Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

1

Nr 175.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående 1. och
2. flygkårernas förläggning; given Stockholms slott
den 9 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 9 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von
Stoceenström.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Rosén:

Enligt 1925 års riksdags beslut rörande flygvapnets organisation skulle

1. flygkåren förläggas till Uppsala och 2. flygkåren till Yästerås—Hägernäs.
Till Yästerås skulle dessutom förläggas den av de större centrala flygverkstäderna,
som i första hand avsågs för underhåll av sjöflygplan. Arbetena
med iordningställande av en sjöflygstation i Yästerås och uppförande av
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 148 liäft. (Nr 175.) 5ss 28 1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

flygverkstad därstädes hava numera i det närmaste slutförts, och från den
1 november 1927 har driften vid flygverkstaden kunnat igångsättas.

Däremot hava några arbeten för 1. flygkårens förläggning till Uppsala
ännu icke påbörjats. Närmaste anledningen härtill har varit de tvivelsmål.
som uppstått i fråga om lämpligheten av ifrågavarande förläggning, och de
förnyade utredningar, som i följd därav ansetts böra verkställas beträffande
såväl nämnda kårs förläggning som övriga därmed sammanhängande frågor.

I en vid 1926 års riksdag inom andra kammaren väckt motion (nr 230)
föreslogs sålunda, att en utredning måtte verkställas ur såväl ekonomiska
som strategiska, taktiska, tekniska och övningssynpunkter beträffande platsen
för 1. flygkårens förläggning, samt att — i avvaktan på denna utrednings
slutförande och framläggande — riksdagen även måtte besluta, att
några åtgärder för kårens förläggning till Uppsala tillsvidare icke skulle
vidtagas. I sitt utlåtande i anledning av nämnda motion hemställde riksdagens
statsutskott, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en allsidig utredning av frågan om
platsen för 1. flygkårens förläggning. Nämnda förslag förföll visserligen till
följd av kamrarnas skiljaktiga beslut i ärendet, men, såsom dåvarande chefen
för försvarsdepartementet meddelade vid motionens behandling i kamrarna,
pågick redan då utredning angående 1. flygkårens förläggning. I
brev den 4 juni 1926 angående reglering för budgetåret 1926—1927 av utgifterna
under riksstatens fjärde huvudtitel, såvitt anginge flygvapnet, förordnade
Kungl. Maj:t, att den utredning i ärendet, som chefen för flygvapnet
hade att verkställa, skulle avse såväl vid Uppsala befintliga lämpliga
områden för 1. flygkårens förläggning som ock, eventuellt, annan ort. Samtidigt
föreskrevs, att de för bestridande av kostnader för anordnande av
flygfält och uppförande för flygvapnets räkning av vissa byggnader m. m. i
Uppsala anvisade medel, utgörande sammanlagt 335,000 kronor, tillsvidare,
i avvaktan på slutligt avgörande av förläggningsfrågan, icke finge tagas i
anspråk.

Sedan chefen för flygvapnet med skrivelse den 30 september 1926 inkom
mit med utredning och förslag rörande 1. flygkårens förläggning samt vederbörande
myndigheter blivit i ärendet hörda, föreslog Kungl. Maj:t i proposition
(nr 222) till 1927 års riksdag, att även nämnda kår skulle förlägges till Västerås,
i vars närhet ett landflygfält skulle för ändamålet anordnas å mark tillhörande
dels de i enskild ägo varande egendomarna tre mantal Hagbyholm
och ett mantal Ivlinta nr 1 i Irsta socken, dels ock kronoegendomen fyra
mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken, vilken sistnämnda egendom
i samband därmed skulle överföras från domänstyrelsens till flygstyrelsens
förvaltning.

I skrivelse den 8 juni 1927 (nr 298) i anledning av förenämnda proposition
anförde riksdagen, bland annat, följande.

Emot förläggning i enlighet med riksdagens tidigare fattade beslut av
1. flygkåren till Uppsala hava vissa betänkligheter anförts av styrelsen för
Ultuna lantbruksinstitut och lantbruksstyrelsen, i vad avser upplåtande av

Kungl. Maj:ts proposition ur Hö.

O

O

(let föreslagna markområdet vid Uppsala till flygfält. Sistnämnda styrelse
har jämväl gjort gällande, att den av flygstyrelsen föreslagna invallningen
av flygfältet skulle komma att draga med sig avsevärt högre kostnader än
som förutsatts. Riksdagen har ej kunnat bilda sig eu uppfattning om i vad
mån denna mening kan anses vara grundad. Eu förläggning av kåren till
Uppsala skulle därjämte medföra, att land- och sjöflygplatserna komrne att
bliva rätt avlägset belägna, såväl från varandra som från kasernen i Uppsala.
Jämväl torde den för kårens förläggning till Uppsala avsedda kasernen möjligen
kunna på ett lämpligare sätt utnyttjas. Även transporterna i och för
utförandet av reparationer vid den mindre verkstad, som avsetts att förläggas
till Uppsala, torde för sjöflygplan vara förenade med vissa praktiska
svårigheter. Av vad sålunda anförts, måste riksdagen i likhet med departementschefen
finna, att åtskilliga betänkligheter föreligga mot en förläggning
av 1. flygkåren till Uppsala.

Yad därefter angår Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag, att karen skall
förläggas till Västerås, synas enligt riksdagens mening jämväl mot detta
kunna göras vissa erinringar. Förslaget skulle nämligen komma att medföra,
att tvenne flygkårer eller ungefär hälften av landets flygstridskrafter förlägges
till Västerås. Härigenom ökas givetvis den av chefen för generalstaben
påvisade risken för bombardemang från luften. Denna risk gör sig
för övrigt ännu mera kännbar därigenom, att Västerås, även bortsett från
flygvapnets förläggning, genom de betydande industriella anläggningar, som
där finnas, kan antagas bliva i hög grad utsatt för sådant bombardemang.
Härtill komma andra olägenheter av militär art, särskilt beträffande flygvapnets
basering och saknaden av infanteri i Västerås. Vad frågans ekonomiska
sida angår, vill det synas riksdagen, som om de kostnader, som enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle nedläggas å det tilltänkta landflygfältet vid
Hässlö, måste anses synnerligen höga. Särskilt kostnaden för flyttning av
det s. k. djupdiket är enligt riksdagens mening så avsevärd, att den i och
för sig måste vara ägnad att inge betänkligheter mot flygkårens förläggning
till Västerås. Spörsmålet om de utgifter för kronan, som eu expropriation
av arrenderätten till Hässlö kunna föranleda, föreligger ej heller i utrett
skick.

Vad sålunda anförts synes utvisa, att såväl Uppsala-alternativet som
Västerås-alternativet äro förenade med åtskilliga olägenheter. Någon närmare
utredning föreligger ej heller, i vad mån genom ett bifall till något
av dessa alternativ de årliga framtida kostnaderna för flygvapnet komma att
påverkas, en omständighet, som förvisso torde äga minst lika stor betydelse
ur finansiell synpunkt som frågan, huruvida engångskostnaderna enligt det
ena alternativet bliva något större än enligt det andra. Av ovan angivna skiil har
riksdagen ansett sig ej nu kunna fatta definitivt beslut om 1. flygkårens förläggning
till någon av nämnda orter. Härtill kommer emellertid, att enligt
riksdagens mening även frågan om 2. flygkårens förläggning kräver en närmare
undersökning, innan 1. flygkårens förläggningsort bestämmes. Riksdagen
vill sålunda erinra om att försvarsrevisionen på sin tid ifrågasatt förläggning
av en flygkår till Hägernäs—Rindön. 1925 års riksdag beslöt dock,
att ifrågavarande flygkår i stället skulle förläggas till Västerås, men vid Hägernäs
hava en särskild övningsplats. I enlighet med detta beslut hava också anordningar
vidtagits såväl i Västerås som i Hägernäs. Av åtskilliga skäl vill
det synas riksdagen, som om det vore av behovet påkallat, att eu undersökning
verkställes beträffande det av försvarsrevisionen framlagda förslaget.
Genom en förläggning av 2. flygkåren till Hägernäs—Rindön kan eu samverkan
ske med sjöstridskrafterna och med till Stockholmstrakten förlagda
truppförband, varjämte ett ändamålsenligt utnyttjande av Vaxholms grenad -

4

Utrednings mannen.

Ruiigl. Maj:ts proposition nr 175.

järregementes kasernetablissemang å Eindön kan äga rum. Genom en dylik
förläggning torde även de kronan tillhöriga byggnader, som nu finnas såväl
i Vaxholm som på Eindön, kunna komma till användning för personalens
inkvartering m. m., vilken, enligt vad riksdagen erfarit, i Västerås mött vissa
svårigheter. Åtskilliga av de fördelar, som enligt Kungl. Maj:ts förslag
skulle vara förenade med förläggningen av tvenne tlygkårer till Västerås,
skulle även vinnas, därest 2. flygkåren hyttades från Västerås till Hägernäs
—Eindön. Det har jämväl synts riksdagen tvivelaktigt, huruvida den nuvarande
provisoriska förläggningen vid Hägernäs kan för framtiden bibehållas
samt huruvida icke under alla förhållanden ytterligare kostnader måste
nedläggas vid Hägernäs för förläggningens ordnande. Enligt riksdagens
mening är spörsmålet om 2. flygkårens förflyttning till Hägernäs—Eindön
otvivelaktigt i behov av närmare undersökning i samband med frågan om
förläggning av 1. flygkåren.

Uppmärksammas bör, att, för den händelse 2. flygkåren förlägges till
Hägernäs—Eindön och 1. flygkåren i stället till Västerås, de på sistnämnda
plats redan nedlagda medlen icke torde vara bortkastade. Det har för övrigt
i handlingarna i ärendet gjorts gällande, att ett landflygfält under alla
förhållanden erfordras i Västerås, närmast för flygverkstadens behov, ett
spörsmål, som ävenledes är förtjänt av eu närmare utredning. Eiksdagen anser
sig jämväl böra omnämna, att vid frågans förberedande behandling inom
riksdagens vederbörande utskott även ifrågasatts eu förläggning Hägernäs—
Karlskrona.

Eiksdagen förbiser icke, att ett uppskov med genomförandet av flygvapnets
organisation i viss mån blir följden av den ståndpunkt, riksdagen sålunda
intagit. Denna olägenhet torde dock ej vara av större betydelse,
därest, såsom riksdagen finner synnerligen önskligt, utredningen så bedrives,
att förslag i ärendet kan framläggas vid början av 1928 års riksdag.

Eiksdagen, som enligt vad ovan nämnts, ansett sig nu icke böra fatta
ståndpunkt till det av Kungl. Maj: t framlagda förslaget, har ansett en för
nyad utredning av frågan om förläggningen av såväl 1. som 2. flygkåren
böra komma till stånd. Vid denna utredning torde jiimväl böra beaktas
flygvapnets framtida behov av hangarutrymme samt den lämpligaste fördel
ningen av hangarer å olika platser.

Eiksdagen avslog alltså Kungl. Majds ifrågavarande proposition samt an
höll, att Kungl. Majd måtte verkställa utredning och för 1928 års riksdag
framlägga förslag i fråga om förläggningen av 1. och 2. flygkårerna.

Genom beslut den 18 juni 1927 bemyndigade Kungl. Majd chefen för försvarsdepartementet
att tillkalla högst fem utredningsmän för att inom departementet
biträda med verkställande av den utav riksdagen begärda utredningen
i fråga om förläggningen av 1. och 2. flygkårerna. De jämlikt nämnda
bemyndigande tillkallade utredningsmännen hava med skrivelse den 14 december
1927 överlämnat utredning och förslag i ämnet samt därvid anfört i
huvudsak följande.

Utredningsmännen hade vid utförandet av sitt arbete självfallet utgått
från de synpunkter, som framhållits i riksdagens förenämnda skrivelse, och
hade ansett sig sakna anledning att ingå på de förslag, som framkommit,
att 1. flygkåren icke skulle uppsättas. En dylik åtgärd skulle helt förändra
den år 1925 beslutade organisationen av flygvapnet och kunde naturligen
icke vidtagas utan en förnyad sakkunnig utredning av hela organisationsspörsmålet.

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 ö.

För att erhålla eu saklig grund vid bedömandet av olika tänkbara alternativ
i förläggningsfrågan liade utredningsmännen anmodat flygstyrelsen att
verkställa vissa utredningar oc-h kostnadsberäkningar. Dessa beräkningar
hade sedermera granskats av utredningsmännen med biträde av en officer
vid flygvapnet. Efter denna granskning hade följande förslag in. in. utarbetats
:

1. Uppgift å hittills nedlagda kostnader för 2. flygkårens förläggning.

2. Alternativ I. Förslag till 1. flygkårens förläggning till Västerås och
2. flygkårens förläggning till Karlskrona—Hägernäs.

3. Alternativ II. Förslag till 1. flygkårens förläggning till Västerås och
2. flygkårens förläggning till Västerås—Hägernäs.

4. Alternativ III. Förslag till 1. flygkårens förläggning till Västerås och
2. flygkårens förläggning till Hägernäs.

5. Alternativ IV. Förslag till 1. flygkårens förläggning till "Västerås och
2. flygkårens förläggning till Rindö—Hägernäs.

ö. Jämförelse mellan vissa årliga utgifter för flygvapnet vid eu förläggning
av 1. och 2. flygkårerna enligt alternativ I och enligt alternativ II.

Någon förnyad utredning angående 1. flygkårens förläggning till Uppsala
hade icke ansetts erforderlig, utan hade utredningsmännen vid bedömandet
av detta alternativ stött sig på den av flygstyrelsen verkställda utredning,
som omnämndes i Kungl. Maj:ts proposition nr 222 till 1927 års riksdag.
Utredningsmännen ville endast erinra om, att enligt flygstyrelsens förslag
1. flygkåren skulle förläggas i Upplands artilleriregementes kasern samt att
landflygfältet skulle anordnas på Kungsängen, under det att sjöflygstationen
skulle förläggas till Ekolns östra strand på ett avstånd av 7 km. från landflygfältet.
Engångskostnaderna hade av flygstyrelsen beräknats till 683,200
kronor. I Kungl. Maj:ts proposition nr 222 till 1927 års riksdag hade emellertid
framhållits, att kostnaderna borde beräknas till 960,700 kronor och
att det vore sannolikt, att även detta belopp skulle komma att betydligt
överskridas. För bestridande av engångskostnaderna för 1. flygkårens förläggning
funnes redan anvisat ett belopp av 335,000 kronor, vilka medel
jämlikt kungl. brev den 4 juni 1926 tillsvidare icke finge disponeras.

i. flygkuren vore avsedd att i första hand direkt betjäna högsta krigsledningen.
Vid kåren skulle de flygförband mobiliseras, som avsåges för lösandet
av självständiga uppgifter. Kåren skulle i fred bestå av ett spanings- samt
ett bomb- och jaktkompani.

Under det långvariga utredningsarbete, som, redan innan utredningsmännen
tillkallats, nedlagts på frågan rörande bestämmandet av denna flygkårs
förläggningsort, liade klart framgått, att endast tvenne platser under
de givna förutsättningarna kunde ifrågakomma, Västerås eller Uppsala. Eu
jämförelse mellan de ifrågasatta förläggningsorternas fördelar och nackdelar
hade utfallit ganska olika hos de militära och civila myndigheter, som yttrat
sig i frågan. Beträffande myndigheternas yttranden hänvisades till Kungl.
Maj:ts proposition nr 222 till 1927 års riksdag.

Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att det vore synnerligen
önskvärt, om flygkårernas fredsförläggningsplatser valdes så, att de
vore användbara som baser för flygstridskrafter åtminstone i något tänkbart
krigsfall. Uppsalas läge gjorde, att denna plats bättre än Västerås lämpade
sig som utgångspunkt för de vittgående spaningsföretag, som måste anses
utgöra en huvuduppgift för de flygförband, vilka komme att mobiliseras av
1. flygkåren.

Ur flygteknisk synpunkt syntes däremot Västerås vara att föredraga såsom
förläggningsort främst av det skälet, att anläggningarna där kunde för -

(i Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

läggas på ett gynnsammare sätt i förhållande till varandra, än vad som vore
möjligt vid Uppsala. Särskilt syntes sjöflygstationens läge och beskaffenhet
vid Västerås vara väsentligt bättre än vid Uppsala. Härtill komme fördelen
av att central flygverkstad funnes i Västerås samt att flygfältet därstädes
med säkerhet bleve väl användbart för sitt ändamål.

Detsamma kunde icke sägas om flygfältet vid Uppsala. För att flygfältet
därstädes skulle bliva fullt användbart fordrades, att det omfattande invallnings-
och dräneringsarbete, vilket planerats genom flygstyrelsens försorg,
verkligen ledde till avsett resultat. Mot flygstyrelsens beräkningar hade
emellertid starka tvivel anförts från lantbruksstyrelsens sida. Sistnämnda
styrelse hade till och med förklarat, att förslaget vore från teknisk synpunkt
olämpligt och i varje fall, även efter vidtagandet av behövliga ändringar,
icke genomförbart för rimlig kostnad.

Platsen för det ifrågasatta flygfältet, Kungsängen, disponerades för närvarande
av Ultuna lantbruksinstitut. Mot förslaget att använda detta område
till flygfält hade lantbruksinstitutets styrelse framhållit, att verksamheten
vid institutet och lantbruksskolan därigenom skulle lida allvarligt avbräck.
Särskilt hade framhållits, att Kungsängen ansåges vara en av mellersta
Sveriges allra bästa åkerjordar. Då Ultuna huvudgård till stor del
utgjordes av mycket styv lerjord, skulle elevernas allsidiga utbildning omöjliggöras,
om den möjlighet till jämförelse med och erfarenhet av lättjordsjordbruk,
som Kungsängen erbjöde, skulle fråntagas skolan. Styrelsen hade
framlagt ett förslag, som i någon mån skulle neutralisera olägenheterna,
nämligen att en ny gård skulle skapas i anslutning till de delar av Kungsängen,
som icke toges i anspråk för flygfältet. Kostnaderna härför hade
uppgivits till 224,000 kronor. Trots de betydande kostnader, som sålunda
skulle nedläggas på anordnandet av denna gård, ansåge styrelsen, att åtgärden
skulle medföra eu avgjord försämring i jämförelse med nuvarande
förhållanden. Lantbruksstyrelsen hade instämt i detta uttalande och framhållit,
att kostnaderna för den nya gården borde beräknas ännu högre.

Engångskostnaderna för Uppsala-alternativet skulle enligt flygstyrelsens
beräkningar uppgå till 683,200 kronor. Utredningsmännen delade den förut
nämnda, i proposition nr 222 till 1927 års riksdag framhållna åsikten, att
detta belopp borde ökas med 277,500 kronor för anordnandet av den nya
gården. Slutsumman skulle sålunda bliva 960,700 kronor. För att få eu
rättvis jämförelse till stånd borde till detta belopp läggas kostnaderna för
2. flvgk årens förläggning. Denna flygkår niåste, om 1. flygkåren förlädes
till Uppsala, förläggas till Västerås, enär annars därvarande sjöflygstation
skulle std oanvänd. Kostnaderna för 2. flygkårens förläggning enligt detta
alternativ hade av utredningsmännen beräknats till 1,387,500 kronor. De
sammanlagda engångskostnaderna för 1. och 2. flygkårernas förläggningbleve
sålunda 2,348,200 kronor. Förlädes 1. flygkåren i stället till Västerås,
komme motsvarande kostnader enligt det billigaste alternativet att uppgå
till 2,307,500 kronor. Uppsala-alternativet framstode sålunda vid eu jämförelse
mellan de beräknade engångskostnaderna såsom något dyrare än
Västerås-alternativet. Härvid vore även att märka, att kostnaderna för Uppsala-alternativet
i verkligheten kunde komma att ställa sig väsentligt högre,
om nämligen de föreslagna åtgärderna för torrläggningen av Kungsängen
icke skulle leda till avsett resultat. Västerås-alternativet inneslöte icke något
dylikt ovisst moment.

De beräknade årliga utgifterna bleve, enligt vad utredningsmännen under
hand inhämtat, lägst vid en förläggning till Västerås, på grund av att kostnaden
för transport av materiel från och till centrala flygverkstaden i Västerås
i detta alternativ bortfölle.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 7

Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att Uppsala
alternativet vore ofördelaktigare än Västerås-alternativet ur ekonomisk synpunkt.
Dessutom vore förslaget ur flygteknisk synpunkt bestämt underlägset
Västerås-förslaget. Därtill komme, att förslagets genomförande skulle
medföra allvarliga olägenheter för den för landet viktiga jordbruksundervisningen.

Utredningsmännen kunde på grund härav icke tillstyrka, att 1. flygkåren
förlädes till Uppsala, utan föresloge, att kåren förlädes till Västerås.

Innan frågan om kostnaderna för 1. flygkårens förläggning behandlades,
komme utredningsmännen att upptaga spörsmålet om ''2. flygkårens förläggning
till granskning.

2. flygkåren vore enligt 1925 års försvarsordning avsedd för marinens
behov. Detta innebure, att kåren skulle mobilisera de flygförband, som erfordrades
för kustflottan och kustfästningarna.

Utbildningen vid kåren måste naturligen rättas efter denna uppgift.
Endast om personalen redan i fred vore väl förtrogen med de speciella förhållanden,
som satte sin prägel på det marina flygvapnet, och väl samövad
med övriga marina förband, vore det antagligt, att de mobiliserade flygförbanden
skulle kunna fylla sina uppgifter. Fredsutbildningen borde därför
om möjligt i största möjliga omfattning förläggas till platser, där tillfälle till
samövningar med rustade sjöstyrkor och kustfästningarnas besättningar funnes.
Det vore nämligen icke tillräckligt, om endast redan utbildade flygförband
ställdes till förfogande för samövningar; även den föregående grundläggande
utbildningen borde försiggå i intim anslutning till utbildningsarbetet inom
marinen. Betydelsen av att personalen från den marina flygkåren i och
utom tjänsten sammanträffade med flottans personal borde icke heller underskattas.
Om dessa synpunkter beaktades vid bestämmandet av de marina
flygstridskrafternas fredsförläggningsplatser, vunnes jämväl en annan viktig
fördel: fredsförläggningsplatserna med sina permanenta anläggningar för flygplanens
vård och personalens bekvämlighet kunde användas som baser i
händelse av krig.

Dessa synpunkter syntes, såvitt utredningsmännen kunnat inhämta, hava
vunnit beaktande i samtliga de främmande länder, som hade flygstridskrafter,
avsedda för samverkan med marinen. Dessa flygförband vore nämligen
genomgående förlagda till kustorter och oftast till örlogsstationerna eller deras
omedelbara närhet. Fördelarna härav hade sålunda utomlands överallt ansetts
överväga de nackdelar, som det mera utsatta läget vid kusten mångenstädes
medförde.

2. flygkåren vore för närvarande provisoriskt förlagd till flottans station
i Stockholm. Den grundläggande utbildningen hade hittills meddelats vid
en sjöflygskola i Karlskrona och vid eu spanarskola i Göteborg. Tillämpningsövningar
bedreves huvudsakligen i form av samövningar med kustflottan,
varvid de härför avsedda flygförbanden sommartid vore baserade på Hårsfjärden
i Stockholms skärgård eller medföljde kustflottan. Vintertid, då
kustflottans rustade del vore stationärt förlagd i Karlskrona, hade också eu
marinflygdivision varit förlagd därstädes. Den speciella vinterutbildningen
liade i övrigt meddelats vid en särskild skola, sammandragen till Hägernäs.
Skolans personal hade varit förlagd till logementsfartyg.

All utbildning vid 2. flygkåren hade sålunda pågått vid örlogsstationerna
{kustfästningarna) eller i direkt anslutning till kustflottans övningar. Samma
principer, som tillämpades överallt i utlandet, hade sålunda hittills ansetts
böra tillämpas även hos oss.

8

Rungl. Maj.ts proposition nr 175.

Om 1925 års försvarsbeslut skulle helt genomföras, i vad det berörde 2.
flygkåren, bleve emellertid förhållandena väsentligt olika. Kårens förläggning
skulle då flyttas från flottans station i Stockholm till Västerås. Till
denna plats skulle också de grundläggande övningar, som hittills bedrivits
i Karlskrona, Göteborg och vid Hägernäs, förläggas. För att underlätta övningars
bedrivande vid kusten skulle kåren visserligen fortfarande disponera
Hägernäs, där hangar funnes uppförd och en mindre verkstad komme att
anordnas. Hå inga förläggningslokaler skulle uppföras därstädes, måste personal,
som dit beordrades för utbildning, liksom för närvarande förläggas
till logementsfartyg, vilket förläggningssätt hade visat sig vara i hög grad
oekonomiskt.

I Karlskrona skulle visserligen hangarer uppföras, men inga övriga anordningar,
som erfordrades för eu permanent flygbas (anordnande av verkstäder
m. m.), vidtagas. Samma förhållande skulle bliva rådande vid Gustafsvik,
Fårösund och Göteborg.

2. flygkåren skulle sålunda förläggas på eu plats, som låge vitt skild från
flottans verksamhetsområde i fred och som i krig icke vore användbar såsom
bas för de av 2. flygkåren mobiliserade flygstridskrafterna. De sannolika
baserna i krig skulle komma att vara i avsaknad av diverse nödvändiga tekniska
anordningar och anstalter.

De avsedda åtgärderna syntes icke lämpliga ur utbildnings- och strategisk
synpunkt. Därest 2. flygkåren skulle förläggas till Yästerås, torde sannolikt
krav komma att uppställas, att övningarna icke skulle bedrivas därstädes
utan vid kusten. Dessa krav kunde lätt leda till den situationen, att 2. flvgkåren
i mycket liten utsträckning komme att befinna sig i Yästerås, men
att huvuddelen redan i fred baserades på de förut nämnda platserna — främst
Hägernäs och Karlskrona —, vid vilka de anordningar, som krävdes vid
permanenta flygstationer, icke vore vidtagna. Att detta antagande icke vore
oberättigat, fram ginge av ett uttalande av dåvarande chefen för sjöförsvarets
kommandoexpedition, kommendören Åkermark, som framhållit, att man icke
torde vid Västerås behöva riskera någon trängsel i fråga om flygövningar,
utan att tvärtom det syntes ändamålsenligt att för 1. flygkårens övningar
utnyttja de därstädes under alla förhållanden erforderliga flygstationerna,
enär desamma eljest i fredstid endast finge ringa användning.

Här förutsattes sålunda tydligen, att 2. flygkåren endast i ringa utsträckning
skulle övas vid sin fredsförläggningsplats. Fn förläggning av 2. flygkåren
till Yästerås skulle sålunda troligen komma att föranleda ökade utgifter
för traktamenten. Dessutom komme, då erforderliga verkstäder och
förläggningslokaler saknades vid de flygbaser, som mest komme att användas,
utgifterna för materielens vård och personalens förläggning att stegras.

Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att det måste anses
mindre lämpligt att förlägga 2. flygkåren till eu plats, mot vars användbarhet
som förläggningsort för denna flygkår vägande erinringar ur ekonomisk
och övningssynpunkt kunde anföras och vilken icke kunde användas
såsom marin flygbas i krig.

Utredningsmännen hade styrkts i denna sin uppfattning av följande uttalanden
från olika myndigheter m. fl.

Försvarsrevisionen hade föreslagit, att marinens flygkår skulle förläggas
till 1 timlön, varvid dock utbildningen under vintern med hänsyn till de
mindre goda isförhållandena därstädes skulle förläggas till Hägernäs. Marinens
myndigheter hade vid detta tillfälle föreslagit, att kåren i stället ständigt
skulle vara förlagd till Hägernäs. Samma förslag hade framställts av nuvarande
chefen för marinstaben, konteramiral Lybeck, i hans till försvarsrevisionens
förslag fogade särskilda yttrande.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I yttrande över försvarsrevisionens förslag liade marinens myndigheter
fasthållit vid yrkandet på en permanent förläggningsplats för marinens ävgväsende
vid Hägernäs samt dessutom föreslagit, att permanenta flygstationer
skulle upprättas vid Karlskrona och Göteborg.

I Kungl. Maj ds proposition nr 20 till 1924 års riksdag angående försvarsväsendets
ordnande hade framhållits, att marinflygkåren borde baseras på
kustplatser, så belägna, att de marina flygförbandens användning för försvaret
i möjligaste mån underlättades, samtidigt med att erforderligt skydd
erhölles. På grund härav hade i enlighet med marinmyndigheternas yrkande
föreslagits, att marinflygkårens huvuddel skulle förläggas till Hägernäs
samt återstoden till permanenta flygstationer vid Karlskrona och Göteborg.
I propositionen hade lämnats eu redogörelse för de skäl av teknisk
och ekonomisk art, vilka föranlett övergivandet av försvarsrevisionens plan
på en förläggning av marinflygkåren till Kindön.

Chefen för marinstaben hade i sitt yttrande över det förslag till flygvapnets
organisation, som sedermera framlagts i Kungl. Majds proposition
nr 50 till 1925 års riksdag, framhållit, att frågan om 2. flygkårens förläggning
till Västerås tills vidare borde lämnas öppen och avgöras, först sedan
ytterligare utredning ägt rum.

Slutligen hade chefen för marinstaben år 1926 i sitt i Kungl. Majds proposition
nr 222 till 1927 års riksdag anförda yttrande framhållit, att Västerås
icke erbjöde tillfredsställande förhållanden med avseende på möjligheterna
till samövning med marinen.

Utredningsmännen hade på grund av sin ovan uttalade mening låtit undersöka
olika alternativ för 2. flygkårens förläggning vid kusten och i närheten
av örlogsstationerna. Utredningen hade begränsats till att omfatta
de, orter, där enligt 1925 års försvarsbeslut hangarer vore uppförda eller
skulle uppföras.

Göteborg torde med hänsyn till Sveriges försvarspolitiska liige knappast
kunna ifrågasättas som fredsförläggningsplats för 2. flygkåren.

Fårösund utgjorde i många fall eu god bas för marina flygstridskrafter.
Som fredsförläggningsplats och mobiliseringsort för 2. flygkåren lämpade
sig platsen emellertid icke, främst på grund av sitt utsatta läge och saknaden
av befästningar. Därtill komme, att transporten från fastlandet av
vid mobilisering erforderlig personal krävde relativt lång tid och i vissa fall
kunde bliva omöjliggjord.

Gustafsvik lämpade sig icke som förläggningsplats för 2. flygkåren på
grund av platsens läge samt det långa avståndet till närmaste örlogsstation.

De återstående platserna vore Hägernäs och Karlskrona. Båda orterna
lämpade sig väl som baser i händelse av krig samt erbjöde tillfredsställande
övnings- och samövningsmöjligheter, det senare både med flottan och kustartilleriet.
På grund av 2. flygkårens ringa styrka kunde eu uppdelning av
personal till båda platserna icke lämpligen ifrågakomma. Ur ekonomisk
synpunkt skulle dessutom ett dylikt alternativ ställa sig mindre fördelaktigt.
Det gällde sålunda att bestämma, till vilken av de båda platserna 2. flygkåren
borde förläggas.

Härvid syntes först de strategiska faktorernas inverkan böra undersökas.
Utredningsmännen hade av skäl, som framginge av särskild skrivelse,
kommit till det resultatet, att Hägernäs vore något att föredraga framför
Karlskrona såsom bas för kustflottans flygstridskrafter. För eu förläggning
av 2. flygkåren till Karlskrona talade dock vissa strategiska skäl och däribland
främst den omständigheten, att flygspaningen över södra Östersjön
lämpligen kunde ansättas från denna plats. Ett annat skäl vore, att huvuddelen
av kustflottans i fredstid icke rustade fartyg vore förlagd till Karls -

10

Kung t. Maj:ts proposition nr 175.

krona. Flygspaning och skydd mot flygangrepp under dessa fartygs rustning
och eventuella förflyttning till annat basområde kunde bäst åstadkommas
från eu flygstation belägen i Karlskrona. En omgruppering exempelvis
till Stockholms skärgård av de flygstridskrafter, som sedermera eventuellt
icke erfordrades i Karlskrona, kunde ske på mycket kortare tid än som erfordrades
för fartygs förflyttning samma väg. (Flygtiden Karlskrona—Hägernäs
vore omkring 3 timmar; gångtiden för fartyg med 25 knops fart Karlskrona—Landsort
vore omkring 9 timmar.)

Eu flygstation i trakten av Hägernäs vore mindre utsatt för angrepp av
sjöstridskrafter än en i Karlskrona befintlig dylik. Däremot vore Hägernäs
— på grund av närheten till huvudstaden och platsens läge i förhållande
till eventuella fientliga flygbaser — mera utsatt för flygangrepp än en i
Karlskrona befintlig flygstation.

Ur utbildningssynpunkt syntes båda platserna vara lämpliga och ungefär
likvärdiga. Beträffande Karlskrona borde dock särskilt framhållas ortens
närhet till flygvapnets skjutfält vid Binkaby samt de goda möjligheterna förövningar
i torpedfällning. Med hänsyn till att kustflottan under en del av
sommarperioden vore baserad på Stockholms skärgård, vore det måhända
lämpligast, att 2. flygkåren i fred förlädes till Hägernäs. A andra sidan förflyttades
kustflottan under sommarperioden till olika delar av rikets kust,
varvid flygförbanden icke kunde baseras vare sig på den ena eller den
andra permanenta flygstationen. Under vinterperioden däremot vore större
delen av kustflottans rustade fartyg, som förut nämnts, förlagd till Karlskrona,
varför flygförband också borde vara förlagda till denna plats.

Eu jämförelse mellan de båda platserna ur flygteknisk, ekonomisk och förläggningssynpunkt
i anslutning till av utredningsmännen utarbetade förslag
till förläggningens ordnande gåve följande resultat.

Rindö — Hägernäs-alternativet syntes icke böra ifrågakomma, emedan
den delade förläggningen lade hinder i vägen för en rationell utbildning och
föranledde höga såväl årliga som engångskostnader.

Förläggningen till enbart Hägernäs erbjöde fördelar ur såväl flygteknisk
som övningssynpunkt. Av de båda alternativen för denna förläggning syntes
det av flygstyrelsen uppgjorda vara jämställt med Karlskrona-alternativet ur
förläggningssynpunkt. Kostnaderna uppginge till 1,775,500 kronor. Det av utredningsmännen
utarbetade alternativet vore ur förläggningssynpunkt väsentligt
underlägset Karlskrona-alternativet. Kostnaderna uppginge till 1,385,000
kronor.

Yad slutligen Karlskrona-alternativet beträffade, syntes detsamma ur
flygteknisk och övningssynpunkt vara jämställt med Hägernäs-alternativet.
Ur ekonomisk synpunkt ställde sig Karlskrona-förslaget väsentligt fördelaktigare
än till och med det billigaste Hägernäs-alternativet. För ett belopp
av 1,125,500 kronor erhölles såväl en god förläggning för 2. flygkåren
i Karlskrona som en förläggningslokal och matinrättning vid Hägernäs, varigenom
en tillfällig förläggning till denna plats bleve möjlig utan användande
av logementsfartyg.

En sammanfattning av jämförelsen mellan Karlskrona och Hägernäs
såsom permanenta flygstationer i fred (ävensom flygbaser i krig) gåve sålunda
vid handen:

att ur flygteknisk synpunkt Karlskrona och Hägernäs vore likvärdiga;

att ur utbildnings- och övningssynpunkt Karlskrona och Hägernäs vore i
stort sett likvärdiga, varvid dock Karlskrona ur utbildningssynpunkt måhända
vore något att föredraga;

att ur strategisk synpunkt Hägernäs vore något att föredraga framför
Karlskrona;

11

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

att ur förläggningssynpunkt Karlskrona-alternativet vore likvärdigt med det
dyraste Hägernäs-alternativet;

att ur ekonomisk synpunkt Karlskrona-alternativet vore avsevärt fördelaktigare
än något av Hägernäs-alternativen.

Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att Hägernäsalternativet
visserligen vore något att föredraga ur strategisk synpunkt men
att alla andra skäl talade för Karlskrona-alternativet, varför utredningsmännen
ansåge sig böra förorda detta alternativ.

Utredningsmännen hade slutligen företagit en jämförelse mellan förslaget
att förlägga 1. flygkåren i Västerås och 2. flygkåren i Karlskrona—Hägernäs
(alternativ I) och förslaget att förlägga 1. flygkåren i Västerås och 2. flygkåren
i Västerås—Hägernäs (alternativ II).

Eu sammanställning av kostnadsberäkningarna gåve vid handen, att engångskostnaderna
bleve för alternativ I 2,375,500 kronor och för alternativ II
2,307 500 kronor. Av dessa belopp vore 1,523,000 kronor redan av riksdagen
anvisade, varför engångskostnader att anvisa bleve för alternativ I 852,500
kronor och för alternativ II 784,500 kronor. Alternativ I vore sålunda 68,000
kronor dyrare än alternativ II.

Årskostnaderna beräknades bliva c:a 13,000 kronor större vid alternativ I
än vid alternativ II. Härvid vore dock att märka, att den beräknade kost
naden av 20,000 kronor för materiel transporter måhända komme att redu
ceras, i den mån örlogsvarvets i Karlskrona resurser utnyttjades.

Ur ekonomisk synpunkt vore i varje fall alternativen så gott som likvärdiga
dock vore alternativ I något ofördelaktigare.

Ur utbildning ssynpunkt vunnes med alternativ I fördelen, att 2. flygkårens
utbildning (såväl skolor som tillämpningsövningar) hela året kunde försiggå
i intim samverkan med flottan och kustartilleriet. Det kunde, som förut
framhållits, icke anses vara lämpligt att, såsom föresloges i alternativ II.
den flygkår, som i krig främst skulle betjäna den sjögående kustflottan och
i fred utbildas för denna sin verksamhet, förlädes vid Mälarens västra del.

Vid alternativ II komme 1. och 2. flygkårernas övningar att delvis förläggas
till samma plats, vilket av den ansvariga myndigheten och av de
flygutbildade officerare, vilka hörts av utredningsmännen, förklarats vara
olämpligt och förenat med betydande risker.

Dessutom borde framhållas, att avsevärt bättre möjligheter för skarpskjutning
och bombfällning funnes i Karlskrona än vid "Västerås. Härtill
vore att beakta, att flygvapnets skjutfält vid Ilinkaby vore beläget på endast
90 km. avstånd (30—45 minuters flygtid) från Karlskrona. Även övningar
med torpedfällning syntes lämpligare kunna äga rum vid Karlskrona än vid
Västerås. I Karlskrona kunde dessutom torpedernas inskjutning och erforderliga
reparationer utföras vid örlogsvarvets torpeddepartement.

Ur verkstadssynpunlct vore att märka, att central flygverkstad funnes i
Västerås men icke i Karlskrona. Olägenheten av att dylik verkstad saknades
på den senare platsen motverkades av att eu stor del reparationer kunde
verkställes på örlogsvarvet. I alternativ I hade dessutom särskilda kostnader
beräknats för erforderliga transporter av materiel från Karlskrona till
centrala verkstaden i Västerås. Denna omständighet gjorde i själva verket
alternativen i detta hänseende ungefär likvärdiga. Genom alternativ I tillkomme
dessutom en kårverkstad i Karlskrona, vilket innebure en bestämd
fördel både ur freds- och krigssynpunkt.

Ur organisatorisk synpunkt innebure en förläggning av 2. flygkåren till
Karlskrona ett fasthållande i princip av den av riksdagen år 1925 intagna
ståndpunkten, att flygkårerna skulle förläggas var för sig.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 11'').

En förläggning av såväl 1. som 2. flygkåren till Västerås sknlle innebära,
att kårerna förlädes inom samma etablissemang och liade gemensam övningsplats.
Den äldste kårchefen bleve härigenom nödsakad att ingripa reglerande
i tjänstens alla grenar, vilket skulle innebära, att de båda kårerna sammanslötes
till en kår. Detta strede mot 1925 års försvarsbeslut och syntes
olämpligt icke minst ur den synpunkten, att kårerna vore avsedda för helt
olika ändamål, den 1. för att direkt betjäna högsta krigsledningen, den 2.
för intim samverkan med marinen.

Det syntes vidare sannolikt, att den marina flygkårens rekrytering skulle
underlättas, om kåren förlädes till Karlskrona.

Ur strategisk synpunkt innebure alternativ I, att en god bas redan i fred
skapades i Karlskrona, vilket icke vore fallet i alternativ II, som beträffande
Hägernäs i huvudsak överensstämde med alternativ I. Västerås vore icke
i något krigsfall användbart som bas för de marina flygstridskrafterna.

Med hänsyn till fientliga bombarderingsföretag innebure det risk att, såsom
föresloges i alternativ II, förlägga halva flygvapnet till ett etablissemang.
Chefen för generalstaben hade härom anfört, att det viktigaste skälet mot
eu förläggning även av 1. flygkåren till Västerås vore, att härigenom hälften
av vårt flygvapen skulle mobiliseras och få sina depåer och verkstäder på
eu och samma plats, vilket med hänsyn till fientliga bombarderingsföretag
måste anses fullständigt uteslutet. Det stode också i skarp motsats till riksdagens
beslut om en uppdelning av flygvapnets förband på olika orter.
Chefen för flygvapnet hade framhållit samma åsikt.

Alternativ 1 vore sålunda ur strategisk synpunkt bestämt överlägset alternativ
II.

En sammanfattning gåve vid handen, att alternativ I vore avsevärt överlägset
alternativ II. Den obetydligt lägre kostnaden i alternativ II kunde
sålunda icke berättiga till ett förordande av detta alternativ.

Härtill komme, att om Västerås skulle bliva 2. flygkårens förläggningsplats,
krav på utbyggnad av flygstationerna vid Hägernäs och Karlskrona''
sannolikt i en nära framtid komme att uppställas. Genom alternativ I tillgodosåges
redan nu kraven på marina flygstationer vid kusten. Skärskådades
problemets ekonomiska sida med hänsyn till utvecklingen, framstode sålunda
alternativ I även i detta hänseende som det fördelaktigaste.

Utredningsmännen föresloge, på grund av vad i det föregående anförts,
att 1. flygkåren förlädes till Västerås och att 2. fiygkåren förlädes till Karlskrona—Hägernäs,
allt enligt i bil. 2 till utredningsmännens utlåtande närmare
angivna grunder.

De vid utredningsmännens skrivelse fogade bilagorna Uppgift a hittills
nedlagda kostnader för 2. flygkårens förläggning» och »Förslag till 1. flygkårens
förläggning till Västerås och 2. flygkårens förläggning till Karlskrona—Hägernäs
torde såsom bilagor (Bil. 1 och 2) få fogas vid statsrådsprotokollet
rörande detta ärende.

Enligt utredningsmännens i nyss omförmälda bil. 2 framlagda förslag
skulle 1. flygkåren förläggas till förutvarande Västmanlands regementes kasernetablissemang
i Västerås. För kåren erforderligt landflygfält skulle, i likhet
med vad som föreslogs i propositionen nr 222 till 1927 års riksdag, anordnas
å mark tillhörande huvudsakligen Hässlö kronoegendom i Badelunda socken
samt till en mindre del de i enskild ägo varande egendomarna Hagbyliolm
och Klinta nr 1 i Irsta socken. Till grund för utredningsmännens förslag

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 17,'').

angående flygfältets anordnande liar legat eu av lantbruksingenjören fl.
Welin-Berger i ämnet verkställd utredning. Enligt denna utredning skulle
flygfältet förläggas så, att dess östra gräns komme att gå efter och intill
den s. k. Hagbyholmsvägen, västra gränsen 1,000 meter rakt väster därom
intill och öster om Hässlö utgård, södra gränsen vinkelrät häremot 160
meter norr om Västerås stads vattenledningsverk samt norra gränsen parallell
med den södra på 1,000 meters avstånd. Fältet skulle sålunda få en kvadratisk
form med 1,000 meters sidor och en areal av en kvadratkilometer.
För omläggning av den genom det föreslagna flygfältsområdet nu gående
Hässlöbäcken har uppgjorts två alternativa förslag, av vilka det ena, som
betecknats såsom alternativ 1, avser bäckens avledande mot öster till rågången
mot den i Irsta socken liggande byn Älby och vidare i rågången mellan
nämnda by och Hagbyholm ned till Limstabäcken samt därefter över egen
domen Geddeholms marker ut i Mälaren, vilken sträckning å en utredningen
bifogad översiktskarta angivits med bokstäverna A—B—C—D—E—F—G.
Enligt det andra förslaget — alternativ 2 -— skulle bäcken efter omläggningen
icke i östlig riktning ledas ända fram till rågången mot Älby utan redan
vid den å nyssnämnda karta med D betecknade punkten vändas mot söder
för att vid punkten B ingå i Limstabäcken.

Ehuru eu omläggning av Hässlöbäcken enligt alternativ 2 skulle medföra
en kostnadsminskning av omkring 13,000 kronor i förhållande till
alternativet 1, hava utredningsmännen dock förordat det sistnämnda, då det
för bäckens framdragande upptagna djupdiket enligt detta alternativ komme
att framgå på betryggande avstånd från flygfältets östra begränsningslinje.

Enligt av lantbruksingenjören Welin-Berger uppgjord kostnadsberäkning
skulle kostnaderna för flygfältets anordnande uppgå till 108,000 kronor, i
vilket belopp ingå kostnaderna för omläggning av Hässlöbäcken enligt det
förut omförmälda alternativet 1 ävensom övriga åtgärder för flygfältets dränering
och planering såsom öppna avloppsdikens igenläggning till grusdränledningar,
om- eller nybyggnad av broar, omläggning av kraft- och telefonledningar
m. m. Dessutom ingår i nämnda kostnadsbelopp även ersättning
för den mark, som skulle åtgå för Hässlöbäckens omläggning samt för den
skada och det intrång, som skulle uppstå genom upptagandet av erforderliga
transportvägar för scliaktningsmassornas bortförande.

Över det av lantbruksingenjören Welin-Berger uppgjorda förslaget har
lantbruksstyrelsen på utredningsmännens begäran avgivit yttrande samt
därvid förklarat sig icke hava något väsentligt att erinra mot förslaget.

Båsom i det föregående framhållits, skulle flygfältet enligt utredningsmännens
förslag till huvudsaklig del anordnas å den under domänstyrelsens
förvaltning stående kronoegendomen Hässlö. För erhållande av erforderlig
utsträckning av detsamma, förutsättes emellertid i förslaget, att från fideikommissegendomen
Hagbyholm förvärves en åkerareal av 22,6 hektar och
från egendomen Klinta nr 1 ett område om 4,9 hektar. Kostnaderna för
förvärvandet av sistnämnda båda markområden hava av utredningsmännen
beräknats till 55,000 kronor. Beträffande egendomen Hässlö synas utred -

14

Chefen för
generalstaben.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

ningsmännen hava utgått ifrån att densamma, i enlighet med vad som föreslogs
i den förutnämnda propositionen nr 222 till 1927 års riksdag, skulle i sin
helhet överföras från domänstyrelsens till flygstyrelsens förvaltning. I den
uppgjorda kostnadsberäkningen hava därför några kostnader icke upptagits
för förvärvandet av den till nämnda egendom hörande delen av flygfältsområdet.
Däremot har för expropriation av den nuvarande arrendatorns av
egendomen arrenderätt beräknats ett belopp av 50,000 kronor.

Såsom sjöflygplats för 1. flygkåren skulle enligt utredningsmännens förslag
den redan anordnade sjöflygstationen vid Västeråsfjärden disponeras.

Sammanlagda kostnaderna för 1. flygkårens förläggning till Västerås
hava av utredningsmännen beräknats till 1,250,000 kronor.

I fråga om utredningsmännens förslag rörande 2. flygkårens förläggning
till Karlskrona—Hägernäs tillåter jag mig hänvisa till den förut omförmälda,
vid utredningsmännens utlåtande fogade bilagan (Bil. 2). De sammanlagda
kostnaderna för en dylik förläggning av 2. flygkåren hava av utredningsmännen
beräknats till 1,125,500 kronor.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av chefen för generalstaben, marinförvaltningen,
chefen för marinstaben — efter hörande av högste befälhavaren
över kustflottan, befälhavande amiralen i Karlskrona och kommendanten i
Vaxholms fästning — samt av flygstyrelsen.

Chefen för generalstaben har i ärendet anfört följande.

1 yttrande den 20 december 1926 angående 1. flygkårens förläggning hade
chefen för generalstaben gjort gällande, att Uppsala ur strategisk synpunkt
vore lämpligare än Västerås såsom förläggningsort för 1. flygkåren. Därvid
hade framhållits, att det viktigaste skälet mot en förläggning av nämnda
flygkår till Västerås vore, att, då jämlikt 1925 års försvarsordning 2. flygkåren
skulle förläggas till denna ort, härigenom hälften av vårt flygvapen
skulle mobiliseras och få sina depåer och verkstäder på en och samma plats,
vilket med hänsyn till fientliga bombarderingsföretag måste anses fullständigt
uteslutet. Utredningsmännen hade emellertid föreslagit, att 1. flygkåren
skulle förläggas till Västerås och 2. flygkåren till Karlskrona—Hägernäs.

Under denna förutsättning ansåge sig chefen för generalstaben kunna biträda
utredningsmännens förslag" angående 1. flygkårens förläggning. För att de
till högkvarterets omedelbara förfogande avsedda flygstridskrafterna, vilka
uppsattes av denna kår, vid krig skulle kunna fylla dem eventuellt tillkommande
uppgifter — såväl offensiva som defensiva — erfordrades, att i fred
åtgärder vidtoges, för att nämnda flygstridskrafter vid krig eller krigsfara
skulle kunna erhålla lämplig hjälpbas (lämpliga hjälpbaser) i huvudstadens
närhet. Tillgodoseendet av detta krav underlättades genom Stockholms förseende
med trafikflygstationer för såväl lant- som sjöflygplan.

I fråga om 2. flygkårens förläggning syntes följande böra anföras. Principen
att förlägga de för marinen avsedda flygstridskrafterna till örlogsstationerna
eller till dessas omedelbara närhet syntes riktig ur såväl krigs- som
fredssynpunkt. Frågan, huruvida huvuddelen av nämnda flygstridskrafter i
fred borde förläggas till Karlskrona eller till trakten av Stockholm, syntes
närmast ankomma på de ansvariga marina myndigheterna att besvara. Då
det i båda fallen måste förutsättas, att anordningar vidtoges för att vid krigstillfälle
bereda samtliga dessa marinflygstridskrafter lämplig hjälpbas (lämpliga
hjälpbaser) inom Stockholms skärgård, vore ur de synpunkter, som

15

Kungl, Maj:ts proposition nr 175.

chefen för generalstaben ägde att företräda, ej lieller något att erinra beträffande
utredningsmännens förslag angående 2. flygkårens förläggning.

Marinförvaltningen, som icke ansett sig böra ingå på prövning av frågan
rörande 1. och 2. flygkårernas förläggning, enär denna fråga icke låge inom
ämbetsverkets verksamhetsområde, har anfört i huvudsak följande.

Utredningsmännen hade vid avgivande av sitt förslag till 2. ffygkårens
förläggning till Karlskrona—Hägernäs bland annat framhållit de fördelar, som
Karlskronavarvets resurser skulle i reparations- och andra hänseenden erbjuda.
Marinförvaltningen, som givetvis icke hade något att erinra mot, att
Karlskronavarvet, i den mån så läte sig göra utan åsidosättandet av dettas
egentliga uppgift, jämväl toges i anspråk för flygvapnets räkning, kunde ej
helt ansluta sig till detta uttalande. Visserligen hade varvet möjligheter att
biträda kåren i fråga om en del sådana reparationsarbeten å flygmaterieleu,
som ej krävde speciell sakkunskap på det flygtekniska området, samt i fråga
om flygmaterielens underhåll, skötsel och vård. Men varvets verksamhet
vore ju ej inriktad på detta område utan på helt andra uppgifter. Fördelarna
med varvets närhet bleve måhända därför ej så stora, som utredningsmännen
syntes förutsätta, såvida ej för utförande av ifrågavarande reparations-
och underhållsarbeten vissa anordningar vidtoges därstädes, som nu
ej vore tillfinnandes, samt särskild personal med sakkunskap inom det flygtekniska
området anställdes å varvet.

Högste befälhavaren över kustflottan har anfört, att han funne utredningsmännens
förslag att förlägga 1. flygkåren till Västerås riktigt, därest nämnda
kår ansåges böra uppsättas. Vad 2. flygkåren beträffade, vore enligt lians
mening denna kårs förläggning till Hägernäs—Västerås med ett permanent
detachement i Karlskrona ur utbildnings-, övnings-, strategisk, flygteknisk
och ekonomisk synpunkt fördelaktigare än det av utredningsmännen förordade
alternativ I.

Enligt en av högste befälhavaren över kustflottan uppgjord approximativ
beräkning beträffande uppdelningen av 2. flygkåren på Hägernäs och Västerås
skulle till Hägernäs förläggas chefsexpedition, ett kompanis expedition och
förråd, manskapsskolor, tillämpningsskolor och eu mindre kårverkstad samt
till Västerås förrådsförvaltning, flygförråd, intendenturförråd, vapenförråd,
ett kompanis expedition och förråd samt kårverkstad i anslutning till centrala
flygverkstaden. I Västerås skulle dessutom finnas kasern med utrymme
vid mobilisering för omkring 1,000 man. I fredstid har högsta förläggningsbehovet
därstädes beräknats till omkring 50 man (förråds- och depåpersonal).
I Hägernäs har manskapsstyrkan i fredstid beräknats uppgå till omkring
160 man samt vid detachementen i Karlskrona och vid kustflottan till mellan
20 och 60 man.

Befälhavande amiralen i Karlskrona och kommendanten i Vaxholms fästning
hava i princip icke haft något att erinra mot utredningsmännens förslag,
den sistnämnde dock under den förutsättning, att svårigheter icke uppstode
att i fredstid tillgodose Vaxholms fästnings behov av flygbåtar eller att detta
behovs tillgodoseende i krigstid äventyrades.

Marinfoira.lt ningen.

Högste befälhavaren
över
kustflottan.

Befalhavande
amiralen i
Karlskrona.
Kommendanten
i Vaxholms
fästning.

IC, Kutiffl. Mdjlts proposition nr 17ä.

Chefen för Uti sitt i ärende t avgivna utlåtande liar cliefen för marinstaben framhållit,

marinstaben. åtskilliga skäl talade emot ett uppsättande av 1. flygkåren. Enligt hans
mening borde i stället de för självständiga företag avsedda flygförband,
som enligt 1925 års försvarsbeslut skulle ingå i nämnda kår, uppdelas på
2. och 3. flygkårerna. Under förutsättning att så bleve fallet, borde 2. flygkåren
förläggas till Västerås—Hägernäs med ett detachement i Karlskrona.
Därest emellertid 1. flygkåren komme att uppsättas, hade chefen för marinstaben
i likhet med utredningsmännen och på av dem anförda skäl funnit
sig icke kunna tillstyrka, att nämnda kår förlädes till Uppsala, utan hade
han ansett sig böra förorda, att densamma i sådant fall i enlighet med utredningsmännens
förslag förlädes till Västerås.

Beträffande frågan om 2. flygkårens förläggning, för den händelse 1. flygkåren
uppsattes och förlädes till Västerås, liar chefen för marinstaben anfört
i huvudsak följande.

Av de utav utredningsmännen uppställda 4 olika alternativen beträffande
2. flygkårens förläggning ansåge chefen för marinstaben, att alternativen 3
(förläggning till enbart Hägernäs) och 4 (förläggning till Bindö—Hägernäs)
numera icke vore att förorda. Han hade därför i sitt yttrande inskränkt sig
till en jämförelse mellan de båda återstående alternativen, förläggning till
Karlskrona—Hägernäs (alt. 1) eller Västerås—Hägernäs (alt. 2). Med hänsyn
till att han beträffande sistnämnda alternativ lagt mera vikt vid Hägernäsförläggningen,
komme detta alternativ i fortsättningen av utlåtandet att benämnas
Hägernäs—Västeråsalternativet. Även vid en förläggning till Hägernäs—Västerås
förutsattes, att ett detachement förlädes till Karlskrona, motsvarande
de flygförband, som vid mobilisering avsåges för denna fästning,
ävensom att — liksom nu — sjöflygskola och sjöspanarskola vid olika tillfällen
därstädes anordnades.

Vid bedömandet av de två alternativen måste i första hand de strategiska
synpunkterna göras gällande. Stockholms skärgård, centralt belägen a Sveriges
ostkust, vore kustflottans viktigaste basområde, dit också huvuddelen av
flottans övningar vore förlagd. T förhållande till detta basområde lage
Karlskrona i en strategisk utkant. De flygstationer, som kåren skrille uppsätta,
låge i sannolika fall långt från Karlskrona, men nära Hägernäs. Det
vore sålunda alla utsikter för att Karlskrona övergåves av flygförbanden,
så fort de blivit mobiliserade. En fredsförläggningsplats måste under ett
krig alltjämt kunna underhålla förbanden och under fortgående arbete uppsätta
nya. Eörläggningsplatsen för kårens kader borde därför ligga så nära
det viktigaste operationsområdet, som vore förenligt med och erforderligt
för samarbete med de uteliggande stationerna och förbanden. Karlskronas
underlägsenhet vore härvidlag uppenbar. Därtill måste kaderförläggningsplatsen
ligga i närheten av den för marinflygförbanden avsedda centrala
flygverkstaden. Utredningsmännen själva hade framhållit sistnämnda synpunkt
i fråga om 1. kåren, som föreslagits bliva förlagd till Västerås i närheten
av därvarande verkstad, men hade ej fäst samma vikt på frågan
beträffande 2. kåren. Eu kaderförläggning till Karlskrona, medan samtidigt
den centrala verkstaden vore förlagd till Västerås, komme dock att verka
hämmande både på kårens underhåll och dess verksamhet. Att kåren förlädes
så nära som möjligt till eu central verkstad, som kunde förse densamma
med ny flygmateriel och reparera svårare haverier, vore av avgörande
betydelse såväl med hänsyn till mobilisering som för övningars bedrivande.

IT

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Att kaderförlägga en flygkår inom en kustfästning medförde ökade risker
för anfall från sjön eller från luften. Det vore klart, att luftförsvar under
alla förhållanden måste finnas, ej blott i Karlskrona utan även i Stockholms
krigshamn och flyganläggningarna i Yästerås. Slutligen borde följande framhållas.
Vid en depå och kaderplats måste under ett krig provflygningar och
övningsflygningar pågå i oavbruten följd. Även om förväxlingar med fientliga
flygplan kunde undvikas genom utfärdade bestämmelser, så verkade
dylika egna flygningar oroande å luftbevakningsposter m. fl. Noga taget,
borde inom en fästning ingen annan flygverksamhet äga rum än fästningens
egen. Förhållandena ställde sig härvidlag lielt annorlunda i alternativet Hägernäs—Västerås,
därvid depån låge å sistnämnda plats.

De strategiska skälen talade sålunda avgjort för att 2. flygkåren icke för
lades till Karlskrona ritan till närheten av Stockholm (Hägernäs—Yästei’ås)
med ett permanent detachement till Karlskrona.

Ur utbildnings- och övningssynpunkt vore Karlskrona och Hägernäs enligt
utredningsmännens åsikt i stort sett likvärdiga, dock att Karlskrona vore
något att föredraga. Det vore riktigt, att samövning med flottan och kustartilleriet
vore av största betydelse, men denna samövning ägde av givna
skäl rum oberoende av förläggningsorten, varför dess läge i denna bemärkelse
icke inverkade på dylika övningar. Den grundläggande flygutbildningen skedde
enligt nu gällande bestämmelser dels å Ljungbyhed, dels i fortsättningsskolor
(sjöflygskola, sjöspanarskola), vilka förlädes till flygstationer såsom till kustflottan,
Karlskrona, Hägernäs, Fårösund eller Göteborg.

Den utbildning slutligen, som bedreves å själva kåren, vore i huvudsak
flygteknisk och påverkades icke omedelbart av samövningsliänsyn. Den synpunkten,
att kårens personal under förläggning i Karlskrona komme i närmare
beröring med flottans personal i Karlskrona än vad personalen i Hägernäs
skulle göra i förhållande till flottans personal i Stockholm, kunde ej
helt frånkännas betydelse, men denna minskades väsentligen därav, att flvgövningarna
huvudsakligen bedreves å flygstationer vid flottan eller kustfästning
och sålunda i närmaste samband med flottans eller kustartilleriets
personal. Fn viktigare fråga än denna vore emellertid, såsom redan tidigare
anförts, att kårens depå låge nära den centrala verkstaden.

Vad slutligen beträffade den ekonomiska synpunkten, så utvisade utredningsmännens
beräkningar, att en förläggning till Västerås—Hägernäs ställde sig
gynnsammare än eu förläggning till Karlskrona—Hägernäs. Vid modifiering
av utredningsmännens alternativ 2 till ett alternativ Hägernäs—Västerås
tillkomme i Hägernäs vissa byggnader, utöver vad utredningsmännen räknat
med. Men i stället förfölle behovet av ett flygfält i Karlskrona, som utredningsmännen
icke räknat med, men som i händelse av eu huvudförläggning
av 2. kåren till Karlskrona måste tagas i beräkning.

Det syntes sålunda chefen för marinstaben uppenbart, att ur såväl strategisk
som utbildnings-, övnings- och ekonomisk synpunkt en förläggning till Hägernäs—Västerås
vore att förorda framför en förläggning Karlskrona—Hägernäs,
därvid förutsattes,

att 2. flygkårens för kustflottan, Vaxholms fästning och övriga flygstationer
(utom Karlskrona) vid mobilisering avsedda förband i huvudsak förlädes till
Hägernäs,

att 2. flygkårens förrådsförvaltning, flygförråd, intendenturförråd, vapenförråd
in. in. förlädes till Västerås,

att ett permanent detachement förlädes till Karlskrona fästning, motsvarande
de flygförband, som vid mobilisering avsåges för denna fästning, samt

att, såsom för närvarande, en flygstation av växlande storlek funnes året
runt rustad vid kustflottan.

Bihcing till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 148 licift. (Nr Ilo.)

582 28

18

Flygstyrelsen.

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 177).

Beträffande den närmare fördelningen mellan Hägernäs och Västerås
linge chefen för marinstaben åberopa den av liögste befälhavaren över kustffottan
uppgjorda approximativa beräkningen.

Med den sålunda föreslagna anordningen av 2. flygkåren förminskades
eller förfölle enligt chefens för marinstaben mening den av chefen för generalstaben
uttalade farhågan för allt för stor anhopning av flygmateriel till en
och samma plats (Västerås). Någon trängsel i luften därstädes behövde ej
heller befaras, då 2. flygkårens flygningar, i den mån de ej skedde vid rustad
station eller skola, i allmänhet skulle läggas till Hägernäs.

På grund av det sålunda anförda föresloge chefen för marinstaben,

att, därest 1. flygkåren icke uppsattes, 2. flygkåren måtte förläggas till
Västerås—Hägernäs i huvudsaklig överensstämmelse med därom av riksdagen
1925 fattat beslut, dock att ett detacliement förlädes till Karlskrona, men

att, därest 1. flygkåren uppsattes, 2. flygkåren måtte förläggas till Hägernäs
—Västerås i huvudsaklig överensstämmelse med av utredningsmännen utarbetat
alt. II med ett detacliement till Karlskrona samt de jämkningar i
övrigt, som betingades av vad i det föregående anförts.

Plygstyrelsen har i ärendet anfört följande.

Utredningsmännen hade tydligen utgått från att Uppsala eller Västerås
vore enda tänkbara förläggningsorter för 1. flygkåren. Enligt flygstyrelsens
åsikt vore Västerås lämplig som förläggningsort för 1. flygkåren under den
bestämda förutsättningen, ett ingen annan flygkår samtidigt dit förlädes.

Ur rent militära synpunkter vore dock, såsom framginge av flygstyrelsens
utredning den 30 september 1920, Uppsala att föredraga framför Västerås,
ett förhållande, som ock kunde utläsas ur den föreliggande utredningen,
ehuru man i densamma vid bedömandet av den ena eller andra platsens
företräde ur flygteknisk synpunkt utgått från, att 1. flygkåren i Västerås
skulle där förläggas ensam, under det man vid kostnadsberäkningen utgått
från att såväl 1. som 2. flygkåren skulle där förläggas.

Även ur ekonomisk synpunkt framginge jämväl av utredningsmännens
beräkningar, att kostnaderna för förläggande av 1. flygkåren till Uppsala och
2. flygkåren till Västerås—Hägernäs vore lägre än kostnaderna för förläggning
av 1. flygkåren till Västerås och 2. flygkåren till Karlskrona—Hägernäs.
I kostnaden för Uppsala-alternativet vore därvid jämväl inberäknad en summa
av 277,500 kronor, utgörande beräknad kostnad för uppförande av ny gård
för lantbruksinstitutets räkning — ett behov, vars nödvändighet flygstyrelsen
alltjämt ifrågasatte.

Skulle av andra än militära skäl Uppsala icke kunna ifrågakomma såsom
förläggningsort för någon flygkår, återstode enligt samstämmiga åsikter endast
Västerås såsom förläggningsort för 1. flygkåren, om nya kasernbyggnaders
uppförande skulle undvikas. Med hänsyn härtill måste sålunda frågan
om 2. flygkårens förläggning bedömas.

Beträffande utredningsmännens förslag liärutinnan finge flygstvrelsen framhålla
följande.

Det måste ur ekonomisk synpunkt anses vara av största vikt, att 2. flygkårens
förläggningsfråga erhölle en sådan lösning, att flygövningarna i största
möjliga utsträckning kunde bedrivas på ordinarie förläggningsplatser.

Beträffande vad utredningsmännen anfört angående de olika alternativen
vore förläggningsalternativet Karlskrona—Hägernäs det enda, som syntes
flygstyrelsen kunna ifrågakomma.

Enär marinen ägde tvänne stationer, en i Stockholm, en i Karlskrona,
jämte kustfästningar, för vilka flygformationer erfordrades, syntes det naturligt,
att permanent förläggning härför ordnades vid båda dessa stationer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

19

Därest det av kostnadsskäl icke läte sig göra att utbygga Hägernäs fly<r.
station till sådan utsträckning, att 2. flygkårens huvuddel kunde dit permanent
förläggas, så borde sådana anordningar vidtagas för förläggning vid
Hägernäs eller närbelägen ort, att — delvis med hjälp av logementsfartv0,
in m. — övningar och uppgifter för de delar av kåren, som avsåges för mellersta
och norra Sverige, kunde baseras på Hägernäs; detta såväl av strategiska
skäl som med hänsyn till närheten till den centrala flygverkstaden i Västerås.

Beträffande de av utredningsmännen uppgjorda kostnadsberäkningarna
hade flygstyrelsen i stort sett intet att erinra.

Med anledning av vad sålunda anförts tillstyrkte flygstyrelsen — därest
f orläggmngsalternativet 1. flygkåren Uppsala och 2. flygkåren Västerås—
Hägernäs icke kunde förverkligas — att det av utredningsmännen avgivna
törliiggningsförslaget 1 flygkåren i Västerås och 2. flygkåren i Karlskrona—
Hägernäs matte pa sa sätt godtagas, att bade Karlskrona och Hägernäs
utbyggdes för permanent förläggning av 2. flygkåren, varvid i Karlskrona
borde ordnas förläggning för den flygtrupp, som skulle betjäna därvarande
formationer ur flottan och kustartilleriet.

En förläggning Karlskrona—Hägernäs enligt ovanstående skulle enligt
flygstyrelsens åsikt kunna anordnas inom den av utredningsmännen angivna
kostnadsramen.

Elygstyrelsen ville i detta sammanhang ännu eu gång framhålla det ur riksförsvarssynpunkt
angelägna i, att dessa förläggningsfrågor snarast avgjordes.

I en sedermera avgiven promemoria rörande kostnaderna för en förläggning
av 2. flygkåren på sätt flygstyrelsen i nyss omförmälda utlåtande förutsatt,
har flygstyrelsen framhållit, att därest, vid förläggning av 2. flygkårens
huvuddel till Hägernäs och ett detachement i Karlskrona, kostnaderna skulle
kunna hållas inom den av utredningsmännen beräknade kostnadsramen.
1,125,500 kronor, personalen vid Hägernäs huvudsakligen måste förläggas
ombord å logementsfartyg.

I Karlskrona borde flygstationen bibehållas på Stumholmen, varvid flottans
epidemisjukhus eller motsvarande lokalutrymme annorstädes å Stumholmen
borde överlämnas till flygvapnet för vinnande av erforderligt verkstads- och
förrådsutrymme.

I enlighet härmed hade flygstyrelsen uppgjort följande kostnadsberäkning:

Hägernäs.

Bedan nedlagda kostnader..................

kronor

443,000: —

Flyttning av verkstad från Stockholms
varv ............................................

»

25,000

Flyttning av hangar från Stockholms
varv ..................................................

»

30,000: —

Flyttning av flygmaterielförråd från
Stockholms varv ..............................

30.000

Exercishus............................................

»

00,000: —

Expeditions- och skolbyggnad samt
intendenturförråd..............................

»

158,500

Ammunitionsförråd............................

»

4,000

_

Elektriska ledningar ...........................

»

8,000

—

Vatten och avlopp jämte vattentorn

»

60,000

—

Erygga.................................................

»

12,000

—

kronor

*30,500: —

20

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Departements chefen.

Karlskrona.

lietian utförda cementplaner på Stumholmen
........................................

Slip och strandskoning................

Hangarbyggnader.........................

Anordnande av verkstadslokaler.
Anordnande av förrådsutrymme.

Bensinanläggning.........................

Vattenledning

kronor 25,000: —

» 10,000: -

» 180,000: —

» 25,000: —

» 25,000: —

» 20,000: —

_______10.000: — kronor 295,000:

Summa kronor 1,125,500:

Då jag icke funnit mig böra ifrågasätta någon ändring i den av 1925 års
riksdag beslutade organisationen av flygvapnet, saknar jag anledning att i
detta sammanhang närmare ingå på det av chefen för marinstaben väckta
förslaget, att 1. flygkåren icke skulle uppsättas utan de för densamma avsedda
flygförbanden uppdelas på 2. och fl. flygkårerna. Såsom utrednings
männen framhållit, torde en dylik åtgärd, som i väsentlig grad skulle förändra
den år 1925 beslutade organisationen, icke kunna vidtagas, utan att
hela organisationsspörsmålet underkastades en förnyad allsidig utredning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär utredningsmännens
förevarande förslag, att 1. flygkåren skulle förläggas till Västerås och 2.
flygkåren till Karlskrona—Hägernäs.

Vad till en början 1. flygkåren angår, anser jag i likhet med utredningsmännen,
att Uppsala och Västerås torde vara de enda platser, som kunna
komma i fråga som förläggningsplats för nämnda kår. Vid en jämförelse
mellan dessa båda orter hava utredningmännen kommit till det resultatet,
att Västerås ur olika synpunkter är att föredraga framför Uppsala.

Utredningsmännens förslag om 1. flygkårens förläggning till Västerås har
förordats av chefen för marinstaben. Även chefen för generalstaben har
biträtt nämnda förslag under förutsättning, att 2. flygkåren förlägges till
annan ort än Västerås. Under samma förutsättning har flygstyrelsen ansett
sistnämnda plats lämplig såsom förläggningsort för 1. flygkåren, ehuru styrelsen
dock vidhållit sin tidigare uttalade åsikt, att Uppsala ur rent militära
synpunkter vore att föredraga i sådant hänseende.

Vid anmälan inför Kungl. Maj.t av frågan om avlåtande till 1927 års riksdag
av proposition (nr 222) angående 1. flygkårens förläggning ansåg jag mig
böra förorda nämnda kårs förläggande till Västerås. Den ståndpunkt, jag
sålunda då intog, finner jag mig alltjämt böra vidhålla. De skäl, som under
ärendets behandling framfördes mot en förläggning av 1. flygkåren till Uppsala,
kvarstå alltjämt. Däremot kommer det viktigaste skäl, som då anfördes
mot en förläggning till A^ästerås, nämligen anhopningen av alltför stor
del av flygvapnet till en och samma plats, att bortfalla vid ett bifall till
utredningsmännens förslag i fråga om 2. flygkåren, enligt vilket denna kår
skulle förläggas till annan ort. Jag tillstyrker alltså utredningsmännens

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 11ö.

förslag, att 1. flygkåren förlägges till Västerås, varvid åt kåren bör upplåtas
förutvarande Västmanlands regementes kasernetablissemang ävensom den
vid Västeråsfjärden anordnade sjöflygstationen. Jag har även funnit mig
kunna biträda utredningsmännens förslag beträffande anordnandet av för
kåren erforderligt landflygfält. Jag tillstyrker sålunda, att avledandet av den
genom det föreslagna flygfältsområdet nu gående Hässlöbäcken må ske enligt
alternativ 1 i det av lantbruksingenjören Welin-Berger uppgjorda förslaget
rörande flygfältets iordningställande.

Enligt i bil. 2 intagen kostnadsberäkning skulle utgifterna för dräneringsm.
fl. arbeten å flygfältet, för erforderliga markförvärv från egendomarna
Hagbyholin och Klinta samt för syneförrättning och kontrollantarvoden uppgå
till sammanlagt 171,000 kronor. Då motsvarande kostnader enligt flygstyrelsens
i propositionen nr 222 till 1927 års riksdag framlagda beräkningar
upptogos till 267,800 kronor, innebär utredningsmännens förslag i förevarande
avseende en kostnadsminskning av omkring 100,000 kronor.

Såsom i nyssnämnda proposition omförmälts, har domänstyrelsen i utlåtande
den 18 februari 1927 hemställt, att kronoegendomen Hiisslö, för den
händelse den komme att delvis upplåtas till flygfält, måtte i sin helhet avföras
från styrelsens förvaltning. Med hänsyn härtill synes nämnda egendom
böra överföras till flygstyrelsens förvaltning, och torde i samband härmed
statens domäners fond böra nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde
svarande belopp. Då egendomen är utarrenderad till den 14
mars 1930 och någon uppgörelse på rimliga villkor icke kunnat träffas med
arrendatorn om arrenderättens avstående, torde det bliva nödvändigt att för
berörda ändamål använda expropriation sförfarande. I utredningsmännens
kostnadsberäkning har för ersättning åt arrendatorn upptagits ett belopp av
50,000 kronor. Med hänsyn till att den årliga arrendeavgiften för egendomen
endast uppgår till 7,200 kronor, torde det sålunda beräknade ersättningsbeloppet
vara fullt tillräckligt.

Sammanlagda kostnaderna för 1. flygkårens förläggning till Västerås hava
av utredningsmännen beräknats till 1,250,000 kronor, varav dock 530,000
kronor redan anvisats för sjöflygstationens iordningställande. Det belopp,
som för ändamålet ytterligare erfordras, skulle sålunda uppgå till 720,000
kronor. Emot utredningsmännens ifrågavarande beräkningar har jag icke
något att erinra.

I fråga om 2. flygkårens förläggning hava utredningsmännen undersökt
(flika alternativ och — efter att på anförda skäl hava utmönstrat övriga av
de prövade förläggningsalternativen — verkställt en jämförelse mellan kårens
förläggning till, å ena sidan, Karlskrona—Hägernäs (alternativ I) och, å
andra sidan, Västerås—Hägernäs (alternativ II), varvid i båda fallen förutsatts,
att 1. flygkåren förlägges till Västerås. Utredningsmännen hava funnit,
att alternativ IT ur ekonomisk synpunkt torde kunna anses nagot förmånligare
än alternativ I, men att det sistnämnda i övrigt vore avsevärt fördelaktigare.
Utredningsmännen hava på grund därav föreslagit, att 2. flyg -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

kåren matte förläggas till Karlskrona—Hägernäs, varvid emellertid är att
märka, att förläggningen till Hägernäs av vissa delar av kåren synes kava
avsetts att endast bliva av mera tillfällig natur.

Sasom framgår av chefens för marinstaben i ärendet avgivna utlåtande,
bär denne i motsats till utredningsmännen ansett, att en förläggning enligt
alternativ II, modifierat i så måtto, att Hägernäsförläggningen erliölle ökad
omfattning, ur såväl strategisk som utbildnings-, övnings- och ekonomisk
synpunkt vore att förorda framför eu förläggning till Karlskrona—Hägernäs.

Klygstv i (il so 11 har a sin sida framliallit, att, därest 1. flygkåren förlädes
till Västerås, alternativet Karlskrona—Hägernäs vore det enda, som enligt
styrelsens mening kunde ifrågakomma för 2. flygkåren. Härvid har dock
flygstyrelsen förutsatt, att både Karlskrona och Hägernäs skulle utbyggas
för permanent förläggning av kåren.

Engångskostnaderna för 2. flygkårens förläggning hava av utredningsmännen
beräknats uppgå till 1,125,500 kronor enligt alternativ I och till
1,387.5(X) kronor enligt alternativ II. Med hänsyn till att kostnaderna för

flygkårens förläggning enligt sistnämnda alternativ endast skulle uppgå
till 920,000 kronor mot 1,250,000 kronor enligt alternativ I, skulle dock de
sammanlagda kostnaderna för båda flygkårernas förläggning ställa sig något
lägre enligt alternativ II än enligt alternativ I.

Meningarna angående lämpligaste platsen för 2. flygkårens förläggning
äro såsom förut nämnts delade. Med hänsyn till att''nämnda kår i första
hand är avsedd för marinens behov, synes man vid valet av dess förläggningsplats
böra sträva efter att komma intill eller i närheten av flottans örlogsstationer.
Genom en dylik anordning skulle samövningarna med flottan
under fredstid underlättas, varjämte förläggningen under krigstid bleve användbar
såsom bas för av kåren mobiliserade flygstridskrafter.

Ur dessa synpunkter torde såväl Karlskrona som Hägernäs vara lämpliga
förläggningsplatser för 2. flygkåren. Däremot synes Västerås varken erbjuda
tillfredsställande förhållanden med avseende på möjligheterna till samövning
med marinen eller lämpa sig som bas för kårens flygstridskrafter under
krigstid. Härtill kommer, att en förläggning till Västerås, dit även 1. flvgkåren
enligt föreliggande förslag skulle förläggas, komme att medföra eu
relativt stor anhopning av landets flygstridskrafter därstädes, ett förhållande
varemot erinringar framställts såväl av vissa myndigheter som från riksdagens
sida vid behandlingen av propositionen nr 222 till 1927 års riksdag.
I betraktande av vad sålunda förekommit och på de skäl i övrigt, som utredningsmännen
i ämnet anfört, har jag för egen del kommit till den uppfattningen,
att eu förläggning av kåren till Karlskrona—Hägernäs är att
föredraga framför kårens förläggande helt eller delvis till Västerås.

\id eu jämförelse mellan Karlskrona och Hägernäs inbördes hava utredningsmännen
kommit till det resultatet, att Hägernäs ur strategisk synpunkt
vore något överlägset Karlskrona, men att alla skäl i övrigt talade för eu
förläggning till sistnämnda plats. Isynnerhet ur ekonomisk synpunkt vore
Karlskrona-alternativet att förorda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 23

Emellertid hava såväl chefen för marinstaben som liögste befälhavaren
över kustflottan ansett, att Karlskrona icke borde vara förläggningsplats för
2. flygkårens huvuddel, vilken i stället borde förläggas till närheten av Stockholm.

Flygstyrelsen har, såsom redan nämnts, ansett sig kunna tillstyrka eu
förläggning av 2. flygkåren till Karlskrona och Hägernäs under förutsättning,
att båda dessa platser utbyggdes för permanent förläggning. I Karlskrona
borde enligt styrelsens mening allenast ordnas förläggning för den flygtrupp,
som skulle betjäna därvarande formationer av flottan och kustartilleriet.
Enligt flygstyrelsens åsikt skulle även en dylik förläggning kunna anordnas
inom den av utredningsmännen angivna kostnadsramen, 1,125,500 kronor.
Förutsättningen härför vore, att vid Hägernäs personalen i huvudsak förlädes
ombord å logementsfartyg. I Karlskrona skulle flygstationen bibehållas
å Stumholmen, där hangarbyggnader skulle uppföras. För vinnande av
erforderligt verkstads- och förrådsutrymme skulle flottans epidemisjukhus
eller annan lämplig lokal överlåtas till flygvapnet.

I anledning härav har marinförvaltningen meddelat, att nyssnämnda sjukhusbyggnad
ej kunde avvaras, men att motsvarande utrymme kunde för angivet
ändamål beredas i stora slupskjulet å Stumholmen.

Kostnaderna för förläggningens ordnande enligt flygstyrelsens förslag
skulle fördela sig med 830,500 kronor för Hägernäs och 295,000 kronor för
Karlskrona.

Yid en förläggning av 2. flygkåren till Hägernäs—Karlskrona i huvudsaklig
överensstämmelse med de sålunda av flygstyrelsen angivna riktlinjerna
skulle de invändningar bortfalla, som från chefens för marinstaben sida ur
strategisk synpunkt framställts mot utredningsmännens förslag rörande
nämnda kårs förläggning. Genom en dylik anordning vinnes även en mera
tillfredsställande förläggning av kåren i förhållande till den centrala flygverkstaden
i Yästerås, varjämte besparingar komma att uppstå på övningsanslaget
därigenom, att flygövningarna vid en förläggning till Hägernäs i
ökad utsträckning kunna bedrivas å den ordinarie förläggningsplatsen.

Jag har därför funnit mig böra tillstyrka, att 2. flygkåren förlägges till
Hägernäs—Karlskrona i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna,
{iv flygstyrelsen föreslagna grunder.

Enligt vad förut nämnts, hava engångskostnaderna för förläggningarnas
ordnande beräknats för 1. flygkåren till 1,250,000 kronor och för 2. flygkåren
till 1,125,500 kronor eller således tillhopa 2,375,500 kronor. Då härav redan
1,523.000 kronor av riksdagen ställts till förfogande, återstår att anvisa eu
summa av 852,500 kronor. Med hänsyn därtill, att av redan anvisade medel
ett belopp av 525,000 kronor ännu icke tagits i anspråk och alltså i första
hand kan disponeras för bestridande av ifrågavarande engångskostnader,
torde det kunna anstå till nästkommande år med framställning till riksdagen
om anvisande för ändamålet av ytterligare erforderliga medel.

På grund av vad nu anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

dels besluta, att 1. flygkåren skall förläggas till Västerås och 2. flygkåren
till Hägernäs—Karlskrona,

dels ock medgiva, att kronoegendomen fyra mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och
4 i Badelunda socken av Västmanlands län må överflyttas från domänstyrelsens
till flygstyrelsens förvaltning och statens domäners fond därvid nedskrivas
med ett mot egendomens taxeringsvärde svarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

25

Bil. 1.

Uppgift å hittills nedlagda kostnader för 2. flygkårens förläggning.

Västerås.

Planering, muddring in. in.................................... kr. 80,000: —

Strandskoning, slip ................................................ » 40,000: —

Hangarbyggnad...................................................... » 248,000: —

Verkstad med förråd m. in..................................... » 45,500: —

Bensin- och oljeförråd............................................. 30,000: —

Ammunitionsförråd ................................................ » 15,000: —

Vatten- och avloppsledningar................................ » 20,000: —

Ytterbelysning ......................................................... » 10,(HK): —

Instruktionsverkstad, fotografiatelje .................... » 25,000: —

Diverse utgifter ...................................................... » 16,500: —

Dessa arbeten äro i huvudsak avslutade.

530,000: —

Hägernäs.

Planering m. in...................................................... kr. 16,000: —

Strandskoning, slip ................................................ » 45,000: —

Hangarbyggnad ...................................................... » 248,000: —

Verkstad med förråd och värmecentral ............... » 45,000: —

Garage m. m............................................................ » 10,500: —

Bensin- och oljeförråd............................................. » 21.200: —

Ammunitionsförråd .............................................. » 6,000: —

Bostad för förrådsförvaltare................................. » 20,000: —

Vatten- och avloppsledning................................... » 16,000: —

Elektriska ledningar................................................ » 7,(XX): —

Diverse utgifter .................................................... » 8,300: —

Dessa arbeten äro i huvudsak avslutade.

443,000:

Karlskrona å Stumholmen.

Planering in. m.......................................

............... kr. 13,000

Strandskoning, slipar .............................

................ » 32,000

Hangarbyggnader, expedition.................

................ » 160,200

Ammunitionsskjul ...................................

................ » 1,800

Värmeledning...........................................

................ » 8,000

Kronor 1,188,000: —

Planeringsarbeten, omfattande utfyllning och anläggande av cementplanen å
Stumliolmen till en kostnad av omkring 25,000 kronor, hava utförts. Återstående
för Karlskrona avsett belopp — omkring 190,000 kronor — är
disponibelt.

Förutom ovan angivna arbeten m. m. skola i enlighet med 1925 års riksdags
beslut hangarer m. m. uppföras å Gotland, i Göteborg och Gustafsvik
till följande beräknade kostnader:

Gotland..........................

............................. kr.

100,000: —

Göteborg........................

............................. »

154,000: —

Gustafsvik .....................

............................. »

147,000: —

Kronor

401. (XX): —

Å Gotland äro dessa arbeten i huvudsak avslutade.

I Göteborg och Gustafsvik äro arbetena icke påbörjade.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 115).

Bil. 3.

'' Alternativ I.

Förslag till 1. flygkårens förläggning till Västerås och 2. flygkårens
förläggning till Karlskrona—Hägernäs.

I. Flygkåren, Västerås.

Kåren förlägges i Västmanlands regementes kasernetablissement. Landflygfält
anordnas i enlighet med av lantbruksingenjör H. Welin-Berger uppgjort
förslag å ägor tillhörande Hässlö kronoegendom samt till mindre delar
å Hagbyholms och Klinta ägor.

Kostnaderna för ffiltets iordningställande hava beräknats enligt lantbruksingenjörens
alternativ I, emedan djupdiket enligt detta alternativ kommer
att bliva framdraget på större avstånd från flygfältet än enligt alternativ II,
där diket är förlagt till fältets östra gräns. Med diket lagt i själva gränsen
föreligger en risk för haverier, som genom relativt ringa kostnadsökning kan
undvikas.

Fältet är beläget på ungefär samma plats, som föreslagits av Kungl. Maj:t
i proposition nr 222 till 1927 års riksdag. Kostnaderna hava genom ändrat
förfaringssätt vid djupdikets fyllning samt genom förenklat dräneringssätt
nedbringats med ungefär 100,000 kronor.

Den redan anordnade sjöflygstationen vid Västeråsfjärden disponeras av
1. flygkåren.

A landflygfältet nyuppföras hangarbyggnad, mindre verkstad in. m. enligt
bifogade kostnadsberäkning (bil. 2 b).

För kåren icke erforderliga lokaler inom kasernetablissementet disponeras
av centrala flygverkstaden.

Kostnaderna för flygkårens förläggning framgå av bilaga 2 b.

2. flygkåren. Karlskrona—Hägernäs.

2. flygkåren förlägges i erforderliga lokaler inom Karlskrona grenadjärregementes
etablissement, vilka enligt vad utredningsmännen inhämtat hos
arméförvaltningens fortifikationsdepartement kunna disponeras för ändamålet.
Sjöflygstation anordnas vid den norr om nämnda etablissement vid Danmarksfjärden
belägna Studentviken. Platsen lämpar sig väl för anläggande
av en sjöflygstation.

Enligt nu gällande plan skulle den redan i Karlskrona på Stumholmen
belägna sjöflygstationen utökas med hangarbyggnader m. m. (se bil. 1), vartill
medel — 215,000 kronor — ställts till flygstyrelsens förfogande. Av dessa
medel äro omkring 25,000 kronor disponerade för utförande av planeringar
och cementplaner. Återstoden omkring 190,000 kronor finnas fortfarande
disponibla. Arbetena äro tillsvidare avbrutna.

Den vid Studentviken belägna mark, som erfordras för flygstations anläggande,
liksom ock den för vägförbindelse mellan stationen och kasernetablissementet
erforderliga marken äges av Karlskrona stad. Utredningsmännen
hava vid besök på platsen inhämtat, att från Karlskrona stads sida
hinder ej torde möta att utan kostnad för statsverket få disponera de erforderliga
markområdena.

Flygstyrelsens på anmodan av utredningsmännen utförda beräkning av
byggnadskostnaderna vid förläggning av 2. flygkåren till Karlskrona bifogas
(bil. 2 a).

Kungl. May.ts proposition nr 175. 27

På grundval av denna kostnadsberäkning hava utredningsmännen låtit utarbeta
ett förenklat förslag beträffande förläggningen av 2. flygkårens huvuddel
till Karlskrona med tillgodoseende av behovet av förläggningsutrymme
för tillfällig förläggning av mindre manskapsstyrka vid Hägernäs.

Utredningsmännens förslag avviker från flygstyrelsens i följande avseenden.

De planerade hangarbyggnader m. m. på Stumholmen, för vilka medel
tidigare anvisats, men vilka ännu icke uppförts, förutsättas icke komma till
utförande, enär för 2. flygkåren avsedda hangarer böra uppföras i omedelbar
närhet av kårens verkstad och kasern. Med anledning härav utökas det av
flygstyrelsen föreslagna hangarutrymmet vid Studentviken.

Vid de cementplaner, som redan utförts på Stumholmen, kunna med fördel
tälthangarer uppställas, och sålunda ytterligare hangarutrymme beredas,
därest tillfälligtvis behov därav ifrågakommer.

Monteringshall samt verkstad och ångcentral hava sammanslagits, varvid
ångcentralen reduceras till centralvärmeanläggning för denna byggnad. Hangarerna
bliva sålunda icke uppvärmda. Detsamma är förhållandet i Västerås,
Malmen och Ljungbylied.

Verkstadens omfattning inskränkes på grund av närheten till flottans
varv, varest eu del reparationsarbeten kunna komma till utförande.

Inredning av flygmaterielförråd m. m. i befintliga byggnader har beräknats
draga en kostnad av allenast 25,000 kronor, emedan kostnaderna för anordningar,
avseende underhåll och vård av instrument, kunna inskränkas, om
dylika arbeten utföras å flottans varv.

Vid Hägernäs uppföres barack samt matinrättning. Härigenom komma
de delar av 2. flygkåren, vilka för övningar tillfälligtvis förläggas till Hägernäs,
att kunna beredas bostad i land, varigenom kostnaderna för logementsfartyg
undvikas.

De i flygstyrelsens kostnadsberäkning ifrågasatta förbättringsarbetena vid
Hägernäs synas utredningsmännen icke vara ofrånkomliga, då platsen endast
tillfälligtvis och i mindre utsträckning beräknas bliva tagen i anspråk för
flygövningar.

Kostnaderna för flygkårens förläggning framgå av bilaga 2 b.

Vid förläggning av 1. flygkåren till Västerås och 2. flygkåren till Karlskrona—Hägernäs
enligt det genom utredningsmännen utarbetade förslaget
kommer det för 1. flygkåren avsedda hangarutrymmet att bliva något större
och det för 2. flygkåren avsedda att bliva något mindre än som ursprungligen
beräknats. Detta utjämnas lämpligen därigenom, att i sjöhangaren i
Västerås ett visst utrymme — omkring 1,000 kvm. — upplåtes såsom förrådsutrymme
åt 2. flygkåren för den materiel, som i samband med översyn eller
reparation vid centrala flygverkstaden befinner sig i Västerås.

Bil 2 a.

Kostnadsberäkning uppgjord av flygstyrelsen.

I. flygkåren. Västerås.

Dränerings m. fl. arbeten å flygfältet ................. kr. 108,000: —

Markförvärv från Klinta och Hagbyholm............ » 55,000: —

Expropriation av arrenderätten till Hässlö krono egendom

............................................................... » 50,000: —

Syneförrättning och kontrollantarvoden............... » 8,000: —

Vägförbindelse mellan landflygfältet och centrala
flygverkstaden ...................................................... » 50,000: —

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Kortare vägförbindelse mellan kasernetablisse mentet

och sjöflygstation....................................

Transportbil för flygmateriels överförande från

och till landflygfältet ........................................

Hangarer å landflygfältet .......................................

Monteringshall och mindre reparationsverkstad

vid landflygfältet.................................................

Vaktstuga vid landflygfältet....................................

Bensinanläggning vid landflygfältet .....................

Inredningsarbeten för iordningställande av flygmaterielförråd
i befintliga byggnader...............

kr.

»

»

»

»

Sjöflygstation enligt bil. 1...

5,000: —

16,000: —

200,000: —

150,000: —

13,000: —

20,000: —

45,000: — 720,000: —

............ kr. 530,000: —

Kronor 1,250,000: —

2. Flygkåren, Karlskrona—Hägernäs.

Karlskrona vid Studentviken.

604,000: —

270,000: —

492,500: —
Kronor 1,366,500: —

För 1. flygkåren enligt ovan ........................................... » 1,250,000: —

Kronor 2,616,500: —

lledan anvisade medel:

Västerås .............................................................. kr. 530,000: —

Karlskrona............................................................ » 215,000: —

Hägernäs ............................................................ » 443,000: —

Uppsala *).......................................................... » 335,000: — ! ,523,000: —

Att anvisa kronor 1,093,500: —

*) Jämlikt kungl. brev den 4 juni 1920 får detta belopp, som anvisats till flygstyrelsen,
tills vidare icke tagas i anspråk.

Planering, vägar och stängsel............................... kr. 27,000: —

Strandskoning, cementplaner, slip m. m............. » 30,000: —

Hangarbyggnad ..................................................... » 180,000: —

Monteringshall......................................................... » 150,000: —

Verkstad med ång- och kraftcentral .................... » 85,000: —

Inredning av flygmaterielförråd i befintliga byggnader.
.................................................................... » 45,000: —

Bensinanläggning ................................................. » 20,000: —

Vatten-, avlopps- och elektriska ledningar............ » 12,000: —

Oförutsedda utgifter 10 % ................................... » 55,000: —

Karlskrona å Stumholmen.

Redan beslutade arbeten enligt bil. 1 ................. kr. 215,000: —

Värmecentral med ledningar ................................. » 50,000: —

Oförutsedda utgifter................................................ » 5,000: —

Hägernäs.

Nedlagda kostnader enligt bil. 1........................... kr. 443,000: —

Utökning av verkstad............................................ » 30,000: —

Ombyggnad av brygga .......................................... » 12,000: —

Anordnande av utfartsväg....................................... » 3,000: —

Oförutsedda utgifter............................................... »__4,500: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

29

Bil. 2 b.

Kostnadsberäkning uppgjord genom utredningsmännen.

I. Flygkåren, Västerås.

Dränerings- in. Ii. arbeten å flygfältet ................. kr.

Markförvärv från Klinta och Hagbyholm ............ »

Expropriation av arrenderätten till Hässlö krono egendom

*)............................................................ »

Syneförrättning och kontrollant&rvoden............... »

Yägförbindelse mellan landflygfältet och centrala

flygverkstaden..................................................... »

Kortare vägförbindelse mellan kasernetablisse mentet

och sjöflygstation ................................. »

Transportbil för flygmateriels överförande från

och till landflygfältet....................................... »

Hangarer å landflygfältet ....................................... »

Monteringsliall och mindre reparationsverkstad

vid landflygfältet .............................................. »

Yaktstuga vid landflygfältet.................................... »

Bensinanläggning vid landflygfältet ..................... »

Inredningsarbeten för iordningställande av flygmaterielförråd
i befintliga byggnader............... »

Sjöflygstation enligt bil. 1.............................

2. Flygkåren.

Karlskrona.

Nedlagda kostnader på Stumholmen..................

Planering, vägar, stängsel....................................

Strandskoning, cementplaner, slipar m. in.......

Hangarbyggnad ...................................................

Monteringshall med verkstad och värmecentral

Inredning av förråd i befintliga byggnader.....

Bensinanläggning ...............................................

Vatten-, avlopps- och elektriska ledningar ......

Oförutsedda utgifter 10 % ................................

108,000: —
55,000: —

50,000: —
8,000: —

50,000: —

5,000: —

16,000: —
200,000: —

150.000

13.000

20.000

45,000: —

..................... kr. 530,000:

Kronor 1,250,000:

. kr. 25,000

» 27,000

—

» 30,000

—

» 200,000

—

» 150,000

—

» 25,000

—

» 20,000

—

* 12,000

—

» 43,500

.T- 532.500:

Hägernäs.

Nedlagda kostnader enligt bil. 1.

Barack .........................................

Matinrättning och kök ...............

.. kr. 443,000
.. » 85,000

.. » 65,000

593.000: —

Kronor 2,375,500:

*) Denna kostnad, vars storlek beror av domstols prövning, kan endast approximativt
angivas, men, det bär angivna beloppet torde enligt utredningsmännens åsikt vara fullt
betryggande.

30

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Meclan anvisade medel

Västerås .........................

Karlskrona.......................

Hägernäs .......................

Uppsala *).......................

...... kr. 530,000: —

...... » 215,000: —

..... » 443,000: —

• v.. ?> 335''0001 ~ 1,523,000: —

Att anvisa kronor 852,500: —

*) Jämlikt kungl. brev den 4 juni 1926 får detta belopp, som anvisats till flygstyrelsen,
tills vidare icke tagas i anspråk.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.