Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
1
Nr 147.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse;
given Stockholms slott den 9 mars 1928.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den
22 juni 1911 om bankrörelse.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Lyberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1928
t sand.
123 hd fl. (Nr U7.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
Förslag
till
Lag
om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om
bankrörelse.
Härigenom förordnas, att lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse skall
sålunda ändras, att dels överskriften närmast framför 24 § får lydelsen »Om
inbetalning, ökning och nedsättning av grundfonden» och överskriften närmast
framför 139 § lydelsen »Om inbetalning, ökning och nedsättning av grundfonden
samt om kommanditfonden», dels sju nya paragrafer införas, betecknade
39 a, 39 b, 86 a, 86 b, 154 a, 155 a och 202 a och av nedan angivna
lydelse, dels ock övriga här nedan upptagna paragrafer, av vilka 244 och
252 §§ ändrats genom lag den 1 september 1923 (nr 350), erhålla den nya
lydelse, som av det följande framgår:
4 §.
Bolagsordning för bankaktiebolag skall angiva
1) bolagets firma;
2) de---utöva;
3) den---säte;
4) antalet — — — beslutförhet;
5) huruvida — — — behandling;
6) det — — — vidtagna;
7) grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma,
såvitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet i 74, 86
och 86 b §§;
8) grundfonden —--maximikapitalet;
9) det---lyda;
10) antalet — — — befattningar.
Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall i bolagsordningen
angivas det belopp, vartill aktier med företrädesrätt må kunna utgivas, och
det företräde, de skola medföra, ävensom, såframt grundfonden skall kunna,
utan ändring av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,
den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid grundfondens
ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.
Skall förbehåll träffas enligt 39 a § om grundfondens nedsättning genom
inlösen av aktier, varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
21 §.
3
A — — — styrelseledamöter.
Har förbehåll träffats enligt 39 a § om grundfondens nedsättning genom
inlösen av aktier, varde ock det förbehåll angivet i aktiebrevet.
29 $.
Beslutet — — — tecknarna;
5) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande, den
olikhet, som mellan dem skall förefinnas.
31 $.
Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare berättigad
att, i den mån sådant kan ske, av de nya aktierna efter teckning
erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande
grundfonden.
Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna och
i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, ävensom, i den mån
så ske kan, genom rekommenderade brev om bolagstämmans beslut om
grundfondens ökning underrätta aktieägarna. Där ej alla aktier skola medföra
samma rätt, skola bolagsordningens bestämmelser om aktier av olika
slag angivas i kungörelsen och breven till aktieägarna.
38 §.
Gundfonden---tillämpning.
Bolagsstämmans beslut om ökningen skall, där ej de nya aktierna skola
vara likställda med de förutvarande, angiva den olikhet, som dem emellan
skall förefinnas.
Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare berättigad
att av de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans andel i
den förutvarande grundfonden.
Beslutet —--vunnits.
Innefattar — — — ärendet.
Grundfonden--— överföras.
Ej--— utlämnats.
39 a §.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse om minimi- och maximikapital,
må grundfonden, såframt vid bolagets bildande förbehåll därom gjorts i
bolagsordningen, kunna genom inlösen av därvid utgivna aktier med företrädesrätt
enligt bestämda grunder nedsättas, dock ej under minimikapitalet.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
Dylik nedsättning av grundfonden må kunna ske jämväl genom inlösen
av aktier med företrädesrätt, som senare utgivits, såframt förbehåll därom
gjorts, efter ty ovan sägs, eller ock träffats i beslutet om aktiernas utgivande
och intagits i bolagsordningen.
Förbehåll, varom nu är sagt, må ej bringas till verkställighet, förrän
detsamma blivit registrerat. Då nedsättning verkställts, skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan därom för registrering.
Har aktie, enligt vad ovan sägs, blivit inlöst, bör aktiebrevet genom
styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.
39 b §.
Beslut om nedsättning av grundfonden i annat fall än i 39 a § sägs
kan fattas endast av bolagsstämma. Beslutet skall angiva det belopp,
varmed grundfonden skall nedsättas, ändamålet med nedsättningen samt
det sätt, varpå nedsättningen skall genomföras. Kan nedsättningen ej ske
utan ändring av bolagsordningen, skall vid ansökningen om Konungens
stadfästelse å sådan ändring fogas, i två exemplar, av notarius publicus
eller med styrelseledamöternas egenhändiga bevittnade namnunderskrifter
styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet, och skall i övrigt iakttagas
vad i 87 § är stadgat. Erfordras ej ändring av bolagsordningen,
skall styrelsen ofördröjligen, med bifogande av protokollsavskrifter som
nyss sagts, anmäla beslutet om nedsättning för registrering.
Beslut om sådan nedsättning må, där det ej tillika innefattar föreskrift,
att ett nedsättningen motsvarande belopp skall avsättas till reservfonden,
ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om rättens
tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat. Rätten
utfärde kallelse å bolagets borgenären, med föreläggande för den, som vill
bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter ett år
skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr, att han eljest
anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt säte å landet
och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det lagtima ting,
som infaller näst efter ett år. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen
ett år före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och
minst en tidning i orten tre gånger, första gången tio och tredje gången
sist fyra månader, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de
borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda
för sina fordringar eller medgivit grundfondens nedsättning eller att säkerhet,
som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde ansökningen
bifallen.
Innefattar beslut om grundfondens nedsättning tillika föreskrift om motsvarande
belopps avsättning till reservfonden, skall grundfonden anses
nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat; dock må vinstutdelning
icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller
grundfonden enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsätt
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
ningen svarande belopp. Ansökan om rättens tillstand till vinstutdelning
skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om nedsättningen blivit registrerat.
Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den,
som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst
efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr,
att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt
säte å landet, och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det
lagtima ting, som infaller näst efter tre månader. Kallelsen varde å rättens
dörr anslagen tre månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna
tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången t\å
månader och tredje gången sist en månad, innan den dag inträffar. Styrkes
inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit
till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller
att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde
ansökningen bifallen.
Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning
meddelas, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift genom styrelsens försorg
insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att, då nedsättning,
som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till reservfonden,
verkställts, därom göra anmälan för registrering.
Nedsättning av grundfonden, som ej är förenad med motsvarande belopps
avsättning till reservfonden, vare, där bolagets egendom avträdes till
konkurs, som börjar inom ett år från det rättens beslut efter verkställd
registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan mot borgenär,
som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens tillkomst hade
kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.
Har till fullgörande av beslutet om nedsättning av grundfonden aktie
blivit inlöst eller dess belopp minskat, bör aktiebrevet genom styrelsens
försorg förses med påskrift därom.
41 §.
Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av grundfondens nedsättning,
efter ty i 39 a och 39 b §§ sägs, utbetalas annat än den vinst, som
förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån vinsten
ej skall avsättas till reservfonden. Angående förbud mot vinstutdelning
för visst fall är stadgat i 39 b § 3 mom.
Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad i 1
punkten här ovan eller i 39 b §> 3 mom. stadgats eller med bestämmelse
i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att
återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,
en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
43 §.
Jämte — — — — balansräkning:
1) Bolagets — — — — anskaffande.
2) Andra — — — — avlämna.
3) Osäkra — — — — avskrivas.
4) Fast — — — — balansräkning.
5) De belopp, vartill grund- och reservfonder samt andra fonder uppgå,
skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.
6) Kostnader----tillgång.
75 §.
Bolagsstämma--— — säte.
Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla aktieägarna
till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna senast
två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra stämma.
Där för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två på varandra följande
stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan den första
hållits. Kallelse till andra stämman skall, så framt för beslutets giltighet
erfordras, att det å denna stämma biträdes av samtliga röstande eller samtliga
i omröstningen deltagande ägare av aktier av visst slag, jämväl, där
så ske kan, försändas i rekommenderat brev till, i förra fallet, varje aktieägare
och, i senare fallet, varje ägare av aktie av nämnda slag.
86 §.
Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet
mellan redan utgivna aktier rubbas, vare ej giltigt, med mindre
samtliga aktieägare förenat sig därom. Försämras genom beslutet allenast
vissa aktiers rätt, erfordras dock samtycke endast av ägarna till nämnda
aktier, och gälle i övrigt angående giltigheten av beslutet vad här nedan
är för varje särskilt fall stadgat.
Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna för
utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma vare ej
giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet
fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,
samt å den stämma, som sist hålles, biträtts av samtliga röstande
och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela grundfonden. Har,
i samband med beslut om nedsättning av grundfonden enligt 39 b §, fattats
beslut angående ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna för utövande
av rösträtt, och innefattar sistnämnda beslut ej annan ändring än
som erfordras för att förhindra, att förhållandet mellan aktier med olika
rätt genom nedsättningen rubbas, gälle med avseende å dylikt beslut om
ändring av bolagsordningen vad i 4 mom. stadgas.
Beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att grundfonden må ökas,
7
Kungl. May.ts proposition Nr 147.
vare, där aktier med olika rätt finnas, ej giltigt med mindre samtliga
aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande
bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som
sist hålles, biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika
företrätt minst tre fjärdedelar av hela grundfonden samt minst tre fjärdedelar
av varje särskilt slag av aktier.
Beslut om annan ändring av bolagsordningen eller om bolagets trädande
i likvidation i andra fall än i 92 och 93 §§ sägs vara ej giltigt,
med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats
å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,
och å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande.
Är för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare villkor
bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.
Å beslut om ändring av bolagsordningen skall sökas Konungens stadfästelse.
86 a §.
Beslut, som i 86 § 3 mom. avses, så ock beslut om sådan ändring av
bolagsordningen, att aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla
bestämmelser om det belopp, vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter,
som i förhållande till de förutvarande aktierna skola tillkomma de
nya, samt om den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid
grundfondens ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.
86 b §.
Beslut om nedsättning av grundfonden enligt 39 b § vare, där ej samtliga
aktieägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet fattats å
två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å
den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.
Kubbas genom beslutet rättsförhållandet mellan aktierna, erfordras därjämte
samtycke av ägarna av de aktier, vilkas rätt genom beslutet försämras.
Har i bankaktiebolag, där aktier med olika rätt finnas, fattats
beslut, som avser nedsättning med lika belopp av samtliga aktier av visst
slag, och innehåller beslutet tillika, att till reservfonden skall avsättas ett
mot nedsättningen svarande belopp, vare, änskönt genom beslutet den rätt,
som tillkommer dessa aktier, försämras, beslutet giltigt, där de i omröstningen
deltagande ägarna av sådana aktier förenat sig om beslutet samt de
tillika företrätt tre fjärdedelar av samtliga aktier av sagda slag. År för
giltighet av beslut, varom ovan sägs, något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen,
lände det till efterrättelse.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
94 §.
Har bolagsstämma i enlighet med 86 § 4 mom. beslutat, att bolaget,
skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas, välje
bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.
117 $.
Huvudlottägarna stånde öppet att med sig förena kommanditlottägare.
Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvariga med mera
än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommanditlottägare
i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar hälften av grundfonden.
Det av kommanditlottägare tillskjutna belopp (kommanditfond)
häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men äga
vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå vad de insatt, innan
utdelning å huvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall lyda å
samma belopp som huvudlott. Vad för kommanditlott skall inbetalas må
ej bestämmas till lägre belopp än det, varå lotten skall lyda. Kommanditlott
vare mot bolaget odelbar.
Kommanditlottägare — — — revisorer.
118 §.
Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angiva
1) bolagets firma;
2) de — — — utöva;
3) den — — — säte;
4) antalet — — — beslutförhet;
5) huruvida —--behandling;
6) det — — — vidtagna;
7) grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma,
såvitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet i
190, 202 och 202 a §§;
8) grundfonden — — — maximikapitalet;
9) det — — — lyda;
10) antalet — — — befattningar;
11) huruvida — — — erforderliga.
Skall förbehåll träffas enligt 155 a § om nedsättning av kommanditfonden
genom inlösen av kommanditlotter, varde bestämmelse härom intagen i
bolagsordningen.
132 §.
Å — — — styrelseledamöter.
Har förbehåll träffats enligt 155 a § om nedsättning av kommanditfonden
genom inlösen av kommanditlotter, varde ock det förbehåll angivet
i lottbrevet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
9
154 a §.
Beslut om nedsättning av grundfonden kan fattas endast av bolagsstämma.
Beslutet skall angiva det belopp, varmed grundfonden skall nedsättas,
ändamålet med nedsättningen samt det sätt, varpå nedsättningen
skall genomföras. Kan nedsättningen ej ske utan ändring av bolagsordningen,
skall vid ansökningen om Konungens stadfästelse å sådan
ändring fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med styrelseledamöternas
egenhändiga bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift
av protokoll, som förts i ärendet, och skall i övrigt iakttagas vad i 203 §
är stadgat. Erfordras ej ändring av bolagsordningen, skall styrelsen ofördröjligen,
med bifogande av protokollsavskrifter som nyss sagts, anmäla
beslutet om nedsättning för registrering.
Beslut om sådan nedsättning må, där det ej tillika innefattar föreskrift,
att ett nedsättningen motsvarande belopp skall avsättas till reservfonden,
ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om rättens
tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat. Rätten
utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den, som vill
bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter ett
år skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr, att han eljest
anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt säte å landet
och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det lagtima ting,
som infaller näst efter ett år. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen
ett år före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och
minst en tidning i orten tre gånger, första gången tio och tredje gången
sist fyra månader, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de
borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda
för sina fordringar eller medgivit grundfondens nedsättning eller att
säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde
ansökningen bifallen.
Innefattar beslut om grundfondens nedsättning tillika föreskrift om
motsvarande belopps avsättning till reservfonden, skall grundfonden anses
nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat; dock må vinstutdelning
icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller
grundfonden enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsättningen
svarande belopp. Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning
skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om nedsättningen blivit
registrerat. Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande
för den, som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan
tolv å viss dag näst efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan
därom vid äventyr, att han eljest anses hava medgivit ansökningen.
Har bolagets styrelse sitt säte å landet, och äskas ej urtima ting, då må
inställelsen utsättas till det lagtima ting, som infaller näst efter tre
månader. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen tre månader före in
-
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
ställe] sedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och minst en tidning
i orten tre gånger, första gången två månader och tredje gången
sist en månad, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de
borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda
för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller att säkerhet, som
av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde ansökningen
bifallen.
Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning
meddelas, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift genom styrelsens försorg
insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att, då nedsättning,
som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till reservfonden,
verkställts, därom göra anmälan för registrering.
Nedsättning av grundfonden, som ej är förenad med motsvarande
belopps avsättning till reservfonden, vare, där bolagets egendom avträdes
till konkurs, som börjar inom ett år från det rättens beslut efter
verkställd registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan
mot borgenär, som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens
tillkomst hade kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.
Har till fullgörande av beslutet om nedsättning av grundfonden huvudlott
blivit inlöst eller dess belopp minskat, bör lottbrevet genom styrelsens
försorg förses med påskrift därom.
155 a §.
Kommanditfonden må, såframt vid bolagets bildande förbehåll därom
gjorts i bolagsordningen, kunna genom inlösen av därvid utgivna kommanditlotter
enligt bestämda grunder nedsättas.
Dylik nedsättning av kommanditfonden må kunna ske jämväl genom
inlösen av kommanditlotter, som senare utgivits, såframt förbehåll därom
gjorts, efter ty ovan sägs, eller ock träffats i beslutet om lotternas utgivande
och intagits i bolagsordningen.
Förbehåll, varom nu är sagt, må ej bringas till verkställighet, förrän
detsamma blivit registrerat. Då nedsättning verkställts, skall styrelsen ofördröjligen
göra anmälan därom för registrering.
Har kommanditlott, enligt vad ovan sägs, blivit inlöst, bör lottbrevet
genom styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.
157 §.
Ej må till lottägarna annorledes än i följd av grundfondens nedsättning
enligt 154 a § eller nedsättning av kommanditfond, efter ty i 155 a § sägs,
utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning
för sista året, i den mån vinsten ej skall avsättas till resevfonden. Angående
förbud mot vinstutdelning för visst fall är stadgat i 154 a § 3 mom.
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad i 1
punkten här ovan eller i 154 a § 3 mom. stadgats eller med bestämmelse
i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att
återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,
en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.
159 §.
Jämte — — — balansräkning:
1) Bolagets — — — anskaffande.
2) Andra — — — avlämna.
3) Osäkra---avskrivas.
4) Fast — — — balansräkning.
5) De belopp, vartill grund- och reservfonder, kommanditfond samt
andra fonder uppgå, skola var för sig i balansräkningen uppföras bland
skulderna.
6) Kostnader — — — tillgång.
202 a §.
Beslut om nedsättning av grundfonden enligt 154 a § vare, där ej samtliga
huvudlottägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet
fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,
och å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar
av de röstande. År för giltighet av beslut, varom nu är sagt,
något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.
243 §.
Beviljas — — — tillkommer.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse, varom förmäles i 4 § 1 mom.
Under 7) eller i 2 mom., eller förbehåll, som i 4 § 3 mom. sägs, varde
anmärkning om den bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.
Den--— sökanden.
244 §.
Beviljas--— fullgöras.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse, varom förmäles i 118 § 1 mom.
under 7), eller förbehåll, som i 118 § 2 mom. sägs, varde anmärkning
om den bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.
Den — — — sökanden.
251 %.
Med böter från och med femtio till och med tvåtusen kronor eller
fängelse straffes
12
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 147.
1) stiftare — — — uppgift;
2) styrelseledamot — — — uppgift;
3) styrelseledamot — — — aktieboken;
4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmelser
i 39 b § 3 mom., 41 § 1 mom. 1 punkten, 154 a § 3 mom. eller 157 $
1 mom. 1 punkten låter verkställa utbetalning till delägare;
5) styrelseledamot — — — 159 §; *
6) revisor — — — granskats;
7) revisor — — — uppdrag;
8) en---187 §.
Ej — — — straff.
252 §.
Bryter — — — finnes stadgat,
eller — — — 3 mom.,
eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §, 23
sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 mom., 36 § 1 mom., 38 § sista momentet,
39 a § 3 mom. 2 punkten, 39 b § 1 mom. 4 punkten eller 4 mom., 61 §,
65 §, 69 § 1 mom., 73 § 1 eller 4 mom., 87 §, 132 §, 137 §, 143 § 1 mom.,
146 §, 148 §, 149 § 4 mom., 152 § 1 mom., 154 § sista momentet, 154 a § 1
mom. 4 punkten eller 4 mom., 155 § 1, 2 eller 3 mom., 155 a § 3 mom.
2 punkten, 177 §, 181 §, 185 § 1 mom., 189 § 1 eller 4 mom. eller 203 §
är meddelad.
eller — — — förteckningen,
eller — — — är stadgat,
straffes — — — kronor.
Samma — — — åligger.
Förseelse — — — däri.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
13
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 februari 192S.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Efter gemensam beredning med t. f. chefen för justitiedepartementet
anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, frågor om vissa
ändringar i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse.
Föredragande departementschefen anför:
»Den 21 augusti 1924 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild kommitté,
den s. k. 1924 års bankkommitté, åt vilken uppdrogs att i huvudsaklig
överensstämmelse med vissa angivna synpunkter verkställa utredning och
avgiva förslag rörande vissa med det svenska bankväsendet sammanhängande
spörsmål. Nämnda kommitté har den 17 juni 1927 avgi\ it
betänkande med förslag i det kommittén förelagda ämnet.
över kommitténs förslag hava utlåtanden avgivits dels av fullmäktige
i Sveriges riksbank, dels av bank- och fondinspektionen, som därvid jämväl
överlämnat yttrande av svenska bankföreningen, dels ock av kommerskollegium,
därvid kollegium även överlämnat yttranden av Sveriges
industriförbund, fullmäktige i järnkontoret och samtliga handelskammare
i riket.
Huvuddelen av kommitténs förslag är jag icke beredd att nu underställa
Kungl. Maj:ts prövning, enär däri ingående frågor särskilt i anledning
av de erinringar, som i avgivna yttranden gjorts mot kommitténs
förslag, tarva ytterligare övervägande och granskning.
Emellertid berör kommitténs förslag vissa spörsmål, vilkas besvarande
snarast möjligt synes på grund av rådande förhållanden vara av den
vikt, att de så vitt möjligt böra underställas riksdagens prövning redan i
år. Jag syftar på kommitténs förslag, att bankbolag skola erhålla rätt
att utfärda preferensaktier och att nedsätta sitt kapital.
De föreslagna bestämmelserna angående rätt att utfärda preferensaktier
beröra endast bankaktiebolag. Ifråga om solidariska bankbolag finnes
redan nu en motsvarighet i huvudlottägarnes rätt att med sig förena
1924 drs
bankkommitté.
Preferensaktier.
14
Kanyl. Maj:ts proposition Nr 147.
Nedsättning
av grundfond.
kommanditlottägare. Den av kommittén föreslagna huvudbestämmelsen i
ämnet har avsetts att införas i 4 §. Kommittén har beträffande den i detta
avseende föreslagna ändringen i nämnda paragraf anfört följande:
»Enligt 92 § banklagen kunna aktieiigare i bankaktiebolag, då så stor
del av grundfonden gått förlorad, att bolaget är skyldigt att träda i likvidation,
möjliggöra rörelsens fortsättande genom att tillskjuta vad som erfordras
för att återställa grundfonden till dess behöriga belopp. De aktieägare,
som verkställt dylikt tillskott, äga att av bolagets behållna vinstmedel
erhålla åter vad de tillskjutit jiimte ränta efter sex procent, innan
annan utdelning får ske, varjämte de även i händelse av bankens likvidation
äga viss företrädesrätt för återbekommande av tillskotten. Även i
andra fall än det med denna bestämmelse avsedda kan det visa sig nödvändigt
att stärka en banks kassaställning eller tillföra densamma ökat
rörelsekapital. Nytt kapital har därvid stundom erhållits genom utgivande
av så kallade förlagsbevis, d. v. s. skuldebrev löpande med be
stämd ränta och med rätt till betalning före aktieägarna men efter bankens
Övriga fordringsägare. Emellertid torde det för vinnande av nu berörda
syften, grundfondens återställande och stärkandet av företagets likviditet,
kunna vara lämpligare att utgiva preferensaktier. Något avgörande skäl
lärer icke heller kunna anföras, varför icke bankaktiebolag i likhet med
andra aktiebolag skulle hava möjlighet att utgiva dylika aktier. Med hänsyn
härtill har kommittén ansett sig böra föreslå sådana ändringar i banklagen,
att möjlighet vinnes till utgivande av aktier med företrädesrätt.
De ändringar i banklagen, som av kommittén föreslås i avsikt att möjliggöra
utgivandet av preferensaktier, ansluta sig till motsvarande bestämmelser
i aktiebolagslagen. I förevarande paragraf stadgas sålunda,
att, därest ej alla aktier skola medföra samma rätt, i bolagsordningen
skall angivas det belopp, vartill aktier med företrädesrätt må utgivas, och
det företräde, de skola medföra, ävensom, därest bolagsordningen innehåller
bestämmelser om minimi- och maximikapital, den rätt till teckning
eller erhållande av nya aktier, som vid grundfondens ökning skall tillkomma
varje särskilt slag av aktier.»
Kommitténs förslag ifråga om kapitalnedsättning avser nedsättning av
grundfond dels genom inlösen av preferensaktier och dels på annat sätt
ävensom, såvitt angår solidariska bankbolag, nedsättning av kommanditfond.
Innan jag ingår på kommitténs förslag i denna del, vill jag erinra,
att enligt nu gällande banklag bankbolags grundfond samt, såvitt angår
solidariska bankbolag, kommanditfond icke må minskas, så länge vederbörande
bolags bankrörelse fortfar. De av kommittén föreslagna huvudbestämmelserna
äro avsedda att införas i nya paragrafer, betecknade
39 a, 39 b, 154 a och 155 a §§.
Kommittén har till en början lämnat följande redogörelse för den allmänna
aktiebolagslagens stadganden angående nedsättning av aktiekapital:
»Enligt. 49 § i gällande lag om aktiebolag kan i dylikt bolag, vars bolagsordning
innehåller bestämmelse om minimi- och maximikapital, aktiekapitalet
enligt bestämda grunder nedsättas genom inlösen av vissa aktier,
därest förbehåll därom gjorts i stiftelseurkunden eller vid bolagsordningens
antagande. Dylik nedsättning, som dock ej får ske under minimi
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
15
kapitalet, kan äga rum jämväl genom inlösen av aktier, som utgivits vid
aktiekapitalets ökning, sä framt förbehåll därom gjorts på sätt nyss
nämnts eller i beslutet om ökningen. För en nedsättning av aktiekapital
i nu berört fall erfordras icke under alla förhållanden särskilt beslut av
bolagsstämma. Då nämligen med åtgärden ofta endast avses, att en i bolagsordningen
bestämd amorteringsplan skall följas, kan densamma även
beslutas av styrelsen. Förbehåll, varom nyss är sagt, må emellertid ej
bringas till verkställighet, där det ej blivit intaget i bolagsordningen och
registrerat. Tillika giiller, att då nedsättning verkställts, styrelsen omedelbart
skall göra anmälan därom för registrering samt att, sedan aktie
blivit inlöst, aktiebrevet genom styrelsens försorg bör förses med påskrift
om inlösandet. Inlösen, varom i 49 § är fråga, förekommer oftast
beträffande preferensaktier.
Beträffande nedsättning av aktiekapital i annat fall än nu är nämnt
givas regler i 50 § i aktiebolagslagen, sådan denna paragraf lyder enligt
lagen den 28 mars 1924. Beslut om här avsedd nedsättning kan fattas
endast av bolagsstämma. Detsamma skall angiva det belopp, varmed aktiekapitalet
skall nedsättas, ändamålet med nedsiittningen samt det sätt.
varpå densamma skall genomföras. Genom styrelsens försorg skall beslutet
ofördröjligen anmälas för registrering. Vid anmälan skall fogas i
två exemplar av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egen
händiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokoll, som
förts i ärendet. I fråga om verkställande av beslutet om nedsättning skiljes
i 50 § mellan å ena sidan beslut, som tillika innefattar föreskrift, att
ett mot nedsiittningen svarande belopp skall avsiittas till reservfonden, och
å andra sidan beslut utan denna innebörd. Beslut av sistnämnda natur,
vilket innebär en återbetalning av en del av aktiekapitalet, må ej bringas
till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om rättens tillstånd
skall åtföljas av bevis, att beslutet blivit registerat, samt förteckning å
bolagets samtliga kända borgenärer. Sedan ansökan gjorts, skall rätten
utfärda årsstämning å bolagets okända borgenärer. Styrkes inför rätten,
att de borgenärer, som äro upptagna å förteckningen eller givit sig an hos
rätten, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit aktiekapitalets
nedsättning, eller att säkerhet, som godkännes av rätten, ställts
för deras fordringar, skall ansökningen bifallas.
Vidkommande åter sådant beslut om nedsättning, som tillika innefattar
föreskrift om motsvarande belopps avsättning till reservfonden — en åtgärd,
som vidtages för att bereda möjlighet till avskrivningar — erfordras
till själva nedsättningsåtgärden icke något rättens tillstånd utan gäller,
att aktiekapitalet skall anses nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit
registrerat. Emellertid må vinstutdelning icke äga rum förrän rättens tillstånd
därtill erhållits eller aktiekapitalet enligt verkställd registrering
ökats med ett mot nedsättningen svarande belopp. Ansökan om rättens
tillstånd till vinstutdelning skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om
nedsättning blivit registrerat, ävensom av förteckning å bolagets samtliga
kända borgenärer. Bätten skall utfärda kallelse å bolagets borgenärer,
såväl kända som okända, med föreläggande för den, som vill bestrida
ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter tre månader
skriftligen hos rätten göra anmälan därom, vid äventyr att han eljest
anses hava medgivit ansökningen. Vissa föreskrifter meddelas i fråga om
sättet för kallelsens kungörande och borgenärernas underrättande. Bland
annat skola kronans ombudsman i orten samt alla kända borgenärer
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
särskilt underrättas om kallelsen. Styrkes inför rätten, att de borgenärer,
vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina
fordringar eller medgivit vinstutdelning, eller att säkerhet, som rätten
godkänner, ställts för deras fordringar, skall ansökningen bifallas. Sedan
rättens tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning erhållits, liksom då
nedsättning, som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till
reservfonden, verkställts, skall anmälan därom för registrering göras genom
styrelsens försorg. Nedsättning av aktiekapitalet, som ej är förenad
med motsvarande belopps avsättning till reservfonden, d. v. s. återbetalning
av kapital, är, därest bolagets egendom avträdes till konkurs,
som börjar inom ett år från det rättens beslut efter verkställd registrering
kungjordes, utan verkan mot borgenär, som ej samtyckt till nedsättningen
eller vid fordringens tillkomst hade kännedom om rättens beslut. Om
till fullgörande av beslutet om nedsättningen aktie blivit inlöst eller dess
belopp minskats, bör aktiebrevet genom styrelsens försorg förses med påskrift
därom.»
Därefter har kommittén i fråga om bland annat de föreslagna 39 a och
39 b §§ anfört följande:
»Syftet med bestämmelsen, att bankaktiebolags grundfond icke må nedsättas,
är givetvis att skydda bolagets borgenärers, i främsta rummet insättarnas,
intresse. Emellertid kunna fall förekomma, då en nedsättning
av grundfonden ur olika synpunkter kan vara ändamålsenlig. Därest formerna
för sådan nedsättning på lämpligt sätt avvägas, synes densamma
även kunna ske utan kränkning av borgenärernas berättigade intressen.
Vid övervägande av frågan, huruvida möjlighet bör beredas för nedsättning
av bankaktiebolags grundfond, bör först beaktas sådan nedsättning,
som sker genom inlösen av aktier efter utlottning eller efter annan grund.
De skäl, som tala för medgivande av dylik inlösen i fråga om andra aktiebolag,
synas i viss mån vara för handen även beträffande bankaktiebolag.
Som redan berörts vid 4 §, har kommittén ansett sig böra föreslå sådan
ändring i banklagen, att bankaktiebolag skall äga möjlighet att utgiva
aktier med företrädesrätt. Emission av dylika aktier torde företrädesvis
komma i fråga, då bankföretag vid rekonstruktion eller eljest i följd av
tillfälliga svårigheter är i behov av nytt kapital. Det synes med hänsyn
härtill lämpligt, att möjlighet beredes företaget att, då dylikt tillfälligt
kapitalbehov upphört, inlösa de utgivna preferensaktierna. Enligt aktiebolagslagen
kan inlösen, varom nu är fråga, äga rum av såväl aktier med
företrädesrätt som andra aktier. Emellertid torde såvitt angår bankaktiebolag
möjlighet till dylik inlösen böra införas endast beträffande preferensaktier.
Något praktiskt behov att kunna på detta sätt inlösa även
stamaktier lärer nämligen i fråga om dylika bolag icke föreligga.
Vad angår nedsättning av grundfonden i andra fall än nu nämnts,
är att märka, att dylik nedsättning antingen är förenad med återbetalning
till aktieägarna av viss del av kapitalet eller innefattar nedskrivning av
kapitalet till täckande av lidna förluster. Nedsättning med kapitalåterbetalning
torde understundom kunna visa sig önskvärd, då ett bankaktiebolag
icke liingre har behov av hela det kapital, som införts i rörelsen. Detta
kan bero på olika omständigheter. Det kan tänkas, att en höjning av penningvärdet
eller eu minskning av affärsbankernas roll i kreditförmedlingen
kan komma att medföra en nedgång i omslutningen med därav följande
minskat behov av eget kapital. För någon bank kan exempelvis
kapitalbehovet visa sig mindre av den anledningen att banken fått sitt
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
verksamhetsområde minskat eller sin verksamhet eljest inskränkt. Till
följd av den minskning i omslutningen, som sålunda kan uppkomma, kan
svårighet finnas att nöjaktigt förränta hela det investerade kapitalet. Det
torde därför kunna komma att föreligga skäl att nedbringa detsamma
genom återbetalning till aktieägarna.
Av större betydelse är givetvis frågan om nedsättning av aktiekapital
till täckande av uppkommen förlust. Erfarenheten från den efter världskriget
följande depressionstiden har tydligt ådagalagt, att behov kan föreligga
av dylik kapitalnedsättning. Sådan nedsättning har också i stor
omfattning förekommit inom andra aktiebolag än bankaktiebolag. Då för
banks del så stora förluster uppkommit, att en nedsättning av grundfonden
visat sig erforderlig, har det med hänsyn till gällande förbud mot nedsättning
av nämnda fond blivit nödvändigt att bilda ett nytt bolag för
övertagande av det gamla bolagets rörelse. En dylik åtgärd är emellertid
förenad med betydande olägenheter. Densamma är ägnad att framkalla
oro bland bankens kunder och minskning av allmänhetens förtroende för
företaget. Dessutom är densamma förenad med avsevärda kostnader, såväl
direkt för sjäiva bildningen av det nya bolaget som indirekt genom de
kostnader av olika slag, som bankrörelsens övergång till nytt bolag medför.
På grund av det anförda anser sig kommittén böra föreslå sådana ändringar
i banklagen, att möjlighet beredes till nedsättning av bankaktiebolags
grundfond. De föreslagna bestämmelserna ansluta sig i huvudsak
till de föreskrifter, som, på sätt ovan berörts, enligt aktiebolagslagen gälla
för nedsättning av aktiekapital. Med hänsyn till de olikheter, som förefinnas
mellan bankaktiebolag och annat aktiebolag, har emellertid föreslagits
vissa modifikationer i sistnämnda föreskrifter.
I 39 a § hava införts bestämmelser angående grundfondens minskning
genom inlösen. Desamma överensstämma i huvudsak med föreskrifterna
i 49 § aktiebolagslagen. Sasom redan berörts, har emellertid möjligheten
till inlösen begränsats till aktier med företrädesrätt. Förbehåll om inlösen
skall, för att kunna tillämpas å aktier, som utgivits i samband med
bolagets bildande, hava intagits i den därvid stadfästa bolagsordningen
och för att gälla senare utgivna aktier antingen förekomma i berörda bolagsordning
eller ock hava intagits i beslutet om aktiernas utgivande och
införts i bolagsordningen. Beträffande införande i bolagsordningen av
dylikt förbehåll gälla vanliga regler om ändring i bolagsordningen och
Konungens fastställelso därå.
I_ samband härmed har i 21 § såsom ett nytt moment införts en från
aktiebolagslagen hämtad bestämmelse, att om förbehåll träffats om grundfondens
nedsättning genom inlösen av aktier, dylikt förbehåll skall angivas
i aktiebrevet.
Kommittén vill här framhålla, att genom berörda tillägg den i 252 § förekommande
straffbestämmelsen för styrelseledamot, som underlåter att
iakttaga föreskriften i 21 §, får en vidare omfattning. I straffrättsligt
hänseende kommer detta att medföra en olikhet i förhållande till motsvarande
straffbestämmelser i aktiebolagslagen. Sistnämnda lag, vilkens
straffbestämmelser fördelats på två paragrafer, 132 och 133 §§, den förra
med strängare, den senare med mildare straffskala, stadgar nämligen
för styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, i vilket
mot föreskriften i 26 § 2 mom. i samma lag ett träffat förbehåll om
aktiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier icke angivits, straff
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 123 häft. (Nr H7.) 2
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
efter den strängare straffskalan, under det att motsvarande förseelse
enligt banklagen — vilken lag även innehåller straffbestämmelser
fördelade på två paragrafer med olika straffskalor, en strängare i 251 $
och en mildare i 252 § — skulle komma att bestraffas efter den mildare
straffskalan. Det bör emellertid framhållas, att såvitt angår förseelse
bestående i underlåtenhet att ställa aktie- eller lottbrev till viss man,
redan nu förefinnes skillnad mellan de båda lagarna, i det att enligt
aktiebolagslagen för styrelseledamot med vars begivande utfärdas
aktiebrev, vilket utan Konungens lov är ställt till innehavaren, straffet
skall utmätas efter den strängare skalan, under det att enligt banklagen
underlåtenhet att ställa aktie- eller lottbrev till viss man är belagt med
ansvar enligt den mildare straffskalan. Vid sådant förhållande och då
underlåtenhet att i aktiebrev införa ett träffat förbehåll av ovan angivet
slag synes böra närmast jämställas med underlåtenhet att ställa aktieeller
lottbrev till viss man, bär kommittén icke funnit anledning att av
hänsyn till aktiebolagslagens straffbestämmelser låta förevarande tillägg
till 21 § medföra ändring i den till 21 § anknutna straffbestämmelsen i
252 §.
Föreskrifter om nedsättning av grundfonden i annat fall, än i ii!) a §
omförmäles, givas i 39 b §. Desamma motsvara i huvudsak bestämmelserna
i 50 § aktiebolagslagen. Liksom i sistnämnda lagrum föreskrives
sålunda i 39 b § 1 mom., att beslut om dylik nedsättning kan fattas endast
av bolagsstämma, samt att detsamma skall angiva det belopp, varmed
grundfonden skall nedsättas, ändamålet med nedsättningen och det
sätt, varpå densamma skall genomföras. Tillika stadgas, att för den
händelse nedsättningsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen, vid
ansökningen om fastställelse av dylik ändring skall fogas sådana
protokollsavskrifter, som avses i 50 § aktiebolagslagen. För registrering
skola därefter gälla de i 87 § givna bestämmelserna. Därest ändring av
bolagsordningen icke erfordras, åligger det styrelsen att, såsom stadgas i
50 § aktiebolagslagen, anmäla nedsättningsbeslutet för registrering.
Vid anmälan i statsråd den 14 december 1923 av det förslag, som liggei
till grund för nu gällande lydelse av 50 § aktiebolagslagen, erinrade
föredragande departementschefen, att därest man såge frågan om kapital -nedsättningen ur borgenärernas synpunkt, eu väsentlig skillnad forelåge,
allt eftersom nedsättningen vore förenad med kapitalåterbetalning eller
ej. Genom en nedsättning, som vore förenad med återbetalning, frånhänfles
bolaget eu kapitaltillgång, och detta kunde vara synnerligen menligt
för borgenärerna. Skedde däremot endast eu nedskrivning av kapitalet
till täckande av förlust, vore själva nedsättningen endast en bokföringsåtgärd
som i och för sig icke kunde medföra någon skada för borgenärerna.
Men sedan nedsättningen verkställts, finge det nedsatta aktiekapitalet
läggas till grund för beräkning av vinst. Hade nedsättningen icke
skett, skulle ingen utdelning fått äga rum, förrän balansräkningen med
det gamla aktiekapitalet, uppfört såsom skuld, utvisat vinst. Om nedsättning
enligt då gällande bestämmelser verkställts, finge däremot utdelning
ske, så snart en behållning, överstigande det nedsatta aktiekapitalet, förefunnes.
Först genom att vinstutdelning efter nedsättningen ägde rum,
kunde sålunda skada tillskyndas borgenärerna. All tillbörlig hänsyn
till deras intressen syntes förty vara iakttagen, om det stadgades, att ned
siittning av aktiekapital, som avsåge täckande av förlust, finge verkställas
utan rättens tillstånd, men att vinstutdelning icke finge ske utan sådant
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
tillstånd med därmed sammanhängande proklamaförfarande. En sådan
bestämmelse kunde till en början bliva av värde för ett bolag, som eljest
hotades med likvidation på grund av att två tredjedelar av dess aktiekapital
gått förlorat. Vid avgörandet av frågan om skyldigheten att likvidera
hade man efter nedsättningsbeslutet endast att räkna med det nedsatta
aktiekapitalet. Men framför allt ur eu annan synpunkt medförde anordningen
fördel. Utan att inhämta rättens tillstånd kunde man få ned
skriva aktierna och därigenom öppna möjlighet att åter öka kapitalet.
Ökades då aktiekapitalet med ett mot nedsättningen svarande belopp,
syntes något proklamaförfarande icke vidare vara behövligt. När aktiekapitalet
ökats till sitt förutvarande belopp, finge nämligen utdelning ej
ske, därest icke balansräkningen utvisade en behållning, överstigande det
gamla aktiekapitalet. Förhållandet bleve sålunda detsamma, som om
varken nedsättning eller ökning någonsin ägt rum.
De synpunkter, som sålunda anförts beträffande nedsättning av aktiekapital,
torde böra vinna beaktande jämväl i fråga om nedsättning av
bankaktiebolags grundfond. Med hänsyn härtill bar kommittén ansett sig
böra förorda, att olika regler skola tillämpas, då nedsättning är förenad
med kapitalutbetalning till aktieägarna och då nedsättningen sker för att
bereda möjlighet till avskrivning av gjorda förluster.
Rörande sådan nedsättning av grundfonden, som är förenad med kapitalutbetalning,
föreslås i 39 b § 2 mom. en bestämmelse av innehåll, att
beslutet icke må bringas till verkställighet utan rättens tillstånd, ävensom
att ansökan om dylikt tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet
blivit registrerat. Dessa regler överensstämma med motsvarande föreskrifter
i aktiebolagslagen. Vidkommande kallelseförfarandet bar emellertid
kommittén funnit, att de i aktiebolagslagen härutinnan givna reglerna
icke böra i oförändrat skick komma till användning i fråga om bank
bolag. Bestämmelserna om särskilda kallelser till samtliga kända borgenärer
och skyldighet för bolaget att sedermera styrka, att såväl dessa som
de andra borgenärer, vilka efter årsstämningen givit sig an bos rätten,
blivit till fullo förnöjda, medgivit nedsättningen eller erhållit fullgod
säkerhet, skulle, därest de vunne tillämpning rörande bankaktiebolag,
medföra sådana olägenheter, att nedsättning icke komme till stånd. Till
lämpandet av dylika bestämmelser skulle, då fråga vore om en bank med
dess talrika insättare, föranleda avsevärda kostnader och dessutom tvinga
banken att offentliggöra hela sitt insiittarebestånd. Ej heller synes behov
föreligga att beträffande bankaktiebolag kräva iakttagande av samma
regler, som i förevarande hänseende giilla för andra aktiebolag. Till
skyddande av borgenärernas intresse givas nämligen i 49 § banklagen föreskrifter
om det förhållande, som skall förefinnas mellan bankaktiebolags
inlåning och beloppet av dess egna fonder, vilka föreskrifter givetvis
äga tillämpning .jämväl efter det grundfonden nedsatts. Bankaktiebolag
äro även, i motsats till andra bolag, föremål för särskild tillsyn, vilket
förhållande givetvis är ägnat att skydda borgenärernas intresse. Beaktas
bör vidare, att flertalet av bankernas skulder äro av kortfristig natur,
och att sålunda borgenärerna i regel iiga möjlighet att, då grundfonden
nedsättes, påfordra förbindelsernas fullgörande. Pa grund av det anförda,
har kommittén ansett sig böra förorda införande av ett i vissa hänseenden
förenklat kallelseförfarande. Föreskrifter härom återfinnas i 39 b §
2 mom. senare delen. Kommittén har sålunda föreslagit bestämmelser
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
av innehåll, att rätten skall utfärda kallelse å bolagets borgenärer med
föreläggande för den, som vill bestrida ansökningen, att inom ett år göra
anmälan därom, vid äventyr att han eljest anses hava medgivit ansökningen,
samt att skyldigheten att styrka, att borgenärerna blivit till fullo
förnöjda, medgivit nedsättningen eller erhållit betryggande säkerhet,
skall avse endast sådan borgenär, som hos rätten bestritt ansökningen»
Särskilda kallelser skola sålunda icke förekomma vare sig i fråga om kronans
ombudsman eller bolagets kända borgenärer. Då med hänsyn till de
föreslagna ändringarna hänvisning icke kan göras till bestämmelserna
om årsstämning, hava i paragrafen införts närmare föreskrifter om inställelsedag
och sättet för kallelsens kungörande. Dessa föreskrifter
överensstämma med motsvarande regler i fråga om årsstämning med alle
nast den avvikelse, att då personliga kallelser icke erfordras, ansetts lämpligt,
att kungörelse sker jämväl i tidning inom orten.
Jämväl i fråga om sådan nedsättning av grundfonden, som sker till beredande
av möjlighet till avskrivning av lidna förluster, har kommittén
ansett sig böra i huvudsak upptaga aktiebolagslagens bestämmelser. Liksom
i aktiebolagslagen har dylik nedsättning angivits skola sko därigenom, att
nedsättningsbcslutet innefattar föreskrift om motsvarande belopps avsättning
till reservfond. Tydligt är, att i dylikt fall nedsättningen icke i och
för sig medför någon försämring av borgenärernas ställning. Densamma
innebär endast en bokföringsåtgärd, betingad av redan lidna förluster.
Ej heller försämras i verkligheten borgenärernas rätt genom nedsättningen,
i varje fall icke därest grundfonden därefter genom tillskott av nytt
kapital ökas med ett mot nedsättningen svarande belopp. Av betydelse
för borgenärerna blir nedsättningen först då den nedsatta grundfonden
lägges till grund för vinstutdelning. I följd härav har kommittén, i anslutning
till aktiebolagslagens bestämmelser, i förslaget upptagit regler,
enligt vilka i fall, varom här är fråga, rättens tillstånd icke erfordras för
själva nedsättningsåtgärden utan endast till en på grundval av det nedsatta
kapitalet verkställd vinstutdelning. De skäl, som enligt vad ovan
berörts tala för införande av ett enklare kungörelseförfarande vid meddelande
av tillstånd till nedsättning, kunna emellertid åberopas även beträffande
sådant tillstånd, varom nu är fråga. Med hänsyn härtill förordar
kommittén i 39 b § 3 mom. sådan avvikelse från aktiebolagslagens
bestämmelse, att ej heller vid nu omförmälda förfarande personliga kallelser
skola förekomma.
Från aktiebolagslagen hava i 39 b § 4—6 mom. upptagits bestämmelser
om registrering av nedsättningsbeslut och om verkan av bolagets försättande
i konkurs ävensom rörande skyldighet för styrelsen att, då aktie blivit
inlöst eller dess belopp minskat, låta förse aktiebrevet med påskrift
därom.»
De föreslagna 154 a och 155 a §§ skulle vara tillämpliga å solidariska
bankbolag. Den förra innefattar bestämmelser om nedsättning av grundfond
och den senare stadganden om nedsättning av kommanditfond genom
inlösen av kommanditlotter. Genom dessa bestämmelser skulle möjlighet
icke beredas till nedsättning av redan befintliga kommanditfonder. Bestämmelser,
varigenom nedsättning av dylik kommanditfond skulle medgivas,
har kommittén funnit vara obehövliga, enär för de fyra solidariska
bankbolag, som för närvarande hava kommanditfonder, uppgående till
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
21
respektive 7.5, l.o, 0.75 och l.o miljoner kronor, någon nedsättning av
kommanditfonden ansetts icke kunna ifrågakomma.
De av kommittén sålunda föreslagna bestämmelserna skulle föranleda
ändringar jämväl i ett flertal andra paragrafer samt införande av tre
nya paragrafer, betecknade 86 a, 86 b och 202 a §§. De ändrade och nya
bestämmelserna enligt kommitténs förslag överensstämma i huvudsak med
motsvarande bestämmelser i den allmänna aktiebolagslagen.
I de avgivna yttrandena bar kommitténs förslag icke i och för sig mött utlåtanden.
någon gensaga. Allenast den allmänna invändningen bar gjorts, att de
ifrågasatta ändringarna, för vilka aktiebolagslagens motsvarande bestämmelser
tjäna såsom mönster, borde anstå tills en väntad revision av sistnämnda
lag ägt rum.
Bank- och fondinspektionen bar framhållit, att kommitténs motiv för
införande i banklagen av nu ifrågavarande bestämmelser icke torde hava
varit att bringa banklagen i större överensstämmelse med aktiebolagslagen
utan fastmera bland annat att möjliggöra sådana förändringar i avseende
å en banks grundfond, som kunde föranledas bland annat av minskning
i rörelsen. En särskild fördel med de nu åsyftade bestämmelserna skulle
enligt inspektionens mening vara, att de syntes kunna bringas i tillämpning
även å redan gjorda rekonstruktioner. Genom nedsättning av
grundfonden och utfärdande av aktier med företrädesrätt skulle ett återförande
av vissa med stöd av aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 rekonstruerade
banker till mera normala förhållanden kunna påskyndas. Fall
syntes ock kunna tänkas, där en nedsättning av grundfonden utan samband
med nyemission lämpligen borde ifrågakomma för att bättre anpassa
kapitalet till den nuvarande rörelsen. Bank- och fondinspektionen har
tillstyrkt kommitténs förslag i förevarande del under framhållande av det
önskvärda i att förslaget snarast möjligt måtte upphöjas till lag.
Fullmäktige i riksbanken hava icke haft något att erinra emot kommitténs
förslag, och kommerskollegium har icke ansett sig böra ingå på ett
bedömande av de nu ifrågavarande bestämmelserna, desto hellre som desamma
icke stode i något nödvändigt sammanhang med de övriga förslag
till ändringar i banklagen, vilka ägde en allmännare betydelse för näringslivet.
Att, på sätt ifrågasatts i vissa av de över kommittéförslaget avgivna Departement»-yttranden, låta anstå med ändrad banklagstiftning i förevarande avseende, CW««.
tills en ännu icke igångsatt överarbetning av den allmänna aktiebolagslagen
blivit verkställd, synes mig icke under för handen varande omständigheter
påkallat. Även om, vad särskilt angår kapitalnedsättning,
det skulle befinnas erforderligt, att gällande bestämmelser i sagda lag
göras smidigare, synes man icke av denna anledning längre böra undanhålla
bankbolagen möjlighet till kapitalnedsättning åtminstone i den ordning,
som för närvarande gäller för vanliga aktiebolag. Hinder lärer icke
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
möta, att, därest aktiebolagslagen i dessa delar framdeles blir ändrad, samtidigt
till prövning upptages frågan om ändring jämväl av banklagens
bestämmelser i ämnet.
Jag anser mig böra erinra, att man vid genomförandet av 1924 års ändringar
i den allmänna aktiebolagslagen icke var främmande för tanken
att bereda även bankbolag möjlighet att nedsätta sitt kapital, men att
tillräcklig anledning icke då ansågs föreligga att framkomma med förslag
därom. Enligt vad jag erfarit och såsom av bank- och fondinspektionen
vitsordats uti dess förut omförmälda utlåtande, är emellertid behovet av
ändring i banklagstiftningen i sådant hänseende numera aktuellt, och detsamma
synes vara fallet även vad angår frågan om rätt för bankbolag att
utgiva preferensaktier. De ifrågasatta lagändringarna skulle vara ägnade
att bland annat minska det faktiska tvång till uppgående i annat bankinstitut,
som under vissa förhållanden kan uppkomma för bankbolag, och
som är ägnat att främja en utveckling av vårt bankväsende, vilken torde
av många anses såsom icke i allo önskvärd. Någon principiell betänklighet
mot införande i vår banklagstiftning av dessa nyheter synes icke förefinnas
och har icke heller framförts i de över kommittébetänkandet avgivna
yttrandena.
Vid sådant förhållande och då de bestämmelser, varom är fråga, utgöra
ett helt för sig utan inre samband med vad kommittén i övrigt föreslagit,
har jag ansett mig böra förorda utbrytning och en snabbare behandling
av ifrågavarande spörsmål.
Av den redogörelse jag förut lämnat framgår, att bestämmelserna, såsom
de av kommittén formulerats, i huvudsak överensstämma med motsvarande
stadganden i den allmänna aktiebolagslagen. De avvikelser, som
förekomma, hava sin grund i särskilda förhållanden, som råda inom bankväsendet.
Jag finner av sålunda anförda skäl, att kommitténs nu omförmälda
förslag bör med några smärre redaktionella jämkningar upphöjas till lag.»
Föredraganden uppläser härefter förslag till lag om ändring i vissa delar
av lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse, av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över
förslaget måtte, för det i § 87 regeringsformen angivna ändamål, inhämtas
genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
täckes Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Svante Ericsson.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
23
Bilaga.
Förslag
till
Lag
om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om
bankrörelse.
Härigenom förordnas, dels att i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse
skola införas sju nya paragrafer med beteckning 39 a, 39 b, 86 a,
S6 b, 154 a, 155 a och 202 a av den lydelse nedan sägs, dels ock att övriga
här nedan införda paragrafer av samma lag, av vilka lagrum 244 och 252 §§
ändrats genom lag den 1 september 1923 (nr 350), skola — 4, 21, 29, 38, 43,
75, 117, 118, 132, 159, 243, 244, 251 och 252 §§ i nedan intagna delar —
jämte överskrifterna till 24—39 §§ och 139—155 §§ hava den ändrade
lydelse, som av det följande framgår:
4 §.
Bolagsordning för bankaktiebolag skall angiva
1) bolagets firma;
2) de — — — utöva;
3) den--— säte;
4) antalet — — — beslutförhet;
5) huruvida — — — behandling;
6) det----vidtagna;
7) grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å
bolagsstämma, såvitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet
i 74, 86 och 86 b §§;
8) grundfonden — — — maximikapitalet;
9) det —--lyda;
10) antalet — — — befattningar.
Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall i bolagsordningen
angivas det belopp, vartill aktier med företrädesrätt må kunna utgivas,
och det företräde, de skola medföra, ävensom, såframt grundfonden skall
kunna, utan ändring av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre
belopp, den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid
grundfondens ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.
Skall förbehåll träffas enligt 39 a § om grundfondens nedsättning genom
inlösen av aktier, varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen.
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
21 §.
Å — — — styrelseledamöter.
Har förbehåll träffats enligt 39 a § om grundfondens nedsättning genom
inlösen av aktier, varde ock det förbehåll angivet i aktiebrevet.
Om inbetalning, ökning och nedsättning av grundfonden.
29 §.
Beslutet — — — tecknarna;
5) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande,
den olikhet, som mellan dem skall förefinnas.
31 §.
Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare berättigad
att, i den mån sådant kan ske, av de nya aktierna efter teckning
erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande
grundfonden.
Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna
och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, ävensom, i den
mån så ske kan, genom rekommenderade brev om bolagsstämmans beslut
om grundfondens ökning underrätta aktieägarna. Där ej alla aktier skola
medföra samma rätt, skola bolagsordningens bestämmelser om aktier av
olika slag angivas i kungörelsen och breven till aktieägarna.
38 §.
Grundfonden — — — tillämpning.
Bolagsstämmans beslut om ökningen skall, där ej de nya aktierna skola
vara likställda med de förutvarande, angiva den olikhet, som dem emellan
skall förefinnas.
Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare berättigad
att av de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans
andel i den förutvarande grundfonden.
Beslutet — — — vunnits.
Innefattar — — — ärendet.
Grundfonden — — — överföras.
Ej — — — utlämnats.
39 a $.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse om minimi- och maximikapital,
må grundfonden, såframt förbehåll därom gjorts i bolagsordningen, sådan
denna i samband med bankaktiebolagets bildande blivit av Konungen
åtadfäst, kunna genom inlösen av därvid utgivna aktier med företrädesrätt
enligt bestämda grunder nedsättas, dock ej under minimikapitalet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
25
Dylik nedsättning av grundfonden må kunna ske jämväl genom inlösen
av aktier med företrädesrätt, som senare utgivits, såframt förbehåll därom
gjorts, efter ty ovan sägs, eller ock träffats i beslutet om aktiernas utgivande
och intagits i bolagsordningen.
Förbehåll, varom nu är sagt, må ej bringas till verkställighet, förrän
detsamma blivit registrerat. Då nedsättning verkställts, skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan därom för registrering.
Har aktie, enligt vad ovan sägs, blivit inlöst, bör aktiebrevet genom
styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.
39 b §.
Beslut om nedsättning av grundfonden i annat fall än i 39 a § sägs
kan fattas endast av bolagsstämma. Beslutet skall angiva det belopp,
varmed grundfonden skall nedsättas, ändamålet med nedsättningen samt
det sätt, varpå nedsättningen skall genomföras. Kan nedsättningen ej
ske utan ändring av bolagsordningen, skall vid ansökningen om Konungens
stadfästelse å sådan ändring fogas, i två exemplar, av notarius publicus
eller med styrelseledamöternas egenhändiga bevittnade namnunderskrifter
styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet, och skall i övrigt iakttagas
vad i 87 § är stadgat. Erfordras ej ändring av bolagsordningen,
skall styrelsen ofördröjligen, med bifogande av protokollsavskrifter som
nyss sagts, anmäla beslutet om nedsättning för registrering.
Beslut om sådan nedsättning må, där det ej tillika innefattar föreskrift,
att ett nedsättningen motsvarande belopp skall avsättas till reservfonden,
ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om
rättens tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat.
Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den,
som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst
efter ett år skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr, att
han eljest anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt
säte å landet och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till
det lagtima ting, som infaller näst efter ett år. Kallelsen varde å rättens
dörr anslagen ett år före inställelsedagen samt kungjord i allmänna
tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången tio
och tredje gången sist fyra månader, innan den dag inträffar. Styrkes
inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen,
blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit grundfondens
nedsättning eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras
fordringar, varde ansökningen bifallen.
Innefattar beslut om grundfondens nedsättning tillika föreskrift om
motsvarande belopps avsättning till reservfonden, skall grundfonden anses
nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat; dock må vinstutdelning
icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller
grundfonden enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsätt
-
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
ningen svarande belopp. Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning
skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om nedsättningen blivit registrerat.
Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den,
som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst
efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr,
att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse
sitt säte å landet, och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas
till det lagtima ting, som infaller näst efter tre månader. Kallelsen varde
å rättens dörr anslagen tre månader före inställelsedagen samt kungjord
i allmänna tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första
gången två månader och tredje gången sist en månad, innan den dag
inträffar. Styrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt
ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit
vinstutdelning eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts
för deras fordringar, varde ansökningen bifallen.
Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning
meddelas, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift genom styrelsens försorg
insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att, då
nedsättning, som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till
reservfonden, verkställts, därom göra anmälan för registrering.
Nedsättning av grundfonden, som ej är förenad med motsvarande belopps
avsättning till reservfonden, vare, där bolagets egendom avträdes
till konkurs, som börjar inom ett år från det rättens beslut efter verkställd
registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan mot borgenär,
som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens tillkomst hade
kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.
Har till fullgörande av beslutet om nedsättning av grundfonden aktie
blivit inlöst eller dess belopp minskat, bör aktiebrevet genom styrelsens
försorg förses med påskrift därom.
41 i
Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av grundfondens nedsättning,
efter ty i 39 a och 39 b §§ sägs, utbetalas annat än den vinst, som
förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån vinsten
ej skall avsättas till reservfonden. Angående förbud mot vinstutdelning
för visst fall är i 39 b § 3 mom. särskilt stadgat.
Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad i 1
punkten här ovan eller i 39 b § 3 mom. stadgats eller med bestämmelse
i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att
återbära densamma; och ans vare därjämte de, som deltagit i beslutet,
en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.
27
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
43 i
Jämte — — — — balansräkning:
1) Bolagets — — — — anskaffande.
2) Andra — — — — avlämna.
3) Osäkra — — — — avskrivas.
4) Fast — — — — balansräkning.
5) De belopp, vartill grund- och reservfonder samt andra fonder uppgå,
skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.
6) Kostnader--— — tillgång.
75 §.
Bolagsstämma — — — — säte.
Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla aktieägarna
till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna senast
två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra
stämma. Där för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två på
varandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan
den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för beslutets
giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes av samtliga röstande
eller samtliga i omröstningen deltagande ägare av aktier av visst slag,
jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderat brev till, i förra
fallet, varje aktieägare och, i senare fallet, varje ägare av aktie av nämnda
slag.
86 i
Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet
mellan redan utgivna aktier rubbas, vare ej giltigt, med mindre
samtliga aktieägare förenat sig därom. Försämras genom beslutet allenast
vissa aktiers rätt, erfordras dock samtycke endast av ägarna till nämnda
aktier, och gälle i övrigt angående giltigheten av beslutet vad här nedan
är för varje särskilt fall stadgat.
Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna för
utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma vare ej
giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet
fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,
samt å den stämma, som sist hålles, biträtts av samtliga röstande
och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela grundfonden. Har,
i samband med beslut om nedsättning av grundfonden enligt 39 b §,
fattats beslut angående ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna
för utövande av rösträtt, och innefattar sistnämnda beslut ej annan
ändring än som erfordras för att förhindra, att förhållandet mellan aktier
med olika rätt genom nedsättningen rubbas, gälle med avseende å dylikt
beslut om ändring av bolagsordningen vad i 4 mom. stadgas.
Beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att grundfonden må ökas,
28
Kungl. May.ts proposition Nr 147.
vare, där aktier med olika rätt finnas, ej giltigt, med mindre samtliga
aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande
bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som
sist hålles, biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika
företrätt minst tre fjärdedelar av hela grundfonden samt minst tre fjärdedelar
av varje särskilt slag av aktier.
Beslut om annan ändring av bolagsordningen eller om bolagets trädande
i likvidation i andra fall än i 92 och 93 §§ sägs vare ej giltigt,
med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats
å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,
och å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande.
År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare villkor
bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.
Å beslut om ändring av bolagsordningen skall sökas Konungens stadfästelse.
86 a §.
Beslut, som i 86 § 3 mom. avses, så ock beslut enligt samma paragrafs
4 och 5 mom. om sådan ändring av bolagsordningen, att aktier med
företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser om det belopp,
vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter, som i förhållande till
de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya, samt om den rätt till
teckning eller erhållande av nya aktier, som vid grundfondens ökning må
tillkomma varje särskilt slag av aktier.
86 b §.
Beslut om nedsättning av grundfonden enligt 39 b § vare, där ej samtliga
aktieägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet fattats å två
på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den
stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.
Rubbas genom beslutet rättsförhållandet mellan aktierna, erfordras därjämte
samtycke av ägarna av de aktier, vilkas rätt genom beslutet försämras.
Har i bankaktiebolag, där aktier med olika rätt finnas, fattats
beslut, som avser nedsättning med lika belopp av samtliga aktier av visst
slag, och innehåller beslutet tillika, att till reservfonden skall avsättas
ett mot nedsättningen svarande belopp, vare, änskönt genom beslutet den
rätt, som tillkommer dessa aktier, försämras, beslutet giltigt, där de i
omröstningen deltagande ägarna av sådana aktier förenat sig om beslutet
samt de tillika företrätt tre fjärdedelar av samtliga aktier av sagda slag.
År för giltighet av beslut, varom ovan sägs, något ytterligare villkor
bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.
29
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
94 $.
Har bolagsstämma i enlighet med 86 § 4 mom. beslutat, att bolaget
skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas, välje
bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.
117 §.
Huvudlottägarna stånde öppet att med sig förena kommanditlottägare.
Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvariga med mera
än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommanditlottägare
i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar hälften av grundfonden.
Det av kommanditlottägare tillskjutna belopp (kommanditfond)
häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men äga
vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå vad de insatt, innan
utdelning å huvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall lyda å
samma belopp som huvudlott. Vad för kommanditlott skall inbetalas må
ej bestämmas till lägre belopp än det, varå lotten skall lyda. Kommanditlott
vare mot bolaget odelbar.
Kommanditlottägare — — — revisorer.
118 §.
Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angiva
1) bolagets firma;
2) de--— utöva;
3) den---säte;
4) antalet---beslutförhet;
5) huruvida---behandling;
6) det---vidtagna;
7) grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma,
såvitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet i
190, 202 och 202 a §§;
8) grundfonden---maximikapitalet;
9) det---lyda;
10) antalet —--befattningar;
11) huruvida —--erforderliga.
Skall förbehåll träffas enligt 155 a § om nedsättning av kommanditfonden
genom inlösen av kommanditlotter, varde bestämmelse härom intagen i
bolagsordningen.
132 §.
Å---styrelseledamöter.
Har förbehåll träffats enligt 155 a § om nedsättning av kommanditfonden
genom inlösen av kommanditlotter, varde ock det förbehåll angivet
i lottbrevet.
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
Om inbetalning, ökning och nedsättning av grundfonden samt om
kommanditfonden.
154 a §.
Beslut om nedsättning av grundfonden kan fattas endast av bolagsstämma.
Beslutet skall angiva det belopp, varmed grundfonden skall nedsättas,
ändamålet med nedsättningen samt det sätt, varpå nedsättningen
skall genomföras. Kan nedsättningen ej ske utan ändring av bolagsordningen,
skall vid ansökningen om Konungens stadfästelse å sådan
ändring fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med styrelseledamöternas
egenhändiga bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift
av protokoll, som förts i ärendet, och skall i övrigt iakttagas vad i 203 $
är stadgat. Erfordras ej ändring av bolagsordningen, skall styrelsen ofördröjligen,
med bifogande av protokollsavskrifter som nyss sagts, anmäla
beslutet om nedsättning för registrering.
Beslut om sådan nedsättning må, där det ej tillika innefattar föreskrift,
att ett nedsättningen motsvarande belopp skall avsättas till reservfonden,
ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om rättens
tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat. Rätten
utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den, som vill
bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter ett
år skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr, att han eljest
anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt säte å landet
och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det lagtima ting,
som infaller näst efter ett år. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen
ett år före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och
minst en tidning i orten tre gånger, första gången tio och tredje gången
sist fyra månader, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de
borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda
för sina fordringar eller medgivit grundfondens nedsättning eller att
säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde
ansökningen bifallen.
Innefattar beslut om grundfondens nedsättning tillika föreskrift om
motsvarande belopps avsättning till reservfonden, skall grundfonden anses
nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat; dock må vinstutdelning
icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller
grundfonden enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsättningen
svarande belopp. Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning
skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om nedsättningen blivit
registrerat. Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande
för den, som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan
tolv å viss dag näst efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan
därom vid äventyr, att han eljest anses hava medgivit ansökningen.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 147.
31
Har bolagets styrelse sitt säte å landet, och äskas ej urtima ting, då må
inställelsen utsättas till det lagtima ting, som infaller näst efter tre
månader. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen tre månader före inställelsedagen
samt kungjord i allmänna tidningarna och minst en tidning
i orten tre gånger, första gången två månader och tredje gången
sist en månad, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de
borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda
för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller att säkerhet, som
av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde ansökningen
bifallen.
Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning
meddelas, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift genom styrelsens försorg
insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att, då nedsättning,
som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till reservfonden,
verkställts, därom göra anmälan för registrering.
Nedsättning av grundfonden, som ej är förenad med motsvarande
belopps avsättning till reservfonden, vare, där bolagets egendom avträdes
till konkurs, som börjar inom ett år från det rättens beslut efter
verkställd registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan
mot borgenär, som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens
tillkomst hade kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.
Har till fullgörande av beslutet om nedsättning av grundfonden huvudlott
blivit inlöst eller dess belopp minskat, bör lottbrevet genom styrelsens
försorg förses med påskrift därom.
155 a §.
Kommanditfonden må, såframt förbehåll därom gjorts i bolagsordningen,
sådan denna i samband med bankbolagets bildande blivit av Konungen
stadfäst, kunna genom inlösen av därvid utgivna kommanditlotter enligt
bestämda grunder nedsättas.
Dylik nedsättning av kommanditfonden må kunna ske jämväl genom
inlösen av kommanditlotter, som senare utgivits, såframt förbehåll därom
gjorts, efter ty ovan sägs, eller ock träffats i beslutet om lotternas utgivande
och intagits i bolagsordningen.
Förbehåll, varom nu är sagt, må ej bringas till verkställighet, förrän
detsamma blivit registrerat. Då nedsättning verkställts, skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan därom för registrering.
Har kommanditlott, enligt vad ovan sägs, blivit inlöst, bör lottbrevet
genom styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet,
157 §.
Ej må till lottägarna annorledes än i följd av grundfondens nedsättning
enligt 154 a § eller nedsättning av kommanditfond, efter ty i 155 a § sägs,
32
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning
för sista året, i den mån vinsten ej skall avsättas till reservfonden. Angående
förbud mot vinstutdelning för visst fall är i 154 a § 3 mom. särskilt
stadgat.
Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad i 1
punkten här ovan eller i 154 a § 3 mom. stadgats eller med bestämmelse
i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att
återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,
en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.
159 $.
Jämte — — — balansräkning:
1) Bolagets — — — anskaffande.
2) Andra — — — avlämna.
3) Osäkra — — — avskrivas.
4) Fast---balansräkning.
5) De belopp, vartill grund- och reservfonder, kommanditfond samt
andra fonder uppgå, skola var för sig i balansräkningen uppföras bland
skulderna.
6) Kostnader —--- tillgång.
202 a
Beslut om nedsättning av grundfonden enligt 154 a § vare, där ej samtliga
huvudlottägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet
fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,
och å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar
av de röstande. År för giltighet av beslut, varom nu är sagt,
något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.
243 §.
Beviljas — — — tillkommer.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse, varom förmäles i 4 § 1 mom.
under 7) eller i 2 mom., eller förbehåll, som i 4 § 3 mom. sägs, varde
anmärkning om den bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.
Den — — — sökanden.
244 §.
Beviljas — — — fullgöras.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse, varom förmäles i 118 § 1 mom.
under 7), eller förbehåll, som i 118 § 2 mom. sägs, varde anmärkning
om den bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.
Den--— sökanden.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
33
251 §.
Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor eller
fängelse straffes
1) stiftare — — — uppgift;
2) styrelseledamot — — — uppgift;
3) styrelseledamot — — — aktieboken;
4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmelser
i 39 b § 3 mom., 41 § 1 mom. 1 punkten, 154 a § 3 mom. eller 157 §
1 mom. 1 punkten låter verkställa utbetalning till delägare;
5) styrelseledamot — — — 159 §;
6) revisor — — — granskats;
7) revisor — — — uppdrag;
8) eu---187 $.
Ej — — — straff.
252 §.
Bryter — — — stadgat,
eller — — — 3 mom.,
eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §,
23 § sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 mom., 36 § 1 mom., 38 § sista
momentet, 39 a § 3 mom. 2 punkten, 39 b § 1 mom. 4 punkten eller
4 mom., 61 §, 65 §, 69 § 1 mom., 73 § 1 eller 4 mom., 87 §, 132 §, 137 §,
143 § 1 mom., 146 §, 148 §, 149 § 4 mom., 152 § 1 inom., 154 § sista
momentet, 154 a § 1 mom. 4 punkten eller 4 mom., 155 § 1, 2 eller 3 mom.,
155 a § 3 mom. 2 punkten, 177 §, 181 §, 185 § 1 mom., 189 § 1 eller 4
mom. eller 203 § är meddelad,
eller — — — förteckningen,
eller — — — stadgat,
straffes — — — kronor.
Samma---åligger.
Förseelse — — — däri.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
■é
Bihan g till riksdagens protokoll 1928. i samt. 123 häft. (Nr li7.J
34
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
XJtdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj ds lagråd den 5 mars 1928.
Närvarande:
justitierådet von Seth,
justitierådet Wedberg,
regeringsrådet Planting-G vllenbåga.
justitierådet Alexandeeson.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över finansärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 3 februari
1928, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det i
§ 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag
till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 (nr 74)
om hankrörelse.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av byråchefen Albert Tondén.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet:
Oskar Adelsohn.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.
35
Utdrag av protokollet Över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 9 mars 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von
Stockenström.
Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, lagrådets den 5 mars
1928 avgivna utlåtande angående det till lagrådet den 3 februari 1928
remitterade förslaget till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22
juni 1911 om bankrörelse, vilket förslag av lagrådet lämnats utan anmärkning.
Föredraganden hemställer, att lagförslaget, efter vissa formella jämkningar
i detsamma, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Olga Gjörloff.