstation och köping
samt innehåller en areal av 168.0296 hektar, därav 50.827 hektar åker och
tomt, 2.939 hektar ängs- och odlingsmark, 113.019 hektar avrösningsjord,
omfattande 64.0 2 hektar produktiv skogsmark, samt 1.244 6 hektar impediment.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomen är taxerad för 34,900 kronor, därav 25,900 kronor för jordbruket
och 9,000 kronor för skogen.

Uppskattning smännen hava, med förordande av nybyggnad av manhus
och källare för en kostnad av 9,309 kronor samt fritt virke, föreslagit
egendomens fortsatta utarrendering mot en arrendeavgäld av 1,210 kronor
och med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn, P. J. Melin, som under
19 år innehaft arrendet samt väl underhållit husen och hävdat inägorna.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av den gjorda
uppskattningen.

Vid besiktning å egendomen hava de av domänstyrelsen jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 30 april 1926 tillkallade sakkunniga för utredning
angående vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till mindre
jordbruk (kronojordstyckningssakkunniga) föreslagit, att egendomen måtte
antingen ostyckad försäljas eller ånyo utarrenderas, ävensom meddelat, att
egendomens arrendator förklarat sig önska förvärva densamma.

Egendomen har undergått saluvärdering under år 1927, därvid egendomen
av uppskattningsmännen åsatts ett saluvärde av i runt tal 79,000
kronor, därav 32,436 kronor 20 öre för inägorna, 500 kronor för kapitaliserad
utdelning från häradsallmänning och 46,053 kronor 25 öre för skog
och skogsmark.

Länsstyrelsen ävensom överjägmästaren hava icke haft något att erinra
mot egendomens försäljning.

Med skrivelse den 30 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid med hänsyn till den jämförelsevis
kostsamma nybyggnad, som torde erfordras, för sin del funnit det vara
för statsverket fördelaktigast att avyttra egendomen. Styrelsen har åsatt
egendomens skog ett saluvärde av 38,353 kronor 25 öre. Egendomens
saluvärde skulle därför belöpa sig till i runt tal 71,290 kronor.

Under åberopande av den lämnade utredningen får jag tillstyrka egendomens
försäljning i enlighet med domänstyrelsens förslag. Jag hemställer
fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V* mantal Skogsbo nr 1 i Tierps
socken av Uppsala län må försäljas

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

antingen till egendomens nuvarande arrendator, P.
J. Molin, mot ovanberörda köpeskilling, 71,290 kronor,
att erläggas med en sjättedel vid tillträdet den 14
mars 1929 och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande
fem år samt under villkor i övrigt att egendomen
försäljes i det skick den vid tillträdet befinnes,
att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i länet,
som har att så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden därav
avlämnats å egendomen utfärda köpebrev, att egendomen
skall i jordeboken upptagas under titel allmänt
frälse, att köparen svarar för de å egendomen för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,
samt att köparen ensam vidkännes alla med lagfart å
fanget och andra med köpet förenade utgifter ävensom
kostnaderna för inteckning i egendomen till säkerhet
för berörda skuldförbindelse,
eller, därest bemälde P. J. Melin icke begagnar sig av
nämnda medgivande att förvärva egendomen, å offentlig
auktion till den högstbjudande under de i brevet den
29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för
köpare den 14 mars 1929.

2:o.

Kronoegendomen ''/2 mantal Uppeby nr 1 i Hacksta socken av Uppsala Uppeby nr i
län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld uPPsala län
av 630 kronor. Domänstyrelsen har efter nämnda tid ombestyrt egendomens
skötsel under ytterligare ett år.

Å egendomen har hållits arrendeuppskattning under år 1925. Av instrumentet
över nämnda förrättning med tillhörande handlingar, däribland en
av förste lantmätaren F. W. Mossberg över egendomen upprättad karta med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen ä ömse sidor om byvägen mellan Löths och Hacksta
kyrkor, l.i mil från Grillby och 2.2 mil från Enköping, är fördelad i tre
skitten, hemskiftet, skogsskiftet och det 3 kilometer från gården liggande
Rörmyrskiftet.

Egendomen omfattar en areal av 39.875 hektar, därav 25.712 hektar åker
och tomt, 1.932 hektar äng, 11.719 hektar avrösningsjord och O.512 hektar
impediment.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomen är taxeringsvärderad till 24,700 kronor, därav för skogen
2,100 kronor.

Med förordande av en del omändringsarbeten å egendomens manbyggnad
hava uppskattning smännen föreslagit egendomens fortsatta utarrendering

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

mot en beräknad årlig avgäld av 900 kronor och hembudsrätt för nuvarande
arrendator.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra med anledning av uppskattningsmännens
förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besök 1926 å egendomen,
under framhållande av de jämförelsevis stora kostnader, som skulle erfordras
för en effektiv torrläggning av egendomen, hemställt om egendomens försäljning
i en lott.

Egendomen har i anledning härav undergått saluvärdering under år 1927,
därvid egendomen av uppskattningsmännen åsatts ett försäljningsvärde av
26,500 kronor, varav 5,525 kronor för skog och skogsmark. Till nämnda
värde skulle emellertid läggas det till 850 kronor kapitaliserade värdet för
egendomen tillkommande utdelning från häradsallmänning, vadan saluvärdet
skulle komma att utgöra 27,350 kronor.

Länsstyrelsen ävensom överjägmästaren hava tillstyrkt försäljning av
egendomen.

I skrivelse den 30 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och på de skäl, som anförts av kronojordstyckningssakkunniga,
ansett det vara för statsverket lämpligast att avyttra
egendomen. Styrelsen har funnit egendomens skog skäligen böra åsättas
ett saluvärde av 4,615 kronor. Egendomens saluvärde skulle därigenom
belöpa sig till i avrundat tal 26,460 kronor.

Departements- Jag biträder domänstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t
chefen. måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V* mantal Uppeby nr 1 i Hacksta
socken av Uppsala län må å offentlig auktion under de
i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor till den
högstbjudande försäljas med tillträdesrätt den 14 mars
1929.

3:o.

Vallby nr 2 Kronoegendomen 2 mantal Vallby nr 2 och 3 i Danmarks socken av
0ChSalailäJ>P~ Uppsala län är utarrenderad till den 14 mars 1929 till Per Erik Högberg
mot en årlig avgälcj av U00 kronor. Under 1926 har å egendomen hållits
förrättning för uppgörande av förslag till förnyad utarrendering från
den 14 mars 1929. Av instrumentet däröver jämte övriga ärendet tillhörande
handlingar, däribland en av förste lantmätaren F. W. Mossberg
genom Carl Mohlin år 1905 upprättad karta över inägorna till egendomen
med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 5

Egendomen, som ur belägen 8 kilometer från Uppsala och 1 kilometer
från Bergsbrunna järnvägsstation, bär en sammanlagd areal av 182.7» 16
hektar, därav 52.955 hektar tomt och åker, 0.311 hektar äng, 128.375 hektar
avrösnings jord samt 1.1206 hektar impediment.

Egendomen är utlagd i två skiften nämligen hemskiftet och skogsskiftet.

Hemskiftet, beläget å ömse sidor av allmänna landsvägen Uppsala—östuna
kyrka, har en areal av 54.451 6 hektar, därav 52.777 hektar tomt och åker,

O.311 hektar äng, O.243 hektar backar samt I.1206 hektar impediment.

Å egendomen finnes en lägenhet Asphagen, belägen å skogsskiftet samt
bebyggd med arrendatorn tillhöriga byggnader.

Egendomen är taxeringsvärderad till 60,300 kronor, varav 45,200 kronor
för inägorna och 15,100 kronor för skog och skogsmark.

Vpp skattning smännen hava föreslagit, att egendomen, som utgjorde ett
väl avpassat bondejordbruk med i det hela taget tillräckliga åbyggnader,
borde i sin helhet ånyo utarrenderas.

Vid uppskattningstillfället hade inga spekulanter till egnahemslägenheter
anmält sig.

Egendomen har under år 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.
Vid besiktningstillfället hemställde arrendatorn av egendomen,

Per Erik Högberg, om friköp av en bostadstomt å hemskiftet invid allmänna
landsvägen, vilken framställning av de sakkunniga tillstyrkts.

I anledning härav har domänstyrelsen låtit anmoda uppskattningsmännen
föreslå ett för ändamålet lämpat område samt verkställa arrende- och
saluvärdering å detsamma.

över det område, som av uppskattningsmännen föreslagits till bostadstomt
till arrendatorn, har år 1927 upprättats karta av distriktslantmätaren
friherre Skiöld von Otter. Området motsvarar ägofigurerna av 76, 77, 78
och av 79 å Mossbergs karta och innehåller en areal av 0.48 61 hektar,
därav 0.4231 hektar åker samt 0.063 hektar avrösningsjord. Området har
har åsatts ett saluvärde av 700 kronor och ett arrendevärde av 30 kronor.

Länsstyrelsen ävensom domänstyrelsen, som i skrivelse den 14 januari
1928 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning, hava icke haft något
att erinra mot den föreslagna bostadstomtens avskiljande och försäljning.

Med biträdande av samma förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte pepartementsföreslå
riksdagen medgiva, chefen.

att förberörda å friherre Skiöld von Otters år 1927
upprättade karta angivna område om 0.4861 hektar må
frånskiljas kronoegendomen 2 mantal Vallby nr 2 och
3 i Danmarks socken av Uppsala län och till nuvarande
arrendatorn av egendomen, Per Erik Högberg,
försäljas mot en köpeskilling av 700 kronor under
villkor i övrigt, att köpeskillingen erlägges senast å
tillträdesdagen och inbetalas till länsstyrelsen i länet,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

att området, som må tillträdas vid köpets avslutande,
säljes i det skick det vid tillträdet befinnes, att köparen
skall svara för de området efter tillträdesdagen åliggande
utskylder, samt att köparen ensam skall vidkännas
kostnaderna för områdets avskiljande, lagfart
å fånget och andra med köpet förenade utgifter.

4:o.

Ekeby nr 2
och 3 i Södermanlands

län.

Kronoegendomen Ekeby nr 2 och 3, tillsammans 1 mantal, i Halla socken
av Södermanlands län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig
avgäld av 1,050 kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrument
häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Gustaf Willén år 1925 över egendomen upprättad karta med beskrivning,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2.8 mil från Nyköping samt 1.4 mil från
Stigtomta och 1.2 mil från Vrena järnvägsstationer, har en areal av 87.7 75
hektar, därav 1.755 hektar tomt, trädgård och dylikt, 42.0 7 2 hektar åker,
1.150 hektar äng, 41.032 hektar avrösningsjord och 1.04 6 hektar impediment
samt, efter delning år 1883 av Ekeby och Sunds gemensamma kalkberg,
0.720 hektar kalkberg.

Egendomens byggnader äro någorlunda ändamålsenliga och väl underhållna
samt även tillräckliga för egendomens behov så länge den, såsom för
närvarande är fallet, brukas tillsammans med en arrendatorn tillhörig gård,
där koladugården är förlagd.

Torp och lägenheter finnas ej å egendomen.

Uppskattningsmännen hava med avseende å dispositionen av egendomen
anfört bland annat följande.

Dels på grund av jordens belägenhet, dels med hänsyn till egendomens
åbyggnad borde egendomen ej styckas. Om egendomen såldes i sin helhet
kunde densamma åsättas ett rätt högt genomsnittspris eller för åkerjorden i
dess helhet 800 kronor per hektar, men skulle egendomen styckas, vore det
svårare att dela upp värdet på de olika styckningslotterna. Härtill komme,
att de mindre lotterna bleve utan all åbyggnad.

Då egendomen sedan lång tid utarrenderats till ägaren av Ekeby frälsegård,
hade såväl fullständigt sambruk som ett sammanbyggande ägt rum,
varvid exempelvis boställets största ekonomibyggnad blivit apterad till enbart
stall för det hela och boställsbyggningen blivit rättar- och trädgårdsmästarbostad
för båda gårdarna. Markläget hade också gjort, att en del av
fruktträdgården förlagts på boställsområdet, och komme vid avskiljande denna
del av trädgården att få ett väsentligt lägre värde.

Det vore lämpligast och bäst för såväl kronan som för den fortsatta brukningen,
att egendomen finge förvärvas odelad av ägaren till Ekeby frälsegård.
Försäljningen borde ske å offentlig auktion enligt Kungl. Maj:ts brev
den 29 maj 1874. Förrättningsmännen hade vid saluvärderingen utgått
från ett maximivärde, som borde kunna uppnås vid en dylik ostyckad försäljning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Egendomens saluvärde bär vid förrättningen uppskattats till 63,(500 kronor,
därav 18,278 kronor 56 öre för växande skog och 6,000 kronor för kapitaliserad
allmänningsutdelning. Arrendevärdet har upptagits till 1,900 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besökt egendomen,
hava likaledes föreslagit egendomens försäljning i en lott och endast, för
den händelse en tillfredsställande köpeskilling härvid ej kunde erhållas,
ansett egendomen böra komma ifråga till styckning i mindre jordbruk.
Arrendevärdet för egendomen i dess helhet har av de sakkunniga beräknats
till 1,950 kronor,

I särskilt yttrande har en av de sakkunniga (Elof B. Andersson) anfört,
att egendomen lämpligen kunde försäljas uppdelad i en huvudgård och 2
småbruk och att, endast för den händelse spekulanter till småbruken ej
erhölles, egendomen borde försäljas i en lott.

Länsstyrelsen, över jägmästaren och domänstyrelsen hava icke haft något
att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

För egen del biträder jag förslaget om egendomens försäljning ostyckad Departementtoch
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Ekeby nr 2 och 3 tillsammans
1 mantal, i Halla socken av Södermanlands län må å
offentlig auktion under de i brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor försäljas till den högstbjudande, med
tillträdesrätt den 14 mars 1929.

5:o.

Kronoegendomen Dagöholm nr 1—4 med Bronäs nr 1, Ulvstorp nr 1 och
Kjesebro nr 1, tillsammans 27/„ mantal, i Lerbo socken av Södermanlands
län är utarrenderad till den 14 mars 1939 mot en årlig avgäld av 3,000
kronor. Egendomen är belägen 1 mil från Kan torps, Silinge och Valla
järnvägsstationer samt 2 mil från Katrineholm. Egendomens utmark jämte
det därå belägna torpet Norrtorp är undantagen från arrendet och ställd
under skogsstatens vård och förvaltning.

Torpet Norrtorp är utarrenderat för tiden från och med den 14 mars 1926
till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld av 155 kronor. Boningshuset
vid torpet är gammalt och dåligt och behöver nybyggas. Övriga hus äro i
gott stånd.

På given anledning har vederbörande jägmästare hos domänstyrelsen
anmält, att tillgången på arbetskraft i orten vore god och att torpet därför
icke erfordrades för skötseln av egendomens skogsmark. Med hänsyn härtill
och då nybyggnad av boningshuset vid torpet vore ofrånkomlig inom de
allra närmaste åren, har jägmästaren ansett förmånligare för kronan att

Dagöholm
i Södermanlands
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

försälja torpet. Innehavaren, Vilhelm Pettersson, som arrenderade torpet
sedan den 14 mars 1923 och livligt önskade att få köpa detta, hade nedlagt
ett storartat arbete på torpet såväl genom stenbrytning i åkern som genom
nybyggnad.

Jägmästaren har förslagsvis angivit gränserna för torpet med röd linje
å en ärendet vidfogad karta. Enligt detta förslag, som uppgjorts år 1926,
kommer torpet att innehålla cirka 14.6 7 hektar, därav 3.19 hektar tomt och
åker, 9.2 4 hektar avrösningsjord och 2.2 4 hektar impediment. Saluvärdet
har jägmästaren approximativt beräknat till 5,000 kronor, därav 3,247
kronor 55 öre för växande skog. Inom inägoområdet invid Lomsjön linnes
en torvströmosse, varifrån egendomens huvudgård hämtar sitt behov av
torvströ. Avloppet från Lomsjön har huvudgårdens arrendator upptagit.
Då emellertid brukaren av torpet uppgivit sig hava under de senaste åren
uppränsat sagda avlopp, har det synts jägmästaren skäligt, att någon mindre
del av mossen tillädes torpet.

Med anledning av föreliggande förslag hava yttranden avgivits av huvudgårdens
arrendator, innehavaren av torpet, vederbörande skogstaxator och
överjägmästare samt domänintendenten och länsstyrelsen i länet.

Huvudgårdens arrendator har med hänsyn till den betydelse för gården,
torvströmossen hade, och de dyrbara arbeten, arrendatorn nedlagt för mossens
ändamålsenliga utnyttjande, anhållit, att mossen måtte frånskiljas torpet
och att vid försäljningen utfartsväg därifrån förbehölles. Mossen hade en
areal av endast omkring 1 hektar.

Torpets innehavare har förklarat sig villig att för torpet med förenämnda
ungefärliga gränser erlägga en köpeskilling av omkring 5,000 kronor.

Vederbörande skogstaxator har efter granskning av värderingen framhållit,
att slutvärdet, 5,000 kronor, säkerligen vore det högsta, som på grund
av förhållandena kunde åsättas torpet.

över jägmästaren har funnit saluvärdet skäligt samt förordat, att vid försäljningen
större delen av torvströmossen måtte förbehållas stamhemmanet.

Jämväl domänintendenten, som besiktigat torpet, har förordat torpets försäljning
till angivna värde. Vid försäljningen borde förbehåll göras om
rätt för Dagöholms gård att för all framtid taga sitt torvströbehov från
mossen, vilken för torpet vore så gott som värdelös.

Länsstyrelsen har såsom eget utlåtande åberopat vad domänintendenten
anfört.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilkas yttrande inhämtats med anledning
av jägmästarens förslag, hava icke funnit något att erinra mot torpets försäljning
i enlighet med förslaget.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 11 februari 1928 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning, biträder likaledes förslaget om torpets försäljning.
Vad torvströmossen beträffar torde lämpligen förbehåll böra göras om rätt
för stamhemmanet att taga sitt behov av torvströ från mossen och att använda
erforderliga vägar därifrån.

Styrelsen erinrar, att genom Kungl. Maj:ts resolutioner den 5 december
1902 och 6 juni 1919 Kantorps gruvaktieholag och Lerbo elektriska di -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

stributionsförening erhållit tillstånd att framdraga elektriska ledningar
över egendomen under vissa villkor.

Någon utredning angående upplåtelse av torpet såsom åbolägenhet, framhåller
styrelsen vidare, föreligger icke. Då emellertid torparen anhållit att
få köpa torpet samt värderingen å torpet verkställdes före den 1 januari
1927, vilken dag förordningen den 17 december 1926 (nr 509) angående
grunder för upplåtande från vissa kronoegendomar av jordbrukslägenheter
under åborätt enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord samt
av egnahemslägenheter trätt i kraft, har styrelsen nu icke funnit anledning
påkalla åtgärder härutinnan.

Med tillstyrkande av försäljningsförslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t Departementsmåtte
föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att torpet Norrtorp må med område i huvudsaklig
överensstämmelse med vad vederbörande jägmästare föreslagit
från kronoegendomen Dagöholm nr 1—4 med
Bronäs nr 1, Ulvstorp nr 1 och Kjesebro nr 1, tillsammans
2 7/8 mantal, i Lerbo socken av Södermanlands
län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar med tillträdesrätt
den 14 mars 1929, därvid nu gällande arrendekontrakt
angående torpet skall upphöra att gälla, med
skyldighet för köparen att respektera de Kantorps gruvaktiebolag
och Lerbo elektriska distributionsförening
lämnade medgivanden att hava elektriska ledningar framdragna
över torpet och med förbehåll om rätt för stamhemmanet
att taga sitt behov av torvströ från mossen
å torpet och använda erforderliga vägar över torpets
område.

6:o.

Kronoegendomen 1 mantal Edeby nr 1 i Ludgo socken av Södermanlands Edehy nr i i
län är upplåten på arrende för tiden från den 14 mars 1926 till den 14
mars 1936 mot en årlig avgäld av 1,870 kronor, numera förhöjd till 1,900
kronor. Egendomen är belägen 2.8 mil från Nyköping och 1.5 mil från
Tystberga järnvägsstation.

Egendomens utmark med därå befintliga inägor har undantagits från
arrendet och ställts under skogsstatens vård och förvaltning, dock med rätt
för arrendatorn att årligen bekomma 65 kubikmeter husbehovsvirke å det
undantagna området och att begagna betet därå med de inskränkningar,
som av vederbörande jägmästare föreskrivas. Utmarken består av två från
varandra av de egendomen frånsålda torpen Mårsäng och Kulltorp åtskilda
skiften. Enligt distriktslantmätaren Karl Thanners beskrivning till en år

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

1923 av honom upprättad karta över egendomen innehåller det norra av
nämnda skiften en areal av 127.81 hektar, varav 120.5 9 5 hektar avrösningsjord,
6.4 6 hektar sjöar och 0.7 5 5 hektar åker, och omfattar detsamma
ägofigurerna nr 212—217, 218 a, 219 och 220. Det södra skiftet, beläget
söder om nämnda torps områden intill och inuti inägoområdet, omfattar
55.645 hektar avrösningsjord. Å en inom det norra skiftet belägen torvmosse
är rätten till torvtäkt för tiden 1 september 1921—1 september 1937 utarrenderad
genom skogsstaten till Finnmossens andelstorvströförening mot
en avgäld av 10 öre för varje kubikmeter bruten torv. För skogsväsendets
räkning äro likaledes de områden å norra delen, som å kartan omfatta ägofigurerna
nr 214—217 om 0.755 hektar, upplåtna på arrende jämte vissa
delar om 2.3 43 hektar av den södra delen för tiden 14 mars 1926 — 14 mars
J931 mot en årlig avgift av tillhopa 40 kronor, vilket arrende innehaves
av egendomens arrendator. Jakträtten å småvilt är utarrenderad till
nämnde arrendator för tiden 16 maj 1926—16 maj 1931 mot årlig avgift
av 35 kronor.

Egendomen i övrigt, omfattande huvudsakligen inägor med åbyggnader ingående
i huvudarrendet, innehåller en areal av 52.4 2 3 hektar åker.

I en till domänstyrelsen ställd ansökning har greve Carl F:son Wachtmeister
i egenskap av ordförande i styrelsen för Rönö härads allmänning
på uppdrag av delägarna däri anhållit, att styrelsen måtte hos Kungl. Maj:t
göra framställning att till allmänningsdelägarna få försälja ovanbeskrivna
norra skogsskiftet av ifrågavarande kronoegendom för det pris, vartill styrelsen
kunde komma efter uppskattning, verkställd i enlighet med de grunder,
som tillämpades vid statens inköp av skogsmark.

Över ansökningen har domänstyrelsen infordrat yttranden av vederbörande.

Jägmästaren anför:

Av avrösningsjorden å det norra skogsskiftet beräknades 69.4 6 hektar
utgöra produktiv mark och resten, 51.135 hektar impediment, varav största
delen utgjordes av torvströmossen Finmossen. Skogsbeståndet bestode huvudsakligen
av ungskog i 20 — 50 års ålder. Det södra skiftet utgjordes till största
delen eller 41.4 2 5 hektar av produktiv mark med skogsbestånd nästan uteslutande
av 50—70 årig skog. Det egendomens arrendator tillkommande
husbehovsvirket kunde uttagas, om det norra skiftet försåldes, å södra skiftet.
Betesrätten å norra skiftet begagnades icke av arrendatorn på grund av
dess belägenhet omkring 2 kilometer från gården och på grund av svårigheten
att komma över en del mossmarker, som måste passeras under vägen
dit. Då en frånsäljning av sistnämnda skifte icke komme att vålla arrendatorn
något avbräck i hans kontraherade rättigheter, om köparen tillförbundes
att respektera de kontraktsenliga upplåtelserna, och då ur förvaltningssynpunkt
det vore en fördel, om detta avsides belägna och svåråtkomliga
skogsskifte bleve försålt, tillstyrktes den ifrågasatta försäljningen.

Finnmossens andelstorvströförening har förklarat sig icke hava något
att erinra mot försäljningen i fråga, för så vitt dess kontrakterade rätt till
torvtäkt å Finnmossen finge vara oförändrad intill arrendetidens utgång
under år 1937.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Egendomens arrendator, Emil Andersson, har likaledes förmält sig ieke
hava något emot försäljningen, därest hans kontrakterade arrenderättigheter
beträffande såväl jakt som det mindre inägoområdet å skiftet finge vara
oförändrade intill arrendetidens utgång under år 1931.

Domänintendenten i länet har icke funnit anledning till erinran mot
försäljningen.

över jägmästaren har instämt i vad jägmästaren anfört.

Länsstyrelsen har tillstyrt bifall till ansökningen.

Av instrumentet över den saluvärdering av ifrågavarande skogsskifte,
varom domänstyrelsen föranstaltat med anledning av vad i ärendet förekommit
och som förrättats av över jägmästaren, inhämtas bland annat följande.

Skiftet är beläget cirka 30 kilometer från Nyköping med något mindre
avstånd till järnvägsstationerna Sjösa och Tyst berga. Skiftet ligger således
ur avsättningssynpunkt illa till.

•Av skiftets ovan uppgivna areal, tillhopa 127.8 1 hektar, utgöres 77.24
hektar av produktiv skogsmark av medelgod beskaffenhet. Något bebyggt
ställe finnes ej å skiftet. Finnmossen är en torvströmosse av mycket god
beskaffenhet, som med nuvarande konsumtion torde räcka i cirka 30 år. I
medeltal har statens inkomst genom torvtäkten varit 254 kronor per år.

Taxeringsvärdet å egendomens utmark i sin helhet är 11,900 kronor.

Saluvärdet å det norra skogsskiftet har uppskattats till 36,350 kronor,
därav 225 kronor för ovannämnda åkerjord om 0.755 hektar och 4,137 kronor
för torvmossen.

Efter erhållen del av berörda värdering har allmänning sstyr elsen förmält
sig icke hava något att erinra mot densamma samt förklarat sig
beredd att betala det åsatta priset av 36,350 kronor.

I den skrivelse, varmed länsstyrelsen insänt värderingshandlingarna, har
nämnda myndighet lämnat den gjorda värderingen utan erinran.

I skrivelse den 9 september 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har därvid förklarat sig ej hava något
att erinra mot, att kronan frånhände sig ifrågavarande skogsskifte till
Eönö härads allmänning mot det föreslagna priset, som styrelsen funne
skäligt.

Av den för de genom skogsstaten utarrenderade inägorna å skogsskiftena
betingade arrendeavgiften, 40 kronor, syntes en fjärdedel böra belöpa på
inägorna inom norra skogsskiftet.

Avgiften för den för närvarande å utmarken upplåtna jakträtten å småvilt
syntes styrelsen i sin helhet böra förbehållas kronan.

Slutligen hölle styrelsen före, att kostnaderna för skiftets avskiljande
från stamhemmanet borde stanna å köparen.

Jag biträder förslaget om försäljning av skiftet ifråga på av domän- Departementastyrelsen
ifrågasatta villkor och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte ehefenföreslå
riksdagen medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

att, sedan det till kronoegendomen 1 mantal Edeby
nr 1 i Ludgo socken av Södermanlands län hörande
norra skogsskiftet, som å distriktlantmätaren Karl
Thanners karta av år 1923 över egendomen omfattar
ägofigurerna nr 212—217, 218 a, 219 och 220, blivit
från stamhemmanet avskilt, detsamma må försäljas till
Rönö härads allmänningsdelägare mot en köpeskilling
av 36,350 kronor att erläggas kontant vid tillträdet
samt under villkor i övrigt, att ägolotten övertages
med äganderätt den dag, köpeskillingen erlägges, att
köpeskillingen inbetalas till länsstyrelsen i länet, att
köparen övertager kronans rättigheter och skyldigheter
mot egendomens arrendator och Finnmossens andelstorvströförening,
vilka grunda sig på nu gällande arrendekontrakt,
därvid den köparen tillkommande arrendeavgift
för de upplåtna inägorna å ägolotten skall utgöra
10 kronor årligen och arrendet för den upplåtna
jakträtten i sin helhet förbehålles kronan, att köpebrev
skall utfärdas så snart köpeskillingen erlagts, att ägolotten
skall i jordeboken upptagas under titel allmänt
frälse och svara för de å ägolotten för tiden efter tillträdet
belöpande onera och utskylder, som hemman av
dylik natur författningsenligt nu eller framdeles åligga,
samt att köparen ensam vidkännas kostnaden för ägolottens
avskiljande, för lagfart å fånget samt övriga
med köpet förenade utgifter.

7:o.

Ålberga nr 1
i Södermanlands
län.

Kronoegendomen 1 mantal Ålberga nr 1 jämte Stora Vretstugan nr 1,
ett torp, i Kila socken av Södermanlands län är utarrenderad för tiden
från den 14 mars 1922 till den 14 mars 1929 mot en årlig arrendeavgift
av 2,800 kronor. Från arrendeupplåtelsen äro undantagna dels ett jämlikt
Kungl. Maj:ts brev den 14 april 1899 till Kila församling upplåtet
område om 18 ar, dels en jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 11 maj 1900
upplåten utäga, Fjällen, om 4.7 6 6 hektar, dels ett jämlikt Kungl. Maj:ts
brev den 9 november 1917 till Kila församlings pastorat försålt område
om 4.32 hektar, dels ock de jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 28 maj 1920
försålda lägenheterna Bäckstugan (Ålberga 1”), Långkärr, Källtorp,
Källstugan och utägan Domkärret, samtliga områdena med undantag av
utägan Fjällen upptagna å en av förste lantmätaren Axel W. Lodén 1898
upprättad karta över inägorna till egendomen. Härjämte har på grund
av Kungl. Maj:ts brev den 29 april 1921 till Kila kommun upplåtits för
uppförande av en barnmorskebostad ett område om 1,18 3 hektar att mot

K ungt. Maj:ts ''proposition Nr 210.

årlig avgift av 20 kronor och vissa angivna villkor av kommunen med
nyttjanderätt innehavas tillsvidare och så länge området användes för det
avsedda ändamålet. Slutligen är ock från arrendeupplåtelsen undantagen
egendomens skogs- och hagmark, med rätt dock för arrendatorn till viss
utsyning för husbehov och bete.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet däröver och därtill hörande handlingar, varibland, förutom
nämnda karta, en av distriktslantmätaren Gustaf Willén 1926 upprättad
karta över egendomen med beskrivning, inhämtas hland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Ålberga järnvägsstation och
3 mil från Nyköping, med allmänna landsvägen Nyköping—Norrköping
genomlöpande egendomen, innehåller 411.0 2 8 hektar, varav 65.2 5 1 hektar
tomt och åker, 3.952 hektar äng, 333.008 hektar avrösningsjord och 8.817
hektar impediment.

Åkerjorden består huvudsakligen av lerjord av god beskaffenhet.

Förutom två torp och en lägenhet, som äro belägna inom egendomens
från arrendet undantagna utmark, finnas å egendomen vid Kilaån
(Vretaån) ett torp, benämnt Trefottorpet, och därinvid belägna lägenheten
Åstugan.

Kronans åbyggnader vid huvudgården äro fullt användbara och tämligen
tillräckliga utom ifråga om logutrymmet; varemot torpets byggnader äro
ytterligt gamla och otidsenliga. Arrendatorn av egendomen äger överloppslius
vid Trefottorpet, bestående av en boningshuset vidbyggd kammare samt
vagnhus, fähus, svinhus och källaröverbyggnad, samt vid lägenheten
Åstugan boningshus med bod, vedbod, svinhus, hemlighus och källaröverbyggnad.

Den utarrenderade egendomens taxeringsvärde är 47,000 kronor, därav
4,100 kronor för Trefottorp med Åstugan.

Med förmälan att arrendatorn föreslagit nybyggnad med fritt virke av
loge vid nämnda torp för en beräknad kostnad av 2,850 kronor, hava uppskattning
smännen, då kostnaden ställde sig oproportionerlig mot torpets
arrendevärde, som uppskattades till 250 kronor, och ytterligare nybyggnad
krävdes, föreslagit försäljning av torpet och lägenheten Åstugan, sammanslagna
till en lott med det område, som å Willens ovan åberopade karta
omfattar ägofigurerna nr 44—83 och innehåller en areal av 12.5 7 5 hektar,
varav 6.5 6 hektar tomt och åker, 0.8 6 4 hektar äng, 4.9 5 9 hektar avrösningsjord
och 0.19 2 hektar impediment.

Lägenheten, vilken icke torde tillkomma vattenrätt i Kilaån, har saluvärderats
till 6,700 kronor, därav 792 kronor 12 öre för växande skog; och
har densamma ansetts böra hembjudas nuvarande torparen.

Förberörda överloppshus hava föreslagits till inlösen av kronan med 1,500
kronor av köpeskillingen för lägenheten.

Egendomen i övrigt har åsatts ett arrendevärde av 2,500 kronor.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra mot
uppskattningsmännens förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava besiktigat egendomen under 1926.
Enligt däröver avgivet utlåtande har innehavaren av Trefottorp gjort
framställning att få inköpa sitt nuvarande innehav, bestående av i huvudsak
ovannämnda till försäljning föreslagna område för torpet. Då torpet

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

tillsammans med lägenheten Åstugan bildade en lämplig egnahemslägenhet
och vore skilt från huvudgården, hava de sakkunniga tillstyrkt områdets
försäljning till innehavaren. I fråga om egendomens huvudgård hava de
sakkunniga ansett densamma med hänsyn till den samlade ägofiguren
och då en del av åkern tidvis vore besvärad av vatten, ej lämpligen böra
uppdelas i mindre brukningsenheter. Då det ej torde dröja länge, innan
nybyggnadsbehov uppkomme och spekulant å gården nu funnes, hava de
sakkunniga ifrågasatt, huruvida det ej vore med statens fördel mera förenligt
att avhända kronan även huvudgården. De sakkunniga hava
därför föreslagit, att huvudgården med lämplig tilldelning av äng och
skogsmark måtte försäljas i en lott. Den huvudsakliga delen av skogsmarken
har ansetts med fördel kunna bibehållas i skogsstatens vård.

Med anledning härav har domänstyrelsen föranstaltat om saluvärdering
av huvudgården. Av instrumentet över denna förrättning, som ägt rum
1927, inhämtas bland annat följande.

Det hade synts uppskattning smännen ej råda någon tvekan om, att den nu
i arrendet ingående ängen, omfattande 2.7 0 3 hektar, borde åtfölja försäljningen
och att i fråga om tilldelning av skogsmark det vore ofrånkomligt,
att ägofigurerna å Willéns karta nr 27 och 43, som för närvarande vore
undantagna från arrendet men med rätt för arrendatorn att disponera betet
därå, likaledes finge ingå i försäljningen. Vid sådant förhållande skulle
alltså åt kronan komma att bibehållas ägofigurerna å kartan nr 1—6 och
84 150 med en areal av 345.685 hektar, därav 12.887 hektar åker och äng,

325.5 6 6 hektar avrösningsjord och 7.2 3 2 hektar impediment, samt i försäljningen
komma att inbegripas ägofigurerna å kartan nr 7—43 med en areal
av 83.278 hektar, varav l.os hektar tomt, 45.159 hektar åker, 2.703 hektar
äng, 32.9 9 3 hektar avrösningsjord och 1.393 hektar impediment. Köpare
borde tillförbindas att respektera upplåtelsen av förberörda område för
barnmorskebostad, vilket område omfattade ägofiguren nr 37 å sagda
karta, ävensom eventuellt givna tillstånd att hava elektriska ledningar
framdragna å egendomen.

Uppskattningsmännen hava vidare funnit sig böra erinra därom, att viss
del av försäljningsområdet, i synnerhet det söder om Kilaån, kunde i en
framtid bliva lämplig att avstycka till tomter för bebyggande på grund av
sin belägenhet närmast Ålberga järnvägsstation, varest redan uppstått ganska
stor byggnadsverksamhet å tomter, frånsålda Ålberga gods, och att egendomen
i kronans hand kunde vara en regulator av tomtprisen för bebyggande
av stationsomgivningarna. Med avseende å egendomens fördelaktiga belägenhet
inpå nämnda gård och industrianläggningar, nära järnvägsstation, kyrkplats
och skola, samt åkerbrukets beskaffenhet och rördikning hava uppskattningsmännen
ansett ett rätt högt pris kunna betingas vid försäljningen, och
hava de åsatt försäljningsområdet ett saluvärde av 65,400 kronor, därav
14,000 kronor för växande skog och 1,500 kronor för kapitaliserad andel av
allmänningsutdelning. Försäljningen borde ske å offentlig auktion.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft någon erinran i anledning
av vad uppskattningsmännen sålunda föreslagit.

På därom av domänstyrelsen given anledning har egendomens arrenda -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

tor, Landshövdingen G. Sederholm, förklarat sig villig att för det föreslagna
priset av 1,500 kronor till kronan försälja de honom tillhöriga byggnaderna
vid Trefottorp och Åstugan. I sammanhang därmed har landshövdingen
Sederholm tillika hemställt, att jämväl följande honom tillhöriga
hus vid den till försäljning ifrågasatta huvudgården, nämligen
redskapshus med skulle, svinhus med tegelväggar, vedbod och källare,
måtte såsom behövliga för egendomen före densammas försäljning av kronan
inköpas för 4,000 kronor, vartill de vore fastighetstaxerade. Med hänsyn
till den långa tid, kronoegendomen innehafts av hans förfäder eller från
1817 till 1904, dock med avbrott för tiden 1852—1882, samt av honom
själv från 1904 eller tillhopa 80 år, har landshövdingen Sederholm vidare
anhållit, att hembud måtte tillerkännas honom vid försäljningen, i vilket
fall han vore villig betala det uppskattade priset, 65,400 kronor. Härjämte
har gjorts framställning i fråga om den ersättning, som kronan kunde
äga uppbära för viss vägomläggning över egendomen.

Över dessa framställningar har länsstyrelsen efter domänintendentens i
länet hörande avgivit infordrat yttrande.

Domänintendenten som ansett arrendatorns ifrågakomna byggnader å
huvudgården vara gamla och mindre tidsenliga men för egendomen behövliga,
har tillstyrkt deras övertagande av kronan för 2,000 kronor,
motsvarande byggnadernas brandförsäkringsvärde. Domänintendenten har
förordat, att arrendatorn måtte tillerkännas hembudsrätt vid försäljningen.

Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot egendomens
hembjudande till arrendatorn mot den av uppskattningsmännen
föreslagna köpeskillingen.

I skrivelse den 26 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Med avseende å vad av förbemälde sakkunniga anförts biträdde styrelsen
de föreliggande förslagen om försäljning av såväl torplägenheten Trefottorp
med Åstugan som den del av egendomen i övrigt, som å Willéns karta
vore betecknad med ägofigurerna nr 7-43 eller egendomens huvudgård.
Den vägomläggning, som omförmälts av egendomens arrendator, berörde
ej huvudgårdslotten utan det väster om försålda lägenheten Ålberga 1° eller
förutnämnda lägenheten Bäckstugan belägna, med ägofigurerna 1—6 betecknade
område. Sistnämnda område jämte återstående delen av egendomen,
bpstående huvudsakligen av skogsmark, borde åt kronan bibehållas
för att förvaltas såsom kronopark. Styrelsen förordade hembudsrätt för
arrendatorn vid försäljningen. Frågan om kronans övertagande av arrendatorns
hus vid huvudgården syntes lämpligast kunna lösas på det sätt,
att de ej inlöstes av kronan, utan att den föreslagna köpeskillingen för huvudgården,
mot vars uppskattning styrelsen ej hade något att erinra, med hänsyn
till byggnadernas vitsordade behövlighet för egendomen, nedsattes med
2,000 till 63,400 kronor, ett förslag, varmed arrendatorn under hand förklarat
sig åtnöjas.

Lösesumman för arrendatorns förberörda hus vid lägenheterna Trefottorp
och Åstugan, som egentligen ej borde drabba domänverkets driftkostnad utan

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departementschefen.

utgå av köpeskillingen för lägenheterna, ansåge styrelsen emellertid i detta
fall med avseende å sättet för köpeskillingens erläggande genom amortering
böra betalas genom avkortning å arrendeavgiften.

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 3 juni 1921 ägde Ålberga elektriska
distributionsförening u. p. a. rätt att hava elektriska högspänningsledningar
framdragna över egendomen.

Jag finner intet att erinra mot disposition av egendomen i överensstämmelse
med vad domänstyrelsen förordat. Vad särskilt angår omförmälda
söder om Kilaån närmast Ålberga järnvägsstation belägna område
av huvudgården, torde erinras, att avståndet därifrån till järnvägsstationen
utgör omkring 4 kilometer. Sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan
föreligger, torde jag få återkomma till frågan om förvaltningen av den i
kronans ägo återstående delen av egendomen.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att den i Kila socken av Södermanlands län belägna
kronoegendomen 1 mantal Ålberga nr 1 jämte
Stora Vretstugan nr 1, ett torp, med undantag av dels
därifrån upplåtna områden och lägenheter, dels torplägenheten
Trefottorp jämte Åstugan, omfattande å
Willéns ovan åberopade karta ägofigurerna nr 44—83,
dels ock de å samma karta med ägofigurerna nr 1—6
och 84—150 betecknade områden, må försäljas till egendomens
arrendator, landshövdingen G. Sederholm, för
en köpeskilling av 63,400 kronor att erläggas med en
sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel
den 14 mars varje av nästföljande fem år samt
under villkor i övrigt att egendomen försäljes i det
skick den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen
erlägges till länsstyrelsen i länet, som har att så
snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och
köparens skuldförbindelse å återstoden avlämnats å
egendomen utfärda köpebrev, att egendomen i jordeboken
upptages under titel allmänt frälse, att Kila
kommun förbehålles den nyttjanderätt till visst område
av egendomen för barnmorskebostad, som jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 29 april 1921 upplåtits, och
Ålberga elektriska distributionsförening den jämlikt
Kungl. Maj:ts resolution den 3 juni 1921 medgivna
rätt att hava elektriska ledningar framdragna över
egendomen, att köparen skall svara för de å egendomen
för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera
och utskylder, samt att köparen skall ensam vidkännas
alla med lagfart å fånget och andra med köpet

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning i
fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,
dels ock att — sedan förbemälde arrendator medelst
skriftlig handling till kronan överlämnat ovanberörda
honom tillhöriga hus vid torplägenheten Trefottorpet
jämte Åstugan — sagda lägenhet må med ovan angivna
område men utan vattenrätt i den förbiflytande
Kilaån försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med hembudsrätt
för nuvarande innehavaren av torpet samt
med förbehåll i fråga om över lägenheten framdragna
elektriska ledningar på sätt ovan om huvudgården
sagts.

8:o.

Kronoegendomen östra Kungsladugården om 1 mantal inom staden Ny- östra Kungsköpings
område av Södermanlands län är utarrenderad till den 14 mars ^sederman-*
1929 mot ett årligt arrende av 6,000 kronor. lands län.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande
handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Gustaf Willén 1926 över
egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen strax invid östra delen av Nyköpings stad
med den bebyggda delen närmast staden och ägorna i övrigt sträckande sig
utefter norra stranden av Nyköpingsviken fram till Sjösafjärden, har en
areal av 233.7 4 hektar, därav 0.9 6 7 hektar tomt, 114.4 6 hektar åker, 2.61
hektar ängs- och odlingsmark, 114.35 hektar avrösningsjord och 1.3 5 3 hektar
impediment.

Vid egendomen finnas förra torpet Ängstugan jämte lägenheten östtorp,
vilka jämlikt domänstyrelsens arrendekontrakt den 20 maj 1921 upplåtits till
Gust. Axel Fredr. Pettersson och hans hustru. Mannen Pettersson har numera
avlidit och brukas för närvarande Ängstugan av den avlidnes änka,

Maria Josefina Pettersson, och östtorp av den avlidnes fader, Isak Henning
Pettersson. Gust. Axel Fredr. Petterssons stärbhus äger å Ängstugan samtliga
byggnader, däribland ladugård, med undantag av kronan tillhöriga
boningshus och stall med vagnshus och en loge, samt Isak Henning Pettersson
samtliga byggnader å östtorp, däribland två boningshus. Såväl
Maria Josefina Pettersson som Isak Henning Pettersson hava anhållit att
få inköpa de av dem brukade lägenheterna. Uppskattning smännen hava
tillstyrkt bifall till framställningarna och föreslagit, att lägenheterna må
upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
med liembudsrätt för envar av sökandena till nu innehavande lägenhet.

De till försäljning förordade områdena omfatta å kartan, Ängstugan ägofigurerna
av 205, 206—237, av 238 a, 239—242, av 243, av 244, av 245, av
247, av 270, 271—274, av 275, av 276, 277—300 med en areal av 36.161
hektar, därav 0.3 2 2 hektar tomt, 12.9 8 2 hektar åker, 1.18 hektar äng, 21.6 7
hektar avrösningsjord och O.007 hektar impediment, samt östtorp ägo Bihartg

till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 177 häft. (Nr 210.) 2

18 Kungl. Mai ds proposition Nr 210.

figurerna av 238 a, 238 b, av 243, av 244, av 245, 246, av 247, 248—269,
av 270 av 275 och 276 med en areal av 6.409 hektar, därav 0.048 hektar
tomt, 3.855 hektar åker, 0.37 hektar äng och 2.136 hektar avrösningsjord.

Lägenheterna hava saluvärderats, Ångstugan till 20,500 kronor, därav
9,596 kronor 72 öre för avrösningsjord med växande skog, och östtorp till
3^300 kronor, efter 700 kronor per hektar tomt och åker. Å denna lägenhet
saknas ståndskog.

Av de i ärendet inkomna yttrandena från myndigheter och nämnda
lägenhetsinnehavare inhämtas bland annat följande.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka 1926 hava besiktigat egendomen,
hava tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.

Över jägmästaren, som härefter hörts i ärendet, har förklarat sig icke
hava något att ur skogssynpunkt erinra mot försäljning av lägenheterna
Ängstugan och Östtorp, men ansett, att med det utmärkta laget i förhållande
såväl till Nyköpings stad som till det vackra inloppet till staden det
vore otänkbart, att dessa värdefulla tomtområden finge slumpas bort till
sådana värden som 1 öre per kvadratmeter för skogsmark och 7 å 8 ore
för åkerjord. En dylik försäljning skulle endast uppmuntra till tomtjobberi,
enär här funnos möjligheter upplåta ett flertal vackra villatomter. Lägenheterna
borde därför bibehållas, om icke skäligt värde kunde erhållas. .

Mot beräkningen av värdet å ståndskogen hade överjägmästaren mtet

att invända. . . , ,

Sedan i anledning av överjägmästarens erinringar domanstyrelsen, under

framhållande att det uppskattade skogsvärdet säkerligen vore för högt, anmodat
överjägmästaren uppgiva, vilka tomtvärden, som enligt hans mening
ifrågavarande delar av egendomen borde betinga, har överjägmästaren framhållit,
att hans uttalande, att markvärdena skulle vara alltför lågt uppskattade,
vore grundat på kännedom om de arrendevärden, kronan erholle
på tomtområden, belägna intill saluområdena på de s. k. En- och Tjuvholmarna,
vilka värden, kapitaliserade efter 5 procent, gåve ett varde av
75 öre per kvadratmeter, och att för verklig tomtareal med full äganderätt
värdet syntes böra vara ändå högre. Vad lägenheten Osttorp beti anade
kunde emellertid, enligt vad över jägmästaren vid numera verkställd inspektion
konstaterat, endast tillhopa 3.7 0 hektar åkerjord tänkas bliva efterfrågade
såsom lämpliga för förslagsvis två salulotter, för vilkas eventuella
tomtvärden syntes icke oberättigat att öka å-priset för hektar till 2,000
kronor per hektar, motsvarande ökning av lottens saluvärde med 4,810
kronor. Vidkommande Ängstugan åter lämpade sig inrösningsjorden mindre
väl för bebyggande men däremot annan jord om 3.3 6 hektar, som borde
betinga en värdeökning av 5 öre per kvadratmeter, varigenom hela lägenhetens
saluvärde skulle ökas med 1,680 kronor. Slutligen har överjägmastaren
påpekat, att i beräkningen av skogsvärdet msmugit sig ett raknetel a 117
kronor, varmed ståndsskogen värde rätteligen skulle höjas. Det salunda beräknade
skogsvärdet kunde ej anses för högt i jämförelse med det pris,
som betingats för likvärdig skog vid auktionen hösten 1925.

Domänintendenten i länet har i förnyat yttrande erinrat, att^ vid markvärderingen
använts jordbruksvärden, jämförliga med andra jordbruk:. Att

Kungl. Maj:ts proposition Ni 210.

jägmästaren lyckats uppnå goda pris vid upplåtelse successivt av tomter,
som visat sig begärliga för bebyggande med sommarvillor invid Saltsjöns
strand med tillgång till bad, vore en lycklig tillfällighet. Annat vore förhållandet
vid utbud av, såsom bär vore avsett, jordbrukslägenheter. Den
ökning i markvärdena, som av överjägmästaren ifrågasatts, skulle innebära
rent avslag på lägenhetsinnehavarnas ansökningar om köp. Saluvärdena
vore fullt skäliga även för optionsrätt. Utbud av såväl större som mindre
jordbruksfastigheter förekomme i mängd, men spekulationen ginge synnerligen
trögt. Uppskov med försäljningen och utarrendering av lägenheterna
för en av uppskattningsmiinnen beräknad avgift av 700 kronor kunde emellertid
medföra framtida vinstmöjligheter.

Av vederbörande lägenhet sinnehav are, vilkas yttranden även infordrats av
länsstyrelsen, har innehavaren av östtorp, förbemälde Isak Henning Pettersson,
förmält, att han på grund av sin höga ålder, 77 år, ej såge sig i
stånd att övertaga lägenheten, samt hemställt, att den i stället måtte få förvärvas
av hans son, Sven Markus Pettersson. Under åberopande av att
deras släkt under lång tid, 55 år, på arrende innehaft Ängstugan med
östtorp, hava bemälda Sven Markus Pettersson och änkan Pettersson förklarat
sig villiga inköpa, den förre östtorp för det föreslagna saluvärdet
3,300 kronor samt den senare Ängstugan mot den föreslagna köpeskillingen
av 20,500 kronor, eventuellt ökat med hänsyn till räknefelet å skogsvärdet.
I övrigt har anförts, att för var och en med förhållande på orten bekant
orimligheten av överjägmästarens värdering vore uppenbar. Varken Ängstugans
eller östtorps mark hade nämligen den belägenhet, att de lämpade
sig för sommarvillor, belägna som de vore på långt avstånd från staden
och vid en mycket grund fjärd med dålig botten, långt från den uppmuddrade
segelrännan, i vars omedelbara närhet En- och Tjuvholmarna däremot
låge.

Länsstyrelsen har förklarat sig i motsats till överjägmästaren anse, att
inom överskådlig tid efterfrågan på tomtmark från de till försäljning ifrågasatta
områdena icke vore att förvänta, och vid sådant förhållande vidhållit
sin uppfattning, att de av uppskattningsmännen åsatta saluvärdena icke
vore för låga.

Med skrivelse den 17 juni 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen för egen del anfört följande.

Styrelsen funne ej anledning till erinran mot att ifrågavarande lägenheter
försåldes. Vad saluvärdena beträffade torde det ej kunna anses uteslutet,
att vederbörande köpare kunde komma att framdeles avyttra en eller
annan ° tomt å lägenheterna, men intet torde tala för, att uppskattningen
vore så mycket för låg såsom överjägmästaren ville göra gällande. Räntekostnaden
för de tomter, som eventuellt kunde försäljas, bleve nämligen på
grund av den tid, som kunde komma att förflyta tills försäljning ägde
rum, sannolikt så betydande, att tomtområdenas nuvärden torde vara
väsentligt lägre än de av överjägmästaren beräknade värdena. Med hänsyn
härtill och vad i övrigt anförts i ärendet, ansåge styrelsen, att saluvärdena
skäligen borde sättas till 22,000 kronor för Ängstugan och 3,500 kronor för
Östtorp.

Departements chefen.

Hammarby
nr 1 med utjorden
Hammarby
nr 2 i
Södermanlands
län.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Med biträdande av domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå rikdagen medgiva,

att ifrågavarande lägenheter må var för, sig med ovan
angivna arealer från kronoegendomen östra Kungsladugården
om 1 mantal inom staden Nyköpings område av
Södermanlads län försäljas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för Maria Josefina Pettersson till lägenheten
Ängsstugan samt för Sven Markus Pettersson till
lägenheten östtorp.

9:o.

Kronoegendomen f. d. landsfiskalsbostället 3/4 mantal Hammarby nr 1
med utjorden Hammarby nr 2 i Bogsta socken av Södermanlands län är efter
indragning till statsverket från den 14 mars 1926 utarrenderad till den 14
mars 1928 mot ett årligt arrende av 1,100 kronor, men har domänstyrelsen
anmält, att styrelsen komme att föranstalta om egendomens skötsel och vård
under ytterligare ett år till den 14 mars 1929.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver med därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Gustaf Willén sagda år upprättad karta med beskrivning, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen är belägen vid sjön Runnviken och invid allmänna landsvägen
Södertälje—Nyköping, 0.5 mil från Tystberga järnvägsstation och 2 mil från
Nyköping. Utjorden Hammarby nr 2 innehåller 1.52 hektar, därav 1.22
hektar åker, O.17 hektar äng, O.031 hektar avrösningsjord och O.099 hektar
impediment. Egendomens huvudgård, som består av 2 skiften inägor, hemskifte
och utskifte, åtskilda genom skogsmark, innehåller 115.4 4 5 hektar,
därav 33.2 13 hektar tomt och åker, 0.604 hektar äng, 79.631 hektar avrösningsjord
och I.997 hektar impediment. Härav belöper på utskiftet 15.9 0 2
hektar, varav 12.78 hektar åker, 0.468 hektar äng, 2.3 4 7 hektar avrösningsjord
och 0.307 hektar impediment.

Åkerjorden, som består till största delen av lerjord och ängsmylla, ligger
ganska spridd och är till en del i behov av dikning, som blir kostsam.

Åbyggnaderna äro i gott skick och något så när tillräckliga. Vid uppskattningstillfället
funnos å egendomen åtskilliga avträdaren tillhöriga överloppshus
ävensom elektrisk anläggning, vilkas inlösen av kronan tillstyrkts.

Egendomen, som, under förutsättning att nämnda inlösen komme till
stånd, arrendevärderats till 1,270 kronor med rätt för arrendatorn till viss
mängd husbehovsvirke från skogen, har med anledning av ansökning från
Bogsta kommun att få inköpa egendomen för kommunens ändamål jämväl
undergått saluvärdering, därvid egendomen åsatts ett saluvärde av 74,100
kronor med inräknande av nedannämnda skogsvärde.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Vederbörande jägmästare har ansett, att endast de inom inägoområdet
varande hagmarksområdena borde försäljas och att skogen, vars virkesförråd
uppskattats till 120 kubikmeter per hektar och approximativt värderats till
44,000 kronor, på grund av sin belägenhet invid förenämnda landsväg samt
5 kilometer från järnvägsstation med goda avsättningsmöjligheter och billig
förvaltning genom grannskap med en ecklesiastik skog borde bibehållas i
kronans ägo.

Över jägmästaren har tillstyrkt egendomens förnyade utarrendering, då eu
försäljning av egendomen på grund av dess goda läge och relativt stora
virkeskapital med dåvarande låga virkespriser ingalunda vore tillrådlig.

Länsstyrelsen har icke funnit något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Sedan från Bogsta kommun under hand ingått meddelande, att kommunen
ej reflekterade på egendomens förvärvande till nämnda vid värderingen
åsatta pris, förordnade domänstyrelsen om ny fullständig saluvärdering av
egendomen i dess helhet, ostyckad.

Innan emellertid denna förrättning fullbordats, blev egendomen sommaren
1926 besiktigad av kronojordsstyckningssakkunniga. Dessa hava såsom sin
mening uttalat, att egendomens utskifte borde med hänsyn till belägenhet
och storlek kunna bilda ett självständigt jordbruk men att, vid det förhållande
att jorden vore vattensjuk och ej för rimliga kostnader kunde torrläggas,
en sådan upplåtelse icke vore lämplig. Då det emellertid torde vara
ekonomiskt fördelaktigare för staten att avhända sig egendomen, förordade
de sakkunniga, att densamma måtte försäljas ostyckad. Mot det vid uppskattningsförrättningen
1925 beräknade saluvärdet, 74,100 kronor, hava de
sakkunniga icke haft något att erinra.

Av instrumentet över den förnyade saluvärderingen inhämtas, att uppskattningsmännen,
med erinran att förberörda överloppshus och elektriska
anläggning numera inlösts av kronan för tillhopa 9,190 kronor, åsatt egendomen
ett saluvärde av 60,000 kronor, därav, enligt jägmästarens beräkning
jämlikt värderingsinstrument den 27 januari 1927, 31,141 kronor 50 öre
för växande skog efter avdrag av skatter och utskylder samt husbehovsvirkets
värde, kapitaliserade efter 5 procent. Uppskattningsmännen hava
föreslagit egendomens utbjudande på offentlig auktion.

Länsstyrelsen har även beträffande detta förslag icke haft något att
erinra.

Över jägmästaren har icke funnit något annat att erinra mot jägmästarens
beräkning av värdet av den växande skogen, upptaget till 34,773 kronor 48
öre, än att från detta belopp avdrag ej borde ske för det kapitaliserade värdet
av husbehovsvirke från skogen samt skatter. Vidare har han förklarat sig
hava vid verkställd inspektion å egendomen ytterligare styrkts i sin förut
uttalade åsikt, att en försäljning av denna virkesrika skog för närvarande

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

icke vore tillrådlig, samt ansett att, om likväl försäljning skulle ske, en ökning
av skogens saluvärde med 3,600 kronor vore lämplig.

Bogsta kommun, som av domänstyrelsen lämnats tillfälle taga del av den
nya värderingen, har förklarat sig ej villig att för egendomen erlägga högre
köpeskilling än det av uppskattningsmännen sist föreslagna beloppet eller
60,000 kronor att erläggas under loppet av sex år med en sjättedel kontant
vid tillträdet och en sjättedel vid varje av därpå följande fem år.

Med skrivelse den 19 augusti 1927 har domänstyrelsen underställt försäljningsförslaget
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Tanken på ifrågavarande kronoegendoms försäljning hade i första hand
framkommit genom Bogsta kommuns ansökan att få för några dess ändamål
förvärva densamma. Visserligen hade kommunen sedermera förklarat
sig för det dåvarande ej reflektera på egendomen för det pris, vartill densamma
med hänsyn särskilt till skogens värde uppskattats och som av styrelsen
ansåges skäligt. Men alldeles uteslutet torde ej vara att ändring i
denna kommunens ståndpunkt skedde. Oavsett emellertid kommunens ställningstagande
hade styrelsen av uppskattningshandlingarna och kronojordsstyckningssakkunnigas
uttalande kommit till den uppfattningen, att egendomens
bibehållande åt kronan ej vore att tillstyrka.

Vad först själva jordbruksegendomen beträffade, syntes nämligen densamma
så till jord som åbyggnad ej vara av beskaffenhet, att genom dess utarrendering
värdet därav kunde skäligen förräntas.

Till stöd för försäljning av det egendomen tillhörande skogskomplexet
ville styrelsen framhålla följande.

Med hänsyn till de relativt dryga förvaltningskostnaderna för smärre
spritt belägna skogskomplex, vartill det ifrågavarande vore att hänföra, och
till svårigheterna att å dem ordna ett fullt rationellt skogsbruk hade av
styrelsen upprepade gånger framhållits betydelsen av, att dylika skogar avyttrades
och att de därför erhållna köpeskillingarna användes för inköp av
större sammanhängande skogskomplex respektive för utvidgning och arrondering
av sådana, som redan befunne sig i statens ägo. Denna regel kunde
visserligen icke undantagslöst följas, särskilt när fråga vore om disposition
av smärre skogar, som låge i en relativt skoglös bygd och där avsättningsförhållandena
vore särskilt goda, men i nu förevarande fall syntes skälen
övervägande tala för jämväl skogskomplexets försäljning. Här vore nämligen
skogsmarkens areal relativt obetydlig; skogen låge icke nära intill
några andra större statsskogar, och utsikt torde förefmnas för att skogen vid
försäljning fortfarande komme att stanna i allmän ägo. Styrelsen kunde
icke för sin del fästa allt för mycket avseende vid, att skogskapitalet per
hektar mark vore relativt högt, ty för detta skogskapital beräknade styrelsen
att vid försäljningen få skälig ersättning, och komme ju köpeskillingen att
såsom sagts förr eller senare användas för inköp av annan skogsmark, även
om denna skulle råka icke vara belägen inom nu ifrågavarande revir eller
distrikt, överjägmästarens betänkligheter mot avyttringen av ifrågavarande
skogskapital tycktes bottna i den uppfattningen, att virkespriserna för närvarande
vore låga och måste beräknas stiga. Denna uppfattning, som torde
vara tämligen allmän i skogsmannakretsar, baserade sig på det förhållandet,
att virkespriserna från åtskilliga årtionden tillbaka varit stadda i ett stigande,
svarande mot ungefär 2 procent om året, eri omständighet, som hade
sin förklaring delvis i penningvärdets fallande och delvis däri, att skogs -

Kun yl- Maj ds proposition Nr 210.

produkterna, tack vare nya områden och ändamål för virkes användning
och en stark förbättring av äldre avsättningsmöjligheter, stigit hastigare än
andra varuslag. Någon säkerhet för att denna utveckling komme att fortsätta
gåves emellertid ej. Man kände allt för litet såväl om världens virkesförråd
och möjligheterna att utnyttja detsamma på olika håll som om den
takt, i vilken världskonsumtionen av virke kunde komma att ökas, för att
kunna ställa ett säkert horoskop. Något avseende torde härvid också böra
fästas vid den omständigheten, att prisindex för virke jämfört med priset
därå före världskriget låge förhållandevis högt, om jämförelse gjordes med
åtskilliga andra verkliga råvaror såsom stenkol, järn, koppar m. m. Alldeles
uteslutet vore således icke, att en jämkning nedåt av virkespriserna så
småningom kunde uppstå. Huru som helst, torde det, när fråga uppstode
om såväl försäljning som inköp av skogsmark för statens räkning, vara
klokast att räkna med det nuvarande prisläget för virke, vilken politik syntes
så mycket mer befogad, som det ju här vore fråga icke om, huruvida staten
skulle öka eller minska sina skogskapital, utan endast om en omplacering
av dylika värden.

På grund av det anförda finge styrelsen hemställa om åtgärder för försäljning
av omförmälda kronoegendom med utjord, därvid egendomen i
första hand borde erbjudas Bogsta kommun för ett pris av 63,600 kronor.

Med hänsyn till de av domänstyrelsen anförda skäl rörande jordbrukets
jämförelsevis låga arrendeavkastning i förhållande till själva jordbruksegendomens
värde samt egendomens belägenhet ur skogsförvaltningssynpunkt
anser jag mig böra tillstyrka egendomens försäljning.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att kronoegendomen 3/i mantal Hammarby nr 1 med
utjorden Hammarby nr 2 i Bogsta socken av Södermanlands
län må försäljas

antingen till Bogsta kommun för en köpeskilling av
63,600 kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet
den 14 mars 1929 och en sjättedel den 14 mars varje
av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt, att
egendomen försäljes i det skick, den vid tillträdet befinnes,
att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen
i länet, att köpebrev skall utfärdas så snart första sjättedelen
av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats, att egendomen
skall i jordeboken upptagas under titeln allmänt frälse,
att köparen skall svara för de å egendomen för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt
att köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å
fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom
kostnaderna för inteckning i egendomen till säkerhet
för berörda skuldförbindelse,

Departements chefen.

Kun yl, Maj:ts proposition Nr 210.

eller, därest Bogsta kommun icke begagnar sig av
omförmälda medgivande att förvärva egendomen, å
offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för
köpare den 14 mars 1929.

10:o.

"P<-riÖstergöt 1 Kronoegendomen 1/2 mantal Perstorp nr 1 i Skedevids socken av öster lands

län. götlands län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende
av 625 kronor. I avvaktan på statsmakternas beslut i fråga om den framtida
dispositionen av egendomen har domänstyrelsen utarrenderat denna
under ett år från berörda dag, varvid betingats en avgäld av 450 kronor.

Under 1925 och 1927 har å egendomen hållits uppskattningsförrättningar,
och har egendomen under 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.
Av handlingarna i ärendet, däribland en av e. lantmätaren
John Grenholm 1917 kompletterad karta över egendomen med beskrivning,
inhämtas hland annat:

Egendomen, som är belägen 6.5 mil från Norrköping och 3 mil från
Vingåkers järnvägsstation, har en areal av 278.9 2 7 hektar, därav 25.4 2 9
hektar tomt och åker, 1.525 hektar äng, 248.345 hektar skogsmark och
3.6 2 8 hektar impediment. De å kartan upptagna lägenheterna Grindstorp,
Skogsberg, Annelund, Sundsnäs och Olstorp samt markområdena litt. B och C
äro tidigare frånsålda egendomen och icke inräknade i nu angivna areal.

Åkerjorden består av sandmylla och klapperstensjord av svag beskaffenhet
samt är ej täckdikad.

Byggnaderna äro äldre, men i gott skick.

Egendomen har ansetts väl hävdad, varför optionsrätt förordats för nuvarande
arrendatorn vid egendomens förnyade utarrendering.

Å egendomen finnas torpen Kråkvilan och Alfallet, vilka av skogsstaten
äro upplåtna på arrende till den 14 mars 1929.

Taxeringsvärdet utgör för inägor 20,000 kronor samt för utmark och
skog 48,800 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett egendomens inägor inbjuda
till uppdelning i tre lotter, torpen Kråkvilan och Alfallet samt huvudgården,
ävensom förordat, att sagda lotter med lämplig tilldelning skogsmark
måtte upplåtas för försäljning.

Vid 1927 års förrättning hava sagda lotter saluvärderats sålunda:

Torpet Kråkvilan, omfattande å kartan ägofigurerna 1—25, av 26, 27—42,
av 43, med en areal av 19.4 3 7 hektar, därav 3.3 2 3 hektar tomt och åker,
15.9 54 hektar skogsmark och 0.16 hektar impediment, samt saluvärderat till
8,300 kronor, därav 3,910 kronor 60 öre för växande skog och 2,440 kronor
för åbyggnaden.

Torpet Alfallet, omfattande å kartan ägofigurerna av 26, av 43, 44—77,
77 a, 78, 78 a, 79—80, 80 a, 81—-98, 98 a, 99—108, av 109, av 110, av 111,
av 113, av 144, med en areal av 48.5 3 9 hektar, därav 9.4 2 2 hektar tomt
och åker, 38.873 hektar skogsmark och 0.244 hektar impediment, samt salu -

Kungl. Maj :ts proposition Nr 210.

värderat till 23,000 kronor, därav 10,107 kronor 17 öre för växande skog
och 7,800 kronor för åbyggnaden.

Huvudgården, omfattande å kartan ägofigurerna av 148, av 149, 150, av
152, 153—167, 167 a, 168—186, 186 a, 187—189, 189 a, 190, av 191, med en
areal av 39.048 hektar, därav 12.507 hektar tomt och åker, 1.445 hektar
äng, 24.483 hektar skogsmark och 0.6 13 hektar impediment. Huvudgården
har saluvärderats till 22,950 kronor, därav 8,191 kronor 79 öre för växande
skog och 9,200 kronor för åbyggnaderna.

Kronan borde förbehållas rätt till erforderliga vägar över torpen och
ett vart av dessa över det andra torpets område samt kronans mark. I
saluvärdet för torpet Alfallet hade icke inräknat* 467 fm3 virke, som för
att minska lottens skogsvärde utstämplats och försålts för sig.

För upplåtelse av torpen såsom åbolägenheter hava uppskattning smännen
föreslagit en avgäldstid av 20 år med avgälder i jämnade tal av för Kråkvilan
165 kronor och för Alfallet 450 kronor, motsvarande enligt medelmarkegångspris
för åren 1918 — 1927 värdet av respektive 10 och 27 hektoliter
spannmål, hälften råg och hälften korn. Åbo borde därvid äga rätt
till skogsfång av högst 30 kubikmeter årligen vid Kråkvilan och högst 80
kubikmeter årligen vid Alfallet ävensom att vid första avgäldstidens slut
lösa lägenheten. Å torpen befintliga byggnader, som skulle lösas av åbon,
hava värderats vid Kråkvilan till 2,440 kronor och vid Alfallet till 7,800
kronor.

Torpens innehavare hava förklarat sig helst vilja bibehålla torpen på
arrende som hittills och att, om så ej kunde ske, de önskade förvärva torpen
med äganderätt. Upplåtelse med åborätt har av uppskattningsmännen avstyrkts.
Huvudgården borde, för den händelse vederbörande arrendator,
Gust. A. Olsson, som i 20 år väl brukat egendomen, ej önskade förvärva
denna, försäljas å offentlig auktion.

Jägmästaren, som i yttrande vid 1925 års förrättning med hänsyn till
under de närmaste åren nödvändiga dyrbara byggnadsarbeten vid torpen
Alfallet och Kråkvilan ifrågasatt torpens försäljning och därvid framhållit,
att erforderlig arbetskraft för skogen i allt fall ej saknades, har i samband
med torpens värdering 1927 anfört, att på grund av det jämförelsevis
betydande skogsvärdet vid Alfallet och då domänverket vid detta torp
år 1927 uppfört ny ladugård och loge m. m., skäl ej förelåge att försälja
denna lott.

Överjägmästaren har i yttrande i januari 1926 understrukit, att något
som helst behov av torpen i fråga för skogsväsendets räkning ej förefunnes,
då erforderlig arbetskraft kunde erhållas dem förutan och jämväl
från desamma, även om vederbörande innehavare icke hade några kontraktsenliga
skyldigheter eller rättigheter. Torpet Alfallet borde emellertid icke
försäljas, då innehavaren, som i 43 år brukat torpet, varken ville avflytta
eller friköpa torpet samt vid försäljningen mycken skogsmark måste avskiljas
från egendomen. I yttrande i februari 1928 över 1927 års värderingsförrättning
har överjägmästaren som ytterligare skäl mot försäljningen
av torpet Alfallet anfört den omständigheten, att kronan 1927 påkostat,
utöver virkets rotvärde, 5,500 kronor för uppförande av ladugårdsbyggnad,
innehållande fähus, stall, loge, lador, vagnbod och magasin även -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departementschefen.

som svinhus och vedbod, varför några hyggnadskostnader under närmaste
tiden icke behövde förekomma. Upplåtelse med åborätt har överjägmästaren
avstyrkt, men har överjägmästaren ansett att, om denna upplåtelseform
tillämpades, rätten till skogsfång borde nedsättas vid Kråkvilan till 20
och vid Alfallet till 50 kubikmeter årligen.

Länsstyrelsen har anfört att, då torpens innehavare, endast under förutsättning
att de icke såsom hittills finge behålla torpen på arrende, förklarat
sig villiga förvärva torpen med äganderätt, det syntes länsstyrelsen
förenat med billighet och rättvisa, att hänsyn toges till torparnas härutinnan
uttalade önskningar. Länsstyrelsen har därför hemställt, att endast
huvudgården måtte försäljas med hembudsrätt för vederbörande arrendator.

Med skrivelse den 24 februari 1928 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning.

Styrelsen finge biträda förslaget om försäljning av huvudgårdslotten och
ansåge, att egendomens arrendator därvid borde medgivas hembudsrätt. Vad
åter den väckta frågan om torpens avyttrande beträffade ansåge domänstyrelsen
i likhet med länsstyrelsen att, då innehavarna av torpen så uttryckligen
förklarat sig önska fortsätta med arrende av torpen, med försäljningen
av dessa kunde anstå tills vidare. Utmarken jämte torpen syntes böra
ställas under skogsstatens vård och förvaltas såsom kronopark.

Jag biträder förslaget om försäljning av huvudgården. I likhet med
myndigheterna anser jag, att någon försäljning av torpen för närvarande
ej må äga rum. Till frågan om dispositionen av den till försäljning ej
föreslagna delen av egendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagen
fattat beslut rörande nämnda försäljning. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen x/3 mantal Perstorp nr 1
i Skedevids socken av Östergötlands län blivit fördelad
i två lotter, av vilka en skall omfatta huvudgården
med förberörda område om 39.048 hektar och den andra
egendomen i övrigt, huvudgårdslotten må försäljas
antingen till egendomens arrendator, Gust. A. Olsson,
för en köpeskilling av 22,950 kronor att erläggas med
en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en
sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år
samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes i det
skick, vari den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen
skall erläggas till länsstyrelsen i länet, som
har att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden därav
avlämnats, å lotten utfärda köpebrev, att lotten skall
i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse, att
köparen skall svara för de å lotten för tiden efter till -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

trädesdagen belöpande onera och utskylder, samt att
köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å
fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom
kostnaderna för inteckning i egendomen till säkerhet
för berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Olsson icke begagnar sig av
medgivandet att förvärva egendomen, å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1929.

* ll:o

Kronoegendomen Bråborgs kungsgård nr 1 om 10 mantal med underlydande
i Dagsbergs och S:t Johannes socknar av Östergötlands län är
med undantag av skogs- och hagmarken utarrenderad till den 14 mars
1928 mot årligt arrende av 7,540 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrument
över nämnda förrättning jämte övriga ärendet tillhörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren B. E. Forsell år 1924—1925
upprättad karta i två delar över egendomen med beskrivning, inhämtas
bland annat följande:

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Norrköping, har en areal
av 651.704 hektar, därav 234.931 hektar åker, 89.486 hektar äng, 322.602
hektar avrösningsjord och 4.6 8 5 hektar impediment.

Å egendomen finnas flera torp och lägenheter, därav på egendomen tillhörande
Esterön en lägenhet, benämnd Solvik, med delvis vinterbonad villa
samt uthus, vilka ägas av körsnären Arthur Andersson i Norrköping, som
arrenderat lägenheten alltsedan den 14 mars 1912.

Uppskattning smännen hava ansett ingen del av egendomen lämplig till
försäljning till eget hem.

Från bemälde Andersson hade ansökning inkommit till uppskattningsmännen
med hemställan att få enligt gällande grunder för upplåtelse av
egnahemslägenheter från kronoegendomar förvärva lägenheten Solvik med
dess nuvarande inom hägnad varande areal om 1.0 7 hektar utökad med en
15 meter bred remsa utmed norra begränsningslinjen.

Uppskattningsmännen hava i anledning av berörda ansökning, då bestämmelserna
i Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen den 17 oktober 1913 ej
avsåge sådan lägenhet, som den ifrågavarande, förklarat sig ej kunna tillstyrka
framställningen utan hemställt, att lägenheten finge upplåtas med
vanlig besittningsrätt.

Länsstyrelsen och över jägmästaren i östra distriktet hava icke haft något
att erinra mot uppskattningsmännens förslag rörande dispositionen av
egendomen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning å egendomen föreslagit
att, då de särskilda torplägenheterna synts de sakkunniga ej lämp -

Bråborgs
kungsgård
nr 1 med
underlydande
i Östergötlands
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements chefen.

ligen kunna utläggas till självständiga mindre jordbruk och en uppdelning
av jorden till huvudgården med hänsyn till därstädes befintliga
goda åbyggnader ej borde ifrågasättas, egendomen måtte ånyo utarrenderas.

På föranstaltande av domänstyrelsen har å egendomen under 1927 av
uppskattningsmännen förrättats saluvärdering av lägenheten Solvik. Lägenheten,
över vilken särskild karta upprättats år 1927 av distriktslantmätaren
B. E. Forsell, omfattar å dennes karta av 1924—1925 ägofigurerna
av 356 och 357. Arealen utgör 1.21 hektar tomt, trädgård och växtlig
skogsmark med inslag av herg. Lägenheten har åsatts ett saluvärde
av 2,595 kronor, därav 780 kronor för växande skog.

Över jägmästaren har med hänsyn till nuvarande virkespris ansett värdet
av växande skog böra höjas från 780 kronor till 950 kronor, varför saluvärdet
å lägenheten skulle utgöra 2,765 kronor.

Länsstyrelsen har ej haft annat att erinra mot uppskattningsmännens
förslag, än att saluvärdet å lägenheten borde höjas på sätt överjägmästaren
föreslagit.

Domänstyrelsen, som i avvaktan på beslut i försäljningsfrågan ombesörjt
egendomens skötsel och vård under ett år till den 14 mars 1929,
därvid betingats ett arrende av 7,540 kronor, har uttalat att, då omförmälda
lägenhets avskiljande ansetts kunna ske utan skada för egendomen
och den föreslagna köpeskillingen av 2,765 kronor, avrundad till 2,800
kronor, finge anses skälig, styrelsen tillstyrkte försäljning.

Icke heller jag har något att invända mot lägenhetens avyttring till
senaste förslagets belopp, och hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Solvik må med ovan angiven areal
av 1.21 hektar från kronoegendomen Bråborgs kungsgård
nr 1 om 10 mantal med underlydande i Dagsbergs
och S:t Johannes socknar av Södermanlands län
försäljas till körsnären Arthur Andersson, Norrköping,
mot en köpeskilling av 2,800 kronor samt under villkor
i övrigt, att lägenheten må med äganderätt tillträdas
den 14 mars 1929, att köpeskillingen vid tillträdet
kontant erlägges till länsstyrelsen i länet, att lägenheten
säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes,
att köparen skall svara för de å området för tiden efter
tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt
att köparen skall ensam vidkännas alla med lägenhetens
avskiljande, lagfart å fånget och andra med
köpet förenade utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

12:o.

Kronoegendomen 1 mantal Gustad nr 5 Norrgård i Vikingsstads socken Gustad nr 5
av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig östergtMands
avgäld av 600 kronor. län Under

1926 bär å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver och därtill hörande handlingar, varibland eu av distriktslantmätaren
E. C. Blombergsson 1926 upprättad karta över egendomen med
beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Bankebergs järnvägsstation
och 15 kilometer från Linköping, innehåller — oberäknat de jämlikt Kungl.

Maj:ts brev den 15 maj 1908 egendomen frånsålda lägenheter, däribland en
å kartan betecknad med 52, kallad Grantoppen om 2.34 8 hektar — en areal av
46.7io hektar, varav 25.560 hektar tomt och åker, 2.205 hektar äng, 18.243
hektar avrösningsjord och 0,702 hektar impediment. Åkerjorden utgöres av
lera på lerbotten och är av god beskaffenhet. Åbyggnaderna äro i gott stånd.

Upp skattning smännen hava föreslagit, att ett obebyggt område av skogsmarken,
som utgör del av ägofiguren å kartan nr 35 och omfattar en areal
av 0.2 6 4 hektar, måtte försäljas till ägaren av förberörda lägenheten Grantoppen,
Joh. F. Karlsson, som anmält sig önska köpa området för att därmed
utöka sitt nuvarande innehav. Området har saluvärderats till 230
kronor, varav 205 kronor 14 öre för växande skog. I övrigt har någon
framställning om förvärvande av mark till eget hem å egendomen ej ingått.

Då egendomen vore försedd med tillräckliga byggnader i mycket gott
stånd och torde kunna lämna god förräntning å taxeringsvärdet, hava uppskattningsmännen
hemställt, att egendomen måtte bibehållas i kronans ägo
och ånyo utarrenderas.

Egendomen har med undantag av förberörda till försäljning föreslagna
område åsatts ett arrendevärde av 1,350 kronor och ett saluvärde av 51.000
kronor, därav 12,000 kronor för åbyggnader, 21,409 kronor 56 öre för
växande skog och 1,200 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning.

För egendomens nuvarande arrendator har förordats hembudsrätt vid
egendomens förnyade utarrendering.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning å egendomen icke
funnit anledning föreslå dess uppdelning i mindre jordbruk samt tillstyrkt
förnyad utarrendering.

Överjägmästaren i Östra distriktet har ej haft något att erinra mot den
föreslagna försäljningen av ovannämnda skogsområde samt ansett, att frågan
om dispositionen av egendomen i övrigt borde prövas i sammanhang med frågan
om dispositionen av de intilliggande kronoegendomarna Gustad nr 2
Käll- och Korpralsgård samt Gustad nr 4 Pilgård, vilka bleve arrendelediga
respektive 1937 och 1940.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 21 maj 1927 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning, har biträtt uppskattningsmännens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements- jag finner intet vara att erinra mot en disposition av egendomen i överchefen ensstämmelse

med vad uppskattningsmännen föreslagit.

Såsom ovan berörts uppgår egendomens arrendeavgäld till 600 kronor för
år, och skulle Kungl. Maj:t vid sådant förhållande kunna utan riksdagens
hörande besluta om upplåtelser från egendomen. Då emellertid hembudsrätt
till det till försäljning åt Joh. F. Karlsson ifrågasatta området icke kan
enligt gällande grunder för egnahemsupplåtelser från kronoegendomar tillerkännas
denne, torde riksdagens medgivande till den föreslagna försäljningen
böra inhämtas.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område om 0.2 64 hektar må från
kronoegendomen 1 mantal Gustad nr 5 Norrgård i
Vikingsstads socken av Östergötlands län försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med hembudsrätt för Joh.
F. Karlsson.

13:o.

Krigsberga nr
2 i Östergötlands
län.

Kronoegendomen 5/s mantal Krigsberga nr 2 i örberga socken av Östergötlands
län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende
av 865 kronor. I arrendet ingår icke den jämlikt Kungl. Maj:ts brev den
19 april 1907 försålda egendomens andel i ett i Rogslösa socken beläget
oskiftat område, benämnt Krigsberga utjord.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren Adolf Hallander 1924—1925
över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat
följande.

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från Vadstena och 4 kilometer
från järnvägsstationen Arneberga, består av ett skifte med en areal av
45.50 hektar, därav 44.976 hektar tomt och åker samt 0.524 hektar impediment.
Åkerjorden hestår av svartmylla på dels ler-, dels sand- och kalkörbotten
och är täckdikad. Skog å egendomen finnes icke. Egendomen har
del i häradsallmänning. Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 19 januari 1912
har beviljats odlingslån för egendomens deltagande i Krigsberga och Luckerstads
dikningsföretag, varför den årliga annuiteten till 1947 utgår med 200
kronor 84 öre. Samtliga byggnader äro i gott stånd, ladugården dock
gammal. Logen har ansetts böra tillbyggas för en beräknad kostnad för
kronan av 5,000 kronor. Arrendevärdet har uppskattats till 1,320 kronor.

Egendomens taxeringsvärde utgör 41,900 kronor.

Uppskattningsmännen hava förordat hembudsrätt vid förnyad utarrendering
för egendomens nuvarande arrendator, Carl Ljungblad.

Kungl. Maj:ts proposition. Nr 210. 31

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besiktigat egendomen,,
hava för undvikande av nybyggnad vid egendomen föreslagit, att från
egendomen måtte avskiljas ett obebyggt område om cirka 12.r> liektar åker
i dess nordvästra del med nuvarande åkervägen och dess förlängning åt
väster som områdets gräns i söder samt att återstående delen av egendomen
måtte utarrenderas.

Med anledning av de sakkunnigas förslag har domänstyrelsen föranstaltat
om saluvärdering av förberörda område. Av instrumentet över förrättningen,
vilken ägt rum i mars 1927, framgår bland annat följande.

Området, å kartan betecknat med litt. A och omfattande 12.5 hektar åker
och O.o 8 hektar impediment, har, under förutsättning att köparen betalade
viss andel av annuiteten för berörda odlingslån, saluvärderats till 6,850
kronor och åsatts ett arrendevärde av 220 kronor. Uppskattning smännen
hava ansett området, som är obebyggt, ej lämpa sig såsom självständigt
jordbruk. Såsom skäl härför framhålles, att åkerjorden på grund av sin
beskaffenhet tarvade tre kraftiga dragare för plogen för att nöjaktigt kunna
brukas. Lägenhetens blivande utfartsväg över egendomen skulle komma att
draga stora kostnader för att göras farbar. Vidare vore vattenfrågan synnerligen
dyrbar att lösa, vartill komme, att sand, grus, sten och skogseffekter
för nybyggnad och väganläggning m. m. ej funnes på närmare avstånd än
15 kilometer och att kostnaden för lägenhetens bebyggande med boningshus,
ladugårdshus och uthus enligt kostnadsförslag beräknades uppgå till 14,900
kronor, i följd varav hela lägenheten skulle komma att stå i ett pris av
21,750 kronor. Denna summa ansåges lägenheten omöjligen kunna förränta
och amortera.

På grund av vad uppskattningsmännen sålunda anfört har länsstyrelsen
hemställt, att upplåtelse av området ifråga icke måtte komma till
stånd. Emellertid har länsstyrelsen ansett det kunna ifrågasättas, huruvida
icke för kronan vore förmånligare att redan vid nuvarande arrendetids
utgång försälja egendomen i sin helhet, varvid nuvarande arrendatorn,
som innehaft egendomen sedan den 14 mars 1909 och under denna tid
dels uppfört nytt boningshus dels ock utfört täckdikning å 40.7 hektar av
egendomen, borde tillerkännas hembudsrätt vid försäljningen.

Ånyo hörda i ärendet, hava förbemälda sakkunniga förklarat sig vidhålla
sin tidigare intagna ståndpunkt och såsom skäl härför framhållit
följande.

Byggnaderna vid egendomen vore i förhållande till jordinnehavet vid
egendomen otillräckliga, varför ett bibehållande av densamma odelad medförde
tillbyggnad av nu befintliga hus. Efter frånstyckning av det därtill
föreslagna området bleve egendomen ett bondejordbruk av lämplig storlek.
Det syntes de sakkunniga, som vid uppgörande av styckningsförslaget handlat
i överensstämmelse med lämnade direktiv, icke böra möta större svårigheter
för nybildning av jordbruk å obebyggd jord i föreliggande fall än
som gällde för småbruksbildningen i allmänhet. Därest emellertid den till
frånstyckning föreslagna delen mot förmodan icke skulle kunna försäljas,
förordade de sakkunniga, att egendomen försåldes i sin helhet ostyckad.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Med anledning av vad sålunda förekommit har domänstyrelsen låtit
uppskatta egendomen i dess helhet för försäljning ostyckad; och inhämtas
av uppskattningsinstrumentet över förrättningen, vilken skett i november
1927, att egendomen åsatts ett saluvärde av 37,760 kronor med beräkning
av 600 kronor per hektar för bästa åkerjorden med tomt och trädgård om
tillhopa 40 hektar och efter 500 kronor för åkerjorden i övrigt samt för
åbyggnaderna 13,300 kronor ävensom med tillägg av utdelningen från
häradsallmänningen kapitaliserad men med avdrag av åvilande odlingslån.

Då arrendatorn, som äger en del överloppshus vid egendomen, nedlagt stora
kostnader på egendomens bebyggande och täckdikande, hava uppskattningsmännen
tillstyrkt hembudsrätt för honom vid egendomens försäljning,
och har arrendatorn förklarat sig vilja förvärva egendomen för pris, motsvarande
ovan angivna saluvärde, under villkor att köpeskillingen finge
betalas under loppet av sex år med en sjättedel årligen.

Länsstyrelsen, som funnit den av uppskattningsmännen verkställda saluvärderingen
av egendomens åker alltför låg i förhållande till densammas
goda beskaffenhet, har föreslagit ett saluvärde av 50,260 kronor efter en
beräkning av 900 kronor per hektar för den bästa jorden och efter 600
kronor per hektar av återstoden samt tillstyrkt hembudsrätt för arrendatorn,
under förutsättning att han vore villig erlägga en mot nämnda
saluvärde svarande köpeskilling.

Egendomens arrendator har förklarat sig villig att för egendomen i dess
helhet betala 45,000 kronor med avdrag av fastighetens andel i odlingslån
enligt värderingsinstrumentet, 2,427 kronor 22 öre, eller 42,572 kronor
78 öre, avrundat till 42,575 kronor, samt för egendomen, med undantag av
den till frånstyckning föreslagna lotten, vilken betecknats såsom lotten
litt. A, 36,500 kronor med avdrag av andelen i odlingslånet, 1,332 kronor
71 öre, eller 35,167 kronor 29 öre, avrundat till 35,170 kronor. Härjämte
har arrendatorn förmält sig helst önska förvärva hela egendomen och
erlägga köpeskillingen under loppet av sex år med en sjättedel årligen.
Till stöd för sitt anbud har arrendatorn åberopat ett av honom från fastighetsberedningsnämndens
ledamöter i örberga socken begärt yttrande rörande
värdet av egendomen. Beredningsnämnden upplyser häri, att nämnden
vid taxering i december 1927 åsatt fastigheten ett värde av 42,300 kronor.
Detta ansåge nämnden vara fastighetens verkliga saluvärde med hänsyn
tagen till vad egendomen kunde avkasta men att, då för närvarande stor
efterfrågan rådde å gårdar av ifrågavarande storlek, det torde vara möjligt
att vid utbud å auktion ett högre pris kunde erhållas, dock högst
45,000 kronor.

Länsstyrelsen har ytterligare framhållit följande.

Vid avgivande av sitt senaste yttrande angående egendomens saluvärde
hade länsstyrelsen icke beaktat, att egendomens åbyggnader åsatts särskilt
saluvärde, varför detsamma blivit avsevärt högre än det rätteligen bort.
Den av arrendatorn bjudna köpeskillingen, 42,575 kronor, syntes länsstyrelsen
icke vara för låg utan snarare motsatsen. Skulle fastigheten försäljas

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

i tvänne delar, ansåge länsstyrelsen saluvärdet böra fördelas sålunda, att
saluvärdet å lotten litt. B eller huvudgården fastställdes till 35,170 kronor
och för lotten litt. A till 7,400 kronor, varvid vardera lotten borde ansvara
för annuiteterna å åvilande odlingslån. Enär enligt styrelsens förmenande
lotten litt. A, därest densamma mot förmodan skulle finna köpare,
icke kunde av denne bibehållas såsom egnahemslägenhet, syntes det lämpligast,
att det måtte medgivas egendomens arrendator att förvärva egendomen
odelad för den av honom erbjudna köpeskillingen.

Under 1928 har verkställts uppskattning för upplåtelse av lotten litt. A
såsom åbolägenhet. Av instrument häröver inhämtas, att uppskattningsmännen,
som vitsordat såsom otvivelaktigt riktigt länsstyrelsens uttalande
angående den för egendomen erbjudna köpeskillingens skälighet, i fråga
om upplåtelse av lotten litt. A såsom åbolägenhet föreslagit en avgäldstid
av 20 år med en avgäld av 270 kronor, motsvarande enligt 10-årigt medelmarkegångspris
värdet av 13.2 5 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften
korn, vartill komme annuitet på odlingslån av 90 kronor 58 öre, men
varifrån avginge kostnaden för underhåll av utfartsväg med 40 kronor.

Åbon borde äga rätt att vid första avgäldstidens slut lösa lägenheten.

Lottens upplåtelse såsom åbolägenhet ansåges dock ej lämplig. Länsstyrelsen
har icke haft något att erinra mot nämnda uppskattning.

Med skrivelse den 9 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. På grund av vad i ärendet förekommit håller
styrelsen före, att egendomen ej bör åt kronan bibehållas och att övervägande
skäl synas tala för egendomens försäljning ostyckad, varvid
styrelsen i likhet med uppskattningsmännen och länsstyrelsen anser hembudsrätt
böra tillkomma egendomens nuvarande arrendator.

I avvaktan på avgörande av frågan om egendomens disposition har
egendomen utarrenderats för ett år till den 14 mars 1929 mot samma arrendeavgift,
som nu utgår.

Under åberopande av den lämnade utredningen får jag tillstyrka egen- Departementsdomens
försäljning till nuvarande arrendatorn, vilken under längre tid cfiefenarrenderat
egendomen och därå nedlagt betydande kostnader, för en köpeskilling
av 42,575 kronor att erläggas under loppet av sex år. Skulle
Ljungblad icke begagna sig av erbjudandet, bör egendomen säljas å offentlig
auktion till den högstbjudande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen ”/s mantal Krigsberga nr 2 i
Örberga socken av Östergötlands län med undantag av
egendomens förberörda andel i Krigsberga utjord må
försäljas

antingen till arrendatorn Carl Ljungblad för en
köpeskilling av 42,575 kronor att erläggas med en
sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjätteBiliang
till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 177 höft. (Nr 210.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Vistena nr 10,
11 och 12 i
Östergötlands
län.

del den 14 mars varje av nästföljande fem år samt
under villkor i övrigt, att egendomen säljes i det skick
den vid tillträdet beflnnes, att köpeskillingen skall erläggas
till länsstyrelsen i länet, som har att, så snart
första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens
skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, å
egendomen utfärda köpebrev, att köparen skall ansvara
för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen
belöpande annuiteter å ett egendomen åvilande
odlingslån och andra onera och utskylder, samt att
köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å
fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom
kostnaderna för inteckning i fastigheten till säkerhet
för berörda skuldförbindelse,

eller, därest Ljungblad icke begagnar sig av medgivandet
att förvärva egendomen, å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor med tillträdesrätt den 14 mars
1929 och med skyldighet för köparen att ansvara för
de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen belöpande
annuiteter å förberörda egendomen åvilande odlingslån.

14:o.

Kronoegendomen 1/i mantal Vistena nr 10 Norrgården, 3/t mantal Vistena
nr 11 Oxelgården och 3/4 mantal Vistena nr 12 Östermellangården i Allhelgona
socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1929
mot en årlig avgäld av 1,635 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren Ernst Petrelius 1926 kompletterad karta över
egendomen med beskrivningar, inhämtas bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Skänninge, innehåller en
areal av 92.181 hektar, varav 2.164 hektar tomt och trädgård, 62.942 hektar
åker, 2.980 hektar äng, 23.3 5 3 hektar avrösningsjord och 0.742 hektar impediment.
Häri är ej inberäknad arealen av på grund av Kungl. Maj:ts
brev den 12 juni 1908 egendomen frånsålda lägenheter.

Egendomens åbyggnader äro goda och tillräckliga för behovet.

Uppskattning smännen hava föreslagit, att följande obebyggda områden
måtte försäljas, nämligen

dels det å kartan med röd gränslinje utmärkta området, som omfattar
ägofigurerna av 6, 10 och av 11 med en sammanlagd areal av 2.9 9 hektar,
därav 2.132 hektar åker och 0.8 5 8 hektar hagmark (avrösningsjord), vilket
område saluvärderats till 1,880 kronor, och

dels det genom Väderstad—Skänninge—Bränninge järnvägslinje från egen -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2JO.

(lomen i övrigt avskilda område, som å kartan omfattar ägofigurerna 39,

40 och 41, med en sammanlagd areal av 2.228 hektar, varav 2.14 hektar
skogsmark, O.osi hektar åker och O.037 hektar tomt och trädgård, vilket
område åsatts ett saluvärde av 895 kronor, därav 503 kronor 25 öre för
växande skog.

Såsom köpare hava anmält sig till det förstnämnda området jordbruksarbetaren
O. F. Ström, som äger angränsande lägenheten Lötsberg om 6 ar
åker, försedd med nybyggd bostad och äldre uthus, samt till det andra området
jordbruksarbetaren David Norr, som äger detsamma angränsande lägenheten
Karlslund nr 1 om 1.8 7 hektar åker med en stuga i försvarligt stånd
och nyuppförd ladugård.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt områdenas försäljning till respektive
spekulant.

Vederbörande lantmätare har upplyst, att det till utökning av Lötsberg
avsedda området skall upplåtas från V. mantal Vistena nr 10 Norrgården
och det till utökning av Karlslund avsedda området upplåtas från 3/i mantal
Vistena nr 11 Oxelgården.

Länsstyrelsen, överjägmästaren och domänstyrelsen hava icke haft något
att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga, som icke särskilt yttrat sig över förslaget
om upplåtandet av ifrågavarande två markområden, hava icke funnit
anledning föreslå, att egendomen tages i anspråk för nybildning av jordbruk.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Departementsriksdagen
medgiva, chefen.

att ifrågavarande områden om 2.9 9 hektar och 2.2 2 8
hektar må från respektive hemman l/4 mantal Vistena
nr 10 Norrgården och ''/4 mantal Vistena nr 11 Oxelgården
i Allhegona socken av Östergötlands län försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med hembudsrätt
för O. F. Ström beträffande området om 2.9 9 hektar och
för David Norr beträffande området om 2.2 2 8 hektar.

15:o.

Kronolägenheten Enebyäng eller Fredriksdal, f. d. hospitalslägenhet, Enehyäng
inom den med staden Norrköping införlivade östra Eneby socken av el erFredriksÖstergötlands
län uppläts, med undantag av ett jämlikt Kungl. Maj:ts gwLdsXn.
brev den 27 maj 1919 därifrån försålt område om 2.0884 hektar, av domänstyrelsen
genom kontrakt den 12 januari 1923 på arrende under sju år
från den 14 mars 1923 mot en årlig avgift av 3,000 kronor och under
villkor bland annat att arrendatorn skulle ställa godkänd borgen för
arrendevillkorens fullgörande under arrendetiden.

Med anledning av arrendatorns uraktlåtenhet i sistnämnda avseende
blev med stöd av gällande lag om nyttjanderätt till fast egendom berörda

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

arrendekontrakt uppsagt att upphöra den 14 mars 1926, varefter auktion
förrättades för lägenhetens utarrendering under återstående fyra år av
arrendetiden, varvid högsta anbudet avgavs med 2,000 kronor.

Sedan domänstyrelsen inhämtat, att lägenheten under 1922 taxeringsvärderats
till 183,500 kronor, lät styrelsen genom länsstyrelsen efterhöra,
huruvida, därest lägenheten skulle anses böra frånhändas kronan, utsikt
förefunnes att erhålla spekulant därå, varefter till styrelsen ingått meddelande,
att stadens drätselkammare vid eventuell försäljning av lägenheten
vore villig träda i förhandling om dess förvärvande av staden.
Med anledning härav har styrelsen föranstaltat om saluvärdering av
lägenheten i vederbörlig ordning, varjämte styrelsen i avvaktan därpå
ombesörjt skötsel och vård av lägenheten till den 14 mars 1929, därvid
betingats i arrende 2,000 kronor.

Av instrumentet över berörda förrättning, vilken avhållits 1926, med
därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren A. Gustaf
Lövstrand 1914 upprättad karta över lägenheten, inhämtas bl. a. följande.

Lägenheten innehåller med undantag av det ovan berörda försålda området
en areal av 16.746 hektar, därav 16.479 hektar åker och 0.267 hektar
impediment.

Lägenhetens trädgård, som är ganska stor, kan till följd av sitt läge inom
större stad lämna god inkomst. Åkerjorden består av lättlera på blålera
men ligger lågt och kan följaktligen enligt uppskattningsmännens mening
ej täckdikas och ej heller bebyggas med större byggnader, då källarvåningar
ej kunna anläggas under byggnaderna.

Lägenhetens åbyggnader, som bestå av boningshus, bodar, ladugård och
källare, äro i försvarligt stånd.

Taxeringsvärdet har upptagits till: tomt- och industrivärde 156,500 kronor;
jordvärde 27,000 kronor.

Uppskattning smännen hava åsatt lägenheten ett saluvärden av 91,000
kronor, beräknat efter 45 öre per kvadratmeter i lägenheten ingående jord
med tillägg av 15,500 kronor för åbyggnader, samt förklarat sig hava vid
saluvärdets fastställande tagit hänsyn såväl till blivande gatumark med
mindre värde som ock till markens låga belägenhet, varav dess bebyggande
med tyngre byggnader omöjliggjordes.

Drätselkammaren i Norrköping har förklarat sig kunna hos stadsfullmäktige
tillstyrka inköp av lägenheten för ett pris, beräknat efter högst 45
öre per kvadratmeter jord.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot saluvärderingen.

Järnvägsstyrelsen har meddelat, att lägenheten eller någon del därav
icke kunde tänkas bliva erforderlig för något statens järnvägars ändamål.

Sedan domänstyrelsen förklarat sig icke kunna tillråda försäljning av
lägenheten för det vid uppskattningen beräknade värdet men vara villig
att, därest staden fortfarande reflekterade på lägenhetens förvärvande,
träda i förhandling med staden, hava underhandlingar ägt rum och resulterat
däri, att mellan domänstyrelsen och drätselkammaren avslutats preliminärt
avtal av följande innehåll:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

»Under förbehåll av statsmakternas godkännande har följande avtal träffats
mellan kungl. domänstyrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å ena,
samt staden Norrköping, å andra sidan.

Kungl. Maj:t och kronan upplåter och försäljer härigenom till staden Norrköping
med full äganderätt den inom stadens område belägna kronoegendomen
Enebyäng eller Fredriksdal med undantag av det jämlikt Kungl. Maj:ts
nådiga brev den 27 maj 1919 försålda område om 2.08 84 hektar för en köpeskilling
av etthundratusen (100,000) kronor samt på följande villkor i övrigt.

l:o. Egendomen får tillträdas den 14 mars 1929 i det skick den då befinnes,
varvid staden inträder i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Maj:t
och kronan ägt till den arrendator eller brukare, som vid samma tid avträder
egendomen.

2:o. Köpeskillingen skall vid tillträdet kontant erläggas och inbetalas
till länsstyrelsen i länet.

3:o. Mot det att köpeskillingslikviden sålunda fullgöres äger staden bekomma
köpebrev å den försålda egendomen, för densammas lagfarande
nödiga handlingar, bevis att egendomen icke är besvärad med inteckningar,
gällande brandförsäkringshandlingar rörande i köpet ingående byggnader
samt karta över egendomen med beskrivning och instrument över senast
hållna av- och tillträdessyn och vid tillträdet utlöpande arrendekontrakt
om densamma.

4:o. Staden uppbär den försålda egendomens avkastning, som belöper på
tiden från och med tillträdesdagen, samt ansvarar för de på samma tid belöpande
onera och utskylder för egendomen.

5:o. Staden skall ensam vidkännas kostnader för lagfart å fånget och
andra med köpet förenade utgifter.

6:o. Har detta avtal icke blivit godkänt av stadsfullmäktige i Norrköping
före den 20 februari 1928 genom beslut, som varder vederbörligen fastställt,
och av Kungl. Maj:t och riksdagen före den 1 juli 1928, skall detta avtal
anses hava till alla delar förfallit.

Härav äro två likalydande exemplar upprättade. Stockholm den 18
januari 1928.»

(Underskrifter.)

Med skrivelse den 6 mars 1928 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört bland annat följande.

Det hade synts styrelsen naturligt, att ett område, vilket såsom det ifrågavarande
vore heläget intill staden inom dess område, borde tillhöra staden,
som givetvis kunde bättre utnyttja detsamma än kronan. Priset kunde
visserligen anses lågt, men det vore avsett, att lägenheten skulle komma
det allmänna, ehuru i inskränkt grad, tillgodo. Styrelsens uppskattning av
lägenheten hade skett med ledning av vederbörande uppskattningsmäns utredning
och förslag och efter inhämtande av på värdesättningen inverkande
uppgifter angående tomtvärden samt tillgång och efterfrågan på tomter
m. m., och hade vid värderingen tagits hänsyn såväl till områdets större
eller mindre lämplighet för bebyggande samt behov av dränering medelst
utpumpning, som därtill att staden ej omedelbart kunde göra området räntebärande,
varjämte fästs avseende vid att vid lägenhetens exploatering till
tomter viss del därav komme att åtgå till gator och öppna platser.

Enligt ett domänstyrelsen tillhandakommet utdrag av protokollet vid
stadsfullmäktiges i Norrköping sammanträde den 16 februari 1928 hava
stadsfullmäktige då godkänt förenämnda preliminärt träffade avtal.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Enligt vad jag från domänstyrelsen under hand inhämtat har styrelsen
gått i författning om utarrendering av ifrågavarande kronoegendom under
ytterligare ett år till den 14 mars 1929.

DtPchefmntS'' Även jag tillstyrker upplåtelse till staden Norrköping av ifrågavarande
lägenhet. Köpeskillingen synes mig kunna godtagas. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronolägenheten Enebyäng eller Fredriksdal numera
inom Norrköpings stads område, med undantag
av det jämlikt Kungl. Majrts brev den 27 maj 1919
därifrån försålda området om 2.0884 hektar, må till
staden Norrköping försäljas mot en köpeskilling av
100,000 kronor och på de villkor i övrigt, som angivas
i förenämnda avtal.

l6:o.

Lind■ nr 3 Den del av kronoegendomen Lind nr 3 Norrgård i Björkebergs socken

Aa^öltergät- av Östergötlands län, som vid fastställd ägostyckning åsatts 372/1,000 maniands
län. tal med beteckning litt. Aa och i jordregistret införts med nr 33, är utarrenderad
till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 860 kronor. Senast
åsatta taxeringsvärdet utgör 38,000 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
E. O. Blombergsson 1925 över egendomen upprättad karta
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 17 kilometer från Linköping och 2 kilometer
från Björkebergs järnvägsstation, har en areal av 30.2 205 hektar, därav
28.8645 hektar tomt och åker, O.8020 hektar äng och O.554 hektar impediment.
I denna areal äro icke inräknade den enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 22 maj 1908 försålda lägenheten Lindhem om O.22 hektar, ett till utfartsväg
för Linds by föreslaget område om 0.126 hektar, å kartan utmärkt
med ägofiguren nr 16, samt det område om O.377 hektar, å kartan utmärkt
med ägofiguren nr 33, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 januari 1926
till Gullbergs härads väghållningsskyldiga för väganläggning upplåtits tills
vidare och så länge marken användes för angivna ändamålet.

Torp eller lägenheter finnas ej.

Åbyggnaderna, som utgöras av två boningshus, bod, svin- och brygghus,
ladugård, loge, lada och redskapsbod, äro ganska goda men illa underhållna.
Arrendatorn äger ett redskapshus med spannmålsvind i gott skick.

Då arrendatorn illa underhållit hus och åker samt hade otillräcklig
kreatursbesättning, hava uppskattning smännen icke ansett sig kunna vid
eventuell förnyad utarrendering av egendomen förorda hemhudsrätt för
denne; och hava uppskattningsmännen, av skäl att dyrbara nybyggnader å
egendomen vore att emotse, hemställt, att egendomen måtte för försäljning

Kungl. Maj:ta proposition Nr 210.

genom ägostyckning uppdelas i två å kartan med litt. Aa och Ab betecknade
lotter nämligen

Litt. Aa eller nordvästra delen av egendomen, ä kartan betecknad med
ägofigurerna nr 10—15, 19—23 samt delar av 2—9, 17, 18, 24—25 och
28—32, innehållande en areal av 15.1102 hektar, därav 14.2302 hektar tomt,
åker och dylikt, 0.5560 hektar äng och odlingsmark jämte O.3240 hektar
impediment, samt med ett uppskattat saluvärde av 19,400 kronor, därav
200 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning, och ett arrendevärde av
715 kronor; ävensom

litt. Ab eller sydöstra delen av egendomen, å kartan betecknad med ägofigurerna
nr 1, 3, 26—29, 32, 34—56 samt delar av 2, 4 — 9, 17, 18, 25, 30
och 31, innehållande en areal av 15.1103 hektar, därav 14.6343 hektar tomt,
åker och dylikt, 0.2460 hektar äng och odlingsmark jämte O.2300 hektar
impediment samt med ett uppskattat saluvärde av 13,500 kronor, därav 200
kronor för kaptaliserad allmänningsutdelning, och ett arrendevärde av 450
kronor.

Av byggnaderna skulle lotten litt. Ab tilldelas ett av boningshusen samt
svin- och brygghuset samt lotten litt. Aa byggnaderna i övrigt.

Arrendevärdet å egendomen i sin helhet har beräknats till 1,360 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava biträtt förslaget, då någon anledning,
som påkallade egendomens bibehållande i kronans ägo, icke förelåge.

Domänstyrelsen, som föreslår försäljning av ifrågavarande två ägolotter å
offentlig auktion enligt brevet den 29 maj 1874, har icke haft annat att
erinra mot förslaget än att de å kartan med ägofigurerna nr 16 och 33
utmärkta vägar enligt styrelsens förmenande borde ingå i försäljningen av
de ägolotter, av vilka de omslötes, eller del av ägofiguren nr 16 i ägolotten
litt. Aa och den återstående delen av samma ägofigur samt ägofiguren nr
33 i ägolotten litt. Ab, med skyldighet för lotternas innehavare att till väg
upplåta områdena.

Enligt med egendomens nuvarande arrendator träffat avtal ålåge det,
framhåller styrelsen, denne att inom 1928 års utgång täckdika 22.6 hektar
av egendomens åkerjord mot ersättning för inköp av tegelrör och kostnaden
för deras transport till egendomen. För den händelse arbetet komme att
inom den fastställda tiden slutföras, torde tillgängliga arrendeavgifter under
perioden ej förslå till kvittning mot hela den arrendatorn för arbetet tillerkända
ersättningen. Den fordran, som arrendatorn vid egendomens avträdande
den 14 mars 1929 i sådant hänsende kunde hava å kronan, borde
köpare av ägolotterna åläggas gälda till hälften var. Vidare syntes förbehåll
göras därom, att inga andra än kronoegendomen tillhöriga hus och anläggningar
vid egendomen inginge i försäljningen.

I anslutning till förslaget med de jämkningar däri, som av domänsty- Departementestyrelsen
ifrågasatts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- chefe»-dagen medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

att, sedan kronoegendomen 372/1000 mantal Lind nr
33 Norrgård i Björkebergs socken av Östergötlands län
styckats i två lotter, å den i ärendet företedda kartan
betecknade med litt. Aa och Ab, sagda lotter må var
för sig med tillägg, lotten litt. Aa av den inom lotten
belägna del av den å kartan med ägofiguren nr 16 angivna
vägen och lotten litt. Ab av den återstående
delen av samma ägofigur samt av ägofiguren nr 33, å
offentlig auktion enligt de i brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor försäljas till den högstbjudande med
tillträdesrätt den 14 mars 1929 samt med skyldighet för
köpare att till begagnande såsom väg upplåta de i
lotterna ingående för sådant ändamål avsedda områden
och att, med lika anpart för vardera lotten, ansvara för
de utgifter, som egendomens arrendator vid avträdandet
kan vara berättigad uppbära för omförmälda täckdikningsarbete
samt med förbehåll att inga andra än kronoegendomen
tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen.

17:o.

Berga nr 3 Kronoegendomen ''/s mantal Berga nr 3 Lillgård i S:t Lars församling
Östergötlands av Linköpings stad, Östergötlands län, är utarrenderad till den 14 mars
Un. 1929 mot en årlig avgäld av 1,050 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrument
häröver med tillhörande handlingar, däribland två kartor upprättade,
den ena år 1919 av extra lantmätaren John Grenholm över hela
egendomen och den andra år 1926 av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson
över till avstyckningar föreslagna områden av egendomen, bägge
med beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Linköping, har ägorna belägna
i tre skiften, hemskiftet, ett skifte beläget mellan staden och Tannefors
utgörande det egentliga skogsskiftet samt ett tredje skifte, som är utarrenderat
tillsammans med kronoegendomen Köptorp. Från skogsskiftet
äro förut försålda de med ägofigurerna nr 41—46 betecknade tomterna. Enligt
nyssberörda ägobeskrivningar innehåller egendomen med frånräknande
av de försålda lägenheterna och nedannämnda vägområde 30.1895 hektar,
därav 13.2 71 hektar tomter, åker och dylikt, 0.2 7 hektar äng, 14.0 2 8 hektar
avrösningsjord och 2.6205 hektar impediment. Från egendomen har jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1925 till Linköpings stad för omläggning
av den s. k. Vistvägen under äganderätt upplåtits ett område om 0.30 7 9
hektar, vilket å Blombergssons karta utmärkts med ljusbrun färg och å
Grenholms karta inlagts med röda gränslinjer.

Egendomens åbyggnader äro i försvarligt skick.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

JJppskattningsmänncn hava föreslagit försäljning av följande å förberörda
kartor angivna bostadslägenheter, nämligen

1 '' ! Litt. å karta		Areal	hektar	Saluvärde kronor 1
åker	impediment	skogsmark	summa
! a ............	0.) 295	0.03		0.1695	650
1 b ..........	0.179	0.006		0.185	895
i c ............	0.1 645	0.02		0.1815	825
1 <1 ...........	0.199	0.021		0.2 17	980
i e ............	0.28 2	0.017		0.2 4 9	1,160
1 f (Dykällan)		0.0 Öl	0.0215	0,02.25	no

Av tomterna äro de med a—e betecknade belägna intill ovanberörda väg.
Å förberörda lotten litt. f finnes änkan Karolina Jonsson-Tolfs stärbhus
tillhörigt bostadshus. Övriga tomter äro obebyggda.

Framställning har gjorts av förre livgrenadiären C. Nordling om inköp
av lotten litt. d och av Hilma Törnström, syster till egendomens arrendator,
om inköp av lotten litt. e.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotten litt. e måtte hembjudas
Hilma Törnström och lotten litt. f Karolina Jonsson-Tolfs stärbhus, varjämte
uppskattningsmännen antecknat, att Linköpings stad, som för sin utveckling
för närvarande knappast kunde anses vara i behov av ifrågavarande
tomtområde, ej anmält sig såsom köpare av detsamma.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra i
anledning av uppskattningsmännens förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besiktigat egendomen,
hava ansett densamma böra, med undantag i enlighet med uppskattningsmännens
förslag av den till tomtmark redan nu erforderliga marken,
tillsvidare ånyo utarrenderas, då egendomen på grund av belägenheten
inom Linköpings stad kunde förväntas erhålla tomtvärde samt byggnaderna
vore användbara och tillräckliga.

Jämväl domänstyrelsen biträder uppskattningsmännens förslag och har
ej funnit något att erinra mot saluvärdenas uppskattning.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att förberörda med litt. a—f betecknade lotter av
kronoegendomen ‘/g mantal Berga nr 3 Lillgård i S:t
Lars församling av Linköpings stad må var för sig
försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar med hembudsrätt
för änkan Karolina Tolfs stärbhus till lotten
litt. f och för Hilma Törnström till lotten litt. e.

Departement

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Stavlösa nr .
i Östergötlands
län.

18:o.

Kronoegendomen 1/3 mantal Stavlösa nr 3 i Orlunda socken av Östergötlands
län är till den 14 mars 1929 utarrenderad mot ett årligt arrende
av 1,225 kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning, varjämte
kronojordstyckningssakkunniga samma år besiktigat egendomen.

Av instrumentet över uppskattningsförrättningen och därtill hörande
handlingar, däribland en av lantmäteriauskultanten F. B. Harrie år 1920,
från en av kommissionslantmätaren G. W. Miintzing år 1900 upprättad
karta, kopierad och med rättelser försedd karta med beskrivning ävensom
beskrivning över ett år 1927 uppgjort förslag till styckning av egendomen,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Vadstena och 7 kilometer
från närmaste järnvägsstation, Aska, har en areal av 37.617 hektar, därav
36.821 hektar tomt och åker, 0.124 hektar äng och 0.672 hektar odlingsmark.
Skog saknas.

Nämnda sakkunniga hava antecknat, att åkerjorden bestode av lera på
lerbotten och längst i söder låge lågt, synbarligen lidande av vatten, samt
att av åbyggnaderna uthusen vore dåliga. För undvikande av nybyggnader
vid egendomen och med hänsyn till jordens beskaffenhet hava de sakkunniga
föreslagit, att egendomen måtte uppdelas i två olika lotter, varvid den
ena skulle erhålla boningshus och två mindre ekonomibyggnader och den
andra lotten husen i övrigt.

Uppskattning smännen hava ansett egendomen ej vara lämplig för styckning
utan hemställt, att egendomen och den angränsande, samtidigt arrendelediga
egendomen s/4 mantal Hunnerstorp nr 1 i Hovs socken måtte sammanslås
och gemensamt utarrenderas, i vilket fall eljest nödvändig nybyggnad
å egendomen undvekes.

Med anledning av de sakkunnigas förslag hava uppskattningsmännen
verkställt saluvärdering av förenämnda två av dem angivna lotter, vilka å

förberörda karta betecknats	med litt. A och litt. B.	Lotterna hava före-
slagits skola erhålla följande	arealer och saluvärden:
Litt. å	Ägofigur av 1, av 7, 11—13,	Areal		Saluvärde
kartan A	hektar		kronor •
B	av 14, av 1, 2, 3, 5, av 6, av 7, 8, 9, av 14,	19.117 (därav 14.103 tomt och åker)	hektar	12,735
	15, 16	17.8 15 (därav 11.683 tomt och åker).	hektar	11,570

Arrendevärdet har uppskattats för egendomen i dess helhet till 1,310
kronor samt för lotten litt. A till 525 kronor och för lotten litt. B till 470
kronor.

Länsstyrelsen, som icke funnit anledning till erinran mot uppskattningen,
har emellertid på grund av vad uppskattningsmännen anfört

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

hemställt, att egendomen måtte bibehållas i kronans ägo och utarrenderas
tillsammans med kronoegendomen Hunnerstorp.

Domänstyrelsen har med avseende å vad de sakkunniga anfört och vad
i övrigt i ärendet förekommit ansett för kronan fördelaktigast, att egendomen
försäljes och därvid utbjudes i två lotter på sätt föreslagits.

För egen del biträder jag de sakkunnigas av domänstyrelsen förordade
förslag och hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1/2 mantal Stavlösa nr 3
i Orlunda socken av Östergötlands län blivit fördelad
i omförmälda två med litt. A och B betecknade lotter,
samma lotter må var för sig försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med förbehåll, att andra än kronans
hus därå ej ingå i försäljningen.

19:o.

Kronoegendomen 1/a mantal Mjogaryd nr 2 Mellangård i Kävsjö socken
av Jönköpings län har för tiden från den 14 mars 1921 till den 14 mars 1928
utarrenderats mot ett årligt arrende av 900 kronor. Domänstyrelsen har
sedermera ombesörjt egendomens utarrendering till den 14 mars 1929.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande
handlingar, däribland en av extra lantmätaren O. Strindberg år 1918
kopierad och kompletterad karta över egendomens inägor samt yttergränserna
omkring utmarken, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.9 mil från Hillerstorps station, innehåller
en areal av 223.868 hektar, därav 0.462 hektar tomter, 31.sos hektar åker,
12.003 hektar äng, 176.084 hektar betes- och skogsmark, 2.35 hektar impediment
och 1.664 hektar samfällda vägar.

Boningshuset vid huvudgården är i medelgott stånd, under det övriga
byggnader äro bristfälliga. Ny ladugård har ifrågasatts för en kostnad av
6,170 kronor.

Å egendomen finnas tre torp, Nybygget, Svensmon och Häftabo. De två
sistnämnda lyda jämte utmarken under skogsstaten.

Uppskattningsmännen hava ansett skäl till styckning av egendomen ej föreligga,
och hade någon framställning om förvärv av jord från egendomen ej
inkommit till uppskattningsmännen. Arrendevärdet för egendomen beräknades
till 1,020 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besiktigat egendomen,
hava med hänsyn till byggnadernas i allmänhet mindre goda tillstånd
föreslagit, att egendomen måtte frånstyckas tre var för sig bebyggda lotter,
nämligen torpet Nybygget, torpet Svensmon och egendomens huvudgård,

Departements chefen.

Mjogaryd nr
2 Mellangård
i Jönköping8
län.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

och att egendomen i övrigt måtte bibehållas och ställas under skogsstatens
vård.

I anslutning till vad de sakkunniga anfört har domänstyrelsen låtit
verkställa saluvärdering å egendomen. Vid denna förrättning, som hållits
under år 1927, hava uppskattningsmännen föreslagit försäljning av de till
upplåtelse ifrågasatta lotterna med följande områden och saluvärden:

a) Huvudgärden, omfattande å kartan ägofigurerna 1—89, 91—168,172 a,

173 c, 277 b, 280 a, 280 n, 280 o, 280 p, 280 r, 280 u, med en areal av

56.327 hektar, därav 21.415 hektar tomt och åker, 7.49 hektar äng, 26.803

hektar avrösningsjord, och 0.619 hektar impediment. Området har saluvärderats
till 28,750 kronor, därav för växande skog 4,987 kronor.

b) Torpet Nybygget, omfattande å kartan ägofigurerna 172 b, 173 a,

174—184, 185 a, 186 a, 187—195, 196 a, 197 a, av 280 f, 280 g, 280 h,

280 j, 280 k, 280 1, 280 m, 280 q, 280 s, med en areal av 18.989 hektar,

därav 4.4 9 6 hektar tomt och åker, 1.7 64 hektar äng, 12.6 6 8 hektar avrösningsjord
och O.oöi hektar impediment. Området har saluvärderats till
7,275 kronor, därav 2,513 kronor för växande skog.

c) Torpet Svensmon, omfattande å kartan ägofigurerna 200 a, 201, av
202 a, 205, 206 a, 207—219, 220 a, 220 b, 221 a, 222 a, 223, 278 a, 280 c,
280 d, 280 e, av 280 f, 280 t, med en areal av 12.84 5 hektar, därav 1.565
hektar tomt och åker, 1.4 9s hektar äng och 9.7 8 5 hektar avrösningsjord.
Området har saluvärderats till 3,975 kronor, därav för växande skog 1,888
kronor 50 öre.

För upplåtelse av torpen såsom åbolägenheter med rätt för åbon att vid
första avgäldstidens slut lösa området hava uppskattningsmännen föreslagit
en avgäldstid av 20 år med en avgäld av 124 kronor 71 öre för Nybygget
och 89 kronor 99 öre för Svensmon, motsvarande enligt medelmarkegångspris
för åren 1918—1927 värdet av 3 hektoliter råg och 17 kilogram smör
respektive 2 hektoliter råg och 13 kilogram smör. Köpeskillingen för befintliga
kronan tillhöriga byggnader har beräknats till respektive 1,500 kronor
och 700 kronor, Åbon å vartdera av torpen borde tillika äga rätt till
utsyning av virke å området av, förutom till nybyggnader i mån av tillgång,
8 kubikmeter fast mått till reparationer, vedbrand, stängsel och slöjd.
Vid upplåtelse av torpen såsom åbolägenheter utan rätt för åbon att inlösa
området har värdet å byggnaderna uppskattats till respektive 1,200 kronor
och 560 kronor.

Vid torpen finnas stora odlingsmöjligheter, varför de med nu tilldelad
jord enligt uppskattningsmännens mening komma att bliva fullt tillräckliga
såsom egnahem.

Vid försäljningen av torpet Nybygget borde förbehåll göras om rätt för
änkan Elis Johansson och hennes rättsinnehavare att avgiftsfritt under 25
år disponera den henne tillhöriga stugubyggnaden å torpet jämte ett trädgårdsland
däromkring. Kronan borde tillförsäkras rätt att fritt använda
över försäljningslotterna löpande vägar. Förbehåll borde vidare göras om
rätt för Carl Herlin, Uppebo, att hava elektriska ledningar kvarstående å
huvudgårdslotten och torpet Nybygget.

De särskilda lotternas innehavare hava var för sig nedlagt mycket arbete
för odling och förbättring av jordbruket. Huvudgården innehaves av F.
Svensson enligt arrendekontrakt av 1921. Torpet Nybygget har brukats av
nuvarande innehavaren Erik Holmberg under 5 år och av hans svärför -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

äldrar före honom under 43 år samt torpet Svensmon av A. Söderlund
under 18 år. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotterna måtte upplåtas
med äganderätt samt liembjudas vederbörande innehavare för att sedermera,
om hembudsrätten ej begagnades, upplåtas å offentlig auktion. Innehavarna
hava erhållit del av förestående förslag. Torparen å Svensmon har
förklarat sig önska förvärva denna lott med äganderätt. Arrendatorn av
huvudgården har uttalat, att han ville köpa lotten, under förutsättning att
betalningsvillkoren bleve sådana att han kunde fullgöra dem, men att han
helst ville arrendera gården. Torparen å Nyhygget har förklarat sig önska
arrendera lotten.

Länsstyrelsen har ansett lämpligast, att de tre områdena försåldes med
äganderätt för blivande köpare och att områdena i första hand hembjödes
nuvarande innehavare till inlösen.

Överjägmästaren har beträffande den av jägmästaren verkställda skogsvärderingen
anmärkt, att den vore väl högt upptagen, avseende toppriser av
mera mogen avsaluskog. På grund härav har överjägmästaren föreslagit
en reduktion av 15 procent å jägmästarens värden.

Med skrivelse den 4 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har funnit det uppgjorda förslaget
icke föranleda någon annan erinran från styrelsens sida än att styrelsen
ansåge, att skogsvärdena borde reduceras i enlighet med vad överjägmästaren
föreslagit. Saluvärdena komme då att utgöra för huvudgården 28,000
kronor, därav 4,239 kronor för växande skog, för torpet Nybygget 6,900
kronor, därav 2,136 kronor för växande skog, och för torpet Svensmon 3,700
kronor, därav 1,605 kronor 23 öre för växande skog.

Jag biträder förslaget till egendomens disposition, sådant detsamma av Departement adomänstyrelsen
tillstyrkts, dock att, vad angår torpet Nybygget, riks- chtfendagens
medgivande torde inhämtas, att detta må upplåtas under åborätt
med rätt för åbon att inlösa detsamma. Sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan
föreligger, torde jag få ånyo underställa Kungl. Majrt frågan
om förvaltningen av i kronans ägo kvarvarande del av egendomen.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen x/2 mantal Mjogaryd nr 2
Mellangård i Kävsjö socken av Jönköpings län blivit
fördelad i fyra lotter i huvudsaklig överensstämmelse
med uppskattningsmännens förslag,
dels huvudgårdslotten må försäljas
antingen till egendomens arrendator, F. Svensson,
för en köpeskilling av 28,000 kronor att erläggas med
en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en
sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år
samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes i det
skick, vari den vid tillträdet beffnnes, att köpeskillin -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

gen skall erläggas till länsstyrelsen i länet, som har
att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts
och köparens skuldförbindelse å återstoden därav
avlämnats, å lotten utfärda köpebrev, att lotten skall
i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse, att
köparen skall svara för de å lotten för tiden efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder, samt att
köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å
fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom
kostnaderna för inteckning i lotten till säkerhet för
berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Svensson icke begagnar sig av
medgivandet att förvärva lotten, å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köparen
den 14 mars 1929;

dels torpet Svensmon må försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar;

dels ock torpet Nybygget må såsom åbolägenhet
med rätt för åbon till inlösen upplåtas jämlikt bestämmelserna
i förordningen den 17 december 1926 (nr
509) angående grunder för upplåtande från vissa kronoegendomar
av jordbrukslägenheter under åborätt enligt
lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord samt
av egnahemslägenheter,

med förbehåll i övrigt vid upplåtelse, beträffande
Nybygget om rätt för änkan Elis Johansson och hennes
rättsinnehavare att avgiftsfritt under 25 år från tillträdesdagen
disponera den henne tillhöriga stugubyggnaden
å torpet jämte trädgårdsland däromkring, beträffande
Nybygget och huvudgårdslotten om rätt för
Carl Herlin, Uppebo, att hava elektriska ledningar
kvarstående och beträffande samtliga lotter om rätt för
kronan att fritt nyttja över lotterna framgående vägar.

20:o.

Rönnhult nr 1
i Jönköpings
län.

Kronoegendomen 1/2 mantal Rönnhult nr 1 i Malmbäcks socken av Jönköpings
län är utarrenderad för sju år till den 14 mars 1929 mot ett
årligt arrende av 600 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning, och inhämtas
av instrumentet däröver med tillhörande handlingar, däribland en
av extra lantmätaren O. Strindberg 1918 upprättad karta över inägorna

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

och yttergränserna omkring utiigorna till egendomen med beskrivning
samt karta över rågångarna omkring egendomen, upprättad 1926 av
distriktslantmätaren Olof Ilolin, jämte protokoll därtill, huvudsakligen
följande.

Plgendomen, som är belägen 0.5 mil från Malmsbäcks järnvägsstation,
innehåller en areal av 229.73 7 hektar, varav 15 hektar tomt och åker, 57
hektar äng, 156.o«2 hektar betes- och skogsmark samt l.«45 hektar impediment.
Egendomens taxeringsvärde är 22,500 kronor, därav 16,200 kronor
för inägorna och 6,300 kronor för skogsmark med skog.

Å egendomen finnas, iörutom lägenheten Karlslund med egendomens
arrendator tillhörigt boningshus, två torp, Krakebo och Rönneberg, vartdera
bebyggt med boning-hus och ladugård, tillhöriga kronan. Nuvarande torparna
komma att vid arrendetidens slut hava innehaft sina torp över 5 år.
Åbyggnaderna vid huvudgården anses vara tillräckliga för behovet.

IJppskattning smännen hava föreslagit försäljning av egendomen, styckad
i följande tre lotter, å förstnämnda karta åtskilda med röda begränsningslinjer,
nämligen

		Are	al, hektar		Saluvärd	e, kronor
Pitt. och benämning	tomt o.	äng	skogs-o.betes-mark	impedi-	summa	enl. uppskattnings-männen	enl. domänstyr.
	åker	ment	total- värde	därav skogsvärde	total- värde	därav skogsvärde
Aa + Ab; huvudgår-den med Karlslund	10.417	40.722	70.488	1.019	122.596	29,650	12,019	28,355	10,724
Ac; Krakebo .........	3.012	10.651	39.9 79	0.473	54.115	9,655	5,383	8,737	4,465
Ad; Rönneberg.....	1.571	5.6 2 7	45.676	0.153	53.026	6,835	3,956	6,428	3,549

Mot detta förslag kunde enligt uppskattningsmännens mening göras den
anmärkningen, att den betes- och skogsmark, som tilldelats torpen, vore allt
för omfattande i förhållande till åkerarealen, men då nämnda mark utgjordes
huvudsakligen av tämligen sterila mossar, kunde den verkliga betes- och
skogsmarken ej anses större än som vore skäligt; och hava uppskattningsmännen
föreslagit, att styckningslotterna måtte hembjudas en var sin nuvarande
innehavare respektive Magnus Vilhelm Karlsson, Erik Karlsson och
Rudolf Karlsson. Av dessa hade den förstnämnde, egendomens arrendator,
gjort skriftlig framställning i sådant syfte.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Även vederbörande över jägmästare har anslutit sig till detsamma men
beträffande skogsvärderingen anmärkt, att värdena å ungskog blivit väl
höga på grund därav, att vid värderingen använts andra grunder än de
vanligen följda, och borde skogsvärdena reduceras till å huvudlotten
10,724 kronor, å torpet Krakebo 4,465 kronor och å torpet Rönneberg 3,549
kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning å egendomen, med
hänsyn till den ringa arealen öppen jord och skogsmarkens låga kvalité
och då skog ej funnes utöver huvudgårdens och torpens behov, ansett, att

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

staten icke torde hava något intresse av att bibehålla egendomen, samt
instämt i uppskattningsmännens försäljningsförslag.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 30 april 1927 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning, har tillstyrkt egendomens försäljning på sätt i
ärendet föreslagits och anser, att överjägmästarens reducering av skogsvärdet
hör godtagas. I följd därav komme saluvärdena å de särskilda
lotterna att utgöra för huvudgården 28,355 kronor, för torpet Krakebo
8,737 kronor och för torpet Rönneberg 6,428 kronor.

Departements chefen.

Jag instämmer med myndigheterna rörande lämpligheten av egendomens
försäljning.

Såsom ovan berörts, överstiger egendomens arrendeavgäld under nu
löpande arrendeperiod ej 600 kronor, och skulle Kungl. Maj:t vid sådant
förhållande kunna utan riksdagens hörande besluta om egendomens försäljning.
Då emellertid för medgivande av hembudsrätt åt de föreslagna
köparna riksdagens medverkan lärer vara erforderlig, torde ärendet i dess
helhet höra underställas riksdagens prövning.

I anslutning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1/i mantal Rönnhult nr 1
i Malmhäcks socken av Jönköpings län blivit fördelad
i tre lotter, omfattande en huvudgården med lägenheten
Karlslund, en torpet Krakebo och en torpet
Rönneberg, desamma må, en var med ägor i huvudsak
enligt förestående uppställning, försäljas
huvudgården med lägenheten Karlslund
antingen till egendomens arrendator, Magnus Vilhelm
Karlsson, för en köpeskilling av 28,355 kronor att
erläggas med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars
1929 och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande
fem år samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes
i det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen
skall erläggas till länsstyrelsen i länet, som
har att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden
därav avlämnats, å lotten utfärda köpebrev, att lotten
skall i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse,
att köparen skall svara för de å lotten för tiden efter
tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt att
köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å
fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom
kostnaderna för inteckning i lotten till säkerhet för
berörda skuldförbindelse,

Kungl. Majtts proposition Nr 210.

eller, därest bemälde Karlsson icke begagnar sig av
omförmälda medgivande att förvärva lotten, å offentlig
auktion till den högstbjudande under de i brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor, med tillträdesrätt
för köparen den 14 mars 1929; samt

lägenheterna Krakebo och Rönneberg enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med hembudsrätt beträffande den förra
lägenheten för Erik Karlsson samt beträffande lägenheten
Rönneberg för Rudolf Karlsson.

21:o.

Vid en år 1926 å kronoegendomen % mantal Blötan nr 2 Storegård i
Södra Sandsjö socken av Kronobergs län hållen förrättning för uppgörande
av förslag till förnyad utarrendering från den 14 mars 1929 av denna
egendom, som lämnar 615 kronor i årligt arrende, har förslag väckts om
försäljning av vissa områden från egendomen. I skrivelse den 14 januari
1928 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt
därvid överlämnat ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Wilhelm Söllscher år 1926 upprättad karta över egendomen
jämte beskrivning. Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.5 mil från Konga och Hensmåla järnvägsstationer,
har en areal av 367.9 5 hektar, inbegripet 102.3 0 9 hektar från
egendomen avsöndrade områden jämte impediment. Av återstoden eller
265.641 hektar utgör 29.892 hektar åker, tomter in. m., 18.296 hektar äng,

216.4 7 9 hektar avrösningsjord samt O.974 hektar impediment. Egendomens
taxeringsvärde är 107,700 kronor, därav 24,500 kronor för inägor och 83,200
kronor för skog och skogsmark.

Egendomens åkerjord är starkt stenbunden samt delvis frostländ. Skogen
är av synnerligen god beskaffenhet och skogsmarken äger god produktionsförmåga.

Vid egendomen finnas tre lägenheter nämligen Näset, Mörkehult och
Ekelund eller Ekedal. Å de två förstnämnda lägenheterna äga innehavarna
boningshusen medan kronan äger uthusen; å Ekelund eller Ekedal äger
innehavaren samtliga åbyggnader. Dessutom tinnes i nordligaste delen av
egendomens ägor ett område benämnt Sjömillan, vilket förr varit bebott
men nu saknar byggnader.

Vid uppskattningstillfället hade framställning gjorts av innehavarna av
lägenheterna Näset, Mörkehult och Ekelund eller Ekedal att friköpa sina
respektive innehav. Därjämte hade nuvarande arrendatorn av egendomen,
A. Kron, anhållit att få med äganderätt förvärva huvudgården med nödig
skogs- och betesmark.

Uppskattning smännen hava icke ansett det med kronans fördel förenligt
att ånyo utarrendera egendomen utan föreslagit, att egendomens inägoområde
med lämplig tilldelning av skogs- och hagmark jämte ovanberörda
lägenheter skulle försäljas, medan utmarken bevuxen med värdefull skog
skulle avsättas till kronopark.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 177 håft. (Nr 210.)

Blötan nr 2
Storegård i
Kronobergs
län.

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Enligt uppskattningsmännens åsikt borde egendomen styckas i sex lotter,
därav en skulle utgöras av utmarksområdet samt de övriga fem av följande
försäljningslotter, nämligen de tre lägenheterna Näset, Mörkehult och Ekelund
eller Ekedal, Sjömillan samt huvudgården. Å ovannämnda karta hava
försäljningslotternas gränser inritats med röda linjer samt betecknats med,
Näset litt. E, Mörkehult litt. H, Ekelund eller Ekedal litt. F, Sjömillan
litt. A samt huvudgården litt. D + C.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att huvudgården hembjudes nuvarande
arrendatorn av egendomen, A. Kron, samt de tre lägenheterna Näset,
Mörkehult och Ekelund eller Ekedal sina respektive innehavare. Sjömillan
borde försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
dispositionsförslag, vilket biträtts jämväl av kronojordstyckningssakkunnigas
flertal. En av dem, lantbrukaren Nils Adler, har, efter det att instrumentet
över de sakkunnigas besiktning å egendomen upprättats, anmält,
att han ansåge förmånligast, att det av uppskattningsmännen Sjömillan
tilldelade området utvidgades med lämpligt utmarksområde.

I anledning härav har domänstyrelsen genom länsstyrelsens försorg låtit
upprätta nytt förslag beträffande det område, som vid försäljning borde
tilldelas Sjömillan. Av instrumentet framgår, att uppskattningsmännen
föreslagit, att till Sjömillan borde läggas ett utmarksområde, å kartan
betecknat med litt. B och med de gränser mot egendomen i övrigt, som
utmärkts med en blyertslinje.

överjägmästaren i Smålands distrikt har på det bestämdaste motsatt sig
sistnämnda av uppskattningsmännen uppgjorda förslag till utvidgning av
Sjömillans område. Ifrågavarande utmarksområde utgjorde nämligen en
del av den å näset mellan de båda sjöarna Stora och Lilla Hensjön belägna
synnerligen värdefulla skogsmark, vilken av överjägmästaren i
största möjliga mån ansetts böra bibehållas i kronans ägo. Av samma
anledning har överjägmästaren ej heller ansett lämpligt, att huvudgården
tilldelades det med litt. C betecknade utmarksområdet, utan har överjägmästaren
i utbyte föreslagit ett från betes- och skogsavkastningssynpunkt
likvärdigt område, å kartan betecknat med litt. G. Vad särskilt angår
lägenheten Sjömillan har överjägmästaren vidare framhållit, att lägenheten
på grund av markens därvarande starkt stenbundna beskaffenhet
aldrig kunde bliva något verkligt jordbruk, som kunde föda ens en mindre
familj. Det område, som föreslagits skola tilläggas lägenheten, vore rätt
stenbundet och kunde ej gärna odlas. Däremot växte å samma område
värdefull skog, huvudsakligen björkskog, uppskattad till över 5,000 kronor.
Denna skogstillgång verkade försvårande på förvärvet. Skogen lämpade sig
icke heller såsom byggnadsmaterial för uppförande av nödiga bostadshus.
Å en yttrandet bilagd rågångskarta har överjägmästaren närmare utmärkt
de särskilda försäljningslotternas områden samt angivit desammas
arealer.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Enligt det av överjägmästaren uppgjorda förslaget komma styckningslotterna
att innehålla följande arealer och hava desamma åsatts nedanstående
saluvärden:

Områdenas namn	Litt. å båda kar-tor na	Innebavavnas namn		Areal, li e	k t a r		Saluvärde, kronor
åker	ängs-o. odlad mark	avrös- nings- jord	impedi- meiit	summa	summa	därav för växande skog
Huvudgården	D + G	—	22.845	14.994	18.849	0.70	56.386	34,069.9 1	12,538.58
Näset ........	E	Sven Fransson	2.206	1.11	11.698	0.17	15.179	5,846.42	3,585.98
Mörkehult •	H	Johan A.	3.09	0.922	4.466	—	8.478	2,464.16	912.65
		Gustafsson
Ekelund eller
Ekedal • ••	F	Frans Kron	0.661	0.5 2	1.00	0.045	2.226	1,166.10	366.1 o
Sjömillan......	A	—	1.59	0.50	2.14	0.02 6	4.5 56	1,706.88	850.08

Domänstyrelsen förordar egendomens disposition såsom den av överjägmästaren
föreslagits. Mot de åsatta saluvärdena har styrelsen icke haft
något att erinra. I likhet med uppskattningsmännen anser styrelsen, att
huvudgården, litt. D + G, bör hembjudas egendomens nuvarande arrendator,

A. Kron. Skulle Kron mot förmodan ej vara villig förvärva huvudgården
mot det densamma åsatta saluvärdet, borde huvudgården försäljas å offentlig
auktion enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade grunder.

Emot en disposition av egendomen i överensstämmelse med vad domän- Departementsstyrelsen
förordat har jag intet att erinra. Sedan beslut i försäljnings- chef<>n frågan

meddelats av riksdagen, torde jag få ånyo underställa Kungl.

Maj:t frågan om förvaltningen av i kronans ägo återstående del av egendomen.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen SU mantal Blötan nr 2
Storegård i Södra Sandsjö socken av Kronobergs län
blivit genom vederbörlig lantmäteriförrättning fördelad
i förenämnda fem med litt. A, D + G, E, H och
F betecknade lotter,

lotten litt. A må försäljas å offentlig auktion till
den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 •
stadgade grunder, med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1929;

lotten litt. D + G må försäljas

antingen till egendomens nuvarande arrendator, A.

Kron, för en köpeskilling av 34,070 kronor att erläggas
med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929
och med en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande
fem år samt under villkor i övrigt, att ägolotten för -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Aby nr
Kalmar

säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen
erlägges till länsstyrelsen i länet, att köpebrev
utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden
därav avlämnats, att ägolotten i jordeboken
upptages under titel allmänt frälse, att köparen svarar
för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande
onera och utskylder, samt att köparen ensam
vidkännes alla med lagfart å fånget och andra med
köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning
i ägolotten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Kron icke begagnar sig av omförmälda
medgivande att förvärva ägolotten, å offentlig
auktion till den högstbjudande under de i brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor, med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1929; samt

lotterna litt. E, H och F må var för sig med ovan
angivet område försäljas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

22:o.

1 i Kronoegendomen 1 mantal Aby nr 1 i Mörlunda socken av Kalmar
lan'' län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 1,250
kronor.

Under 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,
och har under samma år å egendomen hållits uppskattningsförrättning.
Av de sakkunnigas utlåtande, instrumentet över uppskattningsförrättningen
ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
O. E. Johansson år 1917 över egendomens inägor upprättad
karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, vars huvudgård är belägen tre kilometer från Rosenfors järn.
vägsstation och 5 mil från Oskarshamn, har en areal av 126.7 7 7 hektar,
därav 84.968 hektar åker, 16.596 hektar äng, 22.473 hektar avrösningsjord
och 2.7 4 hektar impediment. Härtill kommer den egentliga utmarken om
822 hektar. I arealen är icke inräknad en i enlighet med bestämmelser
i Kungl. Maj:ts brev den 17 juni 1921 försåld lägenhet Holmespång. Å
egendomen finnas lägenheterna Göltorpet, Nymålen och Kloster samt torpen
Lillåsen, Ekenäs och Elsebo.

De sakkunniga hava föreslagit, att de bebyggda lägenheterna Göltorpet
och Nymålen måtte frånstyckas egendomen. På grund av åkerjordens splittrade
belägenhet inbjöde jämväl huvudgården till styckning. Då emellertid
byggnaderna å denna tillsvidare vore tillräckliga för behovet, ansåge de

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

sakkunniga, att huvudgården borde ånyo utarrenderas för att framdeles, när
husen ej längre voro dugliga, göras till föremål för styckning.

Uppskattningsmännen hava för beredande av egnahem föreslagit försäljning
av följande områden, vilka närmare angivits å instrumentet bilagda,
av distriktslantmätaren Hugo Fröman- år 1927 upprättade specialkartor,
nämligen

A. lägenheten Göltorpet eller Lövhorvan, belägen 4 kilometer från huvudgården,
med en areal av 13.9 hektar, därav 2.546 hektar tomt och åker,
10.x 7 5 hektar avrösningsjord och 0.4 7 9 hektar vägar och impediment.

Lägenheten har saluvärderats till 6,550 kronor, därav för växande skog
4,654 kronor 18 öre.

B. lägenheten N)jmålen, belägen 2 kilometer från huvudgården, med en
areal av 8. r> i hektar, därav 3.9 9 hektar tomt och åker, 4.5o 8 hektar avrösningsjord
och O.012 hektar vägar. Lägenheten har saluvärderats till 3,350
kronor, därav för växande skog 1,470 kronor 26 öre.

C. lågenheten Kloster, belägen å utmarken, med en areal av 3.55 hektar,
därav 1.044 hektar tomt och åker och 2.506 hektar avrösningsjord. Lägenheten
har saluvärderats till 2,100 kronor, därav för växande skog 1,419
kronor 81 öre.

D. salulotten Skiflingsgöl, ett urfjäll å utmarken, med en areal av 6.12
hektar, därav 2.69 hektar åker, 2.343 hektar avrösningsjord och 1.087 hektar
impediment. Området har saluvärderats till 1,750 kronor, därav för växande
skog 560 kronor 67 öre.

Lägenheterna Göltorpet, Nymålen och Kloster innehavas av respektive
Johan Adolfsson, Carl Fabian Johansson och N. A. Nilsson och äro bebyggda
med innehavarna tillhöriga byggnader, under det salulotten Skiflingsgöl är
obebyggd. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att de bebyggda lägenheterna
måtte hembjudas vederbörande innehavare samt att salulotten Skiflingsgöl
hembjudes innehavaren av skogstorpet Ekenäs, Gustaf Fredrik Vilhelm
Gustafsson, som under 44 år väl brukat och hävdat samt delvis uppodlat
området i fråga.

Lägenhetsinnehavarna hava uttalat önskan, att upplåtelserna icke måtte
ske enligt åborättslagen utan såsom jordbruksegnahemslägenheter.

Beträffande egendomen i övrigt hava uppskattningsmännen ansett, att
denna borde i kronans ägo bibehållas och ånyo utarrenderas.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra i anledning av uppskattningsmännens
förslag.

Över jägmästaren hur ej haft något att erinra mot skogsvärderingen eller
de uppgjorda styckningsförslagen; dock har det synts överjägmästaren anmärkningsvärt,
att beträffande de till hemmanen hörande små utjordarna
förslag ej uppgjorts till försäljning, eventuellt utbyte av de ytterligare
två utjordar, som funnes förutom den till försäljning föreslagna. Inom
kronans skogsskifte funnes i övrigt en del andra hemman tillhöriga smärre
områden, vilkas förvärvande eventuellt genom byte med förberörda utjordar
skulle vara för kronan synnerligen lämpligt, eventuellt lämpligare
än nu föreslagen försäljning av en av jordarna. En utredning härutinnan
hade varit önskvärd.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Med skrivelse den 27 januari 1928 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen tillstyrkte förslaget om försäljning
av ifrågavarande fyra områden. Frågan om upplåtelse av ytterligare
områden eller genomförande av ägoutbyten med angränsande hemman
borde anstå tillsvidare och kunde lämpligen upptagas till prövning i samband
med eventuella styckningsförslag framdeles på grund av uppkommande
nybyggnadsbehov vid egendomen. Innehavarna av de bebyggda
lägenheterna hade författningsenlig rätt till hembud vid lägenheternas
upplåtande. Styrelsen hade icke något att erinra mot att jämväl G. F. V.
Gustafsson tillförsäkrades sådan rätt till salulotten Skiflingsgöl.

Departements- Jag biträder uppskattningsmännens av domänstyrelsen förordade förchefen''
slag och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att ovanberörda fyra områden om respektive 18.9,
8.51, 3.55 och 6.12 hektar må vart för sig från kronoegendomen
1 mantal Aby nr 1 i Mörlunda socken av
Kalmar län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt, så vitt nu särskilt är fråga, beträffande
området om 6.12 hektar för G. F. V. Gustafsson.

23:o.

Uppsala nr l Kronoegendomen mantal Uppsala nr 1 i Målilla socken av Kalmar
Kalmar län. Jän äf utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 850
kronor. Ett å egendomen befintligt torp, Stora Hultet, är för skogsstatens
räkning utarrenderat till den 14 mars 1930 mot årligt arrende av 260
kronor och med skyldighet för innehavaren att utföra dagsverken å skogen
enligt fastställd taxa.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
O. E. Johansson 1918 upprättad karta över egendomens inägor
med beskrivning ävensom en av distriktslantmätaren Hugo Fröman den
29 juli 1927 uppgjort förslag till styckning av egendomen, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Målilla och Hultsfreds järnvägsstationer
samt 3 kilometer från Hagelsrums järnvägsstation, innehåller
enligt Frömans berörda förslag 268.2 9 9 hektar, därav 49.5 6 8 hektar tomt
och åker, 6.66? hektar äng, 208.429 hektar avrösningsjord och 3.635 hektar
impediment. I denna areal är icke inräknad den enligt bestämmelser i nådigt
brev den 11 maj 1900 försålda lägenheten Johannesberg om 6.703 hektar,
ej heller av egendomen för Nässjö—Oskarshamns järnväg i anspråk tagen
mark om 2.6 5 hektar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

L fråga om den framtida dispositionen av egendomen hava upp skattning smännen
ansett vägande skäl föreligga för egendomens uppdelning i mindre
lotter. Svinhus behövde nybyggas nu och borde gödselstad anläggas, allt
för en sammanlagd kostnad av 3,300 kronor förutom virke från egendomens
skog. I övrigt vore byggnaderna vid huvudgården med undantag av ladugården
gamla och otidsenliga och tarvade förr eller senare ombyggnad. Den
starkt stenbunda åkerjorden lämpade sig bättre för småbruk än för storjordbrukets
maskindrift. Torpet Stora Hultet erfordrades ej för skogsstaten.
Uppskattningsmännen hava i samråd med vederbörande jägmästare föreslagit
försäljning av egendomens huvudgård i två lotter ävensom av torpet Stora
Hultet. Lotterna äro å kartan skilda från varandra och från egendomen i
övrigt genom röda linjer och innehålla enligt Frömans ovannämnda förslag
följande arealer. Saluvärdena hava efter någon, inom domänstyrelsen verkställd
justering av uppskattningsmännens förslag beräknats till nedan angivna
belopp:

litt. A, del av huvudgården, bebyggt med drängstuga och loge:
ägofigurer: 5, 6 — 10, 6, 12, a, b, av 14, 15—26, 81—98 samt 112—119;
areal: 46.0 6 3 hektar, därav 18.2o8 hektar åker och tomt, 27.513 hektar avrösningsjord
och 0.3 4 2 hektar impediment; saluvärde: 8,840 kronor, därav
för växande skog 2,636 kronor 41 öre; arrendevärde: 400 kronor;

litt. B, del av huvudgården, bebyggt med huvudgårdens övriga hus: ägofigurer:
1—4, av 14, 27 33, 34, 35, 36, 37—40, 42—48, 49, 49 a, 49, b, c,
d, 50, 51, 52, 63, 53 a, 54—57, 58, 58 a, b, 58 c, 59—67, 68, 69, 70—77,
79, 99—107, 108, 108 a, 109—111; areal: 70.268 hektar, därav 19.014 hektar
åker och tomt, 6.667 hektar äng, 43.292 hektar avrösningsjord och 1.295
hektar impediment; saluvärde: 19,210 kronor, därav för växande skog 9,054
kronor 82 öre; arrendevärde: 590 kronor;

litt. C. Stora Hultet:

ägofigurer: 121-152, av 153, 154—173, 175 — 184 och av 185; areal: 32.553
hektar, därav 12.3 5 6 hektar tomt och åker, 19.9 5 9 hektar avrösningsjord
och 0.24 8 hektar impediment; saluvärde: 11,625 kronor, därav för växande
skog 6,303 kronor 49 öre; arrende värde: 300 kronor.

De kursiva siffrorna och bokstäverna äro å kartan angivna med rött bläck.

Lotten litt. A borde försäljas å auktion, lotterna litt. B och C borde hembjudas,
lotten litt. B egendomens nuvarande arrendator, Hugo Ek, vilken
vore en synnerligen duglig och driftig jordbrukare samt väl hävdat den
dåliga och vanskliga egendomen, samt lotten litt. C torparen Karl Emil
Gustafsson.

Den kvarvarande delen av egendomen, bestående av avrösningsjord om
117.6 6 5 hektar, har föreslagits att läggas under Stensryds kronopark jämte
kronoegendomen Ödhult och kronoparken Lockebo, vilka skogar sammanhänga
i en figur.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag liksom ej heller överjägmästaren i Smålands distrikt, vilken framhållit
önskvärdheten av att kvarvarande skogsmarken jämte angränsande
kronoegendomen Ödhult samt kronoparken Lockebo sammanfördes till en
förvaltningsenhet och lades under kronoparken Stensryd.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besiktigat egendomen,
hava biträtt uppskattningsmännens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements

ehefen.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 18 november 1927 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt hemställt om åtgärder för egendomens styckning
samt försäljning i förenämnda lotter A, B och C.

Även jag biträder förslaget om försäljning av nyssnämnda lotter. Frågan
om disposition av egendomen i övrigt torde framdeles bliva föremål för
Kungl. Maj:ts prövning. Jag hemställer därför nu, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen */4 mantal Uppsala nr 1
i Målilla socken av Kalmar län blivit fördelad i förberörda
fyra lotter,

lotten litt. B må försäljas

antingen till egendomens arrendator, Hugo Ek, för en
köpeskilling av 19,210 kronor att erläggas med en sjättedel
vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel den 14
mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,
att lotten försäljes i det skick, vari den vid tillträdet
befinnes, att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen
i länet, som har att, så snart första sjättedelen av
köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse å
återstoden därav avlämnats, å lotten utfärda köpebrev,
att lotten skall i jordeboken upptagas under titel allmänt
frälse, att köparen skall svara för de å lotten för
tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,
däribland kostnader för sänkning av sjön Hulingen,
samt att köparen skall ensam vidkännas alla med
lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter
ävensom kostnaderna för inieckning i lotten till säkerhet
för berörda skuldförbindelse,
eller, därest bemälde Ek icke begagnar sig av omförmälda
medgivande att förvärva lotten för förenämnda
köpeskilling, å offentlig auktion till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, med
tillträdesrätt för köparen den 14 mars 1929; samt
lotterna litt. A och C må försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med tillträdesrätt för köpare av lotten
litt. A den 14 mars 1929 och för köpare av lotten litt.
C den 14 mars 1930 samt med skyldighet för köparen
av lotten litt. A att svara för de å lotten för tiden
efter tillträdesdagen belöpande kostnader för sänkning
av sjön Hulingen ävensom med hembudsrätt för Karl
Emil Gustafsson till lotten litt. C.

Kunyl. Maj :ts proposition A/ 210.

''24:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 21 november 1902 har för kronans räkning
inköpts egendomen Grevsätter, omfattande bland annat ‘/m mantal
Rumma nr 1 litt. A (l2), kallat Finntorpet, i Hannäs socken av Kalmar län.

Egendomen, som skulle såsom kronopark av skogsförvaltningen omhändertagas,
har benämnts kronoparken Grevsätter.

Vid olika tillfällen hava sänkningar verkställts av de öster om nämnda
kronopark belägna sjöarna Storsjön och Västersjön. Enligt den 19 augusti
1924 fastställt laga skifte av vid sänkning av nämnda sjöar uppkomna landvinningar
under Rumma by har kronan för förenämnda 1/10 mantal Rumma
tilldelats visst område samt del i för delägarnas gemensamma behov avsatta
områden.

Den kronan tillhöriga landvinningen är belägen efter norra stranden av
en udde, som i väster utgör gräns mellan Storsjön och Västersjön. Enär
landvinningen är omkring 700 meter lång och i medeltal 19 meter bred
samt icke angränsar någon allmän skog har vederbörande jägmästare ansett,
att densamma icke borde i kronans ägo bibehållas, och därför hos domänstyrelsen
hemställt, att styrelsen måtte vidtaga åtgärder för dess försäljning.
Även över jägmästaren tillstyrker försäljning av landvinningen.

Med anledning härav har domänstyrelsen, sedan jägmästaren verkställt
värdering av landvinningen, anmodat denne att från personer, vilka kunde
tänkas reflektera å inköp av densamma, införskaffa anbud.

Sedan jägmästaren till styrelsen inkommit med av hemmansägaren August
Arvidsson avgivet anbud å 300 kronor och detta av såväl jägmästaren
som överjägmästaren ansetts böra antagas, har domänstyrelsen, med överlämnande
av ärendet tillhörande handlingar, däribland utdrag av en av
distriktslantmätaren A. Englund år 1923 upprättad karta och handlingar
rörande laga skifte och angående verkställd ståndskogslikvid, allt avseende
landvinningar i Västersjön och Storsjön under Rumma by, i skrivelse den
7 februari 1928 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för
egen del anfört följande.

Vid förenämnda laga skifte hade kronan erhållit en ägolott (A) om 1.3 5 9
hektar, innehållande endast ängsmark (delvis starkt stenbunden och skogbeväxt),
varjämte för delägarnas allmänna behov undantagits vissa områden
(1, a, b, c, d, e) om tillsammans I.223 hektar, varav O.ioe hektar åker,
I.068 hektar äng och O.049 hektar impediment. Kronans andel i de gemensamma
områdena utgjorde en tiondel.

Efter besiktning å marken hade jägmästaren meddelat, att den som ängsmark
redovisade ytvidden utgjordes av skogbeväxt skogsmark och impediment.

Kronoparken
(j revsätter t
Kalmar län.

Departements chefen.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Å den ägolott, som kronan ensam tilldelats, funnes ett virkesförråd av

18.4 5 kubikmeter och å de samfällda ägorna 6.5 4 kubikmeter.

Hemmansägaren Arvidsson vore ägare till den mark, som angränsade
kronans landvinning, och torde någon annan allvarlig spekulant icke vara
att påräkna.

Styrelsen ansåge, att värdet av ifrågavarande landvinning med därå
växande skog utgjorde:

Kronans ägolott

0.5so hektar skogsmark å 60 kr.
O.779 » impedimentå — »

18.4 5 kubikmeter skog ....................

Samfällda områden.

O.i0 6 hektar åker å 400 kr. ...........

1.0 6 8 » skogsmark å 60 kr.

0.0 4 9 » impediment å — »

6.5 4 kubikmeter skog........................

V10 av 137: 2 8 kr. ........................

kr. 34: 8o

•__ kr. 34:8 0

............. V 164: 5 7 kr. 199: 3 7.

kr. 42: 4 o
» 64: 0 8

» — kr. 106:48

................. » 30: so

kr. 137: 28

...................................... kr. 13: 7 3

Summa kr. 213: 10.

På av jägmästaren och överjägmästaren angivna skäl finge jämväl styrelsen
tillstyrka försäljningen.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att de kronan såsom ägare av V10 mantal Rumma
nr 1 litt. A (l2), kallat Pinntorpet, i Hannäs socken
av Kalmar län vid den 19 augusti 1924 fastställt laga
skifte av landvinningar i Storsjön och Västersjön under
Rumma by tilldelade områden och andel i därvid för
delägarnas allmänna behov avsatt mark må frånskiljas
stamfastigheten och med därå växande skog försäljas
till hemmansägaren August Arvidsson mot en köpeskilling
av 300 kronor att kontant erläggas till länsstyrelsen
i länet vid tillträdet samt under villkor i
övrigt, att tillträdet må ske vid köpets avslutande, att
kronan vidkännes kostnaderna för avstyckning och
köparen de med lagfart å fånget förenade utgifter, samt
att kronan fritages från all hemulskyldighet.

Kuvgl. Maj:ts proposition Nr 210.

25:o.

Kronoegendomen Tillingeby nr 1 och 2 om 2 mantal jämte lägenheterna Vr

Bosjöryd nr 1, Lamhister nr 1 och Tillingeby nr 3 i Målilla socken av Kalmar lön.
Kalmar län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot ett årligt arrende
av 3,000 kronor.

ITnder 1923 hölls å egendomen uppskattningstörrättning. Av instrumentet
över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren Hugo Fröman 1923 upprättad
karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Målilla järnvägsstation och
5 mil från Oskarshamn, har enligt ägobeskrivningen en areal av 1,247.0 7 5
hektar, därav 119.563 hektar tomt, åker och dylikt, 17.990 hektar äng och
odlingsmark, 1,078.6 7 7 hektar avrösningsjord och 30.845 hektar impediment.

I denna areal är ej inräknad den i enlighet med bestämmelser i Kungl. Maj:ts
brev den 16 december 1904 försålda torplägenheten Djupsjöryd.

Vid egendomen finnas torpen Hjälmsängen, Tranefall, Bosjöryd och Lamhister
ävensom en lägenhet Norrhult och utgården Nydal, vilka samtliga
med undantag av Hjälmsängen äro belägna inom egendomens utmarksområde.

Beträffande förberörda över egendomen upprättade karta anmärktes i
fråga om gränserna längs den utmed egendomens västra gräns framflytande
Silverån, att kartan endast vore kopierad efter äldre kartor och att ån efter
sistnämnda kartors tillkomst icke oväsentligt ändrat sitt lopp, varför uppskattningsmännen
till åskådliggörande av sina här nedan omförinälda förslag
låtit uppgöra med marken överensstämmande specialkartor.

I ingiven, av ordföranden i kommunalnämnden i Målilla: och 36 andra i
Målilla stationssamhälle bosatta personer biträdd ansökning hade Severus
Nelson, Målilla, anhållit att få förvärva den å egendomskartan med ägofigurerna
nr 3—5 och delar av 7 och 8 utmärkta omedelbart intill Målilla
stationsområde belägna mark. Ändamålet med förvärvet vore att skapa en
öppen friluftsplats för invånarna i stationssamhället, vartill icke funnes
annat lämpligt område i samhällets närhet; Nelson hade förbundit sig att
till samhället överlåta området mot den köpeskilling, som kronan bestämde
för områdets försäljning.

Då området ur brukningssynpunkt hade mindre betydelse för egendomen
och å andra sidan borde kunna betinga ett jämförelsevis högt pris vid försäljning,
hava uppskattningsmännen tillstyrkt ansökningen. Området är
utmärkt å en av förenämnde distriktslantmätaren Fröman 1923 upprättad
med B I betecknad karta och innehåller 2.3 6 5 hektar, därav 0.2 8 2 hektar
åker, 1.263 hektar äng och 0.820 hektar betesmark. Saluvärdet av området
har uppskattats till 10,200 kronor, därav 100 kronor för växande skog; och
har området arrendevärderats till 50 kronor.

Vidare hade riksdagsmannen Erik Andersson i Hägelåkra anhållit att få
köpa det å egendomskartan med ägofigurerna nr 1 och 2 samt del av 11
utmärkta område, vilket genom Silveråns förändrade lopp blivit avskilt från

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

egendomen i övrigt och helt omslötes av sökandens ägor i Hägelåkra. Uppskattningsmännen
framhålla, att områdets läge på andra sidan ån gjorde
detsamma mindre behövligt för egendomen; och hava uppskattningsmännen
därför förordat områdets försäljning, under förbehåll att av Hägelåkra ägor
upplätes mark till en 4 meter bred utfartsväg för egendomens behov från
åhron till en å Hägelåkra mark belägen snickerifabrik, där allmän väg
funnes. Det till upplåtelse till sökanden ifrågasatta område har utmärkts
å en av Fröman 1923 upprättad med C I betecknad karta och innehåller en
areal av 1.2 2 hektar äng och torr åbotten. Den mark av Hägelåkra ägor,
som föreslagits att avsättas till väg, är å nämnda karta utmärkt med ägofiguren
nr 8 och har en areal av 0.0 2 8 hektar. Området om 1.2 2 hektar
har, under förutsättning att väg upplätes på sätt ifrågasatts, saluvärderats
till 6,780 kronor; och har arrendevärdet uppskattats till 40 kronor.

Slutligen hade arbetaren A. V. Lund, Målilla, anhållit att för beredande
av eget hem få köpa den å egendomskartan med ägofigurerna nr 91—93
betecknade mark, vilken, såsom kartan angåve, är belägen utanför egendomens
naturliga, av Silverån bildade gräns mot väster. Då marken på
gå grund av sitt avskilda läge vore betydelselös för egendomen, hava uppskattningsmännen
tillstyrkt markens avhändande.

Emellertid borde för reglering av egendomens gräns vid Silverån genomföras
några mindre ägoutbyten mellan dels ifrågavarande kronoegendom
och kyrkoherdebostället 3/4 mantal Kvillerum nr 1, dels ock samma kronoegendom
och lägenheten Kallersebo 1 7.

Genom dessa ägoutbyten komme det område, som avsetts att upplåtas till
Lund, att till arealen något förminskas.

Länsstyrelsen fann icke något att i ärendet erinra.

Överjägmästaren framhöll, att egendomens skog, som vore den största
kronan tillhöriga inom Smålands distrikt, hade den betydenhet, att den
borde tillika med de å utmarken belägna torpen avsättas till kronopark.
Huvudgårdens inägor vore däremot allt för omfattande för att lämpligen
kunna läggas under skogsväsendet, varför desamma fortfarande borde såsom
jordbruksdomän utarrenderas.

I skrivelse den 9 april 1925 hemställde domänstyrelsen — jämte det
styrelsen underställde Kungl. Maj:ts prövning frågan om förutnämnda
ägoutbyten — om inhämtande av riksdagens medgivande rörande försäljning
i enlighet med uppskattningsmännens förslag av i ärendet omförmälda
delar av egendomen. Den till arbetaren A. Y. Lund förordade upplåtelsen
komme dock, såsom förut nämnts, med anledning av ägoutbyten att erhålla
något ändrade gränser, än vad av uppskattningsmännen tillstyrkts. Lägenheten
borde sålunda erhålla en areal av 1.5 3 05 hektar, därav 0.9 6 5 hektar
åker och 0.5 655 hektar äng. Med ledning av uppskattningsmännens å-pris
— 1,000 kronor per hektar — föreslog styrelsen saluvärdet för lägenheten
till i avrundat tal 1,550 kronor. Vad anginge förenämnde Anderssons
framställning syntes denne icke äga hembudsrätt vid områdets försäljning

Kungl. Muj:ts proposition Nr 210. 61

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Den 26 september 1925 förklarade Kungl. Maj.t hinder från Kungl.
Maj:ts och kronans sida icke möta för fastställelse i vederbörlig ordning
av ifrågavarande ägoutbyten.

Handlingarna i ärendet återställdes därefter till domänstyrelsen, bland
annat för inhämtande av yttrande från kronojordstyckningssakkunniga.

Under 1926 hava nämnda sakkunniga besiktigat egendomen. De sakkunniga,
som icke funnit något att erinra mot upplåtelse av förut berörda
tre områden, hava med anledning av gjorda ansökningar om förvärv av
mark vid egendomen föreslagit, att egendomen i övrigt måtte styckas i
fem lotter, av vilka huvudgården, torpet Hjälmsängen, utgården Nydal,
bebyggd med boningshus och ladugård, samt torpet Tranefall borde försäljas
och den huvudsakliga skogsmarken jämte övriga torp bibehållas i
statens ägo.

Vid en med anledning härav å egendomen under 1927 hållen saluvärdering
hava uppskattningsmännen uppgjort följande förslag till ytterligare
frånstyckningar. Gränserna för de särskilda lotterna äro utmärkta med
röda linjer å den av distriktslantmätaren Fröman år 1923 upprättade
kartan samt närmare angivna i en av Fröman den 26 juli 1927 uppgjord
beskrivning. Arealerna för förut berörda till försäljning ifrågasatta tre
obebyggda områden hava i samband därmed omräknats och befunnits innehålla
det till försäljning till Severus Nelson ifrågasatta området 2.6 7
hektar, det till försäljning till Erik Andersson föreslagna I.22 hektar och
det till upplåtelse åt A. V. Lund ifrågasatta I.515 hektar.

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

		Area	1 h e	k t a		Saluvärde kronor
Benämning	Ägofigurer å kartan	Tomt och åkpr	Äng	A ros-ni ngs-jord 1	1 iii- pedi- ment	Summa	Total- j belopp \|	Uärav för växande skog
Huvud- gården 1	av 11, av 16, av 19, av 20, 21, av 22, 23, 24, av 2ö, 26—32, av 33, 34, a, 35—37, av 38, 39, av 40, 41—43, av 44, 45—47, a, 48—65, a, 66—90, 94-117, av 118, 121, 122, 125, 12i>, av 127, 106 i rött, av 239, av 245, av 246. av 247, 248, av 249, av 250, 251, 252, av 253, 254—258, av 259, 269 —283, av 284, av 285, 286 328, a, 329—330, av 351, av 364, 365, a. b, c, 366, a, 367, a, b, c, d, 368— 490, av 401, av 402, av 403, 404— 412, av 413, av 414, 415, 416, av 417, av 419, av 420, 421, av 422, av 423, av 424, av 425, av 426, av 418, av 487.	76.261	1 9.984 !	65.564	0.998	152.813	100,275	31,671:07
. Bygget	143, 144, av 145, a, av 146, av 147, av 149, av 157.	0.862	0.246	0.337	0.00 6	1.45	455
Hjälmsängen	av 118, 119, 120,123,124, av 127, 128—133, a, 13, —137, a, 138—140, a, 141, a, 142, av 145, av 146, av 147, 148, av 149, 150, a, 151—156, a, av 157, 158-162,a, 163— 174, a, 175 — 177, av 487.	8.421	1.861	12.298	0.3 06	22.882	12,285	5,512:6 7
i Tranefall	av 456, 457, a, b, 458— \ 461, av 462, 463—470, i av 471, av 472, av 473, av 487, av 489.	4.6U''		1.964	0.0 8 b	6.7	3,000	43:öi
Nydal 1	av 179, 180—188, av 189 av 192, av 193, 194-209, av 210, 211, av 212 ! av 213, 214, av 215, 216 av 217, av 218, 219 — 230, av 231, av 232, a 233—238, av 239, a\ 487.	6.62		11.012	0.028	17.12	10,800	4,720:68

För upplåtelse av torpen Hjälrasängcn och Tranefall samt utgården Nydal
såsom åbolägenheter hava uppskattningsmännen föreslagit en avgäldstid av
20 år med en avgäld av för Hjälmsängen 363 kronor, för Tranefall 220
kronor och för Nydal 309 kronor 89 öre, motsvarande enligt medelmarkegångspris
för åren 1918—1927 värdet av respektive 19.75, 11.«7 och 16.*6
hektoliter arrenderåg. Å angivna avgälder skulle emellertid avgå ett belopp,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

motsvarande den ungefärliga räntan å värdet av de hus, som skulle lösas
av åbon. Ifrågavarande hus hava uppskattats vid Hjälmsängen till 5,100
kronor, vid Tranefall till 1,800 kronor och vid Nydal till 4,500 kronor.
Vardera åbon å Hjälmsängen och Nydal borde tillförsäkras en årlig virkesutsyning
å skogen av 8 kubikmeter.

Närmast Målilla samhälle har undantagits ett område om sammanlagt
29.161 hektar, vilket beräknats att inom en icke allt för avlägsen framtid
bliva erforderligt för samhällets utveckling. Området borde i avvaktan
därå stallas under skogsstatens vård och förvaltning.

Lägenheten Bygget borde förbehållas rätt till utfartsväg över torpet Hjälmsängen
och borde lägenheten och torpet Hjälmsängen berättigas nyttja erforderliga
utfartsvägar över stamhemmanet.

Samtliga spekulanter hava tillfrågats, huruvida de önskade övertaga lägenheterna
med åborätt eller med äganderätt, och hava de uttryckligen förklarat
sig föredraga lägenheternas övertagande med äganderätt.

Utmarken i övrigt jämte torpen Bosjöryd och Lamhister borde avsättas
till kronopark.

\ ederbörande jägmästare har framhållit, att å det blivande kronoparksområdet
icke funnes något skogsbevakartorp i västra delen, att allt virke
från öster om Nydal liggande huvudsakliga delen av skogen måste köras
förbi torpet Nydal och att därför torpet Vore erforderligt till skogsarbetaroch
bevakartorp. Med hänsyn härtill och på grund av torpets belägenhet
inuti kronoparksområdet borde torpet bibehållas åt kronan. Jämväl uppskattningsmännen
hava avstyrkt försäljningen av detta torp.

Egendomens arrendator äger en del överloppshus och anläggningar vid
huvudgården, vilka föreslagits till inlösen för ett belopp av 4,000 kronor.
Med anledning av ansökning av arrendatorn om ersättning med 6,345 kronor
för utförda årensnings- och odlingsarbeten vid egendomen hava uppskattningsmännen
tillstyrkt en ersättning härför av 4,000 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Överjägmästaren har icke haft annan anmärkning att framställa, än att
värdet av talltimret vid huvudgårdslotten rätteligen bort sättas till 9
kronor per kubikmeter sasom vid övriga försäljningslotter. Härigenom
komme skogsvärdet att ökas med 2,712 kronor 74 öre eller till 34,383
kronor 81 öre, i följd varav hela lottens saluvärde komme att utgöra i
avrundat tal 103,000 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava på given anledning beretts tillfälle
ånyo yttra sig i ärendet, och hava de sakkunniga därvid anfört:

Anledningen till de sakkunnigas förslag om försäljning av utgården Nydal
vore den mycket svaga skötsel, som på grund av lottens frånbelägenhet
i förhållande till huvudgården hitintills kommit denna till del. En frånstyckning
av utgården till självständig brukningsenhet borde enligt de sakkunnigas
förmenande medföra en uppryckning av jordbruket vid denna.
Vid besiktningstillfället framställdes också enträgen önskan från vederbörande
att få inköpa lotten. Med hänsyn till den betydelse för skogsstaten,
som utgården enligt ortsmyndigheternas samstämmande mening ägde,
ville de sakkunniga nu frångå sitt förslag om lottens försäljning. Genom
skogsstatens övertagande av utgården komme denna att för framtiden ut -

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

göra en särskild brukningsenhet, varvid i allt fall ökade möjligheter förelåge
för dess bättre hävdande.

Vad därefter anginge huvudgårdslotten, vilken på grund av det stora
skogsvärdet beräknats till ej mindre än 103,000 kronor, torde enligt de sakkunnigas
förmenande svårigheter uppstå att under nuvarande konjunkturer
erhålla spekulanter å denna. Det kunde icke heller förnekas, att ovissheten
om, i vilken utsträckning Målilla samhälle kunde komma att växa ut åt
kronoegendomen till, i viss mån talade mot en försäljning för närvarande.
Efter det förnyade övervägande, vartill angivna omständigheter föranlett,
hade de sakkunniga ansett sig böra tillråda, att huvudgården tillsvidare
bibehölles i kronans ägo.

Vad i övrigt förekommit vid den under 1927 hållna värderingsförrättningen
hade icke föranlett någon erinran från de sakkunnigas sida.

Med skrivelse den 4 februari 1928 har domänstyrelsen underställt
Kungl. Maj:s prövning det sålunda ändrade förslaget till egendomens
disposition. Styrelsen finner icke anledning till erinran mot de verkställda
värderingarna med den av överjägmästaren förordade justeringen
i fråga om skogsvärdet å huvudgårdslotten. Förslaget om upplåtelse av
lägenheten Bygget samt torpen Hjälmsängen och Tranefall biträder styrelsen.
Vid blivande avstyckningsförrättning torde tillses, att erforderliga
vägar tillförsäkrades lotterna. Något förbehåll i sådant avseende vid försäljningarna
torde därför icke vara erforderligt. Den i ärendet verkställda
utredningen angående eventuella upplåtelser under åborätt vore ofullständig,
men hade styrelsen, då spekulanterna uttryckligen förklarat sig önska
upplåtelse med äganderätt, icke funnit anledning återremittera ärendet för
utredningens fullständigande i angivet avseende.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
försäljning — utöver vad styrelsen i skrivelsen den 9 april 1925 föreslagit
— jämväl av lägenheten Bygget samt torpen Hjälmsängen och
Tranefall.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot de av domänstyrelsen
framlagda försäljningsförslagen och hemställer förty, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen Tillingeby nr 1 och 2 om
2 mantal jämte lägenheterna Bosjöryd nr 1, Lamhister
nr 1 och Tillingeby nr 3 i Målilla socken av Kalmar
län må frånskiljas och försäljas

dels det intill Målilla stationssamhälle belägna området
om 2.6 7 hektar till Severus Nelson mot en
köpeskilling av 10,200 kronor, under villkor att, om
kronan så påfordrar, köparen uppsätter och underhåller
vederbörligt stängsel omkring det försålda området; -

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 210.

dels området om I.22 hektar till Erik Andersson
mot en köpeskilling av 6,780 kronor, under villkor
ätt köparen medgiver innehavare av kronoegendomen
att som väg begagna den å kartan CI med
ägofigur nr 8 utmärkta, till hemmanet Hägelåkra
hörande mark om O.02H hektar och att till säkerhet
härför inteckning må tagas i hemmanet Hägelåkra,
samt

under villkor i övrigt beträffande vardera försäljningen,
att tillträdet må ske den 14 mars 1920, då
köpeskillingen kontant inbetalas till länsstyrelsen, och
att köparen ensam vidkännes de med områdets avskiljande
och lagfart å fånget samt övriga med köpet
förenade kostnader;

dels ock lägenheten Bygget om 1.4 5 hektar samt
torpen Hjälmsängen om 22.882 hektar och Tranefall
om 6.7 hektar ävensom området om 1.515 hektar enligt
gällande grunder för upplåtelse av egna hemslägenheter
från kronoegendomar.

26:o.

I proposition den 23 mars 1925, nr 206 punkt 7, föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva, bland annat, att av kungsladugården 5 18/86 mantal
Borgholm nr 8 jämte lägenheten Borgholm nr 7, en trädgård, i Repplinge
socken av Kalmar län finge till Hennes Maj:t Drottningen med nyttjanderätt
överlåtas utan avgift ett närmare angivet område om 5.9 7 hektar
jämte den s. k. Näktergalsstigen (Bergsgången), så länge området användes
för ett av Hennes Maj:t upprättat vilohem för kvinnor, dock under villkor
att sagda stig under dagen hölles öppen såsom allmän promenadväg, men
med rätt för innehavaren av vilohemmet att enligt villkor, som av Kungl.
Maj:t bestämdes, hålla vägen avstängd nattetid och vid tillfällen för utförande
av underhålls- och förbättringsarbeten.

I skrivelse den 3 juni 1925, nr 259, anmälde riksdagen sitt bifall till
vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit.

Därefter har Kungl. Maj:t den 30 oktober 1925 lämnat närmare föreskrifter
rörande öppethållandet av nämnda promenadstig.

Hos Kungl. Maj:t har nu ståthållaren Adolf A:son Murray, för Hennes
Maj:t Drottningen, i skrivelse den 30 november 1927 hemställt, att den
del av den nämnda egendom tillhörande så kallade västra landborgen,
som på norra sidan begränsade vilohemmet, måtte till Hennes Maj:t
Drottningen med nyttjanderätt överlämnas utan avgift så länge övrig till
vilohemmet upplåten mark användes för sådant ändamål.

Såsom skäl för framställningen har ståthållaren Murray anfört följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 177 häft. (Nr 210.) 5

Borgholms
kungsladugård
i
Kalmar län.

Departements chefen.

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Näktergalsstigen sträckte sig utefter den tämligen branta bergsluttning
(den s. k. västra landborgen) i riktning mot borgruinen, som begränsade
vilohemmets norra gräns. Bergsluttningen vore bevuxen med högväxta,
vackra träd och utgjorde ett mycket karakteristiskt inslag i traktens natur.
Såväl ur praktisk som skönhetssynpunkt vore uppsättande av stängsel utefter
denna stig i sluttningens övre kant så gott som omöjligt. Obehöriga kunde
därför nattetid utan svårighet bereda sig tillträde till vilohemmets område
och störa dess trygghet och lugn.

För närvarande påginge utredning om avsättande av visst område av
kungsgården till nationalpark, därvid även viss del av ifrågavarande landborg
avsetts skola ingå i nationalparkens område. Det vore därför önskligt,
att frågan om överlåtelse till Hennes Maj:t Drottningen av ifrågavarande,
utefter vilohemmets norra gräns sig sträckande bergsluttning jämväl kunde
upptagas till prövning. Vilohemmet skulle därigenom beredas fördelen av
att få en naturlig begränsning i norr, varjämte vid sluttningens fot ett
skyddsstängsel med största lätthet kunde uppsättas utan att förorsaka olägenhet
ur några synpunkter. Att det sålunda överlåtna området skulle erhålla
en pietetsfull omvårdnad behövde knappast nämnas.

Domänstyrelsen har, med överlämnande av tillstyrkande yttranden från
vederbörande landsfiskal och landsfogde samt domänintendent och länsstyrelse,
anfört, att styrelsen icke hade något att erinra mot upplåtelse av
ifrågavarande markområde, som enligt hos styrelsen gjord utredning innehölle
ungefär 1.4 hektar.

Domänstyrelsen har under hand meddelat, att kungsladugården är utarrenderad
till den 14 mars 1929 mot ett årligt arrende av 3,500 kronor.

I samband med anmälan den 23 mars 1925 av förut omförmälda ärende
upptog föredragande departementschefen jämväl till behandling väckt fråga
om avsättande av område från ifrågavarande kronoegendom till nationalpark.
Som emellertid ärendet syntes honom tarva ytterligare utredning,
ansåg departementschefen förslag i ämnet icke böra för det dåvarande
underställas riksdagen. För vinnande av utredning anbefallde sedermera
Kungl. Maj:t den 12 juni 1925 domänstyrelsen att inkomma med yttrande
i nationalparksfrågan i samband med anbefalld utredning rörande upplåtelse
av mark från kungsladugården för utvidgning av staden Borgholm.
Den sålunda anbefallda utredningen har ännu icke avlämnats till Kungl.
Maj:t.

Jag har övertygat mig om, att en upplåtelse av ifrågavarande område
icke påverkar frågan om överlämnande till Borgholms stad och upplåtande
till nationalpark av vissa delar av kronoegendomen.

Med hänsyn till upplåtelsens ändamål vill jag i likhet med i ärendet
hörda myndigheter tillstyrka, att nämnda område med en areal av omkring

1.4 hektar med nyttjanderätt utan avgift upplåtes till Hennes Maj:t
Drottningen att tilläggas det område, som förut disponeras av Hennes
Maj:ts vilohem för kvinnor, samt innehavas under samma villkor som
tidigare för vilohemmet överlämnad mark.

Kungl. Maj:ls proposition Nr 210.

Som nuvarande arrendetiden för kungsladugården utgår den 14 mars
1929, torde överlåtandet böra ske från och med nämnda dag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 5 18/8fi mantal Borgholm nr 8
jämte lägenheten Borgholm nr 7, en trädgård, i Repplinge
socken av Kalmar län må till Hennes Maj:t
Drottningen med nyttjanderätt överlåtas utan avgift
ovan omförmälda område av omkring 1.4 hektar att
tilläggas det område, som nu disponeras för Hennes
Maj:ts vilohem för kvinnor, samt innehavas, så länge
sistnämnda område användes för vilohemmet.

27:o.

Kronoegendomen 1 mantal Västrahult nr 1 i Vena socken av Kalmar
län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 2,100
kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av
instrument häröver och därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
A. Englund år 1918 kompletterad karta över egendomen med
beskrivning ävensom en av distriktslantmätaren Carl Erland Bentzer år
1926 uppgjord beskrivning över föreslagna styckningar från egendomen,
inhämtas hland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Vena järnvägsstation å
Hultsfred—Västerviks järnväg, har en areal av 415.9 9 5 hektar, därav 71.6 71
hektar åker, 27.744 hektar äng, 308.208 hektar avrösningsjord och 8.372
hektar impediment. I arealen är icke inräknad den i enlighet med bestämmelser
i Kungl. Maj:ts brev den 25 maj 1900 försålda lägenheten Kullen
om 0.805 hektar.

Byggnaderna vid huvudgården äro goda och tillräckliga. Å egendomen
finnas fyra var för sig bebyggda torp.

Egendomen har andel med 43 procent i kanalrensning jämte Kärrby och
Visböle, vilket motsvarar 25 dagsverken vart tionde år.

Taxeringsvärdet utgör 48,600 kronor för jordbruksdelen och 95,700 kronor
ör skogen och skogsmarken.

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 26 mars 1920 har Stenkvill-Klinte
kraftaktiebolag medgivits rätt framdraga en elektrisk ledning över egendomen
under vissa villkor.

Uppskattning smännen hava föreslagit försäljning av tre torp och fyra
obebyggda utjordar.

Länsstyrelsen har icke haft något väsentligt att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga tillstyrkte samma förslag och föreslogo
härutöver att, då på grund av förhållandena en försäljning av huvud -

Västrahult nr
1 i Kalmar
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

gården i ekonomiskt hänseende kunde förväntas bliva fördelaktigare för
statsverket än en förnyad utarrendering, huvudgården och det återstående
torpet måtte var för sig försäljas. Den huvudsakliga delen av skogsmarken
borde enligt de sakkunnigas förmenande bibehållas i kronans ägo
och förvaltas av skogsstaten tillsammans med övriga skogar i orten.

På av domänstyrelsen given anledning har därefter under år 1927 saluvärdering
verkställts jämväl av huvudgården och det fjärde torpet. Gränserna
för de särskilda salulotterna äro utmärkta å kartan och hava lotterna

värderats sålunda:

	-----------------	A	rea	h e	k t a	r	Saluvärde kronor
Litt.	Agofigur å kartan	Åker och tomt	Äng	Skogs- och betes- mark	[ mpe-di-ment	summa	Total- belopp	Därav i för växande skog \|
j B (Åkerhult, j bebyggt)	av 110 a, av 119, 120—124, 127, av 128, av 129, av 130, 131, 266—287, a, b, c, d, e, f, 288-301, av 302, 303— 305, av 306, av 308, 309 — 310, 313—318 jämte viss skogs- och betesmark	9.1221 j 1	1.878	18.436	t 0.857	30.28 7	12,200:	4,519.39
C (Spånghagen, bebyggt)	208, a, b, c, d, e, f, g, 216 —232, a, b, c, 233—253. a, b, 254—265 jämte viss skogs- och betesmark	4.588	2.287	16.385	0.07 6	23.385	10,500	5,675.48
1 ! D (Varpings-\| horva jämte \| Stubbhorva, bebyggt) E	406—436, a, 437—411,451, 452, 461—472, a, b, c jämte viss skogs- och betesmark 483, 484	4.818 0.288	2.404	11.628	0.146	18.991 0.288	8,000 144	3,292.78
F	458—460, 479—482	—	2.313	0.225	—	2.53 8	500	10.00
G	453—457, 474—476, a, 477, a, 478	2.59 1	0.15 7	—	—	2.748	1,375
H	442—450	0.5 8 5	0.0 9 5	0.0 78	—	0.753	300
L (huvud-gården)	1—23, av 24, 25—46, a, 47 —57, a, 58—85, a, 86, 87, a, 88—110, a, 111, a, 112, a, 113 — 118, av 119, 125, 126, av 128, av 129, av 130 132—148, av 149, 150—207 av 209, av 210, 211, 212. 215, 302, 306—308, av 319 av 320, 345, 345 a. 346— 349, av 350, av 351, 352— 355, av 356, av 357, av 358 jämte viss skogs- och hag mark	42.265	15.68	59.2 8b	4.907	122.09	55,000	19,074.2 1
M (Stenhorva, bebyggt)	av 149, av 319, av 320, 321 a, b, c, d, 322—335. a, 331 —339, a, 340—342, a, b, c av 343, 344, a, av 350, a\ 651, av 356, av 357, av 358 359—364, a, 365-396 jämt< viss skogs- och hagmark	6.491	1.986	18.949	2.364	29.7 9	10,000	5,249.66

(i!)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

För upplåtelse av lotten litt. M (Stenhorva) såsom åbolägenhet hava uppskattningsmännen
föreslagit eu avgiildstid av 20 år med eu avgäld av 3150
kronor 84 öre, motsvarande enligt medelmarkegångspris för åren 1918—1927
värdet av 18 hektoliter råg. Åbon borde tillika äga rätt till utsyning å
skogen av 10 kubikmeter virke årligen för lottens behov. Från avgälden
borde emellertid avdragas ett belopp, motsvarande räntan å värdet av kronans
byggnader vid torpet, 2,300 kronor.

Vid försäljning av lotterna litt. C, L och M borde förbehåll göras om
rätt för kronan att för den till bibehållande avsedda delen av egendomen
nyttja hittills använda vägar över lotterna. Lotten litt. M borde vidare
förbehållas rätt nyttja hittills begagnade vägar över lotterna litt. B och L.

Samtliga spekulanter hava erhållit del av de för salulotterna föreslagna
gränserna, och hava uppskattningsmännen, då ingen av lägenhetsinnehavarna
önskade få lägenheterna upplåtna under åborätt utan med äganderätt, förordat
den senare upplåtelseformen.

De bebyggda lotterna borde hembjudas vederbörande innehavare. Utjordarna
borde försäljas å auktion. I enlighet med en av torparen å Åkerhult,
Carl Persson, som brukat detta torp sedan år 1894, gjord ansökning borde
torpet med hänsyn till Perssons ålder — 72 år — hembjudas dennes son Karl
Robert Karlsson. Huvudgårdens arrendator Carl Jonsson, som väl brukat
egendomen sedan 34 år tillbaka samt verkställt olika grundförbättringar och
nybyggnader, har på grund av sin höga ålder — 75 år — och under framhållande,
att hans svärson, C. J. Adolvson, varit honom behjälplig vid gårdens
drift de senaste elva åren och därvid faktiskt svarat för skötseln, anhållit,
att Adolvson måtte erhålla hembud vid försäljningen av huvudgården.
Denna hemställan har av uppskattningsmännen förordats. Torpet Spånghagen
innehades sedan 25 år av A. P. Andersson, torpet Varpingshorva
sedan 1918 av K. F. Karlkvist samt torpet Stenhorva av L. M. Persson och
hans son E. Larsson, av vilka den förre innehaft torpet i 30 år.

Innehavaren av torpet Åkerhult har anhållit att till torpet få förvärva
någon åkerjord av huvudgården norr om järnvägen mot rågången till hemmanet
Kärrby. Domänintendenten har icke ansett anledning göra ändring
i uppskattningsmännens förslag. Järnvägen utgjorde obestridligt den lämpligaste
gränsen. För övrigt ägde innehavaren, som hade två söner, egen
fastighet, :/ir, mantal Kärrby, taxeringsvärderad till 8,800 kronor.

Innehavaren av torpet Varpingshorva har efter uppskattningen anhållit
att få förvärva jämväl lotterna litt. G och H, vilka av honom brukats i
10 år. I ett häröver avgivet yttrande har domänintendenten meddelat, att
anledningen till att berörda lotter föreslagits till försäljning var för sig vore,
att lotterna rätteligen borde tilläggas de hemman, inom vars gränser de
vore belägna.

Länsstyrelsen, som avstyrkte innehavarens av torpet Åkerhult framställning
om utökning av torpets areal, har även i övrigt icke haft något att
erinra mot uppskattningsmännens förslag, varjämte styrelsen förordat, att
Adolvson tillerkändes hembudsrätt vid försäljningen av huvudgården, om
sådan lagligen kunde medgivas.

över jägmästaren har ej funnit anledning till annan anmärkning än att
vid värderingen av torpen Spånghagen och Varpingshorva med Stubbhorva
föga hänsyn tagits till husens beskaffenhet. Å torpet Spånghagen hade
åren 1923—1924 uppförts ny manbyggnad, matbod och källare för en

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements chefen.

kostnad av av 4,876 kronor och hade å torpet Varpingshorva med Stubbhorva
åren 1924—1925 uppförts ny uthus- och ladugårdsbyggnad samt ny
förstukvist m. m. för en kostnad av 3,668 kronor. Det schablonmässiga
å-priset 700 kronor per hektar med nödiga byggnader kunde ej giva något
som helst uttryck för dessa ökade värden å respektive försäljningslotter,
utan borde å-priset givetvis ökas med hänsyn därtill. Den kvarvarande
skogsmarken borde förvaltas som kronopark.

I skrivelse den 27 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen biträder uppskattningsmännens förslag
till egendomens disposition och finner de mot detsamma framförda erinringar
icke vara av beskaffenhet att böra föranleda ändring i förslaget.
Styrelsen har vidare anfört att, då Karl Robert Karlsson för närvarande
icke vore innehavare av torpet Åkerhult, han icke torde äga hembudsrätt
vid torpets försäljning enligt grunderna för egnahemsupplåtelser. Sådan
rätt borde förbehållas honom. Den i ärendet verkställda utredningen angående
eventuell upplåtelse under åborätt vore enligt styrelsens mening
ofullständig, och förelåge någon sådan ej beträffande de lägenheter, som
föreslagits till försäljning vid uppskattningsförrättningen 1926. Då emellertid
spekulanterna uttryckligen förklarat sig ej önska upplåtelse under
åborätt, hade styrelsen icke ansett skäl föreligga att åter remittera ärendet
till vederbörande för utredningens fullständigande i angivna hänseende.
Vid den lantmäteriförrättning, som komme att hållas för egendomens uppdelning,
torde komma att tillses, att lotterna tillförsäkrades erforderliga
utfartsvägar.

Jag tillstyrker upplåtelser från ifrågavarande kronoegendom i enlighet
med uppskattningsmännens senaste förslag, till vilket flertalet av de i
ärendet hörda myndigheterna givit sin anslutning. Till frågan om dispositionen
av den i kronans ägo kvarvarande delen av egendomen torde jag
få återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Västrahult nr
1 i Vena socken av Kalmar län blivit genom vederbörlig
lantmäteriförrättning fördelad i tio lotter i huvudsaklig
överensstämmelse med uppskattningsmännens
föreliggande förslag,

torpen litt. B Åkerhult, litt. C Spånghagen, litt D
Varpingshorva jämte Stubbhorva och litt. M Stenhorva
må vart för sig försäljas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för Karl Robert Karlsson till
lotten litt. B, •

lotterna litt. E, F, G och H må var för sig försäljas

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 210.

å offentlig auktion till den högstbjudande under de i
brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1929, samt
lotten litt. L huvudgården må försäljas,
antingen till C. J. Adolvson för en köpeskilling av

55,000 kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet
den 14 mars 1929 och en sjättedel den 14 mars
varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,
att lotten försäljes i det skick den vid tillträdet
befinnes, att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen
i länet, att köpebrev skall utfärdas, så snart
första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens
skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats,
samt att köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart
å fånget och andra med köpet förenade utgifter
ävensom kostnaderna för inteckning i lotten till säkerhet
för berörda skuldförbindelse,

eller, därest Adolvson icke begagnar sig av omförmälda
medgivande att förvärva lotten, å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29
maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köpare
den 14 mars 1929;

skolande köparna respektera den Stenkvill-Klinte
kraftaktiebolag medgivna rätt att hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen.

28:o.

Kronoegendomen 1 mantal Valåkra nr 4 och 5 i Högsby socken av vaiåkra nr 4
Kalmar län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av och 5 *

Kalmar län.

1,600 kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrument
häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslant -

mätaren Hugo Fröman år 1925 över egendomen upprättad karta med beskrivning
ävensom av samme lantmätare den 12 april 1926 uppgjord beskrivning
över till försäljning föreslagna områden, inhämtas bland annat
följande.

Egendomen, som är belägen 4.5 kilometer från Berga järnvägsstation och

3.5 mil från Oskarshamn, har enligt nyssberörda ägobeskrivning en areal
av 360.034 hektar, därav 68.458 hektar tomt och åker, 25.125 hektar äng
och odlingsmark, 262.84 5 hektar avrösningsjord och 3.6 0 6 hektar impediment.

Åbyggnaderna vid huvudgården äro i gott stånd med undantag av en av
arbetarbostäderna, som är äldre och i mindre gott skick.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Å egendomen finnas torpen Smällen, Sjöslätt och Sjöudden samt lägenheten
Björkdungen. Från egendomen hava tidigare avsöndrats lägenheterna
Lilla Sjöslätt om 0.2 9 3 hektar, Kull torp om 0.7 2 3 hektar och Karlslund om
0.8 4 9 hektar.

Upp skattning smännen hava uppgjort förslag till försäljning av nedan omförmälda
områden. Genom en sådan anordning avhändes visserligen huvudgården
bostäder för en del arbetare, men då ansökningar förelåge att få friköpa
områdena samt ett frånskiljande av dessa kunde ske utan att försämra egendomens
rågångar, hade uppskattningsmännen förordat sagda förslag. Förslaget
har följande utseende och äro saluvärdena, efter det att viss skog på
domänstyrelsens föranstaltande utstämplats å det torpet Sjöslätt tilldelade
området, beräknade till följande belopp:

		Area	1 h e	k t a		Saluvärde kr.
: Benämning	Ägofigur å kartan	Tomt och åker	Äng och od-lings-mark	Avrös- nings- jord	Impedi- ment	Summa	Summa	Därav för växande skog
Smällen (litt. A)	1—6, 8—19, 21 — 28	6.386	0.4	8.634	O.oot	15.su	16,070	10,151
Sjöslätt (litt. Bl	255 a, 256, 257 — 277, 280, 281 av 314, a vid 320, 317—318	4.106	5.6 72	CO \6	0.042	14.59	7,668	3,382
Sjöudden (litt. C)	283—813, av 314, 315, 316, 319— 357, a, 358— 362	11.484	11.763	13.4 0 2	0.824	37.488	CD »O cd	6,217
Björkdungen llitt. D)	278	0.5 5		—	—	0.55	1,100	— ,
Salulott invid lägenheten Karlslund (litt. E)	251—253, 254 a	0.4 7		1.82	—	2.29	1,500	848\|
Salulott invid lägenheten Karlslund (litt. F)	239 a, 255 b, 242— 245	0.5 5		0.62	0.025	1.095	1,091	4H9
Salulott invid lägenheten Kulltorp (litt. G)	255 c, 255 d, a	—		0.5	0.015	0.515	788	738;

I fråga om lotten litt. B, torpet Sjöslätt, har jägmästaren ifrågasatt, huruvida
det jämförelsevis skogrika, med ägofiguren nr 255 a utmärkta området
borde medfölja lotten. Uppskattningsmännen hava härutinnan framhållit
att, då det gällde att för framtiden skapa ett i möjligaste mån besuttet
jordbruk, för stort avseende icke borde fästas vid den nu befintliga skogstillgången,
i synnerhet som en reducering av skogskapitalet vore möjlig
genom gallringsstämpling.

Lotten litt. D, Björkdungen, är försedd med av innehavaren uppfört boningshus.

Salulotterna litt. A—D böra enligt uppskattningsmännen hembjudas vederbörande
innehavare samt lotten litt. E. torparen W. Lundin å det omedelbart
intill belägna torpet Ryckshult under angränsande hemmanet Hanåsa,
lotten litt. F ägaren till avsöndrade lägenheten Karlslund, A. O. Fagerholm,
för vinnande av rakare gränser samt utvidgning av förut innehaft område,
samt lotten litt. G ägaren av avsöndrade lägenheten Kulltorp, P. A. Book,
för liknande ändamål.

7:5

Kungl. Maj ris proposition Nr 210.

Ägaren till avsöndrade lägenheten Lilla Sjöslätt, Selbert Johansson, har
anhållit att för utvidgning av lägenheten få friköpa ett å en av lantmäteriauskultanten
Erik Hähnel 1919 upprättad karta utmärkt område om U.so4
hektar. I häröver avgivet yttrande har domänintendenten, då ifrågavarande
område utgjordes av så kallad sjöslåtter, vilken vore erforderlig för torpet
Sjöslätt. och inräknats i arealen för salulotten litt. B, hemställt, att ansökningen
icke måtte till någon åtgärd föranleda.

Uppskattning smännen hava förordat förnyad utarrendering av egendomens
huvudgård, och hava de föreslagit påläggning av nytt taktegel å ladugård
och loge för en beräknad kostnad av 3,800 kronor. Efter torpens frånskiljande
uppkomme behov av nytt stathus. Emellertid hade arrendatorn, åt
vilken tillstyrktes optionsrätt vid den förnyade utarrenderingen, förklarat sig
villig att under ytterligare en period under visst villkor åtnöjas med den
gamla flygelbyggnaden. Arrendevärdet för huvudgården har beräknats till
1,205 kronor.

Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något väsentligt att erinra mot
uppskattningsmännens värderingar samt hemställt, att de gjorda ansökningarna
om friköp av lägenheter under egendomen måtte bifallas och att
egendomen i övrigt måtte utarrenderas i vanlig ordning.

Med erinran att skogen å lotten litt. B värderats efter ^stämpling av
viss skog i enlighet med av domänstyrelsen lämnad föreskrift, har jägmästaren
med hänsyn till de höga skogsvärdena å lotterna litt, A och C och
delvis B framhållit, att skogsmarksarealen med fördel skulle kunna i viss
mån inskränkas och värdena på så sätt nedbringas.

överjägmästaren i södra distriktet har icke haft något att erinra i
ärendet.

Kronojordstyckningssakkunniga hava tillstyrkt uppskattningsmännens
föreliggande förslag.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 13 januari 1928 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Jämväl styrelsen finge förorda uppskattningsmännens förslag till från•skiljande
av förut berörda sju lotter. Områdena borde försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
varvid länsstyrelsen hade att pröva, huruvida innehavarna av torpen och
lägenheten Björkdungen jämlikt sagda grunder vore berättigade till hembud
vid upplåtelserna. I fråga om övriga områgen, vilka avsetts för utökning
av intilliggande lägenheter, torde det vara förenat med billighet, att sökandena
tillförsäkrades hembudsrätt till dessa. Enligt grunderna för egnahemsupplåtelser
ägde länsstyrelsen, efter framställning av köpare, som ägde för
lägenhets skötsel lämplig, å annan fastighet belägen byggnad, att, i den mån
sådant prövades skäligt, medgiva befrielse från skyldighet att bebygga lägenheten.
Enligt uppgift torde spekulanten å lotten litt. E, W. Lundin, icke
äga byggnaderna å området angränsande torpet Ryckshult under Hanåsa,
varför denne bleve skyldig bebygga området. Vid besiktningstillfället erinrad
härom hade Lundin, enligt uppgift av domänintendenten, förklarat, att han
funne sig i detta och att han hade för avsikt att i sinom tid å området
uppföra ett undantag för egen räkning och överlämna torpet Ryckshult åt
en son.

Departements chefen.

Glimminge
nr 10 i
Kristianstads
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Vad värderingen beträffade har styrelsen icke funnit något att erinra mot
de av uppskattningsmännen beräknade markvärdena. I fråga om jägmästarens
värden å skogen ansåge styrelsen dessa böra minskas med omkring 15 procent.
Lotternas saluvärden komme att i enlighet härmed utgöra

	för växande
	skog
	kronor	kronor
lotten litt. A .....	...... 8,628	14,547
» » B .....	....... 2,874	7,160
» » G .....	....... 5,284	17,223
» » D .....	....... —	1,100

	för växande
	skog
	kronor	kronor
lotten litt. E .....	....... 720	1,372
» » F .....	....... 415	1,017
» » G .....	........627	677

Jag tillstyrker försäljningsförslaget, sådant detsamma av domänstyrelsen
förordats, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att ovanberörda med litt. A, B, C, D, E, F och G
betecknade områden må vart för sig med ovan angivet
område från kronoegendomen 1 mantal Valåkra nr 4
och 5 i Högsby socken av Kalmar län försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med hembudsrätt beträffande lotten
litt. E för W. Lundin, beträffande lotten litt. F för A.
O. Fagerholm och beträffande lotten litt. G för P. A.
Book samt med förbehåll att till försäljning särskilt för
sig utstämplad skog å lotten litt. B ej ingår i försäljningen
av denna lott och att köpare av samma skog
må äga att före den 1 april 1930 utan ersättning till
lottens köpare avverka densamma och avforsla virket.

29:o.

Kronoegendomen 1/i mantal Glimminge nr 10 i Västra Karups socken av
Kristianstads län är från den 14 mars 1919 mot en årlig avgäld av 800
kronor genom kontrakt den 23 augusti 1918 utarrenderad på tjugu års tid.

Egendomen är fördelad i tre skiften, hemskiftet och två utskiften, av vilka
det större är beläget 1 kilometer från huvudgården. Egendomen omfattar
en areal av 25.3363 hektar, därav 23.1693 hektar åker, 0.2590 hektar äng,
1.9060 hektar odlingsmark och O.0020 hektar impediment.

Egendomens åbyggnader utgöras av boningshus, stallbyggnad och loge.

Byggnaderna äro med undantag av stallängan i tämligen gott skick.

Ifråga om stallängan, uppförd av gråstensmur och inredd till ko- och
häststall, foderloge- och lada, fårhus, vagnbod och drängkammare, anmärktes
redan vid år 1916 hållen uppskattning, att den var synnerligen dålig, och
ifrågasattes nybyggnad, vilken plan dock till följd av då rådande höga
byggnadspris fick förfalla.

Kungl. Maj ds proposition Nr 210.

Samma stallänga förklarades sedermera i instrumentet över den å egendomen
år 1925 förrättade laga av- och tillträdessynen såsom värdelös och
omöjlig att reparera.

I skrivelse den 14 januari 1927 underställde domänstyrelsen Kungl. Maj:ts
prövning frågan om egendomens försäljning samt anförde därvid följande.

I ansökning, som med yttrande av länsstyrelsen och domänintendenten
överlämnats till domänstyrelsen, hade arrendatorn av egendomen Joel S.
Svensson anhållit om tillstånd att få nedriva berörda länga samt att i enlighet
med ansökningen bifogad ritning, arbetsbeskrivning, materialförteckning
och kostnadsförslag i dess ställe uppföra nybyggnad, innehållande häst-,
ko- och svinstall, drängstuga, vagnhod och foderskulle. Byggnaden skulle
draga en kostnad av 10,200 kronor.

Då emellertid nämnda kostnad, ehuru icke i och för sig oskälig, näppeligen
kunde anses stå i rimligt förhållande till den avkastning, som egendomen
lämnade eller i framtiden kunde tänkas lämna, hade styrelsen ansett
sig böra utröna, huruvida icke egendomen utan sådan nybyggnad lämpligen
skulle kunna avyttras genom uppdelning till mindre jordbruk. Styrelsen
hade förty uppdragit åt kronojordstyckningssakkunniga att i sådant syfte
verkställa undersökning.

I ett till styrelsen avgivet yttrande hade de sakkunniga förklarat, att
egendomen till följd av ägornas spridda läge icke lämpade sig för uppstyckning
men, då arrendatorn av egendomen till de sakkunniga framfört önskemålet
att få förvärva egendomen och förklarat sig i händelse av bifall härtill
villig att innan arrendetidens utgång avstå från arrendet, hade de sakkunniga,
särskilt med hänsyn till de dryga kostnaderna för nybyggnaden,
vilken torde vara ofrånkomlig, förordat egendomens försäljning i en lott
till arrendatorn.

Styrelsen, som för sin del ansett det vara för statsverket fördelaktigt att
på sådant sätt försälja egendomen, hemställde därför om Kungl. Maj:ts bemyndigande
att gå i författning om egendomens saluvärdering.

Vid ärendets föredragning den 11 februari 1927 förklarade Kungl. Maj:t
hinder från Kungl. Maj:ts sida icke möta för styrelsen att på statens bekostnad
låta verkställa nämnda värdering, varjämte styrelsen anbefalldes
att, sedan värdering ägt rum, jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t inkomma
med ärendet tillhörande handlingar och karta.

Med skrivelse den 6 februari 1928 har domänstyrelsen överlämnat dels
instrument över 1927 hållen saluvärdering av egendomen, varav framgår
bland annat, att egendomen, som är taxeringsvärderad till 26,100 kronor,
åsatts ett saluvärde av 26,500 kronor samt av uppskattningsmännen ansetts
böra hembjudas arrendatorn Svensson, dels förklaring av Svensson,
att han är villig att förvärva egendomen för nämnda belopp, att erläggas
med en sjättedel årligen under loppet av sex år, dels ock skrivelse från
länsstyrelsen med förklaring att länsstyrelsen icke haft något att erinra
mot det föreslagna försäljningspriset.

För egen del förordar domänstyrelsen förslaget samt hemställer om åtgärders
vidtagande för egendomens försäljning.

Departenunts thefen.

Kr ono fly g -sandsfältet
Gamla Espet
i Kristianstads
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Med hänsyn till vad utredningen i ärendet givit vid handen hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1/4 mantal Glimminge nr 10 i
Västra Karups socken av Kristianstads län må till
egendomens arrendator Joel S. Svensson med tillträdesrätt
den 14 mars 1929, då nu gällande arrendekontrakt
om egendomen skall upphöra att gälla, försäljas mot
en köpeskilling av 26,500 kronor att erläggas med en
sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars
varje av nästföljande fem år samt under villkor i
övrigt, att egendomen säljes i det skick den vid tillträdet
beflnnes, utan rätt för köpare till skadestånd
från kronan i anledning av arrendetidens avbrytande,
att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i länet,
som har att utfärda köpebrev, så snart första sjättedelen
av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats, att egendomen
i jordeboken upptages under titel allmänt frälse, att
köparen svarar för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder, samt att
köparen ensam vidkännes alla med lagfart å fånget
samt andra med köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna
för inteckning i egendomen till säkerhet för
ovanberörda skuldförbindelse.

30:o.

Sedan tullförvaltaren Nils Hansson, Åhus, hos domänstyrelsen anhållit att
få köpa visst område av kronoflygsandsfältet Gamla Espet nr 1 i Åhus
socken av Kristianstads län, har styrelsen, efter det vederbörande skogsstatstjänstemäns
yttranden häröver infordrats, i skrivelse den 14 februari 1928
underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Av handlingarna i ärendet, däribland en på sökandens bekostnad av
distriktslantmätaren J. Woldt över området år 1928 upprättad karta, inhämtas
följande.

Området är beläget i västra hörnet av kronoflygsandsfältet Gamla Espet
intill Helgeån. Det angränsar i sydväst en sökanden tillhörig lägenhet.
Arealen omfattar 1,350 kvadratmeter. Sedan den 1 maj 1917 är området
utarrenderat till sökanden mot en årlig avgäld av 33 kronor.

Värdet av området med därå växande skog uppskattas av domänstyrelsen
till 70 öre per kvadratmeter, vilket pris sökanden förklarat sig villig betala.

Kungl. Majds proposition Nr 210.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare tillstyrka försäljningen, då
området vore beläget i en utkant av kronoflygsandsfältet och försäljningen
icke vore till någon olägenhet för kronan.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker försäljningen.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att ifrågavarande å distriktslantmätaren J. Woldts
år 1928 upprättade karta angivna område om 1,350
kvadratmeter må frånskiljas stamfastigheten och med
tillträdesrätt den 1 maj 1929 försäljas till tullförvaltaren
Nils Hansson för en köpeskilling av 945 kronor att till
länsstyrelsen betalas kontant vid tillträdet och under
villkor i övrigt, att köparen ensam vidkännes kostnaderna
för avstyckning av området samt för lagfart
och övriga med köpet förenade utgifter ävensom håller
och ensam bekostar lämplig hägnad kring området.

31:o

Den 5 mars 1907 gjorde staden Ängelholm hos Kungl. Maj:t framställning
om förvärv av följande områden, angivna å en å kalkerväv ritad
»karta över Ängelholm samt de områden inom kronoplanteringen, vilka
blivit ifrågasatta att inköpas av staden», upprättad år 1906 av stadsingenjören
Jos. Starling, nämligen: I

a) för arrondering av stadens område:

a—b—c—d (I) ..............................	om	25.o	hektar
e—f—g—-h (II) ............................	..... »	lO.o	»
i-j-k-1 (III) ...........................	..... »	3.0	»
m—n—o—p—q (IV).....................	.. .. »	6.5	»
b) för anordnande av villastad:
	..... »	36.3	»
c) för anläggning av havsbad:
v—x—y—z (VI) .......................	..... »	56.5	»

I utlåtande den 31 augusti 1907 tillstyrkte domänstyrelsen, att områdena
I, III och IV finge av staden förvärvas mot köpeskillingar av minst respektive
299,400, 30,436 och 69,083 kronor. Däremot avstyrkte styrelsen försäljning
av de övriga områdena.

Sedan stadsfullmäktige i Ängelholm den 25 oktober 1907 avgivit påminnelser
i ärendet, avgav domänstyrelsen däri den 31 december 1907 förnyat
utlåtande, därvid styrelsen vidhöll sin i utlåtandet den 31 augusti 1907 uttalade
mening.

Den 4 februari 1908 anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen att infordra yttrande
från stadsfullmäktige i Ängelholm, huruvida staden vore villig att på

Departements chefen.

Ängelholms
kronupark i
Kristianstads
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

de av styrelsen föreslagna villkoren inköpa de med I, III och IV betecknade
områdena. Med anledning härav förklarade staden, jämlikt skrivelse
till Kungl. Maj:t den 14 november 1908, att staden, vad anginge områdena
I och III, icke ville inlåta sig på inköp till de av styrelsen angivna
minimiprisen, men att staden vore villig att betala det av styrelsen för
område IV — den s. k. lasarettsskogen — ifrågasatta minimipriset under
villkor, att staden bereddes infartsväg till området genom en norr därom
belägen, av statens järnvägar disponerad parkanläggning. I utlåtande den
10 december 1908 hemställde domänstyrelsen, under framhållande av att
det ej tillkomme styrelsen att avgiva yttrande rörande det av staden uppställda
villkoret, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen
medgiva, att område IV om 6.5 hektar finge till staden försäljas till ovan
angivna pris av minst 69,083 kronor.

Järnvägsstyrelsen avgav till följd av remiss utlåtande i ärendet den 16
september 1909, däri järnvägsstyrelsen förklarade sig icke hava något att
erinra mot överlåtelse med äganderätt till staden av område IV, men att
järnvägsstyrelsen ifråga om den av staden omförmälda infartsvägen genom
statens järnvägars område endast kunde tillstyrka nyttjanderätt tillsvidare
för staden under vissa villkor.

I yttrande till Kungl. Maj:t den 23 november 1911 i anledning av vad
järnvägsstyrelsen i ärendet anfört hemställde stadsfullmäktige, att frågan
om inköp av område IV icke måtte komma till vidare behandling förrän
eu rättegång mot Kungl. Maj:t och kronan, rörande vars anliängiggörande
stadsfullmäktige den 18 oktober 1911 beslutit, för återvinning till staden
av vissa delar av de i kronoparken Ängelholm ingående Västra och Södra
planteringarna, blivit slutförd.

I två den 31 januari 1917 meddelade Kungl. Maj:ts domar har Kungl.
Maj:t förklarat, att staden Ängelholm vore framför Kungl. Maj:t och kronan
ägare dels till så stor lott uti »Stora planteringen», som vid skeende utbrytning
kunde komma att belöpa på 1 7/s mantal, jämfört med markelagets
72 Wi mantal, dels till på stadens 1 7/s mantal, jämfört med hela markelagets
ostridigt 72 17/,4 mantal utgörande skattetal, belöpande andel av
»Södra kronoplanteringen».

År 1917 började förrättning för laga skifte på Stora och Södra Planteringen,
den förra inom Ängelholms stad, den senare inom Höja socken.
Den 25 maj 1925 förklarades såväl skiftet som i sammanhang därmed verkställt
ägoutbyte avslutat. Den 8 december 1925 och den 3 januari 1926
fastställdes skiftet och ägoutbytet av respektive Södra Åsbo och Bjäre
härads ägodelningsrätt samt magistraten i Ängelholm.

Genom ifrågavarande förrättningar hava de i staden Ängelholms förenämnda
skrivelse den 5 mars 1907 omförmälda områdena I—VI, med undantag
av mark för delägarnas allmänna behov, fördelats på så sätt, att kronan
erhållit områdena II, III, IV, V och VI jämte en del av område I, samt
att staden erhållit övrig del av område I.

I skrivelse till domänstyrelsen den 17 januari 1921 hemställde järnvägsstyrelsen
— med förmälan att förslag förelåge om förläggande till Ängelholms
stad av boställshus för statens järnvägars personal ■— om domänstyrelsens
yttrande, huruvida styrelsen vore villig medverka till genomförande
av sådant utbyte av mark, att statens järnvägar erhölle ett område om
något över 3 hektar, utgörande norra delen av lasarettsskogen inom kronoparken
Ängelholm, mot vederlag av tre skilda, statens järnvägar tillhöriga
och kronoparken angränsande områden om sammanlagt cirka 4 hektar. Det

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

område järnvägsstyrelsen önskade förvärva är angivet med bokstäverna
a—b—c å ritning från järnvägsstyrelsens banbyrå, litt. Dnr 3786. De tre
områden järnvägsstyrelsen skulle lämna i vederlag äro angivna med röd
kantfärg och betecknade med bokstäverna A, B och C å ritning från järnvägsstyrelsens
banbyrå, litt. Dnr 3787.

Vederbörande överjägmästare framhöll i yttrande i ärendet, att skogsväsendet
intet gagn och intresse hade av att förvärva berörda tre områden.

Det vid denna tid pågående, kronoparken Ängelholm berörande laga skiftet
torde hava föranlett, att från domänstyrelsen icke avläts svar å järnvägsstyrelsens
ifrågavarande framställning den 17 januari 1921.

Genom remiss den 27 juni 1922 anbefallde Kungl. Maj:t domänstyrelsen
att, efter vederbörandes hörande, avgiva utlåtande över en underdånig ansökning
den 20 juni 1922 av Ängelholms lasarettsdirektion om förvärv, i
och för utvidgning av länslasarettets i Ängelholm område, av ett område
om 2.5 0 hektar av kronoparken Ängelholm. Sistnämnda område, inramat
med röd begränsningslinje och betecknat a—b—c—d—e—f å en av stadsingenjören
Edvin Almér upprättad »nivåkarta över västra kronoplanteringen
med angränsande områden», är beläget inom södra delen av lasarettsskogen.

Vid de yttranden, som i ärendet avgåvos av vederbörande jägmästare och
överjägmästare, var fogad en till över jägmästaren ställd skrivelse den 28
februari 1922 från distriktsförvaltningen vid statens järnvägars III distrikt
med hemställan, att distriktsförvaltningen, för den händelse fråga uppkomme
om avyttring av lasarettsskogen, måtte i första hand bliva satt i tillfälle
att framkomma med förslag till förvärv av den del av skogen, som med
hänsyn till statens järnvägars nyuppförda boställshus lämpligen borde läggas
till dessa byggnaders område.

Det vid denna tid alltjämt pågående, kronoparken Ängelholm berörande
laga skiftet torde hava föranlett, att ej heller ifrågavarande remiss besvarades
av domänstyrelsen.

I en ny skrivelse, ställd till domänstyrelsen den 17 maj 1924 anhöll
lasarettsdirektionen på anförda skäl om upplåtelse, för utvidgning av länslasarettets
område, av ett område inom lasarettsskogen om cirka 2 hektar,
närmare angivet å en ritning från statens järnvägars baningenjörs expedition
i Hälsingborg nr 16951. Sistnämnda område sammanfaller ungefärligen
med östra delen av det område, rörande vars förvärv direktionen gjorde
förenämnda framställning den 27 juni 1922.

Av den redogörelse, som här ovan lämnats, framgår, att vid tiden för
laga skiftets avslutande förelågo icke slutligt prövade framställningar från
staden Ängelholm, järnvägsstyrelsen och direktionen för Ängelholms lasarett
om förvärv helt eller delvis av det område av kronoparken Ängelholm, som
benämnes lasarettsskogen.

Sedan skiftet avslutats, ansåg sig domänstyrelsen böra i första hand upptaga
underhandlingar med staden Ängelholm angående förvärv för dess
räkning av mark, tillhörande kronoparken. I sådant syfte anmodade styrelsen
vederbörande över jägmästare i skrivelse den 17 september 1925 — under
erinran att skiftesförrättningen dåmera ägt rum samt att det i stadens
framställning den 5 mars 1907 omförmälda område IV genom skiftet tilldelats
kronan — att inhämta meddelande, huruvida staden fortfarande önskade
förvärva ifrågavarande område. I anledning härav ingavs till styrelsen
den 26 februari 1926 ett utdrag ur ett den 9 sistnämnda månad
dagtecknat protokoll, hållet vid sammanträde med drätselkammaren i Ängel -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

holm, varav framgår att staden, under förutsättning av stadsfullmäktiges
godkännande, önskade förvärva dels lasarettsskogen jämte därå belägna kronojägarbostället
Kyrkdammen för ett pris, inklusive växande skog, av 1
krona 25 öre per kvadratmeter, dels ock den s. k. södra planteringen för
ett pris av 40 öre per kvadratmeter jämte det pris å den i planteringen
växande skogen, som efter särskild värdering bestämdes; båda områdena
närmare angivna å en »karta över en del av kronoparken Ängelholm»,
upprättad av stadsingenjören Edvin Almér och dagtecknad den 18 februari
1926.

Under åberopande av de underhandlingar, som genom domänstyrelsens förenämnda
skrivelse till överjägmästaren den 17 september 1925 inletts mellan
styrelsen och staden, hemställde järnvägsstyrelsen i skrivelse till domänstyrelsen
den 19 november 1925, med återkallande av förenämnda framställning
den 17 januari 1921, att ett å ritning från järnvägsstyrelsens banbyrå,
litt. Dnr 4428, med röda gränslinjer utmärkt område, utgörande nordvästra
delen av lasarettsskogen och beläget utmed statens järnvägars område, måtte
vid förhandlingar angående överlåtelse till staden av viss del av kronoparken
Ängelholm undantagas för att sedermera genom markutbyte överlämnas
till statens järnvägar.

Ungefär samtidigt med järnvägsstyrelsens sistnämnda skrivelse hemställde
direktionen för Ängelholms lasarett i skrivelse till styrelsen den 22 november
1925 på anförda skäl, att direktionen, för den händelse upplåtelse av
det i direktionens förenämnda framställning den 17 maj 1924 omförmälda
område om cirka 2 hektar icke kunde ske i den form direktionen begärt,
måtte sättas i tillfälle att mot lägsta möjliga pris förvärva området.

Den 29 maj 1926 avlät domänstyrelsen till järnvägsstyrelsen en skrivelse,
vari styrelsen framhöll, att förhandlingar påginge mellan styrelsen och
Ängelholms stad angående överlåtelse av del av kronoparken Ängelholm
till staden, att det för staden vore av intresse att den del av lasarettsskogen,
som överlätes till statens järnvägar, så vitt möjligt begränsades till
sin areal och sin sträckning mot söder, samt att före slutförande av ifrågavarande
underhandlingar vore erforderligt att överenskommelse mellan
järnvägsstyrelsen och domänstyrelseu träffades angående det område av
lasarettsskogen, som skulle överlämnas till statens järnvägar; och hemställde
domänstyrelsen om järnvägsstyrelsens vidare meddelande i saken. Tillika
avböjde styrelsen järnvägsstyrelsens förslag rörande markutbyte och uttalade,
att styrelsen önskade försäljning av mark från kronoparken allenast
mot kontant likvid.

Till svar härå meddelade järnvägsstyrelsen i skrivelse den 15 juli 1926
att den funnit sig icke böra inskränka sitt ifrågasatta markförvärv av lasarettsskogen
till mindre område än det, som funnes angivet med en svart
prickstreckad linje å ritning från järnvägsstyrelsens banbyrå, litt. Dnr
4463, vilket område, a-b-c-d-e-f, innehölle en areal av cirka 5,500 kvadratmeter.

Med skrivelse till drätselkammaren i Ängelholm den 17 augusti 1926 överlämnade
domänstyrelsen för kammarens kännedom sistnämnda skrivelse från
järnvägsstyrelsen med därvid fogad ritning samt anhöll om definitivt anbud
snarast möjligt å de områden av kronoparken, som staden önskade förvärva.

Efter ytterligare underhandlingar mellan domänstyrelsen och representanter
för staden har staden — på sätt framgår av dels utdrag av protokoll, hållet
vid sammanträde med drätselkammaren i Ängelholm den 14 september 1926,
dels utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde med stadsfullmäktige i

Kungl. Muj:ts proposition Nr 210.

Ängelholm den 15 december 192(1, dels utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde
med drätselkammaren i Ängelholm den 24 maj 1927, dels ock
»karta över Södra — och del av Stora Planteringen, den s. k. lasarettsskogen
i Ängelholm» upprättad av stadsingenjören Edvin Almér och dagtecknad
den 27 maj 192(1 — förklarat sig villig att, med tillträde den 1
januari 1930 och erläggande före tillträdet av köpeskillingen, förvärva:

a) lasarettsskogen och därinvid belägen, till förra kronojägarbostället
Kyrkdammen hörande jord, angiven med litt. B och blå heldragen gränslinje
å förberörda karta av Almér, för 1 krona 40 öre per kvadratmeter
inklusive växande skog;

b) byggnaderna å Kyrkdammen för 12,000 kronor;

c) södra planteringen, angiven med litt. A och heldragen röd gränslinje
å förberörda karta av Almer, för 50 öre per kvadratmeter exklusive växande
skog; samt

d) å södra planteringen befintlig växande skog efter värdering;

med skyldighet för staden att till Ängelholms lasarett, därest direktionen
för lasarettet så påfordrar, av det förvärvade området avstå ett område utmed
Könne å om högst 4 tunnland till självkostnadspris.

Lasarettsskogen och kronojägarbostället Kyrkdammen motsvara ägofigurerna
nr av 421, 461—474 och 603 med en areal av 6.992 hektar å utdrag
av den år 1917 av distriktslantmätaren Th. Haeffner-Flodman upprättade,
vid laga skifte åren 1923—1925 använda kartan över »Stora och Södra
planteringen, den förra under Ängelholms stad, den andra i Höja socken,
södra Åsbo härad, Kristianstad län». Efter avdrag av det område om
cirka O.55 hektar, å Almérs karta betecknat med litt. C och gul bottenfärg,
som järnvägsstyrelsen enligt förenämnda skrivelse den 15 juli 1926 önskade
förvärva, skulle den del av lasarettsskogen och Kyrkdammen, som staden
skulle inköpa, utgöra omkring 6.442 hektar.

Vederbörande överjägmästare har, jämlikt yttrande den 14 april 1926 över
en av vederbörande skogstaxator och jägmästare år 1926 verkställd värdering
av ståndskogen å lasarettsskogen och Kyrkdammen, uppskattat densammas
värde till omkring 5,824 kronor 5 öre.

Kyrkdammen inrättades till boställe för vederbörande bevakare jämlikt
Kungl. Maj:ts brev den 12 september 1868. Det utgör numera boställe för
kronojägaren i Ängelholms bevakningstrakt. Vid bostället finnas boningshus
och uthus. Boningshuset är gammalt men, likasom uthuset, i gott
stånd.

Någon svårighet för kronojägaren i Ängelholms bevakningstrakt att efter
boställets försäljning erhålla lämplig bostad torde icke möta.

De områden av Södra planteringen, som staden önskar förvärva, motsvara
ägofigurerna av 494, av 495, 496—498 och 501 med en areal av 9.9 7 hektar
å förenämnda år 1917 upprättade karta.

över jägmästaren har, jämlikt förenämnda yttrande den 14 april 1926
över en av vederbörande skogstaxator och jägmästare verkställd värdering
av ståndskogen, uppskattat densammas värde till omkring 4,049 kronor 25 öre.

Efter slutförda underhandlingar med staden meddelade domänstyrelsen i
skrivelse till järnvägsstyrelsen den 17 juni 1927, att styrelsen vore villig
att hos Kungl. Maj:t göra framställning om överlåtelse på vissa villkor till
järnvägsstyrelsen från och med den 1 januari 1928 av det i styrelsens skrivelse
den 15 juli 1926 angivna område om cirka 5,500 kvadratmeter inom
lasarettskogen.

1 anledning härav har järnvägsstyrelsen den 9 juli 1927 meddelat domänBihang
till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 777 häft. (Nr 210.)

Departements chefen.

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

styrelsen, att järnvägsstyrelsen vore villig hos Kungl. Maj:t biträda styrelsens
tillämnade framställning i ärendet.

I skrivelse den 26 augusti 1927 har domänstyrelsen underställt detta ärende
Kungl. Maj:ts prövning och därvid dels hemställt, att omförmälda område
om cirka 5,500 kvadratmeter av lasarettsskogen måtte upplåtas till järnvägsstyrelsen,
dels ock förordat uppgörelse med staden i överensstämmelse
med det av densamma gjorda erbjudandet att inköpa förutberörda å Almérs
den 27 maj 1926 dagtecknade karta med litt. A och B betecknade
områden.

Till följd av remiss har länsstyrelsen i Kristianstads län den 4 oktober
1927 avgivit utlåtande i ärendet och därvid förordat bifall till domänstyrelsens
förslag.

Genom beslut den 22 oktober 1927 har Kungl. Maj.t medgivit, att till
statens järnvägar finge från kronoparken Ängelholm överlåtas det å
Almérs år 1926 upprättade karta med C betecknade och å en ritning,
märkt järnvägsstyrelsen, banbyrån, litt. D nr 4463 med a, b, c, d, e, f
avgivna området om 5,500 kvadratmeter med därå växande skog mot en
ersättning till statens domäners fond av 1 krona 40 öre för kvadratmeter.

Jag biträder det förslag, som av domänstyrelsen nu framlagts rörande
upplåtelse till Ängelholms stad av mark från kronoparken Ängelholm.
Köpeskillingen synes mig skälig. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till staden Ängelholm må, med tillträde den
1 januari 1930, av kronoparken Ängelholm i Kristianstads
län försäljas omförmälda, å en av stadsingenjören
Edvin Almér år 1926 upprättad »karta över Södraoch
del av Stora Planteringen, den s. k. lasarettsskogen
i Ängelholm» med litt. A och B betecknade
områden med därå växande skog och kronan för kronojägarbostället
Kyrkdammen tillhöriga byggnader;

att den köpeskilling, staden härför skall erlägga,
skall utgå enligt följande grunder, nämligen för området
litt. A, med undantag av växande skog, 50 öre
per kvadratmeter; för växande skog å litt. A 4,000
kronor; för området litt. B med därå växande skog
1 krona 40 öre per kvadratmeter; samt för kronan
tillhöriga byggnader å kronojägarbostället Kyrkdammen

12,000 kronor;

att köpeskillingen erlägges senast å tillträdesdagen
och inbetalas till länsstyrelsen i länet;

att köparen ensam vidkännes de med områdets avskiljande
och lagfart å fånget samt övriga med köpet
förenade kostnader; samt

Kungl. May.ts proposition Nr 210.

att staden skall vara skyldig att till länslasarettet
i Ängelholm, därest direktionen för lasarettet så påfordrar,
av lasarettsskogen till självkostnadspris avstå
ett område utmed Rönne om högst 2 hektar.

32:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 19 april 1877 har från krono- Norra Möinge
egendomen Norra Möinge nr 13 och 15 om 7 b mantal i Asmundstorps Malmöhus
socken av Malmöhus län under arrende för en tid av femtio år upplåtits län.

till greve A. Stenbock m. fl. eller deras rättsinnehavare till plats för
sockenmejeri det tomtområde, som å en av första lantmätaren C. M. Carlquist
år 1897 över egendomen upprättad karta betecknats med nr 40, mot
en årlig avgäld av 20 kronor. Sagda område motsvaras å en av distriktslantmätaren
Ludvig Engzell år 1917 upprättad karta över egendomen av
ägofiguren nr 48 och innehåller enligt beskrivningen till sistnämnda
karta en areal av 4,050 kvadratmeter.

I ansökning av den 15 september 1925 har Norra Möinge mejeriförening
m. b. p. a., som numera efter överlåtelse är innehavare av arrenderätten
till tomten, under erinran att en av föreningen förut gjord ansökning om
tillstånd att förvärva tomten i fråga med äganderätt enligt Kungl. Maj:ts
brev den 12 oktober 1917 icke vunnit bifall, anhållit att, då arrendetiden
utginge den 19 april 1927 och avsöndring av tomten i intet hänseende
kunde vara till hinder för egendomen eller dess bruk samt föreningen å
tomten uppfört för mejeridriften erforderliga byggnader, vilket gjorde att
äganderätt till grunden vore för föreningen och dess ekonomi av stor
betydelse, föreningen måtte få inköpa tomten till pris, varom överenskommelse
kunde träffas, eller, därest detta icke kunde medgivas, att tomten
måtte till föreningen utarrenderas på ytterligare femtio år.

I häröver avgivet yttrande har vederbörande domänintendent tillstyrkt
ansökningen, då försäljningen av ifrågavarande tomt, vars belägenhet utmed
allmän väg och med god vattentillgång vore för ändamålet lämplig,
icke på något sätt kunde bliva till olägenhet för egendomen men däremot
till nytta för mejeriföreningen och ekonomiskt sett en fördel för staten.
Domänintendenten har föreslagit en köpesumma för tomten, beräknad efter
1 krona per kvadratmeter, vilket pris mejeriföreningens ordförande förklarat
sig villig godkänna. I händelse av förnyat arrende borde årliga
arrendeavgiften höjas till 60 kronor.

Länsstyrelsen har instämt med domänintendenten.

I skrivelse den 26 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del meddelat följande.

Ifrågavarande konoegendom, som vore belägen 10 kilometer från Landskrona
och 2.5 kilometer från Asmundstorps och Billeberga järnvägsstationer

Departements chefen.

84 Kungl. Maj:ls proposition Nr 210.

samt innehölle en areal av 80.9 33 hektar, hade utarrenderats till den 14
mars 1928 mot en årlig avgift av 3,500 kronor, vilken upplåtelse prolongerats
för tiden till den 14 mars 1929. Mejeriföreningen hade fått sin ovanberörda
arrenderätt förlängd jämväl till sistnämnda dag mot en till 25
kronor förhöjd arrendeavgift. Vid under år 1925 hållen uppskattningsförrättning
för egendomens förnyade utarrendering hade ej ifrågasatts försäljning
av någon del av egendomen för bildande av egnahemslotter eller
byggnadstomter, och hade icke heller kr ono jordstyckning ssakkunnig a funnit
anledning föreslå styckning av egendomen utan förordat dess förnyade utarrendering.

I likhet med ortsmyndigheterna finge styrelsen tillstyrka den ifrågasatta
försäljningen.

Instämmande med myndigheterna hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att ovanberörda tomtområde om 4,050 kvadratmeter
må från kronoegendomen Norra Möinge nr 13 och 15
om ''Ve mantal i Asmundstorps socken av Malmöhus
län försäljas till Norra Möinge mejeriförening m. b.
p. a. mot en köpeskilling av 4,050 kronor att kontant
erläggas till länsstyrelsen i länet vid tillträdet den
14 mars 1929 samt under villkor i övrigt, att föreningen
skall uppföra och för framtiden underhålla hägnad
i områdets gräns mot kronans jord samt att föreningen
ensam skall vidkännas alla med områdets avskiljande,
lagfart å fånget och andra med köpet förenade
utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

33:o.

Kronoegendomen 521/1000 mantal Stora Görslöv nr 19 litt. 1 A i Jons- Stora Oörslöv
torps socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot TMalmtihlf
ett årligt arrende av 1,330 kronor. län.

Å egendomen har under år 1927 hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet däröver och detsamma tillhörande handlingar, däribland en av
distriktslantmätaren Ludvig Engzell år 1926 över egendomen upprättad karta
med beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen 16 kilometer från Ängelholm, 22 kilometer från
Hälsingborg, 7 kilometer från Mjöhults järnvägsstation och 8 kilometer från
Höganäs brukssamhälle samt innehåller, efter frånräknande av ett jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 23 december 1926 till Luggude härads vägdistrikt
försålt område om I.5337 hektar, en areal av 78.4393 hektar, varav 59.777
hektar tomt, åker och dylikt, 7.13 9 hektar äng, 7.68 73 hektar odlingsmark
och 3.8 3 6 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande i färglösning angivna lägenheter måtte försäljas nämligen	i kartan
Litt.	Ägofigurer	Areal	Saluvärde
å kartan	å kartan	ar	kronor
a .....................	1, 2 av 3	13.7	300
b .....................	av 9	21.5	430
c ....................	av 9	21.5	430
d ....................	av 9	21.5	430
e ......................	av 9	21.5	430
f ......................	av 9	21.5	430
g ....................	av 9	21.5	430
h .....................	40—41	29.3	1,000

Av dessa lägenheter innehålla litt. a 9.i ar tomt och åker och 4.6 ar ljungmark
och litt. h, som är bebyggd med boningshus, tomt, trädgård och åker
samt de övriga ljungmark.

Uppskattningsmännen hava vidare förordat, att arbetaren Petter Bäcklund,
som odlat, planterat och inhägnat i lägenheten litt. a ingående ägofigurerna
nr 1 och 2, enligt framställd önskan måtte få förvärva lägenheten jämte
den remsa för väg till hans ägande bredvidliggande fastighet om cirka 1
hektar, som tillagts lägenheten, och att lägenheten litt. h måtte hembjudas
läroverksadjunkten Henning B. Olsson i Göteborg och dennes hustru Ellen
Olsson, vilka iordningställt boningshuset därå och sommartiden bebo detsamma
samt- om inköp av lägenheten gjort ansökning, som biträtts av husets
ägare fru Olssons fostermor änkan Johanna Gudmundsson. Övriga lotter
borde utbjudas såsom egnahemslägenheter.

Länsstyrelsen har icke funnit något att erinra mot förberörda förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning å egendomen förklarat,
att densamma ej inbjöde till styckning i annan mån, än att delar
därav borde utläggas till tomtmark.

Departements chefen.

Flundrarp r,
8 litt. Ck
Malmöhus
län.

86 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Med skrivelse den 9 september 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid, biträdande det framlagda förslaget,
hemställt om åtgärder för försäljning av ovanberörda lägenheter.

Med instämmande i myndigheternas och nämnda sakkunnigas förslag
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovanberörda med litt. a, b, c. d, e, f, g och h betecknade
lägenheter må var för sig från kronoegendomen
521/1000 mantal Stora Görslöv nr 19 litt. 1 A i Jonstorps
socken av Malmöhus län försäljas enligt gällande
bestämmelser för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med hembudsrätt för ovanbemälde
Petter Bäcklund till lägenheten litt. a och för Henning
B. Olsson och hans hustru Ellen Olsson till lägenheten
litt. h.

34:o.

Kronoegendomen 153/1,000 mantal Flundrarp nr 8 litt. Ck, bestående av
det så kallade Lerbergsskiftet, i Brunnby socken av Malmöhus län är utarrenderad
för tiden till den 14 mars 1929 mot en årlig avgift av 500 kronor.

Under 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,
och har under 1927 uppskattningsförrättning hållits å densamma. Av de
sakkunnigas utlåtande över besiktningen och instrumentet över uppskattningsförrättningen
ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren Ludvig Engzell år 1926 upprättad karta över
egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen i Lerbergets fiskläge vid Öresund, 16 kilometer
från Hälsingborg och 5 kilometer från Höganäs brukssamhälle, har
en areal av 19.173 hektar, därav 18.563 hektar tomt och åker, 0.44 hektar
äng och 0.17 hektar impediment.

De sakkunniga hava framhållit, att egenomen hade en jämförelsevis ringa
areal och att anledning, som påkallade egendomens bibehållande i statens ägo,
icke syntes föreligga. Då ägofiguren vore samlad och åbyggnaderna tillräckliga,
inbjöde egendomen ej till styckning i mindre jordbruk. De sakkunniga
förordade därför dennas försäljning i en lott.

Upp skattning smännen vid nämnda uppskattningsförrättning hava ansett
att, då egendomen bestode av ett långt skifte, som endast med- sin smalaste
del berörde allmän väg, egendomen icke lämpade sig för styckning. Byggnaderna
vore fullt tillräckliga för hela arealen, som ej vore större, än som motsvarade
lämpligt småbruk för orten. På grund härav hava uppskattningsmännen
föreslagit, att egendomen måtte försäljas ostyckad. Saluvärdet har
uppskattats till 25,000 kronor. Uppskattningsmännen hava förordat hembudsrätt
åt nuvarande arrendatorn, Emil Andersson. Till stöd härför har åberopats,
förutom den goda hävd vari egendomen befunne sig, att Emil Anderssons
fader nybyggt gården vid sitt tillträde av densamma år 1900, samt

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

att Andersson, som innehaft arrendet efter fadern sedan år 1910 med undantag
för tiden från och med den 14 mars 1917 till den 14 mars 1924,
bekostat vattenavledning och täckdikning utan statsbidrag till ett belopp,
som torde överstiga 1,000 kronor, ävensom att Andersson ägde ett par mindre
byggnader vid gården och under senare år på egen bekostnad nytäckt uthusen
med papp.

Egendomens arrendevärde har uppskattats till 700 kronor. Taxeringsvärdet
utgör 18,000 kronor.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag, att egendomen
måtte försäljas vid nu löpande arrendeperiods utgång, samt har ej haft
något att erinra mot det föreslagna saluvärdet. Därest så läte sig göra,
borde enligt länstyrelsens förmenande arrendatorn Emil Andersson beredas
hembudsrätt till egendomen till det uppskattade värdet med skyldighet för
honom att kontant å tillträdesdagen gälda köpeskillingen. I annat fall borde
egendomen försäljas i den ordning, som funnes stadgad i brevet den 29
maj 1874.

I skrivelse den 17 september 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har ej funnit något att erinra
i anledning av uppskattningsmännens förslag och förordar den ifrågasatta
hembudsrätten för egendomens arrendator vid gårdens försäljning.
Köpeskillingen torde böra, i likhet med vad som tidigare medgivits i dylika
fall, få erläggas under loppet av sex år med en sjättedel årligen. Egendomen
tillhörde antalet av de mindre kronoegendomar, angående vilkas
disposition i viss angiven ordning Kungl. Maj:t ägde besluta utan riksdagens
hörande. Med anledning av den föreslagna förköpsrätten vid egendomens
försäljning torde emellertid dispositionsförslaget rörande denna egendom böra
underställas riksdagens prövning.

I överensstämmelse med vad domänstyrelsen anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 153/1,000 mantal Flundrarp nr 8
litt. Ck i Brunnby socken av Malmöhus län må försäljas antingen

till egendomens arrendator, Emil Andersson,
för en köpeskilling av 25,000 kronor att erläggas
med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och
en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år
samt under villkor i övrigt, att egendomen försäljes i
det skick den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen
erlägges till länsstyrelsen i länet, att köpebrev skall utfärdas,
så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts
och köparens skuldförbindelse å återstoden därav
avlämnats, att köparen skall svara för de å egendomen
för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och ut -

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Vittskövle nr
4, 5, 7 och 19
i Malmöhus
län.

skylder, samt att köparen skall ensam vidkännas alla
med lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter
ävensom kostnaderna för inteckning i egendomen
till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest Andersson icke begagnar sig av omförmälda
medgivande att förvärva egendomen, å offentlig
auktion till den högstbjudande under de i brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för
köpare den 14 mars 1929.

35:o.

Kronoegendomen 1 mantal Vittskövle nr 4, 5, 7 och 19 i Torrlösa
socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot ett
årligt arrende av 4,205 kronor.

Under 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,
varjämte under 1927 å egendom hållits uppskattningsförrättning.

Av de sakkunnigas utlåtande och instrumentet över uppskattningsförrättningen
med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Ludvig Engsell år 1926 kopierad och kompletterad karta över
egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2.5 mil från Landskrona samt 0.5 mil från
Svalövs järnvägsstation, har enligt nyssnämnda ägobeskrivning en areal av
110.67 hektar, därav 109.097 hektar tomt och åker, 0.533 hektar äng och
1.04 hektar impediment.

Å egendomen finnas två med innehavarna tillhöriga hus bebyggda lägenheter,
av vilka den ena, betecknad med ägoflgur nr 12 å förberörda karta,
innehaves av arbetaren Nils Jönsson samt den andra, betecknad med ägofigur
nr 19 å samma karta, innehaves av arbetaren Albert Selander, vilka
bägge hava sitt arbete å egendomen.

De sakkunniga hava med hänsyn till de goda åbyggnaderna och egendomens
samlade ägofigur funnit, att egendomen ej lämpligen borde styckas
utan ånyo utarrenderas.

Uppskattning smännen hava föreslagit försäljning av förberörda två lägenheter,
den med ägofigur nr 12 utökad med del av ägofigur nr 11, hela området
betecknat med litt. a å förberörda karta och innehållande en areal av
0.1 o 12 hektar, samt den med ägofigur nr 19 utökad med del av ägofigur
nr 17 och hela nr 18. Denna lägenhet har å berörda karta betecknats med
litt. b och omfattar en areal av 0.2552 hektar. Utökningen i areal har
tillkommit i avsikt att bereda planteringsland till lägenheterna, och har
därigenom i lägenheten litt. b. kommit att ingå jämväl mark, där ett egendomens
arrendator tillhörigt mindre boningshus är beläget, vilket emellertid
skett på arrendatorns uttalade önskan att till sin mångåriga tjänare Albert
Selander överlåta berörda hus, som för övrigt icke hade stort värde. Uppskattningsmännen
hava saluvärderat det med litt. a betecknade området till
400 kronor och det med litt b betecknade till 1,000 kronor samt föreslagit
hembudsrätt till lotterna för bemälde Jönsson respektive Selander, ävensom

Kungl. May.ts proposition Nr 210.

lotternas försäljning med egnahemsköpares betalningsvillkor, enär Jönsson
och Selander ansågos mindre bemedlade.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 7 oktober 1927 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid, med biträdande av uppskattningsmännens
förslag, hemställt om ifrågavarande ägolotters försäljning.

Åven jag biträder försäljningsförslaget samt hemställer fördenskull, att DepartementsKungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att förberörda med litt. a och b betecknade områden
må från kronoegendomen 1 mantal Vittskövle nr 4,

5, 7 och 19 i Torrlösa socken av Malmöhus län försäljas
enligt gällande bestämmelser för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar med hembudsrätt
till lotten litt. a för Nils Jönsson och till
lotten litt. b för Albert Selander.

36:o.

Kronoegendomen 1 mantal Tygelsjö nr 17 och 29 i Tygelsjö socken av Tygelsjö
Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld n\
av 6,450 kronor. Un.

Under 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen
och har under samma år å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av
de sakkunnigas utlåtande, instrumentet över uppskattningsförrättningen
ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av lantmäteriauskultanten
Carl Edelberg åren 1913—1914 upprättad, av distriktslantmätaren
S. J. Johanson år 1918 kopierad karta över egendomen och ett av
distriktslantmätaren R. Malmberg 1927 uppgjort förslag till avsöndringar
från egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från Malmö stad med Tygelsjö
järnvägsstation å ägorna, består av två skiften, hemskiftet och det ungefär
5 kilometer därifrån belägna strandmarksskiftet, samt har enligt uppskattningsinstrumentet
en areal av 54.9721 hektar, därav 51.0291 hektar tomt,
åker och trädgård samt 3.943 hektar äng.

De sakkunniga hava med hänsyn till de goda åbyggnaderna icke funnit
anledning att föreslå styckning av egendomen.

Uppskattning smännen hava ansett att, då egendomen förfogade över goda
och tillräckliga byggnader för nuvarande areal, någon frånstyckning av
jordbruksegnahem icke borde ifrågakomma. Någon ansökning härom förelåge
icke heller. Strandmarksskiftet vore visserligen beläget långt från huvudgården
och intill Klagshamns samhälle och kalkindustri, men borde skiftet
tillsvidare bibehållas. Något behov av nya byggnadsplatser vid skiftet syntes

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

för närvarande icke föreligga, och i övrigt talade de å området befintliga
kalklagren, som visserligen icke nu erfordrades för cementindustrien å platsen,
mot en för tidig avyttring av skiftet. Däremot funnes viss efterfrågan å
bostadstomter i närbeten av järnvägsstationen. Uppskattningsmännen bava
föreslagit, att följande tolv å Malmbergs förberörda karta närmare utmärkta
tomtområden måtte försäljas, nämligen

Beteckning	Areal hektar	Saluvärde kronor	Arrendevärde kronor
X la ....................................	.................. 0.188	1,880	30
X lb ................................	.................... 0.0 9 1	910	5
X lc ....................................	.................... 0.183	1,400	5
X 2 ......................................	................. 0.1865	1,865	30
X 3a ...................................	.................... 0.111	1,110	5
X 3b ................................	................. 0.094	940	4
X 3c ..................................	................ 0.096	960	4
X 3 d ..................................	.................... 0.096	960	4
X 3 e ..................................	................... 0.0 9 6	960	4
X 3 f ..................................	.................... 0.096	960	4
X 3g ...................................	................... 0.096	960	4
X 3 h ................................	.................... 0.082	820	3
del av X 3 h.......................	.................... 0.017 väg	avsatt	för framtida

behov.

Området X 1 a borde såsom lägenhet hembjudas änkefru Cecilia Svensson,
vilken ägde och bebodde därå varande bostadshus. Övriga tomter, vilka
samtliga vore obebyggda, borde försäljas å auktion, enär vissa av dem
möjligen på grund av läget kunde betinga ännu högre pris än de uppskattade.
Kommunalfullmäktige i Tygelsjö by hade anhållit att få förvärva mark för
beredande av vattentillgång åt byn i händelse av eldsvåda. Den av fullmäktige
för sådant ändamål till inköp ifrågasatta damm med närmaste omgivning
utgjordes av tomten nr X 1 c, vilken kommunen, om den önskade,
kunde förvärva för att bibehålla i lämplig omfattning.

Arrendevärdet å återstående delen av egendomen har uppskattats till
4,880 kronor.

Länsstyrelsen, som icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag till disposition av egendomen, har ansett försäljning av tomterna
böra ske enligt gällande grunder för upplåtande av bostadsegnahemslägenheter
från kronoegendomar. Tygelsjö kommun syntes emellertid länsstyrelsen
böra beredas företrädesrätt att inköpa det med litt. X 1 c betecknade området
mot erläggande kontant å tillträdesdagen av det föreslaga saluvärdet 1,400
kronor.

Med skrivelse den 17 september 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen biträdde förslaget till upplåtelse av ifrågavarande tolv lägenheter.
Den del om 0.017 hektar av tomten X 3h, som avsatts till väg för
framtida behov, torde lämpligen böra tilläggas och ingå i tomtens areal med
skyldighet för köparen att upplåta vägområdet utan avgift till allmänt
begagnande. Mot länsstyrelsens förslag att medgiva kommunen hembudsrätt
vid försäljningen av tomten X 1 c hade styrelsen icke något att erinra.
Däremot torde övriga obebyggda lotter böra, såsom uppskattningsmännen

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

förordat, enligt styrelsens mening utbjudas å offentlig auktion, varigenom
även personer utanför den krets, som i egnahemskungörelsen avses, bleve i
tillfälle att förvärva tomtmark vid Tygelsjö järnvägsstation.

Styrelsen har därför hemställt om åtgärder för försäljning av ifrågavarande
tolv lotter.

Med biträdande av domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande tolv lotter, lotten X 3 h med en
areal av O.099 hektar, av kronoegendomen 1 mantal
Tygelsjö nr 17 och 29 i Tygelsjö socken av Malmöhus
län må försäljas, under iakttagande

att lotten X 1 a skall erbjudas Cecilia Svensson till
inköp mot en köpeskilling av 1,880 kronor att erläggas
med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en
sjättedel varje av nästföljande fem år samt under villkor
i övrigt, att lotten säljes i det skick, den vid tillträdet
befinnes, att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen
i länet, att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedeln
av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats, samt att köparen
skall ensam vidkännas alla med områdets avskiljande,
lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter
ävensom kostnaderna för inteckning i lotten till säkerhet
för berörda skuldförbindelse,

att lotten X 1 c skall erbjudas Tygelsjö kommun till
inköp mot en köpeskilling av 1,400 kronor att erläggas
kontant vid tillträdet den 14 mars 1929 till länsstyrelsen
i länet samt under villkor i övrigt, att köparen skall
ensam vidkännas alla med områdets avskiljande, lagfart
å fånget och övriga med köpet förenade kostnader,
ävensom

att övriga obebyggda tio lotter skola var för sig å
offentlig auktion till den högstbjudande försäljas under
de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med
tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929 och beträffande
lotten X 3 h med skyldighet för köparen att
till allmänt begagnande såsom väg upplåta lotten tillagt,
för sådant ändamål avsatt område.

L epartcments•
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Hästhagen nr
1 i Hälsingborg.

37:o.

Genom resolution den 15 juli 1805 upplät Kungl. Maj:t till greve Eric
Ruuth, som gjort »flera berömliga och nyttiga inrättningar av gjuteri och
fabrik av saltglacerade käril och elfast lera, för vilka inrättningar han
icke njöte något allmänt understöd», nyttjanderätten från och med år
1806 till den genom samma resolution till Kungl. Maj:t och kronan indragna,
förut för annat ändamål upplåtna, vid Hälsingborgs stad belägna
kronolägenheten Hästhagen att mot erläggande av den ränta till Kungl.
Maj:t och kronan, som efter föregången skattläggning kunde bliva därå
satt, brukas och begagnas under samma inrättningar så länge de behörigen
underhölles och dreves.

Genom Kungl. Maj:ts dom den 31 december 1921 i mål mellan Svenska
elektromekaniska industriaktiebolaget, sökande, samt Kungl. Maj:t och
kronan, svarande, har slutligen fastställts ett av rådhusrätten i Hälsingborg
den 8 oktober 1919 meddelat utslag, varigenom, på talan av kronan,
bolaget, som kommit i besittning av ovannämnda lägenhet, förpliktats att
viss fardag avträda lägenheten i fråga till kronan, dock att den dag, då
bolaget hade att till kronan avträda lägenheten, av Kungl. Maj:t bestämts
till den 14 mars 1922. Lägenheten har i jordeboken för Hälsingborgs
socken, som från och med år 1919 införlivats med Hälsingborgs stad, redovisats
såsom kronojordlägenheten under enskild disposition Hästhagen nr 1,
en hage.

Lägenheten, som i anledning härav av länsstyrelsen i Malmöhus län
utarrenderades för ett år från den 14 mars 1922, har sedermera jämlikt
Kungl. Maj:ts förordnande den 21 juni 1922 ställts under domänstyrelsens
vård och förvaltning för att av styrelsen utarrenderas i överensstämmelse
med de för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner fastställda grunder.

Sedan domänstyrelsen från järnvägsstyrelsen erhållit meddelande att
från statens järnvägars sida intet hinder mötte mot utarrendering av kronolägenheten,
enär ingen del därav för överskådlig tid kunde tänkas behövlig
för statens järnvägars anläggningar, har domänstyrelsen från den 14 mars
1923 utarrenderat lägenheten med hänsyn till då gällande upplåtelser därå
under kortare tidsperioder i sänder. För närvarande är lägenheten upplåten
till den 14 mars 1929 sålunda, att de å en av distriktslantmätaren
Ludvig Engzell 1923 över kronolägenheten upprättad karta med ägofigurerna
nr 32, 33, 34, 35, 38 och 40 betecknade områden särskilt upplåtits,
nämligen ägofigurerna nr 32 och 33 om tillhopa 0.3 4 3 hektar till sågverksägaren
Gust. Andersson till upplagsplats mot årlig avgäld av 400
kronor, ägofiguren nr 34 om OJ 09 hektar till sågverksägaren Olof Andersson
likaledes till upplagsplats mot årlig avgäld av 150 kronor, ägofigurerna
nr 35 och 40 om tillhopa 0.0 7 3 hektar till Hälsingborg—Landskrona—
Eslövs järnvägsaktiebolag mot årlig avgäld av 100 kronor, ägofiguren nr

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 93

38 om 0.OI3 hektar till Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag mot
årlig avgäld av 20 kronor, samt kronolägenheten i övrigt med undantag
jämväl av förut för järnvägsändamål därifrån upplåtna områden till lantbrukaren
Erik Nilsson mot årlig avgäld av 1,600 kronor. Enligt arrendekontraktet
om sistnämnda del av kronolägenheten bar förbehåll gjorts om
besittningsrätt under arrendetiden för skomakarna C. K. Schjunk och Emil
Eiserle till var sin innehavande lägenhet å ägofiguren nr 55 samt för
Hälsingborgs stad till visst område av lägenheten strax öster om Ramlösa
station för sidospår för den elektriska järnvägen Hälsingborg—Ramlösa,
allt mot stadgade avgälder till arrendatorn.

En av Hälsingborgs stads drätselkammare gjord framställning rörande
förvärvande av kronolägenheten har Kungl. Maj:t enligt brev den 24
augusti 1923 funnit icke föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd, än
att handlingarna skulle överlämnas till domänstyrelsen för att tillställas
vederbörande arrendeuppskattningsmän för beaktande vid avgivande av
förslag rörande egendomens disposition.

Under 1924 har å kronolägenheten hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet däröver och övriga till ärendet hörande handlingar, varibland
förberörda karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Kronolägenheten, som i jordregistret upptagits såsom Hästhagen nr l1, är
belägen i omedelbar närhet av Ramlösa station, för vars område mark förut
exproprierats från lägenheten.

Lägenheten innehåller enligt kartbeskrivningen en areal av 26.6 12 hektar,
därav 26.u5 hektar tomt, åker och dylikt, 0.3 4 6 hektar äng och odlingsmark
samt 0.151 hektar impediment. I denna areal ingår ej del i samfällda
vägar.

Jordmånen består i allt väsentligt av lättmylla till någon del på lera eller
lerblandad alv och i övrigt på kvekeartad botten eller sandlager. Åkern är
täckdikad men är till en del så lågt belägen att den utsättes för översvämningar.

Till lägenheten höra inga byggnader. Arrendatorn av huvudlotten äger
därå boningshus och jordbruksbyggnader, brandförsäkrade för sammanlagt
13,300 kronor. Å tomtområdena ägofigurerna nr 32, 33 och 34 finnas fabriks-
och upplagsbyggnader för bedrivande av innehavarnas rörelse; tomtområdet
ägofiguren nr 55 är bebyggt med boningshus tillhöriga innehavarna
Schjunk och Eiserle.

Enär frågorna om arrendevärde å kronolägenheten och om dess uppdelning
i tomter och lägenheter för försäljning med avseende å den å stadens
sida gjorda framställning om förvärvande av lägenheten i dess helhet syntes
böra sättas i andra rummet och berörda försäljningsfråga först bringas till
avgörande, liava uppskattning smännen ansett lämpligt att nu allenast verkställa
saluvärdering å lägenheteii i en lott, dock med undantag av de bägge
ovanberörda särskilt upplåtna järnvägsområdena, som borde för sig värderas
för omedelbar försäljning till järnvägsbolagen.

I anslutning härtill har saluvärdering skett av sistnämnda områden, därvid
ägofigurerna nr 35 och 40 efter en beräkning av 3 kronor för kvadratmeter
uppskattats till 2,190 kronor och ägofiguren nr 38 till 390 kronor,
för vilka pris järnvägsbolagen ansetts böra hembjudas respektive områden
till inköp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Av lägenheten i övrigt, omfattande, förutom avloppsdike, å kartan ägofigurerna
nr 1—20, 22—27, 29-34, 44, 46, 47, 54—56 med en areal av
26.526 hektar, varav 25.029 hektar tomt, aker och dylikt, 0.346 hektar äng
och odlingsmark samt 0.151 hektar impediment, hava ägofigurerna nr 44,
46, 47, 55 och 56 om tillhopa 4.5 9 7 hektar uppskattats efter 25,000 kronor
för hektar eller 2 kronor 50 öre för kvadratmeter, ägofigurerna nr 1—10,
29-34 om 2.718 hektar efter 15,000 kronor för hektar och återstoden 18.7 9 4
hektar efter 2,000 kronor för hektar eller tillhopa till 193,123 kronor. För
detta pris har Hälsingborgs stad ansetts höra erbjudas förvärva egendomen,
dock med villkor i övrigt att staden skulle vara skyldig dels inlösa arrendatorn
Nilssons byggnader till skäligt pris att i brist på överenskommelse
bestämmas av skiljemän, dels ock till Nilsson utgiva den ersättning, som
tillkomme honom enligt arrendelagen, för den händelse icke nytt arrendeavtcil
slötcs.

Saluvärdet för fastigheten i dess helhet hade sålunda uppskattats till
195,703 kronor.

Sedan magistraten i Hälsingborg av länsstyrelsen anmodats inhämta yttrande
från staden, huruvida staden vore villig att till i förenämnda värderingsinstrument
angivna pris förvärva äganderätt till kronolägenheten, har
drätselkammaren i staden låtit genom särskilda sakkunniga verkställa ingående
utredning i ärendet.

Nämnda sakkunniga hava, med hänsyn tagen dels till de pris, som under
senare åren betingats vid försäljningar i kronolägenhetens grannskap av särskilt
i kommunikationshänseende med densamma jämförbara såväl större jordområden
som smärre tomter, dels till nödvändigheten att för bostadsbygge i
stad reservera mark för gator och en del andra ändamål samt kostnaderna
för gators framdragande jämte vatten- och avloppsledningar, — staden förberedde
områdets läggande i stadsplan — dels ock till den ränteförlust, som
uppstode därigenom att med all säkerhet en förhållandevis lång tid komme
att förflyta innan hela det ifrågavarande området bleve bebyggt, samt med
avseende tillika därå, att det vore fråga om försäljning på en gång av hela
lägenheten, ansett, att priset för lägenheten borde bestämmas till 103,163
kronor. I

I skrivelse till länsstyrelsen den 15 januari 1927 har drätselkammaren
förklarat sig villig att hos stadsfullmäktige föreslå inköp av hela lägenheten
för nämnda pris, för den händelse överenskommelse med Kungl. Maj:t och
kronan kunde träffas, eller, därest, nämnda pris ej kunde godkännas, förhandla
i ärendet, varvid drätselkammaren tillika framhållit den betydelse
för det allmänna, som ett förvärvande från stadens sida av lägenheten skulle
innebära med hänsyn till dess behövlighet för genomförande av föreliggande
förslag till nya bangårdsanordningar i staden.

Kronojordstyckningssakkunniga hava vid besiktning 1926 av kronolägenheten
uttalat sig för att densamma med undantag av järnvägsområdena
borde liembjudas staden för ett pris ej understigande 160,000 kronor samt
mot vilkor i övrigt i anslutning till uppskattningsmännens förslag.

Kuugl. Maj:ts proposition Nr 210.

1)5

I skrivelse den 25 februari 1927 har domänstyrelsen sedermera uppdragit
åt domänintendenten att triida i underhandling med representanter för staden
om villkoren för kronolägenhetens försäljning till staden. För det sålunda
erhållna uppdraget har domänintendenten i skrivelse till länsstyrelsen
den 20 juli 1927 avgivit redovisning och därvid fogat skrivelse från drätselkammaren
den 2 i samma månad jämte utdrag av stadsfullmäktiges
protokoll för den 21 därför utgångna juni. Av dessa handlingar framgår
bland annat följande.

Från förbemälde Gust. Andersson och Olof Andersson hade ingått ansökan
att få förvärva med äganderätt av dem arrenderade områden av lägenheten,
varjämte förfrågan av Sven P. Cato gjorts angående inköp av lägenhetens
östra del.

Sedan drätselkammaren med skrivelse den 17 mars 1927 inkommit med
nytt anbud från stadens sida, innebärande att drätselkammaren vore villig
tillstyrka köp av de i uppskattningsinstrumentet av år 1924 om förmäl da.
delar om respektive 2.718 och 18.7 9 4 hektar av kronolägenheten till däri
uppskattat pris och domänintendenten förklarat sig icke kunna förorda en
klyvning av fastigheten på sätt drätselkammaren avsåge, i varje fall icke
till det föreslagna priset, har efter fortsatta förhandlingar beträffande stadens
köp drätselkammaren med stöd av stadsfullmäktiges beslut enligt förberörda
protokollsutdrag å stadens vägnar erbjudit sig att inköpa kronolägenheten
Ilästhagen l1 med undantag av ägofigurerna nr 35 och 40 samt
nr 38 till ett pris av 170,135 kronor och i övrigt på följande villkor: att
tillträdet skulle ske den 14 mars 1931, att köpeskillingen skulle erläggas
med en femtedel vid tillträdet samt med en femtedel under ett vart av de
därpå följande fyra åren utan skyldighet för staden att gälda ränta å
ogulden del av köpeskillingen samt att staden skulle vara skyldig att inlösa
arrendatorns byggnader, när denne på grund av stadens uppsägning frånträdde
arrendet, till skäligt pris, som i brist på överenskommelse skulle
bestämmas av skiljemän enligt lag, ävensom att till arrendatorn utgiva den
ersättning, som kunde tillkomma honom enligt arrendelagen, för den händelse
icke nytt arrendeavtal slötes.

Domänintendenten har förordat antagande å kronans sida av berörda anbud
samt beträffande de omständigheter, som förmått honom att tillstyrka
ett förslag, som innebure en väsentlig sänkning av det under hans medverkan
år 1924 uppskattade värdet, anfört, att priset för den i 1924 års
uppskattningsinstrument omförmälda tomtmarken om 4.5 9 7 hektar, som då
värderades efter 2 kronor 50 öre per kvadratmeter, nu av åtskilliga skäl,
men förnämligast på grund av att tiden för dess bebyggande syntes
komma att avsevärt förskjutas, ansetts böra sänkas till 2 kronor per kvadrameter,
vilket medförde en minskning av köpeskillingen för hela området av
22,985 kronor eller till i avrundat tal nu erbjudna 170,135 kronor. Tillika
har av domänintendenten meddelats, att tiden för tillträdet och den första
inbetalningen å köpeskillingen ansetts böra sättas till den 14 mars 1931
med avseende därå att staden droges med stora amorteringar å andra fastighetsförvärv
och att stadens behov av fastigheten för ordnande av sina bangårdsförhållanden
syntes tillräckligt motivera medgivande av räntefrihet
under tiden för köpeskillingens amortering.

Slutligen har domänintendenten tillstyrkt försäljning till Hälsingborg—-Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag av ägofigurerna nr 35 och 40 och

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

till Hälsingborgs—Hässleholms järnvägsaktiebolag av ägofiguren nr 38 för
köpeskillingar, motsvarande de dessa områden 1924 åsatta saluvärden av
respektive 2,190 och 390 kronor att kontant betalas vid tillträdet.

I avgivet yttrande i ärendet har länsstyrelsen anfört följande.

Enligt länsstyrelsens förmenande torde det vara ett allmänt intresse av
icke ringa betydenhet att Hälsingborgs stad bleve i tillfälle att förvärva
ifrågavarande kronolägenhet. Staden bleve genom förvärvet i stånd att
kontrollera tomtprisen samt hålla dem inom rimliga gränser. Vad köpeskillingen
för det område, som staden nu erbjudit sig att köpa, och övriga
villkor härför beträffade, funne länsstyrelsen för sin del, med avseende å
vad av domänintendenten och kronojordstyckningssakkunniga anförts och
särskilt med hänsyn därtill att tätare bebyggelse därav ej kunde förväntas
i nära framtid, att stadens anbud borde kunna antagas.

I fråga om den av domänintendenten tillstyrkta försäljningen till förenämnda
järnvägsbolag av vissa områden av kronolägenheten ansåge länsstyrelsen
de därå satta saluvärden skäliga, och då bolagen enligt till länsstyrelsen
ingången skrivelse förklarat sig villiga att till föreslagna pris förvärva
äganderätten till områdena, förordade länsstyrelsen försäljningen med
tillträdesrätt den 14 mars 1931 samt hemställde om bemyndigande att därintill
träffa avtal om kronolägenhetens skötsel och vård.

I skrivelse den 9 februari 1928 har domänstyrelsen, med överlämnande
av ärendet tillhörande handlingar, däribland förberörda karta av distriktslantmätaren
Engzell och en karta över Hälsingborgs stad av 1926, underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

I likhet med ortsmyndigheterna och kronojordstyckningssakkunniga finge
styrelsen, som ansåge förbemälde Gust. Anderssons, Olof Anderssons och Catos
ansökningar om förvärv av jord från egendomen ej böra vinna avseende,
biträda det nu föreliggande förslaget om försäljning såväl av ägofigurerna
nr 35 och 40 samt 38 till meranämnda järnvägsbolag som av kronolägenheten
i övrigt till Hälsingborgs stad. Ifråga om den för staden avsedda
delen av kronolägenheten framginge visserligen ej av handlingarna i ärendet,
att sagda område i dess helhet nu vore behövligt för staden, men å andra
sidan syntes den erbjudna köpeskillingen vara skälig och kunna godtagas
såsom för kronan fördelaktig, särskilt vid det förhållande att en förnyad
utarrendering därav, såsom jordbruksgård på sätt hittills skett, för statsverkets
räkning ej torde kunna betinga ett arrende, som utgjorde någon som
helst skälig förräntning av köpeskillingsbeloppet. Ett under ärendets behandling
framkommet förslag att kronan själv skulle ombestyra upplåtelser av
tomter från egendomen hade styrelsen icke ansett sig kunna förorda, enär
därigenom bättre ekonomiskt utbyte ej torde vinnas för statsverket. Mot
de vid försäljningen till staden föreslagna köpevillkoren i övrigt hade styrelsen
ingen erinran. Dock ansåge sig styrelsen böra framhålla, att godtagande
av villkoret om skyldighet för staden att inlösa arrendatorns hus
och sättet för bestämmande av lösesumman därför förutsatte, att i det avtal,
som komme att slutas om lägenhetens skötsel och vård från den 14 mars
1929 till den 14 mars 1931, infördes bestämmelse av enahanda innehåll, som
det berörda villkor hade.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Vad järnvägsområdena beträffade syntes ingen anledning att bestämma
tillträdestiden till senare dag än då de bleve arrendelediga eller den 14 mars
1929, i synnerhet som av det ena järnvägsbolaget framställts önskan att få
tillträda helst sistnämnda dag.

Styrelsen finge tillika framhålla, att styrelsens nyligen avlidne chef, generaldirektören
Beskow, som ägde ingående kännedom om förhål landana å
ifrågavarande ort, varit sinnad att förorda förevarande försäljningsförslag
till godkännande.

Jag biträder det föreliggande försäljningsförslaget, vilket på samma
gång det för staten synes innebära vissa fördelar gagnar ett ortsintresse
av icke ringa betydelse för det allmänna.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronolägenheten Hästbagen nr l1 i Hälsingborg
må försäljas

dels det område, som å distriktslantmätaren Engzells
i ärendet företedda karta över lägenheten motsvaras
av ägofigurerna nr 35 och 40 om 730 kvadratmeter, till
Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag
mot en köpeskilling av 2,190 kronor,

dels det område, som å samma karta motsvaras av
ägofiguren nr 38 om 130 kvadratmeter, till Hälsingborg—Hässleholms
järnvägsaktiebolag mot en köpeskilling
av 390 kronor,

under villkor i övrigt beträffande vartdera området,
att området må tillträdas med äganderätt den 14 mars
1929 i det skick, det då befinnes, att köpeskillingen
skall vid tillträdet erläggas kontant till länsstyrelsen
i länet, som har att, sedan köpeskillingen vederbörligen
erlagts, utfärda köpebrev å området, att köparen
skall svara för de på området efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder, samt att köparen skall
ensam vidkännas alla med områdets avskiljande från
stamfastigheten, lagfart å fånget och övriga med köpet
förenade utgifter,

dels ock återstående delen av kronolägenheten till
Hälsingborgs stad mot en köpeskilling av 170,135 kronor
och under villkor i övrigt att fastigheten må tillträdas
den 14 mars 1931 i då befintligt skick, att köpeskillingen
skall erläggas med en femtedel vid tillträdet
och en femtedel varje av nästföljande fyra år utan
skyldighet för staden att gälda ränta å ogulden del av
köpeskillingen, att köpeskillingen inbetalas till läns -

Departements chefen.

fiihang till riksdagens protokoll J92S. 1 sand. 177 hd fl. (Nr 210.)

Kjövlinge nr 1
i Hallands
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

styrelsen i länet, som har att, så snart första femtedelen
av köpeskillingen erlagts och stadens skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats, å fastigheten
utfärda köpehrev, att staden skall vara skyldig att
inlösa arrendatorns byggnader, när denne på grund av
stadens uppsägning frånträder arrendet, till skäligt
pris, som i brist på överenskommelse bestämmes av
skiljemän enligt lag, ävensom att till arrendatorn utgiva
den ersättning, som kan tillkomma honom enligt
gällande arrendelag, för den händelse icke nytt arrendeavtal
slutes, att staden skall ansvara för alla på den
inköpta fastigheten efter tillträdesdagen belöpande onera
och utskylder, samt att staden skall ensam vidkännas
alla med lagfart å fånget och övriga med köpet förenade
utgifter samt kostnaderna för inteckning i fastigheten
till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

38:o.

Kronoegendomen 1 mantal Kjövlinge nr 1 i Ysby socken av Hallands
län är upplåten på arrende till den 14 mars 1928 i nio särskilda var för
sig bebyggda arrendegårdar. Arrendeavgälderna för dessa nio gårdar utgöra
sammanlagt 6,745 kronor.

Vid en under år 1927 hållen uppskattningsförrättning å egendomen hava
uppskattningsmännen föreslagit försäljning av tre lägenheter från den arrendelott,
som i vederbörande arrendekontrakt upptagits såsom litt. E samt å den
ärendet bifogade, av distriktslantmätaren K. H. Wahlgren år 1925 upprättade
kartan betecknats med F, vilken lott omfattade en areal av 44.7 2 7
hektar samt i årligt arrende lämnade 1,170 kronor.

De till försäljning föreslagna 3 lägenheterna utgöras av

1) en bostadslägenhet, omfattande ägofigurerna 214 och 316 å förenämnda
karta, med en areal av 0.6o8 hektar, varav en del för närvarande innehaves
av arbetaren Anders Bengtsson, som äger å lägenheten befintliga hus.
Lägenheten har saluvärderats till 500 kronor;

2) ett å kartan med ägofiguren 317 betecknat område med en areal av
0.4 9 o 7 hektar, som med domänstyrelsens begivande av vederbörande arrendator
tillsvidare för den tid han innehade egendomen på arrende upplåtits
till Ysby församling att användas till skolhusplan och å vilket område, som
saluvärderats till 600 kronor, församlingen uppfört skolhus med ekonomihus
m. m.; samt

3) ett å kartan med ägofiguren 194 betecknat obebyggt område med en
areal av 0.5 hektar, vilket saluvärderats till 600 kronor.

•Uppskattningsmännen hava hemställt, att lägenheterna måtte mot åsatta
saluvärden hembjudas, de under 1) och 2) omförmälda deras respektive inne -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

havare Anders Bengtsson och Ysby församling och den tredje egendomens
förutvarande arrendator Lars Persson, som anhållit att få förvärva samma
område.

Länsstyrelsen har hiträtt uppskattningsmännens förslag.

Jämväl domänstyrelsen, som i skrivelse den 10 februari 1928 underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning, har hiträtt försäljningstorslaget. Styrelsen
meddelar tillika, att styrelsen föranstaltat om utarrendering av kronoegendomen
i dess helhet till den 14 mars 1930.

Instämmande med myndigheterna hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan från kronoegendomen 1 mantal Kjövlinge
nr 1 i Ysby socken av Hallands län avskilts förberörda
tre till försäljning föreslagna områden, desamma må
försäljas

lotten om 0.6o8 hektar enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för Anders Bengtsson, samt

lotterna om 0.490 7 och 0.5 hektar till respektive Ysby
församling och Lars Persson mot en köpeskilling för
en var av 600 kronor att till länsstyrelsen i länet kontant
betalas vid tillträdet den 14 mars 1930 samt under
villkor i övrigt, att lotterna säljas i det skick, de vid
tillträdet befinnas, samt att köparen ensam vidkännes
kostnaderna för lottens utbrytande, lagfart å fånget och
övriga med köpet förenade utgifter.

39:o.

Kronoegendomen “U mantal Trönninge nr 13 i Trönninge socken av
Hallands län utarrenderades genom domänstyrelsens kontrakt den 6 juni
1924 för tiden 14 mars 1925—14 mars 1932 till Helge Jönsson mot en årlig
arrendeavgift av 1,470 kronor och under villkor, bland andra, att Alfred
J:son Bruhn och August J:son Bruhn skulle äga att i sin livstid och, därest
de vore gifta, deras hustrur, så länge de levde, såvida domänstyrelsen
ej funne skäl uppsäga dem, innehava och bruka Alfred Bruhn en å en av
t. f. distriktslantmätaren Erik Stigman år 1922 upprättad karta med ägofiguren
nr 46 betecknad lägenhet med en ytvidd av 0.4 9 6 hektar mot erläggande
till egendomens arrendator av en årlig avgäld utav 50 kronor
samt August Bruhn en å samma karta med ägofiguren nr 47 betecknad
lägenhet med en ytvidd av 0.203 hektar mot en årlig avgäld av 21 kronor.
Vid den arrendevärdering av år 1923, som legat till grund för styrelsens

Departements chefen.

Trönninge
nr 13
i Hallands
län

100 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

berörda kontrakt, hade av uppskattning smännen föreslagits, att förenämnda
båda lägenheter skulle till innehavarna — vilka ägde därå uppförda hus
— försäljas, ägofiguren nr 46 mot en köpeskilling av 1,000 kronor och
ägofiguren nr 47 mot en köpeskilling av 420 kronor. Domänstyrelsen
fann emellertid förslaget i denna del då ej föranleda någon styrelsens
åtgärd.

I särskilda till domänstyrelsen inkomna skrifter hava Alfred Bruhn och
August Bruhn ånyo anhållit, att berörda av dem innehavda lägenheter
måtte få av dem förvärvas för köpeskillingar, motsvarande de lägenheterna
år 1923 åsatta saluvärden.

Domänstyrelsen har i ärendet inhämtat yttranden dels av egendomens
arrendator, vilken ej haft något att erinra mot bifall till ansökningarna
under förutsättning att hans arrende minskades med ett belopp, motsvarande
de avgälder sökandena enligt kontraktet vore skyldiga årligen
utgiva, dels ock av vederbörande domänintendent och länsstyrelse, vilka
tillstyrka bifall till ansökningarna, domänintendenten under framhållande
att sedan värderingen 1923 intet inträffat av beskaffenhet att föranleda
ändring i de av uppskattningsmännen då föreslagna saluvärdena för områdena
i fråga.

I skrivelse den 10 februari 1928 har domänstyrelsen, med överlämnande
av berörda yttranden ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar samt
en kopia av förenämnda år 1922 upprättade karta över egendomen, på
grund av vad i yttrandena framhållits, hemställt om åtgärders vidtagande
för försäljning av ifrågavarande två lägenheter.

Departements- Enär sökandena under en lång följd av år brukat ifrågavarande lägenckefer,
. jjeter gamt un(jer åberopande i övrigt av vad i ärendet anförts, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovan omförmälda två lägenheter om respektive
0.496 hektar och 0.203 hektar må från kronoegendomen
7s mantal Trönninge nr 13 i Trönninge socken av
Hallands län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

40:o.

Vettland nr i Kronoegendomen 1 mantal Vettland nr 1 i Skee socken av Göteborgs och
i Göteborgs g0^us jan är genom domänstyrelsens kontrakt den 14 maj 1920 upplåten
och Bohuslän & arrende tiU den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld av 2,480 kronor.

Efter nämnda tidpunkt har styrelsen ombestyrt egendomens skötsel och
vård till den 14 mars 1930.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under ar 1925. Av det över förrättningen
uppgjorda instrumentet med tillhörande handlingar, däiibland en

101

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 210.

av distriktslantmätaren John Eijde ur 1017 över egendomen upprättad karta
med tillhörande beskrivningar, inhämtas hland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.2 kilometer från Skee järnvägsstation och
l.i mil från Strömstad, har en areal av sammanlagt 125.7 65 hektar, därav
75.571 hektar åker, tomt och trädgård, 7.505 hektar äng, 29.588 hektar avrösningsjord
och 13. i o i hektar impediment.

Vid egendomen finnas tre torp, Skattkärr, Tegen och Tegemyr, bebyggda
med kronan tillhöriga byggnader, samt en lägenhet Myren, bebyggd med
nuvarande arrendatorn av egendomen tillhöriga byggnader.

Vid uppskattningstillfället förklarade alla torparna och innehavaren av
lägenheten Myren, att de ej ville friköpa sina områden. Ej heller anmälde
sig någon annan såsom spekulant till mindre jordbruksområden.

Uppskattning smännen, som icke ansett egendomen lämpad till styckning
för bildande av mindre jordbrukslägenheter, hava föreslagit egendomens
bibehållande i kronans ägo och fortsatta utarrendering.

Länsstyrelsen i länet har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava med anledning därav, att vid deras
besiktning å egendomen innehavaren av torpet Tegemyr hemställt att få
friköpa torpet ifråga, samt då hinder häremot ur arronderings- eller andra
synpunkter enligt de sakkunnigas åsikt ej förelåge, föreslagit, att torpet
med en tomt- och åkerareal om cirka 3.12 5 hektar skulle frånskiljas egendomen.
Då några önskemål i sådant avseende från innehavarna av övriga
torp och lägenheten Myren ej förelåge, hava de sakkunniga förordat, att
egendomen med undantag av torpet Tegemyr ånyo utarrenderades.

I anledning härav har domänstyrelsen låtit föranstalta om saluvärdering
å torpet Tegemyr, vilken ägt rum under 1927. Av det instrument, som i
berörda hänseende upprättats, inhämtas bland annat.

Torpet Tegemyr, beläget i utkanten av egendomen, har en areal av sammanlagt
5.282 hektar, därav 3.582 hektar tomt och åker, 1.32 hektar ängsmark,
0.18 hektar skogsmark samt O.15 hektar impediment. Å förberörda
karta hava torpets gränser inritats med röda linjer.

Uppskattning smännen hava meddelat, att rågången mot det torpet angränsande
hemmanet Bastekärr vore svår att bestämma i terrängen, på grund
varav gränsen mot detta hemman för närvarande måste i viss mån betraktas
såsom oviss.

Torpet har åsatts ett saluvärde av 5,000 kronor, därav 3,000 kronor för
åbyggnaderna och 20 kronor för växande skog. Vid torpets försäljning
borde, enligt uppskattningsmännen, rätt förbehållas kronan till fri utfartsväg
däröver för kronoparken Hellen till landsvägen Vettelanda bro —Tjärnö
samt innehavaren av torpet Tegen att begagna sig av den å förberörda
karta med ägofiguren nr 323 betecknade vägen i den mån denna väg ginge
över torpet Tegemyr.

Jägmästaren i Uddevalla revir har icke ansett lämpligt, att ifrågavarande
torp, som angränsade kronoparken Rellen, frånsåldes egendomen. Enligt
jägmästarens åsikt borde torpet läggas till nämnda kronopark och bilda ett
skogsarbetarboställe.

Uppskattningsmännen hava ej heller ansett lämpligt att torpet försåldes.

Departements chefen.

102 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.

För upplåtelse under åborätt av torpet Tegemyr hava uppskattningsmännen
föreslagit följande avgäld:

3 hektoliter råg motsvarande, efter medelmarkegångspris per hektoliter 19
kronor 16 öre, i penningar 57 kronor 48 öre, 10 hektoliter havre motsvarande,
efter medelmarkegångspris per hektoliter 10 kronor 56 öre, i penningar
105 kronor 60 öre samt 10 kilogram smör motsvarande, efter medelmarkegångspris
per kilogram 4 kronor 38 öre, i penningar 43 kronor 80 öre
eller sammanlagt i penningar 206 kronor 88 öre.

Hinder för åbon att efter första avgäldstidens utgång få inlösa lägenheten
syntes icke föreligga.

Staten tillhöriga byggnader, manhus och ladugård den senare inrymmande
fähus, loge och två lador, hava av uppskattningsmännen värderats
till 3,000 kronor.

Innehavaren av torpet, Johan Oskar Nyberg, vilken sedan 1921 innehaft
torpet, har anhållit att få detsamma till sig upplåtet med äganderätt och
icke med åborätt.

överjägmästaren i Västra distriktet har på de av jägmästaren anförda
skäl icke ansett lämpligt att torpet Tegemyr försåldes.

I skrivelse den 17 februari 1928 har domänstyrelsen, som ej funne av
behovet påkallat att av torpet bilda ett skogsarbetarboställe, i likhet med
kronojordstyckningssakkunniga och på av dem anförda skäl förordat torpet
Tegemyrs försäljning. Torpet borde, på innehavarens hemställan, upplåtas
under äganderätt. Mot det av uppskattningsmännen åsatta saluvärdet hade
styrelsen icke något att erinra.

Då ifrågavarande torp enligt domänstyrelsens uppfattning icke torde vara
erforderligt såsom skogsarbetarboställe, anser jag innehavarens framställning
om friköp av detsamma böra tillmötesgås.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpet Tegemyr må med ovan angivet område och
med den jämkning av gränsen till hemmanet Bastekärr,
som vid en senare undersökning kan bliva fastställd,
från kronoegendomen 1 mantal Vettland nr 1 i Skee
socken av Göteborgs och Bohus län försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med hembudsrätt för Johan Oskar
Nyberg samt med förbehåll om rätt för kronan till fri
utfartsväg över torpet från kronoparken Rellen till
landsvägen Vettelanda bro-Tjämo samt för innehavaren
av torpet Tegen att fritt begagna sig av den med
ägofiguren nr 323 å den i ärendet företedda kartan betecknade
vägen i den mån denna väg går över torpet
Tegemyr.

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 210.

103

41:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1921 och den 19 mars 1926 nr i Ovre

i Göteborgs

hava från kronegendomen :l/, mantal Lyse nr 1 övre i Lyse socken av Göte- och Bohus län.
borgs och Bohus län försålts dels elva lägenheter å hemmanets utskifte
dels ock skiftena Lerklevsmyren och Ormdalsmyren.

Av hemmanets övriga ägor är hemskiftet eller huvudgården utarrenderat
till den 14 mars 1929 mot årligt arrende av 650 kronor.

Skiftet är beläget 500 meter från Lyse järnvägsstation och 7 kilometer
från Lysekil samt omfattar en areal av 18.907 hektar, därav 0.2 7 hektar
tomt och trädgård, 13.068 hektar åker, 1.142 hektar äng och 4.427 hektar
avrösningsjord.

På grund av den dåliga beskaffenheten av kronans åbyggnader å skiftet
har värdering för försäljning av skiftet hållits under 1927. Uppskattningsmännen,
som icke funnit sådana förhållanden föreligga, som kunde
giva anledning till förslag om åborättsupplåtelse, hava saluvärderat skiftet
till 23,500 kronor. Beträffande kronans byggnader å skiftet, vilka utgjordes
av mangårdsbyggnad, spannmålsbod, ladugård och källare, vore desamma
gamla, trånga, otidsenliga och delvis bristfälliga. Arrendatorn, vilken
brukat gården sedan densamma den 14 mars 1919 indrogs till statsverket,
vitsordades hava väl skött densamma, och tillstyrka uppskattningsmännen,
att han måtte erhålla förköpsrätt vid skiftets eventuella försäljande, därvid
framhålles, att han till större delen täckdikat åkern, försett egendomen
med vattenledning samt elektriskt ljus och kraft.

Taxeringsvärdet å egendomen är 24,000 kronor.

Mot hemskiftets försäljning har ej framställts någon erinran från vare
sig vederbörande skogsstatspersonal eller länsstyrelsen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava på grund av de dåliga åbyggnaderna
föreslagit skiftet till försäljning i en lott.

Sedermera hava vid en nyårsnatten 1928 inträffad eldsvåda egendomens
ladugård och spannmålsbod fullständigt nedbrunnit.

Enligt meddelande från länsstyrelsen har brandskadeersättningen för
nu ifrågavarande byggnader, utgörande sammanlagt 10,500 kronor, inlevererats
till länsstyrelsen och tillgodoförts domänfonden.

I yttrande, som den 4 februari 1928 avgivits, med anledning av eldsolyckan,
hava uppskattningsmännen föreslagit, att skiftet måtte i nu befintligt
skick försäljas till arrendatorn samt att det åsatta saluvärdet därvid
måtte bibehållas oförändrat men med rätt för köparen att såsom ersättning
dels för de bristande byggnaderna och dels för de olägenheter i
övrigt, som äro eller bliva en följd av den timade eldsvådan, få disponera
brandstodsbeloppet, 10,500 kronor.

I skrivelse den 17 februari 1928 har domänstyrelsen meddelat, att sty -

104

Departements chefen -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

relsen under hand av domänintendenten inhämtat, att de brunna byggnaderna
i det skick de befunno sig vid branden av honom ansåges hava
ägt ett värde, ladugården av 4,500 kronor och spannmålsboden av 800
kronor. Styrelsen för sin del hemställer, att någon återbäring av det
inbetalda brandstodsbeloppet ej måtte äga rum, och att saluvärdet å hemskiftet
måtte fastställas till 18,200 kronor, samt att åtgärd måtte vidtagas
för ifrågavarande skiftes försäljning.

På skäl, som i ärendet anförts, anser jag skiftet böra försäljas till det
av domänstyrelsen föreslagna köpeskillingsbeloppet av 18,200 kronor, vid
fastställande av vilket belopp hänsyn tagits till skiftets i anledning av
de nedbrunna byggnaderna minskade värde.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det till kronoegendomen 3/i mantal Lyse nr 1 övre
i Lyse socken av Göteborgs och Bohus län hörande
hemskiftet om 18.9 0 7 hektar må försäljas

antingen till arrendatorn Vilhelm Andersson för en
köpeskilling av 18,200 kronor att erläggas med en
sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel
den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under villkor
i övrigt, åt t köparen ej äger bekomma någon ersättning
för genom den timade eldsvådan honom tillskyndade förluster
eller olägenheter eller påfordra uppförande
genom kronans försorg av nya byggnader i stället för
de nedbrunna, att skiftet försäljes i det skick det vid
tillträdet befinnes, att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen
i länet, att köpebrev utfärdas så snart första
sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens
skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, att
skiftet i jordeboken upptages under titel allmänt frälse,
att köparen svarar för de å skiftet för tiden efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder, samt att
köparen ensam vidkännes alla med lagfart å fånget
samt andra med köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna
för inteckning i fastigheten till säkerhet för
berörda skuldförbindelse,

eller, därest Andersson icke begagnar sig av omförmälda
medgivande att förvärva skiftet, å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29
maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt den 14
mars 1929.

Kungl. Majds proposition Nr 210.

105

42:o

Kronoegendomen 1 mantal Faleby nr 1 med lägenheten Korsvik nr 1,
ett torp, i Foss socken av Göteborgs och Bohus län är genom domänstyrelsens
kontrakt den 19 november 1920 upplåten å arrende till den 14
mars 1928 mot en årlig avgäld av 2,910 kronor. Styrelsen har efter nämnda
tid ombestyrt egendomens skötsel under ytterligare ett år.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1925. Av det vid förrättningen
upprättade instrumentet med tillhörande handlingar, däribland
en över egendomen av distriktslantmätaren Johan Gunnarsson år 1924
från en av Algot Rasmusson år 1916 gjord kartkopia kopierad och reviderad
karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen vid Saltkällefjordens nordvästra strand invid allmän
väg med lastageplats och fartygsbrygga å ägorna, 0.6 mil från Munkedals
brukssamhälle och 2.8 mil från Uddevalla samt innehåller en areal av

203.0 9 2 hektar, därav 92.9 9 6 hektar tomter och åker, 10.8 5 8 hektar äng,
95.487 hektar avrösningsjord och 3.75 1 hektar impediment.

Å egendomen finnas torpen Kullen, Kasen med Sandvik och östra Korsvik
samt en lägenhet Lilla Korsvik.

Husen å huvudgården, samtliga tillhörande kronan, äro med undantag av
nyuppförd arbetarbostad och stallbyggnad gamla. Boningshuset, fähuset och
två ladugårdar äro i mycket bristfälligt skick och kräva ombyggnad inom
närmaste tid.

Byggnaderna å torpet Kullen tillhöra kronan. Därvarande ladugård är
synnerligen dålig. Å torpet Kasen med Sandvik befintliga byggnader ägas,
med undantag av en å manbyggnaden å ena långsidan gjord tillbyggnad, som
tillhör kronoegendomens arrendator, jämväl av kronan. Byggnaderna äro i
gott skick. Å torpet Östra Korsvik äger arrendatorn en manbyggnaden tillbyggd
förstugukvist ävensom en ladugården tillbyggd lada. Såväl manbyggnad
som ladugård, vilka tillhöra kronan, äro mycket bristfälliga. Husen
å Lilla Korsvik tillhöra egendomens arrendator.

Torpet östra Korsvik, vars brukningsrätt tillträddes 1895 av Oskar Nilsson,
innehaves numera av hans änka, Christina Nilsson, samt dottern Otelia Franzén,
trolovad med Einar Tryggve Johansson, som för närvarande fullgör dagsverksskyldigheten
för torpet.

Lilla Korsvik brukas sedan våren 1925 av Klas Severin Niklasson.

Med förordande av nybyggnad av egendomen för en sammanlagd kostnad
av 67,400 kronor, föreslogo uppskattning smännen dess upplåtande å nytt
arrende mot en avgäld av 2,900 kronor med hembudsrätt för nuvarande
arrendatorn, Frits Östlund.

Kronojordstyckningssakkunniga hava emellertid med hänsyn till den
ifrågasatta dryga byggnadskostnaden förordat egendomens försäljning samt
därvid föreslagit, att såsom självständiga brukningslotter skulle utläggas
torpet östra Korsvik med en åkerareal av omkring 8.5 hektar och lägenheten
Lilla Korsvik med eu åkerareal av omkring 9 hektar. Återstoden
av egendomen syntes böra uppdelas i tre lotter, huvudgården med om -

Faleby nr 1
med Lägenheten
Korsvik
nr 1, ett torp,
i Göteborgs
och Bohuslän.

106

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

kring 50 hektar åker och två obebyggda jordbruksområden, vartdera med
en åkerareal av omkring 12.5 hektar.

Vid den saluvärdering, som i anledning av de sakkunniggas uttalande
verkställts under år 1927 hava uppskattningsmännen i huvudsaklig överensstämmelse
med de sakkunnigas förslag förordat uppdelning av egendomen
i sex å förberörda karta med blå gränslinjer utmärkta och med
litt. A—F betecknade områden med arealer och saluvärden, som nedanstående
tablå utvisar:

	A	rea	1 i h	e k t	a r	Saluvärde,	kronor
Benämning	Aker	Äng	Skogs- mark	Impe- di- ment	Summa	Skog, skogs- mark	Övrig mark	Bygg- nader	Summa
o A. Huvudgarden med till-hörande torp bebyggd med kronans hus .....	59.02 8	6.703	35.028	31.938	132.6 92	S,914.88	49,084.38	10,000	68,000
B. Kattkärr, obebyggd ■	9.520	1.314	3.7 3 0	2 031	16.5 95	793.11	6,926.80	—	7,700
C. Mvrarne, obebyggd ■■■	10.6 0:	0.88 i	6.2 5 0	4.964	22.701	1,286.64	6,922.4 0	—	7,800
D. Lilla Korsvik, bebyggd med arrendatorns hus	6.977	1.254	4.110	4.090	16.431	1,176.50	5,134.7»	—	6,300
E. Östra Korsvik, bebyggd med kronans hus ......	6.654	0.917	1.000	2.187	10.758	81.87	4,841.2 0	300	5,200
F. Utmark, obebyggd	—	—	0.50U	0.200	0.7 00	257.00	—	—	260

För upplåtelse av jordbrukslotterna litt. B—E såsom åbolägenheter hava
uppskattningsmännen föreslagit en avgäld för

Efter medelmarkegångspris
per hl. för råg 19.16 kr., för
havre 10.5 6 kr. och för smör
4 38 kr. per kg.,motsvarande

Litt. B Kattkärr 3 hl. råg, 10 hl. havre, 10 kg. smör 206.8 8

Litt. C Myrarne 3 hl. råg, 10 hl. havre, 10 kg. smör 206.8 8

Litt. D Lilla Korsvik 3 hl. råg, 5 hl. havre, 10 kg. smör 154.08

Litt. E östra Korsvik 3 hl. råg, 5 hl. havre, 5 kg. smör 132.18

Kronans å litt. E, Östra Korsvik, varande byggnader hava i omstående
tablå upptagits till ett värde av 300 kronor.

Hos uppskattningsmännen hava dels egendomens nuvarande arrendator,
Frits Östlund, dels respektive brukare av litt. D och E Klas Severin Niklasson
och Einar Tryggve Johansson tillkännagivit, att de med äganderätt
önskade förvärva östlund huvudgården, Niklasson litt. D och Johansson litt. E.

Därjämte har Ivar Olsson, ägare av en styckningslott litt. F angränsande,
bebyggd och från egendomen förut avsöndrad lägenhet, Västra Korsvik, anhållit
att få förvärva ägolotten litt. F.

Uppskattningsmännen hava för samtliga ovannämnda personer tillstyrkt
hem budsrätt.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens dispositionsförslag.

I skrivelse den 4 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

107

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Även styrelsen finge tillstyrka en disposition av egendomen på sätt uppskattningsmännen
föreslagit. Beträffande de styckningslotterna åsatta saluvärdena
finge emellertid styrelsen göra följande erinringar.

Saluvärdena å lotterna litt. A—D funne styrelsen väl höga, beroende på
att uppskattningsmännen vid sin värdesättning följt av jägmästaren uppgivna
värden å lotterna tillhörande skog och skogsmark. Sistnämnda värden
borde enligt styrelsens åsikt nedsättas, för lotten litt. A till 7,164 kronor
38 öre, för lotten litt. B till 731 kronor 61 öre, för lotten litt. C till 1,011
kronor 64 öre och för lotten litt. D till 1,051 kronor 50 öre.

Saluvärdet å lotten litt. F, vilket av uppskattningsmännen föreslagits till
260 kronor, borde däremot enligt styrelsens åsikt höjas till 300 kronor.

Mot saluvärdet å lotten E hade styrelsen ingen anmärkning.

Till följd härav skulle styckningslotternas saluvärden i runda tal komma
att utgöra:

för lotten litt. A eller huvudgården 66,250 kronor
» » » B » Kattkärr 7,640 »

» » » C » Myrarne 7,525 »

» » » D » Lilla Korsvik 6,175 »

» » » E » östra Korsvik 5,200 »

» » » F » 300 »

Samtliga lotter ansåge styrelsen böra försäljas med äganderätt, lotterna
B, C, D och E enligt grunderna för egnahemsupplåtelser, därvid hembudsrätt
å lotten litt. D eller Lilla Korsvik borde tillerkännas Klas Severin
Niklasson och å lotten litt. E eller östra Korsvik Einar Tryggve Johansson.

Lotten litt. A borde hembjudas egendomens arrendator Frits östlund samt,
därest Östlund icke ansåge sig kunna förvärva egendomen, utbjudas å offentlig
auktion.

Såsom villkor vid försäljningen av lotten litt. F, som torde hembjudas
Ivar Olsson, syntes böra stadgas skyldighet för denne att för all framtid
åt blivande ägare av lotten litt. E medgiva rätt att fritt begagna en å
lägenheten Västra Korsvik befintlig kallkälla jämte till källan ledande väg.

Jag tillstyrker dispositionsförslaget sådant detsamma av domänstyrelsen Bepartementsförordats,
dock att lotterna litt. B och C, varom köpeanbud icke föreligger, chefen.
torde upplåtas under åborätt i enlighet med det av uppskattningsmännen
avgivna förslaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Faleby nr 1 med
tillhörande lägenhet Korsvik nr 1, ett torp, i Foss socken
av Göteborgs och Bohus län blivit delad i ovanomförmälda
sex med litt. A—F betecknade lotter, desamma
må upplåtas
lotten litt. A

antingen till egendomens arrendator Frits östlund för
en köpeskilling av 66,250 kronor att erläggas med en
sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars
varje av nästföljande fem år samt under villkor i

108

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 210.

övrigt, att tillträde må ske den 14 mars 1929, att ägolotten
försäljes i det skick den vid tillträdet befinnes,
att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i länet,
att köpebrev utfärdas, så snart första sjättedelen av
köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse å
återstoden därav avlämnats, att ägolotten i jordeboken
upptages under titel allmänt frälse, att köparen svarar
för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande
onera och utskylder samt att köparen ensam
vidkännes alla med lagfart å fånget samt andra med
köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning
i ägolotten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Östlund icke begagnar sig av
omförmälda medgivande att förvärva ägolotten, å offentlig
auktion till den högstbjudande under de i brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt
den 14 mars 1929;

lotterna litt. D och E var för sig med ovan angivna
områden och till av domänstyrelsen föreslagna saluvärden
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med hembudsrätt
för Klas Severin Niklasson å lotten litt. D och för
Einar Tryggve Johansson å lotten litt. E;

lotten litt. F till innehavaren av lägenheten Västra
Korsvik Ivar Olsson mot en köpeskilling av 300 kronor
att vid tillträdet kontant erläggas till länsstyrelsen i
länet samt under villkor i övrigt, att tillträde må ske
den 14 mars 1929, att köparen medgiver rätt för blivande
ägare av lotten litt. E eller Östra Korsvik att fritt
begagna en å lägenheten Västra Korsvik befintlig kallkälla
jämte till nämnda källa ledande väg, att köparen
svarar för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder, samt att köparen ensam
vidkännes alla med lagfart å fånget och andra med
köpet förenade kostnader; samt

lotterna litt. B och C såsom åbolägenheter jämlikt
bestämmelserna i förordningen den 17 december 1926
(nr 509) angående grunder för upplåtande från vissa
kronoegendomar av jordbrukslägenheter under åborätt
enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord
samt av egnahemslägenheter, med rätt för åbo att inlösa
fastigheten.

Kungl. Maj.tx proposition Arr 210.

109

43:o.

Kronoegendomen 1 mantal Knaverstad nr 1 övre i Solberga socken av
Göteborgs och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1937 mot en
årlig avgäld av 720 kronor.

I en av länsstyrelsen i nämnda län med skrivelse den 28 september
1925 till domänstyrelsen överlämnad ansökning anhöll arrendatorn av kronoegendomen,
Anders Andersson att i enlighet med ansökningen bifogad
ritning och kostnadsförslag få vid egendomen uppföra en ny ladugård
med gödselstad samt en byggnad inrymmande vagnbod med hönshus.
Domänstyrelsen fann emellertid de med nybyggnadsarbetena förenade
kostnader, ehuru i och för sig skäliga, icke stå i rimligt förhållande till
den avkastning, egendomen lämnade eller kunde tänkas i framtiden lämna,
varför styrelsen uppdrog åt kronojordstyckningssakkunniga att verkställa
undersökning, huruvida icke egendomen lämpligen skulle kunna utan
uppförande av ifrågasatt nybyggnad avyttras eventuellt efter styckning
till mindre jordbruk.

Efter företagen besiktning av egendomen hava de sakkunniga i till
styrelsen avgivet yttrande förklarat egendomen icke lämpad för uppdelning
till mindre jordbrukslotter. Då emellertid arrendatorn av egendomen
till de sakkunniga framfört önskemålet att få förvärva egendomen, som
brukats av hans släkt i ett sjuttiotal år, samt förklarat sig villig att i
händelse av bifall härutinnan före arrendetidens utgång avstå från arrendet,
hava de sakkunniga med hänsyn till den dryga kostnaden för
nybyggnaderna, beräknad till över 12,000 kronor, förordat egendomens
försäljning i en lott till arrendatorn.

I anledning härav har saluvärdering å egendomen hållits under 1927.
Av det över förrättningen förda instrumentet jämte övriga ärendet tillhörande
handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Eskil Janson
år 1914 upprättad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen O.e mil från Jörlanda och Kode järnvägsstationer,
har en areal av 70.5 3 9 hektar, därav 0.2 9i hektar tomt och
trädgård, 17.253 hektar åker, 6.182 hektar äng, 24 hektar skogsmark samt
22.813 hektar kalmark och impediment. Densamma har av uppskattningsmännen
åsatts ett saluvärde av 26,400 kronor, därav 1,500 kronor för
växande skog.

Egendomen är taxerad till 30,500 kronor, vilket belopp av uppskattningsmännen
ansetts för högt, särskilt i betraktande av egendomens dåliga
byggnader.

TJppskattningsmännen hava med hänsyn till de förestående avsevärda
nybyggnaderna förordat egendomens försäljning till dess nuvarande arrendator,
som vid uppskattningsförrättningen förklarat sig villig att till det av uppskattningsmännen
föreslagna saluvärdet förvärva egendomen i nu befintligt
skick och därvid avstå från arrenderätten enligt nu gällande arrendekontrakt.

Knaverstad nr
1 Övre i Göteborgs
och Bohu-j
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Såväl vederbörande överjägmästare som länsstyrelsen tillstyrka försälj*
ningsförslaget. I skrivelse den 27 januari 1928 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen förordar egendomens
försäljning till dess nuvarande arrendator med tillträdesrätt den 14 mars
1929. Mot det av uppskattningsmännen åsatta saluvärdet har styrelsen
icke något att erinra.

DeparUmmts- Jag ansluter mig till förslaget om egendomens försäljning samt hemcfiefen
ställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Knaverstad nr 1 övre
i Solberga socken av Göteborgs och Bohus län må försäljas
till nuvarande arrendatorn, Anders Andersson,
för en köpeskilling av 26,400 kronor att erläggas med
en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929, då nu
gällande arrendekontrakt skall upphöra, och med en
sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år
samt under villkor i övrigt, att egendomen försäljes i
det skick, den vid tillträdet befinnes, utan rätt för
köparen till skadestånd av kronan i anledning av arrendetidens
avbrytande, att köpeskillingen erlägges till
länsstyrelsen i länet, att köpebrev utfärdas, så snart
första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens
skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats,
att egendomen i jordéboken upptages under titel allmänt
frälse, att köparen svarar för de å egendomen
för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,
samt att köparen ensam vidkännes alla med
lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter
ävensom kostnaderna för inteckning i egendomen till
säkerhet för berörda skuldförbindelse.

44:o.

Askim nr i vid en år 1926 å kronoegendomen 1 mantal Askim nr 1 Knapegården
iGvtelorgsoch i Askims socken av Göteborgs och Bohus län hållen förrättning för uppBohus
län. görande av förslag till förnyad utarrendering från den 14 mars 1929 av
denna egendom, som lämnar 1,100 kronor i årligt arrende, har förslag
väckts om egendomens försäljning. Av uppskattningsinstrumentet jämte
övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av A. A. Rönnbäck
år 1905 upprättad karta över egendomen jämte beskrivning, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.2 mil från Askims och 0.4 mil från Järn -

Kunrjl. Maj:ts ''proposition Nr 210. 111

brotts järnvägsstationer samt 0.5 mil från Mölndal och 1 mil från Göteborg,
har en sammanlagd areal av 77.4964 hektar, därav 0.3820 hektar
tomt och trädgård, 31.7615 hektar åker, 4.4647 hektar äng, 4.4070 hektar
odlingsmark, 33.5 2 82 hektar avrösningsjord, 2.1416 hektar torvmossar samt
O.8114 hektar impediment.

Egendomen, med undantag av tillhörande torvmossar, ligger i en sammanhängande
figur. Torvmossarna, benämnda Vrångemossen och Tvättesikarna,
äro belägna omkring 9 kilometer från huvudgården.

Torp eller lägenheter finnas ej vid egendomen.

Samtliga egendomens åbyggnader äro otidsenliga samt bristfälliga och
måste inom en snar framtid ersättas med nya. Den beräknade kostnaden
härför kommer att överstiga sammanlagda arrendebeloppen under en 20-årig
arrendeperiod.

Egendomen är taxerad till 90,000 kronor.

På grund dels av egendomens alltigenom dåliga byggnadstillstånd, dels
ock egendomens från försäljningssynpunkt förmånliga läge intill Mölndals
stad och Askims stadsplaneområde hava upp skattning smännen föreslagit
försäljning av densamma. Enär enligt uppskattningsmännens åsikt egendomen
icke lämpade sig för styckning samt inga ansökningar om förvärvande
av egnahemsområden vid förrättningstillfället inkommit, hava de
föreslagit egendomens försäljning i en lott mot densamma åsatt försäljningsvärde
av 80,000 kronor, därav 1,800 kronor för växande skog.

Såväl överjägmästaren i södra distriktet som länsstyrelsen hava icke
haft något att erinra emot egendomens försäljning.

Även kronojordstyckningssakkunniga hava ifrågasatt, huruvida det icke
med hänsyn till åbyggnadernas dåliga beskaffenhet skulle vara med kronans
fördel mest förenligt att avyttra egendomen. Enligt deras åsikt kunde
egendomen upplåtas antingen ostyckad eller uppdelad i två respektive tre
lotter, nämligen dels huvudgården, bebyggd, om cirka 17.5 hektar åker med
den genom egendomen flytande bäcken såsom lämplig gräns mot egendomen
i övrigt, dels ett från skiftet utskjutande obebyggt åkerområde om cirka 3.5
hektar, vilket område egendomens dåvarande arrendator Emil Patrik Holmberg
vid de sakkunnigas besiktning uttalade som sin önskan att få förvärva,
dels ock egendomen i övrigt, obebyggd, om cirka 11 hektar åker.

Med anledning av de sakkunnigas förslag om egendomens uppdelning har
domänstyrelsen föranstaltat om ny saluvärdering å egendomen, vilken ägde
rum under 1927.

Av instrumentet över förrättningen framgår, att även upp skattningsmännen
anslutit sig till kronojordstyckningssakkunnigas förslag om egendomens
uppdelning samt hemställt om dess styckning i två å kartan med
litt. A och B betecknade lotter, vilkas gemensamma gräns å kartan inritats
med en blyertslinje. Som arrendator Holmberg efter de sakkunnigas besiktning
å egendomen avlidit, hava uppskattningsmännen icke ansett hänsyn
behöva tagas till det av honom uttalade önskemålet om avstyckning av ett
cirka 3.5 hektar stort åkerområde.

De båda försäljningslotterna hava åsatts följande arrende- och saluvärden

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements chefen.

Torp Södergården
nr 2
litt. Aa i Älvs■
borgs lan.

Beteck-ning å
kartan

Areal hektar

Arrende-värde i
kronor

Saluvärde kronor

tomt

åker

äng

odlings-

mark

avrös-

nings-

jord

mosse

summa

därav för
växande
skog

Litt. A

» B

0.382

18.7716

12.99

4.2887

0.231

2.847

1.66

23.5287

9.9995

0.8 07 6

1.334

50.5706

26.1145

| 1,400

54,950

25,500

1,700

200

Av ovannämnda mossarealer utgör den litt. A. tilldelade Vrångemossen
och den litt. B tilldelade Tvättesikarna.

I arealuppgiften för de båda försäljningslotterna har icke upptagits impediment
till en storlek av 0.8114 hektar.

I skrivelse den 27 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen tillstyrker egendomens försäljning i
två lotter i enlighet med det av uppskattningsmännen sist upprättade förslaget.
Mot de åsatta saluvärdena har styrelsen icke haft något att erinra.

I överensstämmelse med samma förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Askim nr 1
Knapegården i Askims socken av Göteborgs och Bohus
län uppdelats i förberörda med litt. A och B betecknade
lotter, desamma må var för sig med ovan angivna
områden försäljas å offentlig auktion till den
högstbjudande under de i hrevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor med tillträdesrätt för köpare den 14 mars
1929.

45:o.

Hos domänstyrelsen har bankdirektören George Dickson, Göteborg, hemställt
om utbyte av viss del av kronoegendomen 782/1000 mantal Torp
Södergården nr 2 litt. Aa i Lerums socken av Älvsborgs län mot två
skogsskiften av sökanden tillhöriga fastigheten 38/lGOO mantal Dergården
nr 1 i samma socken.

Såsom skäl för framställningen har sökanden anfört, att den honom tillhöriga
egendomen Kolboryd angränsades i norr av omförmälda område av
förenämnda kronoegendom. Området utgjorde södra delen av ett av skogsskiftena
till kronoegendomen. Närmast intill Kolboryd vore området beväxt
med gammal tall- och granskog, vilken för Kolboryds tomt och trädgård
utgjorde ett verksamt skydd mot nordliga och nordostliga vindar samt
därjämte vore en prydnad för trakten. Det vore därför av stor betydelse
för Kolboryds egendom, att detta skogsparti så länge som möjligt bevarades
i sin nuvarande gestaltning. Då ståndskogen inom sagda område torde
innehålla större kubikmassa och även relativt per kubikenhet ägde större

Kanyl. Maj.ts proposition Nr 210. 113

värde ärx virkeskapitalet å de båda till utbyte föreslagna skiftena å Borgården,
vore sökanden beredd att i penningar lämna (len ersättning, som
förhållandena kunde visa böra utgivas. Sökanden påtoge sig alla med ägoutbytet
förenade kostnader.

Sedan domänstyrelsen inhämtat yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän,
har styrelsen uppdragit åt överjägmästaren i västra distriktet
att med biträde av skogstaxatorn i distriktet verkställa uppskattning och
värdering av bytesområdena.

Av därvid upprättat instrument och övriga handlingar i ärendet inhämtas
bland annat följande.

Vid ägostyckning av indragna kornettsbostället 1 mantal Torp Södre nr 2
har huvudgärden, avsedd att bibehållas i kronans ägo, åsatts 782/1000 mantal
med beteckning litt. Aa, varjämte egendomen benämnts Torp Södergården
nr 2. Övriga delar av bostället hava försålts.

Det område, som sökanden önskar förvärva, utgör södra delen av ett intill
sjön Nedre Stamsjön väster om nämnda sjö beläget skifte av kronoegendomen
Torp Södergården.

De båda skogsskiften av Dergården, vilka erbjudits i utbyte, angränsa
norra sidan av ett omkring 2 kilometer öster om sjön Nedre Stamsjöns
södra del beläget skifte av samma kronoegendom. Skogsskiftena ligga icke
omedelbart intill varandra utan åtskiljas av ett mindre område samfälld
mark.

Enligt en av distriktslantmätaren Rolf Holmgren år 1925 över bytesområdena
upprättad karta med beskrivning omfattar området av Torp Södergården
en areal av 3.0 2 hektar och de båda skogsskiftena av Dergården
tillsammans 6.12 hektar.

I Kolboryds bäck, vars övre del utgör gräns mellan bytesområdet av Torp
Södergården och egendomen Kolboryd, finnas vid dess avlopp ur Nedre
Stamsjön två dammar med fästen å båda sidor av vattendraget. Vid den
nedre av dessa dammar finnes en kvarn, varest vattendragets hela vattenmängd
tillgodogöres. Enligt vad domänfiskalen såsom sin mening framhållit
torde kronan icke såsom ägare av Torp Södergården kunna göra anspråk
på någon rätt till vatten i bäcken. Nämnda kvarn har blivit såsom
vattentullmjölkvarn skattlagd för dåvarande ägaren av egendomen Kolboryd,
därvid myndigheterna utgått från att hela vattenmängden i bäcken skulle
tagas i användning för kvarnen.

Marken å bytesobjekten beräknas hava samma värde, 367 kronor 20 öre,
motsvarande för Dergårdsskiftena 60 kronor per hektar och för bytesområdet
av Torp Södergården omkring 120 kronor per hektar.

Å sistnämnda område finnes ett virkesförråd av 725 kubikmeter med ett
beräknat värde av 9,860 kronor och å Dergårdsskiftena 611 kubikmeter,
som värderats till 6,549 kronor. I överensstämmelse härmed bör således för
det högre värdet av ståndskogen å kronans bytesobjekt av sökanden erläggas
en mellanavgift av 3,311 kronor.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare tillstyrka bytet med det
tillägg, att sökanden utöver nämnda mellanavgift borde gälda ytterligare 25
procent av det uppskattade värdet av kronans område eller 2,589 kronor.

I skrivelse den 6 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid framhållit att, då bytet vore för kroBiliang
till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. in häft. {Nr 210.) 8

114

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements chefen.

nan av mindre intresse, sökanden borde utöver förberörda mellanavgift
av 3,311 kronor erlägga ytterligare 2,500 kronor eller sålunda tillhopa
5,811 kronor, vilket belopp Dickson ock förklarat sig villig att betala.
Med hänsyn till storleken av den sålunda överenskomna mellanavgiften
vore bytet för kronan fördelaktigt, varför detsamma förordades av
styrelsen.

Beträffande vattenrätten i Kolborydsbäcken anför vattenfallsstyrelsen i
remissutlåtande den 29 februari 1928, att densamma syntes tillhöra sökanden.
Enligt vad denne uppgivit representerade vattenrätten en medeleffekt
av 13 hästkrafter. Styrelsen uppskattade dess värde till omkring
1,300 kronor, och förelåge från styrelsens synpunkt intet hinder mot bifall
till den gjorda framställningen.

Under åberopande av den lämnade utredningen anser jag mig böra tillstyrka
ägoutbytet såsom för kronan förmånligt. För undvikande av
tvistigheter bör kronan fritagas från hemulsskyldighet beträffande kronan
möjligen tillkommande vattenrätt i Kolborydsbäcken.

Den inflytande mellanavgiften torde disponeras till inköp av skogbärande
eller till skogsbörd tjänlig mark.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av fastigheter må äga rum mellan
bankdirektören Georg Dickson å ena sidan och kronan
å andra sidan sålunda, att Dickson till kronan överlåter
av 38/1000 mantal Dergården nr 1 (l27) i Lerums
socken av Älvsborgs län två å en av distriktslantmätaren
Rolf Holmgren år 1925 upprättad karta angivna
skogsskiften, omfattande avdelningarna nr 1—8
och 9—45 med en sammanlagd areal av 6.12 hektar,
samt kronan till Dickson överlåter av kronoegendomen
782/1000 mantal Torp Södergården nr 2 litt. Aa (2l)
i samma socken ett å förenämnda karta med grön
kantfärg utmärkt område om 3.02 hektar under
villkor, att Dickson till kronan erlägger ett kontant
belopp av 5,811 kronor, som vid tillträdet
av sistnämnda område erlägges till länsstyrelsen,
att kronan fritages från hemulsskyldighet beträffande
vattenrätten i Kolboryds bäck, att fastigheterna å ömse
sidor lämnas fria från gravationer, att kronan och Dickson
intill tillträdesdagen icke avverka skog å de fastigheter,
som lämnas i bytet, att Dickson ensam vidkännes
samtliga med bytet förenade kostnader, samt
att kronan och Dickson var för sig bestrida kostnaderna
för lagfart å de fastigheter, som i bytet tillfalla dem.

Kanyl. Maj.ts proposition Nr 210.

115

46:o.

Jämlikt kammarkollegii och statskontorets beslut den 15 januari 1925 Lagmansered
indrogs landsliskalsbostället 1/2 mantal krom) Lagmansered nr 1 med 1/i ulktbrudan
mantal kr ono Hökebräekan nr 1 i Lagmansereds socken och 1/i mantal krono nT 1 * -JfcsMjölsered
nr 3 Bergsgården i Erska socken av Älvsborgs län till statsverket bor9S län''
från den 14 mars 1925.

Sedan domänstyrelsen fattat beslut om egendomens uppdelande i två arrendelotter,
en omfattande 1/2 mantal Lagmansered nr 1 med */4 mantal Hökebräckan
nr 1 och en omfattande 1/l mantal Mjölsered nr 3 Bergsgården,
hava lotterna var för sig utarrenderats, därvid lotten Lagmansered nr 1
med Hökebräekan nr 1 av länsstyrelsen upplåtits på arrende till den 14
mars 1929 mot ett årligt arrende av 900 kronor, och har länsstyrelsen
därjämte i behörig ordning låtit verkställa arrendevärdering å nämnda
arrendelott.

Vid den uppskattningsförrättning, som till följd därav hållits å lotten
under år 1927, har förslag väckts om försäljning av vissa områden. Av
instrumentet över uppskattningen samt övriga ärendet tillhörande handlingar,
varibland en av extra lantmätaren Åke Hassellund år 1926 upprättad och
kompletterad karta över samtliga ägor tillhörande kronohemmanen Lagmansered
nr 1 och Hökebräekan nr 1 jämte beskrivningar, inhämtas huvudsakligen
följande.

Arrendelotten Lagmansered nr 1 med Hökebräekan nr 1, omfattande ett
sammanhängande skifte, är belägen 5 kilometer från Sollebrunns station å
Västergötland-Göteborgs järnväg och innehåller en areal av 155.2 2 hektar,
därav 34.477 hektar åker och tomt, 4.049 hektar äng, 115.284 hektar skogsoeh
betesmark och 1.41 hektar impediment.

I ovannämnda ägoareal ingår ett område om 0.316 hektar åker, som
anses hava av ålder tillhört Lagmansereds församling, å vilket område församlingen
uppfört kyrka och i övrigt utnyttjat till begravningsplats.

Å arrendelotten finnas lägenheterna Hökebräekan, Baggehultet samt Hasselvallen,
samtliga bebyggda, Hökebräekan och Baggehultet med hus tillhörande
respektive brukare, Hasselvallen, som för närvarande brukas under huvudgården,
med hus, som tillhöra egendomens arrendator.

Därjämte har åt Lagmansereds församling jämlikt Kungl. Maj:ts brev
den 3 mars 1916 å arrende upplåtits ett mindre område enligt lantmäterihandlingar
innehållande en areal av 0.614 hektar, varav 0.4 4 6 hektar av
församlingen använts till utvidgning av gamla kyrkogården. Å återstoden
av området har av församlingen uppförts ett ålderdomshem.

Brukarna av lägenheterna Hökebräekan och Baggehultet ävensom Lagmansereds
församling hava hos uppskattningsmännen gjort framställning om
friköpande av sina områden.

Uppskattningsmännen hava föreslagit försäljning av lägenheterna Hökebräckan
och Baggehultet, båda med utvidgning av markinnehav.

Därjämte hava uppskattningsmännen förordat försäljning till Lagmansereds
församling av det av församlingen arrenderade området.

Departements chefen.

116 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Försäljningslotterna, utmärkta å kartan, hava upptagits till arealer och
saluvärden, som framgå av nedanstående tabell:

Lägenheten

Are

1 hektar

Saluvärde kronor

Åker

Äng

Skogs-

mark

Impodi-

ment

Summa

därav för
väsande
skog

Hökebräckan ...............

Baggehultet .................

Församlingens område ■ ■ •

3.7030
0.7 4 9 0
0.6140

1.4000

8.2220

0.4190

0.1020

0.0270

13.42 70
1.1960

7,700.—

450.—

500.—

5,467.06 j
95.7 9 j

Länsstyrelsen ävensom överjägmästaren hava biträtt uppskattningsmännens
förslag.

Krom jordstyckning ssakkunniga tillstyrka försäljning av lägenheten Hökehräckan
med en areal åker av 4.6 9 hektar jämte lämplig areal skogsmark
samt av lägenheten Baggehultet med en areal åker av 0.7 3 2 hektar jämte
skogsmark.

Sedermera har genom domänstyrelsen från uppskattningsmännen införskaffats
utredning rörande upplåtelse med åborätt av lägenheterna Hökehräckan
och Baggehultet. Med överlämnande av den sålunda infordrade
utredningen hava uppskattningsmännen meddelat, att inom Lagmansereds
socken icke funnes något intresse för upplåtelse med åborätt samt att innehavarna
av lägenheterna, vilka tillika, såsom förut nämnts, ägde därå uppförda
hus, förklarat sig vilja köpa lägenheterna. Under åberopande av
nämnda önskan har länsstyrelsen tillstyrkt åtgärder i sådant syfte.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 9 december 1927 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt, med biträdande av uppskattningsmännens
försäljningsförslag, hemställt om åtgärder för upplåtande av förberörda tre
områden.

Jämväl jag biträder försäljningsförslaget samt hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovanberörda tre områden må, vart för sig med
arealer och till saluvärden som ovan omförmälts, upplåtas
från kronohemmanen x/2 mantal Lagmansered nr 1
och V4 mantal Hökebräckan nr 1 i Lagmansereds socken
av Älvsborgs län

lägenheterna Hökebräckan och Baggehultet jämlikt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar samt

det av Lagmansereds församling arrenderade området
till församlingen emot en köpeskilling av 500 kronor att
kontant erläggas till länsstyrelsen vid områdets till -

] 17

Kanyl. Majds proposition Nr 210.

trädande den 14 mars 1929 och mot villkor i (ivrigt,
att församlingen dels vidkännes alla med områdets av
skiljande, lagfart å fånget och andra med köpet förenade
kostnader dels ock, om så påfordras, uppsätter och underhåller
lämpligt stängsel omkring området.

47:o.

Kronoegendomen mantal Hallhy nr 4 Storegården i Vänersnäs socken
av Skaraborgs län är utarrenderad för tiden från den 14 mars 1908 till
den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende av 1,130 kronor, men har domänstyrelsen
gått i författning om egendomens skötsel och vård under ytterligare
ett år till den 14 mars 1929. Från arrendet hava undan tagits dels
för folkskolans i Vänersnäs församling räkning från egendom avsöndrad
.jord, dels ock en på grund av Kungl. Maj:ts brev den 24 september 1920
försåld lägenhet, som å en av lantmäteriauskultanten G. Linde år 1918
kopierad och kompletterad karta över egendomen omfattar ägofigurerna nr
136 och 149 med en areal av 0.3 5 9 hektar åker och tomt.

Förstberörda undantag från arrendet grundar sig därpå, att enligt Kungl.
Majds brev den 8 maj 1874 på ansökning av församlingens skolråd efter riksdagens
hörande (skr. nr 18) medgivits, att ett jordområde, vilket funnes angivet
å en propositionen i ärendet (nr 27) bifogad karta över ifrågavarande kronoegendom,
dåvarande överjägmästarbostället Hallby Storegården, samt innehållande
en areal om 5 kvadratrevar 60 kvadratstänger av den bostället tillhörande
marken och beläget utmed allmänna landsvägen i närheten av sjön
Dettern, finge för all framtid från bostället avsöndras för att användas av församlingen
till byggnadsplats och planteringsland för en ifrågasatt ny skola inom
församlingens sydvästra del mot förbindelse för församlingen dels att låta den
avsöndrade jorden av lantmätare uppmätas, å karta avfattas och beskrivas,
dels att kring lägenheten uppföra och för framtiden underhålla lämpligt
stängsel, därest sådant av vederbörande påyrkades, dels ock att såsom avgäld
för lägenheten till stamhemmanets innehavafe årligen betala 9 kronor
34 öre.

Under år 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet häröver med tillhörande handlingar, däribland förberörda karta
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Lilleskogs järnvägsstation
och 18 kilometer från Vänersborg, innehåller, efter avdrag av förenämnda
försålda lägenhets areal, 36.7 5 2 hektar, därav 25.6 81 hektar tomt och åker,
0.5 4 8 hektar ängs- och odlingsmark, 9.6 5 8 hektar avrösningsjord och
torvmosse samt 0.8 6 5 hektar impediment. På grund av Kungl. Maj:ts beslut
den 13 november 1925 äro av nämnda åkerareal ett område om 0.6 192g
hektar för omläggning av allmänna vägen Munkesten—Vänersnäs upplåtet

Hallby nr 4
Storegården i
Skaraborgs
län.

118 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

tillsvidare och så länge marken användes för sagda ändamål. Varest å
egendomen den till församlingen upplåtna jorden är belägen, hava uppskattningsmännen
ej kunnat utröna.

Åkerjorden utgöres av lermylla på lerbotten av medelgod beskaffenhet
men känslig för torka och på ett mindre tilltalande sätt sönderskuren genom
förberörda väg. Ängen likasom avrösningsjorden är mager samt användes
till bete.

Kronans hus å egendomen äro samtliga mycket gamla och slitna, varjämte
ekonomihusen äro för egendomen knappa; och hava uppskattningsmännen
med avseende härå ansett snar ombyggnad erforderlig av samtliga hus
med undantag av boningshuset, som trots sin höga ålder, uppfört troligen på
1700-talet, och sina låga och obekväma rum ansetts kunna användes tillsvidare.
För ekonomihusens ombyggnad hava kostnaderna beräknats till
cirka 18,000 kronor.

På grund härav och då en om- eller nybyggnad jämväl av boningshuset
vore att snart företaga, hava uppskattningsmännen ansett, att egendomen
i kronans ägo koinme att bliva mycket litet räntabel, vadan de på det
kraftigaste tillstyrkt, att egendom i dess nuvarande skick måtte försäljas å
auktion, därvid densamma borde uppdelas i två lotter, omfattande den ena
huvudgården med egendomens andel i Toremosse och den andra utskiftet
Ånghagen, försett med ett äldre mindre boningshus, innehållande ett rum
och kök, samt en ladugård, den senare tillhörig enskild person, Karl August
Engström.

Ansökning om avsöndring av lägenhet hade ej inkommit.

Uppskattningsmännen, som arrendevärderat egendomen i dess helhet till
900 kronor, hava åsatt följande saluvärde, nämligen dels å den av huvudgården
med andelen i Toremosse bestående lotten, omfattande 32.8308 hektar,
därav 21.7858 hektar åker och tomt, 0.5 4 8 hektar äng, 8.9 7 8 hektar avrösningsjord,
0.6 8 hektar torvmosse och 0.8 3 9 hektar impediment, 24,000
kronor, varav 8,076 kronor 80 öre för växande skog samt 449 kronor
för skogs- och betesmarkens värde, dels ock å Änghagsskiftet, omfattande å
kartan ägofigurerna nr 135, 137—148, 150—158 med en areal av tillhopa
3.3 0 2 hektar, därav 3.2 7 6 hektar åker och 0.0 2 6 hektar impediment, 3,450
kronor varav 15 kronor för växande skog.

Länsstyrelsen och vederbörande över jägmästare hava ej funnit något att
erinra i ärendet.

Därefter har länsstyrelsen med särskilt utlåtande överlämnat två av
domänintendentens yttrande åtföljda ansökningar om förvärv av Änghagsskiftet,
nämligen dels av förbemälde Engström med förmälan att ladugården
å lägenheten uppförts av hans fader, och dels av målaren O. J. Krumlinde,
som stött sin ansökning därpå att han inköpt och fortfarande vore ägare
av förberörda från egendomen försålda ägofigurerna nr 136 och 149, omfattande
del av skiftet, och att, då han på sin lägenhet ej kunde föda några
djur, det vore av största vikt för honom att få utökning av lägenheten.
Domänintendenten har föreslagit områdets försäljning på auktion, och länsstyrelsen
har intet att erinra mot detta förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning å egendomen ansett
sig böra tillstyrka det uppgjorda stycknings förslaget allenast med den erin -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 119

rån, att den jämförelsevis obetydliga skogen å huvudgårdslotten synts de
sakkunniga för högt uppskattad och att lotten med mark och skog ej skäligen
torde kunna värderas högre än till ‘20,000 kronor. Skulle emellertid ifrågavarande
skog vid en uppskattning befinnas hava det åsatta värdet, hava de
sakkunniga förordat, att en del av skogen före lottens försäljning avverkades,
så att saluvärdet för lotten nedbringades till cirka 20,000 kronor. Mot det föreslagna
arrendevärdet för egendomen hava de sakkunniga ej haft något
att anmärka.

över vad av de sakkunniga sålunda ifrågasatts hava vederbörande jägmästare
och överjägmästare lämnats tillfälle att yttra sig.

Därvid har jägmästaren anfört följande.

Den av jägmästaren gjorda värderingen hade grundats på en av extra
jägmästaren C. G. Lugnegård år 1925 verkställd trädräkning, vars resultat
framginge av yttrandet bifogat sammandrag över vid förrättningen förda
längder. Medelpriset hade åsatts med stöd av inom reviret gjorda virkesförsäljningar
och kunde med skäl framhållas såsom i orten gängse. Härtill
komme, att egendomen hade utmärkt goda avsättningsförhållanden för sina
skogseffekter, belägen som den vore i omedelbar närhet av slättbygden med
stor efterfrågan på virke och därmed följande goda virkespriser och dessutom
belägen på omkring 2 kilometers avstånd från Vänernhamn. På grund
härav och under hänvisning till eu av jägmästaren uppgjord tablå över det
å huvudgårdsskiftet uppskattade virkesförrådet och dess uppdelning i olika
sortiment med sina värden, hade jägmästaren ansett, att huvudgårdens
skogs- och betesmark med därå växande skog ej borde försäljas till lägre
pris än det av jägmästaren åsatta, 8,525 kronor 80 öre. Att såsom föreslagits
före lottens försäljning avverka en del av skogen för nedbringande
av köpesumman syntes jägmästaren vara för kronan föga värdigt, då
egendomens skogskapital ej vore så stort att det ens kunde fylla dess framtida
behov av virke.

Överjägmästaren har åberopat vad av jägmästaren anförts samt tillika
uttalat att, då den å egendomen befintliga ståndskogen huvudsakligen utgjordes
av grov värdefull björk och ek, de av jägmästaren beräknade värdena,
med hänsyn jämväl till det för avsättning av skog synnerligen förmånliga
läget och de till följd därav rådande höga virkespriserna i orten,
ej vore för höga. Vad förslaget om avverkning och försäljning av skog
före egendomens försäljning beträffade, ville överjägmästaren endast erinra
om riksdagens uttalande för några år sedan, att sådan försäljning ej borde
äga rum.

I skrivelse den 3 oktober 1927 har domänstyrelsen underställt förevarande
försäljningsfrågor Kungl. Maj:ts prövning och i sammanhang därmed överlämnat
till styrelsen ställda ansökningar av förbemälde Engström och
Krumlinde.

Engström har åberopat vad av honom förut anförts rörande förvärvande
av Änghagsskiftet med tillägg, att skiftet innehafts av hans fader under
omkring 40 år, samt anhållit att utan auktion få inköpa den nu till försäljning
föreslagna delen av Änghagsskiftet för det för densamma uppskattade
saluvärdet, över ansökningen hava infordrade yttranden avgivits

120

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

av såväl domänintendenten i länet som länsstyrelsen, vilka avstyrkt ansökningen
på grund av Engströms personliga egenskaper samt enär han av
domstol dömts till vräkning från sin förutvarande bostad. Den Engström
tillhöriga ladugården å lägenheten vore i mycket dåligt skick, varför den
borde bortföras därifrån.

Krumlinde har anhållit att få inköpa återstoden av Änghagsskiftet för
att tilläggas hans förut därifrån förvärvade bebyggda lägenhet, så att han
kunde få eget jordbruk, stort nog att föda hans familj. Ansökningen har
tillstyrkts av domänintendenten och länsstyrelsen, enär jordområdet väl
passade att tilläggas sökandens nuvarande lägenhet.

Vidare har av domänstyrelsen i förutnämnda skrivelse den 3 oktober
1927 till behandling upptagits en av Vänersnäs fattigvårdsstyrelse enligt
kommunalstämmans i Vänersnäs socken uppdrag den 5 januari 1925
gjord ansökning, att den enligt Kungl. Maj:ts brev den 8 maj 1874 till
Näs (Vänersnäs) församling upplåtna skoltomten måtte få av fattigvårdssamhället
övertagas och användas till tomtplats för ett blivande försörjningshem.
I anslutning till framställningen har församlingens kyrkostämma
beslutat överlåta ifrågavarande tomt till fattigvårdssamhället. Framställningen
har enligt avgivna yttranden lämnats utan erinran av domkapitlet
i Skara, länsstyrelsen, domänstyrelsen, kammarkollegium, och
skolöverstyrelsen, därvid dock domänstyrelsen framhållit, att avgiften för
området syntes böra regleras till bättre överensstämmelse med nuvarande
förhållanden och bestämmas förslagsvis till 25 kronor.

Sedan fattigvårdsstyrelsens nämnda ansökning på sin tid genom remiss den
14 oktober 1925 överlämnats till domänstyrelsen för förnyat utlåtande, begärde
styrelsen hos länsstyrelsen utredning, huruvida Näs församling begagnat
sig av den enligt Kungl. Maj:ts förenämnda brev medgivna upplåtelsen från
kronoegendomen av tomten i fråga och således jordavsöndringen ägt rum under
de fastställda villkoren och lägenheten tagits i besittning av församlingen,
ävensom huruvida den stadgade avgälden därför till stamhemmanets innehavare
någonsin utgått. Av den genom länsstyrelsen med anledning härav
åvägabragta utredningen, däribland en av distriktslantmätaren Gunnar Linde
år 1926 upprättad karta med ägobeskrivning över området, inhämtas, att
församlingen ej begagnat sig av den medgivna upplåtelsen, enär församlingens
skolbyggnadsfråga sedermera blivit ordnad på sådant sätt, att tomten
ej behövts tagas i bruk. Jordavsöndring har därför ej ägt rum och någon
avgäld hade ej heller, såvitt församlingens räkenskaper utvisade, någonsin
utgått till stamhemmanets innehavare. Någon karta över området innehades
ej heller av församlingen. De hos egendomens arrendator förvarade
kartorna över egendomen hade icke heller lämnat någon upplysning om belägenheten
av tomtplatsen. Dennas läge vore emellertid känt och hade i
enlighet därmed upprättats förberörda karta av år 1926, mot vilken kyrkostämman
icke hade något att erinra. I överensstämmelse med tidigare beslut
tillstyrkte stämman lägenhetens ifrågasatta överlåtelse.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

121

Enär vid ovan anförda förhållanden den genom 1874 års brev medgivna
upplåtelsen torde få anses förfallen, har domänstyrelsen föranstaltat om uppskattning
och saluvärdering av området, vars upplåtande till fattigvårdssamhället
synts böra ske med full äganderätt.

Av protokollet över den sålunda anbefallda saluvärderingen, vilken ägt
rum år 1926, jämte däröver infordrade yttranden inhämtas bland annat
följande.

Uppskattningsmännen hava funnit det å Lindes karta av år 1926 upptagna
området, vilket omfattade en areal av 0.4936 hektar, synnerligen
olämpligt, då detsamma låge mitt inne i egendomens bästa betesmark och
skulle mycket försvåra densammas utnyttjande samt bestode dels av hagmark,
dels av gammal nu till bete använd åker och dels av en äldre nu
obebyggd tomtplats. Uppskattningsmännen hava i stället anvisat två andra
områden av egendomen såsom lämpliga för ändamålet, därav det ena, angivet
såsom alternativ C, omfattar å Lindes karta av år 1918 över egendomen
delar av ägofigurerna nr 10—12 och 132 samt ägofiguren nr 13 med
en areal av 0.542 hektar, därav 0.4i hektar åker och 0.132 hektar strandremsa,
samt begränsas i norr av den nyanlagda allmänna vägen Munkesten—Vänersnäs,
i väster av ägofiguren nr 14 och i sydost av sjön Dettern.
Över detta område har t. f. distriktslantmätaren Å. Jernström år 1927 upprättat
särskild karta, som i 2 exemplar bifogats handlingarna. Området
har saluvärderats till 394 kronor 88 öre. Fattigvårdsstyrelsen har, sedan
statens fattigvårdskonsulent efter besök på stället förklarat nämnda område
lämpligt för det ändamål, som därmed avsåges, tillstyrkt, att området
måtte få med full äganderätt försäljas till fattigvårdssamhället enligt den
gjorda värderingen.

Vederbörande lantmätare har framhållit, att det vore av vikt för lägenhetens
rätta utnyttjande att erhålla utfartsväg över ägofiguren nr 14 till
den å kartan med nr 133 betecknade vägen.

Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget om upplåtelse av ifrågavarande med
litt. C betecknade område.

Domänstyrelsen biträder det väckta förslaget om försäljning till Vänersnäs
fattigvårdssamhälle av nu ifrågasatta område mot en köpeskilling, uppgående
till 395 kronor.

Beträffande egendomen i övrigt har styrelsen ansett, att goda skäl förebragts
för dess försäljning i två lotter på sätt förut föreslagits, och har
styrelsen icke haft något att erinra mot det Änghagsskifteslotten åsatta
saluvärdet. Vidkommande saluvärdet för huvudlotten har styrelsen, med
avseende å vad därom i ärendet förekommit, framhållit att, då en blivande
köpare vid hushållning med egendomens växande skog hade att ställa sig
gällande skogsvårdslags föreskrifter till efterrättelse, han sålunda icke torde
omedelbart efter tillträde av egendomen kunna genom realisation av virkeskapitalet
tillgodogöra sig kontanta medel, motsvarande de värden, vederbörande
skogsstatstjänstemän åsatt den växande skogen. På grund härav
anser styrelsen, att egendomens försäljningsvärde av skogsstatstjänstemännen

122

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

överskattats, och finner styrelsen ifrågavarande värde skäligen böra beräknas
till 22,000 kronor.

I fråga om sättet för försäljningen av de särskilda lotterna anser styrelsen,
att Änghagsskiftet bör försäljas enligt gällande bestämmelser för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med hembudsrätt för
förbemälde Krumlinde, och att huvudlotten såsom uppskattningsmännen förordat
bör försäljas å offentlig auktion.

Sedermera har kronoegendomens arrendator And. Olsson i skrivelse den
10 december 1927 hos Kungl. Maj:t anhållit, att egendomen måtte till
honom upplåtas med åborätt eller, om detta ej kunde bifallas, att egendomen
måtte säljas till honom att betalas på sätt liknande det, som tilllämpades
vid återbetalning av erhållet egnahemslån.

Efter remiss har domänstyrelsen, med överlämnande av yttranden från
domänintendenten samt protokoll vid av styrelsen föranstaltad uppskattningsförrättning
för upprättande av förslag till upplåtande under åborätt
av huvudgården å ifrågavarande egendom ävensom utlåtande från länsstyrelsen,
den 17 februari 1928 avgivit eget utlåtande i ärendet.

Av nämnda förrättningsinstrument inhämtas, att Olsson, vilken anses
såsom mindre bemedlad, fyller villkoren för att bliva antagen såsom åbo.
Egendomens storlek och beskaffenhet gjorde att lån för densammas övertagande
ej torde kunna erhållas ur egnahemslånefonden. Enligt av Olsson
lämnade uppgifter kunde egendomen ej brukas utan stadigvarande anlitande
av lejd arbetskraft. Uppskattningsmännen hava därför ansett, att
egendomen jämlikt därutinnan gällande bestämmelser ej kunde upplåtas
under åborätt, därför densamma ej heller vore lämplig, utan borde egendomen
försäljas på motsvarande villkor, som gälla för egnahemsupplåtelser
med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn. Skulle upplåtelse under
å,borätt ändock ske, borde avgäldstiden bestämmas till 20 år med rätt för
åbon att därefter lösa egendomen. Såsom avgäld föreslås 35 hektoliter
spannmål, en tredjedel råg och två tredjedelar korn, att lösas efter markegångstaxa
litt. C, motsvarande 549 kronor 50 öre. Änghagsskiftet borde
ej medfölja vid en eventuell upplåtelse.

Domänintendenten har föreslagit att huvudgården, för vilken Änghagsskiftet
vore obehövligt, måtte försäljas å egnahemsvillkor för 22,000
kronor med hembudsrätt för Olsson.

Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot den verkställda
åborättsvärderingen och uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen anser i likhet med uppskattningsmännen upplåtelse av
egendomen med åborätt ej kunna förekomma. Vad ansökningen i övrigt
angår förordades visserligen Olsson på grund av god skötsel av egendomen
till erhållande av optionsrätt vid förnyad utarrendering därav.
Olsson hade däremot ej vidtagit sådana åtgärder eller personligen nedlagt
kostnader å vare sig egendomens åbyggnader eller jord, att för
honom, som ej innehaft arrendet längre än från 1921, borde ifrågakomma

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

123

företrädesrätt vid försäljningen. På grund härav kunde styrelsen ej förorda
ansökningen i vare sig det ena eller andra avseendet utan vidhölle styrelsen
sitt förut avgivna förslag rörande egendomens försäljning,

Det skulle här anmärkas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 17 februari
1928 medgivit, att till Vänersnäs fattigvårdssamhälle finge i viss ordning
försäljas ifrågavarande å t. f. distriktslantmätaren Jernströms år 1927 upprättade
karta angivna område om 0.5 4 2 hektar.

Domänstyrelsens förslag rörande upplåtelse av ifrågavarande del av Änghagsskiftet
samt av huvudgården synes mig böra godkännas. Vad särskilt
angår det genom 1874 års brev till Vänersnäs församling upplåtna markområdet
lärer, i överensstämmelse med de i ärendet lämnade upplysningarna,
församlingens rätt därtill hava förfallit. För undvikande av varje olägenhet
för kronan bör emellertid förbehåll göras, att sagda område försäljes med
den rätt kronan må äga därtill.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att, sedan kronoegendom 1/2 mantal Hallby nr 4 Storegården
i Vänersnäs socken av Skaraborgs län blivit
genom lantmäteriförrättning uppdelad i lotter i anslutning
till vad domänstyrelsen förordat,

dels det område om 3.3 0 2 hektar av Änghagsskiftet,
som å dåvarande lantmäteriauskultanten Lindes
år 1918 upprättade karta över egendomen omfattar ägofigurerna
nr 135, 137—148 och 150—158 må försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med hembudsrätt för
O. J. Krumlinde,

dels ock egendomen i övrigt med undantag jämväl
av förut försålda delen av Änghagsskiftet må försäljas
å offentlig auktion under de i brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor till den högstbjudande med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1929 samt med den rätt
till ifrågavarande genom Kungl. Maj:ts brev den 8 maj
1874 upplåtna område, som må tillkomma kronan.

48:o.

Kronoegendomen 3/8 mantal Håvmanstorp nr 1 i Lyrestads socken av
Skaraborgs län är utarrenderad för tiden från den 14 mars 1912 till den
14 mars 1932 mot en årlig avgäld av 425 kronor.

I en 1926 till domänstyrelsen inkommen ansökning har arrendatorn av
egendomen, C. F. Kjellanders stärbhus, anhållit, att egendomens ekonomihus
måtte ombyggas.

Departements chefen.

Håvmanstorp
nr 1 i Skaraborgs
län.

124 Kungl. Mai ds proposition Nr 210.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka till följd av berörda ansökning
under 1926 besiktigat egendomen, hava, då det för kronan icke kunde
vara ekonomiskt att låta nybygga egendomen, föreslagit, att denna, som
icke lämpligen kunde uppdelas i mindre brukningsenheter, måtte försäljas
i en lott vid utgången av arrendeperioden den 14 mars 1932 eller tidigare
efter överenskommelse med arrendatorn.

Med anledning härav har domänstyrelsen föranstaltat om uppskattning
för försäljning av egendomen i en lott. Av instrument häröver med tillhörande
handlingar, däribland en av A. L. Rosell 1837 upprättad, av
förste lantmätaren A. H. öhrwall 1908 justerad karta med beskrivning
över egendomen, inhämtas bland-annat följande.

Egendomen, som är belägen 3.5 kilometer från Lyrestads station, 6 kilometer
från Hagstorps kanalstation och 21 kilometer från Mariestad, har en
areal av 69.0279 hektar, därav 16.9582 hektar åker och tomt, 4.4235 hektar
äng, 46.4150 hektar skogs- och betesmark samt 1.2312 hektar impediment.

Åkern utgöres delvis av lera och lermylla, delvis och till större delen av
lerblandad sandmylla på ler- och sandbotten av medelgod beskaffenhet och
i behov av täckdikning.

Egendomens taxeringsvärde utgör för jordbruksfastigheten 12,000 kronor
och för skogen och skogsmarken 9,300 kronor.

Samtliga åbyggnader utom brygghuset behöva nybyggas, därav ladugård,
stall och bärgningshus omedelbart, boningshus och arbetarbostad om 10 år,
varvid dock stommen till boningshuset beräknats kunna användas. Nybyggnaderna
beräknas draga en kostnad av 12,000 å 16,000 kronor utom nödigt
virke å rot å egendomens skog.

Egendomen äger andel i Östra Stöpens häradsallmänning med en årlig
utdelning av cirka 8 kronor per år.

Egendomens saluvärde har uppskattats till 44,000 kronor, därav 160 kronor
för kapitaliserat värde av andel i häradsallmänning och 27,500 kronor
för skogsmark och skog. Arrendevärdet har uppskattats till 720 kronor.

En intressent i C. F. Kjellanders stärbhus, Ragnar Kjellander, som de
senare åren skött egendomen, har anhållit att få köpa egendomen. C. E.
Kjellander och stärbhuset efter denne hava innehaft egendomen i sammanlagt
32 år. Uppskattning smännen hava tillstyrkt Ragnar Kjellanders ansökning
att få förvärva egendomen, då han på ett synnerligen förtjänstfullt
sätt vårdat densamma samt om honom lämnats goda vitsord.

Över jägmästaren har anfört att, med hänsyn till utmarkens relativt ringa
ytvidd och då denna ej angränsade annan kronan tillhörig egendom, ur
skogsväsendets synpunkt ej funnes skäl bibehålla egendomen. Värdena å
såväl utmark som ståndskog vore emellertid för låga och borde betydligt
höjas.

I eu sedermera ingiven skrift har förenämnde Ragnar Kjellander med
anledning av vad överjägmästaren anfört framhållit, att på grund av skogens
delvis mindre goda beskaffenhet redan det för skogen och skogsmarken
beräknade värdet 27,500 kronor vore högt; och har Kjellander anhållit, att
de beslutande myndigheterna måtte taga hänsyn härtill och till de dryga
kostnader, ett uppbyggande av egendomen komme att draga, så att möjlighet
bereddes honom att snarast inköpa egendomen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

125

Länsstyrelsen, som ej haft något att erinra mot värderingen, har tillstyrkt
uppskattningsmännens förslag.

I skrivelse den 11 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen finner intet vara att erinra mot förslaget
om egendomens försäljning och att förenämnde Ragnar Kjellander
därvid tillerkännes förköpsrätt. Värdet å avrösningsjord och ståndskog
har styrelsen ansett skäligen kunna upptagas till 34,339 kronor. Saluvärdet
å egendomen i sin helhet komme härigenom att uppgå till 50,800
kronor.

Av skäl som myndigheterna anfört anser även jag lämpligast, att egen- Departementsdomen
försäljes. chefen.

Såsom ovan berörts understiger egendomens arrendeavgäld under nu
löpande arrendeperiod 600 kronor, och skulle Kungl. Maj:t vid sådant
förhållande kunna utan riksdagens hörande besluta om egendomens försäljning.
För medgivande av hembudsrätt åt Ragnar Kjellander vid upplåtelsen
torde emellertid riksdagens medverkan vara erforderlig.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3/g mantal Håvmanstorp nr 1 i
Lyrestads socken av Skaraborgs län må försäljas
antingen till Ragnar Kjellander för en köpeskilling
av 50,800 kronor samt under villkor i övrigt, att egendomen
må med äganderätt tillträdas den 14 mars 1929,
därvid nu gällande arrendekontrakt angående egendomen
skall upphöra att gälla, om egendomens arrendator,
C. F. Kjellanders stärbhus, sådant medgiver,
eller eljest vid arrendeperiodens utgång den 14 mars
1932, att egendomen försäljes i det skick, den vid tillträdet
befinnes, att köpeskillingen skall erläggas med
en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars
varje av nästpåföljande fem år, att köpeskillingen
skall inbetalas till länsstyrelsen i länet, att köpebrev
skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparens skuldförbindelse å
återstoden därav avlämnats, att egendomen skall i
jordeboken upptagas under titeln allmänt frälse, att
köparen skall ansvara för alla å egendomen efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder, samt att
köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å
fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom
kostnaderna för inteckning i egendomen till säkerhet
för berörda skuldförbindelse,

126

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Sunnerby nr 2
Kronogården
i Skaraborgs
län.

eller, därest bemälde Ragnar Kjellander icke begagnar
sig av medgivandet att förvärva egendomen, å
offentlig auktion till den högstbjudande under de i
brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt
för köparen den 14 mars 1932.

49:o.

Kronoegendomen 3/4 mantal Sunnerby nr 2 Kronogården i Kållandsö eller
Otterstads socken av Skaraborgs län är, med undantag av det enligt Kungl.
Majrts brev den 11 mars 1921 från egendomen försålda utskiftet Lilla Nolåsen
samt egendomens utmark, utarrenderad till den 14 mars 1929 mot årligt
arrende av 1,350 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver med tillhörande handlingar, däribland en av lantmäteriauskultanten
Gunnar Linde 1919 upprättad karta över egendomen med beskrivning,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 27 kilometer från Lidköping, har en areal av
88.097 hektar, därav 32.844 hektar åker, 26.872 hektar ängs- och hagmark
samt 28.3 81 hektar avrösningsjord.

Åkerjorden består av lerblandad sandmylla och lermylla å sandbotten i
god hävd men i behov av avdikning.

Jordbruksdelens taxeringsvärde är 27,900 kronor.

Inom de närmaste tio åren behöva nybyggas stall, ladugård, brygghus och
magasin vid huvudgården samt boningshus och ladugård vid torpet Skateberg
under egendomen för en beräknad kostnad av omkring 16,000 kronor
förutom fritt virke. Boningshusen vid huvudgården och vid ett annat å
egendomen befintligt torp, Ödegårdskrok, äro äldre men hava ansetts kunna
användas tills vidare.

Med hänsyn till det förestående nybyggnadsbehovet hava upp skattning smännen
föreslagit försäljning av egendomens jordbruk i tre delar, huvudgården
och de två torpen. Största delen av ängs- och hagmarken samt
avrösningsjorden borde bibehållas och förvaltas tillsammans med Läckö
kungsgårds intilliggande skogsmark. Huvudgårdens arrendator, som innehaft
arrendet i 7 år, har hemställt, att på de villkor som gälla för egnahemslägenheter
få inköpa huvudgården. Jämväl torpens innehavare hava ingivit
ansökningar att få förvärva av dem brukad jord, därvid innehavaren av det
ena torpet uppgivit, att han innehaft detsamma från den 14 mars 1923. Då
sökandena vore skötsamma och om dem lämnats goda vitsord, hava ansökningarna
tillstyrkts av uppskattningsmännen. Salulotterna äro utmärkta å
förberörda karta och hava tilldelats följande arealer och saluvärden:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

127

			Areal hektar		Saluvärde kronor
Beteckning å kartan	Ägofigurer	tomt och åker	äng samt odlings- och hagmark	avrös- nings- jord	summa hektar	summa	därav för växande skog
Litt. A (huvud-gården)	av 4, av 5, 6—163	24.0CB	12.8 0		36.428	21,900: —	1,580: 7 8
Litt. C (torpet Skateberg)	av 169, 170—186, av 187, 188 b, av 205, 206—219, av 220, av 227	4.546	0.817	2.6	7.468	6,040: —	1,102: 4 2
Litt. D (torpet Ödegårdskrok)	164—168, av 169, av 187, 188 a, 189 —204, av 205, av 220, 221-226, av 227	4.2 8 5	0.198	2.6	7.028	6,720: —	632: 4 0

Arrendevärdet för hela jordbruksegendomen har uppskattats till 1,470
kronor.

Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget; och borde i enlighet med vad överlantmätaren
i ärendet föreslagit lotterna litt. C och D beredas utfartsväg
över lotten litt A., vilket kunde föranleda någon mindre jämkning i de
arealer, som för lotterna upptagits i uppskattningsinstrumentet.

Jämväl överjägmästaren har biträtt försäljningsförslaget.

Kronojordstyckningssakkunniga, som besiktigat egendomen under år 1926,
hava föreslagit försäljning i anslutning till föreliggande förslag av ovanberörda
tre lotter.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 23 december 1927 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning, har likaledes biträtt det uppgjorda förslaget till
egendomens disposition samt vidare anfört följande.

Huvudgårdslotten hade synts styrelsen väl stor att upplåtas som egnahemslägenhet.
Enligt handlingarna borde, om egendomen upplätes på förnyat
arrende, arrendatorn tillerkännas optionsrätt, enär han innehaft egendomen
i sju år och därunder reparerat boningshus, nybyggt svinhus samt sökt
sätta de förfallna husen i skick och väl skött jorden. I anslutning till de
synpunkter, som av kronojordstyckningssakkunniga i utlåtande den 30
december 1926 och av styrelsen i skrivelse den 28 januari 1927 uttalats
beträffande frågan om förköpsrätt vid kronojords försäljning (återgivet å sid.
6 och 7 i prop. nr 166 år 1926) hade styrelsen funnit i detta ärende föreliggande
omständigheter knappast motivera ett medgivande av hembudsrätt
vid försäljningen av huvudgården. Styrelsen finge hemställa, att denna lott
utbjödes å offentlig auktion. Lotterna litt. C och D borde försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahem slägenheter från kronoegendomar,
varvid länsstyrelsen hade att pröva, huruvida innehavarna jämlikt
sagda grunder vore berättigade till hembud vid upplåtelserna. Egendomen
i övrigt borde förvaltas som kronopark.

Vid den avstyckningsförrättning, som komme att hållas å egendomen för
lotternas skiljande från varandra, torde komma att tillses, att lotterna
erhölle erforderliga utfartsvägar.

Departements chefen.

Tun nr 2
Sa en i
Skaraborgs
län.

128 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.''

Jag biträder försäljningsförslaget sådant detsamma av domänstyrelsen förordats.
Till frågan om dispositionen efter den 14 mars 1929 av den i kronans
ägo kvarvarande delen av egendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagens
beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 3/i mantal Sunnerby nr 2
Kronogården i Kållandsö eller Otterstads socken av
Skaraborgs län blivit fördelad i fyra lotter, bestående
av förberörda lotterna litt. A, C och D samt egendomen
i övrigt, lotterna litt. A, C och D må var för sig försäljas,

lotten litt. A å offentlig auktion till den högstbjudande
enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med
tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929, samt

lotterna litt. C och D enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

50:o.

Förra landsfiskalsbostället */g mantal Tun nr 2 Hagen i Tuns socken av
Skaraborgs län indrogs till statsverket den 14 mars 1927 och är nu utarrenderat
till den 14 mars 1929 mot ett årligt arrende av 1,500 kronor.

Under 1927 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över denna förrättning och övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren Gunnar Linde 1927 upprättad karta
över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2 kilometer från Tuns järnvägsstation och
14 kilometer från Grästorps köping, har en areal av 69.701 hektar, därav
66.68 6 hektar tomt och åker samt 3.015 hektar annan mark.

Åkerjorden utgöres huvudsakligen av lermylla å lerbotten och till någon
mindre del av sandmylla å grusbotten, allt av medelgod beskaffenhet men
i dålig gödselkraft, svagt brukad och dåligt avdikad.

Egendomen har ett taxeringsvärde av 37,800 kronor.

Å egendomen finnas två backstugor tillhöriga Bertil Johansson och Johan
Johansson.

Egendomen har andel i den 24 kilometer från hemskiftet belägna Toremosse
om 0.5 61 hektar strö och bränntorv, vilken emellertid är vattendränkt och
ej kan utnyttjas.

Manbyggnaden är äldre och sliten men anses liksom källaren kunna tillsvidare
användas. Övriga hus äro gamla, otidsenliga, hårt slitna samt skadade
av mask och röta och behöva snarast ombyggas, särskilt som de äro
mycket otillräckliga för behovet. Vid laga av- och tillträdessyn å egendomen
den 14 mars 1927 har föreslagits inlösen åt kronan av följande arrendatorn
tillhöriga hus, nämligen tillbyggnad till boningshus för 250 kronor och
vagnslider för 1,000 kronor. Inlösas dessa hus, behöva vid egendomen sna -

Kungl. Majtts proposition Nr 210.

129

rnst nybyggas stall, ladugård, loge, lador, svinhus, magasin, vedbod och
brygghus, vilket ansetts draga en kostnad av omkring 28,800 kronor. Niimnda
byggnadsarbeten liksom kommande utgifter för egendomens täckdikning
göra, att egendomen under eu läng följd av år icke kan tänkas lämna någon
inkomst, vadan uppskattning smännen ansett lämpligast, att den försåldes i
nuvarande skick i två lotter, därav en obebyggd. Ytterligare uppdelning
bär ej ansetts böra ifrågakomma, då svårighet förefunnes att å trakten försälja
obebyggd jord. Lotterna borde utbjudas som egnahemslägenheter och
någon upplåtelse under åborätt har ej ansetts lämplig. Egendomens nuvarande
arrendator, Oscar Karlson, som den 14 mars 1929 innehaft egendomen
under sex år, därav två år såsom arrendator under domänstyrelsen,
har anmält sig som köpare av egendomens bebyggda del. Uppskattningsmännen
hava, då Karlsson visat sig vara en synnerligen arbetsam
och duglig jordbrukare, som på ett erkännansvärt sätt sökt hävda den tidigare
mycket försummade gården, tillstyrkt arrendatorns ansökning härutinnan.
En broder till arrendatorn, Gustav Karlson, som varit arrendatorn behjälplig
vid hans arbeten å gården, har anhållit att få köpa egendomens obebyggda
del. Då om Gustav Karlson lämnats mycket goda vitsord, hava uppskattningsmännen
jämväl tillstyrkt denna ansökning, därvid tillika framhållits,
att Karlson förklarat sig vilja övertaga lotten såsom jordbruksegnahemslägenhet
och ej under åborätt.

Arrendatorn äger icke optionsrätt vid en eventuell förnyad utarrendering
av egendomen.

Lotterna hava saluvärderats till:

den bebyggda delen, omfattande ägofigurerna å kartan 31—53, 85—106
och 115—133 med en areal av 34.203 hektar, därav 32.30 7 hektar tomt och
och åker och l.»06 hektar annan mark, 25,700 kronor, samt

den obebyggda delen, omfattande ägofigurerna å kartan 1—30, 54—84
och 107—114 med en areal av 35.4os hektar, därav 34.2»9 hektar åker och
1.2 0 9 hektar annan mark, 19,670 kronor.

För upplåtelse av den obebyggda lotten såsom åbolägenhet hava uppskattningsmännen
föreslagit en avgäldstid av 20 år med en avgiild av 737 kronor
90 öre, motsvarande enligt medelmarkegångspris för åren 1918—1927 värdet
av 47 hektoliter spannmål, 73 rilfi och 2/, korn. Åbon borde vid första
avgäldstidens slut få lösa lotten.

Länsstyrelsen ävensom kronojordstyckningssakkunniga hava icke funnit
anledning till erinran mot förslaget till egendomens disposition.

I skrivelse den 27 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Jämväl styrelsen biträder förslaget om egendomens
försäljning i förberörda två lotter. Vad den ifrågasatta förköpsrätten för
bröderna Karlson beträffar, förelåge, framhåller styrelsen, icke här sådana
skäl, som ansetts böra fordras för medgivande av sådan rätt (jmf. prop.
166/1927 sid. 6 och 7). Enligt vad styrelsen inhämtat, vore det brödernas
avsikt att tillsvidare bruka egendomen tillsammans för att så småningom
övertaga var sin brukningsdel. Risk hade ansetts förefinnas, att vid ett
auktionsförfarande egendomen komme att inropas av angränsande storjordbruk.
Med hänsyn härtill och då värderingen för den såväl med avseende
å jord som byggnader dåliga egendomen vore fullt godtagbar, hade styrelsen
icke velat motsätta sig, att förköpsrätt medgåves vid försäljningen.

Ttihang till riksdagens protokoll 1928. I sand. 177 hd fl. (Nr 210.) å

130

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

I saluvärdet för den bebyggda delen inginge icke värdet av arrendatorn
tillhöriga, vid synen 1927 till inlösen för 1,250 kronor ifrågasatta byggnader.

Med hänsyn till vad i ärendet upplysts vill även jag förorda avyttring
av egendomen, därvid hembud å de olika styckningslotterna torde jämlikt
förslaget medgivas bröderna Karlson.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1/i mantal Tun nr 2 Hagen
i Tuns socken av Skaraborgs län blivit fördelad i förberörda
två lotter, desamma må försäljas

antingen vad angår den bebyggda lotten till egendomens
arrendator, Oscar Karlson, och den obebyggda
lotten till Gustav Karlson för köpeskillingar av respektive
25,700 kronor och 19,670 kronor att erläggas med en
sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel
den 14 mars varje av nästföljande fem år samt
under villkor dels beträffande den bebyggda lotten, att
förenämnda Bertil Johansson och Johan Johansson skola
äga under sin livstid kvarbo i av dem nu disponerade
backstugor och nyttja tomten däromkring mot en årlig
avgäld av 10 kronor för vardera lägenheten, dels ock
beträffande envar av försäljningslotterna att lotten försäljes
i det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att
köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet,
som har att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden därav
avlämnats, å lotten utfärda köpebrev, att lotten skall i
jordeboken upptagas under titel allmänt frälse, att köparen
skall svara för de å egendomen för tiden efter
tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt att
köparen skall ensam vidkännas alla med lotternas skiljande
från varandra, lagfart å fånget och andra med
köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning
i lotten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,
eller, därest medgivandena att förvärva lotterna icke
begagnas, var för sig å offentlig auktion till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor med tillträdes rätt för köpare den 14 mars 1929
och med ovannämnda förbehåll i avseende å de båda
backstugulägenheterna å den bebyggda lotten.

Kun yl. Mnj:ts proposition Nr 210.

131

51 :o.

Kronoegendomen Va mantal Ostorp nr 1, >/8 mantal östorp nr 5 Lilla
Backen och 1/l mantal öxenåna nr 2 eller Ostorp Nolgården i Vinköls socken
av Skaraborgs län är med undantag av viss, den angränsande kronoparken
Furubacken tillagd del utarrenderad till den 14 mars 1929 mot ett årligt
arrende av 2,400 kronor.

Å egendomen bar under år 1926 hållits uppskattningsförrättning. Av
instrument däröver och övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren Tor Hjertquist år 1918 över egendomen upprättad
karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Skara stad, innehåller en
areal av 170.171 hektar, därav 67.yy2 hektar åker och tomt, 6.613 hektar
äng,
rösningsjorden äro områdena, ägofigurerna nr 327 och 359 å kartan, om 41.28
hektar lagda till ovannämnda kronopark. Enligt Kungl. Maj:ts brev
den 18 juni 1926 har egendomens arrendator medgivits för egendomen deltaga
i Dräglans dikningsföretag och söka odlingslån för företagets utförande.

Egendomen, som taxeringsvärderats till 69,800 kronor, har åsatts ett
arrendevärde av 2,600 kronor.

Uppskatt ning smännen hava i likhet med kronojordstyckningssakkunniga,
vilka 1926 besiktigat egendomen, ansett, att egendomen med sina spridda
ägor och olämpliga figur borde styckas och försäljas, särskilt som nybyggnad
av ladugård med lador snart förestode, vartill komme att en del framställningar
ingått om förvärv av jord från egendomen.

Det i anledning härav uppgjorda försäljningsförslaget omfattar följande
lotter:

Litt. A. Huvudgården, omfattande å kartan ägofigurerna nr 1-192 och
360 med en areal av 62.13 9 hektar, därav 29 307 hektar åker och tomt,
5.82 1 hektar äng, 26.ros hektar avrösningsjord och O.403 hektar impediment,
samt saluvärderad till 56,200 kronor, därav 28,804 kronor och 62 öre
för skogsmark och växande skog.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt ansökning av egendomens arrendator
Emil Pettersson, som sedan 1914 innehaft egendomen och väl brukat den,
att få inköpa denna lott.

Litt. B. Ängeberg, bebyggd med bemälde Pettersson tillhörig stuga och
ladugård samt en del andra uthus tillhöriga Karl Ask och omfattande å
kartan ägofigurerna nr 258, 259, av 279, 280, av 281, 282—286, av 287,
288—322 a, 326 a samt av 327. Arealen utgör 12.os hektar, därav 7.259 hektar
åker och tomt, 0.35 hektar äng, 4.3 4 8 hektar avrösningsjord och 0.123 hektar
impediment. Ägolotten har saluvärderats till 6,370 kronor, därav 666
kronor 4 öre för skogsmark och växande skog.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt, att nuvarande innehavaren av
lägenheten Ängeberg, Einar Ask, som är son till Karl Ask, måtte i anledning
av därom gjord ansökan få inköpa lotten litt. B. Enligt meddelande
under hand från domänintendenten är avsett, att Einar Ask skall övertaga
såväl arrendatorns som faderns hus å lägenheten.

Ostorp nr 1
m. fl fastigheter
i Skaraborgs
län.

132

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Litt. C. Kartåsen, bebyggd med stuga och ladugård, tillhöriga egendomens
arrendator, samt svinhus och hönshus, tillhöriga Karl Stark. Området omfattar
å kartan ägoligurerna nr 328—349 och av 358, med en areal av
6.394 hektar, därav 4.nsi hektar tomt och åker, 0.U4 hektar ängsmark,
1.5ii hektar avrösningsjord och O.oss hektar impediment, samt med ett
saluvärde av 3,360 kronor, därav 304 kronor och 76 öre för skogsmark och
växande skog.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt av förbemälde Karl Starks son
Yngve Stark gjord ansökning att få inköpa lägenheten, som nu brukas av
honom och med vilken är avsedd att förenas av hans fader ägande jord
intill lägenheten, som därigenom skulle bliva så stor, att därå kunde födas
en familj.

Enligt från domänintendenten under hand inhämtad upplysning innehåller
nämnda jord 4 å 5 hektar, och är Yngve Stark ej villig inköpa nuvarande
arrendatorns hus å lägenheten.

Litt. D. Obebyggd, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 193, av 194,
av 198, av 239, av 263, av 264, 265—278, av 279, av 281, av 287, med
en areal av 4.553 hektar, därav 4.245 hektar åker och 0.308 hektar äng,
samt med ett saluvärde av 3,350 kronor.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt av innehavaren av lägenheten Syltberget
under kronoegendomen Syltan, S. J. Ekström, gjord ansökning att få
förvärva denna lott för att tilläggas lägenheten Syltberget (jfr punkt 52 här
nedan).

Litt. E. Obebyggd, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 193, av 194,
195—197, av 198, 199, av 239, 240, 241, 246—257, 260—262, av 263 och av
264, med en areal av 15.102 hektar, därav 12.904 hektar åker, 2.11 y hektar
avrösningsjord och O.079 hektar impediment, samt med ett saluvärde av
9,680 kronor, därav 469 kronor 60 öre för skogsmark och växande skog.

Spekulant har angivit sig. Hemmasonen David Jakobsson har nämligen
anhållit att få köpa cirka 12.5 hektar åkerjord av egendomen för att där
skapa sig ett hem. Ansökningen har tillstyrkts.

Litt. F. Bostadstomt, belägen invid landsvägen, omfattande å kartan
ägofigurerna nr 241 a—245, med en areal av I.253 hektar, därav O.796 hektar
åker, O.041 hektar äng och 0.4 16 hektar avrösningsjord, samt med ett
saluvärde av 640 kronor.

Denna tomt har utlagts med anledning av en av smeden S. J. Svensson
gjord framställning att få förvärva tomt härstädes för uppförande av smedja.
Ansökningen har tillstyrkts.

Litt. G. Obebyggd, omfattande å kartan ägofigurerna nr 213—237, med
en areal av 5.795 hektar, därav 5.499 hektar åker samt O.29S hektar avrösningsjord
och impediment, samt med ett saluvärde av 3,850 kronor.

Rickard Karlsson, som äger mindre jordbruk intill egendomen, har ansökt
att för utökande därav få inköpa denna lott, vilket tillstyrkts.

Litt. H, som, bebyggd med en lada tillhörig egendomens arrendator, omfattar
å kartan ägofigurerna nr 200—212 med en areal av 4.3 7 9 hektar,
därav 2.182 hektar åker, 0.265 hektar äng, 1.822 hektar avrösningsjord och
O.u hektar impediment, samt med ett saluvärde av 1,940 kronor, varav
494 kronor 19 öre för skogsmark och växande skog.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt ansökning från Edvin Pettersson att
av enahanda skäl som förbemälda Karlsson få förvärva lotten litt H.

Litt. K, obebyggd, omfattande å kartan ägofigurerna nr 350—357, med
en areal av O.441 hektar, därav 0.419 hektar åker och O.022 hektar äng,
samt med ett saluvärde av 275 kronor.

133

Kanyl. Majrts proposition Nr 210.

Kristina Jakobsson, som sedan år 1875 innehaft ifrågavarande område
och äger bostadshus å egen intilliggande mark, bar anhållit att få inköpa
området, vilket tillstyrkts.

Återstående delar av egendomen, bestående av ägofiguren nr 359 samt
större delen av ägofigurerna nr 327 och 358 eller den del av ägofiguren nr
327, vars norra gräns å kartan angivits med streckad blyertslinje, och den del
av ägofiguren nr 358, vars södra gräns å kartan angivits på samma sätt,
med en areal av sammanlagt 57.30 hektar hava ansetts lämpligen böra tilldelas
Furubackens kronopark.

Emot ovanberörda förslag har varken över jägmästaren eller länsstyrelsen
haft något att erinra.

Domänstyrelsen, som med skrivelse den 21 januari 1928 underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning, har därvid tillstyrkt det föx-eliggande förslaget
till egendomens disposition. Styrelsen har emellertid vid granskning
av de uppskattade saluvärdena funnit värdena å skogsmark och växande
skog skäligen böra upptagas för lotten litt. A till 22,692 kronor 12 öre,
för litt. B till 631 kronor 4 öre, för litt. C till 289 kronor 76 öre, för litt.
E till 444 kronor 60 öre och för litt. H. till 469 kronor 19 öre. I följd
härav borde saluvärdena för nämnda lotter i deras helhet nedsättas för litt.
A till 50,100 kronor, för litt. B till 6,335 kronor, för litt. C till 3,345 kronor,
för litt. E till 9,655 kronor och för litt. H till 1,915 kronor. Vid försäljningen
borde de egendomens arrendator tillhöriga hus å lotterna undantagas.
Hembudsrätt till inköp syntes böra tillkomma egendomens arrendator
till lotten litt. A, Einar Ask till lotten litt B, Yngve Stark till lotten litt.
C, S. J. Ekström till lotten litt. D, Rickard Karlsson till lotten litt. G,
Edvin Pettersson till lotten litt. H och Kristina Jakobson till lotten litt. K.

För egen del finner jag icke anledning till erinran mot domänstyrelsens
förevarande förslag, som tillkommit efter tillstyrkan av bland andra vederbörande
uppskattningsmän samt kronojordstyckningssakkunniga.

Beträffande förslaget att vissa återstående delar av kronoegendomen tilldelas
Furubackens kronopark torde beslut böra fattas, sedan riksdagens beslut
i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

a) att från kronoegendomen V2 mantal östorp nr 1,
7» mantal östorp nr 5 Lilla Backen och 74 mantal
Öxenåna nr 2 eller östorp Nolgård i Vinköls socken
av Skaraborgs län ovanberörda lotterna litt B, C, D, E,
F, G, H och K må försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter med hembudsrätt
på sätt ovan föreslagits beträffande lotterna litt.
B, C, D, G, H och K,

b) att egendomen i övrigt — med undantag jämväl
av kronoparken Furubacken redan tillhörande ägofiguren
nr 359 och del av ägofiguren nr 327 samt den del

Departements chefen.

134

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Syltan nr 1
i Skaraborgs
län.

av ägofiguren nr 358, som är avsedd att tilläggas
kronoparken — eller den med litt. A betecknade egendomens
huvudgård må försäljas
antingen till egendomens arrendator, Emil Pettersson,
mot en köpeskilling av 50,100 kronor att erläggas med
en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en
sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år
samt under villkor i övrigt, att egendomen säljes i det
skick, den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen
skall erläggas till länsstyrelsen i länet, som har att,
så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts
och köparens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats,
å egendomen utfärdade köpebrev, att egendomen
skall i jordeboken upptagas under titel allmänt
frälse, att köparen skall svara för de å lotten för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder
ävensom för annuiteterna å det egendomen påvilande
odlingslånet, samt att köparen skall ensam vidkännas
alla med lagfart å fånget och andra med köpet förenade
utgifter ävensom kostnaderna för inteckning i egendomen
till säkerhet för berörda skuldförbindelse,
eller, därest förbemälde Pettersson ej begagnar sig
av medgivandet att förvärva styckningslotten i fråga, å
offentlig auktion under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor till den högstbjudande med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1929,
med förbehåll beträffande samtliga försäljningar att
andra än kronan tillhöriga hus ej ingå i försäljningen.

52:o.

Kronoegendomen 1/2 mantal Syltan nr 1 i Vinköls socken av Skaraborgs
län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 700
kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Tor Hjertquist år 1918 upprättad karta över egendomen med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Skara stad, har en areal
av 59.3 5 6 hektar, därav 22.4 4 hektar åker och tomt, 0.3 8 4 hektar äng,
36.118 hektar avrösningsjord och 0.414 hektar impediment, vartill kommer
andel i Vinköls socken odelade torvmosse, som är så avlägset belägen och
vattensjuk, att den ej utnyttjas.

Kungl. Maj:tu proposition Nr 210. 135

Egendomens åbyggnader äro i någorlunda gott skick och för egendomens
behov tillräckliga, men i händelse av förnyad utarrendering erfordras nybyggnad
av vissa ekonomihus för en beräknad kostnad av 4,300 kronor.

Egendomen, som taxeringsvärderats till 17,900 kronor, bar åsatts ett
arrendevärde av 750 kronor.

Enligt beslut don 18 juni 1926 har egendomens nuvarande arrendator
medgivits tillstånd att söka odlingslån för egendomen i Ilräglans dikningsföretag
av 1926.

Uppskattning smännen hava, då egendomen saknar större utvecklingsmöjligheter,
ansett, att densamma lämpligen bör försäljas med undantag av
den del, som ä kartan är betecknad med ägoliguren nr 109 om
vilken är belägen intill Furubackens kronopark och därmed förenad.

Den till försäljning föreslagna delen har ansetts för ändamålet böra uppdelas
i två lotter. Av dessa omfattar den ena lotten, betecknad litt. A.,
å kartan ägofigurerna nr 1—82, av 95, 96 — 105, av 106, av 107 och 108.
Den andra lotten, betecknad litt. B, Syltberget, upptager ägofigurerna nr
83 — 94, av 95, av 106 och av 107. Lotterna hava en areal, lotten litt. A
av 30.039 hektar, därav 21.035 hektar åker och tomt, 0.384 hektar äng,
8.595 hektar avrösningsjord och O.025 hektar impediment samt lotten litt. B
av 2.85 hektar, därav 1.387 hektar åker och tomt samt 1.463 hektar avrösningsjord.
Vid arealberäkningen hava de å kartan angivna vägarna, omfattande
ägofigurerna nr 110 och 111, icke medtagits.

Lotterna hava saluvärderats, litt. A till 20.900 kronor, därav 3,610 kronor
13 öre för skogsmark och växande skog, och litt. B Syltberget, till 1,150
kronor, därav 174 kronor 10 öre för skogsmark och växande skog. Med
sistnämnda lott har ansetts böra förenas lotten litt. D av angränsande
kronoegendomen V, mantal Östorp nr 1, vilken styckningslott innehåller 4.553
hektar, därav 4.2 4 5 hektar åker och 0.3o 8 hektar avrösningsjord, med ett
saluvärde av 3,350 kronor.

Egendomens nuvarande arrendator, C. G. Svantesson, som i 38 år brukat
egendomen och där uppfört manbyggnad och ladugård mot ersättning av
kronan samt väl hävdat jorden, har emellertid allenast varit subarrendator
och först 1925 fått arrendet å sig överlåtet, varför han vid förnyad utarrendering
ej lagligen äger optionsrätt. Svantesson har anmält sig som
köpare av lotten litt. A, och har innehavaren av lägenheten Syltberget,
S. J. Ekström, vilken äger därå befintliga byggnader, anmält sig som
köpare av lägenheten med därtill föreslagna tillägg från kronoegendomen
Östorp. Uppskattningsmännen hava förordat hembudsrätt vid försäljning
för såväl Svantesson som Ekström.

Länsstyrelsen och över jägmästaren i västra distriktet hava icke haft
något att erinra mot uppskattningsmännens förslag, liksom ej heller kronojordstyckningssakkunniga,
vilka besiktigat egendomen.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 21 januari 1928 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har biträtt försäljningsförslaget,
dock att styrelsen ansett, att det uppskattade värdet av skogsmark och
växande skog å huvudlotten litt. A bör nedsättas till 3,026 kronor 38
öre och saluvärdet för lotten i följd härav minskas till i avrundat belopp
20,300 kronor. Beträffande den del av kronoegendomen östorp, som avses
att förenas med lägenheten Syltberget, har styrelsen åberopat sin samma
dag avlåtna skrivelse angående disposition av sistnämnda kronoegendom.

136

Kungl, Maj:ts proposition Nr 210.

Departements chefen.

Under tillstyrkande av domänstyrelsens förevarande förslag och med
erinran att, enligt vad jag under punkt 51 ifrågasatt, litt. D av egendomen
östorp skulle tilläggas nu ifrågavarande lägenhet Syltberget, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen ''/s mantal Syltan nr 1
i Vinköls socken av Skaraborgs län blivit genom
vederbörlig lantmäteriförrättning delad i tre lotter i
huvudsaklig överensstämmelse med uppskattningsmännens
förslag, omfattande en det med Furubackens
kronopark förenade området, en lägenheten Syltberget
och den tredje egendomen i övrigt eller huvudgården,
sistnämnda två lotter må var för sig försäljas,

a) lägenheten Syltberget enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt till inköp för förbemälde
S. J. Ekström; samt

b) egendomen i övrigt eller huvudgården,
antingen till C. G. Svantesson mot en köpeskilling

av 20,300 kronor att erläggas med en sjättedel vid
tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel den 14
mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i
övrigt, att egendomen säljes i det skick, den vid tillträdet
befinnes, att köpeskillingen skall erläggas till
länsstyrelsen i länet, som har att, så snart första
sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens
skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, å egendomen
utfärdade köpebrev, att egendomen skall i jordeboken
upptagas under titel allmänt frälse, att köparen
skall svara för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder, ävensom
för annuiteterna å det egendomen påvilade odlingslånet,
samt att köparen skall ensam vidkännas alla
med lagfart å fånget och andra med köpet förenade
utgifter ävensom kostnaderna för inteckning i lotten
till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest Svantesson icke begagnar sig av medgivandet
att förvärva huvudgårdslotten, å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1929 och med skyldighet för honom att ansvara
för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen
belöpande annuiteter å det egendomen påvilande
odlingslånet.

Ku it yl. .Miij: fn proposition Ni 210.

Vil

53:o.

Kronoegendomen 3/i mantal Dalen nr 1 i Agnetorps socken av Skaraborgs
län har varit utarrenderad för tiden 14 mars 1907 — 14 mars 1927
mot årligt arrende av 1,000 kronor och är nu upplåten till den 14 mars
1928, varvid betingats en avgäld av 1,100 kronor. Domänstyrelsen har anmodat
vederbörande länsstyrelse ombesörja utarrendering av egendomen
under ett år från sistnämnda dag.

Under 1926 och 1927 hava uppskattningsförrättningar hållits å egendomen,
och har egendomen under 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.
Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren
Seth Lindström 1925 upprättad karta över egendomen med beskrivning,
inhämtas hland annat:

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från Tidaholm, består av hemskifte
och ett 500 meter därifrån beläget utskifte samt innehåller 164.6 5
hektar, därav 47.7 8 2 hektar tomt och åker, 12.7 25 hektar äng, 102.6 3 8 hektar
skogsmark och 1.5 o5 hektar impediment.

Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet men mycket svårbrukad och har
branta och dåliga vägar.

Byggnaderna hava ansetts med nödigt underhåll kunna användas i minst
tio år. Manbyggnaden är äldre men bibehållen; ladugården är genom felkonstruktion
ej stark.

Egendomen har andel i Hökensås häradsallmänning med en årlig utdelning
av omkring 60 kronor.

Ä ägorna finnes lägenheten Ängaberget, bebyggd med innehavaren Karl
Thunander tillhörig fallfärdig stuga, vilken ansetts böra nödtorftigt underhållas
av innehavaren och efter dennes död ovillkorligen snarast bortföras.

Kronojordstyckningssakkunniga hava med hänsyn till byggnadernas och
jordens beskaffenhet ansett sig icke kunna tillråda uppdelning av egendomen
i mindre jordbruk; och hava de sakkunniga, .då kronan knappast kunde
hava intresse av att behålla ifrågavarande avlägset belägna egendom med dess
svårbrukade jord, föreslagit, att inägorna med tilldelning av betesmark och
skog i erforderlig utsträckning måtte försäljas i en lott, varvid den huvudsakliga
delen av utmarken lämpligen borde tilläggas kronoparken Järnåsen.

Vid 1927 års förrättning hava upp skattning smännen uppgjort alternativa
förslag till egendomens disposition. Enligt det ena förslaget skulle den till
försäljning ifrågasatta delen av egendomen omfatta det å kartan med litt.
A utmärkta område, vilket jämlikt en av distriktslantmätaren E. O. Janson
den 15 november 1927 upprättad beskrivning innehåller 90.264 hektar, därav
47.478 hektar tomt och åker, 12.653 hektar äng, 28.628 hektar avrösningsjord
och 1.505 hektar impediment. Området har saluvärderats till 45,320
kronor, därav 13,449 kronor 83 öre för äng och avrösningsjord med växande
skog samt 1,200 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning. Enligt det
andra förslaget skulle försäljningslotten utökas med det å kartan med litt.
C utmärkta området om 9.a 6 hektar avrösningsjord, vilket med växande
skog uppskattats till 2,866 kronor 11 öre. Hela saluvärdet för lotten litt.
A + C har beräknats till 48,690 kronor, därav 500 kronor för det särskilda
ökade värde, som uppkomme för lotten litt. A, om lotten litt. C tillädes.

Dalen nr 1
i Skaraborgs
län.

138 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Uppskattningsmännen hava framhållit, att lotten litt. C till stor del bestode
av f. d. torpjord, som igenlagts till bete, och att skogen därå vore av
sämre beskaffenhet och ej sluten (endast omkring 47 kubikmeter per hektar).
Den magra gårdens styrka vore dess beten. Då lotten litt C innehölle
egendomens bästa betesmark med jämn och god tillgång på vatten och denna
mark efter kultur borde kunna lämna en mycket god avkastning, ansåge
uppskattningsmännen det vara ekonomiskt riktigt, att området bibehölles
och förbättrades som betesmark i stället för att skogsodlas. Uppskattningsmännen
hava därför förordat försäljning av lotten litt. A med utökning av
lotten litt. C, förutan vilken lotten litt. A förlorade i värde och bleve mindre
bärkraftig. — Den återstående delen av egendomen borde bibehållas av
kronan.

Såsom spekulant å jordbrukslotten har anmält sig Martin Andersson, son
till nuvarande arrendatorn. Då Andersson biträtt vid skötseln av egendomen
alltsedan fadern 1919 övertog arrendet samt visat sig vara en arbetsam
och duglig jordbrukare, väl van vid den tungskötta gården, hava uppskattningsmännen
tillstyrkt ansökningen. — Vid 1926 års förrättning har
optionsrätt tillstyrkts för arrendatorn vid egendomens upplåtelse å förnyat
arrende.

Jägmästaren har föreslagit, att lotten litt. C måtte bibehållas i kronans
ägo, varigenom bättre ägofigurer erhölles för båda ägolotterna samt 5—400
meters kortare rågångar uppkomme för hägnadsunderhåll.

Vederbörande överlantmätare, som på anmodan av länsstyrelsen avgivit
yttrande rörande lämpligaste sättet för avskiljande av den till försäljning
föreslagna delen av egendomen, har därvid i huvudsak anfört följande:

Då egendomen bestode av två skiften, gällde beträffande denna den i 19
kap. 11 § lagen om delning av jord å landet den 18 juni 1926 (nr 326)
förekommande bestämmelsen att till fastighet, som bildades genom avstyckning,
må läggas högst tre skiften. De delar av egendomen, som avsåges
att behållas av kronan, omfattade fyra skiften. Med hänsyn härtill borde
den till försäljning ifrågasatta lotten avstyckas, varigenom egendomen efter
avstyckningen komme att omfatta de fyra skogsskiftena.

Med erinran om de i 19 kap. jorddelningslagen, enkannerligen dess tredje
paragraf, förefintliga stadganden till förhindrande av att genom avstyckning
tillkomme fastighet, som med hänsyn till förhållandena kunde antagas icke
lämpligen kunna användas såsom fastighet för sig på varaktig sätt för det
med styckningen avsedda ändamål, har överlantmätaren framhållit, att enligt
hans förmenande den blivande jordbrukslotten mer än väl behövde det
av uppskattningsmännen föreslagna tillägget av egendomens skog, lotten
litt. C, och att det i allt fall vore tvivelaktigt, om jordbrukslotten även
efter denna tillökning erhållit tillräckligt med skog. Egendomen syntes
vara en sådan för länets skogsbygd typisk jordbruksfastighet, som tarvade
stor tillgång till skogsmark för att ägaren skulle kunna erhålla utkomstmöjligheter
vid denna. Hänsynen härtill borde komma i främsta rummet,
när det gällde att bestämma den föreslagna jordbrukslottens ägovälde.

Länsstyrelsen, som icke haft något att erinra mot värderingen, har tillstyrkt
uppskattningsmännens förslag.

Över jägmästaren har framhållit bland annat följande.

Utmarken till 1 mantal Järnåsen nr 1, som angränsade nu förevarande
egendom, förvaltades som kronopark och innehölle enligt handlingarna en

139

Kungl. Maj :ts proposition Nr 210.

ytvid av endast 103.2 hektar, därav 76.15 hektar skogsproduktiv mark, fördelad
på fyra från varandra av utmarken till kronoegendomen Dalen skilda
skiften. För erhållande av bättre ägoligur och ökad ytvidd åt den obetydliga
lcronoparken vore det av största vikt, att så stor del som möjligt av
utmarken till Dalen förenades med kronoparken. Utmarkslotten litt. C borde
därför i enlighet med jägmästarens förslag bibehållas i kronans ägo. Även
utan detta utmarksskifte syntes jordbrukslottens behov av såväl skogs- som
betesmark vara synnerligen väl tillgodosett, då 28.6 2» hektar avrösningsjord
och 12.653 hektar, som i uppskattningsmännens instrument upptagits såsom
äng men enligt instrumentet över skogsvärderingen utgjordes av hagmark,
alJtså tillsammans 41.2 81 hektar skogs- och betesmark med ej mindre än
2,307.52 kubikmeter virke skulle medfölja jordbrukslotten. Därest det
med anledning av vad överlantmätaren anfört skulle anses önskvärt, att
skogen avstyckades och hemmanet kornme att bestå av jordbrukslotten —
vilket måste anses lämpligast —, borde detta kunna ske på det sätt, att utmarkslotterna
litt. B 2 och C å kartan sammanbundes genom att gränsen
mellan dem och lotten litt. A droges ungefär så som å kartan med en
streckad blyertslinje angivits. Därigenom skulle blott tre utmarksskiften
uppkomma och hindret för deras avstyckning från hemmanet undanröjas.

Domänstyrelsen, som med skrivelse den 24 februari 1928 underställt
ärendet Kungl. Majrts prövning, har biträtt uppskattningsmännens av
överlantmätaren förordade förslag, enligt vilket huvudgårdslotten skulle
omfatta de å kartan med litt. A och C utmärkta områdena. I fråga om
den av Martin Andersson, son till nuvarande arrendatorn, gjorda ansökningen
att utan konkurrens få förvärva huvudgårdslotten har styrelsen i
anslutning till de synpunkter, som av kronojordstyckningssakkunniga i
utlåtande den 30 december 1926 och av styrelsen i skrivelse den 28 januari
1927 uttalats beträffande frågan om förköpsrätt vid kronojords försäljning
(återgivet å sid. 6 och 7 i prop. 166 år 1927), icke funnit sådana
förutsättningar föreligga, att hemhudsrätt borde medgivas vare sig egendomens
arrendator eller dennes son. Huvudgårdslotten borde därför utbjudas
å offentlig auktion. Egendomen i övrigt torde böra förenas med
kronoparken Järnåsen.

Med hänsyn till den av uppskattningsmännen i ärendet förebragta ut- UepartemenUredningen
och på de skäl, överlantmätaren anfört, tillstyrker även jag do- chetenmänstyrelsens
förslag att lotten litt. C tillägges lotten litt. A och samtidigt
med denna försäljes. Vid bifall härtill förutsättes framdeles Kungl. Maj:ts
förordnande, att egendomen i övrigt skall förenas med kronoparken Järnåsen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 3/t mantal Dalen nr 1 i
Agnetorps socken av Skaraborgs län blivit fördelad i
två lotter, av vilka en skall omfatta de å en av distriktlantmätaren
Seth Lindström 1925 upprättad karta
över egendomen med litt. A och C utmärkta områdena

140

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 210.

Munstorp
nr 1 i Skaraborgs
län.

och den andra lotten egendomen i övrigt, lotten litt.
A + C må å offentlig auktion till den högstbjudande
med tillträdesrätt den 14 mars 1929 försäljas under de
i hrevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med förbehåll
om rätt för Karl Thunander att under sin livstid
avgiftsfritt hava sin stuga kvarstående å lägenheten
Ängaberget och bebo densamma.

54:o

Kronoegendomen Munstorp, bestående av, förutom huvudgärden 1 mantal
Munstorp nr 1, bland annat hemmanen ’/« mantal Gammalskog nr 1,
V« mantal Kulla nr 1, l/s mantal Kvarnen nr 1 och ‘A mantal Ängen nr 1
i Skånings-Åsaka socken samt V» mantal Krogstorp nr 1 och V« mantal
Falkenberg nr 1 i Istrums socken, allt av Skaraborgs län, har utarrenderats
för tiden till den 14 mars 1927. Av nämnda hemman linge de lem förstnämnda
enligt medgivande, som genom arrendekontraktet lämnats arrendatorn,
brukas såsom utgårdar mot vissa fastställda avgälder. Hemmanet
Falkenberg var jämte egendomen underlydande torpen Lilleskog och
Junta samt egendomens utmark undanlaget från arrendeupplåtelsen och
ställt under skogsstatens lörvaltning, dock med arrendatorn förbehållen
rätt till husbehovsvirke och bete. Årliga arrendet utgjorde 9,000 kronor,
därav 3,730 kronor belöpte på utgårdarna. Arrendekontraktet om egendomen
har sedermera förlängts att gälla till den 14 mars 1928, dock med
nedsättning av arrendeavgälden till 6,000 kronor, och har domänstyrelsen
föranstaltat om egendomens skötsel och vård under ytterligare ett år till
den 14 mars 1929. Hemmanet Falkenberg är utarrenderat såsom skogstorp
till den 14 mars 1932 mot ett årligt arrende av 900 kronor från den 14
mars 1926.

Enligt instrumentet över en under år 1925 förrättad uppskattning för
förnyad utarrendering av egendomen inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen 10 kilometer från Skara stad och 3 kilometer
från Bråneke hållplats och innehåller i sin helhet en sammanlagd areal
av 787.051 hektar, därav 341.905 hektar tomt och åker, 96.75 hektar hagmark,
339.905 hektar skogsmark och 8.491 hektar impediment. Avsöndringar från
egendomen ansågos ej lämpliga, och ansökningar därom hade ej inkommit.
Egendomen vore delaktig i vattenavledningsföretaget Lycke, Munstorp,
Kanåker, Viglunda med flera i Istrums med flera socknar. Uppskattningsmännen
föreslogo förnyad utarrendering av egendomen, fortfarande
med undantag av utmarken jämte hemmanet Falkenberg samt förenämnda
torp, och åsatte egendomen ett arrendevärde av 8,700 kronor, därav
i arrenden för förenämnda utgårdar beräknats 4,100 kronor. Taxeringsvärdet
för jordbruksfastigheten å egendomens huvudgård utgjorde 116,600
kronor.

K un yl. Maj: In proposition Nr 210.

141

Länsstyrelsen lmde icke någon erinran mot förslaget, varemot överjägmästaren
ifrågasatte, huruvida ej de egendomen underlydande arrende
gårdarna Oammalskog, Kulla, Kvarnen, Lillängen (Ängen) och Krogs
torp lämpligen borde frånskiljas egendomen, då de voro av huvudgårdens
arrendator särskilt utarrenderade.

I amedning härav uppdrog domänstyrelsen i skrivelse den 24 april 1926
åt länsstyrelsen i länet att låta genom vederbörande uppskattningsmän utreda,
om icke lämpligen någon eller några av de egendomen underlydande
gårdarna kunde helt eller delvis frånsäljas egendomen.

Av den utredning, som i följd härav verkställts och som innefattas i ett
den 14 juni 1926 dagtecknat instrument över en år 1926 hållen förnyad uppskattningsförrättning
å egendomen med tillhörande handlingar, däribland
en av extra lantmätaren E. O. Janson är 1915 över egendomen upprättad
karta med beskrivning samt av distriktslantmätaren Tor Hjertquist 1926
lämnade arealuppgifter till förslag lör styckning av egendomen, inhämtas
bland annat följande.

Med avseende å vad av över jägmästaren ifrågasatts om försäljning av
vissa delar av egendomen hade uppskattning smännen, då det torde vara
svårt, så som Munstorps skogsmark vore belägen, att däromkring linna
tillräcklig arbets- och körkraft för skogens skötsel, ansett, att ett hemman
och två torp fortfarande borde kvarbliva under skogsstaten men att
övriga av överjägmästaren omnämnda arrendegårdar såsom ej på något
sätt nödiga för huvudgården och dess skötsel vore lämpliga att försäljas
till egna jordbruk. IJärvid vore dock för vinnande av lämpliga gränser
för den del av huvudgården, som klarbleve i kronans ägo, försäljning av
hemmanet Falkenberg, som vore beläget i en utkant av egendomen, att förorda
framför försälning av hemmanet Gammalskog, som låge inuti ägofiguren,
och vilket således i stället för Falkenberg borde jämte torpen
Lilleskog och Junta ställas under skogsstatens vård.

Beträffande de sålunda av uppskattningsmännen till försäljning förordade
hemmanen hava uppskattningsmännen antecknat bland annat
följande.

Samtliga hemman vore bebyggda med kronan tillhöriga hus, för behovet
tillräckliga, dock saknades vid några av utgårdarna vissa uthus.

Åkerjorden utgjordes vid Falkenberg av fastjord, till stor del stenig,
och av mossjord av medelgod beskaffenhet, vid Krogstorp av sandmylla
av sämre beskaffenhet och delvis vattensjuk samt av mycket frostländ
mosse av dålig beskaffenhet, vid Lillängen av sand- och mossjord av medelgod
beskaffenhet, vid Kvarnen likaledes av sand- och mossjord, lidande
den förra av torka och mossjorden av vatten, samt vid Kulla av sandjord,
lidande dels av torka, dels av vatten. De tre sistnämnda hemmanen vore
delaktiga i pågående större dikningsföretag samt hemmanet Falkenberg
i odlingslån, som åvilade egendomen.

I anslutning till vad av uppskattningsmännen anförts hava de uppgjort
följande förslag till försäl''ning av nedannämnda hemman med å kartan
sedermera med röda linjer angivna gränser, varvid beträffande skogsoch
hagmarken upptagits den värdering, som verkställts av skogsindelningsassistenten
O. Engström, nämligen

142

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Falkenberg med en areal av 30.96 hektar, därav 22.78 hektar tomt och
åker, 3.86 hektar äng och betesmark och 4.32 hektar skogsmark, vilket område
saluvärderats till 23,825 kronor, varav 6,919 kronor 94 öre för växande
skog. Nuvarande arrendatorn Ernst Carlsson, som 7 år innehaft hemmanet
efter sin fader, har anmält sig såsom köpare därtill.

Krogstorp med en areal av 39.98 hektar, därav 27.065 hektar tomt och
åker, 6.955 hektar äng och betesmark samt 5.96 hektar skogsmark, vilket område
saluvärderats till 23,850 kronor, varav 6,477 kronor 74 öre för växande
skog. Nuvarande arrendatorn av hemmanet, P. J. Johanson, som, född å
gården, innehaft hemmanet över 40 år, har anmält sig såsom köpare därav.
Inom denna försäljningslott är belägen lägenheten Sandstugan, bebyggd
med innehavaren Lina Karlsson tillhörigt boningshus.

Ängen eller Lillängen med en areal av 25.60 hektar, därav 17.20 hektar
tomt och åker, 8.34 hektar äng och betesmark samt O.oo hektar skogsmark,
vilket område saluvärderats till 13,900 kronor, varav 857 kronor 67 öre för
växande skog. Nuvarande arrendatorn av hemmanet, Alfred Nord, som,
född å egendomen, innehaft arrendet i 30 år, har anmält sig såsom köpare
av hemmanet.

Kvarnen med en areal av 18.74 hektar, därav 13.983 hektar tomt och åker,
O.31 hektar äng och betesmark samt 4.447 hektar skogsmark, vilket område
saluvärderats till 11,000 kronor, varav 1,064 kronor 96 öre för växande skog.
Nuvarande arrendatorn av hemmanet, August Andersson, som, född å
hemmanet, sedan 1894 innehaft detsamma, har anmält sig såsom köpare
därav.

Kulla med en areal av 41.32 hektar, därav 25.505 hektar tomt och åker,
O.107 hektar äng och betesmark samt 15.708 hektar skogsmark, vilket område
saluvärderats till 21,800 kronor, varav 5,615 kronor 46 öre för växande
skog. Nuvarande arrendatorn av hemmanet, Gustaf Strid, som i 5 år innehaft
detsamma, bär anmält sig såsom köpare därav.

Hemmanen äro med nuvarande omfattning, som i det närmaste sammanfaller
med den föreslagna, taxeringsvärderade till: Falkenberg 19,200
kronor, Krogstorp 14,400 kronor, Ängen 14,900 kronor, Kvarnen 9,200 kronor
och Kulla 14,100 kronor.

Uppskattningsmännen hava förordat liembudsrätt vid försäljning för
respektive arrendatorer samt besittningsrätt för förbemälda Lina Karlsson
under hennes livstid till lägenheten Sandstugan å Krogstorp mot år
lig avgäld av 12 kronor.

Förberörda förslag har, såvitt angår omfattningen av de särskilda försäljningslott
er na, avfattats i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,
som avgivits av kronojordstyckningssakkunniga efter besiktning å
egendomen. De sakkunniga hava emellertid förordat försäljning jämväl
av torpet Junta med cirka 15 hektar åker och tillägg av cirka 12 hektar
skogsmark, å vilken dock, enligt vad de sakkunniga ansåge, kunde ifrågasättas,
att någon avverkning före försäljning borde äga rum för nedbringande
av köpeskillingen. Däremot hade de sakkunniga antagit, att utgården
Gammalskog och torpet Lilieskog vore erforderliga för skogsstatens behov.

Vederbörande jägmästare har framhållit, att gränserna för de områden,
som skulle säljas, ursprungligen bestämts genom överenskommelse mellan
jägmästaren och domänintendenten och att områdena sedermera enligt anvisning
av de sakkunniga utökats med vissa utmarksområden. Denna änd -

KiuujL Maj.-ts proposition Nr 210.

14:1

ring syntes emellertid jägmästaren ej lämplig, alldenstund möjligheterna
för nuvarande innehavare att lörvärva gårdarna därigenom måste anses
minskade. Vidare har jägmästaren lörmält, att han lrån skogens synpunkt
icke hade något att erinra mot ilrågavarande fastigheter lörsäljning,
dock att han i lråga om uppskattningsmännons lörslag rörande
disposition av arrendegården Gammalskog ansage sig icke kunna biträda
detsamma, då lör skogens skötsel, lör vilken Falkenberg vore obehövligt,
ej erfordrades dess ersättande på sätt uppskattningsmännen ifrågasatt
med Gammmalskog. På grund härav och då Gammalskog av uppskattningsmännen
helunnits obehövligt jämväl lör huvudgärden, lörordade jägmästaren
lörsäljning jämväl av Gammalskog med av jägmästaren med
gröna blyertslinjer å karta angivna gränser.

Med hänsyn till önskvärdheten därav att erforderlig betesmark och
ståndskog bleve tilldelad de särskilda lörsäljningslotterna, har överjägmästaren
funnit de av uppskattningsmännen löreslagna gränserna lör lotterna
vara att föredraga framiör de ursprungligen tänkta. Emellertid
har han framhållit, att försäljningslotten Lillängen bekommit allt lör
litet och därlör borde lämpligen tilldelas även östra delen av ägoiiguren
å kartan nr 107 a och möjligen även västra delen av ägoiiguren nr 150.
Vidare vore gränsen för försäljningslotten Falkenberg olämplig så till
vida, att den väster därom varande åkerjorden — vilken, i motsats till
större delen av lottens övriga av mossjord bestående åker, utgjordes av
sandjord, lämplig för odling av potatis och råg — avskilts och lagts till det
område, som skulle ställas under skogsstatens förvaltning. Sagda gräns
borde i norr och väster ändras ungeiär så, som å kartan med prickstreckade
blyertslinjer angivits. Vad anginge uppskattningsmännens lörslag om
ställande under skogsstatens förvaltning av hemmanet Gammalskog och
torpen Junta och Lilleskog har överjägmästaren i likhet med jägmästaren,
med tillstyrkande av förslaget beträffande torpen, på det kraltigaste avstyrkt
detsamma i fråga om Gammalskog, vilket ej vore erforderligt för
skogens skötsel och vars disponerande för skogslörvaltningen endast skulle
medföra olägenheter. Överjägmästaren har fördenskull hemställt, att även
Gammalskog måtte försäljas, dock med den ändring av de av jägmästaren
förordade gränserna för lotten, att hela ägofiguren nr 130, möjligen med
undantag av västra delen, som tilläventyrs borde tilläggas försäljningslotten
Lillängen, borde ingå i försäljningen.

I avgivet yttrande över vad av jägmästaren och över jägmästaren andragits
har domänintendenten anfört följande.

Intet hinder torde föreligga för brukarna att köpa av dem innehavda lotter
med den växande skog, som av uppskattningsmännen i enlighet med
de sakkunnigas förslag tilldelats dem. De av överjägmästaren föreslagna
nya gränser för försäljningslotten Falkenberg vore olämpliga, då därigenom
mindre tilltalande gräns mot den kvarvarande delen av egendomen
vunnes och då den synnerligen steniga, kuperade och i oregelbundna figurer
liggande åkermark, som härigenom skulle tilldelas försäljningslotten,
hade litet odlingsvärde och lämpligen borde skogsodlas, sedan eventuellt
därför lämpliga delar tillagts torpet Lilleskog såsom betesmark och åker.
Då såväl jägmästaren som över jägmästaren förordade försäljning av
Gammalskog, hade domänintendenten ej annat att erinra däremot, än att
figuren för den kvarvarande delen av egendomen bleve mindre tilltalande
genom försäljning och att för lotten lämpligare naturliga gränser i
öster borde tagas i vägarna nr 16(5 och SÖS i enlighet med röda prickade

144

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.

linjer å kartan samt delar av ägofigurerna nr 107 a och 130 tilläggas försäljningslotten
Lillängen.

Länsstyrelsen har icke haft’ något att erinra mot försäljning av lotterna
P’alkenberg, Krogstorp, Kvarnen och Kulla i enlighet med uppskattningsmännens
förslag samt tillstyrkt, att lotterna Ängen eller Lillängen samt
Gammalskog måtte försäljas med den omlattning och de gränser, som av
domänintendenten i hans sistberörda yttrande iöreslagits.

Med anledning av vad i ärendet förekommit och efter att hava hört
kronojordstyckningssakkunniga rörande lämpligheten av den ifrågasatta
utökningen av försäljningslotten Falkenberg har domänstyrelsen i skrivelse
den 23 maj 1927 föranstaltat dels om fullständig saluvärdering av
hemmanet Gammalskog med av domänintendenten tillstyrkt omfattning
och gränser, dels om omvärdering av ej mindre försäljningslotten Lillängen
efter dess tillökning på sätt av domänintendenten ilrågasatts, än
även av försäljningslotten Falkenberg med tillägg av den väster därom
varande åkerjorden med den begränsning, som överjägmästaren förordat,
dels ock om uppdragande å kartan av gränserna för samtliga försäljningslotter
och upprättande av tilliörlitlig ägobeskrivning för lotterna. Med
skrivelse den 17 januari 1928 har därefter länsstyrelsen till domänstyrelsen
överlämnat instrument över den sålunda påkallade värderingen, som
ägt rum den 8 oktober 1927. med tillhörande handlingar, däribland av
distriktslantmätaren Tor Hjertquist 1927 upprättad beskrivning över förslaget
till avstyckningen från ifrågavarande egendom av de å kartan med
nr I—VII i rött angivna lotter.

Av dessa handlingar inhämtas bland annat följande.

IV. Gammalskog har tillagts de ägor, som å kartan begränsats med röd
streckprickad linje och omfatta enligt förberörda ägobeskrivning å kartan
ägofigurerna nr av 106, av 107, av 107 a, 108—129, av 130, av 131, 132
—136, 147—165, av 166, 167—200, av 201, av 202, av 839, av 868, av 870 och
871 med en areal av 43.165 hektar, därav 24.091 hektar tomt och åker, 9.651
hektar äng och betesmark, 8. vilket område saluvärderats till 26,930 kronor, varav 10,371 kronor
48 öre för växande skog. Nuvarande taxeringsvärdet för Gammalskog är

18,000 kronor.

Arrendatorn av hemmet G. R. Hjellström har anhållit att på egnahemsvillkor
få inköpa hemmanet, som av honom arrenderats sedan 1923. Försäljningslotten
är bebyggd med kronan tillhöriga hus, av vilka manbyggnad,
ladugård och svinhus äro i gott skick och tillräckliga för behovet samt övriga
hus förfallna och odugliga. Åkerjorden utgöres av sandmylla å grusbotten,
delvis stenig, och mossjord, allt av knappt medelgod beskaffenhet.

III. Ängen eller Lillängen har tillökats, så att den omfattar de ägor,
som å kartan begränsats med röd streckprickad linje och omfatta enligt
nämnda ägobeskrivning å kartan ägoiigurerna nr av 83, 84—105, av 106,
av 107, av 107 a, 987 och 988 med en areal av 27.42 hektar, därav 17.20 hektar
tomt och åker, IO.15 hektar äng och betesmark samt O.07 hektar skogsmark,
vilket område saluvärderats till 14,610 kronor, varav 1.204 kronor 8 öre för
växande skog.

Kungl. Maj:In proposition Nr 210.

145

Beträffande Falkenberg hava uppgjorts två alternativ, vilka omfatta alternativ
I, lott VJ, ungelär det område för lotten, som 1926 saluvärderats till
23,825 kronor, motsvarande ä kartan ägoligurerna inom röd streekprickad
linje nr av 387, av 388, av 38''), 3!J0, av 31)1, av 31)2, 31)3—471 (av 31)7), av 653
och av 738 med en areal av 31.499 hektar, därav 22.7GG hektar tomt och åker,
3.98a hektar äng och betesmark, 4.39 hektar skogsmark och 0.3G hektar impediment,
och alternativ 11, lotten VII, samma område, men med tillägg av den
av överjägmästaren härlör avsedda jorden, bestående av 3.852 hektar åker,
3.949 hektar äng och betesmark, 1.152 hektar skogsmark och O.191 hektar impediment.
Enligt sistberörda alternativ komme lotten att bestå av de ägor, som å
kartan begränsats vad tillägget beträffar med röd streckad linje och i övrigt
på sätt ovan angivits samt omiatta å kartan ägoligurerna nr av 363,
367, 368, av 361), 370—31)0, av 391, av 392, 393—471 (av 397), av 653 och av
738 med en areal av 40.G43 hektar, därav 26.gis hektar tomt och åker, 7.932
hektar äng och betesmark, 5.542 hektar skogsmark och O.551 hektar impediment.
Försäljningslotten enligt alternativ II har saluvärderats till 26,570
kronor, därav 8,585 kronor 13 öre för växande skog, av vilka belopp på berörda
tillägg belöper respektive 2,743 kronor 55 öre och 1,665 kronor 19 öre.

Uppskattningsmännen hava av samma skäl, som av domänintendenten i
hans ovanberörda yttrande anförts, ansett den löreslagna tillökningen av
ifrågavarande salulott olämplig och att det vore mera tilltalande, att de
härför avsedda ägorna bibehöllos åt kronan och utnyttjades såsom bete
till skogstorpet Lilleskog eller skogsodlades.

Enligt meranämnda ägobeskrivning omfatta övriga till försäljning föreslagna
lotter följande områden, vilkas gränser å kartan likaledes äro angivna
med röda streckprickade linjer nämligen:

I. Kulla: ägoligurerna nr 1—50, av 50 a, 51—58, av 992 och av 993 med
en areal av 41.297 hektar, varav 25.505 hektar tomt och åker, O.107 hektar äng
och betesmark, 15.gs hektar skogsmark och O.005 hektar impediment.

II. Kvarnen: ägoligurerna nr 59—74, av 75, 76—82, av 83, av 991 och av
992 med en areal av 19.0G3 hektar, varav 13.983 hektar tomt och åker, O.35
hektar äng och betesmark samt 4.73 hektar skogsmark.

V. Krogstorp: ägofigurerna nr av 244, 250—284, av 285, 287—316 av
317, av 746 och av 839 med en areal av 41.420 hektar, varav 27.0G5 hektar
tomt och åker, 7.oos hektar äng och betesmark, 6.85 hektar skogsmark och
0.5 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava ansett, att de obetydliga skiljaktigheterna
mellan arealerna enligt det bevis, som legat till grund lör 1926 års värdering
av sistnämnda tre lotter och arealerna för desamma enligt ovanbcrörda
ägobeskrivning icke inverkade på de förut föreslagna saluvärdena
för samma lotter.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens senast avgivna förslag,
varemot över jägmästaren i fråga om omfattningen av salulotten Falkenberg
vidhållit, att den av honom föreslagna gränsen vore den lämpligaste.
Såsom skäl härför har åberopats, dels att enligt uppskattningsmännens
förslag gränsen mellan salulotten och den i kronans ägo bibehållna
skogen skulle gå alldeles invid salulottens tomt och blott 20 meter från
manbyggnaden, vilket syntes medföra avsevärda olägenheter för den blivande
ägaren, dels att salulotten, med den omfattning den enligt samma
förslag skulle få, skulle på sätt av över jägmästaren förut framhållits beBi
haag till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 177 höft- (Nr 210.)

146

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

stå av nästan uteslutande mossjord, och att det syntes vara för salulotten
synnerligen fördelaktigt att även bekomma den visserligen något torra
och stenbundna men för odling av potatis och råg tjänliga åkerjorden
väster om gården, dels ock att det ur nationalekonomisk synpunkt syntes
olämpligt att lägga ut nämnda åkerjord till skog, då dess värde såsom
åker måste anses vara mångdubbelt större än såsom skogsmark.

Med skrivelse den 9 februari 1928 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning.

För egen del finge styrelsen biträda förslaget om försäljning av lotterna
I Kulla, II Kvarnen, III Ängen eller Lillängen, IV Gammalskog, V Krogstorp
och VII Falkenberg med de områden för lotterna, som å kartan med
röda streckprickade linjer angivits och till arealerna upptagits i den av
distriktslantmätaren Hjertquist 1927 däröver upprättade beskrivning. Mot
de åsatta saluvärdena hade styrelsen ej någon annan erinran att framställa,
än att skogsvärdet å lotten Gammalskog syntes styrelsen böra nedsättas
med skäliga ansedda 1,800 kronor, i följd varav saluvärdet för
denna lott i dess helhet borde upptagas till 25,200 kronor. Med hänsyn
till lotternas storlek syntes allenast lotterna Kvarnen och Ängen vara att
hänföra till sådana lägenheter, beträffande vilka erläggande av köpeskillingen
finge ske enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar. Samtliga nuvarande innehavare av
lotterna borde få komma i åtnjutande av hembudsrätt vid försäljningen.

Med skrivelse den 10 februari 1928 har domänstyrelsen överlämnat ett av
vederbörande uppskattningsmän upprättat tillägg till protokollet vid den
av dem verkställda saluvärderingen den 8 oktober 1927. I nämnda tillägg
anföra uppskattning smännen bland annat följande.

Upplåtelse under åborätt av salulotten litt. A. Falkenberg, alternativ
I och II, samt salulotten C. Gammalskog ansåges ej kunna förekomma, då
enligt § 1 av Kungl. Maj:ts förordning nr 509 av den 17 december 1926
deras storlek härför lade hinder i vägen.

Salulotten litt. D. Ängen (Lilläng) ansåges till läge och storlek kunna
vara lämplig att upplåta under åborätt, men då innehavaren, som redan
vid arrendevärderingen den 14 juni 1926 anmält sig som köpare till lotten,
efter erhållen underrättelse om villkoret för åborätts erhållande förklarat
sig önska övertaga den som jordbruksegnahemslägenhet, ville förrättningsmännen
tillstyrka denna hans ansökan och avstyrka all upplåtelse under
åborätt.

Skulle sådan upplåtelse ske, borde avgäldstiden vara 20 år med rätt för
innehavaren att efter denna tid lösa lägenheten. Den växande skogen å
lägenheten borde ej få utnyttjas annat än efter jägmästarens anvisning.
Kronans hus å lotten värderades till 5.325 kronor. Såsom avgäld föresloges
25 hektoliter spannmål, Va råg och Va korn samt 10 kilogram smör, att lösas
efter markegångstaxa litt. C. och motsvarande ett värde enligt samma
taxa för åren 1918—1927 av 436 kronor.

I anledning av vad uppskattningsmännen anfört och föreslagit i nämnda
tillägg hade domänstyrelsen intet att erinra.

Kungl. Maj:ts proposition A1 r 210.

147

I en till jordbruksdepartementet den 5 januari 1!)28 inkommen skrivelse
har Elis Andersson, brorson till innehavaren av hemmanet Kvarnen, hemställt,
att hemmanet måtte till dem lorsäljas för taxeringsvärdet, 9,200
kronor, i stället för det åsatta saluvärdet. Domänstyrelsen har i likhet med
domänintendenten och länsstyrelsen ansett ansökning ej böra föranleda
någon åtgärd.

Jag biträder domänstyrelsens förslag i detta ärende och hemställer,
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen Munstorp i SkåningsÅsaka
och Istrums socknar av Skaraborgs län

dels lotterna II Kvarnen och III Ängen eller Lillängen
var för sig med ovan angivna områden och saluvärden
av respektive 11,000 och 14,610 kronor må försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar,

dels ock lotterna I Kulla, IV Gammalskog, V Krogstorp
och VII Falkenberg var för sig med ovan angivna
områden må försäljas

antingen till förbemälde arrendatorer mot nedannämnda
köpeskillingar, nämligen Kulla till Gustaf Strid
mot en köpeskilling av 21,800 kronor, Gammalskog till
G. R. Kjellström mot en köpeskilling av 25,200 kronor,
Krogstorp till P. J. Johanson mot en köpeskilling av
23,850 kronor och Falkenberg till Ernst Carlsson mot
en köpeskilling av 26,570 kronor, samtliga köpeskillingar
att erläggas med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars
1929 och med en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande
fem år samt under villkor i övrigt beträffande
var och en av lotterna, att densamma säljes i det skick,
den vid tillträdet beflnnes, att andra än fastigheten
tillhöriga hus och anläggningar ej ingå i försäljningen,
att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i
länet, som har att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden
därav avlämnats, å ägolotten utfärda köpebrev,
att ägolotten skall i jordeboken upptagas under titel
allmänt frälse, att köparen skall svara för de å ägolotten
för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera
och utskylder samt att köparen skall ensam vidkännas
alla med lagfart å fånget och övriga med köpet förenade
utgifter ävensom kostnaderna för inteckning i
vederbörande ägolott till säkerhet för respektive skuldförbindelse,
varjämte beträffande lotten Krogstorp förbemälda
Lina Karlsson förbehålles rätt att i sin livstid

Departements chefen.

148

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

besitta sin innehavande lägenhet mot årlig avgäld till
stamfastighetens ägare av 12 kronor samt beträffande
lotten Falkenberg köparen av lotten skall ansvara för
på densamma efter tillträdesdagen belöpande annuiteter
å det fastigheten påvilade odlingslånet,

eller, därest och i den mån omförmälda medgivande
att förvärva ägolotterna ej begagnas, efter Kungl.
Maj:ts beprövade å offentlig auktion å de i brevet den
29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för
köparen den 14 mars 1929 utom beträffande Falkenberg,
som må tillträdas först den 14 mars 1932, och med de
särskilda förbehåll och villkor, som beträffande lotterna
Krogstorp och Falkenberg ovan nämnts.

55:o

LUlehult nr i Kronoegendomen % mantal Lillehult nr 1 med lägenheten Ryningshalsen
heten Ryntvgs- och andel i lägenheten Slättekärrshalsen i Älgarås socken av Skaraborgs län
halsen och är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot årligt arrende av 1,250 kronor.
“hftfn''''slätte- Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av in kärrshahen

i strumentet häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
Skaiän°r9S en av distriktslantmätaren Hjalmar Siewerts år 1917 upprättad karta över
egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 36 kilometer från Mariestad och 6 kilometer
från Älgarås järnvägsstation, har en areal av 206.319 hektar, därav 44.437
hektar tomt och åker, 64.808 hektar äng, 93.636 hektar skogs- och hagmark
samt 3.43 8 hektar impediment.

Uppskattning smännen hava i anledning av därom gjord framställning
föreslagit att en med ägofigurerna nr 158—167 å förberörda karta betecknad
lägenhet (jordeboksenheten Ryningshalsen) om 1.4 5 hektar, därav 1.0 6 4
hektar åker och 0.3 8 6 hektar äng, finge försäljas till lägenhetsägaren Gustaf
Johansson, Holmkärr, vilken ägde en mindre intillgränsande lägenhet, som
dock ej kunde föda hans familj. Det till försäljning föreslagna området har
saluvärderats till 900 kronor.

Beträffande egendomen i övrigt, som ligger i flera skilda och från varandra
långt belägna skiften, hava uppskattningsmännen, ehuru ytterligare
försäljning skulle nedbringa arbetsomkostnaderna för egendomen, likväl
ansett att, då det vore mycket svårt att, särskilt under nuvarande konjunkturer,
finna köpare till de för försäljning lämpliga skiftena på grund av
dessas läge och beskaffenhet, skiftena måtte kvarbliva till egendomen, vars
uthus vore beräknade efter deras areal.

Egendomens arrendevärde har uppskattats till 1,170 kronor, vari ingår ett
till 40 kronor uppskattat arrendevärde för ovannämnda område.

Överlantmätaren i länet har i ärendet meddelat, att det till försäljning
föreslagna området är identiskt med jordebokslägenheten Ryningshalsen
nr 1, en äng, krono, under enskild disposition, samt att området på grund
härav ej behövde frånskiljas egendomen utan kunde försäljas såsom sagda
jordeboksenhet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 149

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka 1926 besiktigat egendomen, hava
tillstyrkt uppskattningsmännens förslag ifråga om försäljning av lägenheten
Ryningshalsen nr 1 samt tillika föreslagit upplåtelse till en särskild
jordbrukslott av det 3 kilometer från huvudgården belägna utskiftet Nyängen,
å förberörda karta omfattande ägofigurerna nr 122—143 med en
areal av 9.396 hektar, därav 9.134 hektar åker och 0.262 hektar äng,
vilken ägolott, enligt vad sedermera under hand upplysts, av de sakkunniga
ansetts böra utbjudas å auktion. Lotten i fråga är bebyggd
med en fallfärdig lada. Härjämte hava de sakkunniga framhållit,
att den efter frånskiljandet av förstnämnda område återstående delen om
4.162 hektar av »skiftet Ryningshalsen» vore för obetydlig och av så dålig
beskaffenhet, att densamma icke lämpligen kunde utläggas till en självständig
brukningsenhet, men att densamma vid tillfälle torde kunna försäljas
till någon närboende mindre jordbrukare. Med hänsyn till att
huvudgården efter utförande av de av uppskattningsmännen föreslagna
byggnadsarbetena vore försedd med fullt tillräckliga hus, hava de sakkunniga
icke ansett sig böra ifrågasätta någon uppdelning av denna. På
grund härav hava de sakkunniga förordat, att de till frånstyckning icke
ifrågasatta delarna av egendomen skulle ånyo utarrenderas, eventuellt, om
spekulanter funnes, efter frånskiljande av området om 4.162 hektar av
»skiftet Ryningshalsen».

I anledning av den föreslagna upplåtelsen av utskiftet Nyängen har
domänstyrelsen föranstaltat om saluvärdering å detta utskifte, vilken förrättning
ägt rum 1927. Av därvid fört protokoll inhämtas, att skiftet av
uppskattningsmännen åsatts ett saluvärde av 5,140 kronor. Skulle skiftet
utarrenderas särskilt och utan hus, hava uppskattningsmännen åsatt detsamma
ett arrendevärde av 175 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot den å utskiftet verkställda
värderingen.

Domänstyrelsen, som i avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut
beträffande försäljning av områden från egendomen ombesörjt skötsel och
vård under ett år från den 14 mars 1928, har i skrivelse den 26 augusti
1927 hemställt om åtgärders vidtagande för försäljning av nämnda utskifte
ävensom lägenheten Ryningshalsen nr 1.

Genom remiss den 20 januari 1928 anbefalld att, jämlikt bestämmelserna
i § 4 av förordningen den 17 december 1926 (nr 509) angående grunder
för upplåtande från vissa kronoegendomar av jordbrukslägenheter under
åborätt enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord samt av
egnahemslägenheter, verkställa utredning, huruvida omförmälda utskiftet
Nyängen borde upplåtas såsom åbolägenhet, har domänstyrelsen med skrivelse
den 6 februari 1928 överlämnat av vederbörande domänintendent i
samråd med uppskattningsmännen verkställd sådan utredning jämte däröver
av länsstyrelsen i länet avgivet yttrande.

150

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements chefen.

Uppskattningsmännen hava ansett skiftet, vad storlek och läge beträffar,
lämpa sig för upplåtelse under åborätt. Då emellertid ingen i orten torde
intressera sig för sådan form av upplåtelse, utan — om spekulant verkligen
komme att uppträda — denne antagligen ville övertaga området
som jordbruksegnahemslägenhet, förorda uppskattningsmännen denna
senare form för upplåtelsen. Skulle upplåtelse under åborätt ske, borde
intet förbehåll om inlösningsrätten förekomma. Upplåtelsetiden borde bestämmas
till 20 år. Den å utägan befintliga odugliga ladan har värderats
till 70 kronor. Årliga avgälden föreslås till 10. * hektoliter spannmål,
Varav hälften råg och hälften korn, att lösas efter markegångstaxa litt. C.

Länsstyrelsen, som icke funnit något att erinra emot värderingen, har
jämväl i övrigt biträtt uppskattningsmännens yttrande i ärendet.

Ej heller domänstyrelsen har funnit anledning till erinran mot den
verkställda utredningen.

Kronojordstyckningssakkunnigas förslag rörande försäljning av viss del
om 4.162 hektar av »skiftet Ryningshalsen» torde avse motsvarande areal
av det ifrågavarande egendom tillhörande intill lägenheten Ryningshalsen
nr 1 gränsande skiftet Rönningen, vars åkerområde uppgår till 4.
hektar. Under hand har jag från domänstyrelsen inhämtat, att enligt
styrelsen från domänintendenten tillhandakommen uppgift spekulant å
nämnda område icke för närvarande funnes samt att med anledning
därav och av kostnadshänsyn ansetts böra tillsvidare anstå med uppskattningsförrättning
å området. Jämväl jag finner frågan om sistberörda
områdes försäljning icke böra nu upptagas.

Mot en försäljning av lägenheten Ryningshalsen nr 1 har jag icke något
att erinra. Vad angår utskiftet Nyängen synes mig riksdagens medgivande
böra inhämtas, att detsamma må upplåtas under åborätt i överensstämmelse
med uppskattningsmännens förslag med rätt för åbon att
inlösa fastigheten eller, därest antagligt anbud å dess övertagande under
åborätt icke avgives, försäljas å offentlig auktion.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen “Åt mantal Lillehult nr 1
med lägenheten Ryningshalsen och andel i lägenheten
Slättekärrshalsen i Älgarås socken av Skaraborgs län
må upplåtas

dels lägenheten Ryningshalsen nr 1 enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med hembudsrätt för Gustaf Johansson,
Holmkärr,

dels ock skiftet Nyängen

antingen såsom åbolägenhet med rätt för åbon att
inlösa lägenheten jämlikt bestämmelserna i förord -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

151

ningen den 17 december 1926 (nr 509) angående grunder
för upplåtande från vissa kronoegendomar av jord.
brukslägenheter under åborätt enligt lagen om upplåtelse
under åborätt av viss jord samt av egnahemslägenheter,

eller, därest skiftet icke mot antagligt anbud kan
upplåtas såsom åbolägenhet, å offenlig auktion till den
högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor, med tillträdesrätt för köpare den 14
mars 1929 och med förbehåll att endast kronan tillhöriga
hus och anläggningar ingå i upplåtelsen.

56:o.

Genom arrendekontrakt den 19 oktober 1900 upplät domänstyrelsen under
arrende på 20 års tid från den 14 mars 1902 mot årlig avgift av 4,000
kronor den i Leksbergs socken av Skaraborgs län belägna kronoegendomen
förra landshövdingebostället Mariekolm nr 1 och 2 om 2 mantal,
även benämnd Marieholms kungsgård, jämte i Ekby och Ullervads socknar
av nämnda län belägna kungsgården tillydande lägenheter, dock med
undantag av dels den till landshövdingeresidenset hörande tomt och trädgård
samt parkanläggningen Alhagen, dels det länscellfängelset tillagda
område, dels den mark, som tagits i anspråk för Mariestad—Kinnekulles
järnväg, dels vissa jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 25 maj 1900 försålda
lägenheter, dels den till kronopark avsatta delen av egendomen med därinom
helägna torpet Bråten, dels ock det särskilt för sig till den 14 mars
1928 utarrenderade utskiftet Ullervads mad om 15.002 hektar i Ullervads
socken.

Den av domänstyrelsen utarrenderade delen av kungsgården har jämlikt
Kungl. Maj:tä brev den 6 mars 1917 överlåtits till fångvården.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 november 1923 anförde fångvårdsstyrelsen,
att enligt ett mellan styrelsen, å ena, samt drätselkammaren i
Mariestad, å andra sidan, den 1 och den 28 augusti 1923 träffat köpeavtal,
under förutsättning av Kungl. Maj:ts stadfästelse och stadsfullmäktiges
i staden godkännande, för en köpeskilling av 50,000 kronor och
på övriga i avtalet angivna villkor till staden försålts ett mot ån Tidan
gränsande område om 45.04 35 hektar av den till fångvården upplåtna
delen av kungsgården. Detta område, som å en av lantmäteriauskultanten
Carl Torbjörnsson år 1918 upprättad karta över omförmälda del av kungsgården
till sina övriga gränser utmärkts medelst en genom punkterna f,
b, c, d och e dragen röd linje, vore ej längre erforderligt för jordbruksdriftens
vid centralfängelset i Mariestad behöriga upprätthållande. Styrelsen
hemställde fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen ingå
med framställning om överlåtande till staden av ifrågavarande område

Marieholms
kungsgård i
Skaraborgs
län.

152

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

på de angivna villkoren. Dessa villkor, som godkänts av stadsfullmäktige,
innehöllo bl. a. bestämmelser enligt § 2 angående upprättande av
stadsplan å området jämte tillhörande byggnadsbestämmelser, angående
rätt för fångvården att från stadens ledningar erhålla vatten och elektrisk
kraft och för länsresidenset att förutom vatten och elektrisk kraft erhålla
gas från nämnda ledningar, angående underhåll och begagnande av en
utmed området löpande väg samt företrädesrätt för fångvårdsstyrelsen till
arrendering av området, samt enligt § 3 att området finge, sedan avtalet
av Kungl. Maj:t godkänts och området överflyttats till Mariestad i administrativt,
judiciellt och ecklesiastikt hänseende, tillträdas den 1 därpåföljande
januari.

Genom brev den 21 mars 1924 fann Kungl. Maj:t, med hänsyn till det
otillfredsställande beloppet av den för ifrågavarande område bjudna köpeskillingen,
fångvårdsstyrelsens berörda hemställan icke föranleda någon
Kungl. Maj:ts vidare åtgärd, varjämte och då, såsom i ärendet upplysts,
området icke längre erfordrades för fångvårdens räkning, Kungl. Maj:t
förordnade, att området skulle från och med tidpunkt, varom fångvårdsstyrelsen
ägde överenskomma med domänstyrelsen, såsom jordbruksdomän
ställas under dennas vård och förvaltning.

Sedan härefter Mariestads stadsfullmäktiges beredningsutskott, under
åberopande av vad sålunda förekommit och av ett stadsfullmäktiges protokoll
den 15 april 1924, enligt vilket utskottet lämnats förnyat uppdrag
att å stadsfullmäktiges vägnar vidare förhandla rörande eventuellt inköp
från ifrågavarande kronoegendom av förberörda område, hos domänstyrelsen
anhållit om uppgift å det försäljningspris, som styrelsen ansåge sig kunna
tillstyrka, anhöll domänstyrelsen, som fann området utan olägenhet för
egendomen kunna frånhändas densamma, i skrivelse den 16 maj 1924 om
meddelande av fångvårdsstyrelsen, huruvida och i så fall vid vilken tidpunkt
området i fråga kunde av fångvården avträdas.

Till svar härå meddelade fångvårdsstyrelsen i brev den 30 maj 1924,
att från dess sida hinder ej mötte att överenskommelse träffades om försäljning
till Mariestads stad av förberörda område med rätt för köparen
att tillträda detsamma vid sådan tidpunkt, som angåves i § 3 av förutberörda
preliminära kontrakt mellan styrelsen och Mariestads drätselkammare,
varjämte styrelsen förklarade sig förutsätta, att i avtalet komme att
införas villkor, bland annat, i huvudsaklig överensstämmelse med de i
nämnda kontrakt under § 2 intagna härovan omförmälda bestämmelser.

Domänstyrelsen föranstaltade därefter genom brev den 13 juni 1924 till
länsstyrelsen om uppskattning på stadens bekostnad av saluvärdet å förberörda
område om 45.0435 hektar utan avsende å enligt handlingarna
vid upplåtelsen ifrågasatta villkor men med hänsyn tagen till stadens
kommande användning av detsamma.

Av instrumentet över den sålunda anbefallda förrättningen, som jämte
därvid fogade handlingar — däribland förberörda av Torbjörnsson upp -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

153

rättade karta, och av byggnadsstyrelsen i omförmälda genom Kungl. Maj:ts
beslut den 21 mars 1924 avgjorda försäljningsärende avgivna yttanden
— insänts med länsstyrelsens skrivelse den 17 december 1924, inhämtas
bland annat följande.

Vid värderingen hade två alternativ framställts, benämnda A och B, av
vilka A upptager området inom förutberörda röda linje, innefattande 45.ooi
hektar, därav 26.524 hektar åker och dylikt, 18.i o hektar äng och dylikt
samt 0.3?7 hektar impediment, motsvarande å kartan ägofigurerna nr 417
—538, av 539, av 541, 541 a, 541b, 541c, 542—556, 559, av 560, 561 -564,
samt alternativ B 50.941 hektar, därav 32.206 hektar åker och dylikt, 18.358
hektar äng och dylikt samt 0.3 7 7 hektar impediment, motsvarande å kartan
nämnda ägofigurer med tillägg av ägofigurerna nr 557 och 558 samt återstående
delar av ägofigurerna nr 541 och 560.

Områdena hava saluvärderats, inberäknat 10,700 kronor för växande skog
och 2,000 kronor för åbyggnader, alternativ A till 72,000 kronor och alternativ
B till 91,000 kronor.

I yttrande av den 17 december 1924 över berörda värdering anförde
länsstyrelsen följande.

Då förrättningsmännens uppdrag innefattade allenast uppskattning av
saluvärdet å förberörda område om 45.04 3 5 hektar av egendomen och länsstyrelsen
alltjämt vidhölle sin tidigare av byggnadsstyrelsen delade uppfattning,
att från försäljningen borde undantagas sådana områden, genom vilkas
bebyggande länsresidenset Marieholm skulle i mycket hög grad förlora i
värde och trevnad, saknade länsstyrelsen anledning yttra sig angående uppskattningen
av det i alternativ B upptagna området, däri inginge hela ägofiguren
nr 557 och den närmast residenset liggande delen av ägofiguren nr
541, vilkas försäljning länsstyrelsen på förut anförda skäl ansåge sig på det
bestämdaste böra avstyrka. Beträffande försäljningen enligt alternativ A
hade länsstyrelsen intet annat att erinra, än att saluvärdet borde av angivet
skäl höjas till 73,900 kronor.

Sedan domänstyrelsen därefter i skrivelse den 29 december 1924 anmodat
länsstyrelsen att lämna staden Mariestad tillfälle att yttra sig angående
det av länsstyrelsen tillstyrkta saluvärdet för det under alternativ
A upptagna område, har länsstyrelsen med skrivelse den 22 februari 1927
överlämnat en till länsstyrelsen av stadsfullmäktiges beredningsutskott
enligt därtill erhållet bemyndigande den 27 oktober 1926 ingiven^ansökning
till Kungl. Maj:t om förvärvande för stadens räkning av ovanberörda
såsom alternativ B angivna större området. Häri har anförts
bland annat följande.

Det pris av 50,000 kronor, som åsatts det i försäljningsavtalet med fångvårdsstyrelsen
avsedda området hade bestämts med ledning av en av staden
1920 föranstaltad särskild värdering av ett något större område om cirka
51 hektar, som därvid uppskattats till cirka 73,000 kronor. Reduktionen
av detta pris till 50,000 kronor betingades dels därav, att arealen enligt
försäljningsavtalet hade minskats genom uteslutande av den för staden
värdefullaste delen av området och dels i någon mån därav, att virkesprisen
under tiden nedgått ganska avsevärt. Vid prisfrågans bedömande
borde i övrigt hänsyn tagas därtill, att områdets användande för byggnads -

154 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

ändamål förutsatte högst betydande kostnader för nödiga broförbindelser
över ån Tidan, utläggande av nya gator samt ledningar för vatten, avlopp,
gas och elektricitet. Härtill komme, att i ett sådant samhälle som Mariestad
ovillkorligen fordrades låga tomtpriser, såvida någon mera avsevärd byggnadsverksamhet
med efterfrågan å tomter skulle kunna påräknas. Av staden
under senaste 10-årsperiod försåld tomtmark hade betingat ett medelpris av
1 krona 22 öre per kvadratmeter. Nämnda tomtpris motsvarade i verkligheten
knappast stadens kostnader för utläggandet av gator och ledningar.
Områdets rationella utnyttjande hindrades och fördyrades därtill i viss mån
därigenom, att detsamma korsades av järnväg och högspända elektriska
kraftledningar. Vid stadsplanens utläggande måste anordnas en hela området
korsande kraftledningsgata om ett tjugotal meters bredd.

Staden hade tidigare avsett att i ett sammanhang låta upprätta ny stadsplan
såväl för ett större område runt den nu bebyggda staden som för det
omhandlade nya området å Marieholm. I anseende till uppkommen tidsutdräkt
beträffande frågan om markförvärv hade det emellertid blivit nödvändigt
utarbeta ny stadsplan endast över för närvarande åtkomliga markområden.
Enligt denna nya av stadsfullmäktige godkända stadsplan förfogade
emellertid staden numera endast över ytterst obetydliga för byggnadsändamål
användbara markområden eller allenast cirka 3 hektar välbelägen
mark. Tillhandahållandet av tomtmark vore därför för närvarande
så gott som uteslutande beroende av enskilda markägare. Staden kunde
därför icke på önskvärt sätt själv befrämja behövlig byggnadsverksamhet
genom försäljning på billiga villkor av erforderlig mark. De olägenheter,
som härigenom uppstode för stadens utveckling och särskilt för vidare tillkomst
av mindre egnahemsbyggen, torde icke behöva vidare framhållas.
Härtill komme, att den nya utvidgade stadsplanen avsevärt inskränktes
därigenom att stora områden inom densamma icke kunde disponeras eller
användas för byggnadsändamål. Den av Skaraborgs och Älvsborgs län
gemensamt ägda sinnesslöanstalten Johannesberg med ett betydande område
cirka 35 hektar — hade sålunda måst till allra största delen uteslutas
ur stadsplanen, och ett större markområde — cirka 48 hektar — beläget
nordost om gamla stadsdelen och nära sjön Vänern vore på grund av sin
låglända beskaffenhet föga användbart. Nämnda tvenne områden minskade
alltså den för bostadsändamål disponibla arealen med omkring SO hektar.

Belysande för behovet av ytterligare tomtmark vore för övrigt det förhållandet,
att arealen av det inom staden bebyggda området under tjugoårsperioden
’!/19 1905—:n/\„ 1925 ökats från 48..i till 152.5 hektar. Denna
relativt snabba och betydande tillväxt kunde endast i mindre mån bero på
folkmängdens ökning under nämnda period från 4,141 till 5,900 invånare.
Den huvudsakliga anledningen måste därför hänföras till det förhållandet,
att öppet byggnadssätt allt mera kommit till användning, särskilt för så
kallade egna hem, varigenom arealbehovet per invånare givetvis bleve långt
större än tidigare.

Under dessa förhållanden hade stadsfullmäktige — ehuru med en viss
tvekan i anledning av därmed förbundna betydande framtida kostnader —
beslutat uppdraga till sitt beredningsutskott att vidare förhandla rörende
förvärv av det större området alternativt B enligt den av domänstyr< Isen
föranstaltade värderingen. En närmare undersökning hade nämligen
att ett förvärv av allenast det mindre området, alternativ A, skulle j nedföra
allt för betydande olägenheter ur stadsplanesynpunkt, varjämte områdets
lämpliga utnyttjande avsevärt försvårades och fördyrades genom olämpliga
ägoligurer och gränser.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

155

I skrivelsen den Kl juni 1924 lian domänstyrelsen till länsstyrelsen med
anhållan om ny värdering av ifrågavarande markområden, hade lämnats
särskilda direktiv för värderingens utförande. Vid värderingen skulle sålunda
icke tagas hänsyn till de vid upplåtelsen ifrågasatta villkor utan endast
till ändamålet med stadens användning av området. Då fångvårdsstyrelsen
uti skrivelsen av den 15 november 1923 gjorde framställning till Kungl.
Maj:t om områdets försäljning, anfördes därvid bland annat, att de i övrigt
av staden erbjudna förmånerna vore så betydelsefulla, att de finge anses i
nöjaktig mån förhöja den av staden erbjudna likviden. Sedan staden oavsett
nämnda särskilda förmåner numera förklarat sig godtaga den av domänstyrelsen
föranstaltade nya värderingen med dess högre pris, torde sålunda
prisfrågan icke längre böra utgöra binder för områdets försäljning. Den
enda invändning, som kvarstode mot förslagets realiserande, syntes därför
vara länsstyrelsens erinran, att Marieholmsgärdets bebyggande skulle minska
trevnaden för det å MariehoLm belägna residenset. I sådant avseende torde
dock framhållas, att uti de föreslagna köpevillkoren intagits förbehåll om,
att såväl fångvårdsstyrelsens som länsresidensets intressen borde tillgodoses
så långt lämpligen ske kunde med hänsyn till stadsplanens ändamålsenliga
anordnande. Härtill komme, att staden förbundit sig låta uppgöra stadsplan
genom av byggnadsstyrelsen godkänd, fullt kompetent stadsplanearkitekt.
Om i anslutning härtill en plantering anordnades längs Tidans strand från
residensets trädgård till järnvägen, syntes utsikten från residenset i denna
del icke böra menligt påverkas härigenom utan snarare tvärtom, och avståndet
till närmaste byggnadskvarter bleve med hänsyn till en dylik plantering
närmare 200 meter. Besidensets fribelägenhet, som å tre sidor, nämligen
mot staden, sjösidan,'' fängelsets område samt Alhagen, icke påverkades
av Marieholmsgärdets bebyggande, syntes därför icke lida något större
intrång i berörda avseende under förutsättning av en lämpligt avpassad
stadsplan.

På grund av det anförda hemställde beredningsutskottet, att Kungl. Maj:t
måtte medgiva staden Mariestad rätt att förvärva det med alternativ B uti
ovanberörda, genom domänstyrelsens försorg tillkomna värdering betecknade
området å Mariehoims kungsgård till däruti angivet pris, 91,000 kronor,
vilket område å ansökningen bifogad karta angivits genom röda begränsningslinjer
och litt. d, e, f, g, h samt att villkoren i övrigt måtte fastställas
i huvudsaklig överensstämmelse med fångvårdsstyrelsens förberörda kontrakt
med drätselkammaren, varvid dock borde iakttagas, att femte momentet uti
§ 2 angående hållandet av väg borde utgå såsom obehövligt, då fråga vore
om förvärvandet av det större området alternativ B.

Med hänsyn till i ansökningen berörda särskilda förhållanden vore det
enligt vad utskottet vidare anförde utan vidare tydligt, att staden icke
kunde påräkna någon som helst vinst genom det avsedda markförvärvet
utan fastmer hade att motse betydligt större utgifter för markförvärv och
anläggningar än som med för orten rimliga markpris kunde förväntas
bliva täckta genom tomtförsäljningar, och motiverades stadens förnyade
framställning om förvärvandet av mark från kungsgården därför uteslutande
av stadens önskan att såvitt möjligt trygga behovet av ytterligare tomtmark,
ett behov, som enligt vad visats redan nu förelåge.

Länsstyrelsen har med anledning av sistberörda framställning i skrivelse
den 22 februari 1927 anfört bland annat.

Sedan beredningsutskottet yttrat sig i ärendet utan att av dess uttalanden

156

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

framginge, huruvida staden fortfarande vore villig att såsom tidigare varit
ifrågasatt eventuellt förvärva allenast det mindre, med A betecknade, området
och i så fall till vilket pris, hade länsstyrelsen i skrivelse till beredningsutskottet
den 10 januari 1927 anhållit om upplysning i berörda avseende.
Till svar härå hade stadsfullmäktige, på sätt länsstyrelens skrivelse
bifogat protokollsutdrag av den 15 februari 1927 utvisade, avgivit det yttrande
i frågan att, ehuru staden ansåge priset 91,000 kronor för det större
området vara högt tilltaget, staden likväl önskade förvärva detta område,
men att, därest stadens framställning härom icke skulle vinna Kungl Maj:ts
bifall, staden önskade förvärva det mindre området för ett pris av högst

50,000 kronor. För egen del vidhölle länsstyrelsen sin förut i skrivelse
den 17 december 1924 uttalade åsikt. Men om statsmakterna med hänsyn
till i ärendet upplysta förhållanden skulle anse sig böra av välvilja mot
residensstaden tillmötesgå dess önskan att förvärva sistnämnda område för
det erbjudna beloppet 50,000 kronor, hade länsstyrelsen dock intet att erinra
däremot. Beträffande vad från stadens sida framhållits därom att vid användning
av endast det mindre området avsevärda olägenheter skulle uppkomma
beträffande, bland annat, utdragandet av ledningar för vatten, avlopp,
gas samt elektricitet, torde det kanske icke kunna förnekas, att utförandet
av dessa ledningar skulle i viss mån försvåras och ställa sig proportionsvis
dyrare inom det mindre området än om staden ägde disponera över det
störi''e enligt alternativ B. Länsstyrelsen ansåge dock, att om det skulle
befinnas nödvändigt att för utförande av sådana anläggningar, varom här
vore fråga, taga kronans angränsande mark i anspråk, några särskilda svårigheter
därför icke skulle behöva resas från kronans sida.

Efter det under hösten 1927 av domänstyrelsens dåvarande chef i närvaro
av generaldirektören för byggnadsstyrelsen överläggning i ämnet å egendomen
ägt rum med landshövdingen i länet och representanter för staden
Mariestad i syfte att söka vinna lämplig lösning av de med den ifrågasatta
markupplåtelsen till staden förknippade frågor och ytterligare förhandlingar
med stadens representanter förts, har förslag till avtal rörande upplåtelsen
uppgjorts av domänstyrelsen och staden av följande innehåll:

»Under förbehåll av statsmakternas godkännande har följande avtal träffats
mellan Kungl. domänstyrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å ena,
samt staden Mariestad, å andra sidan.

Kungl. Maj:t och kronan upplåter och försäljer härigenom till staden
Mariestad det jordområde, som å här hos bilagda utdrag av en av lantmäteriauskulanten
Carl Torbjörnsson år 1918 upprättad karta över viss
del av kronoegendomen Marieholms kungsgård nr 1 och 2 om 2 mantal i
Leksbergs socken av Skaraborgs län är begränsat av röd linje inom punkterna
f—b—c—d—e och gränsen mot staden och Tidan, dock med uteslutande
av den del av området, som därifrån avskäres genom över detsamma
nyanlagda landsvägen Stockholm—Göteborg, men med tillägg av de området
angränsade ägor, vilka i norr begränsas av en bruten blå linje inom
punkterna g—h—i—c, för en köpeskilling av etthundratusen (100,000) kronor
att vid tillträdet kontant erläggas och inbetalas till länstyrelsen i länet
samt under villkor i övrigt:

1) Genom stadens försorg och utan kostnad för Kungl. Maj:t och kronan
skall för området ifråga genom fullt kompetent stads plan earkitekt, som av
Kungl. byggnadsstyrelsen godkännes, upprättas och Kungl. Maj:ts prövning
underställas i vederbörlig ordning antaget förslag till stadsplan jämte särskilda

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

157

bestämmelser i avseende å sättet för byggnadskvarterens användiinde, därvid
Kungl. fångvårdsstyrelsens och länsresidensets intressen böra tillgodoses, sä
långt lämpligen ske kan med hänsyn till stadsplanens ändamålsenliga anordnande
samt särskilt med avseende å bestämmelserna tillses att dessa innehålla
dels, såvitt rör området väster om Västergötland—Göteborgs järnvägsområde,
förbud mot uppförande av andra slag av byggnader än för
bostads- och affärsändamål i huvudsakligen öppet byggnadssätt och till en
höjd icke överstigande två våningar samt för byggnader för allmänt ändamål,
dels, beträffande området öster om nämnda järnvägsområde, förbud
mot uppförande av anläggningar, som medföra dålig lukt eller förorena
Tidaåns vatten.

2) Staden åligger dels att medgiva fångvården rätt att erhålla vatten för
tillgodoseende av fångvårdens behov i dess bostads- och ekonomihus samt
elektrisk kraft för inre och yttre belysning och för motordrift inom Marieholms
kungsgårds ägor från stadens ledningar till för motsvararande behov
inom staden gällande normala taxor och villkor, dels ock att för all framtid
tillhandahålla länsresidenset elektriskt ljus, gas och vatten från stadens
ledningar till för bostadsfastigheter inom staden lägst gällande taxor och
villkor.

3) Därest utarrendering av vissa markområden ifrågkommer, åligger staden
att tillerkänna Kungl. fångvårdsstyrelsen företrädesrätt till arrendet på
ett år för varje gång, därvid för arrendet skall gälla lagen om nyttjanderätt
till fast egendom, såvitt ej annat överenkommes.

4) Sedan Kungl. Maj:t med riksdagen lämnat medgivande till ifrågavavarande
överlåtelse till staden, åligger staden att ofördröjligen efter erhållen
del av Kungl. Majrts beslut vidtaga åtgärder för områdets överflyttande till
staden i administrativt, judiciellt och ecklesiastikt hänseende.

5) Den i nästföregående moment omförmälda inkorporering av området
med staden skall vara verkställd inom fem (5) år från dagen för Kungl.
Maj:ts beslut vid äventyr att köpet eljest förfallit.

6) Jordområdet skall tillträdas senast inom tre månader efter inkorporeringens
fastställande i då befintligt skick.

Under tiden före tillträdet skall området brukas såsom hittills, så att dess
värde icke försämras, varvid särskilt skall iakttagas, att skogsbeståndets
utsträckning och myckenhet icke förminskas i annan mån än som möjiigen
betingas med hänsyn till nödvändiga gallringar för kreatursbete.

7) I samband med förvärv av ifrågavarande område förbinder sig staden
att avstå från alla anspråk på den s. k. Ullervadsmad och att medverka
till ett slutligt ordnande av frågan om äganderätten och dispositionsrätten
till samma lägenhet.

8) Staden skall ensam vidkännas alla med områdets avskiljande, lagfart å
fånget och andra med köpet förenade utgifter.»

Enligt berörda förslag, som avser ett område något över 48 hektar, har
viss inskränkning i det av staden tidigare önskade området vidtagits med
hänsyn bland annat till länsresidensets intressen. Förslaget har den 2
december 1927 på hemställan av stadsfullmäktiges beredningsutskott antagits
av stadsfullmäktige, varefter beslutet av beredningsutskottet jämlikt
stadsfullmäktiges bemyndigande i skrivelse den 6 i sagda månad delgivits
domänstyrelsen.

Beredningsutskottet har därvid med bifogande av protokollsutdrag, innefattande
stadsfullmäktiges beslut, uttalat bland annat följande.

158

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Enär tidigare ifrågasatta pris icke ansetts antagliga, hade stadsfullmäktige
— ehuru med stor tvekan i anledning av de betydande extra kostnader,
som områdets användande betingade — beslutat höja sitt erbjudande för det
till inköp nu föreslagna området till förenämnda belopp 100,000 kronor.
Vid prisfrågans bedömande borde, förutom vad av en i nämnda protokollsutdrag
intagen tablå framginge, jämväl beaktas, att en areal av omkring 5
hektar av området vore så pass lågt belägen — mellan 46—47 meters höjd
över havet — att en uppfyllning av marken delvis erfordrades vid användning
för byggnadsändamål. Med avseende härå erinrades, att Vänerns högvattenyta
1910 stigit till 45.6 8 meter och att vattenståndet dessutom tillfälligtvis
kunde stiga ganska betydligt vid påliggande vind samt att beredningsutskottet
med hänsyn till berörda omständigheter och de indirekta
fördelar, som från stadens sida erbjödes, såsom beträffande vissa leveranser
till länsresidenset och kungsgården m. m., förmodade, att prisfrågan ej
längre skulle lägga hinder i vägen för markförvärvet.

Det i berörda avtal avsedda jordområdet har sedermera blivit på domänstyrelsens
föranstaltande å förberörda av distriktslantmätaren J. Gordh
1927 kompletterade karta noga begränsat. Å kartan hade jämväl inlagts
den, med användande jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande den 30 september
1927 av mark tillhörande kungsgården, omlagda landsvägen Stockholm—
Göteborg, som enligt förberörda avtal skall utgöra västra gränsen för området.
Enligt av Gordh den 13 januari 1928 uppgjord ägobeskrivning
över området innehåller detsamma en areal av 48.351 hektar, varav 30.281
hektar åker och dylikt; 17.613 hektar äng och dylikt samt 0.457 hektar
impediment.

Byggnadsstyrelsen och fångvårdsstyrelsen hava i var för sig avgivna
yttranden i ärendet förklarat sig icke hava något att erinra i anledning av
föreliggande försäljningsförslag.

Länsstyrelsen har anfört att, då av länsstyrelsen förut framförda önskemål
med avseende å tillgodoseende av länsresidensets berättigade intressen
vid försäljningen genom berörda förslag till avtal syntes hava blivit i
viss mån tillgodosedda och då länsstyrelsen förutsatte att bliva särskilt i
laga ordning hörd angående inkorporeringsfrågan och med hänsyn därtill
saknade anledning att nu ingå på berörda spörsmål, länsstyrelsen icke
hade annat att erinra mot de föreslagna försäljningsvillkoren, än att länsresidenset
i likhet med fångvården borde tillerkännas rätt till elektrisk
kraft jämväl för motordrift efter inom staden för motsvarande behov lägst
gällande taxor och villkor.

I skrivelse den 10 februari 1928 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid, med framhållande att genom
det föreliggande försäljningsförslaget frågan om kronans rätt till utskiftet
Ullervadsmad måste anses löst samt under åberopande av vad i övrigt i
ärendet förekommit, hemställt om åtgärders vidtagande för försäljning till
staden Mariestad, på de i omförmälda avtal föreslagna villkor med tillägg
på sätt av länsstyrelsen ifrågasatts samt att staden skall ansvara för på
området efter tillträdesdagen belöpande utskylder, av det i samma avtal
avsedda jordområde om 48.3 51 hektar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

159

Mot det för slutlig lösning av förevarande fråga om markupplåtelse Departement»-till staden av domänstyrelsen med staden Mariestad träffade preliminära che/enavtal
med det tillägg, som ovan angivits, har jag icke något att erinra.

Den föreslagna köpeskillingen synes mig skälig.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att i förenämnda förslag till avtal angivna område
med en areal av 48.351 hektar må från kronoegendomen
Marieholm nr 1 och 2 om 2 mantal, även benämnd
Marieholms kungsgård, i Leksbergs m. fl. socknar
av Skaraborgs län försäljas till staden Mariestad
mot en köpeskilling av 100,0b0 kronor och på de villkor
i övrigt, som äro angivna i nämnda förslag, med tillägg
att länsresidenset tillerkännes rätt till elektrisk kraft
jämväl för motordrift efter inom staden för motsvarande
behov lägst gällande taxor och villkor samt att
staden skall ansvara för på området efter tillträdesdagen
belöpande utskylder och onera.

57:o.

Kronoegendomen 1/i mantal Bengtstorp nr 1 i Ullervads socken av Skaraborgs
län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende av
1,400 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
däröver och övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren Hjalmar Siewerts 1917 upprättad karta över
egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Bengtstorp nr
1 i Skaraborgs
län

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Mariestad och 3 kilometer
från Svanerödjans anhaltstation, innehåller en areal av 51.3 9 8 hektar, varav
33.969 hektar åker och tomt, 5.472 hektar ängs- och betesmark, 11.234
hektar skogsmark och 0.7 2 3 hektar impediment.

Åkerjorden är av knappt medelgod beskaffenhet och hävden försvarlig.

Å egendomen finnes ett torp, benämnd Liden, som är obesatt och brukas
till gården. Torpets hus äro små, gamla och så slitna, att det är omöjligt
att få personer att bebo torpet i dess nuvarande skick.

Såvida torpet säljes eller lägges under gården, kräves ingen nybyggnad
vid egendomen. Åbyggnaderna äro i allmänhet i knappt försvarligt stånd,
beroende av eftersatt underhåll under de senaste åren.

Uppskattning smännen hava ansett det vara för kronan förmånligt att
försälja egendomen i dess helhet, men då det torde vara mycket svårt att
finna köpare till dénsamma i dess nuvarande skick och under rådande konjunkturer,
hava uppskattningsmännen inskränkt sig till att föreslå försäljning
av torpet Liden, innan dess hus än mera förfallit, med ett område,

160

Kungl. Maj:is proposition Nr 210.

som å kartan motsvarar ägofigurerna nr 83—108 och innehåller en areal
av 3.7 5 8 hektar, därav 1.6 7 hektar tomt och åker, 0.16 7 hektar äng, 1.6 9 8
hektar skogsmark och 0.2 2 3 hektar impediment. Torpet har åsatts ett saluvärde
av 3,000 kronor, varav 723 kronor för växande skog.

Egendomen, som är taxeringsvärderad till 27,000 kronor, har med undantag
av nämnda torp åsatts ett arrendevärde av 1,035 kronor.

Linsstyrelsen har ej haft något att erinra i anledning av uppskattningsmäntiens
förslag.

över jäg mästaren däremot har ansett, att försök borde göras att sälja
egendomen, innan ny utarrendering skedde, helst då det torde vara föga
utsikt att förhållandena vid egendomen bättrades under nuvarande arrendatorn.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning 1926 å egendomen
icke funnit något att erinra mot den föreslagna upplåtelsen av torpet Liden.
På grund av boningshusets och en del av uthusens storlek torde egendomen
ej lämpligen böra uppdelas i mindre jordbruk. Däremot hava de sakkunniga,
då med hänsyn till det mindre goda skick, vari loge och ladugård
befunne sig, vilket, därest icke underhållet bättre tillgodosåges, medförde, att
behov av nybyggnad snart uppkomme, ifrågasatt, huruvida det ej vore med
statens fördel mera förenligt att jämväl huvudgården avhändes kronan.

Av instrumentet över den av år 1927 hållna saluvärdering av egendomens
huvudgård, varom domänstyrelsen med hänsyn till vad de sakkunniga framhållit,
föranstaltat, inhämtas bland annat följande.

Uppskattningsmännen hava gjort det tillägg till det 1925 uppgjorda förslaget
om försäljning av torpet Liden, att detsamma ansåges böra försäljas å
auktion. Vid uppskattningsförrättningen förelåg till prövning en ansökan
av bryggeriarbetaren Karl Bertil Hasselblad, Mariestad, vilken äger och
bebor en lägenhet öster om k ron oegendomens skogsskifte och angränsande
det område därav, som å kartan betecknats med ägofiguren nr 112, att få
inköpa sagda område. Detta vore beväxt med skog och låge högre än
nämnda lägenhet, varigenom växtligheten därå skadades. Enär Hasselblad
genom förvärvet skulle vinna en lämplig och önsklig tillökning till sin
lägenhet, hava uppskattningsmännen tillstyrkt, att det av honom avsedda
området, i handlingarna betecknat med litt. C och innehållande en areal av
I.13 hektar, måtte jämte därå växande skog för 2,500 kronor försäljas till
Hasselblad.

Vad återstoden av egendomen beträffar, hava uppskattningsmännen föreslagit,
att densamma måtte ostyckad försäljas jämte egendomens andel i
häradsallmänning. Försäljningslotten har åsatts ett saluvärde av 41,700
kronor, därav 12,500 kronor för skogsmarken med växande skog. Värdet
av skogsmarken och skogen hade av vederbörande förrättningsman uppskattats
till 15,700 kronor, men då enligt gällande skogsvårdslag egendomens
virkeskapital ej omedelbart kunde realiseras, enär skogen ännu icke vore
avverkningsmogen och framtida behov av husbehovsvirke maste tillgodoses,
hade en reducering till ovanstående belopp av 12,500 kronor ansetts vara
att tillstyrka.

Egendomens arrendator, som innehaft egendomen i 19 år, hade hos domänintendenten
muntligen anmält sig som köpare. Då han emellertid brustit i

Kungl. Maj:ls proposition Nr 210. 161

underhåll av egendomens åbyggnad och på ett mindre tillfredsställande sätt
brukat dess jord samt torde sakna ekonomisk möjlighet att inköpa och iordningsställa
egendomen, hava uppskattningsmännen tillstyrkt huvudgårdens
försäljning å auktion.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot den verkställda värderingen
och uppskattningsmännens förslag.

Vederbörande jägmästare har funnit förslaget att reducera det uppskattade
skogsvärdet riktigt, varemot över jägmästaren ställt sig tveksam därtill.
Skogsvårdslagen torde ej hindra den blivande köparen att avyttra en del
av den äldsta skogen, för vilken han sålunda erhölle fullt realisationspris,
och den återstående skogen torde genom kvantitativ och kvalitativ tillväxt
lämna tillfredsställande förräntning å det genom den ursprungliga kalkylen
framkomna värdet, så mycket mera som de upptagna å-värdena å mark och
skog måste anses vara ganska måttliga. Mot försäljning av egendomen på
sätt föreslagits har överjägmästaren icke haft något att erinra.

I skrivelse den 21 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid meddelat, att styrelsen gått i författning
om egendomens skötsel och vård under ett år till den 14 mars 1929. Styrelsen
tillstyrker, att egendomen försäljes i delar på sätt uppskattningsmännen
föreslagit. Beträffande de uppskattade saluvärdena har styrelsen ej funnit
annat att erinra, än att värdet av skogsmarken med växande skog å huvudlotten
skäligen borde utgöra i avrundat belopp 12,970 kronor, vadan saluvärdet
för lotten i dess helhet borde upptagas till 42,170 kronor. Egendomens
arrendator syntes styrelsen ej hava gjort sig förtjänt av hembud
vid försäljningen.

Med instämmande i domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. DepartementsMaj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

dels att från kronoegendomen 1/i mantal Bengtstorp
nr 1 i Ullervads socken av Skaraborgs län torpet Liden,
omfattande å kartan ägofigurerna nr 83—108, och den
med litt. C betecknade ägolotten, omfattande ägofiguren
nr 112, må var för sig försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för Karl Bertil Hasselblad beträffande
sistnämnda ägolott,

dels ock att egendomen i övrigt må å offentlig auktion
enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor
till den högstbjudande försäljas med tillrädesrätt den
14 mars 1929.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 177 höft. (Nr 210.)

162

Kungl. May.ts proposition Nr 210.

58:o.

Istram nr i Sedan den senaste 20-åriga period, för vilken kronoegendomen 1 mantal
storegård och i8trum nr l Storegård och Va mantal Istrum nr 2 Lillegård i Istrums
LUhgård i socken av Skaraborgs län utarrenderats och därunder årliga arrendet för
Skaraborgs egendomen utgått med 1,710 kronor, jämte årligt byggnadshidrag av 170
kronor, utlöpt den 14 mars 1918, har egendomen efter nämnda dag på
grund av mellankommande omständigheter upplåtits under kortare tidsperioder,
senast för tiden den 14 mars 1928—-14 mars 1929, mot ett årligt
arrende av 1,700 kronor.

Sedan under åren 1922 och 1925 vid egendomen hållits särskilda uppskattningsförrättningar,
framlade Kungl. Maj:t i proposition den 12 februari
1926, nr 102 p. 13, förslag om försäljning av vissa områden från egendomen.
Förslaget godkändes av riksdagen (skr. nr 176), och förordnade
Kungl. Maj:t den 21 maj samma år om verkställighet av besluten.

Vid 1925 års uppskattningsförrättning ifrågasattes upplåtelse, förutom
av nämnda områden, av torpet Furumon. Enligt instrumentet över förrättningen
jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland en av
distriktslantmätaren Tor Hjertqvist åren 1920—1921 över egendomen upprättad
karta med beskrivning, omfattade nämnda torp ägofigurerna 1758—
1799 å förberörda karta med en areal av 7.9 9 hektar, därav 7.12 2 hektar
åker, och var bebyggt med kronan och egendomens arrendator tillhöriga
byggnader. Den kronan tillhöriga manbyggnaden hade kort före förrättningen
nedbrunnit.

Uppskattningsmännen ansågo det fördelaktigast för kronan, att torpet
försåldes i det skick det då befanns och uppskattade saluvärdet å torpet
till 3,650 kronor. Innehavaren av torpet, Emil Sahlqvist, förklarade sig
vid förrättningen ej vara i stånd att anskaffa byggnadskapital och därför
ej kunna uppträda som köpare till torpet. Med anledning härav hade
torpet icke tidigare föreslagits till försäljning.

I skrivelse den 3 juni 1927 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning frågan om torpets försäljning, och anför styrelsen i ämnet
bland annat följande.

Jämlikt styrelsens föreskrift den 21 augusti 1925 har arrendatorn under
år 1925 å torpet uppfört nytt boningshus i det nedbrunnas ställe med rätt
för arrendatorn att fritt förfoga över eventuellt kvarvarande materialier i
den brunna byggnaden och att uppbära dels brandskadeersättningen för
sistnämnda byggnad, 3,950 kronor, dels ock 914 kronor av brandskadeersättningen
för annan vid egendomen nedbrunnen byggnad. I skrivelse den
18 juni 1926 lät styrelsen i anledning av ansökning från torparen Sahlqvist
genom länsstyrelsen anmoda domänintendenten att vidtaga den ändring i
förut uppskattade saluvärdet å torpet, som särskilt med hänsyn till det
numera därå uppförda nya boningshuset kunde finnas erforderlig, ävensom
avfordra bemälde Sahlqvist yttrande, huruvida han vore villig inköpa torpet

163

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

efter det sålunda reviderade saluvärdet. Sedermera har styrelsen med länsstyrelsens
skrivelse den 19 maj 1927 emottagit dels yttrande av domänintendenten
i länet, utvisande, att han med hänsyn till torpets svaga jord,
dess bristfälliga uthus och frånvaron av beten ansett, att saluvärdet å torpet
ej kunde höjas med mer än 3,550 kronor eller till 7,200 kronor, dels förklaring
från ovannämnda Sahlqvist, att han vore villig att för det torpet
sålunda åsatta saluvärdet inköpa detsamma.

För egen del biträder domänstyrelsen det sålunda framlagda förslaget.
Styrelsen förmäler tillika, att Sahlqvist fortfarande innehar nyttjanderätten
till torpet.

Icke heller länsstyrelsen har haft något att erinra mot torpets försäljning
till Sahlqvist mot det av domänintendenten beräknade saluvärdet.

Med instämmande i myndigheternas förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpet Furumon må med det med ägofigurerna
1758—1799 å den i ärendet företedda kartan betecknade
området om 7.9 9 hektar från kronoegendomen 1
mantal Istrum nr 1 Storegård och Va mantal Istrum nr
2 Lillegård i Istrums socken av Skaraborgs län försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med förbehåll
att inga andra hus å torpet än kronan tillhöriga ingå
i försäljningen samt med hembudsrätt för Emil Sahlqvist.

59:o.

Jämlikt beslut den 28 november 1924 fann Kungl. Maj:t en av stadsfullmäktige
i Skara gjord ansökning om tillstånd att åt staden inköpa den i
Skara socken belägna kronoegendomen 1/2 mantal Gällkvist nr 1 med kronolägenheten
Skara Djurgårdsäng med visst undantag icke föranleda någon
Kungl. Maj:ts vidare åtgärd, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade domänstyrelsen
att från och med då löpande arrendeperiods slut den 14 mars
1925 utarrendera dels för en tid av högst fem år visst närmast Skara stad
beläget område av egendomen om 5.8 hektar med undantag av i området
ingående gårdsplan avgränsad på lämpligt sätt, dels ock för en tid av högst
femton år kronoegendomen i övrigt, däri inbegripen förberörda gårdsplan.

I anledning härav har domänstyrelsen dels utarrenderat egendomen i
nämnda två lotter, senast för ett år till den 14 mars 1929 mot ett sammanlagt
årligt arrende av 2,225 kronor, dels föranstaltat om arrendeuppskattning
å egendomen under år 1925. Av instrument över denna förrättning
och tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren E. O. Janson
år 1916 upprättad karta över egendomen med beskrivning samt av distrikts -

Departements chefen.

Gällkvist nr 1
med kronolägenheten

Skara Djurgårdsäng
i
Skaraborgs
län.

164

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 210.

lantmätaren Tor A. Hjertquist gjort utdrag av samma karta med därå
angivet förslag till styckning av egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen i Skara landssocken 1.5 kilometer från Skara
stad, har en areal av 121.302 hektar, därav 65.m hektar åker och tomt,
29.813 hektar äng- och betesmark, 23.5 8 hektar avrösningsjord och 2.7 9 6
hektar impediment.

Jämlikt resolution den 18 november 1910 har vattenfallsstyrelsen medgivits
tillstånd att under vissa villkor hava högspänningsledning från Skara
till Falköping framdragen över egendomen.

Egendomens ekonomihus äro mycket bristfälliga och tarva omedelbar
ombyggnad.

Skara stads drätselkammare har på tillfrågan i december 1925 meddelat,
att staden då ej hade intresse för köp av egendomen eller del därav.

Vid arrendevärderingen uppskattades arrendevärdet av förberörda område
om 5.8 hektar till 330 kronor samt av egendomen i övrigt till 2,700 kronor.

Med hänsyn till ekonomihusens bristfälliga beskaffenhet samt egendomens
belägenhet har domänstyrelsen ansett det för kronan fördelaktigast, om egendomen
kunde försäljas, och har styrelsen i anledning härav föranstaltat om
saluvärdering av egendomen, vilken förrättning hållits under år 1926.

Sedan drätselkammaren i Skara på förnyad tillfrågan förklarat sig eventuellt
vara spekulant å vissa områden av egendomen, har egendomen, med
hänsyn härtill och då den i södra delen av ägofiguren belägna mossarealen
ej särskilt torde kunna försäljas eller lämpligen bebyggas, efter å marken
varande passande gränser (vägar och diken) av uppskattningsmännen uppdelats
i tolv delar, å förberörda utdrag av karta över egendomen betecknade
med litt. A—M.

Skara stad har sedermera anmält sig som köpare av lotterna litt. A—D
samt, för uträtning av gränserna, av 0.222 hektar åker av lotten litt. F.
Då styckningsförslaget härigenom ej förrycktes, har ändring av uppskattningsmännen
vidtagits i enlighet härmed.

Såsom köpare av litt. H har anmält sig lantbrukaren Axel Johansson,
Sventorp, Skara, vilken äger intill liggande åkerjord med för ringa areal
för att föda familjen och hålla dragare.

Förberörda ägolotter hava av uppskattningsmännen åsatts nedan angivna
saluvärden, nämligen

litt. A åker och tomt 5.8 7 5 hektar
annan mark 0.61 »

summa 6.4 8 5 hektar å 3,000 ..................

litt. B boningshus med 0.8 9 3 hektar tomt...........................

litt. C åker 8.692 hektar å 2,000........kr. 17,384

annan mark 2.88 » » 400........ » 1,152

summa 11.5 7 2 hektar å

kronor 19,455:
» 17,398:

kr. 18,536

18,536:

litt. D hagmark 0.9 2 8 » å 400 ....................... » 371:20

av litt. F åker O.222 » å 1,700 ....................... » 377:40

summa kronor 56,137: 6 0,

vilket är det föreslagna saluvärdet för av staden begärd mark;

165

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

litt. E åker 8.99 hektar å 1,800 kronor 16,182: —

hagmark 4.oo » » 50 ............................... » 200: —

» 6.7 4 » » 140 ................................ » 943:6 0

växande skog .............................................................•••___»__ 4,034^21

summa 19.7 3 hektar kronor 21,359:81,

avjämnat till 21,360 kronor;

litt. F, med undantag av 0.222 hektar, avsedd för handelsträdgård,

åker 3.281 hektar å 1,800.................................... kronor 5,905:80

annan mark 0.0 5 4 » » 100 ................................ » 5: 4o

summa 3.3 3 5 hektar kronor 5,911:2 0,

av jämnat till 5,920 kronor;

litt. G åker (fast) 4.17 7 hektar å 1,400............................ kronor 5,847:80

» (moss) 1.6 4 6 » » 500........................... » 823: —

hagmark 2.5 » » 50............................ » 125: —

» 6.46 » » 140........................... » 904:4 0

växande skog ................................................................ * 3,123:6 6

1 lada ................................................................ » 1,000: —

summa 14.7 8 3 hektar avjämnat till 11,830 kronor; litt. H åker (mosse) 0.73 hektar å 600 hagmark 0.8 2 5 » » 140 ........ växande skog ............................................		kronor 11,823: 8 6, .. kronor 438: — » 115:so » 1,107: 02
summa 1.555 hektar		kronor	1,660: 52,
avjämnat till 1,660 kronor;
litt. 1 åker (fast) 2.6 5 8 hektar å 1,400 ........		.. kronor	3,721: 20
» (moss) 1.9 91 » » 800 ........		»	1,592: so
hagmark 1.713 » » 100 ........		»	188:43
växande skog ..........................................		»	369: 49
summa 6.3 6 2 hektar		kronor	5,871:92,
avjämnat till 5,880 kronor;
litt. K (K'' och K''2) åker (fast) 6.944 hektar å	1,400........	... kronor	9,721: 60
» (moss) 2.9 5 » »	600........	»	1,770: —
hagmark 1.6 82 » »	no........	»	185: 02
växande skog ......................		»	488:44
1 lada ..................................		»	700: —
summa 11.5 7 6 hektar		kronor	12,865: 06,
avjämnat till 12,870 kronor;
litt. L (L1 och L2) åker (fast) 5.0 3 5 hektar å	1,200 .....	.. kronor	6,042: —
» (moss) 2.3 7 » »	600 ......	»	1,422: —
hagmark 2.7 3 7 » »	no ......	»	301:07
» O.11 » »	140 ......	»	15: 40
växande skog ........................		»	671: 32
summa IO.252 hektar		kronor	8,451: 79,
avjämnat till 8,460 kronor;
litt. M (M1 och AP) åker (fast) 4.9 4 8 hektar å	1,200 .....	.. kronor	5,937: so
» (moss) 3.416 » »	600 ......	»	2,049: 6 0
hagmark 2.8 8 2 » »	no......	»	317:02
» 0.771 » »	140......	»	107:94
växande skog ........................		»	428:66
summa 12.017 hektar		kronor	8,840: 8 2,

avjämnat till 8,840 kronor.

166 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

De å respektive områden befintliga, kronan tillhöriga hus, hava uppskattningsmännen
ansett vid försäljning höra åtfölja jorden, utom å området
litt. C befintliga två statbostäder, vilka vid försäljningen borde undantagas
för att å auktion försäljas, då de väl lämpade sig att flyttas som bostadshus
till de andra lotterna och vore obehövliga å litt. C.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt Skara stads ansökan om inköp av ovan
angivna område, omfattande ägolotterna litt. A—D samt del av litt. F, ävensom
Axel Johanssons ansökan om inköp av lotten litt. H. Beträffande övriga
delar av egendomen hava uppskattningsmännen föreslagit, att desamma
måtte försäljas enligt § 9 i kungörelsen den 17 oktober 1913 angående gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Vederbörande jägmästare har beträffande värdesättningen av skogs- och
hagmarken ansett sig icke kunna beträffande litt E—M godtaga den värderingsgrund,
som vid uppskattningsmännens förslag kommit till användning,
utan föreslagit, att saluvärdena för nämnda lotter ändrades på sådant sätt, att
skogs- och hagmarken värderades med utgångspunkt från det av uppskattningsmännen
för vissa andra lotter åsatta värdet av 400 kronor per hektar
i jämförelse med inom samma lotter åsatt värde på åker av 2,000 kronor
per hektar, då markvärdena skulle för hektar i huvudsak bliva följande:

inom	litt.	- j “— E .........	........ 360 kronor	inom	litt.	i.............	....... 280	kronor
»	»	F .........	........ 360		»	»	K .........	....... 280	»
»	»	G ........	....... 280	»	»	»	L .........	....... 240	»
»	»	H ........	........ 120	»	»	»	M .........	....... 300	»

Över jägmästaren i Västra distriktet har ej haft något att erinra vare sig
mot försäljning av egendomen på sätt uppskattningsmännen föreslagit eller
mot att beträffande de skogsmarken åsatta saluvärdena de av jägmästaren
föreslagna högre värdena lades till grund för värderingen.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag med den jämkning
i saluvärdena, som kunde föranledas av jägmästarens och överjägmästarens
yttranden.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka år 1926 besiktigat egendomen, hava
icke funnit annat att anmärka beträffande uppskattningsmännens förslag till
egendomens styckning, än att ur arronderingssynpunkt från lotten litt. E
lämpligen borde fråndragas ett område om cirka 1.2 5 hektar »annan mark»
för att tilläggas lotten litt. K. De sakkunniga hava framhållit, att några
av de nybildade jordbrukens åkerarealer visserligen syntes något smått tilltagna,
men hava de ansett sig icke böra göra någon erinran härutinnan,
då på grund av den utmärkta belägenheten invid Skara stad spekulanter
med säkerhet torde vara att förvänta. Enligt anteckning av de sakkunniga
utgör egendomens taxeringsvärde 69,400 kronor, därav 60,000 kronor för
jordegendomen och 9,300 kronor för skogsmarken och skogen.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle ägolotten litt. E komma att omfatta
18.65 hektar, varav 8.99 hektar åker och 9.66 hektar hagmark, och litt. K

167

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

vilka ägolotter av uppskattningsmännen saluvärderats till respektive
20,180 kronor och 14,050 kronor.

De åsatta saluvärdena bliva efter omräkning enligt jägmästarens förslag,
efter avjämning, för:

litt.	E........................	22,680 kronor	litt.	H........................	1,650	kronor
»	F ,med undan-		»	I ........................	6,165	»
»	tag av den till		»	K (K1 och K2)	14,480	»
»	litt. Ä—D lag-		»	L (L1 och L2)	8,820	»
»	da delen därav,	5,925 »	»	M (M‘ och M2)	9,500	»

» G .................... 13,300 »

Domänstyrelsen har med avseende å vad i ärendet förekommit biträtt
det uppgjorda stycknings- och försäljningsförslaget med de ändringar beträffande
lotternas omfattning och saluvärden, som av förenämnda sakkunniga
samt jägmästaren förordats.

Med tillstyrkande av förslaget sådant detsamma av domänstyrelsen förordats
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen Va mantal Gällkvist nr 1
med kronolägenheten Skara Djurgårdsäng nr 1, en äng,
i Skara socken av Skaraborgs län blivit fördelad i lotter
i huvudsaklig överensstämmelse med vad domänstyrelsen
förordat,

dels det område, som omfattar ägolottema litt. A, B,
C och D samt förberörda del om 0.222 hektar av litt.
F må, med undantag av de å lotten litt. C befintliga
för försäljning för sig avsedda två statbostäderna, försäljas
till staden Skara mot en köpeskillling av 56,140
kronor samt under villkor i övrigt, att köpeskillingen
erlägges senast å tillträdesdagen och inbetalas till länsstyrelsen
i länet, att området må av staden tillträdas
den 14 mars 1929, att köpare av förberörda statbostäder
förbehållas rätt att avgiftsfritt hava dem kvarstående
intill sex månader från sistnämnda dag med rätt tillika
att utan ersättning hava tillträde till ägolotten för byggnadernas
bortförande, samt att staden skall ensam vidkännas
alla med områdets avskiljande, lagfart å fånget
och andra med köpet förenade utgifter,

dels ock övriga ägolotter må, litt. F med undantag
av omförmälda område om 0.222 hektar, var för sig
försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, under villkor

Departements chefen.

168

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

Arrendelotten
nr 2 av Leckö
eller Sikajocki
kungsgård i
Skaraborgs
län.

att köpare skall ensam vidkännas alla med ägolotts avskiljande,
lagfart å fånget och andra med köpet förenade
utgifter,

med förbehåll beträffande samtliga försäljningar om
rätt för vattenfallsstyrelsen att jämlikt resolution den 18
november 1910 hava elektrisk ledning från Skara till
Falköping framdragen över egendomen.

60:o.

Arrendelotten nr 2 av kronoegendomen Leckö eller Sikajocki kungsgård
nr 1—5 i Otterstads socken av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14
mars 1929 mot årligt arrende av 1,735 kronor. Lotten omfattar den till
kungsgården hörande lägenheten Stora Djurgården jämte det kungsgården
underlydande torpet Skanstorpet samt det under kronohemmanet 1fi mantal
Filsbäck nr 6 Sven Fiskaregården i Sunnerbergs socken hörande utskiftet
Djurgårdsängen.

Under 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen och
under samma år har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av de
sakkunnigas utlåtande, instrumentet över uppskattningen ävensom övriga
till ärendet hörande handlingar, däribland en av e. lantmätaren E. O.
Janson 1914—1915 upprättad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 19 kilometer från Lidköping, har en areal
av 173.847 hektar, därav 57.14 4 hektar tomt och åker, 21.3 9 5 hektar äng
och odlingsmark, 91.8 0 7 hektar avrösningsjord och 3.5 o i hektar impediment.
Av denna areal belöper på den till Filsbäck Sven Fiskaregården hörande
Djurgårdsängen 5.6 5 5 hektar, därav 5.30 5 hektar tomt och åker.

Åkerjorden består av ler- och svartmylla på lerbotten av god beskaffenhet;
omkring 60 procent av arealen lider nästan årligen av Vänerns översvämningar.

Byggnaderna vid huvudgården äro i försvarligt skick men gamla och
trånga.

I egendomens utkant finnas torpen Ängeberg och Djurgårdstorp, varav
det senare har sämre hus.

De sakkunniga hava framhållit, att nyssnämnda två torp, av vilka Ängeberg
vore försett med fullt användbara byggnader varemot å Djurgårdstorp
stugan vore dålig men ladugården användbar, lämpligen kunde frånskiljas
till självständiga brukningsenheter, vardera med utökning från huvudgården
av åkerjord, så att denna komme att uppgå till omkring 9 hektar.
Härutöver borde lotterna tilldelas någon avrösningsjord. Då huvudgården
efter frånstyckningen av torpen finge fullt tillräckliga byggnader, hava de
sakkunniga ansett någon ytterligare uppdelning av denna icke böra ifrågakomma.
Huvudgården borde ånyo utarrenderas.

En av de sakkunniga, herr N. Adler, har anfört, att han på grund av
de återkommande översvämningarna från Vänern med tveksamhet biträdde
förslaget om frånskiljande av de två torpen.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210. 169

Uppskattning smännen hava uppgjort följande förslag till torpens försäljning: torpet

Ängeberg, å kartan utmärkt med litt. A, omfattande ägofigurerna
av 74, av 152, 153—164, av 165, av 251, 236, av 268, av 270, 271—273,
av 274, 275—276, 279 — 284, av 299 och 300—342, med en areal av 14.3 14
hektar, därav 10.5 7 2 hektar tomt och åker, 0.6 5 2 hektar äng och odlingsmark,
2.4 6 5 hektar avrösningsjord och 0.6 2 5 hektar impediment, i vilken
areal inginge förberörda till Pilsbäck Sven Fiskaregården hörande utskiftet
Djurgårdsängen om 5.655 hektar; saluvärde 11,625 kronor, därav 2,346
kronor 56 öre för växande skog;

torpet Djurgårdstorp, å kartan utmärkt med litt. B, omfattande ägofigurerna
142, 143—150, 151, av 152, av 155, av 251, 253—262, 264—
267, av 268, 269, av 270, av 274, 277—278, 285-291, 295—298 och av
299, med en areal av 11.3 71 hektar, därav 7.2 7 6 hektar tomt och åker,
0.7 6 5 hektar äng och odlingsmark, 3.0 9 5 hektar avrösningsjord och 0.235
hektar impediment; saluvärde 6,725 kronor, därav 891 kronor 60 öre för
växande skog.

Innehavarna av torpen hava förklarat, att de icke önskade förvärva torpen
till föreslagna värden. Från andra personer (son och svärson till huvudgårdens
förutvarande arrendator) hava ansökningar inkommit om förvärv
av lägenheterna, vilka ansökningar av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Det till egendomen hörande torpet Skanstorpet stode under skogsstatens
förvaltning och borde så förbliva. Genom sitt synnerligen natursköna läge
borde det framdeles med god förtjänst kunna försäljas till villatomter eller
borde dit kunna förläggas det turisthotell, som planerats till Leckö kungsgård.

Arrendevärdet för den återstående delen av huvudgården har uppskattats
till 1,080 kronor.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra i
ärendet.

I en till domänstyrelsen inkommen ansökning har innehavaren av torpet
Skansen, Gustaf Broberg, med förmälan, bland annat, att han brukat torpet
sedan år 1900, anhållit att i likhet med andra torpare under Leckö kungsgård
(lotten nr 1) få inlösa torpet.

I ett häröver avgivet yttrande har domänintendenten framhållit bland
annat, att torpets åkerareal vore för ringa (cirka 3 hektar) för bildande av
en självständig jordbrukslägenhet samt att dess synnerligen natursköna läge
intill Ullersund med stora landsvägen Lidköping—Leckö mitt igenom ägorna
i framtiden möjliggjorde dess försäljning till betydligt högre pris än till
jordbruksändamål; och har domänintendenten avstyrkt ansökningen.

I anslutning härtill hava jämväl vederbörande skogsstatstjänstemän
samt länsstyrelsen avstyrkt bifall till framställningen. I

I skrivelse den 22 november 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen förklarat sig biträda förslaget om
försäljning av torpen Ängeberg och Djurgårdstorp.

Departements chefen.

Lunna nr 2

Olov Svensgården
i
Skaraborgs
län.

170 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Icke heller jag har något att erinra mot försäljning av torpen Ängeberg
och Djurgårdstorp. Med hänsyn till vad i ärendet upplysts rörande torpet
Skansen synes åtgärder för försäljning av sagda torp icke för närvarande
böra vidtagas av Kungl. Maj:t.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpen Ängeberg och Djurgårdstorp må vart för
sig med ovan angivet område från arrendelotten nr 2
av kronoegendomen Leckö eller Sikajocki kungsgård
nr 1—5 om 5 mantal i Otterstads socken av Skaraborgs
län försäljas enligt gällande grunder för upplåtelse
av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

61:o.

Kronoegendomen 1 mantal Lunna nr 2 Olov Svensgården i Gösslunda
socken av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot ett
årligt arrende av 1,035 kronor.

Å egendomen har under 1926 hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver och därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
O. Söderpalm sagda år upprättad karta med beskrivning, inhämtas
bland annat följande:

Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Lidköping, innehåller en
areal av 68.517 hektar, varav 50.122 hektar åker och tomt, 0.588 hektar
äng, 17.3 8 6 hektar avrösningsjord och 0.4 21 hektar impediment. Ägorna
äro uppdelade å fyra särskilda skiften, hemskiftet, det omkring 3 kilometer
därifrån belägna skogsskiftet samt skiftet i Gethalla och soldatängen, omkring
5 kilometer från hemskiftet, och skiftet i Lockern, omkring 6 kilometer
från hemskiftet.

Kronans byggnader äro i allmänhet i gott skick och för egendomens behov
tillräckliga.

Taxeringsvärdet för fastigheten utgör 30,600 kronor.

Då området i Gethalla och soldatängen, som innehåller en areal av 0.0 5 6
hektar äng, saknade varje värde för egendomen och ej lämnade någon inkomst,
hava uppskattningsmännen ansett detsamma böra försäljas till Karl Gustafsson
i Kyrkängen, som äger övriga delar av skiftet och begärt att få inköpa
egendomens andel. Området har saluvärderats till 40 kronor.

Skiftet i Lockern utgöres av skogsmark och ligger vackert beläget vid
Kinneviken. Skiftet bör enligt uppskattningsmännen tillsvidare bibehållas
för att, när efterfrågan å villatomter snart uppkomme, kunna upplåtas för
sådant ändamål.

Torpet Nylöten, som är beläget å skogsskiftet och försett med nybyggd
ladugård och boningshus i sämre skick, borde tillsvidare behållas, då den
angränsande skogen vore behövlig för egendomen och varken innehavaren
eller annan vore spekulant å torpet. Om tio år borde torpet lättare kunna
försäljas.

Egendomens arrendevärde har uppskattats till 1,400 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

171

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 192(> besiktat egendomen,
hava förordat, att torpet Nyliiten, som brukades av en hantverkare och utan
olägenhet kunde frånskiljas, måtte jämte lämplig areal avrösningsjord försäljas
till innehavaren. Beträffande huvudgården hava de sakkunniga med
hänsyn till den samlade ägofiguren samt den goda och för behovet tillräckliga
åbyggnaden ansett någon uppdelning av denna del av egendomen icke böra
ifrågakomma. Huvudgården borde ånyo utarrenderas.

I anslutning till vad de sakkunniga anfört har domänstyrelsen sedermera
låtit verkställa saluvärdering av torpet Nylöten.

Av instrument över denna förrättning, som hållits under 1927, inhämtas
bland annat följande.

Från innehavaren av torpet Nylöten, snickaren Eskil Ljungberg, hade
numera till uppskattningsmännen inkommit ansökning att få inköpa torpet
på de för egnahemsupplåtelser gällande villkor. Sökanden har i samband
därmed förklarat, att han icke önskade övertaga torpet med åborätt. Då
sökanden innehaft stället i sex år och om honom lämnats goda vitsord,
hava uppskattningsmännen föreslagit upplåtelse av torpet till honom såsom
egnahemslägenhet.

Torpet omfattar enligt en av distriktslantmätaren Tor Hjertquist år 1927
upprättad beskrivning ägofigurerna å kartan nr 109—112 och av 113 och
innehåller en areal av 5.o 6 hektar, därav 4.0 7 5 hektar tomt, åker och dylikt
samt 0.9 8 5 hektar avrösningsjord. Saluvärdet har uppskattats till 5,230
kronor, därav 745 kronor för avrösningsjord och växande skog. Arrendet
för lägenheten utgår för närvarande med 110 kronor.

För upplåtelse av torpet såsom åbolägenhet hava uppskattningsmännen
värderat avgälden för torpet till 5 1/2 hektoliter spannmål, 1/:j råg och 2/3
korn, att lösas efter markegångstaxa litt. C, samt uppskattat kronans hus
å torpet till tillhopa 2,800 kronor.

Å skiftet i Lockern finnes en mindre sommarbostad, tillhörig sadelmakaren
A. Cederqvist. Tomten för byggnaden är utarrenderad till Cederqvist för
tiden till den 14 mars 1933 mot en årlig avgift till kronan av 25 kronor.
Vid år 1927 avslutad rågångsförrättning å skiftet hade utrönts, att en
provinsialläkaren S. J. Wahlgren, Lidköping, tillhörig sommarvilla stode på
kronans mark och ej å angränsande egendom, som förut antagits. Wahlgren
hade därför anhållit att få inköpa antingen ett med litt. a å ansökningen
bifogad, av distriktslantmätaren O. Söderpalm år 1917 upprättad karta utmärkt
område om 0.9o5 hektar av skiftet Lockern eller ock hela skiftet, som
enligt anteckning å sistnämnda karta innehåller 1.7 o i 5 hektar. Wahlgren har
upplyst, att överenskommelse träffats med Cederqvist att Wahlgren ensam
skulle anmäla sig som köpare, varefter de sinsemellan skulle göra upp. Då
endast intill sjön belägen del av skiftet torde hava större värde och återstoden
vore mycket svår att realisera, hava uppskattningsmännen ansett
lämpligast, att hela skiftet på en gång försåldes till Wahlgren, under villkor
att denne till självkostnadspris överläte lämplig tomtplats till Cederqvist.
Skiftets saluvärde har efter ett å-pris av 1,500 kronor per hektar beräknats
till 4,090 kronor, därav för växande skog 1,530 kronor.

Uppskattningsmännen hava ansett förhållandena ej vara sådana, att salulotterna
borde upplåtas under åbo- eller tomträtt.

Departements chefen.

172 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

överjägmästaren har meddelat, att från skogsväsendets synpunkt ej
funnes något att anmärka mot försäljning av torpet Nylöten och av skiftena
i Gethalla och i Lockern. Ej heller hade överjägmästaren något att erinra
mot värderingen av sagda områden. Enligt uppgift skulle emellertid till
villatomter i Lidköpingstrakten av enskilda personer försåld mark med
ungefär liknande läge och beskaffenhet som skiftet i Lockern betingat ett
pris av 3,000—3,600 kronor per hektar. Uppskattningsmännen hade beräknat
värdet efter 1,500 kronor per hektar. Vilketdera av dessa värden,
som mest överensstämde med verkliga värdet, vore för överjägmästaren
ej möjligt att avgöra.

Länsstyrelsen har icke haft något att i ärendet erinra.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 13 januari 1928 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid meddelat, att styrelsen, som icke funnit
något att anmärka mot av uppskattningsmännen verkställda värderingar,
biträdde dessas förslag.

I anslutning till vad sålunda föreslagits hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 1 mantal Lunna nr 2 Olov
Svensgården i Gösslunda socken av Skaraborgs län må
försäljas

dels till Karl Gustafsson i Kyrkängen skiftet i Gethalla
och soldatängen om 0.05 6 hektar mot en köpeskilling
av 40 kronor och på villkor i övrigt, att skiftet
må tillträdas den 14 mars 1929, att köpeskillingen skall
erläggas kontant vid tillträdet till länsstyrelsen i länet,
samt att köparen skall svara för de å skiftet för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder ävensom
ensam vidkännas alla med skiftets avskiljande,
lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter;

dels till provinsialläkaren S. J. Wahlgren i Lidköping
skiftet i Lockern om 1.7 02 5 hektar mot en
köpeskilling av 4,090 kronor och på villkor i övrigt,
att skiftet må tillträdas den 14 mars 1929, att köpeskillingen
skall erläggas kontant vid tillträdet till
länsstyrelsen i länet, att köparen respekterar den sadelmakaren
A. Cederqvist tillförsäkrade rätt att nyttja
ett tomtområde å skiftet intill den 14 mars 1933 och
förbinder sig, under förutsättning att tomtområdet ej
försäljes till Cederqvist, låta denne nyttja området
under sin livstid mot en årlig avgäld av 25 kronor,
samt att köparen skall svara för de å skiftet för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

173

ävensom ensam vidkännas alla med skiftets avskiljande,
lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter;

dels ock torpet Nylöten med en areal av 5.or, hektar
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenlieter
från kronoegendomar.

62:o.

Kronoegendomen 1 mantal Vedum nr 10 Näregård i Laske-Vedums Vedum nr io
socken av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot Prator a
årligt arrende av 3,100 kronor. Sedermera har domänstyrelsen ombesörjt län.
egendomens utarrendering till den 14 mars 1929.

Under 1925 och 1927 har å egendomen hållits uppskattningsförrättningar.

Av instrumenten häröver och övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
en av e. lantmätaren E. O. Janson 1917 över egendomen upprättad
karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Vara köping och 3 kilometer
från Vedums järnvägsstation, innehåller 104.998 hektar, därav 63.5 51
hektar tomt och åker, 5.213 hektar äng, 34.5 51 hektar avrösningsjord och
1.S8 5 hektar impediment.

Ladugård, stall, källare och statbyggnad äro i sämre skick. Övriga hus
äro i gott stånd och för behovet tillräckliga. Svinhus saknas vid egendomen.
Vid uppskattningsförrättningen år 1925 har ifrågasatts nybyggnad
av stall för 7,400 kronor, ombyggnad av statstugan till brygghus och snickarstuga
för 300 kronor samt nybyggnad av källare för 400 kronor.

Egendomen har åsatts ett taxeringsvärde av 43,700 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga, som besiktigat egendomen 1926, hava
biträtt ett av uppskattningsmännen med anledning av byggnadernas tillstånd,
egendomens belägenhet nära järnvägsstation och föreliggande efterfrågan å
jord i orten uppgjort utkast till egendomens styckning i sex självständiga
brukningslotter, därav huvudgården och lägenheten Bollehagen bebyggda
samt fyra obebyggda.

Vid den saluvärderingsförrättning, som hållits under 1927, hade ansökningar
gjorts av angränsande mindre lägenhetsägare att få förvärva jord
av kronoegendomen för nödig utökning av lägenheterna. Då uppskattningsmännen
ansett, att i första hand de befintliga ofullständiga jordbruken borde
tilldelas jord, hava de vid styckningsplanens uppgörande beaktat de framställda
önskemålen. Med anledning härav har det tidigare förslaget till
egendomens uppdelning något ändrats. De särskilda lotterna äro å kartan
skilda från varandra genom röda linjer och innehålla enligt en av förenämnda
Janson den 28 november 1927 uppgjord ägobeskrivning följande
arealer:

174

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

		Areal, hektar		Saluvärde, kronor
Litt. a kartan	åker	äng	avrös- nings- jord	impedi- ment	summa	summa	därav för avrös-ningsjord med växan-de skog	Spekulant
A (huvudgården)-..	32.491	1.617	25.778	1.096	60.981	35,760	5,509.60	V. Johansson
B (Bollehagen)......	8.085	0.879	3.192	0.029	12.186	7,980	975	G. F. Andersson
C (tillägg) ............	5.171	1.398	1.834	0.094	7.997	5,100	750	G. Svensson (äger
D ( » )............	3.821		2.672	0.049	6.542	3,935	800	5 har åker) G. Johansson (äger
E ( » )...........	0.926	0.088	0.41	0.011	1.88	935	190	9 har åker) Hilda Johansson
F (självständig obe-byggd lott) ......	13.057	1.286	1.165	0.4 05	15.913	9,590	500	(äger 1 har åker)

I saluvärdet för huvudgården ingår värdet av egendomen tillkommande
andel i allmänning med 200 kronor.

För upplåtelse av lotterna litt. B och F såsom åbolägenheter hava uppskattningsmännen
föreslagit avgälder av respektive 309 kronor 29 öre och
365 kronor 81 öre, motsvarande enligt medelmarkegångspris för åren 1918—
1927 värdet av respektive 19.7 och 23.3 hektoliter spannmål, bestående av
V3 råg och 2/:j korn. Åbon borde få utnyttja den blandade barr- och lövskogen
endast efter skogsstatstjänstemans anvisning.

Samtliga spekulanter hava anhållit att få köpa respektive lotter. Lotterna
borde enligt uppskattningsmännens förslag upplåtas med äganderätt med förköpsrätt
för vederbörande spekulant. En av egendomens arrendator, Vilhelm
Johansson, tidigare gjord ansökning att få förvärva hela egendomen för
ett pris av 52,000 kronor borde icke föranleda någon åtgärd. Däremot borde
arrendatorn, som betalade ett högt arrende och samvetsgrant och väl vårdade
egendomen, få friköpa huvudgårdslotten. I fråga om den obebyggda lotten
litt. F förelåge redan tre ansökningar om lottens förvärvande med äganderätt.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra i
anledning av förslaget.

Kronojordstyckningssakkunniga, som på given anledning ånyo yttrat
sig i ärendet, hava anfört, att vid de sakkunnigas besök å egendomen
några ansökningar om förvärv av mark för utökning av intilliggande
ofullständiga jordbruk icke förelegat, varför frågan om avskiljande av
någon mark för ändamålet ej blivit föremål för övervägande. De sakkunniga
hade funnit förslaget att i första hand tillgodose behovet av
ytterligare jord till de angränsande mindre lägenheterna välbetänkt.
Styckningsplanen, sådan den nu förelåge, hade icke givit de sakkunniga
anledning till erinran.

I skrivelse den 11 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Jämväl styrelsen biträder förslaget till egendomens
disposition och förordar lotternas upplåtande med äganderätt.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

175

Egendomens andel i allmänning torde vid en blivande avstyckningsförrättning
komma att uppdelas mellan jordbrukslotterna. Med hänsyn till
andelens jämförelsevis ringa värde finner styrelsen icke anledning att på
grund härav vidtaga ändring i lotternas saluvärden. Då förenämnde
Vilhelm Johansson arrenderade egendomen först sedan den 14 mars 1925
och följaktligen icke vore berättigad till optionsrätt vid en eventuell förnyad
utarrendering av egendomen, anser sig styrelsen icke kunna förorda
förköpsrätt för denne vid huvudgårdslottens försäljning, utan borde lotten
utbjudas å offentlig auktion. Innehavaren av lägenheten litt. B (Bollehagen)
torde författningsenligt äga rätt till hembud vid försäljningen av
denna lott.

I en till jordbruksdepartementet den 28 februari 1928 inkommen, till
Kungl. Maj:t ställd skrift har arrendatorn Johansson hemställt om sådan
ändring i domänstyrelsens förslag till egendomens disposition, att lotten
litt. A (huvudgården) måtte hembjudas honom till inlösen för åsatta saluvärdet.

Av skäl som domänstyrelsen anfört anser jag förköpsrätt för arrendatorn
Johansson till lotten litt. A icke böra medgivas. Då jag ej heller i övrigt
finner anledning till erinran mot försäljning av egendomen på sätt domänstyrelsen
föreslagit, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Vedum nr 10
Näregård i Laske-Vedums socken av Skaraborgs län
blivit fördelad i förberörda sex lotter,

lotten litt. A (huvudgården) må försäljas å offentlig
auktion till den högstbjudande under de i brevet den
29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt den,
14 mars 1929, samt

lotterna litt. B, C, D, E och F må var för sig försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med hembudsrätt
beträffande lotten litt. B för G. F. Andersson, beträffande
lotten litt. C för G. Svensson, beträffande lotten
litt. D för G. Johansson och beträffande lotten litt. E
för Hilda Johansson.

Departements chefen.

176

Kungl. Maj:ts proposition Ni 210.

Tjåva eller
Tiavad nr 11
Frugirden i
Skaraborgs
län.

63:o.

Kronoegendomen Va mantal Tjåva eller Tiavad nr 11 Frugården i Tidavads
socken av Skaraborgs län är till den 14 mars 1929 upplåten på
arrende mot en årlig avgäld av 1,170 kronor.

Sedan under 1926 kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,
har under 1926 uppskattningsförrättning hållits därå. Av de sakkunnigas
utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen ävensom övriga
ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren A.
F. Lindeman 1926 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen är belägen 18 kilometer från Mariestad och 16 kilometer från
Värings järnvägsstation samt innehåller 90.7065 hektar, därav 51.7 04 5 hektar
tomt och åker, 0.5 8 6 hektar äng, 37.16 5 hektar skogsmark och 1.2 51
hektar impediment.

Kronans hus äro i allmänhet i gott skick och för egendomens behov tillräckliga.

Av åkerjorden utgöres ungefär hälften av lermylla å lerbotten och återstoden
av madjord å ler- och dybotten, allt av god beskaffenhet. Madjorden
lider dock mycket av bristande avdikning och flera gånger årligen återkommande
översvämningar.

Egendomen deltager i odlingslån med en årlig amortering av 138 kronor
32 öre för åren 1922—1946 och 125 kronor 79 öre för år 1947-

Egendomen har andel i häradsallmänningen Östra Stöpen med en årlig
utdelning av 16 kronor.

Å egendomen finnas tre backstugor tillhöriga smeden Karl Johansson,
Karl Svensson och Tidavads kommun. Innehavarna av Karl Svenssons och
Tidavads kommuns hus äro gamla, och hava uppskattningsmännen föreslagit
byggnadernas bortförande efter nuvarande innehavarnas död.

Vid de sakkunnigas besiktning av egendomen hade Vilhelm Lindgren,
som under cirka 20 år brukat ett å kartan över egendomen med ägoflgu‘rerna
nr 67—69 utmärkt område, anhållit att få förvärva denna mark för
utökning av sin intilliggande bebyggda lägenhet, vilken icke vore tillräcklig
för att föda en familj. Vidare hade förenämnde Johansson anhållit att få friköpa
sitt tomtområde, ägofiguren å kartan nr 65. De sakkunniga hava icke
funnit något att erinra mot upplåtelse av sagda två områden. Med hänsyn
till den dåligt avdikade jorden och de tillräckliga åbyggnaderna förelåge
enligt de sakkunnigas mening icke anledning uppdela egendomen i
mindre lotter. Då ett på grund av förhållandena förmånligt köpeanbud
förelåge, hava de sakkunniga föreslagit, att egendomen med undantag av
angivna två områden försåldes i en lott.

Uppskattningsmännen hava framhållit, att betydande kostnader för egendomen
uppstode vid regleringen av Tidan och Kräftån, varför laga syn påginge,
och att ladugården om en 10 å 15 år behövde ombyggas, då den
redan nu vore skadad av röta och ålder. Med anledning härav hava uppskattningsmännen
föreslagit försäljning av egendomen.

Utöver förut berörda ansökningar om förvärv av mark hade Karl Larsson,
son till gårdens arrendator, anhållit att få köpa ett å kartan med ägofigu -

Kiingl. Maj ds proposition Nr 210.

177

ren nr 64 utmärkt obebyggt område. Vidare hade A. Bergström, som äger
ett intill det med ägofiguren nr 7B å kartan utmärkta området beläget f. d.
soldattorp, anhållit att få inköpa sagda område. De föreliggande ansökningarna
hava av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Det å kartan med ägofiguren 80 betecknade, å Klyftamon belägna skogsskiftet,
som innehåller 12.6 hektar, borde kvarbliva i kronans ägo, då det
vore av god beskaffenhet och låge i närheten av kronoparkcn Kinneskogen
och andra kronan tillhöriga skogsskiften.

Egendomens nuvarande arrendator Richard Larsson har anhållit att
få förvärva den återstående delen av gården. Jämväl denna ansökning
har av uppskattningsmännen tillstyrkts, då arrendatorn på ett synnerligen
förtjänstfullt sätt i 20 år brukat gården, upparbetat åkerjorden, bättrat den
dåliga avdelningen samt reparerat och nybyggt hus. Andelen i häradsallmänningen
borde följa huvudgården. Köparen av huvudgården borde ensam
svara för återstående del av egendomen påvilande odlingslån.

Förstberörda fyra områden hava salu värderats sålunda:

Ägofigurer å kartan	Areal lie k tar	Saluvärde kronor	Spekulant
64..................................................	0.881	450	1 Karl Larsson
65 ..................................................	0.2 6 9	600	Smeden Karl .Johansson
67—69.............................................	1.595	1,200	Vilhelm Lindgren
73 .................................................	0.81»	250	A. Bergström

Egendomens huvudgård, som komme att omfatta egendomen i övrigt med
undantag av skogsskiftet å Klyftamon om 12.6 hektar, skulle enligt förslaget
innefatta en areal av 75.593 5 hektar, varav 49.25 75 hektar tomt och åker,
0.52 hektar äng, 24.565 hektar avrösningsjord och I.251 hektar impediment.
Densamma har saluvärderats till 48,825 kronor, därav 13,902 kronor 62 öre
för skogsmark med växande skog och 320 kronor för andel i häradsallmänningen.

Över jägmästaren har i ärendet anfört följande.

Skogsskiftet å Klyftamon vore beläget 1 kilometer från kronoparken östra
Kinneskogen och hade eu allt för obetydlig ytvidd för att kunna med fördel
förvaltas såsom kronopark. Skiftet angränsade ingen kronan tillhörig skog,
med vilken den med fördel kunde förenas. Visserligen ägde kronan på
Klyftamon ett stort antal utmarksskiften till kronoegendomar, belägna i
olika socknar. Samtliga vore emellertid av mycket ringa ytvidd och spridda
över hela Klyftamon, varför förvaltningen av dessa förorsakade skogsstaten
ett mångdubbelt större besvär och arbete och statsverket en avsevärt större
kostnad per hektar än förvaltningen av en lika stor areal sammanhängande
mark. Enligt överjägmästarens åsikt vore det därför för kronan fördelaktigast
att i sammanhang med försäljning av kronoegendomarna sälja tillhörande
små utskiften å Klyftamon. I anslutning härtill ansåge överjägmästaren
ej heller skäl föreligga att vid försäljning av förevarande kronoegendom
i övrigt bibehålla skiftet å Klyftamon, och har överjägmästaren
hemställt, att skiftet måtte antingen medfölja egendomen eller försäljas som
en särskild lott. I fråga om skogsvärderingen har överjägmästaren anmärkt,
att de beräknade virkespriserna vore väl låga och borde höjas med 1 krona
eller åtminstone 50 öre per kubikmeter.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 177 höft. (Nr 210.) 12

Departements chefen.

178 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag med den jämkning,
som kunde föranledas av vad överjägmästaren anfört.

I skrivelse den 13 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj-.ts prövning.

Styrelsen hade icke funnit anledning till annan erinran mot uppskattningsmännens
förslag, än att styrelsen i likhet med överjägmästaren och
länsstyrelsen ansåge, att jämväl skogsskiftet å Klyftamon borde försäljas.
Skiftet torde lämpligen för sig böra upplåtas å offentlig auktion. Någon
saluvärdering av skiftet hade ännu icke ägt rum. Med hänsyn till angelägenheten
att föreliggande försäljningsärende kunde underställas 1928 riksdag
finge styrelsen föreslå, att riksdagens medgivande till skiftets försäljning
nu utverkades och att styrelsen bemyndigades att sedermera efter värdering
fastställa skiftets saluvärde.

I fråga om de av uppskattningsmännen till försäljning förordade områdena
ville styrelsen icke motsätta sig, att såväl egendomens arrendator som
övriga spekulanter erhölle av uppskattningsmännen förordad förköpsrätt vid
upplåtelserna. På given anledning hade vederbörande domänintendent under
hand framhållit, att enligt hans mening köpeskillingarna för områdena om
0.3 31 0.2 6 9 och 0.3 18 hektar borde erläggas kontant, att köpeskillingen för
området om I.595 hektar borde erläggas enligt egnahemsgrunderna och att
köpeskillingen för huvudgården borde erläggas under sex år med en sjättedel
årligen.

Styrelsen ansåge de beräknade å-prisen skäliga och hade icke funnit anledning
höja värdena å skogen på sätt överjägmästaren föreslagit.

I anslutning härtill har styrelsen hemställt, om åtgärder för egendomens
försäljning.

Jag biträder domänstyrelsens förslag om dispositionen av ifrågavarande
kronoegendom och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen
medgiva,

att, sedan kronoegendomen Va mantal Tjåva eller
Tiavad nr 11 Frugården i Tidavads socken av Skaraborgs
län blivit genom vederbörlig lantmäteriförrättning
delad i sex lotter i överensstämmelse med vad
domänstyrelsen förordat, samma lotter må var för sig
försäljas

områdena om O.331, 0.2 6 9 och 0.318 hektar till
respektive Karl Larsson, Karl Johansson och A. Bergström
mot en köpeskilling av respektive 450, 600 och
250 kronor och under villkor i övrigt beträffande ett
vart av områdena, att området må tillträdas den 14
mars 1929, att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet
till länsstyrelsen i länet, samt att köparen ensam
vidkännes alla med områdets avskiljande, lagfart
å fånget och övriga med köpet förenade kostnader,

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 210.

179

området om 1.5 9 5 hektar enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för Vilhelm Lindgren,

egendomens skogsskifte om 12.o hektar å Klyftamon
å offentlig auktion till den högstbjudande under de i
brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt
för köparen den 14 mars 1929 och jämlikt det
saluvärde, som domänstyrelsen efter värdering må fastställa,
samt

egendomen i övrigt

antingen till egendomens arrendator Richard Larsson
för en köpeskilling av 48,825 kronor att erläggas med
en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en
sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år
samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes i det
skick den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen
skall erläggas till länsstyrelsen i länet, att köpebrev
skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen
erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden
därav avlämnats, att köparen skall svara för
de å lotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande
annuiteter å ett egendomen åvilande odlingslån och
andra onera och utskylder, att köparen skall ensam
vidkännas alla med lottens avskiljande, lagfart å fånget
och andra med köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna
för inteckning å lotten till säkerhet för berörda
skuldförbindelse, samt att innehavarna av Karl
Svenssons och Tidavads kommuns hus å lotten skola
äga rätt kvarbo å lägenheterna under sin livstid,
eller, därest Larsson icke begagnar sig av medgivandet
att förvärva lotten, å offentlig auktion till den
högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor med tillträdesrätt för köpare den 14 mars
1929 och med skyldighet för honom att ansvara för de
å lotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande annuiteter
å det egendomen åvilande odlingslånet och att
låta innehavarna av Karl Svenssons och Tidavads
kommuns hus å lotten kvarbo å lägenheterna under
deras livstid.

180

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

64:o.

Stav nr l i Vid en 1925 å kronoegendomen 1 mantal Stav nr 1 i Bro socken av
yärndanäs yärmian(js län hållen förrättning för uppgörande av förslag till förnyad
utarrendering av denna egendom, som lämnar 1,975 kronor i årligt
arrende, har fråga väckts om försäljning av visst område från egendomen.
Med skrivelse den 30 april 1927 har domänstyrelsen underställt
detta ärende Kungl. Maj:ts prövning. Av det vid uppskattningsförrättningen
förda instrumentet samt övriga handlingar, däribland en av
distriktslantmätaren O. A. Bergström från 1917 års karta öven egendomen
år 1924 kopierad och kompletterad karta med beskrivning, inhämtas, bland
annat, följande.

Egendomen, som är belägen 2 kilometer från Värmlandsbro station på
Göteborgs—Bergslagernas järnväg, omfattar en areal av 136.5 4 2 hektar,
därav 52.7«i hektar tomt och åker, 4.706 hektar äng och odlingsmark,
75.8 10 hektar avrösningsjord och 3.2 6 5 hektar impediment. Skogen är
undantagen från arrendet. Å det arrenderade området finnas inga torp

eller lägenheter. .

Hos uppskattningsmännen har Gustaf Johansson, som iorut mnehalt
egendomen på arrende och nu är bosatt hos sin son, den nuvarande arrendatorn
av egendomen, gjort framställning att få inköpa ett invid egendomens
norra rågång öster om bygdevägen Huggenäs—Värmlandsbro beläget
område om 0.5 hektar.

Uppskattningsmännen hava förordat försäljning av området och asatt
detsamma — å kartan utmärkt med svart prickad linje — ett saluvärde
av 1,000 kronor, vilket belopp Johansson förklarat sig villig att erlägga.

Länsstyrelsen och vederbörande skogsstatstjänstemän hava icke haft
något att erinra mot försäljningsförslaget.

Jämväl kronojordstyckningssakkunniga hava biträtt försäljningen av
berörda tomtområde. De sakkunniga hava emellertid även uttalat sig för
lämpligheten av frånskiljande och försäljning av det på egendomens avrösningsjord
belägna torpet Jeriko, därest nämnda torp icke kunde anses
vara för skogsstaten erforderligt. Vederbörande skogsstatstjänstemän hava
dock i infordrade yttranden avstyrkt försäljning av sistnämnda torp under
framhållande av, att dess bibehållande såsom arbetstorp vore nödvändigt
för skötande av kringliggande stora, staten tillhöriga skogskomplex.

Domänstyrelsen anser vid sådant förhållande, att upplåtelsen från egendomen
allenast bör omfatta ovanberörda tomtområde, för vilket köpeskillingen
torde erläggas kontant. Styrelsen förmäler sig tillika hava
gått i författning om egendomens utarrendering till den 14 mars 1929.

Departements- Under åberopande av vad i ärendet förekommit tillstyrker jag uppchefen.
låtelse allenast av området om 0.5 hektar och hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

■Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

181

att från kronoegendomen 1 mantal Stav nr 1 i Bro
socken av Värmlands län må mot en köpeskilling av

1,000 kronor till Gustaf Johansson försäljas ovan omförmälda
område om 0.5 hektar under villkor, att
köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen kontant vid
tillträdet den 14 mars 1929, att köparen vidkännes
alla med områdets avskiljande och lagfart å fånget
förenade kostnader, samt att områdets innehavare,
därest sådant från kronans sida påfordras, uppsätter
och för framtiden underhåller hägnad i gränsen mot
kronoegendomens mark.

65:o.

Vid en år 1925 å kronoegendomen 1 mantal Linnehult nr 1 och 2 i
Vihy socken och Grimstens härad av örehro län hållen förrättning för
uppgörande av förslag till förnyad utarrendering från den 14 mars 1928
av denna egendom, som lämnar 675 kronor i årligt arrende, har förslag
väckts om försäljning av hela egendomen.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 4 februari 1928 underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning med överlämnande av ärendet tillhörande
handlingar, däribland en av förste lantmätaren Ernst Fjellman år 1904
upprättad karta jämte beskrivning. Av dessa handlingar inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Hallsbergs, 11 kilometer
från Vretstorps och 3 kilometer från östansjös järnvägsstationer, har en
sammanlagd areal av 162.3 2 3 hektar, därav 33.4 5 0 hektar åker, 4.6 7 4 hektar
äng, 9.389 hektar betesmark, 90.ioo hektar skogsmark samt 24.71 o hektar
impediment.

Torp eller lägenheter finnas ej vid egendomen.

Åkerjorden består av sandmylla och klapperstensjord av dålig beskaffenhet.
Byggnaderna äro ansatta av röta och tarva inom de närmaste tjugu åren
ombyggnad.

Vid uppskattningstillfället hade inga spekulanter å jordbruks! ägenheter
anmält sig.

Uppskattningsmännen hava, med hänsyn till egendomens karga natur
och dess dåliga åbyggnader, föreslagit egendomens försäljning. Enligt uppskattningsmännens
åsikt borde egendomen försäljas i tre lotter, nämligen
två mindre obebyggda egnahemsområden, å kartan betecknade med litt. A
och B, vilkas gränser å kartan angivits med röda linjer, samt huvudgården
eller egendomen i övrigt.

Försäljningslotterna skulle komma att omfatta följande arealer.

Litt. A 13.2 9 8 hektar, därav 2.918 hektar åker, 9.9 7 hektar skogsmark
samt 0.4i hektar impediment.

Litt. B 9.868 hektar, därav 2.54 hektar åker, 0.508 hektar äng, 5.26 hektar
skogsmark samt 1.5 6 hektar impediment.

Huvudgården 139.157 hektar, därav 27.992 hektar åker och tomt, 4.166

Linnehult nr
1 och 2 av
Örebro län.

182 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.

hektar äng, 9.389 hektar betesmark, 74.87 hektar skogsmark samt 22.74
hektar impediment.

Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet har ansett egendomens egentliga
utmarksområde väl stort att medfölja vid en försäljning av huvudgården.
Med hänsyn dock till de dryga förvaltningskostnader, ett bibehållande av
detta från övrig kronoskog friliggande skogsområde skulle medföra, har
överjägmästaren tillstyrkt försäljning av utmarksområdet tillsammans med
huvudgården.

Länsstyrelsen i länet har icke haft något att erinra mot dispositionsförslaget.

Domänstyrelsen, som i likhet med överjägmästaren funnit det huvudgården
tilldelade utmarksområdet onödigt stort, har anmodat överjägmästaren
uppgöra förslag rörande det område av skogsmarken, som överjägmästaren
kunde finna lämpligt att tilläggas huvudgården, ävensom, då
utmarksområdet angränsade Grimstens häradsallmänning, hos denna allmänningsstyrelse
framställa förfrågan, huruvida icke styrelsen vore hågad
förvärva återstoden av skogsmarken eller någon del därav.

I anledning härav har överjägmästaren föreslagit, att huvudgården, benämnd
litt. C, söderut skulle begränsas till en, å en över jägmästarens förslag
bifogad av Hedemann-Gade upprättad skogskarta över egendomen med
blyerts dragen linje E—D.

Enligt detta förslag skulle huvudgården litt. C komma att omfatta omkring
75 hektar, därav 25.5 hektar åker.

Området söder om ovannämnda å skogskartan dragna blyertslinje E—d,
omfattande omkring 64 hektar, därav 2,4 7 hektar utgjordes av den numera
obebyggda utägan Hackefallet, har överjägmästaren utbjudit Grimstens allmänningsstyrelse
till inköp.

Allmänningsstyrelsen har förklarat sig villig inköpa området ifråga för

18,000 kronor, under förutsättning att skog finge försäljas från allmänningen
till köpesummans gäldande.

Kronojordstyckningssakkunniga hava icke haft något annat att erinra mot
försäljningsförslaget än att, i den mån behov av mindre jordbruk i orten
förelåge, huvudgården, litt. C, lämpligen kunde upplåtas i två lotter med
den genom ägorna löpande vägen som gränsskillnad, varvid de befintliga
byggnaderna kunde fördelas mellan lotterna.

Domänstyrelsen har, då varken vid uppskattningstillfället eller senare
någon ansökning inkommit om förvärvande av jordbruksområden från
egendomen, icke ansett rådligt stycka huvudgården litt. C i två försälja
ningslotter, utan borde huvudgården enligt styrelsens åsikt försäljas i
en lott.

Efter av överjägmästaren verkställd skogsvärdering å samtliga försäljningslotter,
därvid huvudgården litt. C i enlighet med de sakkunnigas förslag
uppdelats i två lotter, litt. Ci och Cn med gränser, som närmare angivits
å en av Bern. R. Blohrn år 1927 upprättad karta över egendomen,
hava försäljningslotterna åsatts i nedanstående tabell angivna saluvärden.

I tabellen har det till Grimstens allmänningsstyrelse till försäljning föreslagna
skogsområdet angivits med den å Blohms karta använda beteck -

183

Kunyl. Maj :ts proposition Nr 210.

ningen litt. D. Det i tabellen angivna skogsvärdet ä huvudgården litt. C
utgöres av de sammanlagda skogsvärdena å litt. Ci och Ca.

Beteckning å Blolims karta		A r	a 1 i	h e k	a r		Arrende-värde i kronor	Saluvärdo i kronor
åker och tomt	äng	betes- mark	skogs- mark	impedi- ment	summa	summa	därav på skog och skogsmark
Litt. A ......	2.918	_		9.9 7	0.4 1	13.298	60	5,300	3,594.8 7
» B ......	2.510	O.50S	—	5.2 6	1.56	9.868	50	3 025	1,998.7 0
» C ......	25.522	3.22 6	2.889	29.83	7.14	75.107	725	40,310	17,500.7 0
» I) ......	2.470	0.94 0	—	45.04	15.60	64.050	—	22,830	21,207.86

Domänstyrelsen har i skrivelse den 4 februari 1928 erinrat, att det av
Grimstens allmänningsstyrelse för området litt. D erbjudna beloppet 18,000
kronor visserligen understege det lotten av överjägmästaren åsatta värdet
med 4,830 kronor, men förklarat sig icke desto mindre finna det av allmänningsstyrelsen
avgivna anbudet böra antagas. Ett högre anbud torde
nämligen icke från allmänningsstyrelsen vara att förvänta, då komplexet
dels vore av den storlek, att mera uthållig skogsskötsel därå måste bedrivas,
dels ock i allmänningsstyrelsens hand erfordrade avsevärda förvaltnings-
och bevakningskostnader.

Det av allmänningsstyrelsen framförda spörsmålet om åstadkommande
av medel till markområdets likvidering ansåge styrelsen icke i detta sammanhang
behöva upptagas.

Styrelsen har låtit föranstalta om skötsel och vård av egendomen till
den 14 mars 1929.

Mot de litt. A, B och C åsatta saluvärdena hade styrelsen icke något
att erinra, och hemställde styrelsen om åtgärd för egendomens uppdelning , '' ^

och försäljning. . .

Av kronojordstyckningssakkunniga har erinrats att, i den mån behov IJep“*eej!™nt*~
av mindre jordbruk i orten förelåge, huvudgården, litt. C, lämpligen borde
uppdelas i två lotter. Mot domänstyrelsens avstyrkan och i ärendets nuvarande
läge anser jag mig emellertid icke böra förorda en dylik uppdelning
av huvudegendomen. Vad vidare angår det för lotten litt. D av allmänningsstyrelsen
erbjudna priset 18,000 kronor torde detta på skäl, som
domänstyrelsen anfört, få anses ur statens synpunkt godtagligt. Jag biträder
alltså domänstyrelsens i ärendet framlagda förslag samt hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Linnehult nr 1
och 2 i Viby socken av Örebro län uppdelats i fyra
lotter i överensstämmelse med domänstyrelsens förslag
dels de med litt. A och B betecknade lotterna må
var för sig med ovan angivet område upplåtas enligt

184

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar,
dels den med litt. C betecknade lotten må försäljas å
offentlig auktion till den högstbjudande under de i
brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor och med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1929,

dels ock den med litt. D betecknade lotten må försäljas
till Grimstens allmänningsstyrelse för en köpeskilling
av 18,000 kronor att erläggas med en sjättedel
vid tillträdet den 14 mars 1929 och med en sjättedel
den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under
villkor i övrigt, att ägolotten försäljes i det skick, den
vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen erlägges till
länsstyrelsen i länet, att köpebrev utfärdas, så snart
första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens
skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, att ägolotten
i jordeboken upptages under titel allmänt frälse,
att köparen svarar för de å ägolotten för tiden efter
tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt att
köparen ensam vidkännes alla med lagfart å fånget och
andra med köpet förenade utgifter ävensom för kostnaderna
för inteckning i ägolotten till säkerhet för berörda
skuldförbindelse.

66:o.

Seckelsta Kronoegendomen Vs mantal Seckelsta nr 2 och 3 i Kumla socken av
”ör^i °Chiä * ^re^ro län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av

2,000 kronor. Vid en år 1925 hållen förrättning för uppgörande av förslag
till förnyad utarrendering av egendomen har förslag väckts om densammas
försäljning. I skrivelse den 25 november 1927 har domänstyrelsen
underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat bland
annat instrument över berörda förrättning ävensom två kartor, den ena
upprättad år 1899 av förste lantmätaren Ernst Fjellman och den andra
år 1926 av distriktslantmätaren Athos Eckerman jämte tillhörande beskrivningar.

Av dessa ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen omkring 4 kilometer från Kumla järnvägsstation,
har en areal av 116.435 hektar, därav 50.2ui hektar tomt och åker,
1.32 hektar äng, 63.1 hektar avrösningsmark samt 1.7 94 hektar impediment.

Egendomens åkermark ligger i en sammanhängande, regelbunden figur.
Skogsmarken utgör ett särskilt skifte, beläget omedelbart intill huvudgården.
Torp eller lägenheter finnas ej å egendomen.

Kungl. Maj:In proposition Nr 210.

185

Egendomens taxeringsvärde utgör 74,100 kronor, därav för inägor 62,200
kronor samt för skog och skogsmark 11,900 kronor.

Uppskattningsmännen hava på grund av ofrånkomlig, dyrbar nybyggnad
av stall och ladugård vid egendomen ansett densamma böra försäljas och
därvid förordat försäljning i en lott. Jämväl har förslagsvis uppgjorts
styckningsplan för egendomens försäljning i två lotter.

Såsom motiv för egendomens försäljning i en lott hava uppskattningsmännen
anfört, att inga spekulanter anmält sig för förvärvande av mindre
jordbrukslägenheter, samt att egendomens nuvarande arrendator, som önskade
förvärva egendomen ostyekad, å den del av egendomen, som föreslagits till
avsöndring, Västra gården benämnd, nedlagt betydande kostnader för nybyggnad
av arbetarbostad och dränering av åkerjorden, vilka företag ännu
ej hunnit lämna honom någon ekonomisk fördel.

Vid försäljning av egendomen borde densamma liembjudas dess nuvarande
arrendator.

Uppskattningsmännen hava åsatt de båda försaljningslotterna nedanstående
arrende- och saluvärden.

		Areal, hektar	Arren-	Saluvärde kr.
Styckningslott	Ägofig. å Ecker-mans karta	åker	ängs- o. odlings-mark	avrös- nings- jord	impedi* ment	summa	de- värde kr.	summa	därav för växande skog
Huvudgården	1—47, av 54—55, 56—60, av 61 —63, 71-78, av 89,90, 117-119, 122	37.46(1	0.7 3 8	46.18	1.534 5	85.8666		• 2,200	56,600	11,120
Den till av-söndr. före-slagna delen eller Västra gården	48—53, av54—55, av 61—63,64—70, 79—88, av 89, 91 —116, 120—121	12.757	0.58 2	16.97	0.2595	30.5685			18,200	5,100

Skulle egendomen i sin helhet försäljas hava uppskattningsmännen föreslagit
ett saluvärde av 75,000 kronor.

Vederbörande jägmästare har upptaxerat all egendomens växande skog
till 33,993 kronor 20 öre, därav 23,443 kronor 40 öre å huvudgården tillkommande
skog och 10,549 kronor 80 öre å den så kallade Västra gården
tillkommande skog.

Uppskattningsmännen hava vid saluvärderingen utgått från värden å
åkerjord med byggnader under förutsättning att till egendomen skulle
utgå fritt husbehovsvirke, varvid uppskattningsmännen minskat det av
jägmästaren beräknade värdet å skogen i proportion till nämnda åkerjorden
tillkommande förmån.

över jägmästaren har icke ansett det av uppskattningsmännen gjorda
förfarandet att vid saluvärderingen sammanslå jord- och skogsvärdena
lämpligt. Enligt överjägmästarens åsikt borde, såsom hittills alltid varit
fallet, jorden med byggnader värderas för sig och skogen i sin helhet för
sig. Mot jägmästarens värdering har överjägmästaren anmärkt, att värdet
å rot av ståndskogen vore väl högt beräknat, och har överjägmästaren

186

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21U.

Departem entsche(en.

föreslagit ett värde av skogen å huvudgården av 17,544 kronor och å
Västra gården av 7,828 kronor. Mot försäljningsförslaget i övrigt har
överjägmästaren icke haft något att erinra.

Länsstyrelsen har förordat egendomens försäljning i en lott emot det av
uppskattningsmännen åsatta saluvärdet samt med hembudsrätt för nuvarande
arrendatorn.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett egendomen höra försäljas i
en lott, därest icke i orten behov av mindre jordbruk förelåge, då den så
kallade Västra gården lämpligen kunde frånstyckas egendomen. Från de
sakkunnigas flertal har herr N. Adler varit skiljaktig och ansett, att egendomen
borde utarrenderas, utan att särskilda byggnadsarbeten företoges.

I infordrat yttrande av domänintendenten i länet har denne i samråd
med övriga uppskattningsmän med hänsyn till den ofrånkomliga nybyggnaden
å egendomen vidhållit sin åsikt, att egendomen lämpligen
borde försäljas i en lott och hembjudas dess nuvarande ar rendator, samt
att egendomens saluvärde, inbegripet all å egendomen förefintlig skog, ej
kunde sättas högre än 75,000 kronor.

Jämväl länsstyrelsen anser i förnyat yttrande egendomen böra försäljas,
varvid billighetsskäl talade för att nuvarande arrendatorn medgåves rätt
att efter hembud inköpa densamma eller, eventuellt, huvudlotten emot det
av uppskattningsmännen åsatta saluvärde. Vid beräknande av egendomens
saluvärde, torde det icke låta sig göra att både upptaga åkerjorden
till värde såsom för fullt bebyggd jordbruksjord med för husbehovet
nödig skogstillgång och samtidigt särskilt värdera all å egendomen
växande skog till dess fulla realisationsvärde samt öka förstberörda
belopp för åker och övrig jord med hela det sålunda erhållna värdet å
den växande skogen. För så vitt för länsstyrelsen vore känt, förefunnes
icke inom orten särskilt behov av mindre jordbruk för förvärvande.

Med biträdande av förslaget om egendomens försäljning i en lott, framhåller
domänstyrelsen, vad angår frågan om sättet för egendomens försäljning,
att det visserligen vitsordats, att arrendatorn hävdat egendomen
väl samt nedlagt betydande kostnader å densamma. Då emellertid arrendatorn
innehaft egendomen i endast tio år, anser styrelsen tillräckliga
skäl icke föreligga för hembud. Saluvärdet å egendomen i dess helhet
borde ej sättas till högre belopp än det av uppskattningsmännen föreslagna
eller 75,000 kronor, då det av överjägmästaren beräknade värdet
å skogen torde hava blivit satt väl högt.

Då, såsom det vill synas, något särskilt behov inom orten av jord för
egnahem icke föreligger, anser jag egendomen böra försäljas ostyckad.
Försäljningen torde böra ske å offentlig auktion till den högstbjudande.
Vad angår saluvärdet synes detsamma böra bestämmas till 75,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

187

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

att kronoegendomen Vs mantal Seckelsta nr 2 och 3
i Kumla socken av Örebro län må försäljas å offentlig
auktion till den högstbjudande under de i brevet den
29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för
köpare den 14 mars 1929.

67:o.

Kronoegendomen 1/i mantal Ärla nr 1 i Sköllersta socken av Örebro län drJ»^nr
är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 1,400 kronor.

Uppskattningsförrättningar hava verkställts å egendomen dels den 2 oktober
1925 dels ock den 28 juli 1926. Av de över förrättningarna insända
instrumenten med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Athos Eekerbom år 1926 över egendomen upprättad karta med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, bestående av ett sammanhängande skifte, är belägen 1.5 kilometer
från Sköllersta järnvägsstation och 20 kilometer från Örebro samt
omfattar en areal av 20.145 hektar, därav 19.225 hektar tomt och åker,

0.6 9 hektar avrösningsjord och 0.2 3 hektar impediment. Torp finnas icke
å egendomen. Egendomen är så gott som i fullständig avsaknad av skog.

Uppskattning smännen hava förordat egendomens försäljning efter uppdelning
i tre å kartan utmärkta lotter, utgörande en den egentliga huvudgården
och de båda övriga bostadslägenheter, av vilka den ena är bebyggd.

Husen å sistnämnda lägenhet, vartill köpare anmält sig, utgöras av egendomens
arbetarbostad med tillhöriga ekonomibyggnader. Lotterna hava
med nedan angivna arealer åsatts följande saluvärden:

!		Areal,	hektar		Saluvärde, kronor
i t	åker och tomt	avrös- nings- jord	impedi- ment	summa	totalvärde	skogs- värde
i	17.015	0.246	0.23	17.4»	29,000	00

J Bostadslägenhet (bebyggd) ...	1.43 5	0.235	—	1.6 7	5,100	60
! Bostadslägenhet (obebyggd)-..	0.7 7 5	0.21	—	0.985	1,200	72

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot
försälj nings förslaget.

Kronojordstyckningssakkunniga hava i likhet med uppskattningsmännen
förordat egendomens försäljning. De sakkunniga hava dock föreslagit egendomens
uppdelning i allenast två lotter, den ena lotten utgörande den egentliga
huvudgården och den andra bestående av båda de utav uppskattningsmännen
till försäljning föreslagna bostadslägenheterna.

188

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements .

.chefen.

Labbetorp
nr 1 i Örebro
län.

I infordrat yttrande med anledning av de sakkunnigas förslag har domänintendenten
i länet förordat förslaget, vari jämväl länsstyrelsen instämt.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 3 juni 1927 underställt ärendet Kungl.
Maj:ts prövning, har biträtt de sakkunnigas förslag att till en försäljningslott
sammanföra de till bostadslägenheter avsedda två markområdena.
Styrelsen anser ägolotten, vars saluvärde torde sättas lika med de båda
bostadslägenheternas sammanlagda värden, böra försäljas i enlighet med
grunderna för egnahemsupplåtelser samt huvudgården å auktion.

Även jag ansluter mig till kronojordstyckningssakkunnigas förslag, sådant
detsamma av domänstyrelsen förordats, och hemställer alltså, att Kungl,
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen Va mantal Årla nr 1 i
Sköllersta socken av Örebro län uppdelats i två lotter,
den ena lotten utgörande båda de å den i ärendet företedda
kartan som bostadslägenheter upptagna områdena
och den andra egendomen i övrigt, lotterna må med
tillträdesrätt den 14 mars 1929 försäljas, förstnämnda
lott enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar samt sistnämnda
lott å offentlig auktion till den högstbjudande enligt de
i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor.

68:o.

Kronoegendomen Va mantal Labbetorp nr 1 i Askers socken av Örebro
län är genom domänstyrelsens kontrakt den 19 april och transportresolution
den 15 november 1907 upplåten å arrende till den 14 mars 1928 mot
en årlig avgäld av 900 kronor. Efter nämnda tidpunkt har styrelsen ombestyrt
egendomens skötsel och vård under ett år.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1925. Av det över
förrättningen uppgjorda instrumentet med tillhörande handlingar, däribland
en av förste lantmätaren Ernst Fjellman år 1904 över kronoegendomens
inägor upprättad karta med tillhörande beskrivning, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen innehåller en areal av 119.4 2 5 hektar, därav 53.0 4 8 hektar
tomt och åker, 2.924 hektar äng, 26.976 hektar betesmark, 32.734 hektar
skogsmark och 3.7 4 3 hektar impediment.

Å egendomen finnas ett torp, Glashyttan, samt två lägenheter, Zion och
Lindtorp. Å torpet, som sedan 1922 brukats av Algot Johansson, äger
kronan boningshuset. Till övriga å torpet befintliga hus var vid uppskattningstillfället
kronoegendomens arrendator, Abraham Lindeberg, ägare.
Lägenheten Zion är bebyggd med lägenhetshavaren Henrik Gustafsson tillhöriga
hus och å lägenheten Lindtorp, vilken vid uppskattningstillfället

Kuntjl. Maj:tu proposition Nr ''-ilo.

189

brukades av Karl Eriksson och David Olsson, ägde dessa hälften vardera i
manbyggnaden, medan övriga å lägenheten befintliga åbyggnader till en
del tillhörde Eriksson och till en del Olsson.

Innehavaren av torpet Glashyttan framförde vid uppskattningstillfället
önskemålet att få förvärva torpet till eget hem, och ansågo sig uppskattningsmännen
böra förorda torpets frånskiljande och försäljning för sådant
iindamål.

Egendomen i övrigt föreslogo uppskattningsmärmen skulle åter utarrenderas,
därvid ny arbetarbostad till en kostnad av 11,143 kronor 20 öre
skulle uppföras och den å egendomen befintliga arrendatorn tillhöriga manbyggnaden
inlösas för en summa av 8,000 kronor.

Egendomens arrendevärde beräknades till 4,800 kronor, och hemställde
uppskattningsmännen om optionsrätt för egendomens arrendator.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens dispositionsförslag.

överjägmästaren i Bergslagsdistriktet, vilkens yttrande i ärendet införskaffats,
har föreslagit försäljning av egendomen i dess helhet.

Kronojordstyckningssakkunniga hava, med hänsyn till de kostnader statsverket
komme att få vidkännas för nybyggnad och husinlösen, därest
egendomen skulle ånyo utarrenderas, samt enär arrendatorn, inom vilkens
familj egendomen brukats under tre generationer, ägde åtskilliga byggnader
därå och önskade förvärva densamma, uttalat sig för egendomens
försäljning i en lott, därvid dock tillfälle borde beredas icke allenast innehavaren
av torpet Glashyttan utan även brukarna av lägenheterna Zion
och Lindtorp att, om de så önskade, få friköpa sina områden.

Domänstyrelsen har därefter föranstaltat om egendomens saluvärdering.

Av det över sistnämnda förrättning — vilken avhölls år 1927 — uppgjorda
instrumentet framgår bland annat följande.

Egendomens arrendator, ovanbemälde Lindeberg, vilkens fader och farfader
före honom alltsedan 1831 innehaft egendomen på arrende och å denna
nedlagt betydande arbete, anhöll hos uppskattningsmännen att få förvärva
egendomen.

Brukaren av torpet Glashyttan vidhöll sin begäran att få friköpa torpet,
vars byggnader till den del de förut ägts av egendomens arrendator nu av
honom förvärvats.

Likaså anhöllo lägenheten Lindtorps innehavare, nämligen, sedan David
Olsson numera avlidit, dennes änka Lovisa Olsson och förutnämnde Karl
Eriksson, att bliva satta i tillfälle att få förvärva områden å egendomen.

I enlighet med ett av distriktslantmätaren Athos Eckerbom uppgjort
styckningsförslag hava uppskattningsmännen hemställt om egendomens uppdelning
i fem lotter, huvudgården, jordbrukslägenheterna Glashyttan, Zion
och Lindtorp nr 1 samt en bostadslägenhet, Lindtorp nr 2. Över jordbrukslägenheterna
ävensom bostadslägenheterna äro särskilda specialkartor uppgjorda.
Beträffande skogens värde hava uppskattningsmännen föreslagit
viss nedsättning i jägmästarens värdesättning.

Samtliga styckningslotters arealer och av uppskattningsmännen föreslagna
saluvärden framgår av nedanstående tablå.

190 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

			Areal,	hektar			Saluvärde, ktonor
åker	äng	hag- och betes-mark	avrös- nings- jord	impedi- ment	summa	summa	därav för växande skog
Huvudgården ...	44.1680	2.7010	22.7080	31.4030	3.4080	104.3780	63,000	32,394.36
Glashyttan ......	4.1340	O.oioo	2.4380	1.4160	0.1500	8.1480	6,200	1,667
Zion ...............	1.6600	0.2130	—	0.3360	0.1710	2.2800	1,225	252
Lindtorp nr 1 ...	3.0760	—	1.8300	—	0.014 0	4.9200	2,500	400
> » 2...	0.1200	—	—	—	—	0.1200	40	—

För upplåtelse under åborätt av jordbrukslägenheterna hava uppskattningsmännen
föreslagit en avgäld av för

Glashyttan 17.14 hektoliter råg motsvarande, efter medelmarkegångspris
per hektoliter 18 kronor 8 öre, i penningar 310 kronor

Zion 3.4 3 hektoliter råg motsvarande, efter medelmarkegångspris per
hektoliter 18 kronor 8 öre, i penningar 62 kronor

Lindtorp nr 1 6.91 hektoliter råg motsvarande, efter medelmarkegångspris
per hektoliter 18 kronor 8 öre, i penningar 125 kronor.

Staten tillhöriga byggnader, stuga och bod å lägenheten Glashyttan, hava
av uppskattningsmännen värderats till 1,800 kronor.

Algot Johansson förklarade sig önska förvärva torpet Glashyttan med
äganderätt samt Karl G. Eriksson lägenheten Lindtorp nr 1 likaledes med
äganderätt. Änkan Lovisa Olsson önskade kontant inköpa bostadslägenheten
Lindtorp nr 2.

Uppskattningsmännen hava hemställt, att huvudgården måtte hembjudas
arrendator Lindeberg, lägenheten Glashyttan brukaren Algot Johansson,
Zion brukaren Henrik Gustafsson, Lindtorp nr 1 Karl Eriksson och Lindtorp
nr 2 Lovisa Olsson.

Vid försäljning av huvudgården borde köpare av Zion och Lindtorp nr 1
och 2 förbehållas rätt till utfartsväg över egendomen.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens ovanberörda försäljningsförslag.

I skrivelse den 10 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del framhållit följande.

Styrelsen hade icke något att erinra mot det av uppskattningsmännen
senast framlagda förslag i fråga om egendomens disposition.

Styrelsen funne dock de av uppskattningsmännen huvudgården samt
lägenheterna Glashyttan och Zion åsatta saluvärden för låga. Uppskattningsmännen
hade vid beräkningen av saluvärdena å dessa styckningslotter
icke ansett sig böra följa de av jägmästaren för berörda lotter angivna
skogsvärden utan i fråga om dessa värden vidtagit avsevärda reduceringar.
Någon nedsättning i skogsvärdena för lägenheterna Glashyttan och Zion,
respektive 2,222 och 297 kronor, funne emellertid styrelsen icke påkallad.
Endast i fråga om det utav jägmästaren uppgivna värdet av 46,277 kronor
65 öre å huvudgårdens skog torde enligt styrelsens uppfattning viss reducering
vara lämplig, dock icke i den omfattning, som av uppskattningsmännen
vidtagits. Nämnda skogsvärde funne nämligen styrelsen böra nedsättas
till 35,000 kronor.

191

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 210.

De olika lotternas	saluvärden, angivna	i avrundat tal,	syntes styrelsen
med anledning härav	böra utgöra
för huvudgården.....	........... 65,700 kronor,	därav för	skog 35,000 kronor
» Glashyttan.........	........... 6,785 »	» »	»	2,222 »
» Zion....................	........... 1,270 »	» »	»	297 »
» Lindtorp nr 1 .	.......... 2,500 »	» »	»	400 »
» » » 2 .	............ 40 »

I likhet med uppskattningsmännen ansåge styrelsen samtliga styckningslotter
böra upplåtas med äganderätt, därvid hembudsrätt å respektive lotter
borde tillerkännas av uppskattningsmännen förordade personer.

Jag biträder förslaget om egendomens försäljning till de av domänstyrelsen
åsatta saluvärden.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen V* mantal Labhetorp nr 1
i Askers socken av Örehro län delats i ovanherörda
fem lotter, desamma må försäljas

en var av lotterna Glashyttan, Zion, Lindtorp nr 1
och Lindtorp nr 2 med ovan angivet område och till
av domänstyrelsen föreslaget saluvärde enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar med hembudsrätt för Karl Eriksson
å lotten Lindtorp nr 1, Algot Johansson å lotten Glashyttan,
Henrik Gustafsson å lotten Zion och Lovisa
Olsson å lotten Lindtorp nr 2, samt
huvudgården

antingen till arrendatorn Abraham Lindeberg för en
köpeskilling av 65,700 kronor att erläggas med en
sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel
den 14 mars varje av nästföljande fem år samt
under villkor i övrigt, att ägolotten försäljes i det
skick den vid tillträdet befinnes, att köparna av lotterna
Zion, Lindtorp nr 1 och Lindtorp nr 2 förbehållas rätt
till utfartsväg över egendomen, att köpeskillingen erlägges
till länsstyrelsen i länet, att köpebrev utfärdas
så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och
köparens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats,
att ägolotten i jordeboken upptages under titel allmänt
frälse, att köparen svarar för de å ägolotten för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder
samt att köparen ensam vidkännes alla med lagfart å
fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom

Departements

chefen.

192

Kungl. Ma j ds proposition Nr 210.

kostnaderna för inteckning i ägolotten till säkerhet för
berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Lindeberg icke begagnar sig av
medgivandet att förvärva ägolotten, å offentlig auktion
till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köparen
den 14 mars 1929.

69:o.

Mossby nr i Vid en år 1924 å kronoegendomen 1 mantal Mossby nr 1 Sörgården i
SörebroTän Hardemo socken av Örebro län hållen förrättning för uppgörande av förslag
till förnyad utarrendering från den 14 mars 1928 av denna egendom,
som lämnar 1,000 kronor i årligt arrende, har förslag väckts om försäljning
av vissa områden från egendomen. Av det vid förrättningen upprättade
instrumentet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen 14 kilometer från Hallsbergs och 11 kilometer
från östansjö järnvägsstationer, har en areal av sammanlagt 75.6 04
hektar, därav 25.34-2 hektar tomter och åker, 15.295 hektar äng, 1.66 hektar
odlingsmark, 17.7 5 9 hektar skogsmark, 14.8 hektar mosse och 0.7 4 8 hektar
impediment.

Dessutom har egendomen delaktighet i Grimstens häradsallmänning samt
andel till hälften i soldattorpet nr 61 vid Askersunds kompani. Tjänstgörande
soldaten H. Nordgren har frånsagt sig allt anspråk på soldattorpet
mot en ersättning en gång för alla. Å soldattorpet finnas två så kallade
donationer, av vilka en bebos av förre soldaten P. A. Mossberg.

Egendomen är fördelad i två skiften, av vilka utmarksområdet med en
åkerareal om cirka 10 hektar är obebyggt.

Vid näst föregående värdering å egendomen, vilken förrättades under år
1920, föreslogs försäljning av egendomen i dess helhet, och förordnade Kungl.
Maj:t den 3 juni 1921 i överensstämmelse med uppskattningsmännens förslag,
att egendomen skulle i sin helhet försäljas. Vid de försäljningsauktioner,
som i anledning härav under år 1921 förrättades, erhölls emellertid ej
antagligt anbud, varför egendomen i enlighet med Kungl. Maj:ts föreskrift
den 25 november 1921 ånyo utarrenderades till den 14 mars 1928.

Vid arrendevärderingen 1924 hava såsom spekulanter till mindre jordbrukslägenheter
anmält sig dels ovannämnde förre soldaten P. A. Mossberg,
vilken önskade förvärva det område av soldattorpet han för det dåvarande
brukade, dels ock en i kronoegendomens närhet boende person vid namn Mats
Lund, vilken önskade inköpa ett åkerområde om cirka 0.7 5 hektar av soldattorpet
för att tillägga sin angränsande lägenhet.

Enligt instrumentet bifogade två köpeavtal framgår att, förutom kronan,
samtliga intressenter i soldattorpet medgivit försäljning till Mossberg och
Lund av ovannämnda båda lägenhetsområden. Ifrågavarande områden hava
inritats å en över soldattorpet av distriktlantmätaren Athos Eckerbom år
1927 upprättad karta, därvid Lunds område betecknats med litt. A eller
Västra torpet om 0.9 8 3 hektar åker och Mossbergs med litt, B eller Östra

Kun al. Maj:ts proposition Nr 210. 193

torpet om 1.88 hektar åker. Uppskattningsmännen förorda områdenas försäljning.

Egendomen i övrigt hava uppskattningsmännen ansett ånyo böra utarrenderas
på grund av att densamma vid föregående arrendeledighet år 1921
visat sig omöjlig att få försåld till åsatt saluvärde, och utsikterna att nu
få egendomen försåld, enligt uppskattningsmännens åsikt, vore mindre än
år 1921.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens dispositionsförslag.

Över jägmästaren i Bergslagsdistriktet har på grund av egendomens
ringa storlek och skogens isolerade läge från övrig kronoskog föreslagit
hela egendomens försäljning.

Kronojordstyckningssakkunniga hava, då anledning enligt deras uppfattning
ej förelåge att i statens ägo bibehålla denna mindre goda egendom
samt då intet syntes vara att erinra mot den ifrågasatta upplåtelsen
av soldattorpsjorden, föreslagit egendomens försäljning. I den mån behov
av mindre jordbruk i orten förelåge, borde det cirka 2 kilometer från
huvudgården belägna obebyggda utskiftet om cirka 10 hektar åker och
lämpligt område avrösningsjord upplåtas för sig. Eljest borde egendomen
försäljas i en lott.

I anledning härav har år 1927 hållits förnyad saluvärdering å egendomen,
och framgår av instrumentet däröver med tillhörande handlingar
följande.

Uppskattningsmännen hava värderat kronans andel i de båda soldattorpsområdena
litt. A och B till 339 kronor för andelen i litt. A och 330 kronor
för andelen i litt. B. Egendomen i övrigt borde, då vid tidigare utbjudanden
av utmarksskiftet åren 1920, 1924 och 1927 ingen spekulant anmält sig, samt
för erhållande av högre köpeskilling försäljas i en lott. Denna har åsatts
ett saluvärde av 30,500 kronor, därav för växande skog 9,347 kronor 10
öre. Av vederbörande jägmästare har skogen uppskattats till 15,452 kronor
70 öre. Egendomens nuvarande arrendator, Carl Henrik Persson, som uppfört
flera av de vid egendomen varande byggnaderna, har förklarat sig villig
inköpa egendomen. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att egendomen
måtte hembjudas Persson, med förbehåll vid försäljningen att sjuttioåriga,
ogifta Erika Pettersson, som innehade en stugutomt om cirka 22 ar å egendomen,
måtte under sin återstående livstid utan avgäld få bibehålla nämnda
område. Vidare hava uppskattningsmännen ansett kronans andelar i soldattorpsområdena
litt A och B böra försäljas till respektive Mats Lund och
numera avlidne soldaten Mossbergs änka, Augusta Mossberg.

För upplåtelse under åborätt av sistnämnda båda områden hava uppskattningsmännen
föreslagit avgälder och vissa andra villkor.

Länsstyrelsen biträder uppskattningsmännens förslag om huvudlottens
försäljning, och har styrelsen ej något emot soldattorpsandelarnas försäljning
särskilt för sig.

I skrivelse den 10 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning.

Styrelsen har icke funnit något att erinra emot det av uppskattningsmännen
senast framlagda förslag ifråga om egendomens disposition. Beträffande
värdet å egendomens skog anser styrelsen det av jägmästaren
åsatta värdet väl högt, medan däremot det av uppskattningsmännen föreBihang
till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 177 häfl. (Nr 210.)

Departements chefen.

194 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

slagna värdet synts styrelsen vara alltför lågt. Vid en inom styrelsen
företagen omräkning av skogsvärdet, har skogen uppskattats till 12,700
kronor. Saluvärdet å egendomen skulle med sistnämnda skogsvärde bliva
33,922 kronor 84 öre eller i runt tal 33,925 kronor.

I likhet med uppskattningsmännen anser styrelsen egendomen samt soldattorpsområdena
böra upplåtas med äganderätt, därvid hembudsrätt å egendomen
borde tillerkännas arrendatorn Person samt kronans andelar i soldattorpsområdena
böra försäljas till Mats Lund och Augusta Mossberg.

Styrelsen har föranstaltat om egendomens utarrendering till den 14
mars 1929.

Till en början vill jag erinra, att Kungl. Maj:t den 16 mars 1928 försålt
förenämnda soldattorpsandelar till Mats Lund och änkan Augusta
Mossberg i överensstämmelse med det i sådant hänseende i ärendet framställda
förslaget.

Vad angår egendomen i övrigt tillstyrker jag, att denna försäljes till
det av domänstyrelsen föreslagna köpeskillingsbeloppet av 33,925 kronor.
Därest hembud åt arrendatorn Person icke skulle antagas, torde egendomen
försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i
brevet den 29 maj 1874 stadgade grunder.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Mossby nr 1 Sörgården
i Hardemo socken av Örebro län med undantag av
egendomens andel i soldattorpet nr 61 vid Askersunds
kompani av livregementets grenadiärer må försäljas antingen

till arrendatorn Carl Henrik Person för en
köpeskilling av 33,925 kronor att erläggas med en
sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel
den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under
villkor i övrigt, att egendomen försäljes i det skick
den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen erlägges
till länsstyrelsen i länet, som har att så snart första
sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats, därå utfärda
köpebrev, att egendomen i jordeboken upptages under
titeln allmänt frälse, att köparen svarar för de å egendomen
för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera
och utskylder, att köparen ensam vidkännes alla med
lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter
ävensom kostnaderna för inteckning i ägolotten till
säkerhet för berörda skuldförbindelse, samt att Erika
Pettersson under sin återstående livstid skall äga bebo
och bruka den av henne nu innehavda stugtomten om
22 ar,

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

195

eller, därest bemälde Person icke begagnar sig av
ornförmälda medgivande att förvärva egendomen, ä
offentlig auktion till den högstbjudande under de i
brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1929 och med förbehåll
om rätt för Erika Pettersson att under sin återstående
livstid bruka och bebo den av henne nu innehavda
stugtomten om 22 ar.

70:o.

Vid år 1926 å kronoegendomen 1 mantal Varberga nr 1 i Långbro socken
av Örebro län hållen förrättning för uppgörande av förslag till förnyad
utarrendering från den 14 mars 1929 av egendomen, som lämnar ett årligt
arrende av 3,050 kronor, har förslag väckts om försäljning av vissa områden
från densamma. I skrivelse den 23 juli 1927 har domänstyrelsen
underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid överlämnat ärendet
tillhörande handlingar, däribland dels en år 1908 av dåvarande lantmäteriauskultanten,
numera distriktslantmätaren Atlios Eckerbom över egendomens
inägor upprättad karta med beskrivning, dels ock ett av förste lantmätaren
Frans Sjöström år 1908 kompletterat kartutdrag över egendomens rågångar.
Av handlingarna inhämtas bland annat:

Egendomen, som är belägen omkring 1.5 kilometer från Örebro stads
planlagda område, omfattar en areal av 151.81» hektar, därav 81.4 8 2
hektar åker, 2.554 hektar äng, 66.3 9 hektar skogsmark och 1.3 9 3 hektar
impediment.

Av egendomen har genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1921 till
övningsplats för Svea trängkår för en tid av 10 år, räknat från den 14 mars
1922, upplåtits ett område om 88.29 hektar, å det av Sjöström upprättade
kartutdraget begränsat norrut med röd linje. Området innefattar bland
annat all egendomens skogsmark.

Den av domänstyrelsen å arrende upplåtna delen av egendomen innehåller
med frånräknande av I.30 hektar, som jämlikt Kungl. Maj:ts den
8 juni 1926 meddelade beslut upplåtits till Örebro härads vägstyrelse för
omläggning av allmänna landsvägen Örebro—Eker—Kil—Nora, 62.2285
hektar, därav 59.2445 hektar åker, I.8035 hektar äng och 1.1805 hektar
impediment.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att det av ovannämnda landsväg
avskurna, hemmanen Västra Mark och Hjärsta angränsande området om
6.7 hektar, därav 6.177 hektar åker, O.434 hektar äng och 0 089 hektar
impediment, skulle uppstyckas i tomter i enlighet med ett av distriktslantmätaren
Eckerbom uppgjort och å särskild karta inlagt förslag. Stycknings
förslaget är utarbetat i full överensstämmelse med planerna för
angränsande egnahemssamhällen.

Tomtområdena med nedan angivna arealer hava av uppskattningsmännen
åsatts följande saluvärden:

Varberga
i Örebro

196

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Byggnadstomter	Kronor för kvm.	Saluvärde	Byggnadstomter	Kronor för kvm.	Saluvärde
Nr	kvadrat meter	kronor	utjämnas till	Nr	kvadrat- meter	kronor	utjämnas till
1	1,500	1: 20	1,800	1,800	22	1,260	1: 20	1,512	1,510
2	1,420		1,704	1,700	23	1,420	»	1,704	1,700
3	1,315	»	1,578	1,580	24	1,280	1: 00	1,280	1,280
4	1,285	»	1,542	1,540	25	1,330	»	1,330	1,330
0	1,370		1,644	1.640	26	1,280	»	1,280	1,280
fi	1,710	»	2,052	2,050	27	1,240	»	1,240	1,240
7	],: 80	1: oo	1,380	1,380	28	1,610	»	1,610	1,610
8	1,540	1:20	1,848	1,850	29	1,360	0: so	1,1 88	1,090
1 9	1,220	»	1,464	1,460	30	1,440	1: 00	1,440	1,440
10	1,220	>	1,464	1,460	31	1,340	»	1,340	1,3+0
n	1,180	»	1,416	1,420	32	1,430	O: 80	1,144	1,140
I 12	1,410	»	1,692	1 690	33	1,360	»	1,088	1,090
1 13	1,310	1: 00	1.310	1,310	34	1,370	V	1,096	1,100
14	1,410	»	1,410	1,410	35	1,410	0: bo	846	850
	2,040	X>	2,040	2,040	36	1,180	0: 70	826	830
16	_	—	—	—	37	1,620		1,134	1,130
17	1,420	1: 20	1,704	1,700	1 38	1,360	»	952	950
! 18	1,500	»	1,800	1,800	39	1,660	0: 60	996	1,000 j
19	1,340	»	1,608	1,610	40	1,910	0: 7 0	1,337	1,340
20	1,440	1: oo	1,140	1,440	! 41	1,350		945	950
1 21	1,370	»	1,370	1,370		Summa kronor	56,452	56,450

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag.

Jämväl kronojordstyckningssakkunniga hava uttalat sig för ifrågavarande
områdes uppdelning till bostadstomter.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot styckningsförslaget
och de av uppskattningsmännen tomterna åsatta saluvärdena.

Departements- I enlighet med förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
che/en. riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område om 6.7 hektar av kronoegendomen
1 mantal Yarberga nr 1 i Långbro socken
av Örebro län må, fördelat i tomter i huvudsaklig
överensstämmelse med förenämnda av distriktslantmätaren
Athos Eckerbom uppgjord styckningsplan, försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar under iakttagande av
att i tomternas arealer inräknas för gator avsedd mark
och med skyldighet för tomternas innehavare att till
allmänt begagnande såsom gata upplåta sådan mark.

71:o.

Haihta nr l Kronoegendomen 1 mantal Hallsta nr 1 i Dingtuna socken jämte 1/t man i

Vostman- tal Hacksätra nr 1 i Skerike socken av Västmanlands län är utarrenderad

lands län. _. , , . --- .

till den 14 mars 1929 mot ärligt arrende av 1,800 kronor.

Kungl. Ma i ds proposition Nr 210.

197

Under 192(! och 1927 har å egendomen hållits uppskattningsför rättningar,
och har egendomen under 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.
Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Ragnar
Grebius 1926 upprättad karta över egendomens inägor med beskrivning, inhämtas
bland annat:

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Västerås, innehåller 112.444
hektar, därav 100.327 hektar tomt och åker, 8.377 hektar betesmark och 3.74
hektar impediment. Härtill kommer egendomens utmark om cirka 126
hektar.

Byggnaderna vid Hallsta iiro tillräckliga för bruket av jorden vid denna,
dock erfordras nytt stall. Hemmanet Hacksätra, som ligger omkring 2 kilometer
från Hallsta huvudgärd, är bebyggt i sin övre del (i söder) med stuga
och mindre ladugård (Fromtorpet) och i sin mellersta del med stuga, ladugård
och lada i hjälpligt skick. Vidare finnas vid detta hemman uppförda
mindre boningshus och ladugård i sämre skick (Norrängstorpet).

Hemmanet Hacksätra har andel i Norrbo härads allmänning, vilken andels
kapitaliserade värde uppskattats till 113 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava, då byggnaderna vid Hallsta vore
otillräckliga för driften jämväl av jorden vid hemmanet Hacksätra, föreslagit,
att sistnämnda hemman jämte av huvudgården ett mindre område,
som nu låge i samma skifte som jorden vid Hacksätra, måtte styckas i följande
tre lotter, vilka envar borde innehålla förutom skogsmark omkring
11.5—13 hektar åker: en lott borde bildas vid byggnaderna å hemmanets
övre del med en genom skiftet gående väg som gräns mot hemmanet i övrigt,
och borde denna lott för att ej förstöra en naturlig arrondering jämväl
omfatta förberörda mindre område av huvudgården; en annan lott borde
omfatta mellersta delen av hemmanet, belägen omkring de därå befintliga
byggnaderna; den tredje lotten borde utgöras av hemmanet i övrigt, som
saknade åbyggnad. Möjlighet funnes att anordna kortare utfartsväg för
lotterna än den nuvarande till huvudgården ledande vägen. Efter frånstyckning
av omförmälda områden kunde erforderligt stallutrymme vid
Hallsta lämpligen anordnas i ladugården. Då Hallsta huvudgård därefter
vore försedd med tillräckliga byggnader, borde denna ånyo utarrenderas.

Vid 1927 års förrättning hava de sålunda till upplåtelse ifrågasatta lotterna
av Hacksätra utlagts å karta, varvid på grund av förhållandena någon jämkning
skett beträffande lotternas gränser enligt de sakkunnigas förslag. Den
nordligast belägna lotten har sålunda tilldelats de i hemmanets mellersta
del befintliga husen. Lotterna äro närmare beskrivna i en av förenämnde
Grebius den 24 oktober 1927 upprättad beskrivning och hava värderats på
nedan angivna sätt, varvid av överjägmästaren under ärendets behandling
föreslagen jämkning neråt med 10 procent å för utmark och skog tillämpade
å-priser iakttagits och den hemmanet Hacksätra tillkommande andel i Norrbo
härads allmänning uppdelats mellan lotterna.

Lotten litt. B, här benämnd Nybygget, med en areal av 22.3 3 hektar,
därav 14.40 5 hektar åker, 7.4 7 5 hektar avrösningsjord och 0.45 hektar impediment
samt saluvärderad till 13,185 kronor, därav 2,169 kronor 27 öre
för växande skog och 37 kronor 67 öre för värdet å andel i allmänning.

Lotten litt. C, Norrängstorpet, med eu areal av 16.173 hektar, därav
10.062 hektar åker, 4.784 hektar avrösningsjord och O.427 hektar impediment
samt saluvärderad till 8,805 kronor, därav 1,544 kronor 58 öre för
växande skog och 37 kronor 67 öre för värdet å andel i allmänning.

198

Kungl. Muj:ts proposition Nr 210.

Lotten litt. D, Fromtorpet, med en areal av 20.13 5 hektar, därav 11.2 is
liektar åker, 8.5 4 hektar avrösningsjord och 0.3 77 hektar impediment, saluvärderad
till 10,855 kronor, därav 2,833 kronor 2 öre för växande skog och
37 kronor 66 öre för värdet å andel i allmänning.

Rätt till utfartsväg borde förbehållas innehavarna av lotterna litt. B och
D över lotten litt. C och innehavarna av samtliga tre lotter över hemmanet
Hallsta.

För upplåtelse av lotterna såsom åbolägenheter har föreslagits en avgäldstid
av 20 år med avgälder av 558 kronor 36 öre för litt. B, 418 kronor
77 öre för litt. C och 496 kronor 32 öre för litt. 1), motsvarande enligt
medelmarkegångspris för åren 1918—1927 värdet av respektive 36, 27 och
32 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften korn. Åbo borde tillika äga
rätt till husbehovsvirke årligen av respektive 11, 9.2 och 17.4 kubikmeter ävensom
att vid första avgäldstidens slut lösa lägenheten. Värdet å till inlösen
ifrågasatta byggnaderna vid lotterna har uppskattats till respektive 1,960
kronor, 440 kronor och 900 kronor.

Innehavaren av Fromtorpet har erhållit del av förslaget och har därvid
förklarat sig önska bekomma lägenheten med äganderätt. Då innehavaren
brukat torpet sedan många år tillbaka, borde denne tillerkännas hembudsrätt
vid försäljningen av lotten litt. D. Även övriga två lotter borde enligt
förslaget upplåtas med äganderätt.

Den återstående delen av hemmanet Hacksätra, som å kartan utmärkts
med litt. A och innehåller 24.315 hektar avrösningsjord, borde bibehållas i
kronans ägo.

Jägmästaren har föreslagit, att för erhållande av en mera naturlig gräns
i väster mot sist berörda utmarksområde västra rågången mellan lotten
litt. D och utmarksområdet i fråga måtte följa den gärdesgård, som nu funnes
mot åkerjorden.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i ärendet.

Över jägmästaren har ifrågasatt försäljning jämväl av utmarkslotten litt. A,
vilken därvid borde uppdelas å försäljningslotterna. Därigenom vunnes
bättre gräns för det till bibehållande avsedda hemmanet Hallsta, som då
även komme att falla helt inom Dingtuna socken. Jägmästarens förslag
till ändrad gräns mellan lotterna litt. A och D kunde överjägmästaren ej
förorda, då gränsen därigenom bleve alltför krokig.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 29 februari 1928 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning, har därvid anfört följande:

Styrelsen biträdde uppskattningsmännens förslag till försäljning av förberörda
tre med litt. B, C och D utmärkta lotter och hade intet att erinra
mot saluvärdena. Lotten litt. A torde utan olägenhet kunna förvaltas tillsammans
med egendomens skogsmark i övrigt. Enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 2 februari 1923 hade vederbörande arrendator medgivits att för
hemmanet Hacksätra söka och vinna delaktighet i odlingslån för utförande
av Brottberga-Kävsta dikningsföretag med skyldighet för honom att, därest
lån bleve beviljat, gälda såväl de under arrendetiden å hemmanet belöpande
annuiteterna å lånet som ock vid arrendetidens slut den 14 mars 1929 då
ännu ogulden andel av samma lån. Innehavaren av Fromtorpet torde med
stöd av gällande egnahemstorfattning kunna tillerkännas rätt till hembud
vid försäljningen av lotten litt. D. Vid den lantmäteriförrättning, som

199

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

avsåges att hållas för försäljningslotternas skiljande från varandra och
egendomen i övrigt, torde komma att tillses, att lotterna och egendomen i
övrigt tillförsäkrades erforderliga utfartsvägar.

Jag ansluter mig till förslaget om egendomens disposition på sätt det- Departement*-samma av domänstyrelsen förordats, dock att, vad angår lotterna litt. B och
C, riksdagens medgivande torde inhämtas, att desamma må upplåtas under
åborätt med rätt för åbon till inlösen av vederbörande lott.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva.

att från kronoegendomen 1 mantal Hallsta nr 1 i
Dingtuna socken jämte 1/l mantal Hacksätra nr 1 i
Skerike socken av Västmanlands län må upplåtas
dels en var av lotterna litt. B och C såsom åbolägenhet
med rätt för åbon att inlösa lägenheten jämlikt bestämmelserna
i förordningen den 17 december 1926 (nr 509)
angående grunder för upplåtande från vissa kronoegendomar
av jordbrukslägenheter under åborätt enligt lagen
om upplåtelse under åborätt av viss jord samt av egnahemslägenheter,

dels ock lotten litt. D enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

72:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12 juni 1925 (jmf. prop. 1925 nr 206 Som nr 6 *
p. 19; R. skr. 259 p. 19) har från kronoegendomen >i/i mantal Horn nr 6 Vastn^^landli
i Rytterns socken av Västmanlands län till handlanden C. O. Lindberg,
Strömsholm, försålts ett område om 0.316 hektar, utgörande del av ett
med litt. B å en av distriktslantmätaren Ragnar Grebius år 1923 över
egendomen upprättad karta betecknat område.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 januari 1926 hemställde förenämnde
Lindberg om förvärv av återstående del av lotten litt. B (ägofig. nr av
33 och av 34; areal O.04i), eventuellt med den inskränkning, att
sökanden tillförbundes att tåla för vägbreddning erforderligt intrång eller
ock att för vägbreddning intill två meter erforderligt område undantoges
från upplåtelsen. Området i fråga hade föreslagits skola till sökanden utarrenderats
på fem år från den 14 mars 1927 för 25 kronor i årlig avgäld.
Å ifrågavarande område av fig. nr 34 hade uppförts en uthusbyggnad
såsom förlängning av en intilliggande byggnad å Lindbergs lägenhet.

Domänstyrelsen ävensom domänintendenten och länsstyrelsen avstyrkte
bifall till framställningen. Anbefalld att i ärendet avgiva förnyat utlåtande
förklarade sig länsstyrelsen icke kunna tillstyrka ansökningen,
då något större behov för Lindberg att äga jämväl denna jordareal icke
torde föreligga. Däremot kunde jordremsan ifråga bliva till nytta för

200

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

kronan nämligen såsom gemensam båt- och strandplats för de lägenheter,
som vore avsedda att från egendomen upplåtas från område, beläget på
andra sidan den förbi lägenheterna ledande landsvägen. Domänstyrelsen
biträdde i förnyat yttrande i ärendet länsstyrelsens senast uttalade ståndpunkt.
Ansökningen föranledde i överensstämmelse med vad sålunda anförts
icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I en den 6 september 1927 dagtecknad, till länsstyrelsen ingiven ansökan
har förbemälde Lindberg ånyo gjort framställning om förvärv av
återstående del av den med litt. B betecknade lotten. Sagda del har å
ett ansökningen bifogat utdrag av förberörda karta betecknats med litt.
a och b, därav litt. a innehåller en areal av O.03915 hektar och litt.
b O.ooi85 hektar. Därest litt. b eventuellt vore erforderligt för breddning
av intilliggande landsvägen, hemställdes alternativt om förvärv av allenast
litt. a.

Sökanden erinrar, att i samband med hans tidigare framställning om
tillstånd till förvärv av området anmärkts, att detta eventuellt kunde
erfordras för åtkomst av sjön Freden. Då emellertid vid laga skifte å
Horns by för sagda ändamål utlagts ett samfällt undantag omkring 150
meter därifrån, torde ytterligare mark därför ej vara erforderlig.

Med skrivelse den 29 november 1927 har länsstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid tillika överlämnat en av Snevringe
härads vägstyrelse gjord framställning om förvärv av berörda med litt, b
betecknade område ävensom utlåtande i ärendena av vederbörande domänintendent.

Domänintendenten tillstyrker försäljning av litt. a och litt. b efter
samma pris, som tidigare fastställts för det tidigare från kronoegendomen
i fråga till Lindberg upplåtna området, eller 85 öre för kvadratmeter, vadan
köpeskillingen skulle komma att i avrundade tal uppgå till för litt. a
335 kronor och för litt. b 20 kronor.

Länsstyrelsen tillstyrker försäljning i anslutning till domänintendentens
förslag.

I remissutlåtande den 16 december 1927 förklarar sig domänstyrelsen
efter den utredning, som numera förelåge, i likhet med ortsmyndigheterna
icke böra motsätta sig områdenas försäljning på föreslaget sätt till respektive
sökande. På grund av köpeskillingsbeloppens ringa storlek torde desamma
böra erläggas kontant vid tillträdet. Styrelsen hade tidigare anmodat
länsstyrelsen att till Lindberg utarrendera områdena i fråga, tillhopa
0.041 hektar, under 5 år från den 14 mars 1927 mot en årlig avgäld
av 25 kronor. Under hand hade emellertid länsstyrelsen upplyst,
att avtal härom ännu ej träffats, men att Lindberg för dispositionsrätten
till områdena för tiden till den 14 mars 1928 till länsstyrelsen erlagt ett
belopp av 25 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

201

I anslutning till det numera av samtliga myndigheter förordade försäljningsförslaget
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att från kronoegendomen 3/i mantal Horn nr 6 i
Rytterns socken av Västmanlands län må försäljas
dels till handlanden C. O. Lindberg, Strömsholm,
det å den i ärendet företedda kartan med litt. a utmärkta
område om 391.5 kvadratmeter mot en köpeskilling
av 335 kronor,

dels ock till Snevringe härads väghållningsdistrikt
det å samma karta med litt. b utmärkta för breddning
av landsvägen avsedda område om 18.5 kvadratmeter
mot en köpeskilling av 20 kronor och med skyldighet
för väghållningsdistriktet att, till dess marken ifråga
utlagts till allmän väg, tillåta fri utfartsväg över densamma;
skolande såsom villkor i övrigt vid försäljningarna
gälla, att områdena må tillträdas räknat från
den 14 mars 1928, att köpeskillingarna skola vid tillträdet
kontant erläggas till länsstyrelsen i länet, samt
att köparna ensamma skola bestrida kostnaderna för
områdenas avskiljande, lagfart å fången och övriga
med köpen förenade utgifter.

73:o.

Den 31 december 1913 förordnade Kungl. Maj:t bland annat, att vissa
delar av kronoegendomen Strömsholms kungsladugård, utgörande llVs
mantal krono Strömsholm nr 1 i Kolbäcks socken av Västmanlands län,
däribland södra delen av Söderåsen, skulle från den 14 mars 1914 förvaltas
såsom kronopark.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Västmanlands län den
1 september 1927 överlämnad framställning har Eric Nilsson, Strömsholm,
anhållit att få från kronoparken i fråga inköpa en lägenhet om 2,500
kvadratmeter, vilken närmare angivits å en ansökningen bifogad, av distriktslantmätaren
Ragnar Grebius 1927 upprättad karta.

Anbefalld att efter vederbörandes hörande häröver avgiva utlåtande har
domänstyrelsen med skrivelse den 12 januari 1928 överlämnat av vederbörande
jägmästare och överjägmästare inhämtade yttranden ävensom förklaring
av sökanden, att han vore villig att till ett pris av 20 öre per
kvadratmeter inköpa lägenheten med viss av styrelsen föreslagen ändring
av densammas gränser. Av handlingarna i ärendet inhämtas hland annat
följande.

Sedan på anmodan av domänstyrelsen distriktslantmätaren Ragnar Grebius
verkställt viss mindre jämkning av gränserna för det till upplåtelse ifråga -

Departements chefen.

Strömsholms
kronopark i
i Västmän
lands län.

202

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

satta området, å den av honom upprättade kartan angivna med röda kantstreck,
omfattar lägenheten en sammanlagd areal av 2,336 kvadratmeter.
Lägenheten utgöres av ett grustag, som numera icke utnyttjas på grund av
grusets dåliga beskaffenhet. Värdet uppskattas av domänstyrelsen till 20
öre per kvadratmeter eller till inalles 467 kronor 20 öre. Från och med
ingången av år 1924 arrenderar sökanden ett område om 160 kvadratmeter,
beläget i sydvästra delen av den till försäljning nu ifrågasatta lägenheten,
å vilket område sökanden uppfört ett bilgarage.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare ävensom domänstyrelsen
tillstyrka försäljningen, då ett avhändande av området icke skulle medföra
någon olägenhet för kronan.

Departements- Jag tillstyrker bifall till framställningen på sätt densamma av domän ch&fcYi styrelsen

förordats och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att förberörda, å den i ärendet företedda kartan med
röda gränslinjer utmärkta område om 2,336 kvadratmeter
av 117« mantal krono Strömsholm nr 1 (l1) i
Kolbäcks socken av Västmanlands län må frånskiljas
stamhemmanet och till Eric Nilsson försäljas mot en
köpeskilling av 467 kronor 20 öre samt under villkor
i övrigt, att området, vilket säljes i det skick det vid
tillträdet befinnes, må med äganderätt tillträdas vid
köpets avslutande, då det mellan kronan och Nilsson
gällande arrendekontraktet rörande viss del av området
skall upphöra att gälla, med skyldighet för Nilsson
att erlägga för tiden intill tillträdesdagen belöpande
arrendeavgäld, att köpeskillingen skall å tillträdesdagen
kontant erläggas till länsstyrelsen i länet samt
att köparen skall ensam vidkännas kostnaderna för avstyckning
samt lagfart å fånget och övriga med köpet
förenade kostnader.

74:o.

Länyiy nr i I enlighet med riksdagens medgivande (1927 prop. nr 215 p. 38; R. skr.

Yä&tmardnnds nr 327) bär Kungl. Maj:t den 27 juni 1927 förordnat, att av kronoegenlän.
domen 9/10 mantal Långby nr 1 litt. Aa i Badelunda socken av Västmanlands
län skulle försäljas dels ägolotterna litt. Ac, Ad, Ae, Af, Ag, Am,
Ao och Ap (allt utgörande bostadslägenheter) enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, dels ock egendomen
i övrigt med undantag av de med litt. Ah, Ai och Al betecknade
ägolotterna (utgörande till Västmanlands fornminnesförening utarrenderat
fornminnesområde) å offentlig auktion till den högstbjudande under de i

Kuvfjl. Mnj:ts proposition Nr 210. 203

brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, med tillträdesrätt den 14 mars
1929.

I eu den 8 februari 1928 dagtecknad ansökning bär nuvarande arrendatorn
av själva huvudgården å egendomen E. Hj. Pettersson, under åberopande
av det arbete lian under en följd av år nedlagt å egendomen,
gjort framställning om rätt till bembud å sagda lott.

Till följd av remiss har domänstyrelsen den 12 mars 1928 avgivit utlåtande
i ärendet och därvid överlämnat införskaffade yttranden från vederbörando
domänintendent, landsfiskal och lantbruksingenjör samt länsstyrelsen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Sökanden E. H. Pettersson tillträdde arrendet av kronoegendomen Långby
nr 1 den 14 mars 1912. Vid den förnyade arrendeupplåtelsen under sju år
från den 14 mars 1922 vägrades Pettersson av styrelsen optionsrätt, då han
enligt uppskattningsinstrumentet »icke så vårdat sig om egendomens byggnader,
som skäligen kunde yrkas», samt länsstyrelsen avgivit avstyrkande
utlåtande härutinnan. Arrendevärdet för egendomen under den nya arrendeperioden
fastställdes av domänstyrelsen till 905 kronor. Vid den sedermera
hållna arrendeauktionen stannade Pettersson för högsta arrendeanbudet med
1,135 kronor, varefter kontrakt för honom utfärdades för ovannämnda sjuårsperiod
eller alltså till den 14 mars 1929. Ifrågavarande huvudlott av
egendomen, vilken lott enligt 1927 års riksdagsbeslut skall försäljas å offentlig
auktion, omfattar enligt värderingsinstrumentet 22 hektar, varav 15 hektar
tomt och åker och 6 hektar skogsmark. Det åsatta saluvärdet uppgår till
15,750 kronor, varav 3,250 kronor för växande skog.

Å egendomen har sökanden utfört vissa täckdikningsarbeten. Dessa hava
omfattat enligt plan 1921 2.0 6 hektar, enligt plan 1923 3.7 2 hektar och
enligt plan 1924 4.4 7 hektar. Härtill kommer den täckdikning å 2.15 hektar,
som av honom verkställts år 1927 enligt en av lantbruksingenjören H. WellinBerger
uppgjord plan. För de tre förstnämnda arbetena har ersättning medgivits
för därför erforderliga tegelrör och i sådant avseende lämnats arrendeavkortning
med 1,501 kronor 55 öre. Till egendomen hava för ett belopp
av 500 kronor inlösts de fasta ledningar och anslutningskontakter, vilka
hörde till den av sökanden ombestyrda elektriska anläggningen vid egendomen,
i sammanhang varmed årliga arrendeavgiften höjts med 25 kronor
eller till 1,160 kronor. Ersättning i övrigt har ej beviljats sökanden för
några grund förbättringar vare sig å hus eller jord.

I enlighet med Kungl. Maj:ts den 27 juni 1927 meddelade beslut om
egendomens försäljning har domänstyrelsen uppdragit åt länsstyrelsen att
föranstalta om försäljningen, men har länsstyrelsen ännu icke utlyst auktion
för ändamålet.

I november 1927 anhöll Pettersson hos domänstyrelsen, att styrelsen måtte
gå i författning om att sökanden tillerkändes hembudsrätt vid försäljningen
i fråga. Efter att hava hört domänintendenten och länsstyrelsen fann
domänstyrelsen den 2 december 1927 Petterssons ansökning icke kunna till
någon styrelsens åtgärd föranleda.

Domänintendenten uttalar, att sökanden endast med svårighet kunnat
förmås att tillse åbyggnadernas konservering och försättande i någorlunda
tillfredsställande skick. Om åkern hade han däremot beflitat sig väl. Om

204

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements chefen.

sålunda domänintendenten icke av angivna grunder kunde obetingat tillstyrka
ansökningen i fråga, tillkomme dock vissa ömmande familjeförhållanden.
Domänintendenten ville sålunda icke ställa sig avvisande mot ansökningen.

Landsfiskalen har uttalat, att byggnadernas bristfälliga och otidsenliga
beskaffenhet torde bero på hög ålder och icke av någon från arrendatorns
sida eftersatt skyldighet beträffande underhållet.

Lantbruksingenjören har på det varmaste tillstyrkt framställningen, därvid
åberopats de betydande täckdikningsarbeten sökanden med stora egna ekonomiska
uppoffringar utfört ävensom andra av honom verkställda grundförbättringar.
Under den tid lantbruksingenjören haft tillfälle följa egendomens
utveckling hade jordens brukning och skötsel i övrigt gjort betydande
framsteg.

Jämväl länsstyrelsen har tillstyrkt, att sökanden erhölle hembudsrätt å
egendomen, enär utredningen gåve vid handen, att sökanden på ett tillfredsställande
sätt beflitat sig om egendomens skötsel och vård.

Efter det kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besiktat egendomen,
lämnats tillfälle att inför styrelsen yttra sig i detta ärende, särskilt
beträffande egendomens hävdande i avseende å byggnaderna, har domänstyrelsen
i likhet med länsstyrelsen ansett sig böra hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte finna riksdagens medgivande böra utverkas om rätt för sökanden att
mot en köpeskilling, svarande mot det uppskattade saluvärdet, 15,750 kronor,
att betalas under loppet av sex år med ''/,. årligen, på övriga sedvanliga
villkor inköpa egendomen med tillträdesrätt den 14 mars 1929.

Enligt 1927 års riksdags beslut skall den för närvarande utarrenderade
huvudlotten av ifrågavarande egendom försäljas å offentlig auktion till den
högstbjudande. Billighetsskäl synas emellertid — enligt vad numera förebragt
utredning giver vid handen — föreligga för att den nuvarande arrendatorn
tillerkännes hembudsrätt till nämnda lott.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att huvudlotten av kronoegendomen !''/io mantal
Långby nr 1 litt. Aa i Badelunda socken av Västmanlands
län, vilken ägolott tidigare bestämts skola försäljas
å offentlig auktion, må upplåtas till E. Hj.
Pettersson mot en köpeskilling av 15,750 kronor, att
erläggas med en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel
den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under
villkor i övrigt, att egendomen säljes i det skick, den
befinnes vid tillträdet, vilket må ske den 14 mars
1929, att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen
i länet, som har att utfärda köpebrev, så snart första
sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse
å återstoden därav avlämnats, samt att

205

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 210.

köparen skall svara för de å egendomen för tiden efter
tillträdesdagen belöpande onera och utskylder ävensom
ensam vidkännas alla med lagfart å fånget och andra
med köpet förenade utgifter jämte kostnaderna för inteckning
i egendomen till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

75:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12 oktober 1889 har för kronans räkning Alby tronsinköpts
bland annat hemmansdelen 5 % mål Alby nr 1 litt. Ab i Haverö ^jJliands^än.
socken av Västernorrlands län. Den 29 december 1906 beslöt domänstyrelsen,
att den inköpta fastigheten, som omfattar två skiften, ett större skogsskifte
och ett mindre fäbodskifte, skulle benämnas kronoparken Alby.

Hos Kungl. Maj:t har arbetaren Nils Mauritz Östberg anhållit att få inköpa
nämnda fäbodskifte. Genom remiss anbefalld att efter vederbörandes
hörande häröver avgiva utlåtande har domänstyrelsen med skrivelse den 23
januari 1928 överlämnat av vederbörande jägmästare och överjägmästare
inhämtade yttranden ävensom ett utav överlantmätaren Erik Jung år 1928
verkställt utdrag av laga skifteskartan, upptagande skiftets yttergränser,
jämte uppgift å areal samt förklaring av sökanden, att han önskade inköpa
hela skiftet till ett pris av högst 800 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Fäbodskiftet, i skiftesdelningsbeskrivningen benämnt Olssvensbodarna, är
beläget omkring 6 kilometer väster om Alby järnvägsstation och omkring
3 kilometer från den övriga delen av kronoparken samt angränsar icke någon
allmän skog.

Enligt av vederbörande överlantmätare lämnad uppgift omfattar arealen
9.5548 hektar, därav 0.4187 hektar åker, 0.22h2 hektar äng, O.0203 hektar
odlingsmark och 8.886 6 hektar avrösningsjord. Avrösningsjorden utgöres
huvudsakligen av produktiv skogsmark av medelgod beskaffenhet, i regel
beväxt med barrblandskog i åldern 1—60 år. Åbyggnader finnas icke.

Inägojorden å skiftet är för tiden från den 14 mars 1925 till den 14 mars
1930 utarrenderad till sökandens fader mot en årlig avgäld av 37 kronor.

Denne senare har förklarat sig villig avstå från arrendet, därest hans son
medgives rätt att inköpa lägenheten.

Skiftet har saluvärderats till 800 kronor. Häri ingår icke värdet av den
gamla skogen inom avdelning 4 enligt gällande skogsindelningskarta, befintliga
överståndare över 8" vid brösthöjd samt den skog, som ur synpunkten
av en god skogsvård bör tillgodogöras.

Vederbörande jägmästare tillstyrker ansökningen på grund av områdets
obetydliga areal och avskilda läge samt då sökanden är i sina bästa år och
styrkt sig vara kunnig i jordbruksarbete.

Över jägmästaren förordar försäljning av skiftet till den högstbjudande,
då den korta tid av två år sökandens fader innehaft arrendet av området

206

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departement schefen.

Kronans andel
uti samfälld
mark i
Gn.backa by
i Västerbottens
län.

icke torde kunna motivera företrädesrätt för sökanden framför andra, vilka
också kunde önska förvärva eget hem.

Domänstyrelsen tillstyrker ansökningen på de av jägmästaren anförda skälen.

Jag finner icke anledning till erinran mot skiftets försäljning till sökanden.
Köpeskillingen torde få erläggas antingen kontant vid tillträdet eller ock i
den ordning, som i Kungl. Majrts brev den 29 maj 1874 stadgas. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skiftet Olssvensbodarna om 9.55 4 8 hektar av 5 s/7
mål Alby litt. Ab (1 ) i Haverö socken av Västernorrlands
län må frånskiljas stamfastigheten och med tillträdesrätt
den 14 mars 1929 försäljas till Nils Mauritz Östberg
för en köpeskilling av 800 kronor samt under villkor,
att i köpet icke ingår den gamla skogen inom avdelning
4 enligt gällande skogsindelningskarta, befintliga
överståndare över 8" vid brösthöjd och i övrigt den skog,
som ur synpunkten av en god skogsvård bör enligt jägmästarens
bestämmande tillgodogöras, att nämnda skog
skall genom jägmästarens försorg utstämplas och från
skiftet avforslas senast två år ef.ter utstämplingen, samt
att köpeskillingen skall erläggas antingen kontant till
domänstyrelsen vid tillträdet, därvid det åligger köparen
att ensam vidkännas kostnaderna för områdets avstyckning,
lagfart å fånget samt övriga med köpet förenade
utgifter, eller ock med en sjättedel vid tillträdet och en
sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år att
inbetalas till länsstyrelsen i länet, som har att, så snart
första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens
skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, å området
utfärda köpebrev; åliggande det köparen i sistnämnda
fall tillika att ensam vidkännas kostnaderna för områdets
avstyckning, lagfart å fånget och övriga med
köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning
i området till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

76:o.

Vid den 27 april 1908 fastställt laga skifte i Grisbacka by i Umeå socken
av Västerbottens län erhöll förra regementsskrivarbostället h/16 mantal Grisbacka
nr 10 eller Hartvigsgård två skiften, hemskiftet och uteskiftet, varjämte
för delägarnas gemensamma behov avsattes visst område till skolhustomt.

Den 12 februari 1909 förordnade Kungl. Maj:t bland annat, att hemmanets
utskifte skulle i kronans ägo bibehållas och från och med den 14 mars
1909 såsom kronopark ställas under skogsstatens omedelbara vård och för -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

207

valtning under benämning Hartvigsberg samt att hemmanet i övrigt skulle
försäljas. Vid med anledning därav verkställd ägostyckning av hemmanet
har utskiftet, som betecknats med litt. Kb, åsatts r''/ct mantal och hemmanet
i övrigt, som betecknats med litt. Ka, åsatts ir’,i;1 mantal. Sistnämnda liemmansdel
har sedermera försålts.

Sedan Grisbacka byamän vid sammanträde den 4 april 1927, därvid vederbörande
jägmästare närvarit såsom kronoombud, beslutat att till Umeå
landsförsamlings skoldistrikt med full äganderätt och utan ersättning överlåta
viss del av ifrågavarande för gemensamt behov avsatta område, har
jägmästaren i skrivelse till domänstyrelsen den 12 april 1927 tillstyrkt, att
ifrågavarande beslut måtte även för kronans vidkommande godkännas.

Enligt ett handlingarna bilagt av vederbörande överlantmätare upprättat
värderingsbevis har tomtlägenheten, som omfattar en areal av 0,5 6 8 hektar,
ett värde av i krona per kvadratmeter eller tillsammans 5,680 kronor, varav,
då Grisbacka by består av 4 V''/M mantal Grisbacka n:ris 1—10, å kronan
för "/c4 mantal Grisbacka nr 10 belöper 94 kronor 35 öre.

Vederbörande överjägmästare tillstyrker upplåtelsen, då nämnda samfällighet
vid laga skiftet avsatts till här ifrågavarande ändamål.

Med skrivelse den 21 december 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl.Maj:ts prövning och därvid överlämnat bland annat två av t. f. distriktslantmätaren
G. Tillgren år 1927 upprättade kartor över det för gemensamt
behov avsatta områdetj och den för upplåtelse till skolhustomt nu ifrågasatta
delen.

Jämväl styrelsen anser, att kronan bör utan ersättning avstå sin andel
uti ifrågavarande område.

Jag finner icke anledning till erinran mot framställningen och hemställer Departement.
förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att till Umeå landsförsamlings skoldistrikt må med
full äganderätt och utan ersättning överlåtas kronans
andel uti ifrågavarande område, omfattande enligt en
av t. f. distriktslantmätaren G. Tillgren år 1927 upprättad
karta en areal av 0,5 6 8 hektar.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departemenschefen hemställt
i de under l:o—76:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar
bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas propostion av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Joh.s Thygesen.