Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
1
Nr 150.
Kungl. Majds proposition till riksdagen angående beredande
av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret
och länsstyrelsen i Kopparbergs län m. in.; given
Stockholms slott den 2 mars 1928.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majrts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
C. Meurling.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 2 mars 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löpgren. statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet Meurling anför efter gemensam beredning
med cheferna för social- och jordbruksdepartementena:
I skrivelse den 13 januari 1927 framlade byggnadsstyrelsen förslag till uppförande
å landsstatshusets tomt i Falun av nybyggnad för det i landsstatshuset
inrymda lantmäterikontoret i Kopparbergs län samt till de nuvarande lantmäterikontorslokalernas
iordningställande för länsstyrelsen i nämnda län, och
hemställde byggnadsstyrelsen, att för ifrågavarande arbeten, vilka beräknades
draga en kostnad av 348,500 kronor, måtte för budgetåret 1927—1928 anvisas
150,000 kronor.
Berörda förslag föranledde icke framställning till 1927 års riksdag.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 126 haft. (Nr 150.) 499 S8
2
Kungl. Majis proposition nr 150.
I två likalydande motioner (T: 3 och IT: 14) hemställdes på anförda skäl, att
anslag måtte anvisas för genomförande av det av byggnadsstyrelsen framlagda
förslaget.
Riksdagen (skrivelse nr 222) anförde, att riksdagens vederbörande utskott
efter avlagt besök på platsen ansett sig kunna vitsorda vad i de väckta motionerna
anförts rörande de nuvarande lantmäterikontorslokalernas otillräcklighet
och vådorna härav ur arbetssynpunkt samt att i landsstatshuset överhuvud den
nuvarande utrymmesbristen vore mycket framträdande. Det framlagda förslaget
till en nybyggnad för lantmäterikontoret torde ock, såvitt riksdagen kunde
finna, erbjuda en lämplig lösning av förevarande lokalfråga. Då emellertid
riksdagen ansett vanskligt att på enskild motion fatta slutlig ståndpunkt till
förslaget, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om skyndsam
utredning samt framlägga därav föranlett förslag rörande nya lokaler för sagda
lantmäterikontor.
Då den av riksdagen avsedda utredningen vid tiden för avlåtande av innevarande
års statsverksproposition icke var slutförd, har Kungl. Maj:t i berörda
proposition (sjätte huvudtiteln, punkt 49) föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för beredande av förbättrade
lokaler för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län för
budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.
Sedan ifrågavarande utredning numera fullbordats, anhåller jag att få underställa
föreliggande fråga Kungl. Maj:ts prövning.
Landsstatshuset i Falun, beläget vid Åsgatan därstädes, utgöres av dels en
huvudbyggnad i två våningar och vindsvåning och dels en i anslutning till
huvudbyggnaden från dess mitt vinkelrätt inåt tomten uppförd tillbyggnad i
två våningar utan nämnvärt vindsutrymme. Av lokalerna i landsstatshuset disponerar
länsstyrelsen hela tillbyggnaden samt i huvudbyggnaden hela bottenvåningen
(13 rum), i våningen en trappa upp 4 rum och i vindsvåningen 3 rum.
Lantmäterikontoret förfogar över återstående 10 rum i våningen en trappa upp
samt ett rum i vindsvåningen. I sistnämnda våning finnes dessutom en bostad
om två rum och kök för den ene av länsstyrelsens expeditions vakter. Å landsstatshusets
tomt finnas en mindre byggnad, innehållande bostad för den andre
expeditionsvakten, samt ett uthus.
I sin ovanberörda skrivelse den 13 januari 1927 har byggnadsstyrelsen beträffande
förslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret in. m. anfört följande:
I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 30 oktober 1925 hade länsstyrelsen i
Kopparbergs län hemställt om åtgärder för tillgodoseende av länsstyrelsens behov
av ökat lokalutrymme genom att för nämnda ändamål toges i anspråk de
av lantmäterikontoret i länet disponerade lokalerna i landsstatshuset. Vidare
hade från såväl lantmäteristyrelsen som överlantmätaren i Kopparbergs län
framhållits, att lantmäterikontorets nämnda lokaler numera vore för kontoret
otillräckliga och i vissa delar olämpliga, varför nya lokaler borde beredas lantmäterikontoret.
Med anledning härav hade byggnadsstyrelsen låtit uppgöra ett förslag till
en lösning av omförmälda lokalfrågor, vilket förslag avsåge uppförande å landsstatshusets
tomt av en särskild byggnad för lantmäterikontoret ävensom verk
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
3
ställande av vissa ändringsarbeten inom landsstatshuset, vilka stode i samband
med att länsstyrelsen skulle övertaga lantmäterikontorets nuvarande lokaler.
Kostnaderna för genomförandet av ifrågavarande förslag hade av byggnadsstyrelsen
beräknats till 348,500 kronor, varav 286,500 kronor belöpte på lantmäterikontorets
nybyggnad och återstoden, 62,000 kronor, på ändringsarbetena
inom landsstatshuset.
I ett över ifrågavarande förslag den 31 december 1926 avgivet yttrande hade
lantmäteristyrelsen anfört, bland annat, följande:
Det föreliggande nybyggnadsförslaget syntes ägnat att på ett lyckligt sätt
avhjälpa det trängande behov av ökat utrymme och lämpliga lokaler, som sedan
en längre tid gjort sig synnerligen kännbart i fråga om lantmäterikontorets nuvarande
lokaler och som redan för den närmaste framtiden till följd av den livligare
jorddelningsverksamheten inom länet bleve än större. Förslaget stode i
överensstämmelse med de grundlinjer i fråga om anordningar vid nybyggnad
för lantmäterikontor, som kommit till uttryck i det redan avgivna förslaget till
nybyggnad för Jämtlands läns lantmäterikontor, och då förslaget beträffande
såväl rums- och våningsindelning som anordningarna i övrigt enligt lantmäteristyrelsens
förmenande genomförts på ett praktiskt och tilltalande samt på ett
efter de lokala förhållandena väl avpassat sätt, funne lantmäteristj^relsen sig
utan förbehåll kunna ansluta sig till detsamma. Såsom lantmäteristyrelsen redan
i skrivelse den 17 september 1926 angående lantmäterikontorens i länen
lokaler framhållit, förelåge trängande behov av utvidgning av lantmäterikontorets
i Kopparbergs län utrymme, och hade lantmäteristyrelsen däri räknat
med att förslag till slutligt ordnande av lokalfrågan för detta kontor skulle
kunna underställas Kungl. Maj:t så tidigt, att detsamma kunde föreläggas 1927
års riksdag.
Vidare hade länsstyrelsen i Kopparbergs län över förslaget avgivit yttrande
av den 5 januari 1927 och därvid endast framställt några smärre erinringar
mot detsamma, vilka numera blivit i förslaget iakttagna.
För sin del finge byggnadsstyrelsen vitsorda vad länsstyrelsen i Kopparbergs
län respektive lantmäteristyrelsen framhållit beträffande behovet av beredande
av ökat lokalutrymme för länsstyrelsen samt större och i övrigt lämpligare
lokaler för lantmäterikontoret i länet, vilket lokalbehov enligt styrelsens
mening på ett tillfredsställande sätt skulle tillgodoses genom de i här
ifrågakomna förslag avsedda nybyggnads- och ändringsarbeten.
över byggnadsstyrelsens förslag har 1927 års besparing snämnd den 19 november
1927 avgivit utlåtande samt därvid föreslagit, att landsstatshuset skulle
dels påbyggas med en tredje våning, avsedd till arbetslokaler för lantmäterikontoret,
och dels vid ena gaveln tillbyggas med en flygelbyggnad i tre våningar,
vari nämnda kontors arkiv skulle inrymmas, och skulle sålunda
våningen en trappa upp i landsstatshuset helt upplåtas till länsstyrelsen. Härigenom
skulle kostnaderna för dessa lokalfrågors lösning kunna nedbringas till
222,900 kronor.
över besparingsnämndens förslag hava utlåtanden avgivits av länsstyrelsen
i Kopparbergs län den 1 december 1927, lantmäteristyrelsen den 7 december
1927 och byggnadsstyrelsen den 12 januari 1928, och hava samtliga dessa myndigheter
avstyrkt förslaget.
Länsstyrelsen har avstyrkt förslaget dels emedan därigenom icke nöjaktigt
tillgodosåges nu föreliggande utrymmesbehov och dels av estetiska skäl.
Lantmäteristyrelsen har grundat sitt avstyrkande huvudsakligen dels på de
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
otillfredsställande belysningsförhållandena inom de föreslagna arkivlokalerna
och dels på sagda lokalers olämpliga belägenhet i förhållande till arbetslokalerna,
vilket skulle medföra, att de långa transporterna av arkivalierna komme
att kräva mera tid och arbetskrafter samt verka förslitande på arkivalierna.
Sedan besparing,snämnden avgav sitt utlåtande, har emellertid frågan kommit
i annat läge, i det att förslag väckts att förlägga den föreslagna nybyggnaden
för lantmäterikontoret å ett mellan landsstatshusets tomt och Trotsgatan
beläget, kronan tidigare tillhörigt område om 1,652 kvadratmeter, numera benämnt
tomten nr 5 i kvarteret nr 5, vilket länsstyrelsen i Kopparbergs län på
grund av Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1890 genom köpebrev den 12 juni
samma år för en köpeskilling av 4,130 kronor försålt till Orsa, Älvdalens, Särna,
Lima, Transtrands, Yänjans, Svärdsjö och Envikens socknars skogsmedelsfonder
och å vilket område en mindre byggnad för fondernas räkning är uppförd.
Med skrivelse den 3 januari 1928 har länsstyrelsen överlämnat protokoll, hållet
vid sammanträde å landskontoret i Falun den 29 december 1927 med ombud
för nämnda socknars jordägare, varav inhämtas, att bemälda ombud enhälligt
beslutat att överlåta ifrågavarande tomt nr 5 med byggnad till kronan under
villkor, att fondstyrelserna i den blivande lantmäterikontorsbyggnaden för all
framtid kostnadsfritt tillförsäkrades dels antingen ett sammanträdesrum om
minst 25 kvadratmeters golvyta eller två för samma ändamål avsedda rum om
tillsammans 30 kvadratmeters golvyta, dels ock för förvaring av värdehandlingar
m. m. ett därmed förbundet betryggande kassavalv om minst 18 kvadratmeters
golvyta ävensom, likaledes för framtiden kostnadsfritt, ljus och värme
i dessa utrymmen. För egen del har länsstyrelsen på det livligaste förordat en
sådan lösning av denna fråga.
I sitt utlåtande den 12 januari 1928 anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande:
I
och för nä,rmare bedömande av lämpligheten av den av besparingsnämnden
förordade lösningen av förevarande lokalfrågor genom en på- och tillbyggnad
av landsstatshuset hade byggnadsstyrelsen låtit uppgöra ett förslag, vid vars
utarbetande det av nämnden framlagda programmet tagits till utgångspunkt.
Därvid hade det emellertid visat sig nödvändigt att göra vissa avvikelser från
nämnda program för att i möjligaste grad tillgodose av lantmäteristyrelsen
framställda önskemål i fråga om utrymme och lokaldisposition. Sålunda hade
exempelvis inom den föreslagna tillbyggnaden vid landsstatshusets ena gavel
endast de två översta våningarna avsetts för lantmäterikontorets arkiv, då det
av praktiska skäl ansetts synnerligen olämpligt att förlägga arkivet till tre olika
våningar. Bottenvåningen i tillbyggnaden skulle enligt förslaget disponeras
av länsstyrelsen, och skulle lantmäterikontorets arkiv i ersättning härför tilldelas
ett lika stort utrymme i våningen 1 trappa upp i det nuvarande landsstatshuset.
Vidare hade det visat sig nödvändigt att för erhållande av någorlunda
tillfredsställande utrymmen för lantmäterikontorets tjänstelokaler låta
förslaget jämväl omfatta en påbyggnad i en våning av landsstatshusets mot
gården förlagda flygel, däri länsstyrelsens sessionssal vore inrymd. Denna utvidgning
av besparingsnämndens program vore i främsta rummet betingad av
att det med hänsyn till befintliga innermurar och skorstensstockar, fönsteravstånd
m. m. icke visat sig möjligt att åstadkomma en fullt rationell uppdelning
av det lokalutrymme, som erhölles genom en påbyggnad av landsstatshuset.
Kungl. Mai:ts proposition nr 150.
o
En jämförelse mellan länsstyrelsens och lantmäterikontorets nuvarande
lokalutrymmen och de utvidgade utrymmen, som skulle erhållas genom de
alternativt föreslagna lösningarna av förevarande lokalfråga, framginge av
följande tabell:
Nuvarande |
Byggnads- styrelsens |
Besparings- |
Det utarbetade |
|
1. Länsstyrelsens lokaler (utom |
nybyggnads- förslag |
program |
påbyggnads • |
|
arkiv och sessionssal). |
||||
Tjänsterum, kvm..................... |
588-35 |
844 |
727-5 |
727-5 |
11. Lantmäterikontorets lokaler. |
||||
Tjänsterum, kvm.......... |
211 |
463 |
384 |
446 |
Arkiv, kvm..................... |
191 |
433 |
297 |
393 |
Summa kvm. |
405 |
896 |
681 |
839 |
Expeditionsvaktbostäder (2 rum och. |
||||
kök), antal lägenheter...... ...... |
O u |
3 |
1 |
2 |
Den i ärendet verkställda utredningen hade givit vid handen, att, ehuru
landsstatshusets på- och tillbyggnad ingalunda kunde anses vara den mest rationella
lösningen av lantmäterikontorets lokalfråga, kontoret likväl härigenom
skulle erhålla någorlunda tillfredsställande lokaler. Beaktas borde dock särskilt,
att arkivutrymmena inom tillbyggnaden komme att bliva otillräckligt belysta
samt att korridorerna inom 1 andsstatshuset skulle åt detta håll bliva
mörka. Vad länsstyrelsens lokalfråga beträffade, skulle visserligen genom påoch
tillbyggnadsförslaget länsstyrelsen erhålla en ökning av sitt nuvarande
lokalutrymme, men skulle länsstyrelsen gå miste om en del i den nuvarande
vindsvåningen befintliga, till länsstyrelsens framtida disposition tidigare avsedda
rum, och kunde förslaget därför med hänsyn till vad länsstyrelsen i sitt
utlåtande anfört icke anses fullt nöjaktigt tillgodose länsstyrelsens oundgängliga
utrymmesbehov.
Genomförandet av det upprättade på- och tillbyggnadsförslaget skulle draga
en byggnadskostnad av 255,000 kronor jämte 10,000 kronor för förhyrning under
byggnadstiden av provisoriska lokaler för såväl vissa delar av länsstyrelsen
som för lantmäterikontoret ävensom för flyttningskostnader eller sålunda tillhopa
265,000 kronor.
Det av byggnadsstyrelsen tidigare framlagda nybyggnadsförslaget beräknades
ursprungligen draga en kostnad av 348,500 kronor. Enligt vad eu verkställd
förnyad kostnadsutredning givit vid handen torde emellertid nämnda
kostnadssumma kunna minskas med 20,000 kronor.
Därest nybyggnaden förlädes till ovanberörda, skogsmedelsfonderna tillhöriga
område — något som byggnadsstyrelsen på i det följande närmare angivna
grunder funne synnerligen lämpligt — skulle den i nybyggnadsförslaget
förutsatta rivningen av de å gården befintliga båda flygelbyggnaderna, av vilka
den ena innehölle en expeditionsvaktbostad, icke behöva ifrågakomma, varför
nyinredning av en expeditionsvaktlägenhet i landsstatshuset kunde utgå, varjämte
de i samma förslag avsedda arbetena för uppförande av stängsel mellan
de båda tomtområdena samt en del nödvändiga planeringsarbeten skulle kunna
uteslutas. Till följd härav komme kostnaderna för nybyggnadsförslagets genomförande
att minskas med ytterligare 18,500 kronor, och skulle förslaget sålunda
under ovan angivna förutsättning betinga en sammanlagd kostnad av 310.000
kronor.
tf
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
För ett närmare bedömande av vilken lösning av förevarande lokalfråga, antingen
genom på- och tillbyggnad eller genom nybyggnad, som ställde sig ekonomiskt
fördelaktigast torde i första band eu jämförelse böra göras mellan
priset per kvadratmeter nyttig golvyta i det ena och det andra fallet. Enligt
på- och tillbyggnadsförslaget skulle erhållas en ökning av den effektiva golvytan
(inklusive en expeditionsvaktbostad) av sammanlagt 638 kvadratmeter och
priset per kvadratmeter nyttig golvyta bliva 415 kronor. Enligt nybyggnadsförslaget
skulle erhållas en ökning av den effektiva golvytan (inklusive två
expeditionsvaktbostäder) av 877 kvadratmeter, vilket gåve ett pris per kvadratmeter
nyttig golvyta av 350 kronor. Härav framginge, att nybyggnadsförslaget
skulle betinga ett icke obetydligt lägre enhetspris per kvadratmeter nyttig golvyta
än på- och tillbyggnadsförslaget. Med hänsyn härtill och då nybyggnadsförslaget,
ehuru detsamma i avseende å såväl utrymme som lokalernas rationella
anordnande innebure eu långt mera tillfredsställande lösning av förevarande
lokalfråga, icke komme att betinga en större merkostnad än 45,000 kronor,
funne byggnadsstyrelsen tillräckligt bärande ekonomiska skäl icke föreligga
för ett förordande av på- och tillbyggnadsförslaget.
Härtill komme, att styrelsen i likhet med länsstyrelsen ställde sig mycket
tveksam rörande lämpligheten ur estetisk synpunkt att verkställa den ifrågasatta
på- och tillbyggnaden av landsstatshuset. En dylik på- och tillbyggnad
skulle komma att icke blott förändra byggnadens nuvarande karaktär utan även
åstadkomma en betydande omgestaltning av den nuvarande gatubilden. Landsstatshuset:,
vilket vore beläget vid Åsgatan, som här hade en bredd av allenast
8.85 meter, vore ett tvåvånings stenhus med eu mycket god, gammaldags enkel
men värdig prägel. Dess fasad mot gatan vore symmetriskt avvägd med mittaxeln
betonad av ett portalparti och en frontespis. Vid vardera gaveln vore
lämnat ett fritt obebyggt område, varigenom byggnadens monumentalitet och
självständighet i förhållande till omgivningen ytterligare betonades. Närliggande
byggnader utgjordes av låga enkla tvåvåningshus, och hade det snett
emot landsstatshuset på andra sidan Åsgatan belägna länsresidenset en höjd av
två och en halv våningar. Bebyggelsen omkring landsstatshuset hade sålunda
givits en enhetlig utformning, som representerade ett bestämt skönhetsvärde,
vars bevarande måste anses vara ett allmänt intresse. Denna enhetlighet skulle
emellertid i mycket betänklig grad rubbas, därest landsstatshuset skulle påbyggas
med en våning. Härjämte borde beaktas, att byggnaden härigenom
skulle erhålla en höjd, som med 2 meter överstege den maximihöjd, som enligt
bestämmelserna i byggnadsstadgan för rikets städer i förevarande fall skulle
få förekomma, därest det varit fråga om en enskild byggnad, samt att påbyggnaden
skulle komma att försämra belysningsförhållandena inom motstående
fastigheter på andra sidan av den smala Åsgatan. Vidare skulle en tillbyggnad
vid ena gaveln komma att helt förrycka den symmetriska utformningen av
byggnadens gatufasad, vartill jämväl komme, att tillbyggnaden, som skulle
sträcka sig ända ut till tomtgränsen, här måste förses med en brandmur, som
med två våningars höjd skulle komma att överskjuta intilliggande byggnad,
ett förhållande, som ur utseendesynpunkt givetvis måste anses vara synnerligen
otillfredsställande.
På grund av vad sålunda anförts avstyrker byggnadsstyrelsen en lösning
av lantmäterikontorets och länsstyrelsens i Kopparbergs län lokalfrågor genom
på- och tillbyggnad av landsstatshuset. Beträffande förslaget till nybyggnad
för lantmäterikontoret anför byggnadsstyrelsen slutligen:
Denna fråga hade kommit i ett i viss mån ändrat och än fördelaktigare läge
än vad tidigare varit fallet genom erbjudandet att till staten kostnadsfritt på
Kungl. Maj:ts proposition nr 150. 7
vissa villkor överlåta ovan omförmälda, skogsmedelsfonderna tillhöriga tomtområde.
Den sålunda ifrågasatta utvidgningen av 1 andsstatshusets tomt, som
givetvis komme att i avsevärd grad öka denna tomts värde i och för sig, möjliggjorde
en förläggning av nybyggnaden, som skulle medföra den stora fördelen,
att landsstatshusets nuvarande tomtområde skulle lämnas helt obeskuret
med möjlighet för framtida lokalutvidgningar. Vidare skulle nybyggnaden vid
en sådan förläggning genom en direkt omkastning av byggnadens planer kunna
erhålla ingång från gatan, varjämte, såsom ovan framhållits, vissa tidigare föreslagna
stängsel- och planeringsarbeten icke skulle behöva komma till utförande.
I detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, att den på det till utvidgning
avsedda området befintliga byggnaden skulle rivas, och torde rivningskostnaderna
ungefär motsvaras av det materialvärde, denna byggnad representerade.
Beträffande de av vederbörande fondstyrelser uppställda villkoren
för områdets överlåtande till statsverket hade en verkställd undersökning
givit vid handen, att någon svårighet att uppfylla dessa villkor icke torde möta.
Sålunda skulle, enligt vad chefen för lantmäteristyrelsen meddelat, till fondstyrelsernas
förfogande kunna ställas det å bilagda förändrade planritningar
över nybyggnaden med sammanträdesrum betecknade, i byggnadens bottenvåning
belägna rummet om 25 kvadratmeter, vilket tidigare varit avsett till
rum för assistent, jämte ett därunder i källarvåningen tidigare som reservrum
angivet utrymme, som nu skulle inredas till kassavalv, varvid en särskild trappa
skulle anordnas som förbindelseled mellan de båda utrymmena. Dessa anordningar
droge emellertid en del kostnader, vilka av byggnadsstyrelsen beräknats
till 6,500 kronor, vadan alltså den totala kostnaden för nybyggnadsförslaget
skulle komma att höjas till 316,500 kronor.
Vad beträffade de kostnader, som statsverket skulle få vidkännas för de två
utrymmenas uppvärmning och belysning, torde desamma komma att bliva mycket
obetydliga.
Byggnadsstyrelsen tillstyrker alltså, att det statsverket gjorda erbjudandet i
avseende på ovanberörda tomt nr 5 måtte antagas, samt hemställer under denna
förutsättning om godkännande av den förändrade förläggningen av nybyggnaden
för lantmäterikontoret jämte därmed sammanhängande förändringar beträffande
plandispositionen inom sagda byggnad.
Att de nuvarande lokalerna för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs
län i landsstatshuset i Falun äro otillräckliga och i övrigt mindre tillfredsställande
har vitsordats såväl av samtliga i ärendet hörda myndigheter
som av riksdagen. Senast har dylikt uttalande gjorts av riksdagens år 1927
församlade revisorer, vilka ansett frågan om ökat lokalutrymme för ovanberörda
myndigheter i Falun böra med det snaraste vinna sin lösning. Det trängande
behovet av förbättrade lokaler torde alltså få anses styrkt, och då erforderlig
utredning rörande åtgärder för detta behovs tillgodoseende numera föreligger,
anser jag frågan härom böra underställas innevarande års riksdag.
Berörda utredning har givit till resultat två olika förslag för lokalfrågans
lösning. Byggnadsstyrelsen har sålunda föreslagit uppförande av en nybyggnad
för lantmäterikontoret samt disponerande av landsstatshuset i dess helhet
för länsstyrelsens behov, medan 1927 års besparingsnämnd åter ifrågasatt
påbyggande av nämnda hus med ytterligare en våning samt en tillbyggnad
vid ena gaveln. Även om genomförandet av sistnämnda förslag kan ske
för en mindre kostnad än nybyggnadsförslaget. äro med detsamma för
-
Departeraenti
chefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 0.
bundna olägenheter, särskilt för lantmäterikontoret. Förslaget har också
rönt motstånd av de myndigheter, som skulle beröras därav. Men även i
sitt av byggnadsstyrelsen modifierade skick är på- och tillbyggnadsförslaget
alltjämt behäftat med vissa olägenheter, särskilt i avseende å belysningsförhållandena
inom vissa delar av den utvidgade landsstatsbyggnaden
och ur arkitektonisk synpunkt, vartill kommer, att det genom detta förslag
vunna ökade utrymmet skulle draga en större kostnad för ytenhet än den lokalökning,
som erhålles genom nybyggnadsförslaget. Genom sistnämnda förslag åter
tillgodoses för en avsevärd tid framåt på ett tillfredsställande sätt de krav, som
måste ställas på en lantmäterikontorslokal, samt därjämte önskemålen om förbättrade
lokaler för länsstyrelsen, och har förslaget jämväl förordats av såväl
lantmäterimyndigheterna som länsstyrelsen. Genom den numera yppade möjligheten
att förlägga lantmäterikontorsbyggnaden till skogsmedelsfondernas
tomt har detta alternativ kommit att framstå såsom än fördelaktigare för statsverket,
då sagda byggnad därigenom kommer att erhålla ett ur flera synpunkter
ännu bättre läge än om det förlädes å landsstatshusets nuvarande tomt, varjämte
det intrång å nämnda tomt, som lantmäterikontorets förläggande därstädes
skulle innebära, undvikes.
Med hänsyn till de fördelar, som — särskilt om man ser frågan på längre
sikt — äro förbundna med nybyggnadsförslaget, anser jag den större kostnaden
icke böra utgöra hinder för förslagets genomförande. Jag vill alltså tillstyrka,
att ifrågavarande, skogsmedelsfonderna tillhöriga tomt återförvärvas för statsverkets
räkning på de därför uppställda villkor samt att å sagda tomt uppföres
en nybyggnad för lantmäterikontoret och därefter dettas nuvarande lokaler i
landsstatshuset iordningställas för länsstyrelsens räkning, allt i enlighet med
byggnadsstyrelsens förslag, för en kostnad av 316,500 kronor. Härav torde för
budgetåret 1928—1929 böra anvisas ett belopp, motsvarande det i statsverkspropositionen
beräknade, eller 150,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att den Orsa m. fl. socknars skogsmedelsfonder
tillhöriga tomten nr 5 i kvarteret nr 5 i Falun må av statsverket
förvärvas på de i statsrådsprotokollet angivna villkor;
dels och för uppförande å berörda tomt av nybyggnad för lantmäterikontoret
i Kopparbergs län samt för iordningställande av
kontorets nuvarande lokaler för länsstyrelsen i nämnda län för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av .......................... kronor 150,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenHegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.
Ur protokollet:
Nils Ilellenius.