Kungl. Maj-4a proposition Ni 104.
1
Nr 104.
Kungl. Mqj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av
ett mellan Sverige och Turkiet avslutet handels- och sjöfartsavtal;
given Stockholms slott den 24 februari 1928.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handelsärenden
för den 27 januari 1928 och denna dag samt med överlämnande av
ett den 4 februari 1928, under förbehåll av riksdagens godkännande, mellan
Sverige och Turkiet avslutet handels- och sjöfartsavtal med tillhörande
signaturprotokoll, vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande
av berörda avtal och protokoll.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Felix Hamrin.
Bihang till riksdagens protokoll 1928.
1 samt.
86 höft. (Nr lott.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
(Autentisk text.) (Svensk översättning.)
Convention de Commerce et de
Navigation entre la Suéde et la
Turquie.
La Suéde d’une part et la Turquie
d’autre part, animées du désir de
resserrer les liens d’amitié si heureusement
existants entre les deux Pays,
de régler les conditions d’établissement
de leurs ressortissants dans les
deux Pays et de développer leurs
relations économiques,
Ont résolu de conclure une Convention
å cet effet et ont nommé pour
leurs Plénipotentiaires, savoir,
Sa Majesté le Bni de Suéde:
Monsieur G. O. Wallenberg, Envoyé
Extraordinaire et Ministre Plénipotentiaire
de Suéde en Turquie et
Son Excellence le président de la
république Turque:
Ali Djénany Bey, Député de GhaziAintab
å la Grande Assemblée National
de Turquie, ancien Ministre
du Commerce et
Ali Chevki Bey, Député de Tokat,
ancien Sous-Secrétaire d’Etat au
Ministére des Affaires Etrangéres,
Handels- och sjöfartsavtal mellan
Sverige och Turkiet.
Sverige å ena sidan och Turkiet
å andra sidan, besjälade av önskan
att befästa de lyckligt bestående
vänskapliga förbindelserna mellan
de båda länderna samt att reglera
villkoren för bosättning i vartdera
landet av det andra landets medborgare
ävensom att främja utvecklingen
av de ekonomiska förbindelserna
de båda länderna emellan,
hava beslutat att för sådant
ändamål avsluta ett avtal och hava
till sina befullmäktigade ombud utsett:
Hans
Maj:t Konungen av Sverige:
Sin Envoyé extraordinaire och
Ministre plénipotentiaire i Turkiet
G. O. Wallenberg; och
Hans Excellens Republiken Turkiets
President:
förutvarande handelsministern
Ali Djénany Bey, deputerad för
Ghazi Aintab i turkiska nationalförsamlingen,
samt
förutvarande understatssekreteraren
i utrikesministeriet Ali
Chevki Bey, deputerad för Tokat.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
3
Lesquels, apres s’étre communiqué
leurs pleins pouvoirs, trouvés en
bonne et due forme, sont convenus
des dispositions suivantes:
CHAPITRE ler.
Etablissement.
Article ler.
Les ressortissants de chacune des
Parties Contractantes auront sur le
territoire de l’autre Partie, sous réserve
des lois et réglements qui y
sont en vigueur, le droit de s’établir
et de séjourner, d’aller, de venir et
de circuler, ainsi que celui de quitter
librement ce territoire.
En ce qui concerne les taxes et
charges quelconques å payer du chef
du séjour et de rétablissement, les
ressortissants des deux Parties jouiront
du traitement de la nation la
plus favorisée.
Il est toutefois convenu que ees
stipulations ne restreignent en rien
le droit de chacune des Parties Contractantes
de refuser, dans des cas
déterminés, aux ressortissants de
l’autre Partie, soit en vertu d’une
sentence judiciaire, soit pour des
raisons de sécurité intérieure ou extérieure
de l’Etat ou d’ordre public,
et notamment pour des motifs d’assistance
publique ou de police sanitaire
ou des moeurs, 1’autorisation
de séjourner dans le pays.
Chacune des Parties Contractantes
se réserve toute liberté d’action en
ce qui concerne rimmigration.
vilka, efter att hava meddelat
varandra sina fullmakter, som befunnits
i god och behörig form,
överenskommit om följande bestämmelser:
-
KAPITEL i.
Bosättning.
Artikel 1.
Medborgare, tillhörande endera
av de fördragsslutande parterna,
skola, under iakttagande av å den
andra partens område gällande lagar
och förordningar, vara berättigade
att därstädes bosätta sig samt vistas,
färdas och kringresa ävensom att
fritt lämna sagda område.
Vad beträffar skatter och avgifter
av varje slag, som uppbäras för
vistelse och bosättning i landet,
skola de båda parternas medborgare
åtnjuta mestgynnadnationsbehandling.
Det är likväl överenskommet, att
genom dessa bestämmelser ingen inskränkning
äger rum i någon av de
fördragsslutande parternas rätt att
antingen på grund av domstols beslut
eller av hänsyn till statens inre
eller yttre säkerhet eller till den
allmänna ordningen och särskilt med
hänsyn till fattig-, sundhets- eller
sedlighetspolisväsendet i särskilda
fall förvägra den andra partens medborgare
rätt till vistelse i landet.
Envar av de fördragsslutande
parterna förbehåller sig full handlingsfrihet
i fråga om immigration.
4
Tiungl. Maj:ts proposition Nr 104.
Article 2.
Les ressortissants de chacune des
Parties Contractantes auront, aux
mémes conditions que les ressortissants
de la nation la plus favorisée,
sur le territoire de 1’autre, le
droit d’acquérir, de posséder et d’aliéner
toute espéce de biens mobiliers
ou immobiliers, å 1’exception des
cas prévus par les législations respectives,
en se conformant aux lois
et réglements du pays. Ils pourront,
aux mémes conditions, en disposer
librement par vente, donation,
transfert, contrat de mariage, testament,
succession ab intestat ou par
tout autre moyen.
Ils ne seront assujettis dans aucun
des cas susmentionnés å des charges,
taxes ou impöts, sous quelque dénomination
que ce soit, autres ou
plus élevés que ceux qui sont ou
seront établis pour les nationaux.
Article 3.
Les ressortissants de chacune des
Parties Contractantes auront, aux
mémes conditions que les ressortissants
de la nation la plus favorisée,
sur le territoire de l’autre, en se
conformant aux lois et réglements
du pays, le droit d’exercer toute
sorte d’industrie et de commerce
et de se vouer å tout métier ou
profession dont 1’exercice n’est pas
et ne sera pas réservé aux nationaux.
Article 4.
Les ressortissants de chacune des
Parties Contractantes ne seront sou
-
Aytikel 2.
Medborgare, tillhörande endera av
de fördragsslutande parterna, skola
å den andra partens område, under
iakttagande av därstädes gällande
lagar och föreskrifter, vara berättigade
att, på samma villkor som medborgare
tillhörande mest gynnad
nation, förvärva, besitta och överlåta
alla slag av lös och fast egendom,
med de undantag, som förutsättas i
respektive lands lagstiftning. De
kunna, under enahanda betingelser,
genom försäljning, gåva, överlåtelse,
äktenskapskontrakt, testamente, arv
eller på varje annat sätt fritt förfoga
över sådan egendom.
De skola i intet av ovannämnda
fall underkastas andra eller högre
pålagor, avgifter eller skatter, av
vad benämning de vara må, än
dem, som uppbäras eller kunna
komma att uppbäras av landets
egna medborgare.
Artikel 3.
Medborgare, tillhörande endera av
de fördragsslutande parterna, skola
å den andra partens område, under
iakttagande av i landet gällande
lagar och föreskrifter, vara berättigade
att, på samma villkor som
medborgare tillhörande mest gynnad
nation, bedriva alla slag av industri
och handel samt ägna sig åt varje
hantverk eller yrke, som icke förbehållits
eller kan komma att förbehållas
landets egna medborgare.
Artikel 4.
Medborgare, tillhörande endera av
de fördragsslutande parterna, skola
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
5
mis, sur le territoire de 1’autre,
quant å leur personne, leurs biens,
droits et intéréts, ainsi que pour
l’exercice de tout genre de commerce,
industrie, métier ou profession,
å aucune charge, faxe ou impöt
direct ou indirect, autres ou plus
élevés que ceux imposés aux nationaux.
Ils auront notamment le droit
d’exporter librement les biens qu’ils
auront acquis par leur activité, par
succession ou testament ou par tout
autre moyen légal, sous réserve des
dispositions légales en vigueur dans
le pays, et ils ne seront pas soumis
å cet égard, en qualité d’étrangers,
å des impöts, droits et redevancés
plus élevés que ceux qu’auraient å
payer les nationaux.
Article 5.
Les ressortissants de cbacune des
PartiesCohtractantes seront exempts,
sur le territoire de l’autre Partie,
de tout service militaire dans l’armée,
la marine, les forces aériennes,
la garde nationale ou la milice,
ainsi que de toute obligation ou
charge remplaqant le service militaire.
Ils seront exempts de tout emprunt
forcé.
Ils ne seront soumis å d’autres
prestations ou réquisitions militaires
que dans la mesure et aux conditions
prévues pour les nationaux.
å den andra partens område, i avseende
å sin person, sin egendom,
sina rättigheter och intressen, ävensom
vad angår utövande av varje
slag av handel, industri, hantverk
eller yrke, icke vara underkastade
andra eller högre direkta eller indirekta
pålagor, avgifter eller skatter
än dem, som åvila landets egna
medborgare.
Särskilt skola de, under iakttagande
av landets lagstiftning, vara
berättigade att fritt utföra egendom,
som de förvärvat genom sin verksamhet
eller på grund av arv eller
testamente eller på vilket som helst
annat lagligt sätt, utan att härvid
i egenskap av utlänningar vara
Underkastade högre skatter, avgifter
eller pålagor än dem, som landets
egna medborgare hava att erlägga.
Artikel 5.
Medborgare, tillhörande endera av
de fördragsslutande parterna, skola
å den andra partens område vara
befriade från varje slag av militärtjänst
i armén, flottan, luftstridskrafterna,
nationalgardet eller milisen
liksom från varje förpliktelse
eller pålaga, som utgör vederlag
för militärtjänst.
De skola vara befriade från alla
tvångslån.
De skola vara underkastade andra
militära prestationer och rekvisitioner
endast i den utsträckning och på
de villkor, som fastställts i fråga
om landets egna medborgare.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
Artide 6.
Les ressortissants de Fune des
Parties Contractantes ne pourront,
sur le territoire de 1’autre Partie,
étre expropriés de leurs biens que
pour des raisons d’utilité publique
prévues par la loi et moyennant une
juste indemnité.
Aucune expropriation ne pourra
avoir lieu sans publicité préalable
ni avant que 1’indemnité ait été
versée ou dument consignée.
Artide 7.
Les ressortissants de chacune des
deux Parties Contractantes jouiront,
sur le territoire de 1’autre Partie,
pour tout ce qui concerne la protection
légale et judiciaire de leur
personne et de leurs biens, du méme
traitement que les nationaux. Ils
auront, en conséquence, libre et facile
accés auprés des tribunaux et pourront
ester en justice aux mémes
conditions que les nationaux. Il
sera fait exception aux stipulations
ci-dessus pour les dispositions relatives
å la caution judicatum solvi
et å 1’assistance judiciaire gratuite,
lesquelles questions seront réglées
ultérieurement par un accord spécial
å intervenir entre les deux
Parties.
Artide 8.
Les sociétés anonymes et autres
sociétés économiques, y compris les
sociétés industrielles, financiéres, de
Communications, de transports et
Artikel 6.
Egendom, tillhörig endera av de
fördragsslutande parternas medborgare,
må inom den andra partens
område icke exproprieras för andra
än i lag förutsatta allmännyttiga
ändamål och endast mot skäligt vederlag.
Expropriation må icke äga rum
utan föregående kungörelse, ej heller
förrän ersättning erlagts eller behörigen
deponerats.
Artikel 7.
Medborgare, tillhörande endera
föredragsslutande parten, skola å
den andra partens område i allt
som rör lagligt och rättsligt skydd
till person och egendom åtnjuta
samma behandling som landets egna
medborgare. De skola följaktligen
äga rätt att fritt och obehindrat
anlita domstolar och inför dessa
föra talan på samma villkor som
landets egna medborgare. Från dessa
bestämmelser göres undantag beträffande
ställande av säkerhet för
rättegångskostnader samt kostnadsfri
rättshjälp, vilka frågor framdeles
skola regleras genom ett särskilt
avtal mellan de båda parterna.
Artikel 8.
Aktie- och andra bolag av ekonomisk
natur — industriella, finansiella,
kommunikations-, transportoch
försäkringsbolag däri inbegripna
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
i
d’assurances, qui ont été légalement
constituées et ont leur siége sur le
territoire de l’une des Parties Contractantes,
seront reconnues sur le
territoire de 1’autre Partie et pourront,
en conséquence, y ester en
justice, soit pour intenter une action,
soit pour se défendre. Relativement
au droit d’exercer leur activité
sur le territoire de l’autre
Partie Contractante, elles jouiront
de tous les droits et priviléges qui
sont ou pourront étre reconnus aux
sociétés similaires de la nation la
plus favorisée å cet égard. Les dites
sociétés ne seront pas assujetties å
des impöts, taxes ou charges plus
élevés que les sociétés similaires de
la nation la plus favorisée.
A tous autres égards, il sera fait
application, en ce qui concerne les
sociétés visées au présent article,
du traitement de la nation la plus
favorisée.
Article 9.
Il est convenu qu’aucune des Parties
Contractantes ne pourra invoquer
le bénéfice résultant de la clause
de la nation la plus favorisée, énoncée
dans le présent Chapitre, pour
réclamer en faveur de ses ressortissants
ou sociétés, des droits autres
ou plus étendus que ceux accordés
par elle-méme aux ressortissants ou
sociétés de l’autre Partie Contractante.
— vilka lagligen grundats och hava
sitt säte inom endera av de fördragsslutande
parternas område,
skola erkännas inom den andra partens
område och föl jaktligen därstädes
kunna föra talan inför domstol både
såsom kärande och svarande. Vad
angår bolagens rätt att driva verksamhet
inom den andra fördragsslutande
partens område, skola de
åtnjuta alla de rättigheter och privilegier,
vilka tillerkännas eller
kunna komma att tillerkännas likartade
bolag, tillhörande i detta avseende
mest gynnad nation. Ifrågavarande
bolag skola icke vara underkastade
högre skatter, avgifter eller
pålagor än likartade bolag, tillhörande
mest gynnad nation.
I alla andra avseenden skall vad
angår de i denna artikel omförmälda
bolag tillämpas mestgynnadnationsbehandling.
Artikel 9.
Det är överenskommet, att ingendera
av de fördragsslutande parterna
skall kunna åberopa den förmånsställning,
vilken härflyter av
i förevarande kapitel förekommande
klausuler om behandling såsom mest
gynnad nation, för att till förmån
för sina medborgare eller bolag gorå
anspråk på andra eller längre gående
rättigheter än dem, vilka av
parten ifråga tillerkännas den andra
fördragsslutande partens medborgare
eller bolag.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
CHARlTRE It. KAPITEL II.
Commerce et navigation.
Artide 10.
Les produits du sol et de 1’industrle
originaires de Turquie, énumérés
å la liste »A», jointe å la présente
Convention, ne seront pas soumis å
leur importation en Suéde, å des
droits, y compris tous coefficients
de majoration et surtaxes, autres
ou plus élevés que ceux fixés dans
la dite liste i>A».
Les produits du sol et de 1’industrie
originaires de Suédej énumérés
å la liste »B», jointe å la présente
Convention, ne seront pas soumis å
leur importation en Turquie, å des
droits, y compris tous coefficients
de majoration et surtaxes, autres ou
plus élevés que ceux fixés dans ladite
liste »B».
Article 11.
Les produits du sol et de 1’industrie
originaires deFundesdeuxPays,
y compris ceux énumérés dans les
listes »A» et »B», ne pourront dans
aucun cas étre soumis å leur importation
dans 1’autre Pays, en ce qui
concerne les droits de douane et les
coefficients ou surtaxes ni sous aucun
autre rapport, å un traitement moins
favorable que celui qui est actuellement
ou pourrait étre accordé å
1’avenir aux produits similaires d’un
pays tiers.
Article 12.
Les produits qui seront exportés
du territoire de l’une des Parties
Contractantes å destination du territoire
de l’autre, ne seront pas assu
-
Handel och sjöfart.
Artikel 10.
Natur- och industrialster, som härröra
från Turkiet och vilka uppräknas
i den vid detta avtal fogade
lista A, skola vid införsel till Sverige
icke vara underkastade andra eller
högre tullar än de i sagda lista A angivna,
alla förhöjningskoefficienter
och tilläggsavgifter däri inberäknade.
Natur- och industrialster, som härröra
från Sverige och vilka uppräknas
i den vid detta avtal fogade
lista B, skola vid införsel till Turkiet
icke vara underkastade andra eller
högre tullar än de i sagda lista B angivna,
alla förhöjningskoefficienter
och tilläggsavgifter däri inberäknade.
Artikel 11.
Natur- och industrialster, som härröra
från ettdera av de båda länderna,
däri inbegripna de i listorna
A och B uppräknade, skola vid införsel
till det andra landet i intet
fall, i vad angår tullavgifter och
koefficienter eller tilläggsavgifter
eller i något som helst annat avseende,
kunna underkastas en mindre
gynnsam behandling än som för närvarande
tillerkännes eller framdeles
kan komma att tillerkännas likartade
varor från ett tredje land.
Artikel 12.
Varor, som äro avsedda att utföras
från endera fördragsslutande
partens område till den andra partens
område, skola icke vara under
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
9
jettis å des droits ou charges autres
eu plus élevés que eeux qui sont ou
poummt étre appliqués aux produits
similaires exportés å destination de
la nation la plus favorisée.
Le traitement sur le pied d’égalité
avec un pays tiers s’étend également
å la tnaniére de percevoir les droits
d’importation et d’exportation, å la
mise des marchandises dans des entrepöts
de douane, aux redevanees et
formalités douaniéres, au traitement
et å 1’expédition en douane des marchandises
importées, exportées ou
passant en transit.
Article 13.
Tous les produits du sol et de
1’industrie qui sont originaires du
terrltoire de l’une des deux Parties
Contractantes, jouiront sur le territoire
de l’autre Partie, en ce qui
concerne les taxes intérieures, de
quelque nature qu’elles soient, du
méme traitement que celui qui a
été ou pourra étre accordé pour les
produits similaires d’un pays tiers.
Article 14.
Chacune des Parties Contractantes
pourra exiger, pour établir le pays
d’origine des marchandises importées,
la présentation d’un certifikat
d’origine constätant que lesdites marchandises
sont des produits du sol ou
de Tindustrie dudit pays, ou qu’elles
doivent étre considérées comme tellus,
en raison de la transformation
qU’elles y ont subie.
Les certificats d’origine seront
délivrés, soit par les Départements
du Commerce ou de 1’Agriculture,
soit par les autorités douaniéres ou
la Chambre de Commerce compé
-
kastade andra eller högre tullar eller
pålagor än dem, som tillämpas eller
kunna komma att tillämpas för likartade
varor, avsedda att utföras
till mest gynnad nation.
Den likvärdiga behandlingen med
ett tredje land avser även sättet för
införsel- och utförselavgifternas indrivande,
varors inläggande på tulllager,
tullformaliteter och -pålagor
samt tullbehandling och tullexpedition
av importerade eller exporterade
varor eller transitvaror.
Artikel 13.
Alla natur- och industrialster, som
härröra från endera av de båda
fördragsslutande parternas område,
skola inom den andra partens område
i avseende å inre avgifter, av
vad slag de vara må, åtnjuta samma
behandling, som medgivits eller kan
komma att medgivas likartade varor
från ett tredje land.
Artikel 14.
För fastställande av det land, varifrån
införda varor härröra, skall
envar av de fördragsslutande parterna
kunna fordra företeende av
ursprungsbevis, utvisande att ifrågavarande
varor utgöra från sagda
land härrörande natur- eller industrialster
eller att de, på grund av
den bearbetning de därstädes undergått,
böra betraktas såsom sådana.
Ursprungsbevisen skola utfärdas
antingen av vederbörande handelseller
lantbruksministerium eller av
därtill bemyndigad tullmyndighet
eller handelskammare eller av vilken
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
tentes, soit par toute autre autorité
ou association que le pays destinataire
aura agréée. Le Gouvernement
du pays destinataire aura le droit
d’exiger la légalisation des certificats
d’origine par son représentant
diplomatique ou consulaire.
Les autorités du pays destinataire
pourront exiger la traduction en
franqais des certificats d’origine.
Les colis postaux seront dispensés
du certiflcat d’origine, å moins que
le pays destinataire n’estime qu’il
s’agit d’envois de nature commerciale.
Article 15.
Il ne sera maintenu ni établi par
l’une des deux Parties Contractantes
aucune prohibition ni restriction
relative å 1’importation ou å 1’exportation
d’une marchandise quelconque
originaire du territoire de l’autre
Partie ou destinée å y étre exportée,
si ladite prohibition ou restriction
ne s’applique pas dans les memes
conditions aux marchandises similaires,
s’il en existe, en provenance
de n’importe quel autre pays ou
destinées å y étre exportées. Ne seront
pas considérées toutefois comme
dérogations aux dispositions du présent
article, les prohibitions ou restrictions
établies ou å établir pour
des raisons de sécurité publique, de
sécurité de l’Etat ou de santé publique,
ou comme mesures de prophylaxie
contre les épizooties ou contre
les maladies, la dégénérescence ou
la disparition de végétaux utiles,
ou encore en ce qui concerne les
marchandises qui font 1’objet d’un
monopole d’Etat.
som helst annan myndighet eller
sammanslutning, som av destinationslandet
godkänts. Destinationslandets
regering äger rätt att fordra,
att ursprungsbevisen skola vara legaliserade
av en dess diplomatiska
eller konsulära representant.
Myndigheterna i destinationslandet
kunna fordra översättning till
franska språket av ifrågavarande
ursprungsbevis.
För postpaket fordras icke ursprungsbevis,
därest icke destinationslandet
anser, att fråga är om
försändelse av kommersiell natur.
Artikel 15.
Intet förbud och ingen inskränkning
skall av någon av de båda
fördragsslutande parterna upprätthållas
eller påläggas i avseende å
införsel eller utförsel av någon som
helst vara, härrörande från den andra
partens område eller avsedd att dit
utföras, därest icke förbudet eller
inskränkningen på enahanda sätt
omfattar likartade varor — försåvitt
dylika finnas — härrörande
från eller avsedda att utföras till
vilket som helst annat land. Såsom
avvikelser från bestämmelserna
i denna artikel skola dock icke anses
sådana förbud eller inskränkningar,
som äro utfärdade eller kunna
komma att utfärdas med hänsyn till
den allmänna säkerheten, statens
säkerhet eller med hänsyn till allmän
hälsovård eller såsom försiktighetsmått
mot sjukdomar hos djur eller
nyttiga växter eller mot urartning
eller utdöende av nyttiga växter
eller för varor, som utgöra föremål
för statsmonopol.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
11
Artide 16.
Les deux Parties Contractantes se
garantissent réciproquement, en tout
ce qui concerne le transit sur leurs
territoires des personnes, bagages,
marchandises de toute nature, envois,
navires, véhicules et wagons
de chemin de fer ou autres moyens
de transport, le traitement de la
nation la plus favorisée.
Article 17.
Relativement au transport par
chemin de fer des personnes, bagages
et marchandises, lés deux Parties
Contractantes se garantissent réciproquement,
en ce qui concerne
1’expédition, les prix de transport
et les taxes publiques relatives aux
transports, le traitement de la nation
la plus favorisée.
Article 18.
Les voyageurs de commerce de
l’une des deux Parties Contractantes
jouiront sur le territoire de 1’autre
Partie, pour tout ce qui concerne
leur activité et notamment au sujet
des facilités douaniéres accordées
pour les échantillons, du méme traitement
que les voyageurs de commerce
de la nation la plus favorisée.
Article 19.
Les navires et bateaux suédois et
leurs cargaisons jouiront en Turquie,
et les navires et bateaux turcs et
leurs cargaisons jouiront en Suéde,
du méme traitement que les navires
et bateaux nationaux et leurs cargai
-
Artikel 16.
I allt vad angår transitering genom
sina områden för personer, resgods,
varor av alla slag, försändelser,
fartyg, åkdon och järnvägsvagnar
eller andra transportmedel tillförsäkra
de båda fördragsslutande parterna
varandra ömsesidigt behandling
såsom mest gynnad nation.
Artikel 17.
Ifråga om person-, resgods- och
varutrafik å järnväg tillförsäkra
de båda fördragsslutande parterna
varandra ömsesidigt beträffande
expedition, befordringspris och med
befordring sammanhängande allmänna
avgifter behandling såsom
mest gynnad nation.
Artikel 18.
Handelresande från ettdera fördragsslutande
landet skola i det
andra landet, i allt vad angår deras
verksamhet och särskilt vad beträffar
lättnader, som i tullhänseende medgivas
för varuprover, åtnjuta samma
behandling som handelsresande från
mest gynnat land.
Artikel 19.
Svenska fartyg och deras last skola
i Turkiet och turkiska fartyg och
deras last skola i Sverige åtnjuta
samma behandling som landets egna
fartyg och dessas last, oavsett varifrån
fartygen avgått eller varthän
12
KungL Maj:ts proposition Nr 104.
sons, quels que soient le lieu de
départ et le lieu de destination desdits
navires ou bateaux, quelles que
söient aussi la provenance et la destination
de leurs cargaisons.
Les dispositions du présent artide
ne s’appliquent pas au cabotage, å
1’exercice du pilotage, du remorquage
et autres services de port, ni å la
péche* ni aux priviléges spéciaux
qui ont été ou pourront étre reconnus,
dans l’un ou 1’autre pays, aux
produits de la péche nationale.
Article 20.
La nationalité des navires et
bateaux sera, de part et d’autre, admise
d’aprés les documents et certiflcats
délivrés å cet effet par les
autorités compétentes des Etats respectifs,
conformément aux lois et
réglements de chaque pays.
Les lettres de jauge et autres documents
relatifs å la jauge délivrés
par l’une des Parties Contractantes,
seront reconnus par l’autre Partie,
conformément aux arrangements spéciaux
conclus ou qui pourront étre
conclus par les deux Parties.
Article 21.
Les nadres et bateaux battant le
pavillon de l’une des Parties Contractantes,
qui entreront dans un
port de l’autre Partie å seule fin d’y
cömpléter leur Cargaison ou d’en
débarquer une partie, pourront, en
se conformant aux lois et réglements
des Etats respectifs, conserver å bord
la partie de leur cargaison qui serait
de äro destinerade och oavsett varifrån
lasten förskriver sig eller varthän
den är bestämd.
Bestämmelserna i denna artikel
äro icke tillämpliga å kustfart, ej
heller å utövande av lotsning, bogsering
och annan hamntjänst eller
å fiske eller de särskilda förmåner,
som tillerkänts eller kunna komma
att i ettdera landet tillerkännas
alster av den inhemska fiskerinäringen.
Artikel 20.
Fartygs nationalitet skall ömsesidigt
erkännas på grund av de
handlingar och bevis, som av vederbörande
myndigheter i vartdera
landet blivit i enlighet med därstädes
gällande lagar och föreskrifter
för sådant ändamål utfärdade.
Mätbrev och andra mätningshandlingar,
vilka utfärdats av endera
fördragsslutande parten, skola av
den andra parten godkännas i enlighet
med de särskilda överenskommelser,
som mellan de båda fördragsslutande
parterna avslutats eller må.
komma att avslutas.
Artikel 21.
Fartyg, förande endera fördragsslutande
partens flagga, vilka inkomma
till hamn inom den andra
partens område allenast för att där
komplettera sin last eller lossa en
del av densamma, må, under förutsättning
att de ställa sig de i respektive
stater gällande lagar och
föreskrifter till efterrättelse, behålla
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
13
destinée å un autre port ou å un
aut?e pays, et la réexporter, sans
étre tenus å payer pour celle-ci aucun
drott ou frais, sauf les droits de
surveillance, lesquels ne pourront,
d’ailleurs, étre perqus qu’au taux le
plus bas fixé pour la navigation
nationale.
Artide 22.
Si un navire ou bateau de l’une
des Parties Contractantes s’est échoué
ou a fatt naufrage sur les cotes de
l’autre, le navire ou bateau et sa
eargaison jouiront des raémes faveurs
et immunités que les lois et reglemente
des pays respectifs accordent
dans des circonstances analogues aux
navires et bateaux nationaux. Il
sera donné, dans la måme mesure,
qu’aux nationaux, aide et assistance
au eapitaine et å 1’équipage, tant
pour eux-mémes que pour le navire
ou bateau et la eargaison.
En ce qui concerne le droit de
sauvetage, il sera fait application
de la loi du pays ou le sauvetage a
eu lieu.
Les deux Parties Contractantes
conviennent, en outre, que les marchandises
sauvées d’uD navire échoué
ou naufragé ne seront soumises å
aucun droit de douane, å moins
qu’elles ne soient admises å la consommation
intérieure.
Artide 23.
•
Pour autant que les dispositions
de la présente Convention visent la
garantie réciproque du traitement
de la nation la plus favorisée, elles
ne seront pas applicables:
ombord den del av lasten, som är
bestämd till annan hamn eller till
annat land och återutföra densamma
utan att för denna del av lasten behöva
erlägga några avgifter eller
pålagor utom bevakningsavgifter,
och må dessa avgifter blott uppbäras
efter den för inhemsk sjöfart
bestämda lägsta taxan.
Artikel 22.
Om ett fartyg, tillhörande endera
fördragsslutande parten, strandar
eller lider skeppsbrott å den andra
partens kuster, skola fartyg och last
åtnjuta samma förmåner och befrielser,
som de respektive ländernas
lagar och föreskrifter under enahanda
omständigheter bevilja inhemska
fartyg. Hjälp och bistånd
skall lämnas befälhavare och besättning,
såväl för dem personligen
som för fartyg och last, i samma
utsträckning som landets egna medborgare.
Beträffande bärgarlön skall lagstiftningen
i det land,därbärgningen
skett, äga tillämpning.
De båda fördragsslutande parterna
överenskomma därjämte, att bärgade
varor från ett fartyg, som strandat
eller lidit skeppsbrott, icke skola
vara underkastade någon tullavgift,
såvida de icke övergå till förbrukning
inom landet.
Artikel 23.
I den mån bestämmelserna i detta
avtal avse ömsesidig försäkran om
behandling såsom mest gynnad nation,
skola de icke äga tillämpning
å:
14
Kungl. May.ts proposition Nr 104.
a) aux faveurs spéciales accordées
ou qui pourront étre accordées ultérieurement
par l’une des deux Parties
Contractantes å des Etats limitrophes,
en vue de faciliter le träde
frontalier, dans un rayon qui ne
devra pas s’étendre, généralement,
å plus de 15 kilométres de chaque
cöté de la frontiére;
b) aux obligations contractées ou
qui pourront étre contractées ultérieurement
par l’une des deux Parties
Contractantes, en vue d’une
union douaniére;
c) aux faveurs spéciales que la
Suéde a accordées ou pourra accorder
au Danemark ou å la Norvége
ou å ees deux pays, tant que les
mémes faveurs n’auront été accordées
å aucun autre Etat;
d) aux avantages et faveurs spéciaux
existants ou å établir en matiére
de tarifs douaniers et, d’une
fason générale, en toute autre matiére
commerciale entre la Turquie
et les pays détacbés en 1923 de l’Empire
Ottoman, tant que les mémes
avantages et faveurs n’auront été
accordés å aucun autre Etat.
Article 24.
La présente Convention sera ratifiée
de part et d’autre, apres avoir
été approuvée par les Assemblées
législatives respectives, et Téchange
des ratifications aura lieu å Stockholm
aussitöt que faire se pourra.
La présente Convention entrera
en vigueur 30 jours apres 1’échange
des ratifications et demeurera exécutoire
jusqu’au terme d’un délai
de trois mois å compter du jour de
a) de särskilda förmåner, som av
någon av de fördragsslutande parterna
tillerkänts eller framdeles
kunna komma att tillerkännas angränsande
stater i syfte att underlätta
gränstrafiken inom ett område,
som i regel icke må sträcka sig
längre än 15 kilometer på båda sidor
om gränsen;
b) de av endera av de båda fördragsslutande
parterna nu eller framdeles
till följd av en tullunion ingångna
förpliktelser;
c) de särskilda förmåner, vilka
Sverige tillerkänt eller må komma
att tillerkänna Danmark eller Norge
eller båda dessa länder, så länge
samma förmåner icke tillerkänts
ytterligare någon stat;
d) de särskilda förmåner och privilegier,
vilka beröra tulltariffer och
handeln i allmänhet och vilka stadgats
eller framdeles kunna komma
att stadgas i förhållandet mellan
Turkiet och de länder, vilka år 1923
lösgjordes från det Ottomanska kejsardömet,
så länge icke samma förmåner
tillerkänts ytterligare någon
stat.
Artikel 24.
Detta avtal skall, sedan det godkänts
av de lagstiftande församlingarna
i respektive land, ratificeras,
och ratifikationshandlingarna
skola snarast möjligt utväxlas i
Stockholm.
Avtalet träder i kraft 30 dagar*
efter ratifikationshandlingarnas utväxlande
och förbliver gällande intill
utgången av tre månader räknat
från den dag, då detsamma
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
15
sa dénonciation par 1’une ou l’autre
des deux Parties Contractantes.
En foi de quoi, les Plénipotentiaires
ont signé la présente Convention
et y ont apposé leurs cachets.
Fält å Angöra, en double exemplaire,
le 4 Février 1928.
G. O. Wallenberg.
blivit av någondera fördragsslutande
parten uppsagt.
Till bekräftelse härav hava de
befullmäktigade ombuden undertecknat
detta avtal och försett detsamma
med sina sigill.
Som skedde i Angöra, i två exemplar,
den 4 februari 1928.
G. O. Wallenberg.
Äli Djénany. Ali Djénany.
A. Chevki.
A. Chevki.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
Liste A.
K* 4j* Tftrif |
Resignation des marcbandises |
Droits a perceroir |
• • |
0.16 |
|
D . . |
0.16 |
|
ex 113 |
Noix et noisettes ........................................................ |
0.30 |
r». , , |
O.fio |
|
395 |
Tapis noués ayant plus de 250 noeuds par métre de longueur |
6.— |
1242 |
Matiéres végétales pour tannage, ainsi qu’extraits de matiére |
|
tannante ..................................................................... |
Libre. |
Liste B.
N° du Tarif |
Désignation des marchandises |
Droits åpercevoir |
235 |
Papier d’emballage, plissé ou non, et papier goudronné ...... |
70 x 5 |
359 |
Galoches, bottines et bottes en cautchouc et en guttapercha |
525 x 5 |
ex 435 |
Clous et pointes en ler ou en åder: |
|
c) å lerrer les animaux ................................................ |
90 x 5 |
|
ex 445 |
Moulins å viande: |
|
100 x 5 |
||
b) émaillés, galvanisés ................................................... |
160 x 5 |
|
ex 464 |
Réchauds å pétrole et lampes å souder: |
|
a) bruts, non laqués, non polis....................................... |
400 x 5 |
|
b) Anis, laqués, polis, oxidés ou nickelés ........................ |
1,750 x 4 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
IT
Lista A.
Nummer i |
Y a r u s 1 a g |
Tullsats i |
ur 109 b |
Fikon, torkade .............................................................. |
0.15 |
110a |
Russin, torkade ............................................................... |
0.15 |
ur 113 |
Valnötter och hasselnötter ................................................ |
0.3 0 |
ur 115 |
Pistacier ................................................................... |
0.50 |
395 |
Mattor, knutna, med mer än 250 knutar på en längd av 1 meter |
6.— |
1242 |
Vegetabiliska garvningsämnen och garvämnesextrakter ......... |
fria |
Lista B.
Nummer i |
Y a r u s 1 a g |
Tullsats i |
j 235 |
Omslagspapper, plisserat eller ej, ävensom papper, bestruket |
|
med asfalt eller tjära ................................................... |
70 x 5 |
|
359 |
Galoscher, skor och stövlar av kautschuk och guttaperka ..... |
525 x 5 |
ur 435 |
Spik och stift av järn och stål: |
|
c) hästskosöm ............................................................... |
90 x 5 |
|
ur 445 |
Köttkvarnar: |
|
a) vanliga..................................................................... |
100 x 5 |
|
b) emaljerade, galvaniserade .......................................... |
160 x 5 |
|
ur 464 |
Fotogenkök och lödlampor: |
|
a) ej färdigarbetade, olackerade, opolerade........................ |
400 x 5 |
|
b) färdigarbetade, lackerade, polerade, oxiderade eller för- |
||
nicklade ............................................................. |
1,750 x 4 |
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 86 höft. (Sr 10’t.J
3
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
Protocole de signatur.
Au moment de procéder å la signature
de la présente Convention,
les deux Parties Contractantes sont
convenues des dispositions suivantes:
Ad article 3.
Le Plenipotentiaire de Suéde déclare,
au nom de son Gouvernement,
que le bénéfice résultant de la clause
de la nation la plus favorisée énoncée
å 1’article 3 de la présente Convention,
ne pourra étre invoqué en
faveur des ressortissants suédois en
ce qui concerne le respect du droit
acquis reconnu par la Turquie, en
vertu de 1’article 4 de la Convention
d’Etablissement conclue å Lausanne
le 24 Juillet 1923, aux ressortissants
des Stats qui l’ont signée.
Ad article 4.
Les deux Parties Contractantes
conviennent que 1’octroi du traitement
national en matiére d’imposition
n’exclut pas 1’applicabilité aux
ressortissants de la Turquie des Ordonnances
Suédoises du 23 Octobre
1908, concernant les droits å acquitter
pour priviléges et droits spéciaux,
et du 31 Décembre 1913 relative au
droit des étrangers et des ressortissants
suédois domiciliés å 1’étranger
de donner en Suéde des representation
publiques, etc., ou de préter
leur concours å ees représentations.
Signaturprotokoll.
Vid undertecknandet av förestående
avtal hava de båda fördragsslutande
parterna överenskommit
om följande bestämmelser:
Till artikel 3.
Sveriges befullmäktigade ombud
förklarar å sin regerings vägnar,
att den i artikel 3 av förevarande
avtal upptagna klausulen om behandling
såsom mest gynnad nation
icke skall kunna åberopas till förmån
för svenska medborgare i vad
angår den förpliktelse om upprätthållande
av redan förvärvade rättigheter,
som Turkiet enligt artikel
4 av det i Lausanne den 24 juli
1923 avslutade bosättningsavtal
iklätt sig gent emot medborgare i
de stater, som undertecknat detsamma.
Till artikel 4.
De båda fördragsslutande parterna
äro ense därom, att genom medgivandet
av nationell behandling i
avseende å beskattning tillämpligheten
icke uteslutes gent emot turkiska
medborgare av de svenska
förordningarna angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner
och rättigheter den 23 oktober
1908 samt angående rätt för utlänning
och i utlandet bosatt svensk
medborgare att i Sverige giva offentlig
föreställning m. m. eller att
därvid medverka den 31 december
1913.
Kung1. Maj:ts proposition Nr 104.
19
Les ressortissants turcs jouiront,
toutefois, en ce qui concerne l’application
des ordonnances susmentionnées,
du méme traitement que les
ressortissants de la nation la plus
favorisée.
Ad article 10.
Les deux Parties Contractantes
sont d’accord pour réajuster les coefficients
figurant dans la liste »B»
annexée å la présente Convention
d’aprés le taux de changes prévu
dans 1’article 2 de la Convention
Commerciale signée å Lausanne le
24 Juillet 1923. Le réajustement
du coefficient 4 sera soumis aux
mémes conditions que celui du coefficient
5.
Le présent Protocole fait partie
intégrante de la présente Convention
et aura force exécutoire dés
que celle-ci sera mise en vigueur.
G. O. Wallenberg.
Ali Djénany.
Turkiska medborgare skola likväl,
vad angår tillämpningen av
ovannämnda förordningar, åtnjuta
samma behandling som medborgare,
tillhörande mest gynnad nation.
Till artikel 10.
De båda fördragsslutande parterna
äro ense därom, att de koefficienter,
som äro upptagna i den vid förevarande
avtal fogade lista B, skola
kunna underkastas jämkningar efter
valutakursen i den ordning, som
förutsatts i artikel 2 av det i Lausanne
den 24 juli 1923 undertecknade
handelsavtal. För genomförande
av dylika jämkningar skola
ifråga om koefficienten 4 iakttagas
samma villkor, som gälla beträffande
koefficienten 5.
Detta protokoll utgör integrerande
del av förevarande avtal och skall
hava gällande kraft från och med
detsammas ikraftträdande.
G. O. Wallenberg.
Ali Djénany.
A. Chevki.
A. Chevki.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosen, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von
Stockenström.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen för finansdepartementet:
»Genom
det i juli 1923 i Lausanne ingångna fredsfördraget mellan Turkiet
och de under världskriget allierade makterna avstodo dessa från den s. k.
kapitulationsregimen i Turkiet, enligt vilken medborgare i vissa västerländska
stater, i kraft av mellan Turkiet och dessa stater träffade äldre överenskommelser,
varit tillförsäkrade särskilda företrädesrättigheter på turkiskt territorium,
bland annat i judiciellt och fiskaliskt avseende. I samband härmed upphörde
de facto samtliga de äldre handelsavtal att gälla, vilka stödde sig på nämnda
regim. För Sveriges vidkommande voro bestämmelser av denna art upptagna
i den med Turkiet den 10 januari 1737 avslutade handels- och sjöfartstraktaten,
och med densammas urkraftträdande inträdde, vad de kommersiella
förbindelserna angick, traktatlöst tillstånd mellan Sverige och Turkiet.
Med hänsyn till önskvärdheten att få 1737 års traktat ersatt av en ny
överenskommelse, beslöt Kungl. Maj:t den 17 september 1923, att åtgärder
skulle vidtagas för åstadkommande av ett provisoriskt handels- och sjöfartsavtal
med Turkiet. Innan förhandlingar i detta syfte hunnit påbörjas, inträffade
emellertid i Turkiet en konstitutionell omvälvning, varigenom frågan
om reglerandet av Turkiets internationella förbindelser inträdde i ett i viss
mån ändrat läge. För länder, vilka i likhet med Sverige ännu icke genom nya
avtal ordnat förbindelserna med Turkiet, blevo avtalsfrågorna nu i första hand
sammankopplade med spörsmålet angående formen för erkännandet av den
nya turkiska regeringen. Fråga uppkom närmare bestämt om avslutande
av s. k. vänskapsfördrag, ämnade att utgöra första ledet i den serie av
avtal, som förutsattes böra avslutas för ordnande av konsular-, bosättningsoch
handelsförhållandena mellan Turkiet och vederbörande stat.
De vänskapsfördrag, som i fortsättningen kommo till stånd, voro till sitt
innehåll väsentligen likartade. Samtidigt som de inneburo ett erkännande
av den turkiska republiken såsom en ny statsbildning, utgjorde desamma
en grundläggande principöverenskommelse beträffande den framtida regleringen
av de konsulära och kommersiella förbindelserna mellan Turkiet och
Kung!. Maj:ts proposition Nr 104.
21
respektive länder ävensom beträffande villkoren för vistelse och bosättning
å ifrågavarande länders territorium. I dessa hänseenden fastställdes genom
de ingångna fördragen, att de framtida avtalen skulle avslutas i enlighet
med folkrättens allmänna regler samt på grundval av fullständig ömsesidighet.
Dylika vänskapsfördrag avslötos under tiden 1923—1926 med de
flesta europeiska länder. Mellan Sverige och Turkiet slöts en traktat av
sådant innehåll den 31 maj 1924.
Genom noteväxling den 25 november 1925 träffades därefter ett provisoriskt
handelsavtal mellan Sverige och Turkiet, enligt vilket vartdera landet,
under förutsättning av ömsesidighet, förpliktade sig att behandla produkter,
som infördes från det medkontraherande landet, lika gynnsamt som varor
från mest gynnade länder. Avtalet, som trädde i kraft den 1 december
1925 och vars uppsägningstid var fastställd till en månad, förutsattes å
turkisk sida skola äga giltighet för eu tidrymd av sex månader, således
till den 1 juni 1926. Den 15 maj 1926 träffades emellertid överenskommelse,
varigenom ifrågavarande regim för handelsförbindelserna prolongerades
för ytterligare sex månader, och i fortsättningen har avtalet ifråga successivt
ytterligare prolongerats, senast till den 1 juni 1928.
Det sålunda ingångna avtalet var i det väsentliga likalydande med de
avtal, som vid denna tidpunkt tillkommo mellan Turkiet å ena sidan samt
Schweiz, Nederländerna m. fl. länder å den andra. I likhet med dessa sistnämnda
avsåg detsamma allenast varuhandeln, medan däremot sjöfartsförbindelserna
förblevo oreglerade. Avtalet var ämnat att snarast möjligt ersättas
av en mera definitiv handelstraktat, och vid dess ingående förutsattes
uttryckligen, att förhandlingar angående avslutande av en sådan traktat
skulle upptagas inom den allra närmaste tiden.
Nu gällande turkiska tulltaxa är av den 1 september 1916. Till sin struktur
är densamma en enkeltariff, i det att den endast upptager en kolumn
tullsatser. Tullsatserna bestå av grundtull jämte ökningskoefficienter, avsedda
att multipliceras med grundtullen. Intill 1923 förekom veterligen ingen
olikhet i tullbeloppen vid införsel av varor från mest gynnade ocli andra
länder. Under senaste tid har emellertid en förändring härutinnan inträtt,
vilken närmast betingats av ett av turkiska regeringen fattat beslut om
höjning av de i tulltaxan upptagna koefficienterna för vissa varor. Ifrågavarande
åtgärd gick närmare bestämt ut på höjning av koefficienten 5, som
tillämpades för det övervägande flertalet varor, upp till 8, varvid tillika
fastställdes, att den för vissa andra varor gällande koefficienten 12 skulle
höjas till 15. Då de lägre av dessa koefficienter genom handelsavtal voro
bundna i förhållande till länder i mest gynnad nations ställning, drabbade
höjningen sålunda endast länder, vilka icke avtalsvis tillerkänts sådan förmånsställning.
Koefficienthöjningarna hade alltså praktiskt sett samma
innebörd, som om en dubbeltariff både införts, däri skillnaden mellan den
22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
högre och lägre tariffen motsvarade en differens i avseende å koefficienterna
av tre enheter.
På basis av ifrågavarande tulltaxa hava under senare år ett flertal handelsavtal
blivit avslutade. En särställning bland dessa intager den s. k. Lausannetraktaten,
som avslöts den 24 juli 1923 mellan å ena sidan Turkiet
och å den andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Japan, Grekland, Rumänien
och Serbokroatoslovenska staten. Då nämnda traktat i viss mån ägt
grundläggande betydelse för Turkiets följande traktatpolitik, tillåter jag mig
i korthet redogöra för de principer, varå traktaten är uppbyggd.
Lausannetraktaten är uppdelad på ett bosättningsavtal och ett handelsoch
sjöfartsavtal. Bosättningsavtalet är indelat i tre delar, varav första
delen, som innehåller de egentliga etablissementsbestämmelserna, är av huvudsakligt
intresse. I denna del upptager traktaten en klausul, däri såsom villkor
för att de från turkisk sida medgivna förmånerna skola kunna påfordras
av respektive medkontraherande stat förutsättes medgivande från vederbörande
stats sida av enahanda lättnader till förmån för Turkiet. Ifrågavarande
medgivanden avse huvudsakligen inresa och vistelse i landet, rätt
att förvärva, besitta och förfoga över lös och fast egendom samt expropriation
och skattskyldighet. I stort sett gå desamma ut på nationell behandling,
vilken förmån emellertid, såsom nyss nämnts, endast skall kunna
påfordras i det fall att från respektive lands sida full reciprocitet medgives
till förmån för Turkiet.
Den del av Lausannetraktaten, som avhandlar handel och sjöfart, bygger
däremot i allt väsentligt på inestgynnadnationsprincipen. Detta gäller i
främsta rummet vad tullarna angår. Från turkisk sida medgåvos därutöver
vissa speciella .förmåner i tullavseende, innebärande bl. a. utfästelse
att i förhållande till de medkontraherande länderna, så länge traktaten vore
gällande, tillämpa tulltaxan av den 1 september 1916 med de ökningskoeflicienter,
som voro i kraft den 1 mars 1923. Jämkningar av koefficienterna,
motiverade av valutans fluktuationer, skulle likväl i viss ordning
få vidtagas. Härjämte medgavs från turkisk sida nedsättning av gällande
koefficienter ifråga om ett 20-tal varor. I övrigt förekommo i avtalet i stort
sett endast allmänna handelstraktatbestämmelser.
Utom nu nämnda traktat hava handelsavtal under senare tid av Turkiet
slutits med Belgien, Finland, Schweiz, Tjeckoslovakien, Tyskland, Ungern
med flera länder. I likhet med Lausannetraktaten äro dessa handelstraktater
i regel uppdelade på ett bosättningsavtal samt ett handels- och sjöfartsavtal.
Utom i detta hänseende förete avtalen den likheten med Lausannetraktaten,
att bestämmelserna angående bosättning i desamma genomgående
äro baserade på annan grundval än ren mestgynnadnationsbehandling.
Antingen vila de sålunda på grundsatsen om ömsesidig nationell behandling
eller ock hava bestämmelserna absolut karaktär. I vissa fall inrymma
ifrågavarande bosättningsavtal stadganden angående ömsesidig behandling
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
23
såsom mest gynnad nation, dock hava i samtliga dessa fall inryckts bestämmelse
angående tillämpning av reciprocitetsprincipen, varigenom mestgynnadnationsklausulen
gjorts villkorlig.
I avseende å handel och sjöfart äro ifrågavarande traktater i allmänhet
baserade på mestgynnadnationsbehandling. I vissa fall, såsom ifråga om
Finland med flera länder, har emellertid denna behandling, vad tullarna
angår, ömsesidigt begränsats att avse allenast vissa angivna varuslag. I de
flesta fall äro traktaterna därjämte byggda såsom tariffavtal, i det att de
innehålla särskilda tullkoncessioner, preciserade i vid avtalen fogade ömsesidiga
tariffer.
Vad beträffar arten och omfattningen av varuutbytet mellan Sverige och
Turkiet tillåter jag mig anföra följande.
Den turkiska marknaden är visserligen, generellt taget, icke av någon
avsevärdare betydelse för den svenska exporten, men den erbjuder likväl
ifråga om vissa varuslag ett icke oviktigt avsättningsfält. Omfattningen
av Sveriges export till Turkiet samt import därifrån framgår av följande
tabell.
Sveriges export Sveriges import
till Turkiet |
från Turkiet |
|
i kronor |
i kronor |
|
1913 ......................................... |
....................................... 2,380,000 |
1,144,000 |
1923 ......................................... |
....................................... 1,690,000 |
556,000 |
1924 ......................................... |
....................................... 2,573,000 |
1,215,000 |
1925 ......................................... |
....................................... 2,580,000 |
1,290,000 |
1926 ......................................... |
....................................... 2,460,000 |
2,350,000 |
Beträffande sammansättningen av den svenska exporten till Turkiet må
framhållas, att densamma till stor del utgöres av vissa speciella artiklar,
vilka eljest icke höra till de allra främsta exportvarorna från Sverige. En
framstående plats i exporten till Turkiet intaga sålunda kautschuksskodon,
varav exporten åren 1925 och 1926 uppgick till ett värde av i runda tal
300.000 respektive 500,000 kronor. Vidare förekommer en. icke obetydlig
export till Turkiet av fotogenkök. Värdet härav uppgick nyssnämnda år
till c:a 250,000 respektive 300,000 kronor. Härjämte har en beaktansvärd
export ägt rum av hästskosöm samt vissa år av sprängämnen och krigsmateriel.
Ifråga om trävaror, trämassa och papper samt järn och stål har
exporten till Turkiet varit jämförelsevis ringa. Ifråga om vissa slag av
maskiner förekommer regelmässigt export till Turkiet, ehuruväl icke heller
denna export hittills uppnått några mera avsevärda belopp.
Importen från Turkiet utgöres till övervägande del av tobak samt vissa
torkade frukter, såsom fikon, russin och korinter, vilka varor huvudsakligen
härröra från Turkiets asiatiska område. Införseln av tobak från asiatiska
Turkiet uppgick för åren 1925 och 1926 till omkring 590,000 respektive
1.670.000 kronor.
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
Rörande varuutbytet mellan Sverige och Turkiet tillåter jag mig i övrigt
hänvisa till häröver upprättade statistiska tabeller, vilka såsom bilagor torde
få fogas till protokollet (bil. A—C).
Vid föredragning den 22 januari 1926 beslöt Kungl. Maj:t, att förhandlingar
skulle upptagas med Turkiet om ett handels- och sjöfartsavtal, vilket
skulle träda i stället för den tidigare berörda provisoriska överenskommelsen.
I anslutning härtill utfärdades för sändebudet i Konstantinopel G. O.
Wallenberg erforderlig fullmakt för ett blivande avtals avslutande, vilken
fullmakt dock först finge användas, sedan Kungl. Maj:t haft tillfälle slutligt
pröva det förslag till avtal, som kunde framgå av förhandlingarna. Förhandlingar
hava sedermera förts, huvudsakligen i Angöra, mellan ombud förde
båda regeringarna. Dessa häxa lett till upprättande av ett förslag till
avtal, varom enighet numera uppnåtts. Avtalsförslaget är uppdelat på
tvenne kapitel, varav kapitel I avser bosättning och kapitel II handels- och
sjöfartsförhållandena.
Kapitel I innehåller bestämmelser angående den behandling som i vartdera
landet skall tillkomma medborgare från det andra landet samt därstädes
hemmahörande bolag. Dessa bestämmelser böra ses mot bakgrunden av
stadgandena i artikel 9, däri föreskrives, att intetdera landet på grund av
de i kapitel I upptagna klausulerna angående behandling såsom mest gynnad
nation skall kunna till förmån för egna medborgare och bolag göra anspråk
på andra eller vidsträcktare rättigheter i det andra landet, än som tillkomma
sistnämnda lands medborgare och bolag inom det förstnämndas område.
Med hänsyn till att bestämmelserna i kapitel I i allmänhet gå ut på behandling
såsom mest gynnad nation, medför den i artikel 9 intagna reciprocitetsklausulen
sålunda, att betydelsen av nämnda bestämmelser i viss
mån reduceras. Såsom i det föregående nämnts förekommer emellertid
enahanda inskränkning i samtliga övriga turkiska handelsavtal, i vilka mestgynnadsnationsprincipen
i förevarande hänseenden kommit till uttryck, och
nu åsyftade inskränkning torde näppeligen i och för sig kunna förväntas
medföra några större olägenheter ur svensk synpunkt. Innehållet i kapitel
I är i övrigt i huvudsak följande.
I artikel 1 stadgas, att vartdera landets medborgare, förutsatt att de
iakttaga gällande lagar och förordningar, skola äga rätt att inresa i det
andra landet samt att där vistas och bosätta sig, varjämte de i fråga om
skatter ocli avgifter, som uppbäras för vistelse och bosättning i landet,
tillförsäkras lika gynnsam behandling som mest gynnad nations medborgare.
Oavsett dessa bestämmelser skall vartdera landet likväl i särskilda fall eller
av särskilda orsaker kunna förvägra det andra landets medborgare rätt att
vistas inom dess område. I artikeln har slutligen, i överensstämmelse med
vad härom stadgas i övriga turkiska handelsavtal, införts en klausul, enligt
vilken vartdera landet förbehåller sig full handlingsfrihet ifråga om immigration.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
25
Enligt artikel 2 skola medborgare från vartdera landet äga rätt att i det
andra landet på samma villkor som mest gynnad nations medborgare förvärva,
besitta och förfoga över lös och fast egendom. Härvid göres dock
reservation för i respektive stats lagstiftning förutsatta undantagsfall. Vad
beträffar skatter och avgifter, som i nu nämnda hänseenden uppbäras, tillförsäkras
ifrågavarande medborgare samma behandling soin landets egna medborgare.
I artikel 3 stadgas rätt för vartdera landets medborgare att på samma
villkor som mest gynnad nations medborgare i det andra landet driva handel
och industri samt att ägna sig åt sådan yrkesmässig verksamhet, som
icke förbehållits landets egna medborgare. Enligt bestämmelserna i ett till
avtalsförslaget fogat signaturprotokoll skall Sverige likväl icke på grund
av denna bestämmelse kunna till förmån för svenska medborgare göra anspråk
på de rättigheter, vilka enligt artikel 4 av det i Lausannetraktaten ingående
bosättningsavtalet tillerkänts de allierade makternas undersåtar. Härmed
åsyftas en turkisk utfästelse att i förhållande till nämnda makter i förevarande
avseende upprätthålla status quo den 1 januari 1923.
I artikel 4 föreskrives, att medborgare från vartdera landet i avseende å
skatter och andra avgifter i det andra landet skola åtnjuta samma behandling
som detta lands egna medborgare. I signaturprotokollet har i anslutning
härtill intagits förklaring, enligt vilken nämnda bestämmelser icke skola
utesluta tillämpligheten gent emot turkiska medborgare av de svenska förordningarna
angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
den 23 oktober 1908 samt angående rätt för utlänning och i utlandet
bosatt svensk medborgare att i Sverige giva offentlig föreställning eller att
därvid medverka den 31 december 1913. I avseende å tillämpningen avnämnda
svenska förordningar skola turkiska medborgare emellertid behandlas
lika gynnsamt som mest gynnat lands medborgare. 1 artikeln upptagas
slutligen bestämmelser angående rätt för resp. stats medborgare att fritt utföra
egendom från det andra landet.
I artikel 5 stadgas, att vartdera landets medborgare i det andra landet
skola vara befriade från militärtjänst ävensom från tvångslån. I avseende
å militära rekvisitioner och prestationer skola de behandlas på samma sätt
som landet egna medborgare.
Artikel 6 innehåller bestämmelser angående expropriation i väsentlig
överensstämmelse med vad härom stadgas i Turkiets övriga handelsavtal.
Enligt artikel 7 skola medborgare från vartdera landet i avseende å
skydd för person och egendom i det andra landet åtnjuta samma behandling
som detta lands egna medborgare. De skola vidare äga fritt tillträde till
domstolar samt, med vissa undantag, vara berättigade att på samma villkor
som de egna medborgarna föra talan inför domstol.
I artikel 8 stadgas mestgynnadnationsrätt i vartdera landet för aktie- och
andra bolag, som äro hemmahörande i det andra landet.
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
Artikel 9 innehåller, såsom i det föregående nämnts, vissa inskränkningar
i de i artiklarna 1—8 upptagna mestgynnadnationsklausulerna.
Kapitel II innehåller bestämmelser angående den behandling, som skall
tillämpas ifråga om handel och sjöfart länderna emellan. Förslagets innehåll
i denna del är i huvudsak följande.
Enligt artikel 10 tillerkänna de båda länderna varandra vissa särskilda
koncessioner i tullavseende, vilka medgivanden närmare preciseras i tvenne
vid avtalsförslaget fogade listor.
Enligt lista A medgives från svensk sida tullbindning ifråga om fem
positioner i svenska tulltaxan, avseende fikon, russin, nötter, pistacier samt
vegetabiliska garvningsämnen. De fastställda tullsatserna för dessa varor
motsvara de tullbelopp, vilka redan bundits i förhållande till Spanien
genom det med detta land ingångna handelsavtalet den 4 maj 1925. Ifråga
om pistacier, vilket varuslag icke omnämnes i berörda avtal, har tullen
bundits till sitt nuvarande belopp. Härjämte har i fråga om mattor med
över 250 knutar per längdmeter tullnedsättning medgivits från 8 till 6 kronor
per kilogram.
Såsom vederlag härför har i lista B från turkisk sida medgivits bindning
av nu gällande tullsatser för omslagspapper, kautschuksskodon, hästskosöm
och köttkvarnar. Ifråga om fotogenkök och lödlampor har tullnedsättning med
20 procent beviljats. I signaturprotokollet har intagits bestämmelse, enligt vilken
jämkningar av koefficienterna för de i lista B upptagna varorna äro tilllåtna
i överensstämmelse med de regler, som i detta avseende fastställts i
Lausannetraktaten.
Artiklarna 11—13 upptaga bestämmelser angående ömsesidigt tillerkännande
av mestgynnadnationsbehandling i vissa avseenden, artikel 11 beträffande
importtullar, artikel 12 beträffande exporttullar och tullformaliteter
samt artikel 13 beträffande inre avgifter för varor.
Enligt artikel 14 förbehåller sig vartdera landet rätt att vid införsel
av varor från det andra landet fordra företeende av ursprungsbevis, varjämte
vissa föreskrifter lämnas angående sättet för utfärdande av dylika
bevis.
I artiklarna 15—18 upptagas allmänna mestgynnadnationsklausuler beträffande
förbud och inskränkningar i avseende å införsel och utförsel av
varor, transitering, befordring å järnvägar samt behandling av handelsresande
och av dem medförda varuprover.
Artiklarna 19—22 innehålla bestämmelser angående sjöfart. I artikel 19
stadgas, att vartdera landets fartyg och deras last i det andra landet skola
åtnjuta samma behandling som detta lands egna fartyg och dessas last.
Från denna bestämmelse göras vissa undantag, bland annat vad angår kustfart
samt fiske ävensom ifråga om utövande av lotsning och liknande förrättning
i respektive lands hamnar. Artikel 20 innehåller bestämmelser
angående erkännande av fartygs mätbrev, artikel 21 vissa stadganden an
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
27
gående rätt för vartdera landets fartyg att intaga last respektive lossa i
successiva hamnar inom det andra landets område samt artikel 22 vissa
föreskrifter för det fall att någotdera landets fartyg strandar eller lider
skeppsbrott inom det andra landets område.
I artikel 23 göras vissa undantag från i avtalet upptagna bestämmelser
angående tillerkännande av mestgynnadnationsbehandling. Förutom brukliga
förbehåll beträffande de förmåner, som medgivas åt angränsande länder
för underlättande av gränshandeln eller som medgivas i samband med ingående
av tullunion, upptagas i detta avseende från turkisk sida förbehåll
för de förmåner, som av Turkiet nu eller framdeles medgivas åt de områden,
vilka år 1923 avsöndrats från det ottomanska riket. Å svensk sida har
införts den skandinaviska förbehållsklausen i sedvanlig avfattning.
Artikel 24 slutligen fastställer, att avtalet, sedan de lagstiftande församlingarna
i vartdera landet godkänt detsamma, skall ratificeras. Det träder
i kraft 30 dagar efter ratifikationsinstrumentens utväxlande samt förbliver
gällande för obestämd tid med tre månaders uppsägning.
Kommerskollegium har under förhandlingarnas lopp avgivit infordrade
yttranden i avtalsfrågan. I nämnda yttranden framförda synpunkter hava
genom förslaget i huvudsak vunnit beaktande.
Det avtalsförslag, för vilket jag nu redogjort, är i väsentliga avseenden
byggt på principen om ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation.
Detta gäller särskilt i fråga om de bestämmelser, som avse varuutbytet
mellan länderna. Vad sjöfarten beträffar, baserar sig förslaget på ömsesidig
nationell behandling. I nämnda hänseenden är detsamma sålunda i stort
sett byggt på samma grunder som övriga svenska handelsavtal från senare
tid. I övrigt avviker förslaget emellertid i viss mån från dessa sistnämnda,
detta bland annat såtillvida, som mestgynnadnationsklausulen vad beträffar
behandlingen i vartdera landet av det andra landets medborgare resp. där
hemmahörande bolag lidit vissa inskränkningar. Genom bestämmelserna
i denna del av förslaget tillförsäkras emellertid Sverige förmåner, som avtalsmässigt
äro fullt likvärdiga med dem, som Turkiet tillerkänt övriga
länder, med vilka handelsavtal under senare tid slutits. Praktiskt sett medför
avtalsförslaget på nu ifrågavarande område påtagliga fördelar för Sverige,
vilka torde böra tillmätas särskild betydelse med hänsyn till den företagarverksamhet,
som från svensk sida under senare tid upptagits i Turkiet.
Vidare har det befunnits nödvändigt att i viss mån tillmötesgå från turkisk
sida under förhandlingarna framsfållda önskemål om erhållande av tullkoncessioner
i Sverige för en del varor. Sålunda har bindning medgivits
av nu gällande svenska tullsatser för ett mindre antal rubriker, varjämte
nedsatt tull medgivits för mattor av visst slag. I gengäld härför har erhållits
tullbindning i Turkiet för vissa varor ävensom tullnedsättning för
fotogenkök och lödlampor. I den mån de svenska eftergifterna gå ut på
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
tullbindning, avse de i stort sett endast varor, för vilka tullarna redan
bundits genom 1925 års handelsavtal med Spanien. Vad tullnedsättningen
för mattor angår, torde densamma icke göra intrång på några inhemska
svenska näringsintressen, och dess statsfinansiella konsekvenser synas icke
sträcka sig längre än till omkring 70,000 kronor, varmed den årliga tulluppbörden,
räknat efter importsiffrorna för år 1926, eventuellt komme att
minskas.
Såsom totalomdöme om förslaget får jag anföra, att jag finner detsamma
väl tillgodose Sveriges intressen. De eftergifter, som å svensk sida gjorts,
synas mig fullt uppvägas av de fördelar för svensk exporthandel på Turkiet
samt företagarverksamhet därstädes, som komma att vinnas genom avtalet.
Jag anser sålunda att förslaget bör oförändrat godtagas.»
Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till handelsoch
sjöfartsavtal mellan Sverige och Turkiet jämte tillhörande signaturprotokoll,
för vars innehåll han ovan redogjort (bil. D), och hemställer under
erinran, att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att vidtaga
erforderliga åtgärder i och för undertecknandet, att Kungl. Maj:t
måtte för sin del godkänna berörda avtal och protokoll.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
J. H. Göransson.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
29
Bilaga A.
Sveriges export till Turkiet.
a) till europeiska Turkiet.
Y aruslag |
Sveriges export till europeiska Turkiet |
||
Enhet |
Kvantitet |
Värde i kronor! |
|
kg- » |
85,480 8,275 |
445,024 9,416 |
|
Trävaror, sågade m. m..................................... |
|||
Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav |
» |
14,386 |
8,024 |
Kalcium- och bariumkarbid ................................. |
» |
30,000 |
5,703 |
Kaustikt kali ...................................................... |
» |
11,150 |
6,390 |
Ostlöpe ............................................................ |
» |
6,692 |
8,700 |
Krut............................................................ |
» |
2,516 |
30,916 |
Tändmedel för projektiler och skjutvapen............... |
|||
Balk-, hörn- och annat varmvalsat järn.................. |
kg- |
41,203 |
8,862 |
Verktygsstål ...................................................... |
54,149 |
16,350 ! |
|
Hästskosöm ...................................................... |
278,533 |
193.840 i |
|
Krigsmateriel ..................................................... |
» |
11,788 |
121,199 ! |
Borrmaskiner, vägande per stycke mer än 500 kg., |
> |
30,584 |
j 1 58,000 |
Mjölkskumningsmaskiner m. m............................... |
» |
7,628 |
25,897 ; |
Pumpar m. m. .................................................. |
» |
642 |
27.000 |
Samtliga till europeiska Turkiet exporterade varor |
1,155,089 |
b) till asiatiska Turkiet.
Y aruslag |
Sveriges export till asiatiska Tnrkiet |
||
Enhet |
j Kvantitet |
Värde i kronor |
|
Kautschuksskodon............................................... |
kg. |
8,022 |
44,733 |
Lådämnen, ej s. n.............................................. |
in3 |
506 |
40,470 |
Övriga sågade trävaror ...................................... |
» |
3,067 |
197,522 |
Papper ............ ......................................... |
kg- |
349,685 |
174,495 |
Portlandscement m. m...................................... |
ton |
2,364 |
76,492 |
Metaller, oarbetade eller till en del arbetade ......... |
kg- |
48,766 |
13,770 |
Hästskosöm ................................................... |
» |
78,007 |
54,317 |
Lampor och lyktor av mässing ......................... |
3,256 |
20,221 |
|
Kokapparater av mässing .................................... |
42,596 |
187,866 |
|
Delar till kokapparater ....................................... |
19,317 |
118,017 |
|
Teletonapparater ............................................. |
» |
2,309 |
34,761 |
Telegralapparater m. m....................................... |
» |
2,471 |
51,618 |
Mjölkskumningsmaskiner m. m........................... |
» |
20,934 |
86,386 | |
Samtliga till asiatiska Turkiet exporterade varor |
. |
1,308,305 1 |
30
Kung!,. Maj:ts proposition Nr 104.
Bilaga B.
Sveriges import från Turkiet.
a) från europeiska Turkiet.
V a r u a 1 a g |
Sveriges import från europeiska Turkiet |
||
Enhet |
Kvantitet |
Värde i kronor |
|
Frukter, torkade: |
kg. * |
I 1,384 3,478 21,686 401 |
1,936 4,346 37,627 12,741 |
aprikos-, persike-, sviskon- och nötkärnor ...... Mattor, knutna, med mer än 250 knutar pa 1 m ••• Samtliga från europeiska Turkiet importerade varor b) från asiatiska Turkiet |
|||
74,007 |
|||
T a r u s 1 a g |
Sveriges import från asiatiska Turkiet |
||
Enhet |
Kvantitet |
Vä: de i kronor |
|
kg- » » )) |
67,538 192,967 231,580 17,496 9,218 34,152 203 136,300 |
155,192 1,668,791 294,543 17,635 4,600 70,559 6,549 36,183 |
|
Tobak, oarbetad: blad.......................................... Frukter, torkade: |
|||
aprikos-, persike-, sviskon- och nötkärnor ......... Mattor, knutna, med mer än 250 knutar på 1 in ... |
|||
Samtliga från asiatiska Turkiet importerade varor |
2,272,686 |
Bilaga C.
Sveriges import av mattor, knutna, med mera än 250 knutar på 1 m.
Från |
Enhet |
Kvantitet |
Värde i kronor |
kg- » |
401 |
12,741 |
|
203 |
6.549 |
||
16,754 |
457,246 |
||
» |
5,546 |
186,402 |
|
5,413 |
113,735 |
||
•» |
2,432 |
59,566 |
|
» |
1,595 |
45,287 |
|
Från samtliga länder |
kg- |
36,703 |
1,032,409 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.
31
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 24 februari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosen, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena:
»Sedan Kungl. Maj:t den 27 januari 1928 beslutat för sin del godkänna
ett förslag till handels- och sjöfartsavtal mellan Sverige och Turkiet med
tillhörande signaturprotokoll, av den lydelse, bilaga till protokollet för
nämnda dag angåve, hava sagda avtal och signaturprotokoll den 4 februari
1928 blivit av sändebudet i Konstantinopel G. O. Wallenberg och Turkiska
republikens ombud, deputeradena Ali Djénany Bey samt Ali Chevki Bey,
vederbörligen undertecknade.
I anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
äska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.»
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla
samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Elin Rydeberg.