Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.
1
Kr 112.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående uppförande av ett
redskapsskjul m. m. vid Flyinge hingstdepå och stuteri; given
Stockholms slott den 24 februari 1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 24 februari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosen, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström anför:
I skrivelse den 3 november 1927 har stuteriöverstyrelsen gjort framställning
om beredande av medel för uppförande vid Flyinge hingstdepå och
stuteri av ett redskapsskjul samt anläggande av en gödselstad och en körbana.
Häröver hava infordrade utlåtanden avgivits den 8 december 1927
av byggnadsstyrelsen, den 9 januari 1928 av statskontoret samt den 4 februari
1928 av lantbruksstyrelsen.
Stuteriöverstyrelsens framställning är av i huvudsak följande lydelse:
För uppställning och förvaring av vagnar och redskap vid Flyinge hingstdepå
och stuteri hade sedan lång tid tillbaka använts en gammal korsvirkesBihang
till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 93 höft. (Nr 112.)
I
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.
lada under halmtak, vilken emellertid sedan ett tiotal år tillbaka varit av
den beskaffenhet, att den icke ansetts värd att underhålla. Ungefär hälften
av densamma hade nu måst rivas för att lämna plats för en tillbyggnad av
stostallet. I den kvarvarande delen av ladan, vars tak vore mycket bristfälligt,
förvarades för närvarande största delen av depåns vagnar och redskap.
Åtgärder vore därför av nöden för anskaffande av annan förvaringslokal
för ifrågavarande material. Stuteriöverstyrelsen hade fördenskull genom
arkitekten Sigfrid Sterner i Eslöv låtit upprätta ritningar, arbetsbeskrivning
och kostnadsförslag till ett nytt redskapsskjul m. in. Enligt detta förslag
skulle byggnaden uppföras av tegel under tak av bräder, papp och
falstegel. Golvet skulle inom den del av byggnaden, där de bättre vagnarna
komme att uppställas, göras av cement, men i övrigt bestå av stampad lera
och grus. Ytplanet skulle omfatta 65.5 x 9 meter samt höjden från marken
till taklisten utgöra 2.5 meter. Redskapsskjulet beräknades kunna inrymma
över ett sextiotal vagnar, slädar, åkerbruksmaskiner m. in. Kostnaderna för
skjulets uppförande hade beräknats till 21,000 kronor.
I sammanhang därmed hade föreslagits, att en gödselstad skulle anläggas
vid stuteriets stostall. Hittills hade inga särskilda åtgärder varit vidtagna
för gödselns förvarande, utan hade denna upplagts på åkerjorden å motsatta
sidan av landsvägen. Olämpligheten därav vore uppenbar. Då emellertid
här endast vore fråga om tillvaratagande av hästspillning, vore vidlyftigare
och dyrbarare anordningar med cementbotten och brunnar m. m. icke av
nöden, utan vore för ändamålet tillfyllest, att gödselstadens botten genom
fältstensättning gjordes fast. Kostnaderna för en på detta sätt anordnad
gödselstad med en yta av omkring 2,000 kvadratmeter beräknades till 7,000
kronor.
Förläggningen av såväl ovannämnda redskapsskjul som gödselstaden framginge
av en skrivelsen bifogad situationsplan. Å densamma vore jämväl
utmärkt ett område mellan stostallet och det föreslagna redskapsskjulet samt
därifrån fram till landsvägen mitt emot gödselstaden, vilket i samband med
utförande av de ovan ifrågasatta arbetena borde förses med stensättning.
Marken därstädes vore lös samt under höst- och vintermånaderna uppblött
och ibland knappast trafikabel. Särskilt erfordrades en fastare grund vid
transporterandet av gödseln från stallet till den nya gödselstaden, men även
eljest vore stensättning behövlig för att underlätta tillträdet till redskapsskjulet
och gödselstaden samt för att bespara personalen obehaget och svårigheten
att taga sig fram till och från stallet på stundom så gott som
bottenlös väg. Kostnaden för anläggande av en dylik stensatt körbana
beräknades till 1,600 kronor.
Sammanlagda kostnaderna för nu föreslagna arbeten utgjorde alltså
(21,000 + 7,000 + 1,600 =) 29,600 kronor, vartill för oförutsedda utgifter
torde böra läggas 400 kronor. Hela kostnadssumman borde alltså beräknas
till 30,000 kronor. För bestridande av dessa kostnader kunde icke till stuteriöverstyrelsens
förfogande ställda ordinarie anslag tagas i anspråk. Däremot
syntes det med fog kunna ifrågasättas, om icke för ändamålet borde
få disponeras erforderlig del av den utav 1916 års riksdag avsatta fonden
för anläggande av ett statsstuteri. Från denna fond anvisades av 1922 års
riksdag ett belopp av högst 400,000 kronor för anläggande av statsstuteriet,
vid Flyinge. Sistnämnda belopp hade ännu icke tillfullo tagits i anspråk,
men torde den behållning, som återstod den 30 juni 1927, 30,138 kronor 68
Kungl. Maj:ts proposition Nr 112. 3
öre, behöva tagas i anspråk för särskilda i samband med stuteriet stående
åtgärder.
Enligt uppgift från statskontorets fondbyrå utgjorde hela behållningen a
fonden för anläggande av ett statsstuteri den 30 juni
1927 .......................................................................................... kronor 372,590: 35
Droges härifrån ovannämnda återstod av det för Flyinge
stuteriets
anläggande anvisade beloppet........................... » 30,138:6 8
utgjorde den disponibla behållningen nämnda dag ........ kronor 342,451: 67.
Av dessa medel, som ursprungligen uppkommit genom att till statsverket
influtit viss andel av inkomsterna från de stora hästexporterna under åren
1915—1918, kunde alltså nu ifrågavarande kostnader bestridas.
Byggnadsstyrelsen har för sin del icke haft något att erinra mot de föreslagna
byggnadsarbetena och de för desammas genomförande beräknade
kostnaderna.
Ej heller statskontoret har funnit anledning till erinran mot bifall till
framställningen.
Lantbruksstyrelsen anser de föreslagna anordningarna för gödselns tillvaratagande
ur gödselvärdesynpunkt såtillvida bristfälliga, att gödseln till
följd av frånvaro av skyddsmurar komme att uttorka och på grund härav
sammanhrinna alltför fort. Då emellertid vid stuteriet förbrukades stora
mängder ströhalm, till följd varav gödselplanens areal bleve stor, vilket
i sin ordning skulle medföra dryga kostnader för uppförande av tillfredsställande
murar, tillstyrker styrelsen utförandet av ifrågavarande anläggning
på föreslaget sätt.
Beträffande redskapsskjulet har lantbruksstyrelsen intet att erinra.
Jag anser vägande skäl vara av stuteristyrelsen anförda för de föreslagna Departement»-byggnadsarbetenas vidtagande. Vad särskilt angår det föreslagna redskaps- r,’efc"
huset, synes ej mindre i betraktande av den ställning såsom mönsteranstalt
Flyinge synes böra intaga än även för redskapens skull den nuvarande anordningen
för redskapens förvarande synnerligen olämplig. Beträffande den planerade
gödselstadsanläggningen torde visserligen, såsom ock lantbruksstyrelsen
framhållit, vissa erinringar kunna göras i fråga om densammas anordnande.
Då emellertid kostnaderna för en i alla avseenden mönstergill sådan anläggning
torde bliva avsevärda samt med hänsyn till de vid Flyinge rådande
särskilda förhållandena med avseende å hästspillningens tillvaratagande,
torde en anläggning i överensstämmelse med förslaget vara tillfyllest.
De för arbetena erforderliga kostnaderna hava ansetts böra bestridas av
behallningen a fonden för anläggande av ett statsstuteri. Häremot har jag
intet att erinra. För disposition av berörda medel tarvas emellertid medgivande
av riksdagen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att för uppförande av ett redskapsskjul samt anläggande av en gödselstad
och en stensatt körbana vid Flyinge hingstdepå och stuteri i huvudsaklig
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.
överensstämmelse med ovan angivna plan må av fonden för anläggande av
ett statsstuteri användas ett belopp av högst 30,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan finner Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
gott lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Jnh.fi
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.