Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

Nr 169.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp
av mark till broslagningsplats för Bodens ingenjörkår;
given Stockholms slott den 9 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro :

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 9 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Eibbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von
Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

I anslutning till 1925 års försvarsordning, enligt vilken Bodens ingenjörkår
skall ombildas till att omfatta, bland annat, ett krigsbro-(park-)kompani,
förordnade Kungl. Maj:t genom brev den 16 oktober 1925, att den sålunda
beslutade omorganisationen av nämnda ingenjörkår skulle träda i kraft från
och med den 1 november 1925. Då för det jämlikt berörda beslut vid ingenjörkåren
nybildade krigsbrokompaniets övningar fordrades tillgång till krigsbromateriel
och sådan lämpligen borde för ändamålet överflyttas från ingenjörförrådet
i Östersund, biföll Kungl. Maj:t genom beslut den 12 november
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 143 haft. {Nr 169.)

672 28

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

1926 en av arméförvaltningens fortifikationsdepartement gjord framställning,
att för bestridande av kostnaderna för transport av en krigsbrohalvkolonn
från Östersund till Boden måtte ställas till fortifikationsdepartementets förfogande
ett belopp av 7,000 kronor.

Enär för utbildning av krigsbrotrupper jämväl erfordras, att Bodens
ingenjörkår för broslagningsövningar beredes tillgång till härför lämplig
plats i Boden eller dess närliet, har chefen för nämnda kår anmodats att
verkställa rekognosceringar för att finna en lämplig broslagningsplats.

Chefen för Bodens ingenjörlcår har efter utfört uppdrag i skrivelse till
kommendanten i Boden den 18 november 1927 anmält, att han efter att
hava besiktigat flera platser, som icke kunnat godkännas, under nästlidna
sommar undersökt en plats vid Yittjärv mellan Ängesholmen och östra stranden
av Lule älv, som befunnits uppfylla de fordringar, som borde ställas på
en dylik. För att härstädes anordna en broslagningsplats ville kårchefen
därför föreslå, att kronan förvärvade dels Ängesholmen, varest erforderligt
utrymme kunde erhållas för förläggning, förråd m. m. och som vederbörande
ägare, hemmansägarna J. A. Sundström, I. O. Nilsson och A. P. Nilsson,
samtliga i Yittjärv, förklarat sig villiga att försälja till kronan för tillhopa
7,400 kronor, dels ock en cirka 10 meter bred strandremsa på östra älvstranden
mitt emot norra hälften av Ängesholmen, vilken strandremsa ägaren
av denna mark, hemmansägaren Lindström, förklarat sig vilja avstå för en
skälig summa.

Med överlämnande till fortifikationsdepartementet av förenämnda skrivelse
har kommendanten i Boden i skrivelse den 25 november 1927 anfört, att den
föreslagna broslagningsplatsen syntes lämplig såväl med hänsyn till lagom
bredd hos vattendraget som till övriga förhållanden, som inverkade på övningarna.
Ängesholmen erbjöde även goda utrymmen för uppläggning av
materielen. Med hänsyn till lämpligheten av att hava ett naturligt avgränsat
område delade kommendanten kårchefens mening, att kronan borde förvärva
hela Ängesholmen, ehuru strängt taget övningsplatsen kunde begränsas till
en viss del av densamma jämte motsatta strandremsan. Mot priset, som
borde beräknas till 8,000 kronor, hade kommendanten ej något att erinra,
så mycket mindre som gräsbetet på holmen kunde beräknas giva en årlig
inkomst av 600 kronor. Kommendanten hemställde därför, att fortifikationsdepartementet
måtte gå i författning om inköp av Ängesholmen jämte eu
10 meter bred strandremsa å motsatta stranden av Lule älv för en beräknad
kostnad av högst 8,000 kronor.

Efter granskning inom fortifikationsdepartementet av sålunda insända
handlingar har kårchefen anmodats att till departementet insända dels skriftliga
anbud från markägarna å Ängesholmen angående försäljning till kronan
av nämnda holme, dels förslagskontrakt med ovannämnda markägare å östra
älvstranden, hemmansägaren Lindström, angående köp eller arrende utav

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

honom av det till hans fastighet hörande, till läge och storlek angivna område,
som kunde befinnas erforderligt för ifrågavarande övningar, med iakttagande
därav att området om möjligt på någon del borde göras bredare, så
att en anspänd krigsbrokolonn där kunde hava tillräckligt utrymme, dels
ock förslagskontrakt om upplåtelse av nyttjanderätt till nedfartsväg från allmän
väg till broslagningsplatsen över Lindströms och eventuellt andra
markägares områden.

I anledning härav har kårchefen med skrivelse den 12 januari 1928 till
fortifikationsdepartementet insänt anbud från hemmansägarna Sundström,
I. O. Nilsson och A. P. Nilsson, däri dessa var för sig erbjudit sig att till
kronan försälja sina delar av Ängesholmen jämte tillhörande vattenrätt,
Sundström för 3,000 kronor, I. O. Nilsson för 2,400 kronor och A. P. Nilsson
för 2,000 kronor, och har Sundström därvid tillika upplyst, att med
hans del av Ängesholmen även följde nyttjanderätt till väg fram till älvstranden,
varför kronan i händelse av köp icke riskerade att av mellanliggande
jordägare bliva stängd beträffande utfartsväg.

Därjämte har kårchefen i sistnämnda skrivelse anfört, att jämväl för de
övriga till inköp föreslagna hemmansdelarna område till väg funnes avsatt
från allmän väg till östra älvstranden, ävensom beträffande förvärvandet av
en strandremsa å denna strand, att ett sådant förvärv, som visserligen vore
ett önskemål, dock ej syntes nödvändigt för ifrågavarande övningars förläggning
till platsen, samt att den omständigheten, att uppgörelse härom ännu
ej kunnat träffas med vederbörande markägare, icke borde inverka på ärendets
vidare behandling. Yad anginge ifrågasatt beredande av utrymme å
östra älvstranden för en anspänd krigsbrokolonn, kunde sådant icke erhållas
å det strandområde, som här avsåges, utan borde för tillämpningsövningar
med dylik brokolonn träffas uppgörelse för varje särskilt fall.

Arméförvaltningens domäntjänsteman har tillstyrkt det föreslagna inköpet
av Ängesholmen, då enligt hans åsikt av vederbörande ägare därför fordrad
ersättning vore skälig.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 22 februari 1928 anfört följande.

I likhet med de militära myndigheterna ansåge departementet, att den för
broslagningsövningar för Bodens ingenjörkår föreslagna platsen vid Yittjärv
vore lämplig och att för att där anordna en permanent broslagningsplats
lämpligen borde av kronan förvärvas dels Ängesholmen, dels ock om möjligt
en omkring tio meter bred strandremsa på östra stranden av Lule älv mitt
emot norra hälften av Ängesholmen.

Enligt av vederbörande ägare avgivna anbud kunde Ängesholmen med
tillhörande vattenrätt och rätt till utfartsväg av kronan förvärvas för 7,400
kronor, vilket belopp enligt fortifikationsdepartementets åsikt vore skäligt.
Härtill borde dock läggas för lagfart och eventuellt andra av köpet föranledda

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

kostnader ett förslagsvis beräknat belopp av 200 kronor, vadan för ett köp
för kronans räkning av Ängesholmen borde beräknas ett anslag av tillhopa
högst 7,600 kronor. Fortifikationsdepartementet hemställde därför, att detta
belopp måtte för ändamålet ställas till departementets förfogande.

Vad åter anginge strandremsan å östra älvstranden, hade, enligt vad ovan
nämnts, något anbud å försäljning till kronan av denna mark för närvarande
icke kunnat erhållas av vederbörande ägare. Med detta markköp, som, enligt
vad kårchefen anmält, ej vore oundgängligen nödvändigt, borde följaktligen
tillsvidare anstå.

Då av den i ärendet verkställda utredningen synes framgå, att av de för
anordnande av en broslagningsplats för Bodens ingenjörkår av kårchefen
besiktigade platser den av honom föreslagna platsen vid Vittjärv mellan
Ängesholmen och östra stranden av Lule älv är den enda, som befunnits
uppfylla de fordringar, som måste ställas på en sådan plats, och de för förvärv
av Ängesholmen begärda köpeskillingarna kunna anses skäliga, särskilt
med hänsyn till att kronan genom utarrendering av gräsbetet å holmen kan
förväntas erhålla en årlig inkomst, finner jag mig i likhet med de militära
myndigheterna och arméförvaltningens fortifikationsdepartement böra tillstyrka
förvärv för kronans räkning av Ängesholmen jämte därtill hörande
vattenrätt.

I överensstämmelse med vad kårchefen och fortifikationsdepartementet
anfört synes med inköp av markområde å östra stranden av Lule älv kunna
tillsvidare anstå, helst som kronan genom förvärv av Ängesholmen tillförsäkras
utfartsväg till östra älvstranden.

För bestridandet av de utav ovannämnda markförvärv föranledda kostnader,
7,600 kröner, äro visserligen medel ej beräknade i årets statsverksproposition,
men med hänsyn till att visst i densamma under fjärde huvudtiteln
beräknat anslag icke kommer att äskas för budgetåret 1928—1929,
kunna medel utgå för här ifrågavarande ändamål utan överskridande av den
i statsverkspropositionen för fjärde huvudtiteln angivna slutsumman.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att för inköp av mark till broslagningsplats för Bodens ingenjörkår för
budgetåret 1928—1929 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett extra
reservationsanslag av 7,600 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenBegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1928.