Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

9

Nr 127.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beräknande
av den period, varunder semester må tilldelas
befattningshavare i statens tjänst; given Stockholms
slott den 24 februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1928.

Närvarand e:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgken, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.

Efter gemensam beredning med övriga departementschefer anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Meurling:

I 22 § 1 mom. i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
stadgas bland annat, att tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under det antal dagar, som
i momentet närmare angives.

4S3 2S

10

Kungl. Maj ds proposition nr 127.

I skrivelse den 19 oktober 1927 bär järnvägsstyrelsen gjort framställning
i fråga om beräknandet av den tidsperiod, varunder semester lämpligen
borde tilldelas personalen vid statens järnvägar. Styrelsen anför i sådant
hänseende följande:

»Enligt de bestämmelser, som gällde före det nuvarande avlöningsreglementet
av den 19 juni 1919, ägde ordinarie tjänstemän utfå fullt arvode
irnder semester eller tjänstledighet för enskilda angelägenheter under en tid
av 15 dagar för tjänsteman av lägre grad och 30 dagar för tjänsteman av
högre grad undantagandes vissa av styrelsens tjänstemän, vilka ägde utfå
45 dagar. Några normerande bestämmelser om tjänstledighetens fördelningunder
årets olika månader hade icke utfärdats av styrelsen, utan erhöll personalen
tjänstledighet enligt framställd önskan i den utsträckning, detta med
hänsyn till göromålens behöriga skötande lät sig göra.

Enär personalen i förhoppning att erhålla ledighet å för densamma lämpliga
tider i allmänhet underlät att ansöka om ledighet under årets första
månader, uppstod många gånger svårighet att kunna bereda densamma den
tjänstledighet, som reglementsenligt kunde erhållas.

I och med det nu gällande avlöningsreglementets ikraftträdande har största
delen av personalen tillerkänts en avsevärt längre semestertid än tillförne.
Det var därför att förutse, att svårigheterna att bereda personalen semester
skulle ytterligare ökas, därest icke åtgärder vidtoges för att planmässigt fördela
semestern över årets olika månader. Av denna anledning samt i syfte
att befria befälet från de dagligen återkommande göromålen med personalens
tjänstledighetsförhållanden fastställde styrelsen en semesterordning, som från
och med år 1921 skulle gälla för all linjepersonal. Under framhållande av
att semestern, för att motsvara sitt ändamål att verka återställande av under
arbetet nedsatta krafter, i största utsträckning bör uttagas i någorlunda
långa sammanhängande tidsrymder har styrelsen bestämt, att följande riktlinjer
skola tjäna till ledning vid uppgörandet av semesterplanerna.

A. Tiden mars—oktober. — V distriktet samt linjerna Storlien—llräcke—
Sollefteå och Storuman—Östersund, inklusive linjerna till Strömsund
och Hammerdal: Tiden maj—september.

1. Eu var tjänstehavare vid distrikt eller huvudverkstad må under ovan
angivna månader, där sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, i regel tilldelas, .med viss här nedan angiven avrundning, intill två
tredjedelar av honom tillkommande semester, enligt följande

Plan för semesterindelning.

a. Tjänsteman, för vilken avlöningsreglementet eller därtill utfärdade över -

varande tid i

planen tilldelas semester inom

en maximigräns

av ... 15 dagar

av 25 dagar

d:o

d:o

... 17 »

» 30 »

d:o

d:o

... 20 »

» 35 »

d:o

d:o

... 25 »

» 45 >,

d:o

d:o

.. 30 »

b. I den mån så är möjligt och lämpligt bör denna del av semestern utläggas
i en sammanhängande följd.

2. Beträffande sektionsbefälet underlydande personal skola före den 15
februari föreståndarna för respektive tjänsteställen (station, banmästaravdel -

11

Kuncfl. Maj.ts proposition nr 127.

ning, lokomotivstation etc.) till sektionsföreståndaren inkomma med uppgift
å de tider, under vilka såväl föreståndaren själv som den honom underlydande
personalen önska utbekomma sin semester för året, ävensom, efter
förhandling med personalen, med förslag till semesterindelning.

3. Med anledning av berörda uppgifter och förslag upprättas å sektionsledningsexpeditionen
före februari månads utgång en semesterindelning för
sektionen, upptagande i den mån så är möjligt enligt bestämmelserna i
moment 1 här ovan samtliga tjänstehavare samt tiderna för dem tilldelad
semester.

4. På tjänsteliavares begäran må redan i indelningsplanen kunna tilldelas
honom semester helt eller delvis å annan tid av året än under nu ifrågavarande
tidsperiod.

5. Vid upprättande av semesterindelningen iakttages, att företräde lämnas
tjänstehavare, som med stöd av vederbörligt läkarbetyg önskar ledighet för
svag hälsas vårdande.

6. Vad under mom. 2—5 stadgats rörande upprättande av semesterindelning
med mera för sektionsbefälet underlydande personal gäller i tillämpliga
delar även beträffande övrig personal vid distriktet liksom ock personal vid
huvudverkstad.

B. Månaderna januari—februari, november—december. — V distriktet samt
linjerna Storlien—Bräcke—Sollefteå och Storuman—Östersund,
inklusive linjerna till Strömsund och Hammerdal: månaderna
januari—april, oktober— december.

Semester under denna tid ifrågakommer antingen såsom under A. mom. 4
angives såsom ingående i semesterindelningen eller ock efter särskild därom
för varje gång gjord ansökning.

I semesterordningen liar framhållits, att det är befälets skyldighet tillse,
att semestern avpassas efter förefintligt behov av arbetskraft olika tider av
året, så att icke onödigt stor reservpersonal skall behöva tagas i anspråk.
Sålunda måste vid uppgörandet av semesterplanen så förfaras, att det större
antalet semesterdagar placeras under tider, då erfarenheten visat, att kravet
på antal personal i tjänst är mindre, under det att under tider, då kravet
på antal personal i tjänst är större, motsvarande åtstramning i semestern
måste vidtagas.

Den nu tillämpade anordningen med semesterns uppdelning i en del, som
tilldelas tjänstemannen under den s. k. semesterperioden, och en del, över
vilkens förläggande tjänstemannen själv har större frihet att förfoga, har
visat sig fylla sitt ändamål och även i stort sett varit mycket uppskattad
av personalen.

Erfarenheten har emellertid visat, att tjänstemännen gärna önska spara
några semesterdagar till slutet av året, dels för att säkerställa sig för oväntat
uppkommande behov av semester, dels för att om möjligt erhålla några
dagars ledighet vid jultiden. Det har dock ofta varit ogörligt att bevilja
semester under slutet av året, särskilt under senare hälften av december
månad på grund av då rådande jultrafik. Däremot är trafiken under januari
månad, i synnerhet under första hälften, jämförelsevis obetydlig, varför befintlig
reservpersonal icke då alltid kan tillfullo utnyttjas. I regel vill personalen
dock icke uttaga någon del av sin årssemester redan i januari, dels
på grund av ovan angivna orsaker, dels emedan semesterfördelningen för
året ännu ej är fastställd. För styrelsen står det uppenbart, att en ökning
av reservpersonalen för att möjliggöra tilldelning av semester under slutet

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

av året icke kan ifrågakomma, lielst som, såsom redan berörts, den redan
befintliga reservpersonalen ofta icke kan tillfullo utnyttjas under januari
månad. Enda sättet att råda bot på anförda missförhållanden och därmed
i främsta rummet av ekonomiska skäl möjliggöra minskning av reservpersonalen
under månaden näst efter jultrafikens avveckling är, att personalen
under januari månad tillerkännes möjlighet att uttaga den semester, som
icke kunnat erhållas under föregående år,

Vid sammanträde med distriktscheferna ha dessa ock samfällt uttalat, att
med hänsyn till vikten av att hålla stocken av reservpersonal inom skäliga
gränser åtgärder i angiven riktning böra vidtagas.»

På grund av vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt om sådan
ändring i 17 och 22 §§ av avlöningsreglementet, att perioden beträffande
semester måtte för statens järnvägars vidkommande räknas från och med
februari månad ett kalenderår till och med januari månad påföljande kalenderår.

KommuniJcationsverkens lönenämnd har avgivit utlåtande den 22 december
1927 samt därvid överlämnat inhämtade yttranden från generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen.

Generalpoststyrelsen har meddelat, att vid postverket i regel varje tjänstemans
semester i dess helhet utlades på förhand, varför för postverkets vidkommande
icke förelåge något behov av en bestämmelse i den för statens
järnvägars räkning föreslagna riktningen.

Telegrafstyrelsen har anfört, att en förskjutning av semesterperioden på
sätt föreslagits icke skulle få samma betydelse vid telegrafverket som vid
statens järnvägar. Telegrafverkets tjänstemän tilldelades nämligen i regel
hela semestern i ett sammanhang efter en på förhand uppgjord plan, och
då semestrarna i möjligaste mån fördelades över hela året, förekom me ej
någon anhopning av semestrar i december månad. Med hänsyn till vissa
med den ifrågasatta anordningen förbundna fördelar ansåge sig styrelsen
likväl ej böra framställa någon erinran mot att, därest den föreslagna ändringen
av avlöningsreglementets semesterbestämmelser funnes böra genomföras
vid något av de övriga kommunikationsverken, liknande bestämmelser
bleve gällande även för telegrafverket.

Vattenfallsstyrelsen har anfört, att den föreslagna ändringen för statens
vattenfallsverks personal i stort sett syntes innebära en fördel, varför styrelsen
ansåge sig böra i princip tillstyrka vidtagande även för statens vattenfallsverks
del av sagda ändring.

För egen del har lönenämnden anfört:

»Lönenämnden har i detta ärende samrått med allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, som därvid tillkännagivit, att det, så vitt sistbemälda lönenämnd
hade sig bekaEt, icke vid något av de till allmänna civilförvaltningen hörande
verken yppat sig behov av att kunna beräkna semestern för annan period
än kalenderår.

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

y j(] övervägande av vad i ärendet från olika håll anförts kai lönenämnden
i likhet med allmänna civilförvaltningens lönenämnd kommit till den uppfattningen,
att det knappast kan anses erforderligt eller lämpligt att i gällande
avlöningsbestämmelser rörande semestern vidtaga av järnvägsstyrelsen
ifrågasatta ändringar vare sig med generell giltighet eller beträffande allenast
statens järnvägar. Det av bemälda styrelse framställda önskemålet synes i
stället kunna tillgodoses genom att hos riksdagen utverka bemyndigande för
Kungl. Maj:t att beträffande visst verk meddela föreskrift darom att vederbörande
verksstyrelse må — i de fall, då befattningshavare med hänsyn till
göromålens behöriga gång icke kunnat före utgången av ett kalenderar komma
i åtnjutande av hela den på sagda år belöpande semestern — kunna medgiva,
att de semesterdagar, som återstå, må utbekommas under början a\
närmast följande kalenderår, förslagsvis före januari månads utgång.»

På grund härav har lönenämnden föreslagit, att hos riksdagen matte utverkas
bemyndigande för Kungl. Maj:t att utan hinder av gällande avlöningsbestämmelser
i fråga om verk, för vilket sådant må anses erforderligt, meddela föreskrift
av utav lönenämnden angiven innebörd.

Av vad ovan anförts framgår, att på grund av trafikförhållandena vid statens
järnvägar det skulle medföra onödiga utgifter för verket att i slutet av
ett kalenderår tilldela linjepersonalen den semester, som då kan återstå att
uttaga. Till avhjälpande av berörda olägenheter har järnvägsstyrelsen föreslagit,
att dylik återstående semester skulle kunna uttagas under januari
månad påföljande kalenderår. Då härigenom både personalens önskemål
skulle tillgodoses och samtidigt verkets kostnader för reservpersonal skulle
kunna nedbringas, vill jag tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag härutinnan.
Även om behov av en dylik anordning för närvarande icke eller åtminstone
icke i samma utsträckning synes förefinnas inom andra grenar av statsförvaltningen,
torde dock möjlighet till dylik utsträckning av semesterperioden
böra beredas efter framställning av vederbörande verksstyrelse. På sätt
lönenämnden föreslagit torde bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva
sådan utsträckning böra utverkas av riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

bemyndiga Kungl. Maj:t att, utan hinder av gällande ailöningsbestämmelser,
i fråga om verk, för vilket sådant ma
anses erforderligt, meddela föreskrift därom, att vederbörande
verksstyrelse må i de fall, då befattningshavare med hänsyn
till göromålens behöriga gång icke kunnat före utgången av
ett kalenderår komma i åtnjutande av hela den på sagda år
belöpande semestern, kunna medgiva, att de semesterdagar, som
återstå, må utbekommas före utgången av januari månad nästföljande
kalenderår.

Departement^

chefen.

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 127.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredrtc Haiverman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.