Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

1

Nr 141.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående klassificering
av bangärdspostkontoret i Stockholm; given
Stockholms slott den 2 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet d Stockholms slott den 2 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

Sedan riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag åren 1924 och 1925
beviljat medel till uppförande inom Stockholms centralbangårds område av
en byggnad för ett bangårdspostkontor, har nämnda byggnad färdigställts
och det nya bangärdspostkontoret öppnats för trafik den 1 oktober 1926.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 117 häft. (Nr 141.)

519 28

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

I sitt utlåtande den 31 oktober 1925 över kommunikationsverkens lönenämnds
förslag till omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och
statens järnvägars stationer hemställde generalpoststyrelsen, att det blivande
bangårdspostkontoret måtte hänföras till klass 1 A. I anledning härav anförde
departementschefen i proposition nr 184 till 1926 års riksdag angående
omklassificering av postkontoren m. m., att frågan om den befogenhet och
de arbetsuppgifter, som skulle tilldelas detta postkontor och dess föreståndare,
fortfarande vore under utredning, vadan kontorets klassificering torde
böra tills vidare anstå. Intill dess ett avgörande härutinnan träffats, syntes
föreståndarbefattningen böra uppehållas på förordnande på sätt Kungl. Maj:t
efter förslag av generalpoststyrelsen bestämde. Yad sålunda anförts lämnades
av riksdagen utan erinran.

I skrivelse den 1 juni 1926 anförde generalpoststyrelsen, att den blivande
föreståndaren redan före bangårdspostkontorets öppnande borde deltaga i dess
organisering samt att, ehuru kontorets uppgifter och organisation icke i alla
avseenden kunde slutligen fastställas, förrän erforderlig erfarenhet av kontorets
verksamhet vunnits, föreståndarens åligganden i varje fall under denna
tid kunde förutses bliva av synnerligen krävande beskaffenhet. Med bifall
till styrelsens i anslutning härtill gjorda hemställan bemyndigade Kungl.
Maj:t den 11 juni 1926 styrelsen att förordna om uppehållande tills vidare
till och med den 30 juni 1927 av föreståndarbefattningen för ifrågavarande
postkontor, med rätt för styrelsen att tilldela den förordnade under tiden
för förordnandet lön enligt 25:e lönegraden av gällande avlöningsreglemente,
d. v. s. den lönegrad, vartill föreståndare av postkontor av klass 1 A är
hänförd.

Då resultatet av ett helt års verksamhet syntes böra inväntas, för att eu
fullt tillförlitlig grundval för postkontorets klassificering skulle erhållas,
gjorde generalpoststyrelsen i skrivelse den 29 juni 1927 framställning i fråga
om förlängning av berörda förordnande till och med den 30 juni 1928, och
blev denna framställning av Kungl. Maj:t bifallen den 1 juli 1927.

I skrivelse den 27 januari 1928 anför generalpoststyrelsen, att sedan numera
bangårdspostkontoret varit i verksamhet mer än ett år, under vilken
tid två julperioder infallit, fullt tillräcklig erfarenhet vunnits för en definitiv
klassificering av postkontoret, och hemställer styrelsen i sådant hänseende,
att postkontoret måtte hänföras till klass 1 A. Till stöd härför anför
styrelsen:

Yid bangårdspostkontoret vore, förutom föreståndaren, fast anställda 1
förste kontrollör, 1 kontrollör, 2 förste po stassistenter, 12 postassistenter, 2
förste postexpeditörer, 1 transportmästare, 5 postexpeditörer, 6 överpostiljoner,
22 förste postiljoner, 3 brevbärarförmän, 10 kanslibitäden, 58 postiljoner
och 28 expeditionsvakter. Hela den fast anställda personalstyrkan vid
postkontoret överstege sålunda 150 man.

Postkontorets rörelse bestode i behandling av paket, tidningar samt utgivare-
och masskorsband. De avgående paketen kunde inlämnas antingen
direkt å postkontoret av allmänheten eller av andra postkontor i Stockholm.

Kungl. Maj ds proposition nr 141. 3

Antalet å postkontoret behandlade avgående oassurerade paket översteg år 1927
3 miljoner. Alla postabonnerade tidningar och masskorsband inlämnades
direkt å postkontoret. Antalet nummerexemplar av därstädes behandlade
— beställda, mottagna, sorterade och expedierade — postabonnerade tidningar
uppgick år 1927 till bortåt 73 miljoner. Utgivarkorsbanden inlämnades likaledes
nästan uteslutande å postkontoret. Masskorsbanden och utgivarkorsbanden,
som behandlades å kontoret, utgjorde år 1927 tillsammans bortåt
21 miljoner. Ankommande paket inginge även till postkontoret och utsändes
därifrån, de utrikes paketen efter vederbörlig förtullning. Därjämte ombesörjde
postkontoret dels förekommande transporter av poster mellan olika
postkupéer och dels transporterna mellan postverkets automobiler och
postkupéerna av alla ankommande och avgående poster till och från övriga
postkontor i Stockholm samt postanstalter i Stockholms förorter.

Uppbörden vid postkontoret uppgick år 1927 till närmare 3 miljoner
kronor. I detta belopp inräknades icke den summa av bortåt 2 miljoner
kronor, som utgjort postverkets ersättning för de abonnerade tidningarnas
befordran. Dessutom utbetalades från postkontoret till tidningarna prenumerationsmedel
av nära 5 miljoner kronor.

Postkontorets poängtal under år 1927, enligt de vid postkontorens senaste
klassificering tillämpade grunderna, uppgick till ej mindre än 554. Då detta
poängtal vore avsevärt högre än poängtalet för något annat postkontor av
klass 1 A, borde postkontoret vid definitiv klassificering räknas tillhöra
denna klass.

Komnmnikationsverkens lönenämnd har i utlåtande häröver den 14 februari
1928 anfört:

Lönenämnden tilläte sig framhålla, att den vid 1926 års allmänna klassificering
av trafikanstalterna använda poängberäkningen knappast kunde
komma till sin rätt såsom grund för klassificeringen i förevarande fall, där
det gällde att värdesätta en rörelse, vari inginge endast ett fåtal av de faktorer,
på vilka ifrågavarande poängsystem vore uppbyggt. Det kunde i detta
sammanhang därjämte erinras, hurusom vid nyssnämnda 1926 års klassificering
hänsyn ansågs böra tagas även till andra omständigheter in den av
vederbörande anstalt uppnådda poängställningen. I en del fall blevo sålunda
anstalter, vilka i betraktande av rörelsens mera ensidiga beskaffenhet eller
av annan anledning ansågos intaga en särställning i förhållande till de övriga,
hänförda till lägre klass än som skulle hava betingats av anstalternas
poängtal. Beträffande bangårdspostkontoret i Stockholm framhöll lönenämnden
i utlåtande den 15 december 1925 över ett av generalpoststyrelsen
avgivet förslag angående verksamhetsområdet för postverkets distrikts- och
lokalförvaltningar m. in., att postmästartjänstens vid sagda kontor placering
i lönehän seende vore beroende av den befogenhet och de arbetsuppgifter, som
kunde komma att tilldelas kontoret och dess föreståndare. Klassificeringen
av ifrågavarande kontor syntes därför böra verkställas först sedan dessa
frågor blivit i detalj utredda.

För vinnande av närmare kännedom om förhållandena vid bangårdspostkontoret
hade lönenämnden nu, i anledning av föreliggande remiss, avlagt
besök å sagda kontor och sökt göra sig närmare underrättad om omfattningen
av det arbete, som åvilade kontorets föreståndare. Lönenämnden
ville erinra, att bangårdspostkontoret inrättats huvudsakligen för övertagande
av vissa grenar av den rörelse, som tidigare varit förlagd under postkontoret
Stockholm 1. Den vid bangårdspostkontoret förekommande rörelsen vore val
av betydande kvantitativ omfattning men torde dock, såsom inriktad allenast på

Departements chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

ett mindre antal av postverkets trafikgrenar, knappast kunna sägas ålägga föreståndaren
de mångsidiga uppgifter i fråga om organisation och arbetsledning
m. m., som i allmänhet tillkomme föreståndarna för de trafikanstalter — såväl
vid postverket som vid statens järnvägar — vilka ansetts böra hänföras till
klass 1 A. Lönenämnden måste därför ställa sig tveksam, huruvida bangårdspostkontoret
skäligen borde inordnas i sagda klass, till vilken, enligt
vad här kunde erinras, anstalter med så mångsidig rörelse och av den svårskötta
beskaffenhet i övrigt som exempelvis postkontoren i Örebro och
Hälsingborg samt järnvägsstationerna i Hallsberg och Nässjö blivit hänförda.
Självfallet vore det även av vikt att framgå med försiktighet, då det gällde
att med stöd av endast eu kortare tids erfarenhet beträffande rörelsens omfattning
och ledningens arbetsuppgifter verkställa klassificering av eu ny
trafikanstalt. ^

Lönenämnden ansåge sig emellertid icke kunna, gent emot generalpoststyrelsens
i ärendet uttalade uppfattning, med bestämdhet göra gällande, att
bangårdspostkontoret i Stockholm rätteligen borde placeras i lägre klass än
den av styrelsen föreslagna. Det kunde för övrigt erinras, att den befattningshavare,
som för närvarande på förordnande uppehölle postmästartjänsten
vid ifrågavarande kontor, enligt av Kungl. Maj:t meddelat beslut under förordnandet
uppbure lön såsom postmästare av klass 1 A.

En ledamot av lönenämnden har förklarat sig anse, att utredningen i
ärendet i allo ådagalagt det berättigade i den av generalpoststyrelsen gjorda
framställningen.

Då bangårdspostkontoret är ett specialpostkontor för endast vissa grenar
av poströrelsen, kunna givetvis icke alla de faktorer, på vilka det enligt
gällande klassificeringsgrunder tillämpade poängsystemet är uppbyggt, ingå
i kontorets jyoängtal, 554, utan är detta tals storlek i huvudsak beroende
på de vid kontoret förekommande trafikgrenarnas avsevärda omfattning.
Om alltså vid detta postkontor föreståndarens arbetsuppgifter icke äro av
den mångsidiga beskaffenhet, som ansetts utgöra förutsättning för ett post
kontors placering i klass 1 A, så är dock den arbets- och trafikledning,
som ankommer på honom, synnerligen omfattande samt det ansvar för
så gott som huvudstadens alla poster, som i sista hand påvilar honom,
mycket stort. Vad särskilt beträffar eu av bangårdspostkontorets viktitigaste
uppgifter, nämligen handhavandet av beställning, sortering och
expediering av alla postabonnerade tidningar, som utgivas i Stockholm,
måste av föreståndaren, vilken har att förhandla med tidningsutgivarna i
alla spörsmål, som röra tidningarna och deras expediering, klagomål över
uteblivande eller försenad framkomst in. in., fordras ett stort mått av omdöme
vid behandligen av frågor av dylik natur. Då med hänsyn härtill
befattningen såsom föreståndare för detta postkontor torde få anses såsom
särskilt maktpåliggande och ansvarsfull och sålunda stora fordringar
måste ställas på befattningens innehavare, lärer kontoret icke böra placeras
lägre än generalpoststyrelsen föreslagit. Jag får alltså tillstyrka, att
bangårdspostkontoret i Stockholm från och med den 1 juli 1928 hänföres
till klass 1 A. Vid bifall härtill skulle antalet befattningar såsom
postmästare av klass 1 A ökas från 8 till 9.

Kungl. Maj:ts proposition nr 141. o

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att med godkännande av det ovan förordade förslaget om
bangårdspostkontorets i Stockholm hänförande till klass 1 A
besluta, att antalet befattningar såsom postmästare av klass
1 A skall från och med den 1 juli 1928 utgöra 9.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hdlenius.